Tämä asiakirja on ote EUR-Lex-verkkosivustolta
Asiakirja 62011CN0369
Case C-369/11: Action brought on 12 July 2011 — European Commission v Italian Republic
Mål C-369/11: Talan väckt den 12 juli 2011 — Europeiska kommissionen mot Republiken Italien
Mål C-369/11: Talan väckt den 12 juli 2011 — Europeiska kommissionen mot Republiken Italien
EUT C 282, 24.9.2011, s. 11—11
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
- Asiakirjan päivämäärä:
- 12/07/2011
- Vireillepanon päivämäärä:
- 12/07/2011
- Laatija:
- Domstolen
- Oikeudellinen muoto:
- Rättslig information
- Todistusvoimaiset kielet:
- italienska
- Linkki
- Kaikki tähän asiakirjaan viittaavat asiakirjat
- Säädökset, joihin tuomioistuimen päätös vaikuttaa:
-
- toteamispyyntö noudattamatta jättämisestä 31991L0440 bilaga 2 A6P3
- toteamispyyntö noudattamatta jättämisestä 32001L0014 artikel 14 P2
- toteamispyyntö noudattamatta jättämisestä 32001L0014 artikel 30 P1
- toteamispyyntö noudattamatta jättämisestä 32001L0014 artikel 30 P3
- toteamispyyntö noudattamatta jättämisestä 32001L0014 artikel 4 P1
- Linkki
|
24.9.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 282/11 |
Talan väckt den 12 juli 2011 — Europeiska kommissionen mot Republiken Italien
(Mål C-369/11)
2011/C 282/21
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: E. Montaguti och H. Støvlbæk)
Svarande: Republiken Italien
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
|
— |
fastställa att Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 6.3 i och bilaga II till direktiv 91/440/EEG (1), i ändrad lydelse, samt enligt artiklarna 4.2 och 14.2 i direktiv 2001/14/EG (2), artiklarna 4.1 och 30.3 i direktiv 2001/14/EG, och artikel 30.1 i direktiv 2001/14/EG genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, och |
|
— |
förplikta Republiken Italien att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
De anmärkningar som kommissionen har anfört mot Republiken Italien rör självständigheten för det organ som utövar väsentliga funktioner med avseende på tillgång till infrastruktur, uttag av avgifter (canone) för tillgång till järnvägsnätet och behörigheten för och självständigheten för tillsynsorganet inom järnvägssektorn.
De bestämmelser som reglerar de väsentliga funktioner som infrastrukturförvaltaren utövar i fråga om tillgång till infrastruktur ger inte tillräckliga garantier för att nämnda förvaltare agerar självständigt i förhållandet till holdingbolaget i den koncern han ingår i och som också omfattar det största järnvägsbolaget på marknaden.
När det vidare beaktas att det är transportministeriet som fastställer avgifterna för tillgången till nätverket, medan infrastrukturförvaltaren endast kan lämna förslag i det hänseendet samtidigt som hans operativa funktioner är begränsade till att beräkna de avgifter som faktiskt ska betalas av det enskilda järnvägsbolaget, fråntas sistnämnda förvaltare ett viktigt förvaltningsinstrument, vilket strider mot kravet på förvaltningsmässig självständighet.
Slutligen säkerställs inte den nödvändiga och fullständiga självständigheten för tillsynsorganet i förhållandet till alla järnvägsbolag, eftersom de anställda vid tillsynsorganet utgörs av tjänstemän vid transportministeriet och då det sistnämnda fortsätter att utöva ett avgörande inflytande på holdingbolaget i koncernen, vilken omfattar den största italienska järnvägsbolaget, och därmed på detta sistnämnda bolag.
(1) EGT L 237,.s 25; svensk specialutgåva, område 7, volym 4, s. 45.
(2) EGT L 75, s. 29.
