EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.10.2024

COM(2024) 458 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

i enlighet med artikel 14.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/880 av den 17 april 2019 om införsel och import av kulturföremål (28 juni 2023–29 juni 2024)

Innehåll

1.    INLEDNING    

2.    MÅLSÄTTNINGAR    

3.    PROJEKTSTRUKTUR OCH PLANERINGSMETOD    

Fas 1 – Utformning    

Fas 2 – Systemutveckling    

Fas 3 – Införande och idrifttagande    

4.    LÄGESÖVERSIKT    

Projektutveckling    

Metod: strategi för genomförandet av ICG-systemet    

Högnivåplanering    

Ändringsbegäranden (RfC)    

Externa samverkanseffekter    

Internt samarbete    

Arbete med projektgruppen för digitalisering av kulturföremål    

5.    RISK FÖR FÖRSENINGAR    

Risk 1 – Personaltilldelning    

Riskreducerande åtgärder    

6.    SLUTSATSER    

Bilaga I: Flerårig strategiplanering    

Bilaga II: Huvudsakliga projektfaser och tidslinje för kritiska etappmål    

ORDLISTA

1.INLEDNING

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/880 av den 17 april 2019 1 om införsel och import av kulturföremål (förordningen) syftar till att förhindra olaglig handel med kulturföremål, särskilt där sådan handel bidrar till finansiering av terrorism, samt till att förbjuda att kulturföremål som exporterats olagligt från tredjeländer importeras till unionens tullområde.

Enligt förordningen ska import av vissa kulturföremål som anses vara en del av ett särskilt hotat kulturarv (närmare bestämt arkeologiska föremål och delar av monument som tagits sönder) omfattas av importlicenser, medan andra, som anses vara mindre hotade, ska omfattas av importörsförklaringar. I förordningen föreskrivs också att föremålen ska omfattas av enhetliga kontroller i samband med införseln till unionen. Viss import av kulturföremål som är avsedda för särskild användning (kopplad till utbildning, vetenskap eller forskning) är undantagen från dessa dokumentationskrav.

Importörernas skyldighet att skaffa en importlicens eller formulera och lämna in en importörsförklaring till tullmyndigheten kommer endast att träda i kraft från och med den tidpunkt då ett centraliserat elektroniskt system (ICG-systemet) är driftklart.

ICG-systemet kommer inte bara att fungera som ett medel för att aktörer ska fullgöra formaliteterna utan även användas för lagring och utbyte av information mellan medlemsstaternas myndigheter med ansvar för genomförande av förordningen (tull- och kulturmyndigheter).

Hur ICG-systemet fungerar beror på miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU som inrättades genom förordning (EU) 2022/2399 2 , som utgör en rättslig grund för hur EU CSW-CERTEX fungerar.

EU CSW-CERTEX är den centrala komponenten i EU:s gemensamma kontaktpunkt och utvecklas av kommissionen. Den syftar till att koppla de nationella enda tullkontaktpunkterna till EU:s system eller databaser som används för att hantera andra krav än tullkrav, så att alla berörda myndigheter kan få tillgång till relevanta uppgifter och samarbeta bättre vid gränskontroller.

Var tolfte månad från det att förordningen träder i kraft och till dess att ICG-systemet är i drift, ska kommissionen lägga fram en lägesrapport för Europaparlamentet och rådet om de framsteg som gjorts med inrättandet av det elektroniska systemet.

I kommissionens första årliga lägesrapport 3 beskrevs de insatser som kommissionens avdelningar genomfört under det första året efter att förordningen trädde i kraft, nämligen a) förberedelsearbete för att anta de nödvändiga genomförandebestämmelserna och b) samråd med medlemsstaterna genom expertgruppen för tullfrågor i samband med kulturföremål och projektgruppen för import av kulturföremål.

I kommissionens andra årliga lägesrapport 4 presenterades de framsteg som gjorts vad gäller antagandet av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1079 5 och inledandet av fas 1 – ”Utformning” i ICG-projektet, det arbete som utförts av den projektgrupp som inrättats för detta syfte samt framstegen med nyttokalkylen och visionsbeskrivningen för ICG-projektet.

Kommissionens tredje årliga lägesrapport 6 omfattade slutförandet av den första versionen av paketet med verksamhetsprocessmodeller för ICG-systemet, slutförandet av dokumentet Business Acceptance Criteria (BAC) och upprättandet av användarberättelser och deras anpassning till BAC, genom att kontrollera den information som krävs för att utvecklarna ska kunna uppskatta och införa de funktioner som krävs för att uppfylla kraven.

Kommissionens fjärde årliga lägesrapport 7 omfattade följande:

a) Den inledande utvecklingen av ICG-systemet, dvs. de första interna versionerna, som omfattar den allmänna funktionella infrastrukturen, samt de viktigaste arbetsflödena.

b) Utvidgningen av kärnfunktionerna till att omfatta hela förvaltningskapaciteten och definieringen av nya funktionella begrepp, såsom det förenklade förfarandet för att erhålla importlicens för efterföljande import, ansökan om en importlicens som omfattar flera föremål genom att en licensansökan delas upp, och ICG:s rättskompendium för tredjeländer (biblioteket).

c) Inledande av affärsverksamhet för integrering av EU CSW-CERTEX, så att importlicenser och importörsförklaringar är tillgängliga för tullen via EU CSW-CERTEX.

Denna femte årliga lägesrapport omfattar perioden från och med juli 2023 till och med juni 2024. Detta är den sista rapporten innan ICG-systemet tas i drift under andra kvartalet 2025. För fullständighetens skull nämns målsättningarna, projektstrukturen och planeringsmetoden, som beskrivs i detalj i tidigare årliga lägesrapporter, också kortfattat här. En sammanfattning av den övergripande bedömningen av framstegen och de identifierade riskerna för försening finns i rapportens avsnitt om slutsatser.

2.MÅLSÄTTNINGAR

ICG-systemet ska vara driftklart senast den 28 juni 2025, eftersom det från och med den dagen blir obligatoriskt för alla aktörer att skaffa importlicenser eller lämna importörsförklaringar till tullen via det elektroniska systemet för att lagligt kunna importera 8 särskilda kategorier av kulturföremål till unionen.

Projektet befinner sig för närvarande i den tredje fasen, eftersom merparten av utvecklingen har slutförts och sammankopplingen av ICG-systemet med EU CSW-CERTEX är på god väg. Parallellt anordnas utbildningstillfällen för att medlemsstaternas förvaltningar ska kunna bekanta sig med ICG-systemets operativa funktioner.

Projektet om import av kulturföremål planeras också i detalj genom 2023 års revidering av den fleråriga strategiska planen för elektronisk tullbehandling 9 (MASP-C rev. 2023 v1.0). Ett utdrag ur planeringen av projektet om import av kulturföremål från MASP-C rev. 2023 finns i bilaga I till denna rapport (tabell 1 – Konsoliderat projektblad Fiche 1.18 ”Digitalisering av kulturföremål”) samt ett utdrag ur planeringen av EU CSW-CERTEX rev. 2023 från MASP-C Konsoliderat projektblad Fiche 1.13 (tabell 2).

3.PROJEKTSTRUKTUR OCH PLANERINGSMETOD

Såsom redan förklarats analytiskt i den första årliga lägesrapporten, bygger projektstrukturen på den metodik som anges i MASP-C rev. 2023 och bilagorna till denna, bland annat styrramen (Governance Scheme), EU:s policy för tullmyndigheternas verksamhetsmodell (EU Customs Business Process Modelling Policy) och it-strategin (IT strategy). I bilaga II finns en övergripande projektplan med de huvudsakliga projektfaserna och kritiska etappmålen.

Trots att projektet fortskrider på flera nivåer samtidigt kan det sägas vara uppdelat i tre huvudfaser:

Fas 1 – Utformning Först görs en nyttokalkyl (business case) som innehåller en motivering till varför projektet behövs och fastställer budgetbehov. Vidare tas nivå 3 (användarkrav BPM) och nivå 4 (funktionskrav BPM) fram, följt av en visionsbeskrivning som innehåller mer detaljerad information om utformningen av projektet i fråga om struktur, kostnad, tid och risker, samt information som etappmål, resultat och projektorganisation.

Fas 2 – Systemutveckling Baserat på bestämmelserna i genomförandeakten, utvecklas användarkraven och funktionsspecifikationerna för systemet samt tekniska specifikationer för hur systemet ska konstrueras.

När systemets utformning är klar ur ett konceptuellt perspektiv och de resultat som förtecknas i tabell 1, etappmål 1 och 3 (se bilaga I), har åstadkommits tar ett mer djupgående arbete vid. Här beaktas fler tekniska aspekter i specifikationerna för applikationer och tjänster samt i specifikationerna för det tekniska systemet (konkretisering av nyttokalkylen och visionsbeskrivningen). ICG-systemet kommer att införlivas i den befintliga Traces-plattformen och kommer därför att i viss mån återanvända befintliga specifikationer, strukturer, meddelanden och gränssnitt.

Fas 3 – Införande och idrifttagande Den faktiska it-utvecklingsfasen (anläggningsfasen) inleds och följs av en övergångsfas där de tidiga versionerna av ICG-systemet gradvis byggs ut i de olika användargrupperna och tester utförs för att se till att alla aktörer och behöriga myndigheter är redo och välutbildade så att de kan använda systemet senast den 28 juni 2025. Sedan följer en uppföljningsperiod på sex månader då systemet kommer att finjusteras för att tillgodose eventuella driftsbehov som kan visa sig först efter att användningen av ett it-system blivit obligatorisk. Här kontrolleras också att driften fungerar problemfritt.

Eftersom ICG-systemet kommer att kopplas samman med medlemsstaternas tullsystem via EU CSW-CERTEX kommer denna verksamhet att kräva överensstämmelsetester. Även om datumet för sammankoppling ursprungligen planerades till den 3 mars 2025 har kommissionen utarbetat en ändring av förordningen om EU:s kontaktpunkt för tull (EU SWE-C) i syfte att anpassa tillämpningsdatumet till tillämpningsdatumet för förordning (EU) 2019/880, dvs. senast den 28 juni 2025.

4.LÄGESÖVERSIKT 

Projektutveckling

Under rapporteringsperioden har det gjorts betydande framsteg i utvecklingen av ICG-systemet och när det gäller dess integrering med EU CSW-CERTEX. Under rapporteringsperioden har samarbetet med medlemsstaterna haft högsta prioritet. För att säkerställa att deras input och återkoppling skulle bidra till att systemet kontinuerligt förbättras och genomförs framgångsrikt anordnades flera arbetsmöten. Dessa har ägt rum både bilateralt och inom projektgruppen för digitalisering av kulturföremål.

Tidig återkoppling från medlemsstaterna har varit ovärderlig när det gäller att finslipa systemet, vilket har gjort det möjligt för kommissionen att ta itu med problem och beakta förslag på ett effektivt sätt. Fyra demonstrationer av ICG-systemet under verkliga förutsättningar har ägt rum under rapporteringsperioden och medlemsstaterna spelade en central roll när det gäller att ge återkoppling och insikter. Tidigt samarbete med dem underlättade insamlingen av värdefull återkoppling om prototyper och funktioner, vilket möjliggjorde iterativa förbättringar baserade på verkliga användningsscenarier. Denna samarbetsstrategi inte bara förbättrade systemets användbarhet utan främjade också egenansvar.

Framstegen med ICG-systemet fortsatte såväl på det affärsmässiga som på det tekniska planet och specifikationerna anpassades för att tillgodose de föränderliga behoven. Genom att hålla specifikationerna uppdaterade säkerställde man att projektet förblev flexibelt och mottagligt för ändrade krav. Starkt fokus lades på att testa systemet för att identifiera och förutse potentiella problem, samtidigt som man förbättrade användarupplevelsen och minskade risken för kritiska problem som skulle kunna uppstå efter införandet. Insatserna för integration med EU CSW-CERTEX-systemet fortsatte att vara en prioritering för att säkerställa att tullkontrollmålet skulle fungera från och med den rättsliga tidsfristen den 28 juni 2025.

Under rapporteringsperioden har kommissionen också utvecklat utbildningsmoduler om de nya importreglerna och ICG-systemet samt en användarhandbok för ICG-systemet. Utformningen av utbildningsmaterialet och framtagandet av användarhandboken understryker det åtagande som finns i projektet om att se till att slutanvändarna är utrustade med den kunskap och de resurser som krävs för att utnyttja systemet på ett effektivt sätt. När det gäller utbildningsmaterial håller två moduler på att tas fram: en för behöriga myndigheter och importörer och en för tullen.

Betydande framsteg gjordes också i utvecklingen av ICG-kompendiet med kortfattade profiler av tredjeländers lagstiftning avseende exportkrav. Syftet med ICG-systemets så kallade biblioteksfunktion är att hjälpa behöriga myndigheter, importörer och tullmyndigheter att skaffa sig information om de exakta kraven för laglig export av kulturföremål från tredjeländer. I detta syfte ägnades omfattande insatser åt att förfina och finjustera mallen för att säkerställa att den korrekt fångar upp relevanta rättsliga bestämmelser och andra viktiga detaljer avseende de berörda tredjeländerna, och de första 12 profilerna utarbetades. Arbetet fortsätter med utarbetandet av fler landsprofiler i nära samarbete med Internationella museirådet (Icom), särskilt när det gäller länder för vilka organisationen har utfärdat en röd lista.

Med hjälp av ny teknik ska projektet samtidigt förbli ledande inom innovation. För att uppnå detta ska man inom projektet undersöka om det är möjligt att införa AI-drivna funktioner för identifiering av kulturföremål.

Metod: strategi för genomförandet av ICG-systemet

Den metod som används för genomförandet av ICG är en blandning av metoder och praxis från kommissionens olika avdelningar när det gäller utformning, kvalitetssäkring, utveckling och införande. De regelbundna interna mötena och demonstrationstillfällena ger i detta sammanhang tillfälle att diskutera och genomföra verkliga funktioner, samtidigt som man undviker alltför detaljerade exempelbilder. Den adaptiva planeringen gör det möjligt att anpassa sig snabbare till förväntningar och förändringar på ett flexibelt sätt.

För att säkerställa effektiv återkoppling från framtida användare och ett framgångsrikt genomförande av systemet kommer medlemsstaterna att inbjudas att delta på frivillig basis så snart en testversion finns tillgänglig. Syftet med denna samarbetsstrategi är följande:

Samarbeta med intressenter på ett tidigt stadium: Samla in olika perspektiv och insikter som kommer att vara värdefulla för att förfina systemet. Samtidigt anordnades en omfattande demonstration för konstmarknaden, särskilt skräddarsydd för dem, där de viktigaste arbetsflödena betonades samtidigt som relevant återkoppling samlades in.

Främja samarbete: Bidra till ett mer robust och användarvänligt system.

Tidig kännedom: Medlemsstaterna kommer att få möjlighet att bekanta sig med systemet tidigt i utvecklingsprocessen, vilket kommer att hjälpa dem att förstå dess funktioner och fördelar före datumet för det fullständiga införandet.

Högnivåplanering

ICG-systemets funktioner är indelade i olika kategorier enligt följande:

a) ”ICG-systemets kärnfunktioner med befintlig grund i Traces”: grundläggande funktioner för vilka befintlig funktionalitet kommer att återanvändas.

b) ”ICG-systemets kärnfunktioner utan befintlig grund i Traces”: grundläggande funktioner som ska byggas upp från grunden.

c) ”ICG-systemets icke-kärnfunktioner”: viktiga men inte grundläggande funktioner.

d) ”Externa anslutningar”: funktioner som är beroende av externa indata.

e) ”Utanför tillämpningsområdet”: funktioner som inte är avsedda för den första versionen av ICG-systemet (t.ex. artificiell intelligens).

Tabell 1: Högnivåöversikt över tillgänglighetsmålen

Ändringsbegäranden (RfC)

I enlighet med ändringshanteringsprocessen registreras en ändring så snart den är identifierad i en lista över ändringsbegäranden (RfC). Under det pågående utvecklingsarbetet och de åtföljande interna diskussionerna har man identifierat ett flertal ändringar som ska införas i ICG-systemets verksamhetsprocessmodelleringar (BPM) på nivå 2 till nivå 4. Därför uppdateras BPM-dokumentet och BAC-dokumentet för att återspegla den senaste situationen med hänsyn till ändringarna. Medlemsstaterna informeras om ändringarna, men ändringarna har hittills inte någon inverkan på dem. Som en del av den externa översynen ombads medlemsstaterna under andra kvartalet 2024 att göra en formell översyn av alla ändringar som genomförts fram till dess och vid behov ge återkoppling eller lämna kommentarer.  Medlemsstaterna godkände ändringarna, efter att i god tid ha informerats om dem, tack vare det nära samarbete som upprättats genom olika forum.

Externa samverkanseffekter

Under rapporteringsperioden har kommissionen haft ett nära samarbete med internationella organisationer, såsom Unesco och Icom, i samband med att ICG-biblioteket fyllts med högkvalitativa rättsprofiler för tredjeländer, särskilt länder för vilka det har upprättats röda listor 10 .

Internt samarbete

Det finns ett omfattande samarbete mellan kommissionens avdelningar med ansvar för tull- och hälsofrågor, som ansvarar för ett antal politikområden som är djupt sammanflätade. Avdelningarna har kommit överens om en operativ ram för samarbetet, och denna har förbättrats ytterligare under rapporteringsperioden tack vare kontinuerlig övervakning.

Arbete med projektgruppen för digitalisering av kulturföremål

Kommissionen har inrättat projektgruppen för digitalisering av kulturföremål (Project Group of Digitlisation of Cultural Goods) 11 som fungerar som ett diskussionsforum för experter från medlemsstaternas tullförvaltningar och behöriga (kultur)myndigheter med erfarenhet av licensformaliteter i kulturarvsfrågor, särskilt i digital form. Gruppen tillhandahöll stöd vid förberedandet av genomförandeakten och hjälper kommissionens avdelningar att fastställa parametrarna och utarbeta kriterierna för ICG-systemets funktionsspecifikationer.

Projektgruppen 12 består för närvarande av delegater från 15 medlemsstater (BE, BG, DK, DE, EE, EL, ES, FR, IT, LV, HU, NL, AT, PT och RO) och har hittills sammanträtt fyra gånger (under rapporteringsperioden 29 juni 2023–28 juni 2024).

Under denna rapporteringsperiod granskade och tillhandahöll projektgruppen huvudsakligen sin sakkunskap och sina insikter i följande ämnen:

·Fyra demonstrationer av ICG-systemet genomfördes. Under den senaste (juni 2024) hade medlemsstaterna möjlighet att testa ICG-systemet i en utbildningsmiljö, och de informerades också om förhandsregistreringen av aktörer (för att undvika ett stort inflöde av registreringsansökningar strax före det datum då systemet förväntas tas i drift).

·Upprätta funktionaliteten hos ICG-systemet till stöd för temporär import av kulturföremål som omfattas av undantag från licenskrav inom ramen för kommersiella konstmässor. Detta innefattar en mekanism som gör det möjligt för de behöriga myndigheterna att följa upp kontroller av import som omfattas av undantaget och en varningsmekanism om villkoren för undantaget överträds.

·Fastställa mallen för rättskompendiet för tredjeländer för att hjälpa ICG-användarna att identifiera exportlagar i tredjeländer.

·Slutföra modulen för administrativt samarbete, så att medlemsstaternas behöriga myndigheter kan utbyta information om dokument som hanteras i ICG.

·Samarbete med medlemsstaterna om de tjänster eller avdelningar som de har utsett till behöriga myndigheter på deras territorium (för införande i ICG).

·Framsteg med utbildningsmaterialet för ICG-systemet, inklusive användarhandboken för ICG, för att säkerställa att användarna kommer att vara fullt utrustade med de kunskaper och färdigheter som krävs för att använda systemet på ett effektivt sätt.

·Införlivande av medlemsstaternas återkoppling när det gäller konkreta arbetsflöden såsom delade arbetsflöden och arbetsflöden som gäller partiella avslag, elektronisk stämpel, utfärdande av en importörsförklaring för en kommersiell konstmässa och den tidsperiod som gäller för tillfällig införsel osv.

·Samarbete om den framtida översättningsverksamheten för ICG-systemet, som gör den tillgänglig på alla EU-språk och säkerställer inkludering och tillgänglighet för alla användare.

·Medlemsstaterna rådfrågades om den framtida utvidgningen av ICG till att omfatta exportområdet 13 , som säkerställer ett likvärdigt skydd för såväl det europeiska som det internationella kulturarvet. Några exempel på samråd med medlemsstaterna om exportfrågan är följande: praxis att utfärda öppna licenser, förekomsten av en digital lösning för att hantera exportintyg på området för kulturföremål, arbetsflöden på nationell nivå osv.

Under rapporteringsperioden och när nya funktioner skapades och lades till i systemet gjorde ICG-utvecklarteamet dessutom en demonstration inför expertgruppen om tullfrågor med avseende på kulturföremål (Expert Group on customs issues related to cultural goods) 14 och inför expertgruppen för dialog med konstmarknaden (Dialogue with the Art Market) 15 för att få återkoppling om genomförandet av de nya funktionerna. Tre demonstrationer genomfördes inom ramen för projektgruppen för digitalisering av kulturföremål och en fjärde demonstration med tullens företagsgrupp (Customs Business Group, CBG), med tanke på vikten av att bekanta alla medlemsstater, och inte bara projektgruppens medlemmar, med ICG:s testmiljö.

5.RISK FÖR FÖRSENINGAR

Risk 1 – Personaltilldelning

Kommissionens ursprungliga förslag innefattade inte inrättandet av ett it-system. Därför tilldelades inga resurser för detta. Under förhandlingarna och på begäran av medlagstiftarna infördes dock krav på inrättandet av ICG-systemet i förordningen, vilket krävde ytterligare resurser som i det skedet var oförutsebara. Vid tidpunkten för de slutliga politiska trepartsdiskussionerna i december 2018 bedömdes att det sexåriga projektets personalbehov i fråga om it-utveckling skulle vara två administratörstjänster på heltid. För att delvis minska denna risk fick en intern PQTM-konsult från fjärde kvartalet 2023 i uppdrag att stödja den ansvariga administratören. Syftet är att ge ytterligare stöd, eftersom både administratören och PQTM-konsulten endast ägnar en del av sin arbetstid åt ICG-projektet.

Trots begränsningarna har kommissionen åtagit sig att genomföra projektet inom den fastställda tidsramen för att säkerställa efterlevnad av de lagstadgade kraven. Den rättsliga ramen föreskriver att systemet måste upprätthållas och drivas kontinuerligt när det väl har inrättats. Därför är löpande resurstilldelning avgörande för en ordentlig uppföljning. Att avbryta stödet skulle inverka negativt på efterlevnaden av de rättsliga kraven.

Upprätthållandet av ett team för detta ändamål kommer att ge viktig kontinuitet och innebära att man kan dra nytta av expertis såväl för omedelbart stöd som för framtida förbättringar, och därigenom säkerställa långsiktig tillförlitlighet och anpassningsbarhet på det övergripande området för kulturföremål, inklusive import och – i framtiden – export.

Riskreducerande åtgärder

Risken har rapporterats internt.

6.SLUTSATSER

Denna lägesrapport är den sista i serien eftersom ICG-systemet kommer att tas i drift och förordning (EU) 2019/880 är fullt tillämplig den 28 juni 2025.

De viktigaste åtgärderna för att utveckla ICG-systemet som genomfördes under den period som omfattas av denna femte lägesrapport kan sammanfattas på följande sätt:

·Under rapporteringsperioden gjordes betydande framsteg i utvecklingen av ICG-systemet och dess integrering med EU CSW-CERTEX. Samarbetet med medlemsstaterna förblev en prioriterad fråga. Medlemsstaterna deltog i ett tidigt stadium för att bekanta sig med ICG-systemet och kunna ge återkoppling, och detta var avgörande för att förfina systemets funktioner. Fyra demonstrationer av systemet under verkliga förutsättningar genomfördes, vilket gjorde det möjligt för medlemsstaterna att delta aktivt i processen och ge värdefulla insikter och återkoppling, vilket ledde till iterativa förbättringar och förbättrad användbarhet.

·Man kom överens om och slutförde flera funktionella ICG-begrepp i nära samarbete med medlemsstaterna, för att säkerställa att systemet skulle vara redo att tas i drift inom den rättsliga tidsfristen.

·Ett starkt fokus låg på tester för att identifiera potentiella problem och förbättra användarupplevelsen, vilket minskade sannolikheten för kritiska problem efter införandet.

·Dessutom gjordes det framsteg med att utveckla profiler av tredjeländer för ICG:s rättskompendium (biblioteket), varvid mycket arbete lades på att förfina mallen i syfte att korrekt fånga upp rättsliga exportbestämmelser och andra viktiga detaljer för de berörda länderna.

·Under perioden betonades också framtagande av omfattande utbildningsmaterial, däribland en användarhandbok, för att säkerställa att slutanvändarna är väl rustade. Två utbildningsmoduler planeras: en för behöriga myndigheter och importörer och en för tullen.

·Planering av översättningarna av ICG-systemet i nära samarbete med medlemsstaterna för att säkerställa de språkliga och kulturella kunskaper som krävs för att korrekt översätta de tekniska termerna.

·Integreringen med EU CSW-CERTEX-systemet förblev en viktig prioritering för att säkerställa att tullen får all tillgång till information den behöver för kontrolländamål inom den rättsliga tidsfristen. Fortlöpande insatser görs för att öka systemets tillförlitlighet och förbättra användarnas upplevelse genom noggranna tester med fokus på att identifiera och ta itu med potentiella problem före införandet.

·Slutförande av mekanismen för administrativt samarbete, så att medlemsstaternas behöriga myndigheter kan utbyta information om dokument som hanteras inom ICG-systemet.

Bilaga I: Flerårig strategiplanering

Den fleråriga strategiska planen för elektronisk tullbehandling, MASP-C, garanterar en effektiv och konsekvent hantering av it-projekt genom att upprätta såväl en strategisk ram som etappmål inom de rättsliga tidsfrister som fastställts i lagstiftning. Planen är slutgiltigt godkänd av medlemsstaterna i tullpolicygruppen (Customs Policy Group, CPG) på grundval av utlåtanden från samordningsgruppen för elektroniska tullar (Electronic Customs Coordination Group, ECCG) och samråd med gruppen för näringslivskontakter (Trade Contact Group, TCG).

Planeringen av det elektroniska systemet har diskuterats och godkänts av medlemsstaterna och beskrivs i detalj i MASP-C rev. 2023 Fiche 1.18.

I tabell 1 nedan ges ett utdrag ur planeringen för projektet för import av kulturföremål från MASP-C rev. 2023 Fiche 1.18.

*Med aktuella bestämmelser avses förordning (EU) 2019/880.

**Med framtida bestämmelser avses de genomförandebestämmelser som ska antas enligt förordning (EU) 2019/880.

I tabell 2 finns ett utdrag ur projektet EU CSW-CERTEX med fokus på komponent 2 i projektet EU CSW-CERTEX om sammankoppling av ICG-systemet.

*Med aktuella bestämmelser avses förordning (EU) 2019/880.

**Med framtida bestämmelser avses de genomförandebestämmelser som ska antas enligt förordning (EU) 2019/880.

Bilaga II: Huvudsakliga projektfaser och tidslinje för kritiska etappmål

(1)

EUT L 151, 7.6.2019, s. 1.

(2)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2399 av den 23 november 2022 om inrättande av en miljö med en enda kontaktpunkt för tullen i EU och om ändring av förordning (EU) nr 952/2013 (EUT L 317, 9.12.2022, s. 1).

(3)

  COM(2020) 342 final .

(4)

  COM(2021) 358 final .

(5)

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1079 av den 24 juni 2021 om genomförandebestämmelser för vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/880 om införsel och import av kulturföremål, EUT L 234, 2.7.2021, s. 67.

(6)

  COM(2022) 580 final .

(7)

  COM(2023) 758 final .

(8)

I förordningen definieras ”import” som hänförande av kulturföremål till följande tullförfaranden: övergång till fri omsättning, lagring i tullager och frizoner, tillfällig införsel och slutanvändning, inbegripet aktiv förädling.

(9)

  https://taxation-customs.ec.europa.eu/customs-4/electronic-customs_en och MASP-C bilaga 2 .

(10)

  https://icom.museum/en/resources/red-lists/ .

(11)

Projektgruppen för digitalisering av kulturföremål fungerar som en diskussionsplattform där experter från nationella tullförvaltningar och behöriga (kultur)myndigheter med erfarenhet av att utföra licensieringsformaliteter i kulturarvsfrågor, särskilt i digital form, samlas för att tillhandahålla stöd i arbetet med att utveckla ICG-systemet.

(12)

Se kommissionens första lägesrapport COM(2020) 342 final för mer information om projektgruppens mandat och arbete.

(13)

Rådets förordning (EG) nr 116/2009 om export av kulturföremål.

(14)

En kommissionsgrupp bestående av företrädare för medlemsstaternas tull- och kulturmyndigheter.

(15)

En kommissionsgrupp bestående av företrädare för konstmarknadsorganisationer, den akademiska världen, internationella organisationer och andra intressenter.

(16)

Att ersätta visionsbeskrivningen i enlighet med anpassningen till kommissionens PM2/Agile-metod.