Främjande av nationella åtgärder genom nationella strategiska ramar för romer

Medlemsstaterna uppmanas att utarbeta, anta och genomföra nationella strategiska ramar för romer, bland annat med avseende på följande:

oGemensamma egenskaper.

oMinimiåtaganden som bör gälla för alla.

oEventuella ytterligare åtaganden beroende på det nationella sammanhanget.

oMer ambitiösa åtaganden för medlemsstater med stor romsk befolkning.

Förslag avseende dessa delar presenteras nedan. Om möjligt bör specifika nationella delmål fastställas. Kommissionen kommer att bistå denna process med all nödvändig vägledning. Den kommer också att stödja

nationella åtgärder, bland annat genom att säkerställa jämlikhetslagstiftningens efterlevnad, integrera romernas jämlikhet, inkludering och deltagande i EU:s politiska initiativ, mobilisera EU-medel för romer och bekämpa antiziganism.

Medlemsstaterna uppmanas att slutföra utarbetandet av de nationella ramarna senast i september 2021 och att informera kommissionen om dessa.

Den nationella strategiska ramen bör ange

a)det nationella utgångsläget och delmål mot uppnåendet av EU:s övergripande mål och delmål baserat på en grundlig behovsbedömning,

b)delmål och åtgärder inriktade på särskilda grupper (romska barn, kvinnor, ungdomar, äldre romer eller romer med funktionsnedsättning, rörliga EU-medborgare, icke-EU-medborgare, statslösa romer) som tar hänsyn till mångfalden bland romer, bl.a. åtgärder som tar hänsyn till jämställdhet eller barn- och åldersanpassade åtgärder,

c)åtgärder för att motverka antiziganism och diskriminering (t.ex. genom nationella handlingsplaner mot rasism),

d)åtgärder för att säkerställa socioekonomisk inkludering av marginaliserade romer, särskilt när det gäller utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård samt bostäder,

e)en kombination av riktade och allmänna åtgärder som tar hänsyn till specifika utmaningar på lokal nivå och uttryckligen undanröjer de hinder som gör att romer inte har lika tillgång till allmänna politikområden 28 ,

f)en särskild budget för genomförande och övervakning 29 som drar full nytta av social innovation och privat kapital,

g)mekanismer för rapportering, övervakning och utvärdering av framstegen mot fastställda delmål,

h)ett system för samråd och samarbete om policy med det romska och pro-romska civilsamhället, fackministerier, organ som arbetar med likabehandlingsfrågor, andra nationella människorättsinstitutioner och andra berörda parter, och

i)kapacitetsuppbyggnad för att främja civilsamhällets aktiva deltagande i alla led av den politiska beslutsprocessen och säkerställa att det involveras i EU:s plattformsprocesser 30 .

De nationella kontaktpunkterna för romer bör

a)få mandat, tillräckliga resurser och personal för att säkerställa fortlöpande samordning och övervakning, och

b)regelbundet lägga fram en lägesrapport och delta i kärnverksamheten inom kommissionens nätverk för nationella kontaktpunkter 31 .

Den nationella strategiska ramen bör också ange

a)nationella kvantitativa och kvalitativa mål för alla sju EU-målen och därtill knutna delmål (beroende på tillgången till data),

b)hur medel och finansieringsinstrument på både EU-nivå och nationell nivå ska användas för satsningar på romer, och

c)hur institutionella och administrativa reformer kommer att bidra till jämlikhet och inkludering.

De nationella kontaktpunkterna för romer bör också göra en utvärdering och översyn efter halva tiden av den nationella strategiska ramen.

Den nationella strategiska ramen bör också

a)ange en plan eller en uppsättning åtgärder för att förebygga och bekämpa antiziganism och diskriminering, segregering inom utbildning och boende samt antiromska fördomar och stereotyper (även online),

b)integrera frågor om romers jämlikhet och inkludering i all offentlig verksamhet på regional och lokal nivå, och

c)ange hur medel och finansieringsinstrument på EU-nivå och på nationell nivå kommer att utnyttjas för inkluderande reformer av den allmänna politiken och riktade åtgärder.

Den nationella kontaktpunktens roll bör stärkas så att den

a)har ett särskilt team och ett institutionellt mandat som säkerställer politisk tyngd, effektiv tvärsektoriell samordning och integrering av frågor om romers jämlikhet och inkludering i all offentlig verksamhet på regional och lokal nivå,

b)kan involveras (av de myndigheter som förvaltar EU-medel) i samordningen av mellanstatliga diskussionerna om fördelningen av EU-medel för romer och i den systematiska övervakningen av deras användning (t.ex. genom övervakningskommittéer, undersökningar av konsekvenserna för romers inkludering),

c)säkerställa nationellt samråd och nationell dialog som ger romer (särskilt ungdomar och kvinnor) egenmakt, och

d)se till att offentlig verksamhet och samhällsservice verkligen når ut till romer, även till dem som bor i avlägsna landsbygdsområden (t.ex. nödåtgärder och medelsiktiga åtgärder i kristider, lagstiftningsreformer, politisk planering för utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård, bostäder, andra områden av betydelse för socioekonomisk inkludering, sociala tjänster, transporter, minimiinkomstsystem, lagstiftning mot diskriminering).

Bekämpa antiziganism

Tack vare det arbete som gjorts av Alliance against Antigypsyism, Europaparlamentet. och Europarådet 1 råder nu växande enighet om att antiziganism (en form av rasism riktad specifikt mot romer) är en av orsakerna till att romer hålls kvar i utanförskap. Eftersom antiziganism och utanförskap resulterar i en ond cirkel bör de bekämpas parallellt. Genom att bekämpa diskriminering och antiziganism gör man de inkluderingsfrämjande åtgärderna mer effektiva, vilket i sin tur främjar ökad öppenhet och acceptans i samhället. Hela samhället, såväl romer som icke-romer, måste medverka för att bekämpa antiziganism och främja mångfald och inkludering. Det handlar om att stärka romers egenmakt och ta itu med majoritetssamhällets (däribland institutioners) attityder och beteende. Jämlikhetsorgan kan vara priviligierade partner för nationella kontaktpunkter för romsk inkludering när det gäller att sätta standarder för genomförandet och driva en ökad fokusering på att bekämpa diskriminering i strategierna.

Nationella strategiska ramar bör

·innefatta en separat inriktning på bekämpning av antiziganism för att

1)    lyfta fram förekomsten av antiziganism och skyldigheten att bekämpa den,

2)    erkänna antiziganismens historiska dimensioner, i synnerhet Förintelsen av romer, öka kunskaperna om romernas historia och främja försoning,

3)    öka kunskaperna om de ömsesidiga effekterna av mångfald och inkludering, skapa positiva narrativ, skapa positiva förebilder, främja möten mellan olika befolkningsgrupper och interkulturellt lärande för att bekämpa stereotyper och felaktig information om romer inom utbildningsväsendet, massmedier, humaniora, kultur och historia,

4)    bekämpa diskriminering som ett uttryck för antiziganism,

5)    bekämpa hatpropaganda och hatbrott som uttryck för antiziganism och uppmuntra till anmälan av brott, trakasserier och våld motiverade av fördomar,

6)    främja möjligheterna till rättslig prövning för offer för antiziganism och diskriminering,

7)    öka kunskaperna bland romer om deras rättigheter, och

8)    undanröja och förhindra systemomfattande, institutionell och strukturell diskriminering 2 av romer,

·förebygga och bekämpa antiziganism som en tvärgående/övergripande prioritering inom alla politikområden för att

1)    motverka segregering, mobbning och trakasserier inom utbildningsväsendet, öka kunskaperna bland skolpersonal om dessa frågor,

2)    bekämpa diskriminering i arbetslivet och när det gäller tillträdet till arbetsmarknaden och öka kunskaperna bland arbetsgivare om dessa frågor,

3)    bekämpa diskriminering när det gäller tillgången till hälso- och sjukvård av god kvalitet, avskaffa parallella, segregerade tjänster, förhindra människorättskränkningar (t.ex. tvångsaborter och tvångssterilisering), öka kunskaperna bland vårdpersonal om dessa frågor,

4)    motverka rumslig segregering, förhindra avhysning om inget alternativt boende erbjuds, öka kunskaperna inom myndigheter om dessa frågor, och

5)    regelbundet samla in jämlikhetsdata (data om erfarenheter av diskriminering, data från jämlikhetsorgan om fall av diskriminering).

Bekämpa fattigdom i flera generationer 
(med barnskydd i fokus och bättre utnyttjande av EU-medel)

Att förhindra att fattigdom och utestängning fortplantar sig i flera generationer är avgörande för att förbättra situationen för marginaliserade romer. Utestängning och diskriminering när det gäller tillgång till utbildning, arbetsmarknad, hälso- och sjukvård och boende påverkar barns utveckling och kan i förlängningen påverka deras framtida föräldraskap och förvärra underläget för deras egna barn. Den onda cirkeln av utestängning och diskriminering kommer att fortsätta om inte kraftfulla insatser görs för att ta ett helhetsgrepp på de bakomliggande orsakerna och planera en bättre framtid för nästa generation. Detta förutsätter insatser som sätter barnen i fokus och som upprätthålls under en längre tid.

Nationella strategiska ramar bör

·mobilisera relevant expertis på alla förvaltningsnivåer för att utforma åtgärder som syftar till att skydda barn, anslå tillräckliga resurser till förskoleverksamhet, barnomsorg och utbildning (t.ex. stipendier, mentorskap, stöd efter skolan), kost, personlig utveckling och arbete med familjer,

·uppmuntra deltagande i förskoleverksamhet och barnomsorg,

·skydda kvinnor, barn och ungdomar genom strategier för att bekämpa brott som människohandel och alla former av exploatering (sexuellt utnyttjande, arbetskraftsexploatering, påtvingat tiggeri och exploatering för brottslig verksamhet som tvångs- och skenäktenskap) och ge dem tillgång till hjälp, stöd och skydd,

·förbättra tillgången till samhälls- och familjebaserade tjänster för personer med funktionsnedsättning och barn som står utan föräldraomsorg, stärka insatserna för att förhindra institutionalisering genom att stödja familjer som lever under otrygga förhållanden och personer med funktionsnedsättning,

·säkerställa långsiktigt hållbara stödåtgärder för barn och deras familjer för att förbättra förutsättningarna för nästa generation,

·basera planering av ekonomiskt stöd och investeringar på korrekta analyser av de bakomliggande orsakerna till marginalisering (socioekonomisk exkludering och diskriminering), genom systematiska utvärderingar och analyser av nationella, regionala och lokala insatser som fungerar (eller inte fungerar) samt orsakerna till detta, och därigenom ge tillgång till mer detaljerad dokumentation som ger ökad insikt i hindren för inkludering, involvera alla berörda aktörer (lokala myndigheter, civilsamhället, romska/icke-romska aktörer med eventuellt olika åsikter) i analysarbetet,

·analysera utnyttjandet av EU-medel tillsammans med förvaltningsmyndigheterna och, om övervakningsrapporter visar att medlen i själva verket inte har använts för att uppnå inkluderingsmålen, samarbeta med lokala myndigheter/förvaltningsmyndigheter och berörda aktörer för att förstå varför och undanröja eventuella hinder som upptäcks, och

·etablera nära förbindelser mellan de nationella kontaktpunkterna för romsk inkludering och de myndigheter som ansvarar för att övervaka EU-medel. säkerställa att användningen av EU-medel för romer skapar verkliga möjligheter till delaktighet och får den avsedda effekten för dem i deras vardag, i stället för att gynna andra intressen.

Främja romers delaktighet

Att romer kan delta i det offentliga samtalet är en förutsättning för och möjliggör jämlikhet och inkludering, samt främjar en demokratisk och effektiv samhällsstyrning. Delaktighet och egenmakt för romer handlar om att ge människor en röst och göra det möjligt för dem att agera på nya och positiva sätt. Inkludering öppnar dörren för handling och ger människor möjlighet att delta. Delaktighet och egenmakt är principer och processer för att förbättra människors levnadsvillkor och livsresultat. Att stödja meningsfull delaktighet för romer i beslutsfattandet på lokal, nationell och europeisk nivå är en förutsättning för att motverka utestängning. Romska och pro-romska civilsamhällesorganisationer är särskilt viktiga aktörer. När de nationella kontaktpunkterna för romsk inkludering samordnar utarbetandet av nationella strategiska ramar uppmuntras de att främja delaktighetsmodeller genom att t.ex. låta tematiska arbetsgrupper ta fram behovsbedömningar, prioriteringar, delmål och åtgärder på viktiga områden på ett sätt som sammanför nationella, regionala, lokala och icke-statliga aktörer och säkerställer romsk delaktighet. Dessa modeller och strukturer kan därefter användas för att övervaka och utvärdera genomförandet.

Nationella strategiska ramar bör

·ange obligatoriska minimiaspekter av och kanaler för romers delaktighet i utformning, genomförande och övervakning av politiken och i EU-fondernas programplanering, bland annat genom skriftliga protokoll om delaktighet som fastställer mandat (omfattning och typ av deltagande), sammansättning (principer för val av medlemmar), arbetsmetoder och förväntade resultat av samråds- och deltagandeorgan i syfte att säkerställa samarbete, förtroende och ansvarsskyldighet 3 ,

·stärka romska befolkningsgruppers egenmakt på lokal nivå för att säkra lokalt ägarskap och insatser som uttryckligen syftar till social och politisk förändring. Målgruppsmobilisering bör ses som en medveten inkluderings- och delaktighetsprocess som involverar romer, lokala myndigheter och organisationer,

·säkerställa att romer är representerade i hela sin mångfald (inhemska och utländska medborgare, marginaliserade och integrerade, kvinnor, barn och ungdomar) i politik- och samrådsprocesser,

·förbättra lokala insatser genom att anlita fler romer som kan fungera som medlare och bidra till att överbrygga den kvarvarande förtroendeklyftan mellan romer och majoritetsbefolkningen,

·främja samarbete mellan civilsamhällesorganisationer inriktade på romer och civilsamhällesorganisationer med bredare verksamhetsområde, i synnerhet organisationer inriktade på barns, ungdomars och kvinnors rättigheter,

·använda EU-medel och andra medel för att ge regelbundet stöd till kapacitetsuppbyggnad (för jämlikhetsscreening, delaktighet etc..), särskilt hos gräsrotsorganisationer och det lokala civilsamhället, och

·i länder med en betydande romsk befolkning:

ofrämja positiv särbehandling för att öka romers delaktighet i nationell och lokal förvaltning när det gäller frågor om jämlikhet och inkludering, forskning etc., och

oöverväga att inrätta nationella romska paraplyorganisationer för fortlöpande samråd och delaktighet i politiska diskussioner. Dessa bör få grundläggande institutionella bidrag från staten eller regelbundet civilsamhällesstöd.

Spegla mångfalden

Det är mycket viktigt att erkänna mångfalden bland romer och romska samhällen när de nationella strategiska ramarna utformas. EU:s strategiska ram för romer uppmuntrar stärkt egenmakt för romska kvinnor, ungdomar och barn (och romer med funktionsnedsättning, äldre romer, hbti+-personer och romer som förflyttar sig inom EU) för att överbrygga socioekonomiska skillnader och göra det möjligt för dem att utöva sina rättigheter fullt ut, förverkliga sin potential och vara aktiva förändringsaktörer.

Nationella strategiska ramar bör

·bedöma alla romers behov och situation (inklusive romer från andra medlemsstater eller tredjeländer samt statslösa romer),

·motverka multidiskriminering och intersektionalitet, som förvärrar utestängningen,

·inriktas på de mest marginaliserade romska grupperna genom åtgärder för inkludering och fattigdomsbekämpning (men utan att exkludera andra grupper som befinner sig i en liknande situation) och rikta sig till alla romer genom åtgärder som främjar delaktighet, samt rikta sig till såväl romer som icke-romer med åtgärder för att förhindra och bekämpa antiziganism och diskriminering,

·fastställa särskilda mål och riktade åtgärder för romska kvinnor, barn och ungdomar, personer med funktionsnedsättning, äldre romer, EU-migranter, statslösa romer och romer från tredjeländer (beroende på vad som är relevant) och dela upp indikatorerna efter kön och ålder,

·ta hänsyn till jämställdhetdimensionen på alla områden, särskilt utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård, barnomsorg och kampen mot (multi)diskriminering, inbegripet våld och exploatering (i hemmet), främja delaktighet och säkerställa att åtgärder tar hänsyn till jämställdhetsperspektivet,

·främja romska kvinnors möjligheter till rättslig prövning för att förebygga/förhindra våld i hemmet och andra människorättskränkningar,

·omfatta samarbete över gränserna för att på ett effektivare sätt hantera de utmaningar och möjligheter som romers rörlighet mellan länder leder till och säkerställa att de har tillgång till utbildning, arbetsmarknad, boende, hälso- och sjukvård och andra sociala tjänster, och

·undanröja statslöshet bland romer genom att säkerställa allmän folkbokföring och tillgång till identitetshandlingar, formella förfaranden för fastställande av statslöshet och allmän tillgång till tjänster.

En kombination av generella och riktade strategier

Även om bekämpningen av diskriminering och utestängning av romer även framöver bör utgöra en riktad strategi bör syftet med strategin vara att romer ska inkluderas och behandlas lika på alla områden i livet. Detta förutsätter att den allmänna politiken reformeras utifrån ett inkluderingsperspektiv genom en kombination av riktade och allmänna strategier. Riktade strategier bör vara tillfälliga och syfta till att minska romernas underläge och den diskriminering som de utsätts för. Riktandet av strategierna bör vara explicit (men inte nödvändigtvis baserad på etnicitet), men inte exkluderande, dvs. inte utesluta icke-romer som befinner sig i samma situation.

Nationella strategiska ramar bör

·tydligt ange hur de särskilda riktade åtgärderna (skyddsåtgärder) undanröjer de hinder som ligger i vägen för romers tillträde till och möjligheter att dra nytta av den allmänna politiken, och hur den offentliga politiken görs mer inkluderande för romer,

·främja romers tillgång till rättigheter och allmänna tjänster med ytterligare riktat stöd, men utan att skapa permanenta parallella strukturer,

·rikta insatserna territoriellt för att ta hänsyn till lokala förhållanden. kombinera inriktning på territorier och samhällsgrupper inom ramen för breda insatser (t.ex. för att bekämpa extrem fattigdom) och säkerställa att de når ut till den romska befolkningen,

·i länder med en betydande romsk befolkning:

ounderkasta allmänna politiska åtgärder en screening/revision för att analysera deras inverkan på romers jämlikhet och inkludering,

ofastställa hur EU-medel ska användas för att reformera den allmänna politiken så att den blir inkluderande (för att t.ex. desegregera utbildningsväsende och boende) och för riktade åtgärder, och

ofastställa arrangemang för att integrera frågan om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet i all offentlig verksamhet på regional och lokal nivå.

Utöka åtgärderna för att förhindra/lindra krisers oproportionerliga inverkan på romer

Frågan om romers jämlikhet och inkludering är en aspekt av alla grundläggande utmaningar som EU står inför i dag (inbegripet covid-19-pandemin, klimatförändringarna och den gröna och den digitala omställningen). Särskild omsorg bör ägnas åt att säkerställa att inte en oproportionerligt stor del av den börda som följer av kriser och omställningar drabbar diskriminerade och marginaliserade grupper, särskilt bland romer, och att krisinsatser och mer långsiktiga tillväxtstrategier innefattar riktat ytterligare stöd för deras inkludering. Lärdomar bör dras av covid-19-pandemin, som i oproportionerligt hög grad drabbade marginaliserade romska befolkningsgrupper och på kort sikt utsatte dem för de allvarligaste hälsoeffekterna och på medellång och lång sikt för de mest omfattande ekonomiska effekterna. Nationella strategiska ramar för romer bör lindra covid-19-krisens effekter och göra oss bättre rustade att hantera liknande händelser i framtiden.

Nationella strategiska ramar bör

·planera effektiv datainsamling och övervakning av socioekonomiska effekter (fördelat på ålder, kön och medicinska behov) för att säkerställa effektiva och specialanpassade politiska åtgärder som svar på befintliga/framtida pandemier.

·ta hänsyn till behoven på kort, medellång och lång sikt och involvera berörda parter i utarbetandet och genomförandet av åtgärderna,

·stödja de lokala myndigheternas insatser för att tillgodose de mest omedelbara behoven hos de romska befolkningsgrupperna (t.ex. tillgång till tak över huvudet, inklusive mat och vatten, tillgång till kostnadsfri hälso- och sjukvård och ekonomiskt stöd till romska familjer i svåra ekonomiska situationer),

·prioritera insatser för att ta itu med strukturella ojämlikheter och romers bristande tillgång till grundläggande tjänster och infrastruktur,

·säkerställa att åtgärder och/eller insatser med hjälp av EU-medel och nationell finansiering når ut till och tillgodoser behoven hos de mest marginaliserade och missgynnade befolkningsgrupperna,

·främja romers tillgång till säkert och rent dricksvatten 4 ,

·förbättra tillgången till sanitet och kontinuitetssäkra grundläggande samhällsservice så att den kan upprätthållas i händelse av en pandemi,

·främja hälsokunskaperna bland den romska befolkningen,

·främja spridning av korrekt, tydlig och evidensbaserad information och kunskapshöjande kampanjer som effektiva verktyg mot diskriminering och främlingsfientlighet,

·föreskriva regelbunden övervakning av miljöförhållanden och miljörisker som missgynnade romska befolkningsgrupper är särskilt exponerade för och vidta åtgärder för att komma till rätta med riskabla eller ohygieniska förhållanden, och

·främja samstämmighet mellan kris- och återhämtningsåtgärder och övergripande initiativ som den gröna given, digitaliseringen, den europeiska pelaren för sociala rättigheter, FN:s hållbarhetsmål, den europeiska planeringsterminen och allmänna strategier, program och reformer.

Säkerställa digital inkludering

När covid-19-pandemin tvingade skolor, universitet och kontor att stänga blev internet en livlina. Massomställningen till bl.a. utbildning och telemedicin online förutsatte att alla hade tillgång till internet. Krisen avslöjade dock enorma globala skillnader när det gäller online- och distansundervisning. Romer är ofta bosatta i landsbygdsområden som fortfarande släpar efter när det gäller tillgång till infrastruktur för höghastighetsbredband. För marginaliserade romer med begränsad eller ingen tillgång till it-utrustning eller som saknar digital kompetens blottlade detta en djupt rotad strukturell ojämlikhet som leder till att romska barn riskerar att underprestera och halka efter i skolarbetet och till att vuxna berövas möjlighet att få information i realtid och hitta arbetstillfällen. Det är nödvändigt att ta itu med de bakomliggande förhållanden som är kopplade till ojämlikhet, diskriminering och utestängning i den digitala tidsåldern för att säkerställa att ingen hamnar utanför. För att den digitala tekniken ska kunna utnyttjas på ett framgångsrikt sätt och vi ska kunna uppnå ett resilient och socialt rättvist Europa måste människor ha tillgång till nödvändig infrastruktur, utrustning och digital kompetens.

Nationella strategiska ramar bör

·motverka romers digitala exkludering genom att ge tillgång till digital teknik, särskilt tillgång till och stöd för online- och distansundervisning om utbildningsinstitutioner stänger på det sätt som skedde under covid-19-pandemin,

·uppmuntra synergieffekter med andra politiska initiativ (särskilt sådana som rör offentliga tjänster, e-förvaltning och kommersiella tjänster på nätet) för att göra offentliga tjänster mer användbara och främja en inkluderande e-förvaltning, varvid särskilda åtgärder ska vidtas för att tillhandahålla offentliga tjänster och uppkopplingsmöjligheter för romer, i synnerhet i landsbygdsområden,

·förbättra romers digitala färdigheter och kompetens 5 genom att

1)    förbättra tillgången till digital utrustning och nätanslutningar (i eftersatta områden genom exempelvis offentliga internetanslutningspunkter på offentliga platser).

2)    främja grundläggande digitala färdigheter och kompetens ur ett perspektiv av livslångt lärande och erbjuda motsvarande utbildning,

3)    förbättra romers användning av och delaktighet i informationssamhället, och

4)    uppmuntra anmälan av diskriminering online när det gäller tillgång till och användning av tjänster,

5) integrera initiativ för digital kompetens i lokala socioekonomiska sammanhang och anpassa dem till romska befolkningsgruppers särskilda villkor och behov,

6) uppmuntra och stödja initiativ för digital kompetens 6 som

-uppmuntrar motivation och medvetenhet när det gäller användning av internet,

-är ekonomiskt överkomliga och hållbara,

-omfattar innehåll och förmedlingsmetoder som är anpassade till romer (nya undervisningsmetoder, informellt lärande etc.), och

-är tillgängliga och användbara,

·uppmuntra användningen av digitala lösningar för hälso- och sjukvård, för såväl patienter som vårdpersonal, för att säkerställa vårdkontinuitet och säkra behandlingsmetoder, och

·se över strategiska ramar för digital inkludering för att bedöma hinder för romer.

Uppnå miljörättvisa

Den miljödiskriminering 7 som många romska befolkningsgrupper utsätts börjar uppmärksammas offentligt. Denna sedan länge försummade realitet har under covid-19-pandemin visat sina oproportionerliga effekter genom att marginaliserade befolkningsgrupper varit mer utsatta för smitta och andra relaterade hälsoproblem. Hälsoriskerna förvärras av bristfälliga boendeförhållanden och segregering, som pressar romer ännu längre ut i socioekonomisk exkludering.

Nationella strategiska ramar bör

·erkänna och bekämpa miljödiskriminering, särskilt eftersom den drabbar marginaliserade romska befolkningsgrupper i segregerade områden (som ett uttryck för antiziganism), öka kunskaperna om hur miljödiskriminering och brist på miljötjänster tvingar marginaliserade romer att bo i miljöförstörda områden,

·fokusera på tillgång till vatten, tillräcklig sanitet, avfallsinsamling och avfallshantering samt motverka fortsatt rumslig segregering eftersom det är en orsak till miljödiskriminering när det gäller bostäder och grundläggande tjänster,

·ta itu med romers bristfälliga tillgång till grönområden med rekreationsvärde,

·förebygga miljöhälsorisker och hantera hälsoeffekterna av exponering för föroreningar och kontaminering, och

·säkerställa arbetarskydd för personer som arbetar under mindre gynnsamma miljöförhållanden.

Främja (kunskaper om) romsk konst, historia och kultur

Romsk konst, historia och kultur är oupplösliga delar av våra europeiska och nationella landskap. Under århundradenas lopp har dock skildringarna av romsk kultur och identitet varit romantiserade och stereotypa, vilket har förvärrat romernas alienation i majoritetssamhället. Det kulturella erkännandet bör byggas upp genom romska narrativ.

Nationella strategiska ramar bör

·erkänna, öka kunskaperna om och stärka romers egenansvar för den romska konstens och kulturens bidrag till det nationella och europeiska kulturarvet,

·stödja plattformar som främjar kontakter mellan romer och icke-romer på lokal nivå genom att uppmuntra traditionell och modern romsk konst, hantverk och kultur samt kunskap om romers historia,

·främja kunskapshöjande aktiviteter i samarbete med medieaktörer för att uppmuntra en egenskapad romsk identitet och stödja det romska kulturarvet,

·bekämpa negativa fördomar och stereotyper om romer,

·utse och högtidlighålla den 2 augusti som Europeisk minnesdag för Förintelsen av romer för att hedra minnet av offren för folkmordet på romer under andra världskriget,

·främja en helhetsstrategi när det gäller hedrandet av Förintelsens offer genom att uppmärksamma romernas öde på Internationella minnesdagen för Förintelsens offer (den 27 januari, dvs. den dag då koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau befriades),

·integrera romska befolkningsgrupper i nationella kulturella narrativ genom att inkludera romsk konst, historia och kultur i samlingar i nationella arkiv, museer och permanenta konstutställningar, ge lämpliga anslag till skyddet, bevarandet och utvecklingen av romsk konst och kultur, bland annat genom att främja festivaler,

·låta språket romani och romernas historia ingå i skolornas läroplaner och läroböcker för både romska och icke-romska elever, främja multikulturella och kunskapshöjande aktiviteter och kampanjer i skolor, och

·skapa möjligheter att stärka egenmakten och stödet till romska företagare och egenföretagare med lokala företag som främjar romernas traditioner och kultur.

Främja social innovation och politiska experiment

Social innovation och policyexperiment är nya sätt att åstadkomma samhällsförändringar som omfattar idéer, metoder och initiativ på olika nivåer i systemet för att få igång genomgripande förändringar och uppnå varaktiga positiva effekter. De kan därför vara meningsfulla verktyg för att främja romers jämlikhet, inkludering, delaktighet och egenmakt.

EU definierar social innovation som ”verksamhet som är social både till sitt ändamål och sina medel, särskilt sådan som avser utveckling och genomförande av nya idéer (när det gäller produkter, tjänster och modeller), och som samtidigt tillgodoser sociala behov och skapar nya sociala relationer eller samarbeten, varigenom samhället gynnas och dess förmåga att agera förstärks” 8 . Sociala experiment är ”politiska åtgärder som erbjuder innovativa svar på sociala behov och som genomförs i liten skala och under omständigheter som gör det möjligt att mäta deras inverkan innan de genomförs i andra sammanhang eller i större skala, om resultaten är övertygande” 9 .

Nationella strategiska ramar bör

·stödja bildandet av nationella allianser för lärande och innovation som bidrar till inkludering i vilka aktörer från hela ekosystemet sammanförs (relevanta romska yrkesorganisationer, näringsliv, sociala inkubatorer och nätverk av förändringsskapare, ambassader och forskningsorganisationer),

·lansera gemensamma processer med nationella/regionala aktörer, välgörenhetsorganisationer och sociala hjälporganisationer för att fastställa behov, tillgängliga resurser och förutsättningar för gemensamma systematiska insatser (inklusive rådgivningsstöd från EU),

·stödja inkubatorer för resultatinriktade projekt inom viktiga sociala områden (tillgång till boende, samhällsservice, grundläggande offentlig infrastruktur och tjänster etc.),

·katalysera och samla kunskap om sätt att arbeta med de olika frågorna/områdena och samtidigt aktivera viktiga aktörer från olika sektorer (offentlig, privat, civilsamhället) och se till att de har kapacitet att delta i ett gemensamt arbete,

·testa olika socialpolitiska åtgärder (t.ex. garanterad basinkomst) för att få fram modeller och testa alternativa mekanismer för sociala förmåner,

·undersöka möjligheter att mobilisera privat kapital och slå ihop resurser med t.ex. välgörenhetsorganisationer genom eventuella matchningssystem för att sörja för de mest utsatta gruppernas icke tillgodosedda behov,

·utforska nya tjänste- eller leveransmodeller och utöka utbudet genom utfallsorienterade partnerskap,

·stödja sammanslagning och integrering av riktad och flexibel finansiering, och

·stödja inrättandet av kompetenscentrum för social innovation (med stöd från den gränsöverskridande verksamheten under ESF+) och ge mandat att stödja romers inkluderingsbehov.

Övergripande mål

EU:s huvudindikatorer

Relevant hållbarhetsmål

1

Bekämpa och förhindra antiziganism och diskriminering 2

1

Andel personer som under de senaste 12 månaderna anser sig ha diskriminerats på grund av de är romer inom något av de områden som ingår i enkäten

FN:s hållbarhetsmål 10.3.1

FN:s hållbarhetsmål 16.b.1

2

Andel av majoritetsbefolkningen som inte känner sig bekväma med att ha romer som grannar

2

Minska fattigdom och social utestängning 

3

Fattigdomsrisk (under 60 % av ekvivalerad medianinkomst efter sociala transfereringar)

FN:s hållbarhetsmål 1.2.1

3.1

Fattigdomsrisk bland barn <18 år

FN:s hållbarhetsmål 1.2.2

4

Andel personer som lever i allvarlig materiell fattigdom (som inte har råd med 4 av 9 utgiftsposter, bl.a. mat, bjuda hem vänner etc.)*

FN:s hållbarhetsmål 1

4.1

Barn <18 år som lever i allvarlig materiell fattigdom*

FN:s hållbarhetsmål 1

3

Främja delaktighet genom stärkt egenmakt, samarbete och förtroende

4

Andel personer som under de senaste 12 månaderna anser sig ha diskriminerats på grund av att de är romer (inom samtliga områden) och som gjorde en anmälan vid det senaste tillfället

5

Indikatorer för aktivt medborgarskap och delaktighet SKA VIDAREUTVECKLAS

Sektorsspecifika mål

EU:s huvudindikatorer

Relevant hållbarhetsmål

4

Öka reell lika tillgång till inkluderande allmän utbildning av god kvalitet

6

Andel barn mellan 3 år och åldern för obligatorisk skolstart som är inskrivna i förskola eller barnomsorg

FN:s hållbarhetsmål 4.2.2

7

Andel personer i åldern 20–24 år med avslutad utbildning på minst gymnasienivå

FN:s hållbarhetsmål 4.3

8

Andel barn i åldern 6–15 år som går i skolor där ”alla eller de flesta av deras skolkamrater är romer” enligt respondenterna (bara vissa länder)

5

Öka reell lika tillgång till avlönad hållbar sysselsättning av god kvalitet

9

Andel personer i åldern 20–64 år som själva uppger att deras huvudsakliga verksamhet är ”avlönat arbete” (hel- och deltidsarbete, tillfälliga jobb, egenföretagande eller visstidsarbete de senaste fyra veckorna)

FN:s hållbarhetsmål 8.5

10

Andel unga personer i åldern 15–29 år*** vars huvudsakliga verksamhet för närvarande är att de ”varken arbetar eller studerar” (UVAS)

FN:s hållbarhetsmål 8.6.1

11

Sysselsättningsgap mellan kvinnor och män: skillnad mellan andelen kvinnor respektive män i åldern 20–64 år som har avlönat arbete

FN:s hållbarhetsmål 8.5

6

Förbättra romers hälsa och deras reella lika tillgång till hälso- och sjukvård samt sociala tjänster av god kvalitet

12

Skillnad i förväntad livslängd vid födseln (majoritetsbefolkning jämfört med romer)

13

Andel personer med begränsad tillgång till hälso- och sjukvård samt sociala tjänster SKA VIDAREUTVECKLAS

7

Öka romers reella lika tillgång till adekvat och desegregerat boende och grundläggande tjänster 3

14

Andel personer som bor i bostäder med allvarliga brister (lägenheter som är för mörka, har läckande tak/fuktiga väggar eller golv, som saknar bad/dusch eller toalett inomhus)

FN:s hållbarhetsmål 11.1

15

Andel personer som lever i hushåll där antalet rum uppfyller Eurostats definition av trångboddhet

16

Andel personer som lever i hushåll utan rinnande vatten inomhus (bara vissa länder)

FN:s hållbarhetsmål 6.1.1

Huvudindikatorer:

Majoritetsbefolkning

1)Andel personer som under de senaste 12 månaderna anser sig ha diskriminerats på grund av de är romer inom något av de områden som ingår i enkäten

Eventuellt FRS 5

FN:s hållbarhetsmål 10.3.1 och 16.b.1

2)Andel av majoritetsbefolkningen som inte känner sig bekväma med att ha romer som grannar

FRS

Outputindikatorer

Sekundära (valfria)

Indikator

Majoritetsbefolkning

Andel personer i åldern 16 år och äldre som minst fem gånger under de 12 månaderna före enkäten utsatts för hatmotiverade trakasserier på grund av att de är romer

Ej tillämpligt/eventuellt FRS

FN:s hållbarhetsmål 10.3.1

FN:s hållbarhetsmål 16.b.1

Andel personer i åldern 16 år och äldre (av alla respondenter) som under de senaste 12 månaderna utsatts för fysiskt överfall på grund av att de är romer

Ej tillämpligt/eventuellt FRS

FN:s hållbarhetsmål 16.1.3

Processindikatorer för mål 1-a: Bekämpa diskriminering, trakasserier, hatbrott och hatpropaganda rom riktar sig mot romer

Indikator – Dimension A – Institutionell struktur

·Åtgärder för att bekämpa antiziganism ingår uttryckligen i nationella strategiska ramar för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet eller relaterade styrdokument.

·Den berörda medlemsstatens handlingsplan för genomförande av nationella strategiska ramar för romer innehåller särskilda åtgärder för att bekämpa antiziganism och diskriminering.

·Jämlikhetsorgan övervakar regelbundet att genomförandet av nationella strategiska ramar för romer uppfyller kraven i direktivet om jämlikhet oavsett ras och i rådets rambeslut om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet samt registrerar fall av diskriminering av romer.

·Antidiskrimineringsrapporter och enkäter sammanställs och offentliggörs regelbundet.

·Antiziganism erkänns i medlemsstaternas regelverk, politik, styrdokument och genomförandeåtgärder.

·Antiziganism utgör en särskild kategori vid registrering av hatbrott.

·Medel anslås för särskilda åtgärder för att bekämpa antiziganism och diskriminering.

·Kommuner med en betydande romsk befolkning har en eller flera särskilda tjänstemän som ansvarar för romska frågor.

Indikator – Dimension B – Särskilda åtgärder och insatser

·Det finns ett offentligt system där man kan följa rättsfall och anmälningar till nationella jämlikhetsorgan av fall av antiziganism.

·Det finns ett fungerande offentligt system där man kan följa fall och incidenter som rör diskriminering, hatpropaganda och hatbrott som riktas mot romer, samt anmäla sådana fall och incidenter till nationella jämlikhetsorgan eller ombudsmän, åklagare eller polis.

·Det finns ett system för att utbilda poliser i icke-diskriminering och upptäckt av brott som begås med diskriminerande motiv som omfattar särskilda utbildningsmoduler om diskriminering av romer.

·Medlemsstaterna anslår sändningstid för romer i offentliga medieföretag.

·Medlemsstaterna genomför kunskapshöjande kampanjer.

·Det finns lätt tillgängliga verktyg för att anmäla hatpropaganda och hatbrott.

·Initiativ/utbildning med deltagande av it-företag (Google, Facebook, Twitter etc.) anordnas för att förbättra identifieringen av antiziganistiskt innehåll på sociala medier.

·Initiativ/utbildning för att upptäcka och motverka antiziganism och hatpropaganda anordnas för medieoperatörer.

Indikator – Dimension C – Beslutsprocessers kvalitet

·Romska civilsamhällesorganisationer deltar aktivt i utvecklingen av särskilda åtgärder för att motverka antiziganism och diskriminering.

·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningskommittéerna för de operativa program under EU-fonderna genom vilka de specifika åtgärderna mot antiziganism och diskriminering genomförs.

·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningen av resultaten av genomförda åtgärder.

·Majoritetsbefolkningens kunskaper om att romer är en erkänd nationell minoritet.

·Majoritetsbefolkningens kunskaper om romernas historia, litteratur, konst, kultur, musik och politik.

·Majoritetsbefolkningens deltagande i romska kulturfestivaler och andra offentliga arrangemang.

·Majoritetsbefolkningens kunskaper om att romani är ett erkänt icke-territoriellt språk enligt Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.

·Majoritetsbefolkningens kunskaper om Förintelsen av romer.

Processindikatorer för mål 1-b: Främja kunskaper om romers historia och kultur, erkännande av romer samt försoning

Indikator – Dimension A – Institutionell struktur

·Åtgärder med indikatorer och delmål för att främja kunskaper om romers historia och kultur ingår uttryckligen i nationella strategiska ramar för romer eller relaterade styrdokument.

·Förintelsen av romer erkänns och minnesdagar ingår i den officiella kalendern över allmänna helgdagar.

·Det finns monument eller minnesmärken som uppmärksammar Förintelsen av romer.

·Romska personers bidrag till medlemsstatens historia erkänns och ingår i den officiella kalendern över allmänna helgdagar.

·Romernas historia, kultur och konst ingår i den formella läroplanen för skolor, universitet och akademiska kurser.

·Romska kulturinitiativ är inkluderade i landets relevanta allmänna evenemangskalendrar.

·Expertkommissioner om antiziganism (sannings-, erkännande- och försoningskommissioner) finns och arbetar för att skapa en djupare förståelse för hinder och exkluderingsmekanismer i medlemsstaten.

·Det finns nödvändiga strukturer för att genomföra Europarådets stadga för landsdels- eller minoritetsspråk.

·Frågor som rör romsk konst, kultur och historia diskuteras regelbundet i särskilda statliga rådgivande organ i syfte att påverka politiken.

·Det finns en årlig statsbudget för att stödja romska kulturorganisationer som främjar romsk kultur.

·Det finns en årlig statsbudget för lokala romska medier (tryckmedier, internet, teve, radio).

·Det finns en budget på stadsnivå eller lokal nivå för lokala romska medier och för att främja romsk konst och kultur.

·Ministerier och statliga myndigheter som arbetar med ungdomsfrågor har särskilda avdelningar som arbetar med romska ungdomars inkludering och med kapacitetsuppbyggnad hos romska ungdomsorganisationer.

Indikator – Dimension B – Särskilda åtgärder och insatser

·Skolor undervisar om romernas historia och kultur.

·Skolor erbjuder kostnadsfri undervisning i romani.

·Lärare och skolpersonal utbildas i inkluderande undervisning och mångfald.

·Lärare och skolpersonal utbildas i romsk kultur och historia, inbegripet om Förintelsen av romer.

·Offentliga tjänstemän, lärare, poliser etc. erbjuds utbildning i romsk konst, kultur och historia.

·Sändningstid i offentliga medier avsätts för romsk konst och kultur.

·Sändningstid i offentliga medier avsätts för nyheter på romani.

·Möjligheter till scenframträdanden i samband med festivaler för romsk kultur som stöds med offentliga medel.

·Andelen positiva narrativ om romer i allmänna medier och press har ökat i förhållande till negativa narrativ.

Indikator – Dimension C – Beslutsprocessers kvalitet

·Samråd äger rum med civilsamhällesorganisationer gällande behovet av offentligt stöd till romsk konst och kultur.

·Statliga rådgivande organ som ger feedback på statliga budgetanslag till stöd för nationella strategiska ramar för romer kan lägga fram förslag om projekt som rör romsk konst och kultur.

·Särskilda åtgärder för att främja romsk konst, kultur och romska minneshögtider utformas i samarbete med romska civilsamhällesorganisationer och romska förintelseöverlevande och/eller deras efterlevande.

·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i beslutsprocessen för att ta fram särskilda åtgärder som främjar och anslår medel för romsk konst och kultur.

·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningen av resultaten av åtgärder som genomförs under detta operativa mål.

Huvudindikatorer:

Majoritetsbefolkning:

3)Fattigdomsrisk (under 60 procent av ekvivalerad medianinkomst efter sociala transfereringar)

Eurostat [ilc_li02]

FN:s hållbarhetsmål 1.2.1

3.1) Fattigdomsrisk bland barn <18 år

Eurostat [ilc_li02]

FN:s hållbarhetsmål 1.2.2

4)Andel personer som lever i allvarlig materiell fattigdom 6 (som inte har råd med 4 av 9 utgiftsposter, bl.a. mat, bjuda hem vänner etc.)

4.1) Barn <18 år som lever i allvarlig materiell fattigdom

Eurostat [ilc_mddd11]

FN:s hållbarhetsmål 1

Eurostat [ilc_mddd11]

FN:s hållbarhetsmål 1

Outputindikatorer

Sekundära (valfria)

Indikator

Majoritetsbefolkning

Andel personer som lever i hushåll som inte har råd med en måltid med kött, kyckling, fisk (eller likvärdigt vegetariskt alternativ) varannan dag

Eurostat [ilc_mdes03]

Andel personer som lever i hushåll där minst en person har gått till sängs hungrig den senaste månaden därför att det inte fanns tillräckligt med pengar för att köpa mat

Ej tillämpligt/FRS

Andel barn i åldern 0–17 år som lever i hushåll där minst en person har gått till sängs hungrig den senaste månaden därför att det inte fanns tillräckligt med pengar för att köpa mat

Ej tillämpligt/FRS

Andel personer som lever i hushåll som har (stora) svårigheter att få det att gå ihop ekonomiskt

Eurostat [ilc_mdes09]

Andel personer som saknar bankkonto

Ej tillämpligt/FRS

Processindikatorer för övergripande mål 2: Minska fattigdom och social utestängning

·Åtgärder med indikatorer och delmål för att minska fattigdom och social utestängning bland romer, i synnerhet barnfattigdom, ingår uttryckligen i nationella strategiska ramar för romer eller relaterade styrdokument.

·Riktlinjer för socialt skydd och bistånd innehåller antidiskrimineringsbestämmelser för att säkerställa lika tillgång för romer.

·Det finns en mekanism som garanterar möjlighet att öppna ett bankkonto.

·Bankgarantier ställs för mikrolån till låginkomsthushåll.

·Det finns ett livsmedels- och näringsprogram för skolbarn.

·Riktad utbildning i bekämpning av diskriminering och antiziganism anordnas för personal inom socialtjänsten.

·Särskilda nationella åtgärder genomförs för att ta hänsyn till fattigdom i flera generationer och behovet av att stödja romska barn och deras familjer vad gäller utbildning, boende, hälsa och fattigdomsminskning.

·Utbildning i finanskunskap och stöd till finansiell inkludering erbjuds.

·Det finns åtgärder för att säkerställa att romer är delaktiga i utformningen av insatser när det gäller social inkludering/fattigdomsminskning.

·Särskilda åtgärder för fattigdomsminskning och social inkludering (i synnerhet åtgärder inriktade på romer som löper hög risk för marginalisering) utformas i samarbete med romska civilsamhällesorganisationer.

·Insatser för fattigdomsminskning och social inkludering (i synnerhet åtgärder inriktade på romer som löper hög risk för marginalisering) genomförs med deltagande av romska organisationer på lokal nivå.

·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningskommittéerna för de operativa program under EU-fonderna genom vilka de specifika åtgärderna för att minska fattigdom och social utestängning (i synnerhet åtgärder inriktade på romer som löper hög risk för marginalisering) genomförs.

·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningen av resultaten av de åtgärder som genomförs för att minska fattigdom och social utestängning (i synnerhet åtgärder inriktade på romer som löper hög risk för marginalisering).

·Offentliga institutioner och förvaltningar (på central och lokal nivå) väger in synpunkter från det romska civilsamhället, näringslivet, den akademiska världen och forskarsamfundet i sina beslutsprocesser när det gäller social inkludering/fattigdomsminskning.

Huvudindikator:

Majoritetsbefolkning

5)Andel personer som under de senaste 12 månaderna anser sig ha diskriminerats på grund av att de är romer (inom samtliga områden) och som gjorde en anmälan vid det senaste tillfället

Ej tillämpligt/eventuellt FRS

6)Indikator för aktivt medborgarskap och delaktighet SKA VIDAREUTVECKLAS

Eventuellt FRS

Outputindikatorer

Sekundära (valfria)

Indikator

Majoritetsbefolkning

Andel personer i åldern 16 år och uppåt som INTE anmälde att det senaste fallet av trakasserier berodde på att de är romer (av alla personer som utsattes för trakasserier)

Ej tillämpligt/eventuellt FRS

Andel personer i åldern 16 år och uppåt som INTE anmälde att det senaste fysiska överfallet mot dem berodde på att de är romer

Ej tillämpligt/eventuellt FRS

FN:s hållbarhetsmål 16.3.1

Andel personer i åldern 16 år och uppåt som känner till minst ett jämlikhetsorgan, en nationell människorättsorganisation eller ombudsmannamyndighet

Eventuellt FRS

Andel personer i åldern 16 och uppåt som i regel känner förtroende för polisen

Eurostat [Ilc_pw03]

Andel personer i åldern 16 och uppåt som i regel känner förtroende för rättsväsendet

Eurostat [Ilc_pw03]

Fler indikatorer för delaktighet som ska tas fram:

Andel personer anställda inom offentlig förvaltning (NACE-kategori O 7 )

Andel personer med chefsyrken eller yrken med krav på fördjupad högskolekompetens (ISCO 8 8+9)

Andel personer som röstade i (det senaste) nationella valet

Eurostat [lfsa_eisn2]

Processindikatorer för övergripande mål 3: Främja delaktighet genom stärkt egenmakt, samarbete och förtroende

Indikator – Dimension A – Institutionell struktur 

·Åtgärder med indikatorer och delmål för att främja delaktighet genom stärkt egenmakt, samarbete och förtroende ingår uttryckligen i nationella strategiska ramar för romer eller relaterade styrdokument.

·Lokala och gruppbaserade icke-statliga organisationer deltar i civilsamhällets samordnade insyn i strategins genomförande på EU-nivå.

·Företrädare för romska civilsamhällesorganisationer inbjuds regelbundet att delta som fullvärdiga medlemmar i nationella övervakningskommittéer för EU-fonderna.

·I kommuner med en stor andel romska invånare är rollen som romsk medlare en officiell tjänst inom den lokala förvaltningen.

·Kommuner med en stor andel romska invånare har en eller flera särskilda tjänstemän som ansvarar för romska frågor.

·Allmänna politiska partier lovar att ha romska kandidater på sina vallistor för valbara platser i parlamentsval och val till regionala/kommunala representativa församlingar.

·I städer och kommuner med en stor andel romska invånare är romska rådgivande organ eller romska policysamordnare en del av den institutionella strukturen för genomförande av politiken för romsk inkludering.

·Det finns ett särskilt organ som har i uppdrag att stärka förtroendet bland romer och deras egenmakt vars verksamhet är effektiv.

·De nationella människorättsinstitutionerna, ombudsmannamyndigheten och jämlikhetsorganet samråder regelbundet med civilsamhället om romernas situation och/eller involverar det romska civilsamhället i regelbundna samråd.

·Mekanism för rättshjälp i mål som rör antiziganism har de ekonomiska resurser som krävs för en effektiv verksamhet.

·Det finns mekanismer för att säkra och uppmuntra romska/pro-romska civilsamhällesorganisationers deltagande i samordnad övervakning av genomförandet nationella strategiska ramar för romer och i övervakning och anmälan av hatpropaganda på internet.

·Det finns en budget för att stödja civilsamhället när det gäller projekt som syftar till att stärka romers egenmakt, etablera samarbete och stärka förtroendet för offentliga institutioner.

·Det finns en budget för kunskapshöjande kampanjer som syftar till att krossa romska stereotyper.

Indikator – Dimension B – Särskilda åtgärder och insatser

·Anmälda fall i procent som går vidare till domstol.

·Utbildning av ansvariga i antiziganism och antidiskriminering.

Indikator – Dimension C – Beslutsprocessers kvalitet 

·Mekanismer för att uppmuntra romers deltagande i utformning, genomförande och övervakning av politik på nationell nivå ingår uttryckligen i nationella strategiska ramar för romer.

·Det finns mekanismer som uppmuntrar romers deltagande i utformning, genomförande och övervakning av all politik som påverkar deras situation på lokal nivå.

·Romer deltar i medieråd.

·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningen av resultaten av åtgärder som genomförs under detta operativa mål.

·Det finns romer i ledande eller beslutsfattande positioner inom de organisationer som genomför verksamhet för romers inkludering.

·Det finns romska anställda på den nationella kontaktpunkten för romsk inkludering och på andra institutioner som arbetar med romsk inkludering.

·Lokala planer har upprättats (som överensstämmer med nationella strategiska ramar för romer) och håller på att genomföras av lokala myndigheter i samarbete med romska civilsamhällesorganisationer, i synnerhet de som arbetar på lokal nivå.

Huvudindikator:

Majoritetsbefolkning

7)Andel barn mellan 3 år och åldern för obligatorisk skolstart som är inskrivna i förskola eller barnomsorg

Eurostat [sdg_04_30]

FN:s hållbarhetsmål 4.2.2

8)Andel personer i åldern 20–24 år med avslutad utbildning på minst gymnasienivå

Eurostat [edat_lfs_9903]

FN:s hållbarhetsmål 4.3

9)Andel barn i åldern 6–15 år som går i skolor där ”alla eller de flesta av deras skolkamrater är romer” enligt respondenterna (bara vissa länder)

Ej tillämpligt.

Indikator

Majoritetsbefolkning

Andel barn i skolpliktig ålder (5–18 år) som är inskrivna i utbildning, medlemmar i hushållet (beroende på land)

Ej tillämpligt

Andel personer i åldern 16 år och uppåt (föräldrar/förmyndare eller elever) som under de senaste 12 månaderna i sina kontakter med skolmyndigheter anser sig ha blivit diskriminerade på grund av att de är romer

Ej tillämpligt/eventuellt FRS

Unga med högst grundskoleutbildning i åldern 18–24 år

Eurostat [edat_lfse_14]

Andel personer i åldern 30-34 år med avslutad högskoleutbildning

Eurostat [t2020_41]

Förekomst av hatmotiverad mobbning/trakasserier av barn (på grund av att de är romer) i skolan de senaste 12 månaderna, av alla respondenter som är föräldrar/vårdnadshavare till barn i skolåldern

Ej tillämpligt/FRS

Ska vidareutvecklas:

·Andel barn i skolåldern som lever i hushåll utan någon dator

·Andel barn i skolåldern som lever i hushåll utan tillgång till internet

·Andel unga romer i åldern 16–24 år som lever i hushåll utan någon dator

·Andel unga romer i åldern 16–24 år som lever i hushåll utan tillgång till internet

Processindikatorer för mål 4: Öka romers faktiska deltagande i inkluderande allmän utbildning av god kvalitet

Indikator – Dimension A – Institutionell struktur 

·Övervakning av att den allmänna utbildningspolitiken är inkluderande ingår den nationella strategiska ramen för romer.

·Det finns ett nationellt/regionalt program för att minska segregering.

·En nationell plan håller på att genomföras för att förhindra och få bort feldiagnoser som leder till att romska elever felaktigt placeras i särskolor.

·Det finns program för positiv särbehandling för att anställa romska lärare inom det allmänna utbildningssystemet.

·Rollerna som romsk skolmedlare och lärarassistent är integrerade i utbildningssystemet.

·Det finns uttryckliga garantier och kriterier i nationella strategiska ramar för romer för att säkerställa att den allmänna utbildningspolitiken är inkluderande.

·Det finns ett system för att garantera unga romer en plats i gymnasie- eller yrkesutbildning och stödja deras skolnärvaro, med särskild inriktning på flickor.

·Det finns ett system för att stödja romer som vill gå vidare till högre utbildning genom stipendier, mentorskap och rådgivning, med särskild inriktning på flickor.

Indikator – Dimension B – Särskilda åtgärder och insatser

·Det finns åtgärder för att säkerställa att romer verkligen har tillgång till inkluderande allmän utbildning av god kvalitet och ett långsiktigt mål om att uppnå samma faktiska tillgång som majoritetsbefolkningen.

·Det finns garantier för att säkerställa romska barns reella lika tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg.

·Lärare och andra anställda inom utbildningsväsendet får riktad utbildning om hur man förhindrar diskriminering och antiziganism.

·Lärare får utbildning om och i inkluderande undervisningsmetoder.

·Romska elever får individuellt pedagogiskt stöd från kvalificerad personal inom det allmänna utbildningssystemet.

·Det finns läroplaner och undervisningsmaterial om romers kultur, historia och språk.

·Det finns åtgärder för att främja romska barns tillgång till icke schemalagda aktiviteter, kultur- och fritidsaktiviteter i en multikulturell miljö.

·Romer har tillgång till stödprogram (t.ex. individuellt stöd, stipendier eller mentorskap, däribland digital kompetens).

·Det finns en budget för bekämpning av rasism riktad mot romer i skolorna.

·Det finns stipendier för att stödja romer som är inskrivna vid universitet.

·Studier i romologi eller om romer erbjuds på universitetsnivå.

·Skolor erbjuder kostnadsfri undervisning i romani.

·Det finns riktade åtgärder för att stödja informell utbildning och certifiera praktiskt förvärvade kvalifikationer.

Indikator – Dimension C – Beslutsprocessers kvalitet 

·Det finns åtgärder för att säkerställa att romer är delaktiga i utformningen av insatser på utbildningsområdet.

·Skolinspektioner deltar i övervakningen av resultaten av åtgärder som genomförs under detta mål.

·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningskommittéerna för de operativa program under EU-fonderna genom vilka de specifika åtgärderna för att främja lika tillgång till utbildning (i synnerhet åtgärder mot segregering och för en inkluderande utbildning på alla nivåer) genomförs.

Huvudindikator:

Majoritetsbefolkning

10)Andel personer i åldern 20–64 år som själva uppger att deras huvudsakliga verksamhet är ”avlönat arbete” (hel- och deltidsarbete, tillfälliga jobb, egenföretagande eller visstidsarbete de senaste fyra veckorna)

Eurostat [lfsa_ergan]

FN:s hållbarhetsmål 8.5

11)Andel unga personer i åldern 15–29 år* vars huvudsakliga verksamhet för närvarande är att de ”varken arbetar eller studerar” (UVAS)

Eurostat [edat_lfse_20]

FN:s hållbarhetsmål 8.6.1

12)Sysselsättningsgap mellan kvinnor och män: Skillnad mellan andelen kvinnor respektive män i åldern 20–64 år som har avlönat arbete

Eurostat [lfsa_ergan]

FN:s hållbarhetsmål 8.5

Outputindikatorer

Sekundära (valfria)

Indikator

Majoritetsbefolkning

Andel personer i åldern 16 år och uppåt som under de senaste 12 månaderna anser sig ha blivit diskriminerade i sitt arbete

Ej tillämpligt/eventuellt FRS

Andel personer i åldern 16 år och uppåt som under de senaste 12 månaderna anser sig ha diskriminerats när de sökt arbete

Ej tillämpligt/eventuellt FRS

Ytterligare indikatorer för sysselsättning av god kvalitet som ska tas fram: Fasta anställningar, kvalificerat arbete, andel personer som arbetar inom den offentliga sektorn, fattigdom bland förvärvsarbetande och yrkesutbildning

Processindikatorer för mål 5: Öka den faktiska andelen romer med hållbar avlönad sysselsättning av god kvalitet

Indikator – Dimension A – Institutionell struktur 

·Mekanismer för att främja sysselsättning av god kvalitet för romer finns och tilldelas nödvändiga ekonomiska resurser.

·Romska organisationer deltar som observatörer i fackförbund och trepartskommissioner.

·Det finns mentorskaps- och karriärutvecklingsprogram för att främja anställning av romer med akademisk utbildning inom offentlig förvaltning.

·Det finns mekanismer för att främja anställning av romer på heltid på arbetsförmedlingar eller andra grenar av offentlig förvaltning som arbetar med att främja tillträde till arbetsmarknaden.

·I kommuner med en stor andel romska invånare är rollen som romsk arbets- och ungdomsmedlare en officiell tjänst i förvaltningsstrukturen.

·Det finns program som hjälper romer att starta nya småföretag och sjösätta företagsinitiativ.

Indikator – Dimension B – Särskilda åtgärder och insatser

·Det finns riktade åtgärder för att främja romskt entreprenörskap och egenföretagande, särskilt bland ungdomar.

·Det finns riktade åtgärder för att främja formalisering av befintlig informell sysselsättning.

·Det finns riktade åtgärder för att främja anställning av romer inom offentlig förvaltning.

·Offentliga sysselsättningsprogram inriktade på platser med en stor andel romska invånare har uttryckliga exitstrategier som omfattar kompetensutveckling och kvalifikationskomponenter.

·Program för arbetslivserfarenhet, praktikplatser, lärlingskap och karriärutveckling som är inriktade på romska ungdomar genomförs och får anslag.

·Program som stöder inkluderande arbetsgivare och uppmuntrar lika möjligheter i arbetslivet genomförs.

·Informationskampanjer och riktad utbildning om hur diskriminering och antiziganism kan bekämpas på arbetsmarknaden anordnas för arbetsförmedlingar, fackförbund och arbetsgivare.

·Program för mikrolån till småföretag som uttryckligen är inriktade på romska samhällen finns och genomförs.

Indikator – Dimension C – Beslutsprocessers kvalitet 

·Det finns åtgärder för att säkerställa att romer är delaktiga i utformningen av insatser på sysselsättningsområdet.

·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningskommittéerna för de operativa program under EU-fonderna genom vilka de specifika åtgärderna för att öka andelen romer med avlönad sysselsättning av god kvalitet genomförs.

·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningen av resultaten av genomförda åtgärder.

·Offentliga institutioner och förvaltningar (på central och lokal nivå) väger in synpunkter från det romska civilsamhället och i synnerhet romska företagare och framgångsrika romska yrkesutövare i sina beslutsprocesser på sysselsättningsområdet.

Huvudindikator:

Majoritetsbefolkning

13)Skillnad i förväntad livslängd vid födseln (majoritetsbefolkning jämfört med romer)

Human Mortality Database / Eurostat [demo_mlexpec]

14)Andel personer med begränsad tillgång till hälso- och sjukvård samt sociala tjänster SKA VIDAREUTVECKLAS

Ej tillämpligt/eventuellt FRS

Outputindikatorer

Sekundära (valfria)

Indikator

Majoritetsbefolkning

Andel personer i åldern 16 år och uppåt som skattar sin allmänna hälsa som ”mycket god” eller ”god”

Eurostat [hlth_silc_01]

Andel personer i åldern 16 år och uppåt som har sjukförsäkring

OECD [ECHI 76]

Andel personer i åldern 16 år och uppåt som i sina kontakter med hälso- och sjukvården under de senaste 12 månaderna anser sig ha diskriminerats på grund av att de är romer

Ej tillämpligt/eventuellt FRS

Ska vidareutvecklas:

Andel romska kvinnor som födde sitt första barn före 20 års ålder

Icke tillgodosedda medicinska behov

Eurostat

[demo_fordager]

FN:s hållbarhetsmål 3.7

Eurostat [SDG_03_60]

Processindikatorer för mål 6: Förbättra romers hälsa och deras reella tillgång till hälso- och sjukvård av god kvalitet

Indikator – Dimension A – Institutionell struktur 

·Systemet med hälsomedling är institutionaliserat och integrerat i hälso- och sjukvårdsförvaltningens relevanta strukturer.

·Det finns ett system för att uppmuntra och stödja möjligheterna till karriärutveckling för hälsomedlare som vill skaffa sig en vårdutbildning.

·Det finns ett system för att tillhandahålla förebyggande hälso- och sjukvård till romer i getton och segregerade/avlägsna bosättningar.

·Regionala hälsoinspektioner har de (ekonomiska och mänskliga) resurser som krävs för att säkerställa att nationella vaccinations- och immuniseringsprogram för barn och äldre, samt preventiva vårdinsatser som blodprov och cancerscreening även når ut till romska samhällen.

Indikator – Dimension B – Särskilda åtgärder och insatser

·Det finns hälsoupplysningsprogram som är anpassade till romers specifika hälsoproblem (t.ex. en hälsosam livsstil och kosthållning).

·Förebyggande hälsoprogram som når ut till riskgrupper, däribland romer, finns och genomförs.

·Kunskapshöjande kampanjer om vaccinationers betydelse organiseras.

·Vaccination av barn och äldre (influensa) är ekonomiskt överkomlig och genomförs.

·Regelbundna preventiva hälsokontroller av barn genomförs kostnadsfritt och riskgrupper följs upp.

·Det finns mödravårdsprogram för utsatta kvinnor och regelbunden mödravård erbjuds.

·Det finns program för hälsokontroller av mödrar och barn i åldern 0–3 år som är särskilt inriktade på utsatta grupper.

·Anställda inom hälso- och sjukvård får riktad utbildning om hur man förhindrar diskriminering och antiziganism.

·Det finns hälsoupplysningskampanjer som riktar sig till romska samhällen.

Indikator – Dimension C – Beslutsprocessers kvalitet 

·Det finns bestämmelser för att säkerställa romers delaktighet i utformningen av politiska åtgärder på hälsoområdet.

·Särskilda åtgärder för att hantera utmaningar på hälsoområdet håller på att tas fram i samarbete med romska civilsamhällesorganisationer.

·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningskommittéerna för de operativa program under EU-fonderna genom vilka de specifika åtgärderna för att förbättra romers tillgång till hälso- och sjukvård genomförs.

·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningen av resultaten av åtgärder som genomförs på hälsoområdet.

·Offentliga institutioner och förvaltningar (på central och lokal nivå) väger in synpunkter från det romska civilsamhället och i synnerhet nätverken av romska hälsomedlare i sina beslutsprocesser på hälsoområdet.

Huvudindikator:

Majoritetsbefolkning

15)Andel personer som bor i bostäder med allvarliga brister (lägenheter som är för mörka, har läckande tak/fuktiga väggar eller golv, som saknar bad/dusch eller toalett inomhus)

Eurostat [tessi 291]

16)Andel personer som lever i hushåll där antalet rum uppfyller Eurostats definition av trångboddhet

Eurostat [ilc_lvho05a / SDG_11_10]

FN:s hållbarhetsmål 1 och 11

17)Andel personer som lever i hushåll utan rinnande vatten inomhus (bara vissa länder)

Eurostat [ilc_mdho05]

FN:s hållbarhetsmål 6.1.1

Outputindikatorer

Sekundära (valfria)

Indikator

Majoritetsbefolkning

Andel personer som lever i hushåll utan toalett, dusch eller badrum inomhus

Eurostat [ilc_mdho05 / SDG_06_10]

FN:s hållbarhetsmål 6

Andel personer som lever i bostäder med läckande tak, fuktiga väggar, golv eller grundläggning, eller mögel i fönsterramar eller golv

Eurostat [SDG_01_60]

FN:s hållbarhetsmål 1

Andel personer i hushåll som under de senaste 12 månaderna någon gång tvingats lämna bostaden eller boplatsen

Ej tillämpligt

Andel personer i åldern 16 år och uppåt som under de senaste 5 åren anser sig ha diskriminerats på grund av att de är romer när de sökt en bostad

Ej tillämpligt/eventuellt FRS

Att utveckla ytterligare:

Boendesegregation.

Indikator(er) som tar hänsyn till de geografiska aspekterna av romers situation.

Tillgång till grundläggande tjänster och infrastruktur på området (hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, skolor, barnomsorg etc.) som beror på avstånd, kostnader, öppettider eller brist på service.

Andel personer som bor i olagliga bostäder eller svartbyggen.

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

Processindikatorer för mål 7: Förbättra romers reella tillgång till adekvat och desegregerat boende och grundläggande tjänster

Indikator – Dimension A – Institutionell struktur 

·Åtgärder för att bekämpa boendesegregation ingår uttryckligen i nationella strategiska ramar för romer eller relaterade styrdokument.

·Det finns tydliga riktlinjer för avhysningar som också följs för att förhindra olagliga avhysningar.

·Det finns tydliga riktlinjer för avhysningar som också följs för att skydda hushåll med barn.

·Kryphål i bostadslagstiftningen som förhindrar legalisering av svartbyggen i romska bosättningar har täppts till.

·Stödberättigande- och bedömningskriterier för EU-finansierade projekt som förbättrar infrastrukturen på platser med en stor andel romska invånare ger särskilda poäng till företag som anställer eller drivs av romer.

·Det finns en politik som uppmuntrar och stöder lokala självhjälpsinitiativ när det gäller boende.

·Det görs regelbundna bedömningar av behovet av boplatser och uppehållsplatser för husvagnar.

·Det finns mekanismer för att säkerställa romers rätt till rent vatten och sanitet.

Indikator – Dimension B – Särskilda åtgärder och insatser

·Det finns uttryckliga garantier och kriterier i nationella strategiska ramar för romer för att säkerställa att allmänna bostadsförmedlingar och bostadsprogram är inkluderande.

·Det finns riktade åtgärder för att ge stöd till socialt eftersatta områden i syfte att minska segregering.

·Det finns riktade åtgärder med garanterad finansiering för att förbättra offentlig infrastruktur för utsatta bosättningar när det gäller vägar, vatten, sanitet, tillgång till offentliga tjänster och avloppsanläggningar.

·Det finns ett ”Bostad först”-program.

·Personal på bostadsförmedlingar och kommunkontor får riktad utbildning om hur man bekämpar diskriminering och antiziganism på bostadsområdet.

·Utsatta bosättningar och läger kartläggs och övervakas regelbundet.

·Övervakning av bostadsaspekter (antal lokala bostadsenheter som behöver bedömas) genomförs regelbundet.

Indikator – Dimension C – Beslutsprocessers kvalitet 

·Det finns åtgärder för att säkerställa att romer är delaktiga i utformningen av insatser på bostadsområdet.

·Särskilda åtgärder för att hantera utmaningar på bostadsområdet håller på att tas fram i samarbete med romska civilsamhällesorganisationer.

·Insatser på bostadsområdet som är inriktade på romer (särskilt för att minska segregering) håller på att tas fram och genomföras med deltagande av romska lokala organisationer.

·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningskommittéerna för de operativa program under EU-fonderna genom vilka de specifika åtgärderna för att förbättra bostadssituationen och i synnerhet minska segregeringen genomförs.

·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningen av resultaten av genomförda åtgärder på bostadsområdet, särskilt åtgärder för att minska segregering.

·Offentliga institutioner och förvaltningar (på central och lokal nivå) väger in synpunkter från det romska civilsamhället och i synnerhet nätverken av romska hälso- och utbildningsmedlare i sina beslutsprocesser på sysselsättningsområdet.

Outputindikatorer

Sekundära (valfria)

Indikator

Majoritetsbefolkning

Andel romer som lever i hushåll där följande anges som bostadsproblem: Föroreningar, smuts och andra miljöproblem i närområdet så som rök, damm, obehaglig lukt eller förorenat vatten

Eurostat [ilc_mddw02]

Outputindikatorer: Sekundära (valfria): Inga indikatorer har ännu utvecklats på detta område. Indikatorer kan till exempel tas fram avseende följande:

Exponering för miljömässiga livsvillkor som är farliga och förknippade med hälsorisker:

·Boende i områden som riskerar att drabbas av naturkatastrofer (per typ av katastrof: översvämmande floder, skyfall, jordskred etc.).

·Boende i miljöfarliga områden (per typ: avfallsdeponier eller soptippar, nedlagda industriområden, gruvor etc.).

·Exponering för riskfaktorer (per typ: boende i förorenade områden, beroende av orenat och förorenat vatten, exponering för giftiga utsläpp, elektromagnetisk strålning etc.).

·Arbete i farliga yrken, inklusive arbete på ouppodlad mark, i containrar etc. och utan tillräckligt skydd.

·Boende i områden som saknar infrastruktur, t.ex. säkert dricksvatten, rening av avloppsvatten, asfalterade vägar, sophämtning etc.

·Andel hushåll som är beroende av att bränna fast avfall för att värma upp sina bostäder.

Processindikatorer för mål 7-a: Bekämpa miljöfattigdom och främja miljörättvisa

Indikator – Dimension A – Institutionell struktur 

·Åtgärder för att bekämpa miljöfattigdom och främja miljörättvisa ingår uttryckligen i nationella strategiska ramar för romer eller relaterade styrdokument.

·Riktlinjer säkerställer att romer som bor i miljöfarliga områden får förtur till subventionerade boenden.

·Kraven för säkra bostäder och för att förhindra en farlig bostadsmiljö tillämpas strikt.

·Miljöbedömningar görs av nya byggplatser och boplatser.

·Det finns effektiva mekanismer för att kontrollera att miljörelevanta bestämmelser i arbetslagstiftningen följs.

Indikator – Dimension B – Särskilda åtgärder och insatser

·Det finns riktade åtgärder med säker finansiering för att omplacera romska familjer som bor i miljöfarliga områden.

·Konsekvensbedömningar görs av bostadspolitik och bostadsbestämmelser som tar hänsyn till miljöfaktorer.

·Miljökonsekvenserna av politik och miljörisker för romer behandlas i nationella strategiska ramar för romer.

Indikator – Dimension C – Beslutsprocessers kvalitet 

·Särskilda åtgärder för att hantera miljöproblem i de områden där romer är bosatta (särskilt i segregerade romska samhällen) håller på att tas fram i samarbete med romska civilsamhällesorganisationer och romska invånare på de berörda platserna.

·Insatser för en säker och hållbar miljö som är inriktade på romer (särskilt segregerade romska samhällen) håller på att tas fram och genomföras tillsammans med romska lokala organisationer.

·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningskommittéerna för de operativa program under EU-fonderna genom vilka de specifika åtgärderna för att förbättra miljösituationen i områden där romer är bosatta (i synnerhet marginaliserade romska grupper) genomförs.

·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningen av resultaten av de åtgärder som genomförs för att förbättra miljösituationen i områden där romer är bosatta (särskilt segregerade romska samhällen).

·Offentliga institutioner och förvaltningar (på central och lokal nivå) väger in synpunkter från det romska civilsamhället och i synnerhet romska hälsomedlare i sina beslutsprocesser på hälsoområdet.