52024PC0193

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 26.4.2024

COM(2024) 193 final

2024/0103(NLE)

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om ändring av genomförandebeslut (EU) (ST 10160/21 INIT; ST 10160/21 ADD 1 REV 2) av den 13 juli 2021 om godkännande av bedömningen av Italiens återhämtnings- och resiliensplan

{SWD(2024) 121 final}

2024/0103 (NLE)

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om ändring av genomförandebeslut (EU) (ST 10160/21 INIT; ST 10160/21 ADD 1 REV 2) av den 13 juli 2021 om godkännande av bedömningen av Italiens återhämtnings- och resiliensplan

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens 1 , särskilt artikel 20.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Efter det att Italien hade lämnat in den nationella återhämtnings- och resiliensplanen den 30 april 2021 lade kommissionen fram sin positiva bedömning för rådet. Den 13 juli 2021 godkände rådet den positiva bedömningen genom ett rådets genomförandebeslut. Det genomförandebeslutet av rådet ändrades den 19 september 2023 och den 8 december 2023.

(2)Den 4 mars 2024 lämnade Italien en motiverad begäran till kommissionen om att lägga fram ett förslag till ändring av rådets genomförandebeslut av den 13 juli 2021 i enlighet med artikel 21.1 i förordning (EU) 2021/241, eftersom återhämtnings- och resiliensplanen delvis inte längre kan uppnås på grund av objektiva omständigheter. På grundval av detta har Italien lämnat in en ändrad återhämtnings- och resiliensplan.

Ändringar på grundval av artikel 21 i förordning (EU) 2021/241

(3)De ändringar av återhämtnings- och resiliensplanen som Italien lämnat in på grund av objektiva omständigheter rör 24 åtgärder.

(4)Italien har förklarat att 23 åtgärder har ändrats i syfte att genomföra bättre alternativ för att uppnå den ursprungliga ambitionen med åtgärden. Detta gäller följande: Investering 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar inom del 1 i område 1, inklusive målen M1C1-139 och M1C1-40; Reform 1.8 Digitalisering av rättsväsendet inom del 1 i område 1, inklusive delmål M1C1-38a; Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen inom del 1 i område 1, inklusive delmål M1C1-59b; Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling inom del 1 i område 1, inklusive mål M1C1–86; Reform 1.15 av reglerna för offentliga räkenskaper inom del 1 i område 1, inklusive målen M1C1–117 och M1C1–118; Reform 1.12 av skatteförvaltningen inom del 1 i område 1, inklusive målen M1C1–113 och M1C1–114; Investering 1.1 Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar för att förbättra det territoriella hälso- och sjukvårdsstödet inom del 1 i område 6, inklusive delmål M6C1–3; Investering 1.1: Digital infrastruktur, inom del 1 i område 1, inklusive målen M1C1–17 och M1C1–26; Reform 1.9.1 Reform för att påskynda genomförandet av sammanhållningspolitiken, inom del 1 i område 1; Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälso- och sjukvårdsmyndigheter inom del 1 i område 1, inklusive delmålen M1C1–72b och M1C1–72d; Reform 3: Rationalisering och förenkling av företagsincitament inom del 2 i område 1, inklusive delmål M1C12–14b; Reform 1.2 Nationellt program för avfallshantering inom del 1 i område 2, inklusive målen M2C1–15, M2C1–15a, M2C1–16 och M2C1–16a; Investering 1.1 – Genomförande av nya avfallshanteringsanläggningar och modernisering av befintliga anläggningar inom del 1 i område 2, inklusive målen M2C1–15b och M2C1–16b; Investering 1.4 Utveckling av biometan, i enlighet med kriterierna för främjande av den cirkulära ekonomin inom del 2 i område 2, inklusive mål M2C2–4; Investering 4.4.3: Förnyad fordonsflotta för den nationella brandkåren inom del 2 i område 2, inklusive mål M2C2-36, Investering 2,1: Åtgärder för minskning av översvämningsrisker och hydrogeologiska risker inom del 4 i område 2, inklusive M2C4–11, M2C4–11b och M2C4–13; Investering 4.2 Utveckling av system för snabb masstransport (tunnelbana, spårvagn, expressbuss) inom del 2 i område 2; Investering 4.1 Investeringar i primär vatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning inom del 4 i område 2, inklusive delmålen M2C4–28 och M2C428a samt mål M2C4–29; Investering 4.2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät inom del 4 i område 2, inklusive delmål M2C4-30; Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukssystemets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser inom del 4 i område 2, inklusive delmål M2C4-33; Investering 11. Kapacitetsökning: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster i område 7, inklusive delmål M7-31; Investering 12: Bidragssystem för utveckling av ett internationellt, industriellt och FoU-ledarskap inom elbussar i område 7, inklusive M7-32, M7-33 och M7-34; Investering 15. Transizione 5.0 inom område 7. På grundval av detta har Italien begärt att de ovannämnda åtgärderna samt de relevanta delmålen och målen ska ändras. Rådets genomförandebeslut av den 13 juli 2021 bör ändras i enlighet med detta.

(5)Italien har förklarat att Investering 2.2: Partnerskap inom forskning och innovation – Horisont Europa inom del 2 i område 4, inklusive mål M4C2-2 inte längre kan genomföras, på grund av att marknadsutvecklingen har lett till bristande efterfrågan. På grundval av detta har Italien begärt att denna åtgärd ska strykas helt. Rådets genomförandebeslut av den 13 juli 2021 bör ändras i enlighet med detta.

(6)Vidare har Italien begärt att få använda de resurser som frigörs till följd av strykningen av Investering 2.2: Partnerskap inom forskning och innovation – Horisont Europa inom del 2 i område 4 enligt artikel 21 i förordning (EU) 2021/241 till en ny åtgärd och höja nivån av genomförande som krävs för en befintlig investering. Detta gäller följande: M4C2-2a i Investering 2.2: Innovationsavtal inom del 2 i område 4 och M1C1–38a inom reform 1.8 Digitalisering av rättsväsendet inom del 1 i område 1. På grundval av detta har Italien begärt att M4C2–2a och Investering 2.2 ska läggas till: Innovationsavtal inom del 2 i område 4. Italien har dessutom begärt att delmål M1C1–38a ska läggas till för att höja den nödvändiga genomförandenivån inom reform 1.8 Digitalisering av rättsväsendet inom del 1 i område 1. Rådets genomförandebeslut av den 13 juli 2021 bör ändras i enlighet med detta.

(7)Kommissionen anser att de skäl som Italien har anfört motiverar ändringen eller ändringarna i enlighet med artikel 21.2 i förordning (EU) 2021/241, och att rådets genomförandebeslut av den 13 juli 2021 bör ändras i enlighet med detta.

Rättelser av skrivfel

(8)55 skrivfel har identifierats i texten till rådets genomförandebeslut, vilka påverkar 52 delmål och mål samt 40 åtgärder inom 14 delar. Rådets genomförandebeslut bör ändras för att korrigera dessa skrivfel som inte återspeglar innehållet i den återhämtnings- och resiliensplan som överlämnades till kommissionen den 30 april 2021 och ändrades den 19 september 2023 och den 8 december 2023, enligt överenskommelse mellan kommissionen och Italien. Dessa skrivfel avser följande: M1C1-37a och M1C1-45 i Reform 1.4: Reform av civilrätten inom del 1 i område 1; samt M1C1–46 i reform 1.5: Reform av straffrätten inom del 1 i område 1; M1C1–120 i reform 1.14: Reform av den regionala finanspolitiska ramen inom del 1 i område 1; M1C1-14 och M1C1-16 i Investering 1.6.5: Digitalisering av högsta förvaltningsdomstolen inom del 1 i område 1; M1C1-140 i Investering 1.4.1: Medborgarupplevelse – Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster inom del 1 i område 1; M1C2-32 i Investering 7: Stöd till produktionssystemet för den ekologiska omställningen, nettonollteknik, samt konkurrenskraft och motståndskraft i strategiska leveranskedjor inom del 2 i område 1; M2C1-22, M2C1-23, M2C1-24 och M2C1-25 i Investering 3.4: Fondo Rotativo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja leveranskedjeavtal för jordbruks-, livsmedels-, fiskeri- och vattenbrukssektorerna, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial) inom del 1 i område 2; M2C2-22 och M2C2-23 i Investering 4.1 Investering i mjuk rörlighet (nationell cykelvägsplan) inom del 2 i område 2; M2C2-35a i Investering 4.4.2: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster inom del 2 i område 2; M2C2-40 i Investering 5.1.1: Utveckling av ett internationellt ledarskap, industriellt ledarskap och FoU-ledarskap inom förnybar energi och batterier inom del 2 i område 2; M2C4-20 i Investering. 3.1: Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden inom del 4 i område 2; M2C4-36 och M2C4-37 i Investering 4.4: Investeringar i avloppsrening och rening inom del 4 i område 2; M3C1-6 i Investering 1.1: Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods inom del 1 i område 3; M3C1-9 i Investering 1.2: Höghastighetsbanor i norr för förbindelser till övriga Europa inom del 1 i område 3; M3C1-14 i Investering 1.4: Införande av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) inom del 1 i område 3; M3C1-17 och M3C1-17a i Investering 1.7 Utvidgning, elektrifiering och motståndskraft för järnvägar i syd inom del 1 i område 3; M3C2-6 i Investering 2.2: Digitalisering av flygledningstjänsten inom del 2 i område 3; M3C2-12 i Investering 2.3: Landström inom del 2 i område 3, M3C2-9 i Investering 1.1: Gröna hamnar: insatser för förnybar energi och energieffektivitet i hamnar inom del 2 i område 3; M4C1-15b i Reform 2.1: Rekrytering av lärare inom del 1 i område 4, M4C1-23 och M4C1-23a i Investering 3.4: Undervisning och avancerade universitetskunskaper inom del 1 i område 4; M4C2-14 i Investering 2.3: Förstärkning och sektoriell/territoriell utvidgning av tekniköverföringscentrum per industrisektor inom del 2 i område 4; M4C2-8 i Investering 1.3: Partnerskap som utvidgas till universitet, forskningscentrum, företag och finansiering av grundforskningsprojekt inom del 2 i område 4; M4C2-21 och M4C2-21a i Investering 3.5: Finansiering av nystartade företag; inom del 2 i område 4, M5C2-10 i Investering 3: Bostad först och servicecenter inom del 2 i område 5; M5C3-8, M5C3-9 i Investering 3: Strukturerade sociopedagogiska insatser för att bekämpa utbildningsfattigdom i syd till stöd för den tredje sektorn inom del 3 i område 5; M5C3-13 i Investering 4: Infrastrukturinvesteringar i de särskilda ekonomiska zonerna inom del 3 i område 5; M6C1-8 i Investering 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin inom del 1 i område 6; M6C2-6 och M6C2-8 i Investering 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning, inom del 2 i område 6; M6C2-10a i Investering 1.2: Mot ett säkert och hållbart sjukhus inom del 2 i område 6; M6C2-13 i Investering 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering inom del 2 i område 6; M7-24 i Investering 7: Smart nationellt överföringsnät i område 7; M7-25, M7-26, M7-27 och M7-28 i Investering 10: Hållbara, cirkulära och säkra leveranser av kritiska råvaror inom område 7; M7-29 i Investering 9: Åtgärd för kapacitetsökning: Tillhandahålla tekniskt stöd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska återhämtnings- och resiliensplanen inom område 7; M7-45 i Investering 16: Stöd till små och medelstora företag för egenproduktion från förnybara energikällor inom område 7; M7-47 och M7-48 i Investering 17. Finansieringsinstrument för energirenoveringar av offentligägda och subventionerade bostäder, och för låginkomsthushåll eller utsatta hushåll inom område 7.

(9)Dessutom avser dessa skrivfel beskrivningen av följande åtgärder: Investering 1.7 Grundläggande digitala färdigheter inom del 1 i område 1; Reform 1.14: Reform av den regionala finanspolitiska ramen inom del 1 i område 1; Investering 7: Stöd till produktionssystemet för den ekologiska omställningen, nettonollteknik, samt konkurrenskraft och motståndskraft i strategiska leveranskedjor inom del 2 i område 1; Investering 3.4: Fondo Rotativo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja leveranskedjeavtal för jordbruks-, livsmedels-, fiskeri- och vattenbrukssektorerna, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial, inom del 1 i område 2; Investering 4.1: Investering i mjuk rörlighet (nationell plan för cykelväg) inom del 2 i område 2; Investering 5.1: Utveckling av ett internationellt ledarskap, industriellt ledarskap och FoU-ledarskap inom förnybar energi och batterier inom del 2 i område 2; Investering 1.1: Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods inom del 1 i område 3; Investering 1.7 Uppgradering, elektrifiering och resiliens för järnvägen i syd inom del 1 i område 3; Investering 2.3: Förstärkning och sektoriell/territoriell utvidgning av tekniköverföringscentrum per industrisektor inom del 2 i område 4; Investering 3: Strukturerade sociopedagogiska insatser för att bekämpa utbildningsfattigdom i syd till stöd för den tredje sektorn inom del 3 i område 5; Investering 4: Infrastrukturinvesteringar i de särskilda ekonomiska zonerna inom del 3 i område 5; Investering 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning inom del 2 i område 6; Reform 5: Plan för ny kompetens – Omställningar inom område 7; Investering 5: SA.CO.I.3 inom område 7; Investering 17: Finansieringsinstrument för energirenoveringar av offentligägda och subventionerade bostäder, och för låginkomsthushåll eller utsatta hushåll inom område 7. Dessa korrigeringar påverkar inte genomförandet av de berörda åtgärderna.

Kommissionens bedömning

(10)Kommissionen har bedömt den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen mot de bedömningskriterier som fastställs i artikel 19.3 i förordning (EU) 2021/241.

Bidrag till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald

(11)Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen innehåller i enlighet med artikel 19.3 e i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.5 i bilaga V till samma förordning åtgärder som i stor utsträckning (betyg A) bidrar till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald, eller som tar itu med de utmaningar som följer av omställningen. De åtgärder som stöder klimatmål står för ett belopp som motsvarar 39,4 % av den totala tilldelningen från återhämtnings- och resiliensplanen och 75,7 % av de totala uppskattade kostnaderna för åtgärder i REPowerEU-kapitlet, beräknat i enlighet med den metod som anges i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241. I enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2021/241 är den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen förenlig med informationen i den nationella energi- och klimatplanen för 2021–2030.

(12)Ändringarna av bidraget till den gröna omställningen avser avlägsnandet av åtgärd Investering 2.2: Partnerskap inom forskning och innovation – Horisont Europa inom del 2 i område 4 och korrigeringen av ett skrivfel avseende det belopp som stöder klimatmålen för investering 17: Finansiellt instrument för energirenoveringar av offentligägda och subventionerade bostäder inom område 7. Detta innebär en ökning av det totala bidraget till planens klimatmål vilket uppväger avskaffandet av investering 2.2: Partnerskap inom forskning och innovation – Horisont Europa inom del 2 i område 4. Den begränsade omfattningen av dessa ändringar ändrar inte den övergripande bedömningen av detta kriterium.

Bidrag till den digitala omställningen

(13)Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen innehåller i enlighet med artikel 19.3 f i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.6 i bilaga V till samma förordning åtgärder som i stor utsträckning (betyg A) bidrar till den digitala omställningen eller till hanteringen av de utmaningar som följer av omställningen. De åtgärder som stöder de digitala målen står för ett belopp som motsvarar 25,6 % av den ändrade planens totala tilldelning, beräknat i enlighet med metoden i bilaga VII till förordning (EU) 2021/241.

(14)Ändringarna i bidraget till den digitala omställningen eller till hanteringen av de utmaningar som följer av den avser strykningen av Investering 2.2: Partnerskap inom forskning och innovation – Horisont Europa inom del 2 i område 4 och den ökning av den nivå av genomförande som krävs av reform 1.8 Digitalisering av rättsväsendet inom del 1 i område 1. Ökningen av den nödvändiga genomförandenivån för åtgärd Reform 1.8 Digitalisering av rättsväsendet inom del 1 i område 1 avser strykningen av åtgärden Investering 2.2: Partnerskap inom forskning och innovation – Horisont Europa inom del 2 i område 4. Den begränsade omfattningen av dessa ändringar ändrar inte den övergripande bedömningen av detta kriterium.

Kostnader

(15)Den motivering som lämnats för de uppskattade totala kostnaderna för den ändrade planen är i enlighet med artikel 19.3 i i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.9 i bilaga V till samma förordning i måttlig utsträckning (betyg B) rimlig och trovärdig och överensstämmer med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella ekonomiska och sociala effekten.

(16)För en ny åtgärd och två ändrade åtgärder har Italien lämnat tillräcklig information och tillräckliga bevis om att de beräknade totala kostnaderna inte kommer att täckas av befintlig eller planerad unionsfinansiering. De begränsade ändringarna, inklusive en kostnadsanalys som föreslagits av Italien, ändrar inte den tidigare bedömningen av de uppskattade totala kostnaderna för den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen.

Andra bedömningskriterier

(17)Kommissionen anser att de ändringar som lagts fram av Italien inte påverkar den positiva bedömning av återhämtnings- och resiliensplanen som anges i rådets genomförandebeslut ST 10160/21 av den 13 juli 2021 om godkännande av bedömningen av Italiens återhämtnings- och resiliensplans relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet i förhållande till bedömningskriterierna i artikel 19.3 a, b, c, d, da, db, g, h, j och k.

Positiv bedömning

(18)Efter kommissionens positiva bedömning av den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen då det konstaterades att återhämtnings- och resiliensplanen på ett tillfredsställande sätt uppfyller bedömningskriterierna i enlighet med artikel 20.2 i förordning (EU) 2021/241 och bilaga V till samma förordning, bör det i detta beslut anges vilka reformer och investeringsprojekt som är nödvändiga för att genomföra den ändrade planen liksom relevanta delmål, mål och indikatorer samt vilket belopp som unionen ställer till förfogande för genomförandet av den ändrade planen i form av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd.

Ekonomiskt bidrag

(19)Den uppskattade totala kostnaden för Italiens ändrade återhämtnings- och resiliensplan är 194 415 951 466 EUR. Eftersom den uppskattade totala kostnaden för den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen är högre än det uppdaterade högsta ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Italien bör det totala ekonomiska bidrag som fastställts i enlighet med artiklarna 20.4 och 21a.6 och som tilldelats för Italiens ändrade återhämtnings- och resiliensplan uppgå till 71 779 623 788 EUR.

(20)Det lånestöd som gjorts tillgängligt för Italien på 122 601 810 400 EUR förblir oförändrat.

(21)Rådets genomförandebeslut ST 10160/21 av den 13 juli 2021 om godkännande av bedömningen av Italiens återhämtnings- och resiliensplan bör därför ändras i enlighet med detta. För tydlighetens skull bör bilagan till det genomförandebeslutet av rådet ersättas helt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Härmed godkänns bedömningen av Italiens ändrade återhämtnings- och resiliensplan på grundval av kriterierna i artikel 19.3 i förordning (EU) 2021/241. Reformer och investeringsprojekt i återhämtnings- och resiliensplanen, arrangemangen och tidsplanen för övervakning och genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet relevanta delmål och mål samt ytterligare delmål och mål som är knutna till utbetalningen av lånet, relevanta indikatorer för att mäta uppnåendet av planerade delmål och mål, samt arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till relevanta underliggande data anges i bilagan till detta beslut.

Artikel 2

Rådets genomförandebeslut av den 13 juli 2021 om godkännande av bedömningen av Italiens återhämtnings- och resiliensplan ska ändras på följande sätt:

–Bilagan ska ersättas med texten i bilagan till detta beslut.

Artikel 3
Adressat

Detta beslut riktar sig till Republiken Italien.

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EUT L 57, 18.2.2021, s. 17

Top

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 26.4.2024

COM(2024) 193 final

BILAGA

till

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om ändring av genomförandebeslut (EU) (ST 10160/21 INIT; ST 10160/21 ADD 1 REV 2) av den 13 juli 2021om godkännande av bedömningen av Italiens återhämtnings- och resiliensplan

{SWD(2024) 121 final}

BILAGA

1.Beskrivning av reformer och investeringar

A.UPPDRAG 1, KOMPONENT 1:

Axel 1 – Digitalisering av den offentliga förvaltningen: Axel 1 i del M1C1 i den italienska planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder som syftar till att främja digitaliseringen av den italienska offentliga förvaltningen och omfattar sju investeringar och tre reformer. Investeringarna syftar särskilt till att i) rationalisera och konsolidera den offentliga förvaltningens befintliga digitala infrastruktur. II) främja användningen av molnbaserade datortjänster, iii) med särskild uppmärksamhet på harmoniseringen av och interoperabiliteten mellan plattformar och datatjänster, genomförandet av engångsprincipen och tillgången till data genom en katalog över gränssnitt för tillämpningsprogram (API). IV) Förbättra tillgängligheten, effektiviteten och tillgängligheten för alla digitala offentliga tjänster i syfte att öka acceptansen och användarnas tillfredsställelse, v) stärka Italiens försvar mot riskerna med it-brottslighet, vi) främja den digitala omvandlingen av stora centrala förvaltningar. VII) Att ta itu med den digitala klyftan genom att stärka medborgarnas digitala färdigheter. Reformerna inom denna axel syftar särskilt till att i) rationalisera och påskynda den offentliga förvaltningens upphandlingsprocess för informations- och kommunikationstekniklösningar, II) stödja den digitala omvandlingen av den offentliga förvaltningen och iii) undanröja hinder för offentliga förvaltningars införande av molntjänster och effektivisera processerna för datautbyte mellan offentliga förvaltningar.

Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att uppfylla de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om behovet av att ”förbättra den offentliga förvaltningens effektivitet, bland annat genom att investera i de offentliganställdas kompetens, genom att påskynda digitaliseringen och genom att öka de lokala offentliga tjänsternas effektivitet och kvalitet” (den landsspecifika rekommendationen 3, 2019) och att ”inrikta investeringarna på den gröna och digitala omställningen, särskilt på [...] förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av samhällsviktiga tjänster” (den landsspecifika rekommendationen 3, 2020)..

Axel 2 – Rättsväsende: Det italienska rättsväsendets resultat är långt ifrån andra medlemsstaters i fråga om handläggningstider, vilket beskrivs i Europeiska kommissionens senaste rapport om rättsväsendets effektivitet (Cepej). Axel 2 i del M1C1 i planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder som syftar till att effektivisera rättsväsendet genom att minska handläggningstiden och föra Italien närmare EU:s medianvärde. I denna del behandlas de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om att minska längden på civilrättsliga rättegångar och förbättra effektiviteten i kampen mot korruption (landspecifika rekommendationer 4, 2019 och 4, 2020). Dessutom är digitaliseringen av rättssystemet också relevant för den digitala omställningen.

Axel 3 – Offentlig förvaltning: Axel 3 i del M1C1 i planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder som syftar till att reformera den italienska offentliga förvaltningen och förbättra den administrativa kapaciteten. Italien ligger under genomsnittet för EU-27, både när det gäller regeringarnas effektivitet och förtroendet för regeringen. Italiens reformer av den offentliga förvaltningen påverkades av en allvarlig brist i genomförandet av toppstyrda reformer och det begränsade erkännandet och spridningen av värdefulla nedifrån och upp-innovationer. Den administrativa kapaciteten är mycket låg. Ansträngningarna för att stärka den strategiska planeringskapaciteten, övervaknings- och utvärderingsmekanismerna och evidensbaserade instrument för beslutsfattande bör fortsätta. Huvudsyftet med denna del är att stärka de italienska offentliga förvaltningarnas administrativa kapacitet på central och lokal nivå, både när det gäller humankapital (urval, kompetens och karriär) och när det gäller förenkling av administrativa förfaranden. I detta avsnitt presenteras den övergripande strukturella personalstrategin, från urvalsprocesser till karriärvägar. Reformen omfattar också åtgärder för att förenkla förfarandena. Investeringar i nya digitala verktyg och förstärkta åtgärder för livslångt lärande ingår i del 1 i Område 1. Denna del avser de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien under 2020 och 2019 om att förbättra effektiviteten i den offentliga förvaltningen (den landsspecifika rekommendationen 3, 2019 och den landsspecifika rekommendationen 4, 2020).

Axel 4 – Offentlig upphandling och betalningar från administrationen: Axel 4 i del M1C1 i planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder som syftar till att reformera vissa centrala aspekter av den italienska lagstiftningen om offentlig upphandling och minska sena betalningar från offentliga förvaltningar vid centrala, regionala och lokala myndigheter samt regionala hälsomyndigheter. Huvudsyftet med reformen är att förenkla reglerna för offentlig upphandling, öka rättssäkerheten för företag och påskynda tilldelningen av offentliga kontrakt samtidigt som processrättsliga skyddsreglerna när det gäller insyn och likabehandling upprätthålls. Dessa reformer stöder därför ett snabbt genomförande av de infrastrukturer och projekt som finansieras genom planen.

Axel 5 – finanspolitiska strukturreformer (beskattning och offentliga utgifter): Axel 5 i del M1C1 i återhämtnings och resiliensplanen omfattar flera reformer som syftar till att stödja hållbarheten i Italiens offentliga finanser (landsspecifik rekommendation 1, 2019). På intäktssidan syftar reformerna till att förbättra skatteuppbördsprocessen, uppmuntra efterlevnad av skatteregler och bekämpa skattefusk, i syfte att minska skattebetalarnas kostnader för att följa reglerna och öka intäkterna för den offentliga sektorn, vilket bidrar till att förbättra de offentliga finansernas hållbarhet. På utgiftssidan syftar reformerna till att förbättra de offentliga utgifternas effektivitet, både på central nivå, genom att stärka den befintliga ramen för årliga utgiftsöversyner, och på subnationell nivå, genom att slutföra reformen av de finanspolitiska förbindelserna på olika förvaltningsnivåer.

A.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Axel 1 – Digitalisering av den offentliga förvaltningen

Investering 1.1 – Digital infrastruktur

Syftet med denna investering är att säkerställa att den offentliga förvaltningens system, datamängder och tillämpningar finns i mycket tillförlitliga datacentraler med höga kvalitetsstandarder för säkerhet, prestanda, skalbarhet, europeisk driftskompatibilitet och energieffektivitet. I detta syfte ska investeringen bidra till att skapa en modern, totalredundant, nationell molnbaserad hybridinfrastruktur (kallad Polo Strategico Nazionale, PSN), certifiering av säkra och skalbara offentliga molnalternativ och migrering av den offentliga förvaltningens datamängder och tillämpningar till en molnmiljö.

PSN-infrastrukturen förväntas drivas av en teknisk leverantör som valts ut genom ett europeiskt anbudsförfarande och utformas i enlighet med de standarder för datainteroperabilitet som fastställts på europeisk nivå i enlighet med Gaia-X-initiativet för att möjliggöra fritt utbyte av icke-personuppgifter mellan de olika medlemsstaterna genom sammankoppling av deras nationella molnmodeller. Liknande krav förväntas antas vid förhandsurvalet av offentliga molnleverantörer.

Migreringen av den offentliga förvaltningens datamängder och tillämpningar till PSN eller till säkra certifierade offentliga molnleverantörer förväntas bero på de krav på prestanda, skalbarhet och känslighet för data som fastställs av de olika förvaltningarna, som var och en förväntas behålla sitt oberoende när det gäller utveckling av tillämpningar och datahantering.

Investering 1.3 – Data och interoperabilitet

Syftet med denna investering är att säkerställa full interoperabilitet mellan viktiga dataset och tjänster mellan centrala och lokala offentliga förvaltningar.

Åtgärden avser utveckling av en nationell plattform för digitala data (Piattaforma Digitale Nazionale Dati) som ska garantera datauppsättningarnas interoperabilitet genom en katalog över gränssnitt för tillämpningsprogram som delas mellan centrala och lokala förvaltningar (investering 1.3.1). När denna plattform byggs ska den garantera datauppsättningarnas interoperabilitet genom en katalog över gränssnitt för tillämpningsprogram (API) som delas mellan centrala och lokala förvaltningar. Plattformen ska vara helt förenlig med EU-lagstiftningen.

Dessutom ska åtgärden inrätta en ”gemensam digital ingång” i enlighet med förordning (EU) 2018/1724), som ska genomföras för att hjälpa centrala och offentliga förvaltningar att omstrukturera prioriterade förfaranden och göra det möjligt att uppfylla engångsprincipen (investering 1.3.2).

Investering 1.5 – It-säkerhet

Syftet med denna investering är att stärka Italiens försvar mot de risker som it-brottslighet medför, särskilt genom genomförandet av ett nationellt område för it-säkerhet, i linje med säkerhetskraven i direktiv (EU) 2016/1148 om säkerhet i nätverks- och informationssystem (it-säkerhetsdirektivet), och genom att stärka den nationella kapaciteten för it-försvar när det gäller teknisk inspektion och riskövervakning.

Åtgärden syftar till att utveckla ett modernt, integrerat system som tätt sammankopplar olika enheter i hela landet och förbinder internationellt med partner och tillförlitliga teknikleverantörer. Detta är uppdelat på fyra pelare: i) Stärka kapaciteten i frontlinjen gentemot allmänheten och företag/enheter att hantera varningar och faktiska offentligt erkända händelser. II) Bygga upp/stärka landets inspektions- och revisionskapacitet för maskinvara och programvara som används av personer med väsentliga funktioner för att certifiera pålitlighet/förebygga hot. III) Enheter för brottsbekämpande myndigheter och it-enheter inom polisstyrkorna med ansvar för utredningar av brottslig verksamhet. IV) Stärka i hög grad cybertillgångar och personal med ansvar för nationell säkerhet och hantering av cyberhot.

Investering 1.7 – Grundläggande digitala färdigheter

Syftet med denna investering är att minska den andel av den nuvarande befolkningen som riskerar digital utestängning genom att lansera initiativet ”Digital offentlig förvaltning”, ett nätverk av unga volontärer med olika bakgrund i hela Italien för att ge personer som riskerar digital utestängning underlättande och utbildningstjänster för utveckling och förbättring av digitala färdigheter (Investering 1.7.1) och genom att stärka det befintliga nätverket av ”centrum för digital underlättande” (investering 1.7.2).

Centrum för digital underlättande är fysiska åtkomstpunkter, vanligtvis belägna i bibliotek, skolor och sociala centrum, som ger medborgarna både personlig utbildning och utbildning online om digitala färdigheter för att på ett effektivt sätt stödja deras digitala delaktighet. Initiativet drar nytta av befintliga framgångsrika erfarenheter och syftar till att säkerställa en omfattande utveckling av sådana centrum på nationell nivå. 600 centrum är redan aktiva, men deras närvaro bör stärkas ytterligare genom särskild utbildning och ny utrustning, med det övergripande målet att inrätta 2,400 nya åtkomstpunkter i hela Italien och utbilda över 2 000 000 medborgare som riskerar digital utestängning. Av 3 000 centrum ska minst 1 200 koncentreras till södra Italien.

Initiativet ”Digitala offentliga tjänster” är uppdelat i tre år och successivt avsett att uppnå följande resultat: i) Genomförande av tre årliga ansökningsomgångar för digitala offentliga projekt som riktar sig till ideella organisationer som är registrerade i det nationella registret över organisationer för samhällsomfattande tjänster. II) Kapacitetsuppbyggnad hos de ideella organisationer som deltar i den årliga ansökningsomgången för den digitala offentliga förvaltningen och lansering av projekt för digital underlättande och digital utbildning. III) utbildning och praktisk erfarenhet av projekt för digital offentlig förvaltning för minst 8 300 volontärer. tillhandahållande av 700 000 initiativ för digital underlättande och/eller digital utbildning med deltagande av medborgare som utvecklats genom projekt inom den digitala offentliga förvaltningen där 8 300 volontärer ska arbeta.

Reform 1.1 – IKT-upphandling

Syftet med denna reform är att se till att den offentliga förvaltningen kan upphandla IKT-lösningar snabbare och effektivare genom att rationalisera och påskynda upphandlingsprocessen för IKT-tjänster och IKT-tillgångar.

Genomförandet av reformen ska bestå av tre handlingslinjer. För det första ska en enda databas med en vit förteckning över ekonomiska aktörer som har tillstånd att tillhandahålla varor och tjänster till offentliga förvaltningar inrättas och en särskild teknisk infrastruktur införas för certifiering av leverantörer. För det andra ska en förenklad metod (”snabbspår”) för att rationalisera IKT-inköp för PNRR-projekt antas. För det tredje ska en digital upphandlingstjänst inrättas i syfte att i) endast inbegripa certifierade leverantörer (ekonomiska aktörer får när som helst begära att bli certifierade i enlighet med artikel 64 i direktiv 2014/24/EU). II) göra det möjligt att snabbt identifiera leverantörer som tillgodoser ett specificerat behov (t.ex. genom en konfigurator), III) ge förvaltningarna en intuitiv användarupplevelse (t.ex. en tydlig beskrivning av de tjänster som erbjuds, jämförande bedömning av leverantörer). Denna övergripande struktur ska bygga på den befintliga kapaciteten hos CONSIP, den italienska statliga enheten för upphandling.

Reform 1.2 – Omvandlingsstöd

Syftet med denna reform är att stödja den digitala omvandlingen av alla centrala och lokala offentliga förvaltningar genom inrättandet av ett särskilt ”omvandlingskontor för digital PA”. Omvandlingskontoret ska bestå av en tillfällig teknikkompetent resurspool som ska organisera och stödja migrationsinsatserna och de centraliserade förhandlingarna om ”paket” med certifierat externt stöd. Dessutom planerar åtgärden att inrätta ett företag som är inriktat på förvaltning av programvaruutveckling för att stödja den digitala upptrappningen av centrala förvaltningar. Omvandlingskontoret ska särskilt stödja den offentliga förvaltningen i genomförandet av investeringarna 1.1–1.7 som ingår i denna del och ska också stödja genomförandet av investeringar och reformer inom digitalisering av hälso- och sjukvård som ingår i Område 6.

Reform 1.3 – Cloud First och interoperabilitet

Syftet med denna reform är att undanröja hindren för molnanvändning och effektivisera byråkratin som bromsar förfarandena för datautbyte mellan offentliga förvaltningar genom att införa en uppsättning incitament och skyldigheter som syftar till att underlätta övergången till moln och undanröja förfarandemässiga hinder för ett brett införande av digitala tjänster.

Reformen ska omfatta tre handlingslinjer. För det första, eftersom molnlösningar ska öka kostnadseffektiviteten i användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT), efter en på förhand fastställd ”amorteringsfri period” (t.ex. tre år efter inledandet av omvandlingen), ska förvaltningar som inte anslutit sig till molnomvandlingen få en begränsning i sin budget för IKT-utgifter.

För det andra, som en del av incitamenten för molnmigration, ska de nuvarande reglerna för offentlig redovisning av utgifter i samband med molntjänster ses över. Med tanke på att övergången till molnet för närvarande innebär en överföring av budgetmedel från kapitalutgifter till driftsutgifter, ska reglerna för offentlig redovisning av utgifter i samband med molntjänster ses över för att inte avskräcka offentliga förvaltningar från molnmigration.

För det tredje ska normer för regler om datainteroperabilitet ses över, i enlighet med bestämmelserna om öppna data och behandling av personuppgifter, och de nuvarande förfarandena för datautbyte mellan offentliga förvaltningar ska förenklas för att rationalisera förfarandeaspekterna och påskynda genomförandet av interoperabilitet mellan offentliga förvaltningsdatabaser. Dessutom ska digital hemvist ses över och integreras med det nationella folkbokföringsregistret (ANPR) för att möjliggöra säker och säker digital korrespondens mellan medborgare och offentliga förvaltningar.

Axel 2 – Rättsväsende

Reform 1.4 – Civilrätt

Syftet med reformen är främst att minska längden på civilrättsliga förfaranden genom att identifiera ett brett spektrum av åtgärder för att minska antalet inkommande mål i domstolarna, förenkla befintliga förfaranden, minska eftersläpningen och öka domstolarnas produktivitet. Minskningen av antalet inkommande mål i domstolarna ska uppnås genom att man stärker medling, alternativ tvistlösning och skiljeförfarande och ser över det nuvarande systemet för kvantifiering och återvinning av rättsliga avgifter. Förenklingen ska åstadkommas genom att man stärker ”filtreringsförfarandena” på överklagandenivå, utvidgar de fall där en ensamdomare är behörig att döma och säkerställer att bindande tidsfrister för förfaranden faktiskt genomförs. Högre produktivitet i domstolarna ska uppnås genom ett övervakningssystem och incitament för att uppnå standardresultat i alla domstolar. Reformen syftar också till att minska eftersläpningen i tvistemålsdomstolarna genom tillfälliga anställningar och riktade åtgärder, inbegripet incitamentssystem för att minska antalet pågående mål.

Reform 1.5 – Straffrätt

Reformen syftar främst till att minska längden på straffrättsliga förfaranden genom att identifiera ett brett spektrum av åtgärder genom att förenkla befintliga förfaranden och öka domstolarnas produktivitet. Förenklingen syftar till att utvidga tillämpningen av förenklade förfaranden, bredda användningen av digital teknik, fastställa tidsfrister för den preliminära utredningens varaktighet och se över anmälningssystemet för att göra det effektivare. Högre produktivitet i domstolarna uppnås genom ett övervakningssystem och incitament för att uppnå standardresultat i domstolarna.

Reform 1.6 – Insolvens

Reformen syftar till att digitalisera och förbättra insolvensförfaranden genom att införa mekanismer för tidig varning före insolvens, specialisering av domstolar och förrättsinstanser för att hantera alla faser av insolvensförfaranden på ett effektivare sätt, bland annat genom utbildning och specialisering för medlemmar av rättsliga och administrativa myndigheter.

Reform 1.7 – Skattedomstolar

Syftet med reformen är att effektivisera tillämpningen av skattelagstiftningen och minska det stora antalet överklaganden till kassationsdomstolen.

Reform 1.8 – Digitalisering av rättsväsendet

Reformen innebär obligatorisk elektronisk arkivering av alla handlingar och ett fullständigt elektroniskt arbetsflöde för civilrättsliga förfaranden. Syftet är också att införa en kostnadsfri, fullt tillgänglig och sökbar databas över civilrättsliga beslut i enlighet med lagstiftningen. Slutligen är det inriktat på digitaliseringen av straffrättsliga förfaranden i första instans.

Investering 1.8 – Rekryteringsförfaranden för tvistemåls-, brottmåls- och förvaltningsdomstolar

Syftet med investeringarna är att på kort sikt agera med avseende på organisatoriska faktorer för att göra det möjligt för de reformer som håller på att utvecklas att generera resultat snabbare och maximera synergieffekterna samtidigt som man uppnår en förändring genom de extraordinära resurser som tillhandahålls inom ramen för planen.

Det organisatoriska verktyget, som kallas ”prövningskontor”, består av inrättandet (eller i de fall där det redan finns en förstärkning) av stödgrupper för fredsdomare (genom tillfällig anställning) i syfte att minska eftersläpningen och tjänstgöringstiden i Italien.

Syftet med denna åtgärd är att förbättra kvaliteten på rättskipningen genom att stödja domare i normal verksamhet som rör studier, juridisk forskning, utarbetande av rättsakter, organisation av ärendena och därigenom göra det möjligt för domarna att fokusera på de mer komplexa uppgifterna.

Investeringarna ska också omfatta anställning av teknisk och administrativ personal som stöder genomförandet av målen för planen för återhämtning och resiliens. Personalen vid prövningskontoret och den tekniska administrativa personalen ska stödja förvaltnings-, civil- och brottmålsdomstolar samt de territoriella och centrala avdelningar vid justitieministeriet som ansvarar för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen. Personalenhetens kontrakt har en löptid på upp till 3 år som kan förlängas till och med den 30 juni 2026.

Investeringen omfattar också utbildning för att stödja den digitala omställningen i rättsväsendet.

Axel 3 – Offentlig förvaltning

Reform 1.9 – reform av den offentliga sysselsättningen och förenkling

Reformerna av den offentliga sysselsättningen följer en tvådelad strategi. På kort sikt vidtas brådskande åtgärder för att på bästa sätt utnyttja RRF-finansieringen när det gäller styrningen av planen och det omedelbara stödet till de offentliga förvaltningarna, som saknar administrativ kapacitet. Denna strategi åtföljs av organisationsreformer och en personalstrategi som syftar till en förändring av den offentliga förvaltningen som helhet. En omfattande uppsättning åtgärder fastställs i definitionen av strategiska planer för mänskliga resurser för att uppdatera arbetsprofilerna (även med tanke på den dubbla övergången). reformera anställningsförfarandena så att de blir mer målinriktade och effektiva. reformera den högre offentliga förvaltningen för att harmonisera utnämningsförfarandena inom hela den offentliga förvaltningen. stärka kopplingen mellan livslångt lärande och belöningssystem eller särskilda karriärvägar, fastställa eller uppdatera etiska principer för offentliga förvaltningar. stärka engagemanget för en jämn könsfördelning och reformera personalens horisontella och vertikala rörlighet. Reformen omfattar brådskande åtgärder för att förenkla de administrativa förfarandena till förmån för företag och medborgare, samtidigt som man säkerställer ett smidigt genomförande av RRP.

Förenklingsreformen ska avskaffa tillstånd som inte är motiverade av tvingande skäl av allmänt intresse, tillsammans med avskaffandet av onödiga skyldigheter eller sådana som inte använder ny teknik. Dessutom ska den genomföra antagandet av mekanismen för tyst medgivande, införandet av enkel kommunikation och antagandet av enhetliga system som delas med regioner och kommuner.

Förenklingsreformen omfattar följande: driftskompatibilitet mellan förfaranden för företag och byggande (SUAP the SUE). genomförande av en gemensam uppsättning resultatinriktade resultatindikatorer. och fastställande av en uppsättning centrala resultatindikatorer för att styra organisatoriska förändringar inom förvaltningarna. Offentliggörandet av den första rapporten om centrala resultatindikatorer ska följas av offentliggörandet av efterföljande rapporter var sjätte månad.

Ett databassystem för övervakning av genomförandet av RRF ska finnas på plats och vara i drift vid tidpunkten för inlämnandet av den första betalningsansökan.

Reform 1.9a – Reform för att påskynda genomförandet av sammanhållningspolitiken

Reformen syftar till att påskynda genomförandet och effektiviteten av sammanhållningspolitiken i komplementaritet med den nationella återhämtnings- och resiliensplanen. Den ska ange datum för godkännande av den strategiska planen för den särskilda ekonomiska zonen.

Den nationella lagstiftningen kräver ett yttrande från den enhetliga konferensen innan den omvandlas till lag i enlighet med lagstiftningsdekret nr 281/1997.

I enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2021/241 kan reformen få stöd från andra unionsprogram och unionsinstrument, förutsatt att stödet inte täcker samma kostnad. Faciliteten för återhämtning och resiliens täcker inte några kostnader för reformen.

Investering 1.9 – Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens

Investeringen består i tillfällig rekrytering av en expertpool för att ge tekniskt stöd till förvaltningarna och stärka den administrativa kapaciteten, särskilt på lokal nivå, för genomförandet av specifika RRP-projekt, som ska sättas in vid behov. Denna investering omfattar även utbildningsprogram för offentliganställda inom ramen för förstärkningen av kapacitetsuppbyggnaden.

Axel 4 – Offentlig upphandling och betalningar från offentliga förvaltningar

Reform 1.10 – Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling

Det första steget i denna reform består i antagandet av en första uppsättning brådskande förenklingsåtgärder med ett lagdekret senast i maj 2021 för att förenkla och digitalisera inköpscentralernas förfaranden, registrera kontrakt i den nationella korruptionsmyndighetens databas för korruptionsbekämpning (ANAC), inrätta särskilda kontor med ansvar för förfaranden för offentlig upphandling vid ministerier, regioner och storstäder. fastställa ett mål för att förkorta tiden mellan offentliggörandet och kontraktstilldelningen och mellan tilldelningen av kontraktet och slutförandet av infrastrukturen, och uppmuntra alternativa tvistlösningsmekanismer under kontraktens genomförandefas. Före utgången av 2021 ska det gemensamma samordningsorganet för offentlig upphandling ha en tillräcklig personalstyrka och anta en professionaliseringsstrategi med utbildning på olika nivåer. de dynamiska inköpssystemen ska göras tillgängliga i enlighet med direktiven om offentlig upphandling. ANAC ska slutföra utövandet av de upphandlande myndigheternas kvalifikationer.

Det andra steget i denna reform består av en rad ändringar av lagen om offentlig upphandling som ska genomföras under andra kvartalet 2023, med åtgärder som syftar till att minska fragmenteringen av upphandlande myndigheter, kräva att en e-plattform inrättas som ett grundläggande krav för att delta i den landsomfattande utvärderingen av upphandlingskapaciteten. och ge den nationella korruptionsbekämpningsmyndigheten befogenhet att granska upphandlande myndigheters kvalifikationer. Reformen ska också syfta till att ytterligare förenkla och digitalisera inköpscentralernas förfaranden och fastställa krav på driftskompatibilitet och sammanlänkning. Reformen ska också minska begränsningarna av möjligheten att anlita underleverantörer, som för närvarande ingår i lagen om offentlig upphandling.

Reformen består också i att göra det nationella e-upphandlingssystemet operativt senast i slutet av 2023 och införa riktade åtgärder, bland annat genom antagande av primär- och/eller sekundärlagstiftning, för att ytterligare förbättra de upphandlande myndigheternas kvalifikationer och professionalisering och öka konkurrensen (t.ex. genom att ändra de tillämpliga reglerna för projektfinansiering).

Reform 1.11 – Minskning av sena betalningar från offentliga myndigheter och hälsovårdsmyndigheter

Syftet med reformen är att minska sena betalningar och få inga förseningar i betalningarna från den offentliga förvaltningen till företagen. Reformen omfattar från och med 2024 antagandet av ett strukturpaket med åtgärder på både central och lokal nivå, inbegripet ikraftträdande av lagstiftning.

Denna reform består i att se till att i) offentliga förvaltningar på central, regional och lokal nivå senast 2025 betalar inom 30 dagar och att ii) regionala hälsomyndigheter betalar inom 60 dagar. För att se till att problemet med sena betalningar löses strukturellt består denna reform också i att säkerställa att 2026 i) offentliga förvaltningar på central, regional och lokal nivå fortsätter att betala inom 30 dagar och att ii) regionala hälsomyndigheter fortsätter att betala inom 60 dagar.

Axel 5 – Finanspolitiska strukturreformer (Beskattning och offentliga utgifter)

Reform 1.12 – Reformen av skatteförvaltningen

Flera åtgärder ska vidtas för att främja efterlevnaden av skattereglerna och effektivisera inriktningen av revisioner och kontroller, bland annat följande: i) Inrättande av databasen och den särskilda it-infrastrukturen för frigörande av förhandsifyllda mervärdesskattedeklarationer. II) förbättra kvaliteten på den databas som används för ”följebrev”, även i syfte att minska förekomsten av falskt positiva resultat och gradvis öka antalet meddelanden som skickas till skattebetalarna. III) Reformen av den nuvarande lagstiftningen för att säkerställa effektiva administrativa sanktioner om privata leverantörer vägrar att godta elektroniska betalningar. IV) slutförande av processen för pseudonymisering av uppgifter och analys av stordata, i syfte att öka effektiviteten i den riskanalys som ligger till grund för urvalsprocessen för revisioner. För att genomföra dessa reformer och stärka inkomstbyråns operativa kapacitet ska dess personal ökas med 4 113 enheter, i linje med byråns prestationsplan för 2021–2023. Dessutom ska regeringen genomföra en översyn av möjliga åtgärder för att minska skatteundandragande från utelämnad fakturering i de mest utsatta sektorerna, bland annat genom riktade incitament för konsumenterna, och kommer att vidta effektiva åtgärder på grundval av resultaten av översynen, med ett ambitiöst åtagande att minska risken för skatteundandragande.

Reform 1.13 – Reform av ramen för utgiftsöversynen

Planen omfattar en reform av ramen för utgiftsöversyn som syftar till att förbättra dess effektivitet, bland annat genom att stärka finansministeriets roll och processen för efterhandsutvärdering samt förbättra metoderna för grön budgetering och jämställdhetsbudgetering. Planen innehåller också ett åtagande att på grundval av den befintliga rättsliga ramen genomföra årliga utgiftsöversyner under perioden 2023–2025 för att uppnå finanspolitiska besparingar för att stödja hållbara offentliga finanser och/eller finansiera tillväxtfrämjande reformer av skatter eller offentliga utgifter.

Reform 1.14 – Reform av det finanspolitiska ramverket på lokal och regional nivå

Reformen består i fullbordandet av den finanspolitiska federalism som föreskrivs i delegationens lag 42/2009, i syfte att förbättra insynen i de finanspolitiska förbindelserna mellan de olika förvaltningsnivåerna, tilldela resurser till lokala och regionala myndigheter på grundval av objektiva kriterier och främja effektiviteten i utgifterna på lokal och regional nivå. Reformen ska särskilt fastställa relevanta parametrar för att genomföra den finanspolitiska federalismen för regioner med vanlig status, provinser och storstäder.

Reform 1.15 – Reform av reglerna för offentliga räkenskaper

Reformen syftar till att överbrygga klyftan till europeiska redovisningsstandarder genom att införa ett gemensamt system för periodiserad redovisning för den offentliga sektorn. Reformen ska leda till fullbordandet av begreppsramen som referens för systemet för periodiserad redovisning i enlighet med de kvalitativa egenskaper som fastställts av Eurostat, standarderna för periodiserad redovisning och det flerdimensionella kontoplanen. Reformen ska kompletteras med den första utbildningsomgången för övergången till det nya systemet för periodiserad redovisning för företrädare för offentliga organ som täcker minst 90 % av de primära utgifterna för hela den offentliga sektorn.

Investering 1.10 – Stöd till kvalificering och e-upphandling

Denna investering ska, inom ramen för strategin för professionalisering av offentliga upphandlare, inrätta en stödfunktion för upphandling som är avsedd för upphandlande myndigheter för att uppfylla kraven i bilaga II.4 till lagen om offentlig upphandling och stödja dem i e-upphandlingsprocessen, stödja förvärv av digitala färdigheter och tillhandahålla tekniskt stöd vid antagandet av digitaliseringen av offentlig upphandling, inbegripet användningen av dynamiska inköpssystem.

A.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Milstolpe /Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M1C1–1	Reform 1.1: IKT-upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftningsdekret om reform 1.1 ”IKT-upphandling”	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagdekretet om reformering av IKT-upphandling	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	De rättsakter som krävs omfattar bland annat lagstiftningsingrepp i lagen om förenklingar (Decreto Legge semplificazioni). I dessa ska följande anges: i) Möjligheten att använda det förfarande som avses i artikel 48.3 i lagen om offentlig upphandling även för kontrakt över de tröskelvärden som avses i artikel 35 i lagen om offentlig upphandling för inköp av datorvaror och datatjänster, särskilt baserade på molnteknik, samt konnektivitetstjänster som helt eller delvis finansieras med de resurser som tillhandahålls för genomförandet av PNRR-projekt. II) Driftskompatibilitet mellan de olika databaser som förvaltas av de attesterande organ som deltar i kontrollen av de krav som avses i artikel 80 i lagen om offentlig upphandling. III) Upprättande av en virtuell fil över ekonomiska aktörer där uppgifterna finns tillgängliga för kontroll av att det inte finns några skäl för uteslutning enligt artikel 80, vilket gör det möjligt att fastställa en vit förteckning över ekonomiska aktörer för vilka kontrollen redan har utförts.
M1C1–2	Reform 1.3: Molntjänster i första hand och interoperabilitet	Milstolpe	Ikraftträdande av lagdekret om reform 1.3 ”Cloud First and Interoperability”	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagdekretet om första molnreformen och interoperabilitetsreformen	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	De nödvändiga rättsakterna ska omfatta följande: Genomförandeakter som särskilt rör i) Agenzia per l’Italia digitale (AgID) förordningen om Polo Strategico Nazionale (PSN) (föreskrivs i artikel 33f i lagdekret 179/212) och ii) AgID-riktlinjer om interoperabilitet (enligt artiklarna 50 och 50b i Codice dell’Amministrazione Digitale (CAD)). Ändringar av artikel 50 i CAD: i) avskaffande av skyldigheten att ingå ramavtal för förvaltningar som har tillgång till den nationella digitala dataplattformen. II) Förklaringar om integritetsfrågan: överföringen av uppgifter från ett informationssystem till ett annat påverkar inte äganderätten till uppgifterna och behandlingen, utan att det påverkar ansvarsområdena för de offentliga förvaltningar som tar emot och behandlar uppgifterna som självständiga registeransvariga. Ändringar av Decreto del Presidente della Repubblica (DPR) 445/2000 om tillgång till uppgifter: i) Upphävande av det tillstånd som krävs för direkt tillgång till uppgifter. II) strykning av hänvisningen till ramavtal i artikel 72. Ändringar av artikel 33f i lagdekret 179/2012: i) införa en möjlighet för AgID att med Centri Elaborazione Dati (CED) och Cloud Regulations reglera de villkor och metoder med vilka offentliga förvaltningar måste genomföra CED-migreringar, II) införa sanktioner för underlåtenhet att uppfylla skyldigheterna att migrera till molnet.
M1C1–3	Investeringar 1.1: Digital infrastruktur	Milstolpe	Slutförande av Polo Strategico Nazionale (PSN)	Rapport om molnanvändning från ministeriet för teknisk innovation och digital omställning (MITD)	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Det övergripande projektet ska vara helt slutfört när alla berörda offentliga förvaltningar har slutfört flyttningen av identifierade racks mot Polo Strategico Nazionale (PSN) och testningen av fyra datacentraler har slutförts framgångsrikt, vilket gör det möjligt att inleda migreringsprocessen för dataset och tillämpningar från riktade offentliga förvaltningar till PSN.
M1C1–4	Investeringar 1.3.1: Nationell plattform för digitala data	Milstolpe	Den nationella plattformen för digitala data är operativ	Rapport från ministeriet för teknisk innovation och digital omställning (MITD) som visar lanseringen av den nationella plattformen för digitala data	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Plattformen ska göra det möjligt för byråerna att — offentliggöra sina gränssnitt för tillämpningsprogram (API:er) i plattformens API-katalog, — upprätta och underteckna avtal om digital interoperabilitet via plattformen. autentisera och godkänna åtkomst till API:er med hjälp av plattformens funktioner, — validera och bedöma efterlevnaden av den nationella interoperabilitetsramen.
M1C1–5	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Milstolpe	Inrättande av den nya nationella byrån för it-säkerhet	Stiftelseurkund	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Delmålet ska uppnås genom att (1) omvandla lagdekretet om inrättande av den nationella byrån för cybersäkerhet, som för närvarande håller på att slutföras, till lag. (2) offentliggörandet i den officiella tidningen av premiärministerdekretet (Decreto del Presidente del Consiglio dei Ministri, DPCM) som innehåller den nationella cybersäkerhetsmyndighetens interna föreskrifter.
M1C1–6	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Milstolpe	Inledande införande av nationella cybersäkerhetstjänster	Rapport som visar den fullständiga arkitekturen för de nationella cybersäkerhetstjänsterna	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Delmålet ska uppnås med en definition av den detaljerade arkitekturen för hela ekosystemet i den nationella cybersäkerhetsarkitekturen (dvs. ett nationellt centrum för informationsutbyte och analys (ISAC), ett nätverk av incidenthanteringsorganisationer (Cert), ett nationellt Hypersoc, ett högpresterande datorsystem integrerat med AI-/maskininlärningsverktyg (AI/ML) för att analysera cybersäkerhetsincidenter på nationell nivå).
M1C1–7	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Milstolpe	Start av nätverket av laboratorier för säkerhetskontroll och cybersäkerhetscertifiering	Dokumentation som visar de identifierade processer och förfaranden som ska delas mellan laboratorier och rapportering som visar att minst ett laboratorium har aktiverats.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Etappmålet ska uppnås med följande: i) Den nationella cybersäkerhetsbyrån ska fastställa var de laboratorier och centrum för screening och certifiering som ska inrättas, de expertprofiler som ska rekryteras, en fullständig definition av processer och förfaranden som ska delas mellan laboratorierna. II) Aktivering av ett laboratorium. Den verksamhet som skapas för inrättande och aktivering av granskningslaboratorier ska övervakas av Ministero dello Sviluppo Economico (MISE) tillsammans med CVCN (nationellt laboratorium för säkerhetskontroll och cybersäkerhetscertifiering) och integreras med utvärderingscentrumet av inrikesministeriet och försvarsministeriet.
M1C1–8	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Milstolpe	Aktivering av en central revisionsenhet för PSNC NIS-säkerhetsåtgärder	Rapportering som visar att den centrala revisionsenheten har startat	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	En intern enhet ska utses inom den nationella cybersäkerhetsbyrån, med mandat att utföra den centrala revisionsenhetens verksamhet som ska ansvara för PSNC:s säkerhetsåtgärder för nät- och informationssäkerhet. Processerna, logistiken och driftsarrangemangen ska formaliseras till lämplig dokumentation med särskild inriktning på driftsprocesserna, dvs. uppdragsregler, revision och rapporteringsförfaranden. It-verktygen ska samla in, hantera och analysera revisionsuppgifter och ska utvecklas och användas av revisionsenheten. Dokumentation som visar att utvecklingen av verktygen har slutförts ska tillhandahållas.
M1C1–9	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Mål	Stöd till uppgradering av säkerhetsstrukturer T1	SAKNAS	Antal	0	5	KVARTAL 4	2022	Minst fem förstärkta insatser för uppgradering av säkerhetsstrukturer som färdigställts inom sektorerna Nationella säkerhetsområdet för it-säkerhet (PSNC) och nätverks- och informationssystem (NIS). Interventionstyper omfattar uppgraderingar av driftcentraler för säkerhet, förbättringar av it-gränsförsvaret och intern övervaknings- och kontrollkapacitet. Insatserna ska inriktas på hälso-, energi- och miljösektorerna (dricksvattenförsörjning).
M1C1–10	Reform 1.2: Stöd till omvandling	Milstolpe	Ikraftträdande av omvandlingsteamet och det nya företaget	Bestämmelse i rättsakten som anger ikraftträdandet av en rättsakt om inrättande av omvandlingskontoret och ikraftträdande av en rättsakt om bildande av det nya bolaget	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	För inrättandet av omvandlingskontoret ska de nödvändiga rättsakterna omfatta följande: -Offentliggörandet av lagdekretet reclutamento (redan godkänt av ministerrådet nr 22 av den 4 juni2021 och offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning (Gazzetta Ufficiale) den 10 juni2021). -Offentliggörande av en inbjudan att anmäla intresse. -Urval och tilldelning av uppdraget till experterna (på tillfällig basis under den tid som RRF varar). För det nya företaget ska de centrala steg som krävs omfatta följande: -Lagstiftningstillstånd. -Decreto del Presidente del Consiglio dei Ministri (DPCM) som godkänner bolagets bildande och fastställande av bolagets mål, aktiekapital, varaktighet och direktörer. -Upprättande av ett bolag med notariehandling. -Handlingar som krävs för att företaget ska kunna bedriva sin verksamhet – bolagsordning och olika förordningar.
M1C1–11	Investeringar 1.6.6: Digitalisering av finanspolisen	Mål	Finanspolisen – Inköp av professionella datavetenskapstjänster T1	SAKNAS	Antal	0	5	KVARTAL 1	2023	Inköp av professionella datavetenskapstjänster genom avtal med en konsulttjänstleverantör som omfattar fem anställda med ansvar både för att utforma dataarkitekturen och för att skriva algoritmerna i enheten för stordataanalys. Offentliggörande av tilldelade kontrakt för inköp av datavetenskapliga tjänster i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över uteslutna tjänster och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå samt offentliggörande på nationell nivå av nya verktyg i den första analysmodulen (it-stamnätet).
M1C1–12	Investering 1.3.2: En gemensam digital ingång	Mål	Gemensam digital ingång	SAKNAS	Antal	0	19	KVARTAL 4	2023	De 19 prioriterade administrativa förfaranden som är tillämpliga i Italien av de 21 som definieras i förordning (EU) 2018/1724 är helt förenliga med kraven i artikel 6 i förordning (EU) 2018/1724. Mer specifikt: (a) Identifiering av användare, tillhandahållande av information och styrkande handlingar, underskrift och slutlig inlämning ska ske elektroniskt på distans, via en tjänstekanal som gör det möjligt för användarna att uppfylla kraven i samband med förfarandet på ett användarvänligt och strukturerat sätt. b) Användarna ska få ett automatiskt mottagningsbevis, såvida inte resultatet av förfarandet levereras omedelbart. (c) Resultatet av förfarandet ska levereras elektroniskt, eller om det är nödvändigt för att följa tillämplig unionsrätt eller nationell rätt, tillhandahållas på fysisk väg. d) Användarna ska få ett elektroniskt meddelande om att förfarandet har slutförts.
M1C1–13	Investeringar 1.4.6: Rörlighet som tjänst för Italien	Milstolpe	Rörlighet som en tjänst lösningar M1	Rapport från Ministero delle Infrastrutture e della Mobilità Sostenibili (MIMS) i samarbete med universiteten, som beskriver genomförandet och bedömningen av resultaten av de tre pilotprojekten	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Tre pilotprojekt som syftar till att testa rörlighet som en servicelösning i tekniskt avancerade storstäder har genomförts. Varje lösning har använts av minst 1 000 användare under pilotperioden. Varje pilotprojekt ska vara öppet för minst 1 000 användare, som ska kunna få tillgång till det på frivillig basis och på egen bekostnad och ge den individuella bedömningen, med möjlighet att välja och köpa rörlighetstjänster bland dem som finns tillgängliga på plattformen. MaaS-tjänsten ska, genom en gemensam teknisk plattform, föreslå den bästa reselösningen för medborgarna och användaren utifrån dennes behov, genom att utnyttja integreringen mellan de olika tillgängliga rörlighetsalternativen (lokal kollektivtrafik, delning, förarhytt, biluthyrning) för att optimera reseupplevelsen både när det gäller planering (intermodal ruttplanering och realtidsinformation om tider och avstånd) och i fråga om utnyttjande (bokning och betalning av tjänster).
M1C1–14a	Reform 1.9a: Reform för att påskynda genomförandet av sammanhållningspolitiken	Milstolpe	Ikraftträdande av nationell lagstiftning för att påskynda genomförandet av sammanhållningspolitiken	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den nationella lagstiftningen för att påskynda genomförandet av sammanhållningspolitiken	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2024	Ikraftträdande av nationell lagstiftning som, inom ramen för partnerskapsöverenskommelsen och för alla nuvarande program, identifierar de arrangemang som krävs för att påskynda och förbättra genomförandet av sammanhållningspolitiken. För att säkerställa den institutionella dialogen och samarbetet samt en gemensam förståelse för de nödvändiga åtgärderna ska regeringen senast den 31 december 2023 inrätta en teknisk arbetsgrupp med förvaltningsmyndigheterna för alla regionala och nationella program inom Cabina di regia PNRR, utan att det påverkar tillämpningen av nationell lagstiftning om den enhetliga konferensen. Lagstiftningen ska fastställa de arrangemang som krävs för att prioritera insatser inom följande strategiska sektorer, i strikt överensstämmelse med de planeringsdokument som fastställts för de relevanta nödvändiga villkoren, och för att konkret genomföra dem, inbegripet insatser särskilt för att stärka den administrativa kapaciteten, inom dessa sektorer: - Vatten - infrastruktur för hydrogeologiska risker och miljöskydd. - Avfall, - Transport och hållbar rörlighet, - Och energi. - Stöd till företagens utveckling och attraktionskraft, även för den digitala och gröna omställningen.
M1C1–15	Investeringar 1.6.6: Digitalisering av finanspolisen	Mål	Finanspolisen – Inköp av professionella datavetenskapstjänster T2	SAKNAS	Antal	5	10	KVARTAL 1	2024	Inköp av professionella datavetenskapliga tjänster i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå genom att ingå avtal med en tillhandahållare av konsulttjänster som omfattar ytterligare fem mänskliga resurser (totalt tio) med ansvar både för att utforma dataarkitekturen och för att skriva algoritmer för enheten för stordataanalys. Offentliggörande av tilldelade kontrakt för inköp av datavetenskapliga tjänster i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över uteslutna tjänster och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå samt offentliggörande på nationell nivå av nya verktyg i den första analysmodulen (it-stamnätet).
M1C1–17	Investeringar 1.1: Digital infrastruktur	Mål	Migrering till Polo Strategico Nazionale T1	SAKNAS	Antal	0	100	KVARTAL 3	2024	Minst 100 centrala offentliga förvaltningar och lokala hälso- och sjukvårdsmyndigheter (Aziende Sanitarie Locali/Aziende ospedaliere) ska helt migrera minst en tjänst inom förvaltningen (inklusive system, dataset och tillämpningar) till infrastrukturen (Polo Strategico Nazionale). Fullständigt migrerad kan för varje institution innebära en blandning av icke-molnfärdig i rena värdtjänster, överflyttningar, uppgradering till infrastruktur som en tjänst (IaaS), Platform-as-a-Service (Paas) eller Software-as-a-Service (SaaS). Migreringen till Polo Strategico Nazionale kan genomföras på olika sätt beroende på den senaste tekniken för it-arkitektur på plats som ägs av varje migrerande offentlig förvaltning. Dessa strategier kan variera från ren värd- och överflyttning av programvara som inte är molnfärdig till en övergång till IaaS, PaaS eller SaaS för molnfärdig programvara. PSN ska erbjuda varje migrerande offentlig förvaltning alla de migrationsstrategier som kan anses uppfylla målet ”migration till Polo Strategico Nazionale”. Det totala antalet offentliga förvaltningar ”som omfattas” omfattar följande: • Centrala offentliga förvaltningar som står för den största andelen av utgifterna för informations- och kommunikationsteknik (IKT) (t.ex. det nationella institutet för social trygghet och justitieministeriet). • Centrala offentliga förvaltningar som hyser data i föråldrade datacentraler enligt en undersökning som nyligen körts om ”molnberedskap”. • Lokala hälso- och sjukvårdsmyndigheter (Aziende Sanitarie Locali/Aziende Ospedaliere) som främst ligger i centrala och södra Italien saknar lämplig infrastruktur för att säkerställa datasäkerhet.
M1C1–18	Investeringar 1.3.1: Nationell plattform för digitala data	Mål	API:er i den nationella plattformen för digitala data T1	SAKNAS	Antal	0	400	KVARTAL 4	2024	Detta mål består i att uppnå minst 400 gränssnitt för tillämpningsprogram (API) som genomförs av byråerna, offentliggörs i API-katalogen och integreras med den nationella plattformen för digitala data. De gränssnitt för tillämpningsprogram som omfattas har redan kartlagts. De offentliggjorda API:erna ska påverka följande områden: i) I slutet av den 31 december 2023: prioriterade socialförsäkringstjänster och efterlevnad av skatteregler, inbegripet centrala nationella register (såsom folkbokföringsregister och register över offentlig förvaltning). II) I slutet av den 31 december 2024: återstående socialförsäkringstjänster och efterlevnad av skattelagstiftningen. Varje införande och dokumentation av gränssnitt för tillämpningsprogram ska uppfylla de nationella interoperabilitetsstandarderna och stödja den nationella plattformen för digitala data. den ovannämnda plattformen ska tillhandahålla funktioner för att bedöma efterlevnaden.
M1C1–19	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Mål	Stöd till uppgradering av säkerhetsstrukturer T2	SAKNAS	Antal	5	50	KVARTAL 4	2024	Minst 50 förstärkta insatser slutfördes inom sektorerna Nationella säkerhetsområdet för it-säkerhet (PSNC) och nätverks- och informationssystem (NIS). Interventionstyper omfattar till exempel säkerhetscentrum, förbättringar av cybergränsförsvaret och intern övervaknings- och kontrollkapacitet i enlighet med kraven för nät- och informationssäkerhet och PSNC. Insatserna inom sektorerna för nät- och informationssäkerhet ska vara särskilt inriktade på hälso- och sjukvård, energi och miljö (dricksvattenförsörjning och avfallshantering).
M1C1–20	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Milstolpe	Fullständigt införande av nationella cybersäkerhetstjänster	Rapport som visar att de nationella cybersäkerhetstjänsterna är helt aktiverade	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Denna milstolpe ska kompletteras med aktivering av de sektorsspecifika incidenthanteringsgrupperna (CERT), deras sammankoppling med den italienska incidenthanteringsorganisationen för datasäkerhet (CSIRT) och det gemensamma centrumet för informationsutbyte och analys (ISAC), integrering av minst 5 operativa säkerhetscentrum (SOC) med den nationella HyperSOC, fullständig drift av riskhanteringstjänsterna för cybersäkerhet, inbegripet de som används för analys av försörjningskedjan och it-riskförsäkringstjänster.
M1C1–21	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Milstolpe	Slutförande av nätverket av laboratorier för säkerhetskontroll och cybersäkerhetscertifiering, utvärderingscentrum	Rapportering som visar att minst 10 laboratorier och 2 utvärderingscentrum har aktiverats fullt ut.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Aktivering av minst 10 screening- och certifieringslaboratorier och av 2 utvärderingscentrum (CV).
M1C1–22	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Milstolpe	Full drift av den centrala revisionsenheten för PSNC NIS-säkerhetsåtgärder med minst 30 genomförda inspektioner	Rapportering som tillhandahållits, inspektionsrapporter	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Den centrala revisionsenheten är i full drift med minst 30 slutförda inspektioner.
M1C1–23	Investeringar 1.4.6: Rörlighet som tjänst för Italien	Milstolpe	Rörlighet som en tjänst lösningar M2	Pilotresultat som utvärderats av Ministero delle Infrastrutture e della Mobilità Sostenibili (MIMS) i samarbete med universiteten	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2025	Delmålet avser genomförandet av den andra omgången av sju pilotprojekt som syftar till att testa rörlighet som en servicelösning på ”följare” -områden. Kommunerna förväntas dra nytta av erfarenheterna från digitala storstäder som valts ut i den första omgången. 40 % av pilotprojekten ska vara belägna i söder.
M1C1–24	Investeringar 1.7.1: Digital offentlig förvaltning	Mål	Medborgare som deltar i digitala utbildnings- och/eller förenklingsinitiativ som tillhandahålls av organisationer som är registrerade i det nationella registret över organisationer för samhällsomfattande tjänster	SAKNAS	Antal	0	700 000	KVARTAL 4	2025	Minst 700 000 digitala utbildnings- och/eller förenklingsinitiativ som involverar medborgare och som tillhandahålls av organisationer som är registrerade i det nationella registret över organisationer för samhällsomfattande tjänster.
M1C1–25	Investeringar 1.6.6: Digitalisering av finanspolisen	Milstolpe	Utveckla de operativa informationssystem som används för att bekämpa ekonomisk brottslighet.	Förbättring av IT-system i form av nya funktioner, prestanda och användarupplevelser	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2025	Stegvis lansering (på årsbasis) av nya funktioner i de operativa informationssystemen för att säkerställa deras aktualitet i enlighet med snabbt föränderliga rättscenarier, även i samband med pandemisituationer.
M1C1–26	Investeringar 1.1: Digital infrastruktur	Mål	Migrering till Polo Strategico Nazionale T2	SAKNAS	Antal	100	280	KVARTAL 2	2026	Minst 280 centrala offentliga förvaltningar och lokala hälso- och sjukvårdsmyndigheter (Aziende Sanitarie Locali/Aziende Ospedaliere) migrerade till ”Polo Strategico Nazionale” enligt den migrationsplan som godkänts av ministeriet för digital omställning. Migreringen till Polo Strategico Nazionale kan genomföras på olika sätt beroende på den senaste tekniken för it-arkitektur på plats som ägs av varje migrerande offentlig förvaltning. Dessa strategier kan variera från ren värdtjänst- och överflyttning av programvara som inte är molnfärdig till en övergång till infrastruktur som en tjänst (IaaS), Platform-as-a-Service (PaaS) eller Software-as-a-Service (SaaS) för molnfärdig programvara. Minst 40 % av de migrerade tjänsterna ska genomföras genom antingen IaaS-, PaaS- eller SaaS-lösningar. PSN ska erbjuda varje migrerande offentlig förvaltning alla de migrationsstrategier som kan anses uppfylla målet ”migration till Polo Strategico Nazionale”. Det totala antalet offentliga förvaltningar ”som omfattas” omfattar följande: • Centrala offentliga förvaltningar som står för den största andelen av utgifterna för informations- och kommunikationsteknik (IKT) (t.ex. det nationella institutet för social trygghet, justitieministeriet). • Centrala offentliga förvaltningar som hyser data i föråldrade datacentraler enligt en undersökning som nyligen körts om ”molnberedskap”. • Lokala hälso- och sjukvårdsmyndigheter (Aziende Sanitarie Locali/Aziende Ospedaliere) som främst ligger i centrala och södra Italien saknar lämplig infrastruktur för att säkerställa datasäkerhet.
M1C1–27	Investeringar 1.3.1: Nationell plattform för digitala data	Mål	API:er i den nationella plattformen för digitala data T2	SAKNAS	Antal	400	1 000	KVARTAL 2	2026	Detta mål består i att uppnå minst ytterligare 600 gränssnitt för tillämpningsprogram (API) som publiceras i katalogen (för totalt 1 000). De offentliggjorda API:erna ska påverka följande områden: i) senast den 31 december 2025: offentliga förfaranden såsom rekrytering, pensionering, skol- och universitetsinskrivning (t.ex. nationellt register över studenter och register över billicenser). II) Senast den 30 juni 2026: välfärd, hantering av upphandlingstjänster, nationellt informationssystem för medicinska uppgifter och sanitära nödsituationer – t.ex. patient- och läkarregister. Varje införande och dokumentation av gränssnitt för tillämpningsprogram ska uppfylla de nationella interoperabilitetsstandarderna och stödja den nationella plattformen för digitala data. den ovannämnda plattformen ska tillhandahålla funktioner för att bedöma efterlevnaden.
M1C1–28	Investeringar 1.7.2: Nätverk av digitala tjänster för underlättande av digitala tjänster	Mål	Antal medborgare som deltar i nya initiativ för digital utbildning och/eller underlättande som tillhandahålls av centrum för underlättande av digitala tjänster	SAKNAS	Antal	0	2 000 000	KVARTAL 2	2026	Minst 2 000 000 medborgare som deltar i digitala utbildnings- och/eller förenklingsinitiativ som tillhandahålls av centrum för underlättande av digitala tjänster. De utbildningsinsatser som anses uppnå målet är följande: individanpassade initiativ för digital utbildning och/eller underlättande som tillhandahålls genom digitala förenklingsmetoder, som vanligtvis utförs på grundval av tjänstebokning och registreras i övervakningssystemet. initiativ för digital utbildning och/eller underlättande på plats och online som syftar till att utveckla medborgarnas digitala färdigheter, som genomförs synkront av centrumen för digital underlättande och registreras i övervakningssystemet. initiativ för digital utbildning och/eller underlättande online som syftar till att utveckla medborgarnas digitala färdigheter, även i självlärande och asynkront läge, men med nödvändighet med registrering som rapporteras i det övervakningssystem som genomförs som en del av den utbildningskatalog som utarbetats av nätverket av tjänster för underlättande av digitala tjänster och som är tillgängliga från det kunskapshanteringssystem som införts.
M1C1–29	Reform 1.4: Reform av civilrätten	Milstolpe	Ikraftträdande av bemyndigandelagstiftning för reformen av civilrätten	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av bemyndigandelagstiftningen	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Bemyndigande lagstiftning ska omfatta åtminstone följande åtgärder: införande av ett förenklat förfarande i första instans/rättegångsnivå och förstärkning av tillämpningen av ”filtreringsförfaranden” på överklagandenivå, inbegripet utökad användning av förenklade förfaranden och antalet fall där en ensamdomare är behörig att döma. II) säkerställa det faktiska genomförandet av bindande tidsramar för förfaranden och en tidsplan för insamling av bevis och elektronisk inlämning av alla relevanta akter och handlingar. III) reformera användningen av medling och alternativ tvistlösning tillsammans med understödd medling, skiljeförfarande och andra möjliga alternativ för att göra dessa institut mer effektiva när det gäller att minska trycket på det civilrättsliga systemet, bland annat genom incitament. IV) reformera förfarandet för påtvingad verkställighet för att minska den nuvarande genomsnittliga tidsåtgången, inbegripet snabbare och billigare indrivning av belopp som deklarerats som förfallna till betalning. reformera det nuvarande systemet för kvantifiering och återvinning av juridiska avgifter för att minska ogrundade rättstvister, V) införa ett övervakningssystem på domstolsnivå och öka produktiviteten i tvistemålsdomstolarna genom incitament för att säkerställa en rimlig handläggningstid och enhetliga resultat i alla domstolar.
M1C1–30	Reform 1.5: Reform av straffrätten	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftning som möjliggör straffrättsliga reformer	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av bemyndigandelagstiftningen	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Bemyndigandelagstiftning som ska omfatta åtminstone följande åtgärder: i) Ett reviderat anmälningssystem, ii) en bredare användning av förenklade förfaranden, iii) en bredare användning av elektronisk arkivering av handlingar, iv) förenklade bevisregler, v) fastställande av tidsfrister för förundersökningens varaktighet och åtgärder för att undvika stagnation i utredningsfasen, vi) förlängning av möjligheten att avbryta brottet om skadestånd har betalats tillbaka, vii) införande av ett övervakningssystem på domstolsnivå och ökad produktivitet i brottmålsdomstolar genom incitament för att säkerställa en rimlig handläggningstid och enhetliga resultat i alla domstolar.
M1C1–31	Reform 1.6: Reform av insolvensramen	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftning som möjliggör insolvensreformer	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av bemyndigandelagstiftningen	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Insolvensreformen ska omfatta åtminstone följande åtgärder: i) Översyn av arrangemang för tvistlösning utanför domstol för att identifiera områden där ytterligare förbättringar kan vara nödvändiga för att uppmuntra de berörda parterna att i högre grad utnyttja sådana förfaranden, införa mekanismer för tidig varning och tillgång till information före insolvensfasen. III) övergång till specialisering av domstolar (handelsrätt, insolvensavdelning/avdelning) samt institutioner som handlägger insolvensförfaranden vid insolvens. IV) göra det möjligt för borgenärer med säkerhetsrätt att betala först (före skattefordringar och anställdas fordringar), V) göra det möjligt för företag att bevilja en säkerhetsrätt utan innehav. Som komplement till reformen av insolvens ska utbildning och specialisering för medlemmar av rättsliga och administrativa myndigheter som handlägger rekonstruktionsförfaranden säkerställas, liksom den övergripande digitaliseringen av omstrukturerings- och insolvensförfaranden och inrättandet av en onlineplattform för lösning av tvister utanför domstol, särskilt under fasen före insolvens, vars användning ska uppmuntras att minska bördan för rättsväsendet (ansökningar om omstrukturering före insolvens, främjande av multilateral omstrukturering och förhandsgodkända automatiserade omstruktureringsförfaranden och beslut i ärenden av lågt värde). En sådan onlineplattform ska också säkerställa interoperabilitet med bankernas it-system, liksom med andra offentliga myndigheter och databaser, för att säkerställa ett snabbt och elektroniskt utbyte av dokumentation och uppgifter mellan gäldenärer och borgenärer. I detta syfte skulle sökanden (gäldenären) ge sitt samtycke till att deras personuppgifter utbyts i enlighet med GDPR, och denna bestämmelse bör införas i lagen. Genom reformen inrättas ett register över säkerheter.
M1C1–32	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för tvistemåls-, straff- och förvaltningsdomstolar	Milstolpe	Ikraftträdande av särskild lagstiftning om rekrytering inom ramen för den nationella återhämtningsplanen för återhämtning och resiliens	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den särskilda lagstiftning som reglerar rekrytering inom ramen för den nationella återhämtningsplanen för återhämtning och resiliens	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Godkänna särskild lagstiftning om rekrytering inom ramen för den nationella planen för återhämtning och resiliens med tillstånd att annonsera och rekrytera.
M1C1–33	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar	Mål	Inledande av rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar	SAKNAS	Antal	0	168	KVARTAL 2	2022	Inleda rekryteringsförfarandena för minst 168 personalenheter till försökskontoret och förvaltningsdomstolarna och sätta enheterna i tjänst. Baslinjen ska vara antalet anställda som var i tjänst den 31 december 2021.
M1C1–34	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för tvistemåls- och brottmålsdomstolar	Mål	Inledande av rekryteringsförfaranden för tvistemåls- och brottmålsdomstolar	SAKNAS	Antal	0	8 764	KVARTAL 4	2022	Inleda rekryteringsförfarandena för minst 8 764 personalenheter till avdelningen för rättegångar vid tvistemåls- och brottmålsdomstolar och sätta enheterna i tjänst. Utgångsläget ska vara antalet anställda i slutet av 2021.
M1C1–35	Reform 1.7: Reform av skattedomstolarna	Milstolpe	Omfattande reform av skattedomstolarna i första och andra instans	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den reviderade rättsliga ramen	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Den reviderade rättsliga ramen ska göra efterlevnaden av skattelagstiftningen effektivare och minska det stora antalet överklaganden vid kassationsdomstolen.
M1C1–36	Reformerna 1.4, 1.5 och 1.6: Reform av civil- och straffrätten samt insolvensreformen	Milstolpe	Ikraftträdande av delegerade akter för civil- och straffrättsliga reformer och insolvensreformen	Bestämmelse i delegerade akter som anger de delegerade akternas ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Ikraftträdande av alla delegerade akter vars innehåll anges i bemyndigandelagstiftningen för civil- och straffrättsliga reformer och för insolvensreformen.
M1C1–37	Reformerna 1.4 och 1.5: Reform av civil- och straffrätten	Milstolpe	Den civilrättsliga och straffrättsliga reformen träder i kraft	Bestämmelse i sekundärrättsakter som anger ikraftträdandet av sekundärrättsakterna	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2023	Slutföra antagandet av alla förordningar och sekundärrättskällor som krävs för en effektiv tillämpning av de lagar som möjliggör reformer av rättsväsendet.
M1C1–38	Reform 1.8: Digitalisering av rättsväsendet	Milstolpe	Digitalisering av rättssystemet	Bestämmelse i primär- och sekundärrättsakter som anger ikraftträdandet av motsvarande rättsakter	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Obligatorisk elektronisk arkivering av alla handlingar och fullständigt elektroniskt arbetsflöde för civilrättsliga förfaranden ska inrättas. Det straffrättsliga förfarandet i första instans har digitaliserats (med undantag för förhör). Inrättande av en kostnadsfri, fullt tillgänglig och sökbar databas över civilrättsliga beslut i enlighet med lagstiftningen.
M1C1–38a	Reform 1.8: Digitalisering av rättsväsendet	Milstolpe	Digitalisering av rättssystemet	Fullständigt genomförande av och driftskompatibilitet mellan PNR-uppgifter, PDP och APP	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2025	Fullständig digitalisering av straffrättsliga förfaranden i första instans fram till ingåendet genom ”portale delle notizie di reato” (PNR), ”portale dei depositi penali” (PDP) och ”applicativo processo penale” (APP). Plattformarna ska vara driftskompatibla med varandra.
M1C1–39	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för tvistemåls- och brottmålsdomstolar	Mål	Rekryterings- eller utvidgningsförfaranden för tvistemåls- och brottmålsdomstolar och territoriella och centrala avdelningar vid justitieministeriet som ansvarar för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen	SAKNAS	Antal	0	10 000	KVARTAL 2	2024	Slutföra rekryterings- eller utvidgningsförfarandena för minst 10 000 personalenheter till provningskontoret och den tekniska administrativa personalen samt placera dem i tjänst. Endast rekryterings- eller utvidgningsförfaranden som har slutförts sedan den 1 januari 2022 ska räknas in i detta mål.
M1C1–40	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar	Mål	Rekryterings- eller förlängningsförfaranden för förvaltningsdomstolar	SAKNAS	Antal	0	158	KVARTAL 2	2024	Slutföra rekryterings- eller förlängningsförfarandena för minst 158 personalenheter till prövningskontoret och förvaltningsdomstolarna och placera enheterna i tjänst. Endast rekryterings- eller utvidgningsförfaranden som har slutförts sedan den 1 januari 2022 ska räknas in i detta mål.
M1C1–41	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar	Mål	Minskning av eftersläpande ärenden vid regionala förvaltningsdomstolar	SAKNAS	Procentsats	100	75	KVARTAL 2	2024	Minska antalet pågående mål med 25 % under 2019 (109 029) i regionala förvaltningsdomstolar (förvaltningsdomstolar i första instans).
M1C1–42	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar	Mål	Minskning av eftersläpande ärenden för Högsta förvaltningsdomstolen	SAKNAS	Procentsats	100	65	KVARTAL 2	2024	Minska antalet pågående mål vid Högsta förvaltningsdomstolen (andra instans) med 35 % under 24 010 (2019).
M1C1–43	Reform 1.4: Reform av civilrätten	Mål	Minskning av eftersläpande mål för allmänna tvistemålsdomstolar (första instans)	SAKNAS	Procentsats	100	5	KVARTAL 4	2024	Minska antalet pågående mål i allmänna tvistemålsdomstolar (första instans) med 95 % under 337 740 (2019). Referensscenariot ska vara antalet pågående mål i mer än tre år vid allmänna tvistemålsdomstolar (år 2019).
M1C1–44	Reform 1.4: Reform av civilrätten	Mål	Minskning av eftersläpande mål vid den civilrättsliga appellationsdomstolen (andra instans)	SAKNAS	Procentsats	100	5	KVARTAL 4	2024	Minska antalet pågående mål med 95 % under 2019 (98 371) i appellationsdomstolarna för tvistemål (andra instans). Referensscenariot ska vara antalet pågående mål i mer än två år vid appellationsdomstolarna för tvistemål (2019).
M1C1–37a	Reform 1.4: Reform av civilrätten	Milstolpe	Ikraftträdande av åtgärder som syftar till att minska eftersläpningen	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av primärrätt och sekundärrättsakter för att minska eftersläpningen				KVARTAL 1	2024	Ikraftträdande av primärrätt och sekundärlagstiftning för att möjliggöra I.Förstärkning av provkontoren, bland annat genom incitament, för att locka till sig och behålla de personalenheter som anställts på grundval av rekryteringssystemet för den nationella planen för återhämtning och resiliens. II.Skapande av incitament för att (1) stödja mindre effektiva domstolar när det gäller att minska eftersläpningen på det civilrättsliga området, (2) belöna domarämbeten som uppnår de särskilda årliga målen att minska antalet pågående mål i det civilrättsliga systemet.
M1C1–45	Reformer 1.4: Reform av civilrätten	Mål	Kortare handläggningstid i tvistemål	SAKNAS	Procentsats	100	60	KVARTAL 2	2026	Minska handläggningstiden med 40 % av alla tvistemål på privaträttens område jämfört med 2019.
M1C1–46	Reform 1.5: Reform av straffrätten	Mål	Kortare straffrättsliga förfaranden	SAKNAS	Procentsats	100	75	KVARTAL 2	2026	Minska handläggningstiden med 25 % av alla brottmål jämfört med 2019.
M1C1–47	Reform 1.4: Reform av civilrätten	Mål	Minskning av eftersläpande mål för de allmänna tvistemålsdomstolarna (första instans)	SAKNAS	Procentsats	100	10	KVARTAL 2	2026	Minska antalet pågående mål som hade inletts mellan den 1 januari 2017 och den 31 december 2022 och som fortfarande pågick den 31 december 2022 (1 197 786) i allmänna tvistemålsdomstolar (första instans) med 90 %.
M1C1–48	Reform 1.4: Reform av civilrätten	Mål	Minskning av eftersläpande mål vid den civilrättsliga appellationsdomstolen (andra instans)	SAKNAS	Procentsats	100	10	KVARTAL 2	2026	Minska antalet pågående mål som hade inletts mellan den 1 januari 2018 och den 31 december 2022 och som fortfarande pågick den 31 december 2022 (179 306) i appellationsdomstolarna för tvistemål (andra instans) med 90 %.
M1C1–49	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar	Mål	Minskning av eftersläpande mål för regionala förvaltningsdomstolar (första instans)	SAKNAS	Procentsats	100	30	KVARTAL 2	2026	Minska antalet pågående mål (109 029) med 70 % under 2 019 i regionala förvaltningsdomstolar (förvaltningsdomstol i första instans).
M1C1–50	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar	Mål	Minskning av eftersläpande ärenden för Högsta förvaltningsdomstolen	SAKNAS	Procentsats	100	30	KVARTAL 2	2026	Minska antalet pågående mål i statsrådet med 70 % (24 010) under 2 019 (andra instans).
M1C1–51	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Ikraftträdande av primärlagstiftning om styrningen av den italienska planen för återhämtning och resiliens	Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2021	Primärrätten ska åtminstone omfatta följande: 1) samordning och övervakning av de italienska planerna för återhämtning och resiliens på central nivå. 2) fastställande och åtskillnad av befogenheter och godkännande av relevanta mandat för de olika organ och förvaltningar som deltar i samordningen, övervakningen och genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens. 3) fastställande av ett system för tidig upptäckt av genomförandeproblem. 4) förhandsdefinition av en verkställighetsmekanism för att lösa genomförandeproblem och undvika förseningar, särskilt när det gäller de olika förvaltningsnivåerna. 5) fastställande av personal (antal och sakkunskap) för samordning, övervakning och genomförande av den italienska planen för återhämtning och resiliens i de berörda förvaltningarna. 6) fastställande av tekniskt stöd till de förvaltningar som deltar i genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens, särskilt på lokal nivå, för att säkerställa uppbyggnaden av administrativ kapacitet inom den offentliga förvaltningen. 7) en avgränsning av påskyndade förfaranden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens och ett snabbt utnyttjande av medel. 8) revisions- och kontrollorganisation och förfaranden för Italiens återhämtnings- och resiliensplan.
M1C1–52	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Ikraftträdande av primärlagstiftning om förenkling av administrativa förfaranden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.	Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2021	Åtgärderna ska omfatta följande: 1) undanröjande av kritiska flaskhalsar, särskilt när det gäller den statliga och regionala miljökonsekvensbedömningen, godkännandet av nya avfallsåtervinningsanläggningar, tillståndsförfarandena för förnybar energi och de som krävs för att uppnå energieffektivitet i byggnader (så kallade Super Bonus) och stadsförnyelse. Särskilda åtgärder ska vidtas för att förenkla förfarandena inom ”Conferenza di servizi” (ett formellt avtal mellan två eller flera offentliga förvaltningar.
M1C1–53	Investeringar 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.	Milstolpe	Ikraftträdande av primärlagstiftning för att tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens	Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2021	Åtgärderna ska omfatta bestämmelser om tillfällig rekrytering av i) 2 800 tekniska uppgifter för att stärka de offentliga förvaltningar i söder som betalas av den nationella budgeten. II) En pool med 1 000 experter som ska utstationeras under tre år för att stödja förvaltningarna i förvaltningen av de nya förfarandena för tekniskt bistånd.
M1C1–54	Investeringar 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.	Mål	Avslutad rekrytering av experter för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens	SAKNAS	Antal	0	1 000	KVARTAL 4	2021	Slutföra rekryteringsförfarandena för den reserv på 1 000 experter som ska utplaceras under tre år för att stödja förvaltningarna i förvaltningen av de nya förfarandena för tillhandahållande av tekniskt bistånd.
M1C1–55	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Utvidga den metod som tillämpas på Italiens plan för återhämtning och resiliens till att även omfatta den nationella budgeten för att öka utnyttjandet av investeringar	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av utvidgningen av metoden Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Inrätta ett förenklat system med delmål och mål liknande faciliteten för återhämtning och resiliens för planering, genomförande och finansiering av projekt inom ramen för den kompletterande investeringsfonden (30,5 miljarder euro).
M1C1–56	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Ikraftträdande av bemyndigandelagstiftningen för reformen av den offentliga sysselsättningen	Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Bemyndigandelagstiftningen ska omfatta följande åtgärder: fastställa arbetsprofiler som är specifika för den offentliga sektorn för att locka till sig den kompetens och de färdigheter som behövs, — inrättande av en enda rekryteringsplattform för att centralisera offentliga rekryteringsförfaranden för alla centrala offentliga förvaltningar, med ett åtagande att utvidga användningen av plattformen till att även omfatta lokala förvaltningar. — reform av rekryteringsprocessen för att i) övergå från ett rent kunskapsbaserat system till ett system som i första hand bygger på kompetens och lämpliga färdigheter, II) bedöma den kompetens som krävs för att utföra statstjänstemännen, III) differentiera rekryteringsprocesserna mellan rekrytering på ingångsnivå, som ska vara rent kompetensbaserad, och rekrytering av specialiserade profiler, som bör kombinera kompetens med relevant arbetslivserfarenhet och leda till tillträde till karriären på en högre nivå. Ministeriet för offentlig förvaltning ska se till att den nya processen genomförs på ett enhetligt sätt i alla administrationer: — reform av den högre offentliga förvaltningen för att harmonisera utnämningsförfarandena inom hela den offentliga förvaltningen, fastställa arbetsprofilerna och utvärdera deras prestationer. stärka kopplingen mellan livslångt lärande och utbildningsmöjligheter för anställda och incitament till deltagande, till exempel genom att planera belöningsmekanismer eller särskilda karriärvägar, med särskild uppmärksamhet på den gröna och digitala omställningen. fastställa eller uppdatera etiska principer för offentliga förvaltningar genom tydliga regler, uppförandekoder och utbildningsmoduler i ämnet, stärka engagemanget för en jämn könsfördelning, — se över regelverket för vertikal rörlighet, reformera karriärvägarna för att skapa och få tillträde till chefstjänster på mellannivå (”quadri”) och få tillträde till högre offentliga tjänster (”dirigenti di prima e seconda fascia”) från förvaltningen. Detta inbegriper en reform av systemet för resultatutvärdering och en förstärkning av kopplingen mellan karriärutveckling och resultatutvärdering. — se över regelverket för horisontell rörlighet för att uppnå en effektiv arbetsmarknad inom offentliga förvaltningar, inbegripet a) inrättandet av ett enda öppet reklamsystem för alla lediga tjänster inom de centrala och lokala förvaltningarna, b) möjligheten att ansöka om alla tillgängliga tjänster var som helst, c) avskaffande av tillståndet för rörlighet från ursprungsförvaltningen och d) införande av betydande begränsningar av användningen av alternativa metoder för rörlighet som inte leder till överföringar (dvs. ”comandi” och ”distacchi”) för att göra dem exceptionella och strikt tidsbegränsade.
M1C1–57	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Ikraftträdande av administrativa förfaranden för den förenklingsreform som syftar till att genomföra RF	Bestämmelse i lagen som anger sekundärrättens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Ikraftträdande av alla relaterade delegerade akter, ministerdekret, sekundärlagstiftning och alla andra förordningar som krävs för ett effektivt genomförande av förenklingen, inbegripet avtal med regioner i händelse av exklusiv och parallell regional behörighet.
M1C1–58	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Ikraftträdande av rättsakter om reformen av den offentliga sysselsättningen	Bestämmelse om ikraftträdande av rättsakterna om reformen av den offentliga sysselsättningen	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2023	Ikraftträdande av alla relaterade delegerade akter, ministerdekret, sekundärlagstiftning och alla andra förordningar som är nödvändiga för ett effektivt genomförande av reformen.
M1C1–59	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Ikraftträdande av strategisk personalförvaltning inom den offentliga förvaltningen	Bestämmelse om ikraftträdande av lagstiftningen om införande av strategisk personalförvaltning i den offentliga förvaltningen	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Lagstiftningen och de delegerade akterna för införande av strategisk personalförvaltning i den offentliga förvaltningen ska omfatta följande: fastställande, inom ramen för den integrerade verksamhets- och organisationsplanen (PIAO), av strategiska personalplaner för rekrytering, karriärutveckling och utbildning för alla centrala och regionala förvaltningar, med stöd av en integrerad databas med kompetens och profiler. inrättande av en central genomförandeenhet som samordnar och stöder systemet för personalplanering. I en andra fas ska de strategiska personalplanerna utvidgas till stora kommuner, medan små och medelstora kommuner är föremål för särskilda investeringar i kapacitetsuppbyggnad.
M1C1–59A	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Genomförande av strategisk personalförvaltning inom den offentliga förvaltningen	Offentliggörande av den första halvårsrapporten om centrala resultatindikatorer.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2024	Den första halvårsrapporten om centrala resultatindikatorer ska offentliggöras.
M1C1–59ter	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Genomförande av strategisk personalförvaltning inom den offentliga förvaltningen	”HR Toolkit” finns tillgänglig, interoperabel med INPA och Syllabus och integrerad med PIAO-databasen, och verifiering av de strategiska planerna för personalfrågor.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2026	Den integrerade databasen (HRM-verktygslådan) ska vara tillgänglig för alla offentliga förvaltningar med mer än 50 anställda som enligt lag måste anta en PIAO. ”HRM-verktygslådan” ska vara driftskompatibel med rekryteringsplattformen (INPA) och plattformen ”Syllabus”. HRM-verktygslådan och PIAO-databasen ska integreras. Ministeriet för offentlig förvaltning ska, för åtminstone ett urval av nationella och subnationella förvaltningar med fler än 50 anställda som antar PIAO, kontrollera innehållet i motsvarande strategiska personalplaner och vidta uppföljningsåtgärder i den utsträckning som behövs.
M1C1–60	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Slutföra genomförandet (inklusive alla delegerade akter) av förenklingen och/eller digitaliseringen av 200 kritiska förfaranden som påverkar medborgare och företag.	Sekundärrättens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Följande prioriterade områden för förenkling har identifierats: 1.Miljötillstånd, förnybara energikällor och grön ekonomi 2.Bygglov och omskolning av tätorter 3.Digital infrastruktur 4.Verksamhetsrutiner Andra viktiga sektorer är följande: 1.Arbetsrätt och social trygghet 2.Turism 3.Livsmedel De statliga och regionala förfaranden som väljs ut kan sammanfattas på följande huvudområden: 1.Miljö- och energitillstånd: -Statligt förfarande för miljökonsekvensbedömning -Förfarande för regional miljökonsekvensbedömning -Tillstånd för miljösanering -Strategisk miljöbedömning -Samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC) -Tillståndsförfaranden för förnybar energi -Förfaranden för uppgradering, uppruggning och sprängning -Tillståndsförfaranden för energiinfrastruktur -Avfallsrelaterade tillstånd 2.Byggnadsverksamhet och omskolning av städer: -Förfaranden för energisparande och rationalisering av energianvändningen (överensstämmelseförfaranden osv.) - Tjänstekonferens 3.Digital infrastruktur: -Tillstånd för kommunikationsinfrastruktur 4.Affärsrutiner: -Förfaranden inom detaljhandeln -Affärs- och byggförfaranden (SUAP och SUE) -Förfaranden för farkostverksamhet 5.Andra förfaranden: -Intyg om tyst medgivande -Ersättande befogenheter -Brandförebyggande förfaranden -Tillstånd för särskilda ekonomiska zoner -Tillstånd för allmän säkerhet -Tillstånd för landskapet -Läkemedelstillstånd och hälsotillstånd -Seismiska och hydrogeologiska förfaranden/tillstånd
M1C1–61	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Slutförande av genomförandet (inklusive alla delegerade akter) av förenklingen och/eller digitaliseringen av ytterligare 50 kritiska förfaranden som direkt påverkar medborgarna	Sekundärrättens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2025	Förenklade förfaranden ska påverka följande områden: -Folkbokföring och civilstånd -Identitet, digital hemvist och tillgång till onlinetjänster -Funktionsnedsättning
M1C1–62	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Öka utnyttjandet av investeringar	Offentliggörande av en genomföranderapport från finansministeriet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2025	Offentliggöra en genomföranderapport för att mäta effekterna av de åtgärder som syftar till att tillhandahålla tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad, förbättra kapaciteten att planera, förvalta och verkställa kapitalutgifter som finansieras genom den nationella budgeten, uppnå ett betydande utnyttjande av de medel från den kompletterande fonden som anslagits fram till 2024.
M1C1–63	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Slutföra förenklingen och skapa en databas över alla förenklade förfaranden och motsvarande administrativa system med fullständig rättslig giltighet inom hela det nationella territoriet.	Offentliggörande av arkivet på det berörda departementets webbplats	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2026	Granskning av förfaranderegler ska slutföras för alla förenklade förfaranden. Kontroll och övervakning av 1.Ett effektivt genomförande av de förenklade förfarandena, 2.nya standardiserade formulär, och 3.motsvarande digitaliserad förvaltning ska säkerställas. Förenklingen ska gälla totalt 600 kritiska förfaranden, inklusive de som omfattas av delmålen M1C1 60 och M1C1 61.
M1C1–64	Investeringar 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.	Mål	Utbildning och fortbildning	SAKNAS	Antal	0	350 000	KVARTAL 2	2026	Minst 350 000 offentliganställda vid centrala offentliga förvaltningar som är inskrivna i initiativ för kompetenshöjning eller omskolning.
M1C1–65	Investeringar 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.	Mål	Utbildning och fortbildning	SAKNAS	Antal	0	400 000	KVARTAL 2	2026	Minst 400 000 offentliganställda vid andra offentliga förvaltningar som är inskrivna i initiativ för kompetenshöjning eller omskolning.
M1C1–66	Investeringar 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.	Mål	Utbildning och fortbildning	SAKNAS	Antal	0	245 000	KVARTAL 2	2026	Minst 245 000 (70 %) offentliganställda vid centrala offentliga förvaltningar har framgångsrikt slutfört de utbildningsinitiativ som avses i M1C1–64 (formell certifiering eller konsekvensbedömning).
M1C1–67	Investeringar 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.	Mål	Utbildning och fortbildning	SAKNAS	Antal	0	280 000	KVARTAL 2	2026	Minst 280 000 (70 %) offentliganställda vid andra offentliga förvaltningar har framgångsrikt slutfört de utbildningsinitiativ som avses i M1C1–65 (formell certifiering eller konsekvensbedömning).
M1C1–68	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Databassystem för revision och kontroller: information för övervakning av genomförandet av RRF	Revisionsrapport som bekräftar databassystemets funktioner	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Ett databassystem för övervakning av genomförandet av RRF ska finnas på plats och vara i drift. Systemet ska minst omfatta följande funktioner: a) Insamla in uppgifter och övervaka uppnåendet av delmål och mål, b) Insamla, lagra och säkerställa tillgång till de uppgifter som krävs enligt artikel 22.2 d i-iii i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.
M1C1–69	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av förordningen om förenkling av systemet för offentlig upphandling	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagdekretet för att förenkla systemet för offentlig upphandling.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2021	Genom lagdekretet förenklas systemet för offentlig upphandling med åtminstone följande brådskande åtgärder: fastställa mål för att minska tiden mellan offentliggörandet och tilldelningen av kontraktet. II. Fastställa mål och ett övervakningssystem för att minska tiden mellan kontraktstilldelningen och slutförandet av infrastrukturen (”fase esecutiva”). III. Kräva att uppgifterna om alla kontrakt registreras i den nationella antikorruptionsmyndighetens (ANAC) databas mot korruption. IV. Genomföra och ge incitament till alternativa tvistlösningsmekanismer i genomförandefasen av offentliga kontrakt. inrätta särskilda kontor med ansvar för offentlig upphandling vid ministerier, regioner och storstäder. Ytterligare specifikationer: Förenkling och digitalisering av inköpscentralernas förfaranden (centrali di committenza). — Genomföra artiklarna 41 och 44 i den nuvarande lagen om offentlig upphandling. Fastställa hur förfarandena bör digitaliseras för alla offentliga kontrakt och koncessioner och definiera krav på interoperabilitet och sammanlänkning, — Genomföra artikel 44 i den nuvarande uppförandekoden för offentlig upphandling.0
M1C1–70	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av översynen av lagen om offentlig upphandling (D.Lgs. n. 50/2016)	Bestämmelse i lagen om ikraftträdande av den delegeringslag som reformerar den nuvarande lagen om offentlig upphandling (D.Lgs. n. 50/2016) Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	I denna lag fastställs alla exakta kriterier och principer för systemreformen av lagen om offentlig upphandling. Lagen om delegering ska åtminstone innehålla följande principer och kriterier: minska fragmenteringen av upphandlande myndigheter (1) genom att fastställa de grundläggande delarna i kvalificeringssystemet, (2) kräva att en e-plattform inrättas som ett grundläggande krav för att delta i den landsomfattande utvärderingen av upphandlingskapaciteten (3) som ger den nationella korruptionsbekämpande myndigheten (ANAC) befogenhet att granska de upphandlande myndigheternas kvalifikationer i fråga om upphandlingskapacitet (typer och volymer av inköp), (4) ge incitament att använda befintliga professionella inköpscentraler. II. Förenkla och digitalisera inköpscentralernas förfaranden (”centrai di committenza”) III. Fastställa hur förfarandena ska digitaliseras för alla offentliga kontrakt och koncessioner och definiera driftskompatibilitets- och sammanlänkningskrav. IV. Gradvis minska begränsningarna för underentreprenad.
M1C1–71	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av alla lagar, förordningar och genomförandeakter (inklusive sekundärlagstiftning) som krävs för systemet för offentlig upphandling	Ikraftträdande av all nödvändig lagstiftning, förordningar och genomförandeakter	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Alla nödvändiga lagar, förordningar och genomförandeakter (inbegripet eventuell sekundärlagstiftning) ska ge följande resultat: det gemensamma samordningsorganet för offentlig upphandling ska ha en tillräcklig personal- och finansieringsnivå (som ska specificeras i det operativa arrangemanget) för att kunna fungera fullt ut, även på grund av stödet från ANAC:s särskilda struktur. II. Det gemensamma samordningsorganet för offentlig upphandlingspolitik antar en strategi för professionalisering (se kopplad till Italiens förslag till reform av NRPP 2.1.6) som omfattar olika typer av utbildning på olika nivåer, särskild handledning och utarbetande av operativa riktlinjer, med stöd av ANAC och den nationella förvaltningsskolan. III. De dynamiska inköpssystemen tillhandahålls av Consip och är förenliga med direktiven om offentlig upphandling. IV. ANAC slutför de upphandlande myndigheternas kvalificering i fråga om upphandlingskapacitet till följd av genomförandet av artikel 38 i lagen om offentlig upphandling. övervakningssystemet för tiden mellan tilldelningen av kontraktet och slutförandet av infrastrukturarbeten är i drift. vi. Uppgifter om alla kontrakt registreras i den nationella korruptionsmyndighetens databas för korruptionsbekämpning (ANAC). VII. Alla särskilda kontor med ansvar för offentlig upphandling vid ministerier, regioner och storstäder.
M1C1–72	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Milstolpe	Åtgärder för att minska sena betalningar från den offentliga förvaltningen till företag godkänns.	Bestämmelse i lagen om ikraftträdande av bestämmelser om minskning av sena betalningar från det utbetalande organet till företag	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2023	Nya regler träder i kraft för att minska sena betalningar från den offentliga förvaltningen till företagen. Åtgärderna ska åtminstone omfatta följande centrala inslag: i. Systemet InIT ska införas i den centrala offentliga förvaltningen för att stödja ekonomisk och finansiell redovisning och verkställande av offentliga utgifter. II. Sena betalningar: de indikatorer som baseras på databasen i it-systemet MoF (Commercial Credit Platform – PCC) ska vara den viktade genomsnittliga betalningstiden för offentliga myndigheter till företag och de offentliga myndigheternas vägda genomsnittliga betalningsförseningar till företag för var och en av följande nivåer av offentlig förvaltning: -centralmyndigheter (Amministrazioni dello Stato, enti pubblici nazionali e altri enti) -regionala myndigheter (Regioni och provinssjälvstyre). -lokala myndigheter (enti locali) -folkhälsomyndigheter (enti del Servizio sanitario nazionale).
M1C1–72a	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Milstolpe	Lagstiftningsåtgärder och särskilda åtgärder för att minska sena betalningar på central/lokal nivå	Bestämmelse i lagen som anger primärlagstiftningens ikraftträdande och antagande av åtgärder för att minska sena betalningar från det utbetalande organet till företag	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2024	Följande lagstiftningsåtgärder och särskilda åtgärder ska träda i kraft: — riktlinjer som klargör tillämpningsområdet för kommersiella och icke-kommersiella transaktioner i linje med direktivet om sena betalningar. — riktlinjer som klargör tillämpningsområdet för artikel 4.6 i direktivet om sena betalningar i linje med det senare. — lagstiftning för att säkerställa att lokala och regionala myndigheter får medel för att i tid kunna ta emot sina fakturor från den centrala nivån. — lagstiftning som ålägger offentliga myndigheter att anta årliga likviditetsplaner som säkerställer att de lagstadgade betalningsfristerna respekteras. — ministeriernas och regionernas internrevisions- och kontrollkapacitet att övervaka situationen för fakturor som inte betalas i tid. Följande särskilda åtgärder ska vidtas: Central nivå: — Vidta åtgärder för att se till att de ministerier och centrala förvaltningar som de italienska myndigheterna senast i slutet av 2023 identifierar som strukturellt sena betalare betalar individuellt inom 30 dagar (t.ex. ministeriet för jordbruk, rättsliga frågor, försvar, inrikes frågor och infrastruktur), Offentliggörande av dessa ministerier av sina utestående skulder som uppdateras varje kvartal. Förstärkning av arbetsgrupper där sådana finns och inrättande av arbetsgrupper där sådana ännu inte har aktiverats. sörja för en mer automatisk aktivering av arbetsgrupper när det gäller strukturellt sena betalare. Följande särskilda åtgärder ska vidtas på lokal nivå: — Vidta åtgärder för att se till att de lokala förvaltningar som de italienska myndigheterna identifierar som strukturellt sena betalare (såsom kommunerna Neapel, Lecce och Salerno) före utgången av 2023 ska betala inom 30 dagar, — Dessa myndigheters offentliggörande av sina utestående skulder som uppdateras varje kvartal.
M1C1–72ter	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Milstolpe	Öka personalresurserna för att hantera sena betalningar	Bestämmelse om ikraftträdande av lagstiftning för att öka personalresurserna för att hantera sena betalningar	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Ikraftträdande av rättsakter som föreskriver en ökning av personalresurserna för betalningar inom Ministerier och centrala förvaltningar beroende på den berörda centrala förvaltningens specifika organisatoriska behov. — lokala förvaltningar beroende på de specifika organisatoriska behoven hos den berörda lokala förvaltningen.
M1C1–72quater	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Milstolpe	Införa kredittilldelning till tredje man	Bestämmelse i lagen som anger primärrättens ikraftträdande.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Ikraftträdande av lagstiftning som inför bestämmelser som gör det möjligt att överlåta krediter till tredje man efter 30 dagars tystnad/passivitet från de offentliga myndigheternas sida
M1C1–72quinquies	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Milstolpe	Genomförande av betalningar i InIT-systemet	INIT-systemet fungerar för att verkställa betalningar.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2025	InIT-systemet är fullt funktionsdugligt med följande funktioner: — Det gör det möjligt att verkställa betalningar utan att förlita sig på interoperabiliteten med de gamla plattformarna för hantering av betalningar. — Det säkerställer tillgången till betalningsuppgifter, inklusive förseningar, för att stödja ministeriernas och den italienska revisionsrättens revisions- och kontrollverksamhet.
M1C1–72sixider	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Milstolpe	Övergripande åtgärder för att minska sena betalningar från den utbetalande myndigheten till företag	Plattformen är i drift	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2025	En särskild plattform för information om kommersiella krediter för borgenärsföretag och gäldenärsmyndigheter ska vara operativ. Plattformen ska tillhandahålla minst följande: — information till företag (borgenärer) om den rättsliga ramen för krediter till den offentliga förvaltningen, ett borgenärsföretags rättigheter, de rättsliga åtgärder som kan vidtas vid betalningsförseningar, hur leverantörernas betalningsmekanism fungerar och kontaktpunkten för borgenärsföretag. — Information till offentliga förvaltningar (gäldenärer) om rättsliga krav på betalning av kommersiella skulder, administrativ vägledning, övervakningsverktyg som den offentliga förvaltningen har tillgång till och möjlig bästa praxis för att förbättra betalningsresultaten. — Alla ministeriets webbplatser ska ha en länk till denna plattform.
M1C1–73	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av reformen av lagen om offentlig upphandling	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagdekretet för att genomföra alla bestämmelser i delegeringslagen om reformen av lagen om offentlig upphandling.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2023	Lagstiftningsdekretet träder i kraft för att genomföra alla bestämmelser i delegeringslagen för att reformera lagen om offentlig upphandling.
M1C1–74	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av alla nödvändiga genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning för reformen om förenkling av reglerna för offentlig upphandling	Ikraftträdande av alla nödvändiga genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2023	Ikraftträdande av alla nödvändiga genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning för reform/förenkling av systemet för offentlig upphandling (som också härrör från översynen av lagen om offentlig upphandling).
M1C1–73a	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Antagande av riktlinjer för genomförandet av kvalificeringssystemet för upphandlande myndigheter.	Antagande av riktlinjer för genomförandet av kvalificeringssystemet för upphandlande myndigheter i upphandlingslagen.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2024	Antagande, efter samråd med ANAC, av ett cirkulär med riktlinjer för att systematisera nuvarande tillämpliga regler och förklara att det fortfarande är möjligt och tillrådligt att kvalificera sig för tilldelningar under tröskelvärdena och för att uppmuntra användningen av (kvalificerade) inköpscentraler, där kvalificering inte finns eller inte är möjlig (artikel 62, punkt 6 a) i D.lgs 36/2023).
M1C1–73ter	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Incitament till kvalifikationer och professionalisering av upphandlande myndigheter.	Antagande av genomförandeåtgärder och bestämmelser i lagen som anger lagstiftningens ikraftträdande.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Cabina di Regias bedömning enligt artikel 221 i lagen om offentlig upphandling, efter samråd med ANAC, av konsekvenserna av genomförandet av lagen om offentlig upphandling på -antalet kvalificerade upphandlande myndigheter och centraliserade inköpsorgan. -antalet och värdet på de offentliga kontrakt som de förvaltar för egen räkning och för icke-godkända enheters räkning. -systemets inverkan när det gäller tidpunkten för tilldelning av kontrakt och slutförande av offentliga kontrakt. Offentliggörande av resultaten av kartläggningen av icke-godkända enheters deltagande i kapacitetsuppbyggnadsverksamhet. Ytterligare initiativ som syftar till att stimulera upphandlande myndigheters kvalifikationer, minska fragmenteringen och professionalisera icke-godkända enheter ska antas efter samråd med ANAC. Ytterligare instrument för tekniskt/administrativt stöd till lokala eller icke-kvalificerade upphandlande myndigheter, där centralisering inte är tillgänglig eller genomförbar, ska antas och vara operativa.
M1C1–73quater	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av riktlinjer för upphandling under EU:s tröskelvärde	Ikraftträdande av riktlinjer för upphandling under EU:s tröskelvärde	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Cirkulärskrivelse om upphandling under EU:s tröskelvärde har antagits och offentliggjorts i Italiens officiella tidning. Cirkuläret ska klargöra att upphandlande myndigheter kan använda öppna och selektiva förfaranden för upphandling under EU:s tröskelvärde.
M1C1–73quinquies	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av nya rättsliga bestämmelser om projektfinansiering	Bestämmelse i lagen som anger att nya lagbestämmelser träder i kraft	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Ikraftträdande av nya rättsliga bestämmelser om projektfinansiering som syftar till att öka effektiviteten och konkurrensen, särskilt för att öka möjligheterna att konkurrera om koncessioner.
M1C1–75	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Fullt fungerande nationellt e-upphandlingssystem	Tillgång till de funktioner som anges i genomförbarhetsstudien (ska utarbetas som projektuppgift 1)	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Det nationella e-upphandlingssystemet ska vara i drift och vara helt i linje med EU:s direktiv om offentlig upphandling och inbegripa fullständig digitalisering av förfarandena fram till fullgörandet av kontraktet (smart upphandling), ska vara kompatibelt med den offentliga förvaltningens förvaltningssystem, innehålla en digital habilitering av producentorganisationen, auktioner, maskininlärning för att upptäcka trender, CRM med chatbotar, digitalt engagemang och statskedja.
M1C1–75a	Investeringar 1.10: Stöd till kvalifikationer och e-upphandling	Milstolpe	Stöd till kvalifikationer och e-upphandling	Idrifttagande av stödfunktionen för upphandling	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	En stödfunktion för upphandling ska inrättas inom ramen för strategin för offentliga upphandlare. Stödfunktionen för upphandling ska vara avsedd för upphandlande myndigheter för att uppfylla kraven i bilaga II.4 till lagen om offentlig upphandling och stödja dem i e-upphandlingsprocessen, stödja förvärv av digitala färdigheter och tillhandahålla tekniskt stöd vid antagandet av digitaliseringen av offentlig upphandling, inbegripet användningen av dynamiska inköpssystem.
M1C1–76	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet dagar för centrala offentliga förvaltningar att betala företag minskas	SAKNAS	Viktad genomsnittlig betalningstid	SAKNAS	30	KVARTAL 1	2025	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningstiden (”tempo di pagamento”) för centrala offentliga myndigheter (Amministrazioni dello Stato, enti pubblici nazionali e altri enti) till företag vara högst 30 dagar.
M1C1–77	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet dagar för regionala offentliga förvaltningar att betala företag minskas	SAKNAS	Vägd genomsnittlig betalningstid (i dagar)	SAKNAS	30	KVARTAL 1	2025	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska de regionala offentliga myndigheternas vägda genomsnittliga betalningstid (”tempo di pagamento”)till företag vara högst 30 dagar.
M1C1–78	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet dagar för lokala offentliga förvaltningar att betala företag minskas	SAKNAS	Viktad genomsnittlig betalningstid (antal dagar)	SAKNAS	30	KVARTAL 1	2025	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningstiden (”tempo di pagamento”) för lokala myndigheter (enti locali) till företag vara högst 30 dagar.
M1C1–79	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet dagar för de offentliga hälso- och sjukvårdsförvaltningarna att betala företag minskas	SAKNAS	Viktad genomsnittlig betalningstid (antal dagar)	SAKNAS	60	KVARTAL 1	2025	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningstiden (”tempo di pagamento”) för offentliga hälsomyndigheter (enti del Servizio sanitario nazionale) till företag vara högst 60 dagar.
M1C1–80	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet förseningsdagar för de centrala offentliga förvaltningarna att betala företag minskas	SAKNAS	Vägd genomsnittlig betalningsförsening (antal dagar)	SAKNAS	0	KVARTAL 1	2025	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningsfristen (”tempo di ritardo”) för centrala myndigheter (Amministrazioni dello Stato, enti pubblici nazionali e altri enti) till företag vara högst 0 dagar.
M1C1–81	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet dagar för de regionala offentliga förvaltningarna att betala företag minskas	SAKNAS	Vägd genomsnittlig betalningsförsening (antal dagar)	SAKNAS	0	KVARTAL 1	2025	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningsfristen (”tempo di ritardo”) för regionala myndigheter (Regioni och provinsautonomaregionen) till företag vara högst 0 dagar.
M1C1–82	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet förseningsdagar för lokala offentliga förvaltningar att betala företag minskas	SAKNAS	Vägd genomsnittlig betalningsförsening (antal dagar)	SAKNAS	0	KVARTAL 1	2025	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningsfristen (”tempo di ritardo”) för lokala myndigheter (enti locali) till företag vara högst 0 dagar.
M1C1–83	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet dagar för att hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska betala företag minskas	SAKNAS	Vägd genomsnittlig betalningsförsening (antal dagar)	SAKNAS	0	KVARTAL 1	2025	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningsfristen (”tempo di ritardo”) för offentliga hälsomyndigheter (enti del Servizio sanitario nazionale) till företag vara högst 0 dagar.
M1C1–84	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Mål	Genomsnittlig tid mellan offentliggörandet och tilldelningen av kontraktet	SAKNAS	Antal	139	100	KVARTAL 4	2023	På grundval av de metoder som antagits av EU:s officiella tidning (TED-databasen) och med hjälp av uppgifter från den nationella it-databasen för offentliga kontrakt, som förvaltas av ANAC, ska den genomsnittliga tiden mellan tidsfristen för inlämnande av anbud och tilldelningen av kontrakt minskas till mindre än 100 dagar för kontrakt över tröskelvärdena i EU:s direktiv om offentlig upphandling.
M1C1–84a	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Åtgärder för att påskynda beslut om tilldelning av kontrakt av upphandlande myndigheter	Antagande av genomförandeåtgärder	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	För att påskynda beslutsfattandet vid tilldelning av kontrakt och påskynda den process som utlöstes genom reformen av lagen om offentlig upphandling genom digitalisering av upphandling och professionalisering av upphandlande myndigheter genomför Cabina di regia, ex artikel 221 i lagen om offentlig upphandling, efter samråd med ANAC, — analys av e-upphandlingens inverkan på tidpunkten för tilldelning av kontrakt fram till dess att kontraktet ingås. — bedömning av beslutshastigheten för den senaste tekniken. — övervakning av de upphandlande myndigheternas bästa praxis för att förkorta tiden för tilldelning av kontrakt. — analys av den rättsliga ramen i syfte att identifiera eventuella kritiska problem i samband med upphandlingsförfaranden och, på grundval av analysen, förslag till initiativ för att minska handläggningstiden för beslut. ANAC ska från och med 2024 års uppgifter årligen övervaka de upphandlande myndigheternas genomsnittliga beslutshastighet, på grundval av de befogenheter som den tilldelas genom artikel 222 i lagen om offentlig upphandling. Upphandlande myndigheter vars genomsnittliga beslutshastighet är mer än 160 dagar i TED ska vara skyldiga att delta i kvalificeringen och professionaliseringen.
M1C1–85	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Mål	Genomsnittlig tid mellan tilldelningen av kontraktet och förverkligandet av infrastrukturen	SAKNAS	Procentsats	100	90	KVARTAL 4	2023	Den genomsnittliga tiden mellan tilldelningen av kontraktet och förverkligandet av infrastrukturen (”fase esecutiva”) ska minskas med minst 10 %.
M1C1–86	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Mål	Tjänstemän som utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga köpare	SAKNAS	Antal	0	20 000	KVARTAL 4	2023	Minst 20 000 offentliganställda har utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga upphandlare.
M1C1–87	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Mål	Upphandlande myndigheter som använder dynamiska inköpssystem	SAKNAS	Procentsats	0	15	KVARTAL 4	2023	Minst 15 % av de upphandlande myndigheterna använder dynamiska inköpssystem i enlighet med EU-direktiv 2014/24 (en tidsfrist på två år för observation och med beaktande av att användningen av DPS i Italien främst är inriktad på inköp över tröskelvärdet, eftersom de som ligger under tröskelvärdet huvudsakligen utförs med hjälp av ambassader). Målet avser centrala offentliga upphandlande myndigheter (250 utbetalande organ registrerade per den 30 april 2021 i det nationella e-upphandlingssystem som förvaltas av Consip på uppdrag av MEF).
M1C1–88	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet dagar för centrala offentliga förvaltningar att betala företag minskas	SAKNAS	Viktad genomsnittlig betalningstid	30	30	KVARTAL 1	2026	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningstiden (”tempo di pagamento”) för centrala offentliga myndigheter (Amministrazioni dello Stato, enti pubblici nazionali e altri enti) till företag vara högst 30 dagar.
M1C1–89	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet dagar för regionala offentliga förvaltningar att betala företag minskas	SAKNAS	Viktad genomsnittlig betalningstid	30	30	KVARTAL 1	2026	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska de regionala offentliga myndigheternas vägda genomsnittliga betalningstid (”tempo di pagamento”)till företag vara högst 30 dagar.
M1C1–90	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet dagar för lokala offentliga förvaltningar att betala företag minskas	SAKNAS	Viktad genomsnittlig betalningstid	30	30	KVARTAL 1	2026	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningstiden (”tempo di pagamento”) för lokala myndigheter (enti locali) till företag vara högst 30 dagar.
M1C1–91	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet dagar för de offentliga hälso- och sjukvårdsförvaltningarna att betala företag minskas	SAKNAS	Viktad genomsnittlig betalningstid	60	60	KVARTAL 1	2026	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningstiden (”tempo di pagamento”) för offentliga hälsomyndigheter (enti del Servizio sanitario nazionale) till företag vara högst 60 dagar.
M1C1–92	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet förseningsdagar för de centrala offentliga förvaltningarna att betala företag minskas	SAKNAS	Vägd genomsnittlig betalningsförsening (antal dagar)	0	0	KVARTAL 1	2026	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningsfristen (”tempo di ritardo”) för centrala myndigheter (Amministrazioni dello Stato, enti pubblici nazionali e altri enti) till företag vara högst 0 dagar.
M1C1–93	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet dagar för de regionala offentliga förvaltningarna att betala företag minskas	SAKNAS	Vägd genomsnittlig betalningsförsening (antal dagar)	0	0	KVARTAL 1	2026	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningsfristen (”tempo di ritardo”) för regionala myndigheter (Regioni och provinsautonoma regionen) till företag vara högst 0 dagar.
M1C1–94	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet förseningsdagar för lokala offentliga förvaltningar att betala företag minskas	SAKNAS	Vägd genomsnittlig betalningsförsening (antal dagar)	0	0	KVARTAL 1	2026	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningsfristen (”tempo di ritardo”) för lokala myndigheter (enti locali) till företag vara högst 0 dagar.
M1C1–95	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet dagar för att hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska betala företag minskas	SAKNAS	Vägd genomsnittlig betalningsförsening (antal dagar)	0	0	KVARTAL 1	2026	På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningsfristen (”tempo di ritardo”) för offentliga hälsomyndigheter (enti del Servizio sanitario nazionale) till företag vara högst 0 dagar.
M1C1–96	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Mål	Genomsnittlig tid mellan offentliggörandet och tilldelningen av kontraktet	SAKNAS	Antal	193	115	KVARTAL 4	2025	På grundval av uppgifter från Europeiska unionens officiella tidning (TED-databasen) ska den genomsnittliga tiden mellan tidsfristen för inlämnande av anbud och datumet för undertecknande av kontraktet minskas till högst 115 dagar för kontrakt över tröskelvärdena i EU:s direktiv om offentlig upphandling. Säkerställa att det finns fullständig konsekvens och ingen tidsfördröjning mellan offentliggörandet av uppgifter om ingåendet av avtalet i TED och i BDNCP (ANAC).
M1C1–97	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Mål	Genomsnittlig tid mellan tilldelningen av kontraktet och förverkligandet av infrastrukturen	SAKNAS	Procentsats	100	88	KVARTAL 4	2024	Den genomsnittliga tiden mellan tilldelningen av kontraktet och förverkligandet av infrastrukturen (”fase esecutiva”) ska minskas med minst 12 %.
M1C1–97a	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Mål	Genomsnittlig tid mellan tilldelningen av kontraktet och förverkligandet av infrastrukturen	SAKNAS	Procentsats	100	85	KVARTAL 4	2025	Den genomsnittliga tiden mellan tilldelningen av kontraktet och förverkligandet av infrastrukturen (”fase esecutiva”) ska minskas med minst 15 %.
M1C1–98	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Mål	Tjänstemän som utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga köpare	SAKNAS	Procentsats	20	40	KVARTAL 4	2024	Minst 40 % av de offentliganställda har utbildats genom strategin för att öka kvalifikationerna hos offentliga upphandlare. Denna procentandel tar hänsyn till det totala antalet offentliganställda som aktivt deltar i offentlig upphandling, dvs. 100 000 offentliga upphandlare som var registrerade den 30 april 2021 i det nationella e-upphandlingssystemet som förvaltas av Consip på uppdrag av MEF.
M1C1–98a	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Mål	Tjänstemän som utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga köpare	SAKNAS	Procentsats	20	60	KVARTAL 4	2025	Minst 60 % av de offentliganställda har utbildats genom strategin för att öka kvalifikationerna hos offentliga upphandlare. Denna procentandel tar hänsyn till det totala antalet offentliganställda som aktivt deltar i offentlig upphandling, dvs. 100 000 offentliga upphandlare som var registrerade den 30 april 2021 i det nationella e-upphandlingssystemet som förvaltas av Consip på uppdrag av MEF.
M1C1–99	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Mål	Upphandlande myndigheter som använder dynamiska inköpssystem	Procentandel centrala offentliga upphandlande myndigheter som använder dynamiska inköpssystem enligt EU-direktiv 2014/24	Procentsats	15	20	KVARTAL 4	2024	Minst 20 % av de upphandlande myndigheterna använder dynamiska inköpssystem i enlighet med direktiv 2014/24 (en tidsfrist på två år för observation och med beaktande av att användningen av DPS i Italien främst är inriktad på inköp över tröskelvärdet, eftersom de som ligger under tröskelvärdet huvudsakligen utförs med hjälp av ambassader). Målet avser centrala offentliga upphandlande myndigheter (250 utbetalande organ registrerade per den 30 april 2021 i det nationella e-upphandlingssystem som förvaltas av Consip på uppdrag av MEF).
M1C1–99a	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling Investeringar 1.10: Stöd till kvalificering och e-upphandling	Mål	Upphandlande myndigheters digitala befogenheter	Procentandel lokala upphandlande myndigheter med digital behörighet	Procentsats	0	50	KVARTAL 4	2025	Minst 50 % av de lokala upphandlande myndigheterna har den digitala kompetens som krävs för kvalifikationen. Upphandlande myndigheter som genom centraliserade inköpsorgan uppfyller samma krav ska också beaktas när det gäller att uppnå målet.
M1C1–100	Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen	Milstolpe	Ikraftträdande av lagbestämmelser som förbättrar effektiviteten i utgiftsöversynen – förstärkning av finansministeriet	Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Den reviderade ramen för utgiftsöversyner i centrala statliga förvaltningar (ministerier) ska förbättra dess effektivitet genom att stärka ekonomi- och finansministeriets roll. Den ska särskilt sörja för en förstärkt roll för ekonomi- och finansministeriet i förhandsbedömningen, övervakningsprocesserna och efterhandsutvärderingen, så att det blir möjligt att se till att översynerna genomförs grundligt och att de avsedda målen uppnås.
M1C1–101	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Milstolpe	Antagande av en översyn av möjliga åtgärder för att minska skatteundandragande	Offentliggörande av översynen	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Anta en rapport för att informera om statliga åtgärder för att minska skatteflykt från utelämnad fakturering, särskilt i de sektorer som är mest utsatta för skatteundandragande, bland annat genom riktade incitament för konsumenterna.
M1C1–102	Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen	Milstolpe	Antagande av en rapport om effektiviteten i de metoder som används av utvalda offentliga förvaltningar för att utarbeta och genomföra sparplaner	Offentliggörande av rapporten	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Rapporten ska utarbetas av finansministeriets redovisningsavdelning i samarbete med utvalda förvaltningar för att -Bedöma deras praxis vid utformning och genomförande av sparplaner. -Fastställa riktlinjer för alla offentliga förvaltningar.
M1C1–103	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Milstolpe	Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning och bestämmelser samt slutförande av administrativa processer för att uppmuntra efterlevnad av skatteregler och förbättra revisioner och kontroller	Bestämmelser i lagar och andra författningar som anger ikraftträdandet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Bestämmelserna ska omfatta följande: fullt idrifttagande av databasen och den särskilda it-infrastrukturen för frigörande av förhandsifyllda mervärdesskattedeklarationer, i enlighet med artikel 4 punkt 1 i lagstiftningsdekret nr 127/2015. II) Den databas som används för ”fullgörandebrev” (som tillhandahåller tidig kommunikation till skattebetalare för vilka avvikelser upptäcks) har förbättrats i syfte att minska förekomsten av falskt positiva resultat och öka antalet meddelanden som skickas till skattebetalarna. III) ikraftträdandet av den reformerade lagstiftningen för att säkerställa effektiva administrativa sanktioner om privata leverantörer vägrar att ta emot elektroniska betalningar (den ursprungliga artikel 23 i lagdekret 124/2019, som hade upphävts vid omvandling till lag, utgör en referens). IV) Slutförande av den process för pseudonymisering av uppgifter som föreskrivs i artikel 1 punkterna 681–686 i lag n.160/2019 och inrättandet av digital infrastruktur för analys av stordata som genereras genom interoperabilitet mellan databaser som är helt pseudonymiserade, i syfte att öka effektiviteten i den riskanalys som ligger till grund för urvalsprocessen. V) Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning som genomför ytterligare effektiva åtgärder på grundval av resultaten av översynen av möjliga åtgärder för att minska skatteundandragande till följd av utelämnad fakturering.
M1C1–104	Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen	Milstolpe	Antagande av besparingsmål för utgiftsöversyner för åren 2023–2025	Kvantitativt sparmål för de samlade centrala statliga förvaltningarna enligt dokumentet om ekonomi och finans – i euro Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	På grundval av dekreten 90 och 93 från 2016 och lag 163/2016 fastställa mål i det ekonomiska finansiella dokumentet för årliga utgiftsöversyner för de samlade centrala statliga förvaltningarna för åren 2023, 2024 och 2025. Besparingsmålen ska återspegla en lämplig ambitionsnivå.
M1C1–105	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Mål	Fler ”fullgörandebrev”	SAKNAS	Antal	2 150 908	2 581 090	KVARTAL 4	2022	Antalet ”skrivelser om efterlevnad”, som ger skattebetalare information i god tid och där avvikelser upptäcks, ska ökas med minst 20 % jämfört med 2019.
M1C1–106	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Mål	Minskning av antalet falska positiva ”fullgörandebrev”	SAKNAS	Antal	126 500	132 825	KVARTAL 4	2022	Antalet falskt positiva ”skrivelser om efterlevnad” (som innebär att skattebetalare informeras i ett tidigt skede för vilka avvikelser upptäcks, men där inga bedrägerier upptäcks i efterhand) ska minskas med minst 5 % jämfört med 2019.
M1C1–107	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Mål	Ökning av skatteintäkterna från ”fullgörandebrev”	SAKNAS	Euro	2 130 000 000	2 449 500 000	KVARTAL 4	2022	Skatteintäkterna från ”fullgörandebrev” ska öka med 15 % jämfört med 2019.
M1C1–108	Reform 1.15: Reform av reglerna för offentliga räkenskaper	Milstolpe	Godkännande av begreppsramen, uppsättningen av standarder för periodiserad redovisning och den flerdimensionella kontoplanen	Resolution från finansministeriets redovisningsavdelning om godkännande av strukturen för den periodiserade redovisningsstyrningen	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2024	Slutförande av en begreppsram som referens för systemet för periodiserad redovisning i enlighet med de kvalitativa egenskaper som fastställts av Eurostat (EPSAS-arbetsgruppen). Fastställande av standarder för periodiserad redovisning på grundval av IPSAS/EPSAS. Utforma ett flerdimensionellt kontoplan på flera nivåer.
M1C1–109	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Mål	Inlämning av de första förhandsifyllda momsdeklarationerna	SAKNAS	Antal	0	2 300 000	KVARTAL 2	2023	Minst 2 300 000 skattebetalare ska få förhandsifyllda momsdeklarationer för beskattningsåret 2022.
M1C1–110	Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen	Milstolpe	Omklassificering av den allmänna statsbudgeten, med hänvisning till miljöutgifter och utgifter som främjar jämställdhet	Införande av omklassificeringen av den allmänna statsbudgeten med hänvisning till miljöutgifter och utgifter som främjar jämställdhet i 2024 års budgetlag Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	2024 års budgetlag ska förse parlamentet med en budget för hållbar utveckling som består av klassificeringen av den allmänna statsbudgeten med hänvisning till miljöutgifter och utgifter som främjar jämställdhet. Klassificeringen ska vara förenlig med de kriterier som ligger till grund för fastställandet av målen för hållbar utveckling och målen i Agenda 2030.
M1C1–111	Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen	Milstolpe	Slutförande av den årliga utgiftsöversynen för 2023, med hänvisning till det besparingsmål som fastställdes 2022 för 2023.	Antagande av finansministeriets rapport om utgiftsöversynen 2023, där det intygas att processen har slutförts och att målet har uppnåtts.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2024	Den rapport från finansministeriet som ska överlämnas till ministerrådet i enlighet med lagdekret 90 och 93 från 2016 och lag 163/2016 ska attestera slutförandet av utgiftsöversynsprocessen för 2 023 när det gäller bestämmelserna om utgiftsöversynen. intyga att det mål som fastställdes 2022 har uppnåtts.
M1C1–112	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Mål	Förbättra skatteförvaltningens operativa kapacitet i enlighet med intäktskontorets prestationsplan 2021–2023.	SAKNAS	Antal inhyrd personal	0	4 113	KVARTAL 2	2024	Intäktskontorets personal ska ökas med 4 113 enheter i enlighet med prestationsplanen 2021–2023.
M1C1–113	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Mål	Fler ”fullgörandebrev”	SAKNAS	Antal	2 150 908	3 011 271	KVARTAL 4	2023	Antalet ”skrivelser om efterlevnad”, som ger skattebetalare information i god tid och där avvikelser upptäcks, ska ökas med minst 40 % jämfört med 2019.
M1C1–114	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Mål	Ökning av skatteintäkterna från ”fullgörandebrev”	SAKNAS	Euro	2 130 000 000	2 769 000 000	KVARTAL 4	2023	Skatteintäkterna från ”fullgörandebrev” ska öka med 30 % jämfört med 2019.
M1C1–115	Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen	Milstolpe	Slutförande av den årliga utgiftsöversynen för 2024, med hänvisning till det besparingsmål som fastställdes 2022 och 2023 för 2024	Antagande av finansministeriets rapport om utgiftsöversynen 2024, där det intygas att processen har slutförts och att målet har uppnåtts.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2025	Den rapport från finansministeriet som ska överlämnas till ministerrådet i enlighet med lagdekret 90 och 93 från 2016 och lag 163/2016 ska attestera slutförandet av utgiftsöversynsprocessen för 2 024 när det gäller bestämmelserna om utgiftsöversynen. — intyga att det mål som fastställdes 2022 och 2023 har uppnåtts.
M1C1–116	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Mål	Minskning av skatteundandragande enligt indikatorn ”benägenhet att undgå skatt”	SAKNAS	Procentsats	0	— 5	KVARTAL 4	2025	”Benägenheten att undgå” i alla skatter exklusive fastighetsskatter (Imposta Municipale Unica) och punktskatter ska vara 5 % lägre än 2023 jämfört med 2019 jämfört med 2019. Referensberäkningen för 2019 ska ingå i regeringens uppdaterade rapport om den svarta ekonomin som ska offentliggöras i november 2021 i enlighet med artikel 2 i lagstiftningsdekret nr 160/2015. Minskningen på 5 % ska iakttas med hänvisning till de uppskattningar som ingår i den uppdaterade årgången i samma rapport som ska offentliggöras i november 2025 på grundval av uppgifter för beskattningsåret 2023.
M1C1–117	Reform 1.15: Reform av reglerna för offentliga räkenskaper	Mål	Företrädare för offentliga organ som utbildats för övergången till det nya systemet för periodiserad redovisning	SAKNAS	Procentsats	0	90	KVARTAL 1	2026	Slutet av den första utbildningsomgången för övergången till det nya systemet för periodiserad redovisning för företrädare för offentliga organ som täcker minst 90 % av de primära utgifterna för hela den offentliga sektorn.
M1C1–118	Reform 1.15: Reform av reglerna för offentliga räkenskaper	Milstolpe	Utfärdande av årsredovisningar och ikraftträdande av rättsakten om periodiserad redovisning för offentliga enheter som täcker minst 90 % av de primära utgifterna för hela den offentliga sektorn.	Bestämmelse i lagstiftningsakten som anger lagstiftningsaktens ikraftträdande. Ikraftträdande av alla genomförandeåtgärder (inklusive riktlinjer, driftshandböcker och utbildningsprogram) för periodiserad redovisning för offentliga organ som täcker minst 90 % av de primära utgifterna för hela den offentliga sektorn.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2026	Som en pilotfas för lagstiftningsakten om regler för offentlig redovisning ska finansiella rapporter för den offentliga förvaltningen för enheter inom den offentliga sektorn som omfattar minst 90 % av de primära utgifterna för hela den offentliga sektorn utfärdas. Dessutom ska en lagstiftningsakt träda i kraft som föreskriver införandet av det nya systemet för periodiserad redovisning för offentliga organ som täcker minst 90 % av de primära utgifterna för hela den offentliga sektorn från och med 2027. Dessutom ska följande genomförandeåtgärder träda i kraft: (1) Riktlinjer och drifthandböcker för tillämpning av redovisningsstandarder åtföljda av exempel och praktiska presentationer till stöd för operatörer. och (2) utbildningsprogram: inrättande av utbildningsprogram för övergången till det nya systemet för periodiserad redovisning.
M1C1–119	Reform 1.14: Reform av det finanspolitiska ramverket på lokal och regional nivå	Milstolpe	Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning för genomförande av regional finanspolitisk federalism	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av federalism på skatteområdet för regioner med ordinarie status.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2026	Ikraftträdande av regelverket för ”finanspolitisk federalism” (”Federalismo fiscale”) i enlighet med den befintliga delegeringslagen 42/2009. I primär- och sekundärlagstiftningen ska de relevanta parametrarna för genomförandet av skattefederalismen för regioner med allmän status, enligt definitionen i lagdekret 68/2011 (artikel 1–15), senast ändrat genom lag 176/2020 (artikel 31-sex) fastställas.
M1C1–120	Reform 1.14: Reform av det finanspolitiska ramverket på lokal och regional nivå	Milstolpe	Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning för genomförande av regional finanspolitisk federalism	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av federalism på skatteområdet för provinser och storstäder.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2026	Ikraftträdande av regelverket för ”finanspolitisk federalism” (”Federalismo fiscale”) i enlighet med den befintliga delegeringslagen 42/2009. I primär- och sekundärlagstiftningen ska de relevanta parametrarna fastställas för att på lämpligt sätt genomföra skattefederalismen för provinser och storstäder, enligt definitionen i lagdekret 68/2011 (artikel 1–15), senast ändrad genom lag 178/2020 (artikel 1, komm. 783).
M1C1–121	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Mål	Minskning av skatteundandragande enligt indikatorn ”benägenhet att undgå skatt”	SAKNAS	Procentsats	0	— 15	KVARTAL 2	2026	”Benägenheten att undgå” i alla skatter exklusive fastighetsskatter (Imposta Municipale Unica) och punktskatter ska vara 15 % lägre än 2024 jämfört med 2019 jämfört med 2019. Referensberäkningen för 2019 ska ingå i regeringens uppdaterade rapport om den svarta ekonomin som ska offentliggöras i november 2021 i enlighet med artikel 2 i lagstiftningsdekret nr 160/2015. Minskningen på 15 % ska iakttas med hänvisning till en uppskattning för beskattningsåret 2024 som ingår i en särskild rapport som ska utarbetas av finansministeriet senast i juni 2026 på grundval av samma metod som använts för den rapport som krävs enligt artikel 2 i lagstiftningsdekret nr 160/2015.
M1C1–122	Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen	Milstolpe	Slutförande av den årliga utgiftsöversynen för 2025, med hänvisning till det besparingsmål som fastställdes 2022, 2023 och 2024 för 2025.	Antagande av finansministeriets rapport om utgiftsöversynen 2025, där det intygas att processen har slutförts och att målet har uppnåtts.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2026	Den rapport från finansministeriet som ska överlämnas till ministerrådet i enlighet med lagdekret 90 och 93 från 2016 och lag 163/2016 ska attestera slutförandet av utgiftsöversynsprocessen för 2 025 när det gäller bestämmelserna om utgiftsöversynen. — intyga att det mål som fastställdes 2022, 2023 och 2024 har uppnåtts.

A.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd

Syftet med denna investering är att migrera datamängderna och tillämpningarna från en betydande del av den lokala offentliga förvaltningen till en säker molninfrastruktur, så att varje förvaltning fritt kan välja inom en uppsättning certifierade offentliga molnmiljöer.

Åtgärden omfattar också ett stödpaket för ”migration som en tjänst” för förvaltningar, vilket ska omfatta följande: i) den inledande bedömningen, ii) det förfarandemässiga/administrativa stöd som krävs för att inleda arbetet, iii) förhandlingar om nödvändigt externt stöd och iv) den övergripande projektförvaltningen under genomförandet. En grupp som övervakas av ministeriet för teknisk innovation och digital omställning (MITD) förväntas identifiera och certifiera en bred förteckning över kvalificerade leverantörer och förhandla fram en uppsättning standardstödpaket som är anpassade till storleken på administrationen och de tjänster som berörs av migrationen.

Investeringar 1.4 – Digitala tjänster och medborgarnas erfarenheter

Syftet med denna investering är att utveckla ett integrerat och harmoniserat utbud av moderna medborgarorienterade digitala tjänster, se till att de får bred spridning i både centrala och lokala förvaltningar och öka användarnas erfarenheter.

Åtgärden ska

(I)förbättra erfarenheterna av digitala offentliga tjänster genom att definiera återanvändbara modeller för tillhandahållande av tjänster som säkerställer fullständiga tillgänglighetskrav (Investering 1.4.1 – Medborgarupplevelse – Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster).

(II)förbättra tillgången till digitala offentliga tjänster (Investering 1.4.2 – Medborgarnas inkludering: Förbättrad tillgänglighet för digitala offentliga tjänster).

(III)främja antagandet av den digitala applikationen för betalningar mellan medborgare och offentliga förvaltningar (PagoPA) och antagandet av ”IO” -appen som den viktigaste digitala kontaktpunkten mellan medborgare och förvaltningar för ett brett spektrum av tjänster (inklusive anmälningar) i linje med logiken ”one stop shop” (Investering 1.4.3 – Antagande av Pagopas plattformstjänster och IX-appen),

(IV)främja antagandet av nationella plattformar för digital identitet (Sistema Pubblico di Identità Digitale, SPID och Carta d’Identità Elettronica, CIE) och det nationella registret (Anagrafe nazionale della polazione residente, ANPR) (Investering 1.4.4 – Andoption expansion av de nationella plattformarna för digital identitet (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR)).

(V)utveckla en gemensam plattform för anmälningar (Investment 1.4.5 – Digitalisering av offentliga meddelanden).

(VI)främja antagandet av modeller för rörlighet som en tjänst (MaaS) i storstäder för att digitalisera lokala transporter och ge användarna en integrerad rörlighetserfarenhet från reseplanering till betalningar för flera transportsätt (Investering 1.4.6 – Rörlighet som en tjänst för Italien, där denna sista åtgärd finansieras på grundval av icke-återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd).

Investering 1.6 – Digital omvandling av stora centrala förvaltningar

Syftet med denna investering är att omstrukturera och digitalisera en uppsättning prioriterade processer, verksamheter och tjänster inom de viktigaste centrala förvaltningarna för att öka dessa förvaltningars effektivitet och förenkla förfarandena. De berörda centrala förvaltningarna omfattar följande: i) det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för arbetsolycksfallsförsäkring (INAIL), ii) rättsväsendet, iii) försvarsministeriet, iv) inrikesministeriet, v) finanspolisen.

När det gäller inrikesministeriet avser projektet i) digitalisering av tjänster för medborgarna och omstrukturering av de underliggande interna processerna, II) Utveckling av interna tillämpningar och förvaltningssystem för att utveckla ett internt centraliserat kontrollsystem för fysisk och digital identitet och tillhörande attribut, som gör det möjligt för offentliga tjänstemän (t.ex. polisen) att i realtid kontrollera de personliga handlingar och licenser (t.ex. hälsokort, körkort osv.) som ägs av medborgare och har anknytning till kontrafaktiska konsekvensbedömningar. III) Kompetenshöjning av personal för att stärka den digitala kapaciteten (1.6.1 – Digitalisering av inrikesministeriet).

När det gäller rättsväsendet omfattar projektet i) digitalisering av de senaste tjugo åren (01/01/2006–30/06/2026) av arkiv (7 750 000 domstolshandlingar) som rör civilrättsliga förfaranden vid lägre domstolar (Tribunali ordinari), appellationsdomstolar och högsta domstolens rättegångshandlingar, domare i distriktshuvudstäder, ungdomsmyndigheter, brottmålsavdelningar vid domstolar och appellationsdomstolar samt åklagarmyndigheter, II) skapandet av ett dataområde (programskikt) som fungerar som en enda åtkomstpunkt till hela den uppsättning rådata som produceras av rättssystemet. Den information som lagras i datasjön ska utnyttjas genom användning av lösningar för artificiell intelligens för att i) anonymisera civilrättsliga och straffrättsliga påföljder, II) Automatisk identifiering av förhållandet mellan brottsoffer och gärningsman i rättsliga bestämmelser, III) hantera, analysera och organisera tidigare rättspraxis för att underlätta samråd med tvistemålsdomare och allmänna åklagare. IV) utföra avancerade statistiska analyser av rättsväsendets effektivitet och ändamålsenlighet. V) Förvalta och övervaka handläggningstiderna för den verksamhet som utförs av rättsliga myndigheter (Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet och 1.6.5 – Digitalisering av statsrådet, finansierat på grundval av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd).

När det gäller INPS och INAIL omfattar projektet en omfattande översyn av deras interna system och förfaranden samt utvecklingen av deras digitala kontakter med boende, företag och andra offentliga förvaltningar, i syfte att ge användarna en sömlös digital upplevelse (1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)).

När det gäller försvarsministeriet omfattar projektet i) säkerhetsförbättring av tre grundläggande informationsuppsättningar (personal, administrativ dokumentation, intern och extern kommunikation) och ii) migrering av alla system och tillämpningar till ett paradigm med öppen källkod, i överensstämmelse med de säkerhetsstrategier som fastställs i referensregelverket (investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet).

När det gäller finanspolisen syftar projektet särskilt till att i) omorganisera databaserna, II) Införande av datavetenskap i operativa processer och beslutsprocesser (Investering 1.6.6 – Digitalisering av finanspolisen, som finansieras på grundval av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd).

A.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Milstolpe /Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M1C1–14	Investeringar 1.6.5: Digitalisering av statsrådet	Mål	Högsta förvaltningsdomstolen – Domstolshandlingar tillgängliga för analys i datalager T1	SAKNAS	Antal	0	800 000	KVARTAL 4	2023	Antal domstolshandlingar som rör systemet för administrativ behörighet (t.ex. domar, yttranden och dekret) för vilka metadata finns fullt tillgängliga i datalager.
M1C1–16	Investeringar 1.6.5: Digitalisering av statsrådet	Mål	Högsta förvaltningsdomstolen – Domstolshandlingar tillgängliga för analys i datalager T2	SAKNAS	Antal	800 000	2 500 000	KVARTAL 4	2023	Antal domstolshandlingar som rör systemet för administrativ behörighet (t.ex. domar, yttranden och dekret) för vilka metadata finns fullt tillgängliga i datalager.
M1C1–123	Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)	Mål	INPS – Tjänster med ”Ett klick by design”/innehåll T1	SAKNAS	Antal	0	35	KVARTAL 4	2022	Ytterligare 35 tjänster har införts på de interna partnerskapens institutionella webbplats ( www.inps.it ). Tjänsterna ska vara tillgängliga på den institutionella webbplatsen genom lämpliga profileringslogiker (systemet kommer att föreslå tjänster av potentiellt intresse på grundval av ålder, arbetsegenskaper, upplevda förmåner och användarhistorik). De 35 tjänsterna är kopplade till följande institutionella INPS-områden: • Pensionsförmåner. • Sociala sparare • Arbetslöshetsförmåner • Förmåner till personer med funktionsnedsättning • Inlösen Företagens insamling av bidrag • Tjänster för jordbruksarbetare Tjänster för bedrägeribekämpning, korruption och öppenhet Inom de förtecknade institutionella områdena kommer de tjänster som ska genomföras att gälla digitalt inlämnande av ansökningar om tjänster, kontroll av förmånskraven, statusövervakning av praxis från användarnas sida, proaktiva förslag till tjänster baserade på användarnas behov, automatisk förnyelse av förmåner utan behov av nya tillämpningar. Slutligen ska det finnas övervakande instrumentpaneler som både gör det möjligt för INPS att övervaka de fördelar som tillhandahålls och det datadrivna stödet till beslutsfattarnas beslut.
M1C1–124	Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)	Mål	INPS – Anställda med förbättrad kompetens inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) T1	SAKNAS	Antal	0	4 250	KVARTAL 4	2022	Minst 4 250 INPS-anställda bedömdes med avseende på sin information och med certifierad förbättrad kompetens inom följande områden av den europeiska ramen för e-kompetens: i) Planering. II) Bygga, III) Run (iv) Möjlighet, V) Hantera. De områden där kompetenserna kan förbättras kommer att fastställas utifrån målgruppen av lärande.
M1C1–125	Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd	Milstolpe	Tilldelning av (alla) offentliga upphandlingar för molntjänster för lokal offentlig förvaltning	Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för molntjänster för lokal offentlig förvaltning	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2023	Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga upphandlingar för varje typ av offentlig förvaltning (kommuner, skolor, lokala hälso- och sjukvårdsmyndigheter) för insamling och bedömning av migrationsplaner. Utfärdandet av tre riktade ansökningsomgångar ska göra det möjligt för ministeriet för teknisk innovation och digital övergång att bedöma de mycket specifika behoven hos varje typ av offentlig förvaltning som berörs. Tilldelade anbud (dvs. offentliggörande av förteckningen över offentliga förvaltningar som godkänts för finansiering) gällde tre offentliga ansökningsomgångar för kommuner, skolor respektive lokala hälso- och sjukvårdsmyndigheter för insamling och bedömning av migrationsplaner, i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
M1C1–126	Investering 1.4.3 – Antagande av plattformstjänster för PagoPA och ”IO” -appen	Mål	Ökning av antagandet av Pagopa-plattformstjänster T1	SAKNAS	Antal	9 000	11 450	KVARTAL 4	2023	Säkerställa en ökning av antalet tjänster som är integrerade i plattformen för — offentliga förvaltningar redan i utgångsläget (9 000 enheter) — nya offentliga förvaltningar som ansluter sig till plattformen (2 450 nya enheter). I båda fallen måste det totala antalet tjänster för offentliga förvaltningar som ansluter sig till plattformen öka med minst 20 % jämfört med referensscenariot för tjänster 2021 (31.3.2021). Antalet tjänster som ska integreras beror på typen av förvaltning (det slutliga målet för 2026 är att ha i genomsnitt 35 tjänster för kommuner, 15 tjänster för regioner, 15 tjänster för hälso- och sjukvårdsmyndigheter, 8 tjänster för skolor och universitet).
M1C1–127	Investering 1.4.3 – Antagande av plattformstjänster för PagoPA och ”IO” -appen	Mål	Ökning av antagandet av ”IO” -app T1	SAKNAS	Antal	2 700	7 000	KVARTAL 4	2023	Säkerställa en ökning av antalet tjänster som är integrerade i ”IO” -appen för: — offentliga förvaltningar redan i utgångsläget (2 700 enheter) — nya offentliga förvaltningar som ansluter sig till plattformen (4 300 nya enheter). I båda fallen måste det totala antalet tjänster för offentliga förvaltningar som ansluter sig till plattformen öka med minst 20 % jämfört med referensscenariot för tjänster 2021 (31.3.2021). Antalet tjänster som ska integreras beror på typen av förvaltning (det slutliga målet för 2026 är att ha i genomsnitt 35 tjänster för kommuner, 15 tjänster för regioner, 15 tjänster för hälso- och sjukvårdsmyndigheter, 8 tjänster för skolor och universitet).
M1C1–128	Investering 1.4.5 – Digitalisering av offentliga tillkännagivanden	Mål	Ökning av antagandet av digitala offentliga meddelanden T1	SAKNAS	Antal	0	800	KVARTAL 4	2023	Minst 800 centrala offentliga förvaltningar och kommuner ska, när det gäller plattformen för digital anmälan (DNP), tillhandahålla digitala rättsligt bindande meddelanden till medborgare, juridiska personer, föreningar och andra offentliga eller privata enheter.
M1C1–129	Investering 1.6.1 – Digitalisering av inrikesministeriet	Mål	Inrikesministeriet – fullständigt ombyggda och digitaliserade processer T1	SAKNAS	Antal	0	7	KVARTAL 4	2023	Interna förfaranden och processer som helt omkonstruerats (totalt 7 processer fram till den 31 december 2023) och som kan fullföljas helt online (t.ex. kontorsautomation, mobilitetstjänster och e-lärande).
M1C1–130	Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet	Mål	Digitaliserade rättegångshandlingar T1	SAKNAS	Antal	0	3 500 000	KVARTAL 4	2023	Digitalisering av 3 500 000 rättsliga ärenden under de senaste 20 åren (01/01/2006–30/06/2026) i samband med avslutade eller pågående rättegångar i domstolar.
M1C1–131	Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet	Milstolpe	Rättsdata – kunskapssystem för sjöar T1	Rapport om inledande av genomförandet av kontraktet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Inledande av genomförandet av kontraktet för genomförande av sex nya kunskapssystem för dataljön: 1)System för anonymisering av civilrättsliga och straffrättsliga domar 2)Integrerat förvaltningssystem 3)Förvaltnings- och analyssystem för civila rättegångar 4)Förvaltnings- och analyssystem för brottmålsrättegångar 5)System för avancerad statistik över rättegångar i tvistemål och brottmål 6)Automatiskt system för identifiering av förhållandet mellan brottsoffer och skyldiga. Genomförandet av varje offentligt kontrakt inleds genom ett särskilt administrativt beslut av det ansvariga för förfarandet, kallat ”inledande genomförande”.
M1C1–132	Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)	Mål	INPS – Tjänster med ”Ett klick by design”/innehåll T2	SAKNAS	Antal	35	70	KVARTAL 4	2023	Ytterligare 35 tjänster har byggts ut på Inps institutionella webbplats ( www.inps.it ). Tjänsterna ska vara tillgängliga på den institutionella webbplatsen genom lämplig profileringslogik (systemet ska föreslå tjänster av eventuellt intresse på grundval av ålder, arbetsegenskaper, upplevda fördelar och användarhistorik). De 35 tjänsterna är kopplade till följande institutionella INPS-områden: • Pensionsförmåner. • Sociala sparare • Arbetslöshetsförmåner • Förmåner till personer med funktionsnedsättning • Inlösen Företagens insamling av bidrag • Tjänster för jordbruksarbetare Tjänster för bedrägeribekämpning, korruption och öppenhet Inom de förtecknade institutionella områdena ska de tjänster som ska genomföras avse digital inlämning av begäran om tjänster, kontroll av kraven för förmånen, statusövervakning av praxis från användarnas sida, proaktiva förslag på tjänster som bygger på användarnas behov, automatisk förnyelse av förmåner utan behov av nya tillämpningar. Slutligen ska det finnas övervakande instrumentpaneler som både gör det möjligt för INPS att övervaka de fördelar som tillhandahålls och det datadrivna stödet till beslutsfattarnas beslut.
M1C1–133	Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)	Mål	INPS – Anställda med förbättrad kompetens inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) T2	SAKNAS	Antal	4 250	8 500	KVARTAL 4	2023	Ytterligare 4 250 INPS-anställda som bedömts ha certifierad förbättrad kompetens inom följande områden av den europeiska ramen för e-kompetens: i) Planering. II) Bygga, III) Run (iv) Möjlighet, V) Hantera. De områden där kompetensen kan förbättras ska fastställas enligt målgruppen av inlärare.
M1C1–134	Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)	Mål	INAIL – Full ombyggda och digitaliserade processer/tjänster T1	SAKNAS	Antal	29	53	KVARTAL 4	2023	Målet är att uppnå 53 (52 %) omstrukturerade institutionella processer och tjänster för att göra dem fullständigt digitaliserade. De berörda områdena inom INAIL är följande: Försäkrings-, social- och hälsovårdstjänster, förebyggande arbete och säkerhetsarbete, Certifiering och verifiering. I synnerhet anges det förväntade målet för varje område ovan: ·Försäkring: 8 (25 %), ·Sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster: 18 (50 %), ·Förebyggande arbete och säkerhetsarbete: 9 (80 %), ·Certifieringar och kontroller: 18 (80 %).
M1C1–135	Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet	Mål	Försvarsministeriet – Digitalisering av förfaranden T1	SAKNAS	Antal	4	15	KVARTAL 4	2023	Digitalisering, översyn och automatisering av 15 förfaranden för hantering av försvarspersonal (t.ex. rekrytering, anställning och pensionering, anställdas hälsa) med utgångspunkt i fyra redan digitaliserade förfaranden.
M1C1–136	Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet	Mål	Försvarsministeriet – Digitalisering av certifikat T1	SAKNAS	Antal digitaliserade certifikat	190 000	450 000	KVARTAL 4	2023	Antal digitaliserade identitetsintyg (450 000) som utfärdats av försvarsministeriet och som trafikerar infrastrukturen kompletterat med en katastrofåterställningsplats med början från en baslinje på 190 000 redan digitaliserade certifikat.
M1C1–137	Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet	Milstolpe	Försvarsministeriet – idrifttagande av institutionella webbportaler och intranätportaler	Institutionella webbportaler och webbportaler på intranätet är fullt fungerande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Utveckling och genomförande av i) institutionella webbportaler och ii) intranätportaler för särskilda interna kommunikationsbehov.
M1C1–138	Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet	Mål	Försvarsministeriet – migrering av icke-uppdragskritiska tillämpningar till lösning för fullständigt skydd av information med hjälp av infrastruktur Openness (S.C.I.P.I.O.) T1	SAKNAS	Antal	0	10	KVARTAL 4	2023	Inledande migrering och operativ tillgänglighet för icke-uppdragskritiska tillämpningar till ny infrastruktur med öppen källkod. Detta omfattar implementering av maskinvarumiljö, installation av komponenter med öppen källkod för mellanprogram och ombyggnad av tillämpningar.
M1C1–139	Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd	Mål	Molnkapacitet för lokal offentlig förvaltning T1	SAKNAS	Antal	0	4 083	KVARTAL 3	2024	Migreringen av 4 083 lokala offentliga förvaltningar till certifierade molnmiljöer ska beaktas när testningen av alla system, dataset och applikationsmigrering som ingår i varje migrationsplan är framgångsrik.
M1C1–140	Investering 1.4.1 – Medborgarnas erfarenheter – Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster	Mål	Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster T1	SAKNAS	Procentsats	0.1	40	KVARTAL 4	2024	Förvaltningar (kommuner, primär- och sekundärskolor i 1:a och 2:a årskurs och särskilda testade enheter inom hälso- och sjukvård och kulturarv) följer en gemensam modell och ett gemensamt designsystem, förenklar samspelet mellan användarna och underlättar underhållet under de kommande åren. Efterlevnaden av den gemensamma utformningen/modellen för webbplatsens/tjänsternas komponenter ska bestå av följande: (1) Utvärdering av inlämnade projekt. (2) Bedömning av projektets slutförande med hjälp av nyckeltal för användbarhet (poäng för digital användbarhet), genom en särskild plattform som redan finns tillgänglig.
M1C1–141	Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet	Mål	Digitalisering av försvarsministeriets förfaranden T2	SAKNAS	Antal	15	20	KVARTAL 4	2024	Digitalisering, översyn och automatisering av 20 förfaranden för hantering av försvarspersonal (t.ex. rekrytering, anställning och pensionering, anställdas hälsa), med början från ett basvärde på femton redan digitaliserade förfaranden med mål 1.
M1C1–142	Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet	Mål	Digitalisering av försvarsministeriets intyg T2	SAKNAS	Antal digitaliserade certifikat	450 000	750 000	KVARTAL 4	2024	Antal digitaliserade identitetsintyg (750 000) som utfärdats av försvarsministeriet och som trafikerar infrastrukturen kompletterat med en katastrofåterställningsplats, med början från en baslinje på 450 000 redan digitaliserade certifikat med mål 1.
M1C1–143	Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet	Mål	Försvarsministeriet – migrering av icke-uppdragskritiska tillämpningar till lösning för fullständigt skydd av information med hjälp av infrastruktur Openness (S.C.I.P.I.O.) T2	SAKNAS	Antal	10	15	KVARTAL 4	2024	Slutlig migrering av fyra uppdragskritiska och elva icke-uppdragskritiska tillämpningar till ny infrastruktur med öppen källkod som omfattar implementering av maskinvarumiljö, installation av komponenter med öppen källkod för mellanprogramvara, ombyggnad av tillämpningar, med utgångspunkt i ett utgångsläge på tio som redan migrerats med mål 1.
M1C1–144	Investering 1.4.2 – Medborgarnas inkludering – förbättrad tillgänglighet för digitala offentliga tjänster	Mål	Förbättrad tillgänglighet för digitala offentliga tjänster	SAKNAS	Antal	0	55	KVARTAL 2	2025	Senast fjärde kvartalet 2–2025 ska AgID ge stöd till 55 lokala offentliga förvaltningar för att — Tillhandahållande av 28 tekniska och professionella experter Minska antalet fel med 50 % för minst 2 digitala tjänster som tillhandahålls av varje administration. — Sprida och utbilda minst 3 verktyg som syftar till att omforma och utveckla de mest använda digitala tjänster som ägs av varje förvaltning. — Se till att minst 50 % av de tekniska hjälpmedel och programvarubehov som behövs går till arbetstagare med funktionsnedsättning.
M1C1–145	Investering 1.4.4 – Antagande av nationella plattformar för digital identitet (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR)	Mål	Nationella plattformar för digital identitet (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR)	SAKNAS	Antal medborgare med e-legitimation	17 500 000	42 300 000	KVARTAL 4	2025	Antal italienska medborgare med giltiga digitala identiteter på den nationella plattformen för digital identitet.
M1C1–146	Investering 1.4.4 – Antagande av nationella plattformar för digital identitet (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR)	Mål	Nationella plattformar för digital identitet (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR)	SAKNAS	Antal	6 283	16 500	KVARTAL 1	2026	Antal offentliga förvaltningar (av totalt 16 500) som använder elektronisk identifiering (eID) (SPID eller CIE).
M1C1–147	Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd	Mål	Molnkapacitet för lokal offentlig förvaltning T2	SAKNAS	Antal	4 083	12 464	KVARTAL 2	2026	Migreringen av 12 464 lokala offentliga förvaltningar till certifierade molnmiljöer ska anses ha uppnåtts när testerna av alla system, dataset och applikationsmigration som ingår i varje migreringsplan är framgångsrika.
M1C1–148	Investering 1.4.1 – Medborgarnas erfarenheter – Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster	Mål	Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster T2	SAKNAS	Procentsats	40	80	KVARTAL 2	2026	Förvaltningar (kommuner, primär- och sekundärskolor i1:a och 2årskurs och särskilda testade enheter inom hälso- och sjukvård och kulturarv) följer en gemensam modell och ett gemensamt designsystem, förenklar samspelet mellan användarna och underlättar underhållet under de kommande åren. Efterlevnaden av den gemensamma utformningen/modellen för webbplatsens/tjänsternas komponenter ska bestå av följande: (1) Utvärdering av inlämnade projekt. (2) Bedömning av projektets slutförande med hjälp av nyckeltal för användbarhet (poäng för digital användbarhet), genom en särskild plattform som redan finns tillgänglig. Kommunerna måste garantera att den gemensamma modellen för projekttjänsterna följs för i genomsnitt minst 3.5 tjänster bland alla kommuner som bidrar till målet.
M1C1–149	Investering 1.4.3 – Antagande av plattformstjänster för PagoPA och ”IO” -appen	Mål	Ökning av antagandet av Pagopa-plattformstjänster T2	SAKNAS	Antal	11 450	14 100	KVARTAL 2	2026	Säkerställa en ökning av antalet tjänster som är integrerade i plattformen för — offentliga förvaltningar som redan ansluter sig till plattformen (11 450 enheter). — nya offentliga förvaltningar som ansluter sig till plattformen (2 650 nya enheter). Antalet tjänster som ska integreras beror på typen av förvaltning (slutmålet är att ha i genomsnitt 35 tjänster för kommuner, 15 tjänster för regioner, 15 tjänster för hälso- och sjukvårdsmyndigheter, 8 tjänster för skolor och universitet).
M1C1–150	Investering 1.4.3 – Antagande av plattformstjänster för PagoPA och ”IO” -appen	Mål	Ökning av antagandet av ”IO” -app T2	SAKNAS	Antal	7 000	14 100	KVARTAL 2	2026	Säkerställa en ökning av antalet tjänster som är integrerade i ”IO” -appen för: — offentliga förvaltningar som redan använder den oberoende aktören (7 000 enheter). — nya offentliga förvaltningar som ansluter sig till plattformen (omkring 7 100 nya enheter). Antalet tjänster som ska integreras beror på typen av förvaltning (slutmålet är att ha i genomsnitt 35 tjänster för kommuner, 15 tjänster för regioner, 15 tjänster för hälso- och sjukvårdsmyndigheter, 8 tjänster för skolor och universitet).
M1C1–151	Investering 1.4.5 – Digitalisering av offentliga tillkännagivanden	Mål	Ökning av antagandet av digitala offentliga meddelanden T2	SAKNAS	Antal	800	6 400	KVARTAL 2	2026	Minst 6 400 centrala offentliga förvaltningar och kommuner ska, när det gäller plattformen för digital anmälan (DNP), tillhandahålla digitala rättsligt bindande meddelanden till medborgare, juridiska personer, föreningar och andra offentliga eller privata enheter.
M1C1–152	Investering 1.6.1 – Digitalisering av inrikesministeriet	Mål	Inrikesministeriet – fullständigt ombyggda och digitaliserade processer T2	SAKNAS	Antal	7	45	KVARTAL 2	2026	Interna förfaranden och processer som helt omkonstruerats (totalt 45 processer senast den 31 augusti 2026) och som kan fullföljas helt online (t.ex. kontorsautomation, mobilitetstjänster och e-lärande).
M1C1–153	Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet	Mål	Digitaliserade rättegångshandlingar T2	SAKNAS	Antal	3 500 000	7 750 000	KVARTAL 2	2026	Digitalisering av 7 750 000 rättsliga ärenden under de senaste 20 åren (01/01/206–30/06/2026) i samband med avslutade eller pågående rättegångar i domstolar.
M1C1–154	Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet	Mål	Rättsdata – kunskapssystem för sjöar T2	SAKNAS	Antal	0	6	KVARTAL 2	2026	Genomförande av sex nya kunskapssystem för datasjön. 1)System för anonymisering av civilrättsliga och straffrättsliga domar 2)Integrerat förvaltningssystem 3)Förvaltnings- och analyssystem för civila rättegångar 4)Förvaltnings- och analyssystem för brottmålsrättegångar 5)System för avancerad statistik över rättegångar i tvistemål och brottmål 6)Automatiskt system för identifiering av förhållandet mellan brottsoffer och skyldiga. De sex posterna är separata system som använder liknande teknik. Ramen för systemen är densamma: koppla samman data och dokument från interna och externa källor. mönstren i systemen varierar beroende på användare (t.ex. tvistemåls- och brottmålsdomare) och mål (t.ex. statistik och domar).
M1C1–155	Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)	Mål	INAIL – Full ombyggda och digitaliserade processer/tjänster T2	SAKNAS	Antal	53	82	KVARTAL 2	2026	Målet är att uppnå 82 (80 %) omstrukturerade institutionella processer och tjänster för att göra dem fullständigt digitaliserade. De berörda områdena inom INAIL är följande: Försäkrings-, social- och hälsovårdstjänster, förebyggande arbete och säkerhetsarbete, Certifiering och verifiering. I synnerhet anges det förväntade målet för varje område ovan: ·Försäkring: 26 (80 %), ·Sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster: 29 (80 %), ·Förebyggande arbete och säkerhetsarbete: 9 (80 %), ·Certifieringar och kontroller: 18 (80 %).

B. UPPDRAG 1, DEL 2:

Axel 1 – Digitalisering, innovation och konkurrenskraft i produktionssystemet

Axel 1 i Område 1 del 2 i den italienska planen för återhämtning och resiliens gäller investeringar och reformer som främst syftar till att i) stödja den digitala omställningen och innovation i produktionssystemet genom incitament till investeringar i teknik, forskning, utveckling och innovation, II) Utbyggnad av ultrasnabbt bredband och 5G-nät för att minska den digitala klyftan samt satellitkonstellationer och satellittjänster. III) främja utvecklingen av strategiska värdekedjor och stödja företagens konkurrenskraft, med fokus på små och medelstora företag.

Åtgärderna inom denna del syftar till att åtgärda de brister som uppstår i indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) 2020 när det gäller den digitala omvandlingen av företag och bristerna i konnektiviteten, i syfte att stärka landets sociala och ekonomiska motståndskraft.

Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om behovet av att ”stärka distansundervisning och färdigheter, inbegripet digitala färdigheter” (landsspecifika rekommendation 2, 2020), ”främja privata investeringar för att främja den ekonomiska återhämtningen” (landsspecifik rekommendation 3, 2020), att ”inrikta investeringarna på den gröna och den digitala omställningen, särskilt på [...] förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av samhällsviktiga tjänster” (den landsspecifika rekommendationen 3, 2020). att ”främja kompetenshöjning, bland annat genom att stärka digitala färdigheter (landspecifik rekommendation 2, 2019), att” inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på forskning och innovation och infrastrukturens kvalitet, även med beaktande av regionala skillnader ”(landsspecifik rekommendation 3, 2019) och, i viss utsträckning, att” stödja tillgången till finansiering utanför banksektorn för innovativa och mindre företag ”(landsspecifik rekommendation 5, 2019).

Ingen åtgärd i denna komponent förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av de åtgärder och riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

Axel 2 – Förbättra företagsklimatet och konkurrensen

Huvudsyftet med axel 2 i Område 1, del 2, är att förbättra företagsklimatet för att underlätta entreprenörskap och ramvillkoren för konkurrens för att främja en effektivare resursfördelning och produktivitetsvinster. Det viktigaste verktyget för att uppnå dessa mål är den årliga konkurrenslagen, som ska antas varje år.

Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att ta itu med de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2019 om behovet av att ”ta itu med konkurrensbegränsningar [...], även genom en ny årlig konkurrenslagstiftning” (landsspecifik rekommendation 3, 2019).

B.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Axel 1 – Digitalisering, innovation och konkurrenskraft i produktionssystemet

Investeringar 1: Omställning 4.0

Syftet med åtgärden är att stödja den digitala omvandlingen av företag genom att uppmuntra privata investeringar i tillgångar och verksamheter som stöder digitalisering. Den åtgärd som finansieras inom ramen för den italienska planen för återhämtning och resiliens ingår i en bredare övergångsplan för 4.0, som omfattar andra stödåtgärder som finansieras på nationell nivå för att främja den digitala omvandlingen av företag.

Åtgärden består av en skattelättnad och täcker utgifter som ska tas upp i de skattedeklarationer som lämnas in under perioden 1 januari 2021–30 november 2024 (31 december 2023 för företag vars beskattningsår inte motsvarar kalenderåret). Åtgärden omfattar också definitionen av skattekreditkoder, som ska identifieras genom en resolution från intäktsbyrån för att göra det möjligt för stödmottagarna att använda skattekrediterna enligt betalningsmodellen F24.

De understödda skattelättnaderna ska omfatta följande tillgångar och verksamheter:

1.kapitalvaror, bestående av i) 4.0 (det vill säga tekniskt avancerade) materiella anläggningstillgångar, såsom produktionsmaskiner vars verksamhet styrs av datoriserade system eller sensorer/drivenheter, maskiner och system som används för kontroll av produkter eller processer samt interaktiva system. alla ska kännetecknas av digitala funktioner, såsom automatisk integration och gränssnitt mellan människa och maskin. II) 4.0 immateriella kapitalvaror såsom 3D-modellering, företagsinterna kommunikationssystem och programvara, system, plattformar och applikationer för artificiell intelligens och maskininlärning. III) immateriella anläggningstillgångar av standardtyp, såsom programvara för företagsledning. Detta omfattar skattelättnader som redovisas i skattedeklarationerna mellan den 31 december 2023 och den 30 november 2024 (den 1 januari 2021 för företag vars beskattningsår inte motsvarar kalenderåret).

2.forskning, utveckling och innovation, bestående av forskning och utveckling, teknisk innovation, grön och digital innovation samt designverksamhet. Detta omfattar skattelättnader som redovisas i skattedeklarationerna mellan den 31 december 2023 och den 30 november 2024 (den 1 januari 2022 för företag vars beskattningsår inte motsvarar kalenderåret).

3.utbildningsverksamhet som utförs för att förvärva eller konsolidera kunskap om relevant teknik, såsom stordata och dataanalys, gränssnitt mellan människa och maskin, sakernas internet, digital integration av affärsprocesser och cybersäkerhet. Detta omfattar skattelättnader som redovisas i skattedeklarationerna mellan den 31 december 2023 och den 30 november 2024 (den 1 januari 2022 för företag vars beskattningsår inte motsvarar kalenderåret).

Åtgärden omfattar inrättandet av en vetenskaplig kommitté med experter från ministeriet för ekonomi och finans, ministeriet för ekonomisk utveckling och Italiens centralbank för att bedöma de ekonomiska effekterna av stödordningen.

Reform 1: Reform av systemet för industriell äganderätt

Huvudsyftet med reformen är att anpassa systemet för industriell äganderätt till moderna utmaningar och se till att innovationspotentialen effektivt bidrar till landets återhämtning och motståndskraft. Det syftar särskilt till att uppnå följande mål: förbättra systemet för skydd av industriell äganderätt, uppmuntra användning och spridning av industriell äganderätt, särskilt av små och medelstora företag. underlätta tillgången till och delningen av immateriella tillgångar samtidigt som en rimlig avkastning på investeringar garanteras, garantera en striktare respekt för industriell äganderätt, och stärka Italiens roll i europeiska och internationella forum för industriell äganderätt.

Åtgärden avser reformen av den italienska lagen om industriell äganderätt, som omfattar åtminstone följande områden: i) se över regelverket för att stärka skyddet av industriell äganderätt och förenkla förfarandena, ii) stärka stödet till företag och forskningsinstitutioner, iii) förbättra utvecklingen av färdigheter och kompetens, iv) underlätta kunskapsöverföring och v) stärka främjandet av innovativa tjänster.

Investeringar 6: Investeringar i systemet för industriell äganderätt

Syftet med investeringen är att stödja systemet för industriell äganderätt och komplettera dess reform, såsom planeras inom ramen för reform 1 av denna del. Åtgärden omfattar ekonomiskt stöd till företags och forskningsorgans projekt som rör industrifastigheter, t.ex. patentrelaterade åtgärder (Brevetti +), program för konceptprovning och förstärkning av tekniköverföringsorgan.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska de kriterier för stödberättigande som ingår i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar inte omfatta forskning och utveckling som avser följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 1 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 2 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 3 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 4 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Axel 2 – Förbättra företagsklimatet och konkurrensen

Reform 2: De årliga konkurrenslagarna 2021, 2022, 2023 och 2024

Konkurrenslagen ska antas varje år, vilket ska öka de konkurrensutsatta förfarandena för tilldelning av offentliga tjänstekontrakt för lokala offentliga tjänster (särskilt i fråga om avfall och kollektivtrafik), undvika omotiverad förlängning av koncessioner i hamnar, motorvägar, elladdningsstationer och vattenkraft till etablerade operatörer inom många sektorer, sörja för en korrekt reglering av offentliga tjänstekontrakt, se över reglerna om aggregering och tillämpa den allmänna proportionalitetsprincipen när det gäller varaktighet och korrekt ersättning för avtal om allmän trafik. Konkurrenslagen kommer också att öka regionernas incitament att upphandla sina avtal om allmän trafik för regionala järnvägstjänster. En tydlig åtskillnad mellan reglerings-/kontrollfunktionerna och förvaltningen av kontrakten ska också införas.

När det gäller sektorsspecifika åtgärder ska de årliga konkurrenslagarna omfatta åtgärder inom sektorerna energi (el, gas och vatten), avfallshantering och transport (hamnar, järnvägar och motorvägar), som ska komplettera investeringarna och reformerna inom ramen för uppdragen 2 och 3. Kompletterande åtgärder för att säkerställa ökad konkurrens på slutkundsmarknaderna för el ska träda i kraft senast den 31december 2022. Den årliga konkurrenslagen 2022 ska särskilt anta planen för utveckling av elnätet och främja utbyggnaden av2:a generationens smarta elmätare, som ska nå 33 miljoner enheter i hela Italien den31 december 2025.

Dessutom ska lagarna förbättra företagsklimatet åtminstone genom att i) anpassning av reglerna för koncentrationskontroll till EU-lagstiftningen, ii) konsolidering, digitalisering och professionalisering av marknadskontrollmyndigheter och iii) förkortad ackrediteringstid för tillhandahållande av information om anställda, från sju till fyra dagar för att minska antalet dagar för att starta ett företag.

Reform 3: Rationalisering och förenkling av företagens incitament.

Reformen ska bestå av en systematisk översyn av alla nationella incitament för företag och tillhörande instrument.

Reformen ska genomföras i två steg:

1.Offentliggörande av en rapport med en utvärdering av incitamenten för företag. Rapporten ska också innehålla konkreta förslag för att förenkla och rationalisera företagens incitament.

2.Ikraftträdande av lagstiftningsakterna om genomförande av mandatlagen Legge delega Incentivi. Lagstiftningsakterna ska syfta till att rationalisera och rationalisera företagens incitament.

Reformen omfattar omstrukturering och fortsatt genomförande av två viktiga instrument som förvaltas av ministeriet för företag och Made in Italy (MIMIT):

a) RNA (nationellt register över statligt stöd), och

b) plattformen incentivi.gov.it.

B.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M1C2–1	Investeringar 1: Omställning 4.0	Milstolpe	Ikraftträdande av rättsakter för att göra skatteavdrag under övergången 4.0 tillgängliga för potentiella stödmottagare och inrättande av en vetenskaplig kommitté	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den budgetlag som möjliggör skattelättnaden och bestämmelse i tillhörande genomförandeakter som anger deras ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Rättsakterna ska göra skatteavdrag under övergången 4.0 tillgängliga för potentiella stödmottagare. Det rör sig om skatteavdrag för i) 4.0 (dvs. tekniskt avancerade) materiella anläggningstillgångar, ii) 4.0 immateriella anläggningstillgångar, iii) immateriella anläggningstillgångar, iv) forskning, utveckling och innovation och v) utbildningsverksamhet. Skattekreditkoderna ska definieras genom en resolution från byrån för skatteintäkter för att göra det möjligt för stödmottagarna att använda skattekrediterna enligt betalningsmodellen F24. En vetenskaplig kommitté bestående av experter från ministeriet för ekonomi och finans, ministeriet för ekonomisk utveckling och Italiens centralbank ska inrättas genom antagande av ett ministerdekret för att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av skattekrediter under övergång 4.0.
M1C2–2	Investeringar 1: Omställning 4.0	Mål	Skattelättnad under övergångsperioden 4.0 som beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lades fram 2021–2022	SAKNAS	Antal	0	69 900	KVARTAL 2	2024	Minst 69 900 Övergångsskattekrediter 4.0 har beviljats företag för 4.0 materiella anläggningstillgångar, 4.0 immateriella anläggningstillgångar, standardimmateriella anläggningstillgångar, forskning, utveckling och innovation eller utbildningsverksamhet, baserat på skattedeklarationer som lämnats mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2022. Det förväntas särskilt att — minst 17 700 skattelättnader för 4.0 materiella anläggningstillgångar har beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lämnats in mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2022. — minst 27 300 skattelättnader för 4.0 immateriella anläggningstillgångar har beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lämnats mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2022. — minst 13 600 skatteavdrag för immateriella anläggningstillgångar av standardtyp har beviljats företag, på grundval av skattedeklarationer som lämnats in mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2022. minst 10 300 skattelättnader för forskning, utveckling och innovation har beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lämnades in mellan den 1 januari och den 31 december 2022. — minst 1 000 skattelättnader för utbildningsverksamhet har beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lämnades in mellan den 1 januari och den 31 december 2022. För företag vars beskattningsår inte motsvarar kalenderåret ska utgången av den period som är relevant för framläggandet av skattedeklarationer för alla ovannämnda skattelättnader förlängas från och med den 31 december 2022 till och med den 30 november 2023.
M1C2–3	Investeringar 1: Omställning 4.0	Mål	Skattelättnad under övergångsperioden 4.0 som beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lades fram 2021–2023	SAKNAS	Antal	69 900	111 700	KVARTAL 2	2025	Minst 111 700 Övergångsskattekrediter 4.0 har beviljats företag för 4.0 materiella anläggningstillgångar, 4.0 immateriella anläggningstillgångar, standardimmateriella anläggningstillgångar, forskning, utveckling och innovation eller utbildningsverksamhet, baserat på skattedeklarationer som lämnats mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2023. Det förväntas särskilt att — minst 26 900 skattelättnader för 4.0 materiella anläggningstillgångar har beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lämnats in mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2023. — minst 41 500 skattelättnader för 4.0 immateriella anläggningstillgångar har beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lämnats mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2023. — minst 20 700 skatteavdrag för immateriella anläggningstillgångar av standardtyp har beviljats företag, på grundval av skattedeklarationer som lämnats in mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2023. — minst 20 600 skattelättnader för forskning, utveckling och innovation har beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lämnats in mellan den 1 januari 2022 och den 31 december 2023. — minst 2 000 skattelättnader för utbildningsverksamhet har beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lämnats in mellan den 1 januari 2022 och den 31 december 2023. För företag vars beskattningsår inte motsvarar kalenderåret ska utgången av den period som är relevant för framläggandet av skattedeklarationer för alla ovannämnda skattelättnader förlängas från och med den 31 december 2023 till och med den 30 november 2024. Referensscenariot avser antalet skattelättnader under omställning 4.0 som har beviljats företag, baserat på skattedeklarationer som lämnades in mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2022 för 4.0 materiella anläggningstillgångar, 4.0 immateriella anläggningstillgångar och standardimmateriella varor och baserat på skattedeklarationer som lämnades in mellan den 1 januari och den 31 december 2022 för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet samt utbildningsverksamhet. För företag vars beskattningsår inte motsvarar kalenderåret ska även skattedeklarationer som lämnas fram till och med den 30 november 2023 ingå i referensscenariot för alla ovannämnda skatteavdrag.
M1C2–4	Reform 1: Reform av systemet för industriell äganderätt	Milstolpe	Ikraftträdande av ett lagdekret som syftar till att reformera den italienska lagen om industriell äganderätt och de relevanta genomförandeakterna	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den nya lagen om industriell äganderätt och bestämmelsen i tillhörande genomförandeakter om deras ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2023	Det nya lagdekretet ändrar den italienska lagen om industriell äganderätt (lagstiftningsdekret nr 30 av den 10 februari 2005) och omfattar minst följande områden: i) Översyn av regelverket för att stärka skyddet av industriell äganderätt och förenkla förfarandena, ii) stärka stödet till företag och forskningsinstitutioner, iii) förbättra utvecklingen av färdigheter och kompetens, iv) underlätta kunskapsöverföring, v) stärka främjandet av innovativa tjänster.
M1C2–5	Investeringar 6: Investeringar i systemet för industriell äganderätt	Mål	Projekt som stöds av finansieringsmöjligheter kopplade till industriella egenskaper	SAKNAS	Antal	0	254	KVARTAL 4	2025	Minst 254 ytterligare projekt som stöds av industriella egendomsrelaterade finansieringsmöjligheter för företag och forskningsorgan, såsom patentrelaterade åtgärder (Brevetti +), program för konceptprovning (POC) och tekniköverföringsorgan (TTO), i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
M1C2–6	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2021	Bestämmelse som anger ikraftträdandet av den årliga konkurrenslagen från 2021.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Den årliga konkurrenslagen ska åtminstone innehålla följande centrala delar, vars genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning (om nödvändigt) ska antas och träda i kraft senast den 31 december 2022. Il ska avse följande: — Tillämpning av antitrustreglerna — Lokala offentliga tjänster — Energi — Transport — Avfall — Starta ett företag — Marknadskontroll Tillämpning av antitrustreglerna: i. Stryk ytterligare hinder för kontroll av företagskoncentrationer genom att ytterligare anpassa de italienska bestämmelserna om kontroll av företagskoncentrationer till EU-lagstiftningen. Lokala offentliga tjänster: II. Stärka och i större utsträckning tillämpa konkurrensprincipen för lokala avtal om allmän trafik, särskilt när det gäller avfall och lokal kollektivtrafik. III. Begränsa direkttilldelningen genom att kräva att lokala myndigheter motiverar varje avvikelse från upphandlingen av avtal om allmän trafik (i enlighet med artikel 192 i lagen om offentlig upphandling). IV. Sörja för en korrekt reglering av avtal om allmän trafik genom att genomföra artikel 19 i lag 124/2015 som en enda text om lokala offentliga tjänster, särskilt när det gäller avfallshantering. V. Regler och aggregeringsmekanismer uppmuntrar kommunernas fackföreningar att minska antalet enheter och upphandlande myndigheter genom att koppla dem till optimala territoriella sammanslagningar (”ambiti territoriali ottimali”) och områden och lämpliga nivåer för lokal och regional kollektivtrafik (”bacini e livelli adeguati di servizi di trasporto pubblico locale e regionale”) på minst 350 invånare. Den rättsakt om lokala offentliga tjänster som genomför artikel 19 i lag 124/2015 ska åtminstone definiera offentliga tjänster på grundval av EU-rättsliga kriterier, — innehåller allmänna principer för tillhandahållande, reglering och förvaltning av lokala offentliga tjänster, — fastställa en allmän princip om proportionalitet i fråga om löptiden för avtal om allmän trafik, — göra en tydlig åtskillnad mellan reglerings- och kontrollfunktionerna och förvaltningen av avtal om allmän trafik, — se till att lokala myndigheter motiverar sin ökning av andelarna i de deltagande företagen för interna utmärkelser. — sörja för lämplig ersättning för avtal om allmän trafik, på grundval av kostnadsberäkningar som övervakas av oberoende tillsynsmyndigheter (t.ex. ARERA för energi eller ART för transport), — begränsa den genomsnittliga löptiden för interna kontrakt och minska och harmonisera standardlöptiden för de kontrakt som upphandlas mellan de upphandlande enheterna, under förutsättning att löptiden säkerställer kontraktens ekonomiska och finansiella jämvikt, även på grundval av de kriterier som fastställts av Transportstyrelsen. Energi: vi. Göra upphandling av koncessioner obligatorisk för vattenkraft och fastställa regelverket för vattenkraftskoncessioner. VII. Göra upphandling av koncessioner obligatorisk för gasdistribution. VIII. Fastställa tydliga och icke-diskriminerande krav för tilldelning av offentliga platser för elektrisk laddning eller för val av laddningspunkt/stationsoperatörer. IX. Avskaffa reglerade tariffer för elförsörjning för laddning av elfordon. Konkurrensreglerna för vattenkraftkoncessioner ska åtminstone Kräva att viktiga vattenkraftverk regleras genom allmänna och enhetliga kriterier på central nivå. Kräva att regionerna fastställer de ekonomiska kriterier som ligger till grund för koncessionernas löptid. — Fasa ut möjligheten att förlänga avtal (vilket den italienska författningsdomstolen redan har slagit fast). Kräva att regionerna harmoniserar kriterierna för tillträde till upphandlingskriterierna (för att skapa ett förutsägbart företagsklimat). Transport: X. Fastställa tydliga, icke-diskriminerande och öppna kriterier för tilldelning av hamnkoncessioner. XI. Undanröja hinder för hamnkoncessionsinnehavare att slå samman hamnkoncessionerna i flera stora och medelstora hamnar. XII. Undanröja hinder som hindrar koncessionsinnehavare från att själva tillhandahålla vissa av hamntjänsterna och använda sin egen utrustning, utan att det påverkar arbetstagarnas säkerhet, förutsatt att de relevanta villkor som krävs för att skydda arbetstagarnas säkerhet är nödvändiga och står i proportion till målet att garantera säkerheten i hamnområdena. XIII. Förenkla översynen av förfarandena för översyn av hamnarnas tillståndsplaner. XIV. Genomföra artikel 27.2 d i lagdekret 50/2017, som ger regionerna incitament att lämna anbud på sina regionala järnvägskontrakt. Avfall: XV. Förenkla tillståndsförfarandena för avfallshanteringsanläggningar. Starta företag: XVI. Minska ackrediteringstiden för att tillhandahålla information om anställda från sju till fyra dagar för att minska antalet dagar för att starta ett företag. Marknadskontroll: XVII. Konsolidering av de nationella marknadskontrollmyndigheterna vid högst tio organ i Italiens huvudregioner, som vart och ett omfattar alla produktgrupper och rapporterar till den enda sambandsman som inrättats i enlighet med förordning (EG) 2019/1020 (”varupaketet”). XVIII. Kräva att nationella marknadskontrollmyndigheter genomför digitaliserade produktinspektioner och datainsamling, tillämpar artificiell intelligens för att spåra farliga och olagliga produkter och identifierar trender och risker på den inre marknaden. XIX. Kräva att de nationella marknadskontrollmyndigheterna inkluderar utbildning och användning av informations- och kommunikationssystemet för den alleuropeiska marknadsövervakningen. XX. Inrätta nya ackrediterade laboratorier för produktprovning för alla produktgrupper. Dessa laboratorier ska utföra e-handelstester, fysiska laboratorietester, gemensamma åtgärder (tull- och marknadskontrollmyndigheter, två eller flera nationella marknadskontrollmyndigheter, nationella myndigheter och EU-myndigheter).
M1C2–7	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av alla energirelaterade genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning (om nödvändigt)	Ikraftträdande av alla energirelaterade genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning (om nödvändigt)	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Ikraftträdande av alla energirelaterade genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning (vid behov) för att i. Avveckling av reglerade priser för mikroföretag och hushåll från och med den 1 januari 2023. II. Anta kompletterande åtgärder för att främja spridningen av konkurrens på detaljistmarknaderna för el. De kompletterande åtgärderna för att säkerställa att konkurrensen sprids på detaljistmarknaderna för el ska omfatta åtminstone följande: — Auktionera ut kundbasen för att skapa lika villkor för nya aktörer. — Fastställa ett tak för varje leverantörs maximala marknadsandel, — Tillåta italienska konsumenter att begära att deras energileverantör lämnar ut sina faktureringsdata till en tredjepartsleverantör, — Öka insynen i elräkningen genom att ge konsumenterna tillgång till delkomponenterna i ”spesi per oneri di sistema”. — Avskaffa kravet på leverantörer att ta ut avgifter som inte har något samband med energisektorn.
M1C2–8	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av alla genomförandeåtgärder (inbegripet sekundärlagstiftning, om nödvändigt) för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av de åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2021	Ikraftträdande av all sekundärlagstiftning, inklusive alla nödvändiga bestämmelser för åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2021	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Ikraftträdande av alla genomförandeåtgärder (inbegripet sekundärlagstiftning, om nödvändigt) för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av de åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2021.
M1C2–9	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2022	Bestämmelse som anger ikraftträdandet av den årliga konkurrenslagen från 2022.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen 2022 Den årliga konkurrenslagstiftningen ska åtminstone innehålla följande centrala delar, vars genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning (om nödvändigt) ska antas och träda i kraft senast den 31 december 2023. Det ska: i) Fastställa ett tydligt förfarande för antagande, inom på förhand fastställda tidsfrister och under alla omständigheter senast den 31 december under den relevanta perioden (vartannat år) (), av utvecklingsplanen för elnätet för det kommande årtiondet, vilket säkerställer att förfarandet slutförs och godkännandeprocessen förenklas. () 2021 års utvecklingsplan för elnätet ska antas senast den 31 december 2023. II) främja utbyggnaden av2:a generationens smarta elmätare, Antitrust: III) förlänga varaktigheten för den italienska konkurrensmyndighetens (Autorità Garante della Concorrenza e del Mercato) bedömning av koncentrationer som påtagligt kan hämma en effektiv konkurrens enligt artikel 6 i lag 287/1990 från 45 dagar till 90 dagar. Detaljhandel: IV) Förenkling av tillståndsförfarandena för säljfrämjande försäljning för företag som innehar försäljningsställen i olika kommuner. Farmaceutiska produkter: V) säkerställa att tillståndskraven för försäljning av galenläkemedel är proportionerliga.
M1C2–10	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av alla genomförandeåtgärder (inbegripet sekundärlagstiftning, om nödvändigt) för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av de åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2022	Ikraftträdande av all sekundärlagstiftning, inklusive alla nödvändiga bestämmelser för åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2022	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Ikraftträdande av all sekundärlagstiftning (vid behov), inklusive alla nödvändiga bestämmelser för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av alla ovannämnda åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2022.
M1C2–11	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2023	Bestämmelse som anger ikraftträdandet av den årliga konkurrenslagen från 2023.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2023. Den årliga konkurrenslagen ska åtminstone innehålla följande centrala delar, vars genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning (vid behov) ska antas och träda i kraft senast den 31 december 2024. Den ska omfatta åtminstone följande åtgärder: Motorvägar: när det gäller tillträde till koncessioner och uppsägning av avtal ska den årliga konkurrenslagen åtminstone — göra upphandling av koncessionsavtal obligatorisk för motorvägar och stärka tillämpningen av regelverket för beviljande av motorvägskoncessioner och säkerställande av tillräckliga servicenivåer för motorvägsanvändare, utan att detta påverkar tillhandahållandet internt inom de gränser som fastställs i EU-lagstiftningen (), förbättra effektiviteten i de administrativa beslutsförfaranden som rör koncessionsavtalen. kräva en detaljerad och öppen beskrivning av föremålet för koncessionsavtalet. — ålägga koncessionsmyndigheterna att utse koncessioner för motorvägssträckor, som tilldelas genom ett offentligt förfarande, med beaktande av de beräkningar av stordriftsfördelar och kostnader för koncessionshavare för motorvägar som tagits fram av tillsynsmyndigheten (Autorità di Regolazione dei Trasporti – ART), — förstärka infrastrukturministeriets kontroller av kostnaderna för och genomförandet av motorvägsinfrastruktur, — förhindra automatisk förnyelse av koncessionsavtal, även genom en väsentlig förbättring av förvaltningseffektiviteten för alla tekniska och administrativa förfaranden i samband med regelbunden uppdatering av ekonomiska och finansiella planer och det årliga genomförandet av dessa planer och genom förbud mot att använda de förfaranden som föreskrivs i artikel 193 i lagen om offentlig upphandling som ett sätt att tilldela koncessionskontrakt som löper ut eller löper ut, förenkla/förtydliga regleringen av villkoren för uppsägning och uppsägning av avtal, även i syfte att bevara en tillräcklig grad av öppenhet för koncessionerna på den eller de relevanta marknaderna, — i rätt tid och fullt ut genomföra den regleringsmodell för avgifter för tillträde som antagits med beaktande av i) periodiska uppdateringar av koncessionshavarnas fleråriga ekonomiska och finansiella planering (som godkänts av den behöriga tillsynsmyndigheten) och ii) det årliga genomförandet av dessa planer. — vid uppsägning av avtalet av hänsyn till allmänintresset ska lagen åtminstone föreskriva en lämplig ersättning för att koncessionshavaren ska kunna få tillbaka investeringar som inte har avskrivits fullt ut. När det gäller uppsägning av avtalet på grund av allvarlig överträdelse ska lagen föreskriva en lämplig balans mellan återställande av skadestånd som begärts av koncessionshavaren och en rimlig ersättning för investeringar som ännu inte har återbetalats. Fall av allvarlig överträdelse ska uttryckligen anges i lag. II) när det gäller avgiftsregleringsmodellen ska den årliga konkurrenslagen åtminstone — Kräva att koncessionsinnehavarna säkerställer ett fullständigt och snabbt genomförande av ART:s avgiftsmodell för beräkning av tillträdesavgifter. — Kräva att koncessionsinnehavarna säkerställer ett fullständigt och snabbt genomförande av ART:s regleringsmodell för prissättning och anbudssystem för underkoncessioner för tillhandahållande av laddningstjänster för elfordon och andra tjänster. — Tillträdesavgifterna ska ge incitament till investeringar och ska baseras på en pristaksmetod som bygger på en transparent jämförande analys av kostnaderna för hela den ekonomiska sektorn, i enlighet med tydliga, enhetliga och transparenta kriterier. III) angående användarnas rättigheter ska den årliga konkurrenslagen åtminstone — säkerställa ett fullständigt och snabbt genomförande av ART:s regelverk för att skydda användarnas rättigheter och tillhandahålla lämpliga servicenivåer. IV) om utkontraktering av bygg- och anläggningsarbeten ska den årliga konkurrenslagen åtminstone — I artikel 186.2 i lagstiftningsdekret nr 36/2023 fastställs en skyldighet för koncessionshavare på motorvägar att genom offentliga bevisförfaranden anförtro tredje man mellan 50 % och 60 % av kontrakten för bygg- och anläggningsarbeten, tjänster och varor. Andelarna ska beräknas på grundval av beloppen i de ekonomiska och finansiella planer som bifogas koncessionsdokumenten och med beaktande av koncessionshavarens ekonomiska storlek och egenskaper, koncessionens varaktighet, dess återstående löptid, dess syfte, ekonomiska värde och storleken på de investeringar som gjorts. () när det gäller interna uppdrag ska lagen — kräva en obligatorisk förhandskontroll av lagligheten i det interna uppdraget och förbjuda inledandet av anbudsförfarandet eller de interna uppdragen utan denna kontroll, — anförtro transportmyndigheten (ART) lämpliga instrument och befogenheter för att utföra ovannämnda kontroller och det (rättsliga) stödet från den nationella myndigheten för korruptionsbekämpning (ANAC), — kräva installation av ett minsta antal laddningsstationer, införande av lämpliga parkeringsplatser och rastplatser för godstransportföretag och fullständig efterlevnad av det regelverk som ART har utformat för att skydda användarnas rättigheter och tillhandahålla lämpliga servicenivåer, som tilldelningskriterier för nya motorvägskoncessioner. Kallstrykning: V) Ikraftträdande av rättsliga incitament för användning av kylstrykningstjänster i hamnar. Förteckning över detaljhandlare av naturgas: vi) Fastställa kriterierna och kraven för tillträde och varaktighet för företag i den förteckning över detaljhandlare av naturgas som fastställs i artikel 17 i lagstiftningsdekret nr 164/2000 och som syftar till att öka insynen och stödja konsumenternas valmöjligheter på konkurrensutsatta marknader, Försäkring: VII) Ikraftträdande av nödvändiga rättsakter för att möjliggöra dataportabilitet för svarta billådor mellan försäkringsgivare. Starta företag: VIII) Översyn och uppdatering av lagstiftningen om nystartade företag, innovativa små och medelstora företag och riskkapital (t.ex. Start Up Act 2012) för att rationalisera befintlig lagstiftning, se över definitionen av nystartade företag och främja privata och institutionella investerares investeringar i riskkapital.
M1C2–12	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av alla genomförandeåtgärder (inbegripet sekundärlagstiftning, om nödvändigt) för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av de åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2023	Ikraftträdande av all sekundärlagstiftning, inklusive alla nödvändiga bestämmelser för åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2023	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Ikraftträdande av all sekundärlagstiftning (vid behov), inklusive alla nödvändiga bestämmelser för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av alla åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2023.
M1C2–13	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2024	Bestämmelse som anger ikraftträdandet av den årliga konkurrenslagen från 2024.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2025	Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2024. Propositionen ska överlämnas till riksdagen senast i juni 2024. Det ska godkännas av avdelningarna före utgången av 2024. Sekundärlagstiftning (vid behov) senast 4Q 2025.
M1C2–14	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Mål	Miljontals 2G-smarta mätare har installerats.	SAKNAS	Antal	20	33	KVARTAL 4	2025	Minst 33 miljoner 2G-smarta mätare ska användas.
M1C2–14a	Reform 3: rationalisering och förenkling av incitamenten för företag.	Milstolpe	Offentliggörande av utvärderingen av alla incitament för företag	Offentliggörande av rapporten	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2025	Ministeriet för företag och Made i Italien ska offentliggöra en rapport med en utvärdering av alla incitament och investeringar för företag. Rapporten ska innehålla konkreta förslag till rationalisering av nationella incitament.
M1C2–14ter	Reform 3: rationalisering och förenkling av incitamenten för företag.	Milstolpe	Ikraftträdande av primärlagstiftning för rationalisering av företagsincitament	Ikraftträdande av primärlagstiftning	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2026	Ikraftträdande av alla lagstiftningsakter för rationalisering av fasta incitament. Reformen ska avse incitament på nationell nivå. Reformen ska omfatta omstrukturering och fortsatt genomförande av två viktiga instrument som förvaltas av ministeriet för företag och Made in Italy (MIMIT): a) RNA (nationellt register över statligt stöd) och b) plattformen incentivi.gov.it. ..

B.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investeringar 2: Innovation och teknik inom mikroelektronik

Syftet med investeringen är att stödja utvecklingen av den strategiska värdekedjan för mikroelektronik genom att investera i kiselkarbidsubstrat, som är en nödvändig insatsvara för tillverkning av högeffektenheter. Investeringen ska genomföras i enlighet med befintliga regler för statligt stöd och förväntas ha positiva effekter på sysselsättningen.

Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrasnabbt bredband och 5G)

Syftet med investeringen är att komplettera det nationella ultrasnabba telenätet och 5G-telekommunikationsnätet i hela landet. Denna investering förväntas bidra avsevärt till målen för den digitala omställningen och minska den digitala klyftan i Italien.

Investeringen omfattar tilldelning av koncessioner och omfattar fem snabbare sammanlänkningsprojekt:

1.”Italia a 1 Giga”, som ska tillhandahålla 1 gigabit/s i nedladdning och 200 Mbit/s i uppladdningskonnektivitet i grå och svarta marknadsområden för nästa generations accessnät. Dessa områden ska fastställas efter det att en kartläggning har slutförts.

2.”Italia 5G”, som ska tillhandahålla 5G-anslutningar i områden med marknadsmisslyckanden, dvs. områden där mobilnät inte har byggts ut. eller endast 3G-nät finns tillgängliga och inga 4G- och/eller 5G-mobilnät planeras inom den närmaste framtiden. eller det finns ett påvisat marknadsmisslyckande.

3.”Anslutna skolor”, som ska förse skolbyggnader med bredbandsanslutning på 1 gigabit/s.

4.Anslutna hälso- och sjukvårdsinrättningar, som ska tillhandahålla bredbandsanslutning på 1 gigabit/s till offentliga hälso- och sjukvårdsinrättningar.

5.”Uppkopplade mindre öar”, som ska tillhandahålla ultrabredbandsuppkoppling till utvalda mindre öar som saknar fiberförbindelser till kontinenten.

Investeringar 4: Satellitteknik och rymdekonomi

Syftet med investeringen är att utveckla satellitförbindelser med tanke på den digitala och gröna omställningen och att bidra till utvecklingen av rymdsektorn. Syftet med investeringen är också att möjliggöra tjänster såsom säker kommunikation och övervakningsinfrastruktur för olika sektorer av ekonomin, och i detta syfte omfattar den både tidigare led (uppskjutningstjänster, produktion och drift av satelliter och infrastruktur) och efterföljande led (produktion av produkter och tjänster som möjliggörs).

Investeringen omfattar tilldelning av anbud och omfattar fyra projekt:

1.Satcom, som består av verksamhet rörande utveckling av teknik och system med dubbla användningar för tillhandahållande av mycket säkra innovativa satellitkommunikationstjänster för offentlig användning.

2.Jordobservation, som består av i) verksamhet i tidigare led: inklusive specifikation, utformning, utveckling av en konstellation för fjärranalys (synthetic Aperture Radar (SAR), hyperspektral) och upphandling av uppskjutningar med fokus på övervakning av land, hav och atmosfär. II) verksamhet i senare led: genomförandet av projektet CyberItaly, som omfattar skapandet av en digital kopia av landet.

3.Rymdfabrik, bestående av två delprojekt: i) Rymdfabrik 4.0: specificering, utformning och uppbyggnad av digitala tillverknings-, monterings- och testanläggningar för små satelliter och genomförande av ett fysiskt cyberbaserat produktionssystem och digitalt partnersamverkan via satellit i syfte att upprätta en dubbelriktad länk mellan den digitala modellen och dess fysiska motpart. II) Tillgång till rymden: forskning, utveckling och prototyputveckling för att förverkliga miljövänlig teknik för framtida generationer av drivmaskiner och bärraketer, inbegripet demonstration under flygning av viss teknik.

4.Ekonomin i omloppsbana, som består av införandet av en demonstrator för teknik för service i omloppsbana för driftskompatibilitet i omloppsbana. ökning av den nationella rymdövervaknings- och spårningskapaciteten (SST), inbegripet ett nätverk av markbaserade sensorer för observation och spårning av rymdskrot. utformning, utveckling, idrifttagning av tillgångar för förvärv, förvaltning och tillhandahållande av datatjänster till stöd för verksamhet inom rymdtrafikledning.

Tanken är att investeringen inte ska ha militära eller försvarsmässiga mål eller konsekvenser.

Investeringar 5: Politik för den industriella leveranskedjan och internationalisering

Syftet med investeringen är att stärka de industriella leveranskedjorna, särskilt genom att underlätta tillgången till finansiering, och att främja företagens konkurrenskraft (särskilt små och medelstora företag), särskilt genom att stödja deras internationalisering och stärka deras motståndskraft efter covid-19-krisen.

Investeringen består av två interventionslinjer:

1.Refinansiering av fond 394/81 som förvaltas av SIMEST. Den består av en återfinansiering av en befintlig fond som för närvarande förvaltas av det offentliga organet SIMEST, som ger ekonomiskt stöd till företag, särskilt små och medelstora företag, för att stödja deras internationalisering genom olika verktyg, såsom program för tillträde till utländska marknader och utveckling av e-handel.

2.Leveranskedjornas konkurrenskraft och motståndskraft. Det består av ekonomiskt stöd till företag, genom utvecklingskontraktsinstrumentet, för projekt som rör viktiga strategiska värdekedjor, såsom program för industriell utveckling, program för miljöskydd, hållbar rörlighet och turismverksamhet.

Ovannämnda interventioner ska genomföras i enlighet med investeringsstrategier i linje med målen i förordning (EU) 2021/241, inbegripet när det gäller tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada ”, såsom specificeras närmare i den tekniska vägledningen” Inga betydande skador ”(2021/C58/01).

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska det rättsliga avtalet mellan Italien och den enhet som anförtrotts uppgifter eller den finansiella intermediär som ansvarar för finansieringsinstrumentet och finansieringsinstrumentets efterföljande investeringspolicy

I.kräva tillämpning av kommissionens tekniska vägledning om hållbarhetssäkring för InvestEU-fonden, och

II.utesluta följande förteckning över verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) Verksamhet och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 5 . II) Verksamhet och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 6 . III) Verksamhet och tillgångar i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 7 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 8 . och iv) verksamheter och tillgångar där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. och

III.kräva att den förvaltande enheten eller den finansiella intermediären kontrollerar att projekten följer relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning för alla transaktioner, även sådana som är undantagna från hållbarhetssäkring.

Investering 7. Stöd till produktionssystemet för ekologisk omställning, nettonollteknik och de strategiska leveranskedjornas konkurrenskraft och resiliens:

Denna åtgärd ska bestå av två delinvesteringar.

Delinvestering 1:

Denna delinvestering ska bestå av en offentlig investering i en facilitet, ”nettonollteknik”, för att uppmuntra privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering på områdena energieffektivitet, förnybar produktion för automatisk förbrukning och hållbar omställning av produktionsprocessen.

Investeringen ska stödja följande:

I)den ekologiska omställningen av det nationella produktionssystemet på olika nivåer genom stöd till investeringar för att stärka produktionskedjorna för utrustning som är relevant för den ekologiska omställningen (t.ex. batterier, solpaneler, vindturbiner, värmepumpar, elektrolysanläggningar och anordningar för avskiljning och lagring av koldioxid).

II)energieffektiviteten i produktionsprocesserna (även genom produktion för egenförbrukning av el från förnybara energikällor, med undantag för biomassa),

III)hållbara produktionsprocesser, även med tanke på den cirkulära ekonomin och en effektivare resursanvändning.

Faciliteten ska fungera genom att tillhandahålla icke återbetalningspliktiga bidrag, subventionerade lån och räntesubventioner direkt till den privata sektorn. På grundval av investeringen i faciliteten för återhämtning och resiliens syftar faciliteten till att inledningsvis tillhandahålla minst 3 600 000 000 EUR i finansiering.

Investeringsanslaget ska förvaltas av Invitalia S.p.A. som genomförandepartner. Faciliteten ska omfatta följande finansieringsinstrument:

·Utvecklingskontrakt som ska stödja nettonollteknikprojekt på mer än 20 000 000 EUR genom att tillhandahålla bidrag, räntesubventioner och subventionerade lån.

·Fonden för industriell omvandling, som ska stödja projekt på mellan 3 000 000 och 20 000 000 EUR genom att tillhandahålla bidrag, räntesubventioner och subventionerade lån.

För att genomföra investeringen i faciliteten ska Italien och Invitalia S.p.A. underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande innehåll:

1.Beskrivning av facilitetens beslutsprocess: De slutliga investerings- och tilldelningsbesluten för investeringsanslaget ska fattas av en investeringskommitté eller ett annat relevant motsvarande styrande organ och godkännas med en majoritet av rösterna från medlemmar som är oberoende av regeringen.

2.Nyckelkrav i den tillhörande investeringspolicyn, som ska omfatta följande:

a.En beskrivning av de finansiella produkterna och de stödberättigade slutliga stödmottagarna.

b.Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.

c.Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Investeringspolicyn ska särskilt utesluta följande förteckning över verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) Verksamhet och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 9 , ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 10 , iii) verksamheter och tillgångar som rör avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 11 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 12 .

d.Kravet att facilitetens slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.

3.Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, avgiftsstrukturen för genomförandepartnern och kravet att återinvestera eventuella återflöden i enlighet med facilitetens investeringspolicy.

4.Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, bland annat följande:

a.En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om den mobiliserade investeringen.

b.En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa att bedrägerier, korruption och intressekonflikter förebyggs, upptäcks och korrigeras.

c.Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigad i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan den åtar sig att finansiera en insats.

d.Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från Invitalia S.p.A. Dessa revisioner ska kontrollera

I.att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter,

II.efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada, reglerna för statligt stöd och klimatmålskraven. och

III.att kravet på att facilitetens slutliga stödmottagare inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i det tillämpliga genomförandeavtalet iakttas.

5. Krav för klimatinvesteringar som genomförs av genomförandepartnern: minst 1 430 000 000 EUR av RRF-investeringen i faciliteten ska bidra till klimatförändringsmålen i enlighet med bilaga VI till RRF-förordningen. 13

Delinvestering 2:

Denna delinvestering ska bestå av en offentlig investering i en facilitet, ”konkurrenskraft och resiliens i strategiska leveranskedjor”, för att uppmuntra privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering för att stärka industriella leveranskedjor.

Investeringen ska stödja projekt med anknytning till viktiga strategiska värdekedjor, såsom industriella utvecklingsprogram och utvecklingsprogram för miljöskydd.

Investeringsanslaget ska förvaltas av Invitalia S.p.A. som genomförandepartner.

För att genomföra investeringen i faciliteten ska Italien och Invitalia underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande innehåll:

2.Nyckelkrav i den tillhörande investeringspolicyn, som ska omfatta följande:

I)En beskrivning av den eller de finansiella produkterna och de stödberättigade slutliga stödmottagarna.

II)Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.

III)Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Investeringspolicyn ska särskilt utesluta följande förteckning över verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) Verksamhet och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 14 , ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 15 , iii) verksamheter och tillgångar som rör avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 16 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 17 .

IV)Kravet att facilitetens slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.

3.Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, avgiftsstrukturen för genomförandepartnern och kravet att återinvestera eventuella återflöden i enlighet med facilitetens investeringspolicy.

4.Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, bland annat följande:

a.En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om den mobiliserade investeringen.

b.En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa att bedrägerier, korruption och intressekonflikter förebyggs, upptäcks och korrigeras.

c.Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigad i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan den åtar sig att finansiera en insats.

d.Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från det särskilda skyddsområdet Invitalia. Vid dessa revisioner ska följande kontrolleras:

I.att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter,

II.efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada, reglerna för statligt stöd och klimatmålskraven. och

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 augusti 2026.

B.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M1C2–15	Investeringar 2: Innovation och teknik inom mikroelektronik	Mål	Produktionskapacitet för kiselkarbidsubstrat	SAKNAS	Antal	0	374 400	KVARTAL 2	2026	Förverkligande av en ytterligare produktionskapacitet på minst 374 400 kiselkarbidsubstrat per år. För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att minst 700 ytterligare personer har sysselsättning som är kopplade till den ytterligare kapaciteten.
M1C2–16	Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för snabbare uppkopplingsprojekt	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för snabbare uppkopplingsprojekt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för snabbare anslutningsprojekt, som ska bestå av i) ”Italia a 1 Giga”, ii) ”Italia 5G”, iii) ”Uppkopplade skolor”, iv) ”anslutna vårdinrättningar”. och v) ”anslutna mindre öar”.
M1C2–17	Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)	Mål	Husnummer med konnektivitet på 1 Gbit/s	SAKNAS	Antal	0	3 400 000	KVARTAL 2	2026	Minst 3 400 000 ytterligare bostäder (varav minst 450 000 utspridda hushåll, dvs. belägna i avlägsna områden) som är anslutna till minst 1 Gbit/s via Fiber-to-the-home/building (FTTH/B), fast trådlös åtkomst (FWA)
M1C2–18	Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)	Mål	Skolbyggnader och vårdinrättningar med konnektivitet på 1 Gbps	SAKNAS	Antal	0	17 700	KVARTAL 2	2026	Minst ytterligare 9 000 skolor och 8 700 offentliga vårdinrättningar med uppkoppling på minst 1 Gbit/s.
M1C2–19	Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)	Mål	Öar med ultrabredbandskonnektivitet	SAKNAS	Antal	0	18	KVARTAL 4	2024	Minst ytterligare 18 öar som saknar fiberförbindelser med kontinenten och som har tillgång till ultrabredband genom nya optiska backhaul.
M1C2–20	Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)	Mål	Landsvägar och korridorer med 5G-täckning	SAKNAS	Antal	0	12 600	KVARTAL 2	2026	Minst ytterligare 12 600 km landsvägar och korridorer som är aktiverade med 5G-täckning.
M1C2–21	Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)	Mål	Områden med marknadsmisslyckanden med 5G-täckning	SAKNAS	Antal	0	1 400	KVARTAL 2	2026	Minst ytterligare 1 400 kvadratkilometer befolkade områden med 5G-täckning, varav minst 500 kvadratkilometer har 5G-täckning.
M1C2–22	Investeringar 4: Satellitteknik och rymdekonomi	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för satellitteknik- och rymdprojekt	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för satellitteknik- och rymdprojekt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2023	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för satellitteknik och rymdprojekt, som ska bestå av i) Satcom, ii) jordobservation, iii) rymdfabrik och iv) ekonomi i omloppsbana.
M1C2–23	Investeringar 4: Satellitteknik och rymdekonomi	Mål	Markteleskop, operativt SST-center, rymdfabrik och demonstrator för flytande framdrivning utplacerade	SAKNAS	Antal	0	6	KVARTAL 2	2026	Minst tre högpresterande teleskop som kan identifiera rymdföremål, ett centrum för operativ rymdövervakning och spårning (SST) (nätverk för observation och spårning av rymdskrot), en rymdfabrik (integrerade linjer för tillverkning, montering, integrering och provning (M-AIT) av små satelliter), en demonstrator för flytande framdrivning för ny generation utplacerade bärraketer.
M1C2–24	Investeringar 4: Satellitteknik och rymdekonomi	Mål	Konstellationer eller bevis på koncept för konstellationer som används	SAKNAS	Antal	0	2	KVARTAL 2	2026	Minst två ytterligare konstellationer eller bevis på koncept för konstellationer som används inom ramen för Satcom- och jordobservationsinitiativ.
M1C2–25	Investeringar 4: Satellitteknik och rymdekonomi	Mål	Tjänster som tillhandahålls offentliga förvaltningar	SAKNAS	Antal	0	8	KVARTAL 2	2026	Minst åtta tjänster som tillhandahålls offentliga förvaltningar till följd av understödda rymdinitiativ, såsom kusttjänster och övervakning mellan hav och kust, luftkvalitetstjänster, markanvändningstjänster, övervakning av tjänsternas täckning och markanvändning, hydrometeorologisk tjänst, vattenresurstjänst, räddningstjänst, säkerhetstjänster.
M1C2–26	Investeringar 5.1: Refinansiering och ommodellering av fond 394/81 som förvaltas av SIMEST	Milstolpe	Ikraftträdande av återfinansieringen av fond 394/81 och antagande av investeringspolitiken	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagdekretet om återfinansiering av bidraget och lånedelen av fond 394/81 Godkännande av styrelsens beslut om urvalskriterier för de projekt som ska finansieras Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2021	Lagdekretet ska innehålla bestämmelser om refinansiering av bidrags- och lånedelen av fond 394/81. Fondens styrelse ska godkänna ett beslut om investeringsstrategin. I den investeringspolicy som är kopplad till refinansieringen av fond 394/81 ska minst följande fastställas: i) Typ och omfattning av de projekt som får stöd, vilket ska vara i linje med målen i förordning (EU) 2021/241. kravspecifikationerna ska innehålla kriterier för stödberättigande för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) för projekt som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning, ii) typen av insatser som får stöd, iii) de berörda stödmottagarna, med en utbredning av små och medelstora företag, och deras kriterier för stödberättigande, iv) bestämmelser om att återinvestera potentiella återflöden för liknande politiska mål, även efter 2026, om de inte återanvänds för att betala tillbaka räntor som härrör från lån som tillhandahålls enligt förordning (EU) 2021/241. I avtalet med den förvaltande enheten eller finansiella intermediären ska det krävas användning av den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).
M1C2–27	Investeringar 5.1: Refinansiering och ommodellering av fond 394/81 som förvaltas av SIMEST	Mål	Små och medelstora företag som fick stöd från fond 394/81	SAKNAS	Antal	0	4 000	KVARTAL 4	2021	Minst ytterligare 4 000 små och medelstora företag fick stöd från fond 394/81 från och med den 1 januari 2021.
M1C2–28	Investeringar 5.2: Leveranskedjornas konkurrenskraft och motståndskraft	Milstolpe	Ikraftträdande av ett dekret som innehåller investeringspolicyn för utvecklingsavtalen	Bestämmelse i lagen som anger att dekretet träder i kraft	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2022	I utvecklingskontraktens investeringspolicy ska åtminstone följande fastställas: i) Typ och omfattning av de projekt som får stöd, vilket ska vara i linje med målen i förordning (EU) 2021/241. kravspecifikationerna ska omfatta kriterier för stödberättigande för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) för projekt som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en förteckning över uteslutningar och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning, ii) den typ av insatser som får stöd, iii) de berörda stödmottagarna och deras stödkriterier, iv) bestämmelser för att återinvestera potentiella återflöden för liknande politiska mål, även efter 2026, om de inte återanvänds för att betala tillbaka lån enligt förordning (EU) 2021/241. I avtalet med den förvaltande enheten eller finansiella intermediären ska det krävas användning av den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).
M1C2–29	Investeringar 5.2: Leveranskedjornas konkurrenskraft och motståndskraft	Mål	Godkända utvecklingskontrakt	SAKNAS	Antal	0	40	KVARTAL 4	2023	Minst 40 utvecklingsavtal har godkänts i enlighet med deras investeringspolicy. För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs det också att minst 1 miljoner euro i investeringar aktiveras.
M1C2–30	Investering 7. Stöd till produktionssystemet för ekologisk omställning, nettonollteknik och de strategiska leveranskedjornas konkurrenskraft och resiliens	Milstolpe	Genomförandeavtal	Genomförandeavtalets ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Genomförandeavtalets ikraftträdande.
M1C2–31	Investering 7 Stöd till produktionssystemet för ekologisk omställning, nettonollteknik och de strategiska leveranskedjornas konkurrenskraft och resiliens	Milstolpe	Ministeriet för företag och Made i Italien har slutfört investeringen	Överföringsintyg	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Italien ska överföra 2 500 000 000 EUR till Invitalia för faciliteten. Varav: ·2 000 000 000 EUR för delinvestering 1 Nettoteknik, ·500 000 000 EUR för delinvestering 2 Konkurrenskraft och resiliens i strategiska leveranskedjor.
M1C2–32	Investering 7. Stöd till produktionssystemet för ekologisk omställning, nettonollteknik och de strategiska leveranskedjornas konkurrenskraft och resiliens	Mål	Rättsliga överenskommelser som undertecknats med slutliga stödmottagare	SAKNAS	Procentsats	0	100	KVARTAL 2	2026	Invitalia ska ha ingått rättsliga finansieringsavtal med slutliga stödmottagare till ett belopp som är nödvändigt för att använda 100 % av investeringen från faciliteten för återhämtning och resiliens på 2 500 000 000 EUR (med beaktande av förvaltningsavgifter). Särskilt följande: ·2 000 000 000 EUR för delinvestering 1 Nettoteknik, ·500 000 000 EUR för delinvestering 2 Konkurrenskraft och resiliens i strategiska leveranskedjor.

C. UPPDRAG 1, DEL 3: Turism och kultur 4.0

Denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens är inriktad på att blåsa nytt liv i två sektorer som drabbats hårt av covidkrisen: kultur och turism. Åtgärderna med anknytning till kultursektorn syftar till att göra kulturplatser mer tillgängliga både digitalt och fysiskt, mer energieffektiva och säkrare med avseende på naturkatastrofer, att stödja återhämtningen i den kulturella och den kreativa sektorn, bland annat genom att stödja små kulturplatsers och landsbygdsarkitekturers attraktionskraft och stärka den territoriella sammanhållningen. Tre uppsättningar åtgärder planeras: i) insatser för att utveckla kulturarvet för nästa generation, inbegripet investeringar i den digitala omställningen och för att förbättra kulturplatsernas energieffektivitet, ii) kulturledd förnyelse av små historiska platser, religiöst arv och landsbygdsarv. III) Insatser för kulturella och kreativa näringar 4.0. Åtgärder med anknytning till turism syftar till att öka sektorns konkurrenskraft, bland annat genom att minska sektorns fragmentering och öka stordriftsfördelarna, förbättra och uppgradera hotell- och restaurangbranschens standarder, uppmuntra digital innovation och aktörernas användning av ny teknik samt stödja sektorns gröna omställning. I detta avseende planeras åtgärder för att stödja företag, inbegripet små och medelstora företag, som är verksamma inom turismsektorn och turistföretag, bland annat genom investeringar i digitala verktyg.

Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att uppfylla de landsspecifika rekommendationer som riktats till Italien, särskilt behovet av att ”främja privata investeringar för att främja den ekonomiska återhämtningen och inrikta investeringarna på den gröna och digitala omställningen” (de landsspecifika rekommendationerna 3 och 2020). De stöder också social och territoriell sammanhållning och den italienska ekonomins konkurrenskraft, samtidigt som de främjar turismsektorns digitalisering och hållbarhet.

C.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Investering 1.1 Den digitala strategin och plattformar för kulturarv

Åtgärden omfattar åtgärder för att digitalisera det italienska kulturarvet för att förbättra tillgången till kulturella resurser och digitala tjänster.

Interventionen ska skapa en ny nationell digital infrastruktur för att samla in, integrera och behålla digitala resurser och göra dem tillgängliga för allmänheten via särskilda plattformar. Insatser som rör det ”fysiska” arvet ska åtföljas av digitalisering av museer, arkiv, bibliotek och kulturplatser för att göra det möjligt för medborgarna att utforska nya sätt att dra nytta av kulturarvet.

Investeringar 1.2: Avlägsnande av fysiska och kognitiva hinder i museer, bibliotek och arkiv för att möjliggöra bredare tillgång till och deltagande i kultur.

Åtgärden syftar till att avlägsna arkitektoniska, kulturella och kognitiva hinder i ett antal italienska kulturinstitutioner. Insatserna ska kombineras med utbildning av administrativ personal och kulturaktörer, främja en tillgänglighetskultur och utveckla sakkunskap om rättsliga aspekter, mottagande, kulturell medling och främjande.

Investeringar 1.3: Förbättra energieffektiviteten på biografer, teatrar och museer

Åtgärden ska förbättra energieffektiviteten i byggnader som är kopplade till den kulturella och kreativa sektorn. De finns ofta i föråldrade, energieffektiva anläggningar som genererar höga underhållskostnader i samband med luftkonditionering, belysning, kommunikation och säkerhet. Investeringen ska finansiera åtgärder för att förbättra energieffektiviteten i italienska museer, biografer och teatrar (både offentliga och privata).

Reform 3.1: Antagande av minimimiljökriterier för kulturevenemang

Syftet med reformen är att förbättra kulturevenemangens ekologiska fotavtryck (t.ex. utställningar, festivaler, kulturevenemang och musikevenemang) genom att inkludera sociala och miljömässiga kriterier i offentlig upphandling av kulturella evenemang som finansieras, främjas eller organiseras av den offentliga myndigheten.

Investeringar 3.3: Kapacitetsuppbyggnad för kulturaktörer för att hantera den digitala och gröna omställningen.

Det övergripande målet för investeringen är att stödja återhämtningen inom den kulturella och den kreativa sektorn. Detta består av två inlägg.

Den första åtgärden (”Stöd till återhämtning av kulturell verksamhet genom att uppmuntra innovation och användning av digital teknik i hela värdekedjan”) syftar till att stödja kulturella och kreativa aktörer så att de kan genomföra digitala strategier och öka sin förvaltningskapacitet.

Den andra insatsen (”Främjande av en grön strategi i hela den kulturella och kreativa kedjan”) syftar till att främja en miljömässigt hållbar strategi i hela kedjan, minska det ekologiska fotavtrycket, främja innovativ och inkluderande ekodesign, även inom ramen för den cirkulära ekonomin, för att styra allmänheten mot ett mer ansvarsfullt miljöbeteende.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 18 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 19 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 20 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 21 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investeringar 4.1: Digitala knutpunkter för turism

Syftet med åtgärden är att skapa ett digitalt turistcentrum, tillgängligt via en särskild webbplattform, som gör det möjligt för hela turismens ekosystem att förbättra, integrera och främja sitt eget utbud. Investeringen ska finansiera en ny digital infrastruktur och stödja företag med dataanalysverktyg som tillhandahålls av det nationella observationsorganet för turism.

Slutligen ska åtgärden också omfatta inrättandet av ett kompetenscentrum för att stödja accelerationsprogram.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 22 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 23 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 24 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 25 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning kan väljas ut.

Reform 4.1: Reglering av yrkena turistguider

Investeringen i det digitala turistcentrumet kompletteras med en reform för att rationalisera reglerna för turistguider. Genom åtgärden inrättas, med vederbörlig hänsyn till lokala bestämmelser, en yrkesorganisation för turistguider och deras ursprungsområde. En systematisk och enhetlig tillämpning av reformen skulle göra det möjligt att reglera de grundläggande principerna för yrket och att standardisera servicenivåerna inom hela det nationella territoriet, vilket skulle få positiva effekter på marknaden. Reformen ska omfatta utbildning och vidareutbildning för att på bästa sätt stödja erbjudandet.

C.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Åtgärd	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M1C3–1	Investering 1.1 Den digitala strategin och plattformar för kulturarv	Mål	Användare som utbildats genom plattformen för e-lärande om kulturarv	SAKNAS	Antal	0	30 000	KVARTAL 4	2025	De målanvändare som utbildats ska mäta effektiviteten i det utbildningserbjudande som ska tillhandahållas digitalt för programmet för livslångt lärande. Interventionstypen omfattar följande: utarbetande av utbildningskurser, genomförande genom frontundervisning och e-lärandeprogram som utformats på grundval av en kompetensbedömning av olika målgrupper (motsvarande tre kursnivåer: grundläggande färdigheter, specialistkompetens, ledarskapsförmåga). Mottagarna av denna åtgärd är följande: anställda vid ministeriet, anställda vid lokala kulturinstitut och frilanskulturaktörer.
M1C3–2	Investering 1.1 – Den digitala strategin och plattformar för kulturarv	Mål	Digitala resurser som produceras och publiceras i det digitala biblioteket	SAKNAS	Antal	0	65 000 000	KVARTAL 4	2025	Målets digitala resurser ska mäta ökningen av mängden digitaliserade kulturföremål, vars digitala mångfaldigande kan användas online med hjälp av digital teknik. Den typ av digitala resurser som ska färdigställas omfattar följande: digitalisering av böcker och manuskript, dokument och fotografier, konstverk samt historiska och arkeologiska artefakter, monument och arkeologiska platser, ljudvideomaterial, inbegripet normalisering av tidigare digitaliseringar och metadata. Stödmottagare: museer, arkiv, bibliotek och kulturinstitut
M1C3–3	Investering – 1.2 Avlägsnande av fysiska och kognitiva hinder i museer, bibliotek och arkiv för att möjliggöra bredare tillgång till och deltagande i kultur.	Mål	Insatser för att förbättra den fysiska och kognitiva tillgängligheten på kulturplatser	SAKNAS	Antal	0	617	KVARTAL 2	2026	352 museer, monument/, arkeologiska områden och parker, 129 arkiv, 46 bibliotek och 90 icke-statliga kulturplatser. Interventionerna gäller fysiska ingrepp för att avlägsna arkitektoniska hinder och installation av tekniska verktyg som gör det möjligt att använda ämnen med nedsatt sensorisk förmåga (taktil, ljud, luktupplevelser). 37 % av interventionerna ska göras i de södra regionerna.
M1C3–4	Investering – 1.3 Förbättra energieffektiviteten i biografer, teatrar och museer	Mål	Inläggen på statliga museer och kulturplatser, teaterhallar och biografer avslutade (första omgången)	SAKNAS	Antal	0	80	KVARTAL 3	2023	Indikatorn avser antalet insatser som slutförts, vilket bevisas genom certifieringen av det regelbundna genomförandet av arbetena. Den typ av insatser som ska fyllas i omfattar följande: - teknisk och ekonomisk och finansiell planering, energibesiktningar, inledande miljöanalyser, miljökonsekvensbedömningar, lättnader och bedömningar som syftar till att identifiera kritiska frågor, identifiera efterföljande åtgärder för att förbättra energiprestanda. - insatser på klimatskalet. - åtgärder för utbyte/förvärv av utrustning, verktyg, system, anordningar, digital tillämpningsprogramvara samt kompletterande instrument för deras drift, förvärv av patent, licenser och know-how. - installation av intelligenta system för fjärrstyrning, reglering, förvaltning, övervakning och optimering av energiförbrukningen (smarta byggnader) och förorenande utsläpp även genom användning av teknikmixer.
M1C3–5	Investering – 1.3 Förbättra energieffektiviteten i biografer, teatrar och museer	Mål	Inläggen på statliga museer och kulturplatser, teaterhallar och biografer avslutas (andra omgången)	SAKNAS	Antal	0	420	KVARTAL 4	2025	Indikatorn avser 55 insatser på statliga museer och kulturplatser, 230 teaterhallar och 135 biografer som avslutats med certifieringen av det regelbundna genomförandet av verken. Den typ av insatser som ska fyllas i omfattar följande: - teknisk och ekonomisk och finansiell planering, energibesiktningar, inledande miljöanalyser, miljökonsekvensbedömningar, lättnader och bedömningar som syftar till att identifiera kritiska frågor, identifiera efterföljande åtgärder för att förbättra energiprestanda. - insatser på klimatskalet. - åtgärder för utbyte/förvärv av utrustning, verktyg, system, anordningar, digital tillämpningsprogramvara samt kompletterande instrument för deras drift, förvärv av patent, licenser och know-how. - installation av intelligenta system för fjärrstyrning, reglering, förvaltning, övervakning och optimering av energiförbrukningen (smarta byggnader) och förorenande utsläpp även genom användning av teknikmixer.
M1C3–6	Reform – 3.1 Minimimiljökriterier för kulturevenemang	Milstolpe	Ikraftträdande av ett dekret om fastställande av sociala och miljömässiga kriterier vid offentlig upphandling av offentligt finansierade kulturevenemang	Bestämmelse i dekretet om ikraftträdande av dekret om antagande av minimimiljökriterier för kulturevenemang Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Kriterier ska antas för följande aspekter: minskad användning av papper och trycksaker, användning av miljövänliga material, fasuppställning med återvunnet och återanvänt material och hållbar inredning, produkter med låg miljöpåverkan, val av plats på grundval av skyddet av den biologiska mångfalden, cateringtjänster med låg miljöpåverkan, transport för att nå evenemanget och transport av material, energiförbrukning för anordnandet av evenemanget. Sociala kriterier som främjar tillgänglighet och inkludering ska omfatta följande: främjande av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, främjande av möjligheter till ungdomssysselsättning, långtidsarbetslösa, personer som tillhör missgynnade grupper (t.ex. migrerande arbetstagare och etniska minoriteter) och personer med funktionshinder. att säkerställa lika tillgång till upphandling för företag vars ägare eller anställda tillhör etniska grupper eller minoritetsgrupper, såsom kooperativ, sociala företag och ideella organisationer. främjande av ”anständigt arbete”, dvs. rätten till produktivt och fritt valt arbete, grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, anständiga löner, socialt skydd och social dialog. Reformen ska omfatta kulturella evenemang såsom utställningar, festivaler och scenkonst.
M1C3–7	Investering – 3.3 Kapacitetsuppbyggnad för kulturaktörer för att hantera den digitala och gröna omställningen.	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt med den genomförande organisationen/stödmottagarna för alla insatser för att hantera den digitala och gröna omställningen för kulturaktörer	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för de organisationer och nätverk som ska ansvara för genomförandet av kapacitetsuppbyggnadsverksamheten	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	De utvalda genomförandeorganen ska vara specialiserade organisationer eller nätverk som har kompetens och erfarenhet både på utbildningsområdet och inom kulturproduktion, miljö, kulturförvaltning och utbildning. Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
M1C3–8	Investering – 4.1 Digitala knutpunkter för turism	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för utveckling av portalen för digital turism	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för utveckling av portalen för digital turism	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för utveckling av portalen för digital turism. Portalen för digital turism ska uppgradera den nuvarande Italia-portalen genom att införa ett moln och en öppen arkitektur, vilket i hög grad främjar sammankoppling med ekosystemet. Den uppgraderade portalen ska innehålla följande: skapandet av ett nytt gränssnitt och ett nytt navigationsschema. översyn av layout, struktur och funktioner för avsnitten, sidorna och artiklarna. införande av kartor, flerspråkig förvaltning (vid tidpunkten för bytet kommer portalen att presenteras på italienska och engelska). Integreringen av de övriga språken, som för närvarande stöds, förväntas ske under de månader som omedelbart följer på idrifttagandet. Tilldelning av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna, i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över uteslutna och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
M1C3–9	Investering 4.1: Digitala knutpunkter för turism	Mål	Deltagande av turistaktörer i knutpunkten för digital turism	SAKNAS	Antal	0	20 000	KVARTAL 2	2024	Antalet berörda turistföretag (t.ex. hotell, researrangör och företag enligt definitionen i ATECO-koderna 55.00.00, 56.00.00; 79.00.00 och andra strukturer som tillhör sektorn) motsvarar 4 % av de uppskattningsvis 000 italienska operatörerna (kompetenshöjning, utbildningsverksamhet, kommunikation, dataanalys, lösningar till stöd för innovation). Minst 37 % av de berörda turistoperatörerna ska vara belägna i söder.
M1C3–10	Reform av 4.1 års förordning om reglering av yrken som turistguider.	Milstolpe	Definition av en nationell standard för turistguider	Definitionen av nationell minimistandard ska inte innebära att ett nytt reglerat yrke skapas.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2024	Definitionen av nationell minimistandard ska inte innebära att ett nytt reglerat yrke skapas. Reformen ska också omfatta utbildning och fortbildning för att bättre stödja erbjudandet. Reformen ska betraktas som en metod för att förvärva en unik yrkeskvalifikation som antagits med enhetliga normer på nationell nivå genom en nationell lag och efterföljande ministerdekret om statsregioner.
M1C3–11	Investering 1.3 – Förbättra energieffektiviteten i biografer, teatrar och museer	Milstolpe	Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: att förbättra energieffektiviteten på kulturområdet	Bestämmelse i dekretet som anger ikraftträdandet av MIC-dekretet om tilldelning av resurser för att förbättra energieffektiviteten på kulturplatser Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Med kulturplatser avses biografer, teatrar och museer. (INV. 1.3) för museer och kulturplatser för att förbättra energieffektiviteten genomförs insatsen genom ett erkännande av projektförslagen på statliga kulturplatser Ministeriet för kultur (MiC) i mål 1-ärendet. I annat fall ska identifieringen av icke-statliga institutioner, i mål 2- och mål 3-fall, ske genom anbudsinfordringar. Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.

C3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investeringar 2.1: Attraktionskraften hos små historiska städer

Denna investering ingår i ”Piano Nazionale Borghi”, ett program för att stödja den ekonomiska och sociala utvecklingen i missgynnade områden på grundval av kulturell förnyelse av små städer och vitalisering av turismen. Åtgärderna är strukturerade kring integrerade lokala kulturprojekt.

Åtgärderna ska inriktas på följande: i) restaurering av det historiska arvet, uppgradering av öppna offentliga platser (t.ex. avlägsnande av arkitektoniska hinder, förbättring av möbler i städer), skapande av små kulturella tjänster, även för turiständamål. II) skapande och främjande av nya rutter (t.ex. tematiska rutter, historiska rutter) och guidade turer ska uppmuntras. III) införande av ekonomiskt stöd till kulturella, kreativa, turismrelaterade, kommersiella, jordbruksbaserade och hantverksmässiga verksamheter, i syfte att blåsa nytt liv i de lokala ekonomierna genom att förbättra lokala produkter, kunskap och teknik.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 26 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 27 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 28 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 29 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning ska väljas ut.

Investeringar 2.2: Skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap

Denna investering ska stimulera en systematisk process för uppgradering av historiska byggnader på landsbygden (enheter inom den privata sektorn eller tredje sektorn) och landskapsskydd.

Många landsbygdsbyggnader och jordbruksstrukturer har gradvis övergivits, förstörts och ändrats, vilket har undergrävt deras särdrag och deras förhållande till omgivningen. Genom att återställa landsbygdsbeståndet ska åtgärden förbättra landskapets kvalitet genom att återställa ett underutnyttjat byggnadsbestånd som inte är tillgängligt för allmänheten.

Investeringar 2.3: Program för att förbättra platsernas identitet: parker och historiska trädgårdar

Denna investering syftar till att motverka stadstillbakagång och återställa gemensamma identiteter för platser, skapa nya möjligheter att blåsa nytt liv i lokala ekonomier och mildra krisens effekter och förbättra kompetensen för förvaltning och underhåll av historiska parker och trädgårdar.

Investeringen innebär att historiska parker och trädgårdar ska renoveras och att det ska finnas omfattande kunskaper om och upprustning av italienska historiska parker och trädgårdar för att de ska kunna underhållas, förvaltas och användas av allmänheten. Resurser ska anslås för förnyelse av dessa områden och utbildning av lokalanställda som kan behandla eller bevara dem över tid.

Utöver det kulturella och historiska värdet bidrar trädgårdar och historiska parker till att stärka miljövärdena och spelar en viktig roll för bevarandet, syregenereringen, minskningen av miljöföroreningar och buller samt mikroklimatregleringen.

Investeringar 2.4: Seismisk säkerhet för gudstjänstlokaler, restaurering av FEC-kulturarv och skyddshamnar för konstverk (återställning)

En förebyggande åtgärdsplan för jordbävningssäkring ska inrättas för att avsevärt minska risken för gudstjänstlokaler och på så sätt undvika potentiella återställningskostnader efter katastrofer samt en permanent förlust av många tillgångar. Handlingsplanen består av tre handlingslinjer: skydd av gudstjänstlokaler mot seismiska risker, restaurering av fondens arv för gudstjänstlokaler (FEC) och uppförande av lagerlokaler som skydd för konstverk vid katastrofer.

Syftet med investeringen är också att inrätta ett nationellt funktionellt centrum för skydd av kulturtillgångar mot mänskliga och naturliga risker (CEFURISC), som möjliggör en mer synergistisk användning av befintlig teknik och befintliga miljösystem för övervakning, övervakning och förvaltning av kulturplatser.

Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft

Åtgärden syftar till att stödja företag som är verksamma inom turismsektorn. Det omfattar ett skatteavdrag för arbeten som syftar till att förbättra logianläggningar, en garantifond för att underlätta tillgången till krediter för företag i sektorn (genom en särskild del av garantifonden för små och medelstora företag), aktivering av EIB:s tematiska fond för turism för att stödja innovativa investeringar i sektorn, en kapitalfond (nationell turistfond) för förnyelse av fastigheter med stor turistpotential. Ett ytterligare finansiellt instrument (FRI-Fondo rotativo) ska komplettera ovannämnda åtgärder för att stödja företag som är verksamma inom turistnäringen. Ovannämnda interventioner ska genomföras i enlighet med investeringsstrategier i linje med målen i förordning (EU) 2021/241, inbegripet när det gäller tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada, vilket specificeras närmare i de tekniska riktlinjerna för tillämpningen av förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens (2021/C58/01).

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska det rättsliga avtalet och finansieringsinstrumentens efterföljande investeringspolicy

I.kräva tillämpning av kommissionens tekniska vägledning om hållbarhetssäkring för InvestEU-fonden, och

II.exkludera följande förteckning över verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 30 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 31 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 32 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 33 . och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. och

Investeringar 3.2: Utveckling av filmindustrin (projektet Cinecittà)

Syftet med investeringen är att stärka den italienska filmsektorns och den audiovisuella sektorns konkurrenskraft. Projektet syftar till att mildra krisens sociala och ekonomiska effekter med målet att öka den ekonomiska tillväxten, sysselsättningen och konkurrenskraften, bland annat genom utbildningsåtgärder, med tre handlingslinjer.

·Rad A: Uppförande av nya studior och återvinning av befintliga och bilagor, inbegripet högteknologiska lösningar.

·Rad B: Innovativa investeringar för att förbättra produktions- och utbildningsverksamheten vid experimentcentrumet för film, inbegripet nya verktyg för audiovisuell produktion, internationalisering, kulturellt utbyte och utbildningsutbyte. utveckling av infrastruktur (virtuell direktproduktion) för yrkesmässig och utbildningsmässig användning genom e-lärande, digitalisering och modernisering av byggnads- och anläggningsbeståndet, särskilt i syfte att främja den tekniska och miljömässiga omvandlingen. bevarande och digitalisering av det audiovisuella arvet

·Rad C: Stärka yrkeskunskaper och yrkeskompetens inom den audiovisuella sektorn i 3 professionella makroområden: företag/företagsledning. kreativa/konstnärliga, teknisk personal.

Investeringar 4.3: Caput Mundi Next Generation EU för stora turistevenemang.

Projektet ska öka antalet tillgängliga turistplatser, skapa giltiga och kvalificerade turist- och kulturalternativ i förhållande till de befolkade centrala områdena samt öka användningen av digital teknik, förbättra grönområden och turismens hållbarhet. Investeringen omfattar sex inriktningar:

1.”Det romerska kulturarvet för EU:s nästa generation”, som omfattar förnyelse och restaurering av kultur- och stadsarv och komplex med högt historiskt och arkitektoniskt värde i Roms stad.

2.”Jubilee-vägar” (från pagan till kristen Rom), inriktade på förbättring, säkerhet, konsolidering av seismiska förhållanden, restaurering av platser och byggnader av historiskt intresse och arkeologiska vägar.

3.#LaCittàCondivisa, som omfattar ombyggnad av områden i perifera områden.

4.#Mitingodiverde, som omfattar ingrepp i parker, historiska trädgårdar, byar och fontäner.

5.#Roma 4.0, som omfattar digitalisering av kulturella tjänster och utveckling av appar för turister.

6.#Amanotesa, som syftade till att öka utbudet av kulturutbud till periferi för social integration.

C.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M1C3–12	Investering 2.1 – attraktionskraft hos en liten historisk stad	Milstolpe	Kulturministeriets förordning om tilldelning av resurser till kommuner för att göra små historiska städer attraktiva	Bestämmelse i dekretet som anger ikraftträdandet av kulturministeriets förordning om tilldelning av resurser till kommuner för att göra små historiska städer attraktiva Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Kulturministeriets förordning ska tilldela kommunerna resurser för att göra små historiska städer attraktiva. De kommuner som deltar för att göra små historiska städer mer attraktiva hänvisar till de 250 kommuner/byar som har översänt interventionsprogrammen till kulturministeriet. Urvalskriterierna för de 250 byarna (Inv. 2.1) delas av MiC, regioner, ANCI och interna områden som preliminärt ska de identifiera de territoriella områden som kan komma i fråga för (INV2.1) på grund av komplementariteten mellan de olika programmen. Därefter ska byarna väljas ut på grundval av a) territoriella, ekonomiska och sociala kriterier (statistiska indikatorer) b) projektets förmåga att påverka turismens attraktionskraft och öka kulturdeltagandet. De statistiska indikatorer som beaktas är följande: demografisk storlek (kommuner med pop. The 5 000 in hab.) och trend. turistflöden, museibesökare. konsekvens i turistutbudet (hotell och andra hotell, B, rum och hyresbostäder). kommunens demografiska utveckling, befolkningens grad av kulturellt deltagande. samstämmigheten mellan företag inom kultur, kreativitet och turism (vinstdrivande och icke vinstdrivande) och därmed sammanhängande anställda. Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska omfatta följande: a) Behörighetskriterier som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. b) Åtagande om att investeringens klimatbidrag enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 25 % av den totala kostnaden för den investering som stöds av faciliteten för återhämtning och resiliens. c) Åtagande att rapportera om genomförandet av åtgärden efter halva programmets löptid och dess upphörande.
M1C3–13	Investering 2.2 – Skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap	Milstolpe	Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: för skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap	Bestämmelse i dekretet som anger ikraftträdandet av kulturministeriets förordning om tilldelning av medel för skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	I förordningen om kulturministeriet fördelas resurserna för att skydda och förbättra landsbygdens arkitektur och landskap. För att skydda och förbättra landsbygdens arkitektur och landskap (Inv 2.2) ska valet av de tillgångar som ska återvinnas prioritera investeringens förmåga att skapa effekter på landskapsvärdenas bevarandemål. Följande ska prioriteras: — på tillgångar som är belägna i territoriella områden med högt landskapsvärde (tillgångar som är belägna i områden av intresse för landskapet eller av betydande allmänintresse (artiklarna 142–139 i DLgs 42/2004), för de landskap som omfattas av Unescos erkännande, FAO GIAHS, tillgångar som redan är tillgängliga för allmänheten eller som ägaren samtycker till att vara tillgängliga, även inom lokala och integrerade kretsar och nätverk, ”områdesprojekt”, uppdelade efter samlade ämnen, som på ett effektivare sätt kan säkerställa att målen för landskapsförnyelse uppnås, — projekt i områden som förbättrar integrationen och synergierna med andra kandidater till PNRR och andra planer/projekt av territoriell karaktär som stöds av den nationella programplaneringen (kulturministeriet). För att definiera de typer av landsbygdsarkitektur som omfattas av åtgärden kan det hänvisas till MiBAC:s dekret av den 6 oktober 2005 (för genomförande av lagen av den 24 december 2003, nr 378 – skydd och förbättring av landsbygdsarkitektur). Preliminärt kan kriterierna gälla följande: bevarandestatus för tillgångarna, användningsnivåer och den roll som dessa tillgångar spelar i territoriella och urbana sammanhang. Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
M1C3–14	Investering 2.3 – Program för att förbättra identiteten på platser, parker och historiska trädgårdar	Milstolpe	Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: för projekt som syftar till att förbättra platsers, parkers och historiska trädgårders identitet	Bestämmelse i dekretet om kulturministeriets ikraftträdande av dekretet om tilldelning av resurser till projekt för att förbättra identiteten på platser, parker och historiska trädgårdar	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	I förordningen om kulturministeriet tilldelas de ansvariga förvaltningarna resurser för projekt som syftar till att förbättra platsers, parkers och historiska trädgårders identitet. Historiska parker och trädgårdar (Inv. 2.3) som är föremål för intervention är uteslutande skyddade kulturtillgångar för vilka konstnärligt eller historiskt intresse har deklarerats. De kan tillhöra både det statliga kulturministeriet och icke-statliga tillgångar. Urvalet ska göras på grundval av kriterier som ska fastställas av en teknisk och vetenskaplig samordningsgrupp bestående av företrädare för MiC, universitetet, ANCI och branschorganisationer. Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
M1C3–15	Investering 2.4 – Seismisk säkerhet på platser för religionsutövning, restaurering av FEC-kulturarv och skyddshamnar för konstverk	Milstolpe	Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: för seismisk säkerhet i samband med gudstjänstgöring och restaurering av kulturarvet (Fondo Edifici di Culto)	Bestämmelse i dekretet som anger ikraftträdandet av kulturministeriets förordning om tilldelning av medel för seismisk säkerhet i samband med gudstjänstgöring och restaurering av kulturarvet (Fondo Edifici di Culto)	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	I förordningen om kulturministeriet fastställs genomförandeenheten samt stödberättigandet och finansieringen av byggnader som är föremål för interventioner. och typologi. (Inv. 2.4) De seismiska förebyggande åtgärderna och säkerhetsåtgärderna för gudstjänstlokaler berör de områden som drabbats av flera jordbävningar som drabbade regionerna i Italien från och med 2009 (Abruzzerna, Lazio, Marche och Umbrien). FEC:s (Fondo Edifici di Culto) insatser väljs ut på grundval av tillståndet för bevarandet av FEC:s tillgångar. Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
M1C3–16	Investeringar – 2.1 De små historiska städernas attraktionskraft	Mål	Insatser för att stärka kultur- eller turistplatser	SAKNAS	Antal	0	1 300	KVARTAL 2	2025	Föratt målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också stöd från minst 1 små och medelstora företag till projekt i de små historiska städerna. Målet ska mäta antalet insatser som har slutförts för att stärka kultur- och turistplatser, vilket framgår av individuella intyg om regelbundet genomförande (restaurering och förnyelse av kulturarvet, byggnader avsedda för kultur- och turisttjänster, små turistinfrastrukturer). Denna ska innefatta följande: Adaptiv återanvändning och funktionell, strukturell och anläggningsmässig förnyelse av byggnader och offentliga platser för kulturella tjänster (såsom museer och bibliotek), förbättrad energieffektivitet, användning av alternativ och förnybar energi och undanröjande av hinder som begränsar tillträdet för personer med funktionsnedsättning. Bevarande och tillvaratagande av kulturarvet (t.ex. arkeologiskt, historiskt, arkitektoniskt och demoetno-antropologiskt). skapande av kunskaps- och informationsplattformar och integrerade informationssystem). skapande av kulturella och konstnärliga aktiviteter, skapande och främjande av kulturella och tematiska resvägar, historiska resvägar, cykel- och/eller gångvägar för anslutning och användning av platser av intresse för turister (t.ex. museer, monument, Unescos platser, bibliotek, arkeologiska områden och andra kulturella, religiösa och konstnärliga attraktioner). — Stöd till kultur-, turism-, handels-, jordbruks- och hantverksföretag. 37 % av interventionerna ska genomföras i mindre utvecklade regioner.
M1C3–17	Investering – 2.2 Skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap	Mål	Insatser för skydd och förbättring av landsbygdsarkitektur och landsbygdslandskap slutförda	SAKNAS	Antal	0	3 000	KVARTAL 4	2025	Målgruppen upptäcker det totala antalet tillgångar som omfattas av slutförda interventioner (vilket framgår av intyget om att arbetena utförts regelbundet). För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt måste ytterligare 900 arbeten om skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskapsskydd inledas (vilket framgår av intyget om att arbetena påbörjats). Typ av insatser som ska fyllas i omfattar följande: 1. Konservativ rehabilitering och funktionell återhämtning av jordbruksbosättningar, artefakter och historiska byggnader på landsbygden, jordbruksgrödor av historiskt intresse och typiska delar av arkitektur och landsbygdslandskap. Bland de tekniker som används för återställande och strukturanpassning ska miljökompatibla lösningar och användning av alternativa energikällor prioriteras. 2. Slutförande av folkräkningen av det landsbygdsbyggda kulturarvet och genomförande av nationella och regionala informationsverktyg
M1C3–18	Investering 2.3-program för att förbättra platsernas identitet: parker och historiska trädgårdar	Mål	Antal omställda parker och historiska trädgårdar	SAKNAS	Antal	0	40	KVARTAL 4	2025	Indikatorn ska hänvisa till antalet historiska parker och trädgårdar som omkalibrerats (vilket framgår av intyget om att arbetena utförts regelbundet). Föratt målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs det också att minst 1 aktörer har genomgått utbildning. Typ av insatser som ska genomföras för att återställa parker och historiska trädgårdar på ett tillfredsställande sätt: -underhåll/återställande/förvaltning av vegetationsdelens utveckling. -restaurering av de nuvarande arkitektoniska och monumentala delarna (t.ex. små byggnader, fontäner och inventarier). -analys och optimering av nuvarande metoder för användning av utrymmen för att möjliggöra en optimal användning. -respekt för de mest sårbara eller värdefulla områdena, -insatser för att säkerställa tillgänglighet för personer med nedsatt funktionalitet. -säkring av inhägnade områden, ingångsspärrar, videoövervakningssystem. -införande av informationsverktyg (t.ex. affischer och guider) för att främja kunskap och medveten användning bland medborgarna. -åtgärder för tillvaratagande av kultur-, utbildnings- och rekreationsändamål.
M1C3–19	Investering – 2.4 Seismisk säkerhet för gudstjänstlokaler, restaurering av FEC:s (Fondo Edifici di Culto) kulturarv och skyddshamnar för konstverk (restaureringskonst)	Mål	Insatser för seismisk säkerhet på gudstjänstlokaler, restaurering av FEC:s (Fondo Edifici di Culto) kulturarv och skydd för slutförda konstverk	SAKNAS	Antal	0	300	KVARTAL 4	2025	Målet ska mäta antalet interventioner för jordbävningssäkerhet på gudstjänstplatser, restaurering av FEC (Fondo Edifici di Culto), skydd för konstverk i händelse av katastrofer slutförda (vilket styrks av intyget för regelbundet utförande av bygg- och anläggningsarbeten). Interventionerna ska omfatta följande: förebyggande antiseismiska ingrepp av arkitektoniska tillgångar för att återställa befintliga skador och skydda kulturarvet. II) Projektet ”Återhämtning art Conservation” ska skapa tillfälliga och skyddade fyndigheter för bevarande av lös egendom i händelse av en katastrof.
M1C3–20	Investering – 3.2 Utveckling av filmindustrin (projektet Cinecittà)	Milstolpe	Undertecknande av kontrakt mellan den verkställande enheten Cinecittà SPA och företagen avseende uppförandet av nio studior	Undertecknande av kontrakt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2023	Undertecknande av kontrakten mellan genomförandeorganet, Cinecittà S.P.A. och företagen om uppförande av nio studior. Denna insats omfattar byggande av nya studior, återställande av befintliga studior, investeringar i ny digital teknik, system och tjänster som syftar till att stärka filmstudiorna i Cinecittà som förvaltas av Cinecittà S.P.A. Kontraktet mellan genomförandeenheten Cinecittà S.P.A. och företagen ska innehålla urvalskriterier/behörighetskriterier för efterlevnad av den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) för tillgångar/verksamheter och/eller företag som får stöd. Åtagande/mål att investera 20 % i tillgångar/verksamheter och/eller företag som uppfyller urvalskriterierna för digital märkning och 70 % med urvalskriterier för klimatspårning.
M1C3–21	Investering – 3.2 Utveckling av filmindustrin (projektet Cinecittà)	Mål	Antal studior vars arbeten för omkvalificering, modernisering och uppförande är slutförda	SAKNAS	Antal	0	9	KVARTAL 2	2026	Interventionerna avser — uppförande av fem nya studior och — renovering av fyra befintliga studior. Ett tillfredsställande uppnående av målet ska också vara beroende av slutförandet av de interventioner som anges i raderna B och C i beskrivningen av åtgärden.
M1C3–22	Investeringar 4.2 – Främjande av turismföretagens konkurrenskraft	Milstolpe	Investeringspolitik för Europeiska investeringsbankens tematiska fond.	Antagande av investeringspolitiken	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	I investeringspolicyn ska åtminstone följande fastställas: arten, omfattningen och de insatser som får stöd, de berörda stödmottagarna, kriterierna för stödberättigande för stödmottagare och deras urval genom en öppen ansökningsomgång. samt bestämmelser för att återinvestera potentiella återflöden för samma politiska mål. Investeringspolicyn ska innebära att 50 % av fonden avsätts för energieffektivitetsåtgärder. Investeringspolicyn ska innehålla urvalskriterier för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) för transaktioner som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en förteckning över uteslutning och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
M1C3–23	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Milstolpe	Investeringspolitik för den nationella turistfonden.	Antagande av investeringspolitiken	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Fonden är avsedd för inköp, omstrukturering och omkvalificering av italienska fastigheter för att stödja utvecklingen av turismen i de områden som drabbats hårdast av krisen eller marginella områden (kustområden, mindre öar, yttersta randområden samt landsbygds- och bergsområden). Investeringspolicyn ska innehålla urvalskriterier för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) för transaktioner som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en förteckning över uteslutning och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
M1C3–24	Investeringar 4.2 Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Milstolpe	Investeringspolitik för Garantifond för små och medelstora företag.	Antagande av investeringspolitiken	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Investeringspolicyn ska innebära att 50 % av fonden avsätts för energieffektivitetsåtgärder. Investeringspolicyn ska innehålla urvalskriterier för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) för transaktioner som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en förteckning över uteslutning och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
M1C3–25	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Milstolpe	Investeringspolitik för Fondo Rotativo	Antagande av investeringspolitiken	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Investeringspolicyn ska innebära att 50 % av fonden avsätts för energieffektivitetsåtgärder. Investeringspolicyn ska innehålla urvalskriterier för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) för transaktioner som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en förteckning över uteslutning och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
M1C3–26	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Milstolpe	Ikraftträdande av genomförandedekret om skattekredit för ombyggnad av logianläggningar, som innehåller	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den budgetlag som möjliggör skattelättnaden och bestämmelse i tillhörande genomförandeakter som anger deras ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Referenslagstiftningen för beviljandet av skattelättnaden är lag nr 83 av den 31 maj 2014 om erkännande av en skattelättnad för åtgärder för ombyggnad av turistbostäder. Urvals- och godtagbarhetskriterier för efterlevnad av DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01) för tillgångar/verksamheter och stödmottagare som får stöd, som kräver att åtminstone en förteckning över uteslutna används och att relevanta delar av EU:s och medlemsstaternas miljölagstiftning efterlevs för de tillgångar/verksamheter och stödmottagare som får stöd, och att efterlevnaden säkerställs.
M1C3–27	Investeringar – 4.3 Caput Mundi-Next Generation EU för stora turistevenemang	Mål	Antal kultur- och turistanläggningar vars återställning i genomsnitt nådde 50 % av Stato Avanzamento Lavori (SAL) (första omgången)	SAKNAS	Antal	0	100	KVARTAL 4	2024	Investeringen ska omfatta interventioner som omfattar 1. förnyelse och restaurering av kultur- och urbana arv och komplex som har ett högt historiskt och arkitektoniskt värde i Rom för investeringslinjen ”Roman Cultural Heritage for EU-Next Generation”. 2.förbättring, säkerhet, antiseismisk konsolidering, restaurering av platser och byggnader av historiskt intresse och arkeologiska vägar för investeringslinjen Jubilee. 3.ombyggnad av platser i perifera områden för investeringslinjen ”#LaCittàCondivisa”. 4.interventioner i parker, historiska trädgårdar, byar och fontäner för investeringslinje #Mitingodiverde. 5.digitalisering av kulturella tjänster och utveckling av appar för turister eller investeringslinje #Roma 4.0. 6.Insatser för att öka utbudet av kulturutbud till periferi för social integration för investeringslinje #Amanotesa.
M1C3–28	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Mål	Antal turistföretag som får skatteavdrag för infrastruktur och/eller tjänster.	SAKNAS	Antal	0	3 500	KVARTAL 4	2025	Minst 3 500 turistföretag som får stöd genom skattelättnaden för infrastruktur och/eller tjänster. Det stöd som skatteavdraget ger ska höja kvaliteten på gästfriheten för turister genom -investeringar för miljömässig hållbarhet (förnybara energikällor mindre energiintensiva) -ombyggnad och höjning av kvalitetsnormerna för italienska logianläggningar
M1C3–29	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Mål	Antal turistprojekt som ska få stöd genom Europeiska investeringsbankens tematiska fonder	SAKNAS	Antal	0	170	KVARTAL 2	2026	Stöd till minst 170 turistprojekt. Det stöd som tillhandahålls genom Europeiska investeringsbankens tematiska fonder ska inriktas på följande: ·stöd till innovativa investeringar för den digitala omställningen ·öka utbudet av tjänster till turismen ·främjande av sammanläggning av företag
M1C3–30	Investeringar 4.2: Medel för turismens konkurrenskraft företag	Mål	Europeiska investeringsbankens tematiska fonder: Utbetalning till fonden av totalt 350 EUR 000 000	SAKNAS	Antal	0	350 000 000	KVARTAL 4	2022	Utbetalningen ska vara i linje med den investeringspolitik som fastställs i målet.
M1C3–31	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Mål	Nationella turistfonden: Utbetalning till fonden av totalt 150 000 EUR 000 för stöd till eget kapital	SAKNAS	Antal	0	150 000 000	KVARTAL 4	2022	Utbetalningen ska vara i linje med den investeringspolitik som fastställs i målet.
M1C3–32	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Mål	Antal turistföretag som ska få stöd genom garantifonden för små och medelstora företag	SAKNAS	Antal	0	1 000	KVARTAL 4	2025	Minst 1 000 turistföretag som får stöd från garantifonden för små och medelstora företag.
M1C3–33	Investeringar 4.2 Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Mål	Antal företag som ska få stöd genom Fondo Rotativo (första omgången)	SAKNAS	Antal	0	300	KVARTAL 4	2025	Minst 300 företag som stöds av Fondo Rotativo, De insatser som finansieras genom Fondo rotativo ska omfatta följande: -åtgärder för energiomställning -insatser för klimatskal och renovering, i enlighet med artikel 3 punkt 1 b i presidentdekret nr 380/2001 (en enda text med bestämmelser i lagar och andra författningar om byggnader). -insatser för att undanröja arkitektoniska hinder. -åtgärder för att helt eller delvis ersätta luftkonditioneringssystem. -inköp av möbler och inredningsdelar som uteslutande är avsedda för de logianläggningar som omfattas av detta dekret -interventioner för antagande av antiseismiska åtgärder -renovering av inredningsdelar. -uppförande av termiska pooler och förvärv av utrustning och utrustning som behövs för att bedriva spa-verksamhet samt för mässor för förnyelse av utställningsstrukturerna.
M1C3–34	Investeringar 4.2 Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Mål	Antal fastigheter som har byggts om för turism av den nationella turistfonden		Antal	0	12	KVARTAL 4	2025	Minst 12 fastigheter som har byggts om för turism av den nationella turistfonden och som skulle kunna nå 17 fastigheter med tanke på hävstångseffekten. Stödet från den nationella turistfonden ska syfta till att -Investeringar i produkt-, process- och förvaltningsinnovation för att främja den digitala omvandlingen av utbudet av turismtjänster. -Investeringar för att säkerställa kvaliteten på turistgästernas kvalitet -främja sammanslutningar och utveckling av företagsnätverk.
M1C3–35	Investeringar – 4.3 Caput Mundi-Next Generation EU för stora turistevenemang	Milstolpe	Undertecknande av varje avtal om sex projekt mellan ett ministerium för turism och stödmottagare/genomförandeorgan	Offentliggörande av programavtalet mellan ministeriet för turism, huvudstaden Rom kommun och övriga berörda aktörer	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Avtalen ska undertecknas för de 6 projekten 1) det romerska kulturarvet för EU:s nästa generation. 2) från Pagan Rom till Christian Rom-Jubilee. 3) #Lacittàcondivisa. 4) #Mitingodiverde. 5) romer 4.0; 6) #Amanotesa Förteckningen över stödmottagare/genomförandeorgan ska omfatta följande: Huvudstaden Rom. Arkeologiskt förnuft för kultur-, miljö- och landskapsarv i Rom (MIC). Arkeologiska park Colosseum. Arkeologiska park Appia Antica. Diocese i Rom, Ministeriet för turism, Regionen Lazio. Före anbudsinfordran ska urvals- och tilldelningskriterierna och projektens särdrag fastställas med tillhörande resurser. Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
M1C3–36	Investeringar – 4.3 Caput Mundi-Next Generation EU för stora turistevenemang	Mål	Antal kultur- och turistplatser vars återkvalificering har slutförts	SAKNAS	Antal	0	200	KVARTAL 2	2026	Investeringen ska omfatta interventioner som omfattar -förnyelse och restaurering av kultur- och urbana arv och komplex som har ett högt historiskt och arkitektoniskt värde i Rom för investeringslinjen ”Roman Cultural Heritage for EU-Next Generation”. -förbättring, säkerhet, antiseismisk konsolidering, restaurering av platser och byggnader av historiskt intresse och arkeologiska vägar för investeringslinjen Jubilee. -ombyggnad av platser i perifera områden för investeringslinjen ”#LaCittàCondivisa”. -interventioner i parker, historiska trädgårdar, byar och fontäner för investeringslinje #Mitingodiverde. -digitalisering av kulturella tjänster och utveckling av appar för turister eller investeringslinje #Roma 4.0. -insatser för att öka utbudet av kulturutbud till periferi för social integration för investeringslinje #Amanotesa. Investeringen ska omfatta omskolningsåtgärder som äger rum på minst 5 arkeologiska/kulturella platser för investeringslinjen ”Roman Cultural Heritage for EU-Next Generation”, minst 125 arkeologiska/kulturella platser för ”Jubilee-vägar”. minst 50 arkeologiska/kulturella platser för #Lacittàcondivisa. minst 15 arkeologiska/kulturella platser för #Mitingodiverde, minst 5 arkeologiska/kulturella platser för romer 4.0 För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs det också att alla projekt inom investeringslinjen ”#Amanotesa” slutförs och att appen ”CaputMundi – Roma4U” är tillgänglig för allmänheten.

D. UPPDRAG 2, DEL 1: Cirkulär ekonomi, jordbruksbaserade livsmedel och grön omställning

Denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens omfattar investeringar och reformer inom avfallshantering, cirkulär ekonomi, stöd till värdekedjor för jordbruksbaserade livsmedel och grön omställning. Dessa reformer och investeringar kompletteras med reformer för att öka konkurrensen inom avfallshantering och lokala offentliga tjänster inom ramen för reformdelen ”företagsklimat” och förbättra vattenförbrukningen för jordbruket. Denna del är ett svar på de landsspecifika rekommendationerna för att fokusera investeringarna i den gröna omställningen, även i den cirkulära ekonomin.

Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om behovet av att ”inrikta investeringarna på den gröna och digitala omställningen, särskilt [...] avfallshantering och vattenförvaltning” (landsspecifik rekommendation 3, 2020) och att ”inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på [...] och infrastrukturens kvalitet, även med beaktande av regionala skillnader” (landsspecifik rekommendation 3 och 2019).

Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).

D.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Cirkulär ekonomi

Reform 1.1 – Nationell strategi för cirkulär ekonomi

Denna reform består i antagandet av en bred nationell strategi för den cirkulära ekonomin som omfattar ett nytt digitalt spårbarhetssystem för avfall, skatteincitament för att stödja återvinningsverksamhet och användning av returråvaror, en översyn av miljöbeskattningen, rätten till återanvändning och reparation, reformen av systemet för utökat producentansvar (EPR) och konsortiesystemet, stöd till befintliga regleringsverktyg (t.ex. slutlagstiftning om avfall och minimala miljökriterier inom ramen för miljöanpassad offentlig upphandling) och stöd till projekt för industriell symbios. Reformen av systemet för utökat producentansvar och konsortier ska också ta hänsyn till behovet av en effektivare användning av miljöbidraget för att säkerställa tillämpningen av transparenta och icke-diskriminerande kriterier. Det ska inrättas ett särskilt tillsynsorgan i syfte att övervaka hur konsortiesystemen fungerar och är effektiva, under ledning av ministeriet för ekologisk omställning (MITE). Åtgärden ska omfatta alla konsortier (inte bara CONAI-förpackningssystemet).

Reform 1.3 – Tekniskt stöd till lokala myndigheter

Denna reform består av tekniskt stöd från regeringen till lokala myndigheter för genomförandet av EU:s miljölagstiftning och nationell miljölagstiftning, utarbetande av planer och projekt för avfallshantering och anbudsförfaranden. Stödet till anbudsförfaranden ska säkerställa att koncessioner inom avfallshantering beviljas på ett öppet och icke-diskriminerande sätt som ökar konkurrenskraftiga processer för att uppnå bättre standarder för offentliga tjänster. Denna reform stöder därför genomförandet av de reformer av avfallshanteringen som föreslagits inom ramen för reformdelen av företagsklimatet. Tekniskt stöd ska också omfatta miljöanpassad offentlig upphandling.

Investering 2.1 – Logistikplanen för jordbruks-, livsmedels-, fiskeri- och vattenbrukssektorerna, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial

Denna åtgärd består i beviljande av stöd till materiella och immateriella investeringar (såsom lagringsanläggningar för jordbruksråvaror, omvandling och bevarande av råvaror, digitalisering av logistik och infrastrukturinsatser på livsmedelsmarknaderna), investeringar i livsmedelstransporter och logistik för att minska de miljömässiga och ekonomiska kostnaderna och innovationen i produktionsprocesser, precisionsjordbruk och spårbarhet (t.ex. blockkedjor). Urvalskriterierna ska överensstämma med den behovsbedömning som utarbetats inom ramen för den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken av ministeriet för jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukspolitik. Åtgärden syftar till att främja minskade utsläpp under transport- och logistikfaserna inom jordbruks- och livsmedelssektorn, med hjälp av elfordon och transportsystem, och främja digitaliseringen av sektorn och användningen av förnybar energi.

Investering 2.2 – Jord- och solenergipark

Denna åtgärd består i att bevilja stöd till investeringar i produktionsstrukturer inom jordbruks-, djuruppfödningssektorn och den agroindustriella sektorn, avlägsna och bortskaffa det befintliga taket och bygga ett nytt isolerat tak, skapa automatiserade ventilations- och/eller kylsystem och installera solpaneler, intelligent hantering av flöden och ackumulatorer.

Investering 2.3 – Innovation och mekanisering inom jordbruks- och livsmedelssektorerna

Denna åtgärd består i beviljande av stöd till investeringar i materiella och immateriella tillgångar som syftar till att

-innovation och mekanisering inom jordbruket, särskilt maskiner som inte är avsedda att användas på väg.

-innovation i processerna för omvandling, lagring och förpackning av extra jungfruolja.

Maskiner som inte är avsedda att användas på väg ska vara utsläppsfria eller endast drivas med biometan som uppfyller kriterierna i direktiv 2018/2001 (direktivet om förnybar energi II). Producenter av biobränsle, biometan och biobränsle ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) utfärdade av oberoende utvärderare, i enlighet med direktiv 2018/2001. Verksamhetsutövaren ska köpa ursprungsgarantiintyg som står i proportion till den förväntade bränsleanvändningen.

Investering 3.3 – Kultur och medvetenhet om miljöfrågor och utmaningar

Denna investering består i utformning och produktion av digitalt innehåll för att öka medvetenheten om miljö- och klimatutmaningar. Det digitala innehållet ska bestå av poddsändningar, skolvideolektioner, videor och artiklar. En internetbaserad, abonnemangsfri plattform ska inrättas med målet att bli det mest omfattande ”arkivet” med utbildnings- och rekreationsmaterial om miljörelaterade frågor. Produktionen av digitalt innehåll förväntas involvera viktiga opinionsbildare. Exempel på ämnen som täcks genom olika kanaler kan vara följande: övergångsregler, energimixens roll och rollen för förnybara energikällor, klimatförändringar, atmosfärens hållbarhet och globala temperaturer, havens dolda roll, vattenreserver, enskilda och organisatoriska ekologiska fotavtryck, cirkulär ekonomi och nytt jordbruk.

D.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M2C1–1	Reform 1.1 – Nationell strategi för cirkulär ekonomi	Milstolpe	Ikraftträdande av ministerdekretet om antagande av den nationella strategin för den cirkulära ekonomin	Bestämmelse i ministerdekretet om ikraftträdande Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Ministerdekretet för antagandet av den nationella strategin för cirkulär ekonomi, som ska innehålla åtminstone följande åtgärder: -ett nytt digitalt spårbarhetssystem för avfall som å ena sidan ska stödja utvecklingen av en sekundär marknad för råvaror (genom att tillhandahålla en tydlig ram för försörjningen av returråvaror) å andra sidan ska kontrollmyndigheterna förebygga och bekämpa olaglig hantering av avfall. -skatteincitament för att stödja återvinningsverksamhet och användning av returråvaror. -en översyn av miljöbeskattningssystemet för avfall i syfte att göra materialåtervinning mer praktiskt än deponering och förbränning inom det nationella territoriet. -rätt till återanvändning och reparation. -reform av systemet för utökat producentansvar (utökat producentansvar) och konsortiesystem för att stödja uppnåendet av EU:s mål genom inrättandet av ett särskilt tillsynsorgan, under ordförandeskap av MITE, i syfte att övervaka hur konsortiesystemen fungerar och hur effektiva de är. -stöd till befintliga regleringsverktyg: Avskaffande av avfallslagstiftning (nationell och regional), Minimum Environmental Criteria (CAM) inom ramen för miljöanpassad offentlig upphandling. Utvecklingen/uppdateringen av EoW och CAM ska särskilt omfatta konstruktion, textilier, plast, avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE). -stöd till projekt för industriell symbios genom rättsliga och finansiella instrument.)
M2C1–2	Reform 1.3 – Tekniskt stöd till lokala myndigheter	Milstolpe	Godkännande av avtal om utarbetande av handlingsplanen för kapacitetsuppbyggnad till stöd för lokala offentliga myndigheter	Offentliggörande av det godkända avtalet på ministeriets webbplats	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Godkännande av en överenskommelse om utveckling av handlingsplanen för kapacitetsuppbyggnad för att stödja lokala myndigheter i genomförandet av de minimimiljökriterier (CAM) som fastställs i lag (lagstiftningsdekret nr 50/2016 om offentlig upphandling) inom ramen för miljöanpassad offentlig upphandling (miljöanpassad offentlig upphandling) och inledandet av stödåtgärden. Tekniskt stöd till lokala myndigheter (regioner, provinser och kommuner) ska garanteras av regeringen (ministeriet för ekologisk omställning, ministeriet för ekonomisk utveckling och andra relevanta) genom de interna företagen. Det tekniska stödet ska omfatta följande: -tekniskt stöd för genomförandet av EU-lagstiftning på miljöområdet och nationell lagstiftning. -stöd till utarbetande av planer och projekt för avfallshantering. -stöd till anbudsförfaranden, även för att säkerställa att koncessioner inom avfallshantering beviljas på ett öppet och icke-diskriminerande sätt, vilket ökar konkurrensförfarandena för att uppnå bättre standarder för offentliga tjänster. Ministeriet för ekologisk omställning ska utarbeta en särskild handlingsplan för kapacitetsuppbyggnad för att hjälpa lokala myndigheter och professionella offentliga upphandlare att tillämpa de minimimiljökriterier (CAM) som fastställs i lag (lagstiftningsdekret nr 50/2016 om offentlig upphandling) inom ramen för miljöanpassad offentlig upphandling.
M2C1–3	Investeringar 2.1: Logistikplan för jordbruks-, fiske- och vattenbrukssektorerna, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial	Milstolpe	Offentliggörande av slutlig rangordning inom ramen för incitamentsystemet för logistik	Offentliggörande på ministeriets webbplats eller någon annan stödkanal	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	I godkännandedekretet fastställs den slutliga rangordningen. Systemet för logistikincitament ska omfatta följande: a) Behörighetskriterier som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. b) Åtagande om att investeringens klimatbidrag enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 32 % av den totala kostnaden för den investering som stöds av faciliteten för återhämtning och resiliens. c) Åtagande om att investeringens digitala bidrag enligt metoden i bilaga VII till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 27 % av den totala kostnaden för den investering som stöds av faciliteten för återhämtning och resiliens. åtagande att rapportera om genomförandet av åtgärden halvvägs genom stödordningens löptid och dess upphörande.
M2C1–4	Investeringar 2.2: Agrosolenergipark	Mål	Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen	SAKNAS	Procentsats	0	30	KVARTAL 4	2022	Identifiering av stödmottagande projekt vars totala värde uppgår till minst 30 % av de totala finansiella resurser som avsatts för investeringen. Investeringen ska genomföras genom två olika förfaranden som redan finns och ska refinansieras. Dessa förfaranden möjliggör utbetalning av lån till företag som uppfyller kraven och lämnar in ansökan.
M2C1–5	Investeringar 2.2: Agrosolenergipark	Mål	Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen	SAKNAS	Procentsats	19	32	KVARTAL 4	2023	De stödmottagande projekt vars totala värde uppgår till minst 32 % av de totala finansiella resurser som avsatts för investeringen ska identifieras. I tilldelningsförfarandet föreskrivs utbetalning av bidrag eller andra incitament till företag som uppfyller kraven och som lämnar in ansökan.
M2C1–6	Investeringar 2.2: Agrosolenergipark	Mål	Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen	SAKNAS	Procentsats	32	63.5	KVARTAL 2	2024	Identifiering av stödmottagande projekt vars totala värde uppgår till minst 63,5 % av de totala finansiella resurser som avsatts för investeringen. Tilldelningsförfarandet ska innehålla bestämmelser om utbetalning av bidrag eller andra incitament till företag som uppfyller kraven och som lämnar in ansökan.
M2C1–6a	Investeringar 2.2: Agrosolenergipark	Mål	Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen	SAKNAS	Procentsats	63.5	100	KVARTAL 4	2024	Identifiering av stödmottagande projekt vars totala värde uppgår till minst 100 % av de ytterligare finansiella resurser som avsatts för investeringen. I tilldelningsförfarandet föreskrivs utbetalning av bidrag eller andra incitament till företag som uppfyller kraven och som lämnar in ansökan.
M2C1–7	Investeringar 2.3: Innovation och mekanisering inom jordbruks- och livsmedelssektorerna	Mål	Offentliggörande av slutliga rangordningar med angivande av slutmottagare.	SAKNAS	Antal	0	10 000	KVARTAL 4	2024	Identifiering av minst 10 000 slutmottagare för investeringar i innovation i den cirkulära ekonomin och bioekonomin. Investeringarna ska omfatta minst ett av följande: — Ersättning av fler förorenande terrängfordon Införande av precisionsjordbruk och jordbruksmaskiner 4.0 — Ersättning av mer föråldrade anläggningar för olivfabriker För att uppfylla kraven i Do-No — Principen om betydande skada ska terrängfordon vara utsläppsfria eller endast drivas med biometan, vilket ska uppfylla kriterierna i direktiv 2018/2001 (direktivet om förnybar energi II). Producenter av biobränsle, biometan och biobränsle ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) utfärdade av oberoende utvärderare, i enlighet med direktiv 2018/2001. Verksamhetsutövaren ska köpa ursprungsgarantiintyg som står i proportion till den förväntade bränsleanvändningen.
M2C1–8	Investeringar 2.3: Innovation och mekanisering inom jordbruks- och livsmedelssektorerna	Mål	Stöd till investeringar i innovation i den cirkulära ekonomin och bioekonomin	SAKNAS	Antal	10 000	15 000	KVARTAL 2	2026	Minst 15 000 slutmottagare har fått stöd för betalda investeringar i innovation i den cirkulära ekonomin och bioekonomin efter slutförandet av projekten. De investeringar som får stöd är följande: Ersättning av mer förorenande terrängfordon Införande av precisionsjordbruk Ersättning av mer föråldrade anläggningar för olivfabriker För att uppfylla principen Orsaka ingen betydande skada ska terrängfordon vara utsläppsfria eller endast drivas med biometan, vilket ska uppfylla kriterierna i direktiv 2018/2001 (direktivet om förnybar energi). Producenter av biobränsle, biometan och biobränsle ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) utfärdade av oberoende utvärderare, i enlighet med direktiv 2018/2001. Verksamhetsutövaren ska köpa ursprungsgarantiintyg som står i proportion till den förväntade bränsleanvändningen.
M2C1–9	Investeringar 2.2: Agrosolenergipark	Mål	Elproduktion från jordbruket	SAKNAS	kW	0	1 383 000	KVARTAL 2	2026	Installerad solproduktionskapacitet på minst 1 383 000 kW
M2C1–10	Investeringar 2.1: Logistikplan för jordbruks-, fiske- och vattenbrukssektorerna, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial	Mål	Insatser för att förbättra logistiken inom sektorerna för livsmedel, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial	SAKNAS	Antal	0	48	KVARTAL 2	2026	Minst 48 insatser för att förbättra logistiken för jordbruks-, fiske- och vattenbrukssektorerna, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial.
M2C1–11	Investeringar 3.3: Kultur och medvetenhet om miljöfrågor och utmaningar	Milstolpe	Lansering av webbplattform och avtal med författare	Meddelande om undertecknande av avtal med innehållsproducenter	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Offentlig lansering av webbplattformen och slutliga avtal med ”innehållsproducenter”. Projekten syftar till att utveckla minst 180 poddsändningar, skolspecifika videolektioner och videoinnehåll som produceras och finns tillgängligt på webbplattformen om miljöomställningen.
M2C1–12	Investeringar 3.3: Kultur och medvetenhet om miljöfrågor och utmaningar	Mål	Audiovisuellt material om miljöomställning	SAKNAS	Antal	0	180	KVARTAL 2	2026	Minst 180 poddsändningar, skolspecifika videolektioner och videoinnehåll som produceras och laddas upp på webbplattformen.

D.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Reform 1.2 – Nationellt program för avfallshantering

Denna reform består i antagandet av ett brett nationellt program för avfallshantering som syftar till att uppnå de högsta nivåerna av förberedelse för återanvändning, materialåtervinning och återvinning av avfall, anpassning av det nätverk av anläggningar som krävs för integrerad avfallshantering, minimering av slutförvaring som det slutliga och återstående alternativet, upprättande av övervakningssystem, förhindrande av att nya överträdelseförfaranden inleds mot Italien, åtgärder mot låg insamling av avfall, avhållande av deponering och säkerställande av komplementaritet med regionala avfallsprogram, så att målen i europeisk och nationell avfallslagstiftning kan uppnås och olaglig avfallsdumpning och utomhusbränning bekämpas.

Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar

Denna investering består i att förbättra och mekanisera kommunernas nätverk för insamling av separerat avfall, bygga nya anläggningar för behandling/återvinning av organiskt avfall, flermaterials-, glas- och pappersförpackningar och innovativa behandlings- och materialåtervinningsanläggningar för personlig adsorbent bortskaffande (PAD), avloppsslam, läderavfall och textilavfall.

Investering 1.2 – Cirkulär ekonomi: flaggskeppsprojekt

Denna investering består i att stödja förbättringar av nät för separat insamling, bland annat genom digitalisering av processerna och/eller logistiken, och anläggningar för behandling/återvinning inom följande sektorer:

-Avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE), inklusive vindturbinblad och solcellspaneler.

-Pappers- och pappindustri;

-Återvinning av plastavfall (mekanisk, kemisk återvinning, ”plastnav”) inklusive plastskräp i havet (MPL). Inom detta område ska projekt för industriell symbios uppmuntras i form av ”cirkulära distrikt” för att säkerställa en fullständig återanvändning av biprodukter från återvinning av plast och producera varor med högt mervärde.

-Textil (”textilnav”).

Dessutom ska ett globalt övervakningssystem för att hantera olaglig dumpning utvecklas med hjälp av satelliter, drönare och teknik för artificiell intelligens (för ytterligare en beskrivning av det övergripande ingripandet se Investering 1.1 – Genomförande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem i Område 2 – del 4). Det globala övervakningssystemet ska, tillsammans med föreslagna åtgärder för spårbarhet av avfall, stödja lokala kontrollmyndigheter och ordningsstyrkor när det gäller att förebygga, kontrollera och bekämpa olaglig dumpning och organiserad brottslighet inom avfallshanteringen.

Investeringar 3.1 – De gröna öarna

Denna investering består i att finansiera och genomföra projekt inom energi (såsom förnybara energikällor, nät och energieffektivitet), vatten (såsom avsaltning), transport (såsom cykelvägar, utsläppsfria bussar och båtar) och avfall (såsom avfallssortering) på de 19 icke-sammanlänkade småöarna. Biometan ska uppfylla kriterierna i direktiv 2018/2001 (direktivet om förnybar energi II). Producenter av biobränsle, biometan och biobränsle ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) utfärdade av oberoende utvärderare, i enlighet med direktiv 2018/2001. Verksamhetsutövaren ska köpa ursprungsgarantiintyg som står i proportion till den förväntade bränsleanvändningen. För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 34 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 35 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 36 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 37 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning ska väljas ut.

Investering 3.2 – Grön samhällen

Denna investering består av stöd till landsbygds- och bergsområden, som har för avsikt att på ett balanserat sätt utnyttja sina viktigaste resurser (så kallade gröna samhällen) genom investeringar, särskilt på följande områden:

-integrerad och certifierad förvaltning av skogsjordbruket (”även genom utbyte av tillgodohavanden från avskiljning av koldioxid, förvaltning av biologisk mångfald och certifiering av försörjningskedjan för trä”).

-integrerad och certifierad förvaltning av vattenresurser.

-produktion av energi från lokala förnybara energikällor, såsom mikrovattenkraftverk, biomassa, biogas, vindkraft, kraftvärme och biometan.

-utveckling av hållbar turism (”kapabel att förbättra lokala produkter”).

-byggande och hållbar förvaltning av byggnadsbeståndet och infrastrukturen i ett modernt berg.

-energieffektivitet och intelligent integrering av anläggningar och nätverk.

-hållbar utveckling av produktionsverksamheten (ingen avfallsproduktion).

-integrering av rörlighetstjänster.

-utveckling av en hållbar jordbruksmodell (”som också är oberoende av energi genom produktion och användning av energi från förnybara energikällor inom el-, värme- och transportsektorerna”).

-För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 38 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 39 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 40 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 41 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning ska väljas ut.

Investering 3.4 – Fondo Rotativo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja avtal om leveranskedjor för jordbruksbaserade livsmedel, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor

Denna åtgärd ska bestå av en offentlig investering i en facilitet, Fondo Rotativo Contratti di Filiera (FCF), för att stimulera privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering inom Italiens jordbruks-, fiskeri- och vattenbrukssektorer, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor. Faciliteten ska fungera genom att tillhandahålla bidrag och subventionerade lån direkt genom ISMEA (Istituto di Servizi per il Mercato Agricolo Alimentare). Investeringsanslaget ska uppgå till 2 miljarder EUR, inklusive de avgifter som ska betalas till ISMEA.

Instrumentet ska förvaltas av ISMEA i egenskap av genomförandepartner. Fonden ska omfatta följande produktgrupper:

·Stödja företag, grupper av företag eller sammanslutningar av jordbruksproducenter samt organisationer för forskning och kunskapsspridning inom sektorerna för jordbruksbaserade livsmedel, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor genom att förbättra produktionsprocesserna genom att inkludera en kombination av följande verksamheter:

oFörbättra produktionsprocessernas miljömässiga hållbarhet med investeringar i materiella och immateriella tillgångar för att avsevärt öka effektiviteten i energi-, vatten- och resursförbrukningen i de berörda produktionsprocesserna.

oInvesteringar i kunskaps-, utbildnings-, forsknings- och innovationsprojekt, tekniköverföring och utvecklingsprojekt, som också kan stödja omorganisationen av förbindelserna mellan de olika aktörerna i leveranskedjan, för att öka produktionsprocessernas hållbarhet.

oInvesteringar i digitalisering av företag, inbegripet e-handel och ny teknik.

oInstallation av solcells- och solpaneler

Syftet med åtgärden är att minska utsläppen av växthusgaser, livsmedelsavfallet och användningen av bekämpningsmedel och antimikrobiella medel, förbättra energieffektiviteten och öka produktionen och användningen av förnybar energi.

För att genomföra investeringen i faciliteten ska ministeriet och ISMEA underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande innehåll:

1.Beskrivning av facilitetens beslutsprocess: Fondens slutliga investeringsbeslut ska fattas av en investeringskommitté eller ett annat relevant motsvarande styrande organ och godkännas med en majoritet av rösterna från ledamöter som är oberoende av regeringen.

2.Nyckelkrav i den tillhörande investeringspolicyn, som ska omfatta följande:

a.En beskrivning av den eller de finansiella produkterna och de stödberättigade slutliga stödmottagarna.

b.Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.

c.Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Investeringspolicyn ska särskilt utesluta följande förteckning över verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) Verksamhet och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 42 , ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 43 , iii) verksamheter och tillgångar som rör avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 44 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 45 .

d.Kravet att fondens slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.

3.Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, avgiftsstrukturen för genomförandepartnern och kravet att återinvestera eventuella återflöden i enlighet med facilitetens investeringspolicy.

4.Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, bland annat följande:

a.En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om den mobiliserade investeringen.

b.En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa att bedrägerier, korruption och intressekonflikter förebyggs, upptäcks och korrigeras.

c.Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigad i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan den åtar sig att finansiera en insats.

d.Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från ISMEA. Dessa revisioner ska verifiera i) att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter, II) efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada, reglerna för statligt stöd, klimatkraven och kraven på digitala mål i enlighet med bilaga VI till RRF-förordningen och bilaga VII till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens. och iii) att kravet på att fondens slutliga stödmottagare inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i det tillämpliga genomförandeavtalet och finansieringsavtalen respekteras.

5.Krav för klimatinvesteringar som genomförs av genomförandepartnern: minst 924 000 000,00 EUR av RRF-investeringen i fonden ska bidra till klimatförändringsmålen i enlighet med bilaga VI till RRF-förordningen. 46

Genomförandet av åtgärden ska slutföras genom att det totala beloppet av medel överförs till ISMEA för fonden senast den 31 augusti 2026.

D.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M2C1–13	Reform 1.2 – Nationellt program för avfallshantering	Milstolpe	Ikraftträdande av ministerdekretet för det nationella programmet för avfallshantering	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Ministerdekretet för det nationella programmet för avfallshantering ska åtminstone innehålla följande mål: uppnå de högsta nivåerna av förberedelse för återanvändning, materialåtervinning och återvinning av avfall, åtminstone uppnå de mål som anges i artikel 181 i lagstiftningsdekret 152/06 och även beakta systemen för utökat producentansvar, a)att anpassa det nätverk av anläggningar som krävs för en integrerad avfallshantering – i syfte att utveckla den cirkulära ekonomin – för att säkerställa den kapacitet som krävs för att uppnå de mål som anges i led a och följaktligen minimera slutförvaringen som det slutliga och återstående alternativet, i enlighet med närhetsprincipen och med beaktande av de förebyggande mål som fastställts inom ramen för den nationella planering för förebyggande av avfall som föreskrivs i artikel 180 i lagstiftningsdekret 152/06, b)att inrätta en lämplig övervakning av programmets genomförande för att göra det möjligt att fortlöpande kontrollera att programmets mål uppfylls och att det i slutändan är nödvändigt att anta korrigerande verktyg för att uppnå de planerade åtgärderna. c)kommissionen uppmanas att förhindra att nya överträdelseförfaranden inleds mot Republiken Italien för underlåtenhet att genomföra europeiska bestämmelser om planering av avfallscykler. d)att ta itu med den låga insamlingen av avfall och motverka deponering (se även den nationella strategin för cirkulär ekonomi). e)den regionala anläggningen för avfallshantering ska komplettera det nationella programmet för avfallshantering. f)att överbrygga bristerna i avfallshanteringen och den regionala klyftan när det gäller anläggningskapacitet och kvalitetsstandarder mellan olika regioner och områden på det nationella territoriet, i syfte att återvinna förseningar. g)att uppnå de nuvarande och nya mål som föreskrivs i europeisk och nationell lagstiftning. h)för att ta itu med olaglig avfallsdumpning och förbränning utomhus (t.ex. i Terra dei Fuochi-området) genom åtgärder, inbegripet införandet av ett nytt spårbarhetssystem för avfall, ska det globala övervakningssystem som stöds för att hantera olaglig dumpning utvecklas med hjälp av satelliter, drönare och AI-teknik.
M2C1–14	Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Milstolpe	Ministerdekretet träder i kraft.	Antagande av ministerdekretet om godkännande av urvalskriterierna för de projekt som föreslås av kommunerna.	Offentliggörande i Gazzetta Ufficiale	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2021	Ministerdekretet om godkännande av urvalskriterierna för de projekt som föreslås av kommunerna. I ministerdekretet fastställs att projekten ska väljas ut bland följande kriterier: -Samstämmighet med EU-lagstiftning och nationell lagstiftning och EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi. -Förväntade förbättringar av återvinningsmålen -Överensstämmelse med regionala och nationella planeringsinstrument. -Bidrag till att lösa EU-överträdelser, synergier med annan sektoriell planering (t.ex. PNIEC) och/eller andra delar av planen, innovativ teknik som bygger på erfarenheter i full skala. -Förslagets tekniska kvalitet. -Överensstämmelse och komplementaritet med sammanhållningspolitiska program och liknande projekt som finansieras genom andra EU-instrument och nationella instrument Interventionerna ska inte omfatta investeringar i deponier, bortskaffningsanläggningar, anläggningar för mekanisk biologisk behandling/mekanisk behandling eller förbränningsanläggningar, i enlighet med DNSH-principen.
M2C1–15	Reform 1.2 Nationellt program för avfallshantering	Mål	Minskning av oregelbundna deponier (T1)	SAKNAS	Antal	33	11	KVARTAL 2	2024	Minskning av olagliga deponier som ingår i överträdelseförfarandet NIF 2003/2077 från 33 till 11 (dvs. med minst 66 %). Senast den 31 december 2023 ska minst 27 (av 33) ansökningar om avregistrering skickas till Europeiska kommissionen. Begäran om uteslutning ska innehålla en fullständig analys av föroreningen (mark och vatten), en tydlig förklaring av saneringen av föroreningen och garantier för att risken för framtida kontaminering är utesluten. Senast den 30 juni 2024 ska minst 29 (av 33) ansökningar om avregistrering skickas till Europeiska kommissionen. Begäran om uteslutning ska innehålla en fullständig analys av föroreningen (mark och vatten), en tydlig förklaring av saneringen av föroreningen och garantier för att risken för framtida kontaminering är utesluten.
M2C1–15a	Reform 1.2 Nationellt program för avfallshantering:	Mål	Minskning av oregelbundna deponier (T2)	SAKNAS	Antal	34	14	KVARTAL 4	2023	Minskning av olagliga deponier som ingick i överträdelseförfarande 2011/2215 från 34 till 14 (dvs. med minst 60 %).
M2C1–15ter	Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar	Mål	Minskning av regionala skillnader i separat insamling	SAKNAS	Procentenheter	22.8	20	KVARTAL 4	2023	Skillnaden mellan det nationella genomsnittet och den region som uppvisar sämst resultat när det gäller separat insamling minskas till 20 procentenheter.
M2C1–15 kvater	Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar	Milstolpe	Ikraftträdande av kravet på separat insamling av biologiskt avfall	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Kravet på separat insamling av biologiskt avfall ska vara i drift senast den 31 december 2023, i enlighet med EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin.
M2C1–16	Reform 1.2 Nationellt program för avfallshantering	Mål	Oregelbundna deponier	SAKNAS	Antal	11	0	KVARTAL 2	2026	Minskning av olagliga deponier som ingår i överträdelseförfarande 2003/2077 från 11 till 0 (dvs. minst 100 %)
M2C1–16a	Reform 1.2 Nationellt program för avfallshantering	Mål	Oregelbundna deponier	SAKNAS	Antal	14	9	KVARTAL 4	2024	Minskning av olagliga deponier som ingår i överträdelseförfarande 2011/2215 från 14 till 9 (dvs. minst 75 %)
M2C1–16ter	Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar	Mål	Regionala skillnader i andelen separat insamling	SAKNAS	Procentenheter	27,6	20	KVARTAL 4	2024	Minskning med 20 procentenheter av skillnaden mellan de tre regioner som har bäst resultat och de tre regioner som har sämst resultat när det gäller separat insamling.
M2C1–17	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Mål	Återvinningsgrad för kommunalt avfall i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin	SAKNAS	Återvinningsgrad	SAKNAS	55	KVARTAL 4	2025	Återvinningsgraden för kommunalt avfall ska uppgå till minst 55 % (enligt definitionen i artikel 11.2 c i direktiv 2008/98/EG om avfall, ändrat genom direktiv 2018/851).
M2C1–17a	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Mål	Återvinningsgrad för förpackningsavfall i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin	SAKNAS	Återvinningsgrad	SAKNAS	65	KVARTAL 4	2025	Materialåtervinningsgraden för förpackningsavfall i viktprocent ska uppgå till minst 65 % (enligt definitionen i artikel 6,1 g I-VI i direktiv 94/62/EG om förpackningsavfall (ändrat genom direktiv 2018/852)).
M2C1–17ter	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Mål	Återvinningsgrad för träförpackningar i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin	SAKNAS	Återvinningsgrad	SAKNAS	25	KVARTAL 4	2025	Materialåtervinningsgraden för träförpackningar i viktprocent ska uppgå till minst 25 % (enligt definitionen i artikel 6,1 g I-VI i direktiv 94/62/EG om förpackningsavfall (ändrat genom direktiv 2018/852)) 25 %.
M2C1–17quater	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Mål	Återvinningsgrad för järnmetallförpackningar i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin	SAKNAS	Återvinningsgrad	SAKNAS	70	KVARTAL 4	2025	Materialåtervinningsgraden för järnmetallförpackningar ska uppgå till minst 70 % (enligt definitionen i artikel 6,1 g I-VI i direktiv 94/62/EG om förpackningsavfall (ändrat genom direktiv 2018/852)).
M2C1–17 quinquies	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Mål	Återvinningsgrad för aluminiumförpackningar – Handlingsplanen för den cirkulära ekonomin	SAKNAS	Återvinningsgrad	SAKNAS	50	KVARTAL 4	2025	Materialåtervinningsgraden för aluminiumförpackningar ska uppgå till minst 50 % (enligt definitionen i artikel 6,1 g I-VI i direktiv 94/62/EG om förpackningsavfall (ändrat genom direktiv 2018/852)).
M2C1–17 sexies	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Mål	Återvinningsgrad för glasförpackningar i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin	SAKNAS	Återvinningsgrad	SAKNAS	70	KVARTAL 4	2025	Materialåtervinningsgraden för glasförpackningar ska uppgå till minst 70 % (enligt definitionen i artikel 6,1 g I-VI i direktiv 94/62/EG om förpackningsavfall (ändrat genom direktiv 2018/852)).
M2C1–17 septies	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Mål	Återvinningsgrad för papper och kartong i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin	SAKNAS	Återvinningsgrad	SAKNAS	75	KVARTAL 4	2025	Materialåtervinningsgraden för papper och kartong ska uppgå till minst 75 % (enligt definitionen i artikel 6,1 g I-VI i direktiv 94/62/EG om förpackningsavfall, ändrat genom direktiv 2018/852).
M2C1–17 octies	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Mål	Återvinningsgrad för plastförpackningar i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin	SAKNAS	Återvinningsgrad	SAKNAS	50	KVARTAL 4	2025	Materialåtervinningsgraden för plastförpackningar ska uppgå till minst 50 % (enligt definitionen i artikel 6,1 g I-VI i direktiv 94/62/EG om förpackningsavfall (ändrat genom direktiv 2018/852)).
M2C1–17 ickemedlemmar	Reform 1.1 Nationellt program för cirkulär ekonomi: Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Milstolpe	Ikraftträdande av separat insamling av farliga avfallsfraktioner som produceras av hushåll och textilier	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2025	Ikraftträdandet av separat insamling av farliga avfallsfraktioner som produceras av hushåll och textilier i enlighet med handlingsplanen för den cirkulära ekonomin.
M2C1–18	Investeringar 3.1: Gröna öar	Milstolpe	Ikraftträdande av direktivdekretet	Bestämmelse i dekretet om lagens ikraftträdande Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2022	Genom förvaltningsdekretet godkänns rangordningen av projekt som avser resultaten av det offentliga meddelandet. Urvalsförfarandet ska omfatta följande: a) Behörighetskriterier som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. b) Åtagande om att investeringens klimatbidrag enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 37 % av den totala kostnaden för den investering som stöds av faciliteten för återhämtning och resiliens. c) Åtagande att rapportera om genomförandet av åtgärden efter halva programmets löptid och dess upphörande. Möjliga insatsområden är följande: -integrerad och certifierad förvaltning av skogsjordbruket (”även genom utbyte av tillgodohavanden från avskiljning av koldioxid, förvaltning av biologisk mångfald och certifiering av försörjningskedjan för trä”). -integrerad och certifierad förvaltning av vattenresurser. -produktion av energi från lokala förnybara energikällor, såsom mikrovattenkraftverk, biomassa, biogas, vindkraft, kraftvärme och biometan. -utveckling av hållbar turism (”kapabel att förbättra lokala produkter”). -byggande och hållbar förvaltning av byggnadsbeståndet och infrastrukturen i ett modernt berg. -energieffektivitet och intelligent integrering av anläggningar och nätverk. -hållbar utveckling av produktionsverksamheten (ingen avfallsproduktion). -integrering av rörlighetstjänster. -— utveckling av en hållbar jordbruksmodell (”som också är energioberoende genom produktion och användning av energi från förnybara energikällor inom el-, värme- och transportsektorerna”). Biometan ska uppfylla hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp i artiklarna 29–31 och de bestämmelser om livsmedels- och foderbaserade biodrivmedel som fastställs i artikel 26 i direktiv (EU) 2018/2001 om förnybar energi (REDII) och tillhörande genomförandeakter och delegerade akter för att göra det möjligt för åtgärden att efterleva principen om förbud mot skadliga effekter och de relevanta kraven i fotnot 8 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241.
M2C1–19	Investeringar 3.1: Gröna öar	Mål	Genomförande av integrerade projekt på små öar	SAKNAS	Antal små öar	0	19	KVARTAL 2	2026	Minst 19 små öar genomför slutförda integrerade projekt som omfattar minst tre olika typer av insatser. Totalt sett ska investeringens klimatbidrag enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 stå för minst 37 % av den totala kostnaden för den investering som stöds av RRF. Följande insatser berättigar till finansiering: -energieffektivitetsåtgärder. -utveckling och/eller uppgradering av kollektiva rörlighetstjänster och infrastrukturer. eldrivna bussar och båtar. skyddade boenden för kollektivtrafik. bildelning, cykeldelning och skoterdelning. -byggande och/eller anpassning av cykelvägar, uppförande av skyddsområden. -effektiv separat insamling med förstärkta insamlingssystem. -byggande/modernisering av ekologiska öar med tillhörande centrum för återanvändning. -avsaltningssystem. -anläggningar för förnybar energi för el, inklusive solceller, vindkraft till havs och havsbaserad förnybar energi såsom våg- eller tidvattenkraft. -energieffektivitetsåtgärder som syftar till att minska efterfrågan på el. -insatser för elnätet och tillhörande infrastruktur: lagringsanordningar, integrering av elsystemet med öns vattensystem, smarta nät, innovativa energihushållnings- och övervakningssystem.
M2C1–20	Investeringar 3.2: Gröna samhällen	Milstolpe	Tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för urval av gröna samhällen	Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för urval av gröna gemenskaper	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2022	Anmälan av förfarandet för beviljande av bidrag, som bör inbegripa kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna för ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
M2C1–21	Investeringar 3.2: Gröna samhällen	Mål	Genomförande av de insatser som lagts fram i de gröna gemenskapernas planer	SAKNAS	Procentandel av de insatser som lagts fram av de gröna gemenskaperna	0	90	KVARTAL 2	2026	Slutförande av genomförandet av minst 90 % av de planerade insatserna i de planer som lagts fram av de gröna gemenskaperna (enligt definitionen i artikel 72 i lag 221/2015).
M2C1–22	Investeringar 3.4: Fondo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja avtal om leveranskedjor för jordbruksbaserade livsmedel, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor	Milstolpe	Genomförandeavtal	Genomförandeavtalets ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2024	Genomförandeavtalets ikraftträdande.
M2C1–23	Investeringar 3.4: Fondo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja avtal om leveranskedjor för jordbruksbaserade livsmedel, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor	Mål	Rättsliga överenskommelser som undertecknats med slutliga stödmottagare	SAKNAS	Procentsats	0	50	KVARTAL 2	2025	ISMEA ska ha ingått rättsliga finansieringsavtal med slutliga stödmottagare till ett belopp som är nödvändigt för att använda minst 50 % av RRF-investeringen i fonden (med beaktande av förvaltningsavgifter). ISMEA ska utarbeta en rapport med uppgifter om den procentandel av denna finansiering som bidrar till klimatmålen med hjälp av metoden i bilaga VI.
M2C1–24	Investeringar 3.4: Fondo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja avtal om leveranskedjor för jordbruksbaserade livsmedel, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor	Mål	Rättsliga överenskommelser som undertecknats med slutliga stödmottagare	SAKNAS	Procentsats	50	100	KVARTAL 2	2026	ISMEA ska ha ingått rättsliga finansieringsavtal med slutliga stödmottagare till ett belopp som är nödvändigt för att använda 100 % av RRF-investeringen i fonden (med beaktande av förvaltningsavgifter).
M2C1–25	Investeringar 3.4: Fondo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja avtal om leveranskedjor för jordbruksbaserade livsmedel, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor	Milstolpe	Ministeriet har överfört de totala resurserna	Överföringsintyg	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Italien ska överföra 1 960 000 000,00 EUR till ISMEA för faciliteten.

E. UPPDRAG 2, DEL 2: Energiomställning och hållbar mobilitet

Denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens omfattar investeringar och reformer i energiomställningen. Det omfattar reformer för att underlätta tillståndsgivning för projekt för förnybara energikällor. Komponenten innehåller investeringar i försörjningskedjan för förnybar energi, vätgaskraft, anläggningar för biometan och smarta nät. Dessa reformer och investeringar kompletteras med reformer för att öka konkurrensen på elmarknaden i reformdelen ”företagsklimat”.

Denna del omfattar också investeringar och reformer i hållbar rörlighet. Det omfattar reformer för att underlätta tillståndsgivning för projekt för hållbar rörlighet. Delen omfattar investeringar för att bygga cykelbanor och infrastruktur för snabb transittrafik för tunnelbana/spårvagn/buss och för att upphandla utsläppsfria bussar, rullande materiel, brandbilar och flygplatsfordon. Dessa reformer och investeringar kompletteras med reformer för att avskaffa reglerade priser för elladdning och öka konkurrensen i fråga om koncessioner för laddningsstationer, regionala järnvägar och lokal kollektivtrafik i reformdelen ”företagsklimat”.

Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om behovet av att ”inrikta investeringarna på den gröna och digitala omställningen, särskilt på [...] ren och effektiv produktion och användning av energi [...] hållbar kollektivtrafik” (landsspecifik rekommendation 3, 2020) och att ”inrikta investeringsrelaterad ekonomisk politik på [...] och infrastrukturens kvalitet, även med beaktande av regionala skillnader” (landsspecifik rekommendation 3, 2019).

Delen stöder de riktlinjer som utfärdats till Italien för genomförandet av landets nationella energi- och klimatplan (SWD (2020) 911 final), där Italien uppmanades att främja, modernisera och uppgradera befintliga anläggningar för förnybar energi, särskilt befintliga vindkraftverk, och att utforska innovativ havsbaserad energi i hela Medelhavet.

E.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform 1 – Förenkling av tillståndsförfarandena för förnybara anläggningar på land och till havs och en ny rättslig ram för att stödja produktionen från förnybara energikällor samt förlängning av de nuvarande stödsystemens stödberättigande

Reformen består av följande:

-Ikraftträdandet av ett regelverk för anläggningar för förnybara energikällor och uppgradering och modernisering av befintliga anläggningar.

-Ikraftträdandet av ett regelverk som fastställer kriterier för identifiering av områden som är lämpliga och olämpliga för installation av anläggningar för förnybar energi med en total effekt på mer än 50 GW i enlighet med Italiens nationella energi- och klimatplan och målen i den gröna given. den rättsliga ramen har överenskommits mellan regionerna och de andra berörda statliga förvaltningarna.

-Komplettering av stödmekanismen för förnybara energikällor även för ytterligare icke-mogen teknik eller teknik med höga driftskostnader och förlängning av auktionsperioden för den så kallade RES1-mekanismen (även för att återspegla den avmattning som orsakas av hälsokrisen), samtidigt som principerna om konkurrenskraftig tillgång bibehålls.

-Ikraftträdandet av bestämmelserna främjar investeringar i lagringssystem i dekretet om införlivande av direktiv (EU) 2019/944 om gemensamma regler för den inre marknaden för el.

Reform 2 – Ny lagstiftning för att främja produktion och konsumtion av förnybar gas

Denna reform består i att stärka stödet till ren biometan genom att anta lagstiftning för att öka omfattningen av de stödberättigande biometanprojekten och förlänga tiden för tillgången till bidrag. Biometan ska uppfylla kriterierna i direktiv (EU) 2018/2001 om förnybar energi (REDII) för att åtgärden ska vara förenlig med principen om förbud mot betydande men och de relevanta kraven i fotnot 8 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241.

Reform 3 – Administrativa förenklingar och minskning av rättsliga hinder för vätgasutbyggnad

Denna reform består i att en rättslig ram för att främja väte som en förnybar energikälla träder i kraft. Denna rättsliga ram ska innehålla följande:

-Tekniska säkerhetsbestämmelser för produktion, transport (tekniska och rättsliga kriterier för införande av vätgas i naturgasnätet), lagring och användning av vätgas.

-Ett påskyndat tillståndsförfarande med ett förfarande med en enda kontaktpunkt för att erhålla tillstånd att bygga och driva en småskalig vätgasproduktionsanläggning (för elektrolysanläggningar på mindre än 1–5 MW, lagringströskeln ska fastställas i ovannämnda tekniska säkerhetsföreskrifter för vätgas).

-Reglering av vätgasproduktionsanläggningars deltagande i nätverkstjänster. Energitillsynsmyndigheten (ARERA) ska ges i uppdrag att utfärda en särskild regleringsåtgärd efter samråd med berörda parter.

-Ett system med ursprungsgarantier för förnybart väte för att ge konsumenterna prissignaler.

-Förfaranden och/eller kriterier för att definiera de utvalda tankningsområdena längs motorvägarna för att optimera placeringen av tankstationerna för att skapa H2-korridorer för lastbilar, med början i de norra italienska regionerna fram till Podalen och logistiknav och huvudmotorvägarna längs halvön.

-Samordning av den 10-åriga utvecklingsplanen för den nationella systemansvarige för överföringssystemet med planer från andra europeiska systemansvariga för överföringssystem som syftar till att utveckla gemensamma standarder för vätgastransport genom befintliga gasledningar eller särskilda rörledningar.

Reform 4 – Åtgärder för att främja vätgasens konkurrenskraft

Denna reform består i att anta skatteåtgärder för att stimulera produktion och/eller användning av vätgas, i linje med EU:s regler om beskattning, och att införliva det andra direktivet om förnybar energi. Denna åtgärd ska stödja vätgasproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel.

Reform 5 – smartare förfaranden för projektutvärdering inom sektorn för lokala kollektivtrafiksystem med fasta installationer och inom sektorn för snabba masstransporter

Denna reform består i att anta en lagstiftning som tydligt fastställer ansvaret för godkännandet av lokala kollektivtrafikprojekt och en förenkling av betalningsförfarandet.

Investering 4.1 – Investeringar i mjuk rörlighet (nationell plan för cykelvägen)

Denna investering består i att bygga minst 565 km cykelbanor i storstadsområden och minst 746 km cykelbanor. Storstadscykelvägarna ska utvecklas i minst 40 storstadsområden eller städer med universitet 47 . Cykelbanor ska underlätta pendling första kilometern och sista kilometern – förbindelselänkar i storstadsområden eller städer som hyser universitet till närliggande intermodala knutpunkter (t.ex. tunnelbanestationer eller järnvägsstationer) eller universitet till närliggande intermodala knutpunkter (såsom tunnelbanestationer eller järnvägsstationer). De tillåtna cykelbanorna fastställs i lag nr 208 av den 28 december 2015.

Investering 4.3 – Installation av laddningsinfrastruktur

Denna investering består i att stödja utvecklingen av

-7 500 snabba offentliga laddningsstationer på fria vägar.

-13 755 snabba offentliga laddningsstationer på stadskärnor.

-100 experimentladdningsstationer anslutna till lagring.

Denna investering kompletteras med reformer av elladdningspriser och koncessioner som anges i delen för reform av företagsklimatet.

E.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M2C2–6	Reform 1 Förenkling av tillståndsförfarandena för anläggningar som drivs med förnybar energi på land och till havs och en ny rättslig ram för att stödja produktionen från förnybara källor samt tids- och stödberättigandeutsträckningen av de nuvarande stödsystemen	Milstolpe	Ikraftträdande av en rättslig ram för förenkling av tillståndsförfarandena för uppbyggnadsstrukturer för förnybar energi på land och till havs	Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2024	Den rättsliga ramen ska omfatta följande mål: ●inrättande av ett förenklat och tillgängligt regelverk för anläggningar för förnybara energikällor och uppgradering och modernisering av befintliga anläggningar, i enlighet med bestämmelserna i förenklingsförordningen. ●införande av en disciplin som delas med regionerna och andra berörda statliga förvaltningar och som syftar till att fastställa kriterier för identifiering av områden som är lämpliga och olämpliga för anläggning av anläggningar för förnybar energi med en total effekt som minst motsvarar den som fastställts av PNIEC, för att uppnå målen för utveckling av förnybara energikällor. ●slutförande av stödmekanismen för förnybara energikällor även för ytterligare icke-mogen teknik eller teknik med höga driftskostnader och förlängning av auktionsperioden för den så kallade RES1-mekanismen. ●en reform för att främja investeringar i lagringssystem, vilket återspeglas i lagstiftningsdekretet om införlivande av direktiv (EU) 2019/944 om gemensamma regler för den inre marknaden för el.
M2C2–7	Reform 2 Ny lagstiftning för att främja produktion och konsumtion av förnybar gas	Milstolpe	Ikraftträdandet av ett lagdekret för att främja användningen av förnybar gas för användning av biometan inom transport-, industri- och bostadssektorerna och ett genomförandedekret som fastställer villkoren och kriterierna för dess användning och det nya incitamentsystemet.	Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	I lagstiftningsdekretet ingår bland annat följande: 1 – lagstiftningsändring för ett förenklat tillståndsförfarande och ändring av den nuvarande bidragsmekanismen i syfte att i) utvidga stödberättigandeområdet och ii) förlänga perioden för tillgång till bidrag och iii) föreskriva mekanismen för inmatningspriser och ursprungsgarantin för förnybar gas. 2 – införlivande av REDII-direktivet genom lagstiftningsdekret 3- den allmänna samordningen skulle skötas av Ministero della Transizione Ecologica (mite), med stöd av andra förvaltningar med rådgivande funktioner: Jordbruksministeriet (MIPAAF), ekonomi- och finansministeriet (MEF) och Gestore Servizi Energetici.
M2C2–8	Investering 2.1 Stärka smarta nät	Milstolpe	Tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för att öka nätkapaciteten	Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för att öka nätkapaciteten för distribution av förnybar energi och för elektrifiering av energiförbrukningen
M2C2–12	Investering 2.2 Interventioner för att öka kraftnätets motståndskraft	Milstolpe	Tilldelning av projekt för att öka elnätets motståndskraft	Meddelande om tilldelning av projekt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Tilldelning av projekt för att öka motståndskraften på minst 4 000 km i elnätet för att minska frekvensen och varaktigheten för energinedskärningar till följd av extrema väderförhållanden.
M2C2–14	Investering 3.3 Vätgasprovning för vägtransporter	Milstolpe	Tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för utveckling av laddningsstationer baserade på vätgas	Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för utveckling av minst 40 laddningsstationer baserade på vätgas	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2023	Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för utveckling av minst 40 laddningsstationer baserade på vätgas i enlighet med direktiv 2014/94/EU om infrastruktur för alternativa bränslen.
M2C2–16	Investering 3.4 Vätgasprovning för järnvägsmobilitet	Milstolpe	Tilldelning av resurser för vätgasprovning för järnvägsmobilitet	Meddelande om tilldelning av medel	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2023	Tilldelning av resurser i enlighet med de förfaranden och kriterier som fastställts för att bygga tio tankstationer för järnvägar baserade på väte längs sex järnvägslinjer
M2C2–18	Investering 3.5 Forskning och utveckling av vätgas	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga FoU-kontrakt till forskningsprojekt om vätgas	Meddelande om tilldelning av kontrakt för forskning och utveckling av vätgas	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Meddelande om tilldelning av FoU-kontrakt, som ska syfta till att förbättra kunskapen om genomförandet av vätgasvektorn i produktions-, lagrings- och distributionsfaserna. I kontrakten ska minst fyra forskningsdimensioner utvecklas: produktion av grön och ren vätgas innovativ teknik för lagring, transport och omvandling av vätgas till derivat och e-bränslen bränsleceller för stationära tillämpningar och rörlighetstillämpningar integrerade smarta förvaltningssystem för att öka motståndskraften och tillförlitligheten hos intelligent vätebaserad infrastruktur Denna åtgärd ska stödja vätgasproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel, eller vätgasverksamhet som uppfyller kravet på en minskning av växthusgasutsläppen under hela livscykeln på 73,4 % för vätgas, vilket leder till växthusgasutsläpp under hela livscykeln som är lägre än 3 tCO2e/tH2 och 70 % för vätgasbaserade syntetiska bränslen i förhållande till en fossil motsvarighet på 94 g CO2e/MJ, i analogi med den metod som anges i artikel 25.2 i och bilaga V till direktiv (EU) 2018/2001.
M2C2–20	Reform 3 Administrativ förenkling och minskning av rättsliga hinder för vätgasutbyggnad	Milstolpe	Ikraftträdande av nödvändiga lagstiftningsåtgärder	Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2023	De nödvändiga lagstiftningsåtgärderna ska innehålla i) säkerhetsbestämmelser för produktion, transport och lagring av vätgas, ii) förenklade förfaranden för uppbyggnad av små strukturer för produktion av grön vätgas och iii) åtgärder i förhållande till villkoren för att bygga laddningsstationer baserade på vätgas. Denna åtgärd ska endast stödja vätgasverksamhet som uppfyller kravet på 73,4 % minskade växthusgasutsläpp under hela livscykeln för vätgas som leder till 3 tCO2eq/tH2.
M2C2–21	Reform 4 Åtgärder för att främja vätgasens konkurrenskraft	Milstolpe	Ikraftträdande av skatteincitament	Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande	EJ TILLÄMPLIGT	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Lagen ska innehålla skatteincitament för att stödja produktionen av grön vätgas och främja transportsektorns förbrukning av grön vätgas. Denna åtgärd ska endast stödja vätgasverksamhet som uppfyller kravet på 73,4 % minskade växthusgasutsläpp under hela livscykeln för vätgas som leder till 3 tCO2eq/tH2.
M2C2–22	Investering 4.1 Investeringar i mjuk rörlighet (nationell plan för cykelvägen)	Mål:	Cykelbanor T1	SAKNAS	Km	0	200	KVARTAL 4	2023	Slutförande av minst 200 km cykelbanor i storstadsområden, enligt definitionen i beskrivningen av åtgärden eller städer som tar emot universitet.
M2C2–23	Investering 4.1 Investeringar i mjuk rörlighet (nationell plan för cykelvägen)	Mål	Cykelbanor T2	SAKNAS	Km	200	1 311	KVARTAL 2	2026	Slutförande av minst 365 km cykelbanor i storstadsområden (enligt definitionen i beskrivningen av åtgärden) eller städer med universitet och minst 746 km cykelbanor, enligt definitionen i lag nr 208 av den 28 december 2015.
M2C2–27	Investering 4.3 Installation av laddningsinfrastruktur	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för installation av laddningsinfrastruktur M1	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för installation av laddningsinfrastruktur	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2023	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för att bygga minst 4 700 snabba laddningsstationer i städer (alla kommuner). Projektet kan också omfatta pilotladdningsstationer som syftar till att lagra energi.
M2C2–28	Investering 4.3 Installation av laddningsinfrastruktur	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för installation av laddningsinfrastruktur M2	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för installation av laddningsinfrastruktur	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Tilldelning av kontrakt för att bygga 7 500 snabba offentliga laddningsstationer längs frigång och minst 9 055 i stadsområden (alla kommuner). Projektet kan också omfatta pilotladdningsstationer som syftar till att lagra energi.
M2C2–29	Investering 4.3 Installation av laddningsinfrastruktur	Mål	Antal snabba laddningsstationer längs frigång	SAKNAS	Antal	0	2 500	KVARTAL 4	2025	Idrifttagande av minst 2 500 snabba offentliga laddningsinfrastrukturstationer för elfordon längs frigångar på minst 175 kW.
M2C2–29a	Investering 4.3 Installation av laddningsinfrastruktur	Mål	Antal snabba laddningsstationer i stadsområden	SAKNAS	Antal	0	4 700	KVARTAL 4	2025	Ibruktagande av minst 4 700 snabba offentliga laddningsinfrastrukturstationer för elfordon på minst 90 kW i stadsområden (alla kommuner). Projektet kan också omfatta pilotladdningsstationer som syftar till att lagra energi.
M2C2–30	Investeringar 4.3: Installation av laddningsinfrastruktur	Mål	Antal snabba laddningsstationer längs frigång		Antal	2 500	7 500	KVARTAL 4	2025	Idrifttagande av minst 7 500 snabba offentliga laddningsinfrastrukturstationer för elfordon längs frigångar på minst 175 kW. Projektet kan också omfatta pilotladdningsstationer som syftar till att lagra energi.
M2C2–30a	Investeringar 4.3: Installation av laddningsinfrastruktur	Mål	Antal snabba laddningsstationer i stadsområden		Antal	4 700	13 755	KVARTAL 4	2025	Idrifttagande av minst 13 755 snabba offentliga laddningsinfrastrukturstationer för elfordon i stadsområden på minst 90 kW. Projektet kan också omfatta pilotladdningsstationer som syftar till att lagra energi.
M2C2–30ter	Investeringar 4.3: Installation av laddningsinfrastruktur	Mål	Antal snabba laddningsstationer		Antal	0	100	KVARTAL 4	2025	Idrifttagande av minst 100 experimentladdningsstationer som är anslutna till lagring
M2C2–33	Investeringar 4.4.2: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för att stärka den regionala kollektivtrafikflottan med utsläppsfria tåg och samhällsomfattande tjänster	Meddelande om tilldelning av alla kontrakt för regionala kollektivtrafikfordon med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2023	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för förvärv av utsläppsfria tåg 48 .
M2C2–37	Reform 5: Smartare förfaranden för projektutvärdering inom sektorn för lokala kollektivtrafiksystem med fasta installationer och inom sektorn för snabba masstransporter	Milstolpe	Ikraftträdande av en lagdekret	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagdekretet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Genom lagdekretet förenklas utvärderingskriterierna för projekt som rör lokal kollektivtrafik och processen för utformning och godkännande påskyndas.
M2C2–38	Investeringar 5.1: Förnybara varor och batterier	Milstolpe	Ikraftträdande av ett ministerdekret	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av ministerdekretet Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Ministerdekretet ska fastställa mängden tillgängliga resurser, mottagarnas tillträdeskrav, villkoren för stödberättigande för program och projekt, stödberättigande utgifter samt formen och intensiteten för stöd till utveckling av högeffektiva solcellspaneler och för utveckling av batterier.
M2C2–41	Investeringar 5.3: Elektriska bussar	Milstolpe	Ikraftträdande av ett ministerdekret som fastställer mängden tillgängliga resurser för att uppnå syftet med interventionen (bussförsörjningskedjan)	Bestämmelse i ministerdekretet om ikraftträdande Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	I ministerdekretet ska det fastställas vilka resurser som finns tillgängliga för att genomföra cirka 45 industriella omvandlingsprojekt genom ”Utvecklingskontrakt”.
M2C2–42	Investeringar 5.4: Stöd till nystartade företag och riskkapital som är aktiva i den ekologiska omställningen	Milstolpe	Undertecknande av finansieringsavtalet	Meddelande om undertecknande av finansieringsavtalet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Finansieringsavtalet ska fastställa indirekta investeringar till förvaltare av riskkapitalfonder med investeringar och företag/start i enlighet med målen för en grön omställning, öka det kapital som finns tillgängligt för forskare och nystartade företag, stärka aktiva riskkapitalfonders verksamhet och utveckla nya och innovativa företag i partnerskap med företag. Finansieringsöverenskommelsen ska innehålla följande: -en investeringspolicy, -kriterier för bidragsberättigande efterlevnad av den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) för transaktioner som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en förteckning över undantag och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.

E.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investering 1.1 – Utveckling av solcellssystem inom jordbruket

Denna investering består av bidrag och lån till stöd för investeringar för konstruktion av system för jordbruksgrödor och installation av mätinstrument för att övervaka den underliggande jordbruksverksamheten för att bedöma mikroklimatet, vattenbesparing, återställande av markens bördighet, motståndskraft mot klimatförändringar och jordbrukets produktivitet för de olika typerna av grödor.

Investering 1.2 – Främjande av förnybara energikällor för energisamhällen och samverkande egenförbrukare av förnybar energi

Denna investering består i stöd till installation av 1 730 MW ny kraftproduktionskapacitet för kollektiv självförbrukande konfiguration och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, särskilt i kommuner med en befolkning på mindre än 5 000 invånare. Stödet baseras på bidrag för uppförande av förnybara energikällor och produktionsanläggningar, kopplade till energilagringssystem.

Investering 1.4 – Utveckling av biometan, i enlighet med kriterierna för att främja den cirkulära ekonomin

Denna investering består av följande:

-Stöd till byggande av nya anläggningar för produktion av biometan

-Ställa om och förbättra effektiviteten hos befintliga biogasanläggningar inom jordbruket (inklusive den organiska ramen för fast avfall från tätbebyggelse) i riktning mot produktion av biometan för transport, industri och uppvärmning. Biometan ska uppfylla kriterierna i direktiv 2018/2001 (direktivet om förnybar energi II) för att åtgärden ska vara förenlig med principen om förbud mot betydande skador och de relevanta kraven i fotnot 8 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241.

-Ersätta föråldrade och lågeffektiva mekaniska fordon med fordon som endast körs med biometan som uppfyller kriterierna i direktiv 2018/2001 (direktivet om förnybar energi II). Producenter av biobränsle, biometan och biobränsle ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) utfärdade av oberoende utvärderare, i enlighet med direktiv 2018/2001. Operatörerna ska köpa ett ursprungsintyg som står i proportion till den förväntade bränsleanvändningen.

-Spridning av ekologiska metoder under biogasproduktionsfasen (anläggningar med minimal bearbetning av marken, innovativa system för låga utsläpp för distribution av rötrester).

Investering 2.1 – Stärka smarta nät

Denna investering består i en omvandling av distributionsnäten och deras förvaltning, med ingrepp i både elnätet och dess programvarukomponenter, för att möjliggöra nya energiscenarier där konsumenter och prosumenter också kan spela en roll.

Investering 2.2 – Interventioner för att öka kraftnätets motståndskraft

Denna investering består av insatser för att förbättra elnätets motståndskraft mot extrema väderförhållanden (vind/fallande träd, is, värmeböljor, översvämningsrisker och hydrogeologiska risker), särskilt i distributionsnätet, och för att minska sannolikheten för långvariga avbrott i elförsörjningen och de negativa sociala och ekonomiska konsekvenserna för de drabbade områdena.

Investering 3.1 – Produktion av vätgas i förfallna områden (Hydrogen Valleys)

Denna investering består i att stödja lokal produktion och användning av grön vätgas inom industrin, små och medelstora företag och lokala transporter, och på så sätt skapa nya hydrogendalgångar, huvudsakligen belägna i södra Italien, med lokal produktion från förnybara energikällor och lokal användning. Syftet med projektet är att återanvända övergivna industriområden för att testa enheter för vätgasproduktion från lokala anläggningar för förnybar energi i samma industriområde och anläggningar eller i angränsande områden. Denna åtgärd ska stödja vätgasproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel.

Investering 3.2 – Vätgasanvändning i svårnedbrytbar industri

Denna investering består i att stödja FoU I om industriprocesser för att utveckla initiativ för att använda vätgas i industrisektorer som använder metan som energikälla för värmeenergi (cement, pappersbruk, keramiska industrier, glasindustrier osv.). Sektorn för fossila bränslen, t.ex. oljeraffinaderier, ska inte vara stödberättigade. Denna åtgärd ska stödja vätgasproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med principen om att inte orsaka betydande skada inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens enligt den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kommande ansökningsomgångar utesluta verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena. Om verksamheten uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre, men fortfarande lägre än de relevanta riktmärkena, ska en förklaring till varför detta inte är möjligt lämnas. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

Investering 3.3 – Vätgasprovning för vägtransporter

Denna investering består i att inrätta minst 40 vätgasbaserade tankstationer belägna vid motorvägstjänstområden, logistiklager och hamnar i enlighet med kraven i direktiv 2014/94 om infrastruktur för alternativa bränslen.

Investering 3.4 – Vätgasprovning för järnvägsmobilitet

Denna investering består i att bygga minst tio tankstationer för järnväg baserad på vätgas längs minst sex järnvägslinjer. Tankstationer för vätgas till tåg ska företrädesvis uppföras nära lokala produktionsanläggningar för förnybar vätgas och/eller tankstationer för vätgas på motorväg.

Investering 3.5 – Forskning och utveckling av vätgas

Denna investering består av stöd till forskning och utveckling av vätgas i

-Produktion av grön och ren vätgas

-Innovativ teknik för lagring, transport och omvandling av vätgas till derivat och e-bränslen

-Bränsleceller för stationära tillämpningar och rörlighetstillämpningar

-Integrerade smarta förvaltningssystem för att öka motståndskraften och tillförlitligheten hos intelligent vätebaserad infrastruktur

Denna åtgärd ska stödja vätgasproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel, eller vätgasverksamhet som uppfyller kravet på en minskning av växthusgasutsläppen under hela livscykeln på 73,4 % för vätgas, vilket leder till växthusgasutsläpp under hela livscykeln som är lägre än 3 tCO2e/tH2 och 70 % för vätgasbaserade syntetiska bränslen i förhållande till en fossil motsvarighet på 94 g CO2e/MJ, i analogi med den metod som anges i artikel 25.2 i och bilaga V till direktiv (EU) 2018/2001.

Investering 4.2 – Utveckling av system för snabba masstransporter

Syftet med åtgärden är att öka snabbheten i kollektivtrafiksystemet och främja en trafikomställning från biltransport till kollektivtrafik.

Denna investering består av följande:

●Byggande av nya linjer och utbyggnad av befintliga linjer för system för transport med snabb massa på minst 231 km. Förteckningen över projekt ska omfatta minst 96 km tunnelbanor eller spårvägar och minst 135 km trådbuss, Bus Rapid Transit (BRT) eller linbana.

●Uppgradering av infrastrukturen för system för snabba masstransporter, vilket kan inbegripa digitalisering av dem. Dessa insatser omfattar uppgradering av tunnelbanestationer och tunnelbaneinfrastruktur, signalsystem för järnvägar eller spårvägar, offentliga transitdepåer.

●Inköp av utsläppsfri rullande materiel för system för snabba masstransporter.

●Interventioner som ingår i denna åtgärd ska vara minst 28 och ska inriktas 49 på storstadsområdena Bari, Bergamo, Bologna, Catania, Firenze, Genova, Milano, Napoli, Padova, Perugia, Rimini, Roma och Taranto.

Den infrastruktur som kan användas både för uppförande och uppgradering (dvs. tunnelbanor, spårvägslinjer, trådbussfiler, Bus Rapid Transit eller linbana) ska möjliggöra drift av utsläppsfri rullande materiel. Investeringen får inte omfatta uppförande eller uppgradering av vägar som ligger utanför insatsens tillämpningsområde, såvida dessa inte är integrerade delar av den infrastruktur som möjliggör drift av utsläppsfri rullande materiel.

Investering 4.4.1 – Förstärkning av den regionala kollektivtrafikens utsläppsfria busspark

Denna investering består av upphandling av minst 3 000 utsläppsfria låggolvsbussar och minst 1 000 laddningsstationer för utsläppsfria och utsläppssnåla bussar. Bussar ska vara utrustade med digitala funktioner. Bussar som uppfyller kraven är låggolv (dvs. de tillhör fordonskategorierna M2 och M3 enligt Unece-standarder) och är antingen elektriska eller vätgasdrivna bränsleceller.

Investering 4.4.2 – Förstärkning av den regionala kollektivtrafikens järnvägsflotta med utsläppsfria tåg och samhällsomfattande tjänster

Denna investering handlar om upphandling och idrifttagande av minst 66 passagerartåg med nollutsläpp 50 (där ett tåg består av minst ett lok och inbegriper passagerarvagnar) och ytterligare 100 vagnar för allmän användning. Totalt sett ska investeringen ge minst 523 enheter, varav minst 66 ska vara lok.

Investering 4.4.3 – Förnybar flotta för det nationella brandkårkommandot

Denna investering består av upphandling av 200 flygplatsfordon och 3 600 brandbekämpningsfordon från den nationella brandbrigaden och genomförande av 875 laddningsstationer som installerats vid brandstationer och minst 3 000 mobila laddningsstationer. 3 500 fordon ska vara utsläppsfria, medan resten ska drivas antingen med biometan eller biodrivmedel i enlighet med hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp i artiklarna 29–31 och de regler om livsmedels- och foderbaserade biodrivmedel som fastställs i artikel 26 i direktiv (EU) 2018/2001 om förnybar energi (REDII) och tillhörande genomförandeakter och delegerade akter. Operatörerna ska köpa ett ursprungsintyg som står i proportion till den förväntade bränsleanvändningen. Fordon som drivs med biodrivmedel ska vara typgodkända för B100.

Investering 5.1 – Utveckling av ett internationellt, industriellt och FoU-ledarskap inom förnybar energi och batterier

Denna åtgärd ska bestå av en offentlig investering i en facilitet, ”anläggningen för förnybara energikällor och batterier”, för att uppmuntra privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering för att stödja utvecklingen av en värdekedja för förnybara energikällor och batterier. Faciliteten ska fungera genom att tillhandahålla icke återbetalningspliktiga bidrag, subventionerade lån och räntesubventioner direkt till den privata sektorn. På grundval av investeringen i faciliteten för återhämtning och resiliens syftar faciliteten till att till en början tillhandahålla minst 1 400 000 000 EUR i finansiering.

Investeringsanslaget ska förvaltas av Invitalia S.p.A. som genomförandepartner. Faciliteten ska omfatta följande produktlinjer:

-Det första är inriktat på tillverkning av solcells- eller vindteknik och ska öka produktionskapaciteten för solcells- eller vindteknik med minst 2,4 GW/år.

-Den andra är inriktad på tillverkning av batterier och ska öka produktionskapaciteten för batterier med minst 13 GW/år.

För att genomföra investeringen i faciliteten ska Italien och Invitalia underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande innehåll:

1.Beskrivning av facilitetens beslutsprocess: Det slutliga investeringsbeslutet för investeringsfaciliteten ska fattas av en investeringskommitté eller ett annat relevant motsvarande styrande organ och godkännas med en majoritet av rösterna från medlemmar som är oberoende av regeringen.

2.Nyckelkrav i den tillhörande investeringspolicyn, som ska omfatta följande:

e.En beskrivning av de finansiella produkterna och de stödberättigade slutliga stödmottagarna.

f.Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.

g.Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Investeringspolicyn ska särskilt utesluta följande förteckning över verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) Verksamhet och tillgångar från stödberättigande: i) Verksamhet och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 51 , ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 52 , iii) verksamheter och tillgångar som rör avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 53 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 54 .

h.Kravet att facilitetens slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.

3.Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, avgiftsstrukturen för genomförandepartnern och kravet att återinvestera eventuella återflöden i enlighet med facilitetens investeringspolicy.

4.Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, bland annat följande:

i.En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om den mobiliserade investeringen.

j.En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa att bedrägerier, korruption och intressekonflikter förebyggs, upptäcks och korrigeras.

k.Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigad i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan den åtar sig att finansiera en insats.

l.Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från det särskilda skyddsområdet Invitalia. Vid dessa revisioner ska följande kontrolleras:

I.att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter,

II.efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada, reglerna för statligt stöd och klimatmålskraven.

5.Krav för klimatinvesteringar som genomförs av genomförandepartnern: minst 1 000 000 000 EUR av RRF-investeringen i faciliteten ska bidra till klimatförändringsmålen i enlighet med bilaga VI till RRF-förordningen. 55

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 augusti 2026.

Investering 5.2 – Utveckling av ett internationellt, industriellt och FoU-ledarskap inom vätgas

Denna investering består i att stödja projekt för utveckling av en värdekedja för vätgas i Italien som också är lämpad att delta i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse för vätgas.

Investering 5.3 – Utveckling av ett internationellt, industriellt och FoU-ledarskap inom elbussar

Denna investering består i att stödja omkring 45 projekt som kan främja den digitala och gröna omvandlingen av bussindustrin till elektriska och uppkopplade bussar. Denna investering förväntas också stödja investeringar i förnyelse av elbussflottan (utan att omfatta hybridbussar).

Investering 5.4 – Stöd till nystartade företag och riskkapital som är aktiva i den ekologiska omställningen

Denna åtgärd ska bestå av en offentlig investering i en facilitet, fonden för grön omställning, för att uppmuntra privata investeringar, förbättra tillgången till finansiering i Italien för uppstartsföretag som deltar i den gröna omställningen och utveckla riskkapitalmarknaden inom denna sektor. Instrumentet ska fungera genom att direkt eller indirekt tillhandahålla stöd i form av eget kapital eller därmed likställt kapital. När det gäller direktinvesteringar ska GTF särskilt verka genom att tillhandahålla eget kapital eller därmed likställt kapital (såsom konvertibla obligationer) till nystartade företag. när det gäller indirekta investeringar ska SGR fungera genom att finansiera tredjepartsfonder (AIF-fonder – alternativa investeringsfonder) som ska tillhandahålla eget kapital eller hybridkapital, skuld- eller kvasiskuldinstrument. GTF ska investera i följande insatsområden: förnybar energi, cirkulär ekonomi, mobilitet, energieffektivitet, avfallshantering och energilagring.

På grundval av investeringen i faciliteten för återhämtning och resiliens syftar faciliteten till att till en början tillhandahålla minst 250 000 000 EUR i finansiering.

Faciliteten ska förvaltas av CDP Venture Capital SGR som genomförandepartner. GTF ska ha en löptid på 15 år för att matcha varaktigheten för de investerade tredjepartsmedlen och ska investera i följande produktlinjer:

·Stöd i form av eget kapital eller därmed likställt kapital till gröna uppstartsföretag (direkt).

·Eget kapital, stöd i form av hybridkapital till riskkapitalfonder/skuldfonder (indirekt).

·Stöd i form av eget kapital eller därmed likställt kapital till inkubations-/accelerationsprogram.

MIMIT och SGR ska ändra det nuvarande genomförandeavtalet (”Accordo Finanziario”) och GTF-reglerna för att inkludera följande bestämmelser:

Beskrivning av facilitetens beslutsprocess: det slutliga investeringsbeslutet för investeringsfaciliteten ska fattas av en styrelse eller ett annat relevant motsvarande styrande organ och godkännas med en majoritet av rösterna från ledamöter som är oberoende av regeringen 56 .

Nyckelkrav i den tillhörande investeringspolicyn, som ska omfatta följande:

En beskrivning av de finansiella produkterna och de stödberättigade slutliga stödmottagarna.

Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.

Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). När det gäller allmänt stöd till nystartade företag ska investeringspolitiken särskilt utesluta företag med betydande fokus 57 på följande sektorer: i) Produktion av energi baserad på fossila bränslen och därmed sammanhängande verksamhet 58 . II) Energiintensiva industrier och/eller industrier med höga CO2-utsläpp 59 . III) Produktion, uthyrning eller försäljning av förorenande fordon 60 . IV) Insamling, behandling och slutförvaring av avfall 61 , v) bearbetning av kärnbränsle, produktion av kärnenergi. Dessutom ska investeringspolicyn kräva efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning för facilitetens slutliga stödmottagare.

Kravet att facilitetens slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.

Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, avgiftsstrukturen för genomförandepartnern och kravet att återinvestera eventuella återflöden i enlighet med facilitetens investeringspolicy.

Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, bland annat följande:

1.En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om den mobiliserade investeringen.

2.En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa att bedrägerier, korruption och intressekonflikter förebyggs, upptäcks och korrigeras.

3.Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigad i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan den åtar sig att finansiera en insats.

4.Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från SGR. Dessa revisioner ska verifiera i) att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter, II) efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada, reglerna om statligt stöd. och iii) att kravet på att facilitetens slutliga stödmottagare inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i det tillämpliga genomförandeavtalet och finansieringsavtalen respekteras.

1.Krav för urval av riskkapitalfonder: Fonden för grön omställning ska välja ut finansiella intermediärer på ett öppet, transparent och icke-diskriminerande sätt, i linje med nuvarande praxis – bland annat genom att offentliggöra alla krav och ansökningsformulär på både SGR- och MIMIT-webbplatserna. Kontroller av att det inte föreligger någon intressekonflikt för finansiella intermediärer ska genomföras på förhand för alla berörda aktörer i budgetförvaltningen. Avsaknaden av intressekonflikter avser alltid facilitetens ”slutliga stödmottagare”.

2.Krav på att underteckna finansieringsavtal: GTF ska underteckna finansieringsavtal med de finansiella intermediärerna i enlighet med nyckelkrav som ska omfatta alla krav enligt vilka GTF verkar, inbegripet följande:

1.Den finansiella intermediärens skyldighet att fatta sina beslut i tillämpliga delar i enlighet med de krav på beslutsfattande och investeringspolitik som anges ovan, inbegripet avseende respekten för principen om att inte orsaka betydande skada.

2.Beskrivningen av den övervaknings-, revisions- och kontrollram som den finansiella intermediären ska inrätta och som i tillämpliga delar ska omfattas av alla de övervaknings-, revisions- och kontrollkrav som anges ovan.

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 augusti 2026.

E.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

S löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M2C2–3	Investering 1.4 Utveckling av biometan, i enlighet med kriterierna för att främja den cirkulära ekonomin	Mål	Ersättning av jordbrukstraktorer	SAKNAS	Antal	0	300	KVARTAL 2	2026	Utbyte av minst 300 jordbrukstraktorer med mekaniska traktorer som drivs enbart med biometan och utrustade med precisionsjordbruksinstrument. Biometan ska uppfylla kriterierna i direktiv 2018/2001 (direktivet om förnybar energi II) för att uppfylla principen om att inte orsaka betydande skada. Producenter av biobränsle, biometan och biobränsle ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) utfärdade av oberoende utvärderare, i enlighet med direktiv 2018/2001. Verksamhetsutövaren ska köpa ursprungsgarantiintyg som står i proportion till den förväntade bränsleanvändningen.
M2C2–4	Investering 1.4 Utveckling av biometan, i enlighet med kriterierna för att främja den cirkulära ekonomin	Mål	Ytterligare produktionskapacitet för biometan	SAKNAS	1 000 000 000	0	0.6	KVARTAL 2	2025	Utveckla produktionskapaciteten för biometan från omvandlingen av befintliga anläggningar (inklusive organisk fraktion av fast kommunalt avfall – OFUSW) och från nya anläggningar till minst 0,6 miljarder m³. Biometan ska uppfylla kriterierna i direktiv 2018/2001 (RED II-direktivet) för att åtgärden ska vara förenlig med principen om att inte orsaka betydande skada och de relevanta kraven i fotnot 8 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241. Producenter av biobränsle, biometan och biobränsle ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) utfärdade av oberoende utvärderare, i enlighet med direktiv 2018/2001.
M2C2–5	Investering 1.4 Utveckling av biometan, i enlighet med kriterierna för att främja den cirkulära ekonomin	Mål	Ytterligare produktionskapacitet för biometan	SAKNAS	1 000 000 000	0.6	2.3	KVARTAL 2	2026	Utveckla produktionskapaciteten för biometan från omvandlingen av befintliga anläggningar (inklusive organiska ramar för fast kommunalt avfall) och från nya anläggningar till minst 2,3 miljarder m³ i slutet av juni 2026. Biometan ska uppfylla kriterierna i direktiv 2018/2001 (RED II-direktivet) för att åtgärden ska vara förenlig med principen om att inte orsaka betydande skada och de relevanta kraven i fotnot 8 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241. Producenter av biobränsle, biometan och biobränsle ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) utfärdade av oberoende utvärderare, i enlighet med direktiv 2018/2001.
M2C2–9	Investering 2.1 Stärka smarta nät	Mål	Smarta elnät – Öka nätkapaciteten för distribution av förnybar energi	SAKNAS	Antal	0	1 000	KVARTAL 4	2024	Öka nätkapaciteten för distribution av förnybar energi med minst 1 000 MW.
M2C2–10	Investering 2.1 Stärka smarta nät	Mål	Smarta elnät – Öka nätkapaciteten för distribution av förnybar energi	SAKNAS	Antal	1 000	4 000	KVARTAL 2	2026	Öka nätkapaciteten för distribution av förnybar energi med minst 4 000 MW.
M2C2–11	Investering 2.1 Stärka smarta nät	Mål	Smarta galler – elektrifiering av energiförbrukningen	SAKNAS	Antal	0	1 500 000	KVARTAL 2	2026	Elektrifiering av energiförbrukningen till minst 1 500 000 invånare
M2C2–13	Investering 2.2 Interventioner för att öka kraftnätets motståndskraft	Mål	Öka elnätets motståndskraft	SAKNAS	Antal	0	4 000	KVARTAL 2	2026	Öka motståndskraften på minst 4 000 km i elnätet för att minska frekvensen och varaktigheten av energibesparingarna till följd av extrema väderförhållanden.
M2C2–15	Investering 3.3 Vätgasprovning för vägtransporter	Mål	Utveckling av laddningsstationer baserade på vätgas	SAKNAS	Antal	0	40	KVARTAL 2	2026	Utveckla minst 40 laddningsstationer baserade på vätgas för lätta och tunga fordon i enlighet med direktiv 2014/94/EU.
M2C2–17	Investering 3.4 Vätgasprovning för järnvägsmobilitet	Mål	Antal tankstationer för väte	SAKNAS	Antal	0	10	KVARTAL 2	2026	Bygga tio tankningsstationer för järnvägar baserade på vätgas längs sex järnvägslinjer, som ska fastställas genom offentliga förfaranden som fastställs av ministeriet för hållbar rörlighet (MIMS) och ministeriet för ekologisk omställning (MITE).
M2C2–19	Investering 3.5 Forskning och utveckling av vätgas	Mål	Antal projekt för forskning och utveckling om väte	SAKNAS	Antal	0	10	KVARTAL 2	2026	Minst 10 FoU-projekt har genomförts (ett för varje FoU-dimension nedan) och försett med ett testintyg eller en publikation Fyra linjer för FoU-verksamhet ska utvecklas med avseende på följande: produktion av grön och ren vätgas innovativ teknik för lagring, transport och omvandling av vätgas till derivat och e-bränslen bränsleceller för stationära tillämpningar och rörlighetstillämpningar integrerade smarta förvaltningssystem för att öka motståndskraften och tillförlitligheten hos intelligent vätebaserad infrastruktur Denna åtgärd ska stödja vätgasproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel, eller vätgasverksamhet som uppfyller kravet på en minskning av växthusgasutsläppen under hela livscykeln på 73,4 % för vätgas, vilket leder till växthusgasutsläpp under hela livscykeln som är lägre än 3 tCO2e/tH2 och 70 % för vätgasbaserade syntetiska bränslen i förhållande till en fossil motsvarighet på 94 g CO2e/MJ, i analogi med den metod som anges i artikel 25.2 i och bilaga V till direktiv (EU) 2018/2001.
M2C2–24	Investering 4.2 Utveckling av system för snabba masstransporter	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för uppbyggnad av infrastruktur för system för snabba masstransporter	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för uppbyggnad av infrastrukturprojekt enligt definitionen i beskrivningen av åtgärden.
M2C2–25	Investering 4.2 Utveckling av system för snabba masstransporter	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för inköp av utsläppsfri rullande materiel och insatser för att uppgradera infrastrukturen för system för snabba masstransporter	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2024	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för inköp av minst 85 enheter rullande materiel och minst 5 interventioner för uppgradering av infrastrukturen i system för snabba masstransporter, enligt definitionen i beskrivningen av åtgärden.
M2C2–25a	Investering 4.2 Utveckling av system för snabba masstransporter	Mål	Minst 5 insatser för att uppgradera infrastrukturen i system för snabba masstransporter		Antal	0	5	KVARTAL 2	2026	Slutförande av minst 5 insatser för uppgradering av infrastrukturen (enligt definitionen i åtgärdsbeskrivningen) för system för snabba masstransporter. När arbetena har slutförts ska den berörda infrastrukturen vara i drift eller vara tillgänglig (beroende på typen av infrastruktur).
M2C2–25ter	Investering 4.2 Utveckling av system för snabba masstransporter	Mål	Inköp av minst 85 enheter rullande materiel för snabbtransport		Antal	0	85	KVARTAL 2	2026	Inköp av minst 85 enheter utsläppsfri rullande materiel för snabba masstransporter i storstadsområden, enligt definitionen i beskrivningen av åtgärden.
M2C2–26	Investering 4.2 Utveckling av system för snabba masstransporter	Mål	Antal km infrastruktur för kollektivtrafik	SAKNAS	km	0	231	KVARTAL 2	2026	Bygga minst 231 km infrastruktur för kollektivtrafik i funktionella stadsområden, enligt definitionen i beskrivningen av åtgärden.
M2C2–31	Investeringar 4.4.3: Förnybar flotta för det nationella brandkårkommandot	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för förnyelseflottan för det nationella brandkårkommandot	Meddelande om tilldelning av alla kontrakt för förnyelseflottan för det nationella brandkårkommandot	SAKNAS	SAKNAS	EJ TILLÄMPLIGT	KVARTAL 2	2024	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för förvärv av nationella brandkårfordon.
M2C2–32	Investeringar 4.4.1: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikbussparken med utsläppsfria låggolvsbussar	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för att stärka den regionala kollektivtrafikbussparken med utsläppsfria låggolvsbussar	Meddelande om tilldelning av samtliga kontrakt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Meddelande om tilldelning av offentliga kontrakt för förvärv av minst 3 000 utsläppsfria bussar med lågt golv.
M2C2–34	Investeringar 4.4.1: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikbussparken med utsläppsfria låggolvsbussar	Mål	Antal utsläppsfria låggolvsbussar som köpts T1	SAKNAS	Antal	0	800	KVARTAL 4	2024	Inköp av minst 800 utsläppsfria låggolvsbussar som upphandlats inom ramen för M2C2–32 för att stärka respektive fordonspark.
M2C2–34 Bis	Investeringar 4.4.2: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster	Mål	Antal utsläppsfria tåg T1	SAKNAS	Antal	0	25	KVARTAL 4	2024	Förvärv av EG-försäkran om kontroll av överensstämmelse i enlighet med artikel 15 i lagstiftningsdekret nr 57/2019 (dvs. Dichiarazione di verifica di conformità CE di cui all’art 15 del D.Lgs 57/2019) för minst 25 utsläppsfria tåg för förstärkning av respektive flotta.
M2C2–35	Investeringar 4.4.1: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikbussparken med utsläppsfria låggolvsbussar	Mål	Antal utsläppsfria låggolvsbussar som trädde i kraft T2	SAKNAS	Antal	0	3 000	KVARTAL 2	2026	Ibruktagande av minst 3 000 utsläppsfria låggolvsbussar som upphandlats inom ramen för M2C2–32 för att stärka respektive flotta.
M2C2–35 ter	Investeringar 4.4.1: Förstärkning av den regionala kollektivtrafiken med bussar med utsläppsfria låggolvsbussar	Mål	Antal laddningsstationer för utsläppsfria och utsläppssnåla bussar med låga utsläpp		Antal	0	1 000	KVARTAL 2	2026	Idrifttagande av minst 1 000 laddningsstationer för utsläppsfria eller utsläppssnåla låggolvsbussar.
M2C2–35a	Investeringar 4.4.2: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster	Mål	Antal utsläppsfria tåg och antal transporter för samhällsomfattande tjänster	SAKNAS	Antal	25	66	KVARTAL 2	2026	Idrifttagande och förvärv av EG-försäkran om överensstämmelse i enlighet med artikel 15 i lagstiftningsdekret nr 57/2019 (dvs. Dichiarazione di verifica di conformità CE di cui all’art 15 del D.Lgs 57/2019) för minst 53 utsläppsfria tåg för den regionala järnvägsflottan, minst 13 bimodala tåg och 100 vagnar för samhällsomfattande tjänster. När det gäller samhällsomfattande tjänster/intercitat ska den rullande materiel som köps med medel från faciliteten för återhämtning och resiliens ägas av staten. När de befintliga leverantörernas tjänsteavtal löper ut ska denna rullande materiel därför göras tillgänglig för den nya tilldelade enheten i tjänsteavtalet i full överensstämmelse med förordning (EU) nr 1370/2007.
M2C2–36	Investeringar 4.4.3: Förnybar flotta för det nationella brandkårkommandot	Mål	Antal rena fordon för förnyelseflottan för det nationella brandkårkommandot	SAKNAS	Antal	0	3 800	KVARTAL 2	2026	Ibruktagande av minst 3 800 rena fordon för förnyelse av det nationella brandkårkommandot. 3 500 fordon kan omfattas av 100 % ekologisk märkning eftersom de ska vara 100 % elektriska och laddningsstationerna ska drivas av solcellspaneler. De 300 tunga fordonen, 200 för flygplatser och 100 för räddning i städer, ska endast drivas med biometan eller biobränsle och uppfylla kriterierna i direktiv 2018/2001 om förnybara energikällor (direktivet om förnybar energi). Producenter av biobränsle, biometan och biobränsle ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) utfärdade av oberoende utvärderare, i enlighet med direktiv 2018/2001. Verksamhetsutövaren ska köpa ursprungsgarantiintyg som står i proportion till den förväntade bränsleanvändningen. Fordon som drivs med biodrivmedel ska vara typgodkända för B100.
M2C2–38a	Investeringar 5.1: Förnybara varor och batterier	Milstolpe	Genomförandeavtal	Genomförandeavtalets ikraftträdande				KVARTAL 4	2024	Genomförandeavtalets ikraftträdande.
M2C2–39	Investering 5.1: Förnybara varor och batterier	Milstolpe	Ministeriet för företag och Made i Italien har slutfört överföringen av medel till Invitalia S.p.A	Överföringsintyg				KVARTAL 4	2024	Italien ska överföra 1 000 000 000 EUR till Invitalia S.p.A. för faciliteten.
M2C2–40	Investeringar 5.1: Förnybara varor och batterier	Mål	Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare och som motsvarar energiproduktionskapacitet för solcells- eller vindteknik och batterier		Procentandel (%)	0	100 %	KVARTAL 4	2025	Invitalia S.p.A. ska ha ingått rättsliga finansieringsavtal med slutliga stödmottagare till ett belopp som är nödvändigt för att använda 100 % av RRF-investeringen i faciliteten (med beaktande av förvaltningsavgifter).
M2C2–42A	Investering 5.4 – Stöd till nystartade företag och riskkapital som är verksamt inom den ekologiska omställningen.	Milstolpe	Ministeriet har slutfört överföringen av medel till CDP Venture Capital SGR	Överföringsintyg	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Italien ska överföra 250 000 000 EUR till CDP Venture Capital SGR för faciliteten. För att uppnå målet på ett tillfredsställande sätt krävs också en ändring av genomförandeavtalet mellan Italien och CDP Venture Capital SGR och av facilitetens stadgar, i enlighet med villkoren i rådets genomförandebeslut.
M2C2–43	Investering 5.4 – Stöd till nystartade företag och riskkapital som är verksamt inom den ekologiska omställningen.	Mål	Rättsliga avtal som ingåtts med riskkapitalfonder och nystartade företag		EURO	0	100 %	KVARTAL 2	2026	Cassa Depositi e Prestiti Venture Capital ska ha ingått rättsliga finansieringsavtal med uppstartsföretag, inkubations-/accelerationsprogram eller riskkapitalfonder till ett belopp som är nödvändigt för att använda 100 % av investeringen från faciliteten för återhämtning och resiliens (250 miljoner euro) till faciliteten (inklusive det genomsnittliga taket på 13 % av förvaltningsavgifter och kostnader för GTF under fondens livscykel och även inkludera förhandsvillkor för efterföljande investeringsomgångar, med undantag för resultatbaserade avgifter och alla kostnads- och förvaltningsavgifter som rör tredjepartsfonder). Investeringen ska delas upp i följande två interventionsposter: — Direktinvesteringar. — Indirekta investeringar. För indirekta investeringar i riskkapitalfonder ska Cassa Depositi e Prestiti Venture Capital ha ingått rättsliga finansieringsavtal med riskkapitalfonder till ett belopp som är nödvändigt för att preliminärt använda omkring 60 % av RRF-investeringen i faciliteten (exklusive förvaltningsavgifter och kostnader för GTF under fondens livscykel). För indirekta investeringar i nystartade företag ska de rättsliga finansieringsavtalen med riskkapitalfonder innehålla ett bindande åtagande om att uppnå en kumulativ hävstångseffekt av det använda kapitalet både på fondnivå och på nivån för uppstartsföretag på minst 1x1 under fondens hela livstid. När det gäller direktinvesteringar ska CDP Venture Capital ha ingått rättsliga finansieringsavtal med uppstartsföretag/inkubations-/accelerationsprogram till ett belopp som är nödvändigt för att preliminärt använda omkring 40 % av investeringen från faciliteten för återhämtning och resiliens (250 miljoner euro) till faciliteten (inklusive förvaltningsavgifter och kostnader för GTF under fondens livscykel). När det gäller direktinvesteringar kan det rättsliga finansieringsavtalet med nystartade företag också innehålla förhandsvillkor för efterföljande investeringsomgångar (dvs. villkoren för att frigöra finansiering från Serie B eller Serie C). Åtaganden inom ramen för denna åtgärd som ingåtts före ikraftträdandet av ändringarna av genomförandeavtalets investeringspolicy och i överensstämmelse med avtalet enligt delmål M2C2–42 tidigare investeringspolitik ska också tillgodoräknas för uppnåendet av målet. Från och med den dag då rådets genomförandebeslut träder i kraft bör nya åtaganden börja följa den nya investeringspolitiken i enlighet med rådets nya genomförandebeslut.
M2C2–44	Investering 1.1 Utveckling av solcellssystem inom jordbruket	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för installation av solcellspaneler i solcellssystem inom jordbruket	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för installation av solcellspaneler i jordbrukets solenergisystem	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för installation av solcellspaneler och mätinstrument i solcellssystem. Installerad kraft från solenergisystem av experimentell karaktär förväntas främja utvecklingen av innovativa lösningar för markanläggningar där flera markanvändningar kan samexistera, vilket ger upphov till konkurrerande fördelar. Idrifttagandet av anläggningarna registreras i det nationella Gaudos-systemet (register över produktionsanläggningar), som ger avgörande bevis för att målen har uppnåtts.
M2C2–45	Investering 1.1 Utveckling av solcellssystem inom jordbruket	Mål	Installation av solcellspaneler i solcellssystem inom jordbruket	SAKNAS	MW	0	900	KVARTAL 2	2026	Installera solcellspaneler i solcellssystem inom jordbruket med en kapacitet på minst 900 MW.
M2C2–46	Investering 1.2 Främjande av förnybara energikällor för energisamhällen och samverkande egenförbrukare av förnybar energi	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för tilldelning av bidrag för genomförande av interventioner för energigemenskaper	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för genomförande av interventioner för energisamhällen	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2025	Undertecknande av kontrakt för tilldelning av bidrag för genomförandet av insatserna för energigemenskaper.
M2C2–47	Investering 1.2 Främjande av förnybara energikällor för energisamhällen och samverkande egenförbrukare av förnybar energi	Mål	Produktion av förnybar energi i energisamhällen och medverkande egenförbrukare av förnybar energi	SAKNAS	Antal	0	1 730	KVARTAL 2	2026	Stödja energisamhällen i kommuner med färre än 5 000 invånare för att tillhandahålla anläggningen minst 1 730 MW från förnybara energikällor. Denna åtgärd ska inte stödja vätgasverksamhet som leder till utsläpp av växthusgaser över 3 ton CO2eq/TH2.
M2C2–48	Investering 3.1 Produktion av vätgas i förfallna områden (Hydrogen Valleys)	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för produktion av vätgas i övergivna industriområden	Meddelande om tilldelning av samtliga offentliga kontrakt för produktion av vätgas i övergivna industriområden	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2023	Tilldelning av projekt för produktion av vätgas i övergivna industriområden. Finansiering ska ges till produktion av grön vätgas med mindre än 3 tCO2eq/tH2 för att uppnå det bästa resultatet när det gäller utfasning av fossila bränslen. Denna åtgärd ska stödja vätgasproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller elnätet.
M2C2–49	Investering 3.1 Produktion av vätgas i förfallna områden (Hydrogen Valleys)	Mål	Slutförande av projekt om vätgasproduktion i industriområden	SAKNAS	Antal	0	10	KVARTAL 2	2026	Slutföra minst 10 projekt för produktion av vätgas i övergivna industriområden med en genomsnittlig kapacitet på minst 1–5 MW vardera. Denna åtgärd ska stödja väteproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel.
M2C2–50	Investering 3.2 Vätgasanvändning i svårnedbrytbar industri	Milstolpe	Avtal för att främja övergången från metan till grön vätgas	Undertecknande av avtalet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2023	Undertecknande av avtalet med de utvalda projektägarna för att främja övergången från metan till grön vätgas. Projekten ska delvis ägnas åt processen för FoU I för att utveckla och delvis ägnas åt att förverkliga och testa en industriell prototyp som använder vätgas. Denna åtgärd ska stödja väteproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel.
M2C2–51	Investering 3.2 Vätgasanvändning i svårnedbrytbar industri	Mål	Införande av vätgas i industriprocesser	SAKNAS	Antal	0	1	KVARTAL 2	2026	Införa vätgas i minst 1 industrianläggningar för att fasa ut fossila bränslen i sektorer där det är svårt att minska koldioxidutsläppen. Denna åtgärd ska stödja vätgasproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel. Minst 400 000 000 EUR ska stödja industriell utveckling som ersätter 90 % av användningen av metan och fossila bränslen i en industriprocess med vätgas baserad på elektrolys med användning av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel.
M2C2–52	Investering 5.2 väte	Milstolpe	Tillverkning av elektrolysör	Meddelande om offentliggörande av alla offentliga kontrakt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Tilldelning av kontraktet för att bygga en industrianläggning för produktion av elektrolyser.
M2C2–53	Investering 5.2 väte	Mål	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för färdigställande av industrianläggningar för tillverkning av elektrolysör	SAKNAS	Antal	0	1	KVARTAL 2	2026	Uppförande av minst en industrianläggning för produktion av elektrolysanläggningar med en total kapacitet för hela investeringen på minst 1 GW/år.

F. OMRÅDE 2 DEL 3 – Energieffektivitet och omskolning av byggnader

Energieffektivitet är hörnstenen i denna del, som är indelad i tre huvudpelare.

·Den första pelaren är införandet av ett tillfälligt incitament för energirenovering och antiseismisk renovering av privata fastigheter, genom ett skatteavdrag för de kostnader som uppstår i samband med ingripandena. De stödberättigande insatserna är sådana som höjer bostadens energiprestanda med minst två kategorier i energicertifikatet och uppnår i genomsnitt en förbättring av energiförbrukningen med mer än 30 %.

·Den andra pelaren i denna del är förbättring av effektiviteten och säkerheten i de offentliga skolorna och rättskrediterna.

·Den tredje pelaren syftar till att stimulera uppbyggnad och utbyggnad av effektiva fjärrvärmenät i stadsområden.

Dessutom genomförs ett antal reformer för att förenkla och påskynda genomförandet av projekt som syftar till att förbättra byggnaders energieffektivitet.

Denna del förväntas i hög grad bidra till uppnåendet av Italiens klimat- och energimål för 2030, eftersom den civila sektorn står för nästan hälften av Italiens totala energiförbrukning. De flesta byggnader byggdes innan kriterierna för energisparande antogs och motsvarande lagstiftning trädde i kraft, vilket innebär att behoven när det gäller energieffektivitet och anpassning till jordbävningsrisker är betydande.

Denna del behandlar en del av 2020 års landsspecifika rekommendation 3, genom vilken rådet rekommenderade Italien att vidta åtgärder för att ”fokusera på investeringar i den gröna och digitala omställningen, särskilt när det gäller [...] vattenförvaltning och förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av samhällsviktiga tjänster”. Den tar också upp delar av 2019 års landsspecifika rekommendationer 3 (Focus investmentrelaterad ekonomisk politik för infrastrukturens kvalitet, med beaktande av regionala skillnader. [...] och förbättra den offentliga förvaltningens ändamålsenlighet [...] genom att påskynda digitaliseringen och genom att öka de lokala offentliga tjänsternas effektivitet och kvalitet ”).

F.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Investeringar 2.1: Förstärkning av miljöbonusen för energieffektivitet

Superbonus-åtgärden finansierar energirenovering av bostadshus, inbegripet subventionerade bostäder i enlighet med artikel 119 i det så kallade ”Decreto Rilancio” som antagits för att hantera pandemins negativa ekonomiska och sociala effekter. Målet är dubbelt: 1) ge ett betydande bidrag till uppnåendet av de energispar- och utsläppsminskningsmål som fastställs i Italiens integrerade nationella energi- och klimatplan (PNIEC) för 2030 och 2) för att ge kontracykliskt stöd till byggsektorn och till den privata efterfrågan för att uppväga effekterna av den ekonomiska nedgången.

Stödet ges i form av ett skatteavdrag under fem år. Fram till den 16 februari 2023 föreskrivs att mottagarna, som ett alternativ till skatteavdragsinstrumentet, i stället för direkt användning av avdraget, får välja att använda finansiella instrument (så kallad betalning och fakturarabatt) för att åtgärda problemet med de höga initiala investeringskostnaderna. Enligt dessa alternativa instrument ska stödmottagarens skatteavdrag göras till ett lika stort belopp i

1. ett bidrag i form av en rabatt på priset för förskottsbetalning från leverantören (dvs. byggföretag, konstruktörer eller mer allmänt huvudentreprenören) som ger rabatter direkt på fakturan och återkrävs i form av ett skattetillgodohavande som minskar kostnaden för den ursprungliga investeringen.

2. ett skattetillgodohavande som överlåts till ett finansinstitut, som i förskott ska betala det nödvändiga kapitalet. Denna mekanism uppväger det eventuella negativa incitamentet att genomföra renoveringen på grund av de höga initiala investeringskostnaderna. Valet av huvudentreprenör eller finansinstitut ska överlåtas åt mottagaren.

Bostadsrättsföreningar, småhus, odelade bostadskooperativ, ideella organisationer och frivilligorganisationer, amatöridrottsföreningar och klubbar samt subventionerat boende kan utnyttja detta skatteincitament. För att vara stödberättigande måste renoveringen klassificeras som ”totalrenovering” (dvs. en medelrenovering enligt kommissionens rekommendation (EU) 2019/786), vilket innebär en förbättring av minst två energiklasser (vilket i genomsnitt motsvarar en primärenergibesparing på 40 %). Tillämpningsområdet för de stödberättigande insatser som omfattas av denna åtgärd är brett, t.ex. centrala insatser, kompletterande insatser, värmeisolering av ogenomskinliga ytor och ingrepp i luftkonditioneringssystem (kondensorpannor, värmepumpar. anslutning till effektiva fjärrvärmenät under särskilda förhållanden, solvärme, värmepannor för biomassa under särskilda förhållanden), solcellssystem med tillhörande lagringssystem eller infrastruktur för laddning av elfordon. I två ministerdekret av den 6 augusti 2020 har man redan fastställt de tekniska kraven för insatserna och förfarandena för att intyga att de särskilda maximikraven och kostnaderna uppfylls.

Superbonusen har redan varit aktiv sedan den 1 juli 2020 och ska fortsätta att gälla till och med den 30 juni 2022 (för subventionerade bostäder till och med den 31 december 2022). Rätt till förmånen kan krävas för ytterligare sex månader, när det gäller arbeten på bostadsområden eller subventionerat boende, om minst 60 % av arbetena har utförts före de datum som anges ovan. För att ge mer tid till mer komplexa insatser planerar man att förlänga tillämpningen av åtgärden för bostadsrätter till och med den 31 december 2022 och för subventionerat boende fram till den 30 juni 2023, oberoende av att minst 60 % av arbetena har slutförts.

Reform 1.1 – Förenkling och påskyndande av förfarandena för insatser för energieffektivitet

Denna reform syftar till att förenkla och påskynda förfarandena för genomförande av insatser som rör energieffektivitet. Det består av fyra viktiga åtgärder:

·Lansering av den nationella portalen för byggnaders energieffektivitet: Portalen ska stödja medborgare och operatörer i förvaltningen av energieffektivitetsprojekt och ska vara en enkel källa för beslutsfattarna att få tillgång till information. Den ska innehålla information om det nationella byggnadsbeståndets energiprestanda, som förväntas hjälpa företag och medborgare att fatta beslut om att förbättra fastighetens energiprestanda. En enda kontaktpunkt ska inrättas för att ge stöd och all användbar information till medborgare och företag om energikartläggning av byggnader, efterlevnad av sektorsbestämmelser, utvärdering av potentialen för effektivitet och val av prioriterade åtgärder, inbegripet ombyggnadsplaner i etapper, val av de lämpligaste marknadsföringsverktygen för ändamålet och utbildning av yrkeskunskaper.

·Förstärkning av verksamheten i den informations- och utbildningsplan som riktar sig till den civila sektorn – Informations- och utbildningsplanen ska ta hänsyn till behovet av att utveckla både särskilda initiativ som syftar till att fylla informationsluckan hos slutanvändare inom bostadssektorn och lämplig utbildning om incitament och om de effektivaste insatserna för företag som erbjuder energitjänster, som genomför insatser och för kondominiumadministratörer. Planen ska utarbetas med beaktande av de behov som följer av Superbonus-åtgärden, i syfte att maximera dess ändamålsenlighet och lägga grunden för en varaktig kultur av effektivitet inom byggsektorn.

·Uppdatering och förstärkning av den nationella fonden för energieffektivitet: Genom översynen av förordningarna om inrättande och förvaltning av den nationella fonden för energieffektivitet (artikel 15 i lagstiftningsdekret 102/2014 och interministeriellt dekret av den 22 december 2017) träder ändringar i kraft för att främja en förbättring och en ökad användning av tillgängliga resurser.

·Påskynda genomförandefasen för projekt som finansieras genom det centrala programmet för återuppbyggnad och utveckling (EPAC): En översyn av regelverket ska genomföras i syfte att främja en effektivare förvaltning av de resurser som särskilt anslås till den centrala offentliga förvaltningens program för återuppbyggnad och utveckling (PREPAC).

F.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M2C3–1	Investering 2.1 – Förstärkning av miljöbonusen för energieffektivitet	Milstolpe	Ikraftträdande av förlängningen av Superbonus	Bestämmelse i rättsakten/rättsakterna som anger ikraftträdandet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Rättsakten/rättsakterna ska förlänga förmånerna från Ecobonus och sismabonus till och med den 31 december 2022 för kondominium och den 30 juni 2023 för sociala frågor bostäder (IACP).
M2C3–2	Investering 2.1 – Förstärkning av miljöbonusen för energieffektivitet	Mål	Renovering av byggnader Superbonus T1	SAKNAS	Antal	0	17 000 000	KVARTAL 2	2023	Fullständig byggnadsrenovering för (minst 17 000 000 kvadratmeter som leder till primärenergibesparingar på minst 40 % och som ökar minst två kategorier i energieffektivitetscertifikatet.
M2C3–3	Investering 2.1 – Förstärkning av miljöbonusen för energieffektivitet	Mål	Renovering av byggnader Superbonus T2	SAKNAS	Antal	17 000 000	35 800 000	KVARTAL 4	2025	Fullständig byggnadsrenovering för minst 35 800 000 kvadratmeter som leder till primärenergibesparingar på minst 40 % som ökar minst två kategorier i energieffektivitetscertifikatet.
M2C3–4	Reform 1.1: Förenkling och påskyndande av förfaranden för insatser för energieffektivitet	Milstolpe	Förenkling och påskyndande av förfaranden för insatser för energieffektivitet	Bestämmelse i rättsakten/rättsakterna som anger ikraftträdandet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Rättsakten/rättsakterna ska förenkla och påskynda förfarandena för energieffektivitetsåtgärder genom att ·Lansering av den nationella portalen för byggnaders energieffektivitet: ·Förstärkning av verksamheten i informations- och utbildningsplanen för den civila sektorn ·Uppdatering och förstärkning av den nationella fonden för energieffektivitet: ·Påskynda genomförandefasen av projekt som finansieras genom PREPAC-programmet

F.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investeringar 1.1: Byggande av nya skolor genom ersättning av byggnad

Denna åtgärd ska inriktas på att gradvis ersätta en del av de offentliga skolornas byggnadsbestånd i syfte att skapa moderna och hållbara strukturer.

Målen för interventionerna är att minska energiförbrukningen, öka den seismiska säkerheten i byggnader och utveckla grönområden.

Planen förväntas inriktas på 166 skolbyggnader med totalt 400 m².

Investeringar 1.2 – Byggande av byggnader, omskolning och förstärkning av fastighetstillgångar inom rättsväsendet

Denna åtgärd syftar till att renovera och omvärdera otillräckliga strukturer för rättskipningen.

Åtgärden är inriktad på underhåll av befintliga tillgångar, möjliggörande av skydd, tillvaratagande och restaurering av det historiska arv som ofta kännetecknar administrationens kontor för det italienska rättssystemet. Utöver energieffektivitet syftar programmet också till att säkerställa insatsernas ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhet genom användning av hållbara material och användning av egenproducerad el från förnybara energikällor. Insatserna kan också anpassa strukturerna för att minska byggnaders seismiska sårbarhet.

Den vägledande förteckningen över kommuner där interventionerna ska äga rum är följande: Bari, Bergamo, Bologna, Cagliari, Florens, Genua, Latina, Messina, Milano, Monza, Neapel, Palermo, Perugia, Reggio Calabria, Rom, Rom, Trani, Turin, Velletri och Venedig.

Åtgärden ska inte omfatta naturgaspannor.

Investeringar 3.1: Främjande av effektiv fjärrvärme

Fjärrvärme spelar en viktig roll för att uppnå miljömålen för värme- och kylsektorn, särskilt i storstadsområden där problemet är ännu mer akut.

Åtgärden ska utveckla effektiv fjärrvärme, baserad på distributionen av värme från förnybara energikällor, från spillvärme eller kraftvärme i högpresterande anläggningar. Åtgärden ska finansiera projekt som ska väljas ut genom ett anbudsförfarande som ska inledas 2022 och som avser byggande av nya nät eller utbyggnad av befintliga fjärrvärmenät. Ett senare anbudsförfarande kan komma att inledas under 2023. Projekt som garanterar de största besparingarna i icke-förnybar primärenergi ska prioriteras.

Energi-miljöfördelar motsvarande 20 ktoe primärfossil energi per år och 40 kton CO2 för växthusgasutsläpp som undviks i sektorer som inte omfattas av utsläppshandelssystemet varje år förväntas uppnås.

F.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M2C3–5	Investeringar 1.1: Byggande av nya skolor genom ersättning av byggnad	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för byggande av nya skolor genom byte av byggnad för att uppgradera energi i skolbyggnader, efter ett offentligt anbudsförfarande.	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt efter ett offentligt anbudsförfarande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2023	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för nya skolor som kan komma i fråga för finansiering som formaliserats av lokala myndigheter och som motsvarar en total yta på minst 400 000 kvadratmeter
M2C3–6	Investeringar 1.1: Byggande av nya skolor genom ersättning av byggnad	Mål	Minst 400 000 kvadratmeter nya skolor byggs genom byte av byggnader.	SAKNAS	Antal	0	400 000	KVARTAL 1	2026	Slutförande av uppförandet av minst 400 000 kvadratmeter nya skolor genom byte av byggnad, vilket leder till att primärenergiförbrukningen är minst 20 % lägre än kravet på nära-nollenergibyggnader.
M2C3–7	Investeringar 1.2 – Byggande av byggnader, omskolning och förstärkning av fastighetstillgångar inom rättsväsendet	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för uppförande av nya byggnader, ombyggnad och förstärkning av domstolsförvaltningens fastighetstillgångar undertecknas av den upphandlande myndigheten efter ett offentligt anbudsförfarande.	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt efter ett offentligt anbudsförfarande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för uppförande av byggnader, omkvalificering och förstärkning av fastighetstillgångar inom rättsväsendet.
M2C3–8	Investeringar 1.2 – Byggande av byggnader, omskolning och förstärkning av fastighetstillgångar inom rättsväsendet	Mål	Uppförande av byggnader, omskolning och förstärkning av fastighetstillgångar inom rättsväsendet	SAKNAS	Antal	0	289 000	KVARTAL 1	2026	Uppförande av byggnader, omkvalificering och förstärkning av fastighetstillgångar för rättskipning på minst 289 000 kvadratmeter
M2C3–9	Investeringar 3.1: Främjande av effektiv fjärrvärme	Milstolpe	Kontrakt för att förbättra uppvärmningsnäten tilldelas av ministeriet för ekologisk omställning efter ett offentligt anbudsförfarande.	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt efter ett offentligt anbudsförfarande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för uppförande av nya fjärrvärmenät eller utbyggnad av befintliga fjärrvärmenät, vilket bör inbegripa kravet på minskad energiförbrukning. Tilldelning av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över uteslutna och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
M2C3–10	Investeringar 3.1: Främjande av effektiv fjärrvärme	Mål	Uppbyggnad eller utbyggnad av fjärrvärmenät	SAKNAS	Antal	0	20	KVARTAL 1	2026	Slutförande av byggandet av nya fjärrvärmenät, eller utbyggnad av befintliga nät, för att minska energiförbrukningen med minst 20 KTOE per år. Investeringen ska uppfylla de villkor som anges i fotnot (9) i bilaga VI till förordning 241/2021/EU om faciliteten för återhämtning och resiliens.

G. OMRÅDE 2 DEL 4 – Territoriell planering och vattenresurser

Syftet med denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens är att åtgärda ett antal långvariga brister i förvaltningen av vattenresurser och hydrogeologiska risker i Italien och att anta ett antal åtgärder som syftar till att bevara den biologiska mångfalden. Detta ska uppnås genom en betydande och balanserad kombination av reformer och investeringar i dessa olika dimensioner.

På reformsidan föreslås i denna del en rad åtgärder som främst syftar till att effektivisera förvaltningen av vattenresurserna genom att minska fragmenteringen av sektorn, genom att fastställa en lämplig prispolitik och genom att fastställa ett antal incitament för att ta itu med de befintliga problemen i samband med förvaltningen av avloppsvatten. Reformer inom denna del omfattar också en rad åtgärder för att förenkla utformningen och genomförandet av projekt som rör vatteninfrastruktur och hantering och minskning av hydrologiska risker.

Investeringarna i denna del ska bidra till att minska och bättre hantera den hydrogeologiska risken i Italien, både ur ett förebyggande och anpassningsperspektiv, och ska syfta till att göra infrastrukturen för vatten mer motståndskraftig. Dessutom syftar de till att avsevärt förbättra förvaltningen av vattenresurserna genom bättre hantering av avloppsvatten och en betydande minskning av vattenläckaget, även inom jordbrukssektorn. Investeringarna ska stärka digitaliseringen av dessa sektorer och göra dem mer energieffektiva och bättre anpassade till klimatförändringarna. Denna del omfattar också en uppsättning åtgärder som syftar till att bevara biologisk mångfald och grönområden i linje med Europa 2030-strategin för biologisk mångfald.

Denna del behandlar en del av 2020 års landsspecifika rekommendation 3, genom vilken Europeiska unionens råd rekommenderade Italien att vidta åtgärder för att ”fokusera på investeringar i den gröna och digitala omställningen, särskilt när det gäller [...] vattenförvaltning och förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av samhällsviktiga tjänster”. Den tar också upp delar av 2019 års landsspecifika rekommendation 3 (Focus investmentrelaterad ekonomisk politik för infrastrukturens kvalitet, med beaktande av regionala skillnader. [...] och förbättra den offentliga förvaltningens ändamålsenlighet [...] genom att påskynda digitaliseringen och genom att öka de lokala offentliga tjänsternas effektivitet och kvalitet ”).

G.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform 2.1 – Förenkling och påskyndande av förfarandena för att genomföra insatser mot hydrogeologisk instabilitet

Reform 2.1 – Förenkling och påskyndande av förfarandena för att genomföra insatser mot hydrogeologisk instabilitet Syftet med denna reform är att komma till rätta med de brister i förvaltningen av hydrogeologiska risker som påpekats av den italienska revisionsrätten. prioritera insatser i enlighet med den nationella riskbedömningen och artikel 6 i beslut 1313/2013 EU och riskbedömning samt principen om att inte orsaka betydande skada. fastställa en plan för att öka den administrativa kapaciteten hos de enheter som ansvarar för genomförandet av dessa projekt och stärka samordningen mellan de olika berörda förvaltningsnivåerna, bland annat genom att rationalisera informationsflödena.

Reform 2 – Reformen av den rättsliga ramen för bättre förvaltning och hållbar vattenanvändning

Denna reform ska syfta till att ta itu med de långvariga problem inom vattensektorn i Italien som återspeglas i många pågående överträdelseförfaranden för bristande efterlevnad av rådets direktiv 91/271/EEG, i en alltför stor fragmentering av sektorn och i avsaknad av lämpliga incitament och prispolitik. De planerade åtgärderna förväntas avsevärt minska sektorns fragmentering genom att minska antalet operatörer och främja stordriftsfördelar, skapa incitament för att minska vattenläckor och överdriven vattenförbrukning inom jordbrukssektorn och införa lämpliga prissättningsstrategier för en mer hållbar vattenförbrukning.

Ett antal samförståndsavtal ska undertecknas med regionerna Kampanien, Kalabrien, Molise och Sicilien för att minska fragmenteringen av antalet operatörer som tillhandahåller vattentjänster. Samförståndsavtalet ska fastställa mål när det gäller att fastställa lokala regeringsorgan, minska antalet operatörer och uppnå stordriftsfördelar i syfte att fastställa enskilda operatörer för minst 40 invånare per 000 invånare inom två år efter undertecknandet av samförståndsavtalet.

Reform 4.2 ”Åtgärder för att säkerställa full förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster”

Denna reform syftar till att ta itu med stora problem i förvaltningen av vattenresurser och göra systemet effektivare.

Systemet förväntas minska den nuvarande fragmenteringen av antalet operatörer, vilket för närvarande hindrar en effektiv användning av vattenresurser i vissa delar av landet. Reformen förväntas också skapa de rätta incitamenten för en bättre användning av vattenresurserna inom jordbrukssektorn, införa ett påföljdssystem för olaglig utvinning av vatten och införa ett prissystem som bättre återspeglar och stämmer bättre överens med principen om att förorenaren betalar, samtidigt som man undviker en utvidgning av befintliga bevattningssystem. Åtgärderna ska antas i samarbete med de regioner där förvaltningen av vattenresurserna för närvarande är mer problematisk.

Investeringar 3.2 – Digitalisering av nationalparker och marina skyddsområden

Denna åtgärd ska fastställa standardiserade och digitaliserade förfaranden för att modernisera, effektivisera och effektivt fungerande skyddade områden i dess olika dimensioner, såsom naturskydd, administrativ förenkling av förfaranden och tjänster för besökare av nationalparker och marina skyddsområden. Efter ingripandet förväntas övervakningen av naturresurser ha förbättrats för att vid behov kunna vidta nödvändiga förebyggande och korrigerande åtgärder för att skydda den biologiska mångfalden. Det förväntas också leda till bättre tjänster och ökad medvetenhet om biologisk mångfald för besökare av nationalparker och marina skyddsområden för en mer hållbar turism och ansvarsfull konsumtion av naturresurser.

G.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M2C4–1	Reform 2.1. Förenkling och påskyndande av förfarandena för att genomföra insatser mot hydrogeologisk instabilitet	Milstolpe	Ikraftträdande av förenklingen av den rättsliga ramen för bättre hantering av hydrologiska risker	Bestämmelse i relevant (a) rättsakt (er) om ikraftträdande Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Den nya rättsliga ramen ska (som ett minimum) -Prioritera förebyggande insatser i linje med den nationella riskbedömningen och artikel 6 i beslut 1313/2013, bedömning av EU:s riskhanteringsförmåga och principen om att det inte föreligger några betydande skador, -Påskynda förfarandena för projektutformning och fastställa allmänna principer för att förenkla projektgenomförande och finansieringsförfaranden samt hydrologiska riskprojekt. -Harmonisera och rationalisera informationsflödena för att minska redundansen i rapporteringen mellan de olika informationssystemen i staten och utveckla ett system med indikatorer för bättre identifiering av hydrologiska risker, i linje med den italienska revisionsrättens rekommendationer. -Stärka samordningen av insatser mellan olika myndighetsnivåer i enlighet med rekommendationerna från den italienska revisionsrätten, -Skapa gemensamma databaser om incidenter (dissesto), i enlighet med rekommendationerna från den italienska revisionsrätten. -Fastställa maximala tidsfrister för varje fas. -Fastställa en plan för att stärka de berörda enheternas kapacitet.
M2C4–2	Reform 4.2 ”Åtgärder för att säkerställa full förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster”	Milstolpe	Ikraftträdande av reformen för att säkerställa full förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster	Bestämmelse i relevant (a) rättsakt (er) om ikraftträdande Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2022	Den allmänna lagen/förordningarna om vattentjänster för hållbar användning och incitament till investeringar i vatteninfrastruktur, som åtminstone ska -Minska fragmenteringen av enheter genom regler och aggregeringsmekanismer för att ge incitament till att för närvarande autonoma förvaltningsaktörer integreras i den unika operatören för hela Ambito Territoriale Ottimale. -Skapa incitament för en hållbar vattenanvändning inom jordbruket, särskilt för att stödja användningen av det gemensamma övervakningssystemet för vattenanvändning (SIGRIAN) för kollektiv bevattning och självförsörjande bevattning, -Fastställa ett system med reglerade priser som tar tillräcklig hänsyn till användningen av miljöresurser och föroreningar i enlighet med principen om att förorenaren betalar.
M2C4–3	Reform 4.2 ”Åtgärder för att säkerställa full förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster”	Milstolpe	Reform av den rättsliga ramen för bättre förvaltning och hållbar vattenanvändning	Ikraftträdande av samförståndsavtalen Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Undertecknande av samförståndsavtal mellan ministeriet för ekologisk omställning och regionerna Kampanien, Kalabrien, Molise och Sicilien för att minska fragmenteringen av antalet operatörer som tillhandahåller vattentjänster. Samförståndsavtalet bör fastställa mål när det gäller att fastställa lokala regeringsorgan, minska antalet aktörer och uppnå stordriftsfördelar i syfte att inrätta enskilda operatörer för minst 40 invånare per 000 invånare.
M2C4–4	Reform 4.2 Åtgärder för att säkerställa fullständig förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster	Milstolpe	Ikraftträdande av den nya rättsliga ramen för bevattningsändamål	Bestämmelse i relevant lagstiftning som anger ikraftträdande Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Den reviderade rättsliga ramen ska åtminstone Inrätta ett sanktionssystem för olaglig vattenutvinning. Kräva en konsekvensbedömning i enlighet med artikel 4.7 i ramdirektivet för vatten för att bedöma (eventuellt kumulativ) påverkan på alla potentiellt påverkade vattenförekomster. Säkerställa att en utvidgning av befintliga bevattningssystem (inbegripet genom ökad vattenanvändning, dvs. inte bara fysisk expansion), även genom effektivare metoder, undviks när de berörda vattenförekomsterna (yt- eller grundvatten) (i samband med intensifierade klimatförändringar) förväntas ha en lägre status än god status eller potentiellt god status.
M2C4–5	Investeringar 3.2: Digitalisering av nationalparker	Milstolpe	Ikraftträdande av den administrativa förenklingen och utvecklingen av digitala tjänster för besökare i nationalparker och marina skyddsområden	Bestämmelse i ministerdekretet om ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2022	Ministerdekretet ska ge mandat att utveckla digitala tjänster för besökare i nationalparker och marina skyddsområden.

G.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Reform 3.1 Antagande av nationella program för kontroll av luftföroreningar

Reformen syftar till att anpassa nationell och regional lagstiftning och införa relaterade åtgärder för att minska utsläppen av luftföroreningar (i enlighet med målen i direktiv 2016/2284 om nationella utsläppstak och om ändring av klimatgaser).

Investeringar 1.1: Genomförande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem

Investeringen ska utveckla ett övervakningssystem för att identifiera och förutsäga risker till följd av klimatförändringar och otillräcklig fysisk planering genom användning av avancerad teknik. Denna teknik ska möjliggöra fjärrkontroll av stora territoriella band som lägger grunden för utvecklingen av riskförebyggande planer, inbegripet förstärkning av befintlig infrastruktur, och identifiering av olagligt bortskaffande av avfall. De viktigaste instrument som ska utvecklas för att uppnå dessa mål ska vara insamling av rumsliga data med hjälp av satellitobservationssystem, drönare, fjärranalysatorer och integrering av informationssystem. telekommunikationsnät med de mest avancerade säkerhetskraven. inrättande av centrala och regionala kontrollrum för att få tillgång till den information som samlas in på plats. samt system och tjänster för it-säkerhet för skydd mot cyberattacker. Interventionerna ska huvudsakligen äga rum i de åtta södra regionerna.

Investeringar 2.1: Åtgärder för att minska översvämningsrisker och hydrogeologiska risker

Italiens territorium kännetecknas av en betydande grad av hydrogeologisk instabilitet, som har förvärrats av klimatförändringarnas effekter. Denna risk har en negativ inverkan inte bara på livskvaliteten utan också på den ekonomiska aktiviteten i de områden som är mest utsatta för denna risk.

Denna åtgärd är indelad i två handlingslinjer, med Protezione Civile och ”kriskommissionär för återuppbyggnaden i regionerna Emilia Romagna, Toscana och Marche” som drabbades av översvämningarna i maj 2023 (Commissario per la ricostruzione nel territorio della regione Emilia Romagna, Toscana e Marche) som ansvarig förvaltning.

När det gäller den första handlingslinjen ska en bred och omfattande uppsättning insatser genomföras för att återställa skadade offentliga strukturer och infrastrukturer (interventioner av typ E) och minska kvarstående risker som är strikt kopplade till händelsen och som främst syftar till att skydda offentlig och privat säkerhet (insatser av typ D).

Den andra handlingslinjen ska omfatta interventioner som identifierats av kriskommissarien, särskilt provinserna Ascoli Piceno, Bologna, Ferrara, Fermo, Firenze, Forli-Cesena, Modena, Pesaro-Urbino, Ravenna, Reggio-Emilia och Rimini.

Interventionerna ska avse följande:

·Insatser för att återställa vattenvägar och öka skyddet mot översvämningar och jordskred. Insatserna ska i möjligaste mån omfatta naturbaserade lösningar och får omfatta återanvändning av material som transporteras genom översvämning. Insatserna bör också i möjligaste mån främja antagandet av hållbara mark- och markförvaltningsmetoder för att stödja markens långsiktiga motståndskraft, stoppa markförstöringen och mildra klimatförändringarnas effekter.

·Åtgärder för återställande av transportnätet. Insatserna kan omfatta kompletterande infrastruktur (inklusive broar) som har lidit skada och behöver repareras.

·Insatser för att återställa offentliga byggnader, inklusive offentliga hus och vårdcentraler.

Investeringar 3.1: Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden

Denna åtgärd syftar till att skydda grönområden och öka deras antal i syfte att både bevara och stärka den biologiska mångfalden och höja livskvaliteten för invånarna i dessa områden. Åtgärderna ska inriktas på Italiens 14 storstäder, som är de mest utsatta för miljöproblem som luftföroreningar, förlust av biologisk mångfald eller klimatförändringarnas effekter. Skogsodlingsmaterial (frön eller växter) ska planteras för dessa arealer för minst 4 500 000 träd och buskar (i 4 500 hektar) och minst 3,5 miljoner träd ska planteras på slutdestinationen.

Insatserna ska följa på antagandet av en plan för beskogning i städer med målet att bevara och förbättra den biologiska mångfalden i linje med den europeiska strategin för biologisk mångfald, minska luftföroreningarna i storstadsområden och minska antalet överträdelseförfaranden mot luftkvalitet.

Investering 3.3 – Återplantering av Po-området

Po-området kännetecknas av alltför stora vattenföroreningar, markförbrukning och utgrävningar i flodbädden sedan 1970. Alla dessa problem har påverkat vissa av dess naturliga livsmiljöer negativt och ökat hydrogeologiska risker.

Denna åtgärd syftar till att återaktivera naturliga processer och främja en återhämtning av den biologiska mångfalden. Detta skulle säkerställa att floden återställs och att vattenresurserna utnyttjas på ett mer hållbart och effektivt sätt.

Investeringar 3.4: Sanering av herrelösa områden

Industriföroreningar har skapat många så kallade orörda områden som utgör en betydande hälsorisk, med allvarliga konsekvenser för livskvaliteten för de berörda befolkningarna.

Syftet med denna åtgärd är att återställa dessa marker genom att minska miljöpåverkan och främja den cirkulära ekonomin. Projektet ska använda bästa tillgängliga innovativa utredningsteknik för att identifiera de verkliga saneringsbehoven och göra det möjligt att utveckla dessa områden, inbegripet bostäder.

Denna åtgärd ska i första hand bestå i antagandet av en handlingsplan för vitalisering av oraffinerade områden för att minska markexploateringen och förbättra stadsförnyelsen. Planen ska identifiera områden med särart i alla 21 regioner och autonoma provinser och ange vilka särskilda åtgärder som ska vidtas.

Investeringar 3.5: Återställande och skydd av havsbottnar och marina livsmiljöer

Denna åtgärd omfattar storskaliga åtgärder för återställande och skydd av havsbottnen och de marina livsmiljöerna, i syfte att vända den pågående försämringen av dessa ekosystem.

De särskilda åtgärder som ska genomföras ska omfatta utveckling av en lämplig kartläggning av havsbottnens livsmiljöer och miljöövervakning. För att säkerställa lämplig planering och genomförande av storskaliga restaurerings- och skyddsåtgärder ska det nationella forsknings- och observationssystemet för marina och kustnära ekosystem stärkas. Dessutom ska marina observationsplattformar förstärkas för att öka den teknisk-vetenskapliga kapaciteten att övervaka den marina miljön, och i synnerhet för att bedöma effektiviteten hos skydds- och förvaltningsåtgärder enligt klimatförändringsscenariot. Sådana investeringar ska sedan möjliggöra en systematisk och heltäckande kartläggning av känsliga livsmiljöer i italienska marina vatten för att återställa miljön och utse skyddade områden, i linje med EU:s strategi för biologisk mångfald från 2013 och ramdirektivet om en marin strategi.

Reform 4.1 Förenkling av lagstiftningen och stärkta styrelseformer för genomförandet av investeringar i infrastruktur för vattenförsörjning

Det nuvarande regelverket och den nuvarande fragmenteringen av förvaltningen har en negativ inverkan på kapaciteten att planera och genomföra investeringar i infrastruktur för vattenförsörjning.

Syftet med denna reform är att förenkla och effektivisera den rättsliga ramen och vid behov ge stöd till de genomförandeorgan som inte har tillräcklig kapacitet för att genomföra och slutföra dessa investeringar inom de tidsfrister som ursprungligen fastställdes.

De viktigaste åtgärder som planeras för att uppnå dessa mål är främst i) inrättandet av ett centralt offentligt finansieringsinstrument för investeringar i vattensektorn som förenar resurser som för närvarande är ganska spridda, II) Förenkling av förfarandena för rapportering och övervakning av finansierade investeringar, iii) ytterligare involvering av tillsynsmyndigheten i planeringen av de investeringar som ska göras och i eventuella revideringar av planen.

Infrastruktur- och transportministeriet ska lägga fram reformförslaget för vattenförsörjningssektorn.

Investering 4.1 Primärvatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning

Syftet med denna åtgärd är att trygga vattenförsörjningen för viktiga stadsområden och stora bevattnade områden, att öka nätets säkerhet och motståndskraft och att förbättra vattentransportkapaciteten. Åtgärderna ska omfatta hela det nationella territoriet, med särskild inriktning på större anläggningar i södra delen av landet.

Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen för allvarliga skador (2021/C58/01). Särskilt för varje delinvestering ska fullständig överensstämmelse med kraven i EU-lagstiftningen, inbegripet ramdirektivet för vatten, säkerställas före, under och efter det att byggnadsarbetet påbörjats. Dessutom är delåtgärder, i tillämpliga fall, föremål för en miljökonsekvensbedömning (MKB) i enlighet med direktiv 2011/92/EU samt relevanta bedömningar inom ramen för direktiv 2000/60/EG och direktiv 92/43/EEG, inbegripet genomförandet av nödvändiga begränsningsåtgärder. Åtgärden ska inte omfatta uppförande av nya dammar, utan endast förbättring av befintliga dammar. effekterna av de planerade ingripandena på befintliga arbeten tar hänsyn till de scenarier där den berörda floden förblir i sitt naturliga tillstånd, i dess ändrade skick vid tidpunkten för uppförandet av arbetet. Alla planerade delinsatser, även sådana som rör befintliga dammar, måste följa det förfarande för miljötillstånd som krävs enligt nationell lagstiftning och unionslagstiftning.

Investering 4.2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät

Den fragmenterade och ineffektiva förvaltningen av vattenresurserna har lett till betydande vattenläckage, med genomsnittliga förluster på över 40 % och över 50 % i södra delen av landet. Syftet med detta projekt är att avsevärt minska förlusterna av dricksvatten genom att uppgradera och modernisera vattendistributionsnäten genom avancerade kontrollsystem som gör det möjligt att övervaka de viktigaste knutpunkterna och de känsligaste punkterna i nätet.

Investering 4.3. Investeringar i bevattningssystemets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser

Syftet med denna åtgärd är att öka bevattningssystemens effektivitet genom utveckling av innovativ och digitaliserad infrastruktur för en mer hållbar jordbrukssektor och bättre anpassad till klimatförändringarna. Investeringen ska främst bestå i omställning av bevattningssystem till system med högre effektivitet. anpassning av distributionsnäten för att minska förlusterna. installation av teknik för effektiv användning av vattenresurser, såsom mätare och fjärrkontroll. Vattenmätning som möjliggör mätning av vatten ska införas som en del av den investering som får stöd.

Investering 4.4. Avloppsrening och rening

Vattensystemen uppvisar stora brister när det gäller avloppssystem och reningssystem, vilket återspeglas i ett stort antal överträdelseförfaranden för bristande efterlevnad av unionsrätten i många tätorter i landet.

Syftet med denna åtgärd är att göra investeringar som gör rening av avloppsvatten som släpps ut i havs- och inlandsvatten effektivare och, om möjligt, omvandla reningsverk till ”gröna fabriker” för återanvändning av renat avloppsvatten för bevattning och industriella ändamål. Dessa investeringar förväntas bidra till att minska antalet tätorter med svaga avlopps- och reningssystem.

G.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M2C4–6	Investeringar 3.2: Digitalisering av nationalparker	Mål	Administrativ förenkling och utveckling av digitala tjänster för besökare till nationalparker och marina skyddsområden	SAKNAS	Procentsats	0	70	KVARTAL 2	2024	Minst 70 % av nationalparker och marina skyddsområden har utvecklat digitala tjänster för besökare till nationalparker och marina skyddsområden (minst två av anslutningen till portalen Naturitalia.IT. en ansökan om administrativa förfaranden eller en app för hållbar rörlighet).
M2C4–7	Reform 3.1: Antagande av nationella program för luftföroreningskontroll	Milstolpe	Ikraftträdande av ett nationellt luftvårdsprogram	Bestämmelse i DPCM om ikraftträdande Ej tillämpligt	SAKNAS	EJ TILLÄMPLIGT	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	I dekretet från ministerrådets ordförande (DPCM) fastställs ett nationellt luftvårdsprogram som inför lämpliga åtgärder för att minska luftföroreningarna i enlighet med EU-direktiv 2016/2284 och lagstiftningsdekret nr 81 av den 30 maj 2018 om införlivande av det direktivet.
M2C4–8	Investering 1.1. 1,1. Genomförande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem	Milstolpe	Operativ plan för ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem för att identifiera hydrologiska risker	Bestämmelse i ministerdekretet om ikraftträdande Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2021	Ministerdekretet ska godkänna en operativ plan för genomförandet av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem för att identifiera hydrologiska risker. Den ska minst -Planera fjärranalystillämpningar och datafältsensorer, -Utveckla ett kommunikationssystem som möjliggör samordning och driftskompatibilitet mellan de olika operatörerna i kontrollrummen. -Inrättande av centrala och regionala kontrollrum -Utveckla system och tjänster för cybersäkerhet
M2C4–9	Investering 1.1. 1,1. Genomförande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem	Mål	Införande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem för att identifiera hydrologiska risker	SAKNAS	Procentsats	0	90	KVARTAL 2	2025	90 % av ytan i de södra regionerna ska täckas av det avancerade och integrerade övervaknings- och prognossystemet för att identifiera hydrologiska risker.
M2C4–11	Investering 2.1.a Åtgärder för minskning av översvämningsrisker och hydrogeologiska risker – insatser i Emilia Romagna, Toscana och Marche	Milstolpe	Identifiering av insatserna genom kriskommissionärens förordning (ar)	Förordning (ar) från kriskommissarien				KVARTAL 3	2024	En eller flera förordningar från kriskommissarien ska innehålla en exakt förteckning över insatser för att återställa vattenvägar och öka skyddet mot översvämningar och jordskred, insatser för att återställa offentliga byggnader, inbegripet offentliga hus och vårdcentraler, och det totala antalet kilometer av det transportnät som ska renoveras. Värdet av det totala antalet interventioner ska uppgå till minst 1,2 miljarder EUR.
M2C4–11a	Investering 2.1.a Åtgärder för minskning av översvämningsrisker och hydrogeologiska risker – insatser i Emilia Romagna, Toscana och Marche	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för interventioner i Emilia-Romagna, Toscana och Marche	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2025	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för interventioner för riskhantering och minskning av hydrogeologiska risker. Det totala värdet av de ansökningsomgångar som dessa utmärkelser härrör från ska uppgå till minst 1,2 miljarder EUR.
M2C4–11ter	Investering 2.1.a Åtgärder för minskning av översvämningsrisker och hydrogeologiska risker – insatser i Emilia Romagna, Toscana och Marche	Milstolpe	Slutförande av projekt	Certifiering av slutförande av projekt				KVARTAL 2	2026	Slutförande av ·minst 90 % av insatserna för att återställa vattenvägar och öka skyddet mot översvämningar och jordskred, enligt vad som fastställts i kriskommissionärens förordningar, ·Insatser för återuppbyggnad av transportnätet, för ett antal kilometer som fastställts i kriskommissionärens förordningar. ·Minst 90 % av insatserna för att återställa offentliga byggnader, inklusive offentliga hus och vårdcentraler, enligt vad som fastställts i kriskommissionärens förordningar.
M2C4–12	Investering 2.1.b Åtgärder för minskning av översvämningsrisker och hydrogeologiska risker	Milstolpe	Ikraftträdande av den reviderade rättsliga ramen för insatser mot översvämningar och hydrogeologiska risker	Bestämmelser i förordningarna om ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Dekreten om godkännande av den första interventionen och investeringsplanen i respektive område (kommissionsledamot med delegat/region/autonom provins) för minskning av översvämningsrisker och hydrogeologiska risker ska syfta till att återställa de ursprungliga förhållandena och säkerställa territoriernas motståndskraft mot naturkatastrofer.
M2C4–13	Investering 2.1b – Åtgärder för att minska översvämningsrisker och hydrogeologiska risker	Mål	Slutförande av interventioner av typ D och typ E	SAKNAS	Procentsats	0	90	KVARTAL 2	2026	Slutförande av 90 % av insatserna av typ E och typ D i syfte att återställa skadade offentliga strukturer enligt vad som fastställts i den nationella civilskyddstjänstens godkännandeakter.
M2C4–18	Betydande investeringar. 3.1: Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden	Milstolpe	Ikraftträdande av de reviderade lagändringarna för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden	Bestämmelser i relevant lagstiftning som anger antagandet av planen för beskogning i städer	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Stadsplaneringen för beskogning ska överensstämma med målen i lagen av den 12 december 2019, 141 (nedan kallad klimatlagen) och efter en planeringsfas som ska genomföras av storstäderna. Planen bör som ett minimum fastställa följande mål: -Bevara och öka den diffusa biologiska mångfalden i linje med den europeiska strategin för biologisk mångfald, -Bidra till att minska luftföroreningarna i storstadsområdena, -Minska överträdelseförfarandena för luftkvalitet, -Återställa landskapet som skapats av människan och förbättra de skyddade områden som finns i storstadsområdenas omedelbara närhet. Ställ upp markkonsumtionen och återställa nyttig jord.
M2C4–19	Betydande investeringar. 3.1: Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden	Mål	Plantera träd för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden T1	SAKNAS	Antal	0	1 650 000	KVARTAL 4	2022	Plantera minst 1 650 000 träd för återbeskogning i stadsområden och stadsnära områden i enlighet med artikel 4 i 141 års lag av den 12 december 2019 (den så kallade klimatlagen).
M2C4–20	Betydande investeringar. 3.1: Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden	Mål	Plantera träd för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden T2	SAKNAS	Antal	1 650 000	4 500 000	KVARTAL 4	2024	Plantering av skogsodlingsmaterial (frön eller växter) för minst 4 500 000 träd och buskar för återbeskogning i stadsområden och stadsnära områden i enlighet med artikel 4 i lagen av den 12 december 2019, 141 (den s.k. klimatlagen).
M2C4–20a	Betydande investeringar. 3.1: Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden	Mål	Plantera träd för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden T3	SAKNAS	Antal	0	3 500 000	KVARTAL 2	2026	Omplantering av skogsodlingsmaterial (frön eller växter) för minst 3 500 000 träd och buskar för återbeskogning i stadsområden och stadsnära områden i enlighet med artikel 4 i 141 års lag av den 12 december 2019 (den så kallade klimatlagen).
M2C4–21	Investering 3.3 Åternaturifiering av Po-området	Milstolpe	Översyn av den rättsliga ramen för insatser för åternaturifiering av Po-området	Bestämmelse i relevant lagstiftning som anger ikraftträdande Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2023	Ikraftträdande av relevant lagstiftning i syfte att återhämta den ekologiska korridor som flodbädden utgör, inbegripet naturlig återbeskogning och åtgärder för återställande och återställande av sidogrenar och korvsjöar.
M2C4–22	Investering 3.3 Åternaturifiering av Po-området	Mål	Minskning av flodbäddens konstlikhet för åternaturifiering av Po-området T1	SAKNAS	Antal	0	13	KVARTAL 4	2024	Minska artificialiteten i flodbädden med minst 13 km, återföras till Po.
M2C4–23	Investering 3.3 Åternaturifiering av Po-området	Mål	Minskning av flodbäddens konstlikhet för åternaturifiering av Po-området T2	SAKNAS	Antal	13	37	KVARTAL 1	2026	Minska artificialiteten i flodbädden med minst 37 km, återföras till Po.
M2C4–24	Investering 3.4. Sanering av förorenade områden utan ägare	Milstolpe	Rättslig ram för sanering av herrelösa områden	Bestämmelse i relevant lagstiftning som anger antagandet av handlingsplanen Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Handlingsplanen för förnyelse av förorenade områden ska minska markexploateringen och förbättra stadsförnyelsen. Inbjudan ska innehålla åtminstone följande information: -Identifiering av anonyma platser i alla 21 regioner och/eller autonoma provinser. -De särskilda åtgärder som ska vidtas på varje separat plats för att minska markanvändningen och förbättra stadsförnyelsen.
M2C4–25	Investering 3.4. Sanering av förorenade områden utan ägare	Mål	Återupplivande av platser som inte är herrelösa	SAKNAS	Procentsats	0	70	KVARTAL 1	2026	Blåsa nytt liv i minst 70 % av ytan av ”orörd mark” för att minska markexploateringen och förbättra stadsförnyelsen.
M2C4–26	Investering 3.5. Återställande och skydd av havsbottnen och de marina livsmiljöerna	Mål	Återställande och skydd av havsbottnar och marina livsmiljöer	SAKNAS	Antal	0	22	KVARTAL 2	2025	Slutföra minst 22 storskaliga insatser för återställande och skydd av havsbottnar, marina livsmiljöer och kustövervakningssystem.
M2C4–27	Reform 4.1. Förenkling av lagstiftningen och stärkta styrelseformer för genomförandet av investeringar i infrastruktur för vattenförsörjning	Milstolpe	Ikraftträdande av förenklingen av lagstiftningen för interventioner i primärvatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning	Bestämmelse (ar) i relevant (a) lagstiftning som anger ikraftträdande Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2022	Den reviderade lagstiftningen ska stärka styrningen och förenkla genomförandet av investeringar i infrastruktur för vattenförsörjning. Den nya rättsliga ramen bör som ett minimum — Göra den nationella planen för insatser inom vattensektorn till det centrala finansieringsinstrumentet för investeringar i vattensektorn. — Begära yttrande och aktivt involvera tillsynsmyndigheten (Autorità di Regolazione per Energia Reti e Ambiente) i alla ändringar eller uppdateringar av planen. — Tillhandahålla stöd och kompletterande åtgärder för genomförandeorgan som inte kan genomföra investeringar i samband med primär upphandling inom den fastställda tidsramen. — Förenkla förfarandena för rapportering och övervakning av de investeringar som finansieras inom vattensektorn.
M2C4–28	Investering 4.1. Investeringar i primär vatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning	Milstolpe	Tilldelning av finansiering till alla projekt för investeringar i primär vatteninfrastruktur och för tryggad vattenförsörjning	Offentliggörande av dekret (ar)	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2023	Offentliggörande av godkännandedekret med tilldelning (tilldelning) av finansiering till projekt för investeringar i primär vatteninfrastruktur och tryggad vattenförsörjning. Kontrakten ska omfatta följande: -Tryggad vattenförsörjning i viktiga stadsområden. -Strukturella arbeten för att öka nätets säkerhet och motståndskraft, inbegripet anpassning till klimatförändringar (utom dammar). -Ökning av vattentransportkapaciteten. Urvalskriterierna ska säkerställa att investeringen fullt ut bidrar till klimatförändringsmålen med en klimatkoefficient på 40 %, i enlighet med bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 om faciliteten för återhämtning och resiliens.
M2C4–29	Investering 4.1. Investeringar i primär vatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning	Mål	Investeringar i primärvatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning	SAKNAS	Antal	0	50	KVARTAL 1	2026	Öka vattenförsörjningstryggheten och vatteninfrastrukturens motståndskraft i minst 50 vattensystem (både komplexa och elementära), varav minst 35 komplexa vattensystem.
M2C4–30	Investering 4.2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät	Milstolpe	Tilldelning av medel till alla projekt för insatser i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät	Offentliggörande av dekret (ar)	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2023	Offentliggörande av godkännandedekret med tilldelning (tilldelning) av finansiering till projekt för insatser för modernisering och effektivitet i vattendistributionsnäten. Avtalen ska omfatta följande: -Insatser för att minska förlusterna i dricksvattennäten. -Öka vattensystemens motståndskraft mot klimatförändringar, -Stärka digitaliseringen av näten för en optimal förvaltning av vattenresurserna, minska avfallet och begränsa ineffektivitet.
M2C4–31	Investering 4.2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät	Mål	Insatser i vattendistributionsnät, inklusive digitalisering och övervakning av nät T1	SAKNAS	Antal	0	14 000	KVARTAL 4	2024	Minst 14 000 kilometer vattennät
M2C4–32	Investering 4.2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät	Mål	Insatser i vattendistributionsnät, inklusive digitalisering och övervakning av nät T2	SAKNAS	Antal	14 000	45 000	KVARTAL 1	2026	Minst 45 000 kilometer vattennät
M2C4–33	Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser	Milstolpe	Tilldelning av finansiering till alla projekt för bevattningsjordbrukssystemets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser	Offentliggörande av dekret (ar).	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Offentliggörande av godkännandedekret med tilldelning (tilldelning) av finansiering till projekt för interventioner i nätverk och bevattningssystem och i tillhörande digitaliserings- och övervakningssystem. Avtalen ska omfatta följande: -Uppmuntra mätning och övervakning av användningen i kollektiva nät (genom installation av mätare och fjärrkontrollsystem), inbegripet övergången från egenförsörjning till kollektiv användning som en förutsättning för att man ska kunna slutföra införandet av en prispolitik för vatten baserad på vattenvolymerna för en effektiv användning av vattenresurser inom jordbruket och därmed stimulera en minskning av olagliga vattenuttag i landsbygdsområden. -Investeringar i bevattning bör syfta till att effektivisera befintlig bevattning, även om den berörda vattenförekomsten har god status. Denna åtgärd förväntas inte orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada. (2021/C58/01). I synnerhet ska för varje delinvestering fullständig överensstämmelse med kraven i EU-lagstiftningen, inbegripet ramdirektivet för vatten, säkerställas före, under och efter det att byggnadsarbetet inleds. Dessutom ska interventioner, när så är tillämpligt enligt nationell lagstiftning, bli föremål för en miljökonsekvensbedömning (MKB) i enlighet med direktiv 2011/92/EU, samt relevanta bedömningar inom ramen för direktiv 2000/60/EG och direktiv 92/43/EEG, inbegripet genomförandet av nödvändiga begränsningsåtgärder.
M2C4–34	Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser	Mål	Insatser för bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T1	SAKNAS	Procentsats	24	26	KVARTAL 4	2024	Öka andelen uttagskällor som är utrustade med mätare till minst 26 %. De övergripande insatserna för nätverkseffektivitet ska också omfatta installation av -150 mätare på tredje våningen. -7 500 fjärde våningsmätare. -Digitalisering och nätverksförbättringar.
M2C4–34a	Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser	Mål	Insatser för bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T1	SAKNAS	Procentsats	26	29	KVARTAL 2	2026	Öka andelen uttagskällor som är utrustade med mätare till minst 29 %. De övergripande insatserna för nätverkseffektivitet ska också omfatta installation av -500 mätare på tredje våningen. -20 000 fjärde våningsmätare. -Digitalisering och nätverksförbättringar.
M2C4–35	Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser	Mål	Insatser för bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T1	SAKNAS	Procentsats	8	12	KVARTAL 4	2024	Minst 12 % av den bevattnade arealen ska dra nytta av en effektiv användning av bevattningsresurserna.
M2C4–35a	Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser	Mål	Insatser för bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T2	SAKNAS	Procentsats	12	24	KVARTAL 1	2026	Minst 24 % av den andel bevattnad areal som drar nytta av en effektiv användning av bevattningsresurser.
M2C4–36	Investering 4.4 Investeringar i avloppsrening och rening	Milstolpe	Beviljande av medel till projekt för avloppsrening och rening	Offentliggörande av ett dekret	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Offentliggörande av antagningsdekretet med tilldelning (tilldelning) av finansiering till projektförslagen. Interventionerna ska -Effektivisera reningen av avloppsvatten som släpps ut i havs- och inlandsvatten, även genom teknisk innovation. -Omvandla om möjligt vissa reningsverk till ”gröna fabriker” som återanvänder renat avloppsvatten för bevattning och industriella ändamål. Denna åtgärd får inte orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). I synnerhet ska förbränning av slam inte vara stödberättigande.
M2C4–37	Investering 4.4 Investeringar i avloppsrening och rening	Mål	Åtgärder för avloppsrening och rening T1	SAKNAS	Antal	0	500 000	KVARTAL 2	2025	Minska antalet motsvarande invånare som bor i tätorter som inte uppfyller kraven i rådets direktiv 91/271/EEG för otillräcklig insamling och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse med minst 500 000.
M2C4–38	Investering 4.4 Investeringar i avloppsrening och rening	Mål	Åtgärder för avloppsrening och rening T2	SAKNAS	Antal	500 000	2 250 000	KVARTAL 1	2026	Minska antalet motsvarande invånare som bor i tätorter som inte uppfyller kraven i rådets direktiv 91/271/EEG för otillräcklig insamling och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse med minst 2 250 000.

H. UPPDRAG 3, KOMPONENT 1: Hållbar transportinfrastruktur

H.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

SAKNAS

H.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

SAKNAS

H.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investeringarna i denna del stöder utbyggnaden av järnvägsinfrastruktur (höghastighetståg, godstrafik, regionala järnvägar, det europeiska trafikstyrningssystemet för järnvägar). De åtföljs av reformer för att påskynda investeringar i järnvägsinfrastruktur och förbättra väginfrastrukturens kvalitet. Delen för reform av företagsklimatet innehåller en åtgärd som skapar ytterligare incitament för regionerna att upphandla sina regionala avtal om allmän järnvägstrafik. Denna del innehåller åtgärder för att utveckla användningen av väte på järnväg.

Denna del stöder genomförandet av 2019 års landsspecifika rekommendation nr 3, där Italien uppmanas att ”fokusera investeringsrelaterad ekonomisk politik på [...] infrastrukturens kvalitet med beaktande av regionala skillnader” och 2020 års landsspecifika rekommendation 3 om ”tidigareläggning av mogna offentliga investeringsprojekt” och att fokusera på investeringar i den gröna och digitala omställningen, särskilt i ren och effektiv produktion och användning av energi, forskning och innovation, hållbar kollektivtrafik, avfallshantering och vattenförvaltning samt förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av grundläggande tjänster.

Reform 1.1 – Förbättring av förfarandet för godkännande av avtalet mellan ministeriet för infrastruktur och transport (MIT) och järnvägsinfrastrukturförvaltaren Rete Ferroviaria Italiana

Denna reform innebär att man tar bort kravet på att parlamentsutskotten ska yttra sig om förteckningen över investeringar från Contratti di Programma (CdP) för järnvägsinfrastrukturförvaltaren Rete Ferroviaria Italiana. Parlamentsutskotten ska yttra sig om det strategiska investeringsprogrammet.

Reform 1.2 – Snabbare godkännandeförfarande för projekt

Denna reform består i att anta lagstiftning som gör det möjligt att förutse platsen för arbetet vid tiden för projektet ”Economic Technical Feasibility Project” (PFTE), i stället för att vänta på den slutliga projektutformningsfasen. Ytterligare tillstånd, som inte kan erhållas från PFTE, skulle erhållas under senare projektutformningsfaser, utan att sammankalla ”Conferenza dei Servizi”, som ett undantag från lag nr 241/1990. Dessa ändringar ska förkorta tiden för godkännande av projekt från 11 till 6 månader.

Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods

Denna investering består i byggandet av 119 km höghastighetsinfrastruktur för passagerare och gods på linjerna Napoli-Bari, Salerno-Reggio Calabria och Palermo-Catania.

Bedömningen och godkännandet av varje relevant projekt eller investering ska följa alla regler och förfaranden som anges i artiklarna 6.3 och 6.4 i direktiv 92/43/CEE och följa de nationella riktlinjer för konsekvensbedömning som offentliggjordes i Italiens officiella tidning nr 303 av den 28 december 2019.

Investering 1.2 – Höghastighetsbanor i norr som förbinder övriga Europa

Denna investering består i byggandet av 165 km höghastighetsinfrastruktur för person- och godstrafik på linjerna Brescia-Verona-Vicenza-Padova, Liguria-Alpi. Bedömningen och godkännandet av varje relevant projekt/investering ska följa alla regler och förfaranden som anges i artiklarna 6.3 och 6.4 i direktiv 92/43/EEG och följa de nationella riktlinjer för konsekvensbedömning som offentliggjordes i Italiens officiella tidning nr 303 av den 28 december 2019.

För segmentet Rho-Parabiago kommer villkoret att vara att det görs en positiv miljökonsekvensbedömning som till fullo uppfyller de rättsliga kriterierna och som till fullo införlivar alla resultat och villkor från miljökonsekvensbedömningen, om så krävs för att uppnå överensstämmelse med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01). Miljökonsekvensbedömningen offentliggörs och kompletteras i enlighet med direktiv 2011/92/EU, liksom relevanta bedömningar inom ramen för direktiv 2000/60/EG och direktiv 92/43/EEG, inbegripet genomförandet av nödvändiga begränsande åtgärder. Alla åtgärder som inom ramen för miljökonsekvensbedömningen identifieras som nödvändiga för att säkerställa överensstämmelse med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01) ska integreras i projektet och följas under byggnads-, drifts- och avvecklingsfaserna av infrastrukturen.

Investering 1.3 – Diagonala anslutningar

Denna investering består i byggandet av 27 km höghastighetsjärnväg för både passagerare och gods på linjerna Orte-Falconara e Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia. Bedömningen och godkännandet av varje relevant projekt/investering ska följa alla regler och förfaranden som anges i artiklarna 6.3 och 6.4 i direktiv 92/43/EEG och följa de nationella riktlinjer för konsekvensbedömning som offentliggjordes i Italiens officiella tidning nr 303 av den 28 december 2019.

Investering 1.4 – Europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)

Denna investering består i att utrusta 2 785 km järnvägslinjer med det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) i enlighet med den europeiska genomförandeplanen för ERTMS.

Investering 1.5 – Stärka storstadsknutpunkter och viktiga nationella kopplingar

Denna investering består i att uppgradera minst 1,280 km järnvägssträckor byggda på 12 storstadsknutpunkter och de viktigaste nationella förbindelserna (Liguria-Alps, Bologna-Venice-Trieste/Udine, Bologna-Milano, Bologna-Verona-Brennero, centrala och norra Tyrrenska förbindelsen, den adriatisk-joniska förbindelsen, urbana knutpunkter och regionala linjer. Godsterminaler). Bedömningen och godkännandet av varje relevant projekt eller investering ska följa alla regler och förfaranden som anges i artiklarna 6.3 och 6.4 i direktiv 92/43/CEE och följa de nationella riktlinjer för konsekvensbedömning som offentliggjordes i Italiens officiella tidning nr 303 av den 28 december 2019.

Investering 1.6 – Stärka regionala linjer – Uppgradering av regionala järnvägar (förvaltning av RFI)

Denna investering består i en uppgradering av 646 km regionala linjer för vilka äganderätten har överförts till Rete Ferroviaria Italiana (RFI) eller gradvis ska överföras till Rete Ferroviaria Italiana. Bedömningen och godkännandet av varje relevant projekt eller investering ska följa alla regler och förfaranden som anges i artiklarna 6.3 och 6.4 i direktiv 92/43/CEE och följa de nationella riktlinjer för konsekvensbedömning som offentliggjordes i Italiens officiella tidning nr 303 av den 28 december 2019.

Insatser planeras på följande rader:

-Piemonte: modernisering och modernisering av Turin Cerese-Canavesana: förbättra trafikflödenas regelbundenhet,

-Friuli-Venezia Giulia: FuC-järnväg: infrastrukturarbeten och tekniska arbeten på linjen Udine-Cividale: förbättring av trafikflödenas regelbundenhet.

-Umbrien: Umbriens centrala järnväg (FCU): infrastruktur- och teknikinsatser.

-Kampanien (EAV): Förstärkning och modernisering av linjen Cancello-Benevento: förbättring av säkerhetsstandarder för järnvägsverksamhet.

-Apulien: Bari-Bitritto linje: uppgradering av infrastruktur: överensstämmelse med tekniska standarder/tillsynsstandarder för den nationella järnvägsinfrastrukturen. Ferrovie del Sud Est (FSE): uppgradering av infrastrukturen på linjen Bari-Taranto: interventionen ska möjliggöra anpassning till RFI:s prestandastandarder och till de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet. FSE: Slutförande av SCMT/ERTMS-utrustning på nätet: förbättring av trafikens prestanda, optimering av kapaciteten, förbättring av säkerhetsstandarder. FSE: Genomförande av intermodala nav och uppgradering av 20 stationer: åtgärden syftar till att förbättra stationernas tillgänglighet och skapa områden för utbyte av järnvägsbuss, personbil och järnvägscykel.

-Kalabrien: Förbindelse Rosarno-S. Ferdinando: uppgradering av utrustningen för linjerna Rosarno och San Ferdinando för anslutning till Gioia Tauro.

Investering 1.7 – Uppgradering, elektrifiering och motståndskraft för järnvägarna söder

Denna investering består av uppgradering, elektrifiering och motståndskraft på 1 162 km järnvägar i söder. Projekt som omfattas av denna åtgärd kan få stöd från andra EU-program. Sådant stöd ska inte beaktas vid genomförandet av denna investering. Dessutom kan projekt som ingår i denna åtgärd få stöd från nationella medel.

Investering 1.8 – Utvärdering av järnvägsstationer (förvaltning avRete Ferroviaria Italiana (RFI); i söder)

Denna investering består i att uppgradera 38 järnvägsstationer och göra dem tillgängliga i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1300/2014 och EU:s järnvägssäkerhetsbestämmelser. Bedömningen och godkännandet av varje relevant projekt eller investering ska följa alla regler och förfaranden som anges i artiklarna 6.3 och 6.4 i direktiv 92/43/CEE och följa de nationella riktlinjer för konsekvensbedömning som offentliggjordes i Italiens officiella tidning nr 303 av den 28 december 2019.

Investering 1.9 – Interregionala förbindelser

Denna investering består i att påskynda interventioner på 221 km av följande linjer:

·Milano – Genua

·Palermo – Catania (linea storica)

·Battipaglia-Potenza

·Orte – Falconara.

Investeringen syftar till att förbättra den nuvarande infrastrukturens prestanda genom insatser som kan omfatta följande:

·ändringar av stationernas avtrycksplaner (PRG – Piano Regolatore Generale).

·ERTMS.

·konfiguration och/eller ändring av trafikstyrningssystem som ACC (Apparato Centrale Computerizzato) och ACCM (Apparato Centrale a Calcolatore Multistazione)

·andra förbättringar av fysisk infrastruktur som kan omfatta järnvägsbädd, utrustning och andra insatser med anknytning till infrastruktur.

Reform 2.1 – Antagande av riktlinjer för klassificering och hantering av risker, utvärdering av säkerhet och övervakning av befintliga broar

Denna reform består i att anta riktlinjer för riskklassificering och riskhantering, säkerhetsutvärdering och övervakning av befintliga broar. Antagandet av riktlinjer, som ska göra det möjligt att tillämpa gemensamma standarder och metoder för hela det nationella vägnätet.

Reform 2.2 – Överföring av äganderätten till broar och viadukter från de låggradiga vägarna till de högre rankade vägarna

Denna reform består i att äganderätten till broar, viadukter och överfarter överförs från vägar av lägre typ till vägar av högre typ (motorvägar och huvudvägar i förorter), vilket möjliggör en ökning av vägnätets övergripande säkerhet, eftersom broar, viadukter och överfarter ska underhållas av ANAS och/eller motorvägskoncessionshavarna, som har bättre planerings- och underhållskapacitet än de enskilda kommunerna eller provinserna.

H.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M3C1–1	Reform 1.1 – Snabbare godkännandeförfarande för kontraktet mellan MIT och RFI	Milstolpe	Ikraftträdande av en lagändring om godkännandeförfarandet för Contratti di Programma (CdP)	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagändringen om godkännandeförfarandet för Contratti di Programma	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Lagändringen ska förkorta tiden för godkännande av Contratti di Programma (CdP) för järnvägsinfrastrukturförvaltaren Rete Ferroviaria Italiana.
M3C1–2	Reform 1.2 – Snabbare godkännandeförfarande för projekt	Milstolpe	Ikraftträdande av en lagändring som förkortar tillståndstiden för projekt från 11 till sex månader	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den lagändring som förkortar tiden för godkännande från 11 till sex månader.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Ändringen av lagstiftningen ska förkorta tiden för godkännande av projekt från 11 till sex månader.
M3C1–3	Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för att bygga höghastighetsjärnväg på linjerna Napoli-Bari och Palermo-Catania	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för att bygga höghastighetsjärnväg på linjerna Napoli-Bari och Palermo-Catania	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för att bygga höghastighetsjärnväg på linjerna Napoli-Bari och Palermo-Catania i full överensstämmelse med reglerna för offentlig upphandling Kontraktet/kontrakten ska avse följande delar av dessa rader: Linjen Napoli-Bari: Orsara- Bovino Linjen Palermo-Catania: Catenanuova – Dittaino och Dittaino – Enna
M3C1–4	Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods	Milstolpe	Tilldelning av kontraktet för att bygga höghastighetsjärnväg på linjerna Salerno Reggio Calabria	Meddelande om tilldelning av det sektorsövergripande kontraktet för att bygga höghastighetsjärnväg på linjen Salerno-Reggio Calabria	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Meddelande om tilldelning av det sektorsövergripande kontraktet för att bygga höghastighetsjärnväg på linjen Salerno Reggio Calabria. Avtalet ska avse följande delar av denna rad: Battipaglia – Romagnano
M3C1–6	Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods	Mål	Höghastighetståg för både passagerare och gods på linjerna Napoli-Bari, Salerno-Reggio Calabria, Palermo-Catania	SAKNAS	Km	0	119	KVARTAL 2	2026	119 km höghastighetsjärnväg för både passagerare och gods på linjerna Napoli-Bari, Salerno-Reggio Calabria och Palermo-Catania byggda, klara för tillstånds- och driftsfaser. Den preliminära fördelningen är följande: Linjen Napoli-Bari 49 km. varav: Frasso – Telese 11 Telese – Vitulano 19 km Apice – Hirpinia 19 km Salerno – Reggio Calabria 33 km varav linjen Battipaglia-Romagnano 33 kmPalermo-Catania, varav 37 km: Catenanuova – Dittaino 22 km Dittanio – Enna 15 km
M3C1–23	Investering 1.9 Interregionala förbindelser	Mål	Investering 1.9 Interregionala förbindelser	SAKNAS	Antal	0	70	KVARTAL 4	2025	70 km interregionala förbindelser har ökat De linjer som ska uppgraderas hör till följande: Milano Genova Palermo Catania (linea storica) Battipaglia Potenza Orte Falconara
M3C1–24	Investering 1.9 Interregionala förbindelser	Mål	Investering 1.9 Interregionala förbindelser	SAKNAS	Antal	70	221	KVARTAL 2	2026	Totalt 221 km interregionala förbindelser ökade. De linjer som ska uppgraderas är följande: Milano Genua (70 km) Palermo Catania (linea storica) (84 km) Battipaglia Potenza (60 km) Orte Falconara (7 km)
M3C1–9	Investering 1.2 – Höghastighetsbanor i norr som förbinder resten av Europa	Mål	Höghastighetståg för både passagerare och gods på linjerna Brescia-Verona-Vicenza-Padova. Liguria-Alpi.	SAKNAS	Antal	0	165	KVARTAL 2	2026	165 km höghastighetsjärnväg för både passagerare och gods på linjerna Brescia-Verona-Vicenza-Padova, Liguria-Alpi byggdes, redo för tillstånds- och driftsfaser. De 165 kilometrarna ska byggas i följande segment: Brescia-Verona, 48 km Verona-Bivio Vicenza, 44 km Genua-node och tredje Giovi Crossing 53 km Rho-Parabiago 9 km Pavia-Milano-Rogoredo 11 km
M3C1–10	Investering 1.3 – Diagonala anslutningar	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för att bygga förbindelserna på linjerna Orte-Falconara och Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia	Meddelande om tilldelning av det sektorsövergripande kontraktet för att bygga höghastighetsjärnväg på linjerna Orte-Falconara och Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2024	Meddelande om tilldelning av det sektorsövergripande kontraktet för att bygga förbindelserna på linjerna Orte-Falconara och Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia. I avtalet/kontrakten ska följande anges: Orte-Falconara Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia
M3C1–11	Investering 1.3 – Diagonala anslutningar	Mål	Höghastighetståg för både passagerare och gods på linjen Orte-Falconara och Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia	SAKNAS	Antal	0	27	KVARTAL 2	2026	27 km höghastighetsjärnväg för både passagerare och gods på linjerna Orte-Falconara och Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia har byggts, klar för tillstånds- och driftsfaser. Uppdelningen på 27 km ska vara följande: Orte-Falconara, 13 km Taranto – Metaponto – Potenza – Battipaglia, 14 km
M3C1–12	Investering 1.4 – Införande av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för det europeiska systemet för förvaltning av järnvägstransporter	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för att införa det europeiska trafikstyrningssystemet för järnvägstransporter	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för införande av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)
M3C1–13	Investering 1.4 – Införande av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)	Mål	1 400 km järnvägslinjer utrustade med det europeiska systemet för förvaltning av järnvägstransporter	SAKNAS	Antal	0	1 400	KVARTAL 2	2025	1 400 km järnvägar utrustade med det europeiska trafikstyrningssystemet för järnvägstransporter i linje med den europeiska genomförandeplanen, redo för tillstånds- och driftsfaser.
M3C1–14	Investering 1.4 – Införande av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)	Mål	2 785 km järnvägslinjer utrustade med det europeiska systemet för förvaltning av järnvägstransporter	SAKNAS	Antal	1 400	2 785	KVARTAL 2	2026	2 785 km järnvägar utrustade med det europeiska trafikstyrningssystemet för järnvägstransporter i linje med den europeiska genomförandeplanen, redo för tillstånds- och driftsfaser.
M3C1–15	Investeringar 1.5 – förstärkning av storstadsknutpunkter och viktiga nationella kopplingar	Mål	700 km uppgraderade banavsnitt byggda på storstadsknutpunkter och viktiga nationella förbindelser	SAKNAS	Antal	0	700	KVARTAL 4	2024	Minst 700 km uppgraderade banavsnitt byggda på storstadsknutpunkter och viktiga nationella förbindelser, klara för godkännande- och driftsfaser.
M3C1–16	Investeringar 1.5 – förstärkning av storstadsknutpunkter och viktiga nationella kopplingar	Mål	1 280 km uppgraderade banavsnitt byggda på storstadsknutpunkter och viktiga nationella förbindelser	SAKNAS	Antal	700	1 280	KVARTAL 2	2026	Minst 1 280 km avsnitt av förbättrade/uppgraderade linjer byggda på storstadsknutpunkter och viktiga nationella förbindelser, klara för tillstånds- och driftsfaser.
M3C1–17	Investering 1.7 – Utvidgning, elektrifiering och tålighet för järnvägar i söder	Mål	172 km slutförda arbeten med anknytning till järnvägens motståndskraft i söder, redo för tillstånds- och driftsfaserna.	SAKNAS	Antal	0	172	KVARTAL 4	2023	Slutförande av arbeten på minst 172 km, med anknytning till motståndskraften hos de södra järnvägarna, redo för godkännande- och driftsfaserna. 172 km avser följande linjer: • Paola- Reggio Calabria. • Lentini Diramazione-Gela. • Messina – Catania – Siracusa; • Caserta – Battipaglia; • Romer – Napoli; och • Bari – Brindisi. Målet ska uppnås genom CLP-program (dvs. Codice Locale Progetto) som inte stöds av andra EU-medel än faciliteten för återhämtning och resiliens.
M3C1–17a	Investering 1.7 – Utvidgning, elektrifiering och tålighet för järnvägar i söder	Mål	1 162 km slutförda arbeten i samband med uppgradering, elektrifiering och tålighet för järnvägar i söder, klara för tillstånds- och driftsfaserna.	SAKNAS	Antal	172	1162	KVARTAL 2	2026	Slutförande av arbeten på minst 1 162 km, avseende uppgradering, elektrifiering och motståndskraft hos de södra järnvägarna, redo för godkännande- och driftsfaserna. Arbetena fördelas enligt följande: — Minst 462 km insatser som rör uppgradering och elektrifiering ska avse följande linjer: Regionen Molise -Venafro-Campobasso-Termoli; Regionen Apulien -Pescara-Foggia -Potenza-Foggia -Länkarna Brindisi (inklusive intermodala knutpunkter). -Länkarna Taranto, -Taranto-Brindisi Regionen Kalabrien Joniska linjen Sibari-Melito Porto Salvo. Länkningen Catanzaro Lido – Lamezia Terme Region Basilicata -Ferrandina-Matera Regionen Kampanien -Salerno Arechi – Aeroporto Pontecagnano Regionen Sicilien -Agrigento – Porto Empedocle -Länk till hamnen i Augusta -Länk till flygplatsen Trapani Birgi Regionen Sardegna -Järnvägsförbindelse med Olbias flygplats -Fördubbling Decimomannu-Villamassargia Minst 528 km av interventioner för resiliens ska avse följande linjer: Regionerna Kampanien, Basilicata och Kalabrien: • Romer – Napoli (AV, via Cassino, via Formia). • Omvänt – Caserta • Villa Literno -Napoli Gianturco. • Napoli – Salerno LMV Napoli – Salerno Storica; • Nocera Inferiore – Salerno. • Battipaglia-Paola. • Battipaglia – Potenza. • Caserta – Battipaglia; Caserta – Foggia; Catanzaro-Reggio Calabria. • Paola – Reggio Calabria. och • Paola – Cosenza-Sibari. Regionen Molise: • Termoli – Campobasso. Regionen Apulien: •• Bari-Taranto; •• Taranto – Brindisi; och •• Barletta-Spinazzola. Regionen Sicilien: • Fiumetorto – Agrigento • Lercara dir. – Bikocker. • Messina – Catania – Siracusa; • Palermo – Messina. och • Caltanissetta Xirbi – Canicattthe – Aragona. Canicattthe – Siracusa. Målet ska uppnås genom CLP-program (dvs. Codice Locale Progetto) som inte stöds av andra EU-medel än faciliteten för återhämtning och resiliens.
M3C1–18	Investering 1.6 – Stärka regionala linjer – Uppgradering av regionala järnvägar (förvaltning av RFI)	Mål	Uppgraderade regionala linjer klara för tillstånd och driftsfaser	SAKNAS	Antal	0	646	KVARTAL 2	2026	646 km uppgraderade regionala linjer, klara för tillstånds- och driftsfaser.
M3C1–19	Investering 1.8 – Uppgradering av järnvägsstationer (förvaltning av RFI; i söder)	Mål	Uppgraderade och tillgängliga järnvägsstationer	SAKNAS	Antal	0	10	KVARTAL 4	2024	Tio järnvägsstationer uppgraderas och är tillgängliga i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1300/2014 och EU:s järnvägssäkerhetsbestämmelser.
M3C1–20	Investering 1.8 – Uppgradering av järnvägsstationer (förvaltning av RFI; i söder)	Mål	Uppgraderade och tillgängliga järnvägsstationer	SAKNAS	Antal	10	38	KVARTAL 2	2026	38 järnvägsstationer uppgraderas och är tillgängliga i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1300/2014 och EU:s järnvägssäkerhetsbestämmelser.
M3C1–21	Reform 2.1 – Genomförande av det nyligen antagna dekretet om förenkling (omvandlat till lag nr 120 av den 11 september 2020) genom att utfärda ett dekret om antagande av riktlinjer för klassificering och hantering av risker, utvärdering av säkerhet och övervakning av befintliga broar	Milstolpe	Ikraftträdande av ”Riktlinjer för klassificering och hantering av risker, utvärdering av säkerhet och övervakning av befintliga broar”	Bestämmelse i dekretet som anger ikraftträdandet av dekretet om antagande av ”Riktlinjer för klassificering och hantering av risker, utvärdering av säkerhet och övervakning av befintliga broar”	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Riktlinjerna ska fastställa gemensamma standarder och metoder för hela det nationella vägnätet för klassificering och hantering av risker, utvärdering av säkerhet och övervakning av befintliga broar.
M3C1–22	Reform 2.2 – Överföring av äganderätten till broar och viadukter från de låggradiga vägarna till de högre rankade vägarna	Milstolpe	Överlåta äganderätten till broar, viadukter och överfarter från de lågprioriterade vägarna till de högre (landsvägar och huvudvägar).	Bestämmelse i den relevanta rättsakten som hänvisar till ikraftträdandet av överföringen av äganderätten till broar, viadukter och överfarter från vägar på lägre nivå till vägar av högre rang (motorvägar och huvudvägar)	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Överföringen av äganderätten till konstverk ska ske inom sex månader från ikraftträdandet av lag 120/20. Den förväntas slutföras i enlighet med bestämmelserna i Codice della Strada (lagstiftningsdekret nr 285/1992) och dess förordningar (presidentdekret 495/92), som innehåller bestämmelser om överföring av äganderätten mellan vägägare.

I. OMRÅDE 3 DEL 2 – Intermodalitet och integrerad logistik

Syftet med denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens är att göra de italienska hamnarna mer effektiva och konkurrenskraftiga, mer energieffektiva och bättre integrerade i logistikkedjan. Det syftar också till att digitalisera flygledningstjänsten.

I detta syfte ingår bland annat viktiga reformer för att förenkla processerna, uppdatera hamnplaneringen och göra koncessionerna i italienska hamnar mer konkurrenskraftiga. När det gäller andra investeringar som syftar till att säkerställa intermodalitet med huvudlinjerna i den europeiska kommunikationen för att utveckla förbindelser med den olagliga handeln mellan hav och Medelhavet, öka dynamiken och konkurrenskraften hos det italienska hamnsystemet, även i syfte att minska utsläppen av växthusgaser. De investeringar som är kopplade till denna del förväntas avsevärt öka passagerar- och fraktvolymerna i italienska hamnar, vilket har en positiv inverkan på den stimulerande ekonomiska verksamheten i respektive områden och på den nationella ekonomin som helhet.

Å andra sidan rör denna del digitaliseringen av logistiksystem, inbegripet flygplatssystem. Det förväntas göra dessa sektorer mer konkurrenskraftiga genom att använda innovativa tekniska lösningar för att göra systemet mer effektivt och även minska deras miljöpåverkan.

Denna del behandlar 2019 års landsspecifika rekommendation 3, där Italien uppmanas att inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på infrastrukturens kvalitet och 2020 års landsspecifika rekommendation 3 med rekommendationer om att fokusera investeringarna på den gröna och digitala omställningen, särskilt ren och effektiv produktion och användning av energi, forskning och innovation, hållbar kollektivtrafik, avfallshantering och vattenförvaltning samt förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av samhällsviktiga tjänster.

I.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform 1.1 – Förenkling av förfarandena för den strategiska planeringsprocessen

Denna åtgärd syftar till att uppdatera hamnplaneringen för att säkerställa en strategisk vision av det italienska hamnsystemet. Reformen ska åtminstone reglera i) hamnsystemmyndigheternas utvecklingsmål, II) de identifierade och beskrivna områden som uteslutande är avsedda för hamn- och bakhamnfunktioner, iii) den sista kilometern infrastrukturförbindelserna mellan väg och järnväg och hamnar, iv) de kriterier som följs vid fastställandet av planens innehåll och v) de riktlinjer, regler och förfaranden som används för att utarbeta hamnregleringsplanerna ska tydligt identifieras.

Reform 1.2 – Konkurrenskraftig tilldelning av koncessioner i italienska hamnar

Syftet med denna åtgärd är att fastställa villkor för koncessionens varaktighet, de tilldelande myndigheternas övervaknings- och kontrollbefogenheter, förnyelseförfarandena, överföringen av anläggningarna till den nya koncessionshavaren när koncessionen löper ut och fastställandet av minimigränserna för de avgifter som tas ut av koncessionshavarna.

Reform 1.3 – Förenkling av tillstånd för förfaranden för godkännande av kall strykning i italienska hamnar

Denna åtgärd förväntas förenkla och minska tillståndsförfarandet för uppförande av de nationella elöverföringsnäten för att driva distributionssystemen för leverans av el till fartyg (landanslutning).

Infrastruktur- och transportministeriet ska lägga fram ett förslag om att effektivisera tillståndsförfarandet. I synnerhet ska det föreslås att kallstrykningsprojekten ska utvärderas av de regionala kontor som rapporterar till ministeriet för ekonomisk utveckling, som på kortare tid skulle kunna studera projekten och därmed godkänna dem. Dessutom ska en regleringsåtgärd planeras för att identifiera ett enda tillståndsförfarande för projekt som omfattar en spänning på mer än 132 kV och resten, i syfte att utnyttja processynergierna.

Reform 2.1: Genomförande av en enda tullkontaktpunkt (”Sportello Unico Doganale”)

Målet är att skapa en särskild portal för den gemensamma kontrollenheten, som ska möjliggöra interoperabilitet med nationella databaser och samordning av tullens kontrollverksamhet.

Investeringar 2.1: Digitalisering av logistikkedjan

Denna investering förväntas öka den nationella logistikens konkurrenskraft genom inrättandet av ett driftskompatibelt digitalt system mellan offentliga och privata aktörer för frakt och logistik, vilket ska förenkla förfaranden, processer och kontroller genom att fokusera på dematerialisering av dokument och utbyte av uppgifter och information.

Investeringar 2.2: Digitalisering av flygledningstjänsten

Denna investering syftar till en digital uppgradering av sektorn som ska omfatta både utvecklingen av nya verktyg för digitalisering av flyginformation och genomförandet av plattformar och tjänster för obemannade luftfartyg.

Projekten ska omfatta utveckling och konnektivitet av det obemannade trafikstyrningssystemet (UTMS), digitalisering av flyginformation och fastställande av en ny underhållsmodell.

Investeringar 2.3: Kall strykning

Denna investering består i upprättandet av ett nät för leverans av el i hamnområdet (dockor) och tillhörande infrastruktur för anslutning till det nationella överföringsnätet. I enlighet med förordningen om infrastruktur för alternativa bränslen ska landströmsförsörjningen även möjliggöra laddning av elfartyg.

I.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M3C2–1	Reform 1.1 – Förenkling av förfarandena för den strategiska planeringsprocessen	Milstolpe	Ikraftträdande av lagändringar som rör förenklingen av förfarandena för den strategiska planeringsprocessen	Bestämmelse i rättsakten/rättsakterna som anger ikraftträdandet av de ändringar av lagstiftningen som rör förenklingen av förfarandena för den strategiska planeringsprocessen	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	I den reviderade rättsliga ramen ska följande anges: — Alla hamnmyndigheter ska anta sina strategiska systemplaneringsdokument (DPSS) och sina hamnregleringsplaner med fullt beaktande av den reform av de italienska hamnsystemen 2016 som godkändes genom lagstiftningsdekret nr 169 av den 4 augusti 2016. DPSS ska åtminstone reglera följande delar: Utveckling av hamnsystemmyndigheternas mål. De områden som identifierats och beskrivits och som är avsedda för strikt hamn- och bakportsfunktioner. Den sista kilometern infrastrukturförbindelser mellan väg och järnväg och hamnar. De kriterier som använts för att fastställa planens innehåll, Göra en entydig identifiering av riktlinjerna, reglerna och förfarandena för utarbetande av hamntillsynsplaner.
M3C2–2	Reform 1.2 – Konkurrenskraftig tilldelning av koncessioner i italienska hamnar	Milstolpe	Ikraftträdande av förordningen om hamnkoncessioner	Bestämmelse i förordningen som anger ikraftträdandet av förordningen om hamnkoncessioner	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Den nya förordningen ska fastställa ramvillkoren för tilldelning av koncessioner i hamnar. I förordningen ska minst följande anges: Villkoren för koncessionens varaktighet. De beviljande myndigheternas övervaknings- och kontrollbefogenheter. Metoder för förnyelse, Överlåtelse av anläggningarna till den nya koncessionshavaren när koncessionen löper ut, Begränsningar av de minimiavgifter som licenstagarna ska betala.
M3C2–3	Reform 2.1 – Genomförande av en enda tullkontaktpunkt (”Sportello Unico Doganale”)	Milstolpe	Ikraftträdande av förordningen om den gemensamma tulltaxan Desk (Sportello Unico Doganale)	Bestämmelse i dekretet om ikraftträdande av förordningen om den gemensamma tullenheten (Sportello Unico Doganale)	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Dekretet ska fastställa metoder och specifikationer för den gemensamma tullenheten i enlighet med förordning (EU) nr 1239/2019 om genomförandet av den europeiska enda kontaktpunkten för sjötransport och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1056 av den 15 juli 2020 om elektronisk godstransportinformation (eFTI).
M3C2–4	Reform 1.3 – Förenkling av tillståndsförfarandena för kallstrykningsanläggningar	Milstolpe	Ikraftträdande av förenklingen av tillståndsförfarandena för kallstrykningsanläggningar	Rättslig bestämmelse om ikraftträdande av förenklingen av tillståndsförfarandena för kallstrykningsanläggningar	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Effektivisera tillståndsförfarandet för att förkorta tillståndstiden till högst 12 månader för byggandet av infrastruktur för energitransport som syftar till att leverera el från land till fartyg under förtöjningsfasen (vid ingrepp som inte är föremål för miljöbedömning).
M3C2–5	Investering 2.1 – Digitalisering av logistikkedjan	Mål	Digitalisering av logistikkedjan	SAKNAS	Procentsats	0	70	KVARTAL 2	2024	Minst 70 % av hamnsystemmyndigheterna ska vara utrustade med PCS-standardtjänster (hamnsamhällssystem) som är interoperabla med berörda offentliga förvaltningar och förenliga med förordning (EG) nr 1056/2020 och med den nya nationella digitala logistikplattformen.
M3C2–6	Investeringar 2.2: Digitalisering av flygledningstjänsten	Milstolpe	Digitalisering av flygledningstjänsten: idrifttagande av nya verktyg	Certifieringar av TOC, Digitalised Aeronautical Information och UTMS	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2026	Idrifttagande av följande 3 projekt: a) Tekniskt driftscentrum (TOC) och minst två system för flygledningstjänst b) Digitaliserad flygteknisk information c) obemannade trafikstyrningssystem och konnektivitet (UTMS).
M3C2–7	Investeringar 2.3: Kall strykning	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för uppförande av minst 15 kylstrykningsanläggningar	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2024	Offentliggörande av anbudsinfordran och tilldelning av alla kontrakt för uppförande av minst 15 kylstrykningsanläggningar som tillhandahåller elkraft i minst 10 hamnar.
M3C2–12	Investeringar 2.3: Kall strykning	Mål	Idrifttagande av kylstrykningsinfrastruktur.		Antal	0	15	KVARTAL 1	2026	Idrifttagande av minst 15 kylstrykningssystem som tillhandahåller elkraft i minst 10 portar.

I.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investeringar 1.1: Gröna hamnar: insatser för förnybar energi och energieffektivitet i hamnar

Huvudsyftet med denna åtgärd är att minska CO2-utsläppen och förbättra luftkvaliteten i hamnstäder genom insatser som syftar till energieffektivitet och främjande av användningen av förnybar energi i hamnar. Målet är att bidra till minskningen av de totala årliga utsläppen av CO2 i det berörda hamnområdet. Projekten ska väljas ut bland dem som de enskilda hamnsystemmyndigheterna har angett i sina planeringsdokument för miljöenergi (DEASP). Programmet ”gröna hamnar” förväntas också leda till en betydande minskning av andra föroreningar från förbränning, som är den främsta orsaken till försämrad luftkvalitet i hamnstäder. Denna investering omfattar inköp av utsläppsfria fordon och tjänstebåtar eller omvandling av fordon och tjänstebåtar som drivs med fossila bränslen till utsläppsfria fordon.

Reform 2.2: Inrättande av en nationell plattform för digital logistik för att införa digitalisering av gods- och/eller passagerartjänster

Syftet med reformen är att göra hamngemenskapens system för enskilda hamnsystemmyndigheter driftskompatibla med den nationella plattformen för digital logistik.

I.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M3C2–8	Investeringar 1.1: Gröna hamnar: insatser för förnybar energi och energieffektivitet i hamnar	Mål	Gröna hamnar: tilldelning av bygg- och anläggningsarbeten	SAKNAS	Antal	0	7	KVARTAL 4	2022	Tilldelning av arbetena till minst sju hamnsystemmyndigheter. Urvalsförfarandet för tilldelning av bygg- och anläggningsarbeten ska omfatta följande: a) Behörighetskriterier som säkerställer att arbetena överensstämmer med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. b) Åtagande om att investeringens klimatbidrag enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 79 % av den totala kostnaden för den investering som stöds av faciliteten för återhämtning och resiliens. c) Åtagande att rapportera om genomförandet av åtgärden efter halva programmets löptid och dess upphörande.
M3C2–9	Investeringar 1.1: Gröna hamnar: insatser för förnybar energi och energieffektivitet i hamnar	Mål	Gröna hamnar: slutförande av bygg- och anläggningsarbeten	SAKNAS	Antal	0	75	KVARTAL 2	2026	Slutförande av minst 75 projekt för hamnmyndigheterna. Minst 79 % av den totala investeringskostnaden för faciliteten för återhämtning och resiliens ska gå till verksamhet som stöder klimatmålet enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241.
M3C2–10	Reform 2.2: Inrättande av en nationell plattform för digital logistik för att införa digitalisering av gods- och/eller passagerartjänster	Milstolpe	Nationell plattform för digital logistik	Bestämmelse i rättsakten som anger rättsaktens ikraftträdande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2024	Ikraftträdande av en rättsakt som ska säkerställa hamngemenskapssystemens driftskompatibilitet med den nationella plattformen för digital logistik. Dessutom ska rättsakten föreskriva att hamnsystemmyndigheterna är utrustade med PCS-standardtjänster (hamnsamhällssystem) som är interoperabla med berörda offentliga förvaltningar och förenliga med förordning (EU) nr 1056/2020 och med den nationella plattformen för digital logistik.

UPPDRAG 4, KOMPONENT 1: Stärka tillhandahållandet av utbildningstjänster: från daghem till universitet

Denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens omfattar fyra insatsområden: i) Kvalitetsförbättring och kvantitativ utvidgning av utbildningstjänster – från förskolor till universitet. II) Reform av läraryrket, särskilt när det gäller rekryterings- och utbildningsprocesser, med syftet att öka lärarnas kompetens och ta itu med den territoriella obalansen. III) Kompetenshöjning och uppgradering av infrastruktur för att förbättra digital undervisning, naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt flerspråkighet, samtidigt som skolbyggnadernas säkerhet och energieffektivitet förbättras. IV) Reform av examensgrupper, som möjliggör examina och doktorandprogram i syfte att främja tillämpad forskning och utöka antalet doktorandstipendier.

Åtgärderna inom denna del syftar till att åtgärda bristerna i det italienska utbildnings- och forskningssystemet med målet att förbättra utbildningsresultaten och förbättra de italienska studenternas anställbarhet.

Investeringarna och reformerna inom denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om behovet av att ”stödja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden genom en övergripande strategi, bland annat genom tillgång till barnomsorg av god kvalitet” (landsspecifik rekommendation 2, 2019), att ”förbättra utbildningsresultaten, även genom tillräckliga och målinriktade investeringar, och främja kompetenshöjning, bland annat genom att stärka digitala färdigheter” (landsspecifik rekommendation 2, 2019), ”främja forskning och innovation” (landsspecifik rekommendation 3, 2019), stärka distansutbildning och distanskunskap, inklusive digitala färdigheter ”(landsspecifik rekommendation 2, 2020) och fokusera investerigar på forsknig och innovation (landsspecifik rekommendation 3, 2020).

J.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Investeringar 1.1: Plan för förskolor och förskolor samt förskoleverksamhet och barnomsorg

Investeringsplanen för åldersgruppen 0–6 år syftar till att öka utbudet av barnomsorgsinrättningar genom att bygga, renovera och garantera säkerheten i förskolor och förskolor, för att öka utbildningsutbudet och de tillgängliga tiderna för åldersgruppen 0–6 år och därigenom förbättra undervisningens kvalitet. Åtgärden förväntas uppmuntra kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och hjälpa anhörigvårdare att förena familjeliv och yrkesliv.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 62 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 63 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 64 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 65 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning ska väljas ut.

Investeringar 1.2: Plan för förlängning av heltidsarbete

Syftet med åtgärden är att finansiera förlängningen av skoltiden för att öka skolornas utbildningsutbud och göra dem tillgängliga för territoriet efter skoltiderna. Åtgärden syftar till att bygga eller renovera matsalarna för minst 1 000 byggnader för att göra det möjligt att förlänga skoltiden. Längre skoltimmar förväntas ha en positiv inverkan på kampen mot avhopp från skolan.

Investeringar 1.3: Plan för förbättring av infrastrukturen för idrott i skolan

Åtgärden syftar till att stärka idrottsinfrastrukturen och uppmuntra idrottsaktiviteter. En förstärkning av idrottsaktiviteten förväntas motverka avhopp från skolan, öka den sociala delaktigheten och stärka de personliga färdigheterna.

Investeringen ska uppgradera idrottsanläggningar och gym som är knutna till skolor för att säkerställa en ökning av utbildningsutbudet och främja en ökning av skoltiden. För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 66 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 67 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 68 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 69 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning ska väljas ut.

Investeringar 1.4: Extraordinära insatser för att minska territoriella klyftor i primär- och tvåårskurserna på högstadie- och gymnasienivå och för att ta itu med avbruten skolgång

Åtgärden syftar till att garantera studenterna tillräckliga grundläggande färdigheter, även genom att utveckla en enda nationell portal för utbildning online. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt skolor som har haft större svårigheter när det gäller resultat genom att anpassa insatserna till elevernas behov – där det ska finnas ett stödingripande från skolledarens sida med externa handledare samt, i de mest kritiska fallen, tillgång till minst en extra personalenhet per ämne (italienska, matematik och engelska) och under minst två år. Investeringen ska främja genomförandet av mentorsverksamhet för minst 820 ungdomar som riskerar att lämna skolan i förtid och ungdomar som redan har hoppat av skolan. Man planerar att använda en onlineplattform för mentors- och utbildningsverksamhet.

Insatsen förväntas främja jämställdhet och bidra till att överbrygga ojämlikheter, inbegripet territoriella klyftor, när det gäller tillgång till utbildning.

Reform 1.1: Reform av tekniska institut och yrkesinstitut

Reformen syftar till att anpassa läroplanerna för tekniska institut och yrkesinstitut till den kompetens som det italienska produktionssystemet behöver, även på lokal nivå. Reformen ska särskilt göra den tekniska utbildningen och yrkesutbildningen förenlig med Industri 4.0 och omfatta digital innovation.

Reform 1.2: Reform av den högre yrkesutbildningen (ITS)

Reformen syftar till att stärka systemet för högre yrkesutbildning genom att förenkla styrningen av ITS i syfte att öka antalet institut och inskrivningar med sikte på det lokala territoriet.

Reformen förväntas överbrygga obalansen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft.

Investeringar 1.5: Utveckling av systemet för högre yrkesutbildning (ITS)

Åtgärden kompletterar 1.2 års reform av den högre yrkesutbildningen för att stärka utbildningsutbudet för yrkesutbildningsinstitut (ITS). Det bidrar till att öka utbildningsutbudet på yrkesutbildningsanstalterna och till att öka företagens deltagande i utbildningsprocesserna för en bättre koppling till företagsnätverket. Åtgärden förväntas också minska ungdomsarbetslösheten genom att åtgärda kompetensglappet mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft.

Investeringen ska öka antalet studenter som deltar i ITS-kurser och stärka laboratoriestrukturerna (införa innovativ teknik 4.0) och samtidigt investera i lärarnas färdigheter. Man planerar att aktivera en nationell digital plattform som gör det möjligt för studenter att känna till jobberbjudanden för dem som erhåller en yrkeskvalifikation.

Reform 1.3: Omorganisation av skolsystemet

Reformen har två mål:

1)Justering av antalet elever per klass.

Antalet lärare ska fastställas till samma nivå som för läsåret 2020/2021, med tanke på befolkningsminskningen och för att minska antalet elever per klass och gradvis förbättra förhållandet mellan antalet elever och antalet lärare i gemensamma ståndpunkter. Genomförandet av åtgärden får inte öka antalet tillgängliga byggnader. Initiativet ska ge individanpassad uppmärksamhet åt enskilda elever, särskilt de mest utsatta och säkerligen funktionshindrade elever. Förbättringen av förhållandet mellan elev och lärare förväntas gynna undervisningens kvalitet och tillgången till resurser för skolbyggnader.

2)Se över reglerna om storleken på skolbyggnader.

Den regionala skolpopulationen ska antas som den ”effektiva parametern” för att identifiera utbildningsanstalter med rektor och huvudstress, snarare än befolkningen i den enskilda skolan, i enlighet med gällande lagstiftning.

Reform 1.4: Reform av orienteringssystemet

Reformen syftar till att införa orienteringsmoduler (minst 30 timmar per år) för den fjärde och femte klassen i gymnasieskolan. Huvudsyftet är att hjälpa studenterna att göra ett välgrundat val mellan att fortsätta sina studier eller att fortsätta sin yrkesutbildning innan de integreras på arbetsmarknaden. Reformen syftar också till att skapa en digital plattform med koppling till utbudet av högre utbildning från universitet och yrkesutbildningsinstitut (ITS).

Investeringar 1.6: Aktiv inriktning i övergången mellan skola och universitet

Åtgärden syftar till att underlätta och uppmuntra övergången från gymnasieskola till universitet och att minska antalet avhopp från universitet och på så sätt bidra till att öka antalet utexaminerade. Investeringen förväntas höja resultatindikatorerna (skolnärvaro, förbättrade utbildningsnivåer, antal studenter som får tillträde till nästa läsår osv.) och minska klyftorna mellan könen, både när det gäller sysselsättning och deltagande i högre utbildning på alla områden.

Detta initiativ syftar till att tillhandahålla kurser för alla elever på gymnasiet för att hjälpa dem att välja högre utbildning, underlätta bättre anpassning mellan förberedelser och yrkesutbildning och hjälpa eleverna att orientera sig i övergången mellan skola och universitet. Föreläsningar ska anordnas av professorer inom högre utbildning och ges till elever på gymnasiet. Hållbarhet ska uppnås genom att utbildningen utvidgas till att omfatta gymnasieprofessorer på ett sådant sätt att vägledning efter detta treårsprogram ska finnas tillgänglig hos den interna personalen vid högskolorna.

Investeringar 1.7: Stipendier för tillträde till universitet

Syftet med åtgärden är att säkerställa lika tillgång till utbildning genom att underlätta tillträdet till högre utbildning för studerande med socioekonomiska svårigheter och med relativt höga alternativkostnader för avancerade studier mot en tidig övergång på arbetsmarknaden. Detta ska i synnerhet uppnås genom en ökning av antalet stipendier till universitetsstudenter inom ramen för stödet från faciliteten för återhämtning och resiliens.

Denna åtgärd kompletteras av React-EU som förväntas finansiera 13 000 stipendier för tillträde till universitet för 2 023 i södra regioner.

Reform 1.5: Reformer av universitetsgrupper

Reformen innebär en uppdatering av universitetens läroplaner, vilket minskar de nuvarande strikta gränserna som allvarligt begränsar möjligheten att skapa tvärvetenskapliga vägar. Reformen förväntas också utvidga möjligheten att genomföra yrkesutbildningsprogram genom att införa innovativa, arbetsorienterade examensklasser.

Reform 1.6: Möjliggörande universitetsreform

Reformen innebär en förenkling av förfarandet för tillträde till yrken som kräver inskrivning i yrkesorder genom en särskild yrkesexamen. Åtgärden ska bidra till att harmonisera varje doktors slutliga nationella examen med motsvarande yrkesexamen och därigenom tillhandahålla allmänna och tydliga regler och substitution.

Reform 2.1: Rekrytering av lärare

Reformen syftar till att skapa en ny modell för rekrytering av lärare, kopplad till en omprövning av deras grundutbildning och hela karriären. Denna åtgärd har det strategiska målet att avsevärt förbättra kvaliteten på det italienska utbildningssystemet. Reformen ska särskilt förenkla de nuvarande offentliga konkurrensförfarandena. Åtgärderna ska införa högre krav för tillträde till läraryrket, en effektivare ram för rörlighet för lärare, begränsning av överdriven rörlighet och en tydlig koppling mellan karriärutveckling och resultatutvärdering och kontinuerlig fortbildning.

Reform 2.2: Avancerad högskoleutbildning och obligatorisk utbildning för skolledare, lärare, administrativ och teknisk personal

Reformen syftar till att bygga upp ett utbildningssystem av hög kvalitet för skolpersonal för kontinuerlig yrkes- och karriärutveckling. Man planerar att inrätta ett kvalificerat organ med ansvar för att utfärda riktlinjer i enlighet med europeiska standarder och för urval och samordning av utbildningsinitiativ, eventuellt kopplat till karriärutveckling, i enlighet med vad som föreskrivs i rekryteringsreformen – Reformen 2.1: Lärarrekrytering, som ingår i planen.

Investeringar 2.1: Integrerad digital undervisning och utbildning om den digitala omvandlingen för skolpersonal

Åtgärden syftar till att skapa ett permanent system för utveckling av digital didaktik samt digital kompetens och undervisningsförmåga hos skolans personal. Åtgärden har följande syften:

-inrättande av ett system för fortbildning av lärare och skolpersonal för den digitala omställningen. —

-Antagande av en nationell referensram för integrerad digital undervisning i syfte att främja antagandet av läroplaner för digital kompetens i alla skolor.

Handlingslinjen omfattar utbildning av cirka 650 000 lärare och skolpersonal, inrättande av cirka 20 000 kurser under femårsperioden och inrättande av lokala utbildningscentrum. Alla de över 8 000 utbildningsanstalterna i Italien ska delta i utbildningsprojekten.

Investeringar 3.1: Nya färdigheter och nya språk

Insatsen syftar till att i skolornas läroplaner på alla nivåer integrera aktiviteter, metoder och innehåll som är utformade för att stärka naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt digitala färdigheter och innovationsfärdigheter. Åtgärden är inriktad på kvinnliga studenter och syftar till en fullständig tvärvetenskaplig strategi. Åtgärden syftar till att garantera lika möjligheter och jämställdhet i fråga om metodik och STEM-orienterande verksamhet.

Åtgärden förväntas stärka flerspråkigheten hos studenter och lärare genom att bredda konsult- och informationsprogrammen om Erasmus + med stöd av det nationella institutet för dokumentation, innovation och utbildningsforskning (INDIRE) och dess ambassadörsnätverk.

Ett digitalt system ska också utvecklas för att övervaka språkkunskaper på nationell nivå med stöd av respektive certifieringsorgan.

Investeringar 3.2: Skola 4.0: innovativa skolor, ledningar, nya klassrum och workshoppar

Åtgärden syftar till att modernisera skolanläggningarna till anpassningsbara, flexibla och digitala inlärningsmiljöer, med tekniskt avancerade workshoppar och en arbetsbaserad inlärningsprocess. Denna åtgärd ska påskynda den digitala övergången i det italienska skolsystemet med hjälp av fyra initiativ:

-Omvandling av omkring 100 000 traditionella klasser till uppkopplade inlärningsmiljöer, med införande av tillhörande utbildningsutrustning.

-Inrättande av workshoppar för digitala yrken under den andra cykeln

-Digitalisering av skolförvaltningarna

-Kablage för inredning av ca 40 000 skolbyggnader och tillhörande utrustning

Investeringar 3.3: Plan för säkerhet i skolbyggnader och strukturell rehabilitering

Huvudsyftet med åtgärden är att bidra till klimatåterhämtningen genom att förbättra skolbyggnadernas säkerhet och energiförbrukning. Åtgärden ska särskilt bidra till att förbättra energiklasserna och leda till lägre förbrukning och CO2-utsläpp samt till att öka byggnaders strukturella säkerhet. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de mest missgynnade områdena i syfte att åtgärda och undanröja ekonomiska och sociala obalanser. Investeringen ska inte omfatta upphandling av naturgaspannor.

Investeringar 3.4: Undervisning och avancerade universitetskunskaper

Åtgärden syftar till att kvalificera och förnya universitetsprogram (inklusive doktorandprogram) genom tre strategiska mål: digitalisering, ”innovationskultur”. internationalisering.

Närmare bestämt ska följande delåtgärder genomföras:

-Upp till 500 doktorander ska vara inskrivna på 3 år (100 + 200 + 200) i program som ägnas åt digitala och miljömässiga övergångar.

-Inrättande av tre digitala utbildningscentrum (DEH) för att förbättra kapaciteten hos systemet för högre utbildning att erbjuda digital utbildning till studenter och universitetsarbetare.

-Stärka den högre utbildningen

-Genomförande av tio transnationella utbildningsinitiativ – TNE – i samarbete med ministeriet för utrikes frågor och internationellt samarbete

-Internationalisering av institutioner för högre konstnärlig och musik (AFAM) genom stöd till 15 internationaliseringsprojekt inom AFAM-institutionerna för att främja deras roll utomlands när det gäller att bevara och främja den italienska kulturen.

Reform 4.1: Ph.D. Program för reform

Reformen syftar till att uppdatera förordningen om doktorandprogram, förenkla förfarandena för deltagande av företag, forskningscentrum, doktorandprogram och stärka tillämpad forskning. Den föreslagna reformen har integrerats med alla investeringar i doktorandprogram inom målområdet ”Utbildning och forskning”.

Investeringar 4.1: Utökning av antalet doktorander och deras karriärmöjligheter (forskningsinriktade, offentliga förvaltningar och kulturarv)

Åtgärden syftar till att öka det humankapital som avsätts för forskningsinriktad verksamhet, offentlig förvaltning och kulturarv. Investeringen avser inrättandet av ytterligare 1 200 allmänna PhD-stipendieprogram per år (över tre år), ytterligare 1 000 doktorandstipendier för offentlig förvaltning beviljas per år (över tre år) och minst 200 nya doktorandstipendier för kulturarv beviljas per år (över tre år).

J.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M4C1–1	Reform 1.5: Reform av grupper med universitetsexamen. Reform 1.6: Möjliggöra reformer av universitetsexamina, Reform 4.1: Ph.D. Program för reform	Milstolpe	Ikraftträdande av reformerna av systemet för högre utbildning för att förbättra utbildningsresultaten (primärrätt) om a) möjliggöra universitetsexamina. grupper med universitetsexamen. c) Reformen av doktorandprogram	Bestämmelse i lagen som anger när reformerna har trätt i kraft	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Reformerna ska omfatta åtminstone följande centrala inslag: i) Initiativ för att reformera universitetsexamina genom att införa en högre grad av flexibilitet för att möta arbetsmarknadens föränderliga kompetensbehov. initiativ för att reformera universitetsexamina, förenkla och påskynda tillträdet till yrken. III) Initiativ för att reformera PHD-programmen för att bättre involvera företag och främja tillämpad forskning. Åtgärder för att reformera systemet för högre yrkesutbildning, inbegripet stärkta kopplingar och eventuella övergångar med yrkesexamina (lauree professionalizzanti), för att möta arbetsmarknadens efterfrågan på teknisk kompetens.
M4C1–2	Investeringar 1.7: Stipendier för tillträde till universitet	Milstolpe	Ikraftträdande av ministerdekret om reform av stipendier för att förbättra tillgången till högre utbildning	Bestämmelse i lagen som anger när reformen träder i kraft	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	De ministerdekret som antagits av ministeriet för universitet och forskning om reformen av stipendier ska förbättra tillgången till högre utbildning för begåvade studenter i socioekonomiska svårigheter, öka stipendiernas storlek och antalet stipendiater fram till den 31 december 2024. Dessa studenter identifieras på grundval av ISEE – Indicatore della Situazione Economica Equivalente.
M4C1–3	Reform 2.1: Rekrytering av lärare	Milstolpe	Reformen av läraryrket träder i kraft.	Bestämmelse i lagen som anger när reformen träder i kraft	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Den reviderade rättsliga ramen ska locka, rekrytera och motivera lärare av hög kvalitet, särskilt genom i) Förbättra rekryteringssystemet II) införa högre kvalifikationer inom undervisning för att få tillträde till yrket på gymnasiet. III) begränsning av överdriven rörlighet för lärare (för att främja kontinuitet i undervisningen). IV) fastställa en karriärutveckling som är tydligt kopplad till prestationsbedömningen och den kontinuerliga yrkesutvecklingen.
M4C1–4	Investeringar 3.2: Skola 4.0: innovativa skolor, ledningar, nya klassrum och workshoppar	Milstolpe	Skola 4.0-planen för att främja den digitala övergången i det italienska skolsystemet har antagits	Utbildningsministeriet – dekret om antagande av skolplanen för 4.0	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Den plan ”School 4.0” som antagits av utbildningsministeriet för att främja den digitala omställningen av det italienska skolsystemet ska omfatta följande: a) omvandling av 100 000 klassrum till innovativa lärandemiljöer b) Inrättande av laboratorier för de nya digitala yrkena i alla högskolor. Åtgärd a) ska omvandla skolutrymmen avsedda för traditionella klassrum till innovativa, anpassningsbara och flexibla inlärningsmiljöer som är sammankopplade, integrerade med digital, fysisk och virtuell teknik tillsammans. Investeringen i skolanläggningar ska föra ut den mest innovativa undervisningstekniken (kodning och robotteknik, utrustning för virtuell verklighet, avancerad digital utrustning för inkluderande undervisning osv. till minst 100 000 klassrum i primär- och sekundärskolor som används för lektioner). Åtgärd b) ska inrätta minst ett laboratorium för digitala yrken i varje gymnasium, ett laboratorium som är nära kopplat till företag och innovativa nystartade företag för att skapa nya arbetstillfällen inom sektorn för nya digitala yrken (såsom artificiell intelligens, robotteknik, stordata och cybersäkerhet samt blå och grön ekonomi). Minst 40 % av de stödmottagande skolorna ska vara belägna i södra Italien.
M4C1–5	Reform 1.3: Omorganisering av skolsystemet. Reform 1.2: Reform av systemet för högre yrkesutbildning (ITS). Reform 1.1: Reform av tekniska institut och yrkesinstitut. Reform 1.4: Reform av ”orienteringssystemet”	Milstolpar	Ikraftträdande av reformerna av grundskole- och gymnasieutbildningen för att förbättra utbildningsresultaten	Bestämmelse i lagen som anger när reformerna har trätt i kraft	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	De primärrättsliga reformerna av grundskole- och gymnasieutbildningen för att förbättra utbildningsresultaten (genom primärrätt) ska omfatta åtminstone följande centrala inslag: i) Initiativ för att reformera utbildningssystemets organisation för att anpassa det till den demografiska utvecklingen (t.ex. antalet skolor och elever/lärare). initiativ för att reformera orienteringssystemet för att minimera antalet avhopp från högre utbildning. III) Initiativ för att stärka yrkesutbildningen på gymnasienivå (Istituti tecnico-professionali), inbegripet antagande av den nya läroplanen och dess inriktning på innovationsresultaten i den nationella industriplanen 4.0 (Ministero dello Sviluppo economico, Decreto 26 Maggio 2020). IV) Initiativ för utbildning av skolledare, lärare och administrativ/teknisk personal och inrättande av en högre eftergymnasial skola för utbildning för att förbättra undervisningens kvalitet. V) Initiativ för integrering av verksamhet, metoder och innehåll som syftar till att utveckla och stärka läroplanerna för vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, digitala färdigheter och innovationskompetens i alla utbildningscykler, från förskola till gymnasium, i syfte att öka inskrivningen i kursplaner för högre utbildning, särskilt för kvinnor. För att delmålet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt ska lagstiftningen innehålla obligatoriska tidsfrister för utfärdande av sekundärlagstiftning, riktlinjer och alla nödvändiga bestämmelser (övervakning av utbildningsministeriets databas) för att säkerställa ett smidigt genomförande.
M4C1–6	Reform 2.2: Avancerad högre utbildning och fortbildning för skolledare, lärare, administrativ och teknisk personal	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftning som syftar till att bygga upp ett utbildningssystem av hög kvalitet för skolan.	Bestämmelse i lagen som anger lagstiftningens ikraftträdande.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Lagstiftningen ska innehålla bestämmelser som syftar till att skapa ett utbildningssystem av hög kvalitet för skolpersonal i linje med kontinuerlig yrkes- och karriärutveckling, inrättande av ett kvalificerat organ med ansvar för riktlinjer för utbildning av skolpersonal, urval och samordning av utbildningsinitiativ och ska koppla dem till karriärutvecklingen, i enlighet med vad som föreskrivs i rekryteringsreformen. Införandet av ett system för grundutbildning och fortbildning bör göra det möjligt att komma till rätta med den nuvarande fragmenteringen av utbildningsvägar, som för närvarande saknar en enhetlig nationell strategi.
M4C1–7	Investeringar 1.4: Extraordinära insatser för att minska territoriella klyftor i primär- och tvåårskurserna på högstadie- och gymnasienivå och för att ta itu med avbruten skolgång	Mål	Studenter eller ungdomar som har deltagit i mentorsverksamhet eller utbildningskurser	Mentorsverksamhet tillhandahålls	Antal	0	820 000	KVARTAL 3	2025	Genomförande av mentorsverksamhet för minst 820 000 ungdomar som riskerar att lämna skolan i förtid och ungdomar som redan har hoppat av skolan.
M4C1–8	Investeringar 1.3: Plan för förbättring av infrastrukturen för idrott i skolan	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för insatser för att bygga och renovera idrottsanläggningar och gym i enlighet med utbildningsministeriets dekret	Meddelande från de lokala myndigheterna om finansieringen av tilldelningen av alla offentliga kontrakt för stödberättigande insatser	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2024	Tilldelning av kontrakt för åtgärder för att bygga och renovera idrottsanläggningar och gym enligt de villkor som anges i utbildningsministeriets dekret och efter ett offentligt anbudsförfarande. Tilldelningen ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. Investeringsplanen ska bygga och renovera idrottsanläggningar och gym som är kopplade till skolor, för att säkerställa en ökning av utbildningsutbudet och en förstärkning av skolornas lokaler, vilket ska främja en ökning av skoltiden. Initiativet förväntas främja integreringen av skolan med omkringliggande områden och förbättra utövandet av sport- och motorverksamhet.
M4C1–9	Investeringar 1.1: Plan för förskolor och förskolor samt förskoleverksamhet och barnomsorg	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för att bygga, renovera och garantera säkerheten i förskolor, förskolor och förskoleverksamhet och barnomsorg	Meddelande från de lokala myndigheter som är stödmottagare om finansieringen av tilldelningen av offentliga kontrakt för den första uppsättningen stödberättigande interventioner	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2023	Tilldelning av kontrakt och geografisk fördelning för förskolor samt förskoleverksamhet och barnomsorg. Tilldelningen ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
M4C1–10	Reform 2.1: Rekrytering av lärare. Reform 1.3: Omorganisering av skolsystemet. Reform 1.2: Reform av systemet för högre yrkesutbildning (ITS). Reform 1.4: Reform av ”orienteringssystemet”. Reform 1.5: Reform av grupper med universitetsexamen. Reform 1.6: Möjliggörande av reformer av universitetsexamina	Milstolpe	Ikraftträdande av förordningar för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av alla åtgärder som rör reformer av grundskole-, gymnasie- och högskoleutbildning, vid behov	Bestämmelse i lagen som anger att förordningarna träder i kraft.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2023	Sekundärlagstiftningen ska innehålla alla nödvändiga bestämmelser för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av alla åtgärder som rör reformer av grundskole-, gymnasie- och högskoleutbildningen: — Reformerna av systemet för högre utbildning för att förbättra utbildningsresultaten (primärlagstiftning) om a) möjliggöra universitetsexamina. grupper med universitetsexamen. c) Reformen av doktorandprogram. — Ministerdekreten om reform av stipendier för att förbättra tillgången till högre utbildning, — Reformen av läraryrket, — Reformer av systemet för grundskole- och gymnasieutbildning för att förbättra utbildningsresultaten, — Lagstiftningen syftade till att bygga upp ett utbildningssystem av hög kvalitet för skolan.
M4C1–10a	Reform 1.1: Reform av tekniska och yrkesmässiga institut	Milstolpe	Sekundärrättens ikraftträdande.	Bestämmelse i lagen som anger sekundärrättens ikraftträdande.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Sekundärlagstiftningen om reformen av tekniska och yrkesmässiga institut trädde i kraft.
M4C1–11	Investeringar 1.7: Stipendier för tillträde till universitet	Mål	Stipendium från universitet	SAKNAS	Antal	0	55 000	KVARTAL 4	2023	Minst 55 000 studenter får stipendier som uteslutande finansieras med medel från faciliteten för återhämtning och resiliens.
M4C1–12	Investeringar 4.1: Utökning av antalet doktorander och deras karriärmöjligheter (forskningsinriktade, offentliga förvaltningar och kulturarv)	Mål	Stipendier för doktorander per år (över tre år)	SAKNAS	Antal	9 000	16 200	KVARTAL 4	2024	Minst 1 200 ytterligare doktorandstipendier per år under tre år). minst 1 000 ytterligare doktorandstipendier inom offentlig förvaltning beviljas per år (över tre år), minst 200 nya doktorandstipendier för kulturarv beviljas per år (över tre år). Grundscenariot fastställdes som det nuvarande (avrundade) antalet doktorander som inleder sitt program varje år i Italien: doktorsexamen ska utformas för att bättre involvera företag och främja tillämpad forskning. doktorsexamen för offentlig förvaltning ska följa det regelverk som ska genomföras i samarbete med ministeriet för offentlig förvaltning. Doktorsexamen i offentlig förvaltning kan erbjudas i olika klasser av doktorsexamina som identifierats av CUN, Consiglio Universitario Nazionale (t.ex.. Juridik, ekonomi och statistik, statsvetenskap och samhällsvetenskap), i den mån syftet är att ytterligare kvalificera kandidaten för att bidra till utvecklingen av förbättrade förvaltningssystem. doktorsexamina för kulturarv ska följa en ram som ska fastställas i nära samarbete med kulturministeriet (t.ex. antikviteter, filologi, litterära studier, konsthistoria och historia, filosofi, pedagogik och psykologi, som identifierats av CUN, Consiglio Universitario Nazionale).
M4C1–13	Investeringar 2.1: Integrerad digital undervisning och utbildning om den digitala omvandlingen för skolpersonal.	Mål	Utbildning av skolledare, lärare och administrativ personal	SAKNAS	Antal	0	650 000	KVARTAL 4	2025	Minst 650 000 skolledare, lärare och administrativ personal utbildas Integrerad digital utbildning för skolpersonal i den digitala omställningen (650 000 lärare, chefer och administrativ personal, totalt utbildad).
M4C1–14	Reform 2.1: Rekrytering av lärare	Mål	Lärare som rekryterats inom ramen för det reformerade rekryteringssystemet	SAKNAS	Antal	0	20 000	KVARTAL 4	2024	Minst 20 000 lärare rekryterade inom ramen för det reformerade rekryteringssystemet
M4C1–14a	Reform 2.1: Rekrytering av lärare	Mål	Lärare som rekryterats inom ramen för det reformerade rekryteringssystemet	SAKNAS	Antal	0	20 000	KVARTAL 3	2025	Minst 20 000 lärare rekryterade inom ramen för det reformerade rekryteringssystemet
M4C1–14ter	Reform 2.1: Rekrytering av lärare	Mål	Sökande som klarat det offentliga uttagningsprovet för att bli lärare enligt det reformerade rekryteringssystemet.	SAKNAS	Antal	0	30 000	KVARTAL 2	2026	Minst 30 000 sökande har klarat det offentliga uttagningsprovet för att bli lärare enligt det reformerade rekryteringssystemet. Alla godkända sökande ska ha genomgått 60 ECTS i förfarandet för grundläggande kvalifikationer innan de deltar i det offentliga uttagningsprovet.
M4C1–15	Investeringar 1.7: Stipendier för tillträde till universitet	Mål	Stipendier för tillträde till universitet	SAKNAS	Antal	0	55 000	KVARTAL 4	2024	Minst 55 000 studenter får stipendier som uteslutande finansieras med medel från faciliteten för återhämtning och resiliens.
M4C1–15a	Investeringar 1.7: Stipendier för tillträde till universitet	Mål	Stipendier för tillträde till universitet	SAKNAS	Antal	0	55 000	KVARTAL 4	2025	Minst 55 000 studenter får stipendier som uteslutande finansieras med medel från faciliteten för återhämtning och resiliens.
M4C1–16	Investeringar 3.1: Nya färdigheter och nya språk	Mål	Skolor som har aktiverat vägledningsprojekt inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik under 2024/25	SAKNAS	Antal	0	8 000	KVARTAL 2	2025	Minst 8 000 skolor som har aktiverat vägledningsprojekt inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Projekten ska syfta till utveckling och digitalisering av den nationella digitala plattformen STEM som syftar till ett fullständigt genomförande av programmet, övervakning och spridning av information och data (uppdelade efter kön), från förskolan och grundskolan till den första och andra högstadie- och gymnasieskolan, till tekniska och yrkesmässiga institut och universitet.
M4C1–17	Investeringar 3.1: Nya färdigheter och nya språk	Mål	Årliga språk- och metodkurser för lärare	SAKNAS	Antal	0	1 000	KVARTAL 2	2025	Minst 1 000 årliga språk- och metodkurser för alla lärare
M4C1–18	Investeringar 1.1: Plan för förskolor och förskolor samt förskoleverksamhet och barnomsorg	Mål	Nya platser för utbildning och barnomsorg (från noll till sex år)	SAKNAS	Antal	0	150 480	KVARTAL 2	2026	Minst 150 480 nya platser har skapats för utbildning och barnomsorg (från noll till sex år). Med planen för upprustning och omskolning av förskolor är målet att öka antalet tillgängliga platser och öka antalet skolor som är noll till sex år gamla.
M4C1–19	Investeringar 3.2: Skola 4.0: innovativa skolor, ledningar, nya klassrum och workshoppar	Mål	Kurserna förvandlas till innovativa inlärningsmiljöer tack vare skolan 4.0.	SAKNAS	Antal	0	100 000	KVARTAL 4	2025	Antal klassrum som omvandlats i innovativa lärandemiljöer till ”School 4.0” -planen. Åtgärden ska omvandla skolutrymmen som används för traditionella klassrum till innovativa, anpassningsbara och flexibla inlärningsmiljöer, som är kopplade till och integrerade med digital teknik, fysiska och virtuella tillsammans. Investeringen ska föra samman alla mest innovativa undervisningsmetoder (såsom kodning och robotteknik, anordningar för virtuell verklighet och avancerad digital utrustning för inkluderande undervisning) i minst 100 000 klassrum i grund- och gymnasieskolor som används för undervisning.
M4C1–20	Investeringar 1.5: Utveckling av systemet för högre yrkesutbildning (ITS)	Mål	Antal studenter som är inskrivna i yrkesutbildningssystemet (ITS)	SAKNAS	Antal	11 000	22 000	KVARTAL 4	2025	Ökning av antalet studenter som årligen deltar i yrkesutbildningssystemet (100 %).
M4C1–20a	Investeringar 1.5: Utveckling av systemet för högre yrkesutbildning (ITS)	Milstolpe	Genomförande av det nya nationella övervakningssystemet	Lansering av det nya ITS-övervakningssystemet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2025	Det nya nationella systemet för att övervaka de resultat som uppnås genom ITS-kurserna har genomförts fullt ut och är i drift.
M4C1–21	Investeringar 1.2: Plan för förlängning av heltidsarbete	Mål	Strukturer för att ta emot elever efter skoltiden	SAKNAS	Antal	0	1 000	KVARTAL 2	2026	Minst 1 000 strukturer byggs eller uppgraderas för att underlätta en förlängning av skoltiden och öppnandet av skolor till området utöver skoltimmarna.
M4C1–22	Investeringar 1.3: Plan för förbättring av infrastrukturen för idrott i skolan	Mål	M2 som har byggts eller renoverats ska användas som gym eller idrottsanläggningar.	SAKNAS	Antal	0	230 400	KVARTAL 2	2026	Minst 230 400 Sqm byggda eller renoverade för att användas som gym eller idrottsanläggningar i anslutning till skolan. Nationellt register över skolbyggnader och uppgifter från GPU-övervakningen av, giltigt för det nationella treåriga programmet
M4C1–23	Investeringar 3.4: Undervisning och avancerade universitetskunskaper	Mål	Nya doktorsexamina som tilldelas på tre år i program som ägnas åt digitala och miljömässiga omställningar	SAKNAS	Antal	0	500	KVARTAL 2	2026	Minst 500 nya doktorsexamina som tilldelas på tre år i program som ägnas åt digitala och miljömässiga omställningar Projektet syftar till att kvalificera och förnya vägen till universitet (och doktorsexamen) genom att a) Digitalisering, ”innovationskultur”. c) internationalisering.
M4C1–23a	Investeringar 3.4: Undervisning och avancerade universitetskunskaper	Milstolpe	Slutförande av genomförandet av delåtgärder för undervisning och avancerade universitetsfärdigheter	Delåtgärderna för undervisning och avancerad universitetskompetens genomförs.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2026	Delåtgärderna för undervisning och avancerade universitetsfärdigheter genomförs. Delåtgärderna ska omfatta följande: 1.Inrättande av tre digitala utbildningscentrum (DEH). 2.Aktivering av tre nätverk av högre universitetsskolor. 3.Genomförande av tio gränsöverskridande utbildningsinitiativ – TNE. 4.Genomförande av 15 projekt för internationalisering av högre utbildningsanstalter för konstnärliga och musikaliska högskolor (AFAM).
M4C1–24	Investeringar 1.6: Aktiv orientering i övergången mellan skola och universitet.	Mål	Studenter som har deltagit i övergångskurser mellan skola och universitet	SAKNAS	Antal	0	1 000 000	KVARTAL 2	2026	Minst 1 000 000 gymnasieelever deltog i en övergångskurs mellan skola och universitet.
M4C1–25	Investeringar 1.4: Extraordinära insatser för att minska territoriella klyftor i primär- och tvåårskurserna på högstadie- och gymnasienivå och för att ta itu med avbruten skolgång	Mål	Skillnaden i andelen elever som hoppar av grundskoleutbildning	SAKNAS	Procentsats	13,5	10,2	KVARTAL 2	2026	Minska skillnaderna i andelen elever som hoppar av grundskoleutbildning för att nå EU-genomsnittet på 2019 (10,2 %).
M4C1–26	Investeringar 3.3: Plan för säkerhet i skolbyggnader och strukturell rehabilitering	Mål	Kvadratmeter i renoverade skolbyggnader	SAKNAS	Antal	0	2 600 000	KVARTAL 2	2026	Minst 2 600 000 kvadratmeter skolbyggnader renoveras eller byggs om. Med planen för strukturell och energirelaterad ombyggnad av skolbyggnader förväntas en total yta på 2 600 000 kvadratmeter omutvecklas.

J.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder

Syftet med reformen är att uppmuntra privata och offentliga organ att inrätta logianläggningar för studenter, där universitets- och forskningsministeriet bidrar till en del av hyresintäkterna under strukturernas tre första verksamhetsår. Målet är att öka tillgängliga platser för elever utanför skolan till 2026.

Den planerade investeringen syftar till att lägga till 60 000 sovboenden, vilket avsevärt minskar Italiens klyfta jämfört med EU-genomsnittet när det gäller andelen studenter som får bostäder. Syftet är att säkerställa allmän tillgång till bostäder så att ett rimligt antal studenter har råd med avancerad utbildning inom det område och den plats de föredrar, oavsett socioekonomisk bakgrund. För detta ändamål ska 30 % av de nya platserna reserveras för studenter med socioekonomiska svårigheter, såsom de definieras av de så kallade organisationerna för ”Diritto allo Studio” (rätt att studera organisationer).

Hyresavgiften för universitetsstudenter ska fastställas till minst 15 % lägre priser än de lokala marknadspriserna.

Investeringen ska inte omfatta upphandling av naturgaspannor.

Bostäder som redan används till studentbostäder före starten av inbjudan att lämna projektförslag får inte räknas in i målen. För att nå det slutliga målet för de sängar som skapas ska ansökningsomgångar inledas mellan 2021 och 2025.

J.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M4C1–27	Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftning för att ändra de nuvarande reglerna för studentbostäder.	Bestämmelse i lagen som anger lagstiftningens ikraftträdande.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Den reviderade lagstiftningen ska Ändra de nuvarande reglerna för studentbostäder (lag 338/2000 och lagstiftningsdekret 68/2012) för att (1). Främja omstrukturering och renovering av strukturer i stället för nybyggda byggnader (med en större andel av samfinansiering, för närvarande 50 %), med högsta miljöstandard som ska säkerställas av de föreslagna projekten. (2). Förenkla, även tack vare digitaliseringen, presentationen och urvalet av projekt och därmed tidsplaneringen för genomförandet, (3) genom lag föreskriva ett undantag från kriterierna i lag nr 338/2000 när det gäller den procentandel av samfinansieringen som kan beviljas. En reform kommer att genomföras genom att följande viktiga förändringar införs i det italienska regelverket för finansiering av bostäder för studenter: 1. Öppna deltagandet för finansiering även för privata investerare (enligt den stödordning som beskrivs i genomförandet), vilket också gör det möjligt för offentlig-privata partnerskap där universitetet kommer att använda tillgängliga medel för att stödja den finansiella jämvikten i fastighetsinvesteringar för studentbostäder. 2. Säkerställa de privata investeringarnas långsiktiga hållbarhet genom att garantera en förändring av skattesystemet från det som gäller för hotelltjänster till det som gäller för subventionerade bostäder, genom att begränsa användningen av nya bostäder för studentbostäder under det akademiska året, men tillåta användning av strukturerna när de inte behövs för gästfrihet för studenter. Detta kommer i sin tur att bidra till tillhandahållandet av ett nytt utbud av bostäder till överkomliga priser. 3. Villkor för finansiering och ytterligare skatteavdrag (t.ex. likabehandling med subventionerade bostäder) för användningen av nya bostäder för studentbostäder under den övergripande investeringshorisonten och efterlevnad av den överenskomna övre gränsen för hyror som tas ut av studenter även efter utgången av de särskilda finansieringssystem som jag bidrar till att utlösa privata aktörers investeringar. 4. Omdefiniera standarderna för studentbostäder genom att omvärdera de rättsliga kraven på det gemensamma utrymmet per student som finns tillgängligt i byggnaderna i utbyte mot bättre utrustade (enkel-) rum.
M4C1–28	Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder	Milstolpe	Tilldelning av de inledande kontrakten för uppförandet av ytterligare bostäder (sängplatser)	Offentliggörande av tilldelningen på ministeriets webbplats	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2023	Tilldelning av de inledande kontrakten för uppförandet av ytterligare bostäder (sängplatser). ”
M4C1–29	Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder	Milstolpe	Ikraftträdande av reformen av lagstiftningen om bostäder för studenter.	Bestämmelse i lagen som anger när reformen träder i kraft.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Reformen ska omfatta följande: (1) öppna deltagandet för finansiering även för privata investerare, vilket också möjliggör offentlig-privata partnerskap där universitetet kommer att använda tillgängliga medel för att stödja den ekonomiska jämvikten i fastighetsinvesteringar för studentbostäder. (2). Säkerställa de privata investeringarnas långsiktiga hållbarhet genom att garantera en ändring av skattesystemet från det skattesystem som tillämpas för hotelltjänster till det som gäller för subventionerade bostäder, genom att begränsa användningen av nya bostäder för studentbostäder under det akademiska året, men tillåta användning av strukturerna när de inte behövs för gästfrihet för studenter. (3). Villkor för finansiering och ytterligare skatteavdrag (såsom likabehandling med subventionerade bostäder) för användningen av nya bostäder för studentbostäder under den övergripande investeringshorisonten och efterlevnad av den överenskomna övre gränsen för hyror som tas ut av studenter även efter utgången av de särskilda finansieringssystem som jag bidrar till att få privata aktörer att investera. (4). Omdefiniera standarderna för studentbostäder genom att omvärdera de rättsliga kraven på det gemensamma utrymmet per student som finns tillgängligt i byggnaderna i utbyte mot bättre utrustade (enkel-) rum.
M4C1–30	Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder	Mål	Inrättande av sovplatser för elever i enlighet med relevant lagstiftning	SAKNAS	Antal	0	60 000	KVARTAL 2	2026	Minst 60 000 ytterligare sovboenden (sängar) som skapats till följd av relevant lagstiftning, inbegripet lag nr 338/2000, reviderad i augusti 2022, och det nya lagstiftningssystem som antagits inom ramen för delmål M4C1–29, reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder

K. UPPDRAG 4, DEL 2: Från forskning till företag

Denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens syftar till att stödja investeringar i forskning och innovation, främja innovation och teknikspridning, stärka kompetensen och stödja övergången till en kunskapsbaserad ekonomi. Det ger stöd till det offentliga forskningssystemet, forskares kompetens och rörlighet samt offentlig-privat samarbete på nationell nivå och EU-nivå. Den bygger på tre huvudpelare: i) Förbättrad vetenskaplig bas. II) Stärkta kopplingar mellan näringsliv och vetenskap (kunskaps- och tekniköverföring, III) Stöd till företagsinnovation (särskilt små och medelstora företag, nystartade företag).

Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om behovet av att ”inrikta investeringsrelaterad ekonomisk politik på forskning och innovation samt infrastrukturens kvalitet” (landsspecifik rekommendation 3, 2019), att ”främja privata investeringar för att främja den ekonomiska återhämtningen” (landsspecifik rekommendation 3, 2020), att ”inrikta investeringarna på den gröna och digitala omställningen, särskilt forskning och innovation” (landsspecifik rekommendation 3 och 2020).

K.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Investeringar 1.2: Finansiering av projekt som läggs fram av unga forskare

Syftet med investeringen är att ge unga forskare nya möjligheter att behålla dem i Italien. Åtgärden ska stödja forskningsverksamhet som omfattar minst 850 unga forskare, i linje med program som Europeiska forskningsrådet (EFR) och Marie Skłodowska-Curie-stipendier för enskilda (MSCA-IF), spetskompetensstämpeln och internationella forskare efter doktorsexamen, så att de kan få en inledande erfarenhet av forskningsansvar. En del av det bidrag som tilldelas EFR-forskare ska öronmärkas för rekrytering av minst en forskare som inte är fast anställd.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 70 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 71 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 72 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 73 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationerna ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investering 2.2a: Innovationsavtal

Investeringen syftar till att finansiera forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt (så kallade innovationsavtal) för att stödja skapandet av nya produkter, processer eller tjänster, eller förbättring av befintliga, genom utveckling av viktig möjliggörande teknik, på områden som är förenliga med den andra pelaren i Horisont Europa-programmet, i enlighet med förordning (EU) 2021/695.

Stödmottagarna är företag, företagssammanslutningar eller forskningsorganisationer som genomför ett innovationsavtal inom något av följande insatsområden:

otillverkningsteknik,

oviktig digital teknik, bland annat kvantteknik,

ony möjliggörande teknik,

oavancerade material,

oartificiell intelligens och robotteknik.

ocirkulära industrier,

okoldioxidsnåla och rena industrier,

oicke-smittsamma och ovanliga sjukdomar,

oinfektionssjukdomar, inbegripet fattigdomsrelaterade och försummade sjukdomar,

overktyg, teknik och digitala lösningar för hälso- och sjukvård, inbegripet individualiserad behandling,

oindustrianläggningar i energiomställning.

oindustriell konkurrenskraft på transportområdet,

oren, säker och tillgänglig transport och mobilitet.

osmart mobilitet,

oenergilagring.

olivsmedelssystem,

obiobaserade innovationssystem i unionens bioekonomi,

ocirkulära system.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska de utvalda projekten utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 74 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 75 . III) Verksamhet och tillgångar i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 76 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 77 . De utvalda projekten ska vara förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.

Investeringar 3.3: Införande av innovativa doktriner som svarar mot företagens innovationsbehov och främjar företagens rekrytering av forskare.

Syftet med åtgärden är att stärka högprofilerade färdigheter, särskilt inom områden med viktig möjliggörande teknik, genom att

·Inrättande av särskilda doktorandprogram, med bidrag från och deltagande av företag.

·Incitament för företag att rekrytera forskare.

I åtgärden, som genomförs av MUR – ministeriet för universitet och forskning, föreskrivs att totalt 6 000 doktorandstipendier ska beviljas under 3 år, med privat medfinansiering och incitament för företag att rekrytera forskare.

Reform 1.1: Genomförande av FoUI-stödåtgärder för att främja förenkling och rörlighet

Reformen ska genomföras av ministeriet för universitet och forskning (MUR) och ministeriet för ekonomisk utveckling (MiSE) genom inrättandet av en interministeriell styrelse och två ministerdekret: i) att öka och stödja rörligheten (genom incitament) för personer med hög profil (t.ex. forskare och chefer) mellan universitet, forskningsinfrastrukturer och företag, och ii) förenkla förvaltningen av forskningsmedel, iii) reformera forskares karriärväg för att öka deras fokus på forskningsverksamhet. Reformen ska övergå till en mer systematisk strategi för FoU-verksamhet som går utöver den nuvarande logiken att omfördela resurser genom att främja en delningsstrategi och ska inriktas på att förenkla byråkratin i förvaltningen av medel som är avsedda för offentligt-privat forskningsverksamhet och generera betydande effekter genom att undvika spridning och fragmentering av prioriteringar, även med stöd av uppdragets första del. Offentliga forskningsorgan ska spela en nyckelroll både som möjliga projektledare för partnerskap, nationella kampanjer och territoriella ekosystem och som potentiella deltagare i ansökningsomgångar avseende PNR-fonden och infrastrukturfonden.

K.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M4C2–1	Investeringar 1.2: Finansiering av projekt som läggs fram av unga forskare	Mål	Antal studenter som beviljats forskningsbidrag	SAKNAS	Antal	50	300	KVARTAL 4	2022	Minst 300 stipendier till studenter. Urvalsförfarandet för tilldelning ska omfatta kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. För att målet ska uppnås på ett tillfredsställande sätt kommer det också att tas hänsyn till att minst 300 av de unga forskarna har kontrakterats.
M4C2–1a	Investeringar 1.2: Finansiering av projekt som läggs fram av unga forskare	Mål	Antal studenter som beviljats forskningsbidrag	SAKNAS	Antal	300	850	KVARTAL 2	2025	Minst 850 stipendier till studenter. Urvalsförfarandet för tilldelning av forskningsbidrag ska omfatta kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. För att målet ska uppnås på ett tillfredsställande sätt ska hänsyn också tas till att minst 850 unga forskare anlitas.
M4C2–2a	Investering 2.2a: Innovationsavtal	Mål	Innovationsavtal slutförda	SAKNAS	Antal	0	32	KVARTAL 4	2025	Slutförande av minst 32 innovationsavtal.
M4C2–3	Investeringar 3.3: Införande av innovativa doktriner som svarar mot företagens innovationsbehov och främjar företagens rekrytering av forskare.	Mål	Antal stipendier för innovativa doktorsexamina	SAKNAS	Antal	0	6 000	KVARTAL 4	2024	Tilldelning av minst 6 000 doktorandstipendier. Kritiska krav för identifiering av innovativa doktorsexamina omfattar följande: a) täcka ämnesområden och tematiska områden som är förenliga med behoven, i form av högt kvalificerade siffror, på arbetsmarknaden i de regioner som deltar i programmet, b) har en sammanlagd varaktighet på 3 år, se till att hela doktorand-, utbildnings-, forsknings- och utvärderingskursen genomförs vid det stödmottagande universitetets administrativa och operativa högkvarter i programmets målregioner, utan att det påverkar de studie- och forskningsperioder vid företaget och utomlands som planeras i enlighet med den utbildnings- och forskningsverksamhet som planeras vid det föreslagna ämnesområdets kontor. d) föreskriva studie- och forskningsperioder på företaget från minst sex (6) månader till högst arton (18) månader, e) föreskriva studie- och forskningsperioder utomlands från minst sex (6) månader till högst arton (18) månader, f) säkerställa att doktorandstudenten kan använda sig av kvalificerade och specifika operativa och vetenskapliga strukturer, i enlighet med lagen, för studie- och forskningsverksamhet, inbegripet (om det är relevant för kurstypen) vetenskapliga laboratorier, bibliotek, databaser osv. g) sörja för genomförandet av didaktisk verksamhet för språk- och it-förbättring, för forskningsförvaltning och kunskap om europeiska och internationella forskningssystem, för att förbättra forskningsresultat och immateriella rättigheter. h) ge företagen möjlighet att delta i utformningen av utbildningskursen även inom ramen för ett bredare samarbete med universitetet. i) säkerställa efterlevnad av övergripande principer (miljömässig hållbarhet, hållbar utveckling. lika möjligheter och icke-diskriminering, tillgänglighet för funktionshindrade). Urvalsförfarandet ska omfatta kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
M4C2–4	Reform 1.1: Genomförande av FoU-stödåtgärder för att främja förenkling och rörlighet	Milstolpe	Ikraftträdande av ministerdekret om förenkling av FoU och rörlighet i samband med den ordinarie finansieringsfonden.	Bestämmelse i dekretet som anger lagens ikraftträdande Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS		KVARTAL 2	2022	Ministerdekreten ska innehålla följande centrala delar: i) gå över till en mer systematisk strategi för FoU-verksamhet genom en ny förenklad modell som syftar till att skapa betydande effekter genom att undvika spridning och fragmentering av prioriteringar, II) reformera lagstiftningen för att öka rörligheten för framstående personer (t.ex. forskare och chefer) mellan universitet, forskningsinfrastrukturer och företag. III) Förenkling av fondförvaltningen. IV) reformera forskares karriärväg för att öka deras fokus på forskningsverksamhet.

K.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investeringar 1.1: Forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN)

Åtgärden ska bestå av finansiering av forskningsprojekt av stort nationellt intresse (PRIN). Projekten ska pågå i minst två år och kräver samarbete mellan forskningsenheter som tillhör universitet och forskningsorgan. Finansierade projekt ska väljas ut av ministeriet för universitet och forskning på grundval av kvaliteten på de ansvariga personernas vetenskapliga profil samt forskningsprojektets originalitet, metodens lämplighet, inverkan och genomförbarhet. Denna typ av verksamhet ska stimulera utvecklingen av forskningsledda initiativ för spetsforskning och en starkare samverkan mellan universitet och forskningsinstitutioner.

Investeringen förväntas fram till 2026 finansiera 5 350 projekt.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 78 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 79 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 80 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 81 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationerna ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investeringar 1.3: Partnerskap som utvidgas till universitet, forskningscentrum, företag och finansiering av grundforskningsprojekt

Jämfört med andra europeiska jämförbara länder verkar den låga patent- och avknoppningen av det italienska forsknings- och universitetssystemet vara särskilt kritisk 82 . Detta beror på vissa strukturella utmaningar, såsom de små och medelstora företagens dominerande roll i den nationella ekonomin, de stora regionala skillnaderna i fråga om inkomst och produktivitet och universitetens begränsade förmåga att knyta kontakter med företag.

Investeringen syftar till att finansiera minst 14 viktiga grundforskningsprogram som genomförs av omfattande nätverk av offentliga och privata aktörer. Investeringen är anpassad till ett av PNR-målen att främja positiva förändringar genom att stimulera grundforskningen. Särskilda processer för berörda parters engagemang ska genomföras för varje program för att engagera medborgarna och underlätta teknik- och kunskapsöverföring till territorier, företag och offentliga förvaltningar.

Investeringen förväntas stärka de nationella teknikkedjorna och främja deras deltagande i strategiska europeiska och globala värdekedjor. Möjliga exempel är följande: hållbar mobilitet (hållbara batterier, material, logistik osv.), alternativa energikällor, supraledare, övervakning och förebyggande av klimatförändringar, cirkulär ekonomi inom modeindustrin, industriell symbios, ekodesign och design för hållbarhet, avfallshantering, återvinning och återvinning, biologisk mångfald, gröna produktionsprocesser, självkörande fordon, vacciner, bioreaktorer, nya råvaror, vattenförvaltning och kulturarv för bevarande av vattenresurser. Varje program förväntas främja sammanslagning av små och medelstora företag kring stora privata aktörer och offentliga forskningscentrum och uppmuntra forskningssamverkan och kompletterande forskningsverksamhet. FoU-projekt ska omfatta investeringar både i humankapital och utveckling av grundforskning för universitet, forskningscentrum och företag.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i samband med kommande ansökningsomgångar: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 83 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 84 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 85 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 86 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationerna ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investeringar 1.4: Stärka forskningsstrukturerna och stödja inrättandet av ”nationella FoU-ledare” för viss viktig möjliggörande teknik

Denna åtgärd syftar till att finansiera inrättandet av minst fem nationella forskningscentrum som väljs ut genom konkurrensutsatta förfaranden och som kan uppnå en kritisk tröskel för forsknings- och innovationskapacitet genom samarbete mellan universitet, forskningscentrum och företag. Urvalet ska göras på grundval av konkurrensutsatta ansökningsomgångar, i vilka nationella konsortier som leds av en samordnande ledare får delta, även med beaktande av den tidigare kartläggningen.

De viktigaste inslagen i varje nationellt centrum ska vara a) inrättande och förnyelse av relevanta forskningsanläggningar, b) privata aktörers deltagande i genomförandet och genomförandet av forskningsprojekt, c) stöd till uppstartsföretag och avknoppningsföretag. Urvalet bör ske genom riktade ansökningsomgångar, varav den första ska inledas i början av 2022. Valet mellan förslagen att delta i ansökningsomgångarna ska göras på ett liknande sätt som det som antagits av Europeiska innovationsrådet.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 87 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 88 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 89 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 90 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationerna ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investeringar 1.5: Inrätta och stärka ”innovationsekosystem för hållbarhet” och bygga upp ”territoriella ledare för FoU”.

Åtgärden, som genomförs av MUR, ska senast 2026 finansiera minst 10 ”territoriella urval av forskning I” (befintliga eller nya), som ska väljas ut på grundval av särskilda konkurrensutsatta förfaranden, med fokus på förmågan att främja projekt för social hållbarhet. Varje projekt ska ha följande inslag: a) innovativ utbildningsverksamhet som bedrivs i synergi mellan universitet och företag och som syftar till att minska den bristande överensstämmelsen mellan den kompetens som krävs av företagen och den kompetens som tillhandahålls av universitet och industridoktorander, b) forskningsverksamhet och/eller forskningsinfrastruktur som genomförs gemensamt av universitet och företag, särskilt små och medelstora företag, som är verksamma på territoriet, c) stöd till nystartade företag, d) lokalsamhällenas deltagande i innovations- och hållbarhetsfrågor.

De projekt som ska finansieras ska väljas ut på grundval av följande kriterier: i) Den vetenskapliga och tekniska kvaliteten och dess överensstämmelse med den territoriella inriktningen. II) faktisk förmåga att stimulera företagens, särskilt de små och medelstora företagens, innovativa kapacitet. förmåga att skapa nationella och internationella förbindelser med stora forskningsinstitutioner och ledande företag. IV) faktisk kapacitet att involvera lokalsamhällen.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 91 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 92 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 93 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 94 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationerna ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investeringar 2.1: Viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI)

Syftet med åtgärden är att komplettera den nuvarande IPCEI-fonden, som avses i artikel 1.232 i 2020 års budgetlag, med ytterligare medel.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 95 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 96 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 97 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 98 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationerna ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investeringar 2.3: Förstärkning och sektoriell/territoriell utvidgning av tekniköverföringscentrum per industrisektor

Syftet med åtgärden, som genomförs av MiMIT- ministeriet för företag och Made i Italien, är att, bland annat genom omorganisering och rationalisering, stödja ett nätverk av femtio centrum (kompetenscentrum, europeiska digitala innovationsknutpunkter, spetskompetensstämpeln, testnings- och experimentanläggningen, nationella centrum för digital innovation) med ansvar för projektutveckling, tillhandahållande av avancerade tekniska tjänster till företag och innovativa och kvalificerade tekniköverföringstjänster. Syftet med processen för att förenkla och rationalisera de centrum som eftersträvas genom åtgärden är att öka avancerade tekniska tjänster för företag genom att fokusera på avancerad tillverkningsteknik och specialisering.

De tjänster som centrumen tillhandahåller ska omfatta följande: i) digital bedömning, ii) test-förhandsinvesteringar, iii) utbildning. IV) Tillgång till finansiering. V) Finansiellt stöd och driftsstöd till utveckling av innovationsprojekt (teknisk mognadsgrad (TRL) över 5). vi) Teknisk förmedling. och vii) medvetandehöjande åtgärder på lokal nivå.

De europeiska digitala innovationsknutpunkterna och TEF kan få finansiering från andra EU-fonder, däribland programmet för ett digitalt Europa, för att utföra sin verksamhet.

Investeringen består av två interventionsposter:

Inom ramen för den första budgetposten finansierar faciliteten uteslutande 35 centrum, utan stöd från andra EU-källor.

Under den andra budgetposten finansierar faciliteten för återhämtning och resiliens en del av 13 europeiska digitala innovationsknutpunkter och två test- och experimentanläggningar, medan den andra delen av kostnaden kommer från programmet för ett digitalt Europa. I synnerhet ska driften av 13 europeiska digitala innovationsknutpunkter och två TEF som finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens och programmet för ett digitalt Europa struktureras i arbetspaket 99 . Stödet från faciliteten för återhämtning och resiliens får inte avse arbetspaket för vilka europeiska digitala innovationsknutpunkter och TEF får stöd inom ramen för programmet för ett digitalt Europa.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 100 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 101 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 102 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 103 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning kan väljas ut.

Investeringar 3.1: Fond för uppbyggnad av ett integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur

Fonden syftar till att underlätta osmos mellan vetenskaplig kunskap som genereras i forskningsinfrastrukturer av hög kvalitet och den ekonomiska sektorn och främja innovation. I detta syfte stöder åtgärden, som genomförs av MUR – ministeriet för universitet och forskning, inrättandet av forsknings- och innovationsinfrastruktur som kopplar samman industrin och den akademiska världen. Fonden för bygg- och forskningsinfrastruktur ska stödja skapandet eller stärkandet, på konkurrensbasis, av forskningsinfrastrukturer av europeisk betydelse och särskilda innovationsinfrastrukturer, och främja kombinationen av offentliga och privata investeringar.

Åtgärden ska särskilt finansiera minst 30 infrastrukturprojekt (befintliga eller nyfinansierade) med en forskningsförvaltare för varje infrastruktur.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 104 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 105 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 106 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 107 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationerna ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investeringar 3.2: Finansiering av nystartade företag, fonden för digital omställning

Denna åtgärd ska bestå av en offentlig investering i en facilitet, fonden för digital omställning, för att uppmuntra privata investeringar, förbättra tillgången till finansiering i Italiens ekosystem för digitala uppstartsföretag och utveckla riskkapitalmarknaden inom denna sektor. Instrumentet ska fungera genom att direkt eller indirekt tillhandahålla stöd i form av eget kapital eller därmed likställt kapital. I synnerhet när det gäller direktinvesteringar ska DTF fungera genom att tillhandahålla stöd till nystartade företag med eget kapital eller därmed likställt kapital (såsom konvertibla obligationer). när det gäller indirekta investeringar ska SGR fungera genom att finansiera tredjepartsfonder (AIF-fonder – alternativa investeringsfonder) som ska tillhandahålla eget kapital eller hybridkapital, skuld- eller kvasiskuldinstrument. På grundval av investeringen i faciliteten för återhämtning och resiliens syftar faciliteten till att till en början tillhandahålla minst 400 000 000 EUR i finansiering.

Faciliteten ska förvaltas av CDP Venture Capital SGR som genomförandepartner. DTF ska ha en löptid på 15 år för att matcha varaktigheten för tredjepartsfonderna och ska investera i följande produktlinjer:

·Stöd i form av eget kapital till digitala uppstartsföretag (direkt).

·Stöd till riskkapital/private equity-fonder (indirekt).

·Stöd i form av eget kapital och därmed likställt kapital till inkubations-/accelerationsprogram.

MIMIT och SGR ska ändra det faktiska genomförandeavtalet (”Accordo Finanziario”) och DTF-reglerna för att inkludera följande bestämmelser:

1.Beskrivning av facilitetens beslutsprocess: Det slutliga investeringsbeslutet för investeringsfaciliteten ska fattas av en styrelse eller ett annat relevant motsvarande styrande organ och godkännas med en majoritet av rösterna från ledamöter som är oberoende av regeringen 108 .

Nyckelkrav i den tillhörande investeringspolicyn, som ska omfatta följande:

En beskrivning av de finansiella produkterna och de stödberättigade slutliga stödmottagarna.

Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.

Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). När det gäller allmänt stöd till nystartade företag ska investeringspolitiken särskilt utesluta företag med betydande fokus 109 på följande sektorer: i) Produktion av energi baserad på fossila bränslen och därmed sammanhängande verksamhet 110 . II) Energiintensiva industrier och/eller industrier med höga CO2-utsläpp 111 . III) Produktion, uthyrning eller försäljning av förorenande fordon 112 . IV) Insamling, behandling och slutförvaring av avfall 113 , v) bearbetning av kärnbränsle, produktion av kärnenergi. Dessutom ska investeringspolicyn kräva efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning för facilitetens slutliga stödmottagare.

Kravet att facilitetens slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.

Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, avgiftsstrukturen för genomförandepartnern och kravet att återinvestera eventuella återflöden i enlighet med facilitetens investeringspolicy.

Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, bland annat följande:

1.En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om den mobiliserade investeringen.

2.En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa att bedrägerier, korruption och intressekonflikter förebyggs, upptäcks och korrigeras.

3.Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigad i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan den åtar sig att finansiera en insats.

4.Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från SGR. Dessa revisioner ska verifiera i) att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter, II) efterlevnaden av principen om att inte orsaka betydande skada, reglerna för statligt stöd och iii) att kravet på att facilitetens slutliga stödmottagare inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i det tillämpliga genomförandeavtalet och finansieringsavtalen respekteras.

2.Krav för urval av riskkapitalfonder: Fonden fördigital omställning ska välja ut finansiella intermediärer på ett öppet, transparent och icke-diskriminerande sätt, i linje med nuvarande praxis – bland annat genom att offentliggöra alla krav och ansökningsformulär på både SGR- och MIMIT-webbplatserna. Kontroller av att det inte föreligger någon intressekonflikt för finansiella intermediärer ska genomföras på förhand för alla berörda aktörer i budgetförvaltningen. Avsaknaden av intressekonflikter avser alltid facilitetens ”slutliga stödmottagare”.

3.Krav på att underteckna finansieringsavtal: Fonden för digital omställning ska underteckna finansieringsavtal med de finansiella intermediärerna i enlighet med nyckelkrav som ska omfatta alla krav som DTF verkar enligt, inbegripet följande:

3.Den finansiella intermediärens skyldighet att fatta sina beslut i tillämpliga delar i enlighet med de krav på beslutsfattande och investeringspolitik som anges ovan, inbegripet avseende respekten för principen om att inte orsaka betydande skada.

4.Beskrivningen av den övervaknings-, revisions- och kontrollram som den finansiella intermediären ska inrätta och som i tillämpliga delar ska omfattas av alla de övervaknings-, revisions- och kontrollkrav som anges ovan.

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 augusti 2026.

K.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M4C2–5	Investeringar 1.1: Forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN)	Mål	Antal beviljade forskningsprojekt	SAKNAS	Antal	0	3 150	KVARTAL 4	2023	Tilldelning av minst 3 150 forskningsprojekt inom Progetti di Ricerca di Interesse Nazionale. Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
M4C2–6	Investeringar 1.1: Forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN)	Mål	Antal beviljade forskningsprojekt	SAKNAS	Antal	3 150	5 350	KVARTAL 2	2025	Tilldelning av minst 5 350 forskningsprojekt inom Progetti di Ricerca di Interesse Nazionale. Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
M4C2–7	Investeringar 1.1: Forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN)	Mål	Antal visstidsanställda forskare	SAKNAS	Antal	0	900	KVARTAL 2	2025	Minst 900 nya visstidsanställda forskare ska anställas. De rekryterade forskarna ska fokusera på de prioriteringar som är förenliga med de sex klustren i det europeiska ramprogrammet för forskning och innovation 2021–2027: i) Hälsa, humanistisk kultur, kreativitet, sociala omvandlingar, ett inkluderande samhälle. III) trygghet för de sociala systemen. IV) Digitala frågor, industri, flyg- och rymdfart. V) klimat, energi, hållbar mobilitet. vi) Livsmedel, bioekonomi, biologisk mångfald, jordbruk och miljö.
M4C2–8	Investeringar 1.3: Partnerskap som utvidgas till universitet, forskningscentrum, företag och finansiering av grundforskningsprojekt	Mål	Antal visstidsanställda forskare för de planerade partnerskap för grundforskning som undertecknats mellan forskningsinstitut och privata företag	SAKNAS	Antal	0	1 400	KVARTAL 2	2025	Minst 100 nya visstidsanställda forskare ska anställas för vart och ett av de planerade partnerskap för grundforskning som undertecknats mellan forskningsinstitut och privata företag (1.3). Minst 14 partnerskap för grundforskning ska undertecknas mellan forskningsinstitut och privata företag. Om målet ska uppnås på ett tillfredsställande sätt beror på andelen visstidsanställningar som tilldelas kvinnliga forskare: minst 40 %. Projekten ska väljas ut på grundval av konkurrenskriterier, inbegripet i) efterlevnad av PNR-målen och prioriteringarna (Piano Nazionale di Ricerca), deltagande av berörda parter för att kombinera teknisk mognadsgrad -TRL med samhällelig mognadsgrad -SRL. Dessutom ska särskilda urvalskriterier fastställas för att säkerställa i) balans mellan de berörda territorierna (genom att främja deltagande av aktörer från olika regioner och olika zoner i landet, inbegripet syd och öar), ii) deltagande av både stora och små företag (små och medelstora företag), med särskild uppmärksamhet på de yngre (mindre än fem år efter etableringen) och innovativa företag. Inbjudan att lämna förslag till program samt urvalsförfarandet ska omfatta följande: a) Behörighetskriterier som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. b) Åtagande om att investeringens klimatbidrag enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 42 % av den totala kostnaden för den investering som stöds av faciliteten för återhämtning och resiliens. c) Åtagande att rapportera om genomförandet av åtgärden efter halva programmets löptid och dess upphörande.
M4C2–9	Investeringar 1.4: Stärka forskningsstrukturerna och stödja inrättandet av ”nationella FoU-ledare” för viss viktig möjliggörande teknik	Mål	De nationella centrumen är operativa och verksamheter som genomförs av de nationella centrumen inom viktig möjliggörande teknik	SAKNAS	Antal	0	5	KVARTAL 2	2026	De nationella centrum som tilldelades kontrakt och bedömdes med delmål M4C2–19 är operativa och har slutfört sin verksamhet enligt definitionen i den relevanta ansökningsomgången för projekt.
M4C2–10	Investeringar 2.1: VIKTIGA PROJEKT AV GEMENSAMT EUROPEISKT INTRESSE	Milstolpe	Utlysning av inbjudan att anmäla intresse för identifiering av nationella projekt, inklusive projekt på mikroelektronisk IPCEI	Inbjudan att anmäla intresse offentliggörs	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2021	De IPCEI-projekt som ska få stöd förväntas uppdateras beroende på hur långt man faktiskt kommit i de nationella IPCEI-förfaranden som för närvarande pågår och hur långt förfarandet för anmälan av statligt stöd har kommit. Det valda initiativet ska ta hänsyn till specifika innovativa industrisektorer i linje med de europeiska värdekedjor som redan har identifierats. Denna insats omfattar både redan godkända viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse och framtida projekt, såsom molntjänster, hälsa, radmaterial och cybersäkerhet. Villkoren för inbjudan ska omfatta följande: a) Behörighetskriterier som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. b) Åtagande om att investeringens klimatbidrag enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 40 % av den totala kostnaden för den investering som stöds av faciliteten för återhämtning och resiliens. c) Åtagande om att investeringens digitala bidrag enligt metoden i bilaga VII till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 60 % av den totala kostnaden för den investering som stöds av faciliteten för återhämtning och resiliens. åtagande att rapportera om genomförandet av åtgärden halvvägs under stödordningens löptid och i slutet av stödordningen.
M4C2–11	Investeringar 2.1: VIKTIGA PROJEKT AV GEMENSAMT EUROPEISKT INTRESSE	Milstolpe	Ikraftträdande av en nationell rättsakt om tilldelning av de medel som krävs för att ge stöd till projektdeltagare.	Bestämmelse i den nationella lagen om lagens ikraftträdande Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	I den nationella lagen ska det anges vilka förfaranden och tidsfrister som gäller för att lämna in projekt samt vilka krav som ställs på potentiella stödmottagare.
M4C2–12	Investeringar 2.1: VIKTIGA PROJEKT AV GEMENSAMT EUROPEISKT INTRESSE	Milstolpe	Förteckningen över deltagare i IPCEI-projekt färdigställs senast den 30/06/2023.	Offentliggörande av deltagarlistan	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2023	Förteckningen ska omfatta de godkända försökspersoner som deltar i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, efter de kontroller och utvärderingar av de framlagda projekten som ska göras i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningsförteckning och kravet på överensstämmelse med relevant miljö på EU-nivå och nationell nivå.
M4C2–13	Investeringar 2.3: Förstärkning och sektoriell/territoriell utvidgning av tekniköverföringscentrum per industrisektor	Mål	Antal nya nav som ska skapas	SAKNAS	Antal	8	35	KVARTAL 4	2025	Idrifttagande av 27 nya nav inom ramen för åtgärdens första insatsområde. Målet ska inriktas på tre typer av nav: -Kompetenscentrum -Spetskompetensstämpel -Nätverk av innovationsnav på plats.
M4C2–14	Investeringar 2.3: Förstärkning och sektoriell/territoriell utvidgning av tekniköverföringscentrum per industrisektor	Mål	Utbetalning av ekonomiskt värde på 307 000 000 EUR	SAKNAS	EURO	0	307 000 000	KVARTAL 2	2026	307 000 000 EUR ska betalas ut inom ramen för åtgärdens första insatspost till centrum för tekniköverföring för att stärka det nationella nätverket och tillhandahålla tjänster till företag. De tjänster som ska tillhandahållas ska omfatta följande: -i) Digital bedömning, ii) test före investering, iii) utbildning. -IV) Tillgång till finansiering. -V) finansiellt stöd och driftsstöd till utveckling av innovationsprojekt (teknisk mognadsgrad mer än 5). -vi) Teknisk förmedling -VII) medvetandehöjande åtgärder på lokal nivå.
M4C2–15	Investeringar 2.3: Förstärkning och sektoriell/territoriell utvidgning av tekniköverföringscentrum per industrisektor	Mål	Antal små och medelstora företag som får stöd	SAKNAS	Antal	0	5 000	KVARTAL 2	2026	Minst 5 000 små och medelstora företag som stöds av nationellt finansierade centrum (kompetenscentrum, Spetskompetensstämpel. Nationella digitala innovationsnav) inom ramen för åtgärdens första handlingslinje genom tillhandahållande av tjänster som ska omfatta följande: I)Digital bedömning II)Test före investering, III)utbildning, IV)tillgång till finansiering. V)ekonomiskt stöd och driftsstöd till utveckling av innovationsprojekt (TRL mer än 5). VI)teknikförmedling VII)medvetandehöjande åtgärder på lokal nivå.
M4C2–15a	Investeringar 2.3: Förstärkning och sektoriell/territoriell utvidgning av tekniköverföringscentrum per industrisektor	Milstolpe	Slutförande av arbetspaketen EDIH och TEF	Arbetspaketen för den europeiska digitala innovationsknutpunkten (EDIH) och test- och experimentanläggningar (TEF) färdigställda	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2026	Slutförande av alla arbetspaket för de 13 europeiska digitala innovationsknutpunkterna och två test- och experimentanläggningar inom ramen för åtgärdens andra handlingslinje, med undantag för de arbetspaket som finansieras genom programmet för ett digitalt Europa.
M4C2–16	Investeringar 3.1: Fond för uppbyggnad av ett integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur	Mål	Antal finansierade infrastrukturer	SAKNAS	Antal	0	30	KVARTAL 2	2023	Minst 30 infrastrukturer finansierade för det integrerade systemet för forsknings- och innovationsinfrastruktur. Innovationsinfrastrukturen ska omfatta infrastrukturer för flera ändamål som kan täcka minst tre ämnesområden: i) kvantum, ii) avancerade material, iii) fotonik, iv) biovetenskap, v) artificiell intelligens, vi) energiomställning. För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att minst 30 forskningschefer anställs för det integrerade systemet för forsknings- och innovationsinfrastruktur.
M4C2–16a	Investeringar 3.1: Fond för uppbyggnad av ett integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur	Mål	Antal forsknings- och innovationsinfrastrukturer som skapats eller som slutfört sin verksamhet	INGA	Antal	0	30	KVARTAL 2	2026	Minst 30 forsknings- och innovationsinfrastrukturer som skapats eller som slutfört sin verksamhet enligt den relevanta ansökningsomgången.
M4C2–17	Investeringar 3.1: Fonden för uppbyggnad av ett integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur. Investeringar	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för följande projekt: ett integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur	Meddelande om tilldelning av kontrakt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Meddelande om tilldelning av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna, i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. Förslagen ska väljas ut enligt följande kriterier: ledarskap inom vetenskap, teknik och innovation, deras innovationspotential (både när det gäller öppen innovation/öppna data och utveckling av äganderättsligt skyddade data), deras överensstämmelse med temaområdena eller ny omvälvande utveckling, deras översättningsplaner och innovationsplaner, stöd från industrin som partner för öppen innovation och/eller användare, styrkan i affärsutvecklingsverksamheten, skapande av immateriella rättigheter, tydliga regler för att särskilja öppna och skyddade produkter och licensieringsplaner, deras förmåga att utveckla och ta emot industriella doktorander, kopplingar till nystartade företag eller andra typer av fonder. Urvalsförfarandet ska kräva en DNSH-utvärdering och, i tillämpliga fall, en strategisk miljöbedömning om projektet förväntas få en konsekvent inverkan på territoriet.
M4C2–18	Invesment1.5: Inrätta och stärka ”innovationsekosystem för hållbarhet” och bygga upp ”territoriella ledare för FoU”	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för projekt som rör innovationsekosystem.	Meddelande om tilldelning av kontrakt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Meddelande om tilldelning av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna, i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. Urvalsförfarandet ska kräva en DNSH-utvärdering och, i tillämpliga fall, en strategisk miljöbedömning om projektet förväntas få en konsekvent inverkan på territoriet. De nationella centrumen ska inrättas efter en konkurrensutsatt ansökningsomgång genom att befintliga världsledande laboratorier som redan finns på universitet och offentliga och privata forskningscentrum slås samman och genom att ny skräddarsydd infrastruktur inrättas.
M4C2–18 Bis	Invesment1.5: Inrätta och stärka ”innovationsekosystem för hållbarhet” och bygga upp ”territoriella ledare för FoU”	Mål	Verksamhet som genomförs av innovationsekosystemen	INGA	Antal	0	10	KVARTAL 2	2026	Minst 10 innovationsekosystem har slutfört sin verksamhet enligt definitionen i den relevanta ansökningsomgången.
M4C2–19	Investeringar 1.4: Stärka forskningsstrukturerna och stödja inrättandet av ”nationella FoU-ledare” för viss viktig möjliggörande teknik	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för projekt som rör nationella FoU-ledare om viktig möjliggörande teknik	Meddelande om tilldelning av kontrakt	SAKNAS	SAKNAS	N	KVARTAL 2	2022	Meddelande om tilldelning av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna, i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. Projekten ska väljas ut för 30 % av resurserna som insatser ”Forsknings- och innovationsprocesser, tekniköverföring och samarbete mellan företag med inriktning på en koldioxidsnål ekonomi, motståndskraft och anpassning till klimatförändringar” (IF022), och för 15 % av resurserna som interventioner ”Forsknings- och innovationsprocesser, tekniköverföring och samarbete mellan företag med inriktning på den cirkulära ekonomin” (IF023). Projekten ska bedömas med beaktande av genomförbarhet, hållbarhet, samfinansiering från andra källor (t.ex. regionala fonder), den produktiva sektorns deltagande, partnernas kvalitet och inverkan på den sociala och miljömässiga hållbarheten. Inbjudan att lämna projektförslag som ska finansieras som innovationsekosystem. Urvalsförfarandet ska kräva en DNSH-utvärdering och, i tillämpliga fall, en strategisk miljöbedömning om projektet förväntas få en konsekvent inverkan på territoriet.
M4C2–20	Investeringar 3.2: Finansiering av nystartade företag	Milstolpe	Avtalet mellan it-regeringen och genomförandepartnern Cassa Depositi e Prestiti (CDP) om inrättande av det finansiella instrumentet undertecknades	Avtalet undertecknas av den italienska regeringen och Cassa Depositi e Prestiti.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	De delar som ska ingå i finansieringsinstrumentets investeringspolitik/investeringsstrategi är följande: - Investeringsmål (fondstorlek, antal insatser, belopp som ska stödjas med tiden differentierade per stödmottagare, såsom små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag/stora företag) - Tillämpningsområde och berättigade stödmottagare - Stödberättigade finansiella intermediärer och urvalsprocess - Typ av stöd som tillhandahålls (t.ex. garantier, lån, eget kapital och därmed likställt kapital) - Riktad risk/avkastning för varje typ av investerare - Riskpolicy och policy för bekämpning av penningtvätt - Styrning (partner, fondförvaltare, styrelse, investeringskommitté, roll och ansvar) - Diversifiering och koncentrationsgränser - Aktiepolicy inklusive exitstrategi för aktieinvesteringar - DNSH och hållbarhetssäkringspolicy och förteckning över undantag - Utlåningspolicy för skuldinvesteringar, inklusive nödvändiga garantier och säkerheter - Tidsplan för insamling av medel och genomförande
M4C2–21a	Investering 3.2 – Finansiering av nystartade företag	Milstolpe	Ministeriet har slutfört överföringen av medel till CDP Venture Capital SGR	Överföringsintyg				KVARTAL 4	2024	Italien ska överföra 400 000 000 EUR till CDP Venture Capital för faciliteten. För att uppnå målet på ett tillfredsställande sätt krävs också en ändring av genomförandeavtalet mellan Italien och CDP Venture Capital SGR och instrumentets stadgar, i enlighet med villkoren i rådets genomförandebeslut.
M4C2–21	Investering 3.2 – Finansiering av nystartade företag.	Mål	Rättsliga avtal som ingåtts med nystartade företag eller riskkapitalfonder	Ikraftträdande av rättsliga finansieringsöverenskommelser	EURO	0	100 %	KVARTAL 2	2026	Cassa Depositi e Prestiti Venture Capital ska ha ingått rättsliga finansieringsavtal med uppstartsföretag, inkubations-/accelerationsprogram eller riskkapitalfonder till ett belopp som är nödvändigt för att använda 100 % av investeringen från faciliteten för återhämtning och resiliens (400 miljoner euro) till faciliteten (inklusive det genomsnittliga taket på 13 % av förvaltningsavgifterna och kostnaderna för DTF under fondens livscykel och även inkludera förhandsvillkor för efterföljande investeringsomgångar, med undantag för resultatbaserade avgifter och alla kostnads- och förvaltningsavgifter som rör tredjepartsfonder). Investeringen ska delas upp i följande två interventionsposter: — Direktinvesteringar. — Indirekta investeringar. För indirekta investeringar i riskkapitalfonder ska Cassa Depositi e Prestiti Venture Capital ha ingått rättsliga finansieringsavtal med riskkapitalfonder till ett belopp som är nödvändigt för att preliminärt använda omkring 60 % av RRF-investeringen i faciliteten (exklusive förvaltningsavgifter och kostnader för DTF under fondens livscykel). För indirekta investeringar i nystartade företag ska de rättsliga finansieringsavtalen med riskkapitalfonder innehålla ett bindande åtagande om att uppnå en kumulativ hävstångseffekt av det använda kapitalet både på fondnivå och på nivån för uppstartsföretag på minst 1x1 under fondens hela livstid. När det gäller direktinvesteringar ska CDP Venture Capital ha ingått rättsliga finansieringsavtal med uppstartsföretag/inkubations-/accelerationsprogram till ett belopp som är nödvändigt för att preliminärt använda omkring 40 % av investeringen från faciliteten för återhämtning och resiliens (400 miljoner euro) till faciliteten (inklusive förvaltningsavgifter och kostnader för DTF under fondens livscykel). När det gäller direktinvesteringar kan det rättsliga finansieringsavtalet med nystartade företag också innehålla förhandsvillkor för efterföljande investeringsomgångar. (dvs. villkoren för att frigöra finansiering från Serie B eller Serie C). Åtaganden inom ramen för denna åtgärd som ingåtts före ikraftträdandet av ändringarna av genomförandeavtalets investeringspolicy och i överensstämmelse med avtalet enligt delmål M4C2–20 tidigare investeringspolitik ska också tillgodoräknas för uppnåendet av målet. Från och med den dag då rådets genomförandebeslut träder i kraft ska nya åtaganden börja följa den nya investeringspolitiken i enlighet med rådets nya genomförandebeslut.
M4C2–22	Investeringar 2.1: VIKTIGA PROJEKT AV GEMENSAMT EUROPEISKT INTRESSE	Mål	Antal projekt som fått stöd	SAKNAS	Antal	1	20	KVARTAL 2	2025	Minst 20 projekt som får stöd genom IPCEI-modellen. Uppskattningen av målvärdena baseras på driftsmetoderna för IPCEI-projekt som aktiverats i Italien (mikroelektronik 1, Batterier 1, Batterier 2).

L. UPPDRAG 5, DEL 1: Sysselsättningspolitik

Åtgärderna inom ramen för denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens inför en omfattande och integrerad reform av den aktiva arbetsmarknadspolitiken och av yrkesutbildning. Att stärka de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna och förbättra kapacitetsuppbyggnaden inom de offentliga arbetsförmedlingarna, inbegripet deras integration med utbildningsanordnare och privata aktörer, förväntas öka tjänsternas effektivitet. Åtgärderna i denna del syftar dessutom till att minska den sociala sårbarheten för chocker, särskilt genom att bekämpa odeklarerat arbete i alla dess former och sektorer genom att fastställa effektivare påföljder och starkare incitament att arbeta lagligt. Dessutom främjar denna del jämställdhet (lika lön) genom certifieringssystemet för jämställdhet. Den investerar också i ungdomar genom att öka utbildningsprogrammens kvantitet och kvalitet, till exempel genom att delta i programmet för samhällsomfattande tjänster.

Genomförandet av dessa åtgärder förväntas bidra till att ta itu med de utmaningar som tas upp i 2020 års landsspecifika rekommendation nr 2 om arbetsmarknaden, där Italien uppmanas att ”mildra krisens inverkan på sysselsättningen, bland annat genom [...] aktivt sysselsättningsstöd”, 2020 års landsspecifika rekommendation 2 om att stödja kompetens (...) inklusive digitala färdigheter, 2019 års landsspecifika rekommendation 2 om att intensifiera insatserna för att ta itu med odeklarerat arbete och se till att aktiva arbetsmarknads- och socialpolitiska åtgärder (...) når ut särskilt till ungdomar och utsatta grupper. Stödja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och 2019 års landsspecifika rekommendation 2 om att främja kompetenshöjning, bland annat genom att stärka digitala färdigheter.

L.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform 1 – Aktiv arbetsmarknadspolitik och yrkesutbildning

Syftet med denna reform är att främja ett effektivare aktivt arbetsmarknadssystem genom att tillhandahålla särskilda arbetsförmedlingar och individanpassade aktiveringsplaner för arbetsmarknaden. Inrättandet av ett nationellt program för arbetstagarnas garanterade anställbarhet ska göra det möjligt att tillhandahålla skräddarsydda tjänster för arbetslösa och på så sätt stärka deras aktiveringsmöjligheter. GOL-programmet ska åtföljas av den nationella planen för ny kompetens och definitionen av väsentliga nationella nivåer för yrkesutbildningsåtgärder. Yrkesutbildningssystemet i Italien ska förbättras genom att främja ett territoriellt nätverk av utbildnings- och arbetsförmedlingstjänster samt genom att utveckla ett inkluderande system för livslångt lärande och innovativa kompetenshöjnings- och omskolningsvägar.

Investering 1 – Stärka de offentliga arbetsförmedlingarna

Syftet med denna investering är att möjliggöra ett effektivt tillhandahållande av arbetsförmedlings- och utbildningstjänster. Denna åtgärd omfattar infrastrukturinvesteringar, utveckling av regionala observationscentrum för arbetsmarknaden, utveckling av driftskompatibilitet mellan regionala och nationella informationssystem, utformning och genomförande av utbildningsinsatser för att uppdatera yrkesrådgivarnas färdigheter. Åtgärden omfattade också utformning och genomförande av innehålls- och kommunikationskanaler för de tjänster som erbjöds.

Reform 2 – Nationell plan mot odeklarerat arbete

Syftet med denna åtgärd är att förbättra arbetets kvalitet och arbetstagarnas villkor. Denna åtgärd omfattar åtgärder som syftar till att förebygga och bekämpa odeklarerat arbete, arbetskraftsexploatering (Caporalato) och andra former av odeklarerat arbete. Reformen omfattar följande: I) Införande av direkta och indirekta åtgärder för att omvandla odeklarerat arbete till deklarerat arbete genom att se till att fördelarna med att bedriva verksamhet i den deklarerade ekonomin uppväger kostnaderna för arbete i den svarta ekonomin. II) stärka den nationella yrkesinspektionens inspektionskapacitet. III) Förbättra produktion, insamling och snabb spridning av detaljerade uppgifter om odeklarerat arbete. IV) Stödja omvandlingen av odeklarerat arbete till reguljärt arbete, stödja antagandet av avskräckande åtgärder och incitament för regelbundet arbete. V) Genomföra kommunikationskampanjer, information och medvetandehöjande åtgärder. V) Att stärka styrningssystemet för att bekämpa odeklarerat arbete på nationell och lokal nivå.

Investering 2 – System för jämställdhetscertifiering

Syftet med denna åtgärd är att säkerställa ettstörre deltagande av kvinnor på arbetsmarknaden och minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Denna investering omfattar genomförande och efterlevnad av det nationella systemet för jämställdhetscertifiering för att främja öppenhet på arbetsmarknaden och i affärsprocesser och, på medellång till lång sikt, bidra till att förbättra kvinnors arbetsvillkor när det gäller kvalitet, lön och egenmakt.

Investering 3 – Stärka det dubbla systemet

Syftet med denna åtgärd är att hjälpa ungdomar och vuxna utan gymnasieutbildning att få tillgång till sysselsättning genom att öka antalet personer som deltar i formell utbildning och yrkesutbildning genom systemet med varvad utbildning, inklusive lärlingsutbildning. Denna investering ska bidra till att göra utbildningssystemen mer synergi med arbetsmarknaden samt till att öka ungdomars anställbarhet genom att förvärva ny kompetens, i linje med den digitala och gröna omställningen, med lärande på arbetsplatsen. Den ska bidra till följande: I) modernisera utbildningssystemet genom att främja skapandet av lärande på arbetsplatsen och stärka dialogen med företagen. II) stärka de finansiella anslagen för att erbjuda utbildning i marginaliserade områden, III) skapa en robust och inkluderande styrning som ska inbegripa näringslivets och arbetsmarknadens parter.

Investering 4 –Förlängning av den allmänna offentliga förvaltningen

Syftet med denna åtgärd är att stärka den allmänna offentliga förvaltningen, öka antalet ungdomar som deltar i icke-formellt lärande och förbättra deras kunskaper och färdigheter. Denna investering omfattar åtgärder för att öka medvetenheten om vikten av ett aktivt medborgarskap, främja ungdomars anställbarhet och social sammanhållning, med särskild uppmärksamhet på den gröna och digitala omställningen.

L.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M5C1–1	Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning	Milstolpe	Ikraftträdandet av det interministeriella dekretet om inrättande av ett nationellt program för garanterad anställbarhet för arbetstagare och ett interministeriellt dekret om upprättande av en nationell plan för ny kompetens	Bestämmelse i de interministeriella dekreten om ikraftträdandet av de två interministeriella dekreten, efter överenskommelser vid konferensen för de statliga regionerna om programmet GOL och den nationella planen för ny kompetens	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Rättsakterna för GOL ska åtminstone i) Fastställ de offentliga arbetsförmedlingarnas väsentliga delar och standarder, inbegripet kompetensprognoser, individanpassade utbildningsplaner, vägledning och jobbcoachning, för att säkerställa ett effektivt tillhandahållande av individanpassade arbetsförmedlingar i enlighet med gemensamma och enhetliga standarder inom hela det nationella territoriet, ii) säkerställa att fortbildnings- och omskolningsverksamhet som tillhandahålls av de offentliga arbetsförmedlingarna är helt i linje med den nationella planen för ny kompetens, inbegripet digitala färdigheter, iii) säkerställa att de offentliga arbetsförmedlingarna inriktas på mottagarnas behov, iv) säkerställa att de offentliga arbetsförmedlingarna prioriterar de mest utsatta, V) Fastställ ett mål på minst 25 % av mottagarna av program för garanterad anställbarhet för arbetstagare som mottagare av relevant utbildning, med särskilt fokus på digitala färdigheter och med en prioritering för de mest utsatta, vi) fastställa nya mekanismer som stärker och strukturerar samarbetet mellan offentliga och privata system, bland annat när det gäller att identifiera relevanta kompetensbehov och tillhandahålla arbetstillfällen. I dekretet fastställs att mottagare av sociala skyddsnät ska få tillgång till de tjänster som tillhandahålls inom ramen för det nationella programmet för arbetstagares anställbarhet inom 4 månader från den tidpunkt då de utvecklar rätten till sociala skyddsnät. Akterna för den nationella planen för ny kompetens ska minst i) fastställa gemensamma standarder och grundläggande nivåer för yrkesutbildning inom hela det nationella territoriet, ii) inriktas på både anställda och arbetslösa samt personer med målet att förbättra deras digitala färdigheter och uppmuntra livslångt lärande. III) Identifiera färdigheter och relevanta standarder på grundval av ett samarbete mellan de offentliga och privata systemen, iv) ta hänsyn till de olika behoven hos de berörda målgrupperna, som åtminstone ska omfatta de mest utsatta, v) omfatta alla relevanta sektorsstrategier för att ha ett övergripande tillvägagångssätt, inbegripet den nationella strategiska planen för vuxnas kompetens, vi) införa en bestämmelse om utveckling av ett prognossystem för nya kompetenser som behövs på kort och medellång sikt på arbetsmarknaden.
M5C1–2	Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning	Milstolpe	Alla planer för de offentliga arbetsförmedlingarna träder i kraft på regional nivå	Bestämmelse om ikraftträdande av de planer som antagits av regionerna och de aktiviteter som genomförts	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Den nationella regleringen av Garanteed Employability of Workers (GOL) ska omfatta en definition på regional nivå av den operativa verksamhet som krävs för att genomföra programmet. För att säkerställa samstämmighet mellan den nationella lagstiftningen och det regionala genomförandet ska regionala planer för de offentliga arbetsförmedlingarna antas. Utöver att anta planerna genomför regionerna verksamhet på grundval av planerna och når minst 10 % av programmets planerade stödmottagare (slutligt mål 3 000 000 personer). När planerna för de offentliga arbetsförmedlingarna träder i kraft ska programmet för garanterad anställbarhet kunna genomföras fullt ut.
M5C1–3	Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning	Mål	Personer som omfattas av programmet för garanterad anställbarhet för arbetstagare (GOL)	SAKNAS	Antal	300 000	3 000 000	KVARTAL 4	2025	Minst 3 000 000 personer omfattas av programmet för garanterad anställbarhet för arbetstagare (GOL). För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att ett sekundärt mål uppnås på ett tillfredsställande sätt: minst 75 % av stödmottagarna ska vara kvinnor, långtidsarbetslösa, personer med funktionsnedsättning eller personer under 30 eller över 55 år.
M5C1–4	Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning	Mål	Garanterad anställbarhet för arbetstagare har deltagit i yrkesutbildning	SAKNAS	Antal	0	800 000	KVARTAL 4	2025	Yrkesutbildning ska vara en del av programmet för 800 000 för mottagarna av aktiva arbetsmarknadsåtgärder på fem år. Därför har minst 800 000 av de 3 000 000 stödmottagarna (Garanteed Employability of Workers, GOL) deltagit i yrkesutbildning. För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att ett sekundärt mål uppnås på ett tillfredsställande sätt: minst 300 000 av dessa stödmottagare har deltagit i utbildning i digitala färdigheter.
M5C1–5	Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning	Mål	De offentliga arbetsförmedlingarna i varje region har uppfyllt kriterierna för den grundläggande nivån på de offentliga arbetsförmedlingarnas tjänster enligt definitionen i programmet för garanterad anställbarhet för arbetstagare (GOL).	SAKNAS	Procentsats	0	80	KVARTAL 4	2025	En grundläggande del av programmet är att definiera ett antal viktiga tjänster som ska tillhandahållas till mottagare av ALMPS-system, med utgångspunkt i de mest utsatta. I slutet av 2025 hade minst 80 % av de offentliga arbetsförmedlingarna i varje region uppfyllt kriterierna för den väsentliga nivån på de offentliga arbetsförmedlingarnas tjänster enligt definitionen i programmet Garanteed Employability of Workers (GOL).
M5C1–6	Investering 1 – Stärka de offentliga arbetsförmedlingarna	Mål	De offentliga arbetsförmedlingarna genomför den verksamhet som planeras i förstärkningsplanen under treårsperioden 2021–2023.	SAKNAS	Antal	0	250	KVARTAL 4	2022	Minst 250 offentliga arbetsförmedlingar har slutfört minst 50 % av den verksamhet som planeras i förstärkningsplanen under treårsperioden 2021–2023. Dessa verksamheter ligger i linje med den centrala förstärkningsplanen och definieras ytterligare på regional nivå, på grundval av behovsanalys och tilldelade resurser. Dessa verksamheter omfattar: I) renovering och renovering av de offentliga arbetsförmedlingarnas nuvarande platser och inköp av nya. II) Fortsatt genomförande av it-systemet, med sikte på nationell interoperabilitet. III) Yrkesutbildning för personal. Inrättande av regionala observationsgrupper för lokala arbetsmarknader. V) institutionell kommunikation och utåtriktad verksamhet. Infrastrukturverksamhet ingår inte i detta mål. Lika balans säkerställs när det gäller uppnåendet av målet i fråga om territoriell fördelning (nord, centrum och syd).
M5C1–7	Investering 1 – Stärka de offentliga arbetsförmedlingarna	Mål	De offentliga arbetsförmedlingarna har slutfört den verksamhet som planeras i förstärkningsplanen.	SAKNAS	Antal	250	500	KVARTAL 4	2025	Minst 500 offentliga arbetsförmedlingar har slutfört 100 % av de verksamheter som planeras i de regionala planerna för utveckling av offentliga arbetsförmedlingar (Piani regionali di potenziamento dei centri per l’impiego). Dessa verksamheter ligger i linje med den centrala förstärkningsplanen och definieras ytterligare på regional nivå, på grundval av behovsanalys och tilldelade resurser. Dessa verksamheteromfattar: I) Fortsatt genomförande av it-systemet, med tanke på den nationella interoperabiliteten. II) Yrkesutbildning för personal. III) Inrättande av regionala observationsgrupper för lokala arbetsmarknader. IV) institutionell kommunikation och utåtriktad verksamhet. Infrastrukturverksamhet ingår inte i detta mål. För att uppnå målet garanteras balans i fråga om territoriell fördelning (norr, centrum och syd), även genom subsidiaritetsåtgärder.
M5C1–7a	Investering 1 – Stärka de offentliga arbetsförmedlingarna	Mål	De offentliga arbetsförmedlingarna har slutfört den verksamhet som planeras i förstärkningsplanen.	SAKNAS	Antal	0	500	KVARTAL 2	2026	Minst 500 offentliga arbetsförmedlingar har slutfört 100 % av den verksamhet som planeras i de regionala planerna för utveckling av offentliga arbetsförmedlingar (Piani regionali di potenziamento dei centri per l’impiego) när det gäller renovering och renovering av de offentliga arbetsförmedlingarnas och de regionala arbetsförmedlingarnas nuvarande byggnader och inköp av nya, i enlighet med dekret nr 123/2020 från generalsekreteraren för arbetsmarknads- och socialministeriet.
M5C1–8	Reform 2 – Odeklarerat arbete	Milstolpe	En nationell plan och en färdplan för att bekämpa odeklarerat arbete inom alla ekonomiska sektorer träder i kraft.	Bestämmelser i lagen om ikraftträdande av den nationella planen och inrättande av en interinstitutionell arbetsgrupp som ska ansvara för utarbetandet av den nationella planen och färdplanen för genomförandet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Antagande av en nationell plan och tidsbunden färdplan (ett år) för att bekämpa odeklarerat arbete inom alla ekonomiska sektorer. Den nationella planen ska bygga på den allmänna strategin för att bekämpa odeklarerat arbete och på den strategi med flera organ som används för att anta den nationella planen mot utnyttjande av arbetskraft inom jordbrukssektorn – Piano triennale di contrasto allo sfruttamento lavorativo in agricoltura e al caporalato (2020–2022). Den nationella planen och färdplanen för genomförandet ska åtminstone innehålla följande: I) Åtgärder för att förbättra produktion, insamling och snabb spridning av detaljerade uppgifter om odeklarerat arbete. II) Införande av direkta och indirekta åtgärder för att omvandla odeklarerat arbete till deklarerat arbete genom att se till att fördelarna med att bedriva verksamhet i den deklarerade ekonomin uppväger kostnaderna för arbete i den svarta ekonomin. Till exempel a) avskräckande åtgärder, såsom skärpta inspektioner och sanktioner, och förebyggande åtgärder för att främja deklarerat arbete, såsom riktade ekonomiska incitament, även genom en översyn och rationalisering av befintliga åtgärder, b) Att stärka kopplingen till sysselsättnings- och socialpolitiken. III) En nationell informationskampanj om odeklarerat arbete som riktar sig till arbetsgivare och arbetstagare, med aktivt deltagande av arbetsmarknadens parter. IV) En styrningsstruktur för att säkerställa ett effektivt genomförande av åtgärderna. V) Åtgärder för att komma till rätta med olagliga bosättningar för att bekämpa arbetskraftsexploatering inom jordbruket.
M5C1–9	Reform 2 – Odeklarerat arbete	Milstolpe	Fullständigt genomförande av åtgärderna i den nationella planen i linje med färdplanen	Genomförda åtgärder i den nationella planen	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2024	Fullständigt genomförande av alla åtgärder som ingår i den nationella planen i linje med färdplanen.
M5C1–10	Reform 2 – Odeklarerat arbete	Mål	Ökat antal yrkesinspektioner	SAKNAS	Procentsats	0	20	KVARTAL 2	2025	Ökning med minst + 20 % av antalet inspektioner under perioden 2019–2021. Under tvåårsperioden 2019–20 var yrkesinspektionerna i genomsnitt omkring 85 000.
M5C1–11	Reform 2 – Odeklarerat arbete	Mål	Minskad förekomst av odeklarerat arbete	SAKNAS	Procentsats	0	2	KVARTAL 1	2026	Minska förekomsten av odeklarerat arbete med minst 2 procentenheter beroende på målsektorer. Huvudsyftet med målet är att fastställa ambitionsnivån för den nationella plan som ska antas senast 2022. I detta sammanhang ska analytiska specifikationer tillhandahållas och relevanta och genomförbara indikatorer fastställas.
M5C1–12	Investering 2 – System för jämställdhetscertifiering	Milstolpe	Ikraftträdande av ett system för jämställdhetscertifiering och tillhörande incitamentsmekanismer för företag	Bestämmelser i lagen som anger ikraftträdandet av lagstiftningsakterna och genomförandeåtgärder som reglerar definitionen av certifieringssystemet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Certifieringssystemet för jämställdhet och åtföljande incitamentsmekanismer för företag ska omfatta minst följande aspekter: möjligheter till tillväxt för kvinnor, lika lön för lika arbete, ledningspolitik för mångfald mellan könen och skydd vid moderskap. Fastställande av incitamentsmekanismer för organisationer som genomför certifieringsprocessen och av den tekniska vägledningen. Varav I) Utarbetande av tekniska standarder för jämställdhetscertifieringssystemet för företag. II) Identifiering av incitamentsmekanismen. III) Åtgärden ska åtföljas av inrättandet av ett it-system.
M5C1–13	Investering 2 – System för jämställdhetscertifiering	Mål	Företagen har fått jämställdhetscertifiering	SAKNAS	Antal	0	800	KVARTAL 2	2026	Minst 800 företag (varav 450 små och medelstora företag eller större företag) har fått jämställdhetscertifiering. Företagen ska själva stå för kostnaderna för certifieringsprocessen.
M5C1–14	Investering 2 – System för jämställdhetscertifiering	Mål	Företag som fått tekniskt stöd har fått jämställdhetscertifiering	SAKNAS	Antal	0	1 000	KVARTAL 2	2026	Minst 1 000 företag som fått stöd genom det tekniska biståndet har erhållit jämställdhetscertifiering. För kompletterande åtgärder i form av mentorskap, tekniskt stöd och ledningsstöd, åtgärder för balans mellan arbete och privatliv samt entreprenörsutbildning ska ett kupongsystem användas.
M5C1–15	Investering 3 – Stärka det dubbla systemet	Mål	Personer som har deltagit i det dubbla systemet och erhållit relevant certifiering under femårsperioden 2021–2025	SAKNAS	Antal	39 000	129 000	KVARTAL 4	2025	Minst 90 000 ytterligare inskrivningar till det dubbla systemet har ägt rum och relevanta certifieringar som styrker avslutad utbildning har erhållits under femårsperioden 2021–2025, jämfört med referensscenariot. Fördelningen av resurser till regionerna för att stärka det dubbla systemet ska ske på grundval av antalet studenter som deltar i yrkesutbildningskurser.
M5C1–15a	Investeringar 4 – Samhällsomfattande tjänster	Milstolpe	Normativ översyn av den nuvarande ”Disposizioni concernenti la disciplina dei rapporti tra enti e operatori volontari del servizio civile universale”, antagen som dpcm (decreto del Presidente del Consiglio dei ministri)den 14 januari 2019, i syfte att stärka den allmänna offentliga förvaltningen	Antagande av den relevanta rättsakten	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2024	Ikraftträdande av den reviderade akten om förbindelserna mellan enheter och frivilliga operatörer, med beaktande av resultaten av TSD-projektet (20IT06 – Stöd till utformning och genomförande av projektet för den allmänna offentliga förvaltningen (UCS) plan för att frigöra sysselsättningsmöjligheter för ungdomar). Den reviderade rättsakten ska öka ungdomars deltagande, förenkla förfarandena, och förbättra kvaliteten på UCS-projekt.
M5C1–16	Investeringar 4 – Samhällsomfattande tjänster	Mål	Människor har deltagit i programmet för samhällsomfattande tjänster och erhållit relevant certifiering under fyraårsperioden 2021–2024.	SAKNAS	Antal	0	166 670	KVARTAL 2	2026	Minst 166 670 personer har deltagit i programmet för samhällsomfattande tjänster under fyraårsperioden 2021–2024. Huvudsyftet är att stärka den allmänna offentliga förvaltningen, öka antalet volontärer och höja kvaliteten på de program och projekt som ungdomar deltar i.

L.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag

Syftet med denna åtgärd är att bidra till att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och i synnerhet att stödja kvinnors deltagande i affärsverksamhet. Investeringen ska stödja skapandet av kvinnoföretag. Åtgärdens huvudsakliga mål är att I) Systematisering och omformning av nuvarande stödåtgärder för att stödja kvinnligt företagande för att öka deras effektivitet. II) stödja genomförandet av innovativa affärsprojekt som redan inrättats och drivs. III) stödja start av kvinnors entreprenörsverksamhet genom mentorskap, tekniskt stöd och ledningsstöd, åtgärder för balans mellan arbetsliv och privatliv osv. IV) Skapa – genom riktade kommunikationsåtgärder – ett gynnsamt kulturellt klimat för kvinnors företagande.

L.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M5C1–17	Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag	Milstolpe	Fonden för att stödja kvinnors företagande antas.	Ministerdekret om inrättande av Fondo Impresa Donna godkänns	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2021	Fonden för stöd till kvinnligt företagande antas genom ett ministerdekret, som ska fastställa en uppsättning kriterier för stödberättigande i linje med RRF-målen, inbegripet DNSH-principen och undertecknandet av finansieringsavtalet och operativa avtal med den eller de finansiella intermediärerna. Dessa fonder ska utgöra Fondo Impresa Donna, som ska genomföra den särskilda åtgärd som syftar till att stödja kvinnligt företagande. Genomförandeåtgärderna ska på förhand godkännas av ministeriet för ekonomisk utveckling och avdelningen för lika möjligheter för kvinnor och män i syfte att — förstärkning av befintliga åtgärder som redan förvaltas av interna organ inom ministeriet för ekonomisk utveckling (t.ex. NITO-ON, Smart-start) genom ett kapitaltillskott som endast ska förbehållas kvinnoföretag. — tillhandahålla ett tillägg till den fond för kvinnligt företagande som inrättades genom 2021 års budgetlag (från och med fjärde kvartalet 3 2022). utformning av kompletterande åtgärder, övervaknings- och kommunikationskampanjer. Avdelningen för lika möjligheter ska genomföra en flerårig informationskampanj för att främja kvinnligt företagande, yrkesvägledningsverksamhet för kvinnor i alla åldrar och kvinnliga universitetsstudenter i ämnen och yrken där kvinnor är underrepresenterade samt inrättande av en kommunikationsplattform.
M5C1–18	Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag	Mål	Åtaganden finns för ekonomiskt stöd till företag	SAKNAS	Antal	0	700	KVARTAL 2	2023	Åtaganden finns för ekonomiskt stöd till minst 700 företag till jämfört med grundscenariot. Stödet till kvinnligt företagande genomförs med hjälp av instrument som redan är aktiva (NITO-ON) och den nya fond som inrättades genom budgetlagen för 2021 (kvinnoföretag som fram till november 2020 får stöd genom befintliga finansieringsinstrument som utgångspunkt).
M5C1–19	Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag	Mål	Företag enligt definitionen i relevant investeringspolicy har fått ekonomiskt stöd	SAKNAS	Antal	0	2 400	KVARTAL 2	2026	Ekonomiskt stöd har betalats ut till minst 2 400 företag enligt definitionen i relevant investeringspolicy. Stödet till kvinnligt företagande genomförs med hjälp av instrument som redan är aktiva (NITO-ON, Smart-start) och den nya fond som inrättades genom budgetlagen för 2021.

M. UPPDRAG 5, DEL 2: Social infrastruktur, familjer, samhällen och tredje sektorn

De planerade reformer och investeringar som ingår i denna del syftar till att stärka motståndskraften genom att stödja integration och inkludering av de mest utsatta, längs individuella, familjerelaterade och sociala dimensioner. Denna del utgör en nationell strategi för aktiv inkludering av utsatta befolkningsgrupper. Målen för denna del är följande: I) Stärka rollen för integrerade sociala tjänster för att stödja familjer, minderåriga och ungdomar, stödja föräldrakompetens och skydda utsatta familjer samt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att förbättra den sociala infrastruktur som inbegriper den tredje sektorn. II) Förbättra självständigheten för personer med funktionsnedsättning genom att tillhandahålla samhälls- och hembaserade sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster och undanröja hinder för tillgång till bostäder och arbetstillfällen. III) Att förbättra inkluderingen av personer i extrem marginalisering och boende i bostäder med brister (t.ex. hemlösa) genom ett bredare utbud av anläggningar och tjänster för tillfälligt boende, individanpassade vägar mot självständighet och personlig motståndskraft. IV) Förbättra tillgången till mer överkomliga offentliga och privata bostäder samt stadsförnyelse och territoriell förnyelse. V) Utveckling av motståndskraften hos de mest utsatta genom spridning av idrottskulturen och inrättande av idrottsinfrastruktur genom inrättande av stadsparker där idrottsaktiviteter kan kombineras med underhållningsverksamhet till gagn för lokalsamhällena.

Genomförandet av dessa åtgärder förväntas bidra till att ta itu med de utmaningar som tas upp i 2019 års landsspecifika rekommendationer nr 2 om socialpolitik, där Italien uppmanas att ”se till att [...] socialpolitiken integreras på ett effektivt sätt och nå ut till framför allt ungdomar och utsatta grupper” och genom 2020 års landsspecifika rekommendationer 2 att ”ge adekvat (...) tillgång till socialt skydd”.

M.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform 1 – Ramlag om funktionsnedsättning

Huvudsyftet med reformen är att ändra lagstiftningen om funktionshinder och främja avinstitutionalisering (dvs. överföring från offentliga eller privata institutioner till deras familjer eller till lokalt förankrade hem) och självständighet för personer med funktionsnedsättning. Detta innebär i) en förstärkning av utbudet av sociala tjänster, ii) förenkling av tillgången till sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, iii) reformer av bedömningen av funktionshinder, iv) främjande av projekt för självständigt boende, v) främjande av arbetet i expertgrupper som kan stödja personer med flerdimensionella behov.

Reform 2 – Reformen för äldre personer som inte är självförsörjande

Syftet med denna åtgärd är att reformera de sociala tjänsterna och förbättra levnadsvillkoren för äldre personer som inte är självförsörjande. Denna reform ska omfatta följande: I) Förenkling av äldres tillgång till tjänster genom inrättande av gemensamma kontaktpunkter för social tillgång och tillgång till hälso- och sjukvård, II) identifiering av sätt att erkänna bristande självförsörjning på grundval av behovet av bistånd, iii) tillhandahållande av en flerdimensionell bedömning, IV) fastställande av individanpassade projekt som främjar avinstitutionalisering. Denna reform förutses genom särskilda insatser som planeras i planen, som ingår både i hälsouppdraget (M6), med hänvisning till projekt som stärker den lokala hälso- och sjukvården och hemvården, och i denna del, med särskild hänvisning till investeringen 1, insats II som syftar till avinstitutionalisering.

Investeringar 1 – Stöd till utsatta personer och förebyggande av institutionalisering

Syftet med denna åtgärd är att stödja utsatta människor och förhindra institutionalisering. Denna investering ska omfatta följande interventioner: I) Stöd till föräldrakompetens och förebyggande av familjers och barns utsatthet. II) Att stödja ett självständigt liv och avinstitutionalisering för äldre. II) stärka de sociala tjänsterna i hemmet för att garantera tidig utskrivning och förhindra sjukhusvistelse. III) stärka de sociala tjänsterna och förebygga utbrändhet bland socialarbetare.

Investering 2 – Självständighetsmönster för personer med funktionsnedsättning

Syftet med denna åtgärd är att öka funktionshindrades självständighet. Investeringens syfte är att påskynda avinstitutionaliseringsprocessen genom att tillhandahålla samhälls- och hembaserade sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster för att förbättra funktionshindrades självständighet. Åtgärden ska främja tillgången till bostäder och arbetstillfällen, inbegripet nya möjligheter som informationstekniken erbjuder.

Investering 3 – Bostad först och servicecenter

Syftet med denna åtgärd är att skydda och stödja integreringen av marginaliserade människor genom bostad först och servicecentrum. Införandet av ”bostad först” innebär att kommunerna ska ställa lägenheter till förfogande för enskilda individer, små grupper eller familjer upp till 24 månader. Dessutom ska skräddarsydda projekt aktiveras för varje enskild person/familj för att genomföra program för personlig utveckling och hjälpa dem att uppnå en högre grad av självständighet, även genom att ge dem utbildning och andra tjänster som syftar till att förbättra deras anställbarhet. Å andra sidan innebär införandet av service- och integrationscentrum för hemlösa. Sådana centrum ska, förutom en begränsad nattmottagning, erbjuda viktiga tjänster såsom hälso- och sjukvård, catering, postdistribution, kulturförmedling, rådgivning, arbetsorientering, juridisk rådgivning, distribution av varor m.m.

M.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M5C2–1	Reform 1 – Ramlag för funktionshinder	Milstolpe	Ramlagen träder i kraft för att stärka funktionshindrades självständighet.	Bestämmelse i lagen som anger ramlagens ikraftträdande Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Ramlagen, som består av en delegeringslag, ska stärka självständigheten för personer med funktionsnedsättning, i enlighet med principerna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och i den europeiska strategin 2021–2030 för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som minst ska omfatta följande: i) En omfattande definition och förbättring av utbudet av sociala tjänster för funktionshindrade samt främjande av avinstitutionalisering och självständigt boende, ii) förenkling av förfarandena för tillgång till hälso- och sjukvård och sociala tjänster, och iii) översyn av förfarandena för bedömning av funktionshindrades tillstånd, för en flerdimensionell bedömning av varje persons tillstånd. Personer med funktionsnedsättning definieras i enlighet med principerna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, i lag nr 104/1992. I Italien är det regionerna som ansvarar för bedömningen och personen utvärderas av den lokala hälso- och sjukvården eller av det nationella institutet för social välfärd. Lagen ska föreslås av ministern med ansvar för funktionshinder för godkännande av ministerrådet i enlighet med den fastställda färdplanen. Antagandet av ramlagen ska följas upp genom omorganisering av lokala sociala tjänster, fastställande av kvalitetsstandarder och tillhandahållande av IKT-plattformar för att förbättra och effektivisera tjänsterna.
M5C2–2	Reform 1 – Ramlag för funktionshinder	Milstolpe	Ramlagens ikraftträdande och regeringens antagande av lagstiftningsdekreten om utveckling av ramlagens bestämmelser för att stärka funktionshindrades självständighet	Bestämmelser i lagen som anger ikraftträdandet av lagstiftningsdekret	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2024	Lagdekreten ska utveckla de bestämmelser som fastställs i ramlagen för att stärka funktionshindrades självständighet. Lagen ska åtminstone innehålla bestämmelser om att för I) en förstärkning av utbudet av sociala tjänster, II) förenkling av tillgången till sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, III) reformer av bedömningen av funktionshinder, IV) främjande av projekt för självständigt boende, V) främjande av arbetet i expertgrupper som kan stödja personer med flerdimensionella behov.
M5C2–3	Reform 2 – Reformen för äldre personer som inte är självförsörjande	Milstolpe	Ikraftträdande av en ramlag som stärker åtgärderna till förmån för äldre personer som inte är självförsörjande	Bestämmelser i lagen som anger ikraftträdandet av ramlagen och som stärker åtgärderna till förmån för äldre personer som inte är självförsörjande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2023	Den ramlag som regeringen föreslår ska stärka åtgärderna till förmån för äldre personer som inte är självförsörjande. Lagen ska förenkla och tillhandahålla gemensamma kontaktpunkter för sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, se över förfarandena för bedömning av tillståndet för äldre personer som inte är självförsörjande och öka utbudet av sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster som kan tillhandahållas i hemmet. Lagen ska också fastställa vilka ekonomiska resurser som krävs.
M5C2–4	Reform 2 – Reformen för äldre personer som inte är självförsörjande	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftningsdekreten som utvecklar bestämmelserna i ramlagen för att stärka åtgärderna till förmån för äldre personer som inte är självförsörjande	Bestämmelser i lagen som anger ikraftträdandet av lagstiftningsdekret	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2024	Lagdekretet ska konkretisera ramlagens bestämmelser för att stärka åtgärderna till förmån för äldre personer som inte är självförsörjande genom att genomföra de olika åtgärderna.
M5C2–5	Investeringar 1 – Stöd till utsatta personer och förebyggande av institutionalisering	Milstolpe	Ikraftträdande av den operativa planen	Bestämmelser i lagen som anger ikraftträdandet av den operativa planen för insatser	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Den operativa planen ska fastställa kraven för projekt som kan läggas fram av lokala enheter och som avser fyra dimensioner: i) stöd till föräldrar till barn i åldern 0–17 år, ii) stöd till äldre självbestämmande, iii) hemtjänster för äldre och iv) stöd till socialarbetare. Åtgärden ”Stöd till föräldrar” ska minst bestå i att ge stöd till mottagande familjer under minst 18 månader med i) en förhandsbedömning av familjemiljön och barnsituationen, ii) en bedömning av situationen som gjorts av ett tvärvetenskapligt team av kvalificerade yrkesutövare och iii) tillhandahålla minst en av följande tjänster: hemtjänster, deltagande i stödgrupper för föräldrar och barn. samarbete mellan skolor, familjer och sociala tjänster och/eller delade familjeomsorgstjänster. Åtgärden ”äldres självständighet” ska åtminstone bestå i att omvandla ålderdomshem för äldre i grupper av autonoma lägenheter, utrustade med alla nödvändiga faciliteter och tjänster, inbegripet hemautomation, telemedicin och fjärrövervakning. Åtgärden ”hemtjänster för äldre” syftar till att tillhandahålla särskild utbildning för yrkesverksamma om hemtjänster för äldre. Åtgärden ”stöd till socialarbetare” ska bestå i att stödja sociala aktörer och stärka deras professionalism och delade kompetens, främst genom att införa instrument för kompetensdelning och tillhandahålla övervakningstjänster till operatörer för att stödja operatörernas arbete.
M5C2–6	Investeringar 1 – Stöd till utsatta personer och förebyggande av institutionalisering	Mål	Sociala distrikt uppnår minst ett av följande resultat: i) stöd till föräldrar, ii) äldre självbestämmande, iii) hemtjänster till äldre eller iv) stöd till socialarbetare för att förhindra utbrändhet.	SAKNAS	Procentsats	0	85	KVARTAL 1	2026	Minst 85 % av de sociala distrikten uppnår minst ett av följande resultat: i) stöd till föräldrar till barn i åldern 0–17 år, ii) äldre självbestämmande, iii) hemtjänster till äldre eller iv) stöd till socialarbetare för att förhindra utbrändhet. 85 % av de italienska sociala distrikten ska delta i projektet. De åtgärder som planeras inom ramen för de fyra dimensionerna och de relevanta kraven är de som fastställs i den operativa planen för aktiv inkludering av sårbara befolkningsgrupper, vars situation förvärrades till följd av den epidemiologiska krisen med covid-19. Åtgärden ska omfatta hela det nationella territoriet. Alla sociala distrikt förväntas delta, eftersom strategin är att sådana projekt banar väg för stabilisering av tjänster genom ett formellt erkännande av en väsentlig nivå av socialt stöd som ska beviljas på hela territoriet.
M5C2–7	Investering 2 – Självständighetsmönster för personer med funktionsnedsättning	Mål	De sociala distrikten har genomfört minst ett projekt för renovering av bostadsutrymmen och/eller tillhandahållande av IKT-utrustning till funktionshindrade, åtföljt av utbildning i digital kompetens.	SAKNAS	Antal	0	500	KVARTAL 4	2022	Minst 500 projekt i samband med renovering av bostadsutrymmen och/eller tillhandahållande av IKT-utrustning till personer med funktionsnedsättning, åtföljda av utbildning i digitala färdigheter, tillhandahålls av sociala distrikt. För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att ett sekundärt mål uppnås på ett tillfredsställande sätt: minst 500 sociala distrikt har genomfört minst ett projekt för renovering av bostadsutrymmen och/eller tillhandahållande av IKT-utrustning till personer med funktionsnedsättning, åtföljt av utbildning i digitala färdigheter. Leverans av minst ett projekt från minst 500 sociala distrikt som har deltagit i det icke-konkurrensutsatta förfarandet.
M5C2–8	Investering 2 – Självständighetsmönster för personer med funktionsnedsättning	Mål	Personer med funktionsnedsättning har renoverat bostaden och/eller fått tillgång till IKT-utrustning. Tjänsterna ska åtföljas av utbildning i digitala färdigheter.	SAKNAS	Antal	1 000	5 000	KVARTAL 1	2026	Minst 5 000 personer med funktionsnedsättning har renoverats och/eller fått tillgång till IKT-utrustning. Tjänsterna ska åtföljas av utbildning i digitala färdigheter. Täckning av minst 5 000 personer (1 000 befintliga plus 4 000 nya) med funktionsnedsättning som mottagare av de insatser som genomförs av det tekniska stödet. Definitionen av personer med funktionsnedsättning (baserad på ICF) fastställs i 2019 års nationella plan för personer som inte är självförsörjande. Riktlinjer för självständighetsprojektet för funktionshindrade har redan utarbetats som ett resultat av tidigare projekt. Godkännandet av en särskild lag nr 112/2016 och inrättandet av en särskild nationell fond för insatsen ska omfatta hela det nationella territoriet. Alla sociala distrikt ska uppmanas att delta, och strategin ska vara att sådana projekt öppnar vägen för att stabilisera tjänsterna genom ett formellt erkännande av en väsentlig nivå av socialt bistånd som ska beviljas på hela territoriet.
M5C2–9	Investering 3 – Bostad först och servicecenter	Milstolpe	Ikraftträdande av den operativa planen för projekt för bostäder, första- och poststationer, med fastställande av kraven för projekt som kan läggas fram av lokala enheter, och utlysning av inbjudan att lämna förslag	Bestämmelser i lagen som anger ikraftträdandet av den operativa planen för insatser	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2022	I den operativa planen för projekt på första- och poststationeringsanläggningar ska det anges vilka krav som ställs på projekt som kan läggas fram av lokala enheter, och en inbjudan att lämna förslag ska inledas. Projekt för bostäder först förutser att lokala enheter tillhandahåller lägenheter för enskilda personer, små grupper eller familjer upp till 24 månader, helst genom renovering och renovering av statlig egendom. Detta ska kompletteras med program för utveckling och självständighet. I projekt om poststationeringar planeras utveckling av service- och integrationscentrum för hemlösa. Detta ska kompletteras med praktikprogram i samarbete med arbetsförmedlingar.
M5C2–10	Investering 3 – Bostad först och servicecenter	Mål	Personer som lever i allvarlig materiell fattigdom och som tas om hand av projekt om ”Bostad först” i minst sex månader och poststationer	SAKNAS	Antal	0	25 000	KVARTAL 1	2026	Ta hand om minst 25 000 personer som lever i allvarlig materiell fattigdom som mottagare av insatser på Housing First and Post station. För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att ett sekundärt mål uppnås på ett tillfredsställande sätt: minst 3 000 personer ska erbjudas tillfällig inkvartering i minst 6 månader inom ramen för projektet Housing First och minst 22 000 personer ska kunna dra nytta av de tjänster som erbjuds inom ramen för projekt för poststationer som genomförs av socialdistriktet. Personer som befinner sig i allvarlig fattigdom definieras på följande sätt: se Linee di indirizzo per il contrasto alla grave emarginazione in Italia, som godkänts av Conferenza Unificata il 11.5.2015 och artikel 5 i det årliga dekretet om Fattigdomsfonden 2018, där de (artikel 5) för detta ändamål identifieras som a) bosatta på gatan eller i otrygga härbärgen, användning av offentligt sovdjur. är inhysta i vandrarhem för dem som har det sämst ställt, d) lämnar strukturer (inklusive fängelser) och har ingen plats att bo i. Åtgärden ska omfatta hela det nationella territoriet, men områden där problem med hemlöshet och allvarlig fattigdom är mer akuta (storstadsområden men också vissa landsbygdsområden med ett stort antal säsongsarbetare – varav många utlänningar) ska prioriteras.

M.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investering 4 – Investeringar i projekt för stadsförnyelse som syftar till att minska marginalisering och social försämring

Syftet med denna åtgärd är att ge kommunerna bidrag för investeringar i stadsförnyelse, minska marginalisering och social försämring samt förbättra det sociala och miljömässiga sammanhanget i stadsområden, med full respekt för principen om att ingen betydande skada ska uppstå. Åtgärden syftar till att stödja återanvändning och återfunktionalisering av offentliga områden och befintliga offentliga byggnadsstrukturer för ändamål av allmänt intresse och till att förbättra stadslandskapet genom renovering av offentliga byggnader, med särskild uppmärksamhet på utvecklingen av sociala, kulturella, utbildningsmässiga och didaktiska tjänster, inbegripet idrottsverksamhet.

Åtgärden får inte orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Det omfattar gaskondenserande värmepannor, som inte ska vara berättigade till stöd inom ramen för denna åtgärd.

Investering 5 – Planer för integrering av städer (allmänna projekt och lösning av olagliga bosättningar för att bekämpa arbetskraftsexploatering inom jordbruket)

Syftet med denna åtgärd är att förnya, blåsa nytt liv i och stärka stora nedgångna stadsområden, med särskild uppmärksamhet på skapandet av nya tjänster för personen och omskolning av tillgänglighet och intermodal infrastruktur, så att sårbara områden kan omvandlas till smarta och hållbara städer. Denna investering omfattar två insatser: I) Stöd till allmänna projekt för att genomföra integrerade stadsplaner, såsom underhåll och återanvändning av offentliga områden och byggnader, förnyelse och tillvaratagande av underutnyttjade eller outnyttjade stadsområden osv. (II) särskilda projekt för att komma till rätta med olagliga bosättningar inom jordbruket. Lokala förvaltningar ska stödjas i utarbetandet av handlingsplaner för att komma till rätta med olagliga bosättningar och tillhandahålla anständiga bostadslösningar för arbetstagare inom jordbrukssektorn. Inom ramen för denna investering ska dessutom en tematisk fond (fondandelsfond) inrättas, i samarbete med EIB, med inriktning på stöd till privata insatser i initiativ för stadsförnyelse. Denna fond ska användas för att stödja klimatomställningen och den digitala omställningen i stadsområden.

Investering 6 – Innovativ plan för bostadskvalitet

Syftet med denna åtgärd är att bygga upp nya bostäder för offentliga bostäder och att förnya nedgångna områden, med huvudsaklig inriktning på grön innovation och hållbarhet. Investeringen ska ge stöd till I) omforma, omorganisera och öka utbudet av allmännyttiga bostäder, II) förnya områden, platser och offentliga och privata fastigheter, III) förbättra tillgängligheten och säkerheten i stadsområden och tillhandahållandet av tjänster, IV) Utveckla deltagandebaserade och innovativa förvaltningsmodeller för att stödja social välfärd och välfärd i städerna.

Investering 7 – Idrott och social inkludering

Syftet med denna åtgärd är att förnya stadsområden med fokus på idrottsanläggningar för att främja social delaktighet och integration, särskilt i de mest eftersatta områdena i Italien. De finansierade projekten ska stödja följande: I) Byggande och förnyelse av idrottsanläggningar i missgynnade områden i landet, inklusive förorter i storstadsområden. II) Spridning av sportutrustning till missgynnade områden. III) färdigställande och anpassning av befintliga idrottsanläggningar såsom (till exempel: funktionell återhämtning, omstrukturering, extraordinärt underhåll, avlägsnande av arkitektoniska hinder och energieffektivitet).

M.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M5C2–11	Investering 4 – Investeringar i projekt för stadsförnyelse som syftar till att minska marginalisering och social försämring	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för investeringar i stadsförnyelse för att minska marginalisering och social försämring, med projekt i linje med målen för faciliteten för återhämtning och resiliens, inbegripet principen om att inte orsaka betydande skada	Anmälan av alla offentliga kontrakt för investeringar i stadsförnyelse för att minska marginalisering och social försämring, med projekt i linje med målen för faciliteten för återhämtning och resiliens, inbegripet principen om att inte orsaka betydande skada	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2022	Anmälan av alla offentliga kontrakt som tilldelats minst 300 kommuner med mer än 15 000 invånare för investeringar i stadsförnyelse för att minska marginalisering och social försämring, med projekt i linje med RRF-målen, inklusive DNSH-principen. Bidragen beviljas kommuner med mer än 15 000 invånare som inte är huvudstäder i provinsen, landskapskommuner eller storstadshögkvarter. Projekt för stadsproduktion ska bestå av minst en av följande interventioner: 1.Återanvändning och återskapande av offentliga utrymmen och befintliga offentliga byggnadsstrukturer för ändamål av allmänt intresse, inbegripet rivning av missbrukande arbeten som utförs av privatpersoner i avsaknad av eller total avvikelse från byggnadstillståndet och anordnandet av de berörda områdena. 2.Förbättring av stadslandskapets kvalitet och av den sociala och miljömässiga strukturen, bland annat genom renovering av offentliga byggnader, med särskild hänsyn till utvecklingen av sociala och kulturella tjänster, utbildningstjänster och pedagogiska tjänster. 3.Projekt för gröna, hållbara och smarta transporter. Maximibeloppen per kommun är följande: 5 000 000 EUR för kommuner med en befolkning på mellan 15 000 och 49 999 invånare, 10 000 000 EUR för kommuner med en befolkning på mellan 50 000 och 100 000 invånare, 20 000 000 EUR för kommuner med en befolkning på mer än 100 000 invånare och för kommuner som är huvudstäder i provins- eller storstadsområden.
M5C2–12	Investering 4 – Investeringar i projekt för stadsförnyelse som syftar till att minska marginalisering och social försämring	Mål	Projekt för stadsförnyelse som omfattar kommuner	SAKNAS	Antal	0	1 080	KVARTAL 2	2026	Minst 1 080 slutförda projekt, som skickas av kommuner med mer än 15 000 invånare och som omfattar minst 1 000 000 kvadratmeter. Interventionerna är de som definieras i den relevanta etappstenen för åtgärder för förnyelse av städer.
M5C2–13	Investering 5 – Integrerade stadsplaner – allmänna projekt	Milstolpe	Ikraftträdande av investeringsplanen för stadsförnyelseprojekt i storstadsområden	Lagbestämmelse om ikraftträdande av planen för stadsförnyelseprojekt i storstadsområden Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Investeringsplanen ska fastställa kriterier i linje med RRF-målen, inbegripet DNSH-principen. Projekten ska avse följande insatstyper: a) Underhåll för återanvändning och återställande av offentliga platser. förbättring av stadsdepartementens kvalitet och den sociala och miljömässiga strukturen. förbättring av miljökvaliteten och den digitala profilen i stadsområden.
M5C2–14	Investering 5 – Integrerade stadsplaner – allmänna projekt	Mål	Slutförande av integrerade planeringsprojekt i storstäder	SAKNAS	Antal	0	300	KVARTAL 2	2026	Minst 300 integrerade planeringsprojekt har slutförts i alla 14 storstäder inom minst en av följande tre dimensioner: — Underhåll för återanvändning och återställande av offentliga områden och befintliga offentliga byggnadsstrukturer. Förbättring av kvaliteten på stadsdepartementen och den sociala och miljömässiga strukturen, bland annat genom renovering av offentliga byggnader. Förbättring av miljökvaliteten och den digitala profilen i stadsområden grundligt stöd till digital teknik och teknik med lägreCO2-utsläpp. För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att ett sekundärt mål uppnås på ett tillfredsställande sätt: slutförande av integrerade planeringsåtgärder för ett område på minst 3 000 000 kvadratmeter i alla 14 storstadsområden.
M5C2–15	Investering 5 – integrerade planer för städer – Att åtgärda olagliga bosättningar för att bekämpa arbetskraftsexploatering inom jordbruket	Milstolpe	Ikraftträdandet av ministerdekretet om kartläggning av olagliga bosättningar antas genom ”Tavolo di contrasto allo sfruttamento lavorativo in agricoltura” och ministerdekretet om tilldelning av resurser antas.	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av ministerdekretet Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2022	Genom ministerdekretet tilldelas resurser på grundval av kartläggningen av olagliga bosättningar som genomförts av ”Tavolo di contrasto allo sfruttamento lavorativo in agricoltura”. Standarden för tillfälliga och långsiktiga bostadslösningar ska fastställas.
M5C2–16	Investering 5 – integrerade planer för städer – Att åtgärda olagliga bosättningar för att bekämpa arbetskraftsexploatering inom jordbruket	Mål	Projektverksamheten slutförs i de områden som identifierats som olagliga bosättningar i de lokala planerna.	SAKNAS	Procentsats	0	90	KVARTAL 1	2025	Projektverksamheten har slutförts i minst 90 % av de områden som identifierats som olagliga bosättningar i de lokala planerna. Efter tilldelningen av resurser ska den berörda förvaltningen tillhandahålla en ”lokal handlingsplan” för varje upptäckt olaglig bosättning.
M5C2–17	Investering 5 – integrerade planer för städer – EIB:s fondandelsfond	Milstolpe	Fondens investeringsstrategi godkänns av finansministeriet.	Fondens investeringsstrategi godkänns av finansministeriet. Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 3	2022	Fondens investeringsstrategi ska minst innehålla följande: i) Typen och omfattningen av de investeringar som får stöd, vilket ska främja hållbara stadsförnyelse- och utvecklingsprojekt och vara i linje med målen för faciliteten för återhämtning och resiliens, även när det gäller efterlevnaden av principen om att inte orsaka betydande skada, såsom specificeras närmare i kommissionens vägledande not av den 12 februari 2021, ii) de insatser som får stöd, iii) de berörda stödmottagarna, som ska vara privata projektansvariga för ekonomiskt självhållbara projekt för vilka offentligt stöd motiveras av ett marknadsmisslyckande eller riskprofil, och deras kriterier för stödberättigande, iv) kriterierna för stödberättigande för finansiella stödmottagare och urvalet av dem genom en öppen ansökningsomgång. V) Införandet av en särskild budgetpost för anständiga bostadslösningar för arbetstagare inom jordbruks- och industrisektorn, och vi) bestämmelser för att återinvestera potentiella återflöden för samma politiska mål, även efter 2026. I det avtal med anförtrodda enheter som krävs ska det krävas att DNSH-vägledningen används.
M5C2–18	Investering 5 – integrerade planer för städer – EIB:s fondandelsfond	Mål	Monetärt värde av bidraget till den tematiska fonden och stöd till stadsprojekt	SAKNAS	EURO	0	545 000 000	KVARTAL 2	2026	Minst 545 000 000 EUR har bidragit till den tematiska fonden. För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att ett sekundärt mål uppnås på ett tillfredsställande sätt: stöd till minst 10 stadsprojekt. Godkännande av fondens investeringsstyrelse (som finansministeriet ingår i) av projekt till ett belopp av minst 545 000 000 EUR och godkännande av fondens investeringsstyrelse (som finansministeriet ingår i) av minst 10 projekt.
M5C2–19	Investering 6 – Innovationsprogram för bostadskvalitet	Milstolpe	Regioner och autonoma provinser (inklusive kommuner och/eller storstäder belägna i dessa territorier) undertecknade avtalen om att återuppbygga och öka subventionerat boende.	Avtal med lokala myndigheter undertecknas	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2022	Minst 15 regioner och autonoma provinser (inklusive kommuner och/eller storstäder i dessa territorier) undertecknade avtalen om att återuppbygga och öka subventionerade bostäder. Avtal har undertecknats med minst 15 regioner och autonoma provinser som deltar i projekt. Byggnad: nya bostäder för att — ombyggnad, omorganisation och ökning av de tillgångar som är avsedda för allmännyttiga bostäder. återfunktionalisera områden, utrymmen och offentliga och privata fastigheter, även genom förnyelse av stadsstrukturen och den socioekonomiska strukturen. förbättra tillgängligheten och säkerheten i stadsområden och tillhandahållandet av tjänster och lokal infrastruktur, återuppliva redan byggda områden och utrymmen, öka miljökvaliteten och förbättra klimatresiliensen mot klimatförändringar, även genom insatser som påverkar förtätning av städer, identifiera och använda innovativa modeller och verktyg för förvaltning och inkludering, social välfärd och stadsvälfärd samt deltagandeprocesser. Bostadsenheter och offentliga platser som får stöd ska vara avsedda att dra nytta av de verksamheter som beskrivs i tillhörande delmål.
M5C2–20	Investering 6 – Innovationsprogram för bostadskvalitet	Mål	Antal bostadsenheter som får stöd (både när det gäller byggande och renovering) och kvadratmeter av offentliga platser som får stöd	SAKNAS	Antal	0	10 000	KVARTAL 1	2026	Stöd till minst 10 000 bostäder som får stöd (både när det gäller byggande och återställande). Ett tillfredsställande uppnående av målet är också beroende av att ett sekundärt mål som omfattar minst 800 000 kvadratmeter offentliga platser uppnås på ett tillfredsställande sätt.
M5C2–21	Investering 7 – Idrott och social inkludering	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för projekt inom idrott och social integration efter en offentlig inbjudan att lämna projektförslag	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för projekt som rör idrott och social delaktighet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 1	2023	Meddelande om tilldelning av offentliga kontrakt, som ska bestå av minst en av följande delar: 1. uppförande av nya idrottsanläggningar i missgynnade områden i landet. 2. tillhandahållande av sportutrustning, inbegripet tillämpning av teknik för idrott). 3. omkvalificering och anpassning av befintliga idrottsanläggningar (t.ex. avlägsnande av arkitektoniska hinder, energieffektivitet osv.). Projektet syftar till att säkerställa förnyelse av stadsområden genom att fokusera på idrottsanläggningar, i syfte att främja social delaktighet och integration, särskilt i de mest eftersatta områdena i Italien. Urvalskriterierna ska garantera att minst 50 % av investeringen tilldelas nya konstruktioner, i enlighet med de relevanta kraven i fotnot 5 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241.
M5C2–22	Investering 7 – Idrott och social inkludering	Mål	Insatser i samband med avtal om idrottsanläggningar	SAKNAS	Antal	0	100	KVARTAL 2	2026	Minst 100 insatser i samband med kontrakt som rör idrottsanläggningar. För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att ett sekundärt mål uppnås på ett tillfredsställande sätt: de genomförda insatserna ska omfatta ett område på minst 200 000 kvadratmeter. Projektet ska ta upp frågan om stadsförnyelse i enlighet med principerna om hållbarhet och motståndskraft, med fokus på idrottsanläggningar, i syfte att främja social delaktighet och integration, särskilt i de mest eftersatta områdena i Italien. Minst 50 % av investeringen ska avsättas för nybyggnation som uppfyller de relevanta kraven i fotnot 5 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241.

N. UPPDRAG 5, DEL 3: Särskilda insatser för territoriell sammanhållning

Denna del av planen för återhämtning och resiliens omfattar två insatsområden: i) Plan för resiliensen i interna områden, perifera områden och bergsområden. II) Projekt för utveckling i söder, inbegripet investeringar för att bekämpa utbildningsfattigdom, konsolidera apotek på landsbygden som lokala hälso- och sjukvårdstjänster, stärka tillgångar som konfiskerats från organiserad brottslighet och infrastrukturinvesteringar i särskilda ekonomiska zoner. Dessa åtgärder syftar till att ta itu med den territoriella klyftan på tre områden: demografi och tjänster. kompetensutveckling, betydande investeringar.

Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2019 och 2020 om behovet av en fokuserad investeringsrelaterad ekonomisk politik för forskning och innovation och infrastrukturens kvalitet, med beaktande av regionala skillnader (landsspecifik rekommendation 2019.3). ”förbättra utbildningsresultaten” (landsspecifik rekommendation 2019.2). Stärka hälso- och sjukvårdssystemets motståndskraft och kapacitet [...]”(landsspecifik rekommendation 2020.1). ”säkerställa adekvat [...] och tillgång till socialt skydd” (landsspecifik rekommendation 2020.2).

N.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Investering 1.1. Inre områden – 1: Förbättring av samhällets sociala tjänster och infrastrukturer

Syftet med åtgärden är att ta itu med problemen med social utestängning och marginalisering genom att intensifiera tillhandahållandet av tjänster genom att öka medlen för offentliga tjänster som tillhandahålls av lokala myndigheter (genomförandemekanismen består i att tillhandahålla bidrag till kommunerna). De finansierade projekten kan avse äldreomsorg i hemmet. sjuksköterskor och barnmorskor i gemenskapen. förstärkning av små sjukhus (sjukhus utan första hjälpen eller vissa grundläggande tjänster (t.ex. radiologi, kardiologi, gynekologi) och öppenvårdscentraler. infrastruktur för helikopterräddning. förstärkning av centrum för funktionshindrade. rådgivningscentrum, kulturella tjänster, idrottstjänster och mottagning av migranter. Åtgärden ska antingen syfta till att skapa nya tjänster och infrastrukturer eller att förbättra befintliga tjänster och infrastrukturer genom en ökning av antalet mottagare eller av kvaliteten på utbudet.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 114 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 115 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 116 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 117 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investeringar 1.1.2: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar

Åtgärden syftar till att konsolidera apotek på landsbygden som lokala hälso- och sjukvårdstjänster (Landsbygdsapotek definieras på grundval av L. av den 27 mars 1968, n. 221. Denna åtgärd ska ge omedelbart stöd till apotek på landsbygden som under covid-19-krisen har varit en grundläggande referenspunkt för lokalbefolkningen. Genom att stärka sin roll när det gäller att tillhandahålla hälso- och sjukvårdsinrättningar kan apotek fortsätta att vara en central del av samhällslivet och föra hälso- och sjukvården så nära medborgarna som möjligt. Dessa apotek förväntas stärka sin roll genom att i) delta i den integrerade hjälptjänsten i hemmet, II) Tillhandahålla tjänster på sekundär nivå i enlighet med de diagnostiska terapeutiska vägar som planeras för specifika sjukdomar. III) utlämning av läkemedel som patienten nu tvingas samla in på sjukhuset, IV) Övervakning av patienten med elektroniska patientjournaler och läkemedelsdokumentation.

Investeringar 1.3: Strukturerade sociopedagogiska insatser för att bekämpa utbildningsfattigdom i syd till stöd för den tredje sektorn

Åtgärden syftar till att främja den tredje sektorn i de södra regionerna (Abruzzo, Basilicata, Kampanien, Kalabrien, Molise, Apulien, Sardinien och Sicilien) och att tillhandahålla sociala och utbildningsrelaterade tjänster till minderåriga i enlighet med bestämmelserna i partnerskapsavtalet för programperioden 2021–2027 för den europeiska sammanhållningspolitiken.

De strukturerade sociopedagogiska insatserna för att bekämpa utbildningsfattigdom i syd till stöd för den tredje sektorn förväntas genomföras inom ett av följande områden:

- Insatser för barn i åldern noll till sex år som syftar till att förbättra villkoren för tillgång till förskole- och förskoleverksamhet och stödja föräldraskap.

-Insatser för barn i åldern fem till tio år som syftar till att garantera effektiva utbildningsmöjligheter och tidigt förebygga avhopp från skolan, mobbning och andra nödsituationer.

-Insatser för barn i åldern 11–17 år som syftar till att förbättra utbildningsutbudet och förhindra att elever lämnar skolan i förtid.

Insatserna ska säkerställa följande centrala delar av anbudet:

-Offentliga meddelanden ska innehålla minst 50 000 000 EUR per

-Projekten inom den tredje sektorn ska pågå i minst ett år och högst två år.

N.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M5C3–1	Investeringar 1.1.1: Inre kapital – Förbättring av samhällstjänster och samhällsinfrastruktur	Milstolpe	Tilldelning av anbud för insatser för att förbättra sociala tjänster och infrastrukturer i Innerområden och för stöd till apotek i kommuner med färre än 3 000 invånare	Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för interventionerna	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Interventionen ska skapa nya tjänster och infrastrukturer eller förbättra befintliga tjänster och infrastrukturer genom en ökning av antalet mottagare eller av kvaliteten på utbudet. Alla konkurrensutsatta ansökningsomgångar ska inledas med kravspecifikationer, inklusive kriterier för stödberättigande, som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. Inre områden är de som anges i strategin Nazionale Aree Interne. Landsbygdsläkemedel definieras på grundval av lag. 27 mars 1968 kl. 221
M5C3–3	Investeringar 1.1.2: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar	Mål	Stöd till apotek på landsbygden i kommuner, hamnar eller bostadsområden med färre än 5 000 invånare (första omgången)	SAKNAS	Antal	0	500	KVARTAL 4	2023	Minst 500 apotek på landsbygden i kommuner, hömeler eller bostadsområden med färre än 5 000 invånare ska omfattas av interventionen.
M5C3–4	Investeringar 1.1.2: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar	Mål	Stöd till apotek på landsbygden i kommuner, hamnar eller bostadsområden med färre än 5 000 invånare (andra omgången)	SAKNAS	Antal	500	2 000	KVARTAL 2	2026	Minst 2 000 apotek på landsbygden i kommuner med mindre än 5 000 invånare ska omfattas av interventionen.
M5C3–8	Investeringar 1.3: Strukturerade sociopedagogiska insatser för att bekämpa utbildningsfattigdom i syd till stöd för den tredje sektorn	Mål	Utbildningsstöd till minderåriga (första omgången)	SAKNAS	Antal	0	20 000	KVARTAL 2	2023	Minst 20 000 minderåriga upp till 17 år ska få utbildningsstöd. Projekten inom utbildningsstöd ska inriktas på ett av följande områden: • Interventioner för barn i åldern 0–6 år som syftar till att förbättra villkoren för tillgång till förskoleverksamhet och förskoleverksamhet och stödja föräldraskap. • Insatser för barn mellan fem och tio år som syftar till att garantera effektiva utbildningsmöjligheter och tidigt förebygga avhopp från skolan, mobbning och andra nödsituationer. • Insatser för barn i åldern 11–17 år, som syftar till att förbättra utbildningsutbudet och förhindra att elever lämnar skolan i förtid. Huvuddragen i anbudet: Offentliga meddelanden ska uppgå till minst 50 000 000 EUR per — Projekt för enheter i den tredje sektorn ska pågå i minst ett år och upp till två år. Åtgärderna ska äga rum i regionerna Abruzzo, Basilicata, Kampanien, Kalabrien, Molise, Apulien, Sardinien och Sicilien.
M5C3–9	Investeringar1.3: Strukturerade sociopedagogiska insatser för att bekämpa utbildningsfattigdom i syd till stöd för den tredje sektorn	Mål	Utbildningsstöd till minderåriga (andra omgången)	SAKNAS	Antal	20 000	44 000	KVARTAL 2	2026	Minst 44 000 minderåriga i åldern noll till 17 år får utbildningsstöd.

N.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Reform 1: Förenkling av förfarandena och förstärkning av kommissionären i de särskilda ekonomiska zonerna

Reformen ska bidra till att förenkla styrningssystemet och rationalisera genomförandetiden för insatser i de särskilda ekonomiska zonerna. Reformen ska inrätta en enda kontaktpunkt för de särskilda ekonomiska zonerna och stärka kommissionens roll.

Investeringar 1.4: Infrastrukturinvesteringar för de särskilda ekonomiska zonerna

Syftet med dessa investeringar är att säkerställa effektiviteten i den reform som inför de särskilda ekonomiska zonerna genom att undvika ytterligare förseningar i den ekonomiska utvecklingen i de sydliga områden som redan har en produktiv bas.

De projekt som ingår i åtgärden ska främja konkurrenskraften och den ekonomiska utvecklingen i de särskilda ekonomiska zonerna genom primära urbaniseringsarbeten – såsom de definieras i den italienska lagstiftningen – och dessa områdens anslutning till väg- och järnvägsnäten. Syftet med åtgärderna är att uppmuntra företag att lokalisera sin produktiva verksamhet till områden med särskilda ekonomiska zoner. Infrastrukturinvesteringarna förväntas ha anknytning till sista kilometern förbindelser med hamnar eller industriområden. digital logistik, urbanisering eller energieffektivitetsarbeten. stärka hamnarnas motståndskraft.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 118 . II) Verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 119 . III) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 120 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 121 . verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

N.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M5C3–10	Reform1: Förenkling av förfarandena och förstärkning av kommissionären i de särskilda ekonomiska zonerna	Milstolpe	Förordningens ikraftträdande för att bara förenkla förfarandena och stärka kommissionärens roll i de särskilda ekonomiska zonerna	Bestämmelse i förordningen om förordningens ikraftträdande som endast syftar till att förenkla förfarandena och stärka kommissionärens roll i de särskilda ekonomiska zonerna	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Förordningen ska innehålla följande: den inrättande av den digitala kontaktpunkten för de särskilda ekonomiska zonerna för förenkling av förfaranden. bestämmelser för att stärka kommissionsledamotens roll i ZES. Särskilda ekonomiska zoner är särskilda områden som definieras i lagdekret 91/2017 (offentliggörande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning 141/2017) som omvandlats till lag genom L. 123/2017 (offentliggjort i den officiella tidningen Mezzogiorno 188/2017).
M5C3–11	Investeringar 1.4: Infrastrukturinvesteringar för den särskilda ekonomiska zonen	Milstolpe	Ikraftträdande av ministerdekret om godkännande av operativa planer för alla åtta särskilda ekonomiska zoner	Bestämmelse i lagen om angivande av ikraftträdande av ministeriedekret.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	I dekretet anslås resurser till de personer som är ansvariga för genomförandet och fastställs särskilda villkor för att undvika att interventionerna påverkar miljön. Alla konkurrensutsatta ansökningsomgångar ska inledas med kravspecifikationer, inklusive kriterier för stödberättigande, som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
M5C3–12	Investeringar 1.4: Infrastrukturinvesteringar för den särskilda ekonomiska zonen	Mål	Inledande av infrastrukturinsatser i de särskilda ekonomiska zonerna	SAKNAS	Antal	0	41	KVARTAL 2	2024	De planerade insatserna är följande: — ”sista kilometern” länk: att upprätta effektiva förbindelser mellan industriområden och TEN-T-järnvägsnätet. — Digital logistik samt energi- och miljöeffektivitetsarbeten. Stärka infrastrukturens motståndskraft och säkerhet när det gäller tillträde till hamnar. Ingripandena ska ha påbörjats (vilket styrks av intyget om påbörjande av arbetena) för minst 22 sista kilometers förbindelser med hamnar eller industriområden i ZES. minst 15 insatser för digital logistik, urbanisering eller energieffektivitetsarbeten i samma områden. fyra insatser för att stärka hamnarnas motståndskraft.
M5C3–13	Investeringar 1.4: Infrastrukturinvesteringar för den särskilda ekonomiska zonen	Mål	Slutförande av infrastrukturinsatser i de särskilda ekonomiska zonerna.	SAKNAS	Antal	0	41	KVARTAL 2	2026	Slutförande av minst 22 sista kilometern förbindelse med hamnar eller industriområden i ZES. minst 15 insatser för digital logistik, urbanisering eller energieffektivitetsarbeten i samma områden. och minst 4 insatser för att stärka hamnarnas motståndskraft har slutförts. E-förteckningen över interventioner ska till exempel omfatta följande åtgärder eller likvärdiga åtgärder: • Slutförande av TEN-T:s övergripande nätinfrastruktur i hamnarna i Vasto och Ortona och industriområdena Saletti och Manoppello (Abruzzo) • Infrastruktur i hamnen i Salerno och industriområdena Ufita, Marcianise, Battipaglia och Nola (Kampanien) Sammanlänkningar mellan hamnen i Manfredonia och tätorterna Termoli, Brindisi och Lecce (Apulien och Molise). • Sammanlänkningar mellan hamnen i Taranto och stadsområdena Taranto, Potenza och Matera (Apulien och Basilicata). • Infrastrukturinsatser för tillgänglighet till hamnen i Gioia Tauro (Kalabrien). Infrastrukturens tillgänglighet till hamnen i Cagliari (Sardegna) • Infrastrukturinsatser för tillträde till hamnarna Augusta, Riporto, Sant’Agata di Militello och Gela (Sicilia).

UPPDRAG 6, KOMPONENT 1: Närhetsnätverk, faciliteter och telemedicin för territoriell hälso- och sjukvård

Syftet med denna del är att stärka det italienska nationella hälso- och sjukvårdssystemet genom att bland annat förbättra skyddet mot miljö- och klimatrelaterade hälsorisker och bättre tillgodose lokalsamhällenas behov när det gäller lokal vård och hjälp. Det lokala hälso- och sjukvårdsstödet är fragmenterat och omfattas av regionala skillnader som leder till olika nivåer av hälso- och sjukvård och olika hälsoresultat i olika regioner. Tillhandahållandet av integrerade hemtjänster anses vara lågt, och de olika vård- och socialtjänstleverantörerna anses vara endast svagt integrerade. Dessutom har den italienska nationella hälso- och sjukvårdsmyndighetens kapacitet att hantera hälsorisker i samband med miljöexponering och klimatförändringar testats vid flera miljökriser och nödsituationer som belyste utmaningarna på grund av bristen på tillräckliga förebyggande åtgärder. Syftet med denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens är att stärka Italiens nationella hälso- och sjukvårdssystem genom att bland annat förbättra skyddet mot miljö- och klimatrelaterade hälsorisker och bättre tillgodose samhällets behov när det gäller lokal vård och hjälp.

Investeringarna och reformerna av denna komponent ska bidra till att uppfylla de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2019 och 2020 om behovet av att ”inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på forskning och innovation samt infrastrukturens kvalitet, med beaktande av regionala skillnader (landsspecifika rekommendation 3, 2019),” stärka hälso- och sjukvårdssystemets motståndskraft och kapacitet på områdena hälso- och sjukvårdspersonal, viktiga medicinska produkter och infrastruktur ”(landsspecifik rekommendation 1, 2020) och” inrikta investeringarna på den gröna och den digitala omställningen, särskilt på [...] förstärkt digital infrastruktur ”för att säkerställa tillhandahållandet av grundläggande tjänster (landsspecifik rekommendation 3, 2020).

O.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

SAKNAS

O.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

SAKNAS

O.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Reform 1: Fastställande av en ny organisationsmodell för nätverk för territoriellt hälso- och sjukvårdsstöd.

Reformen utgör en förberedande del av investeringarna i denna del. Den ska inrätta en ny modell för territoriellt hälso- och sjukvårdsstöd och skapa en ny institutionell struktur för förebyggande av hälsa, miljö och klimat. Detta ska uppnås genom

1.Inrättande av en ny organisationsmodell för det territoriella nätverket för hälso- och sjukvård genom fastställande av ett regelverk som identifierar strukturella, tekniska och organisatoriska standarder.

2.Fastställande av en ny institutionell struktur för förebyggande av hälsa och klimat, enligt en integrerad strategi (personlig hälsa) och en helhetssyn (miljöhälsa).

Investeringar 1.1: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar för att förbättra det territoriella hälso- och sjukvårdsstödet.

Investeringsprojektet består av inrättande och drift av 1 038 vårdhem i gemenskapen, genom aktivering, utveckling och aggregering av primärvårdstjänster och inrättande av (energieffektiva) rådgivningscentrum för integrerad hantering av vårdbehov.

Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.

Investeringen består i storskaligt införande av telemedicinska lösningar och stöd till innovation inom hälso- och sjukvården genom följande åtgärder:

1.Hemvård som första stödpunkt (investering 1.2.1) – Målet är att öka antalet personer som får vård i hemmet till 10 % av befolkningen över 65 år genom investeringar i hårdvara och ökat tillhandahållande av tjänster.

2.Territoriella samordningscentrum (Investment 1.2.2) – Den planerade investeringen avser inrättandet av minst 480 territoriella samordningscentrum (”Centrali Operative Territoriali”) som är avsedda att koppla samman och samordna olika territoriella tjänster, socialvård och sjukhustjänster samt nätverket för nödsituationer. De territoriella samordningscentrumen förväntas säkerställa fjärrkontrollen av de produkter som tillhandahålls patienterna, stödja informationsutbytet mellan hälso- och sjukvårdspersonal och utgöra en referenspunkt för vårdgivare och patientbehov.

3.Telemedicin för att bättre stödja patienter med kroniska sjukdomar (investering 1.2.3) – Investeringen syftar till att (1) finansiera projekt som möjliggör interaktion mellan läkare och patient på distans, särskilt diagnostik och övervakning, (2) skapa en nationell plattform för granskning av telemedicinska projekt (kopplat till uppdrag 6, del 2, investering 1.3) och (3) finansiera tillfälliga forskningsinitiativ om digital hälso- och sjukvårdsteknik.

Ytterligare insatser med koppling till vård i hemmet förtecknas under Område 5, del 2, särskilt reformerna 1 och 2 och investeringarna 1 och 2.

Investeringar 1.3: Förstärkning av den mellanliggande hälso- och sjukvården och dess inrättningar (gemenskapssjukhusen).

Investeringen ska skapa minst 307 närsjukhus, dvs. hälso- och sjukvårdsinrättningar för patienter som efter en episod av mindre intensitet eller återfall av kroniska sjukdomar kräver lågintensiva och kortvariga kliniska ingrepp.

O.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M6C1–1	Reform 1: Fastställande av en ny organisationsmodell för nätverk för territoriellt hälso- och sjukvårdsstöd.	Milstolpe	Ikraftträdande av den sekundärlagstiftning (ministerdekret) som avser reformen av hälso- och sjukvårdens organisation.	Bestämmelse i lagen som anger att lagstiftningen har trätt i kraft	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Ikraftträdande av den sekundärlagstiftning (ministerdekret) som föreskriver följande: — Fastställande av en ny organisationsmodell för det territoriella nätverket för hälso- och sjukvård, genom fastställande av ett regelverk som identifierar strukturella, tekniska och organisatoriska standarder i alla regioner. fastställande av en ny institutionell struktur för förebyggande av hälsa och klimat, i enlighet med modellen.
M6C1–2	Investeringar 1.1: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar för att förbättra det territoriella hälso- och sjukvårdsstödet.	Milstolpe	Godkännande av ett institutionellt utvecklingskontrakt	Anmälan om godkännande från hälsovårds- och regionministeriet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Godkännande av ett institutionellt utvecklingskontrakt (Contratto Istituzionale di Sviluppo), med det italienska hälsoministeriet som ansvarig och verkställande myndighet och deltagande av regionala förvaltningar tillsammans med andra berörda enheter för hälsovårdsinrättningar i gemenskapen: Avtalet om institutionell utveckling är ett styrverktyg som ska innehålla en förteckning över alla lämpliga parter som valts ut för genomförandet av gemenskapens hälsohus för att förbättra det territoriella hälso- och sjukvårdsstödet. Avtalet ska också ange de skyldigheter som varje italiensk region kommer att åta sig för att garantera att de förväntade resultaten uppnås när det gäller gemenskapens hälso- och sjukvårdshus. Kontraktet syftade till att stödja territoriell sammanhållning, utveckling och ekonomisk tillväxt och till att påskynda genomförandet av komplexa insatser. Avtalet om institutionell utveckling är särskilt användbart för större projekt eller investeringar i enskilda insatser som är funktionellt sammankopplade med varandra, vilket kräver ett integrerat tillvägagångssätt och användning av europeiska investeringsfonder och nationella fonder som också ingår i planer och operativa program som finansieras med nationella och europeiska medel.
M6C1–3	Investeringar 1.1: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar för att förbättra det territoriella hälso- och sjukvårdsstödet.	Mål	Lokalvårdshem som ställs till förfogande och är tekniskt utrustade (första omgången)	SAKNAS	Antal	0	1 038	KVARTAL 2	2026	Minst 1 038 hälso- och sjukvårdsinrättningar i gemenskapen ska renoveras och utrustas tekniskt – för att säkerställa lika tillgång, territoriell närhet och kvalitet på vården för människor oavsett ålder och deras kliniska bild (kroniskt sjuka patienter, personer som inte är självförsörjande, personer med funktionsnedsättning, psykiskt lidande, fattigdom), genom aktivering, utveckling och aggregering av primärvårdstjänster och inrättande av hjälpcentraler (energieffektiva) för multiprofessionella insatser. Minst 50 % av stödet från faciliteten för återhämtning och resiliens till investeringskostnaden ska avsättas för uppförande av nya byggnader (insatsområde 025 ter) i enlighet med kraven i fotnot 5 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 eller för renovering av byggnader (insatsområde 026).
M6C1–4	Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.	Milstolpe	Godkännande av riktlinjerna för den digitala modellen för genomförande av hemvård	Riktlinjer som godkänts av hälsoministeriet	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Riktlinjerna ska rationalisera de processer som krävs för att förbättra vården i hemmet genom utveckling av teknik för fjärrövervakning och hemautomation.
M6C1–5	Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.	Milstolpe	Avtal om institutionell utveckling som godkänts av hälsoministeriet och ministeriet för regioner	Meddelande om godkänt kontrakt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Godkännande av ett avtal om institutionell utveckling (Contratto Istituzionale di Sviluppo) med det italienska hälsoministeriet som ansvarig och verkställande myndighet och deltagande av regionala förvaltningar tillsammans med andra berörda enheter för hemvård. I avtalet om institutionell utveckling ska det för varje intervention eller insatskategori fastställas tidsplanen, avtalsparternas ansvar, kriterier för utvärdering och övervakning samt påföljder vid bristande efterlevnad. Där fastställs också villkoren för eventuell partiell indragning av medel för insatser eller tilldelning av relevanta resurser till en annan förvaltningsnivå, i enlighet med subsidiaritetsprincipen.
M6C1–6	Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.	Mål	Ytterligare personer som vårdas i hemmet (första omgången)	SAKNAS	Antal	0	842 000	KVARTAL 2	2026	Öka antalet personer som behandlas i hemvård till 10 % av befolkningen över 65 år (uppskattningsvis 1,5 miljoner människor 2026). För att uppnå detta mål är det nödvändigt att öka antalet personer över 65 som behandlas i hemvård med minst 842 000 till 2026. Integrerad vård i hemmet är en tjänst för personer i alla åldrar med en eller flera kroniska sjukdomar eller ett slutligt kliniskt tillstånd som kräver kontinuerlig och högt specialiserad professionell hälso- och sjukvård och social omsorg.
M6C1–7	Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.	Mål	Samordningscentrum är fullt operativa (andra omgången)	SAKNAS	Antal	0	480	KVARTAL 4	2024	Den avgörande punkten för denna insats är att minst 480 territoriella samordningscentrum (”Centrali Territoriali”) tas i drift, som har till uppgift att samordna och koppla samman de olika territoriella, socialmedicinska och sjukhusrelaterade hälso- och sjukvårdstjänster samt nätverket för akuta nödsituationer, för att säkerställa kontinuitet, tillgänglighet och integrering av vården.
M6C1–8	Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.	Mål	Minst ett telemedicinska projekt som tilldelats varje region (med beaktande av både projekt som kommer att genomföras i den enskilda regionen och projekt som kan komma att utvecklas som en del av konsortier mellan regioner)	SAKNAS	Antal	0	20	KVARTAL 4	2023	Den nationella strategin för telemedicin ska främja och finansiera utveckling och utvidgning av nya telemedicinska projekt och lösningar inom regionala hälso- och sjukvårdssystem och utgör därför en viktig (teknisk) möjliggörande faktor för genomförandet av den förstärkta distansvården på hälsoområdet, med särskilt fokus på kroniska patienter.
M6C1–9	Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.	Mål	Antal personer som får hjälp av telemedicinska verktyg (tredje omgången)	SAKNAS	Antal	0	300 000	KVARTAL 4	2025	Minst 300 000 personer med hjälp av telemedicinska verktyg. Insatsen omfattar finansiering av särskilda forskningsinitiativ om digital hälso- och sjukvårdsteknik.
M6C1–10	Investeringar 1.3: Förstärkning av den mellanliggande hälso- och sjukvården och dess inrättningar (gemenskapssjukhusen).	Milstolpe	Godkännande av ett avtal om institutionell utveckling (Contratto Istituzionale di Sviluppo)	Meddelande om godkännande av avtalet om institutionell utveckling	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Godkännande av ett avtal om institutionell utveckling (Contratto Istituzionale di Sviluppo) med det italienska hälsoministeriet som ansvarig och verkställande myndighet och deltagande av regionala förvaltningar tillsammans med andra berörda enheter för sjukhus i gemenskapen. Avtalet om institutionell utveckling ska innehålla en förteckning över alla lämpliga platser som fastställts för investeringarna samt de skyldigheter som varje region ska åta sig för att garantera att det planerade resultatet uppnås. Om någon region bryter mot reglerna ska hälsoministeriet gå vidare till kommissionären ad acta. När det gäller anläggningarnas teknikpark, dvs. alla verktyg, licenser och sammanlänkningar, ska företräde ges till aggregerade upphandlingsmetoder.
M6C1–11	Investeringar 1.3: Förstärkning av den mellanliggande hälso- och sjukvården och dess inrättningar (gemenskapssjukhusen).	Mål	Lokalsjukhus renoverade, sammankopplade och tekniskt utrustade (första omgången)	SAKNAS	Antal	0	307	KVARTAL 2	2026	Minst 307 gemenskapssjukhus renoverade, sammanlänkade och tekniskt utrustade Lokala sjukhus är hälso- och sjukvårdsinrättningar för patienter som efter en episod av smärre sjuklighet eller återfall av kroniska sjukdomar kräver lågintensiva och kortvariga kliniska ingrepp som potentiellt kan tillhandahållas i hemmet, men som får tillträde till dessa inrättningar på grund av att bostaden inte är lämplig (strukturell och/eller familj).

S. UPPDRAG 6, DEL 2: Innovation, forskning och digitalisering av nationella hälso- och sjukvårdstjänster

Denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens syftar till att säkerställa de nödvändiga förutsättningarna för ökad motståndskraft hos den nationella hälso- och sjukvården genom i) Ersättning av föråldrad hälso- och sjukvårdsteknik på sjukhus. II) Utveckling av en betydande strukturell förbättring av säkerheten i sjukhusbyggnader. III) Förbättring av hälsoinformationssystem och digitala verktyg. IV) Främjande och förstärkning av sektorn för vetenskaplig forskning. V) Förbättring av mänskliga resurser.

Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om behovet av att ”stärka hälso- och sjukvårdssystemets motståndskraft och kapacitet när det gäller hälso- och sjukvårdspersonal, kritiska medicinska produkter och kritisk infrastruktur” (de landsspecifika rekommendationerna 1 och 2020), att ”inrikta investeringarna på den gröna och digitala omställningen, särskilt på [...] förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av grundläggande tjänster” (de landsspecifika rekommendationerna 3 och 2020) och att ”fokusera investeringsrelaterad ekonomisk politik på forskning och innovation, särskilt på [...] förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av grundläggande tjänster, även med beaktande av regionala skillnader” (landsspecifika rekommendationerna 3 och 2019).

P.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform 1: Se över och uppdatera den nuvarande rättsliga ramen för de vetenskapliga instituten för hotell- och restaurangverksamhet (IRCCS).

Reformen syftar till att omorganisera nätverket av vetenskapliga institut för hotell- och restaurangverksamhet (IRCCS) för att i) förbättra kvaliteten på det nationella hälso- och sjukvårdssystemet, ii) förbättra förhållandet mellan hälso- och sjukvård och forskning och iii) se över den rättsliga ordningen för IRCCS och forskningspolitiken inom det italienska hälsoministeriets behörighetsområde.

Reformen ska förbättra styrningen av de offentliga IRCCS-systemen genom att i) stärka den strategiska förvaltningen, ii) bättre definiera befogenheter och behörighetsområden och iii) på ett övergripande sätt fastställa reglerna för ställningen för den vetenskapliga direktören för de offentliga IRCCS-systemen och för forskningspersonalen.

Slutligen en särskild delåtgärd som differentierar IRCCS på grundval av deras verksamhet (en specialist eller generalist), skapar ett integrerat nätverk av IRCCS och underlättar utbytet av sakkunskap mellan IRCCS själva och de andra strukturerna i det italienska NHS.

Investeringar 2.1: Förstärkning och förbättring av den biomedicinska forskningen inom NHS.

Denna investering består i att stärka det biomedicinska forskningssystemet genom två handlingslinjer: a)f Inansering av konceptprojekt som stöder utvecklingen av teknik med låg teknisk mognadsgrad och främjar tekniköverföring till industrin, b) finansiering av forskningsprogram/forskningsprojekt på området sällsynta sjukdomar, sällsynta cancerformer och andra sjukdomar med stor inverkan på hälsan.

P.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M6C2–1	Reform 1: Se över och uppdatera den nuvarande rättsliga ramen för de vetenskapliga instituten för hotell- och restaurangverksamhet (IRCCS) och hälsovårdsministeriets forskningspolitik för att stärka kopplingen mellan forskning, innovation och hälso- och sjukvård.	Milstolpe	Ikraftträdandet av det lagstiftningsdekret som syftar till en omorganisation av de bestämmelser som reglerar de vetenskapliga instituten för sjukhusvård och sjukhusvård (IRCSS)	Bestämmelse i dekretet om ikraftträdande Ej tillämpligt	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Reformen ska omorganisera IRCCS-nätverket för att förbättra kvaliteten och spetskompetensen inom NHS, förbättra förhållandet mellan hälsa och forskning, se över den rättsliga ordningen för IRCCS och forskningspolitiken inom ramen för det italienska hälsoministeriets behörighet. Reformen omfattar åtgärder för att i) stärka kopplingen mellan forskning, innovation och hälso- och sjukvård, II) förbättra styrningen av de offentliga IRCCS-systemen genom att förbättra den strategiska förvaltningen och bättre definiera befogenheter och behörighetsområden.
M6C2–2	Investeringar 2.1: Förstärkning och förbättring av den biomedicinska forskningen inom NHS.	Mål	Forskningsprojekt som finansierats om sällsynta cancerformer och sjukdomar	SAKNAS	Antal	0	100	KVARTAL 4	2025	Tilldelning av medel till forskningsprogram/forskningsprojekt om sällsynta sjukdomar och sällsynta cancerformer. Dessa sjukdomar, som är mycket komplexa ur biomedicinsk synvinkel och ofta uttryck för flera organ, kräver en blandning av hög klinisk kompetens och avancerad diagnostik och forskning, och kräver spetsteknik och samordning av samarbetsnätverk på nationell och europeisk nivå. Finansiering av forskningsprojekt om sällsynta sjukdomar och sällsynta cancerformer ska beviljas genom ett offentligt anbudsförfarande. Minst 100 forskningsprojekt ska ha fått en första delfinansiering.
M6C2–3	Investeringar 2.1: Förstärkning och förbättring av den biomedicinska forskningen inom NHS.	Mål	Forskningsprojekt som finansierats om sjukdomar med stor inverkan på hälsan	SAKNAS	Antal	0	324	KVARTAL 4	2025	Finansiering ges till forskningsprogram/forskningsprojekt om sjukdomar med stor inverkan på hälsan. Finansiering av forskningsprojekt om sjukdomar som har stor inverkan på hälsan ska beviljas genom ett offentligt anbudsförfarande. Minst 324 forskningsprojekt ska ha fått en första delfinansiering.

P.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.

Denna investering består i en förbättring av digitaliseringen av hälso- och sjukvården för att öka personalens produktivitet, förbättra processernas kvalitet, säkerställa patientsäkerhet och tillhandahållande av tjänster av hög kvalitet. Investeringen har tre inriktningar:

1.Modernisering av omfattande hälso- och sjukvårdsutrustning genom att ersätta föråldrade modeller med avancerade tekniska modeller. Ersättningsutrustning kan bortskaffas eller omfördelas till andra nationella hälso- och sjukvårdsinrättningar.

2.Informatisering av sjukhusens processer med en första och andra krisavdelning (Dipartimenti Emergenza e Accettazione, DEA).

3.Ökning av antalet bäddar på intensiv- och halvintensivvårdsavdelningar på sjukhus inom den nationella hälso- och sjukvården.

Investeringar 1.2: Mot ett säkert och hållbart sjukhus

Denna investering består i att anpassa sjukhusen till bestämmelserna om jordbävningssäkring. För detta ändamål planeras två olika typer av investeringar:

1.Åtgärder för seismisk uppgradering och förbättring av sjukhusanläggningar som identifierats i undersökningen av de behov som uttryckts av regionerna.

2.Fleråriga insatser som syftar till att renovera och modernisera den fysiska och tekniska ramen för de offentliga hälsofastigheterna.

Investeringar 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering.

Denna investering består i att avsevärt förbättra den tekniska infrastruktur som ligger till grund för vårdutbudet, hälsoanalysen och den italienska NHS prediktiva kapacitet. Investeringen består av två olika projekt:

1.Stärka infrastrukturen för och användningen av befintliga elektroniska patientjournaler. Detta ska uppnås genom att den blir en helt digital och inhemsk datamiljö som därmed är homogen, konsekvent och bärbar över hela det nationella territoriet. Europeiska byrån för de mänskliga rättigheterna ska ha följande tre huvuduppgifter: först ska den ge hälso- och sjukvårdspersonal möjlighet att räkna med samma källa till klinisk information om en patients hela sjukdomshistoria. för det andra ska det bli medborgarnas och patienternas tillgång till de grundläggande tjänster som tillhandahålls av de nationella och regionala hälso- och sjukvårdssystemen. för det tredje ska hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ha befogenhet att använda kliniska data för att utföra hälsoanalyser och förbättra hälso- och sjukvården.

2.Stärka hälso- och sjukvårdsministeriets infrastruktur och tekniska och analytiska instrument för att övervaka de grundläggande biståndsnivåerna, dvs. de tjänster som garanteras av NHS i hela landet, och planera hälso- och sjukvårdsstöd och hälso- och sjukvårdstjänster i linje med befolkningens behov och utvecklingen av demografiska, innovativa och epidemiologiska trender. Detta centrala och primära mål för det italienska hälsoministeriet uppnås genom att man uppnår följande och integrerar 4 delmål: i) Stärka infrastrukturen vid det italienska hälsoministeriet, integrera kliniska data från elektroniska patientjournaler med kliniska, administrativa och kostnadsrelaterade data från det nya hälsoinformationssystemet (NSIS) och med annan information och data som rör hälsa i One Health-modellen för att övervaka de brottsbekämpande myndigheterna och säkerställa hälsoövervakning och hälsoövervakning. II) Förbättring av insamling, behandling och generering av NSIS-uppgifter på lokal nivå, omarbetning och standardisering av den regionala och lokala processen för att förbättra NSIS-verktyget för mätning av NHS kvalitet, effektivitet och ändamålsenlighet. III) Utveckling av avancerade analysverktyg för att bedöma komplexa fenomen och scenarioprognoser för att förbättra den centrala kapaciteten att planera hälso- och sjukvården och upptäcka nya sjukdomar. IV) Inrättande av en nationell plattform där tillgång och efterfrågan på telemedicinska tjänster från ackrediterade leverantörer kan mötas.

Investeringar 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.

Denna investering består i att öka stipendierna för den särskilda kursen i allmänmedicin. lansera en utbildningsplan om säkerhet i fråga om sjukhusinfektioner för all personal inom NHS. aktivering av en utbildningsväg för personal med topproller inom NHS-organ i ledande och digitala färdigheter och finansiering av specialiserade medicinska utbildningskontrakt.

P.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M6C2–4	Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.	Milstolpe	Rekonstruktionsplan godkänd av hälsoministeriet/de italienska regionerna	Meddelande om godkännande	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2021	Godkännande av omorganisationsplanen för att stärka NHS-sjukhusens kapacitet att på lämpligt sätt hantera pandemiska nödsituationer genom att öka antalet bäddar i intensiv- och underintensiva vårdinrättningar. Omorganisationsplanen för sjukhusen ska öka antalet tillgängliga bäddar i intensiv- och halvintensivvårdsenheterna på NHS-sjukhusen.
M6C2–5	Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.	Milstolpe	Godkännande av avtalet om institutionell utveckling	Meddelande från hälsoministeriet och de italienska regionerna om undertecknandet av avtalet om institutionell utveckling	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2022	Godkännande av ett institutionellt utvecklingskontrakt (Contratto Istituzionale di Sviluppo), med det italienska hälsoministeriet som ansvarig och verkställande myndighet och deltagande av regionala förvaltningar och andra viktiga aktörer. Avtalet om institutionell utveckling är det verktyg som fastställs i gällande nationell lagstiftning (kombinerade bestämmelser i artikel 1 och artikel 6 i lagstiftningsdekret nr 88 av den 31 maj 2011, och artikel 7 i lagstiftningsdekret nr 91 av den 20 juni 2017, genom lag nr 123 av den 3 augusti 2017) för att påskynda genomförandet av strategiska projekt som är funktionellt sammankopplade med varandra. Det institutionella utvecklingsavtalet ska innehålla en förteckning över alla lämpliga platser som fastställts för investeringarna samt de skyldigheter som varje region ska åta sig för att garantera att det förväntade resultatet uppnås. Om någon region bryter mot reglerna ska hälsoministeriet gå vidare till kommissionären ad acta.
M6C2–6	Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.	Mål	Stor sanitär utrustning i drift	SAKNAS	Antal	0	3100	KVARTAL 2	2026	Antalet och typerna av utrustning som ska bytas ut är följande: 333 CT (datortomografi) med minst 128 skivor, 178 NMR (kärnmagnetisk resonans) vid 1.5 T eller mer, 78 linära acceleratorer, 932 fasta röntgensystem, 193 Angiografi, 78 Gammakameror, 51 Gammakameror/CT (datortomografi), 34 PET (positronemissionstomografi) CT (datortomografi), 295 Mammografi, 928 Ultraljud). Ersättningsutrustning kan bortskaffas eller återanvändas på andra platser i NHS.
M6C2–7	Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt	Anmälan av alla tilldelade offentliga kontrakt.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2022	Offentliggörande av anbudsförfaranden (Beaktande ramavtal), ingående av kontrakt med tjänsteleverantörer och digitalisering av sjukhus klassificerade som DEA I och DEA II) Avtalen ska omfatta inköp av a) Datacentrum (DPC), inklusive IKT och eventuella kompletterande arbeten, som krävs för att uppnå datorisering av hela sjukhusstrukturen, b) inköp av informationsteknik för hårdvara och/eller programvara, elektromedicinsk teknik samt ytterligare teknik och eventuella kompletterande arbeten som krävs för att uppnå datorisering av sjukhusavdelningar. Bedömningen av den nuvarande digitaliseringsnivån, som föregår genomförandet av insatsen, ska göra det möjligt att finjustera denna utvärdering i enlighet med de verkliga behoven i varje region/sjukhus.
M6C2–8	Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.	Mål	Sjukhusen digitaliseras (DEA – Nivå I och II)	SAKNAS	Antal	0	280	KVARTAL 4	2025	Varje digitaliserat sjukhus ska ha ett databehandlingscentrum (DPC) som krävs för datorisering av hela sjukhusstrukturen och tillräcklig maskin- och/eller programvara, elektromedicinsk teknik samt ytterligare teknik som krävs för datorisering av varje sjukhusavdelning. Det är tillåtet med upphandlingsinstrument som tillhandahålls av Consip (Concessionaria Servizi Informativi Pubblici) – utöver dem som stängts fram till 31/12/2022 – samt Electronic Market of Public Administration (Mepa) eller Dynamic Acquisition System (SDAPA) för kompletterande inköp.
M6C2–9	Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.	Mål	Extra sängar i ICU och delintensivvård	SAKNAS	Antal	0	5 922	KVARTAL 2	2026	Minst 2 692 intensivvårdssängar och 3230 sängar i det halvintensiva området med tillhörande ventilationsutrustning ska byggas upp (vilket motsvarar en ökning på cirka 60 % av antalet bäddar som fanns redan under pandemin).
M6C2–10	Investeringar 1.2: Mot ett säkert och hållbart sjukhus	Mål	Antiseismiska ingrepp i sjukhusanläggningar är slutförda	SAKNAS	Antal	0	84	KVARTAL 2	2026	Minst 84 åtgärder mot seismisk aktivitet på sjukhus slutförs för att anpassa dem till bestämmelserna om jordbävningssäkring.
M6C2–10a	Investeringar 1.2: Mot ett säkert och hållbart sjukhus	Mål	Utbetalning av medel från faciliteten för återhämtning och resiliens för projekt enligt artikel 20 i finanslag 67/88 Hälso- och sjukvårdsbyggande	SAKNAS	Procentsats	0	90	KVARTAL 2	2026	Minst 90 % av 250 000 000 EUR betalas ut till projekt för omstrukturering och modernisering av sjukhus i samband med programavtal enligt artikel 20 l 67/88, som genomförs av hälsoministeriet med respektive region eller autonom provinser.I
M6C2–11	Investeringar 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering.	Mål	Allmänpraktiserande läkare som matar in elektroniska patientjournaler.	SAKNAS	Procentsats	0	85	KVARTAL 4	2025	Detta mål ska uppnås genom en ökning av antalet typer av digitala handlingar som digitaliseras i EHR och genom specialiststöd och utbildning för att genomdriva den digitala kompetenshöjningen hos allmänpraktiserande läkare i hela landet.
M6C2–12	Investeringar 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering.	Milstolpe	Systemet med sjukförsäkringskort och infrastrukturen för driftskompatibilitet för elektroniska patientjournaler är fullt funktionsdugliga.	Idrifttagande av sjukförsäkringskortsystemet och infrastrukturen för driftskompatibilitet för elektroniska patientjournaler.	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2026	Idrifttagande av sjukförsäkringssystemet och infrastrukturen för driftskompatibilitet för elektroniska patientjournaler: Införande av en central databas, interoperabilitet och tjänsteplattform, i enlighet med standarden för snabba hälso- och sjukvårdsresurser, som utnyttjar redan befintliga erfarenheter på detta område och säkerställer standarder för lagring, säkerhet och interoperabilitet.
M6C2–13	Investeringar 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering.	Mål	Alla regioner har antagit och använder EHR	SAKNAS	Antal	0	21	KVARTAL 2	2026	Alla regioner ska skapa, använda och ladda upp digitalt inhemska dokument på den elektroniska patientjournalen. Målet omfattar särskilt följande: — De digitala handlingarna ska laddas upp på den elektroniska patientjournalen i enlighet med dekretet av den 18 maj 2022 och efterföljande dekret om innehållet i den elektroniska patientjournalen. — Ekonomiskt stöd till vårdgivare för att uppdatera sin utrustning och säkerställa att data, metadata och dokumentation om hälso- och sjukvård genereras digitalt. — Ekonomiskt stöd till vårdgivare som är villiga att anta den nationella plattformen, interoperabilitet och UI/UX-standarder. — Kompetensstöd (humankapital) till vårdgivare och regionala hälsomyndigheter för att genomföra infrastruktur- och dataförändringar i syfte att anta nationella elektroniska patientjournaler.
M6C2–14	Investeringar 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.	Mål	Stipendier för särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare beviljas.	SAKNAS	Antal	0	1 800	KVARTAL 2	2023	Denna investering ska öka stipendierna för den särskilda utbildningen i allmänmedicin och garantera slutförandet av 3 treåriga utbildningscykler.
M6C2–15	Investeringar 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.	Mål	Ytterligare stipendier för särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare beviljas.	SAKNAS	Antal	1 800	2 700	KVARTAL 2	2024	Denna investering ska öka stipendierna för den särskilda utbildningen i allmänmedicin och garantera slutförandet av 3 treåriga utbildningscykler.
M6C2–16	Investeringar 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.	Mål	Utbildning i ledarskapsförmåga och digital kompetens för anställda vid den nationella hälso- och sjukvården	SAKNAS	Antal	0	4 500	KVARTAL 2	2026	Utbildning i ledarskapsfärdigheter och digitala färdigheter ges till 4 500 anställda vid den nationella hälso- och sjukvården. Denna investering ska aktivera en utbildningsväg för personal med topproller inom NHS-organen för att göra det möjligt för dem att förvärva nödvändiga ledarskaps- och digitala färdigheter och färdigheter för att möta aktuella och framtida hälsoutmaningar i ett integrerat, hållbart, innovativt, flexibelt och resultatorienterat perspektiv.
M6C2–17	Investeringar 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.	Mål	Antal finansierade läkar- kontrakt för specialistutbildning	SAKNAS	Antal	0	4 200	KVARTAL 2	2026	Genom denna investering finansieras avtal om specialiserad medicinsk utbildning som gör det möjligt att finansiera ytterligare 4 200 utbildningskontrakt för en fullständig studiecykel (5 år).

Q.UPPDRAG 7: REPowerEU

REPowerEU-kapitlet syftar till att stärka distributionsnät för överföring och distribution, inbegripet sådana som rör gas. påskynda produktionen av förnybar energi, minska efterfrågan på energi, öka energieffektiviteten och skapa kompetens inom den offentliga och privata sektorn för den gröna omställningen. främja värdekedjor för förnybar energi och vätgas genom åtgärder som underlättar tillgången till krediter och skatteavdrag.

I denna del behandlas de landsspecifika rekommendationer som Italien fick 2022 och 2023. Det syftar särskilt till att påskynda utbyggnaden av ytterligare kapacitet för förnybar energi genom att investera i större elsammanlänkningsprojekt (nämligen två sammanlänkningar som förbinder Sardinien och Sicilien med fastlandet och tre sammanlänkningar mellan Österrike, Slovenien och Italien), uppgradera det nationella överföringsnätet och effektivisera tillståndsförfarandena. Det bidrar till att öka kapaciteten för intern gasöverföring för att övervinna flaskhalsar, diversifiera energiimporten och stärka försörjningstryggheten. Den främjar hållbar rörlighet genom att minska miljöskadliga subventioner och stärka järnvägsflottan. Det bidrar till att minska beroendet av fossila bränslen genom att elektrifiera hushållens konsumtion och öka nätets motståndskraft. Det bidrar till att öka energieffektiviteten i bostads- och företagssektorerna, bland annat genom riktade incitamentssystem och finansiella instrument. Slutligen omfattar den reformer och investeringar för att förbättra tillhandahållandet och förvärvandet av den kompetens som behövs för den gröna omställningen – både inom den privata och den offentliga sektorn.

Nio projekt har en gränsöverskridande dimension. Tre av dem har en direkt gränsöverskridande inverkan: 1) en investering som syftar till att öka de befintliga elsammanlänkningarnas nominella kapacitet mellan Italien, Österrike och Slovenien. 2) en investering som bidrar till byggandet av en elektrisk sammanlänkning mellan Sardinien, Korsika och Toscana. 3) en investering i en kompressorstation som ska öka gasexporten till Centraleuropa. Andra projekt gynnar indirekt gränsöverskridande medlemsstater genom att ta itu med interna flaskhalsar i energiöverföringen och energidistributionen och öka nätets effektivitet och motståndskraft.

Ingen åtgärd i denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av de åtgärder och de riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (C (2023) 6454 final), medan principen om att inte orsaka betydande skada inte är tillämplig på investering 13 – Adriatiska linjen fas 1 (Sulmona kompressorstation och gasledning Sestino-Minerbio) och investering 14 – gränsöverskridande gasexportinfrastruktur, i enlighet med artikel 21c.6 i förordning (EU) 2021/241.

FRÅGA1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform 1. Rationalisering av tillståndsförfarandena för förnybar energi på central och lokal nivå

Syftet med denna reform är att konsolidera och rationalisera den befintliga lagstiftningen och de bestämmelser som reglerar utbyggnaden av förnybara energikällor.

Reformen ska bestå i antagande och ikraftträdande av en enda primärrättsakt (även kallad Testo Unico) som samlar in, sammanställer och konsoliderar alla normer som reglerar utbyggnaden av förnybara energikällor och ersätter all relevant tidigare lagstiftning. Lagstiftningsakten ska också fastställa principer för rationalisering och harmonisering av tillståndsförfarandena för förnybara energikällor på subnationell nivå.

Testo Unico ska ha följande huvudprioriteringar:

1)Identifiering av ”accelerationsområden för förnybar energi” i linje med det reviderade direktivet om förnybar energi. Sådana områden ska också identifieras i överensstämmelse med havsplaner för att påskynda utbyggnaden av havsbaserad vindkraft.

2)Fastställa principer för rationalisering och harmonisering av lokala och regionala tillståndsförfaranden för förnybara energikällor. I synnerhet ska Testo Unico fastställa ”maximiregler” – dvs. regionerna får inte tillämpa strängare tillståndsregler än de som fastställs i nationell lagstiftning.

3)Säkerställa inrättande och operationalisering av en digital plattform med en enda ingång för erhållande av alla tillstånd på nationell och regional nivå som behövs för att installera och bygga ut förnybara energikällor. Testo Unico ska särskilt se till att plattformen byggs kring engångsprincipen, enligt vilken sökande ska vara skyldiga att lämna samma information eller handlingar till offentliga institutioner endast en gång.

Reform 2. Minskning av miljöskadliga subventioner

Syftet med denna reform är att minska de miljöskadliga subventionerna på grundval av MASE:s årliga katalog över miljöskadliga subventioner.

Reform 3. Minskning av kostnaderna för anslutning till gasnätet av biometan

Syftet med reformen är att underlätta inkluderingen av biometan i energisystemet och energimarknaden och att skapa ny produktionskapacitet för hållbar biometan i enlighet med direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) och dess delegerade akter. Målet är att främja naturgasnätets flexibilitet och effektivitet genom att underlätta en omställning till biometan. Ökad flexibilitet och effektivitet förväntas bidra till utfasningen av fossila bränslen i energisystemet och till energioberoende.

Genomförandet av reformen ska (1) minska anslutningskostnaderna för anläggningar för produktion av hållbar biometan och (2) uppmuntra investeringar som uteslutande är inriktade på användningen av hållbar biometan i naturgasnät. Reformen ska främja i) Ökad integration mellan överförings- och distributionsnät, II) införande av mekanismer för att dela kostnaderna för investeringar i nätanslutning. Dessa mekanismer ska överföra kostnaderna från producenten av biometan till hela gemenskapen som drar nytta av hållbar biometan.

Reform 4. Minskning av den finansiella risken i samband med energiköpsavtal för förnybar energi (energiköpsavtal)

Syftet med reformen är att inrätta ett garantisystem som minskar den finansiella risken i samband med avtal om köp av förnybar energi med en löptid på minst tre år.

Reformen ska

I)kräva att varje operatör garanterar en partiell täckning av motvärdet av energiköpsavtalen med hjälp av garantiinstrument som tillhandahålls på elmarknaden,

II)införa åtgärder för att minska risken för fallissemang, inbegripet krav och begränsningar för anbudsgivaren och lagstadgade sanktioner i händelse av producentens fallissemang,

III)identifiera en institutionell enhet som ska ta på sig rollen som säljare/köpare i sista hand, som skulle ta över från den fallerande motparten och se till att förpliktelserna gentemot den fullföljande motparten fullgörs.

Reform 5. Plan för ny kompetens – Övergångar

Syftet med reformen är att uppdatera regelverket för utbildning och operationalisera verktygen för att bekämpa kompetensglapp. Reformen ska uppdatera den nya kompetensplan som antogs genom ett dekret av den 14 december 2021 och offentliggjordes i Gazzetta Ufficiale n.307 av den 28 december 2021. Målet är att stärka mekanismer som kopplar samman planeringen av utbildningskurser med arbetsmarknadens behov, med det särskilda syftet att bättre åtfölja den gröna och den digitala omställningen, genom att relevanta aktörer engagerar sig i särskilda kompetenspakter. Syftet med reformen är att stärka den privata sektorns roll i utbildningen och förbättra erkännandet av färdigheter, inbegripet sådana som förvärvats på arbetsplatsen och genom korta utbildningsmoduler. Pilotprojekten inom ramen för investering 10 föregår reformen och deras resultat ska beaktas vid utformningen och genomförandet av reformen.

Den utbildning som stöds av denna reform ska inte avse i) Verksamhet och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 122 , ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 123 , iii) verksamheter och tillgångar som rör avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 124 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 125 . I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investering 1. Utökad åtgärd: Stärka smarta nät

Syftet med denna investering är att öka investering 2.1 (Stärka smarta nät) i del 2 inom område 2. Den expanderande investeringen ska bestå av ingripanden i nätdelar med mellan- och lågspänning, för att på så sätt elektrifiera energiförbrukningen för minst 230 000 fler invånare än vad som redan förutses i den befintliga åtgärden. Den befintliga investeringen och den utökade delen tillsammans ska elektrifiera förbrukningen för minst 1 730 000 invånare.

Investering 2. Uppskalningsåtgärd: Insatser för att öka kraftnätets motståndskraft

Denna investering ökar investeringarna 2.2 i del 2 i uppdrag 2. Den utökade investeringen ska bestå av interventioner för att förbättra motståndskraften hos minst 648 km kraftnät mer än vad som redan förutses i den befintliga åtgärden. Samma villkor som redan föreskrivs i den befintliga åtgärden gäller. Den befintliga investeringen och den expanderande investeringen ska tillsammans förbättra resiliensen på minst 4 648 km.

Investering 3. Uppskalningsåtgärd: Produktion av vätgas i tidigare exploaterad mark (Hydrogen Valleys)

Denna investering är en expanderande version av investering 3.1 i uppdrag 2, del 2 i Italiens återhämtnings- och resiliensplan. Den utökade investeringen består i att slutföra 2 fler projekt för produktion av vätgas i övergivna industriområden än vad som redan planerats genom den befintliga åtgärden. Den befintliga investeringen och den expanderande investeringen ska tillsammans stödja slutförandet av minst 12 projekt.

Åtgärden ska endast stödja produktion av förnybar vätgas baserad på elektrolys i linje med direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) och dess delegerade akter. Alla andra villkor som redan föreskrivs i den befintliga åtgärden gäller.

Investering 4. Tyrrheniska länken

Syftet med denna investering är att utvidga infrastrukturen för överföring av el för att möjliggöra insamling av kapacitet från förnybara energikällor i södra Italien och dess integrering i det nationella överföringsnätet.

Denna investering stöder byggandet av den ”tyrrenska förbindelsen”, särskilt sammanlänkningen öst mellan Sicilien och Kampanien. Investeringen finansierar installationen av 514 km av undervattenskablar för direktström mellan Eboli och Caracoli. Investeringen ska vara slutförd senast den 31 augusti 2026.

Investering 5. SA.CO.I.3

Syftet med denna investering är att modernisera infrastrukturen för överföring av el som förbinder Sardinien med resten av Italien via Korsika för att möjliggöra insamling av kapacitet från förnybara energikällor på Sardinien och dess integrering i det nationella överföringsnätet.

Syftet med investeringen är att stödja byggandet av sammanlänkningsprojektet Sardinien-Korsika-Italien 3. Det består i att färdigställa byggandet av skalen på omvandlingsstationerna i Codrongianos på Sardinien och i Suvereto i Toscana. Skal: ombyggnadsstationernas externa infrastruktur och omfattar inte maskiner eller annan utrustning som ska installeras i dessa efter det att denna investering har slutförts. Investeringen ska vara slutförd senast den 31 augusti 2026.

Investering 6. Gränsöverskridande elsammanlänkningsprojekt mellan Italien och grannländer

Syftet med denna investering är att utvidga och modernisera infrastrukturen för överföring av el mellan Italien, Österrike och Slovenien. Investeringen ska särskilt bestå i att slutföra följande gränsöverskridande sammanlänkningar:

-”Somplago (Italien) -Würmlach (Österrike), som ökar de befintliga sammanlänkningarnas nominella kapacitet med 300 MW.

-”Zaule (Italien) – Dekani (Slovenien)”

-”Redipuglia (Italien) – Vrtojba (Slovenien)”

När arbetena för sammanlänkningarna Zaule-Dekani och Redipuglia-Vrtojba har slutförts ska den sammanlagda nominella kapaciteten i sammanlänkningarna mellan Italien och Slovenien ökas med 250 MW.

Investeringen ska endast omfatta slutförandet av den italienska delen av sammanlänkningen senast den 31 augusti 2026. När arbetena är slutförda ska infrastrukturen vara redo att tas i drift när resten av infrastrukturen har färdigställts och tagits i drift på Österrikes och Sloveniens sida.

För att undvika risken för överkompensation ska Italien senast den 31 augusti 2026 lämna en rapport till kommissionen. Rapporten ska visa att undantag från energimarknadsreglerna för de tre sammanlänkningarna fortfarande är motiverade. Den ska dessutom bedöma om lämpliga skyddsåtgärder har införts för att säkerställa att villkoren i artikel 63.1 i elförordning (EU) 2019/943 fortfarande är uppfyllda. Bedömningen ska ta hänsyn till i vilken utsträckning de relevanta EU-medlen och offentliga medlen påverkar villkoren för projektens risktagande.

Investering 7. Smarta nationella överföringsnät

Syftet med investeringen är att digitalisera det nationella överföringssystemet (NTG) och förbättra det förvaltnings- och kontrollsystem som förvaltas av den systemansvarige för överföringssystemet. Investeringen ska inriktas på både överföringsnätet och dess programvarukomponenter och ska underlätta integreringen av konsumenter och prosumenter på energimarknaden, påskynda användningen av förnybar energi och öka nätets motståndskraft.

Investeringen ska omfatta följande:

-installation av säkert protokoll 104 i minst 250 elektriska stationer. Vid installation och i synergi med informations- och kommunikationsteknikstrukturen (IKT) ska alla data flöda genom det centrala förvaltnings- och kontrollsystemet.

-Installation av 5G-utrustning eller IKT-arkitektur i minst 40 elektriska stationer.

-Installation av industriella övervakningssystem för sakernas internet på minst 1 500 elpyloner för att samla in data som kan behandlas i ledningssystemet.

Den utrustning som installeras genom denna investering ska vid behov uppfylla de energirelaterade krav som fastställs i enlighet med direktiv 2009/125/EG för servrar och datalagring, eller datorer och datorservrar eller elektroniska bildskärmar. Investeringen ska visa på bästa möjliga insatser för att genomföra relevant praxis, såsom it-utrustning och it-tjänster som förtecknas som ”förväntad praxis” i den senaste versionen av den europeiska uppförandekoden för datacentralers energieffektivitet, eller i CEN-CENELEC-dokumentet CLC TR50600–99–1 ”Datacentralanläggningar och infrastrukturer – Del 99–1: Rekommenderade metoder för energihushållning ”.

Investering 8. Hållbar, cirkulär och säker försörjning av råvaror av avgörande betydelse

Syftet med denna investering är att stödja återvinning och materialåtervinning av kritiska råvaror och därmed värdekedjorna för kritiska råvaror och teknik med koppling till den gröna omställningen.

Investeringen har fyra huvudlinjer:

1)Ekodesign: syftet med denna handlingslinje är att förstå behoven av råvaror av avgörande betydelse och ekodesignens potential att minska efterfrågan på kritiska råvaror, vilket främjar en cirkulär strategi för industriella leveranskedjor kopplade till energiomställningen.

Det förväntade resultatet av denna verksamhet ska vara en rapport som analyserar de framtida behoven av kritiska råvaror. Rapporten ska bedöma ekodesignens potential att minska efterfrågan på och främja återvinning av kritiska råvaror.

2)FoU-projekt med inriktning på ekodesign och förbättring av insamling, logistik och återvinning av avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning – inbegripet vindturbinblad och solcellspaneler. Projekten ska inriktas på följande 3 linjer för forskning, utveckling och innovation:

I)Ny eller förbättrad teknik, informationssystem och affärsmetoder för återvinning, materialåtervinning och behandling av avfall från kritiska och strategiska råvaror.

II)Integrering av ekodesign i tillverkningen av komplexa produkter och system och i marknads- och konsumtionsprocesserna.

III)Optimering av insamling och sortering av kommunalt avfall och sortering för att säkerställa en konsekvent och högkvalitativ försörjning av råvaror av avgörande betydelse för urbana gruvdrift.

3)Urbana gruvor: syftet med denna interventionslinje är att uppskatta potentialen hos gruvdrift i städer och redan befintligt avfall från gruvdrift som upphört.

Det förväntade resultatet för denna verksamhetslinje ska vara en offentlig databas (geografiskt informationssystem) som möjliggör geolokalisering och visualisering av fördelningen av återvinningsbara resurser eller material som är spridda över stadsmiljöer (stadsgruvor) samt befintligt avfall i övergivna gruvor.

4)Inrättande eller utrustning av Tekniskt nav för urban gruvdrift och ekodesign. Navet är ett nätverk av laboratorier som ska främja samverkan mellan privata företag och forskningsinstitutioner för att förbättra återvinningen och återvinningen från leveranskedjan av komplexa produkter och råvaror med låg återvinningsgrad i slutet av livscykeln (Eol-RIR) i samband med den gröna omställningen (inklusive litium, Neodym och kiselmetall).

Det förväntade resultatet för denna verksamhet ska vara dessa laboratoriers utrustning.

Investering 9. Uppskalningsåtgärd: tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.

Denna investering ökar investeringarna 1.9 i del 1 i Italiens återhämtnings- och resiliensplan, del 1.

Denna åtgärd ökar de befintliga investeringarna genom att komplettera det befintliga utbildningsprogram som tillhandahålls på utbildningsplattformen www.syllabus.gov.it med utbildningsmoduler som förbereder lokala tjänstemän för den gröna omställningen.

Utbildningsmodulerna ska omfatta minst följande ämnen: tillståndsförfaranden för anläggningar från förnybara energikällor. främjande av gemenskaper för förnybar energi. stöd till och organisation av energibesparingar inom den offentliga förvaltningen. miljöanpassad e-upphandling av energi och produkter med mindre miljöpåverkan. upphandling för byggnaders energieffektivitet. den offentliga förvaltningens ledarskap när det gäller energieffektivitet och hållbart beteende, på energiområdet: bästa praxis och spridning av hållbarhetskulturen. modeller för främjande av hållbar mobilitet för energisparande.

Investering 10. Pilotprojekt om kompetens ”Crescere Green”

Syftet med denna investering är att utveckla grön kompetens på överregional nivå, med deltagande av företag och den privata sektorn, och med ett sektoriellt fokus.

Korta utbildningsinsatser ska inriktas på de yrkeskunskaper som krävs mest för den gröna omställningen på arbetsmarknaden. De berörda yrkena ska identifieras genom kompetenspakten under ”Reform 5: Plan för ny kompetens – Övergångar ”. Mottagarna ska identifieras bland deltagarna i det nationella programmet för garanterad anställbarhet för arbetstagare (under ”Uppdrag 5: Komponent 1 – Reform 1 ”) som efter en bedömningsprocess ska följa en kurs med en särskild utbildningskomponent. Investeringen syftar också till att öka kapaciteten hos förvaltningar, institutioner och partner som deltar i planeringen av utbildningsverksamhet.

Den utbildning som stöds av denna investering ska inte avse i) Verksamhet och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 126 , ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 127 , iii) verksamheter och tillgångar som rör avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 128 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 129 . I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investering 11. Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster

Denna investering handlar om upphandling och idrifttagande av minst 69 passagerartåg med nollutsläpp (där ett tåg består av minst ett lok och inbegriper passagerarvagnar) och ytterligare 30 vagnar för allmän användning. Totalt sett ska investeringen ge minst 342 enheter, varav minst 69 ska vara lok. Endast elektriska bränsleceller eller vätgasbränsleceller ska vara stödberättigande. Bimodala tåg ska inte vara stödberättigande.

Investeringar 12: Bidragssystem för utveckling av ett internationellt, industriellt och FoU-ledarskap för utsläppsfria bussar

Denna åtgärd ska bestå av en offentlig investering i ett bidragssystem ”Utveckling av ett internationellt, industriellt och FoU-ledarskap i utsläppsfria bussar” för att uppmuntra privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering i Italien för att stödja investeringar i leveranskedjan för tillverkning av utsläppsfria bussparker (batteridrivna eldrivna bussar, vätgasbränsleceller eller vätgasförbränning). Programmet ska fungera genom att ge bidrag direkt till den privata sektorn. På grundval av investeringen i faciliteten för återhämtning och resiliens syftar programmet inledningsvis till att tillhandahålla minst 100 000 000 EUR i bidrag.

Programmet ska förvaltas av Invitalia S.p.A. som genomförandepartner. Programmet ska omfatta följande produktlinje:

· Bidrag till företag i leveranskedjan för utsläppsfri busstillverkning. Hybridbussar ska inte vara berättigade till stöd.

För att genomföra investeringen i stödordningen ska Italien och Invitalia S.p.A. underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande innehåll:

1.Beskrivning av stödordningens beslutsprocess: Det slutliga beslutet om beviljande av ordningen ska fattas av en investeringskommitté eller ett annat relevant motsvarande styrande organ och godkännas med en majoritet av rösterna från medlemmar som är oberoende av regeringen.

2.Nyckelkrav för den tillhörande bidragspolicyn, som ska omfatta följande:

a.En beskrivning av de bidrag som tillhandahållits och de stödberättigade slutliga stödmottagarna.

b.Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.

c.Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Bidragsstrategin ska särskilt utesluta följande verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) Verksamhet och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 130 , ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 131 , iii) verksamheter och tillgångar som rör avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 132 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 133 .

d.Kravet att de slutliga stödmottagarna inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.

3.Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, avgiftsstrukturen för genomförandepartnern och kravet på att använda eventuella outnyttjade intäkter från systemet, även efter 2026, för samma politiska ändamål.

4.Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, bland annat följande:

a.En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om de bidrag som mobiliserats.

b.En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa att bedrägerier, korruption och intressekonflikter förebyggs, upptäcks och korrigeras.

c.Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigande i enlighet med de krav som fastställs i genomförandeavtalet innan bidrag beviljas för en insats.

d.Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från Invitalia S.p.A. Dessa revisioner ska verifiera i) att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter, II) efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada, reglerna för statligt stöd och klimatmålskraven. och iii) att kravet på att de slutliga stödmottagarna inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera att transaktionerna är lagliga och att villkoren i det tillämpliga genomförandeavtalet och bidragsavtalet följs.

5.Krav för klimatinvesteringar som genomförs av genomförandepartnern: minst 100 000 000 EUR av RRF-investeringen i systemet ska bidra till klimatförändringsmålen i enlighet med bilaga VI till RRF-förordningen. 134

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 augusti 2026.

FRÅGA2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Milstolpe /Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M7–1	Reform 1: Rationalisering av tillståndsförfarandena för förnybar energi	Milstolpe	Identifiering av accelerationsområden för förnybar energiproduktion	Bestämmelse i lagstiftningsakten som anger ikraftträdandet av primärlagstiftningen för identifiering av accelerationsområden för förnybar energiproduktion				KVARTAL 4	2024	Ikraftträdande av primärlagstiftning som identifierar ”accelerationsområden för förnybar energi” i subnationella administrativa enheter.
M7–2	Reform 1: Rationalisering av tillståndsförfarandena för förnybar energi	Milstolpe	Ikraftträdande av primärlagstiftning (Testo Unico)	Bestämmelse i lagen som anger primärrättens ikraftträdande				KVARTAL 2	2025	Ikraftträdande av Testo Unico (primärlagstiftning) som samlar in, sammanställer och konsoliderar alla normer som reglerar utbyggnaden av förnybara energikällor och ersätter all relevant tidigare lagstiftning.
M7–3	Reform 1: Rationalisering av tillståndsförfarandena för förnybar energi	Milstolpe	Inrättande och operationalisering av den digitala plattformen med en enda ingång för tillstånd för förnybar energi	Inrättande och operationalisering av den digitala plattformen med en enda ingång för godkännande av förnybar energi				KVARTAL 4	2025	Den digitala plattformen med en enda ingång för erhållande av alla tillstånd som rör installation och utbyggnad av förnybara energikällor på nationell och regional nivå inrättas och tas i drift. Principen ”endast en gång” träder i kraft.
M7–4	Reform 2: Minskning av miljöskadliga subventioner	Milstolpe	Antagande av en regeringsrapport som bygger på resultatet av regeringens samråd med berörda parter för att fastställa färdplanen för att minska miljöskadliga subventioner senast 2030.	Antagande av regeringens rapport				KVARTAL 4	2024	Reformen ska omfatta en minskning av de miljöskadliga subventioner som anges i 2022 års katalog över miljöskadliga subventioner. En rapport ska beskriva de åtgärder som vidtagits för att samråda med berörda parter om ovannämnda reform av miljöskadliga subventioner, inbegripet synpunkter från berörda parter. Berörda parter som rådfrågas ska inbegripa relevanta offentliga organ och privata intressenter.
M7–5	Reform 2: Minskning av miljöskadliga subventioner	Milstolpe	Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning.	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av primär- och sekundärrätten.				KVARTAL 4	2025	Genomförandet av reformen av miljöskadliga subventioner ska inledas, med en minskning av miljöskadliga subventioner på minst 2 miljarder EUR 2026. Dessutom ska det i lagstiftningen fastställas en tidsplan för en ytterligare minskning av miljöskadliga subventioner på minst 3,5 miljarder euro fram till 2030.
M7–6	Reform 3: Minskning av kostnaderna för anslutning till gasnätet av biometan	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftning för att minska kostnaderna för anslutning till gasnätet av anläggningar för produktion av biometan	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av primär- och sekundärrätten.				KVARTAL 3	2025	Lagstiftningen ska ·Minska producentens kostnader för anslutning till gasnätet av anläggningar för produktion av biometan. ·Tillhandahålla rättsliga incitament för att investera i gasnätet för att utveckla förnybara gaser.
M7–7	Reform 4: Minskning av den finansiella risken i samband med energiköpsavtal för förnybar energi (energiköpsavtal)	Milstolpe	Ikraftträdande av primärlagstiftning	Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande				KVARTAL 3	2024	Ikraftträdande av primärlagstiftning. Primärlagstiftningen ska I)kräva att varje operatör garanterar en partiell täckning av motvärdet av energiköpsavtalen med hjälp av garantiinstrument som tillhandahålls på elmarknaden, II)införa åtgärder för att minska risken för fallissemang, inbegripet krav och begränsningar för anbudsgivaren och lagstadgade sanktioner vid producentens fallissemang. III)identifiera en institutionell enhet som ska ta på sig rollen som säljare/köpare i sista hand, som skulle ta över från den fallerande motparten och se till att förpliktelserna gentemot den fullföljande motparten fullgörs.
M7–8	Reform 4: Minskning av den finansiella risken i samband med energiköpsavtal för förnybar energi (energiköpsavtal)	Milstolpe	Sekundärrättens ikraftträdande	Bestämmelse i lagen som anger sekundärrättens ikraftträdande				KVARTAL 4	2024	Ikraftträdande av all sekundärlagstiftning som säkerställer genomförandet av primärlagstiftningen.
M7–9	Reform 5: Plan för ny kompetens – Övergångar	Milstolpe	Antagande och offentliggörande av den nya kompetensplanen – Övergångar och färdplanen för genomförande	Antagande av planen och färdplanen				KVARTAL 1	2024	”Piano Nuove Competenze”, som antogs genom dekret av den 14 december 2021 och offentliggjordes i Gazzetta ufficiale n.307 av den 28 december 2021, ändras och den nya planen för övergångsfärdigheter träder i kraft. Planen innehåller de allmänna principer som ska specificeras ytterligare i regionala lagar och som ska omfatta följande: I)större deltagande av den privata sektorn i utbildningsutbudet. II)förbättrat erkännande av arbetsplatsanknuten utbildning och mikromeriter, III)bättre förhandsanalys av arbetsmarknaden och övervakning av utbildningens yrkesrelaterade effekter. En färdplan för genomförandet antas också.
M7–10	Reform 5: Plan för ny kompetens – Övergångar	Milstolpe	Ikraftträdande av regionala lagar	Bestämmelse i de lagar som anger att de regionala lagarna träder i kraft				KVARTAL 3	2025	Ikraftträdande av regionala lagar. Lagarna ska gälla alla regioner och autonoma provinser och ska innehålla följande: I)mekanismer för att se till att utbildningsverksamheten planeras på grundval av arbetsmarknadens behov, med prioritering av dem där kompetensglappet är störst, till exempel via godkända kompetenspakter. II)skyldigheten att ange uppskattade anställningsresultat i utbildningsmeddelanden och utbildningsmeddelanden. III)erkännande av företagsintern utbildning, IV)erkännande av förvärvade färdigheter och korta kurser (så kallade mikromeriter). V)Mekanismer för att uppmuntra privat medfinansiering.
M7–11	Investeringar 1: Uppskalningsåtgärd: Stärka smarta nät	Mål	Smart grids-elektrifiering av energiförbrukningen		Antal	1 500 000	1 730 000	KVARTAL 2	2026	Elektrifiering av energiförbrukningen till minst 1 730 000 invånare.
M7–12	Investeringar 2: Uppskalningsåtgärd: Insatser för att öka kraftnätets motståndskraft	Mål	Öka elnätets motståndskraft		Antal	4 000	4 648	KVARTAL 2	2026	Öka motståndskraften på minst 4 648 km i elnätet.
M7–13	Investeringar 3: Uppskalningsåtgärd: Produktion av vätgas i tidigare exploaterad mark (Hydrogen Valleys)	Mål	Slutförande av projekt om vätgasproduktion i industriområden		Antal	10	12	KVARTAL 2	2026	Slutföra minst 12 projekt för produktion av vätgas i övergivna industriområden med en genomsnittlig kapacitet på minst 1–5 MW vardera.
M7–14	Investeringar 4: Tyrrheniska länken	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt	Meddelande om tilldelning av kontrakt				KVARTAL 3	2024	Meddelande om tilldelning av alla kontrakt avseende de arbeten som krävs för att bygga 514 km kablar mellan Caracoli och Eboli.
M7–15	Investeringar 4: Tyrrheniska länken	Mål	514 km tillsatt kabel		Km	0	514	KVARTAL 2	2026	514 km installerad kabel som förbinder Caracoli (Palermo) med Eboli (Salerno) och en kapacitet på 500 MW.
M7–16	Investeringar 5: SA.CO.I.3	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt	Meddelande om tilldelning av kontrakt				KVARTAL 4	2024	Meddelande om tilldelning av alla kontrakt för de arbeten som är nödvändiga för att färdigställa skalen på ombyggnadsstationerna på Sardinien och Toscana.
M7–17	Investeringar 5: SA.CO.I.3	Milstolpe	Färdigställande av skal på ombyggnadsstationer på Sardinien (Codrongianos) och Toscana (Suvereto)	Anmälan om slutförande av bygg- och anläggningsarbeten				KVARTAL 2	2026	Anmälan om färdigställande av skalen på ombyggnadsstationerna på Sardinien och Toscana.
M7–18	Investeringar 6: Gränsöverskridande elsammanlänkningsprojekt mellan Italien och grannländer	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för uppförande av sammanlänkningen Italien-Österrike ”Somplago-Würmlach”	Meddelande om tilldelning av kontrakt				KVARTAL 3	2025	Meddelande om tilldelning av alla kontrakt som krävs för att inleda byggandet av sammanlänkningen ”Somplago-Würmlach” mellan Italien och Österrike.
M7–19	Investeringar 6: Gränsöverskridande elsammanlänkningsprojekt mellan Italien och grannländer	Mål	Ökning av den nominella sammanlänkningskapaciteten mellan Italien och Österrike till följd av slutförandet av sammanlänkningen		MW	0	300	KVARTAL 2	2026	Slutförande av sammanlänkningen Italien-Österrike: ”Somplago – Würmlach”. När arbetena på den italienska sidan har slutförts ska den nominella kapaciteten för sammanlänkningen mellan Italien och Österrike ökas med 300 MW.
M7–20	Investeringar 6: Gränsöverskridande elsammanlänkningsprojekt mellan Italien och grannländer	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för uppförande av två sammanlänkningar mellan Italien och Slovenien: ”Zaule – Dekani” och ”Redipuglia – Vrtojba”	Meddelande om tilldelning av kontrakt				KVARTAL 2	2025	Meddelande om tilldelning av alla kontrakt som krävs för att inleda byggandet av två sammanlänkningar mellan Italien och Slovenien: ”Zaule-Dekani” och ”Redipuglia-Vrtojba”.
M7–21	Investeringar 6: Gränsöverskridande elsammanlänkningsprojekt mellan Italien och grannländer	Mål	Ökning av den nominella sammanlänkningskapaciteten mellan Italien och Slovenien efter slutförandet av arbetena		MW	0	250	KVARTAL 4	2025	Slutförande av sammanlänkningarna Italien-Slovenien: ”Zaule – Dekani” och ”Redipuglia – Vrtojba”. Efter slutförandet av arbetena på den italienska sidan ska den sammanlagda nominella kapaciteten i de två sammanlänkningarna mellan Italien och Slovenien ökas med 250 MW.
M7–22	Investeringar 7: Smarta nationella överföringsnät	Mål	Installation av 5G-utrustning eller IKT-arkitektur på stationer		Antal stationer	0	40	KVARTAL 2	2026	Den nya 5G-utrustningen eller IKT-arkitekturen ska installeras och införas på minst 40 stationer.
M7–23	Investeringar 7: Smarta nationella överföringsnät	Mål	Nytt system för förvaltning och kontroll av nätverk		Antal	0	250	KVARTAL 2	2026	Installation av säkert protokoll 104 (IEC 62351-protokoll) i minst 250 elstationer.
M7–24	Investeringar 7: Smarta nationella överföringsnät	Mål	Industriella sakernas internet		Antal	0	1 500	KVARTAL 2	2026	Industriella övervakningssystem för sakernas internet som installerats i minst 1 500 elpyloner för att samla in data som kan behandlas i ledningssystemet.
M7–25	Investeringar 8: Hållbar, cirkulär och säker försörjning av råvaror av avgörande betydelse	Milstolpe	Offentliggörande av rapporten om de framtida behoven av råvaror av avgörande betydelse och ekodesignens potential att minska efterfrågan på kritiska råvaror	Offentliggörande av rapporten	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2025	Rapporten ska innehålla en analys av de framtida behoven av råvaror av avgörande betydelse och ekodesignens potential att minska efterfrågan på kritiska råvaror.
M7–26	Investeringar 8: Hållbar, cirkulär och säker försörjning av råvaror av avgörande betydelse	Milstolpe	Geografiskt informationssystem (GIS) för utvinningsavfall för en hållbar, cirkulär och säker försörjning av kritiska råvaror	Offentliggörande av databasen	SAKNAS	SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 4	2025	Offentlig databas (geografiskt informationssystem) som möjliggör geolokalisering och visualisering av återvinningsbara resurser eller material i stadsmiljöer (stadsgruvor) samt befintligt avfall i övergivna gruvor.
M7–27	Investeringar 8: Hållbar, cirkulär och säker försörjning av råvaror av avgörande betydelse	Mål	Slutförande av FoU-projekt om ekodesign och urbana gruvor för en hållbar, cirkulär och trygg försörjning av kritiska råvaror		Antal	0	10	KVARTAL 2	2026	Slutförande av minst 10 FoU-projekt med inriktning på ekodesign och förbättring av insamling, logistik och återvinning av avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning – inbegripet vindturbinblad och solcellspaneler.
M7–28	Investeringar 8: Hållbar, cirkulär och säker försörjning av råvaror av avgörande betydelse	Mål	Utrustning för laboratorier som tillhör Teknikhubben för urban gruvdrift och ekodesign		Antal	0	6	KVARTAL 2	2026	Utrustning bestående av minst 6 laboratorier som tillhör Teknikhubben för urban gruvdrift och ekodesign. Laboratorierna ska möjliggöra samarbete mellan privata företag och forskningsinstitutioner för att söka efter lösningar som syftar till att öka återvinningen och återvinningen av kritiska råvaror med koppling till den gröna omställningen.
M7–29	Investeringar 9: Uppskalningsåtgärd: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.	Mål	Utbildning och fortbildning		Antal	280 000	281 750	KVARTAL 2	2026	Minst 281 750 offentliganställda vid andra offentliga förvaltningar har framgångsrikt slutfört utbildningsinitiativ (formell certifiering eller konsekvensbedömning). Minst 1 750 av dessa offentliganställda ska vara anställda i lokala offentliga förvaltningar och ha slutfört utbildningsinitiativ om den gröna omställningen, i enlighet med beskrivningen av åtgärden.
M7–30	Investeringar 10: Pilotprojekt om kompetens ”Crescere Green”	Mål	Tillhandahållande av utbildning för 20 000 personer		Antal	0	20 000	KVARTAL 2	2025	Pilotprojektet är organiserat i alla regioner, med deltagande av företag från den privata sektorn. Utbildningsanordnare ska vara certifierade (”accreditati”) ihela landet, i enlighet med regional lagstiftning. Utbildningsmodulerna ska vara inriktade på sektorsspecifik kompetens för den gröna omställningen, i överensstämmelse med de yrken som identifieras i kompetenspakten, och ska övervakas på nationell nivå. Minst 20 000 stödmottagare bland dem som omfattas av programmet för garanterad anställbarhet för arbetstagare har slutfört utbildningsmodulerna. Åtgärderna för att stärka den administrativa kapaciteten ska slutföras. Högst 4 % av resurserna ska avsättas för att stärka den administrativa kapaciteten hos de aktörer som deltar i planeringen och tillhandahållandet av utbildning.
M7–31	Investeringar 11: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster	Mål	Antal utsläppsfria tåg och antal transporter för samhällsomfattande tjänster	SAKNAS	Antal	0	69	KVARTAL 2	2026	Idrifttagande och förvärv av EG-försäkran om överensstämmelse i enlighet med artikel 15 i lagstiftningsdekret nr 57/2019 (dvs. Dichiarazione di verifica di conformità CE di cui all’art 15 del D.Lgs 57/2019) på minst 69 utsläppsfria tåg (elektriska eller vätgasdrivna bränsleceller) och 30 vagnar för samhällsomfattande tjänster utöver den rullande materiel som avses i investering 4.4.2 i del 2 i uppdrag 2 När det gäller samhällsomfattande tjänster/intercitat ska den rullande materiel som köps med medel från faciliteten för återhämtning och resiliens ägas av staten. När de befintliga leverantörernas tjänsteavtal löper ut ska denna rullande materiel därför göras tillgänglig för den nya tilldelade enheten i tjänsteavtalet i full överensstämmelse med förordning (EU) nr 1370/2007.
M7–32	Investering 12 Stödordning för utveckling av ett internationellt, industriellt och FoU-ledarskap för utsläppsfria bussar	Milstolpe	Genomförandeavtal	Genomförandeavtalets ikraftträdande				KVARTAL 1	2024	Genomförandeavtalets ikraftträdande.
M7–33	Investering 12 Stödordning för utveckling av ett internationellt, industriellt och FoU-ledarskap för utsläppsfria bussar	Mål	Rättsliga överenskommelser som undertecknats med slutliga stödmottagare		Procentandel (%)	0 %	100 %	KVARTAL 1	2026	Invitalia S.p.A. ska ha ingått rättsliga bidragsavtal med slutliga stödmottagare till ett belopp som är nödvändigt för att använda 100 % av RRF-investeringen i programmet (med beaktande av förvaltningsavgifter). Invitalia S.p.A. ska utarbeta en rapport med uppgifter om den procentandel av denna finansiering som bidrar till klimatmålen med hjälp av metoden i bilaga VI till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.
M7–34	Investering 12 Stödordning för utveckling av ett internationellt, industriellt och FoU-ledarskap för utsläppsfria bussar	Milstolpe	Ministeriet har slutfört investeringen	Överföringsintyg				KVARTAL 2	2025	Italien ska överföra 100 000 000 EUR till Invitalia S.p.A. för stödordningen.

FRÅGA3 Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet

Investering 13. Adriatiska linjen fas 1 (Sulmona kompressorstation och gasledning Sestino-Minerbio)

Syftet med denna investering är att förbättra energiinfrastruktur och energianläggningar för att tillgodose omedelbara behov av försörjningstrygghet för gas, inbegripet flytande naturgas, särskilt för att möjliggöra diversifiering av försörjningen i hela unionens intresse.

Syftet med investeringen är att stödja byggandet av en kompressorstation i Sulmona och en gasledning som förbinder knutpunkterna i Sestino och Minerbio, som en del av den adriatiska linjen. Den nybyggda infrastrukturen förväntas öka kapaciteten att transportera gas med 14 miljoner kubikmeter per dygn.

Italien ska identifiera status för situationsspecifika bevarandemål och vid behov se över miljökonsekvensbedömningarna (Valutazione Incidenza Ambientale) innan arbetet inleds i de berörda områdena.

Sulmonas kompressorstation och gasledningen Sestino-Minerbio ska byggas senast den 31 augusti 2026.

Investering 14. Infrastruktur för gränsöverskridande gasexport

Denna investering består i att uppgradera den befintliga gasinfrastrukturen som möjliggör export av naturgas via exitpunkten Tarvisio. Investeringen består i synnerhet i att bygga en ny elektrisk komprimeringsenhet vid kompressorstationen Poggio Renatico. Den nybyggda infrastrukturen förväntas öka kapaciteten att exportera gas via Tarvisio Exit Point med 8 miljarder kubikmeter per år.

Kompressionsenheten i Poggio Renatico kompressorstation ska byggas senast den 31 augusti 2026.

Investering 15. Transizione 5.0

Denna åtgärd stöder energiomställningen i produktionsprocesser till en energieffektiv, hållbar och förnybar produktionsmodell. Till följd av detta bör åtgärden leda till energibesparingar på 0.4 Mtoe i slutlig energianvändning under perioden 2024–2026.

Företag ska beviljas ett skattetillgodohavande som står i proportion till kostnaderna mellan den 1 januari 2024 och den 31 december 2025 om de investerar i

a)digitala tillgångar (4.0 materiella anläggningstillgångar, 4.0 immateriella anläggningstillgångar 135 )

b)tillgångar som är nödvändiga för egenproduktion och egenförbrukning från förnybara källor (med undantag för biomassa)

c)utbilda personalen i färdigheter för den gröna omställningen.

Skatteförmånen ska, i enlighet med minst tre tillkommande tröskelvärden, stå i proportion till minskningen av den slutliga energianvändningen (med minst 3 %) eller till de uppnådda energibesparingarna i de riktade processerna (på minst 5 % jämfört med den tidigare förbrukningen för sådana processer) i samband med investeringar i de tillgångar som avses i led a 136 .

Därför ska skatteförmånens intensitet öka i enlighet med certifierade energieffektivitetsförbättringar och uppnådda energibesparingar.

För att vara stödberättigande ska projektet certifieras av en oberoende utvärderare som intygar att innovationsprojektet på förhand uppfyller kriterierna för stödberättigande i samband med minskningen av den totala energiförbrukningen. Dessutom ska en efterhandscertifiering intyga det faktiska genomförandet av investeringarna i enlighet med bestämmelserna i förhandscertifieringen.

Minst 4 032 000 000 EUR av investeringen ska bidra till klimatförändringsmålen i enlighet med bilaga VI till RRF-förordningen. 137

Åtgärden består av en skattelättnadsordning och täcker kostnader som ska begäras under perioden 1 januari 2025–31 augusti 2026.

Upp till 1 % av målet ska anslås till utveckling av en it-plattform och därmed sammanhängande verksamhet för att i) hantera de certifieringar som läggs fram av bidragsmottagarna, II) underlätta bedömningen, utbytet och hanteringen av de uppgifter som används för analys, och iii) övervaknings- och kontrollverksamheten.

Dessutom ska åtgärden utvidga tillämpningsområdet för den vetenskapliga kommitté som inrättats genom delmål M1C2–1 (Transizione 4.0) för att senast den 31 augusti 2026 utarbeta en rapport med en bedömning av ändamålsenligheten hos de investeringar i den nationella planen för återhämtning och resiliens som omfattas av behörigheten för ministeriet för företag och Made i Italien (MIMIT) och eventuella synergier med andra EU-finansieringskällor inom sektorer som är strategiska för EU:s och medlemsstaternas konkurrenskraft och oberoende.

Investering 16. Stöd till små och medelstora företag för egenproduktion från förnybara energikällor

Denna åtgärd ska bestå av en offentlig investering i ett bidragssystem ”Stöd till små och medelstora företag för egenproduktion från förnybara energikällor” för att uppmuntra privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering i Italiens egenproduktion av energi från förnybara energikällor.

Programmet syftar till att stödja mikroföretag samt små och medelstora företag i genomförandet av investeringsprogram som syftar till egenproduktion av energi från förnybara energikällor.

Systemet ska fungera genom att bidrag ges direkt till den privata sektorn. På grundval av investeringen i faciliteten för återhämtning och resiliens syftar ordningen till att inledningsvis tillhandahålla minst 320 000 EUR i bidrag.

Programmet ska förvaltas av Invitalia SpA som genomförandepartner. Programmet ska omfatta följande produktlinjer:

- icke återbetalningspliktiga bidrag – som i genomsnitt motsvarar omkring 50 % av den totala investeringen – för inköp av system och tillhörande digital teknik, som möjliggör direkt produktion av energi från förnybara energikällor för omedelbar egenförbrukning eller genom system för ackumulering/lagring.

För att genomföra investeringen i stödordningen ska Italien och Invitalia SpA underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande innehåll:

1.Beskrivning av stödordningens beslutsprocess: Det slutliga investeringsbeslutet för ordningen ska fattas av en investeringskommitté eller ett annat relevant motsvarande styrande organ och godkännas med en majoritet av rösterna från ledamöter som är oberoende av regeringen.

2.Nyckelkrav i den tillhörande investeringspolicyn, som ska omfatta följande:

a)En beskrivning av den typ av stöd som tillhandahålls och stödberättigande slutliga stödmottagare.

b)Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.

c)Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). När det gäller allmänt stöd till företag ska investeringspolicyn särskilt utesluta företag med väsentligt fokus 138 på följande sektorer: i) Produktion av energi baserad på fossila bränslen och därmed sammanhängande verksamhet 139 . II) Energiintensiva industrier och/eller industrier med höga CO2-utsläpp 140 . III) Produktion, uthyrning eller försäljning av förorenande fordon 141 . IV) Insamling, behandling och slutförvaring av avfall 142 , v) bearbetning av kärnbränsle, produktion av kärnenergi. Dessutom ska investeringspolicyn kräva att de slutliga stödmottagarna följer relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.

d)Kravet att de slutliga stödmottagarna inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.

3.Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, avgiftsstrukturen för genomförandepartnern och kravet att investera eventuella outnyttjade intäkter från systemet, även efter 2026, för samma politiska ändamål.

4.Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, bland annat följande:

I)En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om den mobiliserade investeringen.

II)En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa att bedrägerier, korruption och intressekonflikter förebyggs, upptäcks och korrigeras.

III)Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigad i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan den åtar sig att finansiera en insats.

IV)Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från Invitalia SpA. Dessa revisioner ska verifiera i) att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter, II) efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada, reglerna för statligt stöd och klimatmålskraven. och iii) att kravet på att de slutliga stödmottagarna inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i det tillämpliga genomförandeavtalet iakttas.

5.Krav för klimatinvesteringar som genomförs av genomförandepartnern: 320 000 000 EUR av RRF-investeringen i faciliteten ska bidra till klimatförändringsmålen i enlighet med bilaga VI till RRF-förordningen. 143

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 augusti 2026.

Investering 17. Finansieringsinstrument för energirenovering av offentliga och subventionerade bostäder samt låginkomsthushåll och utsatta hushåll

Syftet med åtgärden är att stödja renovering av låginkomsthushåll och utsatta hushåll och minska energifattigdomen. Denna åtgärd ska bestå av en offentlig investering i en facilitet, finansieringsinstrumentet för att minska energifattigdomen, för att uppmuntra privata investeringar och förbättra tillgången till finansiering av energirenoveringar i subventionerade och offentliga bostäder och uppnå en förbättring av energieffektiviteten på minst 30 %.

Faciliteten ska förvaltas av genomförandepartnern. Detta kan vara Cassa Depositi e Prestiti eller Europeiska investeringsbanken. Cassa Depositi e Prestiti och Europeiska investeringsbanken får också agera tillsammans med genomförandepartner. Genomförandepartnern ska förtydligas i de ytterligare specifikationerna i de operativa arrangemangen. Faciliteten ska fungera genom att tillhandahålla bidrag och/eller subventionerade lån till energitjänsteföretag för energieffektivitetsrenovering av bostadsenheter.

På grundval av investeringen i faciliteten för återhämtning och resiliens syftar faciliteten till att till en början tillhandahålla minst 1 381 000 000 EUR i ekonomiskt stöd.

Faciliteten ska omfatta följande produktlinjer:

·Allmännyttiga bostäder:

Denna produktlinje ska ge ekonomiskt stöd i form av bidrag, räntesubventioner, subventionerade lån och marknadslån till energitjänstföretag för energirenovering av allmännyttiga bostäder.

·Subventionerade bostäder:

Denna produktlinje ska ge ekonomiskt stöd i form av bidrag, räntesubventioner, subventionerade lån och marknadslån till energitjänsteföretag för energirenovering av subventionerade bostäder.

·Energirenoveringar i låginkomsthushåll i flerfamiljshus:

Denna produktlinje ska ge ekonomiskt stöd i form av bidrag, räntesubventioner, subventionerade lån och marknadslån till energitjänsteföretag för energirenoveringar i låginkomsthushåll och utsatta hushåll i flerfamiljshus.

Två tredjedelar av faciliteten ska avsättas för energirenovering av offentliga bostäder och subventionerade bostäder. en tredjedel ska avsättas för energirenoveringar i låginkomsthushåll i flerfamiljshus.

För att genomföra investeringen i faciliteten ska Italien och genomförandepartnern underteckna ett genomförandeavtal som ska innehålla följande innehåll:

2.Nyckelkrav i den tillhörande investeringspolicyn, som ska omfatta följande:

a.En beskrivning av den eller de finansiella produkterna och de stödberättigade slutliga stödmottagarna 144 .

b.Kravet på att alla investeringar som får stöd ska vara ekonomiskt bärkraftiga.

c.Kravet att följa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Investeringspolicyn ska särskilt utesluta följande förteckning över verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) Verksamhet och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 145 , ii) verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 146 , iii) verksamheter och tillgångar som rör avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 147 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 148 .

d.Kravet att facilitetens slutliga stödmottagare inte ska få stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad.

3.Det belopp som omfattas av genomförandeavtalet, avgiftsstrukturen för genomförandepartnern och kravet att återinvestera återflöden i enlighet med facilitetens investeringspolicy, såvida de inte används för att betala tillbaka lån från faciliteten för återhämtning och resiliens.

4.Övervaknings-, revisions- och kontrollkrav, bland annat följande:

a.En beskrivning av genomförandepartnerns övervakningssystem för att rapportera om den mobiliserade investeringen.

b.En beskrivning av genomförandepartnerns förfaranden som ska säkerställa att bedrägerier, korruption och intressekonflikter förebyggs, upptäcks och korrigeras.

c.Skyldigheten att kontrollera att varje insats är stödberättigad i enlighet med kraven i genomförandeavtalet innan den åtar sig att finansiera en insats.

d.Skyldigheten att utföra riskbaserade efterhandsrevisioner i enlighet med en revisionsplan från Cassa Depositi e Prestiti och/eller Europeiska investeringsbanken. Dessa revisioner ska verifiera i) att kontrollsystemen är effektiva, inbegripet upptäckt av bedrägerier, korruption och intressekonflikter, II) efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada, reglerna för statligt stöd och klimatmålskraven. och iii) att kravet på att facilitetens slutliga stödmottagare inte har fått stöd från andra unionsinstrument för att täcka samma kostnad respekteras. Revisionerna ska också kontrollera transaktionernas laglighet och att villkoren i det tillämpliga genomförandeavtalet iakttas.

Krav för klimatinvesteringar som genomförs av genomförandepartnern: 1 381 000 000 EUR av RRF-investeringen i faciliteten ska bidra till klimatförändringsmålen i enlighet med bilaga VI till RRF-förordningen. 149

FRÅGA4 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Milstolpe /Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet för åtgärd	Baslinjen	Mål	Kvartalet	Året
M7–35	Investeringar 13: Adriatiska linjen fas 1 (Sulmona kompressorstation och gasledning Sestino-Minerbio)	Milstolpe	Antagande och uppdatering av relevanta miljökonsekvensbedömningar (VIncA)	SSCO:er har identifierats och VincA reviderats och antagits i enlighet med detta.				KVARTAL 1	2024	De italienska myndigheterna ska ·Fastställa områdesspecifika bevarandemål för de Natura 2000-områden som påverkas av projektet i enlighet med den metod som ministeriet för miljö och energitrygghet antog 2022 och 2023. ·Kontrollera de lämpliga bedömningar som redan gjorts enligt habitatdirektivet (VINCA) mot bakgrund av de nyligen inrättade SSCO:erna. ·Uppdatera (vid behov) de lämpliga bedömningar (VINCA) som redan gjorts enligt habitatdirektivet i enlighet med de nationella riktlinjerna av den 28 december 2019 och se till att de integreras i det övergripande förfarandet för miljökonsekvensbedömning.
M7–36	Investeringar 13: Adriatiska linjen fas 1 (Sulmona kompressorstation och gasledning Sestino-Minerbio)	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt	Meddelande om tilldelning av kontrakt				KVARTAL 2	2024	Meddelande om tilldelning av alla kontrakt för de arbeten som krävs för att färdigställa kompressorstationen i Sulmona och gasledningen Sestino-Minerbio.
M7–37	Investeringar 13: Adriatiska linjen fas 1 (Sulmona kompressorstation och gasledning Sestino-Minerbio)	Milstolpe	Slutförande av bygg- och anläggningsarbeten	Anmälan om slutförande av bygg- och anläggningsarbeten				KVARTAL 2	2026	Sulmonas kompressorstation och gasledningen Sestino-Minerbio ska slutföras.
M7–38	Investeringar 14: Infrastruktur för gränsöverskridande gasexport	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt	Meddelande om tilldelning av kontrakt				KVARTAL 2	2024	Meddelande om tilldelning av samtliga kontrakt avseende de arbeten som är nödvändiga för att färdigställa kompressorstationen i Poggio Renatico
M7–39	Investeringar 14: Infrastruktur för gränsöverskridande gasexport	Milstolpe	Slutförande av bygg- och anläggningsarbeten	Anmälan om slutförande av bygg- och anläggningsarbeten				KVARTAL 2	2026	Kompressionsenheten i kompressorstationen Poggio Renatico ska fyllas i.
M7–40	Investeringar 15: Transizione 5.0 Grön	Milstolpe	Ikraftträdande av den rättsakt som fastställer kriterierna för stödberättigande interventioner	Bestämmelse i lag som anger inträdet i lagens giltighet				KVARTAL 1	2024	Rättsakten ska göra skattelättnader under omställning 5.0 tillgängliga för potentiella mottagare och fastställa kriterierna för stödberättigande, även i form av minsta energibesparingar, och det högsta utgiftstaket för åtgärden.
M7–41	Investeringar 15: Transizione 5.0 Grön	Mål	Beviljande av medel från faciliteten för återhämtning och resiliens		Beviljade medel (euro)	0	6 300 000 000	KVARTAL 2	2026	Meddelande om beviljande av alla medel från faciliteten för återhämtning och resiliens som öronmärkts för denna investering. För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också offentliggörandet av den rapport som utvärderar investeringarna i faciliteten för återhämtning och resiliens under ansvar av ministeriet för företag och Made i Italien.
M7–42	Investeringar 15: Transizione 5.0 Grön	Mål	0.4 Mtoe energibesparingar i slutlig energianvändning under perioden 2024–2026		Mtoe	0	0.4	KVARTAL 2	2026	Investeringen ska generera energibesparingar på 0.4 MTOE i slutlig energianvändning under perioden 2024–2026.
M7–43	Investeringar 16: Stöd till små och medelstora företag för egenproduktion från förnybara energikällor	Milstolpe	Genomförandeavtal	Genomförandeavtalets ikraftträdande				KVARTAL 4	2024	Genomförandeavtalets ikraftträdande.
M7–44	Investeringar 16: Stöd till små och medelstora företag för egenproduktion från förnybara energikällor	Milstolpe	Ministeriet för företag och Made i Italien har slutfört överföringen av medel till Invitalia.	Överföringsintyg				KVARTAL 4	2024	Italien ska överföra 320 000 000 EUR till Invitalia för faciliteten.
M7–45	Investeringar 16: Stöd till små och medelstora företag för egenproduktion från förnybara energikällor	Mål	Rättsliga överenskommelser med slutliga stödmottagare	SAKNAS	Procentandel (%)	0	100 %	KVARTAL 2	2026	Invitalia S.p.A. ska ha ingått rättsliga avtal med de slutliga stödmottagarna om ett belopp som är nödvändigt för att använda 100 % av RRF-investeringen i programmet (med beaktande av förvaltningsavgifter). Invitalia S.p.A. ska utarbeta en rapport med uppgifter om den procentandel av denna finansiering som bidrar till klimatmålen med hjälp av metoden i bilaga VI till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.
M7–46	Investeringar 17: Finansieringsinstrument för energirenovering av offentliga och subventionerade bostäder	Milstolpe	Fastställande av målet för uppdragsbeskrivningen	Ikraftträdande av rättsakten med definition av det finansiella instrumentets mandat				KVARTAL 3	2024	Fastställa mandatet för finansieringsinstrumentet, som ska inriktas på offentliga och subventionerade bostäder och energirenoveringar i låginkomsthushåll och utsatta hushåll i flerfamiljshus.
M7–47	Investeringar 17: Finansieringsinstrument för energirenovering av offentliga och subventionerade bostäder	Milstolpe	Genomförandeavtal	Genomförandeavtalets ikraftträdande				KVARTAL 2	2025	Genomförandeavtalets ikraftträdande i enlighet med de krav som anges i beskrivningen av åtgärden. Genomförandeavtalet ska särskilt innehålla kriterier för stödberättigande när det gäller den minsta förbättring av energieffektiviteten som instrumentet ska uppnå (minst 30 % minskning av efterfrågan på primärenergi) och de berättigade hushållen (där stödberättigande fastställs på grundval av deras sårbarhet).
M7–48	Investeringar 17: Finansieringsinstrument för energirenovering av offentliga och subventionerade bostäder	Milstolpe	Ministeriet har slutfört investeringen	Överföringsintyg		SAKNAS	SAKNAS	KVARTAL 2	2025	Italien ska överföra 1 381 000 000 EUR till genomförandepartnern för faciliteten.
M7–49	Investeringar 17: Finansieringsinstrument för energirenovering av offentliga och subventionerade bostäder	Mål	Rättsliga överenskommelser som undertecknats med slutliga stödmottagare		Procentandel (%)	0 %	100 %	KVARTAL 2	2026	Genomförandepartnern ska ha ingått rättsliga finansieringsavtal med energitjänsteföretag till ett belopp som är nödvändigt för att använda 100 % av RRF-investeringen i faciliteten (med beaktande av förvaltningsavgifter). I finansieringsavtalet med energitjänsteföretag ska det anges vilken tillgång som kommer att bli föremål för energieffektivitetsrenovering. 100 % av denna finansiering ska bidra till klimatmålen med hjälp av metoden i bilaga VI till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

2.Beräknad total kostnad för återhämtnings- och resiliensplanen

Den beräknade totala kostnaden för Italiens plan för återhämtning och resiliens är 194 415 951 466 EUR.

AVSNITT 2: EKONOMISKT STÖD

1.Ekonomiska bidrag

De delbetalningar som avses i artikel 2.2 ska organiseras på följande sätt:

1.1.Första inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M1C1–51	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Ikraftträdande av primärlagstiftning om styrningen av den italienska planen för återhämtning och resiliens
M1C1–52	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Ikraftträdande av primärlagstiftning om förenkling av administrativa förfaranden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.
M1C1–53	Investeringar 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.	Milstolpe	Ikraftträdande av primärlagstiftning för att tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens
M1C1–69	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av förordningen om förenkling av systemet för offentlig upphandling
M1C1–1	Reform 1.1: IKT-upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftningsdekret om reform 1.1 ”IKT-upphandling”
M1C1–2	Reform 1.3: Molntjänster i första hand och interoperabilitet	Milstolpe	Ikraftträdande av lagdekret om reform 1.3 ”Cloud First and Interoperability”
M1C1–29	Reform 1.4: Reform av civilrätten	Milstolpe	Ikraftträdande av bemyndigandelagstiftning för reformen av civilrätten
M1C1–30	Reform 1.5: Reform av straffrätten	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftning som möjliggör straffrättsliga reformer
M1C1–31	Reform 1.6: Reform av insolvensramen	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftning som möjliggör insolvensreformer
M1C1–32	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för tvistemåls-, straff- och förvaltningsdomstolar	Milstolpe	Ikraftträdande av särskild lagstiftning om rekrytering inom ramen för den nationella återhämtningsplanen för återhämtning och resiliens
M1C1–54	Investeringar 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.	Mål	Avslutad rekrytering av experter för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens
M1C1–55	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Utvidga den metod som tillämpas på Italiens plan för återhämtning och resiliens till att även omfatta den nationella budgeten för att öka utnyttjandet av investeringar
M1C1–68	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Databassystem för revision och kontroller: information för övervakning av genomförandet av RRF
M1C1–71	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av alla lagar, förordningar och genomförandeakter (inklusive sekundärlagstiftning) som krävs för systemet för offentlig upphandling
M1C1–100	Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen	Milstolpe	Ikraftträdande av lagbestämmelser som förbättrar effektiviteten i utgiftsöversynen – förstärkning av finansministeriet
M1C1–101	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Milstolpe	Antagande av en översyn av möjliga åtgärder för att minska skatteundandragande
M1C2–1	Investeringar 1: Omställning 4.0	Milstolpe	Ikraftträdande av rättsakter för att göra skatteavdrag under övergången 4.0 tillgängliga för potentiella stödmottagare och inrättande av en vetenskaplig kommitté
M1C3–8	Investering – 4.1 Digitala knutpunkter för turism	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för utveckling av portalen för digital turism
M2C2–7	Reform 2 Ny lagstiftning för att främja produktion och konsumtion av förnybar gas	Milstolpe	Ikraftträdandet av ett lagdekret för att främja användningen av förnybar gas för användning av biometan inom transport-, industri- och bostadssektorerna och ett genomförandedekret som fastställer villkoren och kriterierna för dess användning och det nya incitamentsystemet.
M2C2–37	Reform 5: Smartare förfaranden för projektutvärdering inom sektorn för lokala kollektivtrafiksystem med fasta installationer och inom sektorn för snabba masstransporter	Milstolpe	Ikraftträdande av en lagdekret
M2C2–41	Investeringar 5.3: Elektriska bussar	Milstolpe	Ikraftträdande av ett ministerdekret som fastställer mängden tillgängliga resurser för att uppnå syftet med interventionen (bussförsörjningskedjan)
M2C3–1	Investering 2.1 – Förstärkning av miljöbonusen för energieffektivitet	Milstolpe	Ikraftträdande av förlängningen av Superbonus
M2C4–3	Reform 4.2 ”Åtgärder för att säkerställa full förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster”	Milstolpe	Reform av den rättsliga ramen för bättre förvaltning och hållbar vattenanvändning
M3C2–3	Reform 2.1 – Genomförande av en enda tullkontaktpunkt (”Sportello Unico Doganale”)	Milstolpe	Ikraftträdande av dekretet om den gemensamma tullenheten (Sportello Unico Doganale)
M4C1–1	Reform 1.5: Reform av grupper med universitetsexamen. Reform 1.6: Möjliggöra reformer av universitetsexamina, Reform 4.1: Ph.D. Program för reform	Milstolpe	Ikraftträdande av reformerna av systemet för högre utbildning för att förbättra utbildningsresultaten (primärrätt) om a) möjliggöra universitetsexamina. grupper med universitetsexamen. c) Reformen av doktorandprogram
M4C1–2	Investeringar 1.7: Stipendier för tillträde till universitet	Milstolpe	Ikraftträdande av ministerdekret om reform av stipendier för att förbättra tillgången till högre utbildning
M5C1–1	Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning	Milstolpe	Ikraftträdandet av det interministeriella dekretet om inrättande av ett nationellt program för garanterad anställbarhet för arbetstagare och ett interministeriellt dekret om upprättande av en nationell plan för ny kompetens
M5C2–1	Reform 1 – Ramlag för funktionshinder	Milstolpe	Ramlagen träder i kraft för att stärka funktionshindrades självständighet.
M5C2–5	Investeringar 1 – Stöd till utsatta personer och förebyggande av institutionalisering	Milstolpe	Ikraftträdande av den operativa planen
		Delbetalning, belopp	11 494 252 874 EUR

1.2.Andra inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M2C4–5	Investeringar 3.2: Digitalisering av nationalparker	Milstolpe	Ikraftträdande av den administrativa förenklingen och utvecklingen av digitala tjänster för besökare i nationalparker och marina skyddsområden
M5C2–9	Investering 3 – Bostad först och servicecenter	Milstolpe	Ikraftträdande av den operativa planen för projekt för bostäder, första- och poststationer, med fastställande av kraven för projekt som kan läggas fram av lokala enheter, och utlysning av inbjudan att lämna förslag
M1C1–33	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar	Mål	Inledande av rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar
M1C1–56	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Ikraftträdande av bemyndigandelagstiftningen för reformen av den offentliga sysselsättningen
M1C1–70	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av översynen av lagen om offentlig upphandling (D.Lgs. n. 50/2016)
M1C1–103	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Milstolpe	Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning och bestämmelser samt slutförande av administrativa processer för att uppmuntra efterlevnad av skatteregler och förbättra revisioner och kontroller
M1C1–104	Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen	Milstolpe	Antagande av besparingsmål för utgiftsöversyner för åren 2023–2025
M1C3–11	Investering 1.3 – Förbättra energieffektiviteten i biografer, teatrar och museer	Milstolpe	Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: att förbättra energieffektiviteten på kulturområdet
M2C1–1	Reform 1.1 – Nationell strategi för cirkulär ekonomi	Milstolpe	Ikraftträdande av ministerdekretet om antagande av den nationella strategin för den cirkulära ekonomin
M2C1–2	Reform 1.3 – Tekniskt stöd till lokala myndigheter	Milstolpe	Godkännande av avtal om utarbetande av handlingsplanen för kapacitetsuppbyggnad till stöd för lokala offentliga myndigheter
M2C1–11	Investeringar 3.3: Kultur och medvetenhet om miljöfrågor och utmaningar	Milstolpe	Lansering av webbplattform och avtal med författare
M2C2–18	Investering 3.5 Forskning och utveckling av vätgas	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga FoU-kontrakt till forskningsprojekt om vätgas
M2C2–21	Reform 4 Åtgärder för att främja vätgasens konkurrenskraft	Milstolpe	Ikraftträdande av skatteincitament
M2C2–38	Investeringar 5.1: Förnybara varor och batterier	Milstolpe	Ikraftträdande av ett ministerdekret
M2C2–42	Investeringar 5.4: Stöd till nystartade företag och riskkapital som är aktiva i den ekologiska omställningen	Milstolpe	Undertecknande av finansieringsavtalet
M2C3–4	Reform 1.1: Förenkling och påskyndande av förfaranden för insatser för energieffektivitet	Milstolpe	Förenkling och påskyndande av förfaranden för insatser för energieffektivitet
M2C4–1	Reform 2.1. Förenkling och påskyndande av förfarandena för att genomföra insatser mot hydrogeologisk instabilitet	Milstolpe	Ikraftträdande av förenklingen av den rättsliga ramen för bättre hantering av hydrologiska risker
M2C4–4	Reform 4.2 Åtgärder för att säkerställa fullständig förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster	Milstolpe	Ikraftträdande av den nya rättsliga ramen för bevattningsändamål
M4C1–3	Reform 2.1: Rekrytering av lärare	Milstolpe	Reformen av läraryrket träder i kraft.
M4C1–4	Investeringar 3.2: Skola 4.0: innovativa skolor, ledningar, nya klassrum och workshoppar	Milstolpe	Skola 4.0-planen för att främja den digitala övergången i det italienska skolsystemet har antagits
M4C2–4	Reform 1.1: Genomförande av FoU-stödåtgärder för att främja förenkling och rörlighet	Milstolpe	Ikraftträdande av ministerdekret om förenkling av FoU och rörlighet i samband med den ordinarie finansieringsfonden.
		Delbetalning, belopp	11 494 252 874 EUR

1.3.Tredje inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M2C4–2	Reform 4.2 ”Åtgärder för att säkerställa full förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster”	Milstolpe	Ikraftträdande av reformen för att säkerställa full förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster
M1C1–3	Investeringar 1.1: Digital infrastruktur	Milstolpe	Slutförande av Polo Strategico Nazionale (PSN)
M1C1–4	Investeringar 1.3.1: Nationell plattform för digitala data	Milstolpe	Den nationella plattformen för digitala data är operativ
M1C1–5	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Milstolpe	Inrättande av den nya nationella byrån för it-säkerhet
M1C1–6	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Milstolpe	Inledande införande av nationella cybersäkerhetstjänster
M1C1–7	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Milstolpe	Start av nätverket av laboratorier för säkerhetskontroll och cybersäkerhetscertifiering
M1C1–8	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Milstolpe	Aktivering av en central revisionsenhet för PSNC NIS-säkerhetsåtgärder
M1C1–9	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Mål	Stöd till uppgradering av säkerhetsstrukturer T1
M1C1–10	Reform 1.2: Stöd till omvandling	Milstolpe	Ikraftträdande av omvandlingsteamet och det nya företaget
M1C1–34	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för tvistemåls- och brottmålsdomstolar	Mål	Inledande av rekryteringsförfaranden för tvistemåls- och brottmålsdomstolar
M1C1–35	Reform 1.7: Reform av skattedomstolarna	Milstolpe	Omfattande reform av skattedomstolarna i första och andra instans
M1C1–36	Reformerna 1.4, 1.5 och 1.6: Reform av civil- och straffrätten samt insolvensreformen	Milstolpe	Ikraftträdande av delegerade akter för civil- och straffrättsliga reformer och insolvensreformen
M1C1–57	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Ikraftträdande av administrativa förfaranden för den förenklingsreform som syftar till att genomföra RF
M1C1–102	Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen	Milstolpe	Antagande av en rapport om effektiviteten i de metoder som används av utvalda offentliga förvaltningar för att utarbeta och genomföra sparplaner
M1C1–105	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Mål	Fler ”fullgörandebrev”
M1C1–106	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Mål	Minskning av antalet falska positiva ”fullgörandebrev”
M1C1–107	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Mål	Ökning av skatteintäkterna från ”fullgörandebrev”
M1C2–6	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2021
M1C2–7	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av alla energirelaterade genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning (om nödvändigt)
M1C2–8	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av alla genomförandeåtgärder (inbegripet sekundärlagstiftning, om nödvändigt) för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av de åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2021
M1C3–6	Reform – 3.1 Minimimiljökriterier för kulturevenemang	Milstolpe	Ikraftträdande av ett dekret om fastställande av sociala och miljömässiga kriterier vid offentlig upphandling av offentligt finansierade kulturevenemang
M2C1–3	Investeringar 2.1: Logistikplan för jordbruks-, fiske- och vattenbrukssektorerna, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial	Milstolpe	Offentliggörande av slutlig rangordning inom ramen för incitamentsystemet för logistik
M2C1–4	Investeringar 2.2: Agrosolenergipark	Mål	Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen
M2C2–8	Investering 2.1 Stärka smarta nät	Milstolpe	Tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för att öka nätkapaciteten
M2C2–12	Investering 2.2 Interventioner för att öka kraftnätets motståndskraft	Milstolpe	Tilldelning av projekt för att öka elnätets motståndskraft
M3C2–1	Reform 1.1 – Förenkling av förfarandena för den strategiska planeringsprocessen	Milstolpe	Ikraftträdande av lagändringar som rör förenklingen av förfarandena för den strategiska planeringsprocessen
M3C2–2	Reform 1.2 – Konkurrenskraftig tilldelning av koncessioner i italienska hamnar	Milstolpe	Ikraftträdande av förordningen om hamnkoncessioner
M3C2–4	Reform 1.3 – Förenkling av tillståndsförfarandena för kallstrykningsanläggningar	Milstolpe	Ikraftträdande av förenklingen av tillståndsförfarandena för kallstrykningsanläggningar
M4C1–5	Reform 1.3: Omorganisering av skolsystemet. Reform 1.2: Reform av systemet för högre yrkesutbildning (ITS). Reform 1.1: Reform av tekniska institut och yrkesinstitut. Reform 1.4: Reform av ”orienteringssystemet”	Milstolpar	Ikraftträdande av reformerna av grundskole- och gymnasieutbildningen för att förbättra utbildningsresultaten
M4C1–6	Reform 2.2: Avancerad högre utbildning och fortbildning för skolledare, lärare, administrativ och teknisk personal	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftning som syftar till att bygga upp ett utbildningssystem av hög kvalitet för skolan.
M4C2–1	Investeringar 1.2: Finansiering av projekt som läggs fram av unga forskare	Mål	Antal studenter som beviljats forskningsbidrag
M5C1–2	Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning	Milstolpe	Alla planer för de offentliga arbetsförmedlingarna träder i kraft på regional nivå
M5C1–6	Investering 1 – Stärka de offentliga arbetsförmedlingarna	Mål	De offentliga arbetsförmedlingarna genomför den verksamhet som planeras i förstärkningsplanen under treårsperioden 2021–2023.
M5C1–8	Reform 2 – Odeklarerat arbete	Milstolpe	En nationell plan och en färdplan för att bekämpa odeklarerat arbete inom alla ekonomiska sektorer träder i kraft.
M5C1–12	Investering 2 – System för jämställdhetscertifiering	Milstolpe	Ikraftträdande av ett system för jämställdhetscertifiering och tillhörande incitamentsmekanismer för företag
M5C2–7	Investering 2 – Självständighetsmönster för personer med funktionsnedsättning	Mål	De sociala distrikten har genomfört minst ett projekt för renovering av bostadsutrymmen och/eller tillhandahållande av IKT-utrustning till funktionshindrade, åtföljt av utbildning i digital kompetens.
M5C3–1	Investeringar 1.1.1: Inre kapital – Förbättring av samhällstjänster och samhällsinfrastruktur	Milstolpe	Tilldelning av anbud för insatser för att förbättra sociala tjänster och infrastrukturer i Innerområden och för stöd till apotek i kommuner med färre än 3000 invånare
M6C2–1	Reform 1: Se över och uppdatera den nuvarande rättsliga ramen för de vetenskapliga instituten för hotell- och restaurangverksamhet (IRCCS) och hälsovårdsministeriets forskningspolitik för att stärka kopplingen mellan forskning, innovation och hälso- och sjukvård.	Milstolpe	Ikraftträdandet av det lagstiftningsdekret som syftar till en omorganisation av de bestämmelser som reglerar de vetenskapliga instituten för sjukhusvård och sjukhusvård (IRCSS)
		Delbetalning, belopp	11 494 252 874 EUR

1.4.Fjärde inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M1C1–11	Investeringar 1.6.6: Digitalisering av finanspolisen	Mål	Finanspolisen – Inköp av professionella datavetenskapstjänster T1
M1C1–72	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Milstolpe	Åtgärder för att minska sena betalningar från den offentliga förvaltningen till företag godkänns.
M1C1–73	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av reformen av lagen om offentlig upphandling
M2C2–14	Investering 3.3 Vätgasprovning för vägtransporter	Milstolpe	Tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för utveckling av laddningsstationer baserade på vätgas
M2C2–16	Investering 3.4 Vätgasprovning för järnvägsmobilitet	Milstolpe	Tilldelning av resurser för vätgasprovning för järnvägsmobilitet
M2C2–20	Reform 3 Administrativ förenkling och minskning av rättsliga hinder för vätgasutbyggnad	Milstolpe	Ikraftträdande av nödvändiga lagstiftningsåtgärder
M5C2–3	Reform 2 – Reformen för äldre personer som inte är självförsörjande	Milstolpe	Ikraftträdande av en ramlag som stärker åtgärderna till förmån för äldre personer som inte är självförsörjande
M1C1–37	Reformerna 1.4 och 1.5: Reform av civil- och straffrätten	Milstolpe	Den civilrättsliga och straffrättsliga reformen träder i kraft
M1C1–58	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Ikraftträdande av rättsakter om reformen av den offentliga sysselsättningen
M1C1–74	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av alla nödvändiga genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning för reformen om förenkling av reglerna för offentlig upphandling
M1C1–109	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Mål	Inlämning av de första förhandsifyllda momsdeklarationerna
M2C2–27	Investering 4.3 Installation av laddningsinfrastruktur	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för installation av laddningsinfrastruktur M1
M2C2–33	Investeringar 4.4.2: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för att stärka den regionala kollektivtrafikflottan med utsläppsfria tåg och samhällsomfattande tjänster
M2C3–2	Investering 2.1 – Förstärkning av miljöbonusen för energieffektivitet	Mål	Renovering av byggnader Superbonus T1
M4C1–9	Investeringar 1.1: Plan för förskolor och förskolor samt förskoleverksamhet och barnomsorg	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för att bygga, renovera och garantera säkerheten i förskolor, förskolor och förskoleverksamhet och barnomsorg
M5C3–8	Investeringar 1.3: Strukturerade sociopedagogiska insatser för att bekämpa utbildningsfattigdom i syd till stöd för den tredje sektorn	Mål	Utbildningsstöd till minderåriga (första omgången)
		Delbetalning, belopp	2 315 646 882 EUR

1.5.Femte inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn
M1C2–4	Reform 1: Reform av systemet för industriell äganderätt	Milstolpe	Ikraftträdande av ett lagdekret som syftar till att reformera den italienska lagen om industriell äganderätt och de relevanta genomförandeakterna
M1C3–4	Investering – 1.3 Förbättra energieffektiviteten i biografer, teatrar och museer	Mål	Inläggen på statliga museer och kulturplatser, teaterhallar och biografer avslutade (första omgången)
M1C1–12	Investering 1.3.2: En gemensam digital ingång	Mål	Gemensam digital ingång
M1C1–13	Investeringar 1.4.6: Rörlighet som tjänst för Italien	Milstolpe	Rörlighet som en tjänst lösningar M1
M1C1–38	Reform 1.8: Digitalisering av rättsväsendet	Milstolpe	Digitalisering av rättssystemet
M1C1–59	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Ikraftträdande av strategisk personalförvaltning inom den offentliga förvaltningen
M1C1–73quater	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av riktlinjer för upphandling under EU:s tröskelvärde
M1C1–75	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Fullt fungerande nationellt e-upphandlingssystem
M1C1–84	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Mål	Genomsnittlig tid mellan offentliggörandet och tilldelningen av kontraktet
M1C1–85	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Mål	Genomsnittlig tid mellan tilldelningen av kontraktet och förverkligandet av infrastrukturen
M1C1–86	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Mål	Tjänstemän som utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga köpare
M1C1–87	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Mål	Upphandlande myndigheter som använder dynamiska inköpssystem
M1C1–110	Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen	Milstolpe	Omklassificering av den allmänna statsbudgeten, med hänvisning till miljöutgifter och utgifter som främjar jämställdhet
M1C2–9	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2022
M1C2–10	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av alla genomförandeåtgärder (inbegripet sekundärlagstiftning, om nödvändigt) för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av de åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2022
M1C3–7	Investering – 3.3 Kapacitetsuppbyggnad för kulturaktörer för att hantera den digitala och gröna omställningen.	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt med den genomförande organisationen/stödmottagarna för alla insatser för att hantera den digitala och gröna omställningen för kulturaktörer
M2C1–5	Investeringar 2.2: Agrosolenergipark	Mål	Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen
M2C2–22	Investering 4.1 Investeringar i mjuk rörlighet (nationell plan för cykelvägen)	Mål:	Cykelbanor T1
M4C1–10	Reform 2.1: Rekrytering av lärare. Reform 1.3: Omorganisering av skolsystemet. Reform 1.2: Reform av systemet för högre yrkesutbildning (ITS). Reform 1.4: Reform av ”orienteringssystemet”. Reform 1.5: Reform av grupper med universitetsexamen. Reform 1.6: Möjliggörande av reformer av universitetsexamina	Milstolpe	Ikraftträdande av förordningar för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av alla åtgärder som rör reformer av grundskole-, gymnasie- och högskoleutbildning, vid behov
M4C1–11	Investeringar 1.7: Stipendier för tillträde till universitet	Mål	Stipendium från universitet
M5C3–3	Investeringar 2: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar	Mål	Stöd till apotek på landsbygden i kommuner, hamnar eller bostadsområden med färre än 5 000 invånare (första omgången)
M1C1–113	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Mål	Fler ”fullgörandebrev”
M1C1–114	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Mål	Ökning av skatteintäkterna från ”fullgörandebrev”
		Delbetalning, belopp	3 731 584 EUR 149

1.6.Sjätte inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M1C1–14a	Reform 1.9a: Reform för att påskynda genomförandet av sammanhållningspolitiken	Milstolpe	Ikraftträdande av nationell lagstiftning för att påskynda genomförandet av sammanhållningspolitiken
M1C1–15	Investeringar 1.6.6: Digitalisering av finanspolisen	Mål	Finanspolisen – Inköp av professionella datavetenskapstjänster T2
M1C1–37a	Reform 1.4: Reform av civilrätten	Milstolpe	Ikraftträdande av åtgärder som syftar till att minska eftersläpningen
M1C1–72a	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Milstolpe	Lagstiftningsåtgärder och särskilda åtgärder för att minska sena betalningar på central/lokal nivå
M2C2–6	Reform 1 Förenkling av tillståndsförfarandena för anläggningar som drivs med förnybar energi på land och till havs och en ny rättslig ram för att stödja produktionen från förnybara källor samt tids- och stödberättigandeutsträckningen av de nuvarande stödsystemen	Milstolpe	Ikraftträdande av en rättslig ram för förenkling av tillståndsförfarandena för uppbyggnadsstrukturer för förnybar energi på land och till havs
M4C1–8	Investeringar 1.3: Plan för förbättring av infrastrukturen för idrott i skolan	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för insatser för att bygga och renovera idrottsanläggningar och gym i enlighet med utbildningsministeriets dekret
M5C1–9	Reform 2 – Odeklarerat arbete	Milstolpe	Fullständigt genomförande av åtgärderna i den nationella planen i linje med färdplanen
M5C2–4	Reform 2 – Reformen för äldre personer som inte är självförsörjande	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftningsdekreten som utvecklar bestämmelserna i ramlagen för att stärka åtgärderna till förmån för äldre personer som inte är självförsörjande
M7–9	Reform 5: Plan för ny kompetens – Övergångar	Milstolpe	Antagande och offentliggörande av den nya kompetensplanen – Övergångar och färdplanen för genomförande
M7–32	Investering 12 Stödordning för utveckling av ett internationellt, industriellt och FoU-ledarskap för utsläppsfria bussar	Milstolpe	Genomförandeavtal
M1C1–39	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för tvistemåls- och brottmålsdomstolar	Mål	Slutförande av rekryteringsförfarandena för tvistemåls- och brottmålsdomstolar samt territoriella och centrala avdelningar vid justitieministeriet med ansvar för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen
M1C1–40	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar	Mål	Avslutande av rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar
M1C1–41	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar	Mål	Minskning av eftersläpande ärenden vid regionala förvaltningsdomstolar
M1C1–42	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar	Mål	Minskning av eftersläpande ärenden för Högsta förvaltningsdomstolen
M1C1–59A	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Genomförande av strategisk personalförvaltning inom den offentliga förvaltningen
M1C1–73a	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Antagande av riktlinjer för genomförandet av kvalificeringssystemet för upphandlande myndigheter.
M1C1–108	Reform 1.15: Reform av reglerna för offentliga räkenskaper	Milstolpe	Godkännande av begreppsramen, uppsättningen av standarder för periodiserad redovisning och den flerdimensionella kontoplanen
M1C1–111	Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen	Milstolpe	Slutförande av den årliga utgiftsöversynen för 2023, med hänvisning till det besparingsmål som fastställdes 2022 för 2023.
M1C1–112	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Mål	Förbättra skatteförvaltningens operativa kapacitet i enlighet med intäktskontorets prestationsplan 2021–2023.
M1C2–2	Investeringar 1: Omställning 4.0	Mål	Skattelättnad under övergångsperioden 4.0 som beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lades fram 2021–2022
M1C3–9	Investering 4.1: Digitala knutpunkter för turism	Mål	Deltagande av turistaktörer i knutpunkten för digital turism
M1C3–10	Reform av 4.1 års förordning om reglering av yrken som turistguider.	Milstolpe	Definition av en nationell standard för turistguider
M2C1–6	Investeringar 2.2: Agrosolenergipark	Mål	Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen
M3C2–5	Investering 2.1 – Digitalisering av logistikkedjan	Mål	Digitalisering av logistikkedjan
M5C2–2	Reform 1 – Ramlag för funktionshinder	Milstolpe	Ramlagens ikraftträdande och regeringens antagande av lagstiftningsdekreten om utveckling av ramlagens bestämmelser för att stärka funktionshindrades självständighet
		Delbetalning, belopp	1 EUR 943 488 219

1.7.Sjunde delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M1C1–17	Investeringar 1.1: Digital infrastruktur	Mål	Migrering till Polo Strategico Nazionale T1
M7–7	Reform 4: Minskning av den finansiella risken i samband med energiköpsavtal för förnybar energi (energiköpsavtal)	Milstolpe	Ikraftträdande av primärlagstiftning
M7–14	Investeringar 4: Tyrrheniska länken	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt
M3C2–7	Investeringar 2.3: Kall strykning	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt
M1C1–18	Investeringar 1.3.1: Nationell plattform för digitala data	Mål	API:er i den nationella plattformen för digitala data T1
M1C1–19	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Mål	Stöd till uppgradering av säkerhetsstrukturer T2
M1C1–20	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Milstolpe	Fullständigt införande av nationella cybersäkerhetstjänster
M1C1–21	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Milstolpe	Slutförande av nätverket av laboratorier för säkerhetskontroll och cybersäkerhetscertifiering, utvärderingscentrum
M1C1–22	Investeringar 1.5: Cybersäkerhet	Milstolpe	Full drift av den centrala revisionsenheten för PSNC NIS-säkerhetsåtgärder med minst 30 genomförda inspektioner
M1C1–43	Reform 1.4: Reform av civilrätten	Mål	Minskning av eftersläpande mål för allmänna tvistemålsdomstolar (första instans)
M1C1–44	Reform 1.4: Reform av civilrätten	Mål	Minskning av eftersläpande mål vid den civilrättsliga appellationsdomstolen (andra instans)
M1C1–60	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Slutföra genomförandet (inklusive alla delegerade akter) av förenklingen och/eller digitaliseringen av 200 kritiska förfaranden som påverkar medborgare och företag.
M1C1–72ter	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Milstolpe	Öka personalresurserna för att hantera sena betalningar
M1C1–72quater	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Milstolpe	Införa kredittilldelning till tredje man
M1C1–73ter	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Incitament till kvalifikationer och professionalisering av upphandlande myndigheter.
M1C1–73quinquies	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Ikraftträdande av nya rättsliga bestämmelser om projektfinansiering
M1C1–75a	Investeringar 1.10: Stöd till kvalifikationer och e-upphandling	Milstolpe	Stöd till kvalifikationer och e-upphandling
M1C1–84a	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Milstolpe	Åtgärder för att påskynda beslut om tilldelning av kontrakt av upphandlande myndigheter
M1C1–97	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Mål	Genomsnittlig tid mellan tilldelningen av kontraktet och förverkligandet av infrastrukturen
M1C1–98	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Mål	Tjänstemän som utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga köpare
M1C1–99	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Mål	Upphandlande myndigheter som använder dynamiska inköpssystem
M1C2–11	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2023
M1C2–12	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av alla genomförandeåtgärder (inbegripet sekundärlagstiftning, om nödvändigt) för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av de åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2023
M2C1–6a	Investeringar 2.2: Agrosolenergipark	Mål	Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen
M2C1–7	Investeringar 2.3: Innovation och mekanisering inom jordbruks- och livsmedelssektorerna	Mål	Offentliggörande av slutliga rangordningar med angivande av slutmottagare.
M2C2–28	Investering 4.3 Installation av laddningsinfrastruktur	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för installation av laddningsinfrastruktur M2
M4C1–12	Investeringar 4.1: Utökning av antalet doktorander och deras karriärmöjligheter (forskningsinriktade, offentliga förvaltningar och kulturarv)	Mål	Stipendier för doktorander per år (över tre år)
M4C1–14	Reform 2.1: Rekrytering av lärare	Mål	Lärare som rekryterats inom ramen för det reformerade rekryteringssystemet
M4C1–15	Investeringar 1.7: Stipendier för tillträde till universitet	Mål	Stipendier för tillträde till universitet
M4C2–3	Investeringar 3.3: Införande av innovativa doktriner som svarar mot företagens innovationsbehov och främjar företagens rekrytering av forskare.	Mål	Antal stipendier för innovativa doktorsexamina
M5C1–15a	Investeringar 4 – Samhällsomfattande tjänster	Milstolpe	Normativ översyn av den nuvarande ”Disposizioni concernenti la disciplina dei rapporti tra enti e operatori volontari del servizio civile universale”, antagen som dpcm (decreto del Presidente del Consiglio dei ministri)den14 januari 2019, i syfte att stärka den allmänna offentliga förvaltningen
M7–1	Reform 1: Rationalisering av tillståndsförfarandena för förnybar energi	Milstolpe	Identifiering av accelerationsområden för förnybar energiproduktion
M7–4	Reform 2: Minskning av miljöskadliga subventioner	Milstolpe	Antagande av en regeringsrapport som bygger på resultatet av regeringens samråd med berörda parter för att fastställa färdplanen för att minska miljöskadliga subventioner senast 2030.
M7–8	Reform 4: Minskning av den finansiella risken i samband med energiköpsavtal för förnybar energi (energiköpsavtal)	Milstolpe	Sekundärrättens ikraftträdande
M7–16	Investeringar 5: SA.CO.I.3	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt
M4C1–10a	Reform 1.1: Reform av tekniska och yrkesmässiga institut	Milstolpe	Sekundärrättens ikraftträdande.
		Delbetalning, belopp	5 294 EUR 563 760

1.8.Åttonde inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M1C1–23	Investeringar 1.4.6: Rörlighet som tjänst för Italien	Milstolpe	Rörlighet som en tjänst lösningar M2
M1C1–76	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet dagar för centrala offentliga förvaltningar att betala företag minskas
M1C1–77	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet dagar för regionala offentliga förvaltningar att betala företag minskas
M1C1–78	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet dagar för lokala offentliga förvaltningar att betala företag minskas
M1C1–79	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet dagar för de offentliga hälso- och sjukvårdsförvaltningarna att betala företag minskas
M1C1–80	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet förseningsdagar för de centrala offentliga förvaltningarna att betala företag minskas
M1C1–81	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet dagar för de regionala offentliga förvaltningarna att betala företag minskas
M1C1–82	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet förseningsdagar för lokala offentliga förvaltningar att betala företag minskas
M1C1–83	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet dagar för att hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska betala företag minskas
M1C1–25	Investeringar 1.6.6: Digitalisering av finanspolisen	Milstolpe	Utveckla de operativa informationssystem som används för att bekämpa ekonomisk brottslighet.
M1C1–61	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Slutförande av genomförandet (inklusive alla delegerade akter) av förenklingen och/eller digitaliseringen av ytterligare 50 kritiska förfaranden som direkt påverkar medborgarna
M1C1–62	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Öka utnyttjandet av investeringar
M1C1–115	Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen	Milstolpe	Slutförande av den årliga utgiftsöversynen för 2024, med hänvisning till det besparingsmål som fastställdes 2022 och 2023 för 2024
M1C2–3	Investeringar 1: Omställning 4.0	Mål	Skattelättnad under övergångsperioden 4.0 som beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lades fram 2021–2023
M4C1–16	Investeringar 3.1: Nya färdigheter och nya språk	Mål	Skolor som har aktiverat vägledningsprojekt inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik under 2024/25
M4C1–17	Investeringar 3.1: Nya färdigheter och nya språk	Mål	Årliga språk- och metodkurser för lärare
M4C2–1a	Investeringar 1.2: Finansiering av projekt som läggs fram av unga forskare	Mål	Antal studenter som beviljats forskningsbidrag
M5C1–10	Reform 2 – Odeklarerat arbete	Mål	Ökat antal yrkesinspektioner
M7–2	Reform 1: Rationalisering av tillståndsförfarandena för förnybar energi	Milstolpe	Ikraftträdande av primärlagstiftning (Testo Unico)
M7–20	Investeringar 6: Gränsöverskridande elsammanlänkningsprojekt mellan Italien och grannländer	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för uppförande av två sammanlänkningar mellan Italien och Slovenien: ”Zaule – Dekani” och ”Redipuglia – Vrtojba”
M7–25	Investeringar 8: Hållbar, cirkulär och säker försörjning av råvaror av avgörande betydelse	Milstolpe	Offentliggörande av rapporten om de framtida behoven av råvaror av avgörande betydelse och ekodesignens potential att minska efterfrågan på kritiska råvaror
M7–30	Investeringar 10: Pilotprojekt om kompetens ”Crescere Green”	Mål	Tillhandahållande av utbildning för 20 000 personer
M7–34	Investering 12 Stödordning för utveckling av ett internationellt, industriellt och FoU-ledarskap för utsläppsfria bussar	Milstolpe	Ministeriet har slutfört investeringen
M1C2–14a	Reform 3: rationalisering och förenkling av incitamenten för företag.	Milstolpe	Offentliggörande av utvärderingen av alla incitament för företag
		Delbetalning, belopp	3 541 589 877 EUR

1.9.Nionde delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn
M4C1–7	Investeringar 1.4: Extraordinära insatser för att minska territoriella klyftor i primär- och tvåårskurserna på högstadie- och gymnasienivå och för att ta itu med avbruten skolgång	Mål	Studenter eller ungdomar som har deltagit i mentorsverksamhet eller utbildningskurser
M4C1–14a	Reform 2.1: Rekrytering av lärare	Mål	Lärare som rekryterats inom ramen för det reformerade rekryteringssystemet
M7–6	Reform 3: Minskning av kostnaderna för anslutning till gasnätet av biometan	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftning för att minska kostnaderna för anslutning till gasnätet av anläggningar för produktion av biometan
M7–10	Reform 5: Plan för ny kompetens – Övergångar	Milstolpe	Ikraftträdande av regionala lagar
M7–18	Investeringar 6: Gränsöverskridande elsammanlänkningsprojekt mellan Italien och grannländer	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för uppförande av sammanlänkningen Italien-Österrike ”Somplago-Würmlach”
M1C1–24	Investeringar 1.7.1: Digital offentlig förvaltning	Mål	Medborgare som deltar i digitala utbildnings- och/eller förenklingsinitiativ som tillhandahålls av organisationer som är registrerade i det nationella registret över organisationer för samhällsomfattande tjänster
M1C1–96	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Mål	Genomsnittlig tid mellan offentliggörandet och tilldelningen av kontraktet
M1C1–97a	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Mål	Genomsnittlig tid mellan tilldelningen av kontraktet och förverkligandet av infrastrukturen
M1C1–98a	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling	Mål	Tjänstemän som utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga köpare
M1C1–99a	Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling Investering 1.10: Stöd till kvalificering och e-upphandling	Mål	Upphandlande myndigheters digitala befogenheter
M1C1–116	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Mål	Minskning av skatteundandragande enligt indikatorn ”benägenhet att undgå skatt”
M1C2–5	Investeringar 6: Investeringar i systemet för industriell äganderätt	Mål	Projekt som stöds av finansieringsmöjligheter kopplade till industriella egenskaper
M1C2–13	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Milstolpe	Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2024
M1C2–14	Reform 2: Årliga konkurrenslagar	Mål	Miljontals 2G-smarta mätare har installerats.
M1C3–1	Investering 1.1 Den digitala strategin och plattformar för kulturarv	Mål	Användare som utbildats genom plattformen för e-lärande om kulturarv
M1C3–2	Investering 1.1 – Den digitala strategin och plattformar för kulturarv	Mål	Digitala resurser som produceras och publiceras i det digitala biblioteket
M1C3–5	Investering – 1.3 Förbättra energieffektiviteten i biografer, teatrar och museer	Mål	Inläggen på statliga museer och kulturplatser, teaterhallar och biografer avslutas (andra omgången)
M2C2–29	Investering 4.3 Installation av laddningsinfrastruktur	Mål	Antal snabba laddningsstationer längs frigång
M2C2–29a	Investering 4.3 Installation av laddningsinfrastruktur	Mål	Antal snabba laddningsstationer i stadsområden
M2C2–30	Investeringar 4.3: Installation av laddningsinfrastruktur	Mål	Antal snabba laddningsstationer längs frigång
M2C2–30a	Investeringar 4.3: Installation av laddningsinfrastruktur	Mål	Antal snabba laddningsstationer i stadsområden
M2C2–30ter	Investeringar 4.3: Installation av laddningsinfrastruktur	Mål	Antal snabba laddningsstationer
M2C3–3	Investering 2.1 – Förstärkning av miljöbonusen för energieffektivitet	Mål	Renovering av byggnader Superbonus T2
M4C1–13	Investeringar 2.1: Integrerad digital undervisning och utbildning om den digitala omvandlingen för skolpersonal.	Mål	Utbildning av skolledare, lärare och administrativ personal
M4C1–15a	Investeringar 1.7: Stipendier för tillträde till universitet	Mål	Stipendier för tillträde till universitet
M4C1–19	Investeringar 3.2: Skola 4.0: innovativa skolor, ledningar, nya klassrum och workshoppar	Mål	Kurserna förvandlas till innovativa inlärningsmiljöer tack vare skolan 4.0.
M4C1–20	Investeringar 1.5: Utveckling av systemet för högre yrkesutbildning (ITS)	Mål	Antal studenter som är inskrivna i yrkesutbildningssystemet (ITS)
M4C1–20a	Investeringar 1.5: Utveckling av systemet för högre yrkesutbildning (ITS)	Milstolpe	Genomförande av det nya nationella övervakningssystemet
M4C2–2a	Investering 2.2a: Innovationsavtal	Mål	Innovationsavtal slutförda
M5C1–3	Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning	Mål	Personer som omfattas av programmet för garanterad anställbarhet för arbetstagare (GOL)
M5C1–4	Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning	Mål	Garanterad anställbarhet för arbetstagare har deltagit i yrkesutbildning
M5C1–5	Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning	Mål	De offentliga arbetsförmedlingarna i varje region har uppfyllt kriterierna för den grundläggande nivån på de offentliga arbetsförmedlingarnas tjänster enligt definitionen i programmet för garanterad anställbarhet för arbetstagare (GOL).
M5C1–7	Investering 1 – Stärka de offentliga arbetsförmedlingarna	Mål	De offentliga arbetsförmedlingarna har slutfört den verksamhet som planeras i förstärkningsplanen.
M5C1–15	Investering 3 – Stärka det dubbla systemet	Mål	Personer som har deltagit i det dubbla systemet och erhållit relevant certifiering under femårsperioden 2021–2025
M6C2–2	Investeringar 2.1: Förstärkning och förbättring av den biomedicinska forskningen inom NHS.	Mål	Forskningsprojekt som finansierats om sällsynta cancerformer och sjukdomar
M6C2–3	Investeringar 2.1: Förstärkning och förbättring av den biomedicinska forskningen inom NHS.	Mål	Forskningsprojekt som finansierats om sjukdomar med stor inverkan på hälsan
M7–3	Reform 1: Rationalisering av tillståndsförfarandena för förnybar energi	Milstolpe	Inrättande och operationalisering av den digitala plattformen med en enda ingång för tillstånd för förnybar energi
M7–5	Reform 2: Minskning av miljöskadliga subventioner	Milstolpe	Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning.
M7–21	Investeringar 6: Gränsöverskridande elsammanlänkningsprojekt mellan Italien och grannländer	Mål	Ökning av den nominella sammanlänkningskapaciteten mellan Italien och Slovenien efter slutförandet av arbetena
M7–26	Investeringar 8: Hållbar, cirkulär och säker försörjning av råvaror av avgörande betydelse	Mål	Geografiskt informationssystem (GIS) för utvinningsavfall för en hållbar, cirkulär och säker försörjning av kritiska råvaror
M1C1–38a	Reform 1.8: Digitalisering av rättsväsendet	Milstolpe	Digitalisering av rättssystemet
M1C1–72quinquies	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Milstolpe	Genomförande av betalningar i InIT-databasen
M1C1–72sixider	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Milstolpe	Övergripande åtgärder för att minska sena betalningar från den utbetalande myndigheten till företag
		Delbetalning, belopp	7 EUR 670 089 282

1.10.Tionde delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M1C1–88	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet dagar för centrala offentliga förvaltningar att betala företag minskas
M1C1–89	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet dagar för regionala offentliga förvaltningar att betala företag minskas
M1C1–90	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet dagar för lokala offentliga förvaltningar att betala företag minskas
M1C1–91	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet dagar för de offentliga hälso- och sjukvårdsförvaltningarna att betala företag minskas
M1C1–92	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet förseningsdagar för de centrala offentliga förvaltningarna att betala företag minskas
M1C1–93	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet dagar för de regionala offentliga förvaltningarna att betala företag minskas
M1C1–94	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet förseningsdagar för lokala offentliga förvaltningar att betala företag minskas
M1C1–95	Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter	Mål	Det genomsnittliga antalet dagar för att hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska betala företag minskas
M1C1–117	Reform 1.15: Reform av reglerna för offentliga räkenskaper	Mål	Offentliga organ som utbildats för övergången till det nya systemet för periodiserad redovisning
M1C1–119	Reform 1.14: Reform av det finanspolitiska ramverket på lokal och regional nivå	Milstolpe	Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning för genomförande av regional finanspolitisk federalism
M1C1–120	Reform 1.14: Reform av det finanspolitiska ramverket på lokal och regional nivå	Milstolpe	Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning för genomförande av regional finanspolitisk federalism
M3C2–6	Investeringar 2.2: Digitalisering av flygledningstjänsten	Milstolpe	Digitalisering av flygledningstjänsten: idrifttagande av nya verktyg
M5C1–11	Reform 2 – Odeklarerat arbete	Mål	Minskad förekomst av odeklarerat arbete
M5C2–6	Investeringar 1 – Stöd till utsatta personer och förebyggande av institutionalisering	Mål	Sociala distrikt uppnår minst ett av följande resultat: i) stöd till föräldrar, ii) äldre självbestämmande, iii) hemtjänster till äldre eller iv) stöd till socialarbetare för att förhindra utbrändhet.
M5C2–8	Investering 2 – Självständighetsmönster för personer med funktionsnedsättning	Mål	Personer med funktionsnedsättning har renoverat bostaden och/eller fått tillgång till IKT-utrustning. Tjänsterna ska åtföljas av utbildning i digitala färdigheter.
M5C2–10	Investering 3 – Bostad först och servicecenter	Mål	Personer som lever i allvarlig materiell fattigdom och som tas om hand av projekt om ”Bostad först” i minst sex månader och poststationer
M7–33	Investering 12 Stödordning för utveckling av ett internationellt, industriellt och FoU-ledarskap för utsläppsfria bussar	Mål	Rättsliga överenskommelser som undertecknats med slutliga stödmottagare
M3C2–12	Investeringar 2.3: Kall strykning	Mål	Idrifttagande av kylstrykningsinfrastruktur.
M1C1–26	Investeringar 1.1: Digital infrastruktur	Mål	Migrering till Polo Strategico Nazionale T2
M1C1–27	Investeringar 1.3.1: Nationell plattform för digitala data	Mål	API:er i den nationella plattformen för digitala data T2
M1C1–28	Investeringar 1.7.2: Nätverk av digitala tjänster för underlättande av digitala tjänster	Mål	Antal medborgare som deltar i nya initiativ för digital utbildning och/eller underlättande som tillhandahålls av centrum för underlättande av digitala tjänster
M1C1–45	Reform 1.4: Reform av civilrätten	Mål	Kortare handläggningstid i tvistemål
M1C1–46	Reform1.5: Reform av straffrätten	Mål	Kortare straffrättsliga förfaranden
M1C1–47	Reform 1.4: Reform av civilrätten	Mål	Minskning av eftersläpande mål för de allmänna tvistemålsdomstolarna (första instans)
M1C1–48	Reform 1.4: Reform av civilrätten	Mål	Minskning av eftersläpande mål vid den civilrättsliga appellationsdomstolen (andra instans)
M1C1–49	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar	Mål	Minskning av eftersläpande mål för regionala förvaltningsdomstolar (första instans)
M1C1–50	Investeringar 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar	Mål	Minskning av eftersläpande ärenden för Högsta förvaltningsdomstolen
M1C1–59ter	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Genomförande av strategisk personalförvaltning inom den offentliga förvaltningen
M1C1–63	Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen	Milstolpe	Slutföra förenklingen och skapa en databas över alla förenklade förfaranden och motsvarande administrativa system med fullständig rättslig giltighet inom hela det nationella territoriet.
M1C1–64	Investeringar 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.	Mål	Utbildning och fortbildning
M1C1–65	Investeringar 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.	Mål	Utbildning och fortbildning
M1C1–66	Investeringar 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.	Mål	Utbildning och fortbildning
M1C1–67	Investeringar 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.	Mål	Utbildning och fortbildning
M1C1–118	Reform 1.15: Reform av reglerna för offentliga räkenskaper	Milstolpe	Ikraftträdande av reformen av den periodiserade redovisningen för minst 90 % av hela den offentliga sektorn.
M1C1–121	Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen	Mål	Minskning av skatteundandragande enligt indikatorn ”benägenhet att undgå skatt”
M1C1–122	Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen	Milstolpe	Slutförande av den årliga utgiftsöversynen för 2025, med hänvisning till det besparingsmål som fastställdes 2022, 2023 och 2024 för 2025.
M1C3–3	Investering – 1.2 Avlägsnande av fysiska och kognitiva hinder i museer, bibliotek och arkiv för att möjliggöra bredare tillgång till och deltagande i kultur.	Mål	Insatser för att förbättra den fysiska och kognitiva tillgängligheten på kulturplatser
M2C1–8	Investeringar 2.3: Innovation och mekanisering inom jordbruks- och livsmedelssektorerna	Mål	Stöd till investeringar i innovation i den cirkulära ekonomin och bioekonomin
M2C1–9	Investeringar 2.2: Agrosolenergipark	Mål	Elproduktion från jordbruket
M2C1–10	Investeringar 2.1: Logistikplan för jordbruks-, fiske- och vattenbrukssektorerna, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial	Mål	Insatser för att förbättra logistiken inom sektorerna för livsmedel, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial
M2C1–12	Investeringar 3.3: Kultur och medvetenhet om miljöfrågor och utmaningar	Mål	Audiovisuellt material om miljöomställning
M2C2–23	Investering 4.1 Investeringar i mjuk rörlighet (nationell plan för cykelvägen)	Mål	Cykelbanor T2
M4C1–18	Investeringar 1.1: Plan för förskolor och förskolor samt förskoleverksamhet och barnomsorg	Mål	Nya platser för utbildning och barnomsorg (från noll till sex år)
M4C1–21	Investeringar 1.2: Plan för förlängning av heltidsarbete	Mål	Strukturer för att ta emot elever efter skoltiden
M4C1–22	Investeringar 1.3: Plan för förbättring av infrastrukturen för idrott i skolan	Mål	M2 som har byggts eller renoverats ska användas som gym eller idrottsanläggningar.
M4C1–23	Investeringar 3.4: Undervisning och avancerade universitetskunskaper	Mål	Nya doktorsexamina som delas ut för tre år i program för digitala och miljömässiga övergångar
M4C1–23a	Investeringar 3.4: Undervisning och avancerade universitetskunskaper	Milstolpe	Slutförande av genomförandet av delåtgärder för undervisning och avancerade universitetsfärdigheter
M4C1–24	Investeringar 1.6: Aktiv orientering i övergången mellan skola och universitet.	Mål	Studenter som har deltagit i övergångskurser mellan skola och universitet
M4C1–25	Investeringar 1.4: Extraordinära insatser för att minska territoriella klyftor i primär- och tvåårskurserna på högstadie- och gymnasienivå och för att ta itu med avbruten skolgång	Mål	Skillnaden i andelen elever som hoppar av grundskoleutbildning
M4C1–26	Investeringar 3.3: Plan för säkerhet i skolbyggnader och strukturell rehabilitering	Mål	Kvadratmeter i renoverade skolbyggnader
M5C1–7a	Investering 1 – Stärka de offentliga arbetsförmedlingarna	Mål	De offentliga arbetsförmedlingarna har slutfört den verksamhet som planeras i förstärkningsplanen.
M5C1–13	Investering 2 – System för jämställdhetscertifiering	Mål	Företagen har fått jämställdhetscertifiering
M5C1–14	Investering 2 – System för jämställdhetscertifiering	Mål	Företag som fått tekniskt stöd har fått jämställdhetscertifiering
M5C1–16	Investeringar 4 – Samhällsomfattande tjänster	Mål	Människor har deltagit i programmet för samhällsomfattande tjänster och erhållit relevant certifiering under fyraårsperioden 2021–2024.
M5C3–4	Investeringar 2: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar	Mål	Stöd till apotek på landsbygden i kommuner, hamnar eller bostadsområden med färre än 5 000 invånare (andra omgången)
M5C3–9	Investeringar1.3: Strukturerade sociopedagogiska insatser för att bekämpa utbildningsfattigdom i syd till stöd för den tredje sektorn	Mål	Utbildningsstöd till minderåriga (andra omgången)
M7–11	Investeringar 1: Uppskalningsåtgärd: Stärka smarta nät	Mål	Smart grids-elektrifiering av energiförbrukningen
M7–12	Investeringar 2: Uppskalningsåtgärd: Insatser för att öka kraftnätets motståndskraft	Mål	Öka elnätets motståndskraft
M7–13	Investeringar 3: Uppskalningsåtgärd: Produktion av vätgas i tidigare exploaterad mark (Hydrogen Valleys)	Mål	Slutförande av projekt om vätgasproduktion i industriområden
M7–15	Investeringar 4: Tyrrheniska länken	Mål	514 km tillsatt kabel
M7–17	Investeringar 5: SA.CO.I.3	Milstolpe	Färdigställande av skal på ombyggnadsstationer på Sardinien (Codrongianos) och Toscana (Suvereto)
M7–19	Investeringar 6: Gränsöverskridande elsammanlänkningsprojekt mellan Italien och grannländer	Mål	Ökning av den nominella sammanlänkningskapaciteten mellan Italien och Österrike till följd av slutförandet av sammanlänkningen
M7–22	Investeringar 7: Smarta nationella överföringsnät	Mål	Installation av 5G-utrustning eller IKT-arkitektur på stationer
M7–23	Investeringar 7: Smarta nationella överföringsnät	Mål	Nytt system för förvaltning och kontroll av nätverk
M7–24	Investeringar 7: Smarta nationella överföringsnät	Mål	Industriella sakernas internet
M7–27	Investeringar 8: Hållbar, cirkulär och säker försörjning av råvaror av avgörande betydelse	Mål	Slutförande av FoU-projekt om ekodesign och urbana gruvor för en hållbar, cirkulär och trygg försörjning av kritiska råvaror
M7–28	Investeringar 8: Hållbar, cirkulär och säker försörjning av råvaror av avgörande betydelse	Mål	Utrustning för laboratorier som tillhör Teknikhubben för urban gruvdrift och ekodesign
M7–29	Investeringar 9: Uppskalningsåtgärd: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens.	Mål	Utbildning och fortbildning
M7–31	Investeringar 11: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster	Mål	Antal utsläppsfria tåg och antal transporter för samhällsomfattande tjänster
M1C2–14ter	Reform 3: rationalisering och förenkling av incitamenten för företag.	Milstolpe	Ikraftträdande av primärlagstiftning för rationalisering av företagsincitament
M4C1–14ter	Reform 2.1: Rekrytering av lärare	Mål	Sökande som klarat det offentliga uttagningsprovet för att bli lärare enligt det reformerade rekryteringssystemet.
		Delbetalning, belopp	12 799 902 997 EUR

2.Lånestöd

De delbetalningar som avses i artikel 3.2 ska organiseras på följande sätt:

2.1.Första delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M4C2–10	Investeringar 2.1: VIKTIGA PROJEKT AV GEMENSAMT EUROPEISKT INTRESSE	Milstolpe	Utlysning av inbjudan att anmäla intresse för identifiering av nationella projekt, inklusive projekt på mikroelektronisk IPCEI
M1C2–26	Investeringar 5.1: Refinansiering och ommodellering av fond 394/81 som förvaltas av SIMEST	Milstolpe	Ikraftträdande av återfinansieringen av fond 394/81 och antagande av investeringspolitiken
M2C1–14	Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Milstolpe	Ministerdekretet träder i kraft.
M2C4–8	Investering 1.1. 1,1. Genomförande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem	Milstolpe	Operativ plan för ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem för att identifiera hydrologiska risker
M5C1–17	Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag	Milstolpe	Fonden för att stödja kvinnors företagande antas.
M1C2–27	Investeringar 5.1: Refinansiering och ommodellering av fond 394/81 som förvaltas av SIMEST	Mål	Små och medelstora företag som fick stöd från fond 394/81
M1C3–22	Investeringar 4.2 – Främjande av turismföretagens konkurrenskraft	Milstolpe	Investeringspolitik för Europeiska investeringsbankens tematiska fond.
M1C3–23	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Milstolpe	Investeringspolitik för den nationella turistfonden.
M1C3–24	Investeringar 4.2 Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Milstolpe	Investeringspolitik för Garantifond för små och medelstora företag.
M1C3–25	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Milstolpe	Investeringspolitik för Fondo Rotativo
M1C3–26	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Milstolpe	Ikraftträdande av genomförandedekret om skattekredit för ombyggnad av logianläggningar, som innehåller
M2C4–7	Reform 3.1: Antagande av nationella program för luftföroreningskontroll	Milstolpe	Ikraftträdande av ett nationellt luftvårdsprogram
M2C4–12	Investering 2.1.b Åtgärder för minskning av översvämningsrisker och hydrogeologiska risker	Milstolpe	Ikraftträdande av den reviderade rättsliga ramen för insatser mot översvämningar och hydrogeologiska risker
M2C4–18	Betydande investeringar. 3.1: Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden	Milstolpe	Ikraftträdande av de reviderade lagändringarna för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden
M3C1–1	Reform 1.1 – Snabbare godkännandeförfarande för kontraktet mellan MIT och RFI	Milstolpe	Ikraftträdande av en lagändring om godkännandeförfarandet för Contratti di Programma (CdP)
M3C1–2	Reform 1.2 – Snabbare godkännandeförfarande för projekt	Milstolpe	Ikraftträdande av en lagändring som förkortar tillståndstiden för projekt från 11 till sex månader
M3C1–21	Reform 2.1 – Genomförande av det nyligen antagna dekretet om förenkling (omvandlat till lag nr 120 av den 11 september 2020) genom att utfärda ett dekret om antagande av riktlinjer för klassificering och hantering av risker, utvärdering av säkerhet och övervakning av befintliga broar	Milstolpe	Ikraftträdande av ”Riktlinjer för klassificering och hantering av risker, utvärdering av säkerhet och övervakning av befintliga broar”
M3C1–22	Reform 2.2 – Överföring av äganderätten till broar och viadukter från de låggradiga vägarna till de högre rankade vägarna	Milstolpe	Överlåta äganderätten till broar, viadukter och överfarter från de lågprioriterade vägarna till de högre (landsvägar och huvudvägar).
M4C1–27	Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder	Milstolpe	Ikraftträdande av lagstiftning för att ändra de nuvarande reglerna för studentbostäder.
M5C3–10	Reform1: Förenkling av förfarandena och förstärkning av kommissionären i de särskilda ekonomiska zonerna	Milstolpe	Förordningens ikraftträdande för att bara förenkla förfarandena och stärka kommissionärens roll i de särskilda ekonomiska zonerna
M5C3–11	Investeringar 1.4: Infrastrukturinvesteringar för den särskilda ekonomiska zonen	Milstolpe	Ikraftträdande av ministerdekret om godkännande av operativa planer för alla åtta särskilda ekonomiska zoner
M6C2–4	Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.	Milstolpe	Rekonstruktionsplan godkänd av hälsoministeriet/de italienska regionerna
		Delbetalning, belopp	12 643 678 161 EUR

2.2.Andra delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M1C2–28	Investeringar 5.2: Leveranskedjornas konkurrenskraft och motståndskraft	Milstolpe	Ikraftträdande av ett dekret som innehåller investeringspolicyn för utvecklingsavtalen
M2C4–27	Reform 4.1. Förenkling av lagstiftningen och stärkta styrelseformer för genomförandet av investeringar i infrastruktur för vattenförsörjning	Milstolpe	Ikraftträdande av förenklingen av lagstiftningen för interventioner i primärvatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning
M5C2–11	Investering 4 – Investeringar i projekt för stadsförnyelse som syftar till att minska marginalisering och social försämring	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för investeringar i stadsförnyelse för att minska marginalisering och social försämring, med projekt i linje med målen för faciliteten för återhämtning och resiliens, inbegripet principen om att inte orsaka betydande skada
M5C2–15	Investering 5 – integrerade planer för städer – Att åtgärda olagliga bosättningar för att bekämpa arbetskraftsexploatering inom jordbruket	Milstolpe	Ikraftträdandet av ministerdekretet om kartläggning av olagliga bosättningar antas genom ”Tavolo di contrasto allo sfruttamento lavorativo in agricoltura” och ministerdekretet om tilldelning av resurser antas.
M5C2–19	Investering 6 – Innovationsprogram för bostadskvalitet	Milstolpe	Regioner och autonoma provinser (inklusive kommuner och/eller storstäder belägna i dessa territorier) undertecknade avtalen om att återuppbygga och öka subventionerat boende.
M1C2–16	Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för snabbare uppkopplingsprojekt
M1C3–12	Investering 2.1 – attraktionskraft hos en liten historisk stad	Milstolpe	Kulturministeriets förordning om tilldelning av resurser till kommuner för att göra små historiska städer attraktiva
M1C3–13	Investering 2.2 – Skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap	Milstolpe	Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: för skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap
M1C3–14	Investering 2.3 – Program för att förbättra identiteten på platser, parker och historiska trädgårdar	Milstolpe	Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: för projekt som syftar till att förbättra platsers, parkers och historiska trädgårders identitet
M1C3–15	Investering 2.4 – Seismisk säkerhet på platser för religionsutövning, restaurering av FEC-kulturarv och skyddshamnar för konstverk	Milstolpe	Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: för seismisk säkerhet i samband med gudstjänstgöring och restaurering av kulturarvet (Fondo Edifici di Culto)
M1C3–35	Investeringar – 4.3 Caput Mundi-Next Generation EU för stora turistevenemang	Milstolpe	Undertecknande av varje avtal om sex projekt mellan ett ministerium för turism och stödmottagare/genomförandeorgan
M2C1–13	Reform 1.2 – Nationellt program för avfallshantering	Milstolpe	Ikraftträdande av ministerdekretet för det nationella programmet för avfallshantering
M2C2–52	Investering 5.2 väte	Milstolpe	Tillverkning av elektrolysör
M4C2–11	Investeringar 2.1: VIKTIGA PROJEKT AV GEMENSAMT EUROPEISKT INTRESSE	Milstolpe	Ikraftträdande av en nationell rättsakt om tilldelning av de medel som krävs för att ge stöd till projektdeltagare.
M4C2–17	Investeringar 3.1: Fonden för uppbyggnad av ett integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur. Investeringar	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för följande projekt: ett integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur
M4C2–18	Invesment1.5: Inrätta och stärka ”innovationsekosystem för hållbarhet” och bygga upp ”territoriella ledare för FoU”	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för projekt som rör innovationsekosystem.
M4C2–19	Investeringar 1.4: Stärka forskningsstrukturerna och stödja inrättandet av ”nationella FoU-ledare” för viss viktig möjliggörande teknik	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för projekt som rör nationella FoU-ledare om viktig möjliggörande teknik
M4C2–20	Investeringar 3.2: Finansiering av nystartade företag	Milstolpe	Avtalet mellan it-regeringen och genomförandepartnern Cassa Depositi e Prestiti (CDP) om inrättande av det finansiella instrumentet undertecknades
M6C1–1	Reform 1: Fastställande av en ny organisationsmodell för nätverk för territoriellt hälso- och sjukvårdsstöd.	Milstolpe	Ikraftträdande av den sekundärlagstiftning (ministerdekret) som avser reformen av hälso- och sjukvårdens organisation.
M6C1–2	Investeringar 1.1: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar för att förbättra det territoriella hälso- och sjukvårdsstödet.	Milstolpe	Godkännande av ett institutionellt utvecklingskontrakt
M6C1–4	Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.	Milstolpe	Godkännande av riktlinjerna för den digitala modellen för genomförande av hemvård
M6C1–5	Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.	Milstolpe	Avtal om institutionell utveckling som godkänts av hälsoministeriet och ministeriet för regioner
M6C1–10	Investeringar 1.3: Förstärkning av den mellanliggande hälso- och sjukvården och dess inrättningar (gemenskapssjukhusen).	Milstolpe	Godkännande av ett avtal om institutionell utveckling (Contratto Istituzionale di Sviluppo)
M6C2–5	Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.	Milstolpe	Godkännande av avtalet om institutionell utveckling
		Delbetalning, belopp	12 643 678 161 EUR

2.3.Tredje delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M2C1–18	Investeringar 3.1: Gröna öar	Milstolpe	Ikraftträdande av direktivdekretet
M2C1–20	Investeringar 3.2: Gröna samhällen	Milstolpe	Tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för urval av gröna samhällen
M5C2–17	Investering 5 – integrerade planer för städer – EIB:s fondandelsfond	Milstolpe	Fondens investeringsstrategi godkänns av finansministeriet.
M1C1–123	Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)	Mål	INPS – Tjänster med ”Ett klick by design”/innehåll T1
M1C1–124	Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)	Mål	INPS – Anställda med förbättrad kompetens inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) T1
M1C3–30	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Mål	Europeiska investeringsbankens tematiska fonder: Utbetalning till fonden av totalt 350 000 000 EUR.
M1C3–31	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Mål	Nationella turistfonden: Utbetalning till fonden av totalt 1 500 000 EUR för stöd till eget kapital.
M2C3–9	Investeringar 3.1: Främjande av effektiv fjärrvärme	Milstolpe	Kontrakt för att förbättra uppvärmningsnäten tilldelas av ministeriet för ekologisk omställning efter ett offentligt anbudsförfarande.
M2C4–19	Betydande investeringar. 3.1: Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden	Mål	Plantera träd för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden T1
M2C4–24	Investering 3.4. Sanering av förorenade områden utan ägare	Milstolpe	Rättslig ram för sanering av herrelösa områden
M3C1–3	Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för att bygga höghastighetsjärnväg på linjerna Napoli-Bari och Palermo-Catania
M3C1–12	Investering 1.4 – Införande av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för det europeiska systemet för förvaltning av järnvägstransporter
M3C2–8	Investeringar 1.1: Gröna hamnar: insatser för förnybar energi och energieffektivitet i hamnar	Mål	Gröna hamnar: tilldelning av bygg- och anläggningsarbeten
M4C1–29	Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder	Milstolpe	Ikraftträdande av reformen av lagstiftningen om bostäder för studenter.
M5C2–13	Investering 5 – Integrerade stadsplaner – allmänna projekt	Milstolpe	Ikraftträdande av investeringsplanen för stadsförnyelseprojekt i storstadsområden
M6C2–7	Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt
		Delbetalning, belopp	9 825 328 389 EUR

2.4.Fjärde delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M1C1–125	Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd	Milstolpe	Tilldelning av (alla) offentliga upphandlingar för molntjänster för lokal offentlig förvaltning
M1C2–22	Investeringar 4: Satellitteknik och rymdekonomi	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för satellitteknik- och rymdprojekt
M2C2–48	Investering 3.1 Produktion av vätgas i förfallna områden (Hydrogen Valleys)	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för produktion av vätgas i övergivna industriområden
M2C2–50	Investering 3.2 Vätgasanvändning i svårnedbrytbar industri	Milstolpe	Avtal för att främja övergången från metan till grön vätgas
M5C2–21	Investering 7 – Idrott och social inkludering	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för projekt inom idrott och social integration efter en offentlig inbjudan att lämna projektförslag
M1C3–20	Investering – 3.2 Utveckling av filmindustrin (projektet Cinecittà)	Milstolpe	Undertecknande av kontrakt mellan den verkställande enheten Cinecittà SPA och företagen avseende uppförandet av nio studior
M2C4–21	Investering 3.3 Åternaturifiering av Po-området	Milstolpe	Översyn av den rättsliga ramen för insatser för åternaturifiering av Po-området
M4C1–28	Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder	Milstolpe	Tilldelning av de inledande kontrakten för uppförandet av ytterligare bostäder (sängplatser)
M4C2–12	Investeringar 2.1: VIKTIGA PROJEKT AV GEMENSAMT EUROPEISKT INTRESSE	Milstolpe	Förteckningen över deltagare i IPCEI-projekt färdigställs senast den 30/06/2023.
M4C2–16	Investeringar 3.1: Fond för uppbyggnad av ett integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur	Mål	Antal finansierade infrastrukturer
M5C1–18	Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag	Mål	Åtaganden finns för ekonomiskt stöd till företag
M6C2–14	Investeringar 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.	Mål	Stipendier för särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare beviljas.
		Delbetalning, belopp	16 611 453 220 EUR

2.5.Femte delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M2C3–5	Investeringar 1.1: Byggande av nya skolor genom ersättning av byggnad	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för byggande av nya skolor genom byte av byggnad för att uppgradera energi i skolbyggnader, efter ett offentligt anbudsförfarande.
M2C4–28	Investering 4.1. Investeringar i primär vatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning	Milstolpe	Tilldelning av finansiering till alla projekt (för investeringar i primär vatteninfrastruktur och för tryggad vattenförsörjning
M2C4–30	Investering 4.2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät	Milstolpe	Tilldelning av medel till alla projekt för insatser i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät
M1C1–14	Investeringar 1.6.5: Digitalisering av statsrådet	Mål	Högsta förvaltningsdomstolen – Domstolshandlingar tillgängliga för analys i datalager T1
M1C1–16	Investeringar 1.6.5: Digitalisering av statsrådet	Mål	Högsta förvaltningsdomstolen – Domstolshandlingar tillgängliga för analys i datalager T2
M1C1–126	Investering 1.4.3 – Antagande av plattformstjänster för PagoPA och ”IO” -appen	Mål	Ökning av antagandet av Pagopa-plattformstjänster T1
M1C1–127	Investering 1.4.3 – Antagande av plattformstjänster för PagoPA och ”IO” -appen	Mål	Ökning av antagandet av ”IO” -app T1
M1C1–128	Investering 1.4.5 – Digitalisering av offentliga tillkännagivanden	Mål	Ökning av antagandet av digitala offentliga meddelanden T1
M1C1–129	Investering 1.6.1 – Digitalisering av inrikesministeriet	Mål	Inrikesministeriet – fullständigt ombyggda och digitaliserade processer T1
M1C1–130	Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet	Mål	Digitaliserade rättegångshandlingar T1
M1C1–131	Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet	Milstolpe	Rättsdata – kunskapssystem för sjöar T1
M1C1–132	Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)	Mål	INPS – Tjänster med ”Ett klick by design”/innehåll T2
M1C1–133	Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)	Mål	INPS – Anställda med förbättrad kompetens inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) T2
M1C1–134	Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)	Mål	INAIL – Full ombyggda och digitaliserade processer/tjänster T1
M1C1–135	Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet	Mål	Försvarsministeriet – Digitalisering av förfaranden T1
M1C1–136	Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet	Mål	Försvarsministeriet – Digitalisering av certifikat T1
M1C1–137	Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet	Milstolpe	Försvarsministeriet – idrifttagande av institutionella webbportaler och intranätportaler
M1C1–138	Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet	Mål	Försvarsministeriet – migrering av icke-uppdragskritiska tillämpningar till lösning för fullständigt skydd av information med hjälp av infrastruktur Openness (S.C.I.P.I.O.) T1
M1C2–29	Investeringar 5.2: Leveranskedjornas konkurrenskraft och motståndskraft	Mål	Godkända utvecklingskontrakt
M2C1–15a	Reform 1.2 av det nationella programmet för avfallshantering: Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar	Mål	Minskning av oregelbundna deponier (T2)
M2C1–15ter	Reform 1.2 av det nationella programmet för avfallshantering: Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar	Mål	Regionala skillnader i separat insamling
M2C1–15 kvater	Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar	Milstolpe	Ikraftträdande av kravet på separat insamling av biologiskt avfall
M2C2–24	Investering 4.2 Utveckling av system för snabba masstransporter	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för utbyggnad av tunnelbanor, spårvägar, trådbussar och linbanor i storstadsområdena
M2C2–32	Investeringar 4.4.1: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikbussparken med utsläppsfria låggolvsbussar	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för att stärka den regionala kollektivtrafikbussparken med utsläppsfria låggolvsbussar
M2C3–7	Investeringar 1.2 – Byggande av byggnader, omskolning och förstärkning av fastighetstillgångar inom rättsväsendet	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för uppförande av nya byggnader, ombyggnad och förstärkning av domstolsförvaltningens fastighetstillgångar undertecknas av den upphandlande myndigheten efter ett offentligt anbudsförfarande.
M2C4–33	Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser	Milstolpe	Tilldelning av finansiering till alla projekt för bevattningsjordbrukssystemets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser
M2C4–36	Investering 4.4 Investeringar i avloppsrening och rening	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för avloppsrening och rening
M3C1–4	Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods	Milstolpe	Tilldelning av kontraktet för att bygga höghastighetsjärnväg på linjerna Salerno Reggio Calabria
M3C1–17	Investering 1.7 – Utvidgning, elektrifiering och tålighet för järnvägar i söder	Mål	150 km slutförda arbeten i samband med uppgradering, elektrifiering och tålighet för järnvägar i söder, klara för tillstånds- och driftsfaserna.
M4C2–5	Investeringar 1.1: Forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN)	Mål	Antal beviljade forskningsprojekt
M6C1–8	Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.	Mål	Minst ett telemedicinska projekt som tilldelats varje region (med beaktande av både projekt som kommer att genomföras i den enskilda regionen och projekt som kan komma att utvecklas som en del av konsortier mellan regioner)
		Delbetalning, belopp	9 030 593 086 EUR

2.6.Sjätte delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M3C1–10	Investering 1.3 – Diagonala anslutningar	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt för att bygga förbindelserna på linjerna Orte-Falconara och Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia
M7–35	Investeringar 13: Adriatiska linjen fas 1 (Sulmona kompressorstation och gasledning Sestino-Minerbio)	Milstolpe	Antagande och uppdatering av relevanta miljökonsekvensbedömningar (VIncA)
M7–40	Investeringar 15: Transizione 5.0 Grön	Milstolpe	Ikraftträdande av den rättsakt som fastställer kriterierna för stödberättigande interventioner
M2C1–15	Reform 1.2 av det nationella programmet för avfallshantering. Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar	Mål	Minskning av oregelbundna deponier (T1)
M2C1–22	Investeringar 3.4: Fondo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja avtal om leveranskedjor för jordbruksbaserade livsmedel, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor	Milstolpe	Genomförandeavtal
M2C2–31	Investeringar 4.4.3: Förnybar flotta för det nationella brandkårkommandot	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för förnyelseflottan för det nationella brandkårkommandot
M2C4–6	Investeringar 3.2: Digitalisering av nationalparker	Mål	Administrativ förenkling och utveckling av digitala tjänster för besökare till nationalparker och marina skyddsområden
M3C2–10	Reform 2.2: Inrättande av en nationell plattform för digital logistik för att införa digitalisering av gods- och/eller passagerartjänster	Milstolpe	Nationell plattform för digital logistik
M5C3–12	Investeringar 1.4: Infrastrukturinvesteringar för den särskilda ekonomiska zonen	Mål	Inledande av infrastrukturinsatser i de särskilda ekonomiska zonerna
M6C2–15	Investeringar 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.	Mål	Ytterligare stipendier för särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare beviljas.
M7–36	Investeringar 13: Adriatiska linjen fas 1 (Sulmona kompressorstation och gasledning Sestino-Minerbio)	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt
M7–38	Investeringar 14: Infrastruktur för gränsöverskridande gasexport	Milstolpe	Tilldelning av kontrakt
		Delbetalning, belopp	7 908 481 227 EUR

2.7.Sjunde delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M1C1–139	Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd	Mål	Molnkapacitet för lokal offentlig förvaltning T1
M2C2–25	Investering 4.2 Utveckling av system för snabba masstransporter	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för inköp av utsläppsfri rullande materiel och insatser för att uppgradera infrastrukturen för system för snabba masstransporter
M2C4–11	Investering 2.1.a Åtgärder för minskning av översvämningsrisker och hydrogeologiska risker – insatser i Emilia Romagna, Toscana och Marche	Milstolpe	Identifiering av insatserna genom kriskommissionärens förordning (ar)
M7–46	Investeringar 17: Finansieringsinstrument för energirenovering av offentliga och subventionerade bostäder	Milstolpe	Fastställande av målet för uppdragsbeskrivningen
M1C1–140	Investering 1.4.1 – Medborgarnas erfarenheter – Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster	Mål	Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster T1
M1C1–141	Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet	Mål	Digitalisering av försvarsministeriets förfaranden T2
M1C1–142	Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet	Mål	Digitalisering av försvarsministeriets intyg T2
M1C1–143	Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet	Mål	Försvarsministeriet – migrering av icke-uppdragskritiska tillämpningar till lösning för fullständigt skydd av information med hjälp av infrastruktur Openness (S.C.I.P.I.O.) T2
M1C2–19	Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)	Mål	Öar med ultrabredbandskonnektivitet
M1C2–30	Investering 7. Stöd till produktionssystemet för ekologisk omställning, nettonollteknik och de strategiska leveranskedjornas konkurrenskraft och resiliens	Milstolpe	Genomförandeavtal
M1C2–31	Investering 7 Stöd till produktionssystemet för ekologisk omställning, nettonollteknik och de strategiska leveranskedjornas konkurrenskraft och resiliens	Milstolpe	Ministeriet för företag och Made i Italien har slutfört investeringen
M1C3–27	Investeringar – 4.3 Caput Mundi-Next Generation EU för stora turistevenemang	Mål	Antal kultur- och turistanläggningar vars omkvalificering i genomsnitt uppgick till 50 % av Stato Avanzamento Lavori (SAL) (första omgången)
M2C1–16a	Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar	Mål	Oregelbundna deponier
M2C1–16ter	Reform 1.2 Nationellt program för investeringar i avfallshantering 1.1 – Genomförande av nya avfallshanteringsanläggningar och modernisering av befintliga anläggningar	Mål	Regionala skillnader i andelen separat insamling
M2C1–25	Investeringar 3.4: Fondo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja avtal om leveranskedjor för jordbruksbaserade livsmedel, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor	Milstolpe	Ministeriet har överfört de totala resurserna
M2C2–9	Investering 2.1 Stärka smarta nät	Mål	Smarta elnät – Öka nätkapaciteten för distribution av förnybar energi
M2C2–34	Investeringar 4.4.1: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikbussparken med utsläppsfria låggolvsbussar	Mål	Antal utsläppsfria låggolvsbussar som köpts T1
M2C2–34 Bis	Investeringar 4.4.2: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster	Mål	Antal utsläppsfria tåg T1
M2C2–38a	Investeringar 5.1: Förnybara varor och batterier	Milstolpe	Genomförandeavtal
M2C2–39	Investering 5.1.Förnybara och batterier	Milstolpe	Ministeriet för företag och Made i Italien har slutfört överföringen av medel till Invitalia S.p.A
M2C2–42A	Investering 5.4 – Stöd till nystartade företag och riskkapital som är verksamt inom den ekologiska omställningen.	Milstolpe	Ministeriet har slutfört överföringen av medel till CDP Venture Capital SGR
M2C2–44	Investering 1.1 Utveckling av solcellssystem inom jordbruket	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för installation av solcellspaneler i solcellssystem inom jordbruket
M2C4–22	Investering 3.3 Åternaturifiering av Po-området	Mål	Minskning av flodbäddens konstlikhet för åternaturifiering av Po-området T1
M2C4–31	Investering 4.2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät	Mål	Insatser i vattendistributionsnät, inklusive digitalisering och övervakning av nät T1
M2C4–34	Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser	Mål	Insatser för bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T1
M2C4–35	Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser	Mål	Insatser för bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T1
M3C1–15	Investeringar 1.5 – förstärkning av storstadsknutpunkter och viktiga nationella kopplingar	Mål	700 km uppgraderade banavsnitt byggda på storstadsknutpunkter och viktiga nationella förbindelser
M3C1–19	Investering 1.8 – Uppgradering av järnvägsstationer (förvaltning av RFI; i söder)	Mål	Uppgraderade och tillgängliga järnvägsstationer
M4C2–21a	Investering 3.2 – Finansiering av nystartade företag	Milstolpe	Ministeriet har slutfört överföringen av medel till CDP Venture Capital SGR
M6C1–7	Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.	Mål	Samordningscentrum är fullt operativa (andra omgången)
M7–43	Investeringar 16: Stöd till små och medelstora företag för egenproduktion från förnybara energikällor	Milstolpe	Genomförandeavtal
M7–44	Investeringar 16: Stöd till små och medelstora företag för egenproduktion från förnybara energikällor	Milstolpe	Ministeriet för företag och Made i Italien har slutfört överföringen av medel till Invitalia.
M2C4–20	Betydande investeringar. 3.1: Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden	Mål	Plantera träd för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden T2
		Delbetalning, belopp	15 715 972 025 EUR

2.8.Åttonde delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M5C2–16	Investering 5 – integrerade planer för städer – Att åtgärda olagliga bosättningar för att bekämpa arbetskraftsexploatering inom jordbruket	Mål	Projektverksamheten slutförs i de områden som identifierats som olagliga bosättningar i de lokala planerna.
M7–47	Investeringar 17: Finansieringsinstrument för energirenovering av offentliga och subventionerade bostäder	Milstolpe	Genomförandeavtal
M7–48	Investeringar 17: Finansieringsinstrument för energirenovering av offentliga och subventionerade bostäder	Milstolpe	Ministeriet har slutfört investeringen
M1C1–144	Investering 1.4.2 – Medborgarnas inkludering – förbättrad tillgänglighet för digitala offentliga tjänster	Mål	Förbättrad tillgänglighet för digitala offentliga tjänster
M1C3–16	Investeringar – 2.1 De små historiska städernas attraktionskraft	Mål	Insatser för att stärka kultur- eller turistplatser
M2C1–23	Investeringar 3.4: Fondo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja avtal om leveranskedjor för jordbruksbaserade livsmedel, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor	Mål	Rättsliga överenskommelser som undertecknats med slutliga stödmottagare
M2C2–4	Investering 1.4 Utveckling av biometan, i enlighet med kriterierna för att främja den cirkulära ekonomin	Mål	Ytterligare produktionskapacitet för biometan
M2C4–9	Investering 1.1. 1,1. Genomförande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem	Mål	Införande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem för att identifiera hydrologiska risker
M2C4–11a	Investering 2.1.a Åtgärder för minskning av översvämningsrisker och hydrogeologiska risker – insatser i Emilia Romagna, Toscana och Marche	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för interventioner i Emilia-Romagna, Toscana och Marche
M2C4–26	Investering 3.5. Återställande och skydd av havsbottnen och de marina livsmiljöerna	Mål	Återställande och skydd av havsbottnar och marina livsmiljöer
M3C1–13	Investering 1.4 – Införande av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)	Mål	1 400 km järnvägslinjer utrustade med det europeiska systemet för förvaltning av järnvägstransporter
M4C2–6	Investeringar 1.1: Forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN)	Mål	Antal beviljade forskningsprojekt
M4C2–7	Investeringar 1.1: Forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN)	Mål	Antal visstidsanställda forskare
M4C2–8	Investeringar 1.3: Partnerskap som utvidgas till universitet, forskningscentrum, företag och finansiering av grundforskningsprojekt	Mål	Antal visstidsanställda forskare för de planerade partnerskap för grundforskning som undertecknats mellan forskningsinstitut och privata företag
M4C2–22	Investeringar 2.1: VIKTIGA PROJEKT AV GEMENSAMT EUROPEISKT INTRESSE	Mål	Antal projekt som fått stöd
M2C4–37	Investering 4.4 Investeringar i avloppsrening och rening	Mål	Åtgärder för avloppsrening och rening T1
		Delbetalning, belopp	11 184 566 013 EUR

2.9.Nionde delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M1C1–145	Investering 1.4.4 – Antagande av nationella plattformar för digital identitet (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR)	Mål	Nationella plattformar för digital identitet (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR)
M1C3–17	Investering – 2.2 Skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap	Mål	Insatser för skydd och förbättring av landsbygdsarkitektur och landsbygdslandskap slutförda
M1C3–18	Investering 2.3-program för att förbättra platsernas identitet: parker och historiska trädgårdar	Mål	Antal omställda parker och historiska trädgårdar
M1C3–19	Investering – 2.4 Seismisk säkerhet för gudstjänstlokaler, restaurering av FEC:s (Fondo Edifici di Culto) kulturarv och skyddshamnar för konstverk (restaureringskonst)	Mål	Insatser för seismisk säkerhet på gudstjänstlokaler, restaurering av FEC:s (Fondo Edifici di Culto) kulturarv och skydd för slutförda konstverk
M1C3–28	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Mål	Antal turistföretag som får skatteavdrag för infrastruktur och/eller tjänster.
M1C3–32	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Mål	Antal turistföretag som ska få stöd genom garantifonden för små och medelstora företag
M1C3–34	Investeringar 4.2 Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Mål	Antal fastigheter som har byggts om för turism av den nationella turistfonden
M2C1–17	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Mål	Återvinningsgrad för kommunalt avfall i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin
M2C1–17a	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Mål	Återvinningsgrad för förpackningsavfall i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin
M2C1–17ter	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Mål	Återvinningsgrad för träförpackningar i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin
M2C1–17quater	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Mål	Återvinningsgrad för järnmetallförpackningar i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin
M2C1–17 quinquies	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Mål	Återvinningsgrad för aluminiumförpackningar – Handlingsplanen för den cirkulära ekonomin
M2C1–17 sexies	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Mål	Återvinningsgrad för glasförpackningar i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin
M2C1–17 septies	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Mål	Återvinningsgrad för papper och kartong i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin
M2C1–17 octies	Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Mål	Återvinningsgrad för plastförpackningar i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin
M2C1–17 ickemedlemmar	Reform av det nationella programmet för cirkulär ekonomi 1.1. Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin	Milstolpe	Ikraftträdande av separat insamling av farliga avfallsfraktioner som produceras av hushåll och textilier
M2C2–40	Investeringar 5.1: Förnybara varor och batterier	Mål	Rättsliga avtal som undertecknats med slutliga stödmottagare och som motsvarar energiproduktionskapacitet för solcells- eller vindkraftsteknik och batterier
M2C2–46	Investering 1.2 Främjande av förnybara energikällor för energisamhällen och samverkande egenförbrukare av förnybar energi	Milstolpe	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för tilldelning av bidrag för genomförande av interventioner för energigemenskaper
M3C1–23	Investering 1.9 Interregionala förbindelser	Mål	Investering 1.9 Interregionala förbindelser
M4C2–13	Investeringar 2.3: Förstärkning och sektoriell/territoriell utvidgning av tekniköverföringscentrum per industrisektor	Mål	Antal nya nav som ska skapas
M6C1–9	Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.	Mål	Antal personer som får hjälp av telemedicinska verktyg (tredje omgången)
M6C2–8	Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.	Mål	Sjukhusen digitaliseras (DEA – Nivå I och II)
M6C2–11	Investeringar 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering.	Mål	Allmänpraktiserande läkare som matar in elektroniska patientjournaler.
M1C3–33	Investeringar 4.2 Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Mål	Antal företag som ska få stöd genom Fondo Rotativo (första omgången)
		Delbetalning, belopp	7 118 464 154 EUR

2.10.Tionde delbetalningen (lånestöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn

M1C1–146	Investering 1.4.4 – Antagande av nationella plattformar för digital identitet (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR)	Mål	Nationella plattformar för digital identitet (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR)
M2C3–6	Investeringar 1.1: Byggande av nya skolor genom ersättning av byggnad	Mål	Minst 400 000 SQMT av nya skolor byggs genom byte av byggnad.
M2C3–8	Investeringar 1.2 – Byggande av byggnader, omskolning och förstärkning av fastighetstillgångar inom rättsväsendet	Mål	Uppförande av byggnader, omskolning och förstärkning av fastighetstillgångar inom rättsväsendet
M2C3–10	Investeringar 3.1: Främjande av effektiv fjärrvärme	Mål	Uppbyggnad eller utbyggnad av fjärrvärmenät
M2C4–23	Investering 3.3 Åternaturifiering av Po-området	Mål	Minskning av flodbäddens konstlikhet för åternaturifiering av Po-området T2
M2C4–25	Investering 3.4. Sanering av förorenade områden utan ägare	Mål	Återupplivande av platser som inte är herrelösa
M2C4–29	Investering 4.1. Investeringar i primär vatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning	Mål	Investeringar i primärvatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning
M2C4–32	Investering 4.2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät	Mål	Insatser i vattendistributionsnät, inklusive digitalisering och övervakning av nät T2
M2C4–35a	Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser	Mål	Insatser för bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T2
M2C4–38	Investering 4.4 Investeringar i avloppsrening och rening	Mål	Åtgärder för avloppsrening och rening T2
M5C2–20	Investering 6 – Innovationsprogram för bostadskvalitet	Mål	Antal bostadsenheter som får stöd (både när det gäller byggande och renovering) och kvadratmeter av offentliga platser som får stöd
M1C1–147	Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd	Mål	Molnkapacitet för lokal offentlig förvaltning T2
M1C1–148	Investering 1.4.1 – Medborgarnas erfarenheter – Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster	Mål	Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster T2
M1C1–149	Investering 1.4.3 – Antagande av plattformstjänster för PagoPA och ”IO” -appen	Mål	Ökning av antagandet av Pagopa-plattformstjänster T2
M1C1–150	Investering 1.4.3 – Antagande av plattformstjänster för PagoPA och ”IO” -appen	Mål	Ökning av antagandet av ”IO” -app T2
M1C1–151	Investering 1.4.5 – Digitalisering av offentliga tillkännagivanden	Mål	Ökning av antagandet av digitala offentliga meddelanden T2
M1C1–152	Investering 1.6.1 – Digitalisering av inrikesministeriet	Mål	Inrikesministeriet – fullständigt ombyggda och digitaliserade processer T2
M1C1–153	Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet	Mål	Digitaliserade rättegångshandlingar T2
M1C1–154	Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet	Mål	Rättsdata – kunskapssystem för sjöar T2
M1C1–155	Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)	Mål	INAIL – Full ombyggda och digitaliserade processer/tjänster T2
M1C2–15	Investeringar 2: Innovation och teknik inom mikroelektronik	Mål	Produktionskapacitet för kiselkarbidsubstrat
M1C2–17	Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)	Mål	Husnummer med konnektivitet på 1 Gbit/s
M1C2–18	Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)	Mål	Skolbyggnader och vårdinrättningar med konnektivitet på 1 Gbps
M1C2–20	Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)	Mål	Landsvägar och korridorer med 5G-täckning
M1C2–21	Investeringar 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G)	Mål	Områden med marknadsmisslyckanden med 5G-täckning
M1C2–23	Investeringar 4: Satellitteknik och rymdekonomi	Mål	Markteleskop, operativt SST-center, rymdfabrik och demonstrator för flytande framdrivning utplacerade
M1C2–24	Investeringar 4: Satellitteknik och rymdekonomi	Mål	Konstellationer eller bevis på koncept för konstellationer som används
M1C2–25	Investeringar 4: Satellitteknik och rymdekonomi	Mål	Tjänster som tillhandahålls offentliga förvaltningar
M1C2–32	Investering 7. Stöd till produktionssystemet för ekologisk omställning, nettonollteknik och de strategiska leveranskedjornas konkurrenskraft och resiliens	Mål	Rättsliga överenskommelser som undertecknats med slutliga stödmottagare
M1C3–21	Investering – 3.2 Utveckling av filmindustrin (projektet Cinecittà)	Mål	Antal studior vars arbeten för omkvalificering, modernisering och uppförande är slutförda
M1C3–36	Investeringar – 4.3 Caput Mundi-Next Generation EU för stora turistevenemang	Mål	Antal kultur- och turistplatser vars återkvalificering har slutförts
M2C1–16	Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar	Mål	Oregelbundna deponier
M2C1–19	Investeringar 3.1: Gröna öar	Mål	Genomförande av integrerade projekt på små öar
M2C1–21	Investeringar 3.2: Gröna samhällen	Mål	Genomförande av de insatser som lagts fram i de gröna gemenskapernas planer
M2C1–24	Investeringar 3.4: Fondo Contratti di Filiera (FCF) för att stödja avtal om leveranskedjor för jordbruksbaserade livsmedel, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och plantskolor	Mål	Rättsliga överenskommelser som undertecknats med slutliga stödmottagare
M2C2–3	Investering 1.4 Utveckling av biometan, i enlighet med kriterierna för att främja den cirkulära ekonomin	Mål	Ersättning av jordbrukstraktorer
M2C2–5	Investering 1.4 Utveckling av biometan, i enlighet med kriterierna för att främja den cirkulära ekonomin	Mål	Ytterligare produktion av biometan
M2C2–10	Investering 2.1 Stärka smarta nät	Mål	Smarta elnät – Öka nätkapaciteten för distribution av förnybar energi
M2C2–11	Investering 2.1 Stärka smarta nät	Mål	Smarta galler – elektrifiering av energiförbrukningen
M2C2–13	Investering 2.2 Interventioner för att öka kraftnätets motståndskraft	Mål	Öka elnätets motståndskraft
M2C2–15	Investering 3.3 Vätgasprovning för vägtransporter	Mål	Utveckling av laddningsstationer baserade på vätgas
M2C2–17	Investering 3.4 Vätgasprovning för järnvägsmobilitet	Mål	Antal tankstationer för väte
M2C2–19	Investering 3.5 Forskning och utveckling av vätgas	Mål	Antal projekt för forskning och utveckling om väte
M2C2–25a	Investering 4.2 Utveckling av system för snabba masstransporter	Mål	Minst 5 insatser för att uppgradera infrastrukturen i system för snabba masstransporter
M2C2–25ter	Investering 4.2 Utveckling av system för snabba masstransporter	Mål	Inköp av minst 85 enheter rullande materiel för snabbtransport
M2C2–26	Investering 4.2 Utveckling av system för snabba masstransporter	Mål	Antal km infrastruktur för kollektivtrafik
M2C2–35	Investeringar 4.4.1: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikbussparken med utsläppsfria låggolvsbussar —	Mål	Antal utsläppsfria låggolvsbussar som trädde i kraft T2
M2C2–35 ter	Investeringar 4.4.1: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikbussparken med rena bränslefordon	Mål	Antal laddningsstationer för utsläppsfria och utsläppssnåla bussar med låga utsläpp
M2C2–35a	Investeringar 4.4.2: Förstärkning av den regionala kollektivtrafikflottan med tåg med nollutsläpp och samhällsomfattande tjänster	Mål	Antal utsläppsfria tåg och antal transporter för samhällsomfattande tjänster
M2C2–36	Investeringar 4.4.3: Förnybar flotta för det nationella brandkårkommandot	Mål	Antal rena fordon för förnyelseflottan för det nationella brandkårkommandot
M2C2–43	Investering 5.4 – Stöd till nystartade företag och riskkapital som är verksamt inom den ekologiska omställningen.	Mål	Rättsliga avtal som ingåtts med riskkapitalfonder och nystartade företag
M2C2–45	Investering 1.1 Utveckling av solcellssystem inom jordbruket	Mål	Installation av solcellspaneler i solcellssystem inom jordbruket
M2C2–47	Investering 1.2 Främjande av förnybara energikällor för energisamhällen och samverkande egenförbrukare av förnybar energi	Mål	Produktion av förnybar energi i energisamhällen och medverkande egenförbrukare av förnybar energi
M2C2–49	Investering 3.1 Produktion av vätgas i förfallna områden (Hydrogen Valleys)	Mål	Slutförande av projekt om vätgasproduktion i industriområden
M2C2–51	Investering 3.2 Vätgasanvändning i svårnedbrytbar industri	Mål	Införande av vätgas i industriprocesser
M2C2–53	Investering 5.2 väte	Mål	Tilldelning av alla offentliga kontrakt för färdigställande av industrianläggningar för tillverkning av elektrolysör
M2C4–11ter	Investering 2.1.a Åtgärder för minskning av översvämningsrisker och hydrogeologiska risker – insatser i Emilia Romagna, Toscana och Marche	Milstolpe	Slutförande av projekt
M2C4–13	Investering 2.1b – Åtgärder för att minska översvämningsrisker och hydrogeologiska risker	Mål	Slutförande av interventioner av typ D och typ E
M2C4–20a	Betydande investeringar. 3.1: Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden	Mål	Plantera träd för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden T3
M2C4–34a	Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser	Mål	Insatser för bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T1
M3C1–6	Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods	Mål	Höghastighetståg för både passagerare och gods på linjerna Napoli-Bari, Salerno-Reggio Calabria, Palermo-Catania
M3C1–24	Investering 1.9 Interregionala förbindelser	Mål	Investering 1.9 Interregionala förbindelser
M3C1–9	Investering 1.2 – Höghastighetsbanor i norr som förbinder resten av Europa	Mål	Höghastighetståg för både passagerare och gods på linjerna Brescia-Verona-Vicenza-Padova. Liguria-Alpi.
M3C1–11	Investering 1.3 – Diagonala anslutningar	Mål	Höghastighetståg för både passagerare och gods på linjen Orte-Falconara och Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia
M3C1–14	Investering 1.4 – Införande av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)	Mål	2 785 km järnvägslinjer utrustade med det europeiska systemet för förvaltning av järnvägstransporter
M3C1–16	Investeringar 1.5 – förstärkning av storstadsknutpunkter och viktiga nationella kopplingar	Mål	1 280 km uppgraderade banavsnitt byggda på storstadsknutpunkter och viktiga nationella förbindelser
M3C1–17a	Investering 1.7 – Utvidgning, elektrifiering och tålighet för järnvägar i söder	Mål	650 km slutförda arbeten i samband med uppgradering, elektrifiering och tålighet för järnvägar i söder, klara för tillstånds- och driftsfaserna.
M3C1–18	Investering 1.6 – Stärka regionala linjer – Uppgradering av regionala järnvägar (förvaltning av RFI)	Mål	Uppgraderade regionala linjer klara för tillstånd och driftsfaser
M3C1–20	Investering 1.8 – Uppgradering av järnvägsstationer (förvaltning av RFI; i söder)	Mål	Uppgraderade och tillgängliga järnvägsstationer
M4C1–30	Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder	Mål	Inrättande av sovplatser för elever i enlighet med relevant lagstiftning
M4C2–9	Investeringar 1.4: Stärka forskningsstrukturerna och stödja inrättandet av ”nationella FoU-ledare” för viss viktig möjliggörande teknik	Mål	De nationella centrumen är operativa och verksamheter som genomförs av de nationella centrumen inom viktig möjliggörande teknik
M4C2–14	Investeringar 2.3: Förstärkning och sektoriell/territoriell utvidgning av tekniköverföringscentrum per industrisektor	Mål	Utbetalning av ett ekonomiskt värde på 307 000 000 EUR.
M4C2–15	Investeringar 2.3: Förstärkning och sektoriell/territoriell utvidgning av tekniköverföringscentrum per industrisektor	Mål	Antal små och medelstora företag som får stöd
M4C2–15a	Investeringar 2.3: Förstärkning och sektoriell/territoriell utvidgning av tekniköverföringscentrum per industrisektor	Milstolpe	Slutförande av arbetspaketen EDIH och TEF
M4C2–16a	Investeringar 3.1: Fond för uppbyggnad av ett integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur	Mål	Antal forsknings- och innovationsinfrastrukturer som skapats eller som slutfört sin verksamhet
M4C2–18 Bis	Invesment1.5: Inrätta och stärka ”innovationsekosystem för hållbarhet” och bygga upp ”territoriella ledare för FoU”	Mål	Verksamhet som genomförs av innovationsekosystemen
M4C2–21	Investering 3.2 – Finansiering av nystartade företag.	Mål	Rättsliga avtal som ingåtts med nystartade företag eller riskkapitalfonder
M5C1–19	Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag	Mål	Företag enligt definitionen i relevant investeringspolicy har fått ekonomiskt stöd
M5C2–12	Investering 4 – Investeringar i projekt för stadsförnyelse som syftar till att minska marginalisering och social försämring	Mål	Projekt för stadsförnyelse som omfattar kommuner
M5C2–14	Investering 5 – Integrerade stadsplaner – allmänna projekt	Mål	Slutförande av integrerade planeringsprojekt i storstäder
M5C2–18	Investering 5 – integrerade planer för städer – EIB:s fondandelsfond	Mål	Monetärt värde av bidraget till den tematiska fonden och stöd till stadsprojekt
M5C2–22	Investering 7 – Idrott och social inkludering	Mål	Insatser i samband med avtal om idrottsanläggningar
M5C3–13	Investeringar 1.4: Infrastrukturinvesteringar för den särskilda ekonomiska zonen	Mål	Slutförande av infrastrukturinsatser i de särskilda ekonomiska zonerna.
M6C1–3	Investeringar 1.1: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar för att förbättra det territoriella hälso- och sjukvårdsstödet.	Mål	Lokalvårdshem som ställs till förfogande och är tekniskt utrustade (första omgången)
M6C1–6	Investeringar 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.	Mål	Ytterligare personer som vårdas i hemmet (första omgången)
M6C1–11	Investeringar 1.3: Förstärkning av den mellanliggande hälso- och sjukvården och dess inrättningar (gemenskapssjukhusen).	Mål	Lokalsjukhus renoverade, sammankopplade och tekniskt utrustade (första omgången)
M6C2–6	Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.	Mål	Stor sanitär utrustning i drift
M6C2–9	Investeringar 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.	Mål	Extra sängar i ICU och delintensivvård
M6C2–10	Investeringar 1.2: Mot ett säkert och hållbart sjukhus	Mål	Antiseismiska ingrepp i sjukhusanläggningar är slutförda
M6C2–10a	Investeringar 1.2: Mot ett säkert och hållbart sjukhus	Mål	Utbetalning av medel från faciliteten för återhämtning och resiliens för projekt enligt artikel 20 i finanslag 67/88 Hälso- och sjukvårdsbyggande
M6C2–12	Investeringar 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering.	Milstolpe	Systemet med sjukförsäkringskort och infrastrukturen för driftskompatibilitet för elektroniska patientjournaler är fullt funktionsdugliga.
M6C2–13	Investeringar 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering.	Mål	Alla regioner har antagit och använder EHR
M6C2–16	Investeringar 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.	Mål	Utbildning i ledarskapsförmåga och digital kompetens för anställda vid den nationella hälso- och sjukvården
M6C2–17	Investeringar 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.	Mål	Antal finansierade läkar- kontrakt för specialistutbildning
M7–37	Investeringar 13: Adriatiska linjen fas 1 (Sulmona kompressorstation och gasledning Sestino-Minerbio)	Milstolpe	Slutförande av bygg- och anläggningsarbeten
M7–39	Investeringar 14: Infrastruktur för gränsöverskridande gasexport	Milstolpe	Slutförande av bygg- och anläggningsarbeten
M7–41	Investeringar 15: Transizione 5.0 Grön	Mål	Beviljande av medel från faciliteten för återhämtning och resiliens
M7–42	Investeringar 15: Transizione 5.0 Grön	Mål	0.4 Mtoe energibesparingar i slutlig energianvändning under perioden 2024–2026
M7–45	Investeringar 16: Stöd till små och medelstora företag för egenproduktion från förnybara energikällor	Mål	Rättsliga överenskommelser med slutliga stödmottagare
M7–49	Investeringar 17: Finansieringsinstrument för energirenovering av offentliga och subventionerade bostäder	Mål	Rättsliga överenskommelser som undertecknats med slutliga stödmottagare
M1C3–29	Investeringar 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft	Mål	Antal turistprojekt som ska få stöd genom Europeiska investeringsbankens tematiska fonder
M3C2–9	Investeringar 1.1: Gröna hamnar: insatser för förnybar energi och energieffektivitet i hamnar	Mål	Gröna hamnar: slutförande av bygg- och anläggningsarbeten
		Delbetalning, belopp	19 919 595 964 EUR

AVSNITT 3: YTTERLIGARE ARRANGEMANG

1.Arrangemang för övervakning och genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen

Övervakningen och genomförandet av Italiens återhämtnings- och resiliensplan ska ske enligt följande arrangemang:

I enlighet med lagdekret nr. 77 av den 31 maj 2021 enligt ändring genom lagdekret nr 13 av den 24 februari 2023 inrättas ett antal samordningsstrukturer för övervakning och genomförande av planen. Dessa omfattar särskilt följande: i) En styrkommitté på hög nivå (”cabina di regia”) som inrättats under ministerrådets ordförandeskap, med huvuduppgiften att styra och samordna genomförandet av planen. II) En uppdragsstruktur som inrättats under ministerrådets ordförandeskap, åtminstone under planens löptid, med befogenhet att fungera som en central samordningsstruktur för genomförande och övervakning av planen. III) En teknisk struktur vid ekonomi- och finansministeriet, som utför den operativa övervakningen av planens genomförande, kontrollen av förfarandenas och utgifternas korrekthet och rapporteringen samt det tekniska och operativa stödet till genomförandefasen. Denna områdesstruktur vid premiärministerns kansli fungerar som en gemensam kontaktpunkt på nationell nivå för Europeiska kommissionen. Ekonomi- och finansministeriet säkerställer att planens resultat utvärderas. Arbetsmarknadens parter och andra berörda parter deltar i särskilda möten för ”cabina di regia” för att säkerställa deras deltagande i genomförandet av planen. Dessutom fastställs samordningsstrukturer på nivån för varje central förvaltning som ansvarar för de åtgärder som ingår i planen, med uppgift att förvalta, övervaka, rapportera och kontrollera relevanta insatser, även när det gäller övervakningen av genomförandet och framstegen mot att uppnå delmål och mål. Slutligen ska efterlevnadsmekanismer i samband med genomförandeproblem, bland annat genom aktivering av substitutionsbefogenheter gentemot de förvaltningar som ansvarar för åtgärderna i planen, införas i syfte att garantera ett snabbt och effektivt genomförande av projekt och mekanismer för att lösa konflikter på förhand inrättas.

För att stärka den administrativa kapaciteten för övervakning och genomförande planeras rekryteringen av tillfällig personal, bland annat när det gäller centrala förvaltningar med ansvar för planens interventioner och för ekonomi- och finansministeriet (inbegripet när det gäller den centrala samordningsstrukturen och avdelningen för statens räkenskaper), i enlighet med lagdekret nr 80 av den 9 juni 2021, och när det gäller förvaltningar i södra Italien, som förväntas stärka humankapitalet i samband med planering och användning av EU-medel, särskilt i enlighet med lag nr 178 från 2020. Dessutom fördelas resurser till den områdesstruktur som inrättas på premiärministerns kansli för att säkerställa att den fungerar effektivt, enligt vad som föreskrivs i lagdekret nr 13 av den 24 februari 2023. Slutligen planeras tekniskt och operativt stöd till centrala och lokala förvaltningar vid genomförandet av projekt, bland annat genom användning av offentliga kapitalbolag, en pool av experter för tekniskt bistånd och möjligheten att anlita extern expertis. Dessa insatser ska åtföljas av åtgärder för att minska byråkratin och förenkla de administrativa förfarandena i enlighet med lagdekret nr 77 av den 31 maj 2021 och lagdekret nr 13 av den 24 februari 2023.

I bestämmelserna föreskrivs också användningen av ett integrerat IT-system (Regis). Den befintliga inspektionsenheten för finansiella förbindelser med Europeiska unionen (IGRUE), inom ekonomi- och finansministeriet, har till uppgift att samordna revisionssystemen och genomföra kontrollerna med stöd av det statliga kontoret för territoriella räkenskaper (RTS). Förstärkta arrangemang med Guardia di Finanza och relevanta oberoende myndigheter såsom den nationella myndigheten för korruptionsbekämpning (ANAC) ska fortsätta, vilket stärker den roll som det italienska rättssystemet redan tilldelar dessa myndigheter när det gäller skyddet av de offentliga finanserna, inklusive EU:s offentliga finanser.

2.Arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till uppgiftsunderlag

För att ge kommissionen fullständig tillgång till de underliggande relevanta uppgifterna ska Italien ha infört följande arrangemang:

Ekonomi- och finansministeriet fungerar som en teknisk struktur för övervakning, bland annat av framstegen när det gäller delmål och mål, och, när så är lämpligt, genomförande av kontroll- och revisionsverksamhet samt för tillhandahållande av rapportering och ansökningar om utbetalningar. Den samordnar rapporteringen av delmål och mål, relevanta indikatorer, men även kvalitativ finansiell information och andra uppgifter, t.ex. om slutmottagare. Datakodning sker hos de centrala förvaltningar som ansvarar för planens åtgärder, som ska rapportera de nödvändiga uppgifterna till ekonomi- och finansministeriet. I enlighet med artikel 24.2 i förordning (EU) 2021/241 ska Italien, när de relevanta överenskomna delmålen och målen i avsnitt 2.1 i denna bilaga har slutförts, lämna in en vederbörligen motiverad begäran till kommissionen om utbetalning av det ekonomiska bidraget och, i förekommande fall, av lånet. Italien ska se till att kommissionen på begäran har full tillgång till de underliggande relevanta uppgifter som ligger till grund för ansökan om utbetalning, både för bedömningen av ansökan om utbetalning i enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) 2021/241 och för revision och kontroll.

(1) Med undantag för a) projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(2) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(3) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå

(4) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(5)

Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).

(6)

Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(7)

Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(8)

Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(9) Med undantag för a) tillgångar och verksamheter inom kraft- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(10) Om de beräknade växthusgasutsläppen från den verksamhet som får stöd inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(11) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå. 

(12) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå. 

(13) Slutliga stödmottagare som är associerade till specifika projekt ska vara skyldiga att lämna en motivering av det valda interventionsområdet för varje projekt som får stöd, tillsammans med en beskrivning av projektet, för beräkningen av klimatbidraget.

(14) Med undantag för a) tillgångar och verksamheter inom kraft- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(15) Om de beräknade växthusgasutsläppen från den verksamhet som får stöd inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(16) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(17) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(18) Med undantag för a) projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(19) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(20)

20 detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan materialåtervinnas, och för befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, avskilja avgaser för lagring eller användning eller återvinna material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas avfallshanteringskapacitet eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(21) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(22) Med undantag för a) projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(23) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(24)

24 detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan materialåtervinnas, och för befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, avskilja avgaser för lagring eller användning eller återvinna material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas avfallshanteringskapacitet eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(25) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(26) Med undantag för a) projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(27) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(28)

28 Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(29) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(30) Med undantag för a) projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(31) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(32) 32 detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan materialåtervinnas, och för befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, avskilja avgaser för lagring eller användning eller återvinna material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas avfallshanteringskapacitet eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(33) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(34) Med undantag för a) projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(35) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(36) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(37) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(38) Med undantag för a) projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(39) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(40) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(41) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(42) Med undantag för a) tillgångar och verksamheter inom kraft- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(43) Om de beräknade växthusgasutsläppen från den verksamhet som får stöd inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(44) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(45) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(46) Slutliga stödmottagare som är associerade till specifika projekt ska vara skyldiga att lämna en motivering av det valda interventionsområdet för varje projekt som får stöd, tillsammans med en beskrivning av projektet, för beräkningen av klimatbidraget. För beräkningen av klimatbidraget ska slutliga stödmottagare från eget kapital, kapital likställt med eget kapital, företagsobligationer eller motsvarande instrument som inte är inriktade på specifika projekt lämna en motivering för det eller de utvalda insatsområdena. Genomförandepartnern ska också vara skyldig att lämna en halvårsrapport till medlemsstaten om genomförandet av varje projekt/verksamhet.

(47) Storstadsområden avses i denna åtgärd som ”funktionella stadsområden”, enligt definitionen i Europeiska kommissionens och OECD:s databas (Dijkstra, L., H. Poelman och P. Veneri (2019), The EU-OECD definition of a functional urban area, OECD Regional Development Working Papers, No 2019/11, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/d58cb34d-en.)

(48) I enlighet med insatsområde 72a i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 är det också tillämpligt på tvåmodala tåg.

(49) Storstadsområden avses i denna åtgärd som ”funktionella stadsområden” enligt definitionen i Europeiska kommissionens och OECD:s databas (Dijkstra, L., H. Poelman och P. Veneri (2019).

(50) I enlighet med insatsområde 72a i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 är det också tillämpligt på tvåmodala tåg.

(51) Med undantag för a) tillgångar och verksamheter inom kraft- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(52) Om de beräknade växthusgasutsläppen från den verksamhet som får stöd inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta är fallet. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(53) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(54) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(55) Slutliga stödmottagare som är associerade till specifika projekt ska vara skyldiga att lämna en motivering av det valda interventionsområdet för varje projekt som får stöd, tillsammans med en beskrivning av projektet, för beräkningen av klimatbidraget. För beräkningen av klimatbidraget ska slutliga stödmottagare från eget kapital, kapital likställt med eget kapital, företagsobligationer eller motsvarande instrument som inte är inriktade på specifika projekt lämna en motivering för det eller de utvalda insatsområdena. Genomförandepartnern ska också vara skyldig att lämna en halvårsrapport till medlemsstaten om genomförandet av varje projekt/verksamhet.

(56) CDP Venture Capital SGR bedriver förvaltningsverksamheten i enlighet med principerna om oberoende och självständighet enligt direktivet om AIF-förvaltare.

(57) En slutlig stödmottagare anses ha ett ”väsentligt fokus” på en sektor eller affärsverksamhet om en sådan sektor eller verksamhet identifieras som en väsentlig del av den slutliga stödmottagarens affärsverksamhet i förhållande till den slutliga stödmottagarens bruttointäkter, vinst eller kundbas. Bruttointäkterna från den begränsade sektorn eller verksamheten får under inga omständigheter överstiga 50 % av bruttointäkterna.

(58)

Med undantag för a) tillgångar och verksamheter inom kraft- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(59)

Inklusive verksamheter och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är lägre än de relevanta riktmärkena. Om de beräknade växthusgasutsläppen från den verksamhet som får stöd inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(60)

Förorenande fordon definieras som icke-utsläppsfria fordon.

(61) Detta undantag gäller inte åtgärder i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan materialåtervinnas, och för befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, avskilja avgaser för lagring eller användning eller återvinna material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(62) Med undantag för a) projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(63) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(64)

64 detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan materialåtervinnas, och för befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, avskilja avgaser för lagring eller användning eller återvinna material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas avfallshanteringskapacitet eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(65) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(66) Med undantag för a) projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(67) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(68)

68 Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(69) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(70) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).

(71) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(72) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(73) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(74) Med undantag för a) projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(75) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(76) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(77) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(78) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).

(79) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(80) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(81) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(82) OECD, Skills Studies on Supporting Entrepreneurship and Innovation in Higher Education in Italy

(83) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).

(84) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(85) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(86) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(87) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).

(88) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(89) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(90) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(91) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).

(92) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(93) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(94) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(95) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).

(96) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(97)

(98) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(99) Ett arbetspaket är en del av projektets arbetsfördelning, t.ex. testa före investering, färdigheter och utbildning, projektledning och samordning. Den representerar en grupp av projektarbete som beskrivs i verksamheter och uppgifter. Arbetspaketen ska ha en tydlig och logisk koppling till projektets mål och till de andra arbetspaketen. Varje arbetspaket ska utgöra en del av projektet, ett steg som leder till att projektets övergripande mål uppnås.

(100) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).

(101) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(102)

(103) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(104) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).

(105) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(106)

(107) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(108) CDP Venture Capital SGR bedriver förvaltningsverksamheten i enlighet med principerna om oberoende och självständighet enligt direktivet om AIF-förvaltare.

(109) En slutlig stödmottagare anses ha ett ”väsentligt fokus” på en sektor eller affärsverksamhet om en sådan sektor eller verksamhet identifieras som en väsentlig del av den slutliga stödmottagarens affärsverksamhet i förhållande till den slutliga stödmottagarens bruttointäkter, vinst eller kundbas. Bruttointäkterna från den begränsade sektorn eller verksamheten får under inga omständigheter överstiga 50 % av bruttointäkterna.

(110)

(111)

(112)

Förorenande fordon definieras som icke-utsläppsfria fordon.

(113) Detta undantag gäller inte åtgärder i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan materialåtervinnas, och för befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, avskilja avgaser för lagring eller användning eller återvinna material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(114) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).

(115) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(116)

(117) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(118) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).

(119) Om den verksamhet som stöds leder till beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till att detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(120)

(121) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(122) Med undantag för a) tillgångar och verksamheter inom kraft- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(123) Om de beräknade växthusgasutsläppen från den verksamhet som får stöd inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(124) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå. 

(125) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå. 

(126) Med undantag för a) tillgångar och verksamheter inom kraft- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(127) Om de beräknade växthusgasutsläppen från den verksamhet som får stöd inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(128) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå. 

(129) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå. 

(130)

(131)

Om de beräknade växthusgasutsläppen från den verksamhet som får stöd inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(132)

(133)

(134)

De slutliga stödmottagarna ska vara skyldiga att lämna en motivering av det valda interventionsområdet för varje projekt som får stöd, tillsammans med en beskrivning av projektet, för beräkningen av klimatbidraget. Genomförandepartnern ska också vara skyldig att lämna en halvårsrapport till medlemsstaten om genomförandet av varje projekt/verksamhet.

(135) Systemet hänvisar särskilt till bilagorna A och B till lag nr 232 av den 11 december 2016.

(136) För nyetablerade företag bör energibesparingarna mätas i förhållande till den genomsnittliga årliga förbrukningen för ett företag med liknande egenskaper (storlek) som är verksamma inom samma sektor (ATECO-kod).

(137) En slutlig stödmottagare anses ha ett ”väsentligt fokus” på en sektor eller affärsverksamhet om en sådan sektor eller verksamhet identifieras som en väsentlig del av den slutliga stödmottagarens affärsverksamhet i förhållande till den slutliga stödmottagarens bruttointäkter, vinst eller kundbas. Bruttointäkterna från den begränsade sektorn eller verksamheten får under inga omständigheter överstiga 50 % av bruttointäkterna.

(138)

(139)

(140)

Förorenande fordon definieras som icke-utsläppsfria fordon.

(141) Detta undantag gäller inte åtgärder i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan materialåtervinnas, och för befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, avskilja avgaser för lagring eller användning eller återvinna material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(142) Slutliga stödmottagare som är associerade till specifika projekt ska vara skyldiga att lämna en motivering av det valda interventionsområdet för varje projekt som får stöd, tillsammans med en beskrivning av projektet, för beräkningen av klimatbidraget.

(143) Slutliga stödmottagare som är associerade till specifika projekt ska vara skyldiga att lämna en motivering av det valda interventionsområdet för varje projekt som får stöd, tillsammans med en beskrivning av projektet, för beräkningen av klimatbidraget.

(144) Med undantag för a) tillgångar och verksamheter inom kraft- och/eller värmeproduktion, samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas, som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) verksamheter och tillgångar enligt led ii för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb övergång till en fossilfri drift.

(145) Om de beräknade växthusgasutsläppen från den verksamhet som får stöd inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(146) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå. 

(147) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå. 

(148) Slutliga stödmottagare som är associerade till specifika projekt ska vara skyldiga att lämna en motivering av det valda interventionsområdet för varje projekt som får stöd, tillsammans med en beskrivning av projektet, för beräkningen av klimatbidraget.

Top

Choose the experimental features you want to try