Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52024DC0358

    RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Kontroll av unionsrättens tillämpning Årsrapport 2023

    COM/2024/358 final

    Bryssel den 25.7.2024

    COM(2024) 358 final

    RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

    Kontroll av unionsrättens tillämpning

    Årsrapport 2023


    Kontroll av unionsrättens tillämpning

    Årsrapport 2023

    Förord

    Effektiv verkställighet av EU-rätten

    Hjälpa medlemsländerna att uppfylla kraven redan från början

    Tidig dialog med medlemsländerna för snabbare lösningar

    Överträdelseförfaranden där andra åtgärder är otillräckliga

    Väcka talan vid EU-domstolen som en sista utväg

    Verkställighet av EU-rätten i kristider

    Framtidssäkrad verkställighet av EU-rätten

    Stärka ekonomin och EU:s konkurrenskraft

    Motverka hinder på den inre marknaden för att öka tillväxten

    Avlägsna hinder för tjänsteleverantörer på den inre marknaden

    Bättre information och stöd till människor och företag

    Finansiella tjänster

    Effektiva massbetalningar

    Hållbar finansiering

    En fungerande transportsektor

    Verkställighet av konkurrensregler

    Indirekt beskattning för ett rättvist företagsklimat

    Direkt beskattning som främjar den inre marknaden

    Säkra och enkla tullar

    Skapa ett grönt, hållbart och välmående Europa

    Klimatåtgärder

    Rena transporter

    Ren luft och rent vatten

    Skydd av den biologiska mångfalden

    Främja en cirkulär ekonomi

    Ett hållbart jordbruk som tryggar livsmedelsförsörjningen

    Hållbart fiske och havsplanering

    Miljöstyrning

    Ren energi till överkomligt pris

    Säker kärnenergi

    Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern

    Teknik som fungerar för människorna

    En rättvis och konkurrenskraftig digital ekonomi

    Ett öppet, demokratiskt och hållbart digitalt samhälle

    Främja dataekonomin

    Underlätta företagens gränsöverskridande verksamhet

    Digitala transportsystem

    Ett rättvist och socialt Europa

    Arbetsrätt

    Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

    Arbetskraftens rörlighet

    Samordning av de sociala trygghetssystemen

    Jämställdhet

    Icke-diskriminering i fråga om anställning och inkludering

    Skydd för människor och våra friheter

    Värna rättsstatsprincipen

    Bekämpande av rasism, främlingsfientlighet och diskriminering

    Skydda personer som rapporterar överträdelser av EU-rätten

    Skydda barn

    Rättsligt samarbete och särskilda straffrättsliga garantier

    Konsumentskydd

    Skydd av personuppgifter

    Säkrare transporter

    Främja hälsa och livsmedelssäkerhet

    Bättre reglering av yrken och fri rörlighet för yrkesutövare

    Skydda utstationerade förare

    Stärka den europeiska säkerhetsunionen

    Förvaltning av de yttre gränserna

    Ett enat EU-svar på migration och asyl

    Genomförande av sanktioner mot Ryssland

    Ansvarsfriskrivning: I denna rapport beskrivs kommissionens åtgärder för att kontrollera och verkställa tillämpningen av unionsrätten under 2023. Läget när det gäller de överträdelseförfaranden som nämns i texten kan ha förändrats sedan dess.


    Förord

    I början av kommissionens mandatperiod lovade vi att bygga ett starkare, grönare och hälsosammare Europa för nästa generation, med en ekonomi som fungerar för alla människor, unga som gamla. Fem år senare har EU, trots flera kriser, visat sitt engagemang för att ta itu med utmaningarna direkt, med utgångspunkt i våra gemensamma värderingar och principer.

    Ett stort antal nya lagar har föreslagits av kommissionen och antagits av Europaparlamentet och rådet under denna mandatperiod, och vi har tillsammans arbetat outtröttligt för ett mer enat, välmående och hållbart EU. Med det sagt är inte vårt arbete med att anta lagstiftning avslutat – vi måste se till att de regler som medlagstiftarna enats om fungerar i praktiken i medlemsländerna och gynnar människor och företag i hela EU.

    I den här rapporten ges några viktiga exempel på det arbete som utfördes 2023 för att säkerställa en korrekt tillämpning av EU-rätten inom olika sektorer i alla medlemsländer. De åtgärder som vidtagits visar att kommissionen, när så krävdes, agerade beslutsamt – för att skydda människors fri- och rättigheter och se till att EU förblir en bastion för demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter. Kommissionen slår fortsatt vakt om den väl fungerande inre marknaden, som är grunden för vår ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft, och skyddar samtidigt arbetstagarnas och konsumenternas intressen.

    Medlemsländerna är kommissionens bästa allierade när det gäller att se till att EU-rätten genomförs och tillämpas korrekt redan från början. Därför är kommissionens tidiga och kontinuerliga genomförandestöd till medlemsländerna mycket viktigt, och ett nära samarbete med medlemsländerna baserat på ömsesidigt förtroende är den kortaste vägen till att uppnå detta gemensamma mål. Denna förebyggande strategi främjar en kultur av efterlevnad från dag ett, samtidigt som den är kostnadseffektiv och gynnar alla.

    Robusta efterlevnadsmekanismer är dock fortfarande en viktig säkerhetsmekanism. Såsom framgår av denna rapport tvekar kommissionen inte att använda dessa mekanismer närhelst det är nödvändigt, för att se till att de överenskomna reglerna omsätts i praktiken på ett sätt som förbättrar livet för EU:s medborgare och företag.

    Dr Ursula von der Leyen

    Europeiska kommissionens ordförande

    Effektiv verkställighet av EU-rätten

    Tillsammans har vi visat hur mycket EU kan uppnå när vi visar mod. Och vårt arbete är långt ifrån över, så låt oss förbli eniga. Låt oss skapa resultat i dag och samtidigt göra oss redo för morgondagen.

    Ordförande Ursula von der Leyens tal om tillståndet i unionen 2023

    EU är en rättsgemenskap. Efterlevnad av EU-rätten är grunden för EU:s effektivitet till förmån för människor och företag. Att verkställa EU-rätten är därför avgörande för att upprätthålla lika villkor mellan medlemsländerna så att inget land får en otillbörlig fördel och den inre marknaden fungerar smidigt. Detta är ett tecken på vårt åtagande att säkerställa konkurrenskraft och skydda människors rättigheter och EU:s grundläggande värderingar, inklusive rättsstatsprincipen.

    Att säkerställa en korrekt tillämpning och efterlevnad av EU-rätten är en av kommissionens viktigaste uppgifter som ”fördragens väktare”. Kommissionens verkställighetsåtgärder har det övergripande målet att se till att människor och företag kan dra nytta av våra gemensamt överenskomna regler, oavsett var de befinner sig i EU. För att uppnå detta mål använder kommissionen en rad olika verktyg : tidig vägledning för genomförandet och tidigt ekonomiskt stöd, offentlig rapportering, lösningsinriktade dialoger med medlemsländerna samt överträdelseförfaranden vid behov.

    Hjälpa medlemsländerna att uppfylla kraven redan från början

    Smart verkställighet innebär att se till att EU-rätten efterlevs redan från början genom att förhindra att överträdelser sker över huvud taget. Därför intensifierar kommissionen ständigt sina åtgärder för att stödja medlemsländerna i genomförandet av EU-rätten. Det rör sig om många olika stödåtgärder, och det är ofta en kombination av flera åtgärder som gör skillnad.

    Under genomförandet av specifik EU-lagstiftning tillhandahåller kommissionen till exempel praktisk vägledning till medlemsländerna, företag, berörda parter och allmänheten om hur särskilda aspekter av lagtexten ska förstås och tillämpas. Denna vägledning kan bestå av skriftliga riktlinjer eller vanliga frågor och svar online, eller kan ges vid särskilda möten, till exempel vid arbetsseminarier om införlivande. Expertgrupper används också för att främja ett korrekt genomförande av EU-rätten.

    Stödet till medlemsländerna går dock längre än vägledning om genomförandet av specifika EU-lagar. Ekonomiskt stöd från EU-fonderna är ett annat effektivt verktyg för att hjälpa och uppmuntra medlemsländerna att genomföra reformer och, när så är lämpligt, påskynda genomförandet av EU:s prioriteringar. Ett annat exempel på stöd till medlemsländerna i form av teknisk expertis är instrumentet för tekniskt stöd . Genom att främja administrativ kapacitetsuppbyggnad i medlemsländerna bidrar det till att säkerställa ett korrekt genomförande av EU:s lagstiftning och politik.

    Tidig dialog med medlemsländerna för snabbare lösningar

    Under covid-19-pandemin underlät flygbolagen att ersätta passagerarna i tid för inställda flygningar och de nationella myndigheterna verkställde inte EU:s regler på ett effektivt sätt. Kommissionen använde EU Pilot-dialoger med alla medlemsländer för att säkerställa att flygbolagen respekterar EU:s passagerarrättigheter. Som en följd av detta tog flygbolagen itu med merparten av sina eftersläpande återbetalningar och förbättrade sin kommunikation med passagerare vid inställda flyg. Kommissionen kunde avsluta dessa EU Pilot-dialoger 2023.

    Om kommissionen, trots sina åtgärder för att stödja medlemsländerna och främja efterlevnad, identifierar en möjlig överträdelse av EU-rätten kan den besluta att inleda en dialog före ett överträdelseförfarande, inom ramen för en väletablerad process som kallas EU Pilot . Denna dialog används när den tillför mervärde, till exempel när den sannolikt kommer att leda till snabbare efterlevnad än ett formellt överträdelseförfarande.

    Med tiden har EU Pilot-dialogen visat sig värdefull. Under 2023 hanterade kommissionen 259 EU Pilot-dialoger, och över 80 % löstes på ett tillfredsställande sätt. Endast 11 % av EU Pilot-dialogerna behövde följas upp med ett överträdelseförfarande. EU Pilot visar sig vara framgångsrikt inom många politikområden, särskilt energi (40 framgångsrikt avslutade ärenden), skatter och tullar (37), mobilitet och transport (36) samt finansiella tjänster (25).


    Överträdelseförfaranden där andra åtgärder är otillräckliga

    Kommissionens användning av överträdelseförfaranden har utvecklats under årens lopp för att driva på bredare och mer verkningsfulla förbättringar. Inom strategin för att se till att EU-rätten efterlevs prioriteras de överträdelser som har störst inverkan på människors och företags intressen.

    Under 2023 inledde kommissionen 529 överträdelseförfaranden, inom alla huvudsakliga politikområden. Alla medlemsländer berördes, med i genomsnitt 20 nya ärenden per medlemsland. Kommissionens verkställighetsåtgärder skyddade den inre marknadens integritet och stärkte EU:s ekonomi. De främjade ren luft, rent vatten och rena transporter samt en cirkulär ekonomi. Kommissionen upprätthöll EU:s gemensamma värderingar, människors grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen.

    Det finns många faktorer som påverkar antalet nya överträdelseförfaranden. Det minskande antalet nya direktiv som ska införlivas (från 67 under 2014 till 34 under 2023) innebär att det förekommer färre överträdelseförfaranden för sena eller felaktiga införlivanden av direktiv. Faktum är att man 2023 noterade det lägsta antalet nya överträdelseförfaranden för ofullständigt införlivande av direktiv (284) på över 20 år. Kommissionens förstärkta stöd till medlemsländerna för att införliva och tillämpa direktiv på ett korrekt sätt har också bidragit till att förebygga överträdelser.

    Under 2023 visade överträdelseförfarandena sig återigen vara effektiva; över 1 000 av kommissionens överträdelseförfaranden avslutades framgångsrikt efter att medlemsländerna rättat sig efter EU-rätten. Denna siffra återspeglar även kommissionens insatser för att komma vidare med äldre, långdragna ärenden, varav många kunde avslutas 2023.

    Av alla avslutade ärenden löstes 95 % innan de behövde hänskjutas till Europeiska unionens domstol (EU-domstolen). Undvikande av långvariga rättstvister gör att människor och företag kan dra nytta av EU-lagstiftningen tidigare.



    Väcka talan vid EU-domstolen som en sista utväg

    Om det inte går att lösa överträdelsen av EU-rätten i ett tidigt skede av överträdelseförfarandet kan kommissionen slutligen väcka talan vid EU-domstolen. I särskilda fall kan kommissionen begära att EU-domstolen ålägger det berörda medlemslandet ekonomiska sanktioner.

    Under 2023 beslutade kommissionen att väcka talan i sammanlagt 82 ärenden vid EU-domstolen. I 45 ärenden uppmanade kommissionen EU-domstolen att ålägga det berörda medlemslandet ekonomiska sanktioner. Av dessa ärenden rörde 40 underlåtenhet att anmäla införlivandeåtgärder, medan fem hänsköts till EU-domstolen en andra gång för underlåtenhet att genomföra en tidigare dom. Detta utgör en betydande ökning jämfört med tidigare år, vilket visar på kommissionens beslutsamhet att se till att EU-rätten efterlevs.

    Verkställighet av EU-rätten i kristider

    Kriser och nödsituationer, såsom Rysslands anfallskrig mot Ukraina, kan försvåra medlemsländernas fullständiga efterlevnad av EU:s fyra grundläggande friheter och den inre marknadens funktion. Under svåra omständigheter kan det vara lockande att prioritera inhemska hänsynstaganden framför en korrekt tillämpning av EU-rätten. En effektiv efterlevnad av EU-rätten är dock fortfarande avgörande för att se till att människor och företag kan fortsätta att åtnjuta det skydd och den rättssäkerhet som EU-rätten erbjuder och att nödvändiga varor och tjänster levereras dit de behövs.

    Rysslands invasion av Ukraina påverkade försörjningstryggheten för gas i EU, vilket gör det särskilt angeläget med solida riskberedskapsplaner för alla medlemsländer. Kommissionen inledde EU Pilot-undersökningar mot 26 medlemsländer för underlåtenhet att anmäla de nationella riskbedömningar, förebyggande åtgärdsplaner och krisplaner till kommissionen som krävs enligt förordningen om försörjningstryggheten för gas . Av dessa undersökningar kunde 16 avslutas efter det att medlemsländerna hade lämnat de begärda uppgifterna, vilket bekräftar att de flesta medlemsländer hade vidtagit dessa åtgärder.

    En fungerade gaslagringsmarknad inom EU och icke-diskriminerande regler för villkoren för tillträde till överföringssystem för naturgas är avgörande för att trygga försörjningen och stabilisera energipriserna. Kommissionen beslutade att väcka talan mot Polen vid EU-domstolen för åtgärder som medför ytterligare kostnader för företag som uppfyller ett obligatoriskt gaslagringskrav genom att använda lagring i ett annat medlemsland. Dessa åtgärder hämmar den gränsöverskridande gashandeln.

    Kommissionen vidtog även åtgärder för att skydda den inre marknaden i syfte att säkerställa tillgången till säkra, överkomliga och högkvalitativa livsmedel i alla medlemsländer. Efter kommissionens verkställighetsåtgärder upphävde Ungern sitt system för förhandsanmälan av spannmålsexport, så att aktörer i Ungern återigen kan exportera spannmål till andra medlemsländer utan handelshinder. Kommissionen inledde dock ett överträdelseförfarande mot Slovakien i oktober 2023 med anledning av ett system för förhandsanmälan av vissa spannmål och frön.

    Framtidssäkrad verkställighet av EU-rätten

    I juli 2023 slutförde kommissionen en inventering inom kommissionen och med medlemsländerna för att säkerställa att det sätt på vilket kommissionen verkställer EU-rätten fungerar i praktiken och är framtidssäkert. Inventeringen organiserades kring sex områden: genomförandet av kommissionens strategi för att se till att EU-rätten efterlevs, en effektiv hantering av överträdelser, underlättad handläggning av klagomål, en mer systematisk kontroll av tillämpningen av förordningar, ökat stöd till medlemsländerna samt ökad insyn.

    Riktade förbättringar har konstaterats på alla dessa områden, och kommissionen har arbetat med att genomföra dessa tillsammans med medlemsländerna . Förbättringarna kommer att leda till ökad öppenhet, bättre information till potentiella klagande, effektivare verktyg för att samarbeta med medlemsländerna om införlivandet av direktiv m.m.

    Av inventeringen framgick att kommissionen har kapacitet att bedöma sina verktyg och förfaranden för verkställighet på ett öppet och uppriktigt sätt samt att anpassa sig till förändrade omständigheter. Inventeringen visade också att kommissionen och medlemsländerna kan arbeta tillsammans för att identifiera och genomföra förbättringar av sitt samarbete på ett så pass rättsligt och politiskt komplicerat område som verkställandet av EU-rätten.

    Stärka ekonomin och EU:s konkurrenskraft

    Dessa tre utmaningar – arbete, inflation och företagsklimatet – kommer vid en tidpunkt då vi också uppmanar näringslivet att gå i spetsen för omställningen till ren energi. Därför måste vi blicka framåt och slå fast hur vi kan förbli konkurrenskraftiga när vi genomför detta. […] För Europa kommer att göra allt som krävs för att behålla sin konkurrensfördel.

    Ordförande Ursula von der Leyens tal om tillståndet i unionen 2023

    Meddelandet Inre marknaden 30 år från 2023 visade hur ofullständig eller felaktig tillämpning av EU:s regler fortsätter att skapa hinder på den inre marknaden. Detta ger upphov till nackdelar för både företag och konsumenter. Avvikande nationella regler som inför begränsningar utan goda skäl skapar komplexitet och snedvrider konkurrensen. När det uppstår ett mönster där flera överträdelser begås av ett och samma medlemsland utgör detta en stor utmaning avseende en av EU:s pelare. Kommissionen verkställde EU:s regler för lika villkor för företag och arbetade för att ge människor möjlighet att fullt ut utnyttja sina rättigheter och fördelar på den inre marknaden.

    Motverka hinder på den inre marknaden för att öka tillväxten

    Direktivet om öppenhet på den inre marknaden och dess informationssystem för tekniska föreskrifter syftar till att motverka nya hinder på den inre marknaden genom öppenhet, dialog och bättre lagstiftning. Ett anmälningsförfarande enligt direktivet gör det möjligt för kommissionen och de övriga medlemsländerna att granska alla tekniska föreskrifter som ett medlemsland planerar att införa för produkter och informationssamhällets tjänster.

    För att säkerställa en fortsatt fungerande inre marknad vidtog kommissionen ytterligare åtgärder i flera ärenden, bland annat genom att väcka talan mot Ungern   vid EU-domstolen när landet begränsade den fria rörligheten för varor (t.ex. byggmaterial) genom att införa restriktioner (fast prisnivå, förhandsanmälan av export osv.).

    EU-domstolen erinrade om direktivets betydelse och om möjligheten för människor och företag att aktivt motsätta sig nationella bestämmelser som antagits i strid med direktivet. Kommissionen förespråkade direktivets fullständiga tillämpning i många utbyten med medlemsländerna.

    Avlägsna hinder för tjänsteleverantörer på den inre marknaden

    Tjänster är mycket viktiga för EU:s ekonomi. De står för omkring 70 % av EU:s BNP och en lika stor del av sysselsättningen. Sektorn spelar en avgörande roll för EU:s ekonomiska återhämtning och resiliens.

    Tjänstedirektivet är grundläggande för att förhindra omotiverade hinder för företag som vill upprätta en filial i ett annat medlemsland eller tillhandahålla sina tjänster över gränserna. Kommissionen vidtog kraftfulla åtgärder mot de medlemsländer som bryter mot direktivet.

    Kommissionen inledde överträdelseförfaranden mot Malta , Polen (ärendet avslutades senare 2023) och Slovenien eftersom dessa länder infört ett totalt förbud för advokater att göra reklam om sina verksamheter. Kommissionen inledde och gick vidare med ett förfarande mot Slovenien , som inte åtgärdat lagstadgade priser för fastighetsmäklare, och mot Cypern på grund av begränsningar av vem som får äga aktier i fastighetsförmedlingsföretag. Kommissionen tog också itu med begränsningar av det gränsöverskridande tillhandahållandet av tjänster samt kraven på finansiell garanti genom att inleda och vidta ytterligare åtgärder i ett förfarande mot Belgien .

    Sena betalningar har negativa effekter på företagen eftersom de minskar likviditeten, motverkar tillväxten, hämmar resiliensen och potentiellt hindrar företagens arbete för att bli mer miljövänliga och mer digitala.

    Enligt EU:s regler är offentliga myndigheter skyldiga att betala sina fakturor inom 30 dagar. Syftet med kommissionens verkställighetsåtgärder är att se till att offentliga myndigheter betalar leverantörer av upphandlade varor och tjänster i tid. Kommissionen väckte talan mot Belgien , Grekland , Italien , Portugal och Slovakien vid EU-domstolen på grund av att länderna hade betalat sina leverantörer för sent, och fortsatte med ytterligare överträdelseärenden mot Grekland och Italien .

    När det gäller medlemsländernas efterlevnad av EU-fördragets bestämmelser om etableringsfriheten och den fria rörligheten för tjänster beslutade kommissionen att väcka talan mot Polen vid EU-domstolen för att landet förbjudit reklam för apotek.

    Genom EU:s regler för offentlig upphandling säkerställs öppenhet och möjligheter till marknadstillträde för företag samt likabehandling av ekonomiska aktörer som är intresserade av att delta i upphandlingsförfaranden. De stöder också en sund förvaltning av offentliga medel. För att se till att dessa regler efterlevs inledde kommissionen överträdelseförfaranden mot Ungern , Portugal , Rumänien och Slovenien och vidtog ytterligare åtgärder i ett ärende mot Bulgarien . Kommissionen kunde avsluta förfarandena mot Tjeckien, Estland, Grekland, Lettland, Litauen, Portugal och Sverige eftersom de hade uppfyllt EU:s regler.

    Bättre information och stöd till människor och företag

    Under de senaste åren har en rad verktyg för styrning av den inre marknaden tagits fram ( arbetsgruppen för efterlevnad på den inre marknaden , Solvit , informationssystemet för den inre marknaden , Your Europe och Ditt Europa – Rådgivning ) för att ge människor och företag möjlighet att fullt ut utnyttja sina rättigheter på den inre marknaden. De erbjuder tydlig information, hjälp och problemlösning. Till exempel hjälpte Solvit-centrumen över 2 200 personer och företag med sina problem 2023. Mer än 88 % av dessa ärenden löstes. Kommissionen offentliggjorde rapporten om arbetsgruppen för efterlevnad på den inre marknaden för 2022–2023 med arbetsgruppens arbete och resultat. Kommissionen och medlemsländerna samarbetar inom arbetsgruppen för att analysera och undanröja återstående hinder på den inre marknaden. Detta kan spela en stor roll genom att hindren minskas. Till exempel arbetade arbetsgruppen med att undanröja 90 specifika processrelaterade hinder för utvecklingen av projekt för förnybar energi.

    Bevis från dessa verktyg bidrar dessutom till att identifiera och korrigera problem med tillämpningen av reglerna för den inre marknaden. I synnerhet Solvit kan belysa strukturella problem som människor och företag upprepade gånger ställs inför. År 2023 offentliggjordes den första rapporten om genomförandet av den gemensamma digitala ingången . Den gemensamma digitala ingången är en webbplats som underlättar tillgången online till information, förfaranden och hjälptjänster som människor och företag kan behöva i ett annat EU-land och har haft mer än 400 miljoner besökare. Your Europe var kommissionens populäraste webbplats, med 32 miljoner besökare på ett år. Ditt Europa – Rådgivning , som informerar människor och företag om deras rättigheter på den inre marknaden, har rådfrågats mer än 26 000 gånger.

    Finansiella tjänster

    Kommissionens verkställighetsåtgärder bidrog till att säkerställa finansiella tjänster på ett stort antal områden. Kommissionen inledde 39 överträdelseförfaranden mot medlemsländer som hade underlåtit att fullt ut införliva direktivet om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter , direktivet om motorfordonsförsäkring och förordningen om ändring av det andra direktivet om marknader för finansiella instrument .

    Finansiell stabilitet, konsumentskydd och ett sunt företagsklimat utgör grunden för en väl fungerande finansmarknad. De multinationella företagens rapportering av den bolagsskatt de betalar i varje medlemsland är central för öppenheten. I reglerna om ändring av det andra direktivet om marknader för finansiella instrument fastställs en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på blockkedjeteknik. Där ändrades även definitionen av finansiellt instrument för att klargöra att sådana instrument kan emitteras med användning av kryptovalutor. Slutligen ledde EU:s regler om motorfordonsförsäkring till ett stärkt skydd för offer för trafikolyckor i hela EU.

    Effektiva massbetalningar

    Effektiva massbetalningar är ryggraden i EU:s ekonomi, underlättar sömlösa transaktioner mellan olika sektorer och gör att den ekonomiska verksamheten fungerar smidigt. De spelar en avgörande roll för att driva på den ekonomiska tillväxten och främja finansiell stabilitet. Sepa-förordningen gör till exempel att människor och företag kan sända alla gränsöverskridande kontantlösa betalningar i euro lika enkelt som inhemska betalningar.

    Kommissionen inledde EU Pilot-dialoger med två medlemsländer om ett korrekt genomförande av förordningen. Arbetsgruppen för efterlevnad på den inre marknaden uppmanade även medlemsländerna att hitta och åtgärda brister som leder till Iban-diskriminering (vilket innebär att konton i andra EU-länder inte kan användas för autogirering eller överföring av medel för inhemska betalningar).

    Hållbar finansiering

    Hållbar finansiering är en viktig del av stödet till den europeiska gröna given . EU:s regler omfattar taxonomiförordningen , förordningen om hållbarhetsupplysningar , förordningen om EU-referensvärden för klimatomställning , förordningen om europeiska gröna obligationer samt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering .

    För att underlätta den rättsliga tolkningen och genomförandet av dessa regler offentliggjorde kommissionen flera tillkännagivanden med vanliga frågor och svar . Kommissionen antog även en rekommendation om omställningsfinansiering med vägledning för marknader om användningen av ramen för hållbar finansiering.

    Penningtvätt

    Kommissionen bedömde om medlemsländerna hade införlivat det femte penningtvättsdirektivet på ett korrekt sätt. Den inledde överträdelseförfaranden mot Cypern , Ungern , Rumänien , Italien , Lettland , Portugal och Bulgarien för felaktigt införlivande av dessa regler samt mot Spanien och Italien för felaktig tillämpning av reglerna. Kommissionen kunde avsluta överträdelseförfaranden mot Tjeckien, Italien och Portugal eftersom de rättat sig efter EU-rätten. Dessutom slutförde kommissionen framgångsrikt EU Pilot-dialoger med tio medlemsländer.

    För att bekämpa den organiserade brottsligheten är det viktigt att EU:s regler mot penningtvätt tillämpas effektivt av alla ekonomiska aktörer i alla medlemsländer. Att uppnå bättre efterlevnad är en verkställighetsprioritering för kommissionen, för att skydda människor och säkerställa lika villkor för företag.

    En fungerande transportsektor

    Det gemensamma europeiska järnvägsområdet är ett EU-omfattande system av järnvägsnät som ska göra det möjligt att utvidga järnvägssektorn på grundval av konkurrens, teknisk harmonisering och gemensam utveckling av gränsöverskridande förbindelser. Kommissionen beslutade att väcka talan mot Grekland och Spanien vid EU-domstolen för underlåtenhet att uppfylla sina skyldigheter enligt direktivet om ett gemensamt europeiskt järnvägsområde . Kommissionen inledde överträdelseförfaranden mot Ungern och Österrike för felaktigt införlivande av EU:s regler om öppnandet av marknaden för inrikes persontrafik på järnväg och styrningen av järnvägsinfrastrukturen. Kommissionen fortsatte överträdelseförfarandena mot Tyskland och Bulgarien för felaktigt införlivande av vissa bestämmelser i samma direktiv.

    De uppdaterade EU-reglerna om högsta tillåtna vikter och största tillåtna dimensioner för vissa vägfordon spelar en viktig roll för den inre marknadens funktion och den fria rörligheten för varor i EU. Kommissionen fortsatte ett överträdelseförfarande mot Litauen för underlåtenhet att fullt ut införliva dessa uppdaterade regler.

    Inom järnvägstransportsektorn inledde kommissionen ett överträdelseförfarande mot Nederländerna för felaktig tillämpning av EU:s regler om konkurrensutsatt tilldelning av avtal om kollektivtrafik på järnväg.

    Inom vägtransportsektorn beslutade kommissionen att väcka talan mot Danmark vid EU-domstolen för underlåtenhet att följa EU:s regler för persontransporter med buss. Dessa regler innehåller en definition av cabotagetrafik enligt vilken transportföretag i EU är fria att bedriva tillfälliga persontransporter på väg i andra medlemsländer än etableringslandet. Det enda kravet är att de har ett EU-omfattande tillstånd. Enligt den danska tolkningen av dessa regler begränsas på ett otillbörligt sätt sådan cabotagetrafik till sju på varandra följande dagar per månad.

    På sjötransportområdet inledde kommissionen ett överträdelseförfarande mot Nederländerna för underlåtenhet att följa EU:s regler om marin utrustning i direktivet om marin utrustning . Syftet med detta direktiv är att förbättra sjösäkerheten, förhindra föroreningar till sjöss samt säkerställa den fria rörligheten för marin utrustning i EU genom att tillämpa internationella standarder på EU-fartyg. Kommissionen vidtog också ytterligare åtgärder i ett liknande överträdelseförfarande mot Bulgarien .

    Verkställighet av konkurrensregler

    EU:s konkurrenspolitik syftar till att säkerställa lika konkurrensvillkor. Den genomförs av nationella konkurrensmyndigheter, tillsammans med kommissionen. Genom ECN+-direktivet utökas de nationella konkurrensmyndigheternas befogenheter och effektivitet, vilket stärker tillämpningen av EU:s konkurrensregler. För att se till att direktivet efterlevs väckte kommissionen talan mot Estland vid EU-domstolen och vidtog ytterligare åtgärder i förfarandet mot Rumänien .

    Indirekt beskattning    för ett rättvist företagsklimat

    Genom EU:s regler om mervärdesskatt och punktskatter säkerställs att företag kan konkurrera på lika villkor på den inre marknaden och att skatter betalas på rätt plats. På områden utan gemensamma regler, såsom fordonsbeskattning, kontrollerar kommissionen att medlemsländerna inte skapar diskriminerande hinder för människor och bilar när de förflyttar sig inom EU.

    Den reviderade gemensamma ramen för punktskattepliktiga varor förenklar reglerna för flyttning av alkohol, tobak och energiprodukter. Genom de reviderade reglerna för punktskatter på alkohol inrättades ett gemensamt certifieringssystem för små producenter.

    Kommissionen inledde ett överträdelseförfarande mot Spanien för underlåtenhet att införliva den reviderade gemensamma ramen för punktskattepliktiga varor och de reviderade reglerna för punktskatter på alkohol . Kommissionens verkställighetsåtgärder ledde överlag till att 21 överträdelseförfaranden kunde avslutas efter att nio medlemsländer hade slutfört införlivandet av båda uppsättningarna regler. När det gäller införlivandet av reglerna om mervärdesskatte- och punktskattebehandlingen av försvarsinsatser som görs i EU avslutade kommissionen även överträdelseförfarandena mot Belgien, Grekland, Spanien, Österrike och Portugal.

    Efter ett klagomål inledde kommissionen ett överträdelseförfarande mot Portugal för bristande efterlevnad av EU:s definition av vin för punktskatteändamål , som påverkar den skattemässiga behandlingen av vissa alkoholdrycker. Enligt EU-lagstiftningen får produkter med en alkoholhalt på mellan 15 och 18 volymprocent endast inkluderas i vinkategorin om de produceras utan berikning. Portugal behandlar dock berikade produkter som vin och tillämpar felaktigt en nollskattesats.

    Vid utebliven betalning av det ursprungliga priset på varor och tjänster (t.ex. när ett företag är föremål för ett insolvensförfarande) ska medlemsländerna enligt momsdirektivet minska det belopp på vilket mervärdesskatt tillämpas på grundval av nationella villkor. Kommissionen inledde en EU Pilot-dialog med Spanien om genomförandet av dessa regler, för att säkerställa att mervärdesskatt tas ut på rätt belopp utan att företagen åläggs oproportionerliga villkor. EU Pilot-processen avslutades framgångsrikt efter det att Spanien vidtagit åtgärder för att anpassa sin lagstiftning till EU:s regler.

    Under 2023 medförde kommissionens verkställighetsåtgärder inom EU:s skattelagstiftning påtagliga fördelar för människor och företag. Rumänien återbetalade till exempel registreringsavgifterna till de personer som felaktigt debiterats för begagnade bilar som förvärvats från andra medlemsländer. Grekland upphävde momsundantaget för kommersiella posttjänster som tillhandahålls av den nationella tillhandahållaren av samhällsomfattande posttjänster. Företagen kan nu konkurrera med varandra på rättvisa villkor och erbjuda konsumenterna ett bredare utbud av kommersiella posttjänster till konkurrenskraftiga priser. Efter framgångsrika EU Pilot-dialoger underlättar dessutom Danmark, Estland, Irland, Grekland, Kroatien, Italien, Litauen, Slovenien och Finland numera indrivningen av skattefordringar genom att svara snabbt och korrekt på begäran om upplysningar från andra medlemsländer.

    I september 2023, efter att kommissionen vidtagit verkställighetsåtgärder, fastslog EU-domstolen att Storbritannien inte hade vidtagit åtgärder för att följa domstolens tidigare dom om felaktig märkning av bränsle. Domstolen påförde landet en ekonomisk sanktion. 

    Enligt EU:s regler får inte mervärdesskatt betalas på varor som exporteras utanför EU. Aktörer utanför EU som exporterade från Bulgarien kunde inte visa upp det tulldokument som begärdes av den nationella förvaltningen och tvingades följaktligen betala mervärdesskatt. Efter en framgångsrik EU Pilot-dialog vidtog Bulgarien åtgärder för att se till att dessa regler tillämpas korrekt. 

    Direkt beskattning som främjar den inre marknaden

    Den inre marknaden garanterar att människor och företag är fria att flytta, arbeta och investera över nationsgränserna. De nationella reglerna för direkt beskattning är dock inte helt harmoniserade i hela EU. Skillnaderna mellan de nationella skattesystemen skapar hinder på den inre marknaden och möjligheter till aggressiv skatteplanering och skatteflykt.

    Direktivet om regler mot skatteflyktsmetoder syftar till att skapa en minsta skyddsnivå mot företags skatteflykt i hela EU, samtidigt som en rättvisare och stabilare miljö för företagen säkerställs. År 2023 beslutade kommissionen att väcka talan mot Belgien och Luxemburg vid EU-domstolen för felaktigt införlivande av direktivet. Kommissionen avslutade framgångsrikt ett överträdelseförfarande mot Spanien efter att landet hade slutfört införlivandet av reglerna om utflyttningsskatt .

    Under 2023 vidtog kommissionen ytterligare verkställighetsåtgärder efter att EU-domstolen hade konstaterat att Belgien bröt mot EU-rätten genom att vägra personer som inte är bosatta i landet och som tjänar mindre än 75 % av sin globala inkomst i Belgien rätten att göra avdrag för underhåll. Belgien underlät att anpassa sin lagstiftning efter EU-domstolens första dom, så i november 2023 beslutade kommissionen att väcka talan mot Belgien vid EU-domstolen en andra gång .

    I direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning infördes nya regler om skattetransparens för transaktioner på digitala plattformar . De kommer att hjälpa medlemsländerna att identifiera situationer där skatt bör betalas och förhindra skatteundandragande eller felaktig rapportering. För att ytterligare införliva dessa regler inledde kommissionen överträdelseförfaranden mot 14 medlemsländer och vidtog ytterligare åtgärder i ärenden mot Belgien, Grekland, Spanien, Cypern, Polen och Portugal . Verkställighetsåtgärderna var framgångsrika och kommissionen kunde avsluta de flesta av dessa överträdelseförfaranden före utgången av 2023. 

    Till följd av kommissionens verkställighetsåtgärder och undanröjandet av ett hinder för friheten att tillhandahålla tjänster i EU avskaffade Spanien skyldigheten för utlandsbosatta skattebetalare att utse ett skatteombud. Denna skyldighet medförde ytterligare kostnader för utlandsbosatta skattebetalare, vilket kan avskräcka dem från att starta verksamhet eller investera i Spanien.

    Efter informella utbyten med kommissionen har flera medlemsländer anpassat sin nationella lagstiftning till EU:s regler för direkt beskattning. Litauen åtgärdade sitt felaktiga införlivande av reglerna om hybrida missmatchningar för motverkande av skatteflykt. Rumänien korrigerade sitt felaktiga införlivande av reglerna om obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning och åtgärdade situationen i hotell- och restaurangbranschen, som inte kunde befrias från källskatt på betalningar mellan närstående företag enligt moder- och dotterbolagsdirektivet .

    Efter ett klagomål beslutade kommissionen att inleda ett överträdelseförfarande mot Sverige om preliminär inkomstbeskattning. Sverige inskränker omotiverat friheten att tillhandahålla tjänster ( artikel 56 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 36 i EES-avtalet ).

    Säkra och enkla tullar

    I Unionens tullkodex fastställs den rättsliga ramen för tullregler och tullförfaranden inom EU:s tullområde. Tullkodexen är anpassad till moderna handelsmodeller och kommunikationsverktyg.

    Kommissionens tillsynsstrategi på tullområdet inriktades på en korrekt och enhetlig tillämpning av kodexen. Detta gjorde kommissionen genom att undersöka problemet med undervärdering av varor, bedöma it-systemen på tullområdet i medlemsländerna, upptäcka avgifter med motsvarande verkan som tullar i EU och hitta oriktigheter i tillämpningen av förordningen om kontroller av kontanta medel .

    När det gäller postavgifter för ombud i tullfrågor fokuserade kommissionen 2023 på en övergripande utredning som omfattade alla medlemsländer och rörde tillämpningen av bestämmelserna om postförsändelser av ringa värde.

    Skapa ett grönt, hållbart och välmående Europa

    Så här starkt är EU:s svar på klimatförändringarna. Den europeiska gröna given ger oss den nödvändiga ramen, incitamenten och investeringarna, men det är människorna, innovatörerna och ingenjörerna som utvecklar lösningarna.

    Ordförande Ursula von der Leyens tal om tillståndet i unionen 2023

    Den europeiska gröna given är EU:s färdplan för att hantera tre samtida hot: klimatkrisen, miljökrisen och krisen för den biologiska mångfalden. EU strävar efter att tillhandahålla ren, överkomlig och trygg energi för att uppnå sina klimatmål och främja ekonomisk utveckling. Under 2023 vidtog kommissionen verkställighetsåtgärder för ren luft, rent vatten och rena transporter samt en cirkulär ekonomi. Kommissionen hjälpte medlemsländerna och jordbrukare inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken samt åstadkom framsteg med EU:s energiunion och fortsatte att arbeta för säker kärnkraft.

    Klimatåtgärder 

    I  styrningsförordningen  fastställs gemensamma regler för planering, rapportering och övervakning så att EU ska kunna nå sina klimat- och energimål för 2030. Genom styrningsförordningen säkerställs även lämplig och enhetlig rapportering i god tid från EU enligt FN:s ramkonvention om klimatförändringar och Parisavtalet .

    Enligt styrningsförordningen ska medlemsländerna lägga fram långsiktiga strategier  med ett perspektiv på minst 30 år för att stödja genomförandet av EU:s klimatmål . Under 2023 vidtog kommissionen ytterligare åtgärder i överträdelseförfarandena mot Polen och Rumänien  för underlåtenhet att anmäla sådana strategier till kommissionen.

    Medlemsländerna måste även utarbeta och uppdatera tioåriga nationella energi- och klimatplaner med beskrivning av deras färdplan för att uppnå målen för energiunionen, inklusive minskade koldioxidutsläpp. Kommissionen inledde dialoger före inledandet av ett överträdelseförfarande med elva medlemsländer som inte hade lämnat in de uppdaterade utkasten till planer för 2021–2030 i tid. Dialogerna var överlag framgångsrika, och majoriteten av de berörda medlemsländerna lämnade in sina uppdaterade planer. Tre av dialogerna ledde till överträdelseförfaranden, nämligen mot Bulgarien , Österrike och Polen . 

    Rena transporter

    Hållbara stadstransporter samt rena och energieffektiva fordon förbättrar människors livskvalitet och stärker EU:s ekonomi. Målet är att förbättra transporterna och samtidigt minska trafikstockningar, olyckor och föroreningar i europeiska städer.

    År 2023 väckte kommissionen talan mot Bulgarien vid EU-domstolen för underlåtenhet att införliva EU-regler som fastställer nationella minimimål för offentlig upphandling av rena fordon. Dessa mål är särskilt relevanta för stadsbussar, där offentlig upphandling utgör omkring 70 % av marknaden. Kommissionen avslutade överträdelseförfaranden mot Tjeckien, Estland, Ungern, Slovenien, Finland och Sverige, som hade slutfört införlivandet av dessa regler.

    Ren luft och rent vatten

    EU:s politik för ren luft syftar till att förbättra luftkvaliteten och ta itu med luftföroreningar för att skydda miljön och människors hälsa. Luftföroreningar är det främsta miljöhälsoproblemet i EU. De orsakar allvarliga sjukdomar som astma, hjärt–kärlsjukdomar och lungcancer, och det är sårbara grupper som drabbas hårdast.

    EU:s vattenpolitik skyddar vattenresurser samt söt- och saltvattenekosystem och säkerställer att vårt dricks- och badvatten är rent. I ramdirektivet för vatten anges de viktigaste bestämmelserna och målen för vattenpolitiken i EU.

    Kommissionen uppmanade tolv medlemsländer att säkerställa ett korrekt genomförande av sina minskningsåtaganden för flera luftföroreningar i enlighet med EU:s regler . Kommissionen genomdrev också EU:s   lagstiftning om övervakning av luftföroreningar.

    För att skydda människor från omgivningsbuller uppmanade kommissionen Frankrike och Grekland att anta handlingsplaner för buller och/eller bullerkartor. Kommissionen vidtog ytterligare åtgärder i förfarandena mot Lettland och Österrike för underlåtenhet att fullständigt införliva EU:s regler på detta område.

    Inom ramen för EU:s vattenpolitik beslutade kommissionen att väcka talan mot Belgien vid EU-domstolen för att landet inte hade vidtagit tillräckliga åtgärder mot nitratföroreningar i Vallonien. Kommissionen kunde avsluta ärendet före utgången av 2023 eftersom Belgien hade rättat sig efter EU:s regler. Kommissionen beslutade också att väcka talan mot Grekland vid domstolen för underlåtenhet att tillhandahålla uppdaterade kartor över översvämningshotade områden samt kartor över översvämningsrisker. Kommissionen vidtog ytterligare åtgärder mot åtta medlemsländer som inte hade slutfört översynen av sina vattenplaner och/eller planer för översvämningsrisker. Slutligen väckte kommissionen även talan mot Spanien vid EU-domstolen för brister i reningen av avloppsvatten.

    Skydd av den biologiska mångfalden 

    Kommissionen beslutade att väcka talan mot Bulgarien , Irland , Grekland , Italien , Lettland och Portugal vid EU-domstolen för underlåtenhet att förhindra att invasiva främmande arter skadar europeisk natur. Kommissionen väckte också talan mot Irland vid domstolen för att landet inte har antagit och anmält de sanktioner som krävs enligt EU:s regler om invasiva främmande arter. Ärenden mot Irland, Grekland, Italien, Lettland och Portugal avslutades 2023 eftersom dessa länder har rättat sig efter EU-rätten. Kommissionen vidtog ytterligare åtgärder i ett förfarande mot Estland för underlåtenhet att korrekt tillämpa habitatdirektivet , särskilt när det gäller avverkning i Natura 2000-områden.

    Kommissionen beslutade att väcka talan mot Portugal vid EU-domstolen för att landet inte på ett korrekt sätt införlivat direktivet om miljökonsekvensbedömning . Ärendet avslutades senare 2023 eftersom Portugal hade gjort de nödvändiga rättsliga ändringarna.

    Strategin för biologisk mångfald 2030 , som är en del av den europeiska gröna given, är EU:s plan för att den biologiska mångfalden ska kunna vara på väg att återhämta sig före 2030. Den innehåller särskilda åtaganden och åtgärder för att skydda naturen och vända förstörelsen av ekosystem, med utgångspunkt i befintlig naturrätt.

    Främja en cirkulär ekonomi

    EU strävar efter att övergå till en cirkulär ekonomi för att bli renare och mer konkurrenskraftigt. Omställningen till en cirkulär ekonomi kommer att minska trycket på naturresurserna och skapa hållbar tillväxt och sysselsättning. Den är nödvändig för att EU ska nå sitt klimatneutralitetsmål för 2050 och stoppa förlusten av biologisk mångfald. Handlingsplanen för den cirkulära ekonomin är en central del av den europeiska gröna given.

    Kommissionen väckte talan mot Grekland , Kroatien , Slovakien och Slovenien vid EU-domstolen för underlåtenhet att sanera och stänga deponier. Kommissionen uppmanade även Slovakien att följa ramdirektivet om avfall i fråga om 67 nedlagda avfallsanläggningar. Kommissionen inledde överträdelseförfaranden mot sex medlemsländer för felaktigt införlivande av dessa regler i nationell lagstiftning.

    Kommissionen avslutade ett ärende mot Slovenien angående 20 olagliga deponier, som nu gradvis stängts och sanerats. Kommissionen antog även ett motiverat yttrande i enlighet med artikel 259 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt till följd av ett klagomål från Polen mot Tyskland om olaglig transport av avfall från Tyskland till Polen.

    Ett hållbart jordbruk som tryggar livsmedelsförsörjningen

    EU:s gemensamma jordbrukspolitik syftar till att trygga livsmedelsförsörjningen i EU, stabilisera jordbruksmarknaderna och garantera en skälig inkomst för jordbrukarna. Den bidrar också till att motverka klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald.

    Sedan 2023 har alla medlemsländer inrättat nationella strategiska planer för hur EU:s ekonomiska stöd ska användas för att uppnå målen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Kommissionen hjälper medlemsländerna att tillämpa sina planer på ett korrekt sätt. Andra områden där det finns ett nära samarbete för att genomföra EU:s regler är ekologiskt jordbruk och skydd av geografiska beteckningar

    Kommissionens verkställighetsåtgärder innebar att alla medlemsländer införlivade direktivet om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan . Kommissionen förde dialoger med 22 medlemsländer för att se till att införlivandet inte bara är fullständigt, utan även korrekt.

    Hållbart fiske och havsplanering

    EU:s gemensamma fiskeripolitik syftar till att säkerställa långsiktig hållbarhet för fiske och vattenbruk samt bidra till tillgängligheten för livsmedel. Den har också som mål att upprätthålla en skälig levnadsstandard för dem som är beroende av fisket. Politiken är inriktad på att bevara fiskbestånden genom åtgärder som att begränsa flottkapaciteten och fastställa fångstbegränsningar. Medlemsländerna måste inrätta kontroll- och tillsynssystem för att se till att dessa åtgärder genomförs fullt ut.

    Kommissionen vidtog ytterligare åtgärder i ett förfarande mot Kroatien angående brister i det nationella systemet för kontroll av odlingsanläggningar för blåfenad tonfisk. Den avslutade ett ärende mot Danmark, som hade uppfyllt EU:s krav på vägning och fångstrapportering.

    Havsplaner främjar hållbar tillväxt i havsrelaterade ekonomier och en sund användning av marina resurser. Kommissionen uppmanade Grekland , Kroatien , Italien , Cypern , Portugal och Rumänien att upprätta och skicka in sina planer till kommissionen. Kommissionen kunde avsluta förfarandena mot Bulgarien och Spanien eftersom de hade uppfyllt denna skyldighet.

    Miljöstyrning

    Att engagera människor i miljöfrågor är avgörande för att förbättra efterlevnaden av miljölagstiftningen och uppnå en sundare miljö. Kommissionen uppmanade Österrike att förbättra sin lagstiftning om allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, i linje med Århuskonventionen . Den kunde avsluta ett ärende mot Frankrike eftersom landet hade uppfyllt EU:s regler och förbättrat människors tillgång till miljöinformation. Kommissionen vidtog ytterligare åtgärder i ett förfarande mot Bulgarien för att landet inte hade undanröjt hinder för tillgång till rättslig prövning med avseende på luftkvalitetsplaner .

    Ren energi till överkomligt pris

    Kommissionen inledde ett överträdelseförfarande mot Kroatien , eftersom landet begränsar exporten av gas, och ett mot Rumänien , som begränsar exporten av el.

    Den integrerade energimarknaden i EU är det mest kostnadseffektiva verktyget för att säkerställa en säker och överkomlig energiförsörjning för människor och företag. Gemensamma regler och gränsöverskridande infrastruktur gör det möjligt att leverera energi som produceras i ett EU-land till konsumenter i ett annat. Konkurrens och ett större utbud av energileverantörer för konsumenterna håller priserna i schack. En integrerad marknad bidrar också till att förbättra hållbarheten.

    För att uppnå ett fullständigt införlivande av EU:s regler i nationell lagstiftning vidtog kommissionen ytterligare åtgärder i sina överträdelseförfaranden mot

    - Frankrike , Malta , Nederländerna , Polen och Portugal om ändring av direktivet om byggnaders energiprestanda ,

    - Ungern om ändring av energieffektivitetsdirektivet ,

    - tio   av   medlemsländerna   med   anledning   av   direktivet om   förnybar energi , och

    - 13   av   medlemsländerna angående eldirektivet .

    Samtidigt kunde kommissionen avsluta 23 överträdelseförfaranden eftersom medlemsländerna hade slutfört införlivandet av dessa direktiv.

    Kommissionen övervakade genomförandet av paketet om ren energi för alla i EU . Genomförandet av paketets lagstiftning är ett steg på vägen mot tillämpningen av 55 %-paketet och REPowerEU-planen . 

    Säker kärnenergi

    Kommissionen inledde   överträdelseförfaranden   mot   åtta   medlemsländer för att de underlåtit att korrekt införliva strålskyddslagstiftning . Ärenden mot Bulgarien, Irland, Frankrike, Litauen och Luxemburg kunde avslutas 2023, eftersom dessa länder hade anpassat sina nationella regler och lämnat ytterligare förtydliganden.

    Kommissionen avslutade även ärenden mot Danmark, Kroatien, Nederländerna och Polen angående införlivandet av direktivet om radioaktivt avfall efter att de hade förbättrat den nationella lagstiftningen. Direktivets korrekta införlivande bidrar till att säkerställa säker och ansvarsfull hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall för att skydda människor och miljön mot riskerna för kontaminering med radioaktiva ämnen.

    Kärnenergi kan bidra på ett positivt sätt till klimatmålen och säkerställa energitrygghet, men de högsta möjliga nivåerna för kärnsäkerhet och strålskydd måste uppfyllas. Kommissionen fortsatte att stödja ett effektivt genomförande av Euratomfördragets rättsliga ram för kärnsäkerhet för att skydda arbetstagare, patienter och allmänheten från joniserande strålning och säkerställa att radioaktivt avfall hanteras på ett säkert sätt.

    Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern

    När det gäller att underlätta för företagen och förenkla vardagen har vi sett hur viktig den digitala tekniken är. Det är talande att vi har överträffat investeringsmålet på 20 % i digitala projekt inom NextGenerationEU. Medlemsländerna har använt dessa investeringar till att digitalisera sin hälso- och sjukvård, sitt rättssystem eller sina transportnät.

    Ordförande Ursula von der Leyens tal om tillståndet i unionen 2023

    EU stöder en människocentrerad och hållbar vision för det digitala samhället som ger egenmakt till människor och företag. Det digitala samhället och den digitala tekniken medför nya fri- och rättigheter, tillsammans med nya möjligheter till lärande, underhållning och arbete. Under 2023 genomdrev kommissionen EU-regler för att främja teknik och samtidigt säkerställa en öppen, rättvis och hållbar digital miljö.

    Teknik som fungerar för människorna

    Den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation innebär en modernisering av EU:s telekomregler till förmån för både konsumenter och industrin. Under 2023 kunde kommissionen avsluta ärenden mot Estland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Luxemburg, Österrike, Rumänien och Slovakien. Kodexen har införlivats fullt ut i 24 medlemsländers nationella lagstiftning. Tydligare konsumentavtal, bättre tjänstekvalitet och en stark konkurrensdynamik på marknaderna kommer att öka investeringarna i konnektivitet samtidigt som europeiska användare skyddas.

    En rättvis och konkurrenskraftig digital ekonomi

    Förordningen om förbindelserna mellan plattformar och företag innehåller de första reglerna någonsin för att skapa rättvisa, transparenta och förutsebara affärsvillkor för mindre företag och näringsidkare på onlineplattformar. Kommissionen inledde överträdelseförfaranden mot åtta medlemsländer för underlåtenhet att uppfylla sina skyldigheter enligt denna förordning. Av dessa åtta ärenden avslutade kommissionen framgångsrikt ärendena mot Tjeckien och Portugal samt vidtog ytterligare åtgärder i förfarandena mot Ungern och Litauen .

    Direktivet om upphovsrätt på den digitala inre marknaden och direktivet om onlinesändningar av tv- och radioprogram bidrar till att modernisera EU:s upphovsrättsregler och gör att konsumenter och skapare kan utnyttja alla möjligheter i den digitala världen. Kommissionen väckte talan mot Bulgarien , Danmark , Finland , Lettland , Polen och Portugal vid EU-domstolen eftersom de fortfarande släpade efter i införlivandet av minst ett av de två direktiven. Denna verkställighetsåtgärd innebar att det vid utgången av 2023 endast var Polen som ännu inte hade slutfört införlivandet av båda direktiven.

    Ett öppet, demokratiskt och hållbart digitalt samhälle

    Det reviderade direktivet om audiovisuella medietjänster främjar rättvisa villkor för alla aktörer inom den audiovisuella sektorn. Detta omfattar både traditionella tv-programföretag och leverantörer av tjänster på begäran, och vissa regler gäller även videodelningsplattformar. Direktivet syftar till att göra det audiovisuella landskapet säkrare, rättvisare och mer mångsidigt. 

    Kommissionen kunde avsluta överträdelseförfaranden mot Tjeckien, Estland, Frankrike, Kroatien, Slovenien och Slovakien eftersom dessa länder hade slutfört införlivandet av direktivet.

    I förordningen om digitala tjänster fastställs gemensamma regler som gäller på hela den inre marknaden, inbegripet krav på tillbörlig aktsamhet avseende olaglig och skadlig verksamhet och desinformation på nätet. I förordningen fastställs en ansvarsskyldighet för större mellanhänder på internet, inklusive onlineplattformar, på en helt ny nivå. Kommissionen hjälpte medlemsländerna att förbereda sig för tillämpningen av den nya lagstiftningen. Den antog också en förteckning över 17 mycket stora onlineplattformar och två mycket stora onlinesökmotorer . Dessa leverantörer var tvungna att börja följa förordningen om digitala tjänster tidigare än andra, redan i augusti 2023, till förmån för alla användare i EU. 

    Främja dataekonomin

    Direktivet om öppna data har som syfte att göra de data som tas fram och finansieras av den offentliga sektorn tillgängliga för vidareutnyttjande av vem som helst för valfritt nytt ändamål. Det stimulerar utvecklingen av dataintensiva innovationer såsom väder- eller transportappar som ofta använder dynamiska data. Det bidrar också till ökad öppenhet genom tillgång till data från offentligt finansierad forskning, och stöder ny teknik, bland annat artificiell intelligens.

    Kommissionen vidtog ytterligare åtgärder i överträdelseförfarandena mot fyra   medlemsländer (Belgien, Bulgarien, Lettland och Nederländerna) och väckte talan mot dem vid EU-domstolen för underlåtenhet att införliva direktivet i nationell lagstiftning. Samtidigt kunde kommissionen avsluta överträdelseförfarandena mot andra medlemsländer eftersom de hade anmält till kommissionen att de fullständigt införlivat direktivet.

    Underlätta företagens gränsöverskridande verksamhet

    EU:s bolagsrätt ger en förutsebar rättslig ram för att hjälpa företag i EU att verka över gränserna och klara av nya utmaningar i en alltmer digital värld. Antagandet av digitaliseringsdirektivet var ett viktigt steg mot en digitalisering av bolagsrätten. Det minskar även företagens kostnader genom att företagare kan starta nya företag och uppdatera sin information i företagsregister helt och hållet online. I direktivet om gränsöverskridande rörlighet fastställs tydliga förfaranden för fusioner, delningar eller flyttar över gränserna för att stödja företag när de expanderar eller rekonstrueras på den inre marknaden.

    Totalt hade 23 medlemsländer införlivat digitaliseringsdirektivet vid utgången av 2023. Kommissionen vidtog ytterligare åtgärder i förfarandena mot Bulgarien och Cypern för att de inte hade införlivat direktivet. Kommissionen inledde även överträdelseförfaranden mot elva medlemsländer för att de inte hade införlivat vissa av direktivets regler, som hade en längre tidsfrist för genomförandet. Eftersom 20 medlemsländer inte införlivade  direktivet om gränsöverskridande rörlighet i tid inledde kommissionen överträdelseförfaranden. Vid utgången av 2023 hade totalt 19 medlemsländer införlivat dessa regler.

    Digitala transportsystem

    Inom vägtransportsektorn säkerställer direktivet om det europeiska systemet för elektroniska vägtullar till exempel driftskompatibilitet mellan vägtulltjänsterna i EU. Det gör det möjligt för väganvändare att på ett enkelt sätt betala vägtullar i hela EU med hjälp av ett enda abonnemangskontrakt med en enda tjänsteleverantör och en enda ombordenhet. Kommissionen beslutade att väcka talan mot Bulgarien och Polen vid EU-domstolen för att de inte fullt ut införlivat direktivet i sin nationella lagstiftning. Den fortsatte överträdelseförfarandena mot Danmark , Grekland , Finland och Sverige i samma fråga.

    Inom luftfartssektorn inledde kommissionen ett överträdelseförfarande mot Slovakien för underlåtenhet att följa EU:s regler om drift av obemannade luftfartyg. Kommissionen inledde även överträdelseförfaranden mot 17 medlemsländer för att de inte säkerställt efterlevnaden av förordningen om det första gemensamma projektet . Genom denna förordning säkerställs ett synkroniserat genomförande av förfaranden och tekniska lösningar som är avgörande för en god flygledningstjänst i hela nätverket för det gemensamma europeiska luftrummet.

    Ett rättvist och socialt Europa

    Vår kontinents framtid beror på de val vi gör i dag. På de steg vi tar för att fullborda unionen. Europas befolkning vill ha en union som står upp för dem i en tid av stormaktsrivalitet. Men också en union som skyddar dem och finns nära dem, som partner och allierad i den dagliga kampen.

    Ordförande Ursula von der Leyens tal om tillståndet i unionen 2023

    EU strävar efter en ekonomisk återhämtning och en grön och en digital omställning präglade av social rättvisa. Syftet med EU-reglerna är att alla ska ha samma möjligheter i livet och kunna åtnjuta samma sociala rättigheter. Under 2023 vidtog kommissionen därför verkställighetsåtgärder för att skydda arbetstagares rättigheter och främja rättvisa arbetsvillkor. Kommissionen tog itu med diskriminering som undergräver den fria rörligheten för arbetstagare och åstadkom ett bredare genomförande av EU:s regler för att förena arbete och familjeliv.

    Arbetsrätt

    EU:s arbetsrätt skyddar arbetstagare i deras relation till sina arbetsgivare. Genom dessa regler säkerställs hållbara arbetstider och viloperioder, rättvis behandling av arbetstagare med otrygga anställningsförhållanden och lämplig hänsyn till anställda vid insolvens.

    Kommissionen offentliggjorde en rapport om medlemsländernas genomförande av arbetstidsdirektivet . Resultaten visar i allmänhet en positiv bild av det nationella genomförandet. I kommissionens tolkningsmeddelande sammanfattas EU-domstolens rättspraxis om direktivet för att skapa rättslig tydlighet och förutsebarhet för berörda parter.

    För att genomdriva EU:s regler om visstidsarbete vidtog kommissionen ytterligare åtgärder mot Italien , bland annat avseende arbetsvillkoren för honorärdomare och honoräråklagare . Syftet var att förebygga missbruk av visstidsanställningar och undvika diskriminerande anställningsvillkor inom den offentliga sektorn. Genom en EU Pilot-dialog tog kommissionen även itu med potentiell diskriminering av visstidsanställda i Polen. Efter dialogen ändrade Polen sina regler om uppsägning av anställningsförhållanden för att säkerställa att visstidsanställda inte diskrimineras.

    I det nya direktivet om minimilöner fastställs en gemensam ram för lämpliga minimilöner i EU. För att främja ett korrekt införlivande redan från början, i god tid före den sista dagen för införlivande den 15 november 2024, stödde kommissionen medlemsländerna genom att ge vägledning i rapporten från expertgruppen .

    Efterlevnaden av reglerna om rättvisa arbetsvillkor och rättvis anställning är central för att förbättra människors välbefinnande och den inre marknadens funktion. En viktig princip är att säkerställa lika villkor mellan medlemsländernas arbetsmarknader.

    Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen 

    EU har utvecklat ett omfattande regelverk för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen för att säkerställa en hög skyddsnivå för arbetstagare. Hälsosamma och säkra arbetsförhållanden leder till en frisk och produktiv arbetskraft, vilket även bidrar till en hållbar tillväxt i EU:s ekonomi.

    Kommissionen fortsatte sin EU Pilot-dialog med fem medlemsländer för att anpassa deras nationella åtgärder till den fjärde förteckningen över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden enligt direktivet om kemiska agenser. Dialogerna ledde till att Ungern och Nederländerna rättade sig efter direktivet, medan Tjeckien och Polen åtog sig att inom kort anpassa sin nationella lagstiftning till EU:s regler. Kommissionen inledde dock ett överträdelseförfarande mot Tyskland .

    Kommissionen fortsatte även sin EU Pilot-dialog med 13 medlemsländer angående införlivandet av den första ändringen om uppdatering av direktivet om carcinogener, mutagena ämnen eller reproduktionsstörande ämnen . Efter denna dialog rättade sig sex medlemsländer efter direktivet och tre åtog sig att anpassa sin nationella lagstiftning till EU:s regler. Dialogen med de återstående fyra medlemsländerna fortsätter. Kommissionen inledde också en EU Pilot-dialog med 14 medlemsländer för att säkerställa överensstämmelse med det uppdaterade direktivet om biologiska agenser .

    Kommissionen avslutade tre överträdelseförfaranden eftersom Tyskland, Cypern och Österrike hade införlivat EU:s regler i sin nationella lagstiftning. De berörda rättsakterna var direktivet om byggarbetsplatser , direktivet om medicinsk vård ombord på fartyg respektive direktivet om personlig skyddsutrustning . Detta innebär säkrare arbetsförhållanden för arbetstagare.

    Arbetskraftens rörlighet

    Fri rörlighet för arbetstagare är en av EU:s grundläggande friheter. Den inbegriper rätten att arbeta och bosätta sig för detta ändamål i ett annat medlemsland, att söka jobb i ett annat medlemsland och att stanna där även efter avslutad anställning. Arbetstagare i EU åtnjuter samma behandling som medborgarna i medlemslandet när det gäller tillgång till sysselsättning, arbetsvillkor och alla andra sociala och skattemässiga förmåner.

    Kommissionen väckte talan mot Italien vid EU-domstolen med anledning av landets vägran att upphöra med diskrimineringen av utländska språklärare vid offentliga universitet, i ett förfarande som grundar sig på en framställning till Europaparlamentet .

    Direktiven om utstationering av arbetstagare reglerar situationer där anställda temporärt utstationeras av arbetsgivaren för att utföra en tjänst i ett annat EU-land. Detta kan ske enligt ett tjänsteavtal eller som en del av en koncernintern utstationering eller uthyrning genom ett bemanningsföretag.

    Under 2023 vidtog kommissionen ytterligare åtgärder i överträdelseförfaranden mot 17 medlemsländer för underlåtenhet att anpassa sina nationella bestämmelser till EU:s regler om utstationering av arbetstagare. Till följd av detta uttryckte nio medlemsländer sin vilja att ta itu med kommissionens klagomål.

    Samordning av de sociala trygghetssystemen

    EU-rätten samordnar medlemsländernas sociala trygghetssystem. Den bidrar till att skydda de sociala rättigheterna för personer som flyttar inom EU och är därför en viktig faktor för att garantera att den fria rörligheten för personer fungerar i praktiken.

    Efter klagomål från EU-medborgare inledde kommissionen överträdelseförfaranden mot Grekland och Italien för begränsningar av EU-arbetstagares tillgång till bidrag för försörjningsansvar för barn. För att få tillgång till bidrag måste personen ha bott i landet i två (Italien) respektive fem år (Grekland). I Italien måste personen dessutom bo i samma hushåll som barnet. Dessa villkor bryter mot EU:s regler om fri rörlighet för arbetstagare och samordning av de sociala trygghetssystemen.

    Kommissionen vidtog ytterligare åtgärder i förfarandet mot Tyskland (Bayern) för att landet hade gjort indexeringen av familjeförmåner beroende av bidragsmottagarens hemvistland. Dessa åtgärder syftar till att skydda den fria rörligheten för arbetstagare och ta itu med omotiverad indirekt diskriminering på grund av migrerande arbetstagares nationalitet.

    Tack vare dessa verkställighetsåtgärder när det gäller arbetskraftens rörlighet och samordning av de sociala trygghetssystemen har arbetstagare i hela EU tillgång till 27 arbetsmarknader och åtnjuter samma sociala trygghet som andra skattebetalare i sitt värdland.

    Jämställdhet

    Direktivet om balans mellan arbete och privatliv syftar till att säkerställa lika deltagande på arbetsmarknaden. Det gör det lättare för arbetstagare med omsorgsansvar att förena arbete och familjeliv och uppmuntrar till en jämställd fördelning av omsorgsansvaret mellan föräldrarna.

    I april 2023 vidtog kommissionen ytterligare åtgärder i överträdelseförfaranden mot elva medlemsländer för att de underlåtit att införliva direktivet fullt ut. De flesta av dessa medlemsländer antog den nödvändiga lagstiftningen senare 2023. Vidare beslutade kommissionen att väcka talan mot Belgien, Irland och Spanien vid EU-domstolen för att de fortfarande inte har införlivat direktivet fullt ut.

    Icke-diskriminering i fråga om anställning och inkludering

    Kommissionen omfamnar jämlikhet som en av EU:s grundläggande principer och arbetar för icke-diskriminering på och utanför arbetsmarknaden.

    Den europeiska rättsakten om tillgänglighet innehåller krav för att säkerställa att produkter och tjänster är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och äldre personer. En miljö där produkter och tjänster är mer tillgängliga möjliggör ett mer inkluderande samhälle och underlättar självständigt boende för personer med funktionsnedsättning.

    För att säkerställa ett fullständigt införlivande av den europeiska rättsakten om tillgänglighet inledde kommissionen överträdelseförfaranden mot Danmark, Estland och Italien och vidtog ytterligare åtgärder i förfarandena mot Bulgarien, Cypern, Irland, Nederländerna och Polen . Kommissionen har även lanserat AccessibleEU , ett stödcentrum för att hjälpa medlemsländerna att genomföra EU:s tillgänglighetslagstiftning.

    Skydd för människor och våra friheter

    Demokrati handlar om varje individs rätt att få sin röst hörd. Men demokratin handlar också om vårt kollektiva ansvar. Varje ny generation är ansvarig för att upprätthålla en sund demokrati. För att göra den mer representativ och inkluderande. För att skydda den från inre och yttre hot. Och för att garantera kontroller och motvikter i fråga om makt.

    Ordförande Ursula von der Leyen vid högnivåevenemanget om val den 23 oktober 2023

    Att skydda och främja EU:s värderingar är en av Europeiska kommissionens högsta prioriteringar. Att se till att EU-rätten efterlevs är avgörande för att garantera människors rättigheter och bidrar till att säkerställa att de grundläggande fri- och rättigheterna respekteras på ett enhetligt sätt i medlemsländerna. Under 2023 fortsatte kommissionen sina åtgärder för att försvara och värna rättsstatsprincipen samt skyddet av de grundläggande rättigheterna. Den vidtog även särskilda åtgärder på områden som efterlevnaden av EU:s lagstiftning om icke-diskriminering och genomdrivande av EU:s regler för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn och skydda barn från bortförande. Kommissionen skyddade konsumenternas och gränsöverskridande patienters rättigheter, säkerställde säkrare transporter och stärkte den europeiska säkerhetsunionen.

    Värna rättsstatsprincipen

    Kommissionen använder flera verktyg för att skydda och främja rättsstatsprincipen i EU. Medlemsländerna säkerställer i allmänhet höga standarder för rättsstatsprincipen. Det finns dock även viktiga utmaningar i vissa medlemsländer, som kommissionen tar itu med genom en varierad verktygslåda för rättsstatsprincipen.

    I den årliga rapporten om rättsstatsprincipen redogörs för både den positiva och negativa utvecklingen i medlemsländerna på områden som är avgörande för att värna rättsstatsprincipen, samtidigt som där ges landsspecifika rekommendationer . Rapporten utgör hörnstenen i rättsstatsmekanismen, en årlig cykel som ska främja rättsstatsprincipen och förebygga att rättsstatsproblem uppstår eller förvärras.

    Villkorlighetsförordningen skyddar EU:s budget från att påverkas av överträdelser av rättsstatens principer. Kommissionen tillämpar förordningen strikt. Den 13 december 2023, ett år efter att rådet antagit åtgärder för att skydda EU:s budget från överträdelser av rättsstatens principer i Ungern, omprövade kommissionen Ungerns situation. Kommissionen drog slutsatsen att Ungern inte hade avhjälpt de problem som ledde till antagandet av åtgärder för att skydda EU:s budget och att åtgärderna därför inte kunde upphävas.

    Rättsstatsprincipen integreras även i arbetet inom faciliteten för återhämtning och resiliens , där medlemsländerna genomför relevanta reformer inom ramen för sina återhämtnings- och resiliensplaner.

    I februari 2023 beslutade kommissionen att väcka talan mot Polen vid EU-domstolen för överträdelser av EU-rätten som begåtts av den polska författningsdomstolen. Kommissionen konstaterade att författningsdomstolens domar har en negativ inverkan på de grundläggande principerna i EU:s rättsordning, inbegripet EU-rättens företräde. I ett annat överträdelsemål mot Polen bekräftade EU-domstolen i sin dom kommissionens ståndpunkt om nationell lagstiftning som undergräver oavhängigheten hos polska domare. Polen har meddelat sin avsikt att vidta de åtgärder som krävs för att följa domen.

    I juni 2023 inledde kommissionen ett överträdelseförfarande mot Polen  med anledning av en lag om inrättande av en särskild kommitté för att undersöka Rysslands inflytande på Polens inre säkerhet mellan 2007 och 2022. Kommissionen ansåg att lagen stred mot ett antal bestämmelser och principer i EU-fördraget samt mot rättigheter enligt EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Efter kommissionens verkställighetsåtgärder påbörjade inte den särskilda kommittén sitt arbete och efter 2023 års allmänna val i Polen avskedades dess ledamöter av sejmen (även om lagen om inrättande av kommittén ännu inte har upphävts).

    Slutligen kan farhågor kring efterlevnaden av rättsstatsprincipen återspeglas specifikt i överträdelser av EU-rätten, vilka kommissionen har tagit itu med genom överträdelseförfaranden.

    Bekämpande av rasism, främlingsfientlighet och diskriminering

    Hatpropaganda och hatbrott utgör ett allvarligt hot inte bara mot direkta brottsoffer, utan även mot samhället som helhet. De undergräver den sociala sammanhållningen genom att sprida rädsla, splittra samhällen och skapa en atmosfär som främjar diskriminering och våld.

    Kommissionen fortsatte att bekämpa dessa brott genom att genomdriva EU:s rambeslut om bekämpande av rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen . Denna lag innehåller krav på kriminalisering av offentlig anstiftan till våld eller hat baserat på ras, hudfärg, religion, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung. Efter kommissionens verkställighetsåtgärder har Belgien, Tyskland, Grekland, Luxemburg och Rumänien korrigerat sin lagstiftning.

    Likabehandlingsdirektiven innehåller förbud mot diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning på olika områden.

    Kommissionen väckte talan mot Slovakien vid EU-domstolen för underlåtenhet att effektivt ta itu med segregeringen av romska elever inom utbildningsväsendet. Diskriminering på grund av etniskt ursprung inom utbildningsväsendet är en allvarlig fråga med livslånga konsekvenser och är förbjuden enligt direktivet om likabehandling oavsett ras .

    Skydda personer som rapporterar överträdelser av EU-rätten

    Skyddet för visselblåsare främjar rättsstatens och demokratins grundläggande värden samt rätten till yttrandefrihet. Visselblåsare avslöjar nämligen missförhållanden, förebygger skada för allmänintresset och främjar öppenhet och ansvarsskyldighet. Direktivet om skydd för visselblåsare skyddar visselblåsare från repressalier när de rapporterar överträdelser av EU-rätten. Enligt direktivet ska medlemsländerna inrätta effektiva kanaler för konfidentiell rapportering av sådana överträdelser.

    Kommissionen väckte talan mot Tjeckien, Tyskland, Estland, Luxemburg, Ungern och Polen vid EU-domstolen eftersom de inte hade införlivat dessa regler i sin nationella lagstiftning. Administrativa överträdelseförfaranden pågick också mot sex andra medlemsländer i slutet av 2023. Samtidigt avslutade kommissionen ärenden mot nio medlemsländer eftersom de till fullo hade införlivat direktivet i sin nationella lagstiftning.

    Skydda barn

    För att fortsätta att skydda minderåriga följde kommissionen upp överträdelseförfarandena mot 16 medlemsländer för felaktigt införlivande av direktivet om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn . Kommissionen kunde avsluta ärendena mot Tyskland och Sverige.

    Kommissionen inledde överträdelseförfaranden mot Polen för underlåtenhet att uppfylla sina skyldigheter enligt Bryssel IIa-förordningen . Kommissionen anser att de polska myndigheterna underlåtit att erkänna och snabbt och effektivt verkställa domar som kräver återlämnande av bortförda barn till andra medlemsländer.

    Barn måste även skyddas från att bortföras av sina föräldrar och ska återsändas till sin hemvist så snart som möjligt. Bryssel IIa-förordningen skyddar barn i gränsöverskridande tvister som rör föräldraansvar och bortförande av barn.

    Rättsligt samarbete och särskilda straffrättsliga garantier

    Den europeiska arresteringsordern är hörnstenen i medlemsländernas straffrättsliga samarbete. För att se till att den efterlevs vidtog kommissionen åtgärder i överträdelseförfaranden mot   tio   medlemsländer . Eftersom Italien, Cypern, Malta och Rumänien hade ändrat sin lagstiftning kunde förfarandena mot dem avslutas. Ett annat överträdelseförfarande mot Irland avslutades eftersom landet hade slutfört införlivandet av EU:s   regler om ömsesidigt erkännande av brottmålsdomar.

    Kommissionen fortsatte även att kontrollera införlivandet av EU-direktiven om processuella rättigheter . Den inledde överträdelseförfaranden mot 13 medlemsländer för ofullständigt införlivande av direktivet om rättssäkerhetsgarantier för barn och gick vidare med överträdelseärenden mot 14 medlemsländer för felaktigt eller partiellt införlivande av direktivet om rätten till försvarare . Ytterligare åtgärder vidtogs också mot Bulgarien och Lettland för felaktigt införlivande av direktivet om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden .

    Kommissionen säkerställde ett korrekt införlivande av direktivet om rätt till tolkning och översättning för misstänkta och tilltalade . Den inledde överträdelseförfaranden mot Bulgarien och vidtog ytterligare åtgärder i befintliga ärenden mot Belgien , Portugal , Sverige och Lettland . Kommissionen inledde också förfaranden mot Belgien , Bulgarien , Kroatien , Lettland och Ungern för felaktigt införlivande av EU:s regler om förstärkning av oskuldspresumtionen .

    Kommissionen avslutade totalt 13 ärenden eftersom medlemsländerna hade uppnått efterlevnad av rättssäkerhetsgarantier för misstänkta och tilltalade enligt ovannämnda direktiv.

    Konsumentskydd

    EU:s regler ger konsumenterna ett starkt skydd när de köper varor, digitalt innehåll och digitala tjänster på den inre marknaden.

    Genom direktivet om bättre upprätthållande och modernisering av EU:s konsumentskyddsregler stärktes de befintliga konsumentskyddsreglerna. Direktivet har bland annat lett till ökad insyn i fråga om tillkännagivanden om prissänkningar, kraftigare sanktioner samt avhjälpande åtgärder för konsumenter som skadats av otillbörliga affärsmetoder. Tack vare kommissionens verkställighetsåtgärder har alla medlemsländer slutfört processen med att omvandla dessa regler till nationell lagstiftning. Detsamma gäller för direktivet om digitalt innehåll och direktivet om försäljning av varor . Kommissionen avslutade även alla återstående överträdelseförfaranden för ofullständigt införlivande av dessa båda direktiv , med undantag för ett förfarande mot ett medlemsland.

    EU-domstolen bekräftade i en dom att Slovakien underlåtit att följa paketresedirektivet under covid-19-pandemin. I domen bekräftades att upphävandet av resenärers rätt till återbetalning inom 14 dagar från det att ett semesterpaket ställs in på grund av covid-19 stred mot direktivet.

    Genom direktivet om grupptalan skapas en ny ram för att skydda konsumenter i masskadeärenden. Godkända enheter, såsom konsumentorganisationer eller offentliga organ, kan vidta rättsliga åtgärder för att stoppa överträdelser och söka lämpliga rättsmedel för konsumenter. Kommissionen inledde överträdelseförfaranden mot 24 medlemsländer för att de inte hade införlivat direktivet i tid och har redan vidtagit ytterligare åtgärder i åtta av dessa ärenden.

    Skydd av personuppgifter

    Skyddet av personuppgifter är ett grundläggande skydd som fastställs i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Under 2023 fortsatte kommissionen att övervaka medlemsländernas genomförande av EU:s dataskyddsregler. Kommissionen bedömde den nationella lagstiftningens efterlevnad av den allmänna dataskyddsförordningen och direktivet om uppgiftsskydd vid brottsbekämpning och inledde överträdelseförfaranden vid behov.

    Kommissionen inledde ett överträdelseförfarande mot Belgien för brist på rättsmedel mot ett parlamentsbeslut om att avskeda ledamöter av den belgiska dataskyddsmyndigheten. Detta beslut bröt mot den allmänna dataskyddsförordningen och mot den rätt till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol som fastställs i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Samtidigt avslutade kommissionen ett annat överträdelseförfarande efter att Belgien hade åtgärdat bristen på oavhängighet hos den nationella dataskyddsmyndighetens ledamöter.

    Säkrare transporter

    Vägtransport är det vanligaste transportsättet. För att begränsa riskerna för trafikolyckor har kommissionen främjat och genomdrivit EU:s regler och tekniska standarder för att minska antalet dödsolyckor i trafiken. Under 2023 inledde kommissionen överträdelseförfaranden mot Tjeckien och Österrike för underlåtenhet att fullt ut införliva de reviderade EU-reglerna om förvaltning av vägars säkerhet. Kommissionen inledde även överträdelseförfaranden mot Danmark, Grekland, Litauen och Österrike och fortsatte överträdelseförfarandena mot Bulgarien och Finland för felaktigt införlivande av EU:s regler om periodiska trafiksäkerhetsprovningar . Kommissionen vidtog ytterligare åtgärder i ett överträdelseförfarande mot Tjeckien för felaktigt införlivande av EU:s regler om miniminormer för körförmåga när det gäller hjärt–kärlsjukdomar.

    Inom järnvägssektorn inledde kommissionen ett överträdelseförfarande mot Ungern och fortsatte överträdelseförfarandena mot Polen och Portugal eftersom länderna inte på ett korrekt sätt genomfört vissa regler om järnvägssäkerhet . Kommissionen fortsatte även överträdelseförfarandena mot Tyskland och Polen för felaktigt genomförande av vissa bestämmelser om driftskompatibilitet för järnvägar. Dessa bestämmelser utgör en del av det fjärde järnvägspaketet , som syftar till att fullborda den inre marknaden för järnvägstjänster, förnya järnvägssektorn och öka dess konkurrenskraft i förhållande till andra transportsätt.

    På flygsäkerhetsområdet inledde kommissionen ett överträdelseförfarande mot Estland för underlåtelse att följa EU:s regler om säkerhetsledning för luftfart. Kommissionen inledde också ett överträdelseförfarande mot Grekland , som inte följt EU:s   regler om kontroll av överensstämmelse hos flygoperatörer och tillsyn inom den civila flygsäkerheten. Kommissionen inledde även överträdelseförfaranden mot Danmark och Cypern för felaktigt genomförande av EU:s flygsäkerhetsbestämmelser.

    Inom sjöfartssektorn inledde kommissionen ett överträdelseförfarande mot Sverige eftersom landet inte har fullgjort sina skyldigheter enligt EU:s lagstiftning   om   sjöfartsskydd . Dessa regler fastställer säkerhetskrav för fartyg och hamnar och föreskriver sjöfartsskyddsinspektioner. Åtgärderna utgör ett viktigt bidrag till hamnskyddet, både för att bekämpa brottslighet och för att bidra till motståndskraften hos EU:s kritiska infrastruktur.

    Främja hälsa och livsmedelssäkerhet

    EU:s regler om hälsa och livsmedelssäkerhet syftar till att säkerställa en hög skyddsnivå för människors, djurs och växters hälsa och skydda konsumenternas intressen. Kommissionen tillämpar en One Health-modell när det gäller beredskap och förebyggande, som omfattar hälsan hos människor, djur och miljö samt livsmedels- och fodersäkerhet. Kommissionen hjälper medlemsländerna att genomföra och verkställa dessa EU-regler och utför kontroller, inklusive revisioner, för att verifiera efterlevnaden.

    Under 2023 vidtog kommissionen åtgärder på flera områden för att säkerställa medlemsländernas efterlevnad av EU-lagstiftningen. När det gäller tillgången till hälso- och sjukvård i andra medlemsländer ändrade Finland sin lagstiftning för att säkerställa en lämplig ersättningsnivå för patienter, i linje med direktivet om gränsöverskridande hälso- och sjukvård . På området mänskliga vävnader och celler mottog kommissionen ett klagomål om brister i Greklands genomförande av EU:s regler , särskilt när det gäller licensiering av ögonvävnadsbanker. Efter en dialog med kommissionen löste Grekland problemet och ansökningar om erkännande av ögonvävnadsbanker kan nu hanteras effektivt.

    växtskyddsområdet avslutade kommissionen ett ärende mot Italien angående genomförandet av åtgärder mot växtskadegöraren Xylella fastidiosa. Kommissionens revision bekräftade att Italien hade löst genomförandeproblemen på plats efter en dom från EU-domstolen.

    EU:s regler för livsmedelsinformation skyddar konsumenter från att vilseledas och säkerställer rättvis handel. I ett ärende rörande saluförande av naturliga mineralvatten beslutade kommissionen att väcka talan mot Bulgarien vid EU-domstolen. En viktig fråga var att det enligt bulgarisk lagstiftning är tillåtet att saluföra naturligt mineralvatten och källvatten från en och samma källa under fler än en handelsbeteckning. Lagstiftningen innefattar inte heller något krav på att källans namn ska anges på etiketterna för mineral- och källvatten.

    Djurhälsa och djurskydd får allt större uppmärksamhet från allmänheten i EU. För att verkställa EU:s regler på detta område genomförde kommissionen och medlemsländerna en gemensam verkställighetsåtgärd för att bekämpa den olagliga handeln med katter och hundar. Åtgärden bidrog till att identifiera återkommande trender och aktörer som var inblandade i bedrägligt eller vilseledande agerande. Den resulterade i 47 rättsliga förfaranden i EU.



    Bättre reglering av yrken och fri rörlighet för yrkesutövare

    Enligt direktivet om proportionalitetsprövning är medlemsländerna skyldiga att se till att alla nya yrkeskrav är nödvändiga. Betungande nationella regler gör det svårare för kvalificerade sökande att få tillgång till eller utöva en mängd olika yrken i hela EU, vilket försvårar insatserna för att ta itu med bristen på kvalificerad arbetskraft i EU.

    Kommissionen inledde överträdelseförfaranden mot Belgien och Estland och vidtog ytterligare åtgärder i förfaranden mot 16 medlemsländer för felaktigt införlivande av dessa regler. Samtidigt avslutades förfaranden mot tolv medlemsländer. I dessa länder kan direktivet om proportionalitetsprövning uppnå sin fulla potential och underlätta tillträdet till och utövandet av reglerade yrken.

    För att se till att reglerna om erkännande av yrkeskvalifikationer efterlevs har kommissionen gått vidare med ärenden mot Belgien, Cypern och Rumänien samt två ärenden mot Grekland . Syftet med exempelvis verkställighetsåtgärden i Grekland är att säkerställa att personer som är kvalificerade som yrkesvägledare, skolledare och andra slags chefer inom utbildning i andra medlemsländer kan utöva sitt yrke i Grekland. Kommissionen inledde ärenden mot Tyskland , Irland och Spanien för underlåtenhet att säkerställa erkännande av yrkeskvalifikationer från hela EU, samtidigt som den avslutade förfaranden mot 13 medlemsländer. Ärendet mot Irland grundades på en framställning till Europaparlamentet .

    Skydda utstationerade förare

    Inom vägtransportsektorn finns EU-regler som säkerställer socialt skydd för förare som är anställda i ett medlemsland och som skickas för att arbeta tillfälligt i ett annat medlemsland. Genom reglerna säkerställs att sådana utstationerade förare får lön i värdlandet under den period som de är utstationerade. Reglerna innehåller även en uttömmande förteckning över administrativa krav för företag som stationerar ut förare till andra medlemsländer samt harmoniserade kontrollåtgärder i hela EU.

    Under 2023 beslutade kommissionen att väcka talan mot Nederländerna och Portugal vid EU-domstolen för underlåtenhet att införliva dessa regler i sin nationella lagstiftning. Kommissionen inledde överträdelseförfaranden mot Danmark och Frankrike och vidtog ytterligare åtgärder mot åtta medlemsländer av samma skäl.

    Stärka den europeiska säkerhetsunionen

    Den europeiska säkerhetsunionen syftar till att säkerställa att EU:s säkerhetspolitik anpassas till föränderliga hot och bidrar till att bygga upp långsiktig och hållbar resiliens. Kommissionen fortsatte sitt arbete med att genomdriva direktivet om bekämpande av terrorism , som kriminaliserar handlingar såsom utbildning och resor för terrorismsyften samt finansiering av terrorism. Den vidtog ytterligare åtgärder i förfarandena   mot   tio   medlemsländer för att säkerställa ett korrekt införlivande av direktivet. Samtidigt avslutade kommissionen ärenden mot elva medlemsländer efter att de hade införlivat dessa regler på ett korrekt sätt.

    I förordningen om terrorisminnehåll online hanteras det hot som terrorisminnehåll på nätet och missbruk av internet för terrorismändamål utgör. Kommissionen agerade för att säkerställa ett korrekt genomförande av förordningen och inledde överträdelseförfaranden mot 22 medlemsländer . Verkställighetsåtgärderna visade sig vara effektiva, och tio av medlemsländerna har redan uppfyllt sina skyldigheter att säkerställa avlägsnandet av terrorisminnehåll online. Överträdelseförfarandena mot dessa länder kunde därför avslutas.

    EU:s regler om skjutvapen fastställer minimikrav för förvärv, innehav och utbyte av civila skjutvapen och skydd mot kriminella handlingar, inklusive olaglig handel . Kommissionen beslutade att väcka talan mot Luxemburg och Sverige vid EU-domstolen för underlåtenhet att genomföra denna centrala lagstiftning. Ärendet mot Sverige kunde senare avslutas, liksom andra ärenden mot Sverige, Bulgarien, Irland, Grekland och Luxemburg. Detta innebär ökad säkerhet för alla i EU eftersom dessa medlemsländer nu tillämpar reglerna korrekt för att undvika olaglig vapenhandel.

    Kommissionen är fast besluten att bekämpa riskerna kopplade till den digitala omställningen och det hot mot välståndet och säkerheten som den organiserade brottsligheten utgör. Den inledde överträdelseförfaranden mot Tjeckien, Ungern, Polen, Slovenien och Finland för att se till att de införlivar direktivet om bekämpande av penningtvätt genom straffrättsliga bestämmelser . Samtidigt gjordes framsteg så att kommissionen kunde avsluta ärenden mot 13 andra medlemsländer.

    För att verkställa direktivet om bekämpande av bedrägeri som riktar sig mot EU:s finansiella intressen inledde kommissionen överträdelseförfaranden mot Bulgarien och Polen och vidtog ytterligare åtgärder i förfarandet mot Finland , som införlivat direktivet på ett felaktigt sätt.

    Kommissionen fattade ytterligare beslut för att se till att de gemensamma reglerna om narkotika efterlevs. Den väckte talan mot Ungern vid EU-domstolen för att landet inte följt EU:s överenskomna ståndpunkt om de internationella förteckningarna över cannabis och cannabisrelaterade ämnen i FN:s narkotikakommission.

    Förvaltning av de yttre gränserna

    Schengenområdet är ett av EU:s största åstadkommanden och gör det möjligt för EU-medborgare, personer som är bosatta utanför EU och besökare att resa fritt och säkert i hela EU. Kommissionen har åtagit sig att säkerställa efterlevnaden av den enhetliga utformningen av visumhandlingar och uppehållstillstånd för att se till att resor och vistelse i EU sker på ett säkert och rättsligt konsekvent sätt och i linje med principerna om fri rörlighet och internationellt samarbete.

    Kommissionen inledde överträdelseförfaranden mot Bulgarien , Grekland , Cypern och Litauen för att de inte infört den streckkod som krävs som en del av den enhetliga utformningen av visumhandlingar. Efter ett klagomål inledde kommissionen ett överträdelseförfarande mot Portugal för felaktigt genomförande av den enhetliga utformningen av uppehållstillstånd för medborgare i länder utanför EU. Kommissionen vidtog även ytterligare åtgärder i ett förfarande mot Bulgarien för underlåtenhet att genomföra denna nya utformning av uppehållstillstånd för medborgare i länder utanför EU.

    Ett enat EU-svar på migration och asyl

    Kommissionen fortsatte att arbeta med att ta fram regler för att säkerställa snabba och rättvisa asyl- och återvändandeförfaranden , tillhandahålla lagliga migrationsvägar till EU, förhindra irreguljär migration och bevara integriteten för EU:s yttre gränser , i full överensstämmelse med EU:s värderingar och grundläggande rättigheter. Detta är målen för den migrations- och asylpakt som Europaparlamentet och rådet enats om. Kommissionen kommer att bidra till att säkerställa ett fullständigt genomförande så att reglerna tillämpas redan från början.

    Kommissionen inledde överträdelseförfaranden mot Belgien, Grekland, Spanien och Portugal för felaktigt införlivande av direktivet om mottagningsvillkor . Den genomdrev också skyddsgrundsdirektivet genom att ta itu med dess ofullständiga ( Tjeckien ) respektive felaktiga ( Grekland, Portugal och Finland ) införlivande. Syftet med dessa regler är att säkerställa att asylsökande behandlas lika, i ett öppet och rättvist system. Mottagningsvillkoren bör säkerställa en värdig levnadsstandard, gemensamma skäl för beviljande av internationellt skydd och tillgång till rättigheter och integrationsåtgärder för personer som beviljats internationellt skydd.

    När det gäller EU:s migrationslagstiftning inledde kommissionen ett överträdelseförfarande mot Ungern för att landet bröt mot paketet för att förhindra   hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse , som syftar till att bekämpa smuggling av migranter. För att främja efterlevnaden av reglerna om laglig migration inledde kommissionen överträdelseförfaranden mot 18   medlemsländer för felaktigt införlivande eller genomförande av direktivet om säsongsarbetare . Kommissionen fortsatte även att verkställa det korrekta genomförandet av direktivet om varaktigt bosatta och följde upp ett ärende mot Malta som grundar sig på två   framställningar till Europaparlamentet. Den avslutade på ett tillfredsställande sätt ett ärende mot Litauen angående samma regler.

    Genomförande av sanktioner mot Ryssland

    För att slå mot Rysslands förmåga att finansiera sitt anfallskrig mot Ukraina antog EU ytterligare tre sanktionspaket 2023, vilket innebär att det totala antalet sanktionspaket nu uppgår till tolv. De omfattar ett stort antal sektorer, såsom finans, energi, media, transport och handel.

    Kommissionen kontrollerade och främjade medlemsländernas genomförande av sanktionerna. Den begärde information från medlemsländerna och gjorde bilaterala besök hos nationella sanktionsmyndigheter. Kommissionen följde också upp information som mottagits genom EU:s visselblåsarverktyg för sanktioner , en säker onlineplattform som gör det möjligt för visselblåsare att anmäla överträdelser anonymt. Arbetsgruppen ”Freeze and Seize” , som sammankallats av kommissionen, intensifierade verkställandet av sanktioner mot ryska och belarusiska personer och enheter för att bekämpa sanktionsöverträdelser. Detta arbete har samordnat frysningen av privata tillgångar motsvarande över 27 miljarder euro och immobiliseringen av över 200 miljarder euro i ryska statliga tillgångar.

    Top