C2006/193E/02

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - C2006/193E/02 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document C2006/193E/02

Help

PROTOKOLL
Tisdag 6 september 2005

EUT C 193E, 17.8.2006, p. 16–122 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)

Date of document:: 17/08/2006; offentliggörandedag

Author:: Europaparlamentet
Form:: Protokoll

Link
Link
Link: Select all documents mentioning this document
Link

EUROVOC descriptor:

parlamentsdebatt

HTML

PDF

Official Journal

17.8.2006

Europeiska unionens officiella tidning

CE 193/16

PROTOKOLL

(2006/C 193 E/02)

SAMMANTRÄDETS GÅNG

ORDFÖRANDESKAP: Jacek Emil SARYUSZ-WOLSKI

Vice talman

1. Öppnande av sammanträdet

Sammanträdet öppnades kl. 09.05.

2. Inkomna dokument

Talmannen hade mottagit följande dokument:

från rådet och kommissionen

—

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska året för lika möjligheter för alla (2007) - På väg mot ett rättvist samhälle (KOM(2005)0225 - C6-0178/2005 - 2005/0107(COD)).

hänvisat till	ansvarigt utskott: LIBE
	rådgivande utskott: BUDG, EMPL, CULT, FEMM

—

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om att ändra rådets förordning (EG) nr 1348/2000 av den 29 maj 2000 om delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (KOM(2005)0305 - C6-0232/2005 - 2005/0126(COD)).

hänvisat till	ansvarigt utskott: JURI
	rådgivande utskott: LIBE

—

Denna titel finns för närvarande inte tillgänglig på alla språk. Proposal for a European Parliament and Council directive on criminal measures aimed at ensuring the enforcement of intellectual property rights (KOM(2005)0276 [01] - C6-0233/2005 - 2005/0127(COD)).

hänvisat till	ansvarigt utskott: JURI
	rådgivande utskott: ITRE, IMCO, LIBE

—

Förslag till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (KOM(2005)0181 - C6-0234/2005 - 2005/0090(CNS)).

hänvisat till	ansvarigt utskott: BUDG
	rådgivande utskott: CONT

—

Förslag till rådets rambeslut om beaktande av fällande domar avkunnade i en av Europeiska unionens medlemsstater vid ett nytt brottmålsförfarande i en annan medlemsstat (KOM(2005)0091 - C6-0235/2005 - 2005/0018(CNS)).

hänvisat till

ansvarigt utskott: LIBE

—

Förslag till rådets beslut om inrättande av det särskilda programmet ”Grundläggande rättigheter och medborgarskap” för perioden 2007-2013, som en del av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa” (KOM(2005)0122 [02] - C6-0236/2005 - 2005/0038(CNS)).

hänvisat till	ansvarigt utskott: LIBE
	rådgivande utskott: BUDG, CULT

—

Förslag till rådets beslut om inrättande av det särskilda programmet ”Straffrätt” för perioden 2007-2013, som en del av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa” (KOM (2005)0122 [03] - C6-0237/2005 - 2005/0039(CNS)).

hänvisat till	ansvarigt utskott: LIBE
	rådgivande utskott: BUDG

—

Förslag till rådets beslut om inrättande av Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare för perioden 2007-2013 som en del av det allmänna programmet ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar” (KOM(2005)0123 [03] - C6-0238/2005 - 2005/0048(CNS)).

hänvisat till	ansvarigt utskott: LIBE
	rådgivande utskott: DEVE, BUDG, EMPL, CULT

—

Förslag till ändringsbudget nr 4 för budgetåret 2005 (11220/2005 - C6-0239/2005 - 2005/2079 (BUD)).

hänvisat till	ansvarigt utskott: BUDG
	rådgivande utskott: AFET, DEVE

—

Förslag till ändringsbudget nr 5 för budgetåret 2005 (11221/2005 - C6-0240/2005 - 2005/2126 (BUD)).

hänvisat till

ansvarigt utskott: BUDG

—

Förslag till rådets beslut om inrättande av det specifika programmet ”Terrorism - förebyggande, beredskap och konsekvenshantering” för perioden 2007-2013 som en del av det allmänna programmet ”Säkerhet och skydd av friheter” (KOM(2005)0124 [01] - C6-0241/2005 - 2005/0034 (CNS)).

hänvisat till	ansvarigt utskott: LIBE
	rådgivande utskott: AFET, BUDG

—

Förslag till rådets beslut om inrättande av det specifika programmet ”Förebyggande och bekämpande av brott” för perioden 2007-2013 som en del av det allmänna programmet ”Säkerhet och skydd av friheter” (KOM(2005)0124 [02] - C6-0242/2005 - 2005/0035(CNS)).

hänvisat till	ansvarigt utskott: LIBE
	rådgivande utskott: BUDG

—

Förslag till rådets förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (KOM (2005)0263 [01] - C6-0243/2005 - 2005/0118(CNS)).

hänvisat till	ansvarigt utskott: AGRI
	rådgivande utskott: DEVE, INTA, BUDG, CONT, REGI

—

Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (KOM(2005)0263 [02] - C6-0244/2005 - 2005/0119(CNS)).

hänvisat till	ansvarigt utskott: AGRI
	rådgivande utskott: DEVE, INTA, BUDG, CONT, REGI

—

Förslag till rådets förordning om inrättande av en tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin i Europeiska gemenskapen och om ändring av förordning (EG) nr 1258/1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (KOM(2005)0263 [03] - C6-0245/2005 - 2005/0120(CNS)).

hänvisat till	ansvarigt utskott: AGRI
	rådgivande utskott: DEVE, INTA, BUDG, CONT, REGI

—

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om upphävande av rådets direktiv 90/544/EEG om frekvensband för det samordnade införandet av alleuropeisk, landbaserad, allmänt tillgänglig, radiobaserad personsökning i gemenskapen (KOM(2005)0361 - C6-0248/2005 - 2005/0147 (COD)).

hänvisat till	ansvarigt utskott: ITRE
	rådgivande utskott: IMCO

—

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om statistik över godstransport på inre vattenvägar (KOM(2005)0366 - C6-0249/2005 - 2005/0150(COD)).

hänvisat till	ansvarigt utskott: TRAN
	rådgivande utskott: ECON

—

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2000/14/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om buller i miljön från utrustning som är avsedd att användas utomhus (KOM(2005)0370 - C6-0250/2005 - 2005/0149(COD)).

hänvisat till	ansvarigt utskott: ENVI
	rådgivande utskott: ITRE, IMCO

—

Förslag till rådets direktiv om fastställande av närmare regler för återbetalning enligt direktiv 77/388/EEG av mervärdesskatt till beskattningsbara personer som inte är etablerade inom landets territorium men etablerade i en annan medlemsstat (KOM(2004)0728 [03] - C6-0251/2005 - 2005/0807(CNS)).

hänvisat till	ansvarigt utskott: ECON
	rådgivande utskott: IMCO

—

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om finansiering av europeisk standardisering (KOM(2005)0377 - C6-0252/2005 - 2005/0157(COD)).

hänvisat till	ansvarigt utskott: IMCO
	rådgivande utskott: BUDG, ITRE

—

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om en förenklad ordning för personkontroller vid de yttre gränserna på grundval av Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens unilaterala erkännande av vissa handlingar såsom likvärdiga med de egna nationella viseringarna för genomresa via deras territorier (KOM(2005)0381 [01] - C6-0253/2005 - 2005/0158(COD)).

hänvisat till	ansvarigt utskott: LIBE
	rådgivande utskott: AFET

—

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om en förenklad ordning för personkontroller vid de yttre gränserna på grundval av ett unilateralt erkännande av medlemsstaterna av vissa uppehållstillstånd utfärdade av Schweiz och Liechtenstein för genomresor via deras territorier (KOM(2005) 0381 [02] - C6-0254/2005 - 2005/0159(COD)).

hänvisat till	ansvarigt utskott: LIBE
	rådgivande utskott: AFET

—

Förenade konungariket Storbritanniens och Nordirlands initiativ inför antagandet av rådets beslut om ändring av beslut 2003/170/RIF om gemensamt utnyttjande av sambandsmän som är utsända av medlemsstaternas brottsbekämpande organ (10706/2005 - C6-0255/2005 - 2005/0808(CNS)).

hänvisat till

ansvarigt utskott: LIBE

—

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (omarbetning) (KOM(2005)0399 - C6-0256/2005 - 2005/0166 (COD)).

hänvisat till	ansvarigt utskott: LIBE
	rådgivande utskott: ENVI, JURI

3. Anslagsöverföringar

Budgetutskottet har behandlat förslaget till anslagsöverföring DEC 18/2005 från Europeiska kommissionen (C6-0186/2005 - SEK(2005)0683).

Efter att ha tagit del av rådets yttrande har utskottet, i enlighet med artikel 24.3 i budgetförordningen av den 25 juni 2002, godkänt överföringen i sin helhet.

* *

Budgetutskottet har behandlat förslaget till anslagsöverföring DEC 19/2005 från Europeiska kommissionen (C6-0187/2005 - SEK(2005)0684).

Efter att ha tagit del av rådets yttrande har utskottet, i enlighet med artikel 24.3 i budgetförordningen av den 25 juni 2002, godkänt överföringen i sin helhet.

* *

Budgetutskottet har behandlat förslaget till anslagsöverföring DEC 20/2005 från Europeiska kommissionen (C6-0188/2005 - SEK(2005)0685).

Efter att ha tagit del av rådets yttrande har utskottet, i enlighet med artikel 24.3 i budgetförordningen av den 25 juni 2002, godkänt överföringen i sin helhet.

* *

Budgetutskottet har behandlat förslaget till anslagsöverföring DEC 21/2005 från Europeiska kommissionen (C6-0189/2005 - SEK(2005)0757).

Efter att ha tagit del av rådets yttrande har utskottet, i enlighet med artikel 24.3 i budgetförordningen av den 25 juni 2002, godkänt överföringen i sin helhet.

* *

Budgetutskottet har behandlat förslaget till anslagsöverföring DEC 22/2005 från Europeiska kommissionen (C6-0212/2005 - SEK(2005)0821).

Efter att ha tagit del av rådets yttrande har utskottet, i enlighet med artikel 24.3 i budgetförordningen av den 25 juni 2002, godkänt överföringen i sin helhet.

* *

Budgetutskottet har behandlat förslaget till anslagsöverföring DEC 23/2005 från Europeiska kommissionen (C6-0227/2005 - SEK(2005)0822).

Efter att ha tagit del av rådets yttrande har utskottet, i enlighet med artikel 24.3 i budgetförordningen av den 25 juni 2002, godkänt överföringen i sin helhet.

* *

Budgetutskottet har behandlat förslaget till anslagsöverföring DEC 24/2005 från Europeiska kommissionen (C6-0228/2005 - SEK(2005)0899).

Efter att ha tagit del av rådets yttrande har utskottet, i enlighet med artikel 24.3 i budgetförordningen av den 25 juni 2002, godkänt överföringen i sin helhet.

* *

Budgetutskottet har behandlat förslaget till anslagsöverföring DEC 26/2005 från Europeiska kommissionen (C6-0229/2005 - SEK(2005)0901).

Efter att ha tagit del av rådets yttrande har utskottet, i enlighet med artikel 24.3 i budgetförordningen av den 25 juni 2002, godkänt överföringen i sin helhet.

4. Naturkatastrofer (bränder och översvämningar) (ingivna resolutionsförslag)

Följande resolutionsförslag har, i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen, ingivits om naturkatastrofer (bränder och översvämningar) (punkt 18 i protokollet av den 5.9.2005):

—

Gerardo Galeote Quecedo, Françoise Grossetête, Luís Queiró, Othmar Karas, Markus Ferber, Richard Seeber, Luis de Grandes Pascual, László Surján, Daniel Varela Suanzes-Carpegna, José Ribeiro e Castro, María Esther Herranz García, María del Pilar Ayuso González och Cristina Gutiérrez-Cortines, för PPEDE-gruppen, om bränder (B6-0458/2005),

—	Vittorio Prodi, för ALDE-gruppen, om naturkatastroferna i EU denna sommar (B6-0462/2005),

—	Rosa Miguélez Ramos, Edite Estrela, Heinz Kindermann och Herbert Bösch, för PSE-gruppen, om bränderna och översvämningarna i Europa sommaren 2005 (B6-0466/2005),

—	Liam Aylward, Alessandro Foglietta och Rolandas Pavilionis, för UEN-gruppen, om naturkatastroferna i EU den gångna sommaren (B6-0467/2005),

—	Ilda Figueiredo, Pedro Guerreiro, Willy Meyer Pleite, Helmuth Markov och Dimitrios Papadimoulis, för GUE/NGL-gruppen, om naturkatastrofer (bränder och översvämningar) (B6-0471/2005),

—	Claude Turmes, Satu Hassi och Eva Lichtenberger, för Verts/ALE-gruppen, om naturkatastrofer (B6-0472/2005).

5. Debatt om kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer (tillkännagivande av framlagda resolutionsförslag)

Nedanstående ledamöter eller politiska grupper hade, i enlighet med artikel 115 i arbetsordningen, begärt en debatt om följande resolutionsförslag:

I - HUNGERSNÖD I NIGER

—	Panagiotis Beglitis och Pasqualina Napoletano för PSE-gruppen, om livsmedelssituationen i Niger (B6-0460/2005),

—	Marie-Hélène Aubert, Marie Anne Isler Béguin och Frithjof Schmidt för Verts/ALE-gruppen, om hungersnöd i Niger (B6-0464/2005),

—	Luisa Morgantini och Gabriele Zimmer för GUE/NGL-gruppen, om livsmedelssituationen i Niger (B6-0470/2005),

—	Fiona Hall och Johan Van Hecke för ALDE-gruppen, om hungersnöd i Niger (B6-0473/2005),

—	John Bowis och Bernd Posselt för PPE-DE-gruppen, om hungersnöd i Niger (B6-0476/2005),

—	Ģirts Valdis Kristovskis, Eoin Ryan och Roberts Zīle för UEN-gruppen, om hungersnöd i Niger (B6-0479/2005).

II - BROTT MOT DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA I KINA, SÄRSKILT AVSEENDE RELIGIONSFRIHETEN

—	Graham Watson för ALDE-gruppen, om brott mot de mänskliga rättigheterna, särskilt avseende religionsfriheten (B6-0457/2005),

—	Pasqualina Napoletano för PSE-gruppen, om brott mot de mänskliga rättigheterna, särskilt avseende religionsfriheten (B6-0461/2005),

—	Raül Romeva i Rueda, Hélène Flautre, Helga Trüpel och Claude Turmes för Verts/ALE-gruppen, om brott mot de mänskliga rättigheterna, särskilt avseende religionsfriheten (B6-0465/2005),

—	Jonas Sjöstedt för GUE/NGL-gruppen, om de grundläggande friheterna i Kina (B6-0469/2005),

—	José Ribeiro e Castro, Mario Mauro, John Bowis, Bernd Posselt, Vytautas Landsbergis, Thomas Mann och Georg Jarzembowski för PPE-DE-gruppen, om brott mot de mänskliga rättigheterna, särskilt avseende religionsfriheten (B6-0475/2005),

—	Bastiaan Belder för IND/DEM-gruppen, om brott mot de mänskliga rättigheterna, särskilt avseende religionsfriheten (B6-0477/2005),

—	Cristiana Muscardini, Marcin Libicki, Konrad Szymański och Roberta Angelilli för UEN-gruppen, om religionsfrihet i Kina (B6-0478/2005).

III - POLITISKA FÅNGARS SITUATION I SYRIEN

—	Philippe Morillon för ALDE-gruppen, politiska fångars situation i Syrien, särskilt situationen för Riad Seif och Mamoun al-Homsi (B6-0456/2005),

—	Pasqualina Napoletano för PSE-gruppen, politiska fångars situation i Syrien (B6-0459/2005),

—	Hélène Flautre och Cem Özdemir för Verts/ALE-gruppen, politiska fångars situation i Syrien, särskilt situationen för Riad Seif och Mamoun al-Homsi (B6-0463/2005),

—	Vittorio Agnoletto för GUE/NGL-gruppen, om mänskliga rättigheter i Syrien (B6-0468/2005),

—	Charles Tannock och Bernd Posselt för PPE-DE-gruppen, om mänskliga rättigheter i Syrien (B6-0474/2005),

—	Cristiana Muscardini och Sebastiano (Nello) Musumeci för UEN-gruppen, om politiska fångars situation i Syrien (B6-0480/2005).

Talartiden fördelas i enlighet med artikel 142 i arbetsordningen.

6. Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II (debatt)

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (optisk strålning) i arbetet (nittonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) [05571/6/2005 - C6-0129/2005 - 1992/0449B((COD)] - Utskottet för sysselsättning och sociala frågor.

Föredragande: Csaba Őry (A6-0249/2005).

Talare: Jacques Barrot (kommissionens vice ordförande).

Csaba Őry redogjorde för andrabehandlingsrekommendationen.

Talare: Ria Oomen-Ruijten för PPE-DE-gruppen, Stephen Hughes för PSE-gruppen, Elizabeth Lynne för ALDE-gruppen, Sepp Kusstatscher för Verts/ALE-gruppen, Ilda Figueiredo för GUE/NGL-gruppen, Roger Helmer, grupplös, Thomas Mann, Harlem Désir, Marian Harkin, Elisabeth Schroedter, Jiří Maštálka, Anja Weisgerber, Karin Jöns, Alyn Smith, Philip Bushill-Matthews, Harald Ettl, Alexander Radwan, Ole Christensen, Avril Doyle, Proinsias De Rossa och Jacques Barrot.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: punkt 4.7 i protokollet av den 7.9.2005.

7. Gemenskapsprogrammet PROGRESS ***I (debatt)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett gemenskapsprogram för sysselsättning och social solidaritet - PROGRESS [KOM(2004)0488 - C6-0092/2004 - 2004/0158 (COD)] - Utskottet för sysselsättning och sociala frågor.

Föredragande: Karin Jöns (A6-0199/2005)

Talare: Jacques Barrot (kommissionens vice ordförande).

Karin Jöns redogjorde för sitt betänkande.

Talare: Ilda Figueiredo (Föredragande: av yttrande från utskottet FEMM), Raymond Langendries för PPE-DEgruppen, och Jan Andersson för PSE-gruppen.

ORDFÖRANDESKAP: Miroslav OUZKÝ

Vice talman

Talare: Luigi Cocilovo för ALDE-gruppen, Bairbre de Brún för GUE/NGL-gruppen, Derek Roland Clark för IND/DEM-gruppen, Ria Oomen-Ruijten, Richard Howitt, Siiri Oviir, Kyriacos Triantaphyllides, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Lissy Gröner, Anna Záborská, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou och Jacques Barrot.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: punkt 9.15 i protokollet av den 6.9.2005.

8. Television utan gränser (debatt)

Betänkande om tillämpningen av artiklarna 4 och 5 i direktiv 89/552/EEG ”Television utan gränser”, i dess ändrade lydelse enligt direktiv 97/36/EG, för ården 2001-2002 [2004/2236(INI)] - Utskottet för kultur och utbildning.

Föredragande: Henri Weber (A6-0202/2005).

Henri Weber redogjorde för sitt betänkande.

Talare: Luis Herrero-Tejedor för PPE-DE-gruppen, Gyula Hegyi för PSE-gruppen, Claire Gibault för ALDEgruppen, Helga Trüpel för Verts/ALE-gruppen, Dimitrios Papadimoulis för GUE/NGL-gruppen, Ruth Hieronymi, Vladimír Železný för IND/DEM-gruppen, Nikolaos Sifunakis, Giulietto Chiesa, Alyn Smith, Mario Borghezio, Manolis Mavrommatis, Maria Badia I Cutchet, Anneli Jäätteenmäki, Thomas Wise, Ivo Belet och Jacques Barrot (kommissionens vice ordförande).

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: punkt 9.17 i protokollet av den 6.9.2005.

ORDFÖRANDESKAP: Antonios TRAKATELLIS

Vice talman

9. Omröstning

Omröstningsresultaten (ändringsförslag, särskilda omröstningar, delade omröstningar etc.) återfinns i bilaga I till protokollet.

9.1 Begäran om samråd med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén: Format, ämnesområden och omfattning av utvärderingen av debatten om Europeiska unionen (artikel 117 i arbetsordningen)

Begäran om samråd med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén: Format, ämnesområden och omfattning av utvärderingen av debatten om Europeiska unionen

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 1)

Godkändes

9.2 Begäran om samråd med Regionkommittén: Format, ämnesområden och omfattning av utvärderingen av debatten om Europeiska unionen (artikel 118 i arbetsordningen)

Begäran om samråd med Regionkommittén: Format, ämnesområden och omfattning av utvärderingen av debatten om Europeiska unionen

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 2)

Godkändes

9.3 Protokoll till Europa-Medelhavsavtalet EU/Marocko till följd av utvidgningen *** (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Rekommendation om förslaget till rådets beslut om ingående av ett protokoll till Europa-Medelhavsavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Konungariket Marocko, å andra sidan, med anledning av Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen [9649/2005 - KOM(2004)0848 - C6-0200/2005 - 2004/0292(AVC)] - Utskottet för utrikesfrågor.

Föredragande: Elmar Brok (A6-0219/2005)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 3)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2005)0308)

Parlamentet gav härmed sitt samtycke.

9.4 Protokoll till Europa-Medelhavsavtalet EU/Tunisien till följd av utvidgningen *** (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Rekommendation om förslaget till rådets beslut om ingående av ett protokoll till Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Tunisien, å andra sidan, med anledning av Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen [9648/2005 - KOM(2004)0736 - C6-0199/2005 - 2004/0265(AVC)] - Utskottet för utrikesfrågor.

Föredragande: Elmar Brok (A6-0220/2005)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 4)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2005)0309)

Parlamentet gav härmed sitt samtycke.

9.5 Protokoll till Europa-Medelhavsavtalet EU/Jordanien till följd av utvidgningen *** (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Rekommendation om förslaget till rådets beslut om ingående av ett protokoll till Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Hashemitiska konungariket Jordanien, å andra sidan, med anledning av Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen [5092/2005 - KOM(2004)0578 - C6-0202/2005 - 2004/0196(AVC)] - Utskottet för utrikesfrågor.

Föredragande: Elmar Brok (A6-0221/2005)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 5)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2005)0310)

Parlamentet gav härmed sitt samtycke.

9.6 Den gemensamma organisationen av marknaden för råtobak * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EEG) nr 2075/92 om den gemensamma organisationen av marknaden för råtobak [KOM(2005)0235 - C6-0193/2005 - 2005/0105(CNS)] - Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.

Föredragande: Joseph Daul (A6-0233/2005)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 6)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2005)0311)

9.7 Uppgifter om ekologisk produktion på jordbruksprodukter och livsmedel * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel [KOM(2005) 0194 - C6-0140/2005 - 2005/0094(CNS)] - Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.

Föredragande: Joseph Daul (A6-0234/2005)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 7)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2005)0312)

9.8 Installation och drift av det europeiska projektet för satellitbaserad radionavigation ***I (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om genomförande av installationsoch driftsfaserna i det europeiska projektet för satellitbaserad radionavigation [KOM(2004)0477 - C6-0087/2004 - 2004/0156(COD)] - Utskottet för industrifrågor, forskning och energi.

Föredragande: Etelka Barsi-Pataky (A6-0212/2005)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 8)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG, ÄNDRINGSFÖRSLAG och FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2005)0313)

Inlägg om omröstningen:

—	Etelka Barsi-Pataky (föredragande) lade fram ett muntligt ändringsförslag till ändringsförslagen 6, 7, 8 och 19, vilket beaktades.

9.9 Avtal EG/Libanon om vissa luftfartsaspekter * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till rådets beslut om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Libanon om vissa luftfartsaspekter [KOM(2005)0062 - C6-0059/2005 - 2005/0012(CNS)] - Utskottet för transport och turism.

Föredragande: Paolo Costa (A6-0232/2005)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 9)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2005)0314)

9.10 Avtal EG/Georgien om vissa luftfartsaspekter * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till rådets beslut om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Georgien om vissa luftfartsaspekter [KOM(2005)0061 - C6-0060/2005 - 2005/0009(CNS)] - Utskottet för transport och turism.

Föredragande: Paolo Costa (A6-0231/2005)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 10)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2005)0315)

9.11 Rapportering av fiskeverksamheter och om metoder för fjärranalys * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till rådets förordning om elektronisk registrering och rapportering av fiskeverksamheter och om metoder för fjärranalys [KOM(2004)0724 - C6-0187/2004 - 2004/0252(CNS)] - Fiskeriutskottet.

Föredragande: Paulo Casaca (A6-0238/2005)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 11)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG, ÄNDRINGSFÖRSLAG och FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2005)0316)

9.12 Avtal EG/Albanien om återtagande av personer utan uppehållstillstånd * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till rådets beslut om undertecknande av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Albanien om återtagande av personer utan uppehållstillstånd [KOM(2004)0092 - C6-0053/2005 - 2004/0033(CNS)] - Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

Föredragande: Ewa Klamt (A6-0214/2005)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 12)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2005)0317)

9.13 Tillgång till gemenskapens externa bistånd * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till rådets förordning om tillgången till gemenskapens externa bistånd [8977/2005 - C6-0156/2005 - 2005/0806(CNS)] - Utskottet för utveckling.

Föredragande: Michael Gahler (A6-0239/2005)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 13)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG, ÄNDRINGSFÖRSLAG och FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2005)0318)

9.14 Hantering av avfall från utvinningsindustrin ***II (omröstning)

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om hantering av avfall från utvinningsindustrin och om ändring av direktiv 2004/35/EG [16075/1/2004 - C6-0128/2005 - 2003/0107(COD)] - Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet.

Föredragande: Jonas Sjöstedt (A6-0236/2005)

(Kvalificerad majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 14)

RÅDETS GEMENSAMMA STÅNDPUNKT

Förklarades godkänt såsom ändrat av parlamentet (P6_TA(2005)0319)

9.15 Gemenskapsprogrammet Progress ***I (omröstning)

Föredragande: Karin Jöns (A6-0199/2005)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 15)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P6_TA(2005)0320)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs (P6_TA(2005)0320)

Inlägg om omröstningen:

—	Lívia Járóka lade fram muntliga ändringsförslag till ändringsförslagen 6 och 23. Karin Jöns (föredragande) yttrade sig om de muntliga ändringsförslagen. Då fler än 37 ledamöter motsatte sig att dessa muntliga ändringsförslag beaktades, gick de inte till omröstning.

—	I slutet av omröstningen tackade föredraganden ledamöterna i det tillfälliga utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007-2013 för gott samarbete.

9.16 Framtiden för textil- och konfektionssektorn efter 2005 (omröstning)

Betänkande om textil- och konfektionsindustrins framtid efter 2005 [2004/2265(INI)] - Utskottet för internationell handel.

Föredragande: Tokia Saïfi (A6-0193/2005)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 16)

RESOLUTIONSFÖRSLAG

Antogs (P6_TA(2005)0321)

Inlägg om omröstningen:

—	Pedro Guerreiro, för GUE/NGL-gruppen, lade fram ett muntligt ändringsförslag till ändringsförslag 9, vilket beaktades.

9.17 Television utan gränser (omröstning)

Föredragande: Henri Weber (A6-0202/2005)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga I, punkt 17)

RESOLUTIONSFÖRSLAG

Antogs (P6_TA(2005)0322)

10. Röstförklaringar

Skriftliga röstförklaringar:

De skriftliga röstförklaringar som ingivits i enlighet med artikel 163.3 i arbetsordningen återfinns i det fullständiga förhandlingsreferatet från sammanträdet.

Muntliga röstförklaringar:

Betänkande Karin Jöns - A6-0199/2005

—	Hynek Fajmon

Betänkande Tokia Saïfi - A6-0193/2005

—	Alexander Stubb och Jörg Leichtfried

11. Rättelser till avgivna röster

Rättelserna till avgivna röster återfinns på webbplatsen ”Séance en direct”, ”Results of votes (roll-call votes)/Résultats des votes (appels nominaux)” samt i den tryckta versionen av bilaga II ”Resultat av omröstningarna med namnupprop”.

Den elektroniska versionen på Europarl kommer att uppdateras regelbundet under högst två veckor efter den aktuella omröstningsdagen.

Därefter kommer förteckningen över rättelserna till de avgivna rösterna att slutföras för att översättas och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(Sammanträdet avbröts kl. 12.40 och återupptogs kl. 15.05.)

ORDFÖRANDESKAP: Luigi COCILOVO

Vice talman

12. Justering av protokollet från föregående sammanträde

Protokollet från föregående sammanträde justerades.

13. Räkenskapsåret 2006

Rådets redogörelse för förslaget till allmän budget - Räkenskapsåret 2006

Ivan Lewis (rådets tjänstgörande ordförande) redogjorde för förslaget.

Talmannen förklarade punkten avslutad.

14. Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2006 (debatt)

Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2006

Talare: Janusz Lewandowski (ordförande för utskottet BUDG), Giovanni Pittella (Föredragande: för den allmänna budgeten för 2006), Valdis Dombrovskis (Föredragande: för den allmänna budgeten för 2006), Dalia Grybauskaitė (ledamot av kommissionen), Laima Liucija Andrikienė för PPE-DE-gruppen, Constanze Angela Krehl för PSE-gruppen, István Szent-Iványi för ALDE-gruppen, Helga Trüpel för Verts/ALE-gruppen, Esko Seppänen för GUE/NGL-gruppen, och Lars Wohlin för IND/DEM-gruppen.

ORDFÖRANDESKAP: Dagmar ROTH-BEHRENDT

Vice talman

Talare: Wojciech Roszkowski för UEN-gruppen, Sergej Kozlík, grupplös, Margrietus van den Berg, Anne E. Jensen, Georgios Karatzaferis, Véronique De Keyser, Annemie Neyts-Uyttebroeck, David Martin, Nathalie Griesbeck, Katerina Batzeli, Jan Mulder, Teresa Riera Madurell, Jamila Madeira, Kyösti Tapio Virrankoski, Jutta D. Haug, Catherine Guy-Quint, Bogusław Liberadzki, Martine Roure, Lissy Gröner, Heinz Kindermann och Joseph Muscat.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

15. Ändringsbudget nr 4/2005 (Tsunamikatastrofen) - Användning av flexibilitetsmekanismen (Tsunamikatastrofen) (debatt)

Betänkande om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 4/2005 för budgetåret 2005 Avsnitt III, Kommissionen (Tsunamikatastrofen) [11220/2005 - C6-0239/2005 - 2005/2079(BUD)] - Budgetutskottet.

Föredragande: Salvador Garriga Polledo (A6-0255/2005)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om användning av flexibilitetsmekanismen för stöd till återanpassning och återuppbyggnad i de länder som drabbades av tsunamin, i enlighet med punkt 24 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 [SEK(2005)0548 - C6-0127/2005 - 2005/2083(ACI)] - Budgetutskottet.

Föredragande: Reimer Böge (A6-0254/2005)

Salvador Garriga Polledo redogjorde för sitt betänkande (A6-0255/2005).

Reimer Böge redogjorde för sitt betänkande (A6-0254/2005).

Talare: Nirj Deva (Föredragande: av yttrande från utskottet DEVE), Ingeborg Gräßle för PPE-DE-gruppen, Catherine Guy-Quint för PSE-gruppen, Kyösti Tapio Virrankoski för ALDE-gruppen, Helga Trüpel för Verts/ALE-gruppen, Alessandro Battilocchio, grupplös, Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk, Anders Wijkman (Föredragande: av yttrande från utskottet DEVE) och Dalia Grybauskaitė (ledamot av kommissionen).

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: punkt 4.4 i protokollet av den 7.9.2005 och punkt 4.1 i protokollet av den 7.9.2005.

(Sammanträdet avbröts kl. 17.15, i avvaktan på frågestunden, och återupptogs kl. 17.30.)

ORDFÖRANDESKAP: Sylvia-Yvonne KAUFMANN

Vice talman

16. Frågestund (frågor till kommissionen)

Parlamentet behandlade en rad frågor till kommissionen (B6-0330/2005).

Första delen

Fråga 38 (Panagiotis Beglitis): Export av produkter från f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

László Kovács (ledamot av kommissionen) besvarade frågan samt en följdfråga från Panagiotis Beglitis.

Fråga 39 (Seán Ó Neachtain): Spionprogram på Internet.

Viviane Reding (ledamot av kommissionen) besvarade frågan samt en följdfråga från Seán Ó Neachtain.

Fråga 40 bortföll, eftersom frågeställaren var frånvarande.

Andra delen

Fråga 41 (Nikolaos Vakalis): Budgetplan 2007-2013.

Dalia Grybauskaitė (ledamot av kommissionen) besvarade frågan samt följdfrågor från Nikolaos Vakalis och David Martin.

Fråga 42 (Justas Vincas Paleckis): Nya åtgärder för att sprida idén om en enad union och för att informera EU:s medborgare om de konkreta framsteg som EU har gjort.

Fråga 43 (Gay Mitchell): Plan D.

Margot Wallström (kommissionens vice ordförande) svarade på frågorna samt följdfrågor från Justas Vincas Paleckis, Gay Mitchell, David Martin, Paul Rübig och Elmar Brok.

Fråga 44 (Nils Lundgren): EU:s informationsstrategi.

Margot Wallström besvarade frågan samt följdfrågor från Nils Lundgren, Elmar Brok och Jan Andersson.

Fråga 45 (Bart Staes): Rättslig ram på EU-nivå för bekämpande av gränsöverskridande brottslighet i samband med avfallshantering.

Franco Frattini (kommissionens vice ordförande) besvarade frågan samt en följdfråga från Bart Staes.

Fråga 46 bortföll, eftersom frågeställaren var frånvarande.

Fråga 47 (Sarah Ludford): Förenta staternas förteckningar över personer som inte kommer i fråga som flygpassagerare.

Franco Frattini besvarade frågan samt följdfrågor från Sophia in 't Veld (ersättare för frågeställaren), Paul Rübig och Dimitrios Papadimoulis.

Fråga 48 (Bernd Posselt): Polishögskola och skydd av yttre gränser.

Franco Frattini besvarade frågan samt en följdfråga från Bernd Posselt.

Fråga 49 (Dimitrios Papadimoulis): Europeisk byrå för förvaltning av det operativa samarbetet vid medlemsstaternas yttre gränser.

Franco Frattini besvarade frågan samt en följdfråga från Dimitrios Papadimoulis.

Fråga 50 (Claude Moraes): Öppenhet och insyn i EUROPOL.

Franco Frattini besvarade frågan samt följdfrågor från Claude Moraes och James Hugh Allister.

Fråga 51 bortföll, eftersom frågeställaren var frånvarande.

Talare: John Purvis yttrade sig om hur frågestunden förlöpte.

Fråga 52 (Joachim Wuermeling): Den tyska visumaffären.

Franco Frattini besvarade frågan samt följdfrågor från Ewa Klamt (ersättare för frågeställaren) och Manfred Weber.

Fråga 53 bortföll, eftersom frågeställaren var frånvarande.

Fråga 54 (Inger Segelström): Vidarebosättning/kvot.

Franco Frattini besvarade frågan samt en följdfråga från Inger Segelström.

Frågorna 55-94 skulle erhålla skriftliga svar.

Talmannen förklarade frågestunden med frågor till kommissionen avslutad.

(Sammanträdet avbröts kl. 19.10 och återupptogs kl. 21.00.)

ORDFÖRANDESKAP: Ingo FRIEDRICH

Vice talman

17. Konkurrenskraften hos audiovisuella tjänster och informationstjänster: skydd av minderåriga och av den mänskliga värdigheten ***I (debatt)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets rekommendation om skyddet av minderåriga, skyddet av den mänskliga värdigheten och rätten till genmäle med avseende på konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och informationstjänster [KOM(2004)0341 - C6-0029/2004 - 2004/0117(COD)] - Utskottet för kultur och utbildning.

Föredragande: Marielle De Sarnez (A6-0244/2005)

Talare: Viviane Reding (ledamot av kommissionen).

Marielle De Sarnez redogjorde för sitt betänkande.

Talare: Roberta Angelilli (Föredragande: av yttrande från utskottet LIBE), Vasco Graça Moura för PPE-DEgruppen, Christa Prets för PSE-gruppen, Alfonso Andria för ALDE-gruppen, Michael Cramer för Verts/ALEgruppen, Konrad Szymański för UEN-gruppen, Manolis Mavrommatis, Nikolaos Sifunakis, Ljudmila Novak, Aloyzas Sakalas, Luis Herrero-Tejedor, Laima Liucija Andrikienė och Viviane Reding.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: punkt 4.8 i protokollet av den 7.9.2005.

18. Mervärdesskatt: 1. Förenkling av momsskyldigheterna, 2. Ordning med en enda kontaktpunkt * (debatt)

Betänkande

1.	om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 77/388/EEG i syfte att förenkla skyldigheterna på mervärdesskatteområdet [KOM(2004)0728 - C6-0024/2005 - 2004/0261(CNS)]

om förslaget till rådets direktiv om ändring av förordning (EG) nr 1798/2003 i syfte att införa regler för administrativt samarbete i samband med ordningen med en enda kontaktpunkt och förfarandet för återbetalning av mervärdesskatt [KOM(2004)0728 - C6-0025/2005 - 2004/0262(CNS)] - Utskottet för ekonomi och valutafrågor.

Föredragande: Zsolt László Becsey (A6-0228/2005).

Talare: László Kovács (ledamot av kommissionen).

Zsolt László Becsey redogjorde för sitt betänkande.

Talare: Antolín Sánchez Presedo för PSE-gruppen, Margarita Starkevičiūtė för ALDE-gruppen, och László Kovács.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: punkt 4.10 i protokollet av den 7.9.2005.

19. Läkemedel för pediatrisk användning ***I (debatt)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om läkemedel för pediatrisk användning och om ändring av förordning (EEG) nr 1768/92, direktiv 2001/83/EG och förordning (EG) nr 726/2004 [KOM(2004)0599 - C6-0159/2004 - 2004/0217(COD)] - Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet.

Föredragande: Françoise Grossetête (A6-0247/2005).

Talare: Günther Verheugen (kommissionens vice ordförande).

Françoise Grossetête redogjorde för sitt betänkande.

Talare: Patrizia Toia (Föredragande: av yttrande från utskottet ITRE), John Bowis för PPE-DE-gruppen, Dagmar Roth-Behrendt för PSE-gruppen, Jules Maaten för ALDE-gruppen, Hiltrud Breyer för Verts/ALE-gruppen, Adamos Adamou för GUE/NGL-gruppen, Johannes Blokland för IND/DEM-gruppen, Irena Belohorská, grupplös, Miroslav Mikolášik, Anne Ferreira, Mojca Drčar Murko, Carl Schlyter, Jiří Maštálka, Kathy Sinnott, Jan Tadeusz Masiel, Frederika Brepoels, Genowefa Grabowska, Marios Matsakis, Vittorio Agnoletto, Thomas Ulmer, Evangelia Tzampazi, Frédérique Ries, Richard Seeber, Dorette Corbey, Holger Krahmer, Alexander Stubb, Gyula Hegyi, Mia De Vits, Lasse Lehtinen och Günther Verheugen.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: punkt 4.9 i protokollet av den 7.9.2005.

20. Föredragningslista för nästa sammanträde

Föredragningslistan för nästa sammanträde fastställdes (”Föredragningslista” 360.636/OJME).

21. Avslutande av sammanträdet

Sammanträdet avslutades kl. 23.35.

Julian Priestley

Generalsekreterare

Gérard Onesta

Vice talman

NÄRVAROLISTA

Följande skrev under:

Adamou, Agnoletto, Allister, Alvaro, Andersson, Andrejevs, Andria, Andrikienė, Angelilli, Antoniozzi, Arif, Arnaoutakis, Ashworth, Atkins, Attard-Montalto, Attwooll, Aubert, Audy, Auken, Ayala Sender, Aylward, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Baco, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Barsi-Pataky, Batten, Battilocchio, Batzeli, Bauer, Beaupuy, Beazley, Becsey, Beer, Beglitis, Belder, Belet, Belohorská, Bennahmias, Beňová, Berend, Berès, van den Berg, Berger, Berlato, Berlinguer, Bertinotti, Bielan, Birutis, Blokland, Bloom, Bobošíková, Böge, Bösch, Bonde, Bono, Bonsignore, Booth, Borghezio, Borrell Fontelles, Bourlanges, Bourzai, Bowis, Bowles, Bozkurt, Bradbourn, Braghetto, Mihael Brejc, Brepoels, Breyer, Březina, Brie, Brok, Brunetta, Budreikaitė, Bullmann, van den Burg, Bushill-Matthews, Busk, Busquin, Buzek, Cabrnoch, Calabuig Rull, Callanan, Camre, Capoulas Santos, Carlotti, Carlshamre, Carnero González, Carollo, Casa, Casaca, Cashman, Caspary, Castex, del Castillo Vera, Catania, Cavada, Cederschiöld, Cercas, Chatzimarkakis, Chichester, Chiesa, Chmielewski, Christensen, Chruszcz, Cirino Pomicino, Claeys, Clark, Cocilovo, Coelho, Cohn-Bendit, Corbett, Corbey, Cornillet, Correia, Costa, Cottigny, Coûteaux, Coveney, Cramer, Crowley, Marek Aleksander Czarnecki, Ryszard Czarnecki, D'Alema, Daul, Davies, de Brún, Degutis, Dehaene, De Keyser, Demetriou, De Michelis, Deprez, De Rossa, De Sarnez, Descamps, Désir, Deß, Deva, De Veyrac, De Vits, Díaz de Mera García Consuegra, Didžiokas, Díez González, Dillen, Dimitrakopoulos, Dionisi, Di Pietro, Dobolyi, Dombrovskis, Doorn, Douay, Dover, Doyle, Drčar Murko, Duchoň, Dührkop Dührkop, Duff, Duka-Zólyomi, Duquesne, Ebner, Ehler, Ek, El Khadraoui, Elles, Esteves, Estrela, Ettl, Eurlings, Jillian Evans, Jonathan Evans, Robert Evans, Fajmon, Falbr, Farage, Fatuzzo, Fava, Fazakas, Ferber, Fernandes, Fernández Martín, Anne Ferreira, Elisa Ferreira, Figueiredo, Fjellner, Flasarová, Flautre, Florenz, Foglietta, Fontaine, Ford, Fotyga, Fourtou, Fraga Estévez, Frassoni, Freitas, Friedrich, Fruteau, Gahler, Gaľa, García-Margallo y Marfil, García Pérez, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gentvilas, Geremek, Geringer de Oedenberg, Gibault, Gierek, Giertych, Gklavakis, Glante, Glattfelder, Goebbels, Goepel, Golik, Gollnisch, Gomes, Gomolka, Goudin, Genowefa Grabowska, Grabowski, Graça Moura, Graefe zu Baringdorf, Gräßle, de Grandes Pascual, Grech, Griesbeck, Gröner, de Groen-Kouwenhoven, Grosch, Grossetête, Gruber, Guardans Cambó, Guellec, Guerreiro, Guidoni, Gurmai, Guy-Quint, Gyürk, Hänsch, Hall, Hammerstein Mintz, Hamon, Handzlik, Hannan, Harangozó, Harbour, Harkin, Hasse Ferreira, Hassi, Hatzidakis, Haug, Heaton-Harris, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Helmer, Henin, Hennicot-Schoepges, Hennis-Plasschaert, Herczog, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Honeyball, Hoppenstedt, Horáček, Howitt, Hudacký, Hudghton, Hughes, Hutchinson, Hybášková, Ibrisagic, Ilves, in 't Veld, Isler Béguin, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jäätteenmäki, Jałowiecki, Janowski, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jensen, Joan i Marí, Jöns, Jørgensen, Jonckheer, Jordan Cizelj, Juknevičienė, Jelko Kacin, Kaczmarek, Kallenbach, Kamall, Kamiński, Karas, Karatzaferis, Karim, Kasoulides, Kaufmann, Tunne Kelam, Kindermann, Kinnock, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Klinz, Knapman, Koch, Kohlíček, Konrad, Korhola, Kósáné Kovács, Koterec, Kozlík, Krahmer, Krarup, Krasts, Kratsa-Tsagaropoulou, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kristovskis, Krupa, Kuc, Kudrycka, Kuhne, Kušķis, Kusstatscher, Kuźmiuk, Lagendijk, Laignel, Lamassoure, Lambert, Lambrinidis, Lambsdorff, Landsbergis, Lang, Langen, Langendries, Laperrouze, La Russa, Lauk, Lavarra, Lax, Lechner, Le Foll, Lehideux, Lehne, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Jean-Marie Le Pen, Marine Le Pen, Fernand Le Rachinel, Lévai, Janusz Lewandowski, Liberadzki, Libicki, Lichtenberger, Lienemann, Liotard, Lipietz, Locatelli, Lombardo, Louis, Lucas, Lulling, Lundgren, Lynne, Maat, Maaten, McGuinness, McMillan-Scott, Madeira, Malmström, Manders, Maňka, Erika Mann, Thomas Mann, Manolakou, Markov, Marques, Martens, David Martin, Hans-Peter Martin, Martinez, Martínez Martínez, Masiel, Masip Hidalgo, Maštálka, Mastenbroek, Mathieu, Mato Adrover, Matsakis, Matsis, Matsouka, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Medina Ortega, Meijer, Méndez de Vigo, Menéndez del Valle, Meyer Pleite, Miguélez Ramos, Mikko, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Mölzer, Montoro Romero, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Morgantini, Morillon, Moscovici, Mote, Mulder, Musacchio, Muscardini, Muscat, Musotto, Mussolini, Musumeci, Myller, Napoletano, Nassauer, Nattrass, Navarro, Newton Dunn, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Nicholson, Nicholson of Winterbourne, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Obiols i Germà, Özdemir, Olajos, Olbrycht, Ó Neachtain, Onesta, Onyszkiewicz, Oomen-Ruijten, Ortuondo Larrea, Őry, Ouzký, Oviir, Pack, Borut Pahor, Paleckis, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Pannella, Panzeri, Papadimoulis, Papastamkos, Parish, Patrie, Peillon, Pęk, Alojz Peterle, Pflüger, Piecyk, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pinior, Piotrowski, Pirilli, Piskorski, Pistelli, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Poignant, Pomés Ruiz, Portas, Posselt, Prets, Prodi, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Rapkay, Rasmussen, Remek, Reul, Reynaud, Ribeiro e Castro, Riera Madurell, Ries, Riis-Jørgensen, Rivera, Rizzo, Rogalski, Roithová, Romagnoli, Romeva i Rueda, Rosati, Roszkowski, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Rudi Ubeda, Rübig, Rühle, Rutowicz, Ryan, Sacconi, Saïfi, Sakalas, Salafranca Sánchez-Neyra, Salinas García, Salvini, Samaras, Samuelsen, Sánchez Presedo, dos Santos, Sartori, Saryusz-Wolski, Savary, Savi, Sbarbati, Schapira, Scheele, Schenardi, Schierhuber, Schlyter, Schmidt, Ingo Schmitt, Pál Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schroedter, Schulz, Schuth, Schwab, Seeber, Seeberg, Segelström, Seppänen, Siekierski, Sifunakis, Silva Peneda, Sinnott, Siwiec, Sjöstedt, Skinner, Škottová, Smith, Sommer, Sousa Pinto, Spautz, Speroni, Staes, Staniszewska, Starkevičiūtė, Šťastný, Stenzel, Sterckx, Stevenson, Stihler, Stockmann, Strejček, Strož, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Svensson, Swoboda, Szájer, Szejna, Szent-Iványi, Szymański, Tabajdi, Tajani, Takkula, Tannock, Tarabella, Tarand, Tatarella, Thomsen, Thyssen, Titford, Titley, Toia, Tomczak, Toubon, Toussas, Trakatellis, Trautmann, Triantaphyllides, Trüpel, Turmes, Tzampazi, Ulmer, Väyrynen, Vaidere, Vakalis, Valenciano Martínez-Orozco, Vanhecke, Van Hecke, Van Lancker, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Vaugrenard, Ventre, Vergnaud, Vidal-Quadras Roca, de Villiers, Vincenzi, Virrankoski, Vlasák, Vlasto, Voggenhuber, Wallis, Walter, Watson, Henri Weber, Manfred Weber, Weiler, Weisgerber, Whitehead, Whittaker, Wieland, Wiersma, Wijkman, Wise, von Wogau, Wohlin, Janusz Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Wurtz, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zani, Zapałowski, Zappalà, Zatloukal, Ždanoka, Železný, Zieleniec, Zīle, Zimmer, Zingaretti, Zvěřina, Zwiefka

BILAGA I

OMRÖSTNINGSRESULTAT

Förteckning över förkortningar och symboler

+	antogs
—	förkastades
↓	bortföll
T	drogs tillbaka
ONU (..., ..., ...)	omröstning med namnupprop (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster)
EO (..., ..., ...)	elektronisk omröstning (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster)
delad	delad omröstning
särsk.	särskild omröstning
äf	ändringsförslag
komp.	kompromissändringsförslag
m. d.	motsvarande del
S	ändringsförslag om strykning
=	identiska ändringsförslag
res.	resolutionsförslag
gem. res.	gemensamt resolutionsförslag
sluten	sluten omröstning

1. Begäran om samråd med Ekonomiska och sociala kommittén - Format, ämnesområden och omfattning av utvärderingen av debatten om Europeiska unionen

Avser	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
endast en omröstning		+

2. Begäran om samråd med Regionkommittén - Format, ämnesområden och omfattning av utvärderingen av debatten om Europeiska unionen

Avser	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
endast en omröstning		+

3. Protokoll till Europa-Medelhavsavtalet EU/Marocko till följd av utvidgningen ***

Betänkande: Elmar BROK (A6-0219/2005)

Avser	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
endast en omröstning		+

4. Protokoll till Europa-Medelhavsavtalet EU/Tunisien till följd av utvidgningen ***

Betänkande: Elmar BROK (A6-0220/2005)

Avser	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
endast en omröstning		+

5. Protokoll till Europa-Medelhavsavtalet EU/Jordanien till följd av utvidgningen ***

Betänkande: Elmar BROK (A6-0221/2005)

Avser	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
endast en omröstning		+

6. Den gemensamma organisationen av marknaden för råtobak *

Betänkande: Joseph DAUL (A6-0233/2005)

Avser	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
endast en omröstning	ONU	+	463, 27, 68

Begäran om omröstning med namnupprop:

IND/DEM: slutomröstning

PPE-DE: slutomröstning

7. Uppgifter om ekologisk produktion på jordbruksprodukter och livsmedel *

Betänkande: Joseph DAUL (A6-0234/2005)

Avser	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
endast en omröstning		+

8. Installation och drift av det europeiska projektet för satellitbaserad radionavigation ***I

Betänkande: Etelka BARSI-PATAKY (A6-0212/2005)

Avser	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
endast en omröstning		+

Övrigt:

Föredraganden Etelka Barsi-Pataky lade fram ett muntligt ändringsförslag i syfte att stryka orden ”i 2004 års priser” i ändringsförslagen 6, 7, 8 och 19 i betänkandet. Detta muntliga ändringsförslag beaktades.

9. Avtal EG/Libanon om vissa luftfartsaspekter *

Betänkande: Paolo COSTA (A6-0232/2005)

Avser	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
endast en omröstning		+

10. Avtal EG/Georgien om vissa luftfartsaspekter *

Betänkande: Paolo COSTA (A6-0231/2005)

Avser	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
endast en omröstning		+

11. Betänkande:ering av fiskeverksamheter och om metoder för fjärranalys *

Betänkande: Paulo CASACA (A6-0238/2005)

Avser	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
endast en omröstning		+

12. Avtal EG/Albanien om återtagande av personer utan uppehållstillstånd *

Betänkande: Ewa KLAMT (A6-0214/2005)

Avser	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
endast en omröstning		+

13. Tillgång till gemenskapens externa bistånd *

Betänkande: Michael GAHLER (A6-0239/2005)

Avser	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
endast en omröstning		+

14. Hantering av avfall från utvinningsindustrin ***II

Andrabehandlingsrekommendation: Jonas SJÖSTEDT (A6-0236/2005)

Avser	Äf nr	Från	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
ändringsförslag från ansvarigt utskott - sammanslagen omröstning	3-4 6-7 9-10 14 16-25 27 29-39 42-45	utskottet		+
ändringsförslag från ansvarigt utskott - särskild omröstning	1	utskottet	särsk.	—
	2	utskottet	särsk.	—
	5	utskottet	särsk./EO	—	341, 269, 7
	8	utskottet	särsk./EO	+	532, 91, 6
	11	utskottet	särsk.	—
	12	utskottet	särsk.	—
	13	utskottet	särsk.	—
	15	utskottet	särsk.	—
	26	utskottet	delad
			1	+
			2	—
	28	utskottet	särsk.	—
	40	utskottet	särsk.	—
	41	utskottet	särsk.	—
	46	utskottet	särsk.	—
	47	utskottet	särsk.	—
artikel 3, punkt 8	48= 49= 50=	PPE-DE PSE GUE/NGL		+

Begäran om särskild omröstning

PPE-DE: äf 1, 2, 5, 11, 12, 13, 15, 28, 40, 41, 46 och 47

IND/DEM: äf 8

Begäran om delad omröstning

PSE

äf 26

Första delen: Hela texteni punkt 1, led 1 utom orden ”liksom också stabiliteten i håligheterna efter brytning”

Andra delen: dessa ord

15. Gemenskapsprogrammet PROGRESS ***I

Betänkande: Karin JÖNS (A6-0199/2005)

Avser	Äf nr	Från	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
ändringsförslag från ansvarigt utskott - sammanslagen omröstning	1-65 68-72	utskottet		+
artikel 17, punkt 1	73	PPE-DE	EO	—	309, 331, 8
artikel 17, punkt 1	66	utskottet		+
artikel 17, punkt 2	74	PPE-DE		—
artikel 17, punkt 2	67	utskottet		+
omröstning: ändrat förslag				+
omröstning: lagstiftningsresolution				+

Övrigt:

Járóka lade fram muntliga ändringsförslag till ändringsförslagen 6 och 23 som inte beaktades.

16. Framtiden för textil- och konfektionssektorn efter 2005

Betänkande: Tokia SAÏFI (A6-0193/2005)

Avser	Äf nr	Från	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
punkt 2	punkt	originaltexten	delad
			1	+
			2	+
			3	+
efter punkt 2	13	GUE/NGL	ONU	—	122, 519, 10
efter punkt 4	14	GUE/NGL	ONU	—	162, 482, 7
punkt 5	punkt	originaltexten	särsk.	+
punkt 11	10	GUE/NGL	delad
			1/ONU	+	408, 235, 10
			2/ONU	—	77, 556, 20
efter punkt 11	15	GUE/NGL		—
efter punkt 17	16	Verts/ALE		—
efter punkt 17	17	Verts/ALE		+
punkt 21	3	PPE-DE		+
punkt 22	4	PPE-DE		+
punkt 23	8/rev	PPE-DE		T
punkt 23	5	PPE-DE		+
punkt 28	6	PPE-DE		+
	11	GUE/NGL	delad
			1/ONU	—	277, 363, 13
			2/EO	—	98, 534, 12
punkt 33	punkt	originaltexten	särsk.	—
punkt 43	punkt	originaltexten	särsk.	+
punkt 44	7	PPE-DE		+
efter punkt 50	1	COTTIGNY m.fl.	ONU	—	165, 408, 80
skäl B	2	PPE-DE		+
skäl C	9	GUE/NGL	ONU	+	503, 121, 26 ändrat muntligen
skäl D	punkt	originaltexten	särsk.	+
efter skäl H	12	GUE/NGL		—
omröstning: resolutionen (i sin helhet)				+

Ändringsförslagen 18 och 19 har strukits.

Guerreiro, för GUE/NGL-gruppen, lade fram ett muntligt ändringsförslag till ändringsförslag 9:

C.	Avskaffandet av kvoter inom textil- och konfektionssektorn kan få skadliga effekter i de minst gynnade regionerna och kan bidra till att den regionala BNP per capita minskar, en situation som motiverar lämpliga åtgärder.

Detta muntliga ändringsförslag beaktades.

Begäran om omröstning med namnupprop

PSE: äf 1

GUE/NGL: äf 9, 10, 11 första delen, 13 och 14

Begäran om delad omröstning

PSE, GUE/NGL

äf 11

Första delen: Hela texten utom orden ”inbegripet dem som kommer att beröras av den statistiska effekten”

Andra delen: dessa ord

äf 10

Första delen:”Europaparlamentet noterar ... av kinesisk textilexport”

Andra delen:”Europaparlamentet anser dock ... de som medlemsstaterna anger”

Verts/ALE

punkt 2

Första delen: Hela texten utom orden ”och jämförbara” samt ”för de stora producenterna av textil och konfektion”

Andra delen:”och jämförbara”

Tredje delen:”för de stora producenterna av textil och konfektion”

Begäran om särskild omröstning

GUE/NGL: skäl D

Verts/ALE: punkterna 5 och 43

PSE: punkt 33

Övrigt

PPE-DE-gruppen har dragit tillbaka ändringsförslag 8/rev.

17. Television utan gränser

Betänkande: Henri WEBER (A5-0202/2005)

Avser	Äf nr	Från	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
efter punkt 6	4	PSE	ONU	—	283, 358, 9
punkt 18	5	ALDE		+
punkt 27	6	ALDE		—
efter punkt 28	3	PSE	EO	+	348, 273, 9
efter punkt 35	2	PSE		+
efter punkt 39	7	ALDE		+
punkt 42	8	PPE-DE		+
efter strecksats 3	9= 1=	PPE-DE PSE		+
omröstning: resolutionen (i sin helhet)				+

Begäran om omröstning med namnupprop

Verts/ALE: äf 4

BILAGA II

RESULTAT AV OMRÖSTNINGARNA MED NAMNUPPROP

1. Betänkande Daul A6-0233/2005

Ja-röster: 463

ALDE: Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Cavada, Chiesa, Cocilovo, Cornillet, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duquesne, Fourtou, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Klinz, Krahmer, Laperrouze, Lax, Lehideux, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Pistelli, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: de Brún, Krarup, Liotard, Meijer, Portas, Sjöstedt, Svensson

IND/DEM: Belder, Blokland, Bonde, Borghezio, Coûteaux, Goudin, Louis, Lundgren, Salvini, Speroni, de Villiers, Wohlin

NI: Battilocchio, Belohorská, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, De Michelis, Dillen, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Mussolini, Romagnoli, Rutowicz, Schenardi, Vanhecke

PPE-DE: Andrikienė, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brunetta, Carollo, Casa, Caspary, Cederschiöld, Chmielewski, Cirino Pomicino, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Esteves, Eurlings, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Gargani, Gaubert, Gauzès, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kelam, Klamt, Klaß, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Lamassoure, Langen, Langendries, Lehne, Lewandowski, Lulling, Maat, McGuinness, Mann Thomas, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Montoro Romero, Nassauer, Niebler, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Peterle, Pieper, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Posselt, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Spautz, Stenzel, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, Wijkman, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zimmerling, Zwiefka

PSE: Arif, Arnaoutakis, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, Berès, Berlinguer, Bösch, Bono, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Calabuig Rull, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, El Khadraoui, Estrela, Falbr, Fava, Fazakas, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Gierek, Goebbels, Grabowska, Gröner, Gruber, Guy-Quint, Hamon, Hasse Ferreira, Hedh, Hedkvist Petersen, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leichtfried, Lévai, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martínez Martínez, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Moreno Sánchez, Moscovici, Napoletano, Navarro, Panzeri, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Reynaud, Riera Madurell, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Sifunakis, Siwiec, Swoboda, Szejna, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Weber Henri, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Aylward, Bielan, Didžiokas, Foglietta, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, La Russa, Libicki, Ó Neachtain, Roszkowski, Szymański, Tatarella, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Hassi, Horáček, Hudghton, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Ždanoka

Nej-röster: 27

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Bertinotti, Brie, Catania, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Musacchio, Papadimoulis, Remek, Rizzo, Seppänen, Strož, Triantaphyllides, Wurtz

NI: Mote

PSE: Evans Robert, Haug, Howitt, Kuhne

Nedlagda röster: 68

IND/DEM: Batten, Bloom, Booth, Clark, Farage, Giertych, Grabowski, Knapman, Krupa, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Titford, Tomczak, Whittaker, Wise, Zapałowski, Železný

NI: Allister, Baco, Bobošíková, Helmer, Kozlík

PPE-DE: Ashworth, Atkins, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Cabrnoch, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Duchoň, Fajmon, Graça Moura, Harbour, Heaton-Harris, Jałowiecki, Kamall, Kirkhope, Landsbergis, McMillan-Scott, Ouzký, Parish, Purvis, Seeberg, Škottová, Stevenson, Strejček, Sumberg, Tannock, Van Orden, Vlasák, Zahradil, Zvěřina

PSE: Andersson, van den Berg, Ettl, Honeyball, Moraes, Muscat, Myller, Segelström, Skinner, Stihler

UEN: Fotyga

Rättelser till angivna röster

Pour:	John Attard-Montalto
Contre:	Hélène Goudin, Nils Lundgren, Lars Wohlin

2. Betänkande Saïfi A6-0193/2005

Ja-röster: 122

ALDE: Toia

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Bertinotti, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Borghezio, Giertych, Grabowski, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Salvini, Speroni, Tomczak, Zapałowski

NI: Claeys, Dillen, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Mölzer, Mussolini, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke

PPE-DE: Salafranca Sánchez-Neyra, Ventre

PSE: Arif, Berès, Bono, Bourzai, Castex, Corbett, Cottigny, De Keyser, Désir, Douay, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, Guy-Quint, Hamon, Kreissl-Dörfler, Laignel, Le Foll, Lienemann, Moscovici, Muscat, Navarro, Poignant, Roure, Savary, Scheele, Trautmann, Vaugrenard, Vergnaud, Weber Henri

Verts/ALE: Aubert, Beer, Bennahmias, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 519

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Krahmer, Laperrouze, Lax, Lehideux, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Bonde, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Goudin, Karatzaferis, Knapman, Louis, Lundgren, Nattrass, Sinnott, Titford, de Villiers, Whittaker, Wise, Wohlin, Železný

NI: Allister, Battilocchio, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Helmer, Masiel, Rutowicz

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Cirino Pomicino, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Gargani, Gaubert, Gauzès, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lulling, Maat, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Vatanen, Vernola, Vidal-Quadras Roca, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zimmerling, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Christensen, Corbey, Correia, D'Alema, De Rossa, Díez González, Dobolyi, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ford, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Hänsch, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kristensen, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Lévai, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Myller, Napoletano, Pahor, Paleckis, Panzeri, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Stihler, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Vincenzi, Walter, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Fotyga, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, La Russa, Libicki, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Roszkowski, Szymański, Tatarella, Vaidere, Zīle

Verts/ALE: Auken, Breyer

Nedlagda röster: 10

ALDE: Chiesa

GUE/NGL: Portas

NI: Baco, Belohorská, Kozlík, Mote

PSE: De Vits, El Khadraoui, Van Lancker

Verts/ALE: Schlyter

Rättelser till angivna röster

Pour:

Marie-Arlette Carlotti

3. Betänkande Saïfi A6-0193/2005

Ja-röster: 162

ALDE: Chiesa, Fourtou, Toia

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Bertinotti, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Bonde, Borghezio, Coûteaux, Giertych, Grabowski, Krupa, Louis, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Salvini, Speroni, Tomczak, Zapałowski

NI: Allister, Baco, Claeys, Dillen, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Mölzer, Mussolini, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke

PPE-DE: Audy, Daul, Descamps, De Veyrac, Florenz, Gaubert, Gauzès, Grossetête, Guellec, Mathieu, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Sudre, Vlasto

PSE: Arif, Berès, Bono, Bourzai, Castex, Cottigny, Désir, De Vits, Douay, El Khadraoui, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, Guy-Quint, Hamon, Hegyi, Kreissl-Dörfler, Laignel, Le Foll, Lienemann, Moscovici, Navarro, Peillon, Poignant, Reynaud, Roure, Savary, Schapira, Scheele, Trautmann, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Weber Henri

UEN: Angelilli, Berlato, Bielan, Camre, Foglietta, Fotyga, Janowski, Kamiński, La Russa, Libicki, Muscardini, Pirilli, Roszkowski, Szymański, Tatarella

Verts/ALE: Aubert, Beer, Bennahmias, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 482

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Ek, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Krahmer, Laperrouze, Lax, Lehideux, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Booth, Clark, Farage, Karatzaferis, Knapman, Lundgren, Nattrass, Sinnott, Titford, de Villiers, Whittaker, Wise, Wohlin, Železný

NI: Battilocchio, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Helmer, Masiel, Rutowicz

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Cirino Pomicino, Coelho, Coveney, Dehaene, Demetriou, Deß, Deva, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Gargani, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lulling, Maat, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Vatanen, Vernola, Vidal-Quadras Roca, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zimmerling, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, van den Berg, Berger, Berlinguer, Bösch, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Díez González, Dobolyi, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ford, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Hänsch, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kristensen, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Lévai, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Rasmussen, Riera Madurell, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Stihler, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Vincenzi, Walter, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Aylward, Crowley, Didžiokas, Krasts, Kristovskis, Ó Neachtain, Vaidere, Zīle

Nedlagda röster: 7

IND/DEM: Goudin

NI: Belohorská, Kozlík, Mote

PPE-DE: Ventre

Verts/ALE: Auken, Breyer

Rättelser till angivna röster

Pour:

Marie-Arlette Carlotti, Philippe de Villiers

4. Betänkande Saïfi A6-0193/2005

Ja-röster: 408

ALDE: Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Chiesa, Cocilovo, Cornillet, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Krahmer, Laperrouze, Lax, Lehideux, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Adamou, Bertinotti, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Borghezio, Giertych, Grabowski, Karatzaferis, Krupa, Pęk, Salvini, Speroni, Tomczak, Zapałowski

NI: Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Dillen, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Masiel, Mölzer, Mussolini, Romagnoli, Rutowicz, Schenardi, Vanhecke

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Braghetto, Brejc, Brepoels, Brok, Brunetta, Buzek, Carollo, Casa, Caspary, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Cirino Pomicino, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Esteves, Eurlings, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Gargani, Gauzès, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kelam, Klamt, Klaß, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lulling, Maat, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Sommer, Spautz, Šťastný, Stenzel, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Vatanen, Vernola, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zimmerling, Zwiefka

PSE: Arif, Berès, Bono, Bourzai, Carlotti, Castex, Christensen, Cottigny, Désir, De Vits, Douay, Ferreira Anne, Fruteau, Guy-Quint, Hamon, Herczog, Jørgensen, Kinnock, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Laignel, Le Foll, Lienemann, Navarro, Patrie, Peillon, Poignant, Reynaud, Roure, Savary, Schapira, Thomsen, Trautmann, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Weber Henri

UEN: Camre

Verts/ALE: Aubert, Beer, Bennahmias, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 235

ALDE: Alvaro

IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Goudin, Knapman, Louis, Lundgren, Nattrass, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Titford, de Villiers, Whittaker, Wise, Wohlin, Železný

NI: Battilocchio, Bobošíková, De Michelis, Helmer

PPE-DE: Ashworth, Atkins, Beazley, Bowis, Bradbourn, Březina, Bushill-Matthews, Cabrnoch, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Duchoň, Elles, Fajmon, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Kamall, Kirkhope, McMillan-Scott, Nicholson, Ouzký, Parish, Purvis, Sartori, Seeberg, Škottová, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Vlasák, Zahradil, Zvěřina

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Corbett, Corbey, Correia, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Díez González, Dobolyi, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ford, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Hänsch, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Kindermann, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Lévai, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Pahor, Paleckis, Panzeri, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Rasmussen, Riera Madurell, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Titley, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Vincenzi, Walter, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Fotyga, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, La Russa, Libicki, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Roszkowski, Szymański, Tatarella, Vaidere, Zīle

Verts/ALE: Auken, Breyer

Nedlagda röster: 10

GUE/NGL: Agnoletto

IND/DEM: Bonde

NI: Allister, Baco, Belohorská, Kozlík, Mote

PPE-DE: Ventre

PSE: Bullmann, Ferreira Elisa

Rättelser till angivna röster

Pour:

Poul Nyrup Rasmussen

5. Betänkande Saïfi A6-0193/2005

Ja-röster: 77

ALDE: Chiesa

GUE/NGL: Adamou, Bertinotti, Brie, Catania, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kohlíček, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Remek, Rizzo, Seppänen, Strož, Triantaphyllides, Uca, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Borghezio, Giertych, Grabowski, Karatzaferis, Salvini, Speroni, Zapałowski

NI: Claeys, Dillen, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Mölzer, Mussolini, Romagnoli, Schenardi, Vanhecke

PPE-DE: Bachelot-Narquin, Sartori

PSE: Arif, Berès, Bono, Bourzai, Carlotti, Castex, Cottigny, Désir, De Vits, Douay, Ferreira Anne, Fruteau, Guy-Quint, Hamon, Laignel, Le Foll, Lienemann, Moscovici, Navarro, Patrie, Peillon, Poignant, Reynaud, Roure, Savary, Schapira, Trautmann, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Weber Henri

Nej-röster: 556

IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Bonde, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Goudin, Knapman, Krupa, Louis, Lundgren, Nattrass, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Titford, de Villiers, Whittaker, Wise, Wohlin, Železný

NI: Battilocchio, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Helmer, Masiel, Rutowicz

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Cirino Pomicino, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Gargani, Gaubert, Gauzès, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lulling, Maat, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Vatanen, Ventre, Vernola, Vidal-Quadras Roca, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zimmerling, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Díez González, Dobolyi, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ford, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Hänsch, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Lehtinen, Leinen, Lévai, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Pahor, Paleckis, Panzeri, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Rasmussen, Riera Madurell, Rosati, Roth-Behrendt, Rouček, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Vincenzi, Walter, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Foglietta, Fotyga, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, La Russa, Libicki, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Roszkowski, Szymański, Tatarella, Vaidere, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka

Nedlagda röster: 20

GUE/NGL: Agnoletto, de Brún, Kaufmann, Krarup, Liotard, Meijer, Portas, Sjöstedt, Svensson

IND/DEM: Pęk

NI: Allister, Baco, Belohorská, Kozlík, Mote

PSE: Bullmann, Ferreira Elisa, Hegyi, Leichtfried

UEN: Didžiokas

6. Betänkande Saïfi A6-0193/2005

Ja-röster: 277

ALDE: Chiesa, Toia

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Bertinotti, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Remek, Rizzo, Seppänen, Strož, Triantaphyllides, Uca, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Borghezio, Coûteaux, Giertych, Grabowski, Karatzaferis, Krupa, Louis, Salvini, Speroni, de Villiers, Zapałowski

NI: Battilocchio, Claeys, De Michelis, Dillen, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Mölzer, Mussolini, Romagnoli, Schenardi

PPE-DE: Dehaene, Dimitrakopoulos, Gklavakis, Hatzidakis, Kratsa-Tsagaropoulou, Mato Adrover, Matsis, Mavrommatis, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Samaras, Thyssen

PSE: Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Jöns, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuc, Kuhne, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Lévai, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

Verts/ALE: Aubert, Beer, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 363

IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Booth, Clark, Farage, Goudin, Knapman, Lundgren, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Titford, Tomczak, Whittaker, Wise, Wohlin, Železný

NI: Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Helmer, Masiel, Rutowicz

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Cirino Pomicino, Coelho, Coveney, Daul, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Gargani, Gaubert, Gauzès, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Koch, Konrad, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lulling, Maat, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mauro, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Vatanen, Ventre, Vernola, Vidal-Quadras Roca, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zimmerling, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Andersson, Christensen, Hedh, Hedkvist Petersen, Ilves, Jørgensen, Kristensen, Segelström, Thomsen, Titley

Verts/ALE: Auken

Nedlagda röster: 13

GUE/NGL: Krarup, Liotard, Meijer, Sjöstedt, Svensson

IND/DEM: Bonde

NI: Allister, Baco, Belohorská, Kozlík, Mote, Vanhecke

Verts/ALE: Schlyter

Rättelser till angivna röster

Contre:

Poul Nyrup Rasmussen

7. Betänkande Saïfi A6-0193/2005

Ja-röster: 165

ALDE: Cornillet, Deprez, Ries

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Bertinotti, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Bonde, Giertych, Grabowski, Pęk, Zapałowski

NI: Battilocchio, Belohorská, De Michelis, Mussolini

PSE: Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Batzeli, Beglitis, Beňová, Berès, Berger, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Carlotti, Casaca, Castex, Corbett, Corbey, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Dobolyi, Douay, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fava, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Guy-Quint, Hamon, Harangozó, Haug, Hegyi, Herczog, Hughes, Hutchinson, Kósáné Kovács, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Lévai, Lienemann, Locatelli, Maňka, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Matsouka, Mikko, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Pinior, Pittella, Poignant, Prets, Reynaud, Rosati, Rothe, Roure, Sakalas, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Sifunakis, Siwiec, Sousa Pinto, Stockmann, Swoboda, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Weber Henri, Xenogiannakopoulou

UEN: Camre

Verts/ALE: Bennahmias, Hassi, Joan i Marí, Kusstatscher, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Trüpel

Nej-röster: 408

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Chatzimarkakis, Cocilovo, Costa, Davies, Degutis, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Krahmer, Laperrouze, Lax, Lehideux, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Booth, Borghezio, Clark, Farage, Goudin, Karatzaferis, Knapman, Krupa, Lundgren, Nattrass, Piotrowski, Rogalski, Salvini, Sinnott, Speroni, Titford, Tomczak, Whittaker, Wise, Wohlin, Železný

NI: Bobošíková, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Dillen, Helmer, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Masiel, Mölzer, Rutowicz, Schenardi, Vanhecke

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Cirino Pomicino, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Gargani, Gauzès, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lulling, Maat, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Spautz, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Vatanen, Ventre, Vernola, Vidal-Quadras Roca, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zimmerling, Zvěřina, Zwiefka

PSE: Andersson, van den Berg, Christensen, Evans Robert, Glante, Goebbels, Hedh, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Ilves, Jørgensen, Kinnock, Kristensen, Kuc, Lehtinen, McAvan, Martin David, Mastenbroek, Moraes, Rapkay, Rasmussen, Rouček, Segelström, Skinner, Stihler, Thomsen, Titley, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zingaretti

Verts/ALE: Auken, Breyer

Nedlagda röster: 80

ALDE: Cavada, Chiesa, Toia

IND/DEM: Coûteaux, Louis, de Villiers

NI: Allister, Baco, Kozlík, Mote, Romagnoli

PSE: Ayala Sender, Badía i Cutchet, Barón Crespo, Berlinguer, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carnero González, Cashman, Cercas, Correia, Díez González, Fazakas, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gurmai, Hänsch, Hasse Ferreira, Kindermann, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Liberadzki, Madeira, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Moreno Sánchez, Obiols i Germà, Piecyk, Pleguezuelos Aguilar, Riera Madurell, Roth-Behrendt, Sacconi, Salinas García, Sánchez Presedo, Szejna, Valenciano Martínez-Orozco, Walter, Weiler, Yañez-Barnuevo García, Zani

Verts/ALE: Aubert, Beer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Rühle, Smith, Staes, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka

8. Betänkande Saïfi A6-0193/2005

Ja-röster: 503

ALDE: Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Cavada, Chiesa, Cocilovo, Cornillet, Costa, Davies, Degutis, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Jäätteenmäki, Juknevičienė, Kacin, Karim, Laperrouze, Lax, Lehideux, Lynne, Matsakis, Morillon, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Ries, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Bertinotti, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Remek, Rizzo, Seppänen, Strož, Triantaphyllides, Uca, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Coûteaux, Giertych, Grabowski, Karatzaferis, Louis, Piotrowski, Salvini, Speroni, de Villiers, Zapałowski

NI: Battilocchio, Belohorská, Czarnecki Marek Aleksander, De Michelis, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Masiel, Mölzer, Mussolini, Romagnoli, Schenardi

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Belet, Berend, Braghetto, Brejc, Brepoels, Brok, Brunetta, Buzek, Carollo, del Castillo Vera, Chmielewski, Cirino Pomicino, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dombrovskis, Doorn, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Esteves, Eurlings, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gargani, Gaubert, Gauzès, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Itälä, Iturgaiz Angulo, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kelam, Klamt, Klaß, Koch, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lehne, Lewandowski, Liese, Lulling, Maat, McGuinness, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Őry, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Peterle, Pīks, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Posselt, Queiró, Rack, Radwan, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Sommer, Spautz, Šťastný, Stenzel, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Vatanen, Ventre, Vernola, Vidal-Quadras Roca, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wuermeling, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zimmerling, Zwiefka

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Jöns, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuc, Kuhne, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Lévai, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Camre, Pirilli

Verts/ALE: Beer, Bennahmias, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jillian, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 121

ALDE: Alvaro, Busk, Carlshamre, Chatzimarkakis, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jensen, Klinz, Krahmer, Maaten, Malmström, Manders, Mulder, Riis-Jørgensen, Samuelsen

IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Booth, Clark, Farage, Goudin, Knapman, Krupa, Lundgren, Nattrass, Pęk, Rogalski, Titford, Tomczak, Whittaker, Wise, Wohlin, Železný

NI: Czarnecki Ryszard, Helmer, Rutowicz

PPE-DE: Ashworth, Atkins, Beazley, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Březina, Bushill-Matthews, Cabrnoch, Callanan, Casa, Caspary, Cederschiöld, Chichester, Deva, Dover, Doyle, Duchoň, Elles, Fajmon, Fjellner, Florenz, Gahler, Gaľa, García-Margallo y Marfil, Hannan, Harbour, Heaton-Harris, Hökmark, Hybášková, Ibrisagic, Kamall, Kirkhope, Konrad, McMillan-Scott, Montoro Romero, Nicholson, Ouzký, Parish, Pieper, Pomés Ruiz, Purvis, Seeberg, Škottová, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sumberg, Tannock, Van Orden, Vlasák, Wijkman, Zahradil, Zvěřina

PSE: Christensen, Goebbels, Ilves, Jørgensen, Kristensen, Thomsen

UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, La Russa, Libicki, Muscardini, Ó Neachtain, Roszkowski, Szymański, Tatarella, Vaidere, Zīle

Verts/ALE: Auken

Nedlagda röster: 26

ALDE: Neyts-Uyttebroeck

GUE/NGL: Krarup, Liotard, Meijer, Portas, Sjöstedt, Svensson

IND/DEM: Bonde, Borghezio

NI: Allister, Baco, Bobošíková, Claeys, Dillen, Kozlík, Mote, Vanhecke

PPE-DE: Jałowiecki, Oomen-Ruijten, Zieleniec

PSE: Gierek, Rapkay, Titley

UEN: Fotyga

Verts/ALE: Aubert, Breyer

Rättelser till angivna röster

Pour:	Cristiana Muscardini, Roberta Angelilli, Salvatore Tatarella, Sergio Berlato, Romano Maria La Russa
Contre:	Poul Nyrup Rasmussen

9. Betänkande Weber A6-0202/2005

Ja-röster: 283

ALDE: Chiesa, Toia

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Bertinotti, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Remek, Rizzo, Seppänen, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Bonde, Coûteaux, Giertych, Grabowski, Krupa, Louis, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, de Villiers, Zapałowski

NI: Battilocchio, Belohorská, De Michelis, Mussolini

PPE-DE: Florenz, Toubon, Ventre, Wortmann-Kool

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badía i Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, D'Alema, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristensen, Kuc, Kuhne, Laignel, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Lévai, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Pahor, Paleckis, Panzeri, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Skinner, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Xenogiannakopoulou, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Didžiokas, Krasts, Vaidere, Zīle

Nej-röster: 358

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Cornillet, Costa, Davies, Degutis, Deprez, Drčar Murko, Duff, Duquesne, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Karim, Klinz, Krahmer, Laperrouze, Lax, Lehideux, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Booth, Clark, Farage, Karatzaferis, Knapman, Nattrass, Sinnott, Titford, Whittaker, Wise, Železný

NI: Allister, Bobošíková, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Dillen, Helmer, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Masiel, Mölzer, Mote, Romagnoli, Rutowicz, Schenardi, Vanhecke

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bonsignore, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brunetta, Bushill-Matthews, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Cirino Pomicino, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Gargani, Gaubert, Gauzès, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Kuźmiuk, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, Lewandowski, Lulling, Maat, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Pálfi, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Piskorski, Pleštinská, Podestà, Podkański, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Ribeiro e Castro, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schmitt Ingo, Schmitt Pál, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Šťastný, Stenzel, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Vatanen, Vernola, Vidal-Quadras Roca, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wijkman, von Wogau, Wojciechowski, Wuermeling, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zimmerling, Zvěřina, Zwiefka

UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Foglietta, Fotyga, Janowski, Kamiński, La Russa, Libicki, Muscardini, Ó Neachtain, Roszkowski, Szymański, Tatarella

Nedlagda röster: 9

IND/DEM: Borghezio, Goudin, Lundgren, Salvini, Speroni, Wohlin

NI: Baco, Kozlík

UEN: Kristovskis

ANTAGNA TEXTER

P6_TA(2005)0308

Protokoll till Europa-Medelhavsavtalet EU/Marocko till följd av utvidgningen ***

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om ingående av ett protokoll till Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Konungariket Marocko, å andra sidan, med anledning av Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen (9649/2005 - KOM(2004)0848 - C6-0200/2005 - 2004/0292 (AVC))

(Samtyckesförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av förslaget till rådets beslut (KOM(2004)0848) (1),

—	med beaktande av rådets text (9649/2005),

—	med beaktande av rådets begäran om parlamentets samtycke i enlighet med artikel 300.3 andra stycket, jämförd med artikel 300.2 första stycket andra meningen och artikel 310 i EG-fördraget (C6-0200/2005),

—	med beaktande av artikel 75, artikel 83.7 och artikel 43.1 i arbetsordningen,

—	med beaktande av rekommendationen från utskottet för utrikesfrågor (A6-0219/2005).

1.	Europaparlamentet ger sitt samtycke till ingåendet av protokollet.

2.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Konungariket Marocko parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TA(2005)0309

Protokoll till Europa-Medelhavsavtalet EU/Tunisien till följd av utvidgningen ***

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om ingående av ett protokoll till Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Tunisien, å andra sidan, med anledning av Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen (9648/2005 - KOM(2004)0736 - C6-0199/2005 - 2004/0265(AVC))

(Samtyckesförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av förslaget till rådets beslut (KOM(2004)0736) (1),

—	med beaktande av rådets text (9648/2005),

—	med beaktande av rådets begäran om parlamentets samtycke i enlighet med artikel 300.3 andra stycket jämförd med artikel 300.2 första stycket andra meningen och artikel 310 i EG-fördraget (C6-0199/2005),

—	med beaktande av artikel 75, artikel 83.7 och artikel 43.1 i arbetsordningen,

—	med beaktande av rekommendationen från utskottet för utrikesfrågor (A6-0220/2005).

1.	Europaparlamentet ger sitt samtycke till ingåendet av protokollet.

2.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Republiken Tunisien parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TA(2005)0310

Protokoll till Europa-Medelhavsavtalet EU/Jordanien till följd av utvidgningen ***

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om ingående av ett protokoll till Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Hashemitiska konungariket Jordanien, å andra sidan, med anledning av Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Ungerns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen (5092/2005 - KOM(2004)0578 - C6-0202/2005 - 2004/0196(AVC))

(Samtyckesförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av förslaget till rådets beslut (KOM(2004)0578) (1),

—	med beaktande av rådets text (5092/2005),

—	med beaktande av rådets begäran om parlamentets samtycke i enlighet med artikel 300.3 andra stycket, jämförd med artikel 300.2 första stycket, andra meningen och artikel 310 i EG-fördraget (C6-0202/2005),

—	med beaktande av artikel 75, artikel 83.7 och artikel 43.1 i arbetsordningen,

—	med beaktande av rekommendationen från utskottet för utrikesfrågor (A6-0221/2005).

1.	Europaparlamentet ger sitt samtycke till ingåendet av protokollet.

2.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Hashemitiska konungariket Jordanien parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TA(2005)0311

Den gemensamma organisationen av marknaden för råtobak *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EEG) nr 2075/92 om den gemensamma organisationen av marknaden för råtobak (KOM(2005) 0235 - C6-0193/2005 - 2005/0105(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2005)0235) (1),

—	med beaktande av artikel 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0193/2005),

—	med beaktande av artikel 51 och artikel 43.1 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A6-0233/2005).

1.	Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.	Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.	Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

4.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TA(2005)0312

Ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel (KOM(2005)0194 - C6-0140/2005 - 2005/0094(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2005)0194) (1),

—	med beaktande av artikel 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0140/2005),

—	med beaktande av artikel 51 och artikel 43.1 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A6-0234/2005).

1.	Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.	Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.	Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

4.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TA(2005)0313

Installations- och driftfaser i det europeiska projektet för satellitbaserad radionavigation ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om genomförande av installations- och driftsfaserna i det europeiska projektet för satellitbaserad radionavigation (KOM(2004)0477 - C6-0087/2004 - 2004/0156(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2004)0477) (1),

—	med beaktande av artiklarna 251.2 och 156 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0087/2004),

—	med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från budgetutskottet, budgetkontrollutskottet och utskottet för transport och turism (A6-0212/2005).

1.	Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.	Europaparlamentet påpekar att de anslag som anges i lagförslaget för perioden efter 2006 är beroende av beslutet om nästa fleråriga finansieringsram.

3.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om justering av programmets finansiella referensbelopp när den kommande fleråriga finansieringsramen är antagen, om detta visar sig nödvändigt.

4.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

5.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TC1-COD(2004)0156

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 6 september 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2005 om genomförande av installations-och driftsfaserna i det europeiska projektet för satellitbaserad radionavigation

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 156,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)	Den europeiska politiken för satellitbaserad radionavigation genomförs för närvarande med hjälp av programmen Galileo och EGNOS.

(2)	Syftet med Galileoprogrammet är att införa den första globala infrastrukturen för satellitbaserad radionavigation och satellitpositionering för specifikt civila ändamål.

(3)	Syftet med EGNOS-programmet är att öka kvaliteten på signalerna från det amerikanska GPS-systemet och det ryska GLONASS-systemet för att garantera tillförlitligheten inom ett brett geografiskt område. Det är oberoende av Galileo och avsett att komplettera detta.

(4)	Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har genomgående ställt sig bakom Galileoprogrammet.

(5)

Galileoprogrammet gäller en teknik med potential att förbättra de europeiska medborgarnas livskvalitet på en lång rad områden. Satellitbaserad radionavigation utgör ett självklart led i den transportpolitik som beskrivs i kommissionens vitbok ”Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval för framtiden”, särskilt när det gäller transport, avgiftssystem för användande av infrastrukturen och trafiksäkerhet.

(6)

Programmet tillhör ett av de prioriterade projekten i kommissionens förslag till tillväxtinitiativ, som har fått rådets stöd. Det är också är en av det framtida europeiska rymdprogrammets första milstolpar, i enlighet med vitboken ”Rymden: en ny europeisk utmaning för en Växande region, Handlingsplan för genomförande av den europeiska rymdpolitiken”.

(7)	Galileoprogrammet omfattar en utformnings-, en utvecklings-, en installations- och en driftsfas. Installationsfasen bör inledas 2006 och efter två års överlappning med driftsfasen bör den avslutas 2010. Driftsfasen bör inledas 2008 och systemet bör bli fullt operativt 2010.

(8)	Utformnings- och utvecklingsfaserna, som är projektets forskningsfaser, har till betydande del finansierats via gemenskapsbudgeten för de transeuropeiska näten.

(9)	I rådets förordning (EG) nr 2236/95 av den 18 september 1995 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska nät (3) fastställs regler som gäller vid bidrag från gemenskapen i fråga om gemenskapsprojekt som avser satellitpositionering och satellitnavigation.

(10)	För att genomföra utvecklingsfasen av Galileoprogrammet skapades genom rådets förordning (EG) nr 876/2002 av den 21 maj 2002 (4) det gemensamma företaget Galileo.

(11)	Genom rådets förordning (EG) nr 1321/2004 av den 12 juli 2004 om inrättandet av strukturer för förvaltningen av de europeiska programmen för satellitbaserad radionavigation (5) inrättades den europeiska tillsynsmyndigheten för GNSS (nedan kallad tillsynsmyndigheten).

(12)	För att programmen skall kunna fortsätta måste installations- och driftsfasernas finansiering säkerställas.

(13)

Med beaktande av rådets önskemål om att begränsa den offentliga finansieringen av installationsfasen till en tredjedel, och med hänsyn till de investeringar som redan har fastslagits i den nuvarande budgetplanen, bör gemenskapsbudgetens andel av installationsfasens finansiering i den nya budgetplanen uppgå till [500] miljoner EUR.

(14)

På grund av den särart som marknaden för satellitbaserad radionavigation har - i fråga om försäljning av tjänster och garantin om tillhandahållande av dessa tjänster i den offentliga sektorns intresse - kommer det dock under driftsfasens första år att krävas ett exceptionellt offentligt investeringsbidrag. I sina slutsatser från mötet den 25-26 mars 2002 respektive från mötet den 8-9 mars 2004 nämner rådet uttryckligen ett gemenskapsbidrag till driftsfasens finansiering. Gemenskapens investering förväntas ligga i storleksordningen [500] miljoner euros.

(15)

Det bör därför i gemenskapens budget anslås ett belopp på [1 miljard] euro för finansieringen av programmens installations- och driftsfaser mellan 2007 och 2013. Genom införandet av en specifik budgetpost i gemenskapsbudgeten kan budgetmyndigheten koppla finansieringen till efterlevnaden av de tidsfrister som fastställts för de olika programfaserna.

(16)	I de fall gemenskapen, direkt eller indirekt, måste lämna finansiella garantier som överskrider ovannämnda budgetanslag bör dessa garantier först godkännas av Europaparlamentet och rådet i enlighet med gällande budgetbestämmelser.

(17)	I de fall gemenskapen, direkt eller indirekt, måste ingå villkorade åtaganden som överskrider ovannämnda budgetanslag bör dessa åtaganden först godkännas av Europaparlamentet och rådet i enlighet med gällande budgetbestämmelser.

(18)	Under installations- och driftsfaserna kommer systemets uppbyggnad och senare förvaltning att anförtros åt en privat koncessionshavare under överinseende av den tillsynsmyndighet som har inrättats genom förordning (EG) nr 1321/2004.

(19)	En mekanism för vinstfördelning bör inrättas för att garantera att gemenskapsbidraget till installations- och driftsfaserna återbetalas.

(20)	Koncessionshavaren bör ha rätt till de intäkter som är hänförliga till utnyttjandet av de licenser och immateriella rättigheter som avser systemets komponenter, medan tillsynsmyndigheten bör förbli ägare till dessa.

(21)

Tillsynsmyndigheten har bland annat till uppgift att förvalta de medel som har anslagits till de europeiska programmen för satellitnavigation och att övervaka programmens ekonomiska förvaltning så att de offentliga medlen används på bästa möjliga sätt. Tillsynsmyndigheten skall dessutom utföra de budgetuppgifter som kommissionen anförtror åt den i enlighet med artikel 54.2 b i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (6). Med hänsyn till programmens specifika karaktär bör Europaparlamentet ha observatörsstatus i tillsynsmyndighetens styrelse för att kunna uppfylla sitt budgetansvar .

(22)	Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007-2013) omfattar stöd till det europeiska systemet för satellitnavigation GNSS.

(23)

I kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om upprättande av ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007-2013) involveras även små och medelstora europeiska företag i utvecklingen av innovationer med stöd av gemenskapsbidrag, vilket kommer att bidra till utvecklingen av det europeiska systemet för satellitnavigation GNSS.

(24)	Eftersom Galileoprogrammet nu har nått en sådan mognadsgrad att det spränger ramarna för ett vanligt forskningsprojekt, bör det förankras genom en särskild rättslig grund: som är mer ändamålsenlig och som bättre tillmötesgår behovet av en god ekonomisk förvaltning.

(25)

Att genomföra en sådan infrastruktur för satellitbaserad radionavigation är ett projekt som tekniskt och ekonomiskt sett klart övergår de enskilda medlemsstaternas kapacitet. Programmen Galileo och EGNOS uppfyller i detta avseende till fullo subsidiaritetsprincipens krav, eftersom gemenskapsnivån är den mest lämpliga nivån. Detta är ett exempel på det mervärde som Europa kan tillföra då målen och medlen är tydligt definierade.

(26)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för programmens installations- och driftsfaser som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (7).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genom denna förordning fastställs hur Europeiska gemenskapen skall bidra ekonomiskt till genomförande av installationsfasen (2006-2010) och driftsfasen (från 2008) för de europeiska programmen för satellitbaserad radionavigation Galileo och EGNOS , nedan kallade ”programmen” .

Artikel 2

De gemenskapsanslag som genom denna förordning beviljas programmen syftar till samfinansieringen av

a)	verksamhet i samband med installationsfasen, som omfattar byggande och uppskjutning av satelliter samt installation av hela infrastrukturens markbundna del,

b)	vid behov, den första raden av åtgärder i samband med inledandet av driftsfasen, som omfattar förvaltningen av infrastrukturen bestående av satelliter och de markstationer som används för driften, samt underhåll och löpande förbättring av systemet.

Artikel 3

Den vägledande finansiella ramen för att genomföra de åtgärder som nämns i artikel 2 fastställs till [1 miljard euro] för en period av sju år med början 1 januari 2007 .

De årliga anslagen skall beviljas av den budgetansvariga myndigheten inom ramarna för relevant budgetplan.

Artikel 4

I de fall gemenskapen, direkt eller indirekt, måste lämna finansiella garantier som överskrider det i artikel 3 angivna budgetanslaget, inklusive koncessionsavtalet, skall dessa garantier först godkännas av Europaparlamentet och rådet i enlighet med gällande budgetbestämmelser.

Artikel 5

I de fall gemenskapen, direkt eller indirekt, måste ingå åtaganden som överskrider det i artikel 3 angivna budgetanslaget, inklusive koncessionsavtalet, skall dessa åtaganden först godkännas av Europaparlamentet och rådet i enlighet med gällande budgetbestämmelser.

Artikel 6

En mekanism för vinstfördelning skall inrättas för att garantera att gemenskapsbidraget till installations- och driftsfaserna återbetalas.

Artikel 7

Koncessionshavaren skall ha rätt till de intäkter som är hänförliga till utnyttjandet av de licenser och immateriella rättigheter som avser systemets komponenter, medan tillsynsmyndigheten förblir ägare till dessa.

Artikel 8

Tillsynsmyndigheten skall enligt artikel 54.2 b i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 och enligt bestämmelserna i förordning (EG) nr 1321/2004 ansvara för förvaltning och övervakning av användningen av gemenskapsbidraget till programmen.

Med hänsyn till programmens specifika karaktär skall Europaparlamentet ha observatörsstatus i tillsynsmyndighetens styrelse för att kunna uppfylla sitt budgetansvar.

De driftsanslag som krävs för att finansiera gemenskapsbidraget skall ställas till tillsynsmyndighetens förfogande, genom en överenskommelse i enlighet med bestämmelserna i artikel 2.1 g i förordning (EG) nr 1321/2004. Budgetmyndigheten skall informeras om förslaget till överenskommelse innan det paraferas.

Beloppet för varje årligt finansieringsavtal skall fastställas inom ramen för EU:s budgetförfarande, med hänsyn till tillsynsmyndighetens arbetsprogram som har godkänts av myndighetens styrelse i enlighet med förfarandet i artikel 6 i förordning (EG) nr 1321/2004 och inom budgetplanens ramar .

I avtalet skall särskilt fastställas de allmänna villkoren för förvaltning av de medel som anslås till tillsynsmyndigheten.

Artikel 9

I samband med att tillsynsmyndigheten genomför de åtgärder som finansieras genom denna förordning skall kommissionen se till att gemenskapens ekonomiska intressen skyddas med hjälp av förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet genom att göra effektiva kontroller och genom att återkräva felaktigt utbetalda belopp samt genom att tillämpa effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner (för det fall att oegentligheter upptäcks), i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 (8), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (9) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 (10).

När det gäller de gemenskapsåtgärder som finansieras genom den här förordningen skall med begreppet oegentlighet enligt artikel 1.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 avses varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten eller åsidosättande av en avtalsenlig skyldighet som är följden av en handling eller underlåtenhet av en ekonomisk aktör och som genom en otillbörlig utgift har lett till eller skulle kunna leda till en negativ ekonomisk effekt för Europeiska unionens allmänna budget eller för de budgetar som de förvaltar.

De avtal och överenskommelser [samt avtal med deltagande tredje land] som sluts i enlighet med den här förordningen skall bland annat innehålla bestämmelser om övervakning och finansiell kontroll genomförda av tillsynsmyndigheten och kommissionen eller någon bemyndigad företrädare samt om revisioner genomförda av revisionsrätten, om nödvändigt på plats.

Artikel 10

Varje år när det preliminära budgetförslaget presenteras skall kommissionen lägga fram en rapport inför Europaparlamentet och rådet om programmens genomförande. En halvtidsöversyn skall göras 2007 för att informera Europaparlamentet och rådet om de framsteg som gjorts.

Artikel 11

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ... den ...

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EUT C 221, 8.9.2005, s. 28.

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 6 september 2005.

(3) EGT L 228, 23.9.1995, s. 1, senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1159/2005 (EUT L 191, 22.7.2005, s. 16).

(4) EGT L 138, 28.5.2002, s. 1.

(5) EUT L 246, 20.7.2004, s. 1.

(6) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(7) EGT C 172, 18.6.1999, s. 1.

(8) EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

(9) EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

(10) EGT L 136, 31.5.1999, s. 1 .

P6_TA(2005)0314

Avtal EG/Libanon om vissa luftfartsaspekter *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Libanon om vissa luftfartsaspekter (KOM(2005) 0062 - C6-0059/2005 - 2005/0012(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av förslaget till rådets beslut (KOM(2005)0062) (1),

—	med beaktande av artiklarna 80.2 och 300.2 första stycket, första meningen i EG-fördraget,

—	med beaktande av artikel 300.3 första stycket i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0059/2005),

—	med beaktande av artikel 51 och artikel 83.7 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A6-0232/2005).

1.	Europaparlamentet godkänner ingåendet av avtalet.

2.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Republiken Libanon parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TA(2005)0315

Avtal EG/Georgien om vissa luftfartsaspekter *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Georgien om vissa luftfartsaspekter (KOM(2005)0061 - C6-0060/2005 - 2005/0009(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av förslaget till rådets beslut (KOM(2005)0061) (1),

—	med beaktande av artiklarna 80.2 och 300.2 första stycket, första meningen i EG-fördraget,

—	med beaktande av artikel 300.3 första stycket i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0060/2005),

—	med beaktande av artikel 51 och artikel 83.7 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A6-0231/2005).

1.	Europaparlamentet godkänner ingåendet av avtalet.

2.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Georgien parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TA(2005)0316

Rapportering av fiskeverksamheter och fjärranalys *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om elektronisk registrering och rapportering av fiskeverksamheter och om metoder för fjärranalys (KOM(2004) 0724 - C6-0187/2004 - 2004/0252(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2004)0724) (1),

—	med beaktande av artikel 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0187/ 2004),

—	med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A6-0238/2005).

1.	Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.	Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.	Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

KOMMISSIONENS FÖRSLAG	PARLAMENTETS ÄNDRINGAR
Ändring 1
Skäl 5
(5) Pilotprojekt för elektronisk registrering och rapportering samt för fjärranalys har under de senaste åren genomförts av medlemsstaterna och andra länder. De har visat sig framgångsrika och kostnadseffektiva.	(5) Pilotprojekt för elektronisk registrering och rapportering samt för fjärranalys har under de senaste åren genomförts av medlemsstaterna och andra länder. Det krävs fortfarande en rad justeringar av sådana metoder för övervakning innan några slutgiltiga slutsatser kan dras om deras användning.
Ändring 2
Artikel 1, punkt 1
1. Befälhavare på gemenskapens fiskefartyg skall på elektronisk väg registrera uppgifter om fiskeverksamheten som de enligt gemenskapens lagstiftning är skyldiga att föra in i en loggbok, och skall på elektronisk väg översända dem till den behöriga myndigheten.	1. Befälhavare på gemenskapens fiskefartyg skall på elektronisk väg registrera sådana uppgifter om fiskeverksamheten som de i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken (2) är skyldiga att föra in i en loggbok, och skall på elektronisk väg översända dessa uppgifter till behöriga myndigheter. Detta förfarande skall befria fartygsbefälhavarna från skyldigheten att föra en icke elektronisk loggbok.
Ändring 3
Artikel 1, punkt 4a (ny)
	4a. De uppgifter som samlas in i enlighet med bestämmelserna i denna artikel skall göras tillgängliga för vetenskaplig forskning, men sådana uppgifter skall inte innehålla känslig eller hemlig kommersiell information och deras konfidentiella karaktär skall tryggas. Detta gäller alla uppgifter som registreras elektroniskt och skickas ut av befälhavarna.
Ändring 4
Artikel 2, punkt 1a (ny)
	1a. Gemenskapsorgan får använda bilderna för att utföra sina uppgifter och de skall i största möjliga utsträckning dela med sig av dessa bilder.
Ändring 5
Artikel 2, punkt 2a (ny)
	2a. Kommissionen skall i en detaljerad finansieringsplan specificera finansieringskällan och de totala kostnaderna samt hur dessa fördelas mellan gemenskapen och medlemsstaterna.
Ändring 6
Artikel 2, punkt 2b (ny)
	2b. Gemenskapen skall bevilja ekonomiskt stöd till nationella myndigheter och fiskare i syfte att underlätta inköp av utrustning, installeringen av denna och särskild utbildning.
Ändring 7
Artikel 2, punkt 2c (ny)
	2c. Gemenskapen skall utvidga målen och användningsområdet med hjälp av ett mångfacetterat angreppssätt i syfte att öka ett sådant projekts effektivitet och dra nytta av alla de möjligheter som detta system erbjuder.
Ändring 8
Artikel 2a (ny)
	Artikel 2a Kommissionen skall tillsammans med medlemsstaterna finansiera kostnaderna för installation av satellitbaserade kontrollsystem (VMS) ombord på fartyg som har en sammanlagd längd på mer än 15 meter och för sändning av meddelanden som är direkt kopplade till den elektroniska loggboken.
Ändring 9
Artikel 3, stycke 1
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006 .	Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008 .

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

(2) EGT L 261, 20.10.1993, s. 1.

P6_TA(2005)0317

Avtal EG/Albanien om återtagande av personer utan uppehållstillstånd *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Albanien om återtagande av personer utan uppehållstillstånd (KOM(2004)0092 - C6-0053/2005 - 2004/0033(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av förslaget till rådets beslut (KOM(2004)0092) (1),

—	med beaktande av artikel 63.3 b och artikel 300.2 första stycket, andra meningen i EG-fördraget,

—	med beaktande av artikel 300.3 första stycket i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0053/2005),

—	med beaktande av artikel 51 och artikel 83.7 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6-0214/2005).

1.	Europaparlamentet godkänner ingåendet av avtalet.

2.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Republiken Albanien parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TA(2005)0318

Tillgång till gemenskapens externa bistånd *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om tillgången till gemenskapens externa bistånd (8977/2005 - C6-0156/2005 - 2005/0806(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av rådets text (8977/2005) (1),

—	med beaktande av kommissionens ursprungliga förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2004) 0313) (1),

—	med beaktande av rådets beslut att dela upp det ursprungliga förslaget till Europaparlamentet och rådet,

—	med beaktande av artikel 181a i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0156/2005),

—	med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling (A6-0239/2005).

1.	Europaparlamentet godkänner rådets text såsom ändrad av parlamentet.

2.	Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.	Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som Europaparlamentet erhållit för att yttra sig över.

4.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

TEXT FÖRESLAGEN AV RÅDET	PARLAMENTETS ÄNDRINGAR
Ändring 1
Skäl 1
(1) Bruket att direkt eller indirekt binda beviljandet av bistånd till köpet av varor och tjänster som anskaffats genom detta bistånd i givarlandet minskar biståndets effektivitet och är inte förenligt med en utvecklingspolitik som gynnar de fattiga. Avbindning av bistånd är inte ett mål i sig utan det bör användas som ett verktyg för att förstärka andra faktorer i kampen mot fattigdomen, såsom egenansvar, regional integration och kapacitetsuppbyggnad.	(1) Bruket att direkt eller indirekt binda beviljandet av bistånd till köpet av varor och tjänster som anskaffats genom detta bistånd i givarlandet minskar biståndets effektivitet och är inte förenligt med en utvecklingspolitik som gynnar de fattiga. Avbindning av bistånd är inte ett mål i sig utan det bör användas som ett verktyg för att förstärka andra faktorer i kampen mot fattigdomen, såsom egenansvar, regional integration och kapacitetsuppbyggnad , och vara inriktat på att ge de lokala och regionala leverantörerna av varor och tjänster i utvecklingsländerna starkare ställning .
Ändring 2
Skäl 6
(6) I en resolution från Europaparlamentet av den 4 september 2003 angående obundet bistånd (2) noterade Europaparlamentet behovet av att göra gemenskapens bistånd ännu mera obundet. Parlamentet stödde de villkor som fastställts i meddelandet och godkände de åtgärder som föreslagits. Parlamentet framhöll också att det är nödvändigt att fortsätta debatten om att göra biståndet mera obundet på grundval av kompletterande undersökningar och välgrundade förslag.	(6) I en resolution från Europaparlamentet av den 4 september 2003 angående obundet bistånd (3) noterade Europaparlamentet behovet av att göra gemenskapens bistånd ännu mera obundet. Parlamentet stödde de villkor som fastställts i meddelandet och godkände de åtgärder som föreslagits. Parlamentet framhöll också att det är nödvändigt att fortsätta debatten om att göra biståndet mera obundet på grundval av kompletterande undersökningar och välgrundade förslag , och begärde uttryckligen ”en tydlig viljeyttring om lokalt och regionalt samarbete, där man, i fallande ordning, prioriterar leverantörer från mottagarlandet, utvecklingsländer som är grannar till mottagarlandet samt andra utvecklingsländer”, i syfte att stärka mottagarländernas ansträngningar för att förbättra sin egen livsmedelsproduktion på ett nationellt, regionalt, lokalt och familjemässigt plan, samt åtgärder som syftar till att förbättra allmänhetens tillgång till livsmedel och grundläggande tjänster, i linje med lokala sedvänjor och produktions- och handelssystem .
Ändring 3
Skäl 7
(7) Det är nödvändigt att ta hänsyn till flera faktorer när tillträdet till gemenskapens externa bistånd skall fastställas. Genom reglerna om stödberättigande i artikel 3 fastställs villkoren för tillträdet för personer. Genom ursprungsreglerna i artikel 4 fastställs villkoren för tillträdet för utrustning och material som inköpts av stödberättigade personer. Tillträdet för en viss kategori av personer medges i artikel 3 under förutsättning att ömsesidighet tillämpas. Definitionen av och villkoren för genomförandet av principen om ömsesidighet fastställs i artikel 5. Undantagen och genomförandet av dessa fastställs i artikel 6. Särskilda bestämmelser angående de åtgärder som finansieras genom en internationell organisation eller en regional organisation, eller som medfinansieras med ett tredjeland, fastställs i artikel 7. Särskilda bestämmelser angående det humanitära biståndet fastställs i artikel 8.	(7) Det är nödvändigt att ta hänsyn till flera faktorer när tillträdet till gemenskapens externa bistånd skall fastställas. Genom reglerna om stödberättigande i artikel 3 fastställs villkoren för tillträdet för personer. Genom ursprungsreglerna i artikel 4 fastställs villkoren för tillträdet för utrustning och material som inköpts och experter som anställts av stödberättigade personer. Definitionen av och villkoren för genomförandet av principen om ömsesidighet fastställs i artikel 5. Undantagen och genomförandet av dessa fastställs i artikel 6. Särskilda bestämmelser angående de åtgärder som finansieras genom en internationell organisation eller en regional organisation, eller som medfinansieras med ett tredjeland, fastställs i artikel 7. Särskilda bestämmelser angående det humanitära biståndet fastställs i artikel 8.
Ändring 4
Skäl 8a (nytt)
	(8a) När kontrakt tilldelas inom ramen för ett gemenskapsinstrument skall särskild hänsyn tas till hur väl ILO:s internationellt överenskomna grundläggande arbetsnormer respekteras, det vill säga konventioner om föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar, avskaffande av tvångsarbete, avskaffande av diskriminering i frågor som rör sysselsättning och avskaffande av barnarbete.
Ändring 5
Skäl 8b (nytt)
	(8b) När kontrakt tilldelas inom ramen för ett gemenskapsinstrument kommer särskild hänsyn att tas till hur väl följande internationellt överenskomna miljökonventioner respekteras: konventionen om biologisk mångfald från 1992, Cartagenaprotokollet om biosäkerhet från 2000 samt Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar från 1997.
Ändring 6
Artikel 3, punkt 2
(2) Deltagande i tilldelningen av upphandlingskontrakt eller kontrakt om gåvobistånd som finansieras genom ett gemenskapsinstrument med en tematisk räckvidd enligt definitionen i bilaga I del A skall vara öppet för alla juridiska personer som är medborgare i ett utvecklingsland eller ett övergångsland såsom de definieras i OECD/DAC:s förteckningar i bilaga II, utöver de juridiska personer som redan är behöriga i enlighet med respektive instrument.	(2) Deltagande i tilldelningen av upphandlingskontrakt eller kontrakt om gåvobistånd som finansieras genom ett gemenskapsinstrument med en tematisk räckvidd enligt definitionen i bilaga I del A skall vara öppet för alla juridiska personer som är medborgare i ett utvecklingsland såsom det definieras i OECD/DAC:s förteckning i bilaga II, utöver de juridiska personer som redan är behöriga i enlighet med respektive instrument.
Ändring 7
Artikel 3, punkt 3
(3) Deltagande i tilldelningen av upphandlingskontrakt eller kontrakt om gåvobistånd som finansieras genom ett gemenskapsinstrument med en geografisk räckvidd enligt definitionen i bilaga I del B skall vara öppet för alla juridiska personer som är medborgare i ett utvecklingsland eller ett övergångsland såsom de definieras i OECD/DAC:s förteckningar i bilaga II och som uttryckligen anges vara stödberättigade, liksom de som redan angivits som berättigade i enlighet med respektive instrument.	(3) Deltagande i tilldelningen av upphandlingskontrakt eller kontrakt om gåvobistånd som finansieras genom ett gemenskapsinstrument med en geografisk räckvidd enligt definitionen i bilaga I del B skall vara öppet för alla juridiska personer som är medborgare i ett utvecklingsland såsom det definieras i OECD/DAC:s förteckning i bilaga II och som uttryckligen anges vara stödberättigade, liksom de som redan angivits som berättigade i enlighet med respektive instrument.
Ändring 8
Artikel 3, punkt 5
(5) Reglerna för stödberättigande i denna artikel gäller inte de experter som föreslås av anbudsgivare vilka deltar i tilldelningen av upphandlingskontrakt. Dessa experter kan vara av vilken nationalitet som helst.	utgår
Ändring 9
Artikel 3a (ny)
	Artikel 3a Experter De experter som anställs av de anbudsgivare som anges i artiklarna 3 och 7 får vara av vilken nationalitet som helst. Denna artikel påverkar inte tillämpningen av de kvalitativa och finansiella kraven i gemenskapens bestämmelser om upphandling.
Ändring 10
Artikel 4
All utrustning och allt material som inköps inom ramen för ett kontrakt som finansieras genom ett gemenskapsinstrument skall ha ursprung i gemenskapen eller i ett stödberättigat land enligt artikel 3 i denna förordning. Ursprung enligt denna förordning definieras i den berörda gemenskapslagstiftningen om ursprungsregler för tulländamål.	All utrustning och allt material som inköps inom ramen för ett kontrakt som finansieras genom ett gemenskapsinstrument skall ha ursprung i gemenskapen eller i ett stödberättigat land enligt artiklarna 3 och 6 i denna förordning. Ursprung enligt denna förordning definieras i den berörda gemenskapslagstiftningen om ursprungsregler för tulländamål.
Ändring 11
Artikel 5, punkt 1
(1) Ömsesidigt tillträde till EG:s externa bistånd skall beviljas ett land som omfattas av räckvidden för artikel 3.4, förutsatt att ett sådant land beviljar medlemsstaterna i Europeiska unionen tillträde på lika villkor.	(1) Ömsesidigt tillträde till gemenskapens externa bistånd skall beviljas ett land som omfattas av räckvidden för artikel 3.4, förutsatt att ett sådant land beviljar medlemsstaterna i Europeiska unionen och det berörda mottagarlandet tillträde på lika villkor.
Ändring 12
Artikel 5, punkt 2
(2) Ömsesidigt tillträde till EG:s externa bistånd skall beviljas på grundval av en jämförelse mellan EU och övriga givare och skall avse hela sektorn enligt OECD/DAC:s definition av kategorier, eller hela landet ( givare eller mottagare ). Beslutet att bevilja ett givarland ömsesidighet skall ske på grundval av hur öppet och enhetligt givarstödet är och på dess proportionalitet, inbegripet dess kvalitativa och kvantitativa art.	(2) Ömsesidigt tillträde till gemenskapens externa bistånd skall beviljas på grundval av en jämförelse mellan EU och övriga givare och skall avse sektorn enligt OECD/DAC:s definition av kategorier, eller landet, oberoende av om landet ifråga är ett givar- eller mottagarland . Beslutet att bevilja ett givarland ömsesidighet skall ske på grundval av hur öppet och enhetligt givarstödet är och på dess proportionalitet, inbegripet dess kvalitativa och kvantitativa art.
Ändring 13
Artikel 5, punkt 3
(3) Ömsesidigt tillträde till EG:s externa bistånd skall fastställas genom ett särskilt beslut avseende ett visst land eller en viss regional grupp av länder. Ett sådant beslut skall antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG (4) av den kommitté som har ansvar för det berörda instrumentet och med beaktande av de förfaranden som gäller för detta. Ett sådant beslut skall gälla i minst ett år.	(3) Ömsesidigt tillträde till gemenskapens externa bistånd skall fastställas genom ett särskilt beslut avseende ett visst land eller en viss regional grupp av länder. Ett sådant beslut skall antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (5) av den kommitté som är knuten till den berörda rättsakten och med beaktande av de förfaranden som gäller för detta. Ett sådant beslut skall gälla i minst ett år.
Ändring 14
Artikel 5, punkt 4
(4) Ömsesidigt tillträde till EG:s externa bistånd skall i enlighet med punkt II a i OECD/DAC:s rekommendation från 2001 angående avbindning av det offentliga utvecklingsbiståndet till förmån för de minst utvecklade länderna som avses i bilaga IV automatiskt beviljas de tredjeländer som förtecknas i bilaga III.	(4) Ömsesidigt tillträde till gemenskapens externa bistånd i de minst utvecklade länderna som förtecknas i bilaga II skall automatiskt beviljas de tredjeländer som förtecknas i bilaga III.
Ändring 15
Artikel 5, punkt 5
(5) Samråd skall ske med mottagarländerna så långt detta är möjligt inom ramen för den process som beskrivs i punkterna 1-3 .	(5) Samråd skall ske med mottagarländerna inom ramen för den process som beskrivs i punkterna 1, 2 och 3 .
Ändring 16
Artikel 7, rubrik
Åtgärder som inbegriper internationella institutioner eller tredjeländer	Åtgärder som inbegriper internationella institutioner eller samfinansiering
Ändring 17
Artikel 7, punkt 1
(1) När gemenskapens finansiering avser en åtgärd som genomförs genom en internationell organisation skall deltagandet i de tillämpliga kontraktsförfarandena vara öppet för alla juridiska personer som är stödberättigade enligt artikel 3 liksom för alla juridiska personer som är stödberättigade enligt den organisationens regler, och det skall sörjas för att samtliga givare garanteras en jämlik behandling. Samma regler skall gälla för utrustning och material.	(1) När gemenskapens finansiering avser en åtgärd som genomförs genom en internationell organisation skall deltagandet i de tillämpliga kontraktsförfarandena vara öppet för alla juridiska personer som är stödberättigade enligt artikel 3 liksom för alla juridiska personer som är stödberättigade enligt den organisationens regler, och det skall sörjas för att samtliga givare garanteras en jämlik behandling. Samma regler skall gälla för utrustning , material och experter .
Ändring 18
Artikel 7, punkt 2
(2) När gemenskapens finansiering avser en åtgärd som samfinansieras med ett tredjeland för vilket ömsesidigheten i artikel 5 gäller, eller med en regional organisation, skall deltagandet i de tillämpliga kontraktsförfarandena vara öppet för alla juridiska personer som är stödberättigade enligt artikel 3 liksom för alla juridiska personer som är medborgare i ett sådant tredjeland eller i länder som är medlemmar i denna regionala organisation. Samma regler skall gälla för utrustning och material.	(2) När gemenskapens finansiering avser en åtgärd som samfinansieras med ett tredjeland för vilket ömsesidigheten i artikel 5 gäller, eller med en regional organisation eller en medlemsstat , skall deltagandet i de tillämpliga kontraktsförfarandena vara öppet för alla juridiska personer som är stödberättigade enligt artikel 3 liksom för alla juridiska personer som är stödberättigade enligt bestämmelserna i ett sådant tredjeland , en sådan regional organisation eller medlemsstat . Samma regler skall gälla för utrustning , material och experter.
Ändring 19
Artikel 7, punkt 3
(3) Reglerna för stödberättigande i denna artikel gäller inte de experter som föreslås av anbudsgivare vilka deltar i tilldelningen av upphandlingskontrakt. Dessa experter kan vara av vilken nationalitet som helst.	utgår
Ändring 20
Artikel 7a, rubrik (ny)
	Artikel 7a Respekt för centrala principer och förstärkande av lokala marknader (1) För att påskynda utrotningen av fattigdom genom främjande av lokala kapaciteter, marknader och inköp, skall särskild hänsyn tas till lokal och regional upphandling i partnerländer. (2) Anbudsgivare som tilldelats kontrakt skall respektera internationellt överenskomna grundläggande arbetsnormer, det vill säga ILO:s viktigaste arbetsnormer, konventioner om föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar, avskaffande av tvångsarbete, avskaffande av diskriminering i frågor som rör sysselsättning samt avskaffande av barnarbete. (3) Utvecklingsländernas möjligheter att få tillgång till gemenskapens externa bistånd skall möjliggöras genom alla former av lämpligt tekniskt bistånd.

(1) Ännu ej offentliggjord i EUT.

(2) A5/2003/190, Bulletin/2003/9, 1.6.64.

(3) EUT C 76 E, 25.3.2004, s. 474.

(4) EGT L 231, 29.8.2001.

(5) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

P6_TA(2005)0319

Hantering av avfall från utvinningsindustrin ***II

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om hantering av avfall från utvinningsindustrin och en ändring av direktiv 2004/35/EG (16075/1/2004 - C6-0128/2005 - 2003/0107(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (16075/1/2004 - C6-0128/2005),

—	med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003)0319) (2),

—	med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

—	med beaktande av artikel 62 i arbetsordningen,

—	med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6-0236/2005).

1.	Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten såsom ändrad av parlamentet.

2.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Antagna texter, P5_TA(2004)0240.

(2) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TC2-COD(2003)0107

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 6 september 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/.../EG om hantering av avfall från utvinningsindustrin och om ändring av direktiv 2004/35/EG

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens meddelande ”Säker gruvdrift: en uppföljning av den senaste tidens gruvolyckor”, presenteras ett initiativ till reglering av hanteringen av avfall från utvinningsindustrin som en prioriterad åtgärd. Denna åtgärd skall komplettera andra initiativ i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/105/EG av den 16 december 2003 om ändring av rådets direktiv 96/82/EG om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår (4), och utarbetandet av ett dokument om bästa tillgängliga teknik för hantering av sten- och bearbetningsavfall från gruvdrift inom ramen för rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (5).

(2)	I sin resolution av den 5 juli 2001 (6) om meddelandet uttryckte Europaparlamentet sitt starka stöd för ett direktiv om avfall från utvinningsindustrin.

(3)

I Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram (7) fastställs det som mål för avfall som fortfarande genereras att dess farlighetsgrad bör minskas och det bör utgöra så liten risk som möjligt att företräde bör ges åt återvinning, särskilt materialåtervinning, att mängden avfall som skall bortskaffas bör minimeras och bortskaffas på ett säkert sätt och att avfall som är avsett att bortskaffas bör behandlas så nära uppkomstplatsen som möjligt, i den mån det inte leder till en minskning av effektiviteten i avfallshanteringen. I beslut nr 1600/2002/EG föreskrivs också att åtgärder skall utvecklas för att förebygga risker för stora olyckshändelser som en prioriterad åtgärd inom området olyckor och katastrofer, särskilt risker som uppstår på grund av gruvdrift; dessutom föreskrivs utvecklingen av åtgärder avseende gruvavfall. I beslut nr 1600/2002/EG föreskrivs även som en prioriterad åtgärd att man skall främja hållbar förvaltning inom utvinningsindustrin i syfte att minska deras miljöpåverkan.

(4)

I enlighet med målen för gemenskapens miljöpolitik behövs det minimikrav för att förebygga eller i möjligaste mån begränsa sådana skadliga effekter på miljön eller människors hälsa som kan uppkomma till följd av hanteringen av avfall från utvinningsindustrin, exempelvis bearbetningsavfall (dvs. det fasta avfall eller den suspension som återstår efter olika typer av bearbetning av mineral), gråberg och andra jordlager (dvs. material som flyttas vid utvinning för att komma åt en malm- eller mineraltillgång, däribland även under utvecklingsfasen innan produktion inleds), och matjorden (dvs. markens översta skikt) förutsatt att det handlar om avfall enligt definitionen i rådets direktiv 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om avfall (8).

(5)

I enlighet med punkt 24 i genomförandeplanen från Johannesburg om hållbar utveckling som antogs inom ramen för Förenta nationernas världstoppmöte 2002 om hållbar utveckling måste resursbasen för ekonomisk och social utveckling skyddas och den nuvarande tendensen med naturresursförstöring vändas genom en hållbar och integrerad förvaltning av naturresursbasen.

(6)

Följaktligen bör detta direktiv omfatta hanteringen av avfall från landbaserad utvinningsindustri, dvs. avfall från prospektering, utvinning, (däribland även utvecklingsfasen innan produktion inleds), bearbetning och lagring av mineraltillgångar och från drift av stenbrott. Sådan hantering bör emellertid grundas på de principer och prioriteringar som fastställs i direktiv 75/442/EEG, vilket, i enlighet med artikel 2.1 b ii i det direktivet, fortsätter att gälla för alla former av hantering av avfall från utvinningsindustrin som inte omfattas av det här direktivet.

(7)	I syfte att undvika dubbelarbete och orimliga administrativa krav bör direktivets räckvidd begränsas till sådan verksamhet som anses vara viktigast för att uppnå direktivets mål.

(8)

Bestämmelserna i detta direktiv bör därför inte gälla för sådana avfallsflöden som uppstår i samband med verksamhet för utvinning eller bearbetning av mineral som inte direkt har med utvinnings- eller bearbetningsprocessen att göra, såsom hushållsavfall, spillolja, uttjänta fordon, använda batterier och ackumulatorer. Hanteringen av sådant avfall bör omfattas av bestämmelserna i direktiv 75/442/EEG eller rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall (9) eller annan relevant gemenskapslagstiftning i likhet med vad som gäller för avfall som uppstår vid en prospekterings-, utvinnings- eller bearbetningsanläggning och som transporteras till en plats som inte är en avfallsanläggning i enlighet med detta direktiv.

(9)

Detta direktiv bör inte heller gälla för avfall som uppkommer vid offshore-prospektering, -utvinning och -bearbetning av mineraltillgångar, eller för injektering av vatten och återföring av grundvatten som pumpats upp, medan inert avfall, icke-farligt prospekteringsavfall, icke-förorenad jord och avfall från utvinning, bearbetning och lagring av torv endast bör omfattas av ett begränsat antal bestämmelser, med tanke på den låga risk de medför för miljön. För icke-farligt icke-inert avfall får medlemsstaterna sänka eller frångå vissa krav. Sådana undantag bör dock inte tillämpas på avfallsanläggningar av kategori A.

(10)	Detta direktiv omfattar visserligen hanteringen av sådant avfall från utvinningsindustrin som kan vara radioaktivt, men bör inte täcka sådana aspekter som är specifika för radioaktivitet .

(11)

I syfte att respektera de principer och prioriteringar som fastställs i direktiv 75/442/EEG, i synnerhet i artiklarna 3 och 4 i detta, bör medlemsstaterna se till att verksamhetsutövare inom utvinningsindustrin vidtar alla nödvändiga åtgärder för att förebygga eller i möjligaste mån begränsa alla faktiska eller potentiella negativa effekter på miljön och folkhälsan till följd av hanteringen av avfall från utvinningsindustrin.

(12)	Sådana åtgärder bör bland annat grundas på bästa tillgängliga teknik enligt definitionen i direktiv 96/61/EG, och medlemsstaterna bör själva, när de tillämpar sådan teknik, avgöra hur avfallets tekniska egenskaper, dess geografiska belägenhet och de lokala miljöförhållandena lämpligast kan beaktas.

(13)

Medlemsstaterna bör se till att verksamhetsutövare inom utvinningsindustrin utarbetar lämpliga avfallshanteringsplaner för förebyggande, behandling, återvinning och bortskaffande av utvinningsavfall. Sådana planer bör struktureras så att de garanterar att avfallshanteringsalternativ planeras på lämpligt sätt för att minska uppkomst av avfall och göra avfallet mindre skadligt, samt för att främja avfallsåtervinning. Dessutom bör avfall från utvinningsindustrin karakteriseras på grundval av sin sammansättning så att man i största möjliga mån kan garantera att sådant avfall endast reagerar på förutsebart sätt.

(14)

För att minska olycksrisken och garantera en hög skyddsnivå för miljö och folkhälsa bör medlemsstaterna se till att alla verksamhetsutövare vid avfallsanläggningar av kategori A tillämpar en strategi för att undvika allvarliga olyckshändelser vid avfallshantering. I fråga om förebyggande åtgärder bör detta även omfatta utarbetandet av ett säkerhetssystem, beredskapsplaner som kan användas vid olyckor och spridning av säkerhetsinformation till alla personer som kan tänkas beröras av en allvarlig olyckshändelse. Om en olycka inträffar bör verksamhetsutövarna vara skyldiga att förse de behöriga myndigheterna med all relevant information som kan behövas för att lindra de faktiska eller potentiella miljöskadorna. Dessa särskilda bestämmelser bör inte gälla för sådana anläggningar inom utvinningsindustrin som omfattas av direktiv 96/82/EG.

(15)	En avfallsanläggning bör inte klassificeras i kategori A enbart på grundval av risker för säkerhets- och hälsoskyddet för arbetstagare i utvinningsindustrier som omfattas av annan gemenskapslagstiftning, särskilt direktiv 92/91/EEG (10) och 92/104/EEG (11).

(16)

På grund av de särskilda omständigheter som präglar hantering av avfall från utvinningsindustrin är det nödvändigt att införa särskilda ansöknings- och tillståndsförfaranden för avfallsanläggningar som tar emot sådant avfall. Medlemsstaterna bör dessutom vidta de åtgärder som krävs för att se till att de behöriga myndigheterna regelbundet omprövar och, om så behövs, uppdaterar villkoren för tillståndet.

(17)

Medlemsstaterna bör åläggas att se till att allmänheten informeras om ansökningar om avfallshanteringstillstånd och att den berörda allmänheten rådfrågas innan ett avfallshanteringstillstånd utfärdas, i enlighet med Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europas konvention av den 25 juni 1998 om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen).

(18)

Det är nödvändigt att tydligt ange de krav som anläggningar för avfall från utvinningsindustrin bör uppfylla vad beträffar lokalisering, förvaltning, kontroll, stängning samt åtgärder för förebyggande av och skydd mot alla slags miljöhot på både kort och lång sikt, och särskilt mot förorening av grundvattnet genom lakvatteninfiltration i marken.

(19)

Det är nödvändigt att tydligt definiera de anläggningar av kategori A som används för hantering av avfall från utvinningsindustrin, med utgångspunkt från tänkbara effekter av eventuell förorening från driften av sådana anläggningar eller från olyckor som leder till utsläpp av avfall från en sådan anläggning.

(20)

Avfall som läggs tillbaka i håligheter efter brytning, i rehabiliteringssyfte- eller konstruktionssyfte som har samband med mineralutvinningsprocessen, till exempel uppbyggnad eller underhåll av tillträdesvägar för maskiner, av transportramper, skiljeväggar, säkerhetsbarrikader eller tryckbankar i håligheter, måste också omfattas av vissa bestämmelser så att skydd av grundvatten och/eller ytvatten, avfallets stabilitet och lämplig övervakning kan garanteras efter det att denna verksamhet slutförts. Sådant avfall bör därför inte omfattas av kraven i detta direktiv som uteslutande avser avfallsanläggningar, med undantag för de krav som finns i den särskilda bestämmelsen om håligheter efter brytning.

(21)

I syfte att se till att anläggningar för avfall från utvinningsindustrin byggs och underhålls korrekt bör medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att se till att sådana anläggningars konstruktion, lokalisering och skötsel handhas av personer med teknisk kompetens. Det är nödvändigt att se till att verksamhetsutövare och personal har sådan utbildning och kunskap som ger dem de kvalifikationer och färdigheter som behövs. Dessutom bör de behöriga myndigheterna kontrollera att verksamhetsutövarna vidtar lämpliga åtgärder avseende konstruktion och underhåll av nya avfallsanläggningar eller utbyggnad eller ombyggnad av befintliga avfallsanläggningar, inbegripet under fasen efter stängning.

(22)

Det är nödvändigt att fastställa övervakningsförfaranden för drift och efterbehandling av avfallsanläggningar. En efterbehandlingsperiod för övervakning och kontroll av avfallsanläggningar i kategori A bör fastställas som står i proportion till den risk som den enskilda avfallsanläggningen utgör, enligt samma krav som i direktiv 1999/31/EG.

(23)	Det är nödvändigt att avgöra när och hur en avfallsanläggning som betjänar utvinningsindustrin bör stängas samt att fastställa verksamhetsutövarens skyldigheter och ansvar under perioden efter stängning.

(24)

Medlemsstaterna bör kräva att verksamhetsutövare inom utvinningsindustrin genomför övervakning och förvaltningskontroller i syfte att undvika förorening av vatten och mark och identifiera alla skadliga effekter på miljön och människors hälsa som avfallsanläggningarna kan ge upphov till. I syfte att minska vattenföroreningar bör utsläpp av avfall i en vattenrecipient förbjudas om det inte påvisats på förhand att de överensstämmer med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (12). Dessutom bör koncentrationerna i bearbetningsavfall/dammar av cyanid och cyanidföreningar från vissa sektorer av utvinningsindustrin, med tanke på deras skadliga och toxiska egenskaper, minskas till lägsta möjliga nivå med hjälp av bästa tillgängliga teknik. Tröskelvärden för högsta tillåtna koncentration bör fastställas i enlighet därmed och, under alla omständigheter, i överensstämmelse med de särskilda kraven i detta direktiv i syfte att förebygga skadliga effekter.

(25)

Verksamhetsutövare vid avfallsanläggningar som betjänar utvinningsindustrin bör vara skyldiga att deponera en finansiell säkerhet eller motsvarande i enlighet med förfaranden som skall fastställas av medlemsstaterna för att garantera att alla skyldigheter som föreskrivs i tillståndet uppfylls, inbegripet alla bestämmelser om stängning och åtgärder därefter av anläggningen. Den finansiella säkerheten bör vara tillräckligt stor för att täcka kostnaderna för rehabilitering av det område som påverkats av avfallsanläggningen , utförd av en oberoende tredje part med lämpliga kvalifikationer. Säkerheten måste också tillhandahållas innan deponeringsverksamheten inleds i avfallsanläggningen och bör anpassas regelbundet. Dessutom är det viktigt att klargöra att verksamhetsutövare vid avfallsanläggningar som betjänar utvinningsindustrin omfattas av lämpligt skadeståndsansvar för miljöskador eller överhängande skadehot som uppkommer genom deras verksamhet i enlighet med principen om att förorenaren betalar och i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om ansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador (13).

(26)

För att driva sådana avfallsanläggningar som betjänar utvinningsindustrin och som sannolikt kan få betydande gränsöverskridande skadlig inverkan på miljön, och därav följande hot mot människors hälsa, i en annan medlemsstat behövs det ett gemensamt förfarande som underlättar samråd mellan grannländer. Ett sådant förfarande bör också garantera att tillräckligt informationsutbyte förekommer mellan myndigheterna och att allmänheten erhåller korrekt och tillräcklig information om alla sådana avfallsanläggningar som kan få skadlig inverkan på miljön i den andra medlemsstaten.

(27)

Medlemsstaterna måste se till att behöriga myndigheter upprättar ett effektivt system för inspektioner av eller likvärdiga kontrollåtgärder beträffande avfallsanläggningar som betjänar utvinningsindustrin. Utan att det påverkar en verksamhetsutövares skyldigheter enligt tillståndet bör en inspektion genomföras innan deponeringsverksamheten inleds för att kontrollera att tillståndsvillkoren uppfylls. Dessutom bör medlemsstaterna se till att verksamhetsutövare och deras efterföljare har aktuell dokumentation om sådana avfallsanläggningar och att verksamhetsutövare lämnar över uppgifter om avfallsanläggningens tillstånd och drift till sina efterföljare.

(28)	Medlemsstaterna bör regelbundet rapportera till kommissionen om genomförandet av detta direktiv, inbegripet uppgifter om olyckor och incidenter. Kommissionen bör rapportera till Europaparlamentet och rådet på grundval av dessa rapporter.

(29)	Medlemsstaterna bör fastställa bestämmelser om sanktioner vid överträdelser av detta direktiv och se till att de genomförs. Dessa sanktioner bör vara effektiva, proportionella och avskräckande.

(30)

Medlemsstaterna måste se till att det på deras respektive territorium görs inventeringar av stängda platser, eftersom dessa platser ofta utgör ett ytterst allvarligt hot mot miljön. Medlemsstaterna och gemenskapen har ansvaret för rehabilitering av sådana nedlagda platser för verksamheten som sannolikt kan förorsaka allvarlig skada på miljön. Därför bör medel ur strukturfonderna och andra lämpliga former av ekonomiskt gemenskapsstöd kunna användas för dessa inventeringar och för arbetet med att städa upp ifrågavarande platser .

(31)

Kommissionen bör garantera ett lämpligt utbyte på medlemsstatsnivå av vetenskaplig och teknisk information om hur inventering av stängda platser skall gå till, och om utvecklingen av metoder för att hjälpa medlemsstaterna att efterleva detta direktiv vid rehabiliteringen av sådana platser. Dessutom bör informationsutbyte om bästa tillgängliga teknik garanteras inom och mellan medlemsstaterna.

(32)

Detta direktiv skulle kunna vara ett nyttigt instrument att beakta i samband med kontrollen av att gemenskapsfinansierade utvecklingsbiståndsprojekt innefattar sådana åtgärder som behövs för att så långt som möjligt förebygga eller minska eventuella negativa miljöeffekter. Detta står i överensstämmelse med artikel 6 i fördraget, särskilt i fråga om att miljöskyddskraven skall integreras i gemenskapens politik inom området utvecklingssamarbete.

(33)

Målet för detta direktiv, nämligen förbättrad hantering av avfall från utvinningsindustrin, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna var och en för sig, eftersom inkorrekt hantering av sådant avfall kan leda till gränsöverskridande föroreningar. I enlighet med principen om att förorenaren betalar är det bland annat nödvändigt att beakta eventuella skador på miljön förorsakade av utvinningsindustrins avfall, och nationella skillnader i tillämpningen av den principen kan leda till mycket olika ekonomisk belastning för de berörda verksamhetsutövarna. Dessutom gör olikheter i de nationella strategierna för hantering av avfall från utvinningsindustrin det svårt att uppnå målet att garantera en miniminivå av säker och ansvarsfull hantering av sådant avfall och att maximera återvinningen av sådant avfall i hela gemenskapen. Eftersom målet, på grund av direktivets omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(34)	De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (14).

(35)	Driften av avfallsanläggningar som redan är befintliga när detta direktiv införlivas bör regleras så att nödvändiga åtgärder inom en särskilt angiven tidsperiod kan vidtas för att anpassa sådana anläggningar till detta direktiv.

(36)

I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (15) uppmanas medlemsstaterna att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som så vitt det är möjligt visar överensstämmelsen mellan direktivet och införlivandeåtgärderna samt att offentliggöra dessa tabeller.

(37)	Med tanke på hur viktigt detta direktiv är för skyddet av miljön är det önskvärt att framtida medlemsstater tar hänsyn till det redan under föranslutningsfasen och tillämpar det konsekvent från och med det datum då de ansluter sig.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I detta direktiv fastställs åtgärder, förfaranden och riktlinjer för att förebygga eller i möjligaste mån begränsa sådan skadlig inverkan på miljön, särskilt vatten, luft, jord, fauna, flora och landskap, och därav följande hot mot människors hälsa som kan uppkomma till följd av hanteringen av avfall från utvinningsindustrin.

För att artikel 6 i fördraget skall tillämpas konsekvent måste miljöskyddskraven integreras i genomförandet av gemenskapens politik och verksamhet i syfte att främja en hållbar utveckling.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1. Om inte annat följer av punkterna 2 och 3 omfattar detta direktiv hanteringen av avfall från prospektering, utvinning, bearbetning och lagring av mineraltillgångar och från drift av stenbrott (nedan kallat ”utvinningsavfall”).

2. Följande skall undantas från detta direktivs tillämpningsområde:

a)	Avfall som uppkommer vid prospektering, utvinning och bearbetning av mineraltillgångar och drift av stenbrott, men som inte härrör direkt från dessa verksamheter.

b)	Avfall från prospektering, utvinning och bearbetning av mineraltillgångar offshore.

c)	Injektering av vatten och återföring av grundvatten som pumpats upp, i enlighet med vad som anges i artikel 11.3 j första och andra strecksatserna i direktiv 2000/60/EG i den utsträckning som detta är tilllåtet enligt den artikeln.

3. Inert avfall och icke-förorenad jord som uppkommer vid prospektering, utvinning, bearbetning och lagring av mineraltillgångar och vid drift av stenbrott och avfall som uppkommer vid utvinning, bearbetning och lagring av torv, skall inte omfattas av artiklarna 7, 8, 11.1 och 11.3, 12, 13.6, 14 och 16, såvida det inte deponeras i en avfallsanläggning av kategori A.

Den behöriga myndigheten får sänka eller frångå dessa krav för deponering av icke-farligt avfall som genereras vid prospektering efter mineraltillgångar, förutom olja och evaporiter andra än gips och anhydrit, samt för deponering av icke-förorenad jord och avfall som uppkommer vid utvinning, bearbetning och lagring av torv om den anser att kraven i artikel 4 är uppfyllda.

Medlemsstaterna får sänka eller frångå kraven i artiklarna 11.3, 12.5 och 12.6, 13.6, 14 och 16 för ickefarligt icke-inert avfall, såvida det inte deponeras i en avfallsanläggning av kategori A.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av annan gemenskapslagstiftning skall inget avfall som omfattas av detta direktiv samtidigt omfattas av bestämmelserna i direktiv 1999/31/EG.

Artikel 3

Definitioner

I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

1.	”avfall”: avfall så som det definieras i artikel 1 a i direktiv 75/442/EEG.

2.	”farligt avfall”: avfall som omfattas av artikel 1.4 i rådets direktiv 91/689/EEG av den 12 december 1991 om farligt avfall (16).

”inert avfall”: avfall som inte genomgår några väsentliga fysikaliska, kemiska eller biologiska förändringar. Inert avfall löses inte upp, brinner inte och reagerar inte fysikaliskt eller kemiskt på något annat sätt, inte heller bryts det ned biologiskt eller inverkar på andra material som det kommer i kontakt med på ett sätt som kan förorena miljön eller skada människors hälsa. Avfallets totala lakbarhet och föroreningsinnehåll samt lakvattnets ekotoxicitet skall vara obetydliga och får framför allt inte äventyra yt- och/eller grundvattnets kvalitet.

4.	”icke-förorenad jord”: jord som avlägsnas från markens översta skikt under utvinningsverksamheten och som inte klassificeras som förorenad enligt den nationella lagstiftningen i den medlemsstat där platsen för verksamheten är belägen eller enligt gemenskapslagstiftningen.

5.	”mineraltillgångar” eller ”mineral”: naturligt förekommande fyndigheter i jordskorpan av ett organiskt eller oorganiskt ämne som energibränsle, malm, industrimineral och konstruktionsmineral, men med undantag för vatten.

6.	”utvinningsindustri”: alla anläggningar och företag som bedriver utvinning av mineraltillgångar i kommersiellt syfte ovan eller under jord, inbegripet utvinning genom borrning av borrhål, eller bearbetning av det utvunna materialet.

7.	”offshore”: det område av havet och havsbottnen som sträcker sig från lågvattenlinjen för normalt eller medelstarkt tidvatten och utåt.

”bearbetning”: mekaniska, fysikaliska, biologiska, termiska eller kemiska processer eller kombinationer av processer, som tillämpas på mineraltillgångar, inbegripet från driften av stenbrott, i syfte att utvinna mineral, inklusive partikelstorleksändring, klassering, separering, lakning, och omanrikning av tidigare kasserat avfall, men med undantag för smältning, andra värmebearbetningsprocesser än kalkbränning och metallurgisk verksamhet.

9.	”bearbetningsavfall”: fast avfall eller suspension som återstår efter bearbetning av mineral genom separeringsprocesser (t.ex. krossning, malning, storlekssortering, flotation och andra fysikalisk-kemiska metoder) för att skilja värdefulla mineral från mindre värdefullt berg.

10.	”upplag”: konstruerad anläggning för deponering av fast avfall på markytan.

11.	”fördämning”: konstruerad struktur för att hålla tillbaka eller stänga in vatten eller avfall i en damm.

12.	”damm”: naturlig eller konstruerad anläggning för deponering, tillsammans med olika mängder fritt vatten, av finkornigt avfall, normalt sett bearbetningsavfall, som uppkommit vid bearbetning av mineraltillgångar och vid rening och återvinning av processvatten.

13.	”svagt syralöslig cyanid”: cyanid och cyanidföreningar som dissocieras med svag syra vid ett visst, angivet pH-värde.

14.	”lakvatten”: vätska som perkolerar genom det deponerade avfallet och släpps ut från eller samlas upp i en avfallsanläggning, inbegripet förorenat lakvatten, som kan ha skadliga effekter på miljön om det inte behandlas på lämpligt sätt.

15.

”avfallsanläggning”: område avsett för uppsamling eller deponering av utvinningsavfall i fast eller flytande form eller i lösning eller suspension under följande tidsperioder:

—	Ingen tid för avfallsanläggningar av kategori A och anläggningar för farligt avfall som karakteriseras som farligt i avfallshanteringsplanen.

—	Mer än sex månader för anläggningar för farligt avfall som genererats oväntat.

—	Mer än ett år för anläggningar för icke-farligt icke-inert avfall.

—	Mer än tre år för anläggningar för icke-förorenad jord, icke-farligt prospekteringsavfall, avfall som uppkommer vid utvinning, bearbetning och lagring av torv och inert avfall.

Sådana anläggningar kan inbegripa fördämningar eller andra konstruktioner avsedda att stänga inne, hålla tillbaka, avgränsa eller på annat sätt stödja en sådan anläggning, samt exempelvis upplag och dammar, med undantag för håligheter efter brytning där avfall läggs tillbaka, efter utvinning av mineral, i rehabiliterings- och konstruktionssyfte.

16.	”allvarlig olyckshändelse”: händelse på en plats vid verksamhet som rör hantering av utvinningsavfall i en anläggning som omfattas av detta direktiv och som medför allvarlig fara för människors hälsa och/eller miljön, omedelbart eller på sikt, på eller utanför platsen för verksamheten.

17.	”farliga ämnen”: ämnen, blandningar eller preparat som är farliga i den mening som avses i direktiv 67/548/EEG (17) eller direktiv 1999/45/EG (18).

18.	”bästa tillgängliga teknik”: enligt definition i artikel 2.11 i direktiv 96/61/EG.

19.	”vattenrecipient”: ytvatten, grundvatten, vatten i övergångszoner samt kustvatten enligt definitionerna i artikel 2.1, 2.2, 2.6 och 2.7 i direktiv 2000/60/EG.

20.	”rehabilitering”: behandling av område som påverkats av en avfallsanläggning, så att området återställs i tillfredsställande skick, särskilt med avseende på markvalitet, djur- och växtliv, naturliga livsmiljöer, sötvattensystem, landskap och eventuella nyttoanvändningar.

21.

”prospektering”: sökandet efter ekonomiskt intressanta mineralfyndigheter, med bland annat provtagning, provtagning i större skala, borrning och djupgrävning, men däremot inte det arbete som krävs för att förbereda fyndigheterna för utvinning och inte heller sådan verksamhet som står i direkt samband med befintlig utvinning.

22.	”allmänheten”: en eller flera fysiska eller juridiska personer och, i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis, sammanslutningar, organisationer eller grupper av dessa.

23.

”den berörda allmänheten”: den del av allmänheten som berörs eller som kan bli berörd, eller som har ett intresse av den beslutsprocess i miljöärenden som avses i artiklarna 6 och 7 i detta direktiv; ickestatliga organisationer som främjar miljöskydd och som uppfyller eventuella krav i nationell lagstiftning skall enligt denna definition anses ha ett sådant intresse.

24.

”verksamhetsutövare”: den fysiska eller juridiska person som har ansvar för hanteringen av utvinningsavfall i enlighet med den nationella lagstiftningen i den medlemsstat där avfallshanteringen äger rum, bland annat i fråga om tillfällig lagring av utvinningsavfall samt driftsfaser och faser efter stängning.

25.	”avfallsinnehavare”: den som producerar utvinningsavfallet eller den fysiska eller juridiska person som äger eller är i besittning av det.

26.	”behörig person”: en fysisk person som, enligt den nationella lagstiftningen i den medlemsstat där personen är verksam, har den tekniska kunskap och erfarenhet som behövs för att utföra de uppgifter som följer av detta direktiv.

27.	”behörig myndighet”: den eller de myndigheter som en medlemsstat utser som ansvarig för att utföra de åligganden som följer av detta direktiv.

28.	”plats för verksamheten”: allt område på en specifik geografisk plats som förvaltas av en verksamhetsutövare.

29.	”väsentlig förändring”: en ändring i fråga om struktur eller drift av en avfallsanläggning, som, enligt den behöriga myndighetens uppfattning, kan få betydande negativa följder för människors hälsa eller miljön.

Artikel 4

Allmänna bestämmelser

1. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att utvinningsavfall hanteras utan risk för människors hälsa och utan att förfaranden eller metoder tillämpas som kan skada miljön, och i synnerhet utan risk för vatten, luft, jord, fauna och flora, utan att skapa olägenhet genom buller eller lukt och utan skadlig inverkan på landskapet eller platser av särskilt intresse. Medlemsstaterna skall också vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att utvinningsavfall överges, dumpas eller deponeras okontrollerat.

2. Medlemsstaterna skall se till att verksamhetsutövare vidtar alla nödvändiga åtgärder för att förebygga eller i möjligaste mån begränsa sådana skadliga effekter på miljön och människors hälsa som kan uppkomma till följd av hanteringen av utvinningsavfall. Detta innefattar skötseln av alla avfallsanläggningar även efter det att anläggningen stängts, och att förebygga allvarliga olyckshändelser vid anläggningen samt att begränsa följderna av sådana olyckor för miljön och människors hälsa.

3. De åtgärder som avses i punkt 2 skall bland annat grundas på bästa tillgängliga teknik, utan att någon särskild teknik eller metod föreskrivs, men med hänsyn till avfallsanläggningens tekniska egenskaper, dess geografiska läge och de lokala miljöförhållandena.

Artikel 5

Avfallshanteringsplan

1. Medlemsstaterna skall se till att verksamhetsutövaren utarbetar en avfallshanteringsplan för minimering, behandling, återvinning och bortskaffande av utvinningsavfall och därvid tar hänsyn till principen om hållbar utveckling .

2. Avfallshanteringsplanen skall ha följande syften:

Att förebygga eller minska avfallsproduktionen och avfallets skadlighet, särskilt genom att beakta

i)	alternativ för avfallshanteringen i konstruktionsskedet och i samband med val av metod för utvinning och bearbetning av mineral,

ii)	de förändringar som utvinningsavfallet kan genomgå genom att dess yta förstoras och att det exponeras för de förhållanden som råder ovan jord,

iii)	återplacering av utvinningsavfall i håligheten efter utvinning av mineral i den mån det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart och lämpligt ur miljösynpunkt och i enlighet med gällande miljönormer på gemenskapsnivå och, i förekommande fall, med kraven i detta direktiv,

iv)	återplacering av matjorden efter det att avfallsanläggningen stängts eller, om detta inte är praktiskt genomförbart, återanvänds på annat håll,

v)	användningen av mindre farliga ämnen för bearbetning av mineraltillgångar.

b)	Att främja återvinning av utvinningsavfall genom materialutnyttjande, återanvändning eller återinsamling av sådant avfall där detta är lämpligt ur miljösynpunkt med beaktande av gemenskapens miljönormer och, i förekommande fall, av andra krav i detta direktiv.

Att se till att bortskaffandet av utvinningsavfallet sker på ett sätt som är säkert på kort och lång sikt, framför allt genom att under konstruktionsskedet beakta hanteringen under avfallsanläggningens drift och efter det att den stängts, samt genom att välja en konstruktion som förebygger eller åtminstone minimerar eventuella skadeverkningar på lång sikt till följd av att förorenande ämnen kommer ut i luft eller vatten från anläggningen samt trygga den geotekniska stabiliteten på lång sikt hos alla fördämningar eller högar som når högre upp än den ursprungliga markytan .

3. Avfallshanteringsplanen skall minst omfatta följande:

När så är tillämpligt, den föreslagna klassificeringen för avfallsanläggningen enligt de kriterier som fastställts i bilaga III:

—	Om det krävs en avfallsanläggning enligt kategori A, skall det finnas ett dokument som visar att en strategi för förebyggande av allvarliga olyckshändelser, ett säkerhetssystem för genomförande av strategin och en intern beredskapsplan kommer att införas i enlighet med artikel 6.3.

—	Om verksamhetsutövaren anser att det inte krävs en avfallsanläggning enligt kategori A, skall tillräckligt med information lämnas som motiverar detta, inklusive en identifiering av eventuella risker för olyckshändelser.

b)	Karakterisering av avfall i enlighet med bilaga II och den beräknade sammanlagda mängden utvinningsavfall som kommer att produceras under driftsfasen.

c)	En redogörelse för den drift som kommer att generera avfall, och för all eventuell följande behandling av sådant avfall.

En redogörelse för hur deponeringen av sådant avfall kan inverka skadligt på miljön och människors hälsa, samt för de förebyggande åtgärder som skall vidtas i syfte att minska inverkan på miljön under drift och efter stängning av anläggningen, inbegripet de aspekter som avses i artikel 11.2 a, b, d och e.

e)	De föreslagna kontroll- och övervakningsförfarandena enligt artikel 10 (i tillämpliga fall) och artikel 11.2 c.

f)	Den föreslagna planen för stängning, inbegripet rehabilitering, åtgärder efter stängning och övervakning i enlighet med artikel 12.

g)	Åtgärder för förebyggande av försämring av vattnets status, och förorening av luft och mark enligt artikel 13.

h)	Innan driften inleds i det område som eventuellt kommer att påverkas av en avfallsanläggning, en kvantitativ bedömning av förhållandena för att fastställa det minimikrav för ”tillfredsställande skick” som skall tillämpas i samband med rehabiliteringen.

Avfallshanteringsplanen skall ge tillräckliga upplysningar för att den behöriga myndigheten skall kunna bedöma huruvida verksamhetsutövaren kan uppfylla syftena med avfallshanteringsplanen enligt punkt 2 och fullgöra sina skyldigheter enligt direktivet. I planen skall det framför allt påvisas hur de alternativ och den metod som valts i enlighet med punkt 2 a i kommer att leda till att målen med avfallshanteringsplanen enligt punkt 2 a uppnås.

4. Avfallshanteringsplanen skall ses över vart femte år och/eller i förekommande fall ändras för att ta hänsyn till väsentliga förändringar i driften av avfallsanläggningen eller beträffande det avfall som skall deponeras. Alla ändringar skall anmälas till den behöriga myndigheten.

5. Planer som utarbetas i enlighet med annan nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning och som innehåller de uppgifter som anges i punkt 3 kan användas, om detta kan förebygga onödig överlappning av information och onödigt dubbelarbete för verksamhetsutövaren, under förutsättning att alla krav i punkterna 1-4 uppfylls.

6. Den behöriga myndigheten skall i enlighet med förfaranden som medlemsstaterna skall besluta om godkänna avfallshanteringsplanen och övervaka att den efterlevs.

Artikel 6

Förebyggande av allvarliga olyckshändelser och information

1. Denna artikel skall gälla för avfallsanläggningar enligt kategori A, med undantag för sådana avfallsanläggningar som omfattas av direktiv 96/82/EG.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av annan gemenskapslagstiftning, särskilt direktiv 92/91/EEG och 92/104/EEG, skall medlemsstaterna se till att risker för allvarliga olyckshändelser identifieras och att alla nödvändiga åtgärder vidtas vid utveckling, konstruktion, drift och underhåll samt stängning av avfallsanläggningen och åtgärder därefter för att förebygga sådana olyckor och begränsa deras skadliga inverkan på människors hälsa, miljön och/eller egendom, inbegripet eventuella gränsöverskridande effekter.

3. För de syften som avses i punkt 2 skall varje verksamhetsutövare innan driften inleds utarbeta en strategi för förebyggande av allvarliga olyckshändelser i samband med hantering av utvinningsavfall och införa ett säkerhetssystem för att genomföra denna strategi i enlighet med de faktorer som anges i avsnitt 1 i bilaga I, samt införa en intern beredskapsplan som omfattar de åtgärder som vid olyckshändelser skall vidtas på platsen för verksamheten.

Som en del i denna strategi skall verksamhetsutövaren utse en säkerhetschef som ansvarar för genomförande och regelbunden övervakning av strategin för förebyggande av allvarliga olyckshändelser.

Den behöriga myndigheten skall utarbeta en extern beredskapsplan som omfattar de åtgärder som skall vidtas utanför platsen för verksamheten vid olyckshändelser. Som ett led i ansökan om tillstånd skall verksamhetsutövaren förse den behöriga myndigheten med all information som behövs för att myndigheten skall kunna utarbeta en sådan plan.

4. De beredskapsplaner som avses i punkt 3 skall ha följande syften:

a)	Att behärska och begränsa allvarliga olyckshändelser och andra incidenter för att minimera deras effekter och i synnerhet begränsa skadorna på människors hälsa, miljön och/eller egendom .

b)	Att genomföra de åtgärder som behövs för att skydda människors hälsa, miljön och/eller egendom för effekterna av allvarliga olyckshändelser och andra incidenter.

c)	Att förmedla nödvändig information till allmänheten och till berörd samhällsservice eller berörda myndigheter i området.

d)	Att möjliggöra rehabilitering, återställande och rengöring av miljön efter allvarliga olyckshändelser.

Medlemsstaterna skall se till att verksamhetsutövaren vid en allvarlig olyckshändelse omgående ger den behöriga myndigheten all information den behöver för att minska följderna för människors hälsa och bedöma och minimera alla faktiska och potentiella miljöskador.

5. Medlemsstaterna skall se till att den berörda allmänheten på ett tidigt stadium får konkreta möjligheter att delta i utarbetandet eller översynen av den externa beredskapsplan som skall utarbetas i enlighet med punkt 3. Den berörda allmänheten skall därför informeras om alla sådana förslag och all relevant information göras tillgänglig, däribland information om rätten att delta i beslutsprocessen och om den behöriga myndighet dit kommentarer och frågor kan lämnas.

Medlemsstaterna skall se till att den berörda allmänheten får möjlighet att yttra sig inom rimlig tid och att allmänhetens inlägg ges vederbörlig hänsyn vid besluten om den externa beredskapsplanen.

6. Medlemsstaterna skall se till att information om säkerhetsåtgärder och om de åtgärder som skall vidtas vid olyckshändelser, omfattande minst de uppgifter som anges i avsnitt 2 i bilaga I, tillhandahålls den berörda allmänheten gratis och rutinmässigt.

Denna information skall ses över vart tredje år och vid behov uppdateras.

Artikel 7

Ansökan och tillstånd

1. Ingen avfallsanläggning skall tillåtas bedriva verksamhet utan tillstånd från den behöriga myndigheten. Tillståndet skall omfatta de uppgifter som anges i punkt 2 i den här artikeln och skall tydligt ange vilken kategori avfallsanläggningen tillhör i enlighet med de kriterier som avses i artikel 9.

Under förutsättning att alla krav i denna artikel uppfylls kan alla tillstånd som utfärdats i enlighet med annan nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning kombineras till ett enda tillstånd om detta kan förebygga onödig överlappning av information och onödigt dubbelarbete för verksamhetsutövaren eller den behöriga myndigheten. De uppgifter som skall anges enligt punkt 2 kan omfattas av ett enda tillstånd eller flera tillstånd, förutsatt att alla krav i denna artikel uppfylls.

2. Ansökan om tillstånd skall minst omfatta följande uppgifter:

a)	Verksamhetsutövarens personuppgifter.

b)	Den föreslagna platsen för avfallsanläggningen, inbegripet alla alternativ.

c)	Uppgifter om vilket eller vilka mineral som utvunnits samt om eventuella andra jordlager och/eller typer av gråberg som kommer att förflyttas i samband med utvinningsverksamheten.

d)	Den godkända avfallshanteringsplanen enligt artikel 5.

e)	Lämpliga arrangemang för den finansiella säkerheten eller motsvarande som krävs enligt artikel 14.

f)	Uppgifter som verksamhetsutövaren tillhandahållit i enlighet med artikel 5 i direktiv 85/337/EEG (19), om en miljökonsekvensbedömning krävs enligt det direktivet.

3. Den behöriga myndigheten skall ge tillstånd endast om det på fullgott sätt visas att

a)	verksamhetsutövaren uppfyller alla tillämpliga krav i detta direktiv,

b)	avfallshanteringen inte direkt strider mot eller på annat sätt stör tillämpningen av den eller de relevanta avfallshanteringsplaner som avses i artikel 7 i direktiv 75/442/EEG.

4. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att de behöriga myndigheterna regelbundet omprövar och, om så behövs, uppdaterar villkoren för tillståndet

—	vid väsentliga förändringar i avfallsanläggningens drift eller i det deponerade avfallet,

—	på grundval av de övervakningsresultat som i enlighet med artikel 11.3 rapporteras av verksamhetsutövaren eller de inspektioner som utförs i enlighet med artikel 17,

—	med ledning av informationsutbytet om väsentliga förändringar i bästa tillgängliga teknik enligt artikel 21.3.

5. Informationen i ett tillstånd som utfärdats i enlighet med denna artikel skall med tanke på genomförandet av inventeringar av avfallsanläggningarna på nationell nivå respektive gemenskapsnivå göras tillgänglig för gemenskapens och medlemsstaternas behöriga myndigheter . Känslig information av rent affärsmässig art, exempelvis information om affärsrelationer och kostnadskomponenter samt mängden ekonomiska mineralreserver, skall inte offentliggöras.

Artikel 8

Allmänhetens deltagande

1. Allmänheten skall på ett tidigt stadium under tillståndsförfarandet, eller senast så snart som information rimligtvis kan ges, genom offentliggörande eller på annat lämpligt sätt, exempelvis elektroniska medier där sådana finns att tillgå, informeras om följande:

a)	Ansökan om tillstånd.

b)	I förekommande fall att ett beslut angående en ansökan om tillstånd kräver samråd mellan medlemsstaterna i enlighet med artikel 16.

c)	Uppgifter om de myndigheter som är behöriga att fatta beslut, från vilka information kan erhållas eller till vilka kommentarer eller frågor kan lämnas, samt uppgifter om tidplanen för att inkomma med kommentarer eller frågor.

d)	Typ av eventuella beslut.

e)	I förekommande fall uppgifter om förslag till uppdatering av tillstånd eller tillståndsvillkor.

f)	Angivande av när, var eller hur relevant information kommer att göras tillgänglig.

g)	Detaljerade bestämmelser om allmänhetens deltagande i enlighet med punkt 7.

2. Medlemsstaterna skall se till att följande ställs till den berörda allmänhetens förfogande inom rimliga tidsramar:

a)	I enlighet med nationell lagstiftning, de viktigaste rapporter och rekommendationer som den behöriga myndigheten har fått in vid den tidpunkt då allmänheten informeras i enlighet med punkt 1.

I enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation (20), all information utöver den som avses i punkt 1 i denna artikel och som är av vikt för beslutsfattande i enlighet med artikel 7 i det här direktivet men som först blir tillgänglig efter det att den berörda allmänheten har informerats i enlighet med punkt 1 i denna artikel.

3. Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att se till att allmänheten i enlighet med punkt 1 i den här artikeln informeras om en uppdatering av villkoren för tillståndet i enlighet med artikel 7.4.

4. Den berörda allmänheten skall ha rätt att yttra sig till den behöriga myndigheten innan beslut fattas.

5. Resultaten av de samråd som hållits i enlighet med denna artikel skall ges vederbörlig hänsyn vid beslutsfattandet.

6. Efter det att ett beslut har fattats skall den behöriga myndigheten informera den berörda allmänheten i enlighet med lämpliga förfaranden och hålla följande information tillgänglig för den berörda allmänheten:

a)	Beslutets innehåll med en kopia av tillståndet.

b)	De skäl och överväganden som beslutet grundar sig på.

7. De detaljerade bestämmelserna om allmänhetens deltagande enligt denna artikel skall beslutas av medlemsstaterna för att ge den berörda allmänheten möjlighet att förbereda sig och delta på ett effektivt sätt.

Artikel 9

Klassificeringssystem för avfallsanläggningar

Vid tillämpningen av detta direktiv skall de behöriga myndigheterna klassificera en avfallsanläggning som kategori A enligt kriterierna i bilaga III.

Artikel 10

Håligheter efter brytning

1. Medlemsstaterna skall se till att verksamhetsutövaren, när denne i rehabiliterings- och konstruktionssyfte återfyller utvinningsavfall och andra restprodukter i håligheter efter brytning, oavsett om dessa har tillkommit genom utvinning ovan eller under jord, vidtar lämpliga åtgärder för att

1)	garantera utvinningsavfallets stabilitet i enlighet med artikel 11.2 på motsvarande sätt,

2)	förebygga förorening av mark samt yt- och grundvatten i enlighet med artikel 13.1, 13.3 och 13.5 på motsvarande sätt,

3)	se till att utvinningsavfallet , liksom också håligheterna efter brytning, övervakas i enlighet med artikel 12.4 och 12.5 på motsvarande sätt.

2. Direktiv 1999/31/EG skall fortsätta att gälla för annat avfall än utvinningsavfall som används för att fylla igen håligheter efter brytning.

Artikel 11

Konstruktion och skötsel av avfallsanläggningar

1. Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att se till att skötseln av avfallsanläggningar anförtros kompetenta personer och att teknisk utveckling och personalutbildning tillhandahålls.

2. När en ny avfallsanläggning byggs eller en befintlig anläggning ändras skall den behöriga myndigheten förvissa sig om att verksamhetsutövaren uppfyller följande krav:

Avfallsanläggningen skall vara placerad på en lämplig plats, särskilt mot bakgrund av gemenskapens eller den nationella lagstiftningens skyldigheter i fråga om skyddade områden samt geologiska, hydrologiska, hydrogeologiska, seismiska och geotekniska faktorer, och skall vara så konstruerad att den på kort och lång sikt uppfyller alla villkor avseende förebyggande av förorening av mark, luft, grundvatten och ytvatten med beaktande av särskilt direktiven 76/464/EEG (21), 80/68/EEG (22) och 2000/60/EG, effektiv uppsamling av förorenat vatten och lakvatten enligt kraven i tillståndet och begränsning av vatten- och vinderosion så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt.

b)	Avfallsanläggningen skall konstrueras, skötas och underhållas på ett sätt som på kort och lång sikt garanterar dess fysiska stabilitet och förebygger förorening och kontaminering av mark, luft, ytvatten och grundvatten, samt i möjligaste mån minimerar skador på landskapet.

c)	Lämpliga planer och arrangemang skall vidtas så att anläggningen fortlöpande övervakas och inspekteras av behöriga personer och så att åtgärder kan vidtas om resultaten av denna övervakning visar på instabilitet eller vatten- eller markförorening.

d)	Lämpliga arrangemang skall vidtas för rehabilitering av området och för stängning av avfallsanläggningen.

e)	Lämpliga arrangemang skall vidtas för fasen efter stängning av avfallsanläggningen.

Dokumentation över den övervakning och de inspektioner som avses i led c skall bevaras tillsammans med tillståndshandlingarna så att information kan lämnas vidare på lämpligt sätt, särskilt vid byte av verksamhetsutövare.

3. Verksamhetsutövaren skall utan onödigt dröjsmål, och senast efter 48 timmar, till den behöriga myndigheten anmäla alla händelser som kan påverka avfallsanläggningens stabilitet och alla betydande negativa miljöeffekter som uppdagas vid avfallsanläggningen i samband med kontroll- och övervakningsförfarandena. Verksamhetsutövaren skall i förekommande fall genomföra den interna beredskapsplanen och följa eventuella andra anvisningar från den behöriga myndigheten om korrigeringsåtgärder som skall vidtas.

Verksamhetsutövaren skall stå för kostnaderna för åtgärderna.

Verksamhetsutövaren skall i den omfattning som den behöriga myndigheten bestämmer, och åtminstone en gång om året, på grundval av samlade uppgifter rapportera alla övervakningsresultat till de behöriga myndigheterna, i syfte att visa att tillståndsvillkoren följs och öka kunskaperna om vad som händer med avfallet och avfallsanläggningen. Den behöriga myndigheten kan utifrån denna rapport besluta att uppgifterna behöver bekräftas av en oberoende expert.

Artikel 12

Förfaranden vid och efter stängning av avfallsanläggningar

1. Medlemsstaterna skall vidta åtgärder för att se till att bestämmelserna i punkterna 2-5 efterlevs.

2. För att stängning av en avfallsanläggning skall få inledas måste något av följande villkor vara uppfyllt:

a)	De relevanta villkoren i tillståndet är uppfyllda.

b)	Den behöriga myndigheten har, på verksamhetsutövarens begäran, givit sitt godkännande.

c)	Den behöriga myndigheten utfärdar ett motiverat beslut om detta.

3. En avfallsanläggning kan anses som definitivt stängd först när den behöriga myndigheten utan onödigt dröjsmål har utfört en slutbesiktning på platsen, utvärderat alla rapporter som lagts fram av verksamhetsutövaren, intygat att platsen för verksamheten har rehabiliterats och meddelat verksamhetsutövaren att den godkänner stängningen.

Detta godkännande skall inte på något sätt minska verksamhetsutövarens ansvar enligt villkoren i tillståndet eller övrig lagstiftning.

4. Verksamhetsutövaren skall vara ansvarig för underhåll, övervakning och kontroll under fasen efter stängning under så lång tid som kan krävas av den behöriga myndigheten, med hänsyn till vilka risker som föreligger och hur länge de kan väntas bestå, utom i fall där den behöriga myndigheten beslutar att ta över sådana uppgifter från verksamhetsutövaren när en avfallsanläggning har stängts för gott, utan att det påverkar tillämpningen av nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning om avfallsinnehavarens ansvarsskyldighet.

5. Om den behöriga myndigheten anser att detta är nödvändigt för efterlevnaden av gemenskapens miljönormer, framför allt de som ingår i direktiv 76/464/EEG, 80/68/EEG och 2000/60/EG, skall verksamhetsutövaren efter det att en avfallsanläggning har stängts kontrollera bland annat avfallsanläggningens fysiska och kemiska stabilitet och minimera eventuella negativa miljöeffekter, särskilt på yt- och grundvatten, genom att se till att

a)	alla strukturer som hör till anläggningen övervakas och bevaras, varvid kontroll- och mätutrustningen ständigt skall vara färdig att användas,

b)	i förekommande fall överloppsrännor och bräddavlopp hålls rena och fria,

c)	det vid behov byggs anläggningar för passiv eller aktiv vattenrening för att förhindra att förorenat lakvatten från anläggningen läcker ut i angränsande grund- eller ytvattenförekomster.

6. Efter stängning av en avfallsanläggning skall verksamhetsutövaren till den behöriga myndigheten utan dröjsmål anmäla alla händelser eller förändringar som kan påverka avfallsanläggningens stabilitet och alla betydande negativa miljöeffekter som uppdagas i samband med kontroll- och övervakningsförfarandena. Verksamhetsutövaren skall i förekommande fall genomföra den interna beredskapsplanen och följa eventuella andra anvisningar från den behöriga myndigheten om korrigeringsåtgärder som skall vidtas.

Verksamhetsutövaren skall stå för kostnaderna för åtgärderna.

Verksamhetsutövaren skall i de fall och den omfattning som den behöriga myndigheten bestämmer , och åtminstone en gång om året, på grundval av samlade uppgifter rapportera alla övervakningsresultat till de behöriga myndigheterna, i syfte att visa att tillståndsvillkoren följs och öka kunskaperna om vad som händer med avfallet och avfallsanläggningen.

Artikel 13

Förebyggande av försämring av vattenstatus-, luft- och markförorening

1. Den behöriga myndigheten skall förvissa sig om att verksamhetsutövaren har vidtagit alla åtgärder som behövs för att uppfylla gemenskapens miljönormer och framför allt, i enlighet med direktiv 2000/60/EG, för att förhindra att vattenstatusen försämras, bland annat för att

a)	utvärdera det deponerade avfallets potential att generera lakvatten, samt lakvattnets innehåll av förorenande ämnen, både under driftsfasen och fasen efter stängning, och fastställa avfallsanläggningens vattenbalans,

b)	förhindra eller minimera uppkomsten av lakvatten och att ytvatten eller grundvatten samt marken förorenas av avfallet,

c)	uppsamla förorenat vatten och lakvatten,

d)	behandla förorenat vatten, lakvatten och allt annat avloppsvatten som samlats in från avfallsanläggningen så att det når upp till den kvalitet som krävs för att det skall få släppas ut och gemenskapslagstiftningens krav uppfylls, framför allt kraven i direktiv 76/464/EEG, 80/68/EEG och 2000/60/EG .

2. Den behöriga myndigheten skall se till att verksamhetsutövaren har vidtagit nödvändiga åtgärder för att förhindra eller minska utsläpp av stoft och gas.

3. Om den behöriga myndigheten på grundval av en bedömning av miljörisker och med särskilt beaktande av direktiv 76/464/EEG, 80/68/EEG eller 2000/60/EG, där så är tillämpligt, beslutar att uppsamling och behandling av lakvatten inte behövs, eller om det har konstaterats att avfallsanläggningen inte utgör någon potentiell risk för mark, grundvatten eller ytvatten, får kraven i punkt 1 b, 1 c och 1 d sänkas eller frångås i enlighet därmed.

4. Medlemsstaterna skall förbjuda att utvinningsavfall bortskaffas i fast form, som suspension eller i vätskeform, i en vattenrecipient som inte är utformad för bortskaffande av utvinningsavfall , såvida inte verksamhetsutövaren dessförinnan påvisat att kraven i direktiv 76/464/EEG, 80/68/EEG och 2000/60/EG uppfyllts .

5. För håligheter efter brytning, också underjordiska håligheter och återfyllda dagbrott, där det får strömma in vatten efter det att driften lagts ned, gäller att verksamhetsutövaren skall vidta nödvändiga åtgärder för att inte vattnets status skall försämras och marken förorenas samt, senast sex månader innan länspumpningen av håligheten upphör, tillhandahålla den behöriga myndigheten information om följande:

a)	En plan över håligheterna, där det klart anges i vilka det skall få strömma in vatten efter det att länspumpningen upphört och med angivande av geologiska detaljer.

b)	En översikt över mängden av och kvaliteten på det vatten som påträffats i håligheterna under åtminstone de två sista åren det bedrivits brytning i dem.

c)	Prognoser om hur eventuella utsläpp av föroreningar från håligheterna kan komma att påverka grundvattnet och ytvattnet, med uppgifter också om var och i vilka mängder utsläppen sannolikt kommer att inträffa, samt planer för att minska och avhjälpa skadeverkningarna av sådana utsläpp.

d)	Förslag till hur vatteninströmningen i håligheterna skall övervakas, för att man snabbt skall kunna förvarnas om att det behövs skademinskande åtgärder.

6. För dammar som innehåller cyanid skall verksamhetsutövaren se till att koncentrationen av svagt syralöslig cyanid i dammen minskas till lägsta möjliga nivå med hjälp av bästa tillgängliga teknik vid avfallsanläggningar som tidigare har beviljats tillstånd eller redan har varit i drift den ... (23) och att koncentrationen av den svagt syralösliga cyaniden vid utsläppspunkten för bearbetningsavfallet från anrikningsanläggningen till dammen under inga omständigheter överskrider 50 ppm från och med den ... (23), 25 ppm från och med den ... (24) och 10 ppm från och med den ... (25) och 10 ppm vid anläggningar som beviljas tillstånd efter den ... (23).

På begäran av den behöriga myndigheten skall verksamhetsutövaren med hjälp av en riskbedömning utifrån de särskilda förhållanden som råder på platsen för verksamheten visa att dessa haltgränser inte behöver minskas ytterligare.

Artikel 14

Finansiell säkerhet

1. Innan verksamhet som omfattar uppsamling eller deponering av utvinningsavfall i en avfallsanläggning inleds, skall den behöriga myndigheten kräva en finansiell säkerhet (t.ex. i form av en garantisumma, inbegripet industristödda gemensamma garantifonder) eller motsvarande, i enlighet med förfaranden som skall fastställas av medlemsstaterna och godkännas av kommissionen så att:

a)	alla skyldigheter enligt det tillstånd som utfärdats i enlighet med detta direktiv har uppfyllts, inbegripet bestämmelser om åtgärder efter stängning,

b)	det alltid finns tillräckliga medel tillgängliga för att rehabilitera marken på platsen för verksamheten och det område som direkt påverkats av avfallsanläggningen .

2. Den säkerhet som avses i punkt 1 skall beräknas på grundval av följande:

a)	Avfallsanläggningens sannolika miljöpåverkan, med särskilt beaktande av bland annat avfallsanläggningens kategori, avfallets egenskaper och den framtida användningen av det rehabiliterade området.

b)	Antagandet att oberoende kvalificerade tredje parter kommer att bedöma situationen och utföra de rehabiliteringsarbeten som behövs.

3. Säkerhetens storlek skall regelbundet anpassas till den rehabiliteringsverksamhet som behöver genomföras på marken på platsen för verksamheten och det område som direkt påverkats av avfallsanläggningen.

4. Om den behöriga myndigheten godkänner stängningen enligt artikel 12.3 skall den skriftligen befria verksamhetsutövaren från den skyldighet att ställa säkerhet som avses i punkt 1 i den här artikeln med undantag för skyldigheterna i samband med åtgärder efter stängning enligt artikel 12.4.

Artikel 15

Miljöansvar

Följande punkt skall läggas till i bilaga III till direktiv 2004/35/EG:

”13. Hantering av utvinningsavfall enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/.../EG av den ... om hantering av avfall från utvinningsindustrin (26).

Artikel 16

Gränsöverskridande effekter

1. Om en medlemsstat där en avfallsanläggning är belägen konstaterar att driften av en avfallsanläggning i kategori A kan få en betydande skadlig inverkan på miljön och därav följande risker för människors hälsa i en annan medlemsstat, eller om en medlemsstat som kan komma att påverkas på sådant sätt begär detta, skall den medlemsstat där ansökan om tillstånd enligt artikel 7 lämnades in, till den andra medlemsstaten överlämna de uppgifter som tillhandahållits i enlighet med den artikeln, samtidigt som den ställer dessa till förfogande för sina egna medborgare.

Sådan information skall på ett ömsesidigt och jämlikt sätt ligga till grund för eventuella samråd som kan komma att behövas inom ramen för bilaterala förbindelser mellan de båda medlemsstaterna.

2. Inom ramen för sina bilaterala förbindelser skall medlemsstaterna se till att ansökningarna i de fall som avses i punkt 1 under en lämplig tidsperiod också ställs till den berörda allmänhetens förfogande i den medlemsstat som sannolikt kommer att påverkas, så att denna allmänhet också får möjlighet att ta ställning till ansökningarna innan den behöriga myndigheten fattar sitt beslut.

3. Medlemsstaterna skall se till att den information som verksamhetsutövaren i enlighet med artikel 6.4 tillhandahåller den behöriga myndigheten vid en olyckshändelse vid en sådan avfallsanläggning som avses i punkt 1 i den här artikeln omgående vidarebefordras till den andra medlemsstaten i syfte att bidra till att minska följderna för människors hälsa och kunna bedöma och minimera de faktiska eller potentiella miljöskadorna.

Artikel 17

Inspektioner utförda av den behöriga myndigheten

1. Innan deponeringen påbörjas, och därefter med regelbundna mellanrum som även omfattar åtgärder efter stängning och som fastställs av den berörda medlemsstaten, skall den behöriga myndigheten inspektera de avfallsanläggningar som omfattas av artikel 7 för att försäkra sig om att villkoren i tillståndet är uppfyllda. En bekräftelse på att villkoren är uppfyllda skall inte på något sätt minska verksamhetsutövarens ansvar enligt villkoren i tillståndet.

2. Medlemsstaterna skall kräva att verksamhetsutövaren bevarar uppdaterad dokumentation över all avfallshanteringsverksamhet och håller den tillgänglig för den behöriga myndighetens inspektion och ser till att det vid eventuellt byte av verksamhetsutövare under driften av en avfallsanläggning sker en lämplig överföring av relevant uppdaterad information och dokumentation om avfallsanläggningen.

Artikel 18

Rapporteringsskyldighet

1. Vart tredje år skall medlemsstaterna till kommissionen överlämna en rapport om genomförandet av detta direktiv. Rapporten skall upprättas på grundval av ett frågeformulär eller en förlaga som skall antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 23.2 Rapporten skall överlämnas till kommissionen inom nio månader från utgången av den treårsperiod som den omfattar.

Kommissionen skall inom nio månader från mottagandet av rapporterna från medlemsstaterna offentliggöra en rapport om genomförandet av detta direktiv.

2. Varje år skall medlemsstaterna till kommissionen överlämna information om händelser som anmälts av verksamhetsutövarna i enlighet med artikel 11.3 och artikel 12.6 Kommissionen skall på begäran göra denna information tillgänglig för medlemsstaterna. Utan att det påverkar tillämpningen av gemenskapslagstiftningen om allmänhetens tillgång till miljöinformation skall medlemsstaterna i sin tur på begäran göra denna information tillgänglig för den berörda allmänheten.

Artikel 19

Sanktioner

Medlemsstaterna skall fastställa regler om sanktioner vid överträdelse av de nationella bestämmelser som har antagits i enlighet med detta direktiv och skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas. De sanktioner som fastställs skall vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Artikel 20

Inventeringar av stängda avfallsanläggningar

Medlemsstaterna skall se till att det görs inventeringar, som regelbundet uppdateras, av stängda avfallsanläggningar (inklusive övergivna avfallsanläggningar) på deras respektive territorium som förorsakar allvarliga negativa miljöeffekter eller kan bli allvarliga hot mot människors hälsa eller miljön på medellång eller kort sikt. Dessa inventeringar, som skall göras tillgängliga för allmänheten, skall ske senast ... (27), med beaktande av de eventuellt tillgängliga metoder som anges i artikel 21.

Artikel 21

Informationsutbyte

1. Kommissionen skall, med biträde av den kommitté som avses i artikel 23, se till att ett adekvat utbyte av teknisk och vetenskaplig information äger rum mellan medlemsstaterna med syfte att bidra till utvecklingen av metoder för att

a)	genomföra artikel 20,

rehabilitera sådana stängda avfallsanläggningar som identifierats enligt artikel 20 för att uppfylla kraven i artikel 4. Sådana metoder skall möjliggöra införandet av lämpligaste riskbedömningsförfaranden och åtgärder för återställande som är anpassade till de olika geologiska, hydrogeologiska och klimatologiska förhållandena i hela Europa.

2. Medlemsstaterna skall se till att den behöriga myndigheten följer eller informeras om utvecklingen i fråga om bästa tillgängliga teknik.

3. Kommissionen skall anordna ett informationsutbyte om bästa tillgängliga teknik mellan medlemsstaterna och de berörda organisationerna, samt om övervakning och utveckling av sådan teknik. Kommissionen skall offentliggöra resultaten av detta informationsutbyte.

Artikel 22

Genomförande och ändring

1. Senast den ... (28) skall kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 23.2 och med prioritering av leden e, f och g anta de bestämmelser som krävs för att

a)	harmonisera och regelbundet överföra den information som avses i artiklarna 7.5 och 12.6,

b)	genomföra artikel 13.6, bland annat tekniska krav avseende definitionen av svagt syralöslig cyanid och metoder för att mäta denna,

c)	upprätta tekniska riktlinjer för fastställande av den finansiella säkerheten enligt artikel 14.2,

d)	upprätta tekniska riktlinjer för inspektioner i enlighet med artikel 17,

e)	komplettera de tekniska kraven för karakterisering av avfall i bilaga II,

f)	tolka definitionen i artikel 3.3,

g)	fastställa kriterier för klassificering av avfallsanläggningar i enlighet med bilaga III,

h)	fastställa eventuella harmoniserade provtagningsnormer och analysmetoder som behövs för det tekniska genomförandet av detta direktiv.

2. Eventuella kommande ändringar som kan bli nödvändiga för att anpassa bilagorna till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen skall antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 23.2.

Sådana ändringar skall företas i syfte att uppnå en hög miljöskyddsnivå.

Artikel 23

Kommitté

1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrättats genom artikel 18 i direktiv 75/442/EEG, nedan kallad ”kommittén”.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 24

Övergångsbestämmelse

1. Medlemsstaterna skall se till att avfallsanläggningar som beviljats tillstånd eller som redan är i drift den ... (29) överensstämmer med bestämmelserna i detta direktiv senast den ... (30), med undantag för bestämmelserna i artikel 14.1, för vilka överensstämmelse måste uppnås senast den ... (31) samt för bestämmelserna i artikel 13.6 för vilka överensstämmelse måste uppnås i enlighet med tidtabellen i denna.

2. Punkt 1 skall inte tillämpas på avfallsanläggningar som är stängda den ... (29).

3. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 skall medlemsstaterna se till att verksamhetsutövare, från och med att detta direktiv trätt i kraft eller, med avseende på nya medlemsstater, från och med anslutningsdatumet, och utan hinder av eventuell stängning av en avfallsanläggning av det slag som avses i punkt 1:

a)	ser till att anläggningen i fråga drivs, eller i händelse av att anläggningen stängs, hanteras efter stängningen på ett sådant sätt som inte blir till förfång för uppnåendet av målen med detta direktiv eller någon annan relevant gemenskapslagstiftning, inbegripet direktiv 2000/60/EG,

ser till att anläggningen i fråga inte vållar någon försämring av yt- eller grundvattenstatus, vilket skulle innebära ett åsidosättande av direktiv 2000/60/EG, eller någon markförorening till följd av lakvatten, förorenat vatten eller annan utsläpps- eller avfallsprodukt, oavsett om detta sker i fast form, som suspension eller i vätskeform,

c)	vidtar alla nödvändiga åtgärder för att avhjälpa följderna av eventuella överträdelser av led b för att uppnå efterlevnad av relevant gemenskapslagstiftning, inklusive direktiv 2000/60/EG.

4. När rådet fattar beslut om ett förslag från kommissionen i enlighet med artikel 55 i anslutningsakten 2005 [eller anslutningsprotokollet, såvida fördraget om upprättande av en konstitution för Europa har trätt i kraft den 1 januari 2007] skall rådet använda sitt handlingsutrymme enligt denna bestämmelse på ett sådant sätt att syftena med detta direktiv inte motverkas.

Artikel 25

Införlivande

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv före den ... (32). De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta.

Artikel 26

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 27

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i ... den ...

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EUT C 80, 30.3.2004, s. 35.

(2) EUT C 109, 30.4.2004, s. 33.

(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 31 mars 2004(EUT C 103 E, 29.4.2004, s. 634), rådets gemensamma ståndpunkt av den 12 april 2005 (EUT C 172 E, 12.7.2005, s. 1) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 6 september 2005.

(4) EUT L 345, 31.12.2003, s. 97.

(5) EGT L 257, 10.10.1996, s. 26. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(6) EGT C 65 E, 14.3.2002, s. 382.

(7) EGT L 242, 10.9.2002, s. 1.

(8) EGT L 194, 25.7.1975, s. 39. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.

(9) EGT L 182, 16.7.1999, s. 1. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.

(10) Rådets direktiv 92/91/EEG av den 3 november 1992 om minimikrav för förbättring av arbetstagarnas säkerhet och hälsa inom den del av utvinningsindustrin som utnyttjar borrning (elfte särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 348, 28.11.1992, s. 9).

(11) Rådets direktiv 92/104/EEG av den 3 december 1992 om minimikrav för förbättring av arbetstagarnas säkerhet och hälsa inom utvinningsindustrin ovan och under jord (tolfte särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 404, 31.12.1992, s. 10 ).

(12) EGT L 327, 22.12.2000, s. 1. Direktivet ändrat genom beslut nr 2455/2001/EG (EGT L 331, 15.12.2001, s. 1).

(13) EUT L 143, 30.4.2004, s. 56.

(14) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(15) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.

(16) EGT L 377, 31.12.1991, s. 20. Direktivet ändrat genom direktiv 94/31/EG (EGT L 168, 2.7.1994, s. 28).

(17) Rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (EGT 196, 16.8.1967, s. 1). Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2004/73/EG (EUT L 152, 30.4.2004, s. 1).

(18) Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG av den 31 maj 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat (EGT L 200, 30.7.1999, s. 1). Direktivet senast ändrat genom rådets direktiv 2004/66/EG (EUT L 168, 1.5.2004, s. 35).

(19) Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 175, 5.7.1985, s. 40). Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG (EUT L 156, 25.6.2003, s. 17).

(20) EUT L 41, 14.2.2003, s. 26.

(21) Rådets direktiv 76/464/EEG av den 4 maj 1976 om förorening genom utsläpp av vissa farliga ämnen i gemenskapens vattenmiljö (EGT L 129, 18.5.1976, s. 23). Direktivet senast ändrat genom direktiv 2000/60/EG.

(22) Rådets direktiv 80/68/EEG av den 17 december 1979 om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen (EGT L 20, 26.1.1980, s. 43). Direktivet ändrat genom direktiv 91/692/EEG (EGT L 377, 31.12.1991, s. 48).

(23) Det datum som anges i artikel 25.1.

(24) Fem år efter det datum som anges i artikel 25.1.

(25) Tio år efter det datum som anges i artikel 25.1.

(26) EUT L ...”

(27) Fyra år efter det datum som anges i artikel 25.1.

(28) Två år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.

(29) Det datum som anges i artikel 25.1.

(30) Fyra år efter det datum som anges i artikel 25.1.

(31) Sex år efter det datum som anges i artikel 25.1.

(32) 18 månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft.

BILAGA I

STRATEGI FÖR FÖREBYGGANDE AV ALLVARLIGA OLYCKSHÄNDELSER OCH INFORMATION TILL DEN BERÖRDA ALLMÄNHETEN

1. Strategi för förebyggande av allvarliga olyckshändelser

Verksamhetsutövarens strategi för förebyggande av allvarliga olyckshändelser samt hans säkerhetssystem skall stå i proportion till de risker för allvarliga olyckshändelser som avfallsanläggningen medför. Vid genomförandet av strategin och säkerhetssystemet skall följande faktorer beaktas:

1.	Strategin för förebyggande av allvarliga olyckshändelser bör omfatta verksamhetsutövarens övergripande mål och handlingsprinciper i fråga om kontroll av riskerna för allvarliga olyckshändelser.

2.	Säkerhetssystemet bör omfatta den del av det allmänna förvaltningssystemet som omfattar organisationsstrukturen, ansvarsfördelningen samt metoder, förfaranden, processer och resurser för utarbetande och genomförande av strategin för förebyggande av allvarliga olyckshändelser.

Följande aspekter skall tas upp i säkerhetssystemet:

Organisation och personal: uppgifter och ansvarsområden för den personal som deltar vid hanteringen av allvarliga risker på alla nivåer inom organisationen. Identifiering av denna personals utbildningsbehov och tillhandahållande av den utbildning som befinns vara nödvändig. De anställdas, och i förekommande fall entreprenörernas, delaktighet.

b)	Identifiering och bedömning av allvarliga risker: anta och genomföra förfaranden för systematisk identifiering av allvarliga risker som uppkommer vid normala och onormala driftförhållanden samt bedömning av deras sannolikhet och allvar.

c)	Driftskontroll: anta och inrätta förfaranden och instruktioner för säker drift, bland annat underhåll av anläggningen, processer, utrustning och tillfälliga avbrott.

d)	Hantering av förändringar: anta och genomföra förfaranden för planering av ändringar av avfallsanläggningar eller konstruktion av nya sådana anläggningar.

e)	Planering för nödsituationer: anta och genomföra förfaranden för att identifiera förutsebara nödsituationer genom systematisk analys samt för att förbereda, prova och se över beredskapsplaner som kan tillämpas vid sådana nödsituationer.

Övervakning av driften: anta och genomföra förfaranden för löpande bedömning av överensstämmelsen med de mål som fastställs i verksamhetsutövarens strategi för förebyggande av allvarliga olyckshändelser och dennes säkerhetssystem, samt av metoderna för undersökning och korrigering vid bristande överensstämmelse. Förfarandena bör omfatta verksamhetsutövarens system för rapportering av allvarliga olyckshändelser eller incidenter, i synnerhet sådana som har att göra med skyddsåtgärder som inte har fungerat, samt undersökning och uppföljning av dessa på grundval av de erfarenheter som gjorts.

Revision och översyn: anta och genomföra förfaranden för regelbunden systematisk bedömning av strategin för förebyggande av allvarliga olyckshändelser och säkerhetssystemens effektivitet och lämplighet. Dokumenterad översyn av strategins och säkerhetssystemets funktion och uppdatering av dessa, utförd av högsta ledningen.

2. Information till den berörda allmänheten

(1)	Verksamhetsutövarens namn och avfallsanläggningens adress.

(2)	Informationslämnarens befattning.

(3)	Bekräftelse av att avfallsanläggningen omfattas av de lagar och/eller andra författningar som genomför detta direktiv och, i förekommande fall, av att informationen om de faktorer som avses i artikel 6.2 har överlämnats till den behöriga myndigheten.

(4)	En klart och enkelt formulerad redogörelse för den eller de verksamheter som pågår på platsen för verksamheten.

(5)	Vanliga eller generiska namn eller allmän riskklassificering för de ämnen och preparat som förekommer vid den berörda avfallsanläggningen, samt för avfall som kan förorsaka allvarliga olyckshändelser med en redogörelse för deras viktigaste farliga egenskaper.

(6)	Allmänna uppgifter om riskerna för allvarliga olyckshändelser, bland annat deras potentiella effekt på den omgivande befolkningen och miljön.

(7)	Adekvat information om hur den berörda omgivande befolkningen kommer att varnas och hållas informerad om en allvarlig olyckshändelse inträffar.

(8)	Adekvat information om vad den berörda befolkningen skall göra och hur de skall förhålla sig vid en allvarlig olyckshändelse.

(9)	Bekräftelse av att verksamhetsutövaren är skyldig att i särskilt samarbete med räddningstjänsten vidta lämpliga åtgärder på platsen för verksamheten för att hantera allvarliga olyckshändelser och minimera deras effekter.

(10)	En hänvisning till den externa beredskapsplan som upprättats för att hantera följder av en olyckshändelse utanför platsen för verksamheten. I planen bör ingå en uppmaning att följa alla eventuella instruktioner och uppmaningar från räddningstjänstens sida i samband med en olyckshändelse.

(11)	Uppgifter om var ytterligare information kan erhållas, med beaktande av de bestämmelser om sekretess som fastställs i nationell lagstiftning.

BILAGA II

KARAKTERISERING AV AVFALL

Det avfall som skall deponeras i en anläggning skall karakteriseras så att anläggningens långsiktiga fysiska och kemiska stabilitet säkerställs och allvarliga olyckshändelser förebyggs. Avfallskarakteriseringen skall i förekommande fall och i överensstämmelse med avfallsanläggningens kategori omfatta följande aspekter:

1.	En redogörelse för förväntade fysikaliska och kemiska egenskaper hos det avfall som skall deponeras på kort och lång sikt , med särskilt omnämnande av hur stabilt det är under de atmosfäriska och meteorologiska förhållanden som råder vid markytan.

2.	En klassificering av avfallet i enlighet med de relevanta punkterna i beslut 2000/532/EG (1), med särskilt beaktande av avfallets farliga egenskaper.

3.	En beskrivning av de kemiska ämnen som kommer att användas vid bearbetningen av mineraltillgångarna, och dessa ämnens stabilitet.

4.	En redogörelse för deponeringsmetoden.

5.	En redogörelse för vilket avfallstransportsystem som kommer att tillämpas.

(1) Kommissionens beslut 2000/532/EG av den 3 maj 2000 om ersättning av beslut 94/3/EG om en förteckning över avfall i enlighet med artikel 1 a i rådets direktiv 75/442/EEG om avfall, och rådets beslut 94/904/EG om upprättande av en förteckning över farligt avfall i enlighet med artikel 1.4 i rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall (EGT L 226, 6.9.2000, s. 3). Beslutet senast ändrat genom rådets beslut 2001/573/EG (EGT L 203, 28.7.2001, s. 18.).

BILAGA III

KRITERIER FÖR KLASSIFICERING AV AVFALLSANLÄGGNINGAR

En avfallsanläggning skall klassificeras i kategori A om

—	brister eller felaktig drift, t.ex. att ett upplag kollapsar eller en fördämning rämnar, skulle kunna leda till en allvarlig olyckshändelse på grundval av en riskbedömning där faktorer som avfallsanläggningens nuvarande eller framtida storlek, lokalisering och miljöpåverkan har beaktats, eller

—	den innehåller avfall som över en viss tröskel klassificeras som farligt enligt direktiv 91/689/EEG, eller

—	den innehåller ämnen eller preparat som över en viss tröskel klassificeras som farliga enligt direktiv 67/548/EEG eller 1999/45/EG.

P6_TA(2005)0320

Gemenskapsprogrammet PROGRESS ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett gemenskapsprogram för sysselsättning och social solidaritet - PROGRESS (KOM(2004)0488 - C6-0092/2004 - 2004/0158(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2004)0488) (1),

—	med beaktande av artikel 251.2, artikel 13.2, artikel 129 och artikel 137.2 a i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0092/2004),

—	med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-0199/2005).

1.	Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.	Europaparlamentet påpekar att de anslag som anges för perioden efter 2006 i lagstiftningsförslaget är beroende av beslutet om nästa fleråriga finansieringsram.

3.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som nästa fleråriga finansieringsram antagits vid behov lägga fram ett förslag till justering av programmets finansiella referensbelopp.

4.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

5.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TC1-COD(2004)0158

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 6 september 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2005/EG om inrättande av ett gemenskapsprogram för sysselsättning och social solidaritet - PROGRESS

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 13.2, 129 och 137.2 a i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1)

Europeiska rådet beslöt vid sitt möte i Lissabon den 23-24 mars 2000 att man som en del av unionens övergripande strategi skulle ta med främjandet av sysselsättning och social integration för att nå det strategiska målet för nästa decennium att bli den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen, med långsiktig ekonomisk tillväxt, fler och bättre arbetstillfällen och större social sammanhållning. Europeiska rådet satte upp ambitiösa mål för att EU åter skall skapa förutsättningar för full sysselsättning, ökad kvalitet och produktivitet i arbetslivet, ökad social sammanhållning och en arbetsmarknad där alla kan delta.

(2)

I överensstämmelse med kommissionens uttalade mål att konsolidera och rationalisera EU:s finansieringsinstrument bör det genom detta beslut inrättas ett enda, enhetligt program (nedan kallat programmet) för fortsättning och vidareutveckling av de verksamheter som inleddes genom rådets beslut 2000/750/EG av den 27 november 2000 om inrättande av gemenskapens handlingsprogram mot diskriminering (2001-2006) (4), rådets beslut 2001/51/EG av den 20 december 2000 om inrättande av gemenskapens handlingsprogram avseende gemenskapens strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män (2001-2005) (5) och Europaparlamentets och rådets beslut nr 50/2002/EG av den 7 december 2001 om inrättande av ett program för gemenskapsåtgärder som skall uppmuntra medlemsstaterna att samarbeta för att motverka social utslagning (6), Europaparlamentets och rådets beslut nr 1145/2002/EG av den 10 juni 2002 om gemenskapens stödåtgärder inom sysselsättningsområdet (7) och beslut nr 848/2004/EG av den 29 april 2004 om inrättande av ett handlingsprogram för gemenskapen för att främja organisationer som på europeisk nivå verkar för jämställdhet mellan kvinnor och män (8) , samt för fortsättning och vidareutveckling av den verksamhet som bedrivs på gemenskapsnivå avseende arbetsvillkor.

(3)

Vid Europeiska rådets extra möte om sysselsättning i Luxemburg 1997 lanserades den europeiska sysselsättningsstrategin för att samordna medlemsstaternas sysselsättningspolitik på grundval av överenskomna riktlinjer och rekommendationer för sysselsättningen. Den europeiska sysselsättningsstrategin utgör idag det viktigaste instrumentet för genomförandet av Lissabonstrategins sysselsättningsoch arbetsmarknadspolitiska mål.

(4)

Europeiska rådet fann vid sitt möte i Lissabon att antalet människor som lever under fattigdomsgränsen och i social utslagning i unionen var oacceptabelt stort, och ansåg det därför nödvändigt att vidta åtgärder för att verkningsfullt bekämpa fattigdomen genom att sätta upp adekvata mål. Europeiska rådet enades om sådana mål vid sitt möte i Nice den 7-9 december 2000. Dessutom enades Europeiska rådet om att politiska insatser mot social utslagning skulle bygga på en öppen samordningsmetod i kombination med nationella handlingsplaner och initiativ från kommissionens sida för samarbete.

(5)

De demografiska förändringarna utgör en stor utmaning på lång sikt för de sociala trygghetssystemens förmåga att tillhandahålla rimliga pensioner och allmänt tillgänglig och högkvalitativ vård och omsorg som kan finansieras på lång sikt , varför det är viktigt att främja politiska insatser som kan leda både till ett adekvat socialt skydd och finansiell hållbarhet för de sociala trygghetssystemen. Rådet har beslutat att samarbetet på området socialt skydd skall bygga på den öppna samordningsmetoden.

(6)

I detta sammanhang bör invandrarnas särskilda situation uppmärksammas, liksom vikten av att åtgärder vidtas för att omvandla migrerande arbetstagares - ofta osäkra - illegala arbete till reguljär sysselsättning, så att de kommer i åtnjutande av samma sociala skydd, förmåner och arbetsvillkor som lagliga arbetstagare.

(7)

Säkerställande av minimistandarder och fortlöpande förbättringar av arbetsvillkoren i EU är en central del av den europeiska socialpolitiken och utgör ett viktigt övergripande mål för Europeiska unionen. Gemenskapen har en viktig uppgift när det gäller att stödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet på områden som arbetsmiljö, arbetsvillkor, inbegripet behovet av att kunna förena arbete och familjeliv, skydd för arbetstagare när deras anställningsavtal upphör, information till samt medverkan av och samråd med arbetstagare, representation och kollektivt tillvaratagande av arbetsgivares och arbetstagares intressen.

(8)

Icke-diskriminering är en av Europeiska unionens grundläggande principer. I artikel 13 i fördraget föreskrivs att diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning skall bekämpas. Förbudet mot diskriminering är också förankrat i artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Man bör beakta särdragen hos olika former av diskriminering , och i syfte att förebygga och bekämpa diskriminering på en eller flera grunder bör olika åtgärder tas fram parallellt. Vid bedömning av programmets tillgänglighet och de uppnådda resultaten bör man därför beakta de funktionshindrades särskilda behov när det gäller att få full och lika tillgång till verksamheter som finansieras genom programmet och resultaten därav samt utvärderingen av dessa verksamheter, inkluderande ersättning för de extra kostnader som uppstår i samband med tillgodoseendet av funktionshindrades särskilda behov. Erfarenheterna från många års kamp mot vissa former av diskriminering, däribland könsdiskriminering, kan också användas i kampen mot andra former av diskriminering.

(9)

Med artikel 13 i fördraget som grund har rådet antagit följande direktiv: direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (9) med förbud mot diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung inom bl.a. anställning, utbildning, varor och tjänster samt socialt skydd, direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (10) med förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning , samt direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (11) .

(10)

Enligt artiklarna 2 och 3 i fördraget är likabehandling av kvinnor och män en grundläggande princip i gemenskapsrätten, och de direktiv och andra rättsakter som antagits utgående från denna princip har väsentligt bidragit till att förbättra kvinnornas situation i gemenskapen. Erfarenheterna av tidigare åtgärder på gemenskapsnivå har visat att främjande av jämställdhet i EU:s politik och bekämpning av diskriminering i praktiken kräver att instrument som lagstiftning, finansieringsinstrument och integration av jämställdhetsperspektivet kombineras på ett sådant sätt att de stöder varandra. I överensstämmelse med principen om integration av jämställdhetsperspektivet bör jämställdhet mellan kvinnor och män beaktas i alla programmets avsnitt och åtgärder .

(11)

Medverkan av icke-statliga organisationer som är verksamma på regional och nationell nivå samt på EU-nivå är avgörande med tanke på ett framgångsrikt genomförande av programmets allmänna mål, och dessa aktörer bör därför, genom relevanta EU-nätverk, spela en viktig roll vid programmets utformning, genomförande och övervakning.

(12)

Eftersom målen för de planerade åtgärderna inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås på nationell nivå , bland annat på grund av behovet av informationsutbyte på EU-nivå och av att goda lösningar sprids i hela EU , och eftersom dessa mål alltså på grund av gemenskapsåtgärdernas multilaterala karaktär kan uppnås bättre på gemenskapsnivå , får gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i nämnda artikel går inte detta beslut utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(13)

Genom detta beslut inrättas en finansieringsram för programmets hela löptid vilken skall utgöra den särskilda referensen för budgetmyndigheten i den bemärkelse som avses i punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (12).

(14)	De åtgärder som krävs för genomförandet av detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/ 468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (13).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande av programmet

Genom detta beslut inrättas gemenskapsprogrammet för sysselsättning och social solidaritet, benämnt PROGRESS, som skall ge finansiellt stöd till genomförandet av Europeiska unionens mål på det sysselsättningsoch socialpolitiska området och därigenom inom ramen för Lissabonstrategin bidra till uppnåendet av målen i den socialpolitiska agendan (2006-2010) (14) . Programmet skall löpa från den 1 januari 2007 till den 31 december 2013.

Artikel 2

Programmets allmänna mål

Programmet har följande allmänna mål:

1.	Förbättra kunskapen om och förståelsen för situationen i medlemsstaterna (och i andra medverkande länder) genom analys, utvärdering och övervakning av politiska åtgärder.

2.	Stödja utvecklingen av statistiska verktyg och metoder och gemensamma indikatorer, om möjligt fördelade på kön och åldersgrupp, på de områden som programmet omfattar.

3.	Stödja och övervaka genomförandet av EU:s lagstiftning och politiska mål i medlemsstaterna och utvärdera deras effektivitet och inverkan , i synnerhet för att skapa fler och bättre arbetstillfällen .

4.	Främja nätverk, ömsesidigt lärande samt kartläggning och spridning av bra lösningar och innovativa tillvägagångssätt, såväl på regional, nationell som transnationell nivå .

5.	Öka de berörda parternas och allmänhetens medvetenhet om de EU-politiska och andra mål som eftersträvas under vart och ett av de fem avsnitten.

Öka centrala EU-nätverks kapacitet att främja och ytterligare utveckla Europeiska unionens politiska mål och strategier och att föra fram deras medlemsorganisationers åsikter. Dessa nätverk och organisationer måste bevisligen vara oberoende organisationer och stå fria att som sådana verka inom ett stort antal områden som påverkar deras medlem mars intressen .

Principen om integration av jämställdhetsperspektivet skall beaktas i alla programmets avsnitt och åtgärder.

De resultat som uppnåtts i programmets avsnitt och åtgärder skall spridas på lämpligt sätt bland alla berörda parter och till allmänheten. Dessutom skall kommissionen upprätta nödvändiga förbindelser med Europaparlamentet och med berörda icke-statliga organisationer och arbetsmarknadsparter på EU-nivå och ägna sig åt ett regelbundet åsiktsutbyte med dem.

Artikel 3

Programmets struktur

Programmet är uppdelat i följande fem avsnitt:

1.	Sysselsättning

2.	Socialt skydd och social integration

3.	Arbetsvillkor

4.	Antidiskriminering och mångfald

5.	Jämställdhet

Artikel 4

AVSNITT 1: Sysselsättning

Åtgärder inom avsnitt 1 skall stödja genomförandet av den europeiska sysselsättningsstrategin på följande sätt:

1.	Förbättra kunskaperna om sysselsättningssituationen och prognoserna för den , särskilt genom analyser och undersökningar och utveckling av statistik och gemensamma indikatorer.

2.	Övervaka och utvärdera genomförandet av de europeiska riktlinjerna och rekommendationerna och dess konsekvenser för sysselsättningen och analysera samspelet mellan sysselsättningsstrategin och den allmänna ekonomiska och sociala politiken samt andra politikområden.

3.	Organisera erfarenhetsutbyten om strategier , bra lösningar och innovativa tillvägagångssätt och främja ömsesidigt lärande med anknytning till sysselsättningsstrategin.

4.	Öka medvetenheten, sprida information och främja diskussionen om problem och politik på sysselsättningsområdet samt om genomförandet av nationella handlingsplaner , särskilt bland regionala och lokala aktörer, arbetsmarknadens parter och andra berörda.

5.	Lägga särskild vikt vid positiv särbehandling som uppmuntrar till lika behandling och lika möjligheter för kvinnor och män och kampen mot diskriminering när det gäller tillgång till arbete, utbildning och yrkeskarriär.

Artikel 5

AVSNITT 2: Socialt skydd och social integration

Åtgärder inom avsnitt 2 skall stödja genomförandet av den öppna samordningsmetoden på området socialt skydd och social integration på följande sätt:

1.	Öka kunskapen om frågor som rör social utslagning och fattigdom , socialt skydd och politik för social integration, särskilt genom analyser och undersökningar och genom utveckling av statistik och gemensamma indikatorer.

2.	Övervaka och utvärdera genomförandet av den öppna samordningsmetoden på området socialt skydd och social integration och analysera samspelet mellan den öppna samordningsmetoden och andra politikområden samt effekterna av dem på nationell nivå och gemenskapsnivå .

3.	Organisera erfarenhetsutbyten om strategier , bra lösningar och innovativa tillvägagångssätt och främja ömsesidigt lärande med anknytning till strategin för socialt skydd och social integration.

4.	Öka medvetenheten, sprida information och främja debatten om problem och politik med anknytning till EU:s samordningsförfarande på området socialt skydd och social integration, även bland icke-statliga organisationer, regionala och lokala aktörer och andra berörda parter.

5.	Bygga upp kapaciteten hos centrala EU-nätverk att stödja och vidareutveckla EU:s strategier och politiska mål på området för socialt skydd och social integration .

Artikel 6

AVSNITT 3: Arbetsvillkor

Åtgärder inom avsnitt 3 skall , med beaktande av principen om integration av jämställdhetsperspektivet, förbättra arbetsmiljö och arbetsvillkor, inbegripet hälsa och säkerhet i arbetet och möjlighet att förena arbete och familjeliv , på följande sätt:

Öka kunskapen om situationen med avseende på arbetsvillkor, särskilt genom analyser och undersökningar och genom utveckling av statistik och kvantitativa och kvalitativa indikatorer , uppdelade på kön och åldersgrupp, och genom bedömning av effektiviteten och inverkan av befintlig lagstiftning, politik och rutiner.

2.	Komplettera genomförandet av EU:s arbetsrätt genom effektiv övervakning, genomförande av expertseminarier , utarbetande av vägledningar och nätverksverksamhet mellan specialiserade organ inbegripet arbetsmarknadens parter .

3.	Ta initiativ till förebyggande åtgärder och främja hälsa och säkerhet i arbetet .

4.	Öka medvetenheten, sprida information och främja diskussionen, även mellan arbetsmarknadens parter, om problem och policyfrågor med anknytning till social trygghet, arbetsvillkor och kvaliteten på sysselsättningen, inbegripet möjligheten att förena arbete och familjeliv .

5.	Öka medvetenhet, sprida information och främja diskussionen om den allmänna frågan om illegalt arbete och se till att frågor om hälsa, säkerhet och arbetsvillkor, som påverkar invandrare och EUmedborgare i samma omfattning, tas upp och visas respekt och att relevanta normer uppfylls.

Artikel 7

AVSNITT 4: Antidiskriminering och mångfald

Åtgärder inom avsnitt 4 skall stödja genomförandet av principen om ickediskriminering och integrationen av denna princip i all EU-politik på följande sätt:

1.	Öka kunskapen om situationen med avseende på diskriminering och hur den skall bekämpas , särskilt genom analyser och undersökningar och genom utveckling av statistik och indikatorer och genom bedömning av effektiviteten och inverkan av befintlig lagstiftning, politik och rutiner.

2.	Komplettera genomförandet av EU:s antidiskrimineringslagstiftning genom effektiv övervakning, genomförande av expertseminarier , utarbetande av vägledningar och nätverksverksamhet mellan organ som är specialiserade på antidiskriminering.

Öka medvetenheten, sprida information och främja diskussionen om problem och policyfrågor med anknytning till diskriminering och integrering av antidiskriminering i övrig EU-politik , vilket även inbegriper icke-statliga organisationer som ägnar sig åt antidiskriminering, regionala och lokala aktörer, arbetsmarknadens parter och andra berörda parter .

Bygga upp kapaciteten hos centrala EU-nätverk att stödja och vidareutveckla EU:s strategier och politiska mål för att bekämpa diskriminering. Sådana EU-nätverk skall också omfatta mindre EU-nätverk, däribland icke-statliga organisationer som är specialiserade och arbetar med specifika funktionshinder. Dessa nätverk och organisationer måste bevisligen vara oberoende organisationer och stå fria att som sådana verka inom ett stort antal områden som påverkar deras medlem mars intressen.

Artikel 8

AVSNITT 5: Jämställdhet

Åtgärder inom avsnitt 5 skall stödja genomförandet av principen om jämställdhet och integrationen av denna princip i all EU-politik på följande sätt:

1.	Öka kunskapen om situationen med avseende på jämställdhetsfrågor och integrering av jämställdhetsperspektiv, särskilt genom analyser och undersökningar, genom utveckling av statistik och indikatorer samt genom bedömning av inverkan av befintlig lagstiftning, politik och rutiner.

2.	Komplettera genomförandet av EU:s antidiskrimineringslagstiftning genom effektiv övervakning, genomförande av expertseminarier , utarbetande av vägledningar och nätverksverksamhet mellan organ som är specialiserade på jämställdhet.

3.	Öka medvetenheten, sprida information och främja debatten om problem och policyfrågor med anknytning till jämställdhet , i synnerhet möjligheten att förena arbete och familjeliv och integrering av jämställdhetsperspektiv på ett övergripande sätt .

4.	Bygga upp kapaciteten hos centrala EU-nätverk att stödja och vidareutveckla EU:s strategier och politiska mål för främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män .

Artikel 9

Typer av åtgärder

1. Genom programmet skall följande typer av åtgärder finansieras , vilka också kan genomföras på gränsöverskridande nivå :

Analyser

—	Insamling, utveckling och spridning av uppgifter och statistik.

—	Utveckling och spridning av gemensamma metoder och indikatorer/riktmärken.

—	Utförande av studier, undersökningar och analyser samt spridning av deras resultat.

—	Utförande av utvärderingar och konsekvensbedömningar samt spridning av deras resultat.

—	Utarbetande och publicering av vägledningar och rapporter.

—	Publicering och spridning av informations- och utbildningsmaterial via Internet och andra medier.

Åtgärder som avser ömsesidigt lärande, information och spridning

—	Utbyte av strategier, bra lösningar och innovativa tillvägagångssätt och främjande av ömsesidigt lärande på regional, nationell och transnationell nivå samt på EU-nivå.

—	Kartläggning av bra lösningar och granskning av varandras lösningar genom möten, workshops och seminarier på EU-nivå , transnationell eller nationell nivå.

—	Anordnande av konferenser och seminarier inom ramen för ordförandeskapet.

—	Anordnande av konferenser och seminarier till stöd för utformning och genomförande av EU:s lagstiftning och politiska mål.

—	Anordnande av ett årligt forum med alla berörda aktörer för utvärdering av genomförandet av den socialpolitiska dagordningen och de olika avsnitten av programmet, vilket skall inbegripa presentation av resultat och diskussion om framtida prioriteringar.

—	Anordnande av mediekampanjer och evenemang.

—	Sammanställning och publicering av material för informationsspridning och för spridning av programmets resultat.

—	Utbyte mellan lokala aktörer inom Europeiska unionen i syfte att främja ett direkt utbyte av erfarenheter och kunskap om specifika nationella särdrag.

Stöd till centrala aktörer

—	Bidrag till centrala EU-nätverks driftskostnader.

—	Inrättande av arbetsgrupper av nationella tjänstemän för övervakning av genomförandet av EU:s lagstiftning.

—	Finansiering av utbildning för fackmän , centralt placerade tjänstemän och andra relevanta aktörer , däribland företrädare för icke-statliga organisationer och arbetsmarknadens parter .

—	Nätverksverksamhet mellan specialiserade organ på EU-nivå.

—	Finansiering av expertnätverk.

—	Finansiering av övervakningscentrer på EU-nivå.

—	Utbyte av personal mellan nationella förvaltningar.

—	Samarbete med internationella institutioner.

—	Samarbete mellan institutioner och nationella lokala aktörer.

2. Den typ av åtgärder som avses i punkt 1 b bör ha en stark EU-dimension och ha en lämplig omfattning så att ett faktiskt EU-mervärde uppnås, samt utföras av regionala eller lokala myndigheter, särskilda organ som föreskrivs i EU-lagstiftningen eller aktörer som betraktas vara bland de centrala på sitt område.

3. De olika typerna av åtgärder skall, på de områden som avses i artikel 3, bidra till att man uppnår de mål som fastställts i den socialpolitiska dagordningen inom ramen för Lissabonstrategin.

4. Programmet skall inte finansiera åtgärder för att förbereda och genomföra europeiska år.

Artikel 10

Tillträde till programmet

1. Detta program skall vara öppet för alla offentliga och privata organ, aktörer och institutioner, i synnerhet

—	medlemsstaterna,

—	arbetsförmedlingar,

—	lokala och regionala myndigheter,

—	särskilda organ som föreskrivs i EU-lagstiftningen,

—	arbetsmarknadens parter,

—	icke-statliga organisationer på regional eller nationell nivå eller på EU-nivå,

—	universitet och forskningsinstitut,

—	utvärderingsexperter,

—	nationella statistikkontor,

—

medier.

2. Kommissionen får också direkt medverka i programmet när det gäller sådana åtgärder som avses i artikel 9.1 a och b.

3. Funktionshindrade skall ges full tillgång till programmets verksamheter och resultat. Deras särskilda behov skall beaktas och de extra kostnader som eventuellt uppkommer för att säkerställa denna tillgång skall ersättas.

Artikel 11

Ansökningar om stöd

De typer av åtgärder som avses i artikel 9 kan finansieras på följande sätt:

—	Genom ett tjänstekontrakt efter en anbudsinfordran, varvid Eurostats förfaranden skall tillämpas på samarbetet med de nationella statistikkontoren, eller.

—

genom ett partiellt stöd efter en inbjudan att lämna förslag. I detta fall skall EU:s medfinansiering i allmänhet inte överstiga 90% av bidragsmottagarens totala kostnader. Eventuellt stöd utöver detta tak får endast beviljas i undantagsfall och efter en noggrann prövning av omständigheterna i fråga.

De åtgärder som avses i artikel 9.1 b kan även få ekonomiskt stöd på begäran, exempelvis från medlemsstaterna.

Artikel 12

Genomförandebestämmelser

De åtgärder som krävs för genomförandet av detta beslut med avseende på följande punkter skall vidtas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 13.2 :

a)	Allmänna riktlinjer för genomförande av programmet.

b)	Årligt arbetsprogram för genomförande av programmet , uppdelat på de olika avsnitten .

c)	Vilket finansiellt stöd som skall utbetalas av gemenskapen.

d)	Årsbudget.

e)	Förfarande för val av åtgärder som skall få stöd från gemenskapen och ett utkast till förteckning över åtgärder som skall få sådant stöd som lämnas av kommissionen.

f)	Kriterier för utvärdering av programmet, inbegripet kriterier som avser förhållandet mellan kostnad och nytta och reglerna för spridning och förmedling av resultat.

Artikel 13

Kommitté

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté som är indelad i fem underkommittéer som motsvarar programmets fem avsnitt .

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas , med beaktande av dess artikel 8.

3. Kommittén skall anta sin egen arbetsordning.

Artikel 14

Samarbete med andra kommittéer

1. Kommissionen skall knyta nödvändiga kontakter med Kommittén för socialt skydd och Sysselsättningskommittén för att se till att de regelbundet och på lämpligt sätt informeras om genomförandet av de verksamheter som avses i detta beslut.

2. Kommissionen skall också informera de andra berörda kommittéerna om de åtgärder som har vidtagits inom ramen för programmets fem avsnitt.

3. Vid behov skall kommissionen etablera regelbundet och strukturerat samarbete mellan programkommittén och de uppföljningskommittéer som har inrättats för andra berörda politikområden, instrument och åtgärder.

Artikel 15

Konsekvens och komplementaritet

1. Tillsammans med medlemsstaterna skall kommissionen garantera övergripande konsekvens när det gäller unionens och gemenskapens politik, instrument och åtgärder på andra områden, särskilt genom att inrätta lämpliga mekanismer för samordning av programmets verksamhet med relevant verksamhet inom forskning, rättsliga och inrikes frågor, kultur, utbildning och ungdomsfrågor, utvidgning och gemenskapens yttre förbindelser , samt med regionalpolitik och allmän ekonomisk politik . Särskild vikt skall läggas vid möjligheterna till synergieffekter mellan detta program och programmen på utbildningsområdet.

2. Kommissionen och medlemsstaterna skall garantera konsekvens och komplementaritet mellan programmets verksamhet och unionens och gemenskapens andra relevanta åtgärder, framför allt sådana som genomförs genom strukturfonderna och i synnerhet Europeiska socialfonden , och de skall se till att överlappningar undviks .

3. Kommissionen skall garantera konsekvens och komplementaritet mellan programmets verksamhet och verksamheten i kommissionens andra avdelningar och andra relevanta europeiska organ, särskilt verksamheten i Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor, Europeiska arbetsmiljöbyrån, Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning, Europeiskt centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet och det framtida europeiska jämställdhetsinstitutet, och den skall se till att överlappningar undviks.

4. Kommissionen skall se till att utgifter som täcks och betalas av programmet inte belastar något annat av gemenskapens finansieringsinstrument.

5. Kommissionen skall regelbundet informera den kommitté som avses i artikel 13 om andra gemenskapsåtgärder som bidrar till uppnåendet av målen i den socialpolitiska agendan inom ramen för Lissabonstrategin .

6. Medlemsstaterna skall så långt som möjligt bemöda sig om att garantera konsekvens och komplementaritet mellan programmets verksamhet och den verksamhet som bedrivs på nationell, regional och lokal nivå.

Artikel 16

Tredjelands medverkan

Programmet skall vara öppet för medverkan från följande länder utanför EU:

—	EFTA/EES-länderna enligt villkoren i EES-avtalet.

—	De kandidatländer som är associerade till Europeiska unionen, samt de länder på västra Balkan som medverkar i stabilitets- och associeringsprocessen.

Artikel 17

Finansiering

1. Den vägledande finansiella ramen för genomförandet av detta gemenskapsprogram fastställs till 854,2 miljoner euro för en period av sju år med början 1 januari 2007.

2. Vid fördelningen av anslag mellan de olika avsnitten skall följande minimiandelar beaktas:

Avsnitt 1	Sysselsättning	21 %
Avsnitt 2	Social trygghet och social integration	30%
Avsnitt 3	Arbetsvillkor	8 %
Avsnitt 4	Antidiskriminering och mångfald	23 %
Avsnitt 5	Jämställdhet	12%

3. Högst 2% av den finansiella ramen skall anslås till genomförandet av programmet för att exempelvis täcka utgifter i samband med verksamheten i den kommitté som avses i artikel 13 eller de utvärderingar som skall utföras i enlighet med artikel 19.

4. De årliga anslagen samt medlens fördelning på de olika avsnitten i programmet skall beviljas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen. Fördelningen av anslagen på de olika avsnitten skall åskådliggöras på ett lämpligt sätt i budgetplanen.

5. Kommissionen kan använda sig av teknisk eller administrativ hjälp till ömsesidig nytta för kommissionen och stödmottagarna samt av stödutgifter.

Artikel 18

Skydd av gemenskapens ekonomiska intressen

1. Kommissionen skall när åtgärder enligt detta beslut genomförs se till att gemenskapens ekonomiska intressen skyddas genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom att göra effektiva kontroller och genom att återkräva felaktigt utbetalda belopp samt genom att tillämpa effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner (för det fall att oegentligheter upptäcks), i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 (15), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (16) samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 (17).

2. När det gäller de gemenskapsåtgärder som finansieras genom det här beslutet skall med begreppet oegentlighet enligt artikel 1.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 avses varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten eller åsidosättande av en avtalsenlig skyldighet som är följden av en handling eller underlåtenhet av en ekonomisk aktör och som genom en otillbörlig utgift har lett till eller skulle kunna leda till en negativ ekonomisk effekt för Europeiska unionens allmänna budget eller för de budgetar som de förvaltar.

3. De avtal och överenskommelser [samt avtal med deltagande tredje land] som sluts i enlighet med det här beslutet skall bland annat innehålla bestämmelser om övervakning och finansiell kontroll genomförda av tillsynsmyndigheten och kommissionen eller någon bemyndigad företrädare samt om revisioner genomförda av revisionsrätten, om nödvändigt på plats.

Artikel 19

Övervakning och utvärdering

1. För att möjliggöra regelbunden övervakning av programmet och nödvändiga justeringar av det, skall årliga verksamhetsrapporter utarbetas av kommissionen och överlämnas till den programkommitté som avses i artikel 13 samt till Europaparlamentet .

2. Programmet skall också bli föremål för en halvtidsutvärdering av de olika avsnitten och programmet som helhet för att möjliggöra en bedömning av hur långt man har kommit med att uppnå programmets mål och vilket EU-mervärde det har. Denna utvärdering får kompletteras med löpande utvärderingar, Dessa skall utföras av kommissionen med bistånd av externa experter. När de blir tillgängliga skall deras resultat redovisas i de verksamhetsrapporter som enligt punkt 1 skall sändas till Europaparlamentet .

3. Kommissionen skall för Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén lägga fram följande:

a)	En delrapport om utvärderingen av de resultat som uppnåtts och om de kvalitativa och kvantitativa aspekterna på genomförandet av programmet, senast den 31 december 2010.

b)	Ett meddelande om programmets fortsättning, inom ramen för förslagen till den kommande budgetplanen, senast den 31 december 2011.

c)	En utvärderingsrapport i efterhand för att bedöma vilken inverkan programmets mål har haft och vilket EU-mervärde programmet har haft, med bistånd av externa experter, senast den 31 december 2015 .

4. Kommissionen skall se till att det som en del av övervaknings- och utvärderingsprocessen utvärderas i vilken omfattning som åtgärder vidtagits för att garantera funktionshindrades tillgång till programmets verksamheter och resultat.

Artikel 20

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i ... den ...

På Europaparlamentets vägnar

Talman

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EUT C....

(2) EUT C 164, 5.7.2005, s. 48 .

(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 6 september 2005.

(4) EGT L 303, 2.12.2000, s. 23.

(5) EGT L 17, 19.11.2001, s. 22.

(6) EGT L 10, 12.1.2002, s. 1.

(7) EGT L 170, 29.6.2002, s. 1.

(8) EUT L 157, 30.4.2004, s. 18. Rättelse i EUT L 195, 2.6.2004, s. 7.

(9) EGT L 180, 19.7.2000, s. 22.

(10) EGT L 303, 2.12.2000, s. 16.

(11) EUT L 373, 21.12.2004, s. 37.

(12) EGT C 172, 18.6.1999, s. 1.

(13) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(14) Meddelande från kommissionen: Den socialpolitiska agendan, KOM(2005)0033.

(15) EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

(16) EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

(17) EGT L 136, 31.5.1999, s. 1 .

P6_TA(2005)0321

Framtiden för textil- och konfektionssektorn

Europaparlamentets resolution om textil- och konfektionsindustrins framtid efter 2005 (2004/2265 (INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 oktober 2004”Textilier och konfektion efter 2005 - Rekommendationer från högnivågruppen för textilier och konfektion” (KOM(2004)0668),

—	med beaktande av kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artikel 10a i rådets förordning (EEG) nr 3030/93 rörande en särskild skyddsklausul för textilprodukter (1),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 oktober 2003”Framtiden för textil- och konfektionssektorn i den utvidgade Europeiska unionen” (KOM(2003)0649),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2002”Industripolitiken i ett utvidgat Europa” (KOM(2002)0714),

—	med beaktande av kommissionens meddelande ”Handlingsplan för den europeiska textil- och beklädnadsindustrins konkurrenskraft” (KOM(1997)0454-C4-0626/1997),

—	med beaktande av kommissionens rapport om inre marknadens inverkan på anställningen av kvinnor inom textil- och beklädnadsindustrin (2),

—	med beaktande av kommissionens meddelande ”Förslag till riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik 1998” (KOM(1997)0497),

—	med beaktande av sin resolution av den 14 november 1996 om den internationella utvecklingens effekter på gemenskapens textil- och konfektionssektor (3),

—	med beaktande av sin resolution av den 10 april 1992 om ett gemenskapsinitiativ för omstrukturering av textil- och beklädnadsindustriområden (Retex) (4),

—	med beaktande av sin resolution av den 11 oktober 1990 om en möjlig förnyelse av multifiberavtalet eller påföljande system efter 1991 (5),

—	med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för regional utveckling och utskottet för rättsliga frågor (A6-0193/2005) och av följande skäl:

Europeiska unionens textil- och konfektionssektor, som i hög grad utgörs av små och medelstora företag och som är mycket arbetskraftsintensiv, är en nyckelsektor som har en lovande framtid under förutsättning att öppnandet av marknaderna åtföljs av sociala normer och miljönormer och av garantier för deras efterlevnad och att innovation äger rum.

I denna sektor har det sedan den 1 januari 2005, till följd av att importkvoterna slutgiltigt avskaffats, skett en spektakulär ökning av importen, särskilt från Kina, vilket medför att oerhört många arbetstillfällen går förlorade både inom EU och i de utvecklingsländer som brukar vara leverantörer till EU, såsom exempelvis Sri Lanka och Marocko.

C.	Avskaffandet av kvoter inom textil- och konfektionssektorn kan få skadliga effekter i de minst gynnade regionerna och kan bidra till att den regionala BNP per capita minskar, en situation som motiverar lämpliga åtgärder.

När det gäller handeln med Kina är det centrala problemet att Kina överhuvudtaget inte är någon fri marknad och att de flesta textilföretag fortfarande är statliga företag som får räntefria lån via statliga banker, systematiskt exportstöd och dolt statlig stöd som exempelvis gratis elleverans, vilket inte förekommer i en korrekt fungerande marknad.

E.	Europaparlamentet påpekar att samtidiga, massiva prissänkningar på särskilda produktgrupper faktiskt kan gynna Europas konsumenter, men att kombinationen av en rekordstor import och låga priser kan ställa den inhemska konfektionsindustrin inför en nästan övermäktig uppgift.

Det är företagens uppgift att möta de utmaningar som är förknippade med liberaliseringen, men det är de offentliga myndigheternas uppgift att fastställa de villkor som gör det möjligt för företagen att vara konkurrenskraftiga och att garantera dem ett allmänt och effektivt marknadsöppnande på ömsesidiga villkor.

G.	Europaparlamentet inser att Kina har goda förutsättningar att konkurrera inom många produktgrupper inom textil- och konfektionsindustrin och på olika sätt har utvecklat sin styrka (massproduktion, låga löner) i nära samarbete med den europeiska industrin.

H.	Man måste förhindra att de minst utvecklade länderna blir de stora förlorarna på denna liberalisering och att arbetsförhållanden och levnadsstandarden för deras arbetare försämras. I de fattigaste länderna är mellan 70 och 80 procent av textilarbetarna kvinnor.

Medlemmarna i Världshandelsorganisationen (WTO) tilläts då Kina blev medlem i WTO att fram till slutet av 2008 utnyttja särskilda skyddsklausuler som tillåter kvantitativa begränsningar av kinesisk export, framför allt om marknadsstörningar skulle uppstå eller en oharmonisk utveckling av handeln skulle inträda.

Av de varumärkesförfalskade varor som vräks ut på Europas marknader kommer 70 procent från Kina, och hälften av alla tullförfaranden i Europa som rör varumärkesförfalskning gäller textil- och klädartiklar. Årligen beslagtar tullen närmare 5 miljoner olagligt förfalskade klädartiklar och accessoarer.

Varumärkesförfalskning och plagiat medför kostnader för samhälle och ekonomi och får negativa följder för kreativitet och innovation, särskilt för textilföretagen i Europa som under senare år alltmer koncentrerat sig på produkter med ett ökat mervärde och som genom denna utveckling påverkas negativt i sin kreativitet och sin innovation, vilka utgör ett av de sista avgörande trumfkorten i vår europeiska textilsektor.

Det är nu, strax före den tionde årsdagen av Barcelonaprocessen, dags att skrida till handling för att knyta en nära relation mellan de två sidorna av Medelhavet och skapa flera vinnande strategier för att uppnå en hållbar utveckling och aktivera de nationella och regionala marknaderna i denna region samt för att skapa garantier för en effektiv solidaritet inom ramen för en gemensam utveckling.

M.	Medlemsstaterna kan inte vidta några åtgärder på eget initiativ eftersom de överlåtit den uteslutande handelspolitiska behörigheten åt Europeiska unionen.

N.	Bilaterala avtal mellan EU och Kina är en möjlighet att bemöta de enorma utmaningarna på ett rättvist, transparent och framtidsinriktat sätt.

De otaliga företagsnedläggningarna och de många förlorade arbetstillfällena inom textilsektorn, särskilt under de senaste åren och i allra högsta grad sedan i början av 2005, har orsakat svåra sociala och mänskliga problem. De prognoser som tagits fram av Euratex (den europeiska branschorganisationen för konfektion och textil) är mycket oroväckande.

P.	Den politik som EU hittills bedrivit för att stödja strukturella förändringar har allmänt sett varit framgångsrik.

Q.	Statligt stöd behövs för att fullfölja moderniseringen och omläggningen av textilindustrin. Det är också angeläget att staten stöder innovation, forskning, fortbildning och sociala åtgärder som åtföljer dessa förändringar.

R.	De regioner inom Europeiska unionen som drabbas värst av förlorade arbetstillfällen inom textilsektorn är ofta de som redan ligger illa till på grund av hög arbetslöshet och låga inkomstnivåer. Destabiliseringen av denna ekonomiska sektor gör att de territoriella obalanserna inom unionen bara ökar.

Europaparlamentet uttrycker oro över den onormala ökningen av antalet icke-europeiska textilprodukter, särskilt från Kina, som importerats till EU sedan världshandelsavtalet om textilprodukter löpte ut den 1 januari 2005 och kvoterna avskaffades. Detta, i kombination med utsikten till ännu större ökningar i framtiden, kommer att få kännbara konsekvenser för sysselsättningen inom den europeiska textilindustrin, en strategisk sektor med stor framtidspotential och en hög grad av regional koncentration och som i första hand består av småföretag och mikroföretag samt har en övervägande del kvinnlig arbetskraft.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra alla WTO:s medlemsländer, förutom de mest utsatta utvecklingsländerna, att inom ramen för Doha-programmets förhandlingar uppnå villkor för ömsesidigt marknadstillträde som är både rättvisa och jämförbara för de stora producenterna av textil och konfektion samt ett erkännande av etiska och sociala normer och miljöregler.

3.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en jämförande studie av effekterna på den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen av den stegvisa liberaliseringen av sektorn inom ramen för WTO, i synnerhet i de minst gynnade regioner som är kraftigt beroende av denna sektor.

4.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka det ekonomiska och politiska trycket på tredjeländer i syfte att förmå dessa länder att i högre grad tillämpa sociala normer och miljönormer.

5.	Europaparlamentet begär att WTO påskyndar avskaffandet av icke-tariffära handelshinder och harmoniserar tekniska regler, särskilt genom att genomföra principen om ömsesidigt erkännande.

6.	Europaparlamentet begär att kommissionen utformar sitt framtida mandat för handelsförhandlingar med utgångspunkt i en organisation av handelsflödena som möjliggör en förbättring av arbetsvillkor, skydd och förbättring av arbetstagarnas rättigheter samt ett effektivt miljöskydd.

7.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöva politiska och ekonomiska påtryckningar i syfte att göra den kinesiska valutans växelkurs mer flexibel. Denna kurs är konstgjort låg, vilket motverkar en gradvis liberalisering av världshandeln.

8.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förenkla förfaranden som syftar till att underlätta små och medelstora företags tillämpning av antidumpingmekanismer och kräver större transparens i antidumpingförfarandet.

Europaparlamentet kräver att kommissionen utnyttjar handelshinderförordningen när illojala förfaringssätt konstateras, och att man förser sig med ett effektivt övervakningsinstrument som gör det möjligt för kommissionen att systematiskt identifiera sådana förfaringssätt och mycket snabbt vidta de motåtgärder som krävs.

10.	Europaparlamentet betonar att textilsektorn i Europa kan betrakta världshandeln, bland annat handeln med Kina, mer som en utmaning än som en fara endast om det råder likartade förutsättningar och handelsspelets regler respekteras på båda sidor, vilket med säkerhet inte är fallet för närvarande.

11.

Europaparlamentet noterar det samförståndsavtal som ingicks mellan kommissionen och Kina den 10 juni 2005 avseende begränsningar av kinesisk textilexport. Europaparlamentet uppmanar dock kommissionen och rådet att tillämpa överenskommelsen även på andra textilkategorier där detta är nödvändigt och att säkerställa transparens när det gäller beräkningsgrunderna för exportbegränsningar. Europaparlamentet insisterar på att skyddsklausuler skall tillämpas om överenskommelsen tillämpas på ett oriktigt sätt.

12.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att noggrant övervaka följderna av Förenta staternas åtgärder inom textil- och konfektionssektorn, och framför allt Kinas omdirigeringar av handeln inom denna sektor.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att aktivt stödja forskning, innovation och livslångt lärande genom särskilda åtgärder med EU:s medel, i syfte att stärka konkurrenskraften för EU:s textil- och konfektionssektor och i synnerhet för små och medelstora företag som drabbats av att kvoterna avskaffades den 1 januari 2005 och att hjälpa dessa företag så att konsekvenserna av utlokaliseringarna kan mildras.

14.	Europaparlamentet betonar att man utöver den europeiska tillverkningsindustrins intressen även måste ta hänsyn till de europeiska importörernas långsiktiga intressen.

15.

Europaparlamentet uppmanar samtidigt kommissionen att förstärka skyddet av immateriella rättigheter i enlighet med WTO:s TRIPS-avtal (Trade-Related-Aspects of Intellectual Property Rights) så att kampen mot förfalskning och piratkopiering kan bli effektiv. Europaparlamentet begär också att kommissionen agerar offensivt för att se till att TRIPS-avtalet (särskilt artikel 25.2) följs när det gäller textildesign på tredjeländers marknader och att man tar fram motåtgärder vid bristande efterlevnad. Europaparlamentet anser att det bör vidtas lämpliga åtgärder mot dem som medverkar till förfalskning och piratkopiering.

16.	Europaparlamentet anser i detta sammanhang att det finns ett behov av att gå längre än åtgärder för att höja medvetenheten och informera företagen inom arbetsgruppen mellan Kina och EU, och att kommissionen bör se till att Kina inför hårdare straff för förfalskare och pirattillverkare.

17.

Europaparlamentet betonar vikten av att stärka principen om företagens sociala ansvar och den strikta respekten för Internationella arbetsorganisationens (ILO) regler och konventioner och för internationella konventioner om miljö och mänskliga rättigheter. Det är viktigt att garantera en hållbar utveckling genom att införa dessa principer i EU:s bilaterala och multilaterala handelsavtal.

18.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja ökad insyn i samtliga textil- och klädtillverkningsställen som europeiska företag har anknytning till samt i de arbetsnormer som tillämpas på dessa platser.

19.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja WTO:s institutionella ram och de bilaterala handelsavtalen för att effektivt kämpa mot alla former av modernt slaveri, barnarbete och exploatering, särskilt exploateringen i samband med kvinnoarbete, inom textil- och konfektionssektorn i tredjeländer, så att arbetstagarnas grundläggande rättigheter respekteras och social dumpning undviks.

20.	Europaparlamentet uppmanar Kina att som medlem av ILO följa överenskomna arbetsmarknadsdirektiv och grundläggande miljökrav samt att bestraffa överträdelser.

21.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lansera ett ambitiöst initiativ på internationell nivå så att en bättre balans skall kunna skapas mellan olika internationella organisationers befogenheter, makt och styrka, och begär att avtal om arbetstagarnas rättigheter, mänskliga rättigheter och miljöskydd verkligen skall verkställas.

22.	Europaparlamentet understryker att stöd till anpassning av sektorn borde betecknas som ett mål i EU:s politik, inte minst EU:s strukturpolitik.

23.

Europaparlamentet begär att skyddsklausulerna skall tillämpas omedelbart i enlighet med WTO-reglerna, men är medvetet om att de bara skall gälla provisoriskt. Kommissionen uppmanas att genomföra en praktisk plan för att tillfälligt stödja en omstrukturering och omläggning av hela textil- och konfektionssektorn, i syfte att säkerställa dess framtid och dess konkurrenskraft på världsmarknaderna.

24.

Europaparlamentet betonar behovet av att överväga ett tillfälligt synsätt för sektorn på gemenskapsnivå och uppmanar kommissionen att ta hänsyn till detta, med tanke på de exceptionella och allvarliga utmaningar som sektorn står inför. Parlamentet påpekar också att den sociala dialogen spelar en avgörande roll i frågor som gäller modernisering och sättet att hantera de förändringar som krävs för att göra branschen konkurrenskraftig.

25.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå att alla företag som vill exportera till EU måste uppge att de iakttar rättigheter för arbetstagare och miljönormer på internationell nivå, och att all import till EU av produkter som bryter mot dessa regler, särskilt produkter som tillverkats av fångar, barn eller straffarbetare utan fackliga rättigheter, skall vara förbjuden.

26.	Europaparlamentet betonar vikten av att införa obligatorisk ursprungsmärkning och märkning med företagsnamn av produkter i denna sektor, så att konsumenterna kan se var produkterna kommer ifrån.

27.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta mer kraftfulla åtgärder för att bekämpa förfalskningar av textil- och konfektionsprodukter och för att skydda de europeiska konsumenterna.

28.

Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att ändra rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (6) och senare ändringsförordningar i syfte att införa tullkontroller för att identifiera produkter som åtföljs av falska ursprungsdeklarationer.

29.	Europaparlamentet uppmanar EU att efter 2006 i alla europeiska textilregioner upprätthålla de europeiska strukturfonder vars syfte är att ge bistånd till forskning, innovation, yrkesutbildning och till små och medelstora företag.

30.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda alla eventuella reserver i strukturfonderna för oförutsedda lokala och sektorrelaterade kriser till nyföretagande och till stöd för små och medelstora företag i de drabbade regionerna, för att främja att nya arbetstillfällen skapas inom andra branscher.

31.

Europaparlamentet bekräftar på nytt sin ståndpunkt att det för utbetalning av EU-stöd till företagen genom de många möjligheter som strukturfonderna erbjuder skall finnas krav på exakta åtaganden i fråga om sysselsättning samt lokal och regional utveckling i enlighet med de politiska riktlinjer som fastställdes i Lissabon.

32.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska kommissionen att genomföra en ny studie så att man får beslutsunderlag för stödåtgärder till förmån för textilindustrin i de utvecklingsländer och de minst utvecklade länder där textilexporten är livsviktig, i syfte att utveckla deras produktion och aktivera deras nationella och regionala marknader.

33.	Europaparlamentet begär att man i de minst utvecklade länderna inrättar de infrastrukturer som krävs för att förbättra deras konkurrenskraft på textilsektorns internationella marknader, och att man främjar samarbetet på regional nivå.

34.	Europaparlamentet är medvetet om att liberaliseringen påverkar män och kvinnor på olika sätt. Risken för att textilindustrin skall kollapsa i många fattiga länder efter det att kvoterna avskaffats innebär en risk för att kvinnornas ställning i dessa länder allvarligt försvagas.

35.

Europaparlamentet påminner om att man inom ramen för systemet med allmänna tullförmåner måste bibehålla förmånerna för de minst utvecklade länderna för att deras produktion och exportkapacitet skall kunna bevaras, vilket ligger i linje med parlamentets resolution, där det fastställs att graderingsmekanismer bör införas och att tullförmånerna bör avskaffas för produkter med ursprung i ett förmånsland som har uppnått en stark konkurrenskraft inom en viss sektor. Syftet med detta bör vara att hjälpa de mest utsatta utvecklingsländerna inom världshandeln med textil och konfektion.

36.

Europaparlamentet förespråkar ett partnerskap mellan Europa och Medelhavsländerna för att främja samarbete inom sektorn och göra den mer konkurrenskraftig genom en aktiv politik till stöd för utbildning, FoU, teknisk innovation, spridning av god praxis och utbyte av marknadsinformation. Parlamentet rekommenderar att det inrättas ett nätverk av skolor, utbildningsinstitutioner och teknikcentra i Europa- Medelhavsområdet med expertis inom textil- och konfektionsbranschen för att främja teknikpartnerskap, utbildning och gemensamma forskningsprogram.

37.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen, i överensstämmelse med kriterierna i dess meddelande av den 16 mars 2005 om ursprungsregler i avtal om förmånshandel (KOM(2005)0100), att noggrant studera hur reglerna kan förenklas och göras flexiblare, och att beakta behovet av en effektivare övervakning av deras tillämpning för att förhindra att förmåner missbrukas. Europaparlamentet hoppas att de nya reglerna kommer att skapa garantier för efterlevnaden och leda till att parlamentets åtaganden gentemot Europa-Medelhavsområdet respekteras. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant studera förenklingarna av preferensreglerna om ursprungsland och varnar för missbruk av dessa förmåner. Parlamentet efterlyser en konsekvensbedömning när det gäller de förenklade preferensursprungsreglerna för textil- och klädindustrisektorn i EU och i de minst utvecklade länderna.

38.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt vidta åtgärder och att så snart som möjligt åta sig att upprätta en konsoliderad marknad inom ramen för Europa-Medelhavsassocieringsavtalen och att bilaterala avtal skyndsamt sluts och tillämpas effektivt mellan länderna vid Medelhavet så att det fria varuutbytet underlättas i detta område. Europaparlamentet anser att det bör inrättas ett gemensamt tullsystem för detta område.

39.

Europaparlamentet påpekar att den bristande tillgången till finansiering och den bristande ändamålsenligheten hos några finansiella instrument fortsätter att vara ett stort hinder för små och medelstora företag i sektorn, liksom inom många andra sektorer av den europeiska ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka lämpliga åtgärder för att åtgärda detta och stimulansåtgärder för att behålla en del av produktionskedjan i länderna i Europa-Medelhavsområdet, i utvidgningsländerna och i de länder som omfattas av Europeiska grannskaps- och partnerskapspolitiken.

40.	Europaparlamentet begär att diskussionerna mellan medlemsstaterna leder till att tillämningen av ursprungskumulering föregrips för alla utsatta länder och länderna söder om Medelhavet.

41.

Europaparlamentet stöder konsolideringen av ett produktionsområde Europa-Medelhavet så att inte bara länderna söder om Medelhavet utan också länderna norr om Medelhavet kan möta utmaningen från de regionala sammanslutningarna i Amerika och Asien och säkerställa att industriproduktionen och sysselsättningen behålls. Särskilda EU-anslag behövs för att stödja program för forskning, innovation och samarbete i detta sammanhang.

42.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga undersöka följderna för sektorn av den nya politiken för kemikalier (REACH), särskilt dess inverkan på konkurrenskraften, och att därvid särskilt fokusera på små och medelstora företag, samt anpassa förslagen på sådant sätt att importerade varor inte gynnas jämfört med varor som produceras i EU.

43.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att studera alla parametrar som är förknippade med REACH, särskilt konsekvenserna när det gäller kostnadsökningar, innovationskapacitet och effekterna för konkurrensen mellan produkter som är tillverkade i Europeiska unionen och produkter som importeras från tredjeländer. Detta bör bli föremål för en detaljerad konsekvensbedömning där man tar hänsyn till följderna för små och medelstora företag.

44.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka instrument för att stödja klädindustrin in Medelhavsområdet och låta den omfattas av åtgärder som syftar till att stärka ett produktionsområde Europa-Medelhavet inom textil- och konfektionssektorn.

45.

Europaparlamentet begär att europeisk textilplan skall inrättas med en särskild budget för forskning, innovation, utbildning och stöd till små och medelstora företag och för omställning av anläggningar och omskolning av anställda. Europaparlamentet anser att det är absolut nödvändigt att främja dialogen mellan arbetsmarknadens parter i EU och att konsultera arbetsmarknadens parter i samband med inrättande och uppföljning av denna plan.

46.

Europaparlamentet anser det vara av yttersta vikt att man vidtar åtgärder för att stödja teknisk innovation och välkomnar lanseringen av den europeiska teknikplattformen för textilier och konfektion, som kommer att leda till en långsiktig och innovativ strategi för att öka sektorns globala konkurrenskraft och till att forsknings- och utvecklingsinsatserna uppmuntras och samordnas.

47.

Europaparlamentet välkomnar varmt rapporten från unionens högnivågrupp ”Textil- och konfektionssektorn” av den 30 juni 2004”The Challenge of 2005 - European textiles and clothing in a quota free environment” (7), såväl vad gäller dess rekommendationers innehåll som dess realistiska tolkning av läget inom sektorn samt dess strategiska förslag.

48.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling (FoU) inriktas mer på små och medelstora företag och bidrar till att övervinna problemen med spridning av FoU till företagen. Parlamentet kräver dessutom att gynnsamma förhållanden etableras, så att forskning och innovation alltid kan ingå i företagsverksamheten, oavsett de berörda företagens storlek.

49.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta stimulansåtgärder och särskilda stödprogram för att uppmuntra små och medelstora företag inom textil- och konfektionssektorn att investera i egna aktiviteter inom FoU och icke-teknisk innovation. Europaparlamentet pekar på betydelsen av att investera i icke-teknisk forskning och uppmanar kommissionen att revidera lagstiftningen om statligt stöd för att möjliggöra att investeringar inom detta område behandlas på samma sätt som FoUinvesteringar.

50.	Europaparlamentet uppmanar regionala och nationella myndigheter att, i nära samarbete med ekonomiska och sociala aktörer, utarbeta lokala strategiska planer för områden där textilindustrin är särskilt utbredd.

51.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EGT C 101, 27.4.2005, s. 2.

(2) Tillägg 2/91 till ”Social Europe”.

(3) EGT C 362, 2.12.1996, s. 248.

(4) EGT C 125, 18.5.1992, s. 276.

(5) EGT C 284, 12.11.1990, s. 147.

(6) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.

(7) Den fullständiga texten av högnivågruppens rapport är tillgänglig på följande sida: http://europa.eu.int/comm/enterprise/textile/documents/hlg_report_30_06_04.pdf.

P6_TA(2005)0322

Television utan gränser

Europaparlamentets resolution om tillämpningen av artiklarna 4 och 5 i direktiv 89/552/EEG - ”Television utan gränser” - ändrat genom direktiv 97/36/EG, för perioden 2001-2002 (2004/2236 (INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television (1), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG av den 30 juni 1997 (2),

—	med beaktande av resultatet av kommissionens offentliga samråd om tillämpningen av artiklarna 4 och 5 i direktivet,

—	med beaktande av Europarådets konvention från 1989 om gränsöverskridande television,

—	med beaktande av Europarådets resolution om kulturell mångfald och mediepluralism i globaliseringens tidevarv, som antogs vid den sjunde europeiska ministerkonferensen om mediepolitiken i Kiev (Ukraina) den 10-11 mars 2005,

—	med beaktande av kommissionens meddelande om framtiden för europeisk lagstiftning på det audiovisuella området (KOM(2003)0784),

—	med beaktande av kommissionens meddelande om principer och riktlinjer för gemenskapens audiovisuella politik i den digitala eran (KOM(1999)0657),

—	med beaktande av artiklarna 151 och 157 i EG-fördraget, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och Protokollet om systemet för radio och tv i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna,

—	med beaktande av sin resolution av den 4 september 2003 om ”Television utan gränser” (3),

—	med beaktande av sin resolution av den 4 oktober 2001 om den tredje rapporten från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén om tillämpningen av direktiv 89/552/EEG - ”Television utan gränser” (4),

—	med beaktande av sin resolution av den 2 juli 2002 om kommissionens meddelande om vissa rättsliga aspekter på biofilm och annan audiovisuell produktion (5),

—	med beaktande av sin ståndpunkt av den 12 februari 2004 om Europaparlamentets och rådets förslag till ändring av rådets beslut 2000/821/EG av den 20 december 2000 om genomförande av ett program för att stimulera utveckling, distribution och marknadsföring av europeiska audiovisuella verk (6),

—	med beaktande av sin resolution av den 26 september 2002 om en handlingsplan för framgångsrikt införande av digital-tv i Europa (7),

—	med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A6-0202/2005), och av följande skäl:

A.	Lissabonstrategin syftar till att stärka den europeiska industrins innovationskapacitet och göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsekonomi.

B.	Den audiovisuella sektorn kännetecknas dels av teknisk innovation, dels av sin sociala, ekonomiska och kulturella betydelse.

Att inom Världshandelsorganisationen (WTO) värna om kulturella föremåls särart, till vilka den audiovisuella sektorn hör, är ett prioriterat mål för EU. Det är beklagligt att kommissionen inte har följt denna linje genom att föreslå att den audiovisuella sektorn skall införlivas i tillämpningsområdet för direktivet om tjänster på den inre marknaden.

D.	Spridningen av europeiska produktioner och av produktioner av oberoende programföretag är mycket viktig för att främja kulturell mångfald, yttrandefrihet och pluralism.

E.	Direktivet tillkom i samband med skapandet av den inre marknaden och bör i högre grad beakta strävanden som hänför sig till ett gemensamt rättsligt område, medborgarskapet och en politisk union.

F.	Direktivet är föråldrat med tanke på den nya teknik som snabbt håller på att utvecklas och som i snabb takt kommer att leda till ett obegränsat utbud på det europeiska audiovisuella området, och bestämmelserna i direktivet måste därför anpassas till den tekniska utvecklingen.

Direktivets tillämpning faller under medlemsstaternas och deras behöriga nationella myndigheters befogenhet, men kommissionen har en viktig utvärderings- och övervakningsfunktion, till vilken det är nödvändigt att knyta Europaparlamentet, de nationella parlamenten, de nationella regleringsorganen och den allmänna opinionen.

H.	Direktivet tillhandahåller en flexibel ram som har gjort det möjligt för medlemsstaterna att tillämpa ett regelverk och för den audiovisuella industrin att själv reglera sin verksamhet. Direktivet spelar också en viktig roll genom att fastställa minimiregler.

I.	Det är oroande att vissa bestämmelser i direktivet (nämligen om sändningskvoter, reklam m.m.) inte tillämpas och efterlevs i tillräcklig utsträckning på grund av att det saknas en lämplig kontroll i vissa medlemsstater.

J.	En ökning och diversifiering av utbudet av tjänster bör gå hand i hand med att alla ges möjlighet att få tillgång till detta utbud.

Tillämpningen av artiklarna 4 och 5 i direktivet

Europaparlamentet konstaterar att kommissionen i sitt ovannämnda meddelande om framtiden för europeisk lagstiftning på det audiovisuella området lyfter fram de positiva resultaten och att indikatorerna med några få undantag visar en ökning av sändningstiden för europeiska produktioner. Parlamentet noterar att sändningskvoterna för europeiska produktioner och program av oberoende programföretag i stort sett har följts och att kommissionen anser att direktivets mål har uppnåtts, men uppmuntrar ändå medlemsstaterna att öka sina insatser i fråga om utsändningar av europeiska program och av oberoende produktioner.

2.	Europaparlamentet beklagar att andelen oberoende produktioner har minskat med 3,48 procent på fyra år under den referensperiod som analyseras i kommissionen sjätte rapport om tillämpningen av artiklarna 4 och 5 (KOM(2004)0524) sidan 7 i rapporten).

Europaparlamentet noterar att det finns stora skillnader i sätten att tillämpa och tolka bestämmelserna i direktivet och att det därför inte går att ge någon rättvisande lägesbeskrivning, något som framkommit vid de oberoende granskningarna. Parlamentet rekommenderar kommissionen att utarbeta och översända ett mer standardiserat frågeformulär till medlemsstaterna, som gör det möjligt att få fram jämförbara resultat, och understryker det brådskande behovet av att analysera resultaten från de nya medlemsstaterna. Vidare föreslår parlamentet att detta standardiserade frågeformulär även skall innehålla uppgifter om tjänster för funktionshindrade personer.

Europaparlamentet betonar att inrättandet av en 10-procentig kvot baserad på värdet (och inte på antalet sändningstimmar) skulle ge en mer konsekvent indikator för att mäta efterlevnaden av artikel 5, vilket skulle undanröja skillnaderna mellan medlemsstaterna i fråga om vad som betraktas som sändningstimmar.

Europaparlamentet beklagar att vissa medlemsstater fortfarande inte har lämnat all information, särskilt i fråga om satellit- och kabel-tv-kanaler, som ofta utelämnas i de nationella rapporterna. Parlamentet anser att det ankommer på kommissionen att se till att medlemsstaterna uppfyller sina skyldigheter och att dess uppgifter inte bör begränsas till att betona att uppgiftsskyldigheten gäller samtliga tv-program inom en medlemsstats jurisdiktion. Parlamentet uppmanar kommissionen och de behöriga nationella myndigheterna att införa tydliga sanktioner vid upprepade överträdelser av skyldigheten att efterleva relevanta bestämmelser eller skyldigheten att översända information.

6.	Europaparlamentet beklagar att tillämpningen av sändningskvoter i vissa medlemsstater beräknas per radioprogramföretag i stället för per kanal, vilket bryter mot direktivets principer. Detta är särskilt allvarligt i de medlemsstater där det finns en stark koncentration av radioprogramföretag.

7.	Europaparlamentet kräver att medlemsstaternas frihet att tillämpa artikel 4 åtminstone skall kompenseras genom rapportering av öppet redovisade, exakta och klara indikatorer.

Europaparlamentet anser att de tolkningsskillnader som finns mellan medlemsstaterna i fråga om begreppen ”europeiska verk” och ”oberoende producent” skulle kunna undvikas om kommissionen i samband med översynen av direktivet preciserade definitionen av ”oberoende producent”, ”europeiska verk” och ”temakanaler”. Parlamentet menar också att detta skulle leda till ökad rättssäkerhet vid direktivets genomförande.

9.	Europaparlamentet noterar att sändningskvoterna för europeiska verk till största delen fylls av nationella program och stöder frivilliga initiativ för ytterligare icke-nationella europeiska verk.

10.	Europaparlamentet understryker att det är mycket viktigt att främja MEDIA-programmet, vars inrättande och fortsatta existens har och bör ha som mål att stödja självständiga producenter och små och medelstora företag.

11.

Europaparlamentet understryker behovet av att förstärka MEDIA-programmet som ett viktigt instrument för EU:s audiovisuella yrkesutbildningspolitik och för stöd till spridning och distribution av biofilm. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att öppna sina utbildningssystem för kunskap om det europeiska filmarvet och för de europeiska folkens språk, kulturer, traditioner, historia och erfarenheter.

12.

Europaparlamentet erinrar om att europeiska samproduktioner och gemensamma marknadsföringsstrategier är viktiga för spridningen av europeiska produktioner. Parlamentet noterar att bristen på en integrerad och globaliserad europeisk industri gör att det europeiska audiovisuella området utnyttjas mer effektivt av producenter från USA än av européerna själva, trots att européerna är mer produktiva inom dokumentärfilm och fiktion. Parlamentet anser att den ojämna spridningen av audiovisuella produktioner hotar den kulturella mångfalden.

13.	Europaparlamentet anser att Europa bör satsa mycket mer på marknadsföring för att den europeiska audiovisuella sektorn skall kunna konkurrera med den amerikanska.

14.	Europaparlamentet uppmärksammar kommissionen på att det med tanke på olika produktionsgruppers offensiv på de europeiska marknaderna är mycket viktigt att ge ökat stöd till en europeisk särprägel i innehållet och att utveckla denna genom att skapa finansieringsmöjligheter.

15.

Europaparlamentet påminner om behovet av att så många EU-medborgare som möjligt på så många olika språk som möjligt ges tillgång till kanaler med en alleuropeisk dimension, som Arte och Euronews och andra liknande initiativ. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja information om och spridning av europeiska kulturevenemang på europeisk nivå genom att även tillhandahålla format som kan tillgås av funktionshindrade personer (dvs. ljudbeskrivning, undertextning och tolkning till teckenspråk).

16.	Europaparlamentet understryker att metoder för att göra kvalitetsanalyser av kulturinnehåll i den europeiska audiovisuella produktionen måste prioriteras och erinrar om betydelsen av ramprogrammet för forskning och utveckling.

Översyn av direktivet

17.

Europaparlamentet vill understryka att den audiovisuella sektorn bidrar till teknisk innovation, ekonomisk tillväxt och skapandet av sysselsättning. Vidare är den ett viktigt instrument för den gemensamma marknadens funktion och har även en avgörande betydelse för en välfungerande demokrati, förutsatt att den ger utrymme för olika bidrag och åsikter, pluralism och kulturell mångfald. Parlamentet anser att man just för att slå vakt om dessa medborgerliga demokratiska värden och yttrande- och åsiktsfriheterna måste reglera skyddet av människors rätt till integritet och värdighet.

18.

Europaparlamentet slår fast att den europeiska audiovisuella modellen skall bygga på jämvikt mellan en stark, oberoende och pluralistisk public service och en dynamisk och likaledes pluralistisk kommersiell sektor, vilka båda genererar direkta och indirekta arbetstillfällen. Parlamentet anser att det med tanke på produktionens vitalitet och kvalitet är nödvändigt att denna modell får förbli permanent och att det krävs en lagstiftningsram för att säkerställa att EU-medborgarnas rättigheter respekteras.

19.

Europaparlamentet understryker att allmänhetens universella tillgång till programinnehåll av hög kvalitet blivit ännu viktigare mot bakgrund av den snabba tekniska utvecklingen och den tilltagande koncentrationen i en alltmer konkurrensutsatt och globaliserad miljö. Parlamentet anser att public service-baserad radio och tv är av stor betydelse för en demokratisk åsiktsbildning och för en levande kulturell mångfald och kunskapen om den. Parlamentet anser även att public service-företagen skall ha lika möjligheter till prioriterad tillgång till marknaden, även när det gäller nya tjänster.

20.

Europaparlamentet anser att det finns ett behov av en översyn av direktivet för att bemöta strukturomvandlingen och att man vid denna översyn inte bör ifrågasätta det nuvarande direktivets grundläggande principer - fri rörlighet för europeiska televisionssändningar, fri tillgång till särskilda evenemang, gynnande av europeiska produktioner och nyproduktioner av oberoende producenter, skydd för minderåriga och den allmänna ordningen, konsumentskydd samt rätt till genmäle - men dock anpassa dem till dagens utmaningar utan att åsidosätta kvalitetskravet och sektorns ekonomiska bärkraft.

21.	Europaparlamentet rekommenderar att det införs en skyddsklausul som uttryckligen fastställer att medlemsstaternas behörighet på kultur- och medieområdet skall respekteras.

22.	Europaparlamentet anser att översynen av direktivet bör främja utvecklingen av ny teknik och nya tjänster för att garantera ekonomisk tillväxt i EU i enlighet med Lissabonstrategin.

23.

Europaparlamentet noterar att kommissionen sedan några år genomför ett offentligt samråd med sikte på ett nytt direktiv som den planerar att lägga fram i slutet av 2005. Parlamentet har informerats om att rådets brittiska ordförandeskap kommer att anordna en konferens i Liverpool om översynen av direktivet. Parlamentet kräver att fullt ut få medverka i alla etapper av detta arbete.

24.

Europaparlamentet befarar att debatten och samrådet om denna så viktiga fråga kommer att styras av ekonomiska överväganden och uppgörelser mellan regeringarna. Parlamentet är medvetet om att marknaden ensam inte kommer att lösa problemen och att EU:s institutioner måste bemöta EU-medborgarnas oro angående televisionens kulturella innehåll.

25.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att självständiga producenter har möjlighet att behålla rättigheterna till sina produktioner och bättre kan försvara sina immateriella rättigheter, så att deras möjligheter att locka privata investeringar kan utökas.

26.	Europaparlamentet är oroat över de påtryckningar som utövas för att minska regleringen av sektorn och påminner om att direktivet fastställer miniminormer som inte har lyckats förhindra att programkvaliteten försämras.

27.

Europaparlamentet noterar reklamens roll för finansieringen av vissa allmänna tv-kanaler och dess inflytande över programutbudet. Parlamentet konstaterar emellertid att tillämpningen av artiklarna om kontroll av den sändningstid som avsätts för reklam i vissa länder alltjämt är så bristfällig att det blivit svårt att säkra en strikt åtskillnad mellan reklam och programinnehåll, vilket går ut över programmens kulturella integritet.

28.

Europaparlamentet insisterar på att man måste fastställa innehållet och reklamreglerna på ett tydligt sätt, i synnerhet när det gäller alkoholreklam, vars påverkan är särskilt skadlig för barn och sårbara personer. Parlamentet påminner om att skyddet av minderåriga bör utgöra ett prioriterat mål för politiken på det audiovisuella området och en grundläggande princip som bör utsträckas till alla audiovisuella tjänster som står till allmänhetens förfogande.

29.	Europaparlamentet insisterar således på att de bestämmelser som begränsar möjligheterna till reklamavbrott för audiovisuella produktioner bibehålls.

30.	Europaparlamentet understryker att översynen av direktivet bör göra det möjligt att befästa de juridiska skyldigheterna och en stark politisk vilja att göra en strikt åtskillnad mellan å ena sidan publicistiskt och konstnärligt innehåll och å andra sidan säljfrämjande åtgärder.

31.	Europaparlamentet begär att man i det nya direktivet skall ålägga medlemsstaterna och deras behöriga organ att införa effektivare mekanismer för efterlevnad och kontroll av lagstiftningen och att tillämpa de fastställda sanktionerna, särskilt i fråga om kvoter och reklam.

32.

Europaparlamentet konstaterar att digitalisering och interaktiva medier innebär möjligheter för industri och konsumenter, men att ökade valmöjligheter inte med nödvändighet medför ökad kvalitet, och inte heller fler europeiska produktioner. Parlamentet noterar risken för att den audiovisuella sektorn klyvs i två delar som utvecklas i olika takter.

33.

Europaparlamentet konstaterar att det har uppkommit nya former av television, till exempel via ADSL-näten, på internet och i mobiltelefoner. Parlamentet anser att man i samband med översynen av direktivet måste klargöra hur direktivet skall tillämpas på dagens olika former av television i syfte att förhindra eventuell snedvridning av konkurrensen mellan dem.

34.	Europaparlamentet slår fast att en utvidgning av tillämpningsområdet för direktivet inte får förhindra att den europeiska modellen stärks, med utgångspunkt i fri rörlighet, kvalitet, public service, allmänintresset och respekten för europeiska värden.

35.

Europaparlamentet understryker behovet av en europeisk lagstiftning som, så långt det är möjligt, är oberoende av den audiovisuella tekniken. Parlamentet kräver att en sådan lagstiftning tydliggör att public service-aktörerna har rätt att använda all ny teknik och nya medieformer, som till exempel internet- och WAP-tjänster, utan att det strider mot reglerna på den inre marknaden.

36.

Europaparlamentet välkomnar mot bakgrund av den tekniska utvecklingen, som bl.a. innebär en tilltagande konvergens och digitalisering, kommissionens förslag att inom ramen för sin översyn av direktivet föreslå en utvidgning av dess tillämpningsområde så att det omfattar alla tjänster på grundval av olika hög grad av reglering.

37.

Europaparlamentet anser att direktivet, om dess tillämpningsområde utvidgas till att omfatta nya tjänster, bör innehålla bestämmelser om att även dessa tjänster skall uppfylla principerna om främjande av europeiska verk och oberoende europeiska produktioner. Med tanke på att de mekanismer som föreskrivs i artiklarna 4 och 5 för traditionella tjänster inte är anpassade till de nya tjänsterna uppmanar parlamentet kommissionen att fastställa skyldigheter i fråga om investeringar (produktion eller inköp), tillhandahållande av ett europeiskt innehåll och tillgång till detta.

38.	Europaparlamentet anser att man för att trygga den kulturella mångfalden bör vidta åtgärder för att främja europeiska verk inom de nya tjänsterna, bland annat beställvideo.

39.	Europaparlamentet understryker det trängande behovet av att, med tanke på den digitala tekniken, på ett grundläggande sätt förändra den strategi som hittills gällt för gemenskapens lagstiftning och som grundat sig på en åtskillnad mellan innehåll och ”infrastruktur”.

40.

Europaparlamentet poängterar att man dels måste stärka kontrollen över kanaler som är etablerade utanför gemenskapen och som enligt artikel 2 i direktivet lyder under medlemsstaternas jurisdiktion och sänder program som uppmanar till rashat och religiöst hat, dels måste förbättra samordningen mellan medlemsstaterna på detta område.

41.

Europaparlamentet kräver att särskild uppmärksamhet ägnas åt att programmen skall vara tillgängliga för hörsel- och synskadade personer. Parlamentet föreslår att medlemsstaterna varje år skall lämna in uppgifter till kommissionen om hur många procent av det totala antalet program som erbjuder hjälptjänster för funktionshindrade personer (dvs. undertextning, ljudbeskrivning och tolkning till teckenspråk), i såväl public service-kanaler som privata kanaler, samt ta fram nationella handlingsplaner för att öka tillgången till sådana tjänster och göra dem lättare att tillgå via tv-utrustning.

42.	Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att inom ramen för informationssamhället utarbeta och genomföra mediekunskapsprogram för att främja ett aktivt och medvetet medborgarskap i Europa.

43.	Europaparlamentet framhåller den betydelse som arbetsgruppen för nationella regleringsorgan har och kräver att Europaparlamentet skall knytas till arbetet som observatör.

44.

Europaparlamentet föreslår att ett europeiskt år för audiovisuella medier skall organiseras med deltagande av EU:s institutioner, politiska partier, det civila samhället och den audiovisuella sektorn, i syfte att ta fram en ”europeisk pakt för innovation” som skall garantera jämvikten mellan konkurrenskraft, kvalitet, kultur och mångfald.

Mångfald och mediekoncentration

45.

Europaparlamentet är oroat över den ökande mediekoncentrationen i vissa medlemsstater - både horisontellt och vertikalt - som hotar demokratin och utgör en risk för den kulturella mångfalden och som kan förstärka tendenserna till extrem kommersialisering av den audiovisuella sektorn och vissa nationella produktioners dominans i förhållande till länder som hör till mindre utvecklade språkområden och som har en mindre omfattande produktion.

46.

Europaparlamentet betonar att man, i syfte att garantera åsiktsmångfald och variation när det gäller sändningstjänster, vid utarbetandet av reglerna för den digitala övergången på gemenskapsnivå eller nationell nivå särskilt bör se till att majoriteten av de nystartade digitala sändningstjänsterna inte hamnar i de stora, kapitalstarka multinationella mediegruppernas ägo, eller under stort inflytande av dessa, i synnerhet när det gäller de grupper som har intressen utanför EU.

47.

Europaparlamentet understryker att konkurrens och konkurrenslagstiftning inte är tillräckligt för att garantera mångfald i medierna. Mångfalden bygger enligt parlamentet på att olika uppfattningar respekteras och främjas i samtliga medier genom att det publicistiska oberoendet erkänns både inom public service och i den kommersiella sektorn och genom att regleringsorganen är starka och oberoende.

48.	Europaparlamentet är oroat över fenomenet med ökad koncentration på reklammarknaden i vissa medlemsstater.

49.

Europaparlamentet understryker att det förhållande att den audiovisuella marknaden inom EU är uppdelad i nationella marknader inte minskar riskerna för mediekoncentration på europeisk nivå och att kränkningar av yttrandefriheten och av respekten för pluralism och mångfald till följd av mediekoncentration i en medlemsstat även utgör en riskfaktor för gemenskapens institutionella och demokratiska ordning.

50.

Europaparlamentet uppmanar både de gamla och de nya medlemsstaterna, som upplever en snabb utveckling inom denna sektor, att se över och om nödvändigt skärpa sina nationella bestämmelser och åtgärder för att bekämpa ägarkoncentrationen inom medierna och att säkerställa regleringsmyndigheternas oberoende. Parlamentet anser att kommissionens roll inom området för övervakning, informationsutbyte och jämförelse av lagstiftning bör förstärkas. Parlamentet påminner kommissionen om sin begäran att det skall utarbetas en grönbok om mediekoncentrationen inom EU, vilken skulle göra det möjligt att inleda en bred debatt i denna fråga, och om sitt önskemål att det i samband med översynen av direktivet skall göras ett åtagande till förmån för ett varierat ägarskap och mediekontroll.

51.

Europaparlamentet konstaterar att kulturell mångfald, frihet och pluralism inom media är de viktigaste beståndsdelarna i den europeiska audiovisuella modellen och att dessa tre värden är absoluta förutsättningar för kulturutbyten och demokrati. Parlamentet anser därför att direktivet bör innehålla bestämmelser som syftar till att trygga och skydda åsiktsfriheten och mångfalden i medierna.

* *