Hållbar utveckling

Hållbar utveckling definierades först i Brundtland-rapporten från 1987 ”Vår gemensamma framtid” från Världskommissionen för miljö och utveckling som ”utveckling som uppfyller dagens behov utan att äventyra framtida generationers förmåga att uppfylla sina egna behov”. Det syftar till att förena främjande av ekonomiskt välstånd med social integration och miljöförvaltning och utgör grunden för all EU:s politik och initiativ. Hållbar utveckling har formellt fastställts som ett av EU:s långsiktiga mål i artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen.

EU har åtagit sig att uppnå de 17 målen för hållbar utveckling i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs i september 2015. EU har infört olika policyer, strategier och initiativ för att bemöta utmaningar som att hantera klimatförändringar, övergå till en koldioxidsnål ekonomi, främja innovation och entreprenörskap samt främja lika möjligheter, tillgång till jobb, utbildning och hälso- och sjukvård samt socialt skydd. Dessa inkluderar den europeiska gröna given, den europeiska planeringsterminen, EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin, miljöhandlingsprogrammet, agendan för bättre lagstiftning, EU:s sammanhållningspolitik och handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. År 2023 publicerade och presenterade EU sin första frivilliga översyn av genomförandet av Agenda 2030 i FN.

EU erkänner kopplingen mellan globala utmaningar och vikten av internationellt samarbete utanför sina gränser. EU har spelat en ledande roll i utformningen av globala Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling och deltar aktivt i forum och initiativ för att hantera utmaningar som fattigdom, hunger, hälsa, utbildning, jämställdhet, rent vatten och sanitet. År 2017 antog EU det europeiska samförståndet om utveckling, som fastställer EU:s politik för utvecklingssamarbete, och år 2021 antog EU instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, som är det senaste instrumentet för utvecklingssamarbete. Genom sin handelspolitik strävar EU efter att främja en hållbar utveckling i de handelsavtal som EU undertecknar med partnerländerna.

Eurostat, EU:s statistikbyrå, har tillsammans med Europeiska kommissionen, andra EU-organ, EU:s medlemsstater och andra intressenter utvecklat en rad indikatorer för att mäta EU:s framsteg när det gäller att uppfylla målen för hållbar utveckling. Rapporten om hållbar utveckling i Europeiska unionen, som publiceras årligen av Eurostat, sammanställer och granskar trender i dessa indikatorer, vilket gör det möjligt att utvärdera och vid behov anpassa EU:s politik.

SE ÄVEN:

• Anpassning till klimatförändringen
• Klimatåtgärder
• Konkurrenskraft
• Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning
• EU:s energipolitik
• EU:s näringslivspolitik
• EU:s miljöpolitik
• Europeiska kommissionen
• Europeiska pelaren för sociala rättigheter
• Europeiska planeringsterminen
• Globalisering av ekonomin
• Kyotoprotokollet
• Begränsning av klimatförändringen
• Parisavtalet
• Försiktighetsprincipen
• Mål för hållbar utveckling
• Europeiska gröna given (sammanfattning)
• Eurostat – EU:s statistikbyrå (sammanfattning)
• Hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (sammanfattning)
• Bättre lagstiftning Varför och hur (Europeiska kommissionen)
• Mål för hållbar utveckling (Europeiska kommissionen)
• Hållbar utveckling i Europeiska unionen – Övervakningsrapport om framstegen för målen för hållbar utveckling i EU-sammanhang – utgåva 2023 (Eurostat)
• Hållbar utveckling (Europeiska kommissionen).