This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 89d08e99-15d0-11ec-b4fe-01aa75ed71a1
Regulation (EU) No 1316/2013 of the European Parliament and of the Council of 11 December 2013 establishing the Connecting Europe Facility, amending Regulation (EU) No 913/2010 and repealing Regulations (EC) No 680/2007 and (EC) No 67/2010 (Text with EEA relevance)Text with EEA relevance
Consolidated text: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (Text av betydelse för EES)Text av betydelse för EES.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (Text av betydelse för EES)Text av betydelse för EES.
- Date of document:
- 01/01/2021
- Date of effect:
- 01/01/2021
- Author:
- Not available
- Form:
- Konsoliderad text
- Additional information:
- LASTMODIN 32019R0495
- Consolidation: basic act:
- 32013R1316
02013R1316 — SV — 01.01.2021 — 007.001
Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (EGT L 348 20.12.2013, s. 129) |
Ändrad genom:
|
|
|
Officiella tidningen |
||
|
nr |
sida |
datum |
||
|
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 275/2014 av den 7 januari 2014 |
L 80 |
1 |
19.3.2014 |
|
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 |
L 169 |
1 |
1.7.2015 |
|
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/1953 av den 25 oktober 2017 |
L 286 |
1 |
1.11.2017 |
|
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/2396 av den 13 december 2017 |
L 345 |
34 |
27.12.2017 |
|
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 |
L 193 |
1 |
30.7.2018 |
|
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/495 av den 25 mars 2019 |
L 85I |
16 |
27.3.2019 |
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1316/2013
av den 11 december 2013
om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010
(Text av betydelse för EES)
AVDELNING I
GEMENSAMMA BESTÄMMELSER
KAPITEL I
Fonden för ett sammanlänkat europa
Artikel 1
Syfte
Genom denna förordning inrättas Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) som fastställer villkor, metoder och förfaranden för tillhandahållande av finansiellt stöd från unionen till transeuropeiska nät i syfte att främja projekt av gemensamt intresse inom sektorerna för transport-, telekommunikations- och energi infrastruktur och utnyttja potentiella synergieffekter mellan dessa sektorer. Den fastställer också fördelningen av de resurser som ska göras tillgängliga inom den fleråriga budgetramen för åren 2014–2020.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
|
1. |
projekt av gemensamt intresse : projekt som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013, förordning (EU) nr 347/2013 eller förordning (EU) nr 283/2014 ( 1 ). |
|
2. |
gränsöverskridande sträcka : den sträcka, inom transportsektorn, som säkerställer kontinuiteten hos ett projekt av gemensamt intresse mellan de mest närliggande urbana knutpunkterna på vardera sidan om gränsen mellan två medlemsstater, eller mellan en medlemsstat och ett grannland. |
|
3. |
grannland : ett land som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, inbegripet det strategiska partnerskapet, utvidgningspolitiken, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ochr Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta). |
|
4. |
tredjeland : alla grannländer och andra länder som unionen kan samarbeta med för att uppnå målen för denna förordning. |
|
5. |
bygg- och anläggningsarbeten : inköp, leverans och installation av komponenter, system och tjänster inbegripet programvara, utvecklings-, bygg- och anläggningsverksamhet i samband med ett projekt, slutbesiktning av anläggningarna samt igångsättning av ett projekt. |
|
6. |
studier : åtgärder som krävs för att förbereda genomförandet av ett projekt, såsom förstudier, kartläggningsstudier, genomförbarhetsstudier, utvärderingsstudier, prov- och valideringsstudier inbegripet i programvaruform, samt annat tekniskt stöd, inklusive förberedande åtgärder för att definiera och utveckla ett projekt och fatta beslut om finansiering av projektet, som exempelvis rekognoscering på plats och förberedelse av finansieringsarrangemang. |
|
7. |
åtgärder för programstöd : på FSE-nivå, alla kompletterande åtgärder som krävs för dess genomförande och för genomförandet av de individuella sektorsspecifika riktlinjerna, t.ex. tjänster, särskilt tillhandahållande av tekniskt stöd, bland annat för användningen av finansieringsinstrument, samt förberedelser, verksamhet avseende genomförbarhet, samordning, övervakning, samråd med berörda aktörer, kontroll, revision och utvärdering som direkt krävs för förvaltningen av FSE och för att dess mål ska kunna uppnås. Åtgärder för programstöd inbegriper studier, sammanträden, kartläggning av infrastruktur, information, spridningsverksamhet, åtgärder för kommunikation och för att öka medvetenheten, utgifter knutna till it-verktyg och nät för informationsutbyte om FSE samt alla andra utgifter som kommissionen ådrar sig för tekniskt och ömsesidigt stöd och som krävs för förvaltningen av FSE eller genomförandet av individuella sektorsspecifika riktlinjer. Åtgärder för programstöd omfattar även verksamhet som krävs för att underlätta förberedelserna för projekt av allmänt intresse särskilt i medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden, i syfte att erhålla finansiering enligt denna förordning eller på finansmarknaden. Åtgärder för programstöd ska i förekommande fall också omfatta täckandet av kostnaderna för det genomförandeorgan som av kommissionen har fått uppdraget att genomföra specifika delar av FSE (nedan kallat genomförandeorganet). |
|
8. |
åtgärd : verksamhet som har identifierats som ekonomiskt och tekniskt oberoende, som har en fast tidsram och som krävs för att genomföra ett projekt av gemensamt intresse. |
|
9. |
stödberättigande kostnader : samma betydelse som i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. |
|
10. |
stödmottagare : en medlemsstat, en internationell organisation eller ett offentligt eller privat företag eller organ som har valts ut för finansiellt stöd från unionen enligt denna förordning och i enlighet med den ordning som fastställs i det relevanta arbetsprogram som avses i artikel 17. |
|
11. |
verkställande organ : offentligt eller privat företag eller organ som utsetts av en stödmottagare, där stödmottagaren är en medlemsstat eller en internationell organisation, för att genomföra åtgärden i fråga. En sådan utnämning ska beslutas av stödmottagaren på eget ansvar och, om det kräver att ett offentligt kontrakt tilldelas, i enlighet med unionens och medlemsstaternas gällande bestämmelser för offentlig upphandling. |
|
12. |
övergripande nät : transportinfrastruktur som fastställts i enlighet med kapitel II i förordning (EU) nr 1315/2013. |
|
13. |
stomnät : transportinfrastruktur som fastställs i enlighet med kapitel III i förordning (EU) nr 1315/2013. |
|
14. |
stomnätskorridor : instrument för att underlätta ett samordnat genomförande av stomnätet i enlighet med kapitel IV i förordning (EU) nr 1315/2013 vilka förtecknas i del I i bilagan till denna förordning. |
|
15. |
flaskhals : i transportsektorn, fysiska, tekniska eller funktionella hinder som leder till systemavbrott som påverkar kontinuiteten i flöden över stora avstånd eller gränsöverskridande flöden och som kan avhjälpas genom att ny infrastruktur skapas eller befintlig infrastruktur i grunden uppgraderas, vilket skulle kunna leda till avsevärda förbättringar som kan lösa problemet med flaskhalsar. |
|
16. |
prioritering : prioriterad korridor för elektricitet, prioriterad korridorer för gas eller prioriterade tematiska områden i enlighet med bilaga I till förordning (EU) nr 347/2013. |
|
17. |
telematiktillämpningar : tillämpningar enligt definitionen i förordning (EU) nr 1315/2013. |
|
18. |
energiinfrastruktur : infrastruktur enligt definitionen i förordning (EU) nr 347/2013. |
|
19. |
synergieffekter mellan sektorer : en situation där det i minst två av transport-, telekommunikations- och energisektorerna vidtas likartade eller kompletterande åtgärder, vilket gör det möjligt att optimera kostnaderna eller resultaten genom gemensamt utnyttjande av finansiella, tekniska eller mänskliga resurser. |
|
20. |
isolerat nät : en medlemsstats järnvägsnät eller en del av det, enligt definitionen i förordning (EU) nr 1315/2013. |
Artikel 3
Allmänna mål
FSE ska göra det möjligt att förbereda och genomföra projekt av gemensamt intresse inom ramen för strategin för de transeuropeiska näten inom transport-, telekommunikations- och energisektorerna. FSE ska särskilt stödja genomförandet av sådana projekt av gemensamt intresse som syftar till utveckling och konstruktion av nya infrastrukturer och tjänster eller till modernisering av befintliga infrastrukturer och tjänster inom transport-, telekommunikations- och energisektorerna. Inom transportsektorn ska den prioritera felande länkar. FSE ska också bidra till att stödja projekt som har ett europeiskt mervärde och stor samhällsnytta och som inte får tillräcklig finansiering från marknaden. Följande allmänna mål ska gälla för transport-, telekommunikations- och energisektorerna:
Att bidra till smart och hållbar tillväxt för alla i enlighet med Europa 2020-strategin, genom utveckling av moderna transeuropeiska nät med hög prestanda som tar hänsyn till förväntade framtida trafikflöden, och därigenom skapa fördelar för hela unionen i fråga om förbättrad konkurrenskraft på den globala marknaden och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning på den inre marknaden och skapa en miljö som är mer gynnsam för privata, offentliga och offentlig-privata investeringar genom en kombination av finansieringsinstrument och direktstöd från unionen, där projekt kan dra nytta av en sådan kombination av instrument och genom ett lämpligt utnyttjande av synergier mellan sektorerna.
Hur detta mål uppnås ska bedömas utifrån omfattningen av privata, offentliga och offentlig-privata partnerskaps investeringar i projekt av gemensamt intresse, och särskilt omfattningen av privata investeringar i projekt av gemensamt intresse som uppnås genom finansieringsinstrumenten enligt denna förordning. Särskilt fokus ska ligga på en effektiv användning av offentliga investeringar.
Att göra det möjligt för unionen att uppnå sina mål för hållbar utveckling, bland annat att minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 % jämfört med 1990 års nivåer, öka energieffektiviteten med 20 %, och öka andelen förnybar energi till 20 % senast 2020, för att på så vis bidra till unionens mellan- och långfristiga mål om minskade koldioxidutsläpp och samtidigt öka solidariteten mellan medlemsstaterna.
Artikel 4
Sektorsspecifika mål
I transportsektorn ska FSE stödja projekt av gemensamt intresse, som identifieras i artikel 7.2 i förordning (EU) nr 1315/2013, som syftar till att uppnå de mål som anges nedan, såsom närmare anges i artikel 4 i den förordningen.
Att undanröja flaskhalsar, förstärka järnvägens driftskompatibilitet, komplettera felande länkar, och, i synnerhet, förbättra gränsöverskridande sträckor. Hur detta mål uppnås ska bedömas utifrån
antalet nya eller förbättrade gränsöverskridande förbindelser,
antalet järnvägskilometer som har anpassats till den europeiska standarden för nominell spårvidd och utrustats med ERTMS,
antalet undanröjda flaskhalsar och sträckor med ökad kapacitet på transportvägar för alla transportslag som har mottagit finansiering från FSE,
längden på nätet av inre vattenvägar efter klass i unionen, och
längden på det järnvägsnät i unionensom uppgraderats enligt de krav som fastställs i artikel 39.2 i förordning (EU) nr 1315/2013.
Att säkerställa hållbara och effektiva transportsystem på lång sikt, i syfte att förbereda för förväntade framtida transportflöden och möjliggöra minskade utsläpp av koldioxid för alla transportslag genom omställning till innovativa, koldioxidsnåla och energieffektiva transporttekniker, samtidigt som säkerheten optimeras. Hur detta mål uppnås ska bedömas utifrån
antalet leveransställen för alternativa bränslen för fordon som använder stomnätet för TEN-T för vägtransport i unionen,
antalet inlands- och kusthamnar i stomnätet för TEN-T som har utrustats med leveransställen för alternativa bränslen i unionen, och
minskningen av olyckor på vägnätet i unionen.
Att optimera integrering och sammanlänkning av transportslag och förbättra transporttjänsternas driftskompatibilitet, och samtidigt säkerställa tillgängligheten i transportinfrastrukturerna. Hur detta mål uppnås ska bedömas utifrån
antalet multimodala logistikplattformar, inbegripet inlands- och kusthamnar och flygplatser med anslutning till järnvägsnätet
antalet förbättrade järnvägs-/vägterminaler, och antalet förbättrade eller nya förbindelser mellan hamnar genom sjömotorvägar,
antalet kilometer inre vattenvägar som har försetts med RIS, och
utnyttjandet av Sesar-systemet, VTMIS och ITS för vägsektorn,
De indikatorer som avses i denna punkt ska inte gälla för medlemsstater som inte har något järnvägsnät eller nät av inre vattenvägar, beroende på vad som är lämpligt.
Dessa indikatorer ska inte utgöra urvalskriterier eller kriterier för berättigande till stöd för åtgärder från FSE.
Vägledande procentsatser som avspeglar storleken på de sammanlagda budgetmedel som avses i artikel 5.1 a som ska fördelas till vart och ett av de tre specifika transportmålen fastställs i del IV i bilaga I till denna förordning. Kommissionen får inte avvika från dessa vägledande procentsatser med mer än 5 procentenheter.
I energisektorn ska FSE stödja projekt av gemensamt intresse med ett eller flera av de mål som anges nedan:
Att öka konkurrenskraften genom att främja fortsatt integrering av den inre marknaden för energi och driftskompatibilitet för el- och gasnät över gränserna. Hur detta mål uppnås ska bedömas i efterhand utifrån
antalet projekt som effektivt kopplar samman medlemsstaternas nät och undanröjer interna hinder,
minskningen eller elimineringen av medlemsstaternas energiisolering,
procentandelen gränsöverskridande överförd elkraft jämfört med den installerade elproduktionskapaciteten i de relevanta medlemsstaterna,
priskonvergensen på gas- och elmarknaderna i de berörda medlemsstaterna, samt
procentandelen av den högsta efterfrågetoppen i de två berörda medlemsstaterna som täcks av gassammanlänkningar med reversibelt flöde.
Att öka unionens energiförsörjningstrygghet.
Hur detta mål uppnås ska bedömas i efterhand utifrån
antalet projekt som möjliggör diversifiering av försörjningskällor och försörjer motparter och försörjningsvägar,
antalet projekt som ökar lagringskapaciteten,
systemets motståndskraft, med beaktande av antalet försörjningsavbrott och deras längd,
hur stor minskning av förnybar energi som kunnat undvikas,
sammanlänkningarna av isolerade marknader med mer diversifierade försörjningskällor,
den optimala användningen av energiinfrastrukturtillgångar.
Att bidra till hållbar utveckling och miljöskydd, bl.a. genom integreringen av energi från förnybara energikällor i överföringsnätet, och genom utvecklingen av smarta energinät och koldioxidnät.
Hur detta mål uppnås ska bedömas i efterhand utifrån
hur stor mängd förnybar el som överförts från produktion till större centrum för förbrukning och lagringsplatser,
hur stor minskning av förnybar energi som kunnat undvikas,
antalet utbyggda projekt för smarta nät som har fått stöd från FSE och det tillgodoseende av efterfrågan de möjliggjort,
hur stor mängd koldioxidutsläpp som förhindrats genom de projekt som erhållit stöd genom FSE.
De indikatorer som avses i denna punkt som används för bedömningen i efterhand av hur dessa mål uppnåtts ska inte utgöra urvalskriterier eller kriterier för berättigande till stöd för åtgärder från FSE.
Villkoren för berättigande till finansiellt stöd från unionen för projekt av gemensamt intresse anges i artikel 14 i förordning (EU) nr 347/2013, medan urvalskriterierna för projekt av gemensamt intresse anges i artikel 4 i den förordningen.
Artikel 5
Budget
Finansieringsramen för genomförandet av FSE för perioden 2014–2020 fastställs till 30 192 259 000 EUR i löpande priser. Detta belopp ska fördelas enligt följande:
Transportsektorn: 24 050 582 000 EUR, varav 11 305 500 000 EUR ska överföras från Sammanhållningsfonden för användning i enlighet med den här förordningen uteslutande i de medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden.
Telekommunikationssektorn: 1 066 602 000 EUR.
Energisektorn: 5 075 075 000 EUR.
Dessa belopp ska inte påverka tillämpningen av den flexibilitetsmekanism som föreskrivs i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 ( 2 ).
Finansieringsramen för genomförandet av FSE ska omfatta utgifter för
åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse och åtgärder för programstöd, i enlighet med artikel 7,
åtgärder för programstöd som är nödvändiga för övergången mellan FSE och de åtgärder som antagits enligt förordning (EG) nr 680/2007, upp till 1 % av finansieringsramen; kostnaderna för genomförandeorganet ska omfattas av detta tak.
KAPITEL II
Finansieringsformer och finansiella bestämmelser
Artikel 6
Typer av finansiellt stöd
Artikel 7
Stödberättigande och villkor för finansiellt stöd
Inom transportsektorn ska endast åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse enligt förordning (EU) nr 1315/2013 samt åtgärder för programstöd berättiga till finansiellt stöd från unionen i form av upphandling och finansieringsinstrument enligt denna förordning. Endast följande ska vara berättigade till finansiellt stöd från unionen i form av bidrag enligt denna förordning:
Åtgärder för genomförande av stomnätet i enlighet med kapitel III i förordning (EU) nr 1315/2013, inbegripet införande av ny teknik och innovation i enlighet med artikel 33 i den förordningen och projekt och horisontella prioriteringar som fastställs i del I i bilagan till den här förordningen.
Åtgärder för genomförande av det övergripande nätet i enlighet med kapitel II i förordning (EU) nr 1315/2013 när sådana åtgärder bidrar till att överbrygga felande länkar, underlätta gränsöverskridande trafikflöden eller undanröja av flaskhalsar och när dessa åtgärder också bidrar till utvecklingen av stomnätet eller kopplar samman stomnätskorridorer eller när sådana åtgärder bidrar till utvecklandet av det europeiska tågledningssystemet ERTMS på godskorridorernas huvudlinjer enligt definitionen i bilagan till förordning (EU) nr 913/2010, till ett tak av 5 % av finansieringsramen för transport i enlighet med artikel 5 i denna förordning
Studier för projekt av allmänt intresse enligt definitionen i artikel 8.1 b och c i förordning (EU) nr 1315/2013.
Studier för prioriterade gränsöverskridande projekt som definieras i bilaga III till Europaparlamentets och rådets beslut nr 661/2010/EU ( 3 ).
Åtgärder till stöd för projekt av gemensamt intresse enligt definitionen i artikel 8.1 a, d och e i förordning (EU) nr 1315/2013.
Åtgärder för genomförande av en transportinfrastruktur i knutpunkter i stomnätet, inklusive urbana knutpunkter, som definieras i artikel 41 i förordning (EU) nr 1315/2013.
Åtgärder till stöd för system för telematiktillämpningar i enlighet med artikel 31 i förordning (EU) nr 1315/2013.
Åtgärder till stöd för godstransporttjänster i enlighet med artikel 32 i förordning (EU) nr 1315/2013.
Åtgärder för att minska bullret från godstransporter på järnväg, bland annat genom eftermodifiering av befintlig rullande materiel, i samarbete med bland annat järnvägsindustrin.
Åtgärder för programstöd.
Åtgärder för genomförande av en säker och trygg infrastruktur i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) nr 1315/2013.
Åtgärder till stöd för sjömotorvägar i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) nr 1315/2013.
Åtgärder för anpassning av transportinfrastruktur för säkerhet och kontroll vid de yttre gränserna.
Åtgärder på transportområdet som berör en gränsöverskridande sträcka eller en del av en sådan sträcka ska berättiga till finansiellt stöd från unionen endast om det finns ett skriftligt avtal mellan de berörda medlemsstaterna eller mellan berörda medlemsstater och tredjeländer avseende färdigställande av den gränsöverskridande sträckan.
För att möjliggöra den effektivaste användningen av unionens budget och öka multiplikatoreffekten i unionens finansiella stöd bör kommissionen sträva efter att i lämpliga fall prioritera finansiellt stöd i form av finansieringsinstrument, med förbehåll för marknadsgintroduktionen och samtidigt som den respekterar taket för användning av finansieringsinstrument i enlighet med artiklarna 14.2 och 21.4.
Inom telekommunikationssektorn ska alla åtgärder för genomförande av projekt av gemensamt intresse och åtgärder för programstöd som fastställs i förordning (EU) nr 283/2014 och som uppfyller kriterierna för stödberättigande och/eller villkoren som fastställs i enlighet med den förordningen vara berättigade till följande finansiella stöd från unionen enligt den här förordningen:
Generiska tjänster, plattformar för bastjänster och åtgärder för programstöd ska finansieras genom bidrag och/eller upphandling.
Åtgärder inom bredbandsnät ska finansieras genom finansieringsinstrument.
Åtgärder för kostnadsfri lokal trådlös uppkoppling utan diskriminerande villkor i lokala samhällen ska finansieras genom bidrag eller andra former av finansiellt stöd, exklusive finansiella instrument.
KAPITEL III
Bidrag
Artikel 8
Former av bidrag och stödberättigande kostnader
I de arbetsprogram som avses i artikel 17 i den här förordningen ska de former av bidrag fastställas som får användas för att finansiera de berörda åtgärderna.
När det gäller beloppet på 11 305 500 000 EUR som ska överföras från Sammanhållningsfonden för användning i medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden, ska reglerna om stödberättigande i fråga om moms vara de som ska tillämpas på Sammanhållningsfonden och som avses i en förordning som fastställer gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden och som fastställer allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden
Artikel 9
Villkor för deltagande
De får inte ta emot finansiellt stöd enligt denna förordning, utom i de fall det krävs för att målen för ett visst projekt av gemensamt intresse ska kunna uppnås.
Artikel 10
Stödnivåer
Inom transportsektorn får unionens finansiella stöd inte överstiga följande:
För bidrag till studier, 50 % av de stödberättigande kostnaderna.
Med avseende på bidrag till bygg- och anläggningsarbeten:
För järnvägsnät och vägnät i medlemsstater som saknar järnvägsnät på sitt territorium eller i medlemsstater eller delar av medlemsstater med ett isolerat nät utan godstransport på järnväg över stora avstånd: 20 % av den stödberättigande kostnaden; stödnivån får ökas till maximalt 30 % för åtgärder för att ta itu med flaskhalsar och till 40 % för åtgärder som gäller gränsöverskridande avsnitt och åtgärder som förbättrar järnvägens driftskompatibilitet.
För inre vattenvägar, 20 % av den stödberättigande kostnaden; stödnivån får höjas till maximalt 40 % för åtgärder för att ta itu med flaskhalsar och till maximalt 40 % för åtgärder som gäller gränsöverskridande sträckor.
För inlandstransporter, förbindelser till och utvecklingen av multimodala logistiska plattformar, inbegripet förbindelser till inlands- och kusthamnar och flygplatser samt utveckling av hamnar: 20 % av de stödberättigande kostnaderna.
För åtgärder för att minska bullret från godstransporter på järnväg, bland annat genom eftermodifiering av befintlig rullande materiel: 20 % av de stödberättigande kostnaderna upp till ett kombinerat tak på 1 % av de budgetmedel som avses i artikel 5.1 a.
För bättre tillgång till transportinfrastruktur för personer med funktionsnedsättning: 30 % av den stödberättigande kostnaden vid bygg- och anläggningsarbeten för anpassning, som under inga omständigheter får överstiga 10 % av de totala stödberättigande kostnaderna för bygg- och anläggningsarbetena.
För åtgärder till stöd för ny teknik och innovation för alla transportslag: 20 % av de stödberättigande kostnaderna.
För åtgärder för att stödja gränsöverskridande vägsträckor: 10 % av de stödberättigande kostnaderna.
Med avseende på bidrag för system och tjänster för telematiktillämpningar:
För markkomponenter i ERTMS, Sesar-systemet, f RIS och VTMIS: 50 % av de stödberättigande kostnaderna.
För markkomponenter i ITS för vägsektorn: 20 % av de stödberättigande kostnaderna.
För ombordkomponenter i ERTMS: 50 % av den stödberättigande kostnaden.
För ombordkomponenter i Sesar-systemet, RIS, VTMIS och i ITS för vägtransportsektorn: 20 % av de stödberättigande kostnaderna upp till ett kombinerat tak på 5 % av de budgetmedel som avses i artikel 5.1 a.
För åtgärder för att stödja utvecklingen av sjömotorvägar: 30 % av de stödberättigande kostnaderna.
Kommissionen ska skapa gynnsamma villkor för utveckling av projekt som innefattar sjömotorvägar med tredjeländer.
För andra system för telematiktillämpningar än de som omnämns i leden i–iv, godstransporttjänster och säkra parkeringsplatser i stomvägnätet: 20 % av de stödberättigande kostnaderna.
Inom telekommunikationssektorn får unionens finansiella stöd inte överstiga följande:
För åtgärder för generiska tjänster: 75 % av de stödberättigande kostnaderna.
För horisontella åtgärder, inbegripet kartläggning av infrastruktur, partnersamverkan och tekniskt stöd: 75 % av de stödberättigande kostnaderna.
Plattformar för bastjänster ska i normalfallet finansieras genom offentlig upphandling. I undantagsfall får de finansieras med ett bidrag som täcker upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna, utan att det påverkar tillämpningen av principen om medfinansiering.
Åtgärder för att tillhandahålla kostnadsfri lokal trådlös uppkoppling utan diskriminerande villkor i lokala samhällen ska finansieras genom finansiellt stöd från unionen med upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna, utan att det påverkar tillämpningen av principen om medfinansiering.
Artikel 11
Särskilda ansökningsomgångar för medel som överförts från Sammanhållningsfonden inom transportsektorn
Utan hinder av vad som sägs i artikel 10, och när det gäller beloppet 11 305 500 000 EUR som överförts från Sammanhållningsfonden uteslutande för användning i medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden, ska, för följande åtgärder, de högsta stödnivåerna vara de som tillämpas för Sammanhållningsfonden och som avses i en förordning som fastställer gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden och som fastställer allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden för följande:
Åtgärder med avseende på bidrag till studier.
Åtgärder med avseende på bidrag till bygg- och anläggningsarbeten:
Järnväg och inre vattenvägar.
Åtgärder för att stödja gränsöverskridande vägsträckor och, för medlemsstater utan järnvägsnät, TEN-T-vägnätet.
Åtgärder för inlandstransporter, förbindelser till och utvecklingen av multimodala logistikplattformar, inbegripet förbindelser till inlands- och kusthamnar och flygplatser, inbegripet anordningar för automatisk spårviddsändring och utvecklingen av hamnar, inbegripet isbrytningskapaciteter samt sammanlänkningspunkter, med särskild uppmärksamhet riktad på järnvägsförbindelser utom i de medlemsstater som saknar järnvägsnät.
Åtgärder med avseende på bidrag för system och tjänster för telematiktillämpningar:
ERTMS, RIS och VTMIS Sesar-systemet samt ITS inom vägtransportsektorn.
System för telematiktillämpningar.
Åtgärder för att stödja utvecklingen av sjömotorvägar.
Åtgärder med avseende på bidrag till stöd för ny teknik och innovation för alla transportslag.
Artikel 12
Indragning, minskning, tillfälligt upphävande och avbrytande av bidrag
KAPITEL IV
Upphandling
Artikel 13
Upphandling
Förfaranden för offentlig upphandling som genomförs av kommissionen eller av ett av de organ som avses i artikel 6.3 för egen räkning eller tillsammans med medlemsstaterna får
innehålla särskilda villkor, t.ex. avseende platsen för genomförandet av den upphandlade verksamheten, om sådana villkor kan motiveras av åtgärdernas syften och förutsatt att sådana villkor inte bryter mot de i unionen och på nationell nivå tillämpliga principerna om offentlig upphandling,
tillåta att flera kontrakt beviljas genom samma förfarande (nedan kallat flera leverantörer).
KAPITEL V
Finansieringsinstrument
Artikel 14
Typ av finansieringsinstrument
Initiativet om projektobligationer ska inledas successivt inom ramen för ett tak på 230 000 000 EUR under åren 2014 och 2015. Det fullständiga genomförandet av initiativet är avhängigt av en oberoende fullständig utvärdering, som ska genomföras 2015 enligt förordning (EG) nr 680/2007 och beslut nr 1639/2006/EG. Mot bakgrund av utvärderingen ska kommissionen, med beaktande av alla alternativ, överväga att föreslå lämpliga regeländringar, inklusive lagstiftningsändringar, särskilt om den prognostiserade marknadsintroduktionen inte är tillfredsställande eller om alternativa källor för långsiktig finansiering med lån blir tillgängliga i tillräcklig omfattning.
Följande finansieringsinstrument får användas:
Egetkapitalinstrument, t.ex. investeringsfonder med inriktning på tillhandahållande av riskkapital för åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse.
Lån och/eller garantier som främjas genom riskdelningsinstrument, inbegripet förbättringsmekanismen för projektobligationer, för stöd till individuella projekt eller projektportföljer som ett finansinstitut utfärdat på grundval av egna medel med bidrag från unionen för avsättning och/eller kapitaltilldelning.
Artikel 15
Villkor för beviljande av finansiellt stöd genom finansieringsinstrument
Åtgärder med stöd genom finansieringsinstrument ska väljas ut på grundval av utvecklingsgrad och eftersträva sektoriell diversifiering i enlighet med artiklarna 3 och 4 samt geografisk balans mellan medlemsstaterna. De ska
ha ett europeiskt mervärde,
svara mot målen i Europa 2020-strategin,
generera en hävstångseffekt i förhållande till unionsstödet, dvs. syfta till att mobilisera en total investering som överstiger unionens bidrag enligt i förväg fastställda indikatorer.
Artikel 16
Åtgärder i tredjeländer
Åtgärder i tredjeländer får stödjas genom finansieringsinstrumenten, om åtgärderna är nödvändiga för genomförandet av projekt av gemensamt intresse.
KAPITEL Va
Blandfinansiering
Artikel 16a
Blandfinansieringsinstrument för FSE
Utöver det tröskelvärde som anges i första stycket får inom transportsektorn det sammanlagda bidraget från unionens budget till blandfinansieringsinstrument för FSE inte överstiga 500 000 000 EUR.
Om de 10 % av den totala finansieringsram för genomförandet av FSE som avses i artikel 5.1 inte används i sin helhet för blandfinansieringsinstrument för FSE och/eller finansieringsinstrument, ska det kvarvarande beloppet göras tillgängligt för och omfördelas till den totala finansieringsramen.
Blandfinansieringsinsatser som stöds med hjälp av ett blandfinansieringsinstrument för FSE ska väljas ut på grundval av utvecklingsgrad och eftersträva sektoriell diversifiering i enlighet med artiklarna 3 och 4 samt geografisk balans mellan medlemsstaterna. De ska
ha ett europeiskt mervärde,
svara mot målen i Europa 2020-strategin.
om möjligt bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringar.
KAPITEL VI
Programplanering, genomförande och kontroll
Artikel 17
Fleråriga och/eller årliga arbetsprogram
Finansieringsramen ska motsvara mellan 80 och 95 % av de budgetmedel som avses i artikel 5.1 a.
Projekten i del I i bilaga I är inte bindande för medlemsstaternas programplaneringsbeslut. Medlemsstaterna har befogenhet att besluta om genomförande av dessa projekt och besluten är avhängiga av möjligheterna till offentlig finansiering och den samhällsekonomiska lönsamheten i enlighet med artikel 7 i förordning (EU) nr 1315/2013.
Artikel 18
Beviljande av finansiellt stöd från unionen
Artikel 19
Årliga delbetalningar
Kommissionen får dela upp budgetåtaganden i årliga delbetalningar. Om detta görs, ska kommissionen varje år besluta om utbetalning av dessa med beaktande av hur långt de stödmottagande åtgärderna har kommit, de beräknade behoven för dessa åtgärder och vilken budget som finns att tillgå.
Kommissionen ska informera stödmottagarna, de berörda medlemsstaterna och, om tillämpligt för finansieringsinstrument, de berörda finansinstituten om den ungefärliga tidsplanen för de enskilda årliga utbetalningarna.
Artikel 20
Överföring av årliga anslag
Anslag som inte har tagits i anspråk vid utgången av det budgetår för vilket de beviljades ska överföras i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.
Artikel 21
Delegerade akter
Under förutsättning att den berörda medlemsstaten eller de berörda medlemsstaterna ger sitt godkännande enligt artikel 172 andra stycket i EUF-fördraget, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 26 i den här förordningen om ändring av del I i bilaga I till den här förordningen, i syfte att beakta växlande ekonomiska prioriteringar i de transeuropeiska näten och förändringar i samband med de projekt av gemensamt intresse som identifieras i förordning (EU) nr 1315/2013. Vid ändring av del I i bilaga I till den här förordningen ska kommissionen säkerställa
att projekt av gemensamt intresse i enlighet med förordning (EU) nr 1315/2013 sannolikt helt eller delvis kommer att genomföras inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2014–2020,
att ändringarna överensstämmer med stödberättigandekriterierna enligt artikel 7 i den här förordningen,
att alla avsnitt i del I i bilaga I till den här förordningen inbegriper infrastrukturprojekt vilkas genomförande kommer att kräva att de ingår i ett flerårigt arbetsprogram enligt artikel 17.3 i denna förordning, utan att dragningen av stomnätskorridorerna ändras.
Vid ändring av del III i bilaga I till denna förordning i de fall som anges i första stycket ska kommissionen i alla skeden säkerställa att
ändringarna görs i enlighet med kraven i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, inbegripet den förhandsutvärdering som avses i artikel 140.2 f i den förordningen, och
ändringarna begränsas till
ändring av tröskelvärdet för underordnad finansiering med lån som avses i I.1 a och I.1 b i del III i bilaga I till denna förordning, i syfte att eftersträva sektoriell diversifiering och geografisk balans mellan medlemsstaterna i enlighet med artikel 15,
ändring av tröskelvärdet för prioriterad finansiering med lån som avses i I.1 a i del III i bilaga I till denna förordning, i syfte att eftersträva sektoriell diversifiering och geografisk balans mellan medlemsstaterna i enlighet med artikel 15,
kombinering med andra finansieringskällor som avses i I.3 och II.3 i del III i bilaga I,
urval av enheter som anförtrotts uppgifter som avses it I.4 och II.4 i del II i bilaga I, och
prissättning samt risk- och inkomstdelning som avses i I.6 och II.6 i del III i bilaga I.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 för att höja taket i artikel 14.2 upp till 10 %, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:
Den utvärdering som görs år 2015 av pilotfasen av initiativet om projektobligationer är positiv.
Finansieringsinstrumentens genomslag överstiger 6,5 % när det gäller de avtalsenliga åtagandena inom projektet.
Artikel 22
Stödmottagarnas och medlemsstaternas ansvar
Stödmottagarna och medlemsstaterna ska inom respektive ansvarsområden och utan att det påverkar de skyldigheter som åligger stödmottagarna enligt bidragsvillkoren göra sitt yttersta för att genomföra de projekt av gemensamt intresse som har beviljats finansiellt stöd från unionen enligt denna förordning.
Medlemsstaterna ska svara för den tekniska övervakningen och den finansiella kontrollen av åtgärder i nära samarbete med kommissionen samt intyga att de utgifter som har uppstått för projekt eller delar därav verkligen har betalats och att betalningarna överensstämmer med de relevanta reglerna. Medlemsstaterna får begära att kommissionen medverkar vid kontroller på plats och inspektioner.
Medlemsstaterna ska årligen informera kommissionen, om tillämpligt genom ett interaktivt geografiskt och tekniskt informationssystem, om de framsteg som gjorts i genomförandet av projekt av gemensamt intresse och de investeringar som gjorts för detta ändamål, inbegripet det stöd som används för att uppnå klimatförändringsmålen. På grundval av detta ska kommissionen offentliggöra och minst en gång om året uppdatera information om de specifika projekten inom ramen för FSE.
Intygandet avseende de utgifter som avses i andra stycket i denna artikel är inte obligatoriskt för bidrag som beviljats på grundval av förordning (EU) nr 283/2014.
Det krav på att årligen informera kommissionen som avses i tredje stycket i denna artikel ska inte gälla för bidrag eller andra former av finansiellt stöd som beviljats i enlighet med artikel 4.1 c i förordning (EU) nr 283/2014.
Artikel 23
Överensstämmelse med unionens politik och unionsrätten
Endast åtgärder som står i överensstämmelse med unionsrätten och som ligger i linje med relevant unionspolitik ska finansieras enligt denna förordning.
Artikel 24
Skydd av unionens finansiella intressen
AVDELNING II
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 25
Kommittéförfarande
Artikel 26
Utövande av delegering
Artikel 27
Utvärdering
Artikel 28
Information, kommunikation och offentliggörande
Artikel 29
Ändring av förordning (EU) nr 913/2010
Förordning (EU) nr 913/2010 ska ändras på följande sätt:
Bilagan till förordning (EU) 913/2010 ska ersättas med texten i bilaga II till den här förordningen. Detta innebär att de reviderade järnvägsgodskorridorerna även i fortsättningen underkastas bestämmelserna i förordning (EU) nr 913/2010.
Artikel 30
Övergångsbestämmelser
Denna förordning ska inte påverka möjligheterna till fullföljande eller ändring, inbegripet helt eller delvis upphävande, av de berörda projekten fram till dess att de avslutats eller av finansiellt stöd som kommissionen beviljat enligt förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 eller varje annan lag som är tillämplig på detta stöd den 31 december 2013, som ska fortsätta att gälla för de berörda åtgärderna fram till dess att de avslutas.
Artikel 31
Upphävande
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 30 i denna förordning ska förordningarna (EG) nr 680/2007 och nr 67/2010 upphöra att gälla den 1 januari 2014.
Artikel 32
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
BILAGA I
DEL I
FÖRTECKNING ÖVER I FÖRVÄG IDENTIFIERADE STOMNÄTSPROJEKT INOM TRANSPORTSEKTORN
1. Horisontella prioriteringar
|
Innovativ förvaltning & innovativa tjänster |
Gemensamt europeiskt luftrum – Sesar-systemet |
|
Innovativ förvaltning & innovativa tjänster |
Telematiktillämpningar för vägar, järnvägar, inre vattenvägar och fartyg (ITS, ERTMS, RIS och VTMIS) |
|
Innovativ förvaltning & innovativa tjänster |
Kusthamnar, sjömotorvägar och flygplatser i stomnätet, säker och trygg infrastruktur |
|
Nya tekniker och innovation |
Nya tekniker och innovation enligt artikel 33 a–d i förordning (EU) nr 1315/2013 |
2. Stomnätskorridorer
Östersjön – Adriatiska havet
LINJEDRAGNING:
Gdynia – Gdańsk – Katowice/Sławków
Gdańsk – Warszawa – Katowice
Katowice – Ostrava – Brno – Wien
Szczecin/Świnoujście – Poznań – Wrocław – Ostrava
Katowice – Žilina – Bratislava – Wien
Wien – Graz – Villach – Udine – Trieste
Udine – Venezia – Padova – Bologna – Ravenna
Graz – Maribor – Ljubljana – Koper/Trieste
I FÖRVÄG IDENTIFIERADE STRÄCKOR, INBEGRIPET PROJEKT:
|
Gdynia – Katowice |
Järnväg |
Bygg- och anläggningsarbeten |
|
Gdynia, Gdańsk |
Hamnar |
Sammanlänkningar av hamnar, (ytterligare) utveckling av multimodala plattformar |
|
Warszawa – Katowice |
Järnväg |
Bygg- och anläggningsarbeten |
|
Wroclaw – Poznań – Szczecin/Świnoujście |
Järnväg |
Bygg- och anläggningsarbeten |
|
Świnoujście, Szczecin |
Hamnar |
Sammanlänkningar av hamnar |
|
Bielsko Biala – Žilina |
Väg |
Bygg- och anläggningsarbeten |
|
Katowice – Ostrava – Brno – Wien och Katowice – Žilina – Bratislava – Wien |
Järnvägar |
Bygg- och anläggningsarbeten, särskilt av de gränsöverskridande sträckorna PL–CZ, CZ–AT, PL–SK och SK–AT, sträckan Brno–Přerov; (ytterligare) utveckling av multimodala plattformar och sammanlänkningar mellan flygplats och järnväg |
|
Wien – Graz – Klagenfurt – Udine – Venedig – Ravenna |
Järnväg |
Delvis konstruktion av nya linjer (Semmeringbastunneln och Koralmjärnvägslinjen), uppgradering av järnvägen; pågående bygg- och anläggningsarbeten; (ytterligare) utveckling av multimodala plattformar; uppgradering av befintlig tvåspårig linje mellan Udine, Cervignano och Trieste |
|
Graz – Maribor – Pragersko |
Järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten för ett andra spår |
|
Trieste, Venezia, Ravenna, Koper |
Hamnar |
Sammanlänkningar av hamnar, (ytterligare) utveckling av multimodala plattformar |
Nordsjön – Östersjön
LINJEDRAGNING:
Helsinki – Tallinn – Rīga
Ventspils – Rīga
Rīga – Kaunas
Klaipėda – Kaunas – Vilnius
Kaunas – Warszawa
Gränsen till BY – Warszawa – Poznań – Frankfurt/Oder – Berlin – Hamburg
Berlin – Magdeburg – Braunschweig – Hannover
Hannover – Bremen – Bremerhaven/Wilhelmshaven
Hannover – Osnabrück – Hengelo – Almelo – Deventer – Utrecht
Utrecht – Amsterdam
Utrecht – Rotterdam – Antwerpen
Hannover – Köln – Antwerpen
I FÖRVÄG IDENTIFIERADE STRÄCKOR, INBEGRIPET PROJEKT:
|
Helsingfors – Tallinn |
Hamnar, sjömotor-vägar |
Sammanlänkningar av hamnar, (ytterligare) utveckling av multimodala plattformar och deras sammanlänkningar, isbrytande kapacitet, sjömotorvägar |
|
Tallinn – Rīgaa – Kaunas – Warszawa |
Järnväg |
(Detaljerade) studier för ny med UIC-spårvidd helt driftskompatibel linje; bygg- och anläggningsarbeten för den nya linjen inleds före 2020; uppgradering och ny linje på PL-territorium; sammanlänkningar mellan järnväg och flygplatser/hamnar, järnvägs-/vägterminaler, sjömotorvägar |
|
Ventspils – Rīga |
Järnväg |
Uppgradering, sammanlänkningar av hamnar, sjömotorvägar |
|
Klaipėda – Kaunas |
Järnväg |
Uppgradering, sammanlänkningar av hamnar, sjömotorvägar |
|
Kaunas – Vilnius |
Järnväg |
Uppgradering, sammanlänkningar av flygplatser, järnvägsterminaler |
|
Via Baltica-korridoren |
Väg |
Bygg- och anläggningsarbeten för gränsöverskridande sträckor (EE, LV, LT, PL) |
|
Gränsen till BY – Warszawa – Poznań – gränsen till DE |
Järnväg |
Bygg- och anläggningsarbeten på befintlig linje, studier för järnväg för höghastighetstrafik |
|
Gränsen till PL – Berlin – Hannover – Amsterdam/Rotterdam |
Järnväg |
Studier och uppgradering av flera sträckor (Amsterdam – Utrecht – Arnhem; Hannover – Berlin) |
|
Wilhelmshaven – Bremerhaven – Bremen |
Järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten |
|
Berlin – Magdeburg – Hannover, Mittellandkanalen, kanaler i västra Tyskland, Rhen, Waal, Nordsjökanalen, IJssel, Twentekanalen |
Inre vattenvägar |
Studier, bygg- och anläggningsarbeten för bättre navigerbarhet och uppgradering av vattenvägar och slussar |
|
Amsterdams slussar och Amsterdam – Rhenkanalen |
Inre vattenvägar |
Pågående studier av slussar; hamn: sammanlänkningar (studier och bygg- och anläggningsarbeten, inbegripet uppgradering av Beatrixslussen) |
Medelhavet
LINJEDRAGNING:
Algeciras – Bobadilla –Madrid – Zaragoza – Tarragona
Sevilla – Bobadilla – Murcia
Cartagena – Murcia – Valencia – Tarragona
Tarragona – Barcelona – Perpignan – Marseille/Lyon – Turin – Novara – Milano – Verona – Padua – Venedig – Ravenna/Trieste/Koper – Ljubljana – Budapest
Ljubljana/Rijeka – Zagreb – Budapest – gränsen till UA
I FÖRVÄG IDENTIFIERADE STRÄCKOR, INBEGRIPET PROJEKT:
|
Algeciras – Madrid |
Järnväg |
Studier pågår, bygg- och anläggningsarbeten ska igångsättas före 2015 och vara färdiga 2020 |
|
Sevilla – Antequera – Granada – Almería – Cartagena – Murcia – Alicante – Valencia |
Järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten |
|
Madrid – Zaragoza – Barcelona |
Järnväg |
Uppgradering av befintliga sträckor (spårvidd, sidospår, perronger) |
|
Valencia – Tarragona – Barcelona |
Järnväg |
Anläggning 2014–2020 |
|
Barcelona |
Hamn |
Sammanlänkningar mellan järnväg och hamn och flygplats |
|
Barcelona – Perpignan |
Järnväg |
Gränsöverskridande sträcka, bygg- och anläggningsarbeten pågår, ny linje färdig 2015, uppgradering av befintlig linje (spårvidd, sidospår, perronger) |
|
Perpignan – Montpellier |
Järnväg |
Omfartsleden Nîmes – Montpellier tas i bruk 2017, Montpellier – Perpignan 2020 |
|
Lyon |
Järnväg |
Avhjälpande av flaskhalsar i Lyon: studier och bygg- och anläggningsarbeten |
|
Lyon – Avignon – Marseille |
Järnväg |
Uppgradering |
|
Lyon – Torino |
Järnväg |
Gränsöverskridande sträcka, bygg- och anläggningsarbeten för bastunnel; studier och bygg- och anläggningsarbeten för tillfartsvägar |
|
Milano – Brescia |
Järnväg |
Delvis uppgradering och delvis ny höghastighetslinje |
|
Brescia – Venezia – Trieste |
Järnväg |
Arbetet inleds före 2014 på flera sträckor i samverkan med uppgraderingsarbeten på överlappande sträckor, som i Korridoren Östersjön – Adriatiska havet |
|
Milano – Cremona – Mantova – Porto Levante/Venedig – Ravenna/Trieste |
Inre vattenvägar |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten |
|
Cremona, Mantova, Venezia, Ravenna, Trieste |
Inlands-hamnar |
Sammanlänkningar av hamnar, (ytterligare) utveckling av multimodala plattformar |
|
Trieste – Divača |
Järnväg |
Studier och delvis uppgradering pågår; gränsöverskridande sträcka ska vara färdig efter 2020 |
|
Koper – Divača – Ljubljana – Pragersko |
Järnväg |
Studier och uppgradering/delvis ny linje |
|
Rijeka – Zagreb – Budapest |
Järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten (inklusive anläggning av ett nytt spår och ett andra spår mellan Rijeka och gränsen till HU) |
|
Rijeka |
Hamn |
Uppgradering och utveckling av infrastruktur, utveckling av multimodala plattformar och sammanlänkningar |
|
Ljubljana – Zagreb |
Järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten |
|
Ljubljanaknutpunkten |
Järnväg |
Järnvägsknutpunkt Ljubljana, inklusive multimodal plattform; sammanlänkning mellan järnväg och flygplats |
|
Pragersko – Zalalövö |
Järnväg |
Gränsöverskridande sträcka: studier, bygg- och anläggningsarbeten ska starta före 2020 |
|
Lendava – Letenye |
Väg |
Gränsöverskridande uppgradering |
|
Boba – Székesferhérvár |
Järnväg |
Uppgradering |
|
Budapest – Miskolc – gränsen till UA |
Järnväg |
Uppgradering |
|
Vásárosnamény – gränsen till UA |
Väg |
Gränsöverskridande uppgradering |
Österut/östra Medelhavet
LINJEDRAGNING:
Hamburg – Berlin
Rostock – Berlin – Dresden
Bremerhaven/Wilhelmshaven – Magdeburg – Dresden
Dresden – Ústí nad Labem – Mělníik /Praha – Kolín
Kolín – Pardubice – Brno – Wien/Bratislava – Budapest – Arad – Timișoara – Craiova – Calafat – Vidin – Sofia
Sofia – Plovdiv – Burgas
Plovdiv – gränsen till TR
Sofia – Thessaloniki – Athína – Piraeus – Lemesos – Lefkosia
Athína – Patras/Igoumenitsa
I FÖRVÄG IDENTIFIERADE STRÄCKOR, INBEGRIPET PROJEKT:
|
Dresden – Praha |
Järnväg |
Studier för järnväg för höghastighetstrafik |
|
Praha |
Järnväg |
Uppgradering, omfartsled för godstrafik; förbindelse mellan järnväg och flygplats |
|
Hamburg – Dresden – Praha – Pardubice |
Inre vattenvägar |
Studier avseende Elbe och Vltava, byggnads- och anläggningsarbeten för bättre navigerbarhet och uppgradering |
|
Děčíns slussar |
Inre vattenvägar |
Studier |
|
Praha - Brno - Břeclav |
Järnväg |
Uppgradering, inklusive järnvägsknutpunkt i Brno och multimodal plattform |
|
Břeclav – Bratislava |
Järnväg |
Gränsöverskridande sträcka, uppgradering |
|
Bratislava – Hegyeshalom |
Järnväg |
Gränsöverskridande sträcka, uppgradering |
|
Mosonmagyaróvár – gränsen till SK |
Väg |
Gränsöverskridande uppgradering |
|
Tata – Biatorbágy |
Järnväg |
Uppgradering |
|
Budapest – Arad – Timișoara – Calafat |
Järnväg |
Uppgraderingen i HU nästan slutförd, pågår i RO |
|
Vidin – Sofia – Burgas/gränsen till TR Sofia – Thessaloniki – – Athina /Pireus |
Järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten Vidin – Sofia – Thessaloniki – Athina; uppgradering Sofia – Burgas/gränsen till TR |
|
Vidin – Craiova |
Väg |
Gränsöverskridande uppgradering |
|
Thessaloniki, Igoumenitsa |
Hamnar |
Uppgradering och utveckling av infrastruktur, multimodala sammanlänkningar |
|
Athina /Piraeus/Heraklion – Lemesos |
Hamnar, sjömotor-vägar |
Hamnkapacitet och multimodala sammanlänkningar |
|
Lemesos – Lefkosia |
Hamnar, multimodala plattformar |
Uppgradering av modal sammanlänkning, inbegripet Lefkosia södra omloppsbanan, studier och bygg- och anläggningsarbeten, trafikstyrningssystem |
|
Lefkosia – Larnaca |
Multimodala plattformar |
Multimodala sammanlänkningar och telematiktillämpningssystem |
|
Patras |
Hamn |
Sammanlänkningar av hamnar, (ytterligare) utveckling av multimodala plattformar |
|
Athina – Patras |
Järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten, sammanlänkningar av hamnar |
Skandinavien – Medelhavet
LINJEDRAGNING:
Gränsen till RU – Hamina/Kotka – Helsinki – Turku/ Naantali – Stockholm – Malmö
Oslo – Göteborg – Malmö – Trelleborg
Malmö – København – Kolding/Lübeck – Hamburg – Hannover
Bremen – Hannover – Nürnberg
Rostock – Berlin – Leipzig – München
Nürnberg – München – Innsbruck – Verona – Bologna – Ancona/Florens
Livorno/La Spezia – Florens – Roma – Napoli – Bari – Taranto – Valletta
Napoli – Gioia Tauro – Palermo/Augusta – Valletta
I FÖRVÄG IDENTIFIERADE STRÄCKOR, INBEGRIPET PROJEKT:
|
Hamina/Kotka – Helsinki |
Hamn, järnväg |
Sammanlänkningar av hamnar, uppgradering av järnväg, isbrytande kapacitet |
|
Helsinki |
Järnväg |
Förbindelse mellan flygplats och järnväg |
|
Gränsen till RU – Helsinki |
Järnväg |
Bygg- och anläggningsarbeten pågår |
|
Helsinki – Turku |
Järnväg |
Uppgradering |
|
Turku/Naantali – Stockholm |
Hamnar, sjömotor-vägar |
Sammanlänkningar av hamnar, isbrytande kapacitet |
|
Stockholm – Malmö (Nordiska triangeln) |
Järnväg |
Pågående bygg- och anläggningsarbeten på vissa sträckor |
|
Trelleborg – Malmö – Göteborg – gränsen till NO |
Järnväg, hamnar, sjömotor-vägar |
Bygg- och anläggningsarbeten, multimodala plattformar och hamnarnas inlandsförbindelser |
|
Fehmarn |
Järnväg |
Pågående studier, bygg- och anläggningsarbeten för konstruktion av fast förbindelse Fehmarn bält ska börja 2015 |
|
København – Hamburg via Fehmarn: tillfartsvägar |
Järnväg |
Tillfartsvägar i DK ska slutföras senast 2020, tillfartsvägar i DE ska slutföras i två steg: enspårselektrifiering med slutförande av den fasta linjen och tvåspårslinje sju år senare |
|
Rostock |
Hamn, sjömotor-vägar |
Sammanlänkningar av hamn med järnväg; färjor med låga utsläpp; isbrytande kapacitet |
|
Rostock – Berlin – Nürnberg |
Järnväg |
Studier och uppgradering |
|
Hamburg/Bremen – Hannover |
Järnväg |
Studier pågår |
|
Halle – Leipzig – Nürnberg |
Järnväg |
Bygg- och anläggningsarbeten pågår, ska slutföras senast 2017 |
|
München – Wörgl |
Järnväg |
Anslutning till Brennerbastunneln och gränsöverskridande sträcka: studier |
|
Brennerbastunneln |
Järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten |
|
Fortezza – Verona |
Järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten |
|
Napoli – Bari |
Järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten |
|
Napoli – Reggio Calabria |
Järnväg |
Uppgradering |
|
Verona – Bologna |
Järnväg |
Uppgradering pågår |
|
Ancona, Napoli, Bari, La Spezia, Livorno |
Hamnar |
Sammanlänkningar av hamnar, (ytterligare) utveckling av multimodala plattformar |
|
Messina – Catania – Augusta/Palermo |
Järnväg |
Uppgradering (återstående sträckor) |
|
Palermo/Taranto – Valletta/Marsaxlokk |
Hamnar, sjömotor-vägar |
Sammanlänkningar av hamnar |
|
Valletta – Marsaxlokk |
Hamn, flygplats |
Uppgradering av modal sammanlänkning, inbegripet Marsaxlokk – Luqa – Valletta |
|
Bologna – Ancona |
Järnväg |
Uppgradering |
Rhen – Alperna
LINJEDRAGNING:
Genua – Milano – Lugano – Basel
Genua – Novara – Brig – Bern – Basel – Karlsruhe – Mannheim – Mainz – Koblenz – Köln
Köln – Düsseldorf – Duisburg – Nijmegen/Arnhem – Utrecht – Amsterdam
Nijmegen – Rotterdam – Vlissingen
Köln – Liège – Bruxelles/Brussel – Gent
Liège – Antwerpen – Gent – Zeebrugge
I FÖRVÄG IDENTIFIERADE STRÄCKOR, INBEGRIPET PROJEKT:
|
Genua |
Hamn |
Sammanlänkningar av hamn |
|
Genua – Milano/Novara – gränsen till CH |
Järnväg |
Studier; bygg- och anläggningsarbeten påbörjas före 2020 |
|
Basel – Antwerpen/Rotterdam – Amsterdam |
Inre vattenvägar |
Bygg- och anläggningsarbeten för bättre navigerbarhet |
|
Karlsruhe – Basel |
Järnväg |
Bygg- och anläggningsarbeten pågår |
|
Frankfurt – Mannheim |
Järnväg |
Studier pågår |
|
Liège |
Järnväg |
Förbindelse mellan hamn och flygplats via järnväg |
|
Rotterdam – Zevenaar |
Järnväg |
Studier pågår, uppgradering |
|
Zevenaar – Emmerich – Oberhausen |
Järnväg |
Bygg- och anläggningsarbeten pågår |
|
Zeebrugge – Gent – Antwerpen – gränsen till DE |
Järnväg |
Uppgradering |
Atlanten
LINJEDRAGNING:
Algeciras – Bobadilla – Madrid
Sines / Lisboa – Madrid – Valladolid
Lisboa – Aveiro – Leixões/Porto
Aveiro – Valladolid – Vitoria – Bergara – Bilbao/Bordeaux – Paris – Le Havre/Metz – Mannheim/Strasbourg
I FÖRVÄG IDENTIFIERADE STRÄCKOR, INBEGRIPET PROJEKT:
|
Järnväg för höghastighetstrafik Sines/Lisboa – Madrid |
Järnväg, hamnar |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten pågår, uppgradering av hamnar för modal sammanlänkning i Sines/Lissabon |
|
Järnväg för höghastighetstrafik Porto – Lisboa |
Järnväg |
Studier pågår |
|
Järnvägsförbindelse Aveiro – Salamanca – Medina del Campo |
Järnväg |
Gränsöverskridande sträcka: bygg- och anläggningsarbeten pågår |
|
Järnvägsförbindelse Bergara – San Sebastián – Bayonne |
Järnväg |
Förväntas slutföras i ES 2016, i FR 2020 |
|
Bayonne – Bordeaux |
Järnväg |
Offentligt samråd pågår |
|
Bordeaux – Tours |
Järnväg |
Bygg- och anläggningsarbeten pågår |
|
Paris |
Järnväg |
Södra omfartsleden för höghastighetstrafik |
|
Baudrecourt – Mannheim |
Järnväg |
Uppgradering |
|
Baudrecourt – Strasbourg |
Järnväg |
Bygg- och anläggningsarbeten pågår, ska slutföras 2016 |
|
Le Havre – Paris |
Inre vattenvägar |
Uppgradering |
|
Le Havre – Paris |
Järnväg |
Studier, uppgradering |
|
Le Havre |
Hamn, järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten avseende hamnkapacitet, sjömotorvägar och sammanlänkningar |
Nordsjön – Medelhavet
LINJEDRAGNING:
Belfast – Baile Átha Cliath /Dublin – Corcaigh/Cork
Shannon Foynes/Baile Átha Cliath/Dublin/Corcaigh/Cork — Le Havre/Calais/ Dunkerque/Zeebrugge/Terneuzen/Gent/Antwerpen/Rotterdam/Amsterdam
Glasgow/Edinburgh – Liverpool/Manchester – Birmingham
Birmingham – Felixstowe/London /Southampton
London – Lille – Brussel/Bruxelles
Amsterdam – Rotterdam – Antwerpen – Bryssel – Luxemburg
Luxemburg – Metz – Dijon – Macon – Lyon – Marseille
Luxemburg – Metz – Strasbourg – Basel
Antwerpen/Zeebrugge – Gent – Dunkerque/Lille – Paris
I FÖRVÄG IDENTIFIERADE STRÄCKOR, INBEGRIPET PROJEKT:
|
Corcaigh/Cork - Dublin - Baile Átha Cliath/Belfast |
Järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten, Baile Átha Cliath Dublin Interconnector (DART) |
|
Belfast |
Hamn, multimodala förbindelser |
Uppgradering |
|
Glasgow – Edinburgh |
Järnväg |
Uppgradering |
|
Manchester – Liverpool |
Järnväg |
Uppgradering och elektrifiering, inbegripet Northern Hub |
|
Birmingham – Reading – Southampton |
Järnväg |
Uppgradering av godstransportlinjen |
|
Baile Átha Cliath/Dublin, Corcaigh/Cork, Southampton |
Hamnar, järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten avseende hamnkapacitet, sjömotorvägar och sammanlänkningar |
|
Dunkerque |
Hamn |
Vidareutveckling av multimodala plattformar och sammanlänkningar |
|
Calais - Paris |
Järnväg |
Preliminära studier |
|
Bryssel |
Järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten (sammanlänkning nord-syd för konventionell och höghastighet) |
|
Felixstowe – Midlands |
Järnväg, hamn, multimodala plattformar |
Uppgradering av järnvägen, sammanlänkningar av hamnar och multimodala plattformar |
|
Maas, inbegripet Maaswerken |
Inre vattenvägar |
Uppgradering |
|
Albertkanaal/ Bocholt-Herentals-kanalen |
Inre vattenvägar |
Uppgradering |
|
Rhen-ScheldE-korridoren: Volkerak- och Kreekakslussen, Krammer- och Hansweert-slussen |
Inre vattenvägar |
Slussar: studier pågår |
|
Terneuzen |
Sjöfart |
Slussar: studier pågår; bygg- och anläggningsarbeten |
|
Terneuzen Gent |
Inre vattenvägar |
Studier, uppgradering |
|
Zeebrugge |
Hamn |
Slussar: studier, sammanlänkningar (studier och bygg- och anläggningsarbeten) |
|
Antwerpen |
Sjöfart, hamn, järnväg |
Slussar: studier pågår, hamn: sammanlänkningar (inbegripet ett andra tillträde för järnväg till Antwerpens hamn) |
|
Rotterdam – Antwerpen |
Järnväg |
Uppgradering av godstransportlinjen |
|
Seine Nord-kanalen; Seine – Schelde |
Inre vattenvägar |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten, uppgradering, inbegripet gränsöverskridande och multimodala förbindelser |
|
Dunkerque – Lille |
Inre vattenvägar |
Studier pågår |
|
Antwerpen, Bryssel, Charleroi |
Inre vattenvägar |
Uppgradering |
|
Uppgradering av vattenvägarna i Vallonien |
Inre vattenvägar |
Studier, uppgradering, intermodala förbindelser |
|
Bryssel – Luxemburg – Strasbourg |
Järnväg |
Bygg- och anläggningsarbeten pågår |
|
Antwerpen – Namur – gränsen LUX – gränsen FR |
Järnväg |
Uppgradering av godstransportlinjen |
|
Strasbourg – Mulhouse – Basel |
Järnväg |
Uppgradering |
|
Järnvägsförbindelser Luxemburg – Dijon – Lyon (TGV Rhen – Rhône) |
Järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten |
|
Lyon |
Järnväg |
Östra omfartsleden: studier och bygg- och anläggningsarbeten |
|
Saône-kanalen – Mosel/Rhen |
Inre vattenvägar |
Preliminära studier pågår |
|
Rhône |
Inre vattenvägar |
Uppgradering |
|
Hamnen Marseille-Fos |
Hamn |
Sammanlänkningar och multimodala terminaler |
|
Lyon – Avignon –Marseilles hamn – Fos |
Järnväg |
Uppgradering |
Rhen – Donau
LINJEDRAGNING:
Strasbourg – Stuttgart – München – Wels/Linz
Strasbourg – Mannheim – Frankfurt – Würzburg – Nürnberg – Regensburg – Passau – Wels/Linz
München/Nürnberg – Prag – Ostrava/Přerov – Žilina – Košice – gränsen till UA
Wels/Linz – Wien – Bratislava – Budapest – Vukovar
Wien/Bratislava – Budapest – Arad – Brașov/Craiova – Bukarest – Constanța – Sulina
I FÖRVÄG IDENTIFIERADE STRÄCKOR, INBEGRIPET PROJEKT:
|
Järnvägsförbindelse Strasbourg - Kehl Appenweier |
Järnväg |
Bygg- och anläggningsarbeten sammanlänkning Appenweier |
|
Karlsruhe - Stuttgart - München |
Järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten pågår |
|
Ostrava/ Přrerov – Žilina – Košice – gränsen till UA |
Järnväg |
Uppgradering, multimodala plattformar |
|
Zlín – Žilina |
Väg |
Gränsöverskridande vägsträcka |
|
München – Prag |
Järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten |
|
Nürnberg – Prag |
Järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten |
|
München - Mühldorf - Freilassing - Salzburg |
Järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten pågår |
|
Salzburg - Wels |
Järnväg |
Studier |
|
Nürnberg - Regensburg - Passau - Wels |
Järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten |
|
Järnvägsförbindelse Wels - Wien |
Järnväg |
Förväntas slutföras senast 2017 |
|
Wien – Bratislava / Wien – Budapest / Bratislava – Budapest |
Järnväg |
Studier järnväg för höghastighetstrafik (inbegripet anpassning av förbindelserna mellan de tre städerna) |
|
Budapest - Arad |
Järnväg |
Studier för höghastighetsnät mellan Budapest och Arad |
|
Komárom – Komárno |
Inre vattenvägar |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten för gränsöverskridande bro |
|
Arad - Brașov - Bukarest - Constanta |
Järnväg |
Uppgradering av särskilda sträckor; studier höghastighetstrafik |
|
Main – Main-Donau-kanalen |
Inre vattenvägar |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten på flera sträckor och flaskhalsar; inlandshamnar: multimodala sammanlänkningar med järnväg |
|
Slavonski Brod |
Hamn |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten |
|
Giurgiu, Galați |
Hamn |
Vidareutveckling av multimodala plattformar och inlandsförbindelser: studier och bygg- och anläggningsarbeten |
|
Donau (Kehlheim - Constanța/Midia/Sulina) |
Inre vattenvägar |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten på flera sträckor och flaskhalsar; inlandshamnar: multimodala sammanlänkningar |
|
Sava |
Inre vattenvägar |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten för flera sträckor och flaskhalsar (inbegripet gränsöverskridande bro) |
|
București – Dunăre -kanalen |
Inre vattenvägar |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten |
|
Constanța |
Hamn, sjömotor-vägar |
Sammanlänkningar av hamnar, sjömotorvägar (inklusive isbrytningstjänster) |
|
Craiova –Bucureștt |
Järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten |
3. Andra sträckor i stomnätet
|
Sofia till gränsen till Fyrom |
Gränsöverskridande |
Järnväg |
Studier pågår |
|
Sofia till serbiska gränsen |
Gränsöverskridande |
Järnväg |
Studier pågår |
|
Timișoara – serbiska gränsen |
Gränsöverskridande |
Järnväg |
Studier pågår |
|
Wrocław – Prag |
Gränsöverskridande |
Järnväg |
Studier |
|
Nowa Sól – Hradec Králové |
Gränsöverskridande |
Väg |
Bygg- och anläggningsarbeten |
|
Brno – gränsen till AT |
Gränsöverskridande |
Väg |
Uppgradering |
|
Budapest – Zvolen |
Gränsöverskridande |
Väg |
Uppgradering |
|
Budapest – gränsen till SRB |
Gränsöverskridande |
Järnväg |
Studier |
|
Botniska korridoren: Luleå – Uleåborg |
Gränsöverskridande |
Järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten |
|
Iași – gränsen MD |
Gränsöverskridande |
Järnväg |
Studier pågår samt bygg- och anläggningsarbeten |
|
Suceava – gränsen till UA |
Gränsöverskridande |
Järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten |
|
Prioriterade projekt enligt bilaga III i beslut nr 661/2010/EU (Prag - Linz, ny järnväg med hög kapacitet: central-pyreneiska förbindelsen; "Järn-Rhen" (Rheidt–Antwerpen)) |
Gränsöverskridande |
Järnväg |
Studier pågår |
|
Târgu Neamț–Ungheni |
Gränsöverskridande |
Väg |
Uppgradering |
|
Marijampolė e-Kybartai (gränsen LT/RU) |
Gränsöverskridande |
Väg |
Uppgradering |
|
Vilnius-gränsen LT/BY |
Gränsöverskridande |
Väg |
Uppgradering |
|
Ioannina – Kakavia (gränsen mellan EL och AL) |
Gränsöverskridande |
Väg |
Studier |
|
Kleidi – Polikastro – Evzonoi (gränsen mellan EL och Fyrom) |
Gränsöverskridande |
Väg |
Uppgradering |
|
Serres – Promahonas – gränsen mellan EL och BG |
Gränsöverskridande |
Väg |
Bygg- och anläggningsarbeten pågår |
|
Alexandroupoli – Kipoi gränsen mellan EL och TR |
Gränsöverskridande |
Väg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten |
|
Dubrovnik – gränsen mellan HR och ME |
Gränsöverskridande |
Väg |
Bygg- och anläggningsarbeten |
|
Kędzierzyn Koźle – Chałupki-granica |
Gränsöverskridande |
Järnväg |
Bygg- och anläggningsarbeten |
|
A Coruña - Vigo - Palencia Gijón - Palencia |
Flaskhals |
Järnväg, sjömotorvägar |
Bygg- och anläggningsarbeten pågår (inbegripet hamnar och multimodala plattformar) |
|
Frankfurt – Fulda – Erfurt – Berlin |
Flaskhals |
Järnväg |
Studier |
|
Järnväg Egnat |
Flaskhals |
Järnväg |
Studier pågår |
|
Sundsvall – Umeå – Luleå |
Flaskhals |
Järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten |
|
Zagreb – gränsen till SR |
Flaskhals |
Järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten |
|
A Coruña – Madrid (höghastighetståg för passagerare) |
Flaskhals |
Järnväg |
Bygg- och anläggningsarbeten pågår |
|
Stockholm – Gävle – Sundsvall |
Annat stomnät |
Järnväg |
Bygg- och anläggningsarbeten |
|
Mjölby – Hallsberg – Gävle |
Annat stomnät |
Järnväg |
Bygg- och anläggningsarbeten |
|
Bottniska korridoren – Kiruna – gränsen till NO |
Annat stomnät |
Järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten |
|
Milford Haven – Swansea – Cardiff |
Annat stomnät |
Järnväg |
Uppgradering |
|
Järnvägsförbindelse Sionainn/Shannon Faing/Foynes - Gabhal Luimnigh/Limerick j |
Annat stomnät |
Järnväg |
Studier |
|
Höghastighet |
Annat stomnät |
Järnväg |
Bygg- och anläggningsarbeten för en höghastighetslinje London-Midlands |
|
Gränsen till UA – Kraków – Katowice – Wrocław – Dresden |
Annat stomnät |
Järnväg |
Bygg- och anläggningsarbeten |
|
Riga – gränsen till RU/BY |
Annat stomnät |
Järnväg |
Uppgradering |
|
Vilnius – gränsen till BY |
Annat stomnät |
Järnväg |
Uppgradering, sammanlänkning flygplats |
|
Kybartai – Kaunas |
Annat stomnät |
Järnväg |
Uppgradering |
|
Tallinn – Tartu - Koidula – gränsen till RU |
Annat stomnät |
Järnväg |
Uppgradering |
|
Marseille – Toulon – Nice – Ventimiglia - Genua |
Annat stomnät |
Järnväg |
Studier höghastighetstrafik |
|
Bordeaux – Toulouse |
Annat stomnät |
Järnväg |
Studier höghastighetstrafik |
|
Helsingfors – Uleåborg |
Annat stomnät |
Järnväg |
Uppgradering av sträckor |
|
Bilbao – Pamplona – Zaragoza – Sagunto |
Annat stomnät |
Järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten |
|
Brunsbüttel - Kiel (Nord-Ostsee-kanalen) |
Annat stomnät |
Inre vattenvägar |
Optimering av navigeringsstatus |
|
Cardiff - Bristol - London |
Annat stomnät |
Järnväg |
Uppgradering, inbegripet Crossrail |
|
Alba Iulia – Turda – Dej – Suceava – Pașcani – Iași |
Annat stomnät |
Järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten |
|
Bukarest - Buzău |
Annat stomnät |
Järnväg |
Modernisering och reparation av järnvägsinfrastruktur samt inlandsförbindelser |
|
Ruhrområdet – Münster – Osnabrück – Hamburg |
Annat stomnät |
Järnväg |
Uppgradering av sträckan Münster – Lünen (dubbelspår) |
|
Nantes - Tours - Lyon |
Annat stomnät |
Järnväg |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten |
|
Ploiești-Suceava |
Annat stomnät |
Järnväg |
Studier |
|
Heraklion |
Annat stomnät |
Flygplats, kombinerad transport-infra-struktur och transport-system |
Studier och bygg- och anläggningsarbeten för konstruktion, uppgradering och infrastrukturutveckling, multimodala sammanlänkningar |
|
Huelva – Sevilla |
Annat stomnät |
Järnväg |
Bygg- och anläggningsarbeten pågår |
|
Fredericia-Frederikshavn |
Annat stomnät |
Järnväg |
Uppgradering, inbegripet elektrifiering |
|
Barcelona – Valencia – Livorno |
Annat stomnät |
Sjömotor-vägar |
Uppgradering |
DEL II
FÖRTECKNING ÖVER PRIORITERADE KORRIDORER OCH OMRÅDEN FÖR INFRASTRUKTUR I ENERGISEKTORN
1. Prioriterade korridorer för el
1. Havsbaserat elnät i Nordsjön (NSOG): utveckling av ett integrerat elnät med tillhörande sammanlänkningar till havs i Nordsjön, Irländska sjön, Engelska kanalen, Östersjön och angränsande havsområden, för överföring av el från förnybara energikällor till havs till platser där förbrukning och lagring sker och för ökat utbyte av el över gränserna.
Berörda medlemsstater: Belgien, Danmark, Frankrike, Förenade kungariket, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Sverige och Tyskland.
2. Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i västra Europa (NSI West Electricity): sammanlänkningar mellan medlemsstaterna i regionen och med Medelhavsområdet, inklusive Pyreneiska halvön, särskilt för att integrera el från förnybara energikällor och förstärka inre nätinfrastruktur för att främja marknadsintegration i regionen.
Berörda medlemsstater: Belgien, Frankrike, Förenade kungariket, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Malta, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike.
3. Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de centrala och södra delarna av östra Europa (NSI East Electricity): sammanlänkningar och inre förbindelser i nord-sydlig och öst-västlig riktning för att fullborda den inre marknaden och integrera produktion från förnybara energikällor.
Berörda medlemsstater: Bulgarien, Cypern, Grekland, Italien, Kroatien, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.
4. Sammanlänkningsplan för el i Östersjöländerna (BEMIP Electricity): sammanlänkningar mellan medlemsstaterna i Östersjöområdet med tillhörande förstärkning av inre nätinfrastruktur, för att bryta de baltiska staternas isolering och främja marknadsintegration i regionen, bland annat genom att arbeta för integrering av förnybar energi.
Berörda medlemsstater: Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Sverige och Tyskland.
2. Prioriterade korridorer för gas
1. Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i västra Europa (NSI West Gas): gasinfrastruktur för gasflöden i nord-sydlig riktning i västra Europa för ökad diversifiering av tillförselvägar och ökad kortfristig leveransförmåga för gas.
Berörda medlemsstater: Belgien, Danmark, Frankrike, Förenade kungariket, Irland, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Spanien och Tyskland.
2. Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i de centrala och södra delarna av östra Europa (NSI East Gas): gasinfrastruktur för regionala anslutningar mellan och inom Östersjöområdet, Adriatiska havet, Egeiska havet, östra Medelhavet och Svarta havet, särskilt för att främja diversifiering och tryggad gasförsörjning.
Berörda medlemsstater: Bulgarien, Cypern, Grekland, Italien, Kroatien, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.
3. Södra gaskorridoren (SGC): infrastruktur för överföring av gas från området kring Kaspiska havet, Centralasien, Mellanöstern och östra Medelhavsområdet till unionen för ökad diversifiering av gasförsörjningen.
Berörda medlemsstater: Bulgarien, Cypern, Frankrike, Grekland, Italien, Kroatien, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.
4. Sammanlänkningsplan för gas i Östersjöländerna (BEMIP Gas): gasinfrastruktur för att bryta isoleringen av de tre baltiska staterna och Finland och deras beroende av en enda leverantör, för att förstärka inre nätinfrastruktur i enlighet därmed och för att få en mer diversifierad försörjning och ökad försörjningstrygghet i Östersjöområdet.
Berörda medlemsstater: Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Sverige och Tyskland.
3. Prioriterade temaområden
1. Utbyggnad av smarta nät: införande av teknik för smarta nät i hela unionen för att på ett effektivt sätt integrera alla användare anslutna till elnätet samt deras beteende och handlingar, framför allt produktion av stora mängder el från förnybara eller distribuerade energikällor och efterfrågerespons från konsumenternas sida.
Berörda medlemsstater: alla.
2. Motorvägar för el: utveckling av de första motorvägarna för el fram till 2020, i syfte att bygga ett system med motorvägar för el över hela unionen, som kan
ta emot den allt större överskottsproduktionen av vindkraft i och runt Nordsjön och Östersjön och den ökande produktionen av el från förnybara källor i Öst- och Sydeuropa och även i Nordafrika,
sammanbinda dessa nya produktionscentrum med områden med hög lagringskapacitet i de nordiska länderna och Alperna och andra regioner med stora förbrukningscentrum, och
hantera ett alltmer varierande och decentraliserat elutbud och en flexibel efterfrågan på el.
Berörda medlemsstater: alla.
3. Gränsöverskridande koldioxidnät: utveckling av infrastruktur för transport av koldioxid mellan medlemsstater samt till och från angränsande tredjeländer för att ge ökad spridning åt avskiljning och lagring av koldioxid.
Berörda medlemsstater: alla.
DEL III
VILLKOR, ÖVRIGA VILLKOR OCH FÖRFARANDEN FÖR FINANSIERINGSINSTRUMENT
Mål och motiv
Målet med finansieringsinstrumenten inom ramen för FSE är att underlätta infrastrukturprojektens tillgång till projektfinansiering och finansiering av företag genom att använda unionsfinansiering för hävstångseffekt.
Finansieringsinstrumenten ska bidra till finansieringen av projekt av allmänt intresse som har ett tydligt europeiskt mervärde och främja ett större engagemang från den privata sektorn för långsiktig finansiering av sådana projekt inom transport-, telekommunikations- och energisektorerna, inbegripet bredbandsnät.
Finansieringsinstrumenten ska gynna projekt med medellångsiktigt till långsiktigt finansieringsbehov och ge större fördelar i form av marknadspåverkan, administrativ effektivitet och resursanvändning.
De ska förse infrastrukturintressenter, såsom finansiärer, offentliga myndigheter, infrastrukturförvaltare, byggföretag och operatörer – med en enhetlig marknadsorienterad verktygslåda för unionens finansiella stöd.
Finansieringsinstrumenten ska bestå av
ett instrument för lån och garantier som underlättas av riskdelningsinstrument, inbegripet kreditförbättringsmekanismer för projektobligationer (skuldinstrument) och
ett instrument för eget kapital (egetkapitalinstrument),
som ska bidra till att undanröja marknadshinder genom att förbättra infrastrukturinvesteringarnas finansiering och/eller riskprofiler. Detta ska i sin tur leda till att företag och andra stödmottagare får ökad tillgång till lån, garantier, eget kapital och andra former av privat finansiering.
Före den slutgiltiga utformningen av skuld- och egetkapitalinstrumenten ska kommissionen göra en förhandsbedömning i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. I tillämpliga fall ska utvärderingar av befintliga och jämförbara finansieringsinstrument användas i bedömningen.
I. Skuldinstrument
1. Allmänna bestämmelser
Målet med skuldinstrumentet är att bidra till att avhjälpa brister på de europeiska lånekapitalmarknaderna genom att erbjuda riskdelning för finansiering med lån. Finansiering med lån ska ske genom enheter som anförtrotts uppgifter eller genom särskilda investeringsverktyg i form av prioriterad och underordnad fordran eller garantier.
Skuldinstrumentet ska bestå av ett riskdelningsinstrument för lån och garantier och initiativet om projektobligationer. De projektansvariga får därutöver söka finansiering med eget kapital inom ramen för egetkapitalinstrumentet.
a. Riskdelningsinstrument för lån och garantier
Riskdelningsinstrumentet för lån och garantier ska utformas för att öka riskkapaciteten hos de enheter som anförtrotts uppgifter. Detta möjliggör för de enheter som anförtrotts uppgifter att tillhandahålla fonderad och icke fonderad, underordnad och prioriterad, lån till projekt och företag i syfte att underlätta de ansvarigas tillgång till bankfinansiering. Om finansieringen med lån är underordnad ska den prioriteras lägre än prioriterad fordran, men högre än finansiering med eget kapital eller liknande finansiering.
Den icke fonderade underordnade finansieringen med lån får inte överskrida 30 % av den totala summan för den emitterade prioriterade fordran.
Finansiering med prioriterad fordran inom ramen för skuldinstrumentet får inte överskrida 50 % av den totala summan för den övergripande finansieringen med prioriterad fordran som tillhandahålls via den enhet som anförtrotts uppgifter eller det särskilda investeringsverktyget.
b. Initiativet om projektobligationer
Riskdelningsinstrumentet för projektobligationer ska utformas som en underordnad finansiering med lån för att underlätta finansiering för projektföretag som finansieras genom prioriterad fordran i form av obligationer. Detta kreditförstärkningsinstrument syftar till att underlätta en kreditvärdering av den prioriterade skulden som motsvarar investment grade.
Det ska ha lägre prioritet än den prioriterade fordran, men högre prioritet än finansiering med eget kapital eller liknande finansiering.
Den underordnade finansieringen med lån får inte överskrida 30 % av den emitterade prioriterade fordran.
2. Finansiella parametrar och finansiell hävstångseffekt
Parametrarna för risk- och intäktsdelning ska fastställas så att särskilda politiska mål, inbegripet tänkta särskilda projektkategorier, kan uppnås samtidigt som den marknadsorienterade inriktningen för skuldinstrumentet bevaras.
Skuldinstrumentets förväntade hävstångseffekt – som definieras som den sammanlagda finansieringen (dvs. bidrag från unionen plus stöd från andra finansieringskällor) dividerat med unionens ekonomiska bidrag – ska förväntas vara i intervallet från 6 till 15, beroende på den typ av verksamhet som är inblandad (risknivå, tänkta stödmottagare och den finansiering med lån som berörs).
3. Kombinering med andra finansieringskällor
Finansiering via skuldinstrumentet får kombineras med andra öronmärkta budgetbidrag i förteckningen nedan, enligt bestämmelserna som föreskrivs i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och den relevanta rättsliga grunden:
Andra delar av FSE.
Andra instrument, program och budgetposter i unionens budget.
Medlemsstater, inbegripet regionala och lokala myndigheter, som önskar bidra med egna medel eller medel som finns tillgängliga frånfonderna enligt sammanhållningspolitiken, utan att instrumentet förändras i grunden.
4. Genomförande
Enheter som anförtrotts uppgifter
Enheter som anförtrotts uppgifter ska väljas ut i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.
Genomförandet genom indirekt förvaltning får ta formen av direkta mandat till enheter som anförtrotts uppgifter. När det gäller instrument under direkta mandat (dvs. indirekt förvaltning) ska enheterna som anförtrotts uppgifter förvalta unionens bidrag till skuldinstrumentet och vara riskdelningspartner.
Därutöver kan särskilda investeringsverktyg komma att fastställas för att göra det möjligt att gruppera bidrag från flera investerare. Unionens bidrag kan komma att ges lägre prioritet än övriga investerares bidrag.
Utformning och genomförande
Utformningen ska anpassas efter de allmänna bestämmelserna för finansieringsinstrument i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.
Detaljerade villkor för genomförandet av skuldinstrumentet, inbegripet övervakning och kontroll, ska fastställas i ett avtal mellan kommissionen och respektive enhet som anförtrotts uppgifter, med beaktande av de bestämmelser som anges i denna bilaga och i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.
Förvaltningskonto
Enheten som anförtrotts uppgifter ska upprätta ett förvaltningskonto som ska inbegripa unionens bidrag och de intäkter som unionens bidrag ger upphov till.
5. Användning av unionens bidrag
Unionens bidrag ska användas till att
göra avsättningar,
täcka avtalade arvoden och kostnader i samband med inrättandet och förvaltningen av skuldinstrumentet, inbegripet utvärderingen av det och stödjande åtgärder, som fastställts i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och marknadspraxis. De arvoden som ska betalas till enheten som anförtrotts uppgifter, som är baserade på administrativa beslut och på resultat, får inte överskrida 2 % respektive 3 % av den andel av unionens bidrag som effektivt utnyttjas för enskilda insatser, baserat på en kostnadsbaserad metod som fastställts av kommissionen och enheterna som anförtrotts uppgifter,
stödjande åtgärder med direkt samband.
6. Prissättning samt risk- och inkomstdelning
Skuldinstrumenten ska ha ett pris som stödmottagaren ska betala, i enlighet med de relevanta regler och kriterier som gäller för enheterna som anförtrotts uppgifter eller de särskilda investeringsverktygen och i linje med bästa marknadspraxis.
När det gäller direkta mandat till enheter som anförtrotts uppgifter ska riskdelningsschemat återspeglas i en lämplig delning mellan unionen och enheten som anförtrotts uppgifter av den riskersättning som enheten som anförtrotts uppgifter kräver av sina låntagare.
När det gäller särskilda investeringsverktyg ska riskdelningsschemat återspeglas i en lämplig delning mellan unionen och de övriga investerarna av den riskersättning som det särskilda investeringsverktyget kräver av sina låntagare.
Utan hinder av det riskdelningsschema som har valts ska enheten som anförtrotts uppgifter alltid dela den definierade risken och svara för hela den kvarstående risktranchen.
Den maximala risk som täcks av unionens budget får inte överskrida 50 % av risken för skuldportföljen inom ramen för skuldinstrumentet. Taket på 50 % för risktagande gäller målstorleken för särskilda investeringsverktyg.
7. Ansöknings- och godkännandeförfarande
Ansökningar ska ställas till en enhet som anförtrotts uppgifter eller till ett särskilt investeringsverktyg, i enlighet med deras fastställda ansökningsförfaranden. Enheterna som anförtrotts uppgifter och de särskilda investeringsverktygen ska godkänna projekten i enlighet med sina interna förfaranden.
8. Skuldinstrumentets giltighetstid
Kommissionen ska göra den sista delbetalningen av unionens bidrag till skuldinstrumentet senast den 31 december 2020. Enheterna som anförtrotts uppgifter eller de särskilda investeringsverktygen ska slutgiltigt godkänna finansieringen med lån senast den 31 december 2022.
9. Upphörande
Unionsbidrag som tilldelas skuldinstrumentet ska betalas tillbaka till det relevanta förvaltningskontot efter hand som finansieringen löper ut eller återbetalas. Det ska finnas tillräckligt med medel på förvaltningskontot för att täcka avgifter och risker i fråga om skuldinstrumentet, tills det att de upphör.
10. Rapportering
Kommissionen och enheten som anförtrotts uppgifter ska i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 enas om rapporteringsmetoder för genomförandet av skuldinstrumentet.
Därutöver ska kommissionen med stöd från enheterna som anförtros uppgifter, till och med 2023, årligen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet, de rådande marknadsvillkoren för användningen av instrumentet, de uppdaterade projekten och projektplaneringen, inbegripet information om projekt på olika stadier i processen, samtidigt som man tar hänsyn till konfidentialitet och känslig marknadsinformation i enlighet med artikel 140.8 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.
11. Övervakning, kontroll och utvärdering
Kommissionen ska övervaka genomförandet av skuldinstrumentet, bland annat genom kontroller på plats där så är lämpligt, och ska genomföra granskning och kontroll i överensstämmelse med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.
12. Stödjande åtgärder
Genomförandet av skuldinstrumentet får understödjas med hjälp av en uppsättning kompletterande åtgärder. De kan bland annat inbegripa åtgärder i form av tekniskt och ekonomiskt stöd, insatser för att öka medvetenheten om kapitalgivare, och system för att dra till sig privata investerare.
På begäran av kommissionen eller berörda medlemsstater ska Europeiska investeringsbanken tillhandahålla tekniskt stöd, inbegripet finansiell strukturering av projekt av gemensamt intresse, inklusive projekten för upprättande av de stomnätskorridorer som förtecknas i del I. Sådant tekniskt stöd ska även omfatta stöd till förvaltningar i syfte att utveckla lämplig institutionell kapacitet.
II. Egetkapitalinstrument
1. Allmänna bestämmelser
Målet med egetkapitalinstrumentet ska vara att bidra till att avhjälpa brister på de europeiska kapitalmarknaderna genom att tillhandahålla investeringar i aktier eller hybridkapital.
De högsta tillåtna bidragen från unionen ska vara begränsade enligt följande:
Projektutvecklarna får därutöver söka skuldfinansiering inom ramen för skuldinstrumentet.
2. Finansiella parametrar och multiplikatoreffekt
Investeringsparametrar ska ställas in på ett sådant sätt att särskilda politiska mål, inbegripet inriktning på särskilda grupper av infrastrukturprojekt, kan uppfyllas, samtidigt som detta instruments marknadsorienterade strategi bevaras.
Egetkapitalinstrumentets förväntade multiplikatoreffekt – definierad som den sammanlagda finansieringen (dvs. unionsbidraget plus samtliga bidrag från andra investerare) dividerad med unionens bidrag ska förväntas variera i genomsnitt från 5 till 10, beroende på marknadsegenheter.
3. Kombination med andra finansieringskällor
Finansiering via egetkapitalinstrumentet får kombineras med andra öronmärkta budgetbidrag i förteckningen nedan, enligt bestämmelserna i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och den relevanta rättsliga grunden:
Andra delar av FSE.
Andra instrument, program och budgetposter i unionens budget.
Medlemsstater, inbegripet regionala och lokala myndigheter, som önskar bidra med egna medel eller tillgängliga medel enligt sammanhållningspolitiken, utan att instrumentet förändras i grunden.
4. Genomförande
Enheter som anförtrotts uppgifter
Enheter som anförtros uppgifter ska väljas ut i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.
Genomförandet genom indirekt förvaltning får ta formen av direkta mandat till enheter som anförtrotts uppgifter, genom indirekt förvaltning. När det gäller instrument under direkta mandat (dvs. indirekt förvaltning) ska de enheter som anförtrotts uppgifter förvalta unionens bidrag till egetkapitalinstrumentet.
Därutöver får särskilt avsedda investeringsverktyg komma att fastställas för att möjliggöra gemensamt utnyttjande av bidrag från flera investerare. Unionens bidrag får underordnas investerarnas bidrag.
I vederbörligen motiverade fall, för att uppnå särskilda policymål, får unionens bidrag tillhandahållas till ett särskilt projekt av en enhet som anförtrotts uppgifter som en gemensam investering.
Utformning och genomförande
Utformningen ska anpassas till de allmänna bestämmelserna för finansieringsinstrument i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.
Detaljerade villkor för genomförande av egetkapitalinstrumentet, inbegripet övervakning och kontroll, ska fastställas i ett avtal mellan kommissionen och respektive enhet som anförtrotts uppgifter, med beaktande av de bestämmelser som anges i denna bilaga och i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.
Förvaltningskonto
Den enhet som anförtrotts uppgifter ska upprätta ett förvaltningskonto som ska inbegripa unionens bidrag och de intäkter som unionens bidrag ger upphov till.
5. Användning av unionens bidrag
Unionens bidrag ska användas till
att göra investeringar i eget kapital,
att täcka avtalade arvoden och kostnader i samband med inrättandet och förvaltningen av egetkapitalinstrumentet, inbegripet dess utvärdering, som har bestämts i enlighet med vad som gäller enligt förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och marknadspraxis, och
stödjande åtgärder med direkt samband.
6. Prissättning samt risk- och inkomstdelning
Egetkapitalersättningen ska innefatta de sedvanliga avkastningsdelar som fördelas till egetkapitalinvesterare och vara beroende av värdeutvecklingen för de underliggande investeringarna.
7. Ansöknings- och godkännandeförfarandet
Ansökningar ska ställas till enheten som anförtrotts uppgifter eller det särskilda investeringsverktyget var för sig, i enlighet med deras vanliga ansökningsförfaranden. De enheter som anförtrotts uppgifter och de särskilda investeringsverktygen ska godkänna projekten i enlighet med sina interna förfaranden.
8. Egetkapitalinstrumentets giltighetstid
Kommissionen ska göra den sista delbetalningen av unionens bidrag till egetkapitalinstrumentet senast den 31 december 2020. De enheter som anförtrotts uppgifter eller de särskilda investeringsverktygen ska slutgiltigt godkänna investeringen i eget kapital senast den 31 december 2022.
9. Upphörande
Unionsbidrag som tilldelas egetkapitalinstrumentet ska betalas tillbaka till det relevanta förvaltningskontot efter hand som investeringarna löper ut eller på annat sätt förfaller. Det ska finnas tillräckligt med medel på förvaltningskontot för att täcka avgifter och risker i fråga om egetkapitalinstrumentet, tills det att de upphör.
10. Rapportering
Kommissionen och enheten som anförtrotts uppgifter ska i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 enas om metoderna för årlig rapportering om genomförandet av egetkapitalinstrumentet.
Enligt artikel 140.8 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ska kommissionen dessutom, med stöd av de enheter som anförtrotts uppgifter, fram till och med 2023 årligen rapportera om genomförandet till Europaparlamentet och rådet.
11. Övervakning, kontroll och utvärdering
Kommissionen ska övervaka genomförandet av egetkapitalinstrumentet, bland annat genom kontroller på plats där så är lämpligt, och ska genomföra verifikationer och kontroller i överensstämmelse med förordning (EU, Euratom) nr 966/201.
12. Stödjande åtgärder
Genomförandet av egetkapitalinstrumentet får understödjas med hjälp av en uppsättning kompletterande åtgärder. De kan bland annat inbegripa åtgärder i form av tekniskt och ekonomiskt stöd, insatser för att öka kapitalgivarnas medvetenhet, planer för att dra till sig privata investerare.
DEL IV
VÄGLEDANDE PROCENTSATSER FÖR SPECIFIKA TRANSPORTMÅL
De budgetmedel som avses i artikel 5.1 a, exklusive de som anslås till åtgärder för programstöd, ska fördelas till specifika transportmål enligt artikel 4.2 enligt följande:
Undanröja flaskhalsar, förstärka järnvägens driftskompatibilitet, komplettera felande länkar och i synnerhet, förbättra gränsöverskridande sträckor – 80 %.
Säkerställa hållbara och effektiva transportsystem på lång sikt, i syfte att förbereda för förväntade framtida transportflöden och möjliggöra minskade utsläpp av koldioxid för alla transportslag genom omställning till innovativa, koldioxidsnåla och energieffektiva transporttekniker, samtidigt som säkerheten optimeras – 5 %.
Optimera integrering och sammanlänkning av transportslag och förbättra transporttjänsternas driftskompatibilitet och samtidigt säkerställa tillgängligheten i transportinfrastrukturerna, med beaktande av taket för ombordkomponenter i Sesar-systemet, RIS, VTMIS och ITS för vägsektorn enligt artikel 10.2 b led vi – 15 %.
Beloppet 11 305 500 000 EUR som överförs från Sammanhållningsfonden ska helt och hållet användas för projekt för genomförande av stomnätet eller för de projekt och övergripande prioriteringar som fastställs i del I i den här bilagan.
DEL V
FÖRTECKNING ÖVER ALLMÄNNA RIKTLINJER SOM SKA BEAKTAS VID FASTSTÄLLANDE AV TILLDELNINGSKRITERIER
Vid fastställande av tilldelningskriterier i enlighet med artikel 17.5 ska åtminstone följande allmänna riktlinjer beaktas:
Hur långt åtgärden framskridit i projektutvecklingsstadiet.
Den föreslagna genomförandeplanens sundhet.
Unionsstödets stimulerande effekt på offentliga och privata investeringar, i förekommande fall.
Behovet av att undanröja finansiella hinder, såsom brist på marknadsfinansiering.
I förekommande fall, ekonomiska, sociala, klimatmässiga och miljömässiga konsekvenser samt tillgänglighet.
Den gränsöverskridande dimensionen, i förekommande fall.
DEL VI
FINANSIERINGSPRIORITERINGAR FÖR TRANSPORTSEKTORN FÖR FLERÅRIGA OCH ÅRLIGA ARBETSPROGRAM
1. Finansieringsprioriteringar för fleråriga arbetsprogram
1.1 Finansieringsprioriteringar för målet att komplettera felande länkar, undanröja flaskhalsar, förstärka järnvägens driftskompatibilitet och, i synnerhet, förbättra gränsöverskridande sträckor:
I förväg identifierade projekt för stomnätskorridorer (järnväg, inre vattenvägar, vägar, kust- och inlandshamnar).
I förväg identifierade projekt för övriga avsnitt av stomnätet (järnvägar, inre vattenvägar, vägar, kust- och inlandshamnar).
Driftskompatibilitet för järnvägar.
Utbyggnad av ERTMS.
1.2 Finansieringsprioriteringar för målet att säkerställa hållbara och effektiva transportsystem på lång sikt, i syfte att förbereda för förväntade framtida transportflöden och möjliggöra minskade utsläpp av koldioxid för alla transportslag genom omställning till innovativa, koldioxidsnåla och energieffektiva transporttekniker, samtidigt som säkerheten optimeras:
Införande av ny teknik och innovation för alla transportslag, med fokus på teknik för minskade koldioxidutsläpp, säkerhet och innovation i syfte att främja nätets hållbarhet, drift, förvaltning, tillgänglighet, multimodalitet och effektivitet.
Säker och trygg infrastruktur, bland annat säkra och trygga parkeringsplatser i stomvägnätet.
1.3 Finansieringsprioriteringar för målet att optimera integrering och sammanlänkning av transportslag och förbättra transporttjänsternas driftskompatibilitet, och samtidigt säkerställa tillgängligheten i transportinfrastrukturerna:
Gemensamt europeiskt luftrum – Sesar.
Flodinformationstjänster.
Intelligenta transporttjänster för vägar.
Övervaknings- och informationssystemet för sjötrafik.
Sjömotorvägar.
Åtgärder för genomförande av en transportinfrastruktur i knutpunkter i stomnätet, inklusive urbana knutpunkter.
Förbindelser till och utveckling av multimodala logistikplattformar.
1.4 Åtgärder för programstöd.
2. Finansieringsprioriteringar för årliga arbetsprogram
2.1 Finansieringsprioriteringar för målet att undanröja flaskhalsar, förstärka järnvägens driftskompatibilitet, komplettera felande länkar och, i synnerhet, förbättra gränsöverskridande sträckor:
Projekt för järnvägar, inre vattenvägar och vägar för stomnätet, inbegripet förbindelser till inlands- och kusthamnar och flygplatser, samt utveckling av hamnar.
Projekt för det övergripande nätet (järnvägar, inre vattenvägar, vägar, kust- och inlandshamnar).
Projekt för att sammanlänka det transeuropeiska transportnätet med infrastrukturnäten i grannländer, särskilt i samband med gränsöverskridande sträckor (järnvägar, inre vattenvägar, vägar, kust- och inlandshamnar).
2.2 Finansieringsprioriteringar för målet att säkerställa hållbara och effektiva transportsystem på lång sikt, i syfte att förbereda för förväntade framtida transportflöden och möjliggöra minskade utsläpp av koldioxid för alla transportslag genom omställning till innovativa, koldioxidsnåla och energieffektiva transporttekniker, samtidigt som säkerheten optimeras:
Införande av ny teknik och innovation, som inte omfattas av det fleråriga arbetsprogrammet.
Godstransporttjänster.
Åtgärder för att minska bullret från godstransporter på järnväg, bland annat genom eftermodifiering av befintlig rullande materiel.
2.3 Finansieringsprioriteringar för målet att optimera integrering och sammanlänkning av transportslag och förbättra transporttjänsternas driftskompatibilitet, och samtidigt säkerställa tillgängligheten i transportinfrastrukturerna:
System för telematiktillämpningar som inte omfattas av det fleråriga arbetsprogrammet.
Åtgärder för bättre tillgång till transportinfrastruktur för personer med funktionsnedsättning.
Åtgärder för genomförande av en transportinfrastruktur i knutpunkter i stomnätet, inklusive urbana knutpunkter.
Förbindelser till och utveckling av multimodala logistikplattformar.
2.4 Finansieringsinstrument för FSE:
Bidrag till finansieringsinstrumenten, såsom de definieras i artikel 14 och i del III av FSE-bilagan.
Åtgärder för programstöd till innovativa finansieringsinstrument.
BILAGA II
"BILAGA
DEL IV FÖRTECKNING ÖVER DE FÖRSTA GODSKORRIDORERNA
|
|
Medlemsstater |
Huvudlinjer (1) |
Inrättande av godskorridorer: |
|
"Rhen – Alperna" |
NL, BE, DE, IT |
Zeebrugge –Antwerpen/Amsterdam/Vlissingen ((+))/Rotterdam –Duisburg – [Basel] – Milano – Genua |
Senast den 10 november 2013 |
|
"Nordsjön – Medelhavet" |
NL, BE, LU, FR, UK ((+)) |
Glasgow (*1)/Edinburgh (*1)/Southampton (*1)/Felixstowe (*1)–London ((+))/Dunkerque ((+))/Lille ((+))/Liège ((+))/Paris ((+))/Amsterdam ((+))– Rotterdam – Zeebrugge ((+))/Antwerpen –Luxemburg – Metz – Dijon – Lyon/[Basel] –Marseille ((+)) |
Senast den 10 november 2013 |
|
"Skandinavien – Medelhavet" |
SE, DK, DE, AT, IT |
Stockholm/[Oslo] ((+))/Trelleborg ((+))– Malmö –København – Hamburg – Innsbruck – Verona – La Spezia ((+))/Livorno ((+))/Ancona ((+))/Taranto ((+))/Augusta ((+))/ Palermo |
Senast den 10 november 2015 |
|
"Atlanten" |
PT, ES, FR, DE ((+)) |
Sines – Lissabon/Leixões — Madrid – Medina del Campo/ Bilbao/San Sebastian – Irun – Bordeaux – Paris/Le Havre/Metz – Strasbourg ((+))/Mannheim ((+)) Sines – Elvas/Algeciras |
Senast den 10 november 2013 |
|
"Östersjön – Adriatiska havet" |
PL, CZ, SK, AT, IT, SI |
Swinoujscie ((+))/Gdynia – Katowice – Ostrava/Žilina –Bratislava/Wien/Klagenfurt – Udine – Venezia/ Trieste/ /Bologna/Ravenna Graz – Maribor – Ljubljana – Koper/Trieste |
Senast den 10 november 2015 |
|
"Medelhavet" |
ES, FR, IT, SI, HU, HR ((+)) |
Almería – Valencia/Algeciras/Madrid –Zaragoza/Barcelona – Marseille – Lyon – Turin –Milano – Verona – Padoa/Venezia – Trieste/Koper – Ljubljana – Budapest Ljubljana ((+))/Rijeka ((+))– Zagreb ((+))– Budapest – Zahony (gränsen mellan Ungern och Ukraina) |
Senast den 10 november 2013 |
|
"Öst/östra Medelhavet" |
CZ, AT, SK, HU, RO, BG, EL, DE (*1) |
— Bucureșt– Constanța Bremerhaven (*1)/Wilhelmshaven (*1)/Rostock (*1)/Hamburg (*1)– Praha – Wien/Bratislava – Budapest — Vidin – Sofia – Burgas (*1)/Svilengrad (*1) (gränsen mellan Bulgarien och Turkiet)/ Promachonas –Thessaloniki – Athína – Patras (*1) |
Senast den 10 november 2013 |
|
"Nordsjön – Östersjön" ((°)) |
Wilhelmshaven ((+))/Bremerhaven/Hamburg ((+))/ Amsterdam ((+))/Rotterdam/Antwerpen – Aachen/Berlin – Warszawa – Terespol (gränsen mellan Polen och Vitryssland)/Kaunas – Riga (*1)– Tallinn (*1) |
Senast den 10 november 2015 |
|
|
"Rhen – Donau" ((‡)) |
FR, DE, AT, SK, HU, RO, CZ |
Strasbourg – Mannheim – Frankfurt – Nürnberg –Wels Strasbourg – Stuttgart – München – Salzburg – Wels – Wien – Bratislava – Budapest – Arad – Brašov/Craiova – București– Constanța Čierna och Tisou (gränsen mellan Slovakien och Ukraina) – Košice – Žilina – Horní Lideč – Praha – München/Nürnberg |
Senast den 10 november 2020 |
|
(1)
Med "/" avses alternativa linjer. I överensstämmelse med riktlinjerna för TEN-T bör Atlantkorridoren och Medelhavskorridoren i framtiden kompletteras med järnvägslinjen för godstrafik Sines/Algeciras – Madrid – Paris, som korsar de centrala Pyrenéerna genom en låg tunnel.
(2)
(+) Linjer markerade med + ska ingå i respektive korridorer senast tre år efter dagen för inrättande enligt denna tabell. Befintliga strukturer enligt artiklarna 8 och 13.1 i den här förordningen ska anpassas med medverkan av ytterligare medlemsstater och infrastrukturförvaltare i respektive korridorer. Tillförandet av linjer ska grunda sig på marknadsundersökningar och beakta befintlig persontransport och godstransport i linje med artikel 14.3 i den här förordningen.
(*1)
Linjer markerade med * ska ingå i respektive korridorer senast fem år efter dagen för inrättande enligt denna tabell. Befintliga strukturer enligt artiklarna 8 och 13.1 i den här förordningen ska anpassas med medverkan av ytterligare medlemsstater och infrastrukturförvaltare i respektive korridorer. Tillförandet av linjer ska grunda sig på marknadsundersökningar och beakta befintlig persontransport och godstransport i linje med artikel 14.3 i den här förordningen.
(3)
(°) Till dess att en järnvägslinje för Östersjön anläggs med en nominell spårvidd på 1 435 mm ska de olika spårviddssystemens särdrag beaktas vid inrättande och drift av denna korridor.
(4)
(‡) Inrättandet av denna korridor ska grunda sig på marknadsundersökningar och beakta befintlig persontransport och godstransport i linje med artikel 14.3 i den här förordningen. Sträckan "Čierna och Tisou (gränsen mellan Slovakien och Ukraina) – Košice – Žilina – Horní Lideč – Praha" ska inrättas senast den 10 november 2013." |
|||
( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 283/2014 av den 11 mars 2014 om riktlinjer för transeuropeiska nät på området för telekommunikationsinfrastruktur och om upphävande av beslut nr 1336/97/EG (EUT L 86, 21.3.2014, s. 14).
( 2 ) Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).
( 3 ) Europaparlamentets och rådets beslut nr 661/2010/EU av den 7 juli 2010 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (EUT L 204, 5.8.2010, s. 1).
( 4 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 ‒ Europeiska fonden för strategiska investeringar (EUT L 169, 1.7.2015, s. 1).
( 5 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
( 6 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).
( 7 ) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).
