This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document E2004C0065
Recommendation of the EFTA Surveillance Authority No 65/04/COL of 31 March 2004 concerning a coordinated programme for the official control of feedingstuffs for 2004
Eftas övervakningsmyndighets rekommendation nr 65/04/KOL av den 31 mars 2004 om ett samordnat program för offentlig kontroll av foder för 2004
Eftas övervakningsmyndighets rekommendation nr 65/04/KOL av den 31 mars 2004 om ett samordnat program för offentlig kontroll av foder för 2004
EUT L 126, 19.5.2005, p. 59–67
(ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)
EUT L 349M, 12.12.2006, p. 13–21
(MT)
In force
19.5.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 126/59 |
EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHETS REKOMMENDATION
nr 65/04/KOL
av den 31 mars 2004
om ett samordnat program för offentlig kontroll av foder för 2004
EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), särskilt artikel 109 och protokoll 1 till detta,
med beaktande av avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol, särskilt artikel 5.2 b och protokoll 1 till detta,
med beaktande av den rättsakt som det hänvisas till i punkt 31a i kapitel II i bilaga I till EES-avtalet (rådets direktiv 95/53/EG av den 25 oktober 1995 om fastställande av principerna för organisationen av officiell kontroll på djurfoderområdet) (1), ändrad och anpassad till EES-avtalet genom protokoll 1 till detta, särskilt artikel 22.3 i denna, och
av följande skäl:
(1) |
För att Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall fungera väl är det nödvändigt att upprätta samordnade program för foderkontroll inom EES för att förbättra det harmoniserade genomförandet av EES-staternas offentliga kontroll. |
(2) |
Programmens tyngdpunkt bör ligga på efterlevnad av gällande lagstiftning enligt EES-avtalet och på skydd av människors och djurs hälsa. |
(3) |
När nationella program och samordnade program genomförs samtidigt kan resultaten ge upplysningar och erfarenheter som framtida kontrollverksamhet och lagstiftning kan grundas på. |
(4) |
Även om det i den rättsakt som det hänvisas till i punkt 33 i kapitel II av bilaga I till EES-avtalet (direktiv 2003/100/EG av den 31 oktober 2003 om ändring av bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG om främmande ämnen och produkter i djurfoder) (2) fastställs högsta tillåtna halter av aflatoxin B1 i foder, finns det inga bestämmelser i gällande lagstiftning för andra mykotoxiner, t.ex. okratoxin A, zearalenon, deoxynivalenol och fumonisin. Om man samlade in uppgifter om förekomsten av dessa mykotoxiner genom stickprov, skulle det ge värdefull information som kunde tjäna som underlag för en bedömning av situationen med tanke på framtida lagstiftning. Dessutom är vissa foderråvaror, t.ex. spannmål och oljeväxtfrön särskilt utsatta för kontaminering med mykotoxiner på grund av förhållandena vid skörd, lagring och transport. Eftersom mykotoxinkoncentrationen växlar från år till år, är det lämpligt att samla in uppgifter från flera år efter varandra för alla de nämnda mykotoxinerna. |
(5) |
Tidigare kontroller av förekomsten av antibiotika och koccidiostatika i vissa foder, där dessa ämnen inte är tillåtna, tyder på att det fortfarande sker överträdelser i detta avseende. Förekomsten är så frekvent och ärendet så känsligt att det är rimligt att fortsätta kontrollerna. |
(6) |
Norges och Islands deltagande i programmen inom tilllämpningsområdet för bilaga II i denna rekommendation om ämnen som inte får användas som fodertillsatser måste bedömas med hänsyn till deras undantag från kapitel II i bilaga I till EES-avtalet. |
(7) |
Det är viktigt att se till att den begränsning av användningen av foderråvaror av animaliskt ursprung i foder, fastlagd i EES-lagstiftningen, verkligen tillämpas. |
(8) |
Fallet med kontamineringen av foder- och livsmedelskedjan med medroxyprogesteronacetat visade hur viktigt valet av råvaror är för fodersäkerheten. Vissa ingredienser i foder är biprodukter från livsmedelsindustrin eller andra branscher eller kommer från utvinning av mineraler. Källan till foderråvaror med industriellt ursprung och de bearbetningsmetoder som tillämpas på dem kan vara av särskilt intresse för produktsäkerheten. Den här aspekten bör därför de behöriga myndigheterna beakta vid kontrollerna. |
(9) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Eftas växt- och djurfoderkommitté som biträder Eftas övervakningsmyndighet. |
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS MEDLEMSSTATERNA I EFTA FÖLJANDE.
1. |
Att under 2004 genomföra ett samordnat kontrollprogram för att undersöka följande:
|
2. |
Redovisa resultaten av det samordnade kontrollprogrammet enligt punkt 1 i ett särskilt kapitel i den årsrapport om kontrollverksamheten som skall överlämnas till Eftas övervakningsmyndighet den 1 april 2005 i enlighet med artikel 22.2 i direktiv 95/53/EG och den senaste versionen av den harmoniserade rapporteringsmodellen. |
Utfärdad i Bryssel den 31 mars 2004.
På Eftas övervakningsmyndighets vägnar
Bernd HAMMERMAN
Ledamot av kollegiet
Niels FENGER
Direktör
(1) EGT L 265, 8.11.1995, s. 17. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/46/EG (EGT L 234, 1.9.2001, s. 55).
(2) EGT L 140, 30.5.2002, s. 10. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2005/8/EG (EUT L 27, 29.1.2005, s. 44).
BILAGA I
Koncentration av vissa mykotoxiner (aflatoxin B1, okratoxin A, zearalenon, deoxynivalenol, fumonisiner) i foder
Enskilda resultat av alla prover; mall till de rapporter som avses i punkt 1a
Foder |
Provmetod (stickprov eller fokuserad provtagning) |
Slag och koncentration av mykotoxiner (μg/kg för foder med en fuktighetshalt på 12 %) |
|||||
Slag |
Ursprungsland |
Aflatoxin B1 |
Ochratoxin A |
Zearalenon |
Deoxynivalenol |
Fumonisiner (1) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Den behöriga myndigheten skall också uppge
— |
vilka åtgärder som vidtas då den högsta tillåtna halten av aflatoxin B1 överskrids, |
— |
tillämpade analysmetoder, och |
— |
detektionsgränser. |
(1) Fumonisinkoncentrationen omfattar den totala fumonisinhalten av B1, B2 och B3.
BILAGA II
Förekomst av vissa ämnen som inte är tillåtna som fodertillsatser
Vissa antibiotika, koccidiostatika och andra ämnen får förekomma som tillsatser i förblandningar och foderblandningar för vissa djurarter och kategorier, när de är tillåtna enligt den rättsakt som det hänvisas till i punkt 1 i kapitel II i EES-avtalet (rådets direktiv 70/524/EEG av den 23 november 1970 om fodertillsatser (1)).
Förekomsten av icke-tillåtna ämnen i foder innebär en överträdelse.
De ämnen som skall kontrolleras skall väljas bland följande:
1. |
Ämnen som är tillåtna som fodertillsatser för endast vissa djurarter eller kategorier:
|
2. |
Ämnen som inte längre är tillåtna som fodertillsatser:
|
3. |
Ämnen som aldrig varit tillåtna som fodertillsatser: andra ämnen |
Enskilda resultat av alla icke-överensstämmande prov – mall till de rapporter som avses i punkt 1b
Slag av foder (djurart och kategori) |
Upptäckt ämne |
Halt |
Anledning till överträdelsen (2) |
Åtgärd |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Den behöriga myndigheten skall också uppge:
— |
det totala antalet prover, |
— |
namn på de ämnen som undersökts, |
— |
tillämpade analysmetoder, och |
— |
detektionsgränser. |
(1) EGT L 270, 14.12.1970, s. 1.
(2) Skäl till förekomsten av det icke-tillåtna ämnet i fodret enligt en undersökning som utförts av den behöriga myndigheten.
BILAGA III
Restriktioner för framställning och användning av foderråvaror av animaliskt ursprung
Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 3–13 och 15 i direktiv 95/53/EG skall Eftastaterna under 2004 genomföra ett samordnat kontrollprogram för att fastställa om de restriktioner har följts som införts när det gäller produktion och användning av produkter av animaliskt ursprung i foder.
För att säkerställa att förbudet mot utfodring av vissa djur med bearbetat animaliskt protein enligt bilaga IV till den rättsakt som det hänvisas till i punkt 7, 1, 12 i kapitel I i bilaga I till ESS-avtalet (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (1)), har tillämpats på ett effektivt sätt, bör Eftastaterna genomföra ett särskilt kontrollprogram utifrån riktade kontroller. I enlighet med artikel 4 i direktiv 95/53/EG bör kontrollprogrammet bygga på en riskbaserad strategi, där samtliga produktionsled och typer av anläggningar där foder produceras, hanteras och administreras, ingår. Eftastaterna bör särskilt ta hänsyn till definitionen av kriterier som kan relateras till en risk. Viktningen av varje enskilt kriterium bör stå i proportion till risken. Kontrollfrekvensen och antalet prov som skall analyseras på anläggningarna bör stå i ett samband till summan av viktningar som hänförs till dessa anläggningar.
Vid utarbetandet av ett kontrollprogram bör hänsyn tas till följande vägledande förteckning över anläggningar och kriterier:
Lokaler |
Kriterier |
Viktning |
||||||||||
Foderfabriker |
|
|
||||||||||
Gränskontrollstationer och andra införselorter till EES |
|
|
||||||||||
Jordbruksföretag |
|
|
||||||||||
Handlare |
|
|
||||||||||
Mobila blandare |
|
|
||||||||||
Transportmedel |
|
|
I stället för att använda dessa vägledande anläggningar och kriterier kan Eftastaterna överlämna sin egen riskbedömning till Eftas övervakningsmyndighet före den 30 april 2004.
Provtagningen bör inriktas på de partier eller situationer där sannolikheten är störst för korskontaminering med förbjudet bearbetat protein (det första partiet efter transport av fodermedel innehållande bearbetat animaliskt protein som är förbjudet för detta parti, tekniska problem eller förändringar i produktionslinjerna, förändringar i lager eller silor för råvaror i bulkform).
Det lägsta antalet kontroller per år i en Eftastat bör vara 10 per 100 000 ton tillverkad foderblandning. Det lägsta antalet officiella prover per år i en Eftastat bör vara 20 per 100 000 ton tillverkad foderblandning. I avvaktan på att alternativa metoder godkänns bör proven analyseras genom identifiering och bedömning i mikroskop i enlighet med kommissionens direktiv 98/88/EG av den 13 november 1998 om riktlinjer för identifiering och bedömning i mikroskop av beståndsdelar av animaliskt ursprung i foder för den officiella foderkontrollen (2). Förekomst av förbjudna beståndsdelar av animaliskt ursprung i fodermedel bör betraktas som överträdelse av foderförbudet.
Resultaten av kontrollprogrammen bör meddelas Eftas övervakningsmyndighet i följande format:
Sammanfattning av kontrollerna av restriktioner för användning av foder av animaliskt ursprung (utfodring med bearbetat animaliskt protein som är förbjudet)
A. Dokumenterade kontroller
Led |
Antal kontroller inklusive kontroller av förekomst av bearbetat animaliskt protein |
Antal överträdelser som inte konstaterats vid laboratorieanalys utan vid t.ex. dokumentkontroll |
Import av foderråvaror |
|
|
Lagring av foderråvaror |
|
|
Foderfabriker |
|
|
Hemmablandare/mobila blandare |
|
|
Mellanhänder |
|
|
Transportmedel |
|
|
Jordbruksföretag som håller icke-idisslare |
|
|
Jordbruksföretag som håller idisslare |
|
|
Övriga … |
|
|
B. Provtagning och analyser av foderråvaror och foderblandningar avseende bearbetat animaliskt protein
Lokaler |
Antal officiella prover som analyserats för bearbetat animaliskt protein |
Antal icke-överensstämmande prov |
|||||||
Förekomst av bearbetat animaliskt protein från landlevande djur |
Förekomst av bearbetat animaliskt protein från fisk |
||||||||
Foderråvaror |
Foderblandningar |
Foderråvaror |
Foderblandningar |
Foderråvaror |
Foderblandningar |
||||
för idisslare |
för icke-idisslare |
för idisslare |
för icke-idisslare |
för idisslare |
för icke-idisslare |
||||
Vid import |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Foderfabriker |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mellanhänder/lagring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transportmedel |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hemmablandare/mobila blandare |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
På jordbruksföretaget |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga… |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C. Översikt över förbjudet bearbetat animaliskt protein som påvisats i prover av foder avsett för idisslare
|
Månad för provtagning |
Typ av kontaminering och dess omfattning |
Sanktioner (eller andra åtgärder) som vidtagits |
1 |
|
|
|
2 |
|
|
|
3 |
|
|
|
4 |
|
|
|
5 |
|
|
|
… |
|
|
|
|
|
|
|
Eftastaterna skall också analysera fetter och vegetabiliska oljor avsedda att användas i foder med tanke på förekomsten av spår av ben och redovisa resultaten av sådana analyser i den rapport som nämns i punkt 2 i rekommendationen.
BILAGA IV
Förfaranden för urval och bedömning av foderråvaror av industriellt ursprung
De behöriga myndigheterna skall kartlägga och kort beskriva de förfaranden som tillverkarna av foderblandningar tilllämpar då de väljer ut och bedömer foderråvaror av industriellt ursprung. Vissa förfaranden kan bygga på egenskaper eller krav som fastställts i förväg för de levererade produkterna eller för leverantörerna. Andra förfaranden kan bygga på egna kontroller av att vissa kriterier iakttas då tillverkarna av foderblandningar kontrollerar foderråvarorna i samband med leverans.
För varje fastställt förfarande (förfarande för urval och bedömning av foderråvaror) bör de behöriga myndigheterna ange vilka för- och nackdelarna är för fodersäkerheten. Slutligen bör de med tanke på eventuella risker bedöma om varje förfarande är godtagbart, otillräckligt eller icke godtagbart vad gäller fodersäkerheten. De skall dessutom ange skälen till sitt ställningstagande.
Utvärdering av förfarandena
Bedömning av förfarandena Förfarande (kort beskrivning, inklusive kriterierna för att godkänna/underkänna foderråvarorna) |
Fördelar |
Nackdelar |
Bedömning av förfarandenas godtagbarhet |
|
|
|
|
|
|
|
|