91998E3393

SKRIFTLIG FRÅGA E-3393/98

från Jyrki Otila (PPE) till kommissionen

(17 november 1998)

Angående: Bestämmelserna om arbetstiden inom landsvägstransportsektorn inom EU

Kommissionen har i början av oktober offentliggjort ett officiellt meddelande enligt vilket kommissionen inom en nära framtid kommer att utarbeta ett förslag till direktiv om arbetstider för fordonsbesättningar inom landsvägstransportsektorn. Enligt kommissionen kommer detta förslag att innehålla bestämmelser om arbetstiden inom EU:s territorium för avlönade chaufförer, för chaufförer som kör fordon inom den privata trafiken samt för ägare-förare, alltså företagare.

Kommissionen konstaterar dessutom att den har för avsikt att låta direktivet basera sig på resultat som uppnåtts vid trepartsförhandlingar mellan europeiska organisationer, företrädare för arbetsgivarna (IRU) och företrädare för arbetstagarna.

Nu ville jag fråga Europeiska kommissionen vilka planer den har med tanke på det ovannämnda förslaget till direktiv. Tänker kommissionen ta hänsyn till att det inte går att begränsa en företagares frihet att arbeta med hjälp av stadganden av det slag som gäller för avlönade anställda? Bestämmelserna skulle på inget sätt leda till ökad jämlikhet i frågor som rör konkurrensen inom branschen utan i stället komma att innebära en konkurrensbegränsande faktor för företagarna.

Svar från Neil Kinnock på kommissionens vägnar

(4 februari 1999)

Den 18 november 1998 antog kommissionen en serie förslag(1) för de sektorer och verksamheter som inte omfattas av arbetstidsdirektivet 93/104/EG av den 23 november 1993(2). När det gäller vägtransporter omfattar dessa förslag en utvidgning av det allmänna arbetstidsdirektivet så att det skall omfatta icke-mobila arbetstagare inom vägtransportsektorn, bestämmelser om årlig semester och hälsobedömning för nattarbete, tillräcklig vila och maximal årlig arbetstid som omfattar alla arbetstagare. Det ingår även ett förslag till direktiv som skall omfatta alla mobila arbetstagare som utför transporter, vilket även omfattar förare som arbetar för egen räkning eller som är egna företagare.

I förslaget till direktiv om vägtransporter tas full hänsyn till de områden där arbetsmarknadens parter i Europa nådde enighet.

Både mobila arbetstagare och förare som är egna företagare verkar i en bransch med hård konkurrens. Förslaget omfattar förare som är egna företagare och vars arbetsförhållanden direkt kan påverka trafiksäkerheten. Genom att dessa båda grupper tagits med beaktas också behovet att säkerställa att det råder rättvis konkurrens i branschen och att den inte sönderdelas. Genom att egna företagare tas med, återspeglar förslaget också hållningen i rådets resolution (EEG) 3820/85 av den 20 december 1985 om harmonisering av viss social lagstiftning om vägtransporter(3), som gäller lika för förare som är egna företagare och förare som är anställda av företag som utför vägtransporter för egen eller andras räkning.

I förslaget erkänns dock de olika villkor som gäller för förare som är egna företagare och det innehåller en definition av arbetstid och behovet av att föra journal.

Om man inte skulle ta med förare som är egna företagare i det sektorsspecifika förslaget skulle det innebära snedvriden konkurrens.

(1) KOM(98) 662 slutlig.

(2) EGT L 307, 13.12.1993.

(3) EGT L 370, 31.12.1985.