EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 26.8.2025

COM(2025) 458 final

2025/0253(NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2026 och om ändring av förordning (EU) 2025/202 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken (grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken) 1 måste nyttjandet av marina biologiska resurser ske på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY). Ett viktigt verktyg för att säkerställa detta är det årliga fastställandet av fiskemöjligheter i form av totala tillåtna fångstmängder (TAC:er) och kvoter.

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139, som upprättar den fleråriga planen för Östersjön 2 , specificeras målintervallen för fiskeridödlighet. Dessa intervall används i detta förslag för att uppnå målen för den gemensamma fiskeripolitiken och i synnerhet för att återställa och upprätthålla MSY.

Syftet med detta förslag är att fastställa fiskemöjligheterna för 2026 för de kommersiellt viktigaste fiskbestånden i Östersjön. Det syftar också till att reglera fritidsfisket till havs i den utsträckning som krävs för att bevara de fiskbestånd som omfattas av denna förordning. För att förenkla och förtydliga de årliga besluten om TAC:er och kvoter fastställs sedan 2006 fiskemöjligheterna i Östersjön i en separat förordning.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget är förenligt med unionens politik inom andra områden, särskilt med miljöpolitiken.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Förslaget avser ett område där unionen har exklusiv befogenhet enligt artikel 3.1 d i EUF-fördraget. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig.

•Proportionalitetsprincipen

Genom förslaget fördelas fiskemöjligheterna mellan medlemsstaterna i enlighet med målen för grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken och den fleråriga planen för Östersjön. Enligt artiklarna 16.6, 16.7 och 17 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken måste medlemsstaterna besluta hur de fiskemöjligheter som de tilldelats ska fördelas mellan fiskefartyg som för deras flagg i enlighet med vissa kriterier som anges i dessa artiklar. Medlemsstaterna har därför nödvändigt handlingsutrymme när de fördelar sina TAC:er i överensstämmelse med den sociala/ekonomiska modell de väljer för att nyttja de fiskemöjligheter som de tilldelats genom förslaget.

•Val av instrument

En förordning anses vara det lämpligaste instrumentet eftersom det i en förordning kan fastställas krav som är direkt tillämpliga på medlemsstaterna och berörda företag. Detta bidrar till att kraven genomförs med nödvändig skyndsamhet och på ett harmoniserat sätt, vilket leder till större rättssäkerhet.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Kommissionen har samrått med berörda parter (särskilt genom rådgivande nämnden för Östersjön) på grundval av meddelandet Hållbart fiske i EU: lägesrapport och riktlinjer för 2026 (COM(2025) 296 final). Internationella havsforskningsrådet (Ices) har tillhandahållit den vetenskapliga grunden för förslaget. Utan att gå emot befintlig politik eller försämra tillståndet för känsliga resurser, har hänsyn i möjligaste mån tagits till de åsikter avseende samtliga berörda fiskbestånd som framförts av de rådfrågade berörda parterna.

De vetenskapliga råden om fångstbegränsningar och om beståndens status diskuterades också med medlemsstaterna i det regionala forumet Baltfish i juni 2025.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Kommissionen har samrått med Ices, vars vetenskapliga råd bygger på en ram för råd utarbetad av expertgrupper och beslutsorgan inom Ices och utfärdas i enlighet med det ramavtal om partnerskap som ingåtts med kommissionen.

Unionen efterfrågar varje år vetenskapliga råd från Ices om tillståndet för viktiga fiskbestånd. De råd som avgetts omfattar alla bestånd i Östersjön, och TAC:er föreslås för de kommersiellt viktigaste bestånden 3 .

•Konsekvensbedömning

Förslaget ingår i en långsiktig strategi för att anpassa fisket till målet att bidra till uppnåendet, och sedan upprätthållandet, av långsiktigt hållbara nivåer. Med tiden förväntas detta tillvägagångssätt leda till i) ett stabilt fisketryck, ii) ökade kvoter, och således iii) ökade inkomster för fiskare och deras familjer. Ökade landningar förväntas gynna i) fiskerinäringen, ii) konsumenterna, iii) beredningsindustrin och detaljhandeln, och iv) den övriga näring som är knuten till kommersiellt fiske och fritidsfiske. I detta sammanhang måste kopplingen mellan hållbart fiske och en frisk marin miljö i Östersjön framhållas, i linje med strategin för biologisk mångfald och andra relaterade initiativ, särskilt EU:s handlingsplan för marina ekosystem och fiske 4 and the European Ocean Pact och den europeiska världshavspakten 5 .

Syftet med detta förslag är att undvika kortsiktiga strategier till förmån för långsiktig hållbarhet. Därför tas hänsyn till initiativ från berörda parter och rådgivande nämnder om de har utvärderats positivt av Ices och/eller vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF). Kommissionens förslag (SEK(2011) 891) som ledde till grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken baserades på en konsekvensbedömning, där det ansågs att även om uppnåendet av MSY-målet var en nödvändig förutsättning för miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet kan dessa tre mål inte uppnås isolerat.

Fram till 2019 innebar besluten om fiskemöjligheterna i Östersjön att TAC:erna för alla bestånd som omfattades av MSY-råd kunde fastställas i linje med MSY-intervallen vid den tidpunkt då TAC:erna fastställdes, med undantag för det västra sillbeståndet i Östersjön. Dessa beslut bidrog också till återuppbyggnad av bestånden samt återskapande av balans mellan fiskekapacitet och fiskemöjligheter. Under 2019 stod det dock klart att trycket på det östra torskbeståndet i Östersjön varit hårt. Enligt Ices uppskattningar därefter kommer detta bestånd med största sannolikhet att ligga kvar under referenspunkten för bevarande Blim under de kommande åren. Under 2021 stod det klart att även det västra torskbeståndet i Östersjön legat under Blim i många år, och Ices framhöll även att flera laxbestånd var i dåligt skick. Fram till 2020 uppskattade Ices att biomassan för det centrala sillbeståndet i Östersjön låg under referenspunkten för bevarande MSY Btrigger. Sedan 2023 uppskattar Ices att biomassan i praktiken fluktuerat kring Blim sedan 1990-talet. Biomassan har ökat sedan 2021 och uppskattas ligga över Blim men fortfarande långt under MSY Btrigger. Biomassan för sillbeståndet i Bottniska viken har minskat kontinuerligt sedan den nådde sin topp 1994. Enligt ett riktmärke från 2024 beräknas den biomassan ha legat under MSY Btrigger sedan 2019 och ha minskat ytterligare till en av de lägsta registrerade nivåerna, halvvägs mellan MSY Btrigger och Blim. Biomassan för skarpsill har minskat avsevärt under de senaste åren och ligger på sin lägsta nivå sedan 1990, nära MSY Btrigger. Därför krävs fortfarande ytterligare framsteg för att uppnå och upprätthålla MSY för alla bestånd i Östersjön.

Den 28 maj 2025 offentliggjorde Ices sina vetenskapliga råd för de olika bestånden i Östersjön för 2026. För det östra torskbeståndet i Östersjön gavs samma råd som för 2025 på grund av beståndets oförändrade (kritiska) tillstånd. Rådet för det östra torskbeståndet i Östersjön (från 2024), för det västra torskbeståndet i Östersjön samt för laxbeståndet i Finska viken är baserat på försiktighetsansatsen. Biomassan för båda torskbestånden ligger fortfarande under Blim. För de övriga sju bestånden har MSY-råd avgetts med följande uppskattningar av biomassan:

·Skarpsillsbeståndet, Rigabuktsbeståndet av sill och beståndet av rödspätta beräknas ligga över MSY Btrigger.

·Det centrala sillbeståndet i Östersjön och sillbeståndet i Bottniska viken beräknas ligga under MSY Btrigger.

·Det västra sillbeståndet i Östersjön beräknas ligga under Blim.

·Tillståndet för de olika laxbestånden i Egentliga Östersjön beräknas fortfarande variera kraftigt (mellan under Rlim och över RMSY).

Därför föreslås att strategin från 2025 för laxbestånden i Egentliga Östersjön upprätthålls, men att TAC:en minskas med 27 %. Det föreslås också en minskning av fiskemöjligheterna jämfört med 2025 för sillbeståndet i Bottniska viken med 62 %, för Rigabuktsbeståndet av sill med 17 % och för beståndet av rödspätta med 3 %. Det föreslås vidare att fiskemöjligheterna för laxbeståndet i Finska viken ökas med 1 % jämfört med 2025 och att fiskemöjligheterna för det centrala sillbeståndet i Östersjön och beståndet av skarpsill förblir oförändrade. Tilldelningen av bifångster för det östra och det västra torskbeståndet i Östersjön och för det västra sillbeståndet minskas med 63 %, 84 % respektive 50 % jämfört med 2025.

Den ekonomiska effekten av förslaget för 2026 kommer därför att bli att fiskemöjligheterna totalt sett kommer att minska för sex medlemsstater och vara stabila för två medlemsstater. Sammantaget leder förslaget till en nivå på cirka 295 000 ton, vilket innebär en minskning med 14,3 % jämfört med fiskemöjligheterna för 2025.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget är fortfarande flexibelt när det gäller tillämpningen av de mekanismer för kvotutbyte som redan fastställts i förordningarna om fiskemöjligheter i Östersjön under föregående år. Förslaget innehåller inga nya regler eller nya administrativa förfaranden för unionens eller medlemsstaternas myndigheter som skulle kunna öka den administrativa bördan.

Förslaget avser en årlig förordning som kommer att tillämpas under 2026. Det innehåller därför ingen bestämmelse om översyn.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget påverkar inte unionens budget.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I förslaget fastställs fiskemöjligheter för 2026 avseende vissa bestånd eller grupper av bestånd för fiske i Östersjön.

För att fastställa unionskvoterna för de bestånd som delas med Ryska federationen har respektive kvantitet som motsvarar Ryska federationens historiska andel av dessa bestånd dragits av från de fångster som rekommenderats av Ices. De fiskemöjligheter som tilldelats medlemsstaterna anges i bilagan till förslaget.

När det gäller det östra torskbeståndet i Östersjön utfärdade Ices, i samförstånd med kommissionen, för 2026 samma råd som för 2025, eftersom beståndet fortfarande befinner sig i samma kritiska tillstånd som 2025. Ices hade nedgraderat sitt råd för 2025 till ett försiktighetsbaserat råd i kategori 3, och nollfångster rekommenderades för sjätte året i rad 7 . Mot bakgrund av situationen med utfiskade bestånd har rådet sedan 2019 beslutat att stänga det riktade fisket och anta korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna (lekstängningsperiod och förbud mot fritidsfiske som för 2025 utvidgades till att gälla hela förvaltningsområdet). Dessa korrigerande åtgärder har ännu inte kunnat förbättra beståndets status, så förslaget syftar till att upprätthålla dem, i enlighet med artikel 3.1 i den fleråriga planen för Östersjön och artikel 16.4 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken jämförd med artikel 2.1 och 2.5 c och f i den förordningen. När det gäller TAC-nivån har Ices hittills inte kunnat kvantifiera bifångsterna från det östra torskbeståndet i Östersjön inom andra fisken, men det förekommer bifångster från detta torskbestånd inom alla andra fisken 8 . Utan bifångsttilldelning för det östra torskbeståndet i Östersjön måste allt fiske i förvaltningsområdet för det östra torskbeståndet i Östersjön stängas. I syfte att undvika de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenserna av en sådan fullständig stängning och i avsaknad av ytterligare information föreslår kommissionen, liksom för 2025, att TAC:en för bifångster från det östra torskbeståndet i Östersjön fastställs till den samlade kvantiteten av de rapporterade landningarna i förvaltningsområdet för det östra torskbeståndet i Östersjön under 2024, dvs. till 159 ton. Detta bör säkerställa att fisketrycket på detta bestånd inte ökar. Dessutom är torsk en oundviklig bifångst vid demersalt fiske efter plattfiskar, och mer selektiva fiskeredskap, som förväntas minska dessa bifångster av torsk avsevärt, blev obligatoriska i april 2025 i det huvudsakliga utbredningsområdet för det östra torskbeståndet i Östersjön 9 .

När det gäller det västra torskbeståndet i Östersjön nedgraderade Ices sin bedömning 2023 till ett försiktighetsbaserat råd i kategori 3. Under 2025 rekommenderade Ices nollfångst för 2026 och 2027 10 . Beståndets biomassa har legat under Blim under merparten av de senaste femton åren. Rådet har därför sedan 2021 beslutat att stänga det riktade fisket och anta korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna (lekstängningsperiod och förbud mot fritidsfiske). Dessa korrigerande åtgärder har ännu inte förbättrat beståndets status, så förslaget syftar till att upprätthålla dem i enlighet med artikel 3.1 i den fleråriga planen för Östersjön och artikel 16.4 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken jämförd med artikel 2.1 och 2.5 c och f i den förordningen. När det gäller TAC-nivån har Ices hittills inte kunnat kvantifiera bifångsterna från det västra torskbeståndet i Östersjön inom andra fisken, men det förekommer bifångster från detta torskbestånd inom alla andra fisken 11 . Utan bifångsttilldelning för det västra torskbeståndet i Östersjön måste allt fiske i förvaltningsområdet för det västra torskbeståndet i Östersjön stängas. I syfte att undvika de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenserna av en sådan fullständig stängning och i avsaknad av ytterligare information föreslår kommissionen, liksom för 2025, att TAC:en för bifångster från det västra torskbeståndet i Östersjön fastställs till den samlade kvantiteten av de rapporterade landningarna i förvaltningsområdet för det västra torskbeståndet i Östersjön under 2024, dvs. till 42 ton. Detta bör säkerställa att fisketrycket på detta bestånd inte ökar. Dessutom är torsk en oundviklig bifångst vid demersalt fiske efter plattfiskar, och mer selektiva fiskeredskap, som förväntas minska dessa bifångster av torsk avsevärt, blev obligatoriska i april 2025 i förvaltningsområdet för det västra torskbeståndet i Östersjön 12 .

När det gäller rödspätta lämnade Ices tidigare separata råd för Ices-delsektionerna 21–23 och Ices-delsektionerna 24–32. Efter ett riktmärke från 2025 tillhandahåller Ices endast ett MSY-råd som omfattar Ices-delsektionerna 21–32 13 . Enligt detta råd ligger beståndets biomassa på en historiskt sett hög nivå, även om de enskilda fiskarnas tillstånd har försämrats under de senaste fem åren. Dessutom ändrade riktmärket beståndsperceptionen, vilket ledde till att Ices rekommenderade en minskning av fångsterna med 35 % för 2026 jämfört med rekommendationen för 2025. Kommissionen föreslår att TAC:en fastställs till FMSY-punktvärdet, i enlighet med artikel 4.3 i den fleråriga planen för Östersjön.

När det gäller det västra sillbeståndet i Östersjön rekommenderar Ices för åttonde året i rad nollfångster. Liksom för 2025 nedräknade Ices beståndsstorleken kraftigt och Ices uppskattar att den, även om den har ökat sedan 2024, endast uppgår till 52 % av Blim under 2025 14 . Ices uppskattar också fortsatt att biomassan kommer att ligga kvar under Blim åtminstone till 2027, även om det inte bedrivs något fiske alls. Rekryteringen har varit historiskt svag i ungefär tio år. Sedan 2021 har rådet därför beslutat att stänga det riktade fisket, med undantag för vetenskapligt fiske och småskaligt kustfiske, och att fastställa en TAC för oundvikliga bifångster för att undvika att andra fisken begränsas. Dessa korrigerande åtgärder har ännu inte förbättrat beståndsstatusen. Kommissionen föreslår därför, i enlighet med artiklarna 4.6 och 5.2 i den fleråriga planen för Östersjön, att det riktade fisket hålls stängt och att undantaget för småskaligt kustfiske upphör. När det gäller TAC-nivån har Ices hittills inte kunnat kvantifiera bifångsterna från västra sillbeståndet i Östersjön inom andra fisken, men det förekommer bifångster från detta sillbestånd inom de riktade fiskena efter skarpsill 15 . I syfte att undvika de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenserna av en stängning av det riktade fisket efter skarpsill i förvaltningsområdet för det västra sillbeståndet i Östersjön och i avsaknad av ytterligare information, föreslår kommissionen att TAC:en för bifångster från det västra sillbeståndet i Östersjön fastställs till 394 ton.

När det gäller sillbeståndet i Bottniska viken uppskattar Ices att biomassan har fortsatt att minska och att den under 2025 uppgick till en av de lägsta nivåer som registrerats, halvvägs mellan MSY Btrigger och Blim 16 . Rekommendationen för fångster vid FMSY-punktvärdet är en minskning med 16 % jämfört med rekommendationen för 2025. Ices bedömer också att även om inget fiske alls bedrivs är sannolikheten för att beståndet under 2027 kommer att återhämta sig till en nivå över MSY Btrigger endast 30 %. Ices uppger också att med en TAC på MSY Flower är sannolikheten 9 % för att biomassan under 2027 kommer att minska till en nivå under Blim. Kommissionen föreslår därför att TAC:en fastställs till 25 560 ton, i enlighet med artiklarna 4.6 och 5.1 i den fleråriga planen för Östersjön, och att en tre månaders lekstängning fastställs som en korrigerande åtgärd på grundval av likheterna när det gäller lekmönstren i förhållande till det centrala sillbeståndet i Östersjön, för vilket Ices har lämnat ett särskilt råd 17 .

När det gäller det centrala sillbeståndet i Östersjön gjorde Ices under 2023 en benchmarkingstudie. Ices uppskattar att biomassan har legat under Blim under merparten av de senaste 30 åren, men att den har ökat sedan 2022 och ligger över Blim sedan 2024 18 . På grund av ökad biomassa och potentiellt starka årsklasser under 2024 och 2025 är rekommendationen för fångster vid FMSY-punktvärdet 26 % högre än under 2025. Ices uppger dock att rekryteringsprognosen är osäker och framhåller återigen problemet med felaktig rapportering, som ökar osäkerheten. Årsklassen 2023 är dessutom svag, och beståndet är sårbart, eftersom det består av olika genetiskt skilda delpopulationer. Ices beräknar också att även om inget fiske alls bedrivs är sannolikheten för att beståndet under 2027 kommer att återhämta sig till en nivå över MSY Btrigger endast 52 %. Ices uppger också att med en TAC på MSY Flower är sannolikheten för att biomassan under 2027 kommer att minska till en nivå under Blim, enligt vad som anges i artikel 4.6 i den fleråriga planen för Östersjön, 6 %. I enlighet med artiklarna 4.4 och 5.1 i den fleråriga planen för Östersjön föreslår kommissionen därför att den TAC som fastställts för 2025 (83 881 ton) bibehålls under 2026 och att en tre månaders lekstängning på grundval av Ices särskilda råd 19 fastställs som en korrigerande åtgärd.

När det gäller Rigabuktsbeståndet av sill uppskattar Ices att biomassan, även om den har minskat något, fortfarande ligger över MSY Btrigger och på historiskt höga nivåer 20 . Kommissionen föreslår därför att TAC:en fastställs till FMSY-punktvärdet, i enlighet med artikel 4.3 i den fleråriga planen för Östersjön.

När det gäller beståndet av skarpsill uppskattar Ices att biomassan har fortsatt att minska på grund av en bekräftad rekordlåg rekrytering under 2021–2023. Biomassan ligger fortfarande över MSY Btrigger, men den nådde under 2025 till sin lägsta nivå sedan 1990 21 . Mot bakgrund av prognosen att rekryteringen under 2024 är bland de högsta som registrerats är rekommendationen för fångster vid FMSY-punktvärdet 36 % högre än under 2025. Ices betonar dock att prognosen bygger på en enda undersökning och därför är osäker och att sannolikheten för att beståndet ligger under referenspunkterna för bevarande kan vara underskattad. Ices framhåller dessutom problemet med felaktig rapportering, som ökar osäkerheten. Kommissionen noterar också att skarpsill i många fisken fångas tillsammans med sill. Kommissionen föreslår därför att man under 2026 bibehåller den TAC som fastställts för 2025 (139 500 ton) och därmed fastställer TAC:en till en nivå under MSY Flower, i enlighet med artikel 4.4 i den fleråriga planen för Östersjön. Kommissionen föreslår också att den lekstängning som rådet fastställt för 2025 bibehålls.

När det gäller älvbestånden av lax har Ices, sedan åtminstone 1990-talet, uppgett att statusen för dessa bestånd i Östersjöområdet är mycket heterogen och att vissa älvbestånd av lax är i gott skick medan andra inte är det. Sedan 2022 har Ices också rekommenderat att alla laxfångster inom det kommersiella fisket och fritidsfisket i Egentliga Östersjön stoppas, eftersom de till sin natur är blandfisken där lax från alla älvbestånd fångas. Samtidigt ansåg Ices att en fortsättning av det befintliga riktade fisket i vissa nordliga kustområden under laxens sommarvandring fortfarande skulle vara möjlig. Rådet har därför sedan 2021 beslutat att stänga det riktade laxfisket i Egentliga Östersjön och att fastställa en bifångst-TAC för oundvikliga bifångster, med undantag för vetenskapligt fiske, samtidigt som det riktade laxfisket får fortsätta under sommarperioden i de berörda norra kustområdena. Sedan 2021 har rådet även antagit korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna (förbud mot långrevsfiske och fiske efter öring utanför kustområdena, Fångstbegränsning till en fenklippt lax per dag och fritidsfiskare i de flesta områden). Ices råd för 2026 är i linje med tidigare års strategi, men enligt rådet bör de rekommenderade högsta fångstmängderna minskas ytterligare på grund av ökad osäkerhet om abundansen av lax i den viktigaste laxälven 22 . Ices nämner också den markanta minskningen av ett visst älvbestånd och rekommenderar därför att fiskesäsongens inledning senareläggs från maj till juni i Ålands hav och runt den älvens mynning. Ices uppskattar också fortsättningsvis att dödligheten efter frisläppande av vild lax vid fritidsfiske i form av dörjfiske efter fettfeneklippt lax (dvs. odlad lax) är 24 % (men noterar samtidigt att de preliminära resultaten av en ny studie tyder på att dödligheten kan vara betydligt lägre), vilket innebär cirka 2 500 döda individer av vild lax. Kommissionen föreslår därför, i enlighet med artikel 16.4 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken jämförd med artikel 2.1 och 2.5 c och f i den förordningen att i) i princip begränsa TAC:en till oundvikliga bifångster, ii) möjliggöra undantag för riktat kommersiellt kustfiske efter lax under sommaren i Ices-delsektionerna 29 (norr) till 31 med beaktande av den rekommenderade senareläggningen av inledningen av fiskesäsongen i Ices-delsektion 29 (norr) och runt en älvmynning i Ices-delsektion 31, iii) fastställa TAC:en till den nivå som rekommenderas av Ices, iv) bibehålla samma korrigerande åtgärder som för 2025, v) bibehålla den begränsade flexibiliteten mellan områden för 2026 i syfte att säkerställa ett fullständigt nyttjande av kustfiskemöjligheterna i Ices-delsektion 32, och vi) avskaffa möjligheten till fritidsfiske efter lax, utom i kustområdena i Ices-delområdena 29 (norr) till 31 under de perioder då kommersiellt fiske är tillåtet.

När det gäller laxbeståndet i Finska viken utfärdade Ices ett försiktighetsbaserat råd för 2026 23 . Kommissionen föreslår därför en TAC i överensstämmelse med det försiktighetsbaserade rådet, i enlighet med artikel 16.4 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken. På grundval av det tidigare kvotutnyttjandet föreslår kommissionen också att den begränsade flexibiliteten mellan områden behålls när det gäller de två TAC:erna för lax för Estland för att undvika risken för att landets kustfiske efter andra arter begränsas.

I rådets förordning (EG) nr 847/96 fastställs ytterligare villkor för förvaltningen av TAC:er med fördelning mellan år, däribland flexibilitetsbestämmelser enligt artiklarna 3 och 4 för bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC respektive analytisk TAC. Enligt artikel 2 i den förordningen måste rådet, när det fastställer TAC:erna, bestämma för vilka bestånd artiklarna 3 och 4 inte bör gälla, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Med tanke på den bräckliga statusen hos Östersjöns ekosystem och flera fiskbestånd föreslår kommissionen att flexibiliteten mellan år enligt artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 inte får tillämpas på bestånd med en biomassa under MSY Btrigger och inte heller på bestånd för vilka Ices rekommenderar antingen nollfångst eller att det riktade fisket avbryts. I artikel 15.9 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken fastställs också en mekanism för flexibilitet mellan år för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att förhindra en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt nyttjande av marina biologiska resurser och göra det svårt att uppnå målen för den gemensamma fiskeripolitiken, föreslår kommissionen också att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 endast är tillämpliga om medlemsstaterna inte använder sig av den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken. Dessutom bör flexibilitet mellan år för kvoter enligt artikel 15.9 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken inte heller tillämpas om detta skulle undergräva uppnåendet av den gemensamma fiskeripolitikens mål, särskilt för bestånd med en biomassa under MSY Btrigger och för bestånd för vilka endast bifångster eller vetenskapligt fiske kommer att tillåtas.

Kommissionen föreslår också en ändring av rådets förordning (EU) 2025/202 i syfte att fastställa en TAC för vitlinglyra, vars fiskeår inleds den 1 november 2025. För TAC-nivån anges pm (pro memoria) i avvaktan på det råd som Ices väntas offentliggöra den 10 oktober 2025 och på resultaten av samråden med Förenade kungariket.

2025/0253 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2026 och om ändring av förordning (EU) 2025/202 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa fiskemöjligheter. Enligt artikel 16.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 24 måste fiskemöjligheterna fastställas i enlighet med de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som anges i artikel 2.2 i den förordningen. Enligt artikel 16.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 måste fiskemöjligheterna fördelas mellan medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fisket för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av bestånden eller fiskena.

(2)De totala tillåtna fångstmängderna (TAC:erna) bör därför, i enlighet med artikel 3 i förordning (EU) nr 1380/2013, fastställas på grundval av tillgänglig vetenskaplig rådgivning, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter, samtidigt som de olika näringsgrenarna inom fisket garanteras en rättvis inbördes behandling, och med hänsyn till de synpunkter som framförts av berörda parter under samråd.

(3)Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 25 upprättas en flerårig plan för bestånden av torsk, sill och skarpsill i Östersjön och för det fiske som nyttjar dessa bestånd. I enlighet med artikel 3.1 i samma förordning har denna plan som syfte att bidra till uppnåendet av de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som anges i artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013. Planen syftar också till att säkerställa att nyttjandet av marina biologiska resurser sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY). Ytterligare ett syfte med planen är att bidra till att säkerställa att fiske- och vattenbruksverksamheter är miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningsmässigt hänseende och att bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen. Dessa mål, som specificeras närmare i artikel 2.5 c och f i förordning (EU) nr 1380/2013, inbegriper att skapa förutsättningar för att göra branschen för fångst och beredning av fisk samt den landbaserade verksamhet som är knuten till fisket mer ekonomiskt bärkraftig och konkurrenskraftig. Vidare är syftet att säkerställa en rimlig levnadsstandard för dem som är beroende av fiskerinäringen, särskilt med tanke på kustfisket och socioekonomiska aspekter.

(4)Den 28 maj 2025 offentliggjorde Internationella havsforskningsrådet (Ices) sitt årliga råd för bestånden i Östersjön för 2026, men för det östra torskbeståndet i Östersjön utfärdade Ices samma råd som för 2025. Enligt Ices förekommer åtminstone en viss grad av blandning mellan bestånd i merparten av fiskena i Östersjön. Det förekommer blandning mellan både bestånd som förvaltas genom en TAC och bestånd som inte förvaltas genom en TAC. Den högsta graden av blandning sker mellan pelagiska arter respektive demersala arter.

(5)För 2026 rekommenderar Ices nollfångster för det västra sillbeståndet i Östersjön, det östra och det västra torskbeståndet i Östersjön och laxbeståndet i Ices-delsektionerna 22–31. Om TAC:erna för dessa bestånd fastställdes till de nivåer som rekommenderas av Ices skulle därför skyldigheten att landa alla fångster, inklusive bifångster från dessa bestånd inom blandfisken, leda till fenomenet med begränsande arter. Torsk fångas som bifångst inom alla fisken, sill från det västra beståndet fångas som bifångst inom det riktade skarpsillsfisket och lax kan fångas som bifångst inom många fisken. En situation med begränsande arter skulle särskilt påverka fartyg som fiskar efter plattfisk och pelagiska arter och potentiellt tvinga dem att upphöra med fiskeverksamheten under 2026 och leda till en förtida stängning av dessa fisken. På grundval av data från EU-organet för marknadsbevakning av fiskeri- och vattenbruksprodukter uppskattas värdet vid första försäljning av fångster från fisket efter rödspätta, skarpsill och det berörda sillfisket som får tas inom ramen TAC:erna och som förväntas tas i respektive berört område till 25 300 000 euro, 55 700 000 euro respektive 43 400 000 euro. Många fisken, särskilt småskaligt kustfiske efter arter som inte förvaltas genom en TAC, skulle också behöva upphöra under 2026. För att uppnå rätt balans mellan fortsatt fiske, med tanke på de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenserna om fisket inte kan fortsätta, och behovet att uppnå god biologisk status för dessa bestånd, och med beaktande av svårigheten att säkerställa att samtliga bestånd i ett blandfiske fiskas på MSY-nivåer, är det lämpligt att upprätthålla TAC:erna uteslutande för oundvikliga bifångster från det västra sillbeståndet i Östersjön, det östra och västra torskbeståndet i Östersjön och laxbeståndet i Egentliga Östersjön.

(6)När det gäller det östra torskbeståndet i Östersjön rekommenderar Ices sedan 2019 nollfångster. Eftersom beståndet fortfarande befinner sig i samma kritiska tillstånd utfärdade Ices för 2026 samma råd som för 2025 där Ices uttryckte säkerhet om utvecklingen för beståndets biomassa och om att biomassan låg långt under referenspunkten för bevarande (Blim), under vilken reproduktionsförmågan kan vara nedsatt. I enlighet med artikel 3.1 i förordning (EU) 2016/1139 och artikel 16.4 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken är det därför lämpligt att avbryta det riktade fisket och anta funktionellt knutna korrigerande åtgärder. I enlighet med artikel 2.1 och 2.5 c och f i förordning (EU) nr 1380/2013 bör även fiskemöjligheterna för oundvikliga bifångster fastställas till en låg nivå i syfte att undvika de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenser som skulle uppstå att fiskemöjligheterna fastställdes till noll.

(7)När det gäller det västra torskbeståndet i Östersjön rekommenderar Ices, efter att ha rekommenderat låga fångstnivåer under flera år, nollfångster för 2026, eftersom beståndets biomassa under 2025 beräknas ligga under Blim och inte återhämta sig till nivåer över Blim under 2027. I enlighet med artikel 3.1 i förordning (EU) 2016/1139 och artikel 16.4 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken är det därför lämpligt att avbryta det riktade fisket och anta funktionellt knutna korrigerande åtgärder. I enlighet med artikel 2.1 och 2.5 c och f i förordning (EU) nr 1380/2013 bör även fiskemöjligheterna för oundvikliga bifångster fastställas till en låg nivå för att undvika de socioekonomiska konsekvenser som skulle uppstå om fiskemöjligheterna fastställdes till noll.

(8)När det gäller lax i Ices-delsektionerna 22–31 har Ices behållit sin rekommendation om nollfångst, samtidigt som man för 2026 överväger möjligheten att låta det riktade kommersiella kustfiske och det fritidskustfiske som sker sommartid fortsätta i området norr om latitud 59° 30′ N (Ices-delsektionerna 29 (norr) till 31). Ices sänkte också sin fångstrekommendation ytterligare jämfört med 2025 på grund av ökad osäkerhet om abundansen av lax i den viktigaste laxälven. Ices nämner dessutom att en senareläggning av fiskets inledning till i juni i Ices-delområde 29 (norr) och utanför Råneälvens mynning skulle bidra till att ytterligare skydda detta särskilt bräckliga bestånd av vild lax samt andra tidigt vandrande bestånd av vild lax. Det förekommer dessutom en dödlighet efter frisläppande av vild lax vid fritidsfiske efter fettfeneklippt lax. I enlighet med artikel 16.4 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken är det därför lämpligt att fastställa fiskemöjligheter, fiskeområde och fiskeperiod i linje med Ices råd och att anta funktionellt knutna korrigerande åtgärder (förbud mot långrevsfiske och fiske efter öring utanför kustområdena, tillstånd för fritidsfiske endast under de perioder och i de områden där riktat kommersiellt fiske är tillåtet).

(9)För att säkerställa ett fullständigt nyttjande av kustfiskemöjligheterna för lax i Ices-delsektion 32 är det lämpligt att tillåta den begränsade flexibiliteten för lax mellan Ices-delsektionerna 22–31 och Ices-delsektion 32.

(10)För att minska risken för att lax felaktigt rapporteras som öring inom laxfisket är det lämpligt att förbjuda fiske efter öring bortom fyra sjömil mätt från baslinjerna och att begränsa bifångsterna av öring till 3 % av den kombinerade fångsten av öring och lax.

(11)Åtgärder när det gäller fritidsfiske efter torsk och lax liksom åtgärder för bevarande av bestånden av öring och lax bör inte påverka tillämpningen av striktare nationella åtgärder enligt artiklarna 19 och 20 i förordning (EU) nr 1380/2013.

(12)När det gäller sillbeståndet i Bottniska viken uppskattar Ices att biomassan har fortsatt att minska och nu ligger halvvägs mellan Blim och referenspunkten för bevarande (MSY Btrigger), under vilken lämpliga korrigerande åtgärder bör vidtas för att säkerställa att beståndet snabbt återgår till nivåer över de nivåer som kan ge MSY. Ices nämner också osäkerheter i uppskattningen av unga åldersgrupper och kvoten vikt/ålder. Ices konstaterar fortsättningsvis att andelen äldre fiskar i beståndet sannolikt inte kommer att öka om fiskemöjligheterna fastställs till FMSY-punktvärdet. Ices konstaterar vidare att beståndet sannolikt är sårbart för förlust av genetisk mångfald. Inget av fångstscenarierna inom FMSY-intervallen garanterar att sannolikheten är mindre än 5 % för att beståndets biomassa under 2027 kommer att minska till en nivå under Blim. Även om inget fiske alls bedrivs är sannolikheten dessutom endast 30 % för att beståndet under 2027 kommer att återhämta sig till en nivå över MSY Btrigger. I överensstämmelse med artiklarna 4.6 och 5.1 i förordning (EU) 2016/1139 är det därför lämpligt att fastställa fiskemöjligheterna i enlighet med detta och att fastställa en tre månaders lekstängningsperiod som en funktionellt knuten korrigerande åtgärd.

(13)När det gäller det västra sillbeståndet i Östersjön rekommenderar Ices nollfångster för åttonde året i rad. Såsom under 2024 har Ices reviderat uppskattningarna av biomassan nedåt för de föregående åren och beräknar att biomassan endast uppgår till 52 % av Blim under 2025, även om den har ökat kontinuerligt sedan 2021. Rekryteringen ligger dessutom kvar på historiskt låga nivåer, och biomassan väntas under 2027 inte återhämta sig till en nivå över Blim. I enlighet med artiklarna 4.6 och 5.2 i förordning (EU) 2016/1139 är det därför lämpligt att avbryta de riktade fiskena och att upphäva undantaget för småskaliga fiskare. I enlighet med artikel 2.1 och 2.5 c och f i förordning (EU) nr 1380/2013 bör även fiskemöjligheterna för oundvikliga bifångster fastställas till en låg nivå i syfte att undvika de socioekonomiska konsekvenser som skulle uppstå om fiskemöjligheterna fastställdes till noll.

(14)När det gäller det centrala sillbeståndet i Östersjön uppskattar Ices att beståndet har legat under Blim under merparten av de senaste 30 åren. Ices uppskattar att beståndet, på grund av ökad kvot vikt/ålder och starkare rekrytering under 2022, sedan 2024 ligger över Blim men fortfarande långt under Btrigger. Ices uppskattar att rekryteringen under 2024 och 2025 kan vara stark, men framhåller att dessa uppskattningar är osäkra. Rekryteringen under 2023 var under genomsnittet. Ices påminner dessutom om att den fortsatta felaktiga artrapporteringen ökar osäkerheten när det gäller rådet för detta bestånd. Inget av fångstscenarierna inom FMSY-intervallen garanterar att sannolikheten är mindre än 5 % för att beståndets biomassa under 2027 kommer att minska till en nivå under Blim. Dessutom är sannolikheten fortfarande 52 % för att beståndet under 2027 kommer att ligga kvar under MSY Btrigger, även om inget fiske bedrivs och trots de optimistiska prognoserna. I överensstämmelse med artiklarna 4.4 och 5.1 i förordning (EU) 2016/1139 är det därför lämpligt att fastställa fiskemöjligheterna i enlighet med detta och att fastställa en tre månaders lekstängningsperiod som en funktionellt knuten korrigerande åtgärd.

(15)När det gäller Rigabuktsbeståndet av sill och beståndet av rödspätta räknar Ices med att biomassan ligger över MSY Btrigger och att fisketrycket ligger under FMSY. I överensstämmelse med artikel 4.3 i förordning (EU) 2016/1139 är det därför lämpligt att fastställa fiskemöjligheterna i enlighet med detta.

(16)När det gäller skarpsill uppskattar Ices att biomassan visserligen fortfarande ligger över Btrigger, men att den har fortsatt att minska på grund av historiskt låg rekrytering under perioden 2021–2023. Biomassan beräknas under 2025 ligga på sin lägsta nivå sedan 1990 och vara nära MSY Btrigger. Ices uppskattar att rekryteringen under 2024 kan ha varit exceptionellt hög, men understryker att uppskattningen är osäker och att sannolikheten för att biomassan ligger under referenspunkterna för bevarande kan vara underskattad. Ices påminner dessutom om att den fortsatta felaktiga artrapporteringen ökar osäkerheten när det gäller rådet för beståndet. I överensstämmelse med artikel 4.4 i förordning (EU) 2016/1139 är det därför lämpligt att fastställa fiskemöjligheterna i enlighet med detta. I enlighet med artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 föreslår kommissionen också att den nuvarande lekstängningsperioden på tre månader bibehålls.

(17)Utnyttjandet av de fiskemöjligheter som fastställs i denna förordning kommer att övervakas och kontrolleras i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1224/2009 26 , särskilt artiklarna 33 och 34 i den förordningen vilka avser registrering av fångster och fiskeansträngning och meddelande till kommissionen av uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter. Det är därför nödvändigt att specificera de koder som medlemsstaterna använder då de översänder uppgifter till kommissionen om landningar av bestånd som omfattas av den här förordningen.

(18)I artiklarna 3 och 4 i rådets förordning (EG) nr 847/96 27 föreskrivs flexibilitet mellan år när det gäller kvoter för bestånd som omfattas av både en försiktighets-TAC och analytisk TAC. Enligt artikel 2 i den förordningen måste rådet, när det fastställer TAC:erna, besluta för vilka bestånd artiklarna 3 eller 4 inte ska gälla, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd, eftersom denna mekanism leder till att de kvoter som blir tillgängliga under ett visst år överskrider de kvoter som ursprungligen fastställts för det året. Hittills har dessa artiklar inte tillämpats på bestånd med en biomassa under Blim. Med tanke på den bräckliga statusen hos Östersjöns ekosystem och fiskbestånd bör dessa artiklar inte heller tillämpas på bestånd med en biomassa mellan Blim och MSY Btrigger. Vidare föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 ytterligare flexibilitet mellan år för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att undvika alltför stor flexibilitet, som skulle undergräva uppnåendet av målen för den gemensamma fiskeripolitiken, bör flexibiliteten mellan år för kvoter enligt artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte tillämpas kumulativt. Flexibiliteten mellan år enligt artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör, i relevanta fall, inte få tillämpas på grundval av beståndens biologiska status.

(19)Biomassan för det östra och det västra torskbeståndet i Östersjön liksom för det västra sillbeståndet i Östersjön ligger under Blim. För alla dessa bestånd tillåts endast bifångster och vetenskapligt fiske under 2026. Biomassan för sillbeståndet i Bottniska viken och det centrala sillbeståndet i Östersjön ligger långt under MSY Btrigger. Därför, och på grund av Östersjöekosystemets relativt låga resiliens, har de medlemsstater som har en kvotandel av de relevanta TAC:erna åtagit sig att inte tillämpa den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 på dessa bestånd under 2026, för att se till fångsterna under 2026 inte överskrider de relevanta TAC:erna. Söder om latitud 59° 30′ N ligger dessutom biomassan för nästan alla älvbestånd av lax under gränsreferenspunkten för smoltproduktion (Rlim), och endast bifångster och vetenskapligt fiske tillåts under 2026. De berörda medlemsstaterna har därför gjort ett liknande åtagande om flexibiliteten mellan år när det gäller laxfångster i Egentliga Östersjön under 2026.

(20)[Platshållare för vitlinglyra: Unionen och Förenade kungariket höll bilaterala samråd den [XX] oktober 2025 om TAC:en för vitlinglyra i Ices-sektion 3a (Skagerrak–Kattegatt), Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 4 och Förenade kungarikets vatten i Ices-sektion 2a (Nordsjön) för perioden 1 november 2025–31 oktober 2026. Dessa samråd hölls i enlighet med artikel 498.2 i avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan 28 . Unionen deltog i dessa samråd på grundval av den specificering av unionens ståndpunkt som godkändes av rådet den [XX] oktober 2025, i enlighet med artikel 2 i rådets beslut (EU) 2021/1875 29 . Unionen och Förenade kungariket enades om en TAC på grundval av det råd från Ices för vitlinglyra i Ices-delområde 4 och Ices-sektion 3a för den perioden som offentliggjordes den [XX] oktober 2025. Resultatet av samråden dokumenterades i den skriftliga handling som undertecknades av delegationscheferna för unionen och Förenade kungariket den [XX] oktober 2025. TAC:en för perioden 1 november 2025–31 oktober 2026 bör därför fastställas till den nivå som anges i den skriftliga handlingen.]

(21)[Platshållare för eventuella ytterligare ändringar av rådets förordning (EU) 2025/202].

(22)Förordning (EU) 2025/202 30 bör därför ändras i enlighet med detta.

(23)För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och säkerställa försörjningen för fiskare bör bestämmelserna i den här förordningen rörande Östersjön tillämpas från och med den 1 januari 2026. Bestämmelserna rörande vitlinglyra i Skagerrak–Kattegatt och i Nordsjön bör tillämpas retroaktivt från och med den 1 november 2025 till och med den 31 oktober 2026, eftersom den perioden utgör fiskesäsongen för vitlinglyra. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1
Syfte

Genom denna förordning fastställs fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2026 och ändras vissa fiskemöjligheter i andra vatten som fastställs i förordning (EU) 2025/202.

Artikel 2
Tillämpningsområde

1.Denna förordning ska tillämpas på unionsfiskefartyg som är verksamma i Östersjön.

Den ska också tillämpas på fritidsfiske, när det uttryckligen hänvisas till sådant fiske i de relevanta bestämmelserna.

Artikel 3
Definitioner

I denna förordning ska definitionerna i artikel 4 i förordning (EU) nr 1380/2013 gälla.

Dessutom gäller följande definitioner:

(1)delsektion: en av Ices (Internationella havsforskningsrådet) delsektioner i Östersjön som fastställs i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009 31 .

(2)total tillåten fångstmängd (TAC):

(a)inom fisken som omfattas av de undantag från landningsskyldigheten som avses i artikel 15.4–15.7 i förordning (EU) nr 1380/2013, den kvantitet fisk från varje bestånd som får landas varje år;

(b)inom alla övriga fisken, den kvantitet fisk från varje bestånd som får fångas varje år.

(3)kvot: en andel av TAC:en som tilldelas unionen, en medlemsstat eller ett tredjeland.

(4)fritidsfiske: icke-kommersiellt fiske efter marina biologiska resurser för rekreation, turism eller sport.

(5)analytisk bedömning: en kvantitativ bedömning av trenderna inom ett visst bestånd, som är baserad på uppgifter om biologi och nyttjandegrad för beståndet, inbegripet på indikatorer, och som efter vetenskaplig undersökning anses vara av tillräcklig kvalitet för att kunna ge vetenskaplig vägledning.

(6)analytisk TAC: en TAC för vilken det föreligger en analytisk bedömning.

(7)försiktighets-TAC: en TAC för vilken det inte föreligger någon analytisk bedömning utan för vilken det finns antingen en bedömning baserad på försiktighetsansatsen eller ingen bedömning alls.

KAPITEL II
FISKEMÖJLIGHETER

Artikel 4
TAC:er och fördelning

TAC:erna, kvoterna och, i förekommande fall, de åtgärder som är funktionellt knutna till dem anges i bilagan.

Artikel 5
Särskilda bestämmelser om fördelning av fiskemöjligheter

1.Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna enligt denna förordning ska inte påverka

(a)utbyten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

(b)reduceringar och omfördelningar enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,

(c)ytterligare landningar som tillåts i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

(d)kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 och överförs i enlighet med artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

(e)avdrag som görs i enlighet med artiklarna 105, 106 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009.

2.I bilagan till den här förordningen anges de bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC eller en analytisk TAC för förvaltning av TAC:er och kvoter med fördelning mellan år enligt förordning (EG) nr 847/96.

3.Om inget annat anges i bilagan till den här förordningen, ska artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas på bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC och artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i den förordningen ska tillämpas på bestånd som omfattas av en analytisk TAC.

4.Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas om en medlemsstat använder sig av den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel 6
Villkor för landning av fångster och bifångster

De bestånd av icke-målarter inom säkra biologiska gränser som avses i artikel 15.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 på vilka undantaget från skyldigheten att räkna av fångster från berörda kvoter är tillämpligt identifieras i de berörda TAC-tabellerna i bilagan till den här förordningen.

Artikel 7
Stängningar för att skydda lekande torsk

1.Det ska vara förbjudet att fiska med alla typer av fiskeredskap i delsektionerna 25 och 26 under perioden 1 maj–31 augusti.

2.Förbudet i punkt 1 ska inte tillämpas på följande:

(a)Fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs i enlighet med villkoren i artikel 25 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 32 .

(b)Unionsfiskefartyg med en största längd på mindre än tolv meter som fiskar med nät/garn, insnärjningsnät eller grimgarn, med bottenlinor, långrevar, drivlinor, handlinor och pilkmaskiner eller liknande passiva redskap i områden där vattendjupet är mindre än 20 meter enligt koordinaterna i det officiella sjökort som utfärdats av de behöriga nationella myndigheterna.

(c)Utan att det påverkar de stängningsperioder som anges i artiklarna 8.1 a och 9.1, unionsfiskefartyg som i delsektion 25 fiskar på pelagiska bestånd, för direkt användning som livsmedel, som använder redskap med en maskstorlek på högst 45 mm, i områden där vattendjupet är mindre än 50 meter enligt koordinaterna i det officiella sjökort som utfärdats av de behöriga nationella myndigheterna, och vars landningar sorteras.

3.Det ska vara förbjudet att fiska med alla typer av fiskeredskap i delsektionerna 22 och 23 under perioden 15 januari–31 mars och i delsektion 24 under perioden 15 maj–15 augusti.

4.Förbudet i punkt 3 ska inte tillämpas på följande:

(a)Fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs i enlighet med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241.

(b)Unionsfiskefartyg med en största längd på mindre än tolv meter som fiskar med nät/garn, insnärjningsnät eller grimgarn, med bottenlinor, långrevar, drivlinor, handlinor och pilkmaskiner eller liknande passiva redskap i områden där vattendjupet är mindre än 20 meter enligt koordinaterna i det officiella sjökort som utfärdats av de behöriga nationella myndigheterna.

(c)Unionsfiskefartyg som i delsektion 24 fiskar på pelagiska bestånd, för direkt användning som livsmedel, som använder redskap med en maskstorlek på högst 45 mm, i områden där vattendjupet är mindre än 40 meter enligt koordinaterna i det officiella sjökort som utfärdats av de behöriga nationella myndigheterna, och vars landningar sorteras.

(d)Unionsfiskefartyg som fiskar efter musslor med skrapor i delsektion 22, i områden där vattendjupet är mindre än 20 meter enligt koordinaterna i det officiella sjökort som utfärdats av de behöriga nationella myndigheterna.

5.Befälhavare på sådana unionsfiskefartyg som avses i punkt 2 b eller c och punkt 4 b, c eller d ska säkerställa att deras fiskeverksamhet alltid kan övervakas av kontrollmyndigheterna i den behöriga medlemsstaten.

Artikel 8
Stängningar för att skydda lekande sill i delsektionerna 25, 26, 27, 28.2, 29, 30, 31 och 32

1.Det ska vara förbjudet att fiska efter pelagiska arter med flyttrål i kustområden upp till fyra sjömil mätt från baslinjerna, där vattendjupet är mindre än 20 meter enligt koordinaterna i det officiella sjökort som utfärdats av den behöriga nationella myndigheten, under följande perioder och i följande områden:

(a)16 mars–15 juni i delsektionerna 25 och 26.

(b)1 april–30 juni i delsektionerna 27 och 28.2.

(c)1 maj–31 juli i delsektionerna 29–32.

2.Det förbud som fastställs i punkt 1 ska inte tillämpas på fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs i enlighet med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241. Tillämpningen av detta undantag ska vara begränsat till varje medlemsstats ursprungliga kvottilldelning.

Artikel 9
Stängningar för att skydda lekande skarpsill i delsektionerna 25, 26, 27, 28.2, 29 och 32

1.Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att fiska på pelagiska bestånd med aktiva redskap under perioden 1 maj–31 juli i områden bortom tolv sjömil mätt från baslinjerna i delsektionerna 25, 26, 27, 28.2, 29 och väster om 24° 00' E i delsektion 32.

2.Förbudet i punkt 1 ska inte tillämpas på följande:

(a)Fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs i enlighet med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241. Tillämpningen av detta undantag ska vara begränsat till varje medlemsstats ursprungliga kvottilldelning.

(b)Unionsfiskefartyg med en största längd på mindre än tolv meter som fiskar med nät/garn, insnärjningsnät eller grimgarn, med bottenlinor, långrevar, drivlinor, handlinor och pilkmaskiner eller liknande passiva redskap.

Artikel 10
Åtgärder avseende fritidsfiske efter torsk i delsektionerna 22–32

1.Fritidsfiske efter torsk ska vara förbjudet i delsektionerna 22–32. Varje exemplar av torsk som fångas oavsiktligt ska omedelbart släppas tillbaka i havet.

2.Trots vad som anges i punkt 1 får oavsiktliga bifångster av torsk vid fritidsfiske efter andra arter i delsektionerna 27–32 behållas.

Artikel 11
Åtgärder avseende fritidsfiske efter lax i delsektionerna 22–31

1.Fritidsfiske efter lax ska vara förbjudet i delsektionerna 22–31. Varje exemplar av lax som fångas oavsiktligt ska omedelbart släppas tillbaka i havet.

2.Genom undantag från punkt 1 ska fritidsfiske efter lax vara tillåtet i områden inom fyra sjömil mätt från baslinjerna under följande perioder och i följande områden:

(a)1 juni–31 augusti i Ices-delsektion 29 norr om latitud 59° 30′ N.

(b)1 maj–31 augusti i Ices-delsektionerna 30 och 31, med undantag för maj i området inom fyra sjömil mätt från Råneälvens mynning.

3.Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av striktare nationella åtgärder enligt artiklarna 19 och 20 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel 12
Åtgärder för bevarande av bestånden av öring och lax i delsektionerna 22–32

1.I delsektionerna 22–32 får unionsfiskefartyg inte fiska efter öring bortom fyra sjömil mätt från baslinjerna. Vid fiske efter lax bortom fyra sjömil mätt från baslinjerna i delsektion 32 får bifångsterna av öring inte överstiga 3 % av den totala fångsten av lax och öring ombord vid något tillfälle eller vid landningen efter varje fiskeresa.

2.I delsektionerna 22–31 ska fiske med långrev efter öring eller lax bortom fyra sjömil mätt från baslinjerna vara förbjudet.

3.Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av striktare nationella åtgärder enligt artiklarna 19 och 20 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel 13
Överföring av uppgifter

När medlemsstaterna, i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009, sänder uppgifter till kommissionen om kvantiteter av bestånd som fångats eller landats ska de använda de beståndskoder som anges i bilagan till den här förordningen.

KAPITEL III
SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 14
Ändring av förordning (EU) 2025/202

Förordning (EU) 2025/202 ska ändras på följande sätt:

(1)I bilaga IA del B ska tabell 122 ersättas med följande:

”

Tabell 122

”

(2)[Platshållare för ytterligare ändringar av rådets förordning (EU) 2025/202].

Artikel 15
Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari till och med den 31 december 2026.

Genom undantag från andra stycket ska

(a)artikel 14.1 tillämpas från och med den 1 november 2025 till och med den 31 oktober 2026,

(b)[platshållare för ytterligare ändringar av rådets förordning (EU) 2025/202].

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

(1)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/1380/2023-01-01 ).

(2)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 av den 6 juli 2016 om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och det fiske som nyttjar dessa bestånd, om ändring av rådets förordning (EG) nr 2187/2005 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1098/2007 (EUT L 191, 15.7.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1139/oj ).

(3)     http://www.ices.dk/advice/Pages/Latest-Advice.aspx .

(4)    Meddelande från kommissionen av den 21 februari 2023 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: EU:s handlingsplan: Skydda och återställa marina ekosystem för ett hållbart och resilient fiske (COM(2023) 102 final).

(5)    Meddelande från kommissionen av den 5 juni 2025 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Den europeiska världshavspakten (COM(2025) 281 final).

(6)    Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/1224/oj ).

(7)     https://doi.org/10.17895/ices.advice.27202563 .

(8)     https://doi.org/10.17895/ices.advice.5276 ; https://doi.org/10.17895/ices.advice.5649 ; https://doi.org/10.17895/ices.advice.24799266 .

(9)    Kommissionens delegerade förordning (EU) 2024/3093 av den 13 oktober 2022 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 vad gäller särskilda tekniska åtgärder för att minska bifångster av torsk i Östersjön (EUT L 2024/3093, 10.12.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2024/3093/oj ).

(10)     https://doi.org/10.17895/ices.advice.27202560  

(11)    Se fotnot 8.

(12)    Se fotnot 9.

(13)     https://doi.org/10.17895/ices.advice.27202773 .

(14)     https://doi.org/10.17895/ices.advice.27202614  

(15)    Se fotnot 8.

(16)     https://doi.org/10.17895/ices.advice.27202623 .

(17)     https://doi.org/10.17895/ices.advice.28512521 .

(18)     https://doi.org/10.17895/ices.advice.27202617  

(19)    Se fotnot 17.

(20)     https://doi.org/10.17895/ices.advice.27202620

(21)     https://doi.org/10.17895/ices.advice.27202893  

(22)     https://doi.org/10.17895/ices.advice.27202839 .    

(23)     https://doi.org/10.17895/ices.advice.27202842 .    

(24)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22, ELI:  http://data.europa.eu/eli/reg/2013/1380/oj ).

(25)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 av den 6 juli 2016 om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och det fiske som nyttjar dessa bestånd, om ändring av rådets förordning (EG) nr 2187/2005 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1098/2007 (EUT L 191, 15.7.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1139/oj ).

(26)    Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009, om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 ( EUT L 343, 22.12.2009, s. 1 , ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/1224/oj ).

(27)    Rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren (EGT L 115, 9.5.1996, s. 3, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1996/847/oj ).

(28)    EUT L 149, 30.4.2021, s. 10, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_internation/2021/689(1)/oj .

(29)    Rådets beslut (EU) 2021/1875 av den 22 oktober 2021 om den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i de årliga samråden med Förenade kungariket för att komma överens om totala tillåtna fångstmängder (EUT L 378, 26.10.2021, s. 6, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2021/1875/oj ).

(30)    Rådets förordning (EU) 2025/202 av den 30 januari 2025 om fastställande för 2025 och 2026 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd, i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten och om ändring av förordning (EU) 2024/257 vad gäller fiskemöjligheter för 2025 (EUT L, 2025/202, 31.1.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/202/oj ).

(31)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del (EUT L 87, 31.3.2009, s. 70, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/218/oj).

(32)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 av den 20 juni 2019 om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1380/2013, (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973, (EU) 2019/472 och (EU) 2019/1022, samt om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 894/97, (EG) nr 850/98, (EG) nr 2549/2000, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 812/2004 och (EG) nr 2187/2005 (EUT L 198, 25.7.2019, s. 105, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/1241/oj ).

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 26.8.2025

COM(2025) 458 final

BILAGA

till

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2026 och om ändring av förordning (EU) 2025/202 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten

BILAGA

TAC:er TILLÄMPLIGA PÅ UNIONSFISKEFARTYG I OMRÅDEN DÄR TAC:er FASTSTÄLLTS PER ART OCH PER OMRÅDE

I följande tabeller anges TAC:er och kvoter (i ton levande vikt, utom där annat anges) per bestånd och de åtgärder som är funktionellt knutna till dem.

Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till Ices-områden.

Fiskbestånden redovisas i alfabetisk ordning efter arternas vetenskapliga namn.

För tillämpningen av denna förordning tillhandahålls följande jämförande tabell över vetenskapliga namn och svenska namn: