EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 13.11.2024

COM(2024) 531 final

2024/0301(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ett offentligt gränssnitt anslutet till informationssystemet för den inre marknaden för anmälan av utstationering av arbetstagare och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012

{SWD(2024) 258 final}

MOTIVERING

BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Friheten att tillhandahålla tjänster innebär att tjänsteleverantörer etablerade i en medlemsstat har rätt att tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat, till vilken de tillfälligt får utstationera sina arbetstagare i syfte att där tillhandahålla de tjänsterna. En tjänsteleverantör som utstationerar sina arbetstagare måste följa en uppsättning definierade arbets- och anställningsvillkor, i enlighet med direktiv 96/71/EG 1 , i den medlemsstat till vilken utstationeringen äger rum. Syftet är att säkerställa ett minimiskydd för de berörda utstationerade arbetstagarna. Medlemsstaterna är skyldiga att ha ett nära samarbete och ge varandra ömsesidigt bistånd för att underlätta övervakningen av efterlevnaden av dessa arbets- och anställningsvillkor. Att undvika onödiga administrativa bördor för tjänsteleverantörerna, skydda utstationerade arbetstagare och säkerställa en effektiv övervakning bör därför gå hand i hand och bidra till en väl fungerande inre marknad.

I enlighet med artikel 9.1 i direktiv 2014/67/EU 2 får medlemsstaterna, för att säkerställa en effektiv övervakning av efterlevnaden av skyldigheterna i det direktivet och i direktiv 96/71/EG, endast införa administrativa krav och kontrollåtgärder som är nödvändiga för detta ändamål, förutsatt att dessa är motiverade och proportionella i enlighet med EU-lagstiftningen. I samband med detta får medlemsstaterna enligt artikel 9.1 a i direktiv 2014/67/EU införa en skyldighet för en tjänsteleverantör som är etablerad i en annan medlemsstat att göra en enkel anmälan till de ansvariga nationella behöriga myndigheterna med den relevanta information som krävs för att möjliggöra faktiska kontroller på arbetsplatsen.

I uppdateringen av 2020 års industristrategi 3 tillkännagav kommissionen att den kommer att samarbeta med medlemsstaterna för att utarbeta ett gemensamt elektroniskt formulär för anmälan av utstationering av arbetstagare. Detta arbete får inte äventyra EU:s befintliga rättsliga ram för utstationering av arbetstagare och det arbetstagarskydd som den säkerställer. Deltagandet kommer att vara frivilligt.

I sitt meddelande från mars 2024 med titeln Arbetskrafts- och kompetensbrist i EU: en handlingsplan 4 tillkännagav kommissionen att den kommer att främja ett brett införande av ett gemensamt elektroniskt format för anmälningar av utstationerade arbetstagare, kompletterat med utvecklingen av en digital flerspråkig portal genom vilken företag kan lämna in utstationeringsanmälningar för medlemsstater som beslutar att använda detta verktyg. Detta kommer att bidra till att minska den administrativa bördan.

Tillkännagivandet följde på de farhågor som togs upp i utvärderingen av genomförandet av direktiv 2014/67/EU. I rapporten om genomförandet av direktiv 2014/67/EU 5 drog kommissionen slutsatsen att förbättringar kan vara nödvändiga på vissa områden som olika berörda parter hade uppmärksammat den på. Det handlar bland annat om att förenkla de administrativa kontrollsystemen genom att införa ett enda EU-omfattande anmälningssystem.

Syftet med detta förslag är att minska den administrativa bördan för företag och nationella behöriga myndigheter genom att underlätta å ena sidan inlämning av utstationeringsanmälningar när sådana krävs, på ett användarvänligt sätt, på distans och på elektronisk väg, och å andra sidan det administrativa samarbetet mellan medlemsstaterna samt en effektiv övervakning av efterlevnaden av den skyldighet som fastställs i direktiven 2014/67/EU och 96/71/EG.

Förslaget kommer att göra det lättare för medlemsstaterna att utföra effektiva och lämpliga inspektioner på sitt territorium, vilket bidrar till skyddet av utstationerade arbetstagare.

Sedan januari 2023 har medlemsstaterna gett kommissionen råd i expertgruppen om ett gemensamt elektroniskt formulär för anmälan av utstationering av arbetstagare, med särskild hänsyn till den relevanta information som krävs för att möjliggöra faktiska kontroller på arbetsplatsen. Med hjälp av medlemsstaternas experter har en eventuell gemensam förteckning över informationskrav för anmälan av utstationering av arbetstagare fastställts. En första grupp på nio medlemsstater förklarade under tiden sin föresats att anpassa den information de begär av tjänsteleverantörer som utstationerar arbetstagare till deras territorier till de informationskrav som fastställs i den gemensamma förteckningen över informationskrav 6 .

Ett offentligt gränssnitt anslutet till informationssystemet för den inre marknaden (IMI)

Genom förslaget inrättas ett flerspråkigt elektroniskt offentligt gränssnitt (dvs. en säker webbportal för användning av ett gemensamt elektroniskt formulär och som tillåter automatisk överföring av uppgifter) som är anslutet till informationssystemet för den inre marknaden (IMI), inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 7 (det offentliga gränssnittet), för frivillig användning av medlemsstater som tar emot utstationerade arbetstagare (värdmedlemsstaten). Dessa värdmedlemsstater kan välja att kräva att tjänsteleverantörer som är etablerade i andra medlemsstater använder detta gränssnitt för att göra en enkel anmälan av utstationerade arbetstagare (utstationeringsanmälan) till deras ansvariga nationella behöriga myndigheter för att möjliggöra faktiska kontroller på arbetsplatsen. IMI är ett flerspråkigt elektroniskt verktyg som gör det möjligt för nationella, regionala och lokala myndigheter att snabbt och enkelt kommunicera med sina motsvarigheter inom EU. En databas i IMI kommer att göra det möjligt för nationella behöriga myndigheter att kontrollera uppgifterna i utstationeringsanmälningar som lämnas in av tjänsteleverantörer. Användningen av IMI kommer att göra det möjligt att återanvända befintliga it-lösningar och på så sätt bidra till att minska engångskostnaderna för it-utveckling.

Tjänsteleverantörer kommer att använda det offentliga gränssnittet för att lämna in en utstationeringsanmälan till de behöriga nationella myndigheterna i värdmedlemsstaten. Gränssnittet kommer i detta syfte att innehålla ett standardformulär. Detta standardformulär kommer att tillhandahålla den relevanta information som kan vara nödvändig för att möjliggöra faktiska kontroller på arbetsplatsen, i enlighet med artikel 9.1 a i direktiv 2014/67/EU. Det kommer att innehålla information om tjänsteleverantören, den utstationerade arbetstagaren, utstationeringsuppdraget, kontaktpersonen för behöriga myndigheter och tjänstemottagaren. Det specifika innehållet i standardformuläret kommer att fastställas i en genomförandeakt. De råd som medlemsstaternas expertgrupp gett om den relevanta information som bör ingå i ett sådant formulär kommer att beaktas.

Kommissionen bör ges genomförandebefogenheter att fastställa standardformuläret och göra senare ändringar av det. Om medlemsstaterna anser att relevant information bör läggas till eller att irrelevant information bör tas bort från standardformuläret, i eller för användning av det offentliga gränssnittet, får de lämna förslag till kommissionen om ändring av standardformuläret och införande av informationskrav som de anser nödvändiga, så länge de är motiverade och proportionella, för att utföra effektiva kontroller på arbetsplatsen.

Medlemsstaterna får besluta att vissa delar i standardformuläret, som de inte anser vara relevanta med tanke på det nationella sammanhanget och det sätt på vilket de organiserar de faktiska kontrollerna på arbetsplatsen, inte krävs av tjänsteleverantörer som utstationerar arbetstagare till deras territorium och fyller i formuläret på det offentliga gränssnittet. I sådana fall bör de informera kommissionen. När det gäller delar som införs till följd av senare ändringar av standardformuläret behöver dessa medlemsstater därför inte anpassa sin nationella lagstiftning för att inkludera sådana delar.

Inrättandet av det offentliga gränssnittet med ett flerspråkigt standardformulär för anmälan av utstationering av arbetstagare och Europeiska kommissionens tillhandahållande av detta gränssnitt till nationella behöriga myndigheter påverkar inte Europeiska kommissionens ansvar för att övervaka medlemsstaternas korrekta genomförande och tillämpning av unionsrätten, i enlighet med artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen, och dess befogenheter enligt artikel 258 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt medlemsstaternas skyldighet att följa unionsrätten.

Minska den administrativa bördan för tjänsteleverantörer

Berörda parter har konsekvent betonat att skyldigheten att lämna in en utstationeringsanmälan och kraven på vad den ska innehålla utgör ett betydande rapporteringskrav för företag på den inre marknaden. Detta anses vara ett av de största administrativa hindren för det gränsöverskridande tillhandahållandet av tjänster på den inre marknaden.

En rationalisering av rapporteringsskyldigheterna och förfarandet för inlämning av utstationeringsanmälningar kommer att avsevärt minska den administrativa bördan för företag, inbegripet små och medelstora företag, och kommer att underlätta för medlemsstaterna att utföra effektiva och lämpliga inspektioner.

Ett flerspråkigt offentligt gränssnitt med ett standardformulär kommer att göra det möjligt för utstationerande företag att göra sina utstationeringsanmälningar på en plats och med samma uppsättning begärda uppgifter, i alla deltagande medlemsstater, dvs. medlemsstater som använder det offentliga gränssnittet, som de utstationerar arbetstagare till. De kommer att kunna göra utstationeringsanmälan på sitt eget språk och på så sätt övervinna det språkhinder som utstationerande företag (tjänsteleverantörer) regelbundet ställs inför när de anmäler utstationeringar i anmälningssystemet i den medlemsstat som de utstationerar arbetstagare till.

Förslaget bidrar till kommissionens åtagande att minska rapporteringskraven till följd av EU-lagstiftningen. I meddelandet EU:s konkurrenskraft på lång sikt – efter 2030 8 betonar kommissionen vikten av ett regelverk som säkerställer att målen uppnås till lägsta möjliga kostnad. Kommissionen har därför åtagit sig att göra en ny satsning för att rationalisera och förenkla rapporteringskraven, med det slutliga målet att minska den därmed sammanhängande administrativa bördan med 25 %, utan att det undergräver de berörda politiska målen. Stödpaketet för små och medelstora företag 9 vidareutvecklade detta och angav inrättandet av ett elektroniskt formulär för anmälan av utstationering av arbetstagare som ett exempel på användning av digital teknik för att minska bördan och förbättra resiliensen.

Skydd av arbetstagares rättigheter

Inlämning av utstationeringsanmälningar via det offentliga gränssnittet kommer också att möjliggöra en bättre och mer enhetlig tillämpning av direktiv 96/71/EG. Att underlätta anmälan och skydd av utstationerade arbetstagare är ett annat inslag i EU:s lagstiftning som säkerställer rättvis rörlighet.

Eftersom tjänsteleverantörer inte längre kommer att behöva uppfylla olika nationella krav som ingår i de nationella gränssnitten och formulären för utstationeringsanmälan i de deltagande medlemsstaterna, kommer det offentliga gränssnittet med ett standardformulär att bidra till att minska fallen av bristande efterlevnad av utstationeringsreglerna. Detta kommer också att leda till ökad insyn i utstationeringen.

I detta sammanhang gör initiativet det lättare för medlemsstaterna att utföra effektiva, adekvata och riktade inspektioner som bidrar till skyddet av utstationerade arbetstagares rättigheter och till rättvis rörlighet som helhet.

Möjligheten att skicka en kopia av anmälan till den utstationerade arbetstagaren kommer dessutom att göra de utstationerade arbetstagarna informerade om förfarandet och på så sätt hjälpa dem att utöva sina rättigheter. Denna möjlighet finns i dag inte i de nationella anmälningssystemen.

Minska den administrativa bördan för medlemsstaternas myndigheter och underlätta det administrativa samarbetet

Genom direktiv 2014/67/EU infördes regler om administrativt samarbete mellan de nationella myndigheter som ansvarar för att övervaka efterlevnaden av reglerna om utstationering av arbetstagare. Detta administrativa samarbete genomförs genom IMI. IMI spelar därför en viktig roll för att stödja det förstärkta administrativa samarbete som ligger till grund för direktivet.

Modulen för begäran om utstationering av arbetstagare är huvudmodulen i IMI för administrativt samarbete enligt direktiv 2014/67/EU och direktiv 96/71/EG. Det stöder ömsesidigt bistånd genom att göra det möjligt för en myndighet i en medlemsstat att begära information eller bistånd från en myndighet i en annan medlemsstat.

I dag måste nationella behöriga myndigheter som söker ömsesidigt bistånd från andra medlemsstater övervinna en betydande administrativ börda för att inleda en begäran om information i IMI. För närvarande måste information om en specifik utstationering som utlöser en begäran om ömsesidigt bistånd i IMI manuellt föras in i IMI av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna innan begäran om bistånd kan inledas. Detta beror på att anmälningarna tas emot i medlemsstaternas system som inte är anslutna till IMI. För att underlätta det administrativa samarbetet mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och förenkla begäranden om ömsesidigt bistånd bör information som lämnas i utstationeringsanmälningar göras tillgänglig direkt i IMI. Detta är för närvarande fallet för vägtransportsektorn, där Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/1057 10 gav kommissionen i uppdrag att utveckla ett flerspråkigt offentligt gränssnitt som operatörerna har tillgång till och som de kan använda för att lämna in och uppdatera utstationeringsinformation och vid behov lämna in andra relevanta dokument till IMI. Medlemsstaterna bör sedan utbyta uppgifter och information, inleda administrativt samarbete och tillhandahålla ömsesidigt bistånd via IMI.

Att anpassa det administrativa förfarandet för anmälan av utstationerade arbetstagare inom andra sektorer, i fall där en sådan anmälningsskyldighet skulle vara motiverad och proportionerlig, till förfarandet för utstationering av förare inom vägtransportsektorn skulle minska den administrativa bördan för offentliga förvaltningar. I dag måste de behöriga myndigheterna administrera och driva två olika system för sina övervakningsuppgifter, med hjälp av IMI för anmälan av utstationering av förare inom vägtransportsektorn och nationella anmälningssystem för utstationering inom andra sektorer. En anpassning av de två systemen skulle kunna effektivisera användningen av databaser och interna administrativa förfaranden för nationella behöriga myndigheter och därigenom ge de nationella behöriga myndigheterna en effektivare mekanism för att övervaka och kontrollera efterlevnaden av tillämpliga utstationeringsregler.

De deltagande medlemsstaterna drar nytta av kostnads- och tidsbesparingar. Att använda IMI-systemet gör det dessutom möjligt för medlemsstaterna att upphöra med sina separata nationella anmälningssystem om de så önskar, och därmed spara kostnaderna för att driva och underhålla dessa system. Ett fåtal medlemsstater som ännu inte använder digitala lösningar för sina anmälningsskyldigheter kan använda IMI-systemet, utan att behöva investera tid och resurser i utvecklingen av ett elektroniskt nationellt anmälningssystem. Medlemsstater som upprätthåller sina nationella databaser skulle gynnas av möjligheten att ansluta dem till det offentliga gränssnittet.

IMI-systemet gör det också möjligt att ta fram statistik, stödja det nationella politiska beslutsfattandet och ge en solid grund för yrkesinspektionernas arbete, bland annat för deras riskanalys.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Friheten att tillhandahålla tjänster är en grundläggande princip för den inre marknaden i Europeiska unionen som fastställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

Genom direktiv 96/71/EG genomförs denna princip avseende utstationering av arbetstagare i syfte att garantera lika villkor för företag och respekt för arbetstagarnas rättigheter. I artikel 3 i direktiv 96/71/EG fastställs en grundläggande uppsättning tydligt definierade arbets- och anställningsvillkor som tjänsteleverantören måste följa i den medlemsstat till vilken utstationeringen äger rum för att säkerställa minimiskyddet för de berörda utstationerade arbetstagarna.

Direktiv 2014/67/EU syftar till att underlätta utövandet av friheten att tillhandahålla tjänster och den inre marknadens funktion samt att garantera respekt för en lämplig skyddsnivå för utstationerade arbetstagares rättigheter vid gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster, särskilt när det gäller efterlevnaden av de grundläggande arbets- och anställningsvillkor som gäller i den medlemsstat där tjänsten ska tillhandahållas i enlighet med artikel 3 i direktiv 96/71/EG. I detta sammanhang inrättas genom direktiv 2014/67/EU en gemensam ram med en uppsättning lämpliga bestämmelser, åtgärder och kontrollmekanismer som behövs för att förbättra och öka enhetligheten i genomförandet, tillämpningen och efterlevnaden av direktiv 96/71/EG.

För att säkerställa en korrekt tillämpning av och övervaka efterlevnaden av de materiella regler om arbets- och anställningsvillkor som måste följas med avseende på utstationerade arbetstagare, ger direktiv 2014/67/EU medlemsstaterna möjlighet att införa vissa administrativa krav och kontrollåtgärder för tjänsteleverantörer som utstationerar arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster, förutsatt att dessa krav och åtgärder är motiverade och proportionella i enlighet med unionsrätten. I samband med detta ges medlemsstaterna enligt artikel 9.1 a i direktiv 2014/67/EU en möjlighet att införa en skyldighet för en tjänsteleverantör som är etablerad i en annan medlemsstat att göra en enkel anmälan till de ansvariga nationella behöriga myndigheterna med den relevanta information som krävs för att möjliggöra faktiska kontroller på arbetsplatsen.

Förslaget är förenligt med dessa bestämmelser eftersom det inte ändrar den rättsliga ramen för utstationering av arbetstagare, fastställd i direktiven 2014/67/EU och 96/71/EG, och inte heller äventyrar den skyddsnivå för arbetstagarna som den medför. Det underlättar inlämnandet av utstationeringsanmälningar när så krävs, i enlighet med artikel 9.1 a i direktiv 2014/67/EU och det förfarande som fastställs i artikel 9.4 i samma direktiv, och underlättar det administrativa samarbetet mellan medlemsstaterna och en effektiv övervakning av efterlevnaden av skyldigheterna i direktiv 2014/67/EU och direktiv 96/71/EG.

Förslaget kompletterar reglerna om utstationering av förare inom vägtransportsektorn. De nya reglerna om utstationering av förare vid vägtransporter, fastställda i direktiv (EU) 2020/1057, antogs i juli 2021 som en del av mobilitetspaketet och gäller sedan den 2 februari 2022. Kommissionen driver en flerspråkig portal ansluten till IMI för vägtransportföretag som måste följa de nya reglerna. På portalen kan vägtransportföretagen lämna in utstationeringsanmälningar via IMI till den eller de medlemsstater där deras förare kommer att utstationeras. Förslaget återspeglar förfarandet för utstationering av förare inom vägtransportsektorn inom det administrativa förfarandet för anmälan av utstationerade arbetstagare inom andra sektorer.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget bidrar till två av kommissionens prioriteringar, nämligen att skapa en fördjupad och mer rättvis inre marknad och att främja sysselsättning, tillväxt och investeringar genom förenkling av regelverket och rationalisering av rapporteringskraven.

Förslaget kompletterar de insatser som görs av arbetsgruppen för efterlevnad på den inre marknaden för att minska den administrativa bördan vid utstationering av arbetstagare. Kommissionen och medlemsstaterna arbetar tillsammans i denna arbetsgrupp för att underlätta administrativa krav vid utstationering av arbetstagare, bland annat när det gäller anmälningsskyldigheter. Bästa praxis som identifierats i arbetsgruppen kommer att beaktas vid utvecklingen av det offentliga gränssnittet.

I oktober 2023 uppmanade Europeiska rådet alla berörda institutioner att fortsätta arbetet med att förenkla lagstiftningen och minska den onödiga administrativa bördan 11 . I april 2024 uppmanade Europeiska rådet också kommissionen att avsevärt minska den administrativa bördan och efterlevnadsbördan för företag och nationella myndigheter som en del av ett bättre och smartare regelverk 12 .

I sin resolution av den 17 februari 2022 om hantering av icke-tariffära och icke-skattemässiga hinder på den inre marknaden 13 uppmanade Europaparlamentet kommissionen att införa ett digitalt formulär för anmälan av utstationering av arbetstagare, genom att inrätta ett enkelt, användarvänligt och interoperabelt digitalt formulär som tillgodoser behoven hos europeiska företag, särskilt små och medelstora företag.

Förslaget är dessutom en reaktion på målet i förordningen om ett interoperabelt Europa, som syftar till att stärka gränsöverskridande interoperabilitet och samarbete inom den offentliga sektorn i hela EU. För att ta hänsyn till gränsöverskridande interoperabilitet är de tekniska specifikationerna och kraven för det offentliga gränssnittet föremål för en interoperabilitetsbedömning som beaktar återanvändning av gemensamma interoperabilitetslösningar.

Slutligen ligger initiativet och genomförandet av det digitala formuläret för anmälan av utstationering av arbetstagare i EU i linje med den pågående utvecklingen med det europeiska ramverket för digital identitet och den europeiska digitala identitetsplånboken 14 . Tjänsteleverantörer kan till exempel använda den europeiska digitala identitetsplånboken, när den finns tillgänglig, som ett sätt att identifiera sig, och utstationerade arbetstagare få en kopia av en utstationeringsanmälan i sin plånbok.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för förslaget, liksom för IMI-förordningen, är artikel 114 i EUF-fördraget. Förslaget syftar till att stödja den inre marknadens funktion (artikel 26 i EUF-fördraget). Även om medlemsstaterna inte är skyldiga att föreskriva användning av det offentliga gränssnitt som inrättas genom förslaget, kommer medlemsstaternas planerade användning att främja en tillnärmning av förfarandet och av kraven för anmälan av utstationering av arbetstagare i de deltagande medlemsstaterna. Om medlemsstaterna beslutar att använda det offentliga gränssnittet kommer de dessutom att vara skyldiga att säkerställa att tjänsteleverantörer kan uppfylla sin skyldighet att lämna en utstationeringsanmälan genom att använda det gemensamma gränssnittet. Det offentliga gränssnittet som enda anmälningsportal och standardformuläret fastställer liknande villkor för utstationeringsanmälningar i de medlemsstater som väljer att använda det offentliga gränssnittet.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. Målet för denna förordning, nämligen att inrätta ett flerspråkigt elektroniskt offentligt gränssnitt anslutet till IMI för att minska den administrativa bördan för tjänsteleverantörer som utstationerar arbetstagare till deltagande medlemsstater, och samtidigt underlätta en bättre och mer enhetlig tillämpning och efterlevnad av direktiv 96/71/EG, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna själva och kan därför, på grund av dess omfattning och verkningar, bättre uppnås på unionsnivå.

•Proportionalitetsprincipen

•Val av instrument

Förslaget innehåller en ändring av bilagan till IMI-förordningen. Det lämpligaste instrumentet är därför en förordning. Kommissionens inlämnande, lagring och behandling av anmälan i det offentliga gränssnittet och informationsutbytet inom ramen för ett effektivt administrativt samarbete och ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaterna måste följa de regler om skydd av personuppgifter som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725 och bör fastställas i unionsrätten.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

•Samråd med berörda parter

–ett webbinarium i samarbete med Europeiska arbetsmyndigheten den 17 februari 2022 för att informera medlemsstaternas behöriga myndigheter och arbetsmarknadens parter om projektet och samla in deras synpunkter,

–möten och intervjuer med intresserade berörda myndigheter i medlemsstaterna och berörda parter mellan februari och april 2022,

–en workshop om användarupplevelse den 27 april 2022 med tjänsteleverantörer som identifierats av arbetsmarknadens parter för att samla in information om administrativ erfarenhet av utstationering av arbetstagare,

–en teknisk workshop med relevanta företrädare för medlemsstaternas myndigheter den 28 april 2022 för att diskutera genomförandealternativ,

–möten med arbetsmarknadens parter den 30 november 2021, den 8 december 2021, den 8 februari 2022, den 2 juni 2022 och den 11 maj 2023,

–teknisk undersökning för medlemsstaterna mellan den 9 juni och den 6 juli 2022,

–en onlineutfrågning med arbetsmarknadens parter den 29 april 2024 om e-anmälan för utstationering av arbetstagare.

Projektet med en e-anmälan för utstationering av arbetstagare diskuterades också med medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter vid Europeiska arbetsmyndighetens forum för utstationering av arbetstagare den 13 mars 2023 och den 11 april 2024.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Detta förslag har fastställts efter en intern granskning av befintliga rapporteringsskyldigheter och erfarenheterna från genomförandet av den relaterade lagstiftningen. Eftersom detta är ett steg i processen för kontinuerlig bedömning av rapporteringskrav som följer av EU-lagstiftningen kommer granskningen av sådana bördor och konsekvenserna för berörda parter att fortsätta.

Kommissionen fick in synpunkter från expertgruppen om ett gemensamt elektroniskt formulär för anmälan av utstationering av arbetstagare, som ger kommissionen råd om gemensamt utarbetande och genomförande av ett gemensamt elektroniskt formulär för anmälan av utstationering av arbetstagare. Gruppens arbete utförs med full respekt för direktiv 96/71/EG och direktiv 2014/67/EU.

•Konsekvensbedömning – minskning av bördan

Kommissionen har inte gjort någon konsekvensbedömning av detta riktade initiativ. Kommissionen gjorde dock en analys för att mäta den befintliga administrativa bördan för att anmäla utstationerade arbetstagare i de 27 EU-medlemsstaterna, vilket resulterade i en detaljerad kostnadsmodell för de olika deklarationsförfarandena. I analysen, som redovisas i det åtföljande arbetsdokumentet, undersöktes också de potentiella besparingarna i fråga om tid och resurser till följd av införandet av ett standardformulär för anmälan av arbetstagare som ska utstationeras enligt olika genomförandealternativ, inbegripet ett flerspråkigt elektroniskt gränssnitt som är anslutet till IMI, med beaktande av medlemsstaternas olika grad av deltagande. På EU-nivå tyder analysen på att effekterna av ett gemensamt system för anmälan av utstationerade arbetstagare påverkas av det gemensamma systemets utformning och av antalet utstationeringsanmälningar som kommer att omfattas av det nya systemet.

Den genomsnittliga minskningen av den tid som krävs för att fylla i en utstationeringsanmälan med hjälp av standardformuläret uppskattas till cirka 73 % jämfört med den genomsnittliga tid som för närvarande krävs i hela EU. Minskningen av bördan varierar beroende på hur medlemsstaterna använder standardformuläret.

Förslaget rör begränsade och riktade ändringar av befintlig administrativ praxis, för medlemsstater som frivilligt väljer att tillämpa det, och av befintlig lagstiftning, nämligen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 om inrättande av informationssystemet för den inre marknaden (IMI). Syftet med förslaget är att tillhandahålla ett flerspråkigt elektroniskt offentligt gränssnitt anslutet till IMI för anmälan av utstationerade arbetstagare inom andra ekonomiska sektorer än vägtransportsektorn, för vilken det redan har gjorts, i syfte att underlätta genomförandet av direktiv 96/71/EG och direktiv 2014/67/EU, som förblir oförändrade.

De föreslagna ändringarna påverkar inte EU:s politik, utan ger endast en rättslig grund för att utveckla en frivillig teknisk lösning (offentligt gränssnitt) för inlämning av anmälningar om utstationerade arbetstagare, med hjälp av ett standardformulär, och för att underlätta utbyte av uppgifter mellan nationella förvaltningar. De utbyten och underlag som expertgruppen samlat in om ett gemensamt elektroniskt formulär för anmälan av utstationering av arbetstagare bidrog till utarbetandet av detta förslag. Förslaget kommer att underlätta en minskning av den administrativa bördan för behöriga nationella myndigheter och företag genom att öka tillgängligheten och utbytet av uppgifter om utstationerade arbetstagare.

Sammanfattningsvis fanns det inget behov av en konsekvensbedömning eftersom ändringen har begränsad räckvidd, är riktad och består av tekniska ändringar av den befintliga lagstiftningen.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Detta är ett Refit-förslag som syftar till att minska bördorna för medlemsstaternas offentliga förvaltningar och företag.

Rapporteringskraven för utstationering av arbetstagare berör ett stort antal företag. 2022 års uppgifter från verktygen för förhandsanmälan, de senaste tillgängliga uppgifterna, tyder på att det fanns omkring 1,9 miljoner utstationerade arbetstagare, 2,3 miljoner utstationeringsanmälningar och 4,7 miljoner utstationeringar i EU. Om man tittar på utvecklingen av antalet utstationeringar och utstationerade arbetstagare, förutom vad gäller godstransporter på väg för vilka anmälningar nu måste göras via en central EU-portal för vägtransportföretag, tyder tillgängliga uppgifter på en ökning på 14 % när det gäller antalet deklarerade utstationeringar mellan 2021 och 2022 15 .

Alla 27 medlemsstater har inrättat ett verktyg för förhandsanmälan för tjänsteleverantörer som utstationerar arbetstagare till en annan medlemsstat. Medlemsstaternas system skiljer sig dock åt i fråga om utformning och krav, och är inte sammankopplade. Att följa de administrativa anmälningsförfaranden som krävs medför därför en betydande administrativ börda för de utstationerande företagen. Den resulterande ökningen av transaktionskostnaderna kan under vissa omständigheter avsevärt hindra eller begränsa det gränsöverskridande tillhandahållandet av tjänster, särskilt för små och medelstora företag.

En företagsundersökning om läget på den inre marknaden som genomfördes 2024 visade att 46,1 % av över 1 000 undersökta företag ansåg att problemen/osäkerheten vid tillfällig utstationering av arbetstagare till ett annat land var betydande 16 . Den beräknade insats som krävs för att registrera en utstationering varierar från 21 minuter i Estland och Slovakien till 87 minuter i Grekland. För Italien är den tid som krävs 61 minuter. I en nylig studie om de administrativa bördornas inverkan på små och medelstora företags gränsöverskridande utstationering av arbetstagare i gränsregioner identifierade alla uppgiftslämnare bristen på rationalisering av nationella utstationeringsförfaranden i EU som en av de största bördorna 17 .

Rapporteringskrav spelar en viktig roll för att säkerställa korrekt efterlevnad och ordentlig övervakning av lagstiftning. Rapporteringskrav kan dock även leda till oproportionerliga bördor för berörda parter, särskilt för små och medelstora företag och mikroföretag. Om de ansamlas kan de med tiden leda till överflödiga eller överlappande skyldigheter eller otillräckliga insamlingsmetoder.

Att rationalisera rapporteringsskyldigheterna och minska de administrativa bördorna är därför en prioritering. Förslaget kommer att rationalisera rapporteringsskyldigheterna genom en kombination av åtgärder:

–Konsolidering av rapportering som för närvarande utförs i olika system och med olika krav.

–Digitalisering av informationsöverföring.

•Grundläggande rättigheter

Den föreslagna förordningen innefattar behandling av personuppgifter. Behandling av personuppgifter kräver att full respekt för de grundläggande rättigheterna enligt stadgan om de grundläggande rättigheterna säkerställs, särskilt rätten till skydd av personuppgifter i artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Detta förslag tar helt och hållet hänsyn till dessa rättsliga krav.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget får begränsade budgetkonsekvenser för kommissionen. Med tanke på en inledande period på fem år för fullständigt genomförande och underhåll av det offentliga gränssnittet härrör budgetkonsekvenserna främst från följande arbete:

–Utveckling av lösningar: 1,3 miljoner EUR.

–Underhåll av lösningar: 0,7 miljoner EUR.

–Stöd: 0,7 miljoner EUR.

–Utbildning: 0,2 miljoner EUR.

–Infrastruktur: 0,1 miljoner EUR.

Till ett belopp av cirka 3 miljoner EUR för 5 år. De löpande kostnaderna efter fullständigt genomförande beräknas till 0,5 miljoner EUR per år.

När det gäller personalbehov kommer ett fullständigt genomförande av det offentliga gränssnittet att kräva 1,5 heltidsekvivalenter, det löpande underhållet 0,5 heltidsekvivalenter.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

•Förklarande dokument (för direktiv)

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

2024/0301 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ett offentligt gränssnitt anslutet till informationssystemet för den inre marknaden för anmälan av utstationering av arbetstagare och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 18 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Informationssystemet för den inre marknaden (IMI), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 19 , bör i största möjliga utsträckning användas för administrativt samarbete och ömsesidigt bistånd, inbegripet mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU 20 och 96/71/EG 21 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster. I enlighet med direktiv 2014/67/EU, särskilt artikel 6, måste medlemsstaterna ha ett nära samarbete och utan onödigt dröjsmål bistå varandra för att underlätta genomförandet, tillämpningen och efterlevnaden av det direktivet och direktiv 96/71/EG.

(2)Direktiv 2014/67/EU syftar till att underlätta utövandet av friheten att tillhandahålla tjänster och den inre marknadens funktion samt att garantera respekt för en lämplig skyddsnivå för utstationerade arbetstagares rättigheter vid gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster, särskilt när det gäller efterlevnaden av de arbets- och anställningsvillkor som gäller i den medlemsstat där tjänsten ska tillhandahållas i enlighet med artikel 3 i direktiv 96/71/EG. I enlighet med artikel 9.1 i direktiv 2014/67/EU får medlemsstaterna endast införa de administrativa krav och kontrollåtgärder som är nödvändiga för att man effektivt ska kunna övervaka att de skyldigheter som fastställs i det direktivet och direktiv 96/71/EG fullgörs, förutsatt att kraven och åtgärderna är motiverade och proportionella i enlighet med unionsrätten. Om så är fallet får medlemsstaterna enligt artikel 9.1 a i direktiv 2014/67/EU införa en skyldighet för en tjänsteleverantör som är etablerad i en annan medlemsstat att göra en enkel anmälan till de ansvariga nationella behöriga myndigheterna för att möjliggöra faktiska kontroller på arbetsplatsen. Det förblir medlemsstaternas ansvar att, med beaktande av motivering och proportionalitet, besluta i vilka fall man begär en utstationeringsanmälan och vilken information denna anmälan måste innehålla.

(3)Alla medlemsstater har utnyttjat möjligheten att införa en anmälningsskyldighet för tjänsteleverantörer som utstationerar arbetstagare till sin medlemsstat, med nationella system som skiljer sig avsevärt åt i fråga om utformning, krav och funktionalitet. Att följa dessa olika system skapar en betydande administrativ börda för de tjänsteleverantörer som utstationerar arbetstagare. Berörda parter har konsekvent betonat att anmälan om utstationering av arbetstagare utgör en betydande rapporteringsskyldighet och är ett av de viktigaste administrativa hindren för gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster på den inre marknaden.

(4)Rapporteringskrav spelar en viktig roll för att säkerställa ordentlig övervakning och korrekt efterlevnad av lagstiftning. Det är dock viktigt att rationalisera dessa krav för att säkerställa att de uppfyller det avsedda syftet och för att begränsa den administrativa bördan. Rapporteringsskyldigheterna och kraven vid inlämning av utstationeringsanmälningar till de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten, som fastställs i enlighet med artikel 9.1 i direktiv 2014/67/EU, bör därför förenklas, i linje med kommissionens meddelande EU:s konkurrenskraft på lång sikt – efter 2030 22 , för att avsevärt minska den administrativa bördan för tjänsteleverantörer som är etablerade i andra medlemsstater och utstationerar arbetstagare till värdmedlemsstaterna samt för nationella behöriga myndigheter.

(5)En minskning av den administrativa bördan för tjänsteleverantörer och nationella behöriga myndigheter måste överensstämma med respekten för lämpliga arbetsvillkor och socialt skydd för utstationerade arbetstagare. Genom att underlätta en effektiv övervakning av medlemsstaternas efterlevnad och stärka det ömsesidiga administrativa samarbetet förbättras skyddet av arbetstagarnas rättigheter.

(6)I enlighet med artikel 12 i förordning (EU) nr 1024/2012 får tekniska medel tillhandahållas för att externa aktörer ska kunna interagera med IMI. En sådan interaktion bör underlättas av ett flerspråkigt elektroniskt offentligt gränssnitt som är anslutet till IMI (det offentliga gränssnittet) genom vilket tjänsteleverantörer bör lämna in utstationeringsanmälningar till de medlemsstater som använder det offentliga gränssnittet (deltagande medlemsstater). Dessa medlemsstater bör sedan vid behov använda den information som mottagits via IMI för att göra motiverade begäranden i IMI:s utstationeringsmoduler i enlighet med den skyldighet att tillhandahålla ömsesidigt administrativt samarbete och bistånd som avses i artiklarna 6 och 7 i direktiv 2014/67/EU.

(7)En förenkling av förfarandet för att skicka och uppdatera utstationeringsanmälningar till följd av inrättandet av ett sådant offentligt gränssnitt bör minska de administrativa hindren för friheten att tillhandahålla tjänster, inbegripet företagens rätt att tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat med sina egna arbetstagare.

(8)Förenklingen av förfarandet för att skicka och uppdatera utstationeringsanmälningar bör underlätta en bättre och mer enhetlig tillämpning av direktiv 96/71/EG och dess efterlevnad i praktiken, och minska fallen av bristande efterlevnad av utstationeringsreglerna på grund av de olika förfarandena för inlämning av utstationeringsanmälningar. Det blir därigenom lättare för medlemsstaterna att utföra effektiva och lämpliga inspektioner, vilket kommer att bidra till skyddet av utstationerade arbetstagares rättigheter.

(9)En förenkling av förfarandet för att skicka och uppdatera utstationeringsanmälningar bör minska den administrativa bördan för nationella behöriga myndigheter som söker ömsesidigt bistånd från andra medlemsstater. För att säkerställa att de ansvariga nationella behöriga myndigheterna utan onödigt dröjsmål kan ge varandra ömsesidigt bistånd och för att förenkla begäranden om ömsesidigt bistånd bör information som lämnas i utstationeringsanmälningar göras tillgänglig direkt i IMI, vilket underlättar den praktiska tillämpningen av direktiv 2014/67/EU och direktiv 96/71/EG och stöder det därmed sammanhängande administrativa samarbetet mellan de nationella behöriga myndigheterna i medlemsstaterna och bidrar till en väl fungerande inre marknad.

(10)Kommissionen bör inrätta ett offentligt gränssnitt för frivillig användning av medlemsstaterna. Medlemsstaterna får välja att kräva att tjänsteleverantörer använder det elektroniska offentliga gränssnittet för att lämna en utstationeringsanmälan till dess ansvariga nationella behöriga myndigheter, för att uppfylla motiverade och proportionella skyldigheter som åläggs av dessa medlemsstater om anmälan av utstationering av arbetstagare. Detta offentliga gränssnitt bör stödja medlemsstaterna i deras uppgift att säkerställa att förfarandena och formaliteterna i samband med utstationering av arbetstagare kan fullgöras på ett användarvänligt sätt av företag, på distans och på elektronisk väg, vilket underlättar inlämning av utstationeringsanmälningar när sådana krävs.

(11)Interoperabla och återanvändbara lösningar, såsom de som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 23 vad gäller inrättandet av det europeiska ramverket för digital identitet, bör användas eftersom de kan underlätta hur tjänsteleverantörer identifierar sig. Arbetstagare bör kunna få meddelanden om utstationeringsanmälningar som rör dem via den europeiska digitala identitetsplånboken 24 , när den finns tillgänglig.

(12)Det offentliga gränssnitt som är anslutet till IMI är ett tekniskt hjälpmedel som kommissionen gör tillgängligt för frivillig användning av medlemsstaterna. Innan medlemsstaterna kräver att tjänsteleverantörer anmäler relevant information genom detta gränssnitt bör de säkerställa att ett sådant krav föreskrivs i nationell rätt, i linje med unionsrätten. För att säkerställa en friktionsfri användning av det offentliga gränssnittet bör medlemsstaterna när som helst från och med den dag då denna förordning träder i kraft meddela kommissionen sitt intresse av att använda det flerspråkiga elektroniska offentliga gränssnittet.

(13)Kommissionen bör, i linje med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i vilken unionen och alla medlemsstater är parter, säkerställa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning till det offentliga gränssnittet och dess innehåll, i den mån det är relevant med beaktande av tillgänglighetskraven i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 25 .

(14)Tjänsteleverantörer bör kunna lämna in en utstationeringsanmälan till de nationella behöriga myndigheterna i en deltagande medlemsstat till vilken en arbetstagare är utstationerad, dvs. värdmedlemsstaten, med hjälp av ett flerspråkigt standardformulär för det offentliga gränssnittet.

(15)Kommissionen mottog synpunkter från expertgruppen om ett gemensamt elektroniskt formulär för anmälan av utstationering av arbetstagare om de nationella anmälningskraven och systemen samt om den relevanta information som krävs för att möjliggöra faktiska kontroller på arbetsplatsen. Kommissionen har fått råd från expertgruppen om de informationskrav som den anser vara lämpliga att inkludera i ett gemensamt formulär för anmälan av utstationering av arbetstagare. Med beaktande av dessa råd och i syfte att möjliggöra tillhandahållande av den information som kan vara nödvändig för att möjliggöra faktiska kontroller på arbetsplatsen bör det standardformulär som används av det elektroniska offentliga gränssnittet bestå av information om tjänsteleverantören, den utstationerade arbetstagaren, utstationeringsuppdraget, kontaktpersonen för behöriga myndigheter och tjänstemottagaren. Standardformuläret bör finnas tillgängligt på alla EU-språk. Medlemsstaterna får besluta att vissa delar i standardformuläret, som de inte anser vara relevanta med tanke på det nationella sammanhanget och det sätt på vilket de organiserar de faktiska kontrollerna på arbetsplatsen, inte krävs av tjänsteleverantörer som utstationerar arbetstagare till deras territorium och fyller i formuläret på det elektroniska offentliga gränssnittet.

(16)Vad gäller fastställandet och senare ändringar av standardformuläret bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 26 . Medlemsstater som anser att viss information bör läggas till eller tas bort från standardformuläret, eller att standardformuläret på annat sätt bör ändras, bör tillåtas att begära att kommissionen ändrar standardformuläret i enlighet med detta.

(17)Användningen av det offentliga gränssnittet, med dess standardformulär, som består av en gemensam och uttömmande uppsättning relevant information som kan vara nödvändig för faktiska kontroller på arbetsplatsen, kommer att minska skillnaderna i medlemsstaternas tillämpliga regler och föreskrifter. Det bör vara tillräckligt för tjänsteleverantörer att uppfylla anmälningsskyldigheterna i de medlemsstater som använder det offentliga gränssnittet. Inga ytterligare informationskrav bör förekomma på nationell nivå i dessa medlemsstater. Inrättandet av det offentliga gränssnitt som är anslutet till IMI med dess standardformulär och tillhandahållandet av detta gränssnitt till de nationella behöriga myndigheterna är avgörande och kompletterande för tillnärmningen av medlemsstaternas lagstiftning, vilket säkerställer att den inre marknaden fungerar väl.

(18)Inrättandet av ett offentligt gränssnitt ger en förenklad ram för utstationeringsanmälningar som erbjuder betydande incitament för medlemsstaterna att delta. Det ligger i linje med medlemsstaternas egna intresse av att förbättra det administrativa samarbetet, förenkla de administrativa förfarandena och skydda arbetstagarnas rättigheter. När det offentliga gränssnittet inrättas och visar dess användbarhet och fördelar bör alla medlemsstater överväga att använda det offentliga gränssnittet. Ju fler medlemsstater som använder sig av det offentliga gränssnittet, desto större blir minskningen av den administrativa bördan för tjänsteleverantörer och nationella behöriga myndigheter, och ju större utrymme för ett effektivt administrativt samarbete för att skydda arbetstagarnas rättigheter.

(19)För att möjliggöra faktiska kontroller på arbetsplatsen kan den relevanta information som lämnas i anmälan om utstationering av arbetstagare innehålla vissa personuppgifter bland de informationskrav som fastställs inom ramen för artikel 9.1 a i direktiv 2014/67/EU. Behandling av personuppgifter bör genomföras i enlighet med unionsrätten om skydd av personuppgifter, fastställd i Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/679 27 och (EU) 2018/1725 28 . För att klargöra ansvaret för behandlingen av personuppgifter som lämnas in via det offentliga gränssnittet bör det i denna förordning anges vem som ska betraktas som personuppgiftsansvarig för personuppgifterna. Förordning (EU) nr 1024/2012 är tillämplig på de behöriga myndigheternas behandling av personuppgifter i IMI.

(20)Informationen från utstationeringsanmälningarna bör bevaras i det offentliga gränssnittet i syfte att återanvända den i efterföljande utstationeringsanmälningar under en period på högst 36 månader efter utstationeringsperiodens slutdatum

(21)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den 5 september 2024.

(22)Om arbetsmarknadens parter spelar en roll i övervakningen av efterlevnaden av utstationeringsreglerna bör de behöriga myndigheterna ha rätt att förse nationella arbetsmarknadsparter med relevant information som har delats via IMI, i enda syfte att kontrollera efterlevnaden av utstationeringsreglerna samtidigt som förordning (EU) 2016/679 respekteras. Den relevanta informationen bör tillhandahållas arbetsmarknadens parter på annat sätt än via IMI.

(23)Europeiska arbetsmyndigheten bör stödja medlemsstaternas nationella behöriga myndigheter och tjänsteleverantörer i genomförandet och användningen av det offentliga gränssnittet i enlighet med dess mandat enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1149 29 .

(24)Denna förordning bör inte påverka tillämpningen av direktiv 2014/67/EU och direktiv 96/71/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1
Offentligt gränssnitt anslutet till informationssystemet för den inre marknaden

1.I syfte att bidra till en väl fungerande inre marknad genom att minska de administrativa hindren för friheten att tillhandahålla tjänster och samtidigt underlätta medlemsstaternas effektiva övervakning av efterlevnaden av EU-lagstiftning som syftar till att säkerställa skyddet av utstationerade arbetstagares rättigheter, och stödja det därmed sammanhängande administrativa samarbetet mellan de nationella behöriga myndigheterna i medlemsstaterna, ska kommissionen inrätta ett flerspråkigt offentligt gränssnitt som är anslutet till informationssystemet för den inre marknaden (IMI), inrättat genom förordning (EU) nr 1024/2012, för anmälan av utstationering av arbetstagare (det offentliga gränssnittet).

2.Medlemsstaterna får välja att använda detta offentliga gränssnitt.

3.Lagstiftningen i en medlemsstat får föreskriva att tjänsteleverantörer ska anmäla utstationering av arbetstagare, i enlighet med artikel 9.1 i direktiv 2014/67/EU, genom att lämna in en anmälan baserad på ett flerspråkigt standardformulär via det offentliga gränssnittet. Om en medlemsstat föreskriver att det offentliga gränssnittet ska användas ska denna anmälan ersätta eventuella befintliga anmälningar som krävs enligt nationell lagstiftning.

Artikel 2
Det offentliga gränssnittets funktioner

1.Det offentliga gränssnittet ska tillhandahålla funktioner för att

a)skapa ett konto för säker åtkomst till det område som förbehålls tjänsteleverantören,

b)säkerställa lämplig loggning av användaraktiviteter,

c)skapa, lämna in och hantera anmälningar av utstationerade arbetstagare,

d)översända en kopia av utstationeringsanmälan till den utstationerade arbetstagaren,

e)tillhandahålla inlämnad information i IMI för värdmedlemsstatens ansvariga nationella behöriga myndigheter för administrativt samarbete i enlighet med punkterna 6 och 7 i bilagan till förordning (EU) nr 1024/2012,

f)göra det möjligt för en eller flera nationella myndigheter i värdmedlemsstaten som är behöriga myndigheter i den mening som avses i artikel 3 i direktiv 2014/67/EU att dessutom på begäran av den medlemsstaten ta emot utstationeringsanmälningar direkt i det nationella back-end-systemet.

2.Kommissionen ska ansvara för utveckling, underhåll och drift av det offentliga gränssnittet.

3.Kommissionen ska säkerställa att det offentliga gränssnittet och dess innehåll är tillgängligt för personer med funktionsnedsättning.

Artikel 3
Medlemsstaternas användning av det offentliga gränssnittet

1.En medlemsstat som väljer att använda det offentliga gränssnittet ska informera kommissionen sex månader före det datum från och med vilket den avser att använda det offentliga gränssnittet.

2.En medlemsstat som väljer att använda det offentliga gränssnittet ska i god tid före sådan användning anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att göra det möjligt för tjänsteleverantörer som utstationerar arbetstagare till den medlemsstaten att använda det offentliga gränssnittet och för att uppfylla kraven för det offentliga gränssnittet och standardformuläret för anmälan om utstationering av arbetstagare.

3.Medlemsstater som använder det offentliga gränssnittet får inte införa några ytterligare anmälnings- eller informationskrav för de tjänsteleverantörer som lämnar in utstationeringsanmälan via det offentliga gränssnittet.

4.Den förteckning över medlemsstater som använder det offentliga gränssnitt som avses i punkt 3 ska offentliggöras av kommissionen på det offentliga gränssnittet.

5.En medlemsstat får upphöra med att använda det offentliga gränssnittet. Medlemsstaten ska underrätta kommissionen om detta sex månader före det planerade slutdatumet för användningen av det offentliga gränssnittet.

Artikel 4
Standardformulär

1.Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5 ska standardformuläret innehålla information om

a)tjänsteleverantören,

b)den utstationerade arbetstagaren,

c)utstationeringsuppdraget,

d)den kontaktperson som ska stå i kontakt med de behöriga myndigheterna,

e)tjänstemottagaren.

2.Kommissionen ska upprätta det standardformulär som avses i punkt 1 i denna artikel genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 8.2.

3.En medlemsstat som väljer att använda det offentliga gränssnittet får besluta att inte begära all information i standardformuläret och ska informera kommissionen om detta.

4.Medlemsstaterna får till kommissionen lämna förslag till ändringar av standardformuläret. Kommissionen ska granska sådana förslag i syfte att vid behov ändra standardformuläret.

5.Kommissionen får, på grundval av ett förslag från en medlemsstat eller på eget initiativ, föreslå en ändring av standardformuläret i enlighet med det förfarande som avses i punkt 2 i denna artikel.

Artikel 5
Behandling och lagring av personuppgifter

1.I syfte att uppnå de mål som anges i artikel 1 får de personuppgifter som anges i punkterna 2 och 3 behandlas av det offentliga gränssnittet.

2.Kommissionen ska betraktas som personuppgiftsansvarig i enlighet med artikel 3.8 i förordning (EU) 2018/1725 när det gäller att

a)säkerställa det offentliga gränssnittets säkerhet och tillgänglighet,

b)behandla uppgifter för identifiering av och kontaktuppgifter för den person som lämnar in anmälan om utstationering av arbetstagare.

3.Tjänsteleverantören ska betraktas som personuppgiftsansvarig i enlighet med artikel 4.7 i förordning (EU) 2016/679 när det gäller att behandla

a)tjänsteleverantörens identitet och kontaktuppgifter,

b)den utstationerade arbetstagarens identitet,

c)en elektronisk anmälningsadress, t.ex. en postadress, till en utstationerad arbetstagare för att informera den utstationerade arbetstagaren om att en anmälan har lämnats in för den arbetstagaren,

d)adressen till den utstationerade arbetstagarens arbetsplats,

e)identitet och kontaktuppgifter för kontaktpersonen hos tjänsteleverantören.

4.Om en medlemsstat dessutom tar emot utstationeringsanmälningar genom det offentliga gränssnittet i sitt nationella back-end-system ska den behöriga nationella myndigheten betraktas som personuppgiftsansvarig i enlighet med artikel 4.7 i förordning (EU) 2016/679 med avseende på behandling av personuppgifter i dessa utstationeringsanmälningar.

5.Det offentliga gränssnittet ska säkerställa automatisk radering av information om en utstationering som har lämnats in via det offentliga gränssnittet 36 månader efter utstationeringsperiodens slutdatum.

6.Det offentliga gränssnittet ska göra det möjligt att radera alla personuppgifter som lagras däri och på tjänsteleverantörernas konton när dessa uppgifter inte längre behövs för de ändamål för vilka de samlades in och behandlades.

7. Det offentliga gränssnittet ska göra det möjligt att skicka en påminnelse till tjänsteleverantören om att granska och vid behov radera alla personuppgifter i enlighet med punkt 6.

8.En medlemsstat får tillåta att den behöriga nationella myndigheten på annat sätt än via IMI förser de nationella arbetsmarknadsparterna med relevant information som finns i IMI i den utsträckning som är nödvändig och endast i syfte att kontrollera efterlevnaden av utstationeringsregler och i enlighet med nationell rätt och praxis, förutsatt att informationen avser en utstationering till den berörda medlemsstatens territorium.

Artikel 6
Behandling av inlämnad information med hjälp av IMI 

Information som lämnas via det offentliga gränssnittet ska göras tillgänglig i IMI för de ansvariga behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten för att uppnå de mål som anges i artikel 1.

Artikel 7
Ändring av förordning (EU) nr 1024/2012

I bilagan till förordning (EU) nr 1024/2012 ska följande punkt läggas till som punkt 17:

”17. Europaparlamentets och rådets förordning (EU).../... av den... om ett offentligt gränssnitt anslutet till informationssystemet för den inre marknaden för anmälan av utstationering av arbetstagare och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012.”

Artikel 8
Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 9
Utvärdering

Kommissionen ska senast den [fem år efter förordningens ikraftträdande] rapportera om de erfarenheter som gjorts vid tillämpningen av denna förordning. Rapporten ska särskilt undersöka i vilken utsträckning denna förordning har lyckats minska de administrativa hindren för friheten att tillhandahålla tjänster, underlätta medlemsstaternas effektiva övervakning av efterlevnaden av EU-lagstiftning som syftar till att säkerställa skyddet av utstationerade arbetstagare och stödja det därmed sammanhängande administrativa samarbetet mellan de nationella behöriga myndigheterna i medlemsstaterna.

Artikel 10
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft tre månader efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

1.2Berörda politikområden 

1.3Förslaget eller initiativet avser 

 en ny åtgärd 

 en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 30  

 en förlängning av en befintlig åtgärd 

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd 

1.4Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

Utvidga den inom vägtransportsektorn framgångsrika användningen av ett offentligt gränssnitt anslutet till IMI för anmälningar av utstationering av arbetstagare till andra ekonomiska sektorer

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

Specifikt mål nr…

–Senast till slutet av 2026 minska den administrativa bördan för tjänsteleverantörer som anmäler utstationering av arbetstagare genom att minska de genomsnittliga efterlevnadskostnaderna med minst 50 % för företag som utstationerar arbetstagare till medlemsstater som frivilligt använder det offentliga gränssnittet anslutet till IMI.

–Underlätta det administrativa samarbetet mellan medlemsstater som kräver anmälningar om utstationering av arbetstagare genom att göra det möjligt att lämna in utstationeringsanmälningar till deltagande medlemsstater via det offentliga gränssnittet och en automatiserad import av administrativa uppgifter om utstationerade arbetstagare i IMI senast i slutet av 2025.

–Göra det möjligt för medlemsstaterna att uppnå kostnadsbesparingar för utveckling och drift av nationella anmälningsportaler, genom att intresserade medlemsstater frivilligt använder det offentliga gränssnittet anslutet till IMI senast i slutet av 2026.

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

För offentlig förvaltning och yrkesinspektioner i deltagande medlemsstater:

–Minska kostnaderna för att använda IMI, eftersom det inte längre behövs manuell inmatning av uppgifter om utstationeringar.

–Minska kostnaderna för kontinuerligt underhåll, eftersom det inte längre är nödvändigt att upprätthålla nationella it-komponenter med samma funktion som det offentliga gränssnittet anslutet till IMI.

–Uppnå bättre efterlevnad, dvs. mer fullständig och korrekt information om utstationeringar, vilket möjliggör effektiv övervakning och kontroll.

För tjänsteleverantörer:

–Minska efterlevnadskostnaderna genom att inrätta en gemensam portal och ett gemensamt förfarande för anmälningar till de deltagande medlemsstaterna, genom att minska skillnaderna mellan den information som krävs när arbetstagare utstationeras till flera deltagande medlemsstater, genom att minska översättningskostnaderna genom användning av ett flerspråkigt offentligt gränssnitt anslutet till IMI.

1.4.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

–Ibruktagande av ett offentligt gränssnitt anslutet till IMI senast i slutet av 2025.

–Minst 9 medlemsstater som i egenskap av mottagarländer omfattar minst en tredjedel av alla utstationerade arbetstagare i EU beslutar att frivilligt använda det offentliga gränssnittet anslutet till IMI senast i slutet av 2026.

–Minst en tredjedel av utstationeringsanmälningarna i EU lämnas in via det offentliga gränssnittet anslutet till IMI, och efterlevnadskostnaderna för anmälningar som lämnas in via det offentliga gränssnittet anslutet till IMI minskas med minst 50 %.

1.5Grunder för förslaget eller initiativet 

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Senast hösten 2025: Kommissionen antar en genomförandeakt för att fastställa standardformuläret för det offentliga gränssnittet anslutet till IMI.

Senast i slutet av 2025: Kommissionen gör det offentliga gränssnittet anslutet till IMI tillgängligt på nätet.

Senast vid halvårsskiftet 2026: En första grupp medlemsstater fattar ett frivilligt beslut om att använda det offentliga gränssnittet anslutet till IMI och anpassar vid behov sina anmälningssystem och sin nationella lagstiftning i enlighet med detta.

Från och med 2026: Kommissionen upprätthåller och förbättrar kontinuerligt det offentliga gränssnittet anslutet till IMI.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skäl till åtgärder på europeisk nivå (på förhand):

–Samordning av det administrativa samarbetet mellan medlemsstaterna

–Effektivitetsvinster när det gäller genomförandet på EU-nivå av det offentliga gränssnittet anslutet till IMI, i stället för utveckling och drift av separata nationella it-komponenter med samma funktion

–De deltagande medlemsstaternas användning av ett gemensamt formulär genom samordning på EU-nivå

Förväntat mervärde för unionen (ex post)

–Ett effektivare skydd av arbetstagarnas rättigheter tack vare ett effektivt samarbete mellan medlemsstaterna genom IMI

–Kostnadsbesparingar för medlemsstaterna

–Minskade efterlevnadskostnader för företag, vilket minskar hindren på den inre marknaden för tjänster

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

–Lärdomar av erfarenheterna från det offentliga gränssnittet anslutet till IMI för att anmäla utstationering av vägtransportarbetare:

–Visade att ett offentligt gränssnitt anslutet till IMI är möjligt att använda för att skapa, lämna in och hantera anmälningar av utstationering av arbetstagare.

–Visade att inlämning av utstationeringsinformation till de nationella behöriga myndigheterna underlättades, och att potential fanns för att minska den administrativa bördan.

–Tillhandahåller en plan för projektgenomförande och en återanvändbar teknisk lösning.

–Visade att det finns potential för bättre efterlevnad av skyldigheterna i samband med utstationeringsanmälningar.

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Initiativet finansieras genom programmet för den inre marknaden, som inleds inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen.

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

–Finansieringen av initiativet hade redan planerats, eftersom det tillkännagavs i 2020 års uppdatering av industristrategin, och förstärktes i meddelandet Inre marknaden 30 år. Därför har finansiering inom ramen för programmet för den inre marknaden redan planerats för 2024 och 2025.

–Inget behov av ytterligare budget genom omfördelning.

1.6Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

 begränsad varaktighet

–    verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

–    budgetkonsekvenser från och med YYYY till och med YYYY för åtagandebemyndiganden och från och med YYYY till och med YYYY för betalningsbemyndiganden.

 obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period 2024–2025

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er) 31   

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

–    av genomförandeorgan

 Delad förvaltning med medlemsstaterna

 Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– EIB och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten.

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING 

2.1Regler om uppföljning och rapportering 

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem 

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Direkt förvaltning för budgetgenomförandet och PM²-metoden för projektgenomförande har valts av följande skäl:

–Projektet kommer att kräva utveckling, återanvändning och anpassning/konfiguration av kommissionens befintliga it-system som utvecklas internt.

–Användningen av PM²-metoden ligger i linje med den gemensamma policyn för genomförande av it-projekt och är ett gediget val för projekt som är så komplexa.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Huvudsakliga risker som identifierats och kontrollsystem för att minska dem:

–Risk: Sena ändringar av kraven i projektet kan försena projektgenomförandet och öka kostnaderna.
Riskreducerande åtgärd: Genomföra ett arbetsflöde för begäranden om ändringar som säkerställer bedömning och verksamhetsgodkännande. Genomföra en lösning i ett stegvist tillvägagångssätt följt av kontinuerlig förbättring.

–Risk: Få medlemsstater deltar i projektet, vilket minskar de förväntade fördelarna.
Riskreducerande åtgärd: Gemensamt inrättande med medlemsstaterna och fortlöpande samråd med kommissionens expertgrupp om ett gemensamt elektroniskt formulär för anmälan av utstationering av arbetstagare för att säkerställa att projektresultaten uppfyller många medlemsstaters förväntningar.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) 

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter 

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

·Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen 

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen 

–    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag 

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen 

–    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.1.Beräknat personalbehov

–    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen 

Förslaget/initiativet:

–    kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

–    kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

–    kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

3.2.5.Bidrag från tredje part 

Förslaget/initiativet:

–    innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

–    innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna 

–    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–    Påverkan på egna medel

–    Påverkan på andra inkomster

–ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter    

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

(1)    Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (EGT L 18, 21.1.1997, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/1996/71/oj).

(2)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU av den 15 maj 2014 om tillämpning av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen) (EUT L 159, 28.5.2014, s. 11, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2014/67/oj).

(3)    COM(2021) 350 final.

(4)    COM(2024) 131 final.

(5)    COM(2019) 426 final.

(6)    Förklaringen lades fram vid mötet i rådet (konkurrenskraft) den 24 maj 2024 (https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-10061-2024-INIT/en/pdf).

(7)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 av den 25 oktober 2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden och om upphävande av kommissionens beslut 2008/49/EG (IMI-förordningen) (EUT L 316, 14.11.2012, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2012/1024/oj).

(8)    COM(2023) 168 final.

(9)    COM(2023) 535 final.

(10)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/1057 av den 15 juli 2020 om fastställande av särskilda regler med avseende på direktiv 96/71/EG och direktiv 2014/67/EU för utstationering av förare inom vägtransportsektorn och om ändring av direktiv 2006/22/EG vad gäller tillsynskrav och förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 249, 31.7.2020, s. 49, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2020/1057/oj).

(11)    EUCO 14/23.

(12)    EUCO 12/24.

(13)    2021/2043(INI).

(14)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1183 av den 11 april 2024 om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 vad gäller inrättandet av ett europeiskt ramverk för digital identitet (EUT L, 2024/1183, 30.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1183/oj).

(15)    De Wispelaere, F., De Smedt L., & Pacolet, J. (2023): Posting of workers: Collection of data from the prior declaration tools - Reference year 2022, Network Statistics FMSSFE, på Europeiska kommissionens vägnar. 24 medlemsstater lämnade (partiella) uppgifter om inkommande utstationeringar och utstationerade arbetstagare för insamlingen av dessa uppgifter, och allmänt tillgängliga uppgifter användes för ytterligare en medlemsstat.

(16)    2024 Single Market Survey: Overcoming Obstacles, Developing Solutions, Eurochambres, 2024.

(17)    ”Influence of administrative burdens on the cross-border posting of employees by SMEs in border regions”, Michael Holz, Annette Icks, IfM-Materialien nr 299, 2023.

(18)    EUT C , , s. .

(19)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 av den 25 oktober 2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden och om upphävande av kommissionens beslut 2008/49/EG (IMI-förordningen) (EUT L 316, 14.11.2012, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2012/1024/oj).

(20)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU av den 15 maj 2014 om tillämpning av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen) (EUT L 159, 28.5.2014, s. 11, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2014/67/oj).

(21)    Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (EGT L 18, 21.1.1997, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/1996/71/oj).

(22)    COM(2023) 168 final.

(23)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/910/oj).

(24)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1183 av den 11 april 2024 om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 vad gäller inrättandet av ett europeiskt ramverk för digital identitet (EUT L, 2024/1183, 30.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1183/oj).

(25)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (EUT L 151, 7.6.2019, s. 70, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2019/882/oj).

(26)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/182/oj).

(27)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/679/oj).

(28)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1725/oj).

(29)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1149 av den 20 juni 2019 om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten, om ändring av förordningarna (EG) nr 883/2004, (EU) nr 492/2011 och (EU) 2016/589 och om upphävande av beslut (EU) 2016/344 (EUT L 186, 11.7.2019, s. 21, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/1149/oj)

(30)    I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(31)    Närmare förklaringar av de olika genomförandemetoderna med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på webbplatsen Budgpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget-implementation/Pages/implementation-methods.aspx

(32)    Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

(33)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(34)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(35)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.

(36)    Enligt den officiella kontoplanen.

(37)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(38)    Output är de produkter och tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(39)    Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(40)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(41)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(42)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(43)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.

(44)    Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.