Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32011L0092

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt Text av betydelse för EES

OJ L 26, 28.1.2012, p. 1–21 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
Special edition in Croatian: Chapter 15 Volume 027 P. 3 - 23

In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2011/92/oj

28.1.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 26/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/92/EU

av den 13 december 2011

om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt

(kodifiering)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (3) har ändrats flera gånger (4) på ett väsentligt sätt. För att skapa klarhet och överskådlighet bör det direktivet kodifieras.

(2)

Enligt artikel 191 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska unionens miljöpolitik bygga på försiktighetsprincipen och på principerna att förebyggande åtgärder bör vidtas, att miljöförstöring företrädesvis bör hejdas vid källan och att förorenaren ska betala. Inverkan på miljön bör beaktas på ett så tidigt stadium som möjligt vid all teknisk planläggning och i olika beslutsprocesser.

(3)

Principerna för en bedömning av miljöpåverkan bör harmoniseras, särskilt med avseende på vilka projekt som bör bli föremål för bedömning, exploatörens huvudsakliga skyldigheter och innehållet i bedömningen. Medlemsstaterna får fastställa strängare regler för att skydda miljön.

(4)

Det är vidare nödvändigt att förverkliga en av unionens målsättningar i fråga om miljöskydd och livskvalitet.

(5)

Unionens miljölagstiftning innehåller bestämmelser som gör det möjligt för offentliga myndigheter och andra organ att fatta beslut som kan ha betydande inverkan såväl på miljön som på människors hälsa och välbefinnande.

(6)

Allmänna principer för bedömning av miljöpåverkan bör fastställas i syfte att komplettera och samordna processer för tillståndsgivning till sådana offentliga och privata projekt som kan antas medföra stor inverkan på miljön.

(7)

Tillstånd för offentliga och privata projekt som kan antas leda till betydande miljöpåverkan bör ges först efter det att en bedömning har gjorts av den huvudsakliga miljöpåverkan som projekten kan antas medföra. Denna bedömning bör ske med utgångspunkt i relevanta uppgifter från exploatören, med eventuell komplettering från myndigheterna och från den allmänhet som kan antas beröras av projektet i fråga.

(8)

Vissa slag av projekt medför en betydande påverkan på miljön. För sådana projekt bör som regel en systematisk bedömning göras.

(9)

Andra slag av projekt medför inte alltid betydande påverkan på miljön i varje enskilt fall. En bedömning av effekterna av sådana projekt bör göras när medlemsstaterna anser att de kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

(10)

Medlemsstaterna får fastställa gränsvärden eller kriterier i syfte att bestämma vilka av dessa projekt som bör bli föremål för bedömning, med utgångspunkt i deras miljöpåverkan. Medlemsstaterna bör inte vara förpliktade att granska enskilda projekt som ligger under dessa tröskelvärden eller utanför dessa kriterier.

(11)

När medlemsstaterna fastställer sådana gränsvärden eller kriterier eller när de granskar enskilda projekt för att bestämma vilka projekt som bör bli föremål för bedömning på grund av betydande miljöpåverkan, bör medlemsstaterna ta hänsyn till de relevanta urvalskriterier som anges i detta direktiv. I enlighet med subsidiaritetsprincipen är det medlemsstaterna som bäst kan tillämpa dessa kriterier i konkreta fall.

(12)

I fråga om de projekt för vilka en bedömning görs bör vissa minimiuppgifter tillhandahållas om projektet och dess effekter.

(13)

Det är lämpligt att fastställa ett förfarande som gör det möjligt för exploatören att inhämta ett yttrande från de ansvariga myndigheterna om innehållet i och omfattningen av de uppgifter som ska tas fram och tillhandahållas för bedömningen. Medlemsstaterna får, inom ramen för detta förfarande, kräva att exploatören bland annat tillhandahåller alternativ till de projekt som denne avser att lämna in ansökan om.

(14)

Ett projekts miljöpåverkan bör bedömas med hänsyn till behovet av att skydda människors hälsa och bidra till livskvaliteten genom en förbättrad miljö samt för att säkerställa bevarandet av arternas mångfald och bibehålla ekosystemets förnyelseförmåga som en grundläggande resurs för allt liv.

(15)

Det är önskvärt att fastställa förstärkta bestämmelser om miljökonsekvensbedömning i ett gränsöverskridande sammanhang så att hänsyn kan tas till utvecklingen på internationell nivå. Europeiska gemenskapen undertecknade konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang den 25 februari 1991 och ratificerade konventionen den 24 juni 1997.

(16)

Om allmänheten faktiskt deltar i beslutsprocessen har den möjlighet att avge yttranden och uttrycka farhågor som kan vara relevanta för besluten, och beslutsfattaren får möjlighet att beakta dessa, vilket ökar ansvarigheten och öppenheten i beslutsprocessen och bidrar till att öka allmänhetens miljömedvetenhet och stöd för fattade beslut.

(17)

Deltagande, bland annat av sammanslutningar, organisationer och grupper, särskilt icke-statliga miljöskyddsorganisationer, bör därför främjas, bland annat genom miljöupplysning till allmänheten.

(18)

Europeiska gemenskapen undertecknade FN/ECE-konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslut och rätt till överprövning i miljöfrågor (Århuskonventionen) den 25 juni 1998 och ratificerade konventionen den 17 februari 2005.

(19)

Ett av Århuskonventionens mål är att garantera allmänhetens rätt att delta i beslut i miljöfrågor för att bidra till att skydda rätten att leva i en miljö som är tillfredsställande för människors hälsa och välbefinnande.

(20)

Artikel 6 i Århuskonventionen innehåller bestämmelser om allmänhetens deltagande i beslut om de särskilda verksamheter som tas upp i bilaga I till konventionen och om andra verksamheter som inte tas upp där men som kan ha betydande inverkan på miljön.

(21)

Artikel 9.2 och 9.4 i Århuskonventionen innehåller bestämmelser om rätt till domstolsprövning eller andra förfaranden för prövning av den materiella och formella giltigheten av ett beslut, en handling eller en underlåtenhet som omfattas av bestämmelserna om allmänhetens deltagande i artikel 6 i den konventionen.

(22)

Detta direktiv bör emellertid inte tillämpas på projekt som regleras i detalj genom särskild nationell lagstiftning, eftersom målen med detta direktiv, däribland tillhandahållandet av information, uppnås genom lagstiftningsförfarandet.

(23)

I undantagsfall kan det vidare vara lämpligt att för ett visst projekt underlåta att tillämpa de bedömningsförfaranden som föreskrivs i detta direktiv, under förutsättning att kommissionen och den berörda allmänheten på lämpligt sätt underrättas.

(24)

Eftersom målen för detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(25)

Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i del B i bilaga V.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Detta direktiv ska tillämpas för bedömningen av inverkan på miljön av sådana offentliga och privata projekt som kan antas medföra betydande påverkan på miljön.

2.   I detta direktiv gäller följande definitioner:

a)   projekt:

utförande av byggnads- eller anläggningsarbeten eller andra installationer eller arbeten,

andra ingrepp i den naturliga omgivningen och i landskapet, inklusive mineralutvinning.

b)   exploatör: den som ansöker om tillstånd för ett privat projekt eller den offentliga myndighet som tar initiativ till ett projekt.

c)   tillstånd: den ansvariga myndighetens eller de ansvariga myndigheternas beslut, som ger exploatören rätt att genomföra projektet.

d)   allmänhet: en eller flera fysiska eller juridiska personer och, i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis, sammanslutningar, organisationer eller grupper av dessa.

e)   berörd allmänhet: den allmänhet som berörs eller kan antas bli berörd av, eller som har ett intresse av, de beslutsprocesser på miljöområdet som avses i artikel 2.2. Icke-statliga miljöskyddsorganisationer som uppfyller kraven i nationell lagstiftning ska enligt denna definition anses ha ett sådant intresse.

f)   ansvarig myndighet eller ansvariga myndigheter: den eller de myndigheter som medlemsstaterna utser för att utföra de uppgifter som följer av detta direktiv.

3.   Medlemsstaterna får, efter bedömning från fall till fall och inom ramen för den nationella lagstiftningen, besluta att inte tillämpa detta direktiv på projekt som avser det nationella försvaret om de anser att det skulle inverka negativt på detta syfte.

4.   Detta direktiv ska inte tillämpas på projekt som i detalj regleras genom särskild nationell lagstiftning, eftersom målen med detta direktiv, däribland tillhandahållandet av information, uppnås genom lagstiftningsförfarandet.

Artikel 2

1.   Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bland annat på grund av deras art, storlek eller lokalisering blir föremål för krav på tillstånd och en bedömning av deras påverkan innan tillstånd ges. Dessa projekt anges i artikel 4.

2.   Bedömningen av miljöpåverkan kan integreras i det befintliga tillståndsförfarandet för projekt i medlemsstaterna eller, om detta inte är möjligt, i andra förfaranden eller i sådana förfaranden som tillskapas för att målsättningarna i detta direktiv ska uppfyllas.

3.   Medlemsstaterna får föreskriva ett enda förfarande för att uppfylla kraven i detta direktiv och kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/1/EG av den 15 januari 2008 om samordnande åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (5).

4.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 får medlemsstaterna i undantagsfall besluta att ett visst projekt helt eller delvis ska undantas från föreskrifterna i detta direktiv.

Medlemsstaterna ska i så fall

a)

undersöka om någon annan form av bedömning skulle vara lämplig,

b)

se till att uppgifter som erhållits genom en sådan annan form av bedömning som avses i led a, uppgifter om beslutet att bevilja undantag samt skälen för detta görs tillgängliga för den berörda allmänheten,

c)

innan tillstånd ges, informera kommissionen om skälen för undantaget samt, när det är tillämpligt, bifoga de uppgifter som gjorts tillgängliga för de egna medborgarna.

Kommissionen ska genast vidarebefordra de mottagna handlingarna till övriga medlemsstater.

Kommissionen ska årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna punkt.

Artikel 3

Miljökonsekvensbedömningen ska i varje enskilt fall och i enlighet med artiklarna 4–12 på ett lämpligt sätt identifiera, beskriva och bedöma de direkta och indirekta effekterna av ett projekt beträffande

a)

människor, fauna och flora,

b)

mark, vatten, luft, klimat och landskap,

c)

materiella tillgångar och kulturarv,

d)

samspelet mellan de faktorer som anges i leden a, b och c.

Artikel 4

1.   Om inte annat följer av artikel 2.4 ska projekt som redovisas i bilaga I bli föremål för en bedömning i enlighet med artiklarna 5–10.

2.   Om inte annat följer av artikel 2.4 ska medlemsstaterna när det gäller projekt som redovisas i bilaga II bestämma om projektet ska bli föremål för en bedömning i enlighet med artiklarna 5–10. Medlemsstaterna ska bestämma detta genom

a)

granskning från fall till fall,

eller

b)

gränsvärden eller kriterier som fastställs av medlemsstaten.

Medlemsstaterna får besluta att tillämpa båda de förfaranden som anges i leden a och b.

3.   Vid granskning från fall till fall eller fastställande av gränsvärden eller kriterier enligt punkt 2, ska de relevanta urvalskriterier som fastställs i bilaga III beaktas.

4.   Medlemsstaterna ska säkerställa att de ansvariga myndigheternas avgöranden enligt punkt 2 görs tillgängliga för allmänheten.

Artikel 5

1.   När det gäller projekt vars miljöpåverkan enligt artikel 4 ska bli föremål för en miljökonsekvensbedömning i enlighet med den här artikeln och artiklarna 6–10, ska medlemsstaterna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att exploatören på lämpligt sätt lämnar de uppgifter som anges i bilaga IV, om

a)

medlemsstaterna anser att uppgifterna är relevanta för ett visst stadium av tillståndsprocessen och med hänsyn till vad som utmärker ett särskilt projekt eller en särskild typ av projekt och de miljöförhållanden som kan komma att påverkas,

b)

medlemsstaterna anser att exploatören skäligen kan avkrävas dessa uppgifter med hänsyn till bland annat befintliga kunskaper och bedömningsmetoder.

2.   Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den ansvariga myndigheten yttrar sig om de uppgifter som exploatören ska lämna enligt punkt 1, om exploatören begär det före inlämnandet av en tillståndsansökan. Den ansvariga myndigheten ska samråda med exploatören och de myndigheter som avses i artikel 6.1 innan den yttrar sig. Att myndigheten har yttrat sig enligt denna punkt ska inte hindra den från att senare kräva att exploatören lämnar ytterligare uppgifter.

Medlemsstaterna kan kräva att de ansvariga myndigheterna avger ett sådant yttrande, oberoende av om exploatören begär det.

3.   De uppgifter som exploatören ska tillhandahålla enligt punkt 1 ska åtminstone omfatta

a)

en beskrivning av projektet med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning,

b)

en beskrivning av planerade åtgärder för att undvika, minska och om möjligt avhjälpa betydande skadliga verkningar,

c)

de data som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på miljön som projektet kan antas medföra,

d)

en översiktlig redovisning av de huvudalternativ som exploatören övervägt och de viktigaste orsakerna till den valda lösningen med beaktande av miljöeffekterna,

e)

en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i leden a–d.

4.   Medlemsstaterna ska om nödvändigt säkerställa att de myndigheter som har tillgång till relevanta uppgifter, särskilt vad avser artikel 3, gör dessa tillgängliga för exploatören.

Artikel 6

1.   Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att de myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av ett projekt ges möjlighet att yttra sig över de uppgifter som lämnas av exploatören och över ansökan om tillstånd. I det syftet ska medlemsstaterna utse de myndigheter som ska höras, antingen genom allmänna föreskrifter eller från fall till fall. De uppgifter som har inhämtats i enlighet med artikel 5 ska vidarebefordras till dessa myndigheter. Medlemsstaterna ska fastställa hur detta samråd ska gå till.

2.   Allmänheten ska, genom offentliga meddelanden eller på annat lämpligt sätt, såsom med hjälp av elektroniska medier när sådana är tillgängliga, informeras om följande på ett tidigt stadium under de beslutsprocesser på miljöområdet som avses i artikel 2.2, och senast så snart som information rimligen kan ges:

a)

Ansökan om tillstånd.

b)

Uppgift om att projektet omfattas av en miljökonsekvensbedömning och, i förekommande fall, att artikel 7 är tillämplig.

c)

Uppgifter om vilka myndigheter som är ansvariga för att fatta beslut, från vilka relevant information kan erhållas, till vilka synpunkter eller frågor kan lämnas in samt om tidsfristerna för att överlämna synpunkter eller frågor.

d)

Vilka beslut som kan komma att fattas eller, i förekommande fall, utkastet till beslut.

e)

Uppgift om var den information som har samlats in i enlighet med artikel 5 finns tillgänglig.

f)

Uppgift om när och var samt på vilket sätt relevant information kommer att göras tillgänglig.

g)

Närmare bestämmelser om allmänhetens deltagande i enlighet med punkt 5 i den här artikeln.

3.   Medlemsstaterna ska inom rimliga tidsramar se till att den berörda allmänheten får tillgång till följande:

a)

All information som har samlats in i enlighet med artikel 5.

b)

I enlighet med den nationella lagstiftningen, de viktigaste rapporter och utlåtanden som har lämnats till den eller de ansvariga myndigheterna vid den tidpunkt då den berörda allmänheten informeras i enlighet med punkt 2 i den här artikeln.

c)

I enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation (6), annan information än den som avses i punkt 2 i den här artikeln, som är relevant för beslutet i enlighet med artikel 8 i detta direktiv och som blir tillgänglig efter det att den berörda allmänheten har informerats i enlighet med punkt 2 i den här artikeln.

4.   Den berörda allmänheten ska på ett tidigt stadium få reella möjligheter att delta i de beslutsprocesser på miljöområdet som avses i artikel 2.2 och ska för detta ändamål ha rätt att yttra sig när alla alternativ står öppna till den eller de ansvariga myndigheterna innan beslut fattas om ansökan om tillstånd.

5.   Närmare bestämmelser om information till allmänheten (till exempel genom affischering inom ett visst område eller offentliggörande i lokalpressen) och samråd med den berörda allmänheten (till exempel skriftligen eller genom offentlig utfrågning) ska fastställas av medlemsstaterna.

6.   För de olika etapperna ska det fastställas rimliga tidsramar som ger tillräckligt med tid för att informera allmänheten och för den berörda allmänheten att förbereda sig och på ett effektivt sätt delta i beslutsprocessen på miljöområdet, i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.

Artikel 7

1.   När en medlemsstat uppmärksammar att ett projekt kan antas medföra en betydande inverkan på miljön i en annan medlemsstat eller om en medlemsstat som kan komma att utsättas i betydande grad begär det, ska den medlemsstat på vars territorium projektet är avsett att utföras till den utsatta medlemsstaten så snart som möjligt och senast när den informerar den egna allmänheten översända bland annat

a)

en beskrivning av projektet, tillsammans med alla tillgängliga uppgifter om dess möjliga gränsöverskridande konsekvenser,

b)

uppgifter om vilket slags beslut som kan komma att fattas.

Den medlemsstat på vars territorium projektet är avsett att utföras ska ge den andra medlemsstaten rimlig tid att ange om den vill delta i de beslutsprocesser på miljöområdet som avses i artikel 2.2, och den kan därvid bifoga de uppgifter som avses i punkt 2 i den här artikeln.

2.   Om en medlemsstat som mottar information i enlighet med punkt 1 anger att den avser att delta i de beslutsprocesser på miljöområdet som avses i artikel 2.2, ska den medlemsstat på vars territorium projektet är avsett att utföras, om den inte redan har gjort det, till den utsatta medlemsstaten översända de uppgifter som ska lämnas i enlighet med artikel 6.2 och göras tillgängliga i enlighet med artikel 6.3 a och b.

3.   De berörda medlemsstaterna ska, var och en i den mån den berörs, även

a)

se till att de uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 inom rimlig tid görs tillgängliga för de myndigheter som avses i artikel 6.1 och för den berörda allmänheten på den medlemsstats territorium vilken i betydande grad kan komma att utsättas, och

b)

säkerställa att de myndigheter som avses i artikel 6.1 och den berörda allmänheten ges tillfälle att, innan tillstånd beviljas för projektet, inom rimlig tid framföra sina synpunkter på de uppgifter som lämnats till den ansvariga myndigheten i den medlemsstat på vars territorium projektet är avsett att utföras.

4.   De berörda medlemsstaterna ska samråda om bland annat projektets eventuella gränsöverskridande påverkan och planerade åtgärder för att minska eller eliminera sådan påverkan samt fastställa en rimlig tidsfrist för detta samråd.

5.   Närmare bestämmelser om genomförandet av denna artikel får fastställas av de berörda medlemsstaterna och dessa bestämmelser ska göra det möjligt för den berörda allmänheten på den utsatta medlemsstatens territorium att delta på ett effektivt sätt i de beslutsprocesser på miljöområdet som avses i artikel 2.2 för projektet.

Artikel 8

Resultaten av samråden och de uppgifter som har inhämtats enligt artiklarna 5, 6 och 7 ska beaktas vid tillståndsgivningen.

Artikel 9

1.   När ett beslut om att bevilja eller avslå en tillståndsansökan har fattats, ska den eller de ansvariga myndigheterna informera allmänheten enligt gällande förfaranden och låta allmänheten få tillgång till följande:

a)

Information om innehållet i beslutet och varje villkor som är knutet till detta.

b)

Information om de huvudsakliga skäl och överväganden som beslutet grundar sig på, och även om förfarandet för allmänhetens deltagande, efter att ha granskat den berörda allmänhetens kommentarer och synpunkter.

c)

En eventuell beskrivning av de huvudsakliga åtgärderna för att undvika, minska och om möjligt motverka de allvarligaste negativa effekterna.

2.   Den eller de ansvariga myndigheterna ska informera alla medlemsstater med vilka samråd har hållits i enlighet med artikel 7 genom att till dem vidarebefordra den information som avses i punkt 1 i den här artikeln.

De medlemsstater med vilka samråd har hållits ska se till att denna information görs tillgänglig på lämpligt sätt för den berörda allmänheten på det egna territoriet.

Artikel 10

Bestämmelserna i detta direktiv ska inte påverka de ansvariga myndigheternas skyldighet att iaktta de begränsningar som åläggs genom nationella lagar och andra författningar samt tillämplig rättspraxis om affärs- och industrihemligheter, inklusive immateriella rättigheter, och om hänsynstagande till allmänna intressen.

När artikel 7 äger tillämpning ska, i fråga om översändandet av information till en annan medlemsstat och mottagandet av sådan information, de begränsningar gälla som tillämpas i den medlemsstat där projektet föreslås bli utfört.

Artikel 11

1.   Medlemsstaterna ska inom ramen för den relevanta nationella lagstiftningen se till att de medlemmar av den berörda allmänheten

a)

som har ett tillräckligt intresse, eller

b)

som hävdar att en rättighet kränks, när detta utgör en förutsättning enligt en medlemsstats förvaltningsprocessrättsliga lagstiftning,

har rätt att få den materiella eller formella giltigheten av ett beslut, en handling eller en underlåtenhet som omfattas av bestämmelserna om allmänhetens deltagande i detta direktiv prövad i domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag.

2.   Medlemsstaterna ska fastställa i vilket skede beslut, handlingar eller underlåtenhet kan prövas.

3.   Vad som utgör ett tillräckligt intresse och kränkning av en rättighet ska fastställas av medlemsstaterna, i enlighet med målet att ge den berörda allmänheten en omfattande rätt till rättslig prövning. För det ändamålet ska det intresse som en icke-statlig organisation som uppfyller kraven i artikel 1.2 har anses tillräckligt i den mening som avses i punkt 1 a i den här artikeln. Sådana organisationer ska också anses ha rättigheter som kan kränkas i den mening som avses i punkt 1 b i den här artikeln.

4.   Bestämmelserna i denna artikel ska inte utesluta möjligheten av ett preliminärt prövningsförfarande inför en förvaltningsmyndighet och ska inte påverka kravet att de administrativa prövningsförfarandena ska vara uttömda innan rättsliga prövningsförfaranden får användas, om detta krav finns enligt den nationella lagstiftningen.

Sådana förfaranden ska vara rättvisa, snabba och inte oöverkomligt kostsamma.

5.   För att främja den faktiska tillämpningen av bestämmelserna i denna artikel ska medlemsstaterna se till att praktisk information om rätten till rättslig prövning i domstol och i administrativ ordning görs tillgänglig för allmänheten.

Artikel 12

1.   Medlemsstaterna och kommissionen ska utbyta information om erfarenheter vid tillämpningen av detta direktiv.

2.   Medlemsstaterna ska särskilt informera kommissionen om de kriterier och/eller gränsvärden som har beslutats för urvalet av projekt enligt artikel 4.2.

3.   Med utgångspunkt i det informationsutbytet ska kommissionen om så krävs lämna ytterligare förslag till Europaparlamentet och rådet, för att säkerställa att detta direktiv tillämpas på ett tillräckligt samordnat sätt.

Artikel 13

Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 14

Direktiv 85/337/EEG, i dess lydelse enligt de direktiv som anges i del A i bilaga V, ska upphöra att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i del B i bilaga V.

Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till detta direktiv och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga VI.

Artikel 15

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 16

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 13 december 2011.

På Europaparlamentets vägnar

J. BUZEK

Ordförande

På rådets vägnar

M. SZPUNAR

Ordförande


(1)  EUT C 248, 25.8.2011, s. 154.

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 september 2011 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 15 november 2011.

(3)  EGT L 175, 5.7.1985, s. 40.

(4)  Se del A i bilaga VI.

(5)  EUT L 24, 29.1.2008, s. 8.

(6)  EUT L 41, 14.2.2003, s. 26.


BILAGA I

PROJEKT SOM AVSES I ARTIKEL 4.1

1.

Råoljeraffinaderier (utom fabriker som enbart tillverkar smörjmedel ur råolja) och anläggningar för förgasning eller kondensering av minst 500 ton stenkol eller bituminös skiffer per dag.

2.

a)

Värmekraftverk och andra förbränningsanläggningar med en värmeproduktion på 300 megawatt eller mer.

b)

Kärnkraftverk och andra kärnreaktorer, inklusive nedmontering eller avveckling av sådana kraftverk eller reaktorer (1) (utom forskningsanläggningar som producerar och omvandlar klyvbara och fertila material och vilkas högsta kontinuerliga termiska effekt inte överstiger 1 kilowatt).

3.

a)

Anläggningar för upparbetning av bestrålat kärnbränsle.

b)

Anläggningar avsedda

i)

för framställning eller anrikning av kärnbränsle,

ii)

för behandling av bestrålat kärnbränsle eller högaktivt radioaktivt avfall,

iii)

för slutförvaring av bestrålat kärnbränsle,

iv)

enbart för slutförvaring av radioaktivt avfall,

v)

enbart för lagring (planerad för mer än tio år) av bestrålat kärnbränsle eller radioaktivt avfall på en annan plats än framställningsplatsen.

4.

a)

Integrerade anläggningar för primärsmältning av gjutjärn och stål.

b)

Anläggningar för produktion av ickejärnmetaller utifrån malmer, slig eller sekundärt råmaterial genom metallurgiska, kemiska eller elektrolytiska processer.

5.

Anläggningar för utvinning av asbest samt för behandling och omvandling av asbest och produkter som innehåller asbest: beträffande produkter av asbestcement med en årlig produktion av mer än 20 000 ton färdiga produkter, beträffande friktionsmaterial med en årlig produktion av mer än 50 ton färdiga produkter och beträffande annan asbestanvändning med en årlig förbrukning av mer än 200 ton.

6.

Integrerade kemiska anläggningar, dvs. anläggningar för tillverkning i industriell skala av ämnen med användning av kemiska omvandlingsprocesser, där flera enheter är sammanställda och har ett funktionellt samband med varandra och som är till för

a)

framställning av organiska baskemikalier,

b)

framställning av oorganiska baskemikalier,

c)

framställning av fosfor-, kväve- eller kaliumbaserade gödselmedel,

d)

framställning av bekämpningsmedel,

e)

framställning av läkemedel med användning av en kemisk eller biologisk process,

f)

framställning av sprängämnen.

7.

a)

Anläggning av järnvägslinjer för fjärrtrafik samt flygplatser (2) med en banlängd av 2 100 m eller mer.

b)

Anläggning av motorvägar och motortrafikleder (3).

c)

Anläggning av en ny väg med fyra eller flera körfält, eller uträtning och/eller breddning av en befintlig väg med två eller färre körfält så att den får fyra eller fler körfält, där en sådan ny väg eller uträtad och/eller breddad sträcka av en väg skulle ha en oavbruten längd av 10 km eller mer.

8.

a)

Inre vattenvägar och insjöhamnar som medger trafik med fartyg på mer än 1 350 ton.

b)

Hamnar, lastnings- och lossningskajer som har förbindelse med land och yttre hamnar (med undantag av färjekajer), vilka kan anlöpas av fartyg på mer än 1 350 ton.

9.

Anläggningar för bortskaffande av farligt avfall enligt artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall (4) genom förbränning, kemisk behandling enligt definitionen i bilaga I till det direktivet, under rubrik D9 eller deponering.

10.

Anläggningar med kapacitet för mer än 100 ton per dag för bortskaffande av icke-farligt avfall genom förbränning eller kemisk behandling enligt definition i bilaga I till direktiv 2008/98/EG under rubrik D9.

11.

System för uttag av grundvatten eller konstgjord grundvattenbildning, där den årligen uttagna eller tillförda vattenvolymen är lika med eller överstiger 10 miljoner kubikmeter.

12.

a)

Anläggningar för överledande av vatten mellan avrinningsområden, där överledandet syftar till att förebygga möjlig vattenbrist och där mängden överfört vatten överstiger 100 miljoner kubikmeter per år.

b)

I alla andra fall, anläggningar för överledande av vatten mellan avrinningsområden där i det ursprungliga avrinningsområdet det genomsnittliga flödet över flera år överstiger 2 000 miljoner kubikmeter per år och där den överförda vattenmängden överstiger 5 % av det flödet.

I båda fallen är överföring av dricksvatten via rörledningar undantagen.

13.

Avloppsreningsverk med en kapacitet som överstiger 150 000 personekvivalenter enligt definitionen i artikel 2.6 i rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (5).

14.

Utvinning av olja och naturgas i kommersiella syften, där den utvunna mängden överstiger 500 ton per dag för olja och 500 000 kubikmeter per dag för gas.

15.

Dammar och andra anläggningar avsedda för uppdämning eller permanent lagring av vatten, där den nya eller tillförda mängden uppdämt eller lagrat vatten överstiger 10 miljoner kubikmeter.

16.

Rörledningar med en diameter över 800 mm och en längd över 40 km

a)

för transport av gas, olja eller kemikalier,

b)

för transport av koldioxidströmmar (CO2) för geologisk lagring, inklusive därtill hörande tryckstegringsstationer.

17.

Anläggningar för djurhållning av fjäderfä eller av svin med mer än

a)

85 000 platser för gödkycklingar, 60 000 platser för hönor,

b)

3 000 platser för slaktsvin avsedda för produktion (> 30 kg), eller

c)

900 platser för suggor.

18.

Industriella anläggningar för framställning av

a)

pappersmassa av trä eller andra fibrösa material,

b)

papper och papp där produktionskapaciteten överstiger 200 ton per dygn.

19.

Stenbrott och gruvdrift i dagbrott där verksamhetsområdet är mer än 25 hektar, eller torvutvinning med ett verksamhetsområde över 150 hektar.

20.

Anläggning av starkströmsluftledningar med en spänning på 220 kV eller mer och en längd över 15 km.

21.

Anläggningar för lagring av olja, petrokemiska eller kemiska produkter med en kapacitet på 200 000 ton eller mer.

22.

Lagringsplatser enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den 23 april 2009 om geologisk lagring av koldioxid (6).

23.

Anläggningar för avskiljning av CO2-strömmar för geologisk lagring enligt direktiv 2009/31/EG från anläggningar som omfattas av denna bilaga, eller från vilka den årliga avskiljningen av CO2 är minst 1,5 megaton.

24.

Ändringar eller utvidgningar av projekt som tas upp i denna bilaga, om sådana ändringar eller utvidgningar i sig själva uppfyller de eventuella tröskelvärden som anges i denna bilaga.


(1)  Kärnkraftverk och andra kärnreaktorer upphör att vara sådana anläggningar när allt kärnbränsle och annat radioaktivt kontaminerat material varaktigt har avlägsnats från anläggningsplatsen.

(2)  I detta direktiv avses med flygplats en flygplats som överensstämmer med definitionen i 1944 års Chicagokonvention om upprättandet av Internationella civilflygorganisationen (bilaga 14).

(3)  I detta direktiv avses med motortrafikled en väg som överensstämmer med definitionen i Europeiska överenskommelsen av den 15 november 1975 om trafik på internationella huvudvägar.

(4)  EUT L 312, 22.11.2008, s. 3.

(5)  EGT L 135, 30.5.1991, s. 40.

(6)  EUT L 140, 5.6.2009, s. 114.


BILAGA II

PROJEKT SOM AVSES I ARTIKEL 4.2

1.   JORDBRUK, SKOGSBRUK OCH VATTENBRUK

a)

Projekt för omstrukturering av fastighetsbildningen på landsbygden.

b)

Projekt för utnyttjande av obrukad mark eller delvis orörda naturområden för intensivjordbruk.

c)

Vattenförsörjningsprojekt inom jordbruket, inklusive bevattnings- och markavvattningsprojekt.

d)

Nyplantering av skog och avskogning i syfte att ändra markanvändningen.

e)

Anläggningar för intensiv djuruppfödning (projekt som inte omfattas av bilaga I).

f)

Intensiv fiskodling.

g)

Återvinning av land från havet.

2.   UTVINNINGSINDUSTRI

a)

Stenbrott, gruvdrift i dagbrott och torvutvinning (projekt som inte omfattas av bilaga I).

b)

Underjordisk gruvdrift.

c)

Utvinning av mineraler genom muddring till havs eller i vattendrag.

d)

Djupborrning och då särskilt

i)

geotermisk borrning,

ii)

borrning för lagring av kärnavfall,

iii)

borrning efter vatten,

dock inte borrning för att undersöka markens bärighet.

e)

Industrianläggningar ovan jord för utvinning av kol, olja, naturgas och malmer, liksom bituminös skiffer.

3.   ANLÄGGNINGAR FÖR ENERGIPRODUKTION

a)

Anläggningar för produktion av elektricitet, ånga och hetvatten (projekt som inte omfattas av bilaga I).

b)

Anläggningar för transport av gas, ånga och hetvatten; överföring av elektrisk energi med luftledningar (projekt som inte omfattas av bilaga I).

c)

Lagring av naturgas ovan jord.

d)

Lagring under jord av brännbara gaser.

e)

Lagring av fossila bränslen ovan jord.

f)

Industriell tillverkning av briketter av kol och brunkol.

g)

Anläggningar för behandling och lagring av radioaktivt avfall (som inte omfattas av bilaga I).

h)

Anläggningar för produktion av vattenkraftsbaserad energi.

i)

Anläggningar för utnyttjande av vindkraft för energiproduktion (grupper av vindkraftverk).

j)

Anläggningar för avskiljning av CO2-strömmar för geologisk lagring enligt direktiv 2009/31/EG från anläggningar som inte omfattas av bilaga I till det här direktivet.

4.   FRAMSTÄLLNING OCH BEARBETNING AV METALLER

a)

Anläggningar för produktion av råjärn eller stål (primär eller sekundär smältning), inklusive utrustning för kontinuerlig gjutning.

b)

Anläggningar för behandling av järnbaserade metaller:

i)

genom varmvalsning,

ii)

genom hammarsmide,

iii)

genom anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall.

c)

Järn- och stålgjuterier.

d)

Anläggningar för smältning, inklusive framställning av legeringsmetaller, av andra ickejärnmetaller än ädelmetaller, inklusive återvinningsprodukter (färskning, formgjutning osv.).

e)

Anläggningar för ytbehandling av metaller och plaster med användning av en elektrolytisk eller kemisk process.

f)

Tillverkning och sammansättning av motorfordon samt tillverkning av fordonsmotorer.

g)

Skeppsvarv.

h)

Anläggningar för tillverkning och reparation av flygplan.

i)

Tillverkning av järnvägsutrustning.

j)

Formning med användning av sprängmedel.

k)

Rostnings- och sintringsverk för metalliska malmer.

5.   MINERALINDUSTRI

a)

Koksverk (torrdestillation av kol).

b)

Cementfabriker.

c)

Anläggningar för produktion av asbest och tillverkning av asbestbaserade produkter (projekt som inte omfattas av bilaga I).

d)

Anläggningar för produktion av glas, inklusive sådana som är avsedda för tillverkning av glasfiber.

e)

Anläggningar för smältning av mineraler, inklusive sådana som är avsedda för tillverkning av mineralull.

f)

Tillverkning av keramiska produkter genom bränning, i synnerhet takpannor, tegel, eldfast sten, kakel, stengods eller porslin.

6.   KEMISK INDUSTRI (PROJEKT SOM INTE OMFATTAS AV BILAGA I)

a)

Behandling av mellanprodukter och framställning av kemikalier.

b)

Framställning av bekämpningsmedel, farmaceutiska produkter, färger, lacker, elastomerer och peroxider.

c)

Anläggningar för lagring av olja, petrokemiska och kemiska produkter.

7.   LIVSMEDELSINDUSTRI

a)

Framställning av vegetabiliska och animaliska oljor och fetter.

b)

Förpackning och konservering av animaliska och vegetabiliska produkter.

c)

Framställning av mejeriprodukter.

d)

Bryggning och maltning.

e)

Sockervaruindustrier.

f)

Slakterier.

g)

Industriell framställning av stärkelse.

h)

Fiskmjöls- och fiskoljefabriker.

i)

Sockerfabriker.

8.   TEXTIL-, LÄDER- TRÄ- OCH PAPPERSINDUSTRI

a)

Industrianläggningar för framställning av papper och papp (projekt som inte omfattas av bilaga I).

b)

Anläggningar för förbehandling (som tvättning, blekning, mercerisering) eller för färgning av fibrer eller textiler.

c)

Garverier.

d)

Anläggningar för produktion och bearbetning av cellulosa.

9.   GUMMIINDUSTRI

Tillverkning och behandling av elastomerbaserade produkter.

10.   INFRASTRUKTURPROJEKT

a)

Anläggning av industriområden.

b)

Projekt för tätortsbebyggelse, inklusive byggande av shoppingcentrum och parkeringsplatser.

c)

Byggande av järnvägar, omlastningsstationer och terminaler för kombinerad trafik (projekt som inte omfattas av bilaga I).

d)

Anläggning av flygfält (projekt som inte omfattas av bilaga I).

e)

Byggande av vägar, hamnar och hamnanläggningar, inklusive fiskehamnar (projekt som inte omfattas av bilaga I).

f)

Anläggning av inre vattenvägar som inte omfattas av bilaga I, anläggningar för reglering av vattenflöden.

g)

Dammar och andra fördämningar eller vattenmagasin för långvarigt bruk (projekt som inte omfattas av bilaga I).

h)

Spårvägar, upphöjda eller underjordiska järnvägar, hängbanor eller liknande banor av speciell typ som endast eller i huvudsak används för passagerartransport.

i)

Anläggning av rörledningar för gas och olja samt rörledningar för transport av CO2-strömmar för geologisk lagring (projekt som inte omfattas av bilaga I).

j)

Anläggning av vattenledningar över långa avstånd.

k)

Kustanläggningar för att bekämpa erosion och havsanläggningar varigenom kustlinjen kan ändras, som till exempel vallar, pirer, vågbrytare och andra anläggningar för skydd mot havet, utom underhåll och återuppbyggnad av sådana anläggningar.

l)

System för utvinning av grundvatten eller konstgjord grundvattenbildning vilka inte omfattas av bilaga I.

m)

Anläggningar för överledning av vatten mellan avrinningsområden vilka inte omfattas av bilaga I.

11.   ANDRA PROJEKT

a)

Permanenta tävlings- och testbanor för motorfordon.

b)

Anläggningar för bortskaffande av avfall (projekt som inte omfattas av bilaga I).

c)

Avloppsreningsverk (projekt som inte omfattas av bilaga I).

d)

Deponering av slam från reningsverk.

e)

Lagring av järnskrot, inklusive skrotbilar.

f)

Provbänkar, för motorer, turbiner eller reaktorer.

g)

Anläggningar för tillverkning av konstgjorda mineralfibrer.

h)

Anläggningar för återvinning eller förstöring av explosiva ämnen.

i)

Anläggningar för behandling av djurkadaver.

12.   TURISM OCH FRITID

a)

Skidbackar, skidliftar och linbanor och härmed förbundna anläggningar.

b)

Hamnar för fritidsbåtar.

c)

Fritidsbyar och hotellkomplex utanför stadsområden och härmed förbundna anläggningar.

d)

Permanenta campingplatser.

e)

Temaparker.

13.

a)

Alla förändringar eller utvidgningar av projekt som förtecknas i bilaga I eller denna bilaga, vilka redan har godkänts, utförts eller håller på att utföras och vilka kan få betydande negativ inverkan på miljön (ändringar eller utvidgningar som inte ingår i bilaga I).

b)

Projekt som avses i bilaga I som bedrivs uteslutande eller huvudsakligen för att utveckla och prova nya metoder eller produkter och som inte bedrivs under längre tid än två år.


BILAGA III

URVALSKRITERIER SOM AVSES I ARTIKEL 4.3

1.   PROJEKTENS KARAKTERISTISKA EGENSKAPER

Projektets karakteristiska egenskaper måste beaktas, i synnerhet vad beträffar

a)

projektets omfattning,

b)

förening med andra projekt,

c)

utnyttjandet av naturresurser,

d)

alstrande av avfall,

e)

föroreningar och störningar,

f)

risken för olyckor, i synnerhet vad beträffar de ämnen och tekniker som har använts.

2.   PROJEKTENS LOKALISERING

Miljöns känslighet i de geografiska områden som antas bli påverkade av projekten måste beaktas, i synnerhet vad beträffar

a)

nuvarande markanvändning,

b)

naturresursernas relativa förekomst, kvalitet och förnyelseförmåga i området,

c)

den naturliga miljöns tålighet, med särskild uppmärksamhet på

i)

våtmarker,

ii)

kustområden,

iii)

bergs- och skogsområden,

iv)

naturreservat och nationalparker,

v)

områden som är klassificerade eller skyddade enligt medlemsstaternas lagstiftning; särskilda skyddsområden som har fastställts av medlemsstaterna i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (1) och rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (2),

vi)

områden där de kvalitetsnormer som i unionens lagstiftning har fastställts för miljön redan har överskridits,

vii)

tätbefolkade områden,

viii)

historiskt, kulturellt eller arkeologiskt betydelsefulla markområden.

3.   DE POTENTIELLA EFFEKTERNAS KARAKTERISTISKA EGENSKAPER

Projektens potentiella betydande påverkan måste beaktas i förhållande till de kriterier som fastställs i punkterna 1 och 2, och i synnerhet vad beträffar

a)

effekternas omfattning (geografiskt område och den berörda befolkningens storlek),

b)

effekternas gränsöverskridande karaktär,

c)

effekternas betydelse och komplexitet,

d)

effekternas sannolikhet,

e)

effekternas varaktighet, vanlighet och reversibilitet.


(1)  EUT L 20, 26.1.2010, s. 7.

(2)  EGT L 206, 22.7.1992, s. 7.


BILAGA IV

UPPGIFTER SOM AVSES I ARTIKEL 5.1

1.

En beskrivning av projektet, däribland särskilt

a)

en beskrivning av projektets fysiska karakteristika och behovet av mark under uppbyggnads- och driftfaserna,

b)

en beskrivning av vad som främst karakteriserar produktionsprocessen, t.ex. arten och mängden av de material som används,

c)

en uppskattning av typ och mängd av förväntade restprodukter och utsläpp (vatten-, luft- och markföroreningar, buller, vibrationer, ljus, värme, strålning, m.m.) som uppkommer när verksamheten pågår.

2.

En översiktlig redovisning av de huvudalternativ som exploatören övervägt och de viktigaste orsakerna till den valda lösningen med beaktande av miljöeffekterna.

3.

En beskrivning av sådan väsentlig miljöpåverkan som projektet kan antas ge upphov till, däribland särskilt i fråga om befolkning, fauna, flora, mark, vatten, luft, klimatfaktorer och materiella tillgångar, även med hänsyn till det arkitektoniska och arkeologiska kulturarvet, landskapet samt samverkan mellan de nämnda faktorerna.

4.

En beskrivning (1) av de troliga, mer betydande miljöeffekterna av

a)

projektet som helhet,

b)

utnyttjandet av naturresurser,

c)

utsläppen av föroreningar, uppkomsten av andra störningar samt bortskaffandet av avfall,

5.

Exploatörens beskrivning av de metoder som använts för att i förväg bedöma de miljöeffekter som avses i punkt 4.

6.

En beskrivning av planerade åtgärder för att undvika, minska och om möjligt motverka mera betydande skadliga verkningar på miljön.

7.

En icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i punkterna 1–6.

8.

En redovisning av de eventuella svårigheter (tekniska brister eller avsaknad av kunskap) som exploatören stött på i samband med att de begärda uppgifterna sammanställts.


(1)  Denna beskrivning bör innefatta den direkta inverkan, liksom i förekommande fall varje indirekt, sekundär, kumulativ, kort-, medel- eller långsiktig, bestående eller tillfällig, positiv eller negativ inverkan av projektet.


BILAGA V

DEL A

Upphävt direktiv och en förteckning över dess senare ändringar

(som avses i artikel 14)

Rådets direktiv 85/337/EEG

(EGT L 175, 5.7.1985, s. 40)

 

Rådets direktiv 97/11/EG

(EGT L 73, 14.3.1997, s. 5)

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG

(EUT L 156, 25.6.2003, s. 17)

Endast artikel 3

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG

(EUT L 140, 5.6.2009, s. 114)

Endast artikel 31

DEL B

Förteckning över tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning

(som avses i artikel 14)

Direktiv

Tidsfrist för införlivande

85/337/EEG

3 juli 1988

97/11/EG

14 mars 1999

2003/35/EG

25 juni 2005

2009/31/EG

25 juni 2011


BILAGA VI

Jämförelsetabell

Direktiv 85/337/EEG

Detta direktiv

Artikel 1.1

Artikel 1.1

Artikel 1.2 första stycket

Artikel 1.2 inledande orden

Artikel 1.2 andra stycket inledande orden

Artikel 1.2 a inledande orden

Artikel 1.2 andra stycket första strecksatsen

Artikel 1.2 a första strecksatsen

Artikel 1.2 andra stycket andra strecksatsen

Artikel 1.2 a andra strecksatsen

Artikel 1.2 tredje stycket

Artikel 1.2 b

Artikel 1.2 fjärde stycket

Artikel 1.2 c

Artikel 1.2 femte stycket

Artikel 1.2 d

Artikel 1.2 sjätte stycket

Artikel 1.2 e

Artikel 1.3

Artikel 1.2 f

Artikel 1.4

Artikel 1.3

Artikel 1.5

Artikel 1.4

Artikel 2.1

Artikel 2.1

Artikel 2.2

Artikel 2.2

Artikel 2.2a

Artikel 2.3

Artikel 2.3

Artikel 2.4

Artikel 3 inledande orden

Artikel 3 inledande orden

Artikel 3 första strecksatsen

Artikel 3 a

Artikel 3 andra strecksatsen

Artikel 3 b

Artikel 3 tredje strecksatsen

Artikel 3 c

Artikel 3 fjärde strecksatsen

Artikel 3 d

Artikel 4

Artikel 4

Artikel 5.1

Artikel 5.1

Artikel 5.2

Artikel 5.2

Artikel 5.3 inledande orden

Artikel 5.3 inledande orden

Artikel 5.3 första strecksatsen

Artikel 5.3 a

Artikel 5.3 andra strecksatsen

Artikel 5.3 b

Artikel 5.3 tredje strecksatsen

Artikel 5.3 c

Artikel 5.3 fjärde strecksatsen

Artikel 5.3 d

Artikel 5.3 femte strecksatsen

Artikel 5.3 e

Artikel 5.4

Artikel 5.4

Artikel 6

Artikel 6

Artikel 7.1 inledande orden

Artikel 7.1 första stycket inledande orden

Artikel 7.1 a

Artikel 7.1 första stycket a

Artikel 7.1 b

Artikel 7.1 första stycket b

Artikel 7.1 avslutande orden

Artikel 7.1 andra stycket

Artikel 7.2–7.5

Artikel 7.2–7.5

Artikel 8

Artikel 8

Artikel 9.1 inledande orden

Artikel 9 inledande orden

Artikel 9.1 första strecksatsen

Artikel 9.1 a

Artikel 9.1 andra strecksatsen

Artikel 9.1 b

Artikel 9.1 tredje strecksatsen

Artikel 9.1 c

Artikel 9.2

Artikel 9.2

Artikel 10

Artikel 10

Artikel 10a första stycket

Artikel 11.1

Artikel 10a andra stycket

Artikel 11.2

Artikel 10a tredje stycket

Artikel 11.3

Artikel 10a fjärde och femte styckena

Artikel 11.4 första och andra styckena

Artikel 10a sjätte stycket

Artikel 11.5

Artikel 11.1

Artikel 12.1

Artikel 11.2

Artikel 12.2

Artikel 11.3

Artikel 11.4

Artikel 12.3

Artikel 12.1

Artikel 12.2

Artikel 13

Artikel 14

Artikel 15

Artikel 14

Artikel 16

Bilaga I punkt 1

Bilaga I punkt 1

Bilaga I punkt 2 första strecksatsen

Bilaga I punkt 2 a

Bilaga I punkt 2 andra strecksatsen

Bilaga I punkt 2 b

Bilaga I punkt 3 a

Bilaga I punkt 3 a

Bilaga I punkt 3 b inledande orden

Bilaga I punkt 3 b inledande orden

Bilaga I punkt 3 b första strecksatsen

Bilaga I punkt 3 b i

Bilaga I punkt 3 b andra strecksatsen

Bilaga I punkt 3 b ii

Bilaga I punkt 3 b tredje strecksatsen

Bilaga I punkt 3 b iii

Bilaga I punkt 3 b fjärde strecksatsen

Bilaga I punkt 3 b iv

Bilaga I punkt 3 b femte strecksatsen

Bilaga I punkt 3 b v

Bilaga I punkt 4 första strecksatsen

Bilaga I punkt 4 a

Bilaga I punkt 4 andra strecksatsen

Bilaga I punkt 4 b

Bilaga I punkt 5

Bilaga I punkt 5

Bilaga I punkt 6 inledande orden

Bilaga I punkt 6 inledande orden

Bilaga I punkt 6 i

Bilaga I punkt 6 a

Bilaga I punkt 6 ii

Bilaga I punkt 6 b

Bilaga I punkt 6 iii

Bilaga I punkt 6 c

Bilaga I punkt 6 iv

Bilaga I punkt 6 d

Bilaga I punkt 6 v

Bilaga I punkt 6 e

Bilaga I punkt 6 vi

Bilaga I punkt 6 f

Bilaga I punkterna 7–15

Bilaga I punkterna 7–15

Bilaga I punkt 16 inledande orden

Bilaga I punkt 16 inledande orden

Bilaga I punkt 16 första strecksatsen

Bilaga I punkt 16 a

Bilaga I punkt 16 andra strecksatsen

Bilaga I punkt 16 b

Bilaga I punkterna 17–21

Bilaga I punkterna 17–21

Bilaga I punkt 22

Bilaga I punkt 24

Bilaga I punkt 23

Bilaga I punkt 22

Bilaga I punkt 24

Bilaga I punkt 23

Bilaga II punkt 1

Bilaga II punkt 1

Bilaga II punkt 2 a b och c

Bilaga II punkt 2 a b och c

Bilaga II punkt 2 d inledande orden

Bilaga II punkt 2 d inledande orden

Bilaga II punkt 2 d första strecksatsen

Bilaga II punkt 2 d i

Bilaga II punkt 2 d andra strecksatsen

Bilaga II punkt 2 d ii

Bilaga II punkt 2 d tredje strecksatsen

Bilaga II punkt 2 d iii

Bilaga II punkt 2 d avslutande orden

Bilaga II punkt 2 d avslutande orden

Bilaga II punkt 2 e

Bilaga II punkt 2 e

Bilaga II punkterna 3–12

Bilaga II punkterna 3–12

Bilaga II punkt 13 första strecksatsen

Bilaga II punkt 13 a

Bilaga II punkt 13 andra strecksatsen

Bilaga II punkt 13 b

Bilaga III punkt 1 inledande orden

Bilaga III punkt 1 inledande orden

Bilaga III punkt 1 första strecksatsen

Bilaga III punkt 1 a

Bilaga III punkt 1 andra strecksatsen

Bilaga III punkt 1 b

Bilaga III punkt 1 tredje strecksatsen

Bilaga III punkt 1 c

Bilaga III punkt 1 fjärde strecksatsen

Bilaga III punkt 1 d

Bilaga III punkt 1 femte strecksatsen

Bilaga III punkt 1 e

Bilaga III punkt 1 sjätte strecksatsen

Bilaga III punkt 1 f

Bilaga III punkt 2 inledande orden

Bilaga III punkt 2 inledande orden

Bilaga III punkt 2 första strecksatsen

Bilaga III punkt 2 a

Bilaga III punkt 2 andra strecksatsen

Bilaga III punkt 2 b

Bilaga III punkt 2 tredje strecksatsen inledande orden

Bilaga III punkt 2 c inledande orden

Bilaga III punkt 2 tredje strecksatsen a

Bilaga III punkt 2 c i

Bilaga III punkt 2 tredje strecksatsen b

Bilaga III punkt 2 c ii

Bilaga III punkt 2 tredje strecksatsen c

Bilaga III punkt 2 c iii

Bilaga III punkt 2 tredje strecksatsen d

Bilaga III punkt 2 c iv

Bilaga III punkt 2 tredje strecksatsen e

Bilaga III punkt 2 c v

Bilaga III punkt 2 tredje strecksatsen f

Bilaga III punkt 2 c vi

Bilaga III punkt 2 tredje strecksatsen g

Bilaga III punkt 2 c vii

Bilaga III punkt 2 tredje strecksatsen h

Bilaga III punkt 2 c viii

Bilaga III punkt 3 inledande orden

Bilaga III punkt 3 inledande orden

Bilaga III punkt 3 första strecksatsen

Bilaga III punkt 3 a

Bilaga III punkt 3 andra strecksatsen

Bilaga III punkt 3 b

Bilaga III punkt 3 tredje strecksatsen

Bilaga III punkt 3 c

Bilaga III punkt 3 fjärde strecksatsen

Bilaga III punkt 3 d

Bilaga III punkt 3 femte strecksatsen

Bilaga III punkt 3 e

Bilaga IV punkt 1 inledande orden

Bilaga IV punkt 1 inledande orden

Bilaga IV punkt 1 första strecksatsen

Bilaga IV punkt 1 a

Bilaga IV punkt 1 andra strecksatsen

Bilaga IV punkt 1 b

Bilaga IV punkt 1 tredje strecksatsen

Bilaga IV punkt 1 c

Bilaga IV punkterna 2 och 3

Bilaga IV punkterna 2 och 3

Bilaga IV punkt 4 inledande orden

Bilaga IV punkt 4 första stycket inledande orden

Bilaga IV punkt 4 första strecksatsen

Bilaga IV punkt 4 första stycket a

Bilaga IV punkt 4 andra strecksatsen

Bilaga IV punkt 4 första stycket b

Bilaga IV punkt 4 tredje strecksatsen

Bilaga IV punkt 4 första stycket c

Bilaga IV punkt 4 avslutande orden

Bilaga IV punkt 5

Bilaga IV punkt 5

Bilaga IV punkt 6

Bilaga IV punkt 6

Bilaga IV punkt 7

Bilaga IV punkt 7

Bilaga IV punkt 8

Bilaga V

Bilaga VI


Top