52023PC0769

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Enligt en Eurobarometer som genomfördes 2023 1 äger 44 % av unionsmedborgarna sällskapsdjur och 74 % av unionsmedborgarna anser att sällskapsdjurens välbefinnande bör skyddas bättre än vad som nu är fallet. Sex av de tio europeiska medborgarinitiativ som hittills har varit framgångsrika handlar om djurens välbefinnande, vilket återspeglar hur viktigt medborgarna tycker att det är att skydda djuren bättre i allmänhet.

År 2021 uppskattades det att EU-medborgarna ägde 72,7 miljoner hundar och 83,6 miljoner katter 2 . Det förekommer en betydande handel med hundar och katter 3 genom avelsanläggningar som säljer hundvalpar och kattungar och andra anläggningar, särskilt djuraffärer, som säljer hundar och katter i alla åldrar. Djurhem levererar också hundar och katter, genom att antingen sälja, adoptera bort eller omplacera räddade, herrelösa eller oönskade hundar och katter. Även om en del av efterfrågan på hundar och katter tillgodoses av licensierade uppfödare som följer höga normer för djurs välbefinnande, har många hundar och katter varit föremål för olaglig handel och transport, även från tredjeländer.

Bevis på en betydande mängd dokumentförfalskningar, vilseledande information och tecken på förtäckt förflyttning av hundar för kommersiella ändamål samt icke-kommersiella förflyttningar för att dra nytta av mindre stränga kontrollregler samlades in i samband med den samordnade EU-insatsen avseende olaglig handel 4 med katter och hundar som genomfördes 2022 och 2023 5 . Under EU-insatsen genererades 467 anmälningar av medlemsstaterna i iRASFF för att söka hjälp i fall där misstankar om bedrägerier förekommer. Denna samordnade EU-insats gjorde det möjligt att identifiera kluster av fall där aktörer misstänktes bedriva bedräglig verksamhet och minst 47 rättsliga förfaranden har inletts i flera EU-medlemsstater under perioden för EU:s samordnade insats. 45 % av anmälningarna i iRASFF gällde misstankar om bedräglig verksamhet vid förflyttning av hundar från tredjeländer. Genom den samordnade insatsen kunde man upptäcka förfalskade hälsointyg och rapporter om titrering av antikroppar mot rabies, förfalskade pass för sällskapsdjur samt olaglig handel med hundar och katter från Ryssland och Belarus.

Sådan undermålig avel och olaglig handel leder till viktiga problem för de berörda hundarnas och katternas välbefinnande, inbegripet deras hälsa, samt den blivande sällskapsdjursägarens välbefinnande. Detta kan illustreras av problem som nämnts i ett antal iRASFF-anmälningar: anmälan om sjuka hundvalpar, där valparna inte kommer till destinationen eftersom de måste avlivas på grund av parvovirus, hundar som testats positivt för Brucella canis, fall av hundar med extrem stress, hundar med diarré, luftvägsinfektioner, uttorkning, fall av försummad vård. I vissa andra iRASFF-anmälningar nämns utredningar på grund av djurplågeri. I andra nämns fall av stympning, såsom öron- och svanskupering på hundvalpar.

Under de senaste åren har dessutom försäljningen av hundar och katter ökat alltmer genom onlineplattformar och sociala medier. På många av dessa plattformar tillhandahålls djur som inte kommer från ansvarsfulla uppfödare utan från misstänkta olagliga uppfödare eller djuraffärer eller som hålls under förhållanden som är skadliga för deras välbefinnande. Medlemsstaternas möjlighet att spåra hundars och katters ursprung är ofta begränsad, eftersom systemet för identifiering av dessa djur endast gäller när djur transporteras mellan eller utanför medlemsstaterna, och dessutom finns det inget enhetligt registreringssystem.

År 2020 antog Europaparlamentet en resolution 6 om olaglig handel med sällskapsdjur i EU där man efterlyser ett harmoniserat, EU-omfattande system för obligatorisk identifiering och registrering av katter och hundar för att bekämpa olaglig handel. I resolutionen begärdes också att sällskapsdjur skulle märkas med mikrochipp av en veterinär och registreras i en nationell databas, och att skyddet av konsumenter som köper sällskapsdjur via onlineannonser skulle förbättras.

År 2010 uppmanade rådet kommissionen att undersöka skillnaderna mellan medlemsstaternas åtgärder avseende avel av och handel med hundar och katter inom EU och att vid behov utarbeta politiska alternativ för harmonisering av den inre marknaden 7 . Därefter offentliggjorde kommissionen en studie 8 där man identifierade olika nationella lagar om avel av hundar och katter i unionen och en brist på systematisk identifiering, registrering och kontroll av förflyttning av hundar och katter i unionen. I studien identifierades också problem avseende välbefinnande till följd av inhysningsförhållandena på avelsanläggningarna och försäljningsställena 9 . Under 2022 uppmanade 20 medlemsstater 10 i rådet kommissionen att införa gemensam EU-lagstiftning för att kommersiellt hålla och sälja hundar, inbegripet harmoniserade spårbarhetsregler 11 .

Många medlemsstater har också åtagit sig att skydda katters och hundars välbefinnande genom att underteckna den europeiska konventionen om skydd av sällskapsdjur 12 .

Det finns ingen EU-lagstiftning om hundars och katters välbefinnande. Det finns EU-lagstiftning om skydd av hundar och katter när de avlas, levereras och används för vetenskapliga ändamål 13 . Det finns också vissa specifika EU-krav för transport av hundar och katter 14 , där en minimiålder för transport av dem har införts 15 . EU-lagstiftningen omfattar även förflyttningar av hundar och katter i samband med djursjukdomar, särskilt rabies, antingen när de omfattas av dessa djurhälsokrav i samband med förflyttning mellan medlemsstater och från tredjeländer 16 , eller när de förflyttas i en så kallad icke-kommersiell förflyttning där de åtföljer sina ägare 17 .

Det finns inga särskilda EU-skyldigheter i samband med försäljning av hundar och katter via onlineplattformar, men de övergripande bestämmelserna i förordning (EU) 2022/2065 (förordningen om digitala tjänster) 18 gäller. I förordningen om digitala tjänster regleras ansvarsområdena för leverantörer av förmedlingstjänster online, inbegripet onlineplattformar såsom sociala medier och marknadsplatser online, när det gäller olagligt innehåll och varor eller tjänster som tillhandahålls av mottagaren av deras tjänster. I förordningen om digitala tjänster fastställs i synnerhet ett antal krav på tillbörlig aktsamhet för onlineplattformar som är relevanta för den föreslagna förordningen, däribland införandet av principen om näringsidkares spårbarhet, och skyldigheten för marknadsplatser online att anpassa sitt onlinegränssnitt för att göra det möjligt för näringsidkare att följa tillämplig unionsrätt. Dessutom omfattar förordningen om digitala tjänster alla typer av olagligt innehåll, enligt definitionen i nationell lagstiftning eller EU-lagstiftning, och därför kommer allt innehåll som skulle anses olagligt enligt nationell lagstiftning eller unionslagstiftning att anses vara olagligt enligt denna förordning, och dess skyldigheter kommer att gälla.

Handeln med hundar och katter är mycket lukrativ, och det uppskattade årliga värdet av hund- och kattförsäljningen i EU uppgår till 1,3 miljarder euro 19 , och den är därför attraktiv för aktörer som är villiga att ägna sig åt otillbörliga eller till och med olagliga affärsmetoder. På vissa anläggningar hålls hundar eller katter under förhållanden som är dåliga för djurens välbefinnande. Honor tröttas ut genom många kullar per år, djur försummas vad gäller utfodring, inhysning samt hälso- och hygienförhållanden och djuren säljs för unga (eftersom de djuren är lättare att sälja och billigare att producera). Många djur har följaktligen fysiska defekter eller är sjuka och behandlas inte mot parasiter. Dessa djur uppvisar också ofta beteendestörningar på grund av tidig avvänjning eller felbehandling. De kan också identifieras felaktigt så att deras ursprung inte går att spåra.

Denna situation medför också oväntade och orättvisa kostnader för köparna. De måste betala för att behandla vissa sjukdomar eller mildra de genetiska defekterna. Det orsakar också känslomässig ångest för köparna när de upptäcker att deras djur inte längre kan behandlas. Köpare kan också ställas inför hundar eller katter med allvarliga beteendeproblem som gör dem svåra att ha kvar i familjen. I båda fallen kan köparna bli tvungna att kräva att djuren avlivas. Dessutom ger denna situation upphov till allvarligt lidande för djuren eftersom de får fel mat samt hålls under obekväma och ohälsosamma förhållanden, ibland på grund av bristande kunskap hos djurhållarna.

Det finns också stora skillnader mellan olika medlemsstaters lagstiftning, t.ex. när det gäller regler om gränsen mellan yrkesmässiga och icke-yrkesmässiga uppfödare, lägsta och högsta ålder för avel samt identifiering och registrering av hundar och katter, och även kopplat till svårigheterna att genomföra nationella regler på en inre marknad där djur cirkulerar fritt. Dessa skillnader, som sannolikt kommer att öka i takt med att de nationella bestämmelserna ses över och stärks i snabbare takt i vissa medlemsstater på grund av offentliga påtryckningar, medan andra medlemsstater har mycket begränsade rättsliga bestämmelser på området, kommer sannolikt att skapa hinder för handeln med katter och hundar. Detta kommer att vara till nackdel för kommersiella uppfödare som efterlever höga normer och kommer att hindra dem från att dra nytta av investeringar för att förbättra katters och hundars välbefinnande.

Varje år tas ett stort antal katter och hundar in på djurhem i hela EU, antingen statliga eller ägda av ideella organisationer 20 . I Belgien togs t.ex. 7 642 hundar och 25 926 katter in 2021 21 , medan Spaniens årliga antal är ännu högre, uppskattningsvis 100 000 hundar per år och 30 000 katter 22 . I ovannämnda samordnade EU-insats avseende hundar och katter rapporterades misstankar om olaglig handel med hundar genom vissa av dessa djurhem, där djurhem annonserar online om importerade hundar för försäljning, utan nödvändiga tillstånd och med felaktiga uppgifter i passens hälsointyg.

Det är nödvändigt att inkludera djurhem i denna förordnings tillämpningsområde, även om deras verksamhet bedrivs i en annan miljö än kommersiella uppfödares, och att tillämpa vissa krav, oavsett om de bedriver ekonomisk verksamhet när de adopterar bort eller hittar nya hem till katter och hundar, för att säkerställa att reglerna är effektiva och verkställbara, särskilt för att förhindra att marknaden snedvrids av metoder som kan utgöra illojal konkurrens eller vilseleda konsumenter, och för att förhindra olaglig handel med katter och hundar.

Syftet med detta förslag är att ta itu med dessa frågor genom att föreslå en gemensam ram med följande mål:

–Säkerställa gemensamma miniminormer för djurs välbefinnande när det gäller avel, hållande och utsläppande på marknaden av hundar och katter som avlas eller hålls på anläggningar.

–Förbättra spårbarheten för hundar och katter som släpps ut på unionsmarknaden eller levereras, även när de bjuds ut till försäljning eller adoption online.

–Säkerställa lika villkor för aktörer som håller och släpper ut hundar och katter på marknaden i hela unionen.

–Främja kompetens för djurhållare.

–Komplettera befintliga regler för import av hundar och katter.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Detta förslag är förenligt med den nuvarande EU-lagstiftningen om djurtransporter och om överförbara djursjukdomar. Det är också förenligt med det lagstiftningsförslag om översyn av förordningen om skydd av djur under transport som antogs samma dag som detta förslag.

Kravet på godkännande av avelsanläggningar i detta förslag bygger på det befintliga kravet på registrering av anläggningar enligt djurhälsolagen 23 . Medlemsstaterna kommer att kunna förlita sig på förteckningen över anläggningar som registrerats enligt djurhälsolagen för att identifiera dem som behöver inspekteras och godkännas enligt detta förslag.

På samma sätt bygger spårbarhetskraven i detta förslag på de krav på identifiering av hundar och katter som omfattas av gränsöverskridande förflyttningar som fastställs i djurhälsolagen genom att utöka identifieringskravet till att omfatta alla hundar och katter som släpps ut på marknaden eller levereras i unionen och lägga till ett krav på registrering av dessa hundar och katter i nationella databaser.

Djurhälsolagen och unionens regler om förflyttning av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte 24 innehåller vissa krav för införsel av hundar och katter till unionen. För förflyttning till unionen måste hundar och katter som regel i synnerhet komma från ett tredjeland som förtecknas av unionen på grundval av djurhälsogarantier, och ursprungsanläggningen i tredjelandet måste vara registrerad. Detta förslag bygger på dessa krav genom att det krävs att tredjeländerna också lämnar garantier för sina kontroller av de välbefinnanderegler för anläggningar som fastställs i detta förslag, och genom att det krävs att avelsanläggningarna inte bara är registrerade utan också godkända. När det gäller spårbarhet krävs det i djurhälsoreglerna att djuren ska identifieras med ett mikrochipp för både kommersiell och icke-kommersiell förflyttning av hundar och katter som förs in i unionen. För att stärka dessa spårbarhetsbestämmelser krävs i detta förslag att ägaren till hundar och katter som förs in i unionen på destinationsorten säkerställer att de registreras i en av medlemsstaternas databaser. Detta kommer att ge fler verktyg för kontroll av dessa djur.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Detta förslag är förenligt med unionens politik för en inre marknad för digitala tjänster. Till exempel har bestämmelserna om onlinetjänster utarbetats på ett sätt som gör dem förenliga med förordningen om digitala tjänster (förordning (EU) 2022/2065).

Detta förslag upprätthåller det undantag från ansvar som gäller för onlineplattformar på de villkor som anges i artikel 6 i förordning (EU) 2022/2065. Dessutom åläggs det inte någon allmän skyldighet att övervaka den lagrade informationen eller att aktivt söka fakta eller omständigheter som tyder på olaglig verksamhet, vilket är förbjudet enligt artikel 8 i samma förordning. Slutligen kompletterar dess skyldigheter, men ersätter inte eller strider inte mot, skyldigheterna enligt förordningen om digitala tjänster för onlineplattformar, inbegripet de som gör det möjligt för konsumenter att ingå distansavtal med näringsidkare. Genom förordningen om digitala tjänster införs ett antal gemensamma skyldigheter för onlineföretag som tillhandahåller tjänster i EU, inklusive onlineplattformar som förmedlar försäljning av produkter och tjänster. I förordningen om digitala tjänster fastställs skyldigheter för ”inbyggd överensstämmelse” som kräver att plattformarna utformar och organiserar sina onlinegränssnitt på ett sätt som gör det möjligt att visa viss information (men endast när det gäller tjänsteleverantörer som kan betraktas som ”näringsidkare”) och att ta bort olagliga poster.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Förslagets rättsliga grunder är artiklarna 43.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, eftersom detta förslag rör avel, hållande och handel avseende hundar och katter, som är levande djur som omfattas av bilaga I till fördraget, och dess mål är att säkerställa en väl fungerande inre marknad för hundar och katter, för vilken det saknas gemensamma krav för djurs välbefinnande, undvika snedvridningar och hinder för handeln med dessa djur på grund av olika nationella regler om djurs välbefinnande, samtidigt som en hög nivå för djurs välbefinnande och en hög konsumentskyddsnivå säkerställs, även i samband med olaglig handel.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Syftet med detta förslag är att reglera handeln med hundar och katter på den inre marknaden, inklusive import från tredjeländer, för att säkerställa en rationell utveckling av sektorn samt undvika handelshinder och bekämpa olaglig handel med katter och hundar samtidigt som en hög nivå för djurs välbefinnande säkerställs. Dessa mål kan inte uppnås av medlemsstater som agerar på egen hand och måste hanteras av unionen. Åtgärder endast från medlemsstaternas sida skulle riskera att orsaka ytterligare fragmentering av den inre marknaden. Sådana skillnader i nivån för djurs välbefinnande kommer sannolikt att kvarstå och förvärras som svar på medborgarnas krav, vilket leder till en uppdelning av den inre marknaden för katter och hundar.

Till exempel är förbudet mot en viss typ av smärtsamma metoder (öron- och svanskupering) i vissa medlemsstater men inte i andra till nackdel för näringsidkare som upprätthåller höga nivåer för djurs välbefinnande eftersom de inte kan dra nytta av sina investeringar i höga välbefinnandenormer när de handlar över gränserna. Detta kan leda till att produktionen flyttas till medlemsstater där inget sådant förbud gäller.

Djurhem bedriver ofta verksamhet över gränserna, eftersom det finns onlinetjänster som kan användas för att annonsera om överlåtelse av djur i dessa situationer. Vissa djurhem kan också erbjuda katter och hundar till försäljning. Med tanke på att djurhem levererar ett betydande antal djur på marknaden bör de omfattas av denna förordnings tillämpningsområde, oberoende av om deras verksamhet kan betraktas som ekonomisk verksamhet, eftersom åtminstone rimliga kostnader ersätts. Djurhem bör därför inkluderas i tillämpningsområdet och omfattas av vissa krav i denna förordning när det gäller de fem områdena av djurs välbefinnande, djurhållares kompetens, veterinärbesök samt identifiering och registrering av djur.

Spårbarhet för hundar och katter är avgörande för att bekämpa olaglig handel med dessa djur. Det är för närvarande svårt att säkerställa spårbarhet för hundar och katter som levereras på unionsmarknaden. Eftersom handel med hundar och katter kan ske över gränserna inom unionen och befintliga nationella databaser inte är driftskompatibla, kan initiativ som tas på nationell nivå av enskilda medlemsstater inte åtgärda de befintliga luckorna och åtgärder på unionsnivå är nödvändiga. För att spårbarhetsbestämmelserna ska vara effektiva bör de tillämpas på alla hundar som levereras i unionen, oavsett vilket syfte de är avsedda för.

•Proportionalitetsprincipen

I detta förslag fastställs minimikrav för djurs välbefinnande avseende avel, hållande och utsläppande på unionsmarknaden av hundar och katter. Dessa regler är nödvändiga för att skydda den inre marknadens funktion och går inte utöver vad som är nödvändigt för detta ändamål.

För att säkerställa proportionaliteten gäller bestämmelserna i detta förslag om avel och hållande på anläggningar inte mycket små anläggningar. Uppfödare med färre än ett visst antal kullar per år omfattas inte av regler om hur hundar och katter ska avlas och hållas och behöver endast identifiera och registrera hundarna eller katterna innan de släpps ut på marknaden i unionen. Ett liknande tillvägagångssätt tillämpas för djurhem och djuraffärer som håller ett litet antal hundar eller katter. De behöver endast identifiera och registrera hundarna eller katterna innan de levereras i unionen. Med tanke på att djurhem i allmänhet inte drivs i vinstsyfte gäller ett antal av de bestämmelser som gäller för avelsanläggningar och djuraffärer inte för djurhem – till exempel de detaljerade kraven på inhysning (temperatur, utrymme, belysning) – för att säkerställa proportionaliteten i unionens regler för djurhem.

Fysiska och juridiska personer som levererar hundar eller katter i unionen är förvisso skyldiga att säkerställa att djuren är märkta med mikrochipp och registrerade, men detta är nödvändigt för att säkerställa denna förordnings ändamålsenlighet när det gäller att uppnå dess mål, särskilt att bekämpa olaglig handel, och är proportionerligt med tanke på detta kravs begränsade inverkan på fysiska personer som levererar hundar eller katter på unionsmarknaden (se avsnittet om konsekvensbedömning nedan). Förslaget innebär inte någon sådan skyldighet för fysiska personer som tillfälligt levererar hundar eller katter på unionsmarknaden annat än via onlinetjänster.

Detta förslag gör det möjligt för medlemsstaterna att upprätthålla eller anta striktare nationella regler om inhysningsförhållanden, stympning, berikning, urval och avelsprogram så länge de inte förbjuder eller hindrar utsläppande på marknaden inom deras territorium av hundar och katter som hålls i en annan medlemsstat på grund av att de berörda hundarna och katterna inte har hållits i enlighet med dessa striktare nationella regler.

•Val av instrument

Föreslaget instrument: Förordning.

Regleringen av avel, hållande och utsläppande på marknaden av hundar och katter, liksom spårbarheten av hundar och katter som släpps ut på marknaden och levereras, kräver tekniska åtgärder och regler som bör vara precisa för att säkerställa lika villkor för aktörerna på den inre marknaden. Den nivå av precision och harmonisering som krävs kan bättre uppnås genom en direkt bindande förordning, snarare än genom användning av direktiv.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Inte tillämpligt eftersom det för närvarande inte finns någon befintlig lagstiftning om hundars och katters välbefinnande.

I kontrollen av ändamålsenligheten i EU:s djurskyddslagstiftning diskuteras dock denna lucka i den befintliga lagstiftningen om skydd av hundar och katter som släpps ut på unionsmarknaden. I det offentliga samråd som genomfördes till stöd för kontrollen av ändamålsenligheten ansåg en stor majoritet av uppgiftslämnarna att artspecifika djurskyddskrav saknas för katter (79 %, 47 064 av 59 286) och hundar (80 %, 47 272 av 59 286). Detta återspeglades också i intervjuer med berörda parter. En yrkesorganisation (företrädare för veterinärer) uppgav till exempel att sällskapsdjur är oerhört viktiga för konsumenterna och att det finns många välbefinnandeproblem när det gäller dessa djur.

•Samråd med berörda parter

Samråd med berörda parter ägde rum genom det frivilliga initiativet om hundars och katters välbefinnande 25 samt genom en rad bilaterala möten med organisationer för hunduppfödare, sällskapsdjursfoderindustrin, onlinetjänster, läkemedelsindustrin och djurskyddsorganisationer.

De berörda parterna var eniga om de problem som identifierats (brist på lika villkor, bedrägliga medier som skadar både konsumenter och djur, onlinetjänsternas och de sociala mediernas roll) och om EU:s behov av att inrätta en uppsättning gemensamma regler för att reglera denna marknad. I synnerhet stödde onlineplattformar ett harmoniserat system för sällskapsdjur på EU-nivå, och ansåg att detta bör vara en möjlighet att förbättra förtroendet för och tillförlitligheten hos försäljningskanalerna på nätet.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har antagit en rapport om det vetenskapliga och tekniska stödet avseende djurs välbefinnande i samband med avel, utfodring och inhysning av samt hälsa hos katter och hundar på avelsanläggningar 26 . Efsas rapport innehåller rekommendationer om typen av inhysning och fysisk aktivitet, om inhysningens temperatur och belysning samt om hälsa och smärtsamma kirurgiska ingrepp.

Kommissionen beaktade också slutsatserna från EU-plattformen för djurskydds frivilliga initiativ om djurs (hundars och katters) välbefinnande i handeln, vilka innehåller en rad riktlinjer för ansvarsfull avel av hundar och katter, kommersiella förflyttningar av hundar och katter, socialisering av hundvalpar och kattungar, onlineplattformar för försäljning av hundar och riktlinjer för hundköpare. Både Efsas yttrande och slutsatserna från EU-plattformen för djurskydd finns allmänt tillgängliga på internet. Kommissionen tog också hänsyn till de två rapporter som utarbetats för detta ändamål genom detta frivilliga initiativ: en rapport om rekommendationer om möjliga aspekter i EU-lagstiftningen om saluföring och försäljning av hundar och katter 27 och en rapport om rekommendationer om möjliga aspekter i EU-lagstiftningen om avel av hundar och katter 28 .

•Konsekvensbedömning

Analysen och alla underlag kommer att beskrivas i ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar som offentliggörs senast tre månader efter offentliggörandet av förslaget.

Tillgängliga bevis på inverkan kan sammanfattas på följande sätt:

Förslaget beräknas gälla mellan 24 000 och 30 000 kommersiella hunduppfödare, och mellan 8 000 och 10 000 kommersiella kattuppfödare 29 , varav 20 % är kommersiella uppfödare av renrasiga djur 30 . Det uppskattas att omkring 4,4 miljoner hundvalpar och 1 miljon kattungar av EU:s årliga produktion av hundar och katter stammar från andra uppfödare än uppfödare av renrasiga djur (motsvarande omkring 50 % av de hundar och katter som föds och avlas i EU varje år).

Krav för inhysning

Välbefinnandet för hundar och katter som avlas i EU skulle förbättras med de nya kraven genom att de får mer rörelsefrihet i en miljö utan burar, med värmekomfortzoner där de kan tillgodose sina fysiologiska behov, samt med mer utrymme för aktivitet och komplex miljö tack vare tillträde utomhus/inomhus 31 .

Några extra kostnader förväntas inte uppstå för kommersiella uppfödare av renrasiga hundar och katter, eftersom de vanligtvis redan uppfyller likvärdiga eller striktare krav på välbefinnande som ställs av de organisationer för uppfödare av renrasiga djur som de är medlemmar i 32 .

Orsakerna till att hundar och katter tas in på djurhem varierar, men omfattar herrelösa och övergivna djur, djur som överlämnas av ägare, adopterade djur som återlämnas och kattungar och hundvalpar som föds på djurhemmen 33 . Antalet herrelösa djur och djur på djurhem är särskilt stort i länderna i Syd- och Östeuropa 34 . EU-bestämmelser om djurhem saknas för närvarande, och trots att många medlemsstater har infört vissa nationella åtgärder är förhållandena för djurs välbefinnande på många europeiska djurhem alarmerande 35 . Särskilt trängsel på djurhemmen utgör en stor risk för dåliga förhållanden 36 .

Krav för avel

Att införa en lägsta ålder för avel för tikar och honkatter, en begränsning av reproduktionsintervallet och ett krav på övervakning av tikars och honkatters hälsa och välbefinnande över en viss ålder skulle göra det möjligt att respektera djurens fysiska och fysiologiska mognad och därigenom förbättra deras välbefinnande 37 , 38 . Vissa EU-medlemsstater har redan en rättslig ram som fastställer en lägsta/högsta ålder för avel. Andra har inga sådana krav alls 39 . Förslaget skulle därför bidra till mer lika villkor för alla typer av uppfödare. Avbrott i produktionscyklerna kommer att undvikas genom en lämplig övergångsperiod som säkerställer att aktörerna har tid att anpassa sig till de nya reglerna och på så sätt undviker avbrott i leveransen av hundar och katter till konsumenterna.

Godkännande av avelsanläggningar

Avelsanläggningar måste redan vara registrerade i enlighet med förordning (EU) 2016/429 (djurhälsolagen) 40 . Registreringen görs dock utan inspektion av den behöriga myndigheten för att kontrollera att anläggningen uppfyller reglerna om djurs välbefinnande. Dessutom reglerar vissa medlemsstater (t.ex. Österrike, Belgien, Frankrike, Tyskland och Portugal) avelsanläggningar i sin nationella lagstiftning. Vissa medlemsstater godkänner avelsanläggningar på grundval av kriterier för djurs välbefinnande, men inte alla medlemsstater, och de som har sådana krav använder olika tröskelvärden för att betrakta avelsanläggningar som professionella anläggningar som omfattas av kraven för godkännande, vilket ökar skillnaden mellan villkoren för sektorn 41 .

Det befintliga kravet på registrering av avelsanläggningar gör det möjligt för de behöriga myndigheterna att bygga vidare på de befintliga registren och kommer att underlätta identifieringen av de anläggningar som kräver godkännande. För uppfödare av renrasiga djur skulle godkännandet sannolikt vara lätt att erhålla (eftersom de vanligtvis redan uppfyller högre krav för djurs välbefinnande).

Identifiering och registrering av hundar och katter samt nationella databaser

Obligatorisk identifiering (genom elektroniskt lästa transpondrar) och registrering i en nationell databas av alla hundar och katter innan de släpps ut på marknaden eller levereras skulle förbättra spårbarheten för hundar och katter (särskilt i kombination med särskilda villkor när hundarna eller katterna säljs eller adopteras via onlineplattformar 42 ). Till följd av detta kommer de behöriga myndigheterna att bättre kunna kontrollera identiteten och ursprunget för hundar och katter som handlas och cirkulerar på den inre marknaden, vilket avskräcker från bedrägerier och därmed bättre kontrollerar förhållandena för djurs välbefinnande på ursprungsanläggningen.

I 24 medlemsstater är sådan registrering av hundar redan obligatorisk. I två av de tre återstående medlemsstaterna regleras det i några av deras regioner, medan endast en medlemsstat inte har några sådana krav alls. Därför skulle kostnaden för åtgärden i praktiken vara begränsad (om än något mindre begränsad för katter, för vilka identifiering och registrering endast är obligatorisk i sju medlemsstater) 43 .

Åtgärden kommer inte att påverka uppfödare av renrasiga hundvalpar och kattungar, eftersom dessa uppfödare ingår i sammanslutningar som har liknande krav på identifiering och registrering 44 . För andra aktörer som släpper ut hundar och katter på unionsmarknaden skulle förslaget ha en begränsad ekonomisk inverkan: kostnaden för aktören eller leverantören för att implantera en transponder och registrering av en veterinär beräknas uppgå till cirka 50 euro (skillnader förekommer dock i medlemsstaterna) 45 . I de medlemsstater där registrering av hundar (24) och katter (7) redan är obligatoriskt 46 skulle det inte medföra några merkostnader.

Alla medlemsstater kommer att påverkas av kravet att säkerställa driftskompatibilitet mellan nationella databaser. Detta är avgörande för att säkerställa korrekt spårbarhet och för att kontrollsystemen ska fungera fullt ut. Erfarenheter från vissa medlemsstater och tredjeländer visar att driftskompatibilitet kan uppnås genom att utveckla gränssnitt för tillämpningsprogram. En övergångsperiod planeras för att medlemsstaterna ska kunna göra dessa anpassningar. För närvarande kopplar ett privat initiativ, kallat Europetnet, redan samman nationella och regionala databaser i 17 medlemsstater (om än på frivillig basis) 47 . Effekterna av ett sådant krav skulle därför vara relativt begränsade.

E-handel

Det uppskattas att omkring 60 % av hund- och kattägarna köper sitt husdjur via internet. Det motsvarar omkring 4,8 miljoner hundar och 1,2 miljoner katter 48 . Det finns minst 75 onlineplattformar i hela EU som förmedlar försäljning eller donation av hundar och katter 49 . Tillhandahållande av hundar online regleras för närvarande i åtta medlemsstater, och tillhandahållande av katter online regleras för närvarande i minst sju medlemsstater 50 . Det finns ett antal skillnader i dessa nationella regleringsstrategier. I Österrike kan till exempel endast registrerade uppfödare annonsera online. I Bryssel och Flandern måste annonsering online innehålla hund- eller kattuppfödarnas godkännandenummer om annonsören är chef för en godkänd anläggning (uppfödare/säljare/djurhem). Mikrochippnumret måste vara en av de uppgifter som anges i annonsen.

Förslaget skulle göra det möjligt för de som förvärvar hundar och katter att kontrollera att identifieringen och registreringen av hundar och katter är äkta via en webbplats som är ansluten till nationella databaser. Onlineplattformar skulle behöva anpassa sitt gränssnitt så att leverantörerna tillhandahåller den information som krävs för att köpare ska kunna använda webbplatsen för att kontrollera att identifieringen och registreringen av hundar och katter är äkta.

På grundval av privata initiativ har system utvecklats och används redan frivilligt av vissa onlineplattformar och på så sätt kontrolleras äktheten hos identifieringen och registreringen av hundar och katter innan annonsen offentliggörs på en onlineplattform. Dessutom har vissa medlemsstater börjat kräva att sådana kontrollsystem används. I Frankrike måste plattformarna sedan den 1 juli 2023 kontrollera att annonser för försäljning av hundar eller katter innehåller alla obligatoriska uppgifter före varje offentliggörande (inbegripet uppfödarens identitet och djurets identifiering) och dessa ska kontrolleras automatiskt mot den nationella databasen. I slutet av denna process nämns i den offentliggjorda annonsen ”verifierad annons”. I Tyskland tillkännagav regeringen 2021 en avsikt att ta fram liknande krav för att införa obligatorisk identitetskontroll för handel med sällskapsdjur online.

Ett sådant system skulle avsevärt förbättra spårbarheten – vilket skulle ge säljare, onlineplattformar, förvärvare och behöriga myndigheter möjlighet att enkelt kontrollera en hund eller katts identifiering och registrering.

Införsel till unionen

Införseln av hundar och katter till unionen är betydande, och flera tusen djur importeras varje år. Utöver den lagliga importen har den olagliga handeln från länder utanför EU ökat under senare år. 45 % av den bristande efterlevnaden och de misstänkta fallen av bedrägerier som upptäckts inom EU eller vid dess gränser under EU:s samordnade insats rörde hundar och katter som hade sitt direkta ursprung i tredjeländer som Serbien, Belarus, Ryssland och Turkiet 51 . De nuvarande EU-reglerna om förflyttning av hundar och katter, såsom bestämmelserna i förordning (EU) nr 576/2013 och i djurhälsolagen, måste kompletteras med ytterligare verktyg för att begränsa möjligheterna till sådan olaglig handel.

Vissa medlemsstater som är införselställen för hundar och katter till unionen, t.ex. Lettland, har konstaterat upprepade fall av bristande efterlevnad och misstänkta fall av bedrägeri med försändelser och missbruk av icke-kommersiella transportdokument i handelssyfte samt en ökning av mängden hundar och katter som förs in från Ryssland och Belarus. Till följd av detta överväger vissa av dessa medlemsstater nationella åtgärder – till exempel har Lettland infört ytterligare kontrollåtgärder vid import. Om inga åtgärder vidtas på EU-nivå skulle detta dock sannolikt leda till att sådana förflyttningar avleds så att införsel till unionen sker via andra medlemsstater.

Dessutom finns det starka bevis för att unionsmedborgarna lägger stor vikt vid välbefinnandet, inbegripet hälsan, hos hundar och katter som avlas och hålls på anläggningar och levereras på unionsmarknaden. Detta framgår av den ovannämnda Eurobarometern om djurs välbefinnande och Europaparlamentets resolution, liksom det mycket stora antalet framställningar, parlamentsfrågor, klagomål och brev om detta ämne som kommissionen tar emot från medborgare, organisationer i det civila samhället och parlamentariker. Det kan också illustreras av det antal underskrifter som inkommer till kampanjer som anordnas av icke-statliga djurskyddsorganisationer i vissa medlemsstater.

Att införa krav för djurs välbefinnande för avelsanläggningar, djuraffärer och djurhem i EU, utan att kräva likvärdiga krav för import av hundar och katter från tredjeländer, skulle leda till en ökning av sådan import från anläggningar i tredjeländer som tillämpar dåliga välbefinnandenormer, på grund av attraktiva priser och bristande information till unionens konsumenter om förhållandena på ursprungsanläggningen. Målet för djurs välbefinnande i detta förslag skulle därför inte uppnås på rätt sätt, och unionsmedborgarnas intressen skulle inte beaktas.

Dessutom är de åtgärder som planeras för import av hundar och katter (veterinärbesök på anläggningar, anläggningar ska uppfylla kraven på utfodring, inhysning, hälsa, beteendebehov och stympning) nödvändiga för att skydda hundars och katters hälsa samt folkhälsan.

De suboptimala förhållandena vid avel av katter och hundar på intensiva kommersiella avelsanläggningar (så kallade ”valpfabriker”) leder till en överdriven användning av hondjur för avel. Detta leder ofta till utmattning, kakexi och mottaglighet för infektionssjukdomar, utöver kortare livslängd.

Brist på spårbarhet och korrekt vaccinering utgör en allvarlig risk för överföring av zoonoser, såsom rabies och echinokockinfektion, och därmed risker för folkhälsan i unionen. Dåliga utfodrings- och inhysningsförhållanden, inbegripet dåliga hygien, samt användning av smärtsamma metoder såsom stympning, försvagar djurens immunsystem och förknippas med ökad användning av antimikrobiella medel, vilket påverkar utvecklingen av antibiotikaresistenta infektioner hos människor. Otillräckliga åtgärder för att hantera djurens beteendebehov och för att korrekt socialisera hundvalparna och kattungarna orsakar beteendeproblem hos hundvalparna och kattungarna, vilket senare i livet kan orsaka allvarliga säkerhetsproblem för allmänheten på grund av att de utvecklar ett aggressivt beteende.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget utesluter små uppfödare av hundar och katter samt små djuraffärer och djurhem från de krav som gäller för anläggningar eftersom sådana regler skulle vara oproportionerliga. Dessutom förlitar sig förslaget på digitala verktyg (särskilt interoperabilitet mellan de nationella databaserna över hundar och katter) för att uppnå målet att begränsa bedrägerier.

•Grundläggande rättigheter

Kommissionens befogenhet att anta genomförandeakter för tekniska krav avseende de nationella databaserna över hundar och katter och kontrollsystemet för onlineplattformar omfattar skyldigheter för kommissionen att i dessa genomförandeakter specificera bestämmelser om uppgiftsskydd i enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Inverkan på unionens budget beskrivs närmare i finansieringsöversikten och kan sammanfattas på följande sätt:

Förslaget kommer att kräva ytterligare personalresurser för att hantera genomförandet av lagstiftningen och utvecklingen av driftskompatibla databaser för identifiering och registrering av hundar och katter (tre heltidsekvivalenter).

Samtidigt beräknas en driftsbudget på 1,5 miljoner euro behövas för utveckling och inledande drift av systemet för kontroll av äktheten hos denna identifiering och registrering för annonser via onlineplattformar och säkerställande av driftskompatibilitet mellan nationella databaser och därefter 300 000 euro per år för underhåll och drift.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Genom detta förslag införs en förteckning över indikatorer, som kan ses över och kompletteras, och en skyldighet för medlemsstaterna att regelbundet rapportera om dem till kommissionen, eftersom detta är nödvändigt för att övervaka och utvärdera denna förordnings framgång. På grundval av detta kommer kommissionen att offentliggöra en regelbundet uppdaterad resultattavla med uppgifter om hundars och katters välbefinnande på unionsmarknaden.

För att kunna samla in tillförlitliga bevis efter övergångsperioden på sju år bör en utvärderingsrapport läggas fram 15 år efter ikraftträdandet.

•Förklarande dokument (för direktiv)

Ej tillämpligt.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Kapitel I – Syfte, tillämpningsområde och definitioner

Detta tillämpningsområde omfattar avel och hållande av hundar och katter på anläggningar (inbegripet djuraffärer och djurhem) och utsläppande på marknaden av dem eller erbjudande om adoption av dem utan kostnad. Förslaget omfattar även spårbarhet för hundar och katter som släpps ut på marknaden eller levereras i unionen. Det utesluter hundar och katter som hålls för vetenskapliga ändamål.

Kapitel II – Skyldighet för aktörer som driver anläggningar

Detta kapitel är inte tillämpligt på små anläggningar.

Genom kapitlet införs principerna om djurens välbefinnande på grundval av tanken på fem områden, dvs. djurens behov när det gäller nutrition, miljö, hälsa, beteende och mentalt tillstånd.

I detta kapitel fastställs också en skyldighet för aktörerna att anmäla sin verksamhet till de behöriga myndigheterna samt att informera kunderna om ansvarsfullt ägande.

I detta kapitel fastställs krav på djurhållares kompetens och krav på att anläggningar ska ha veterinärbesök.

I kapitlet fastställs sedan tekniska krav för utfodring och vattning, inhysning, hälsa, beteendebehov och smärtsamma metoder, för avelsanläggningar, djuraffärer och djurhem (några bestämmelser gäller dock inte djurhem). Dessutom krävs det att avelsanläggningar godkänns av de behöriga myndigheterna. Bestämmelser om inhysning, hälsa och godkännande av avelsanläggningar har en uppskjuten tillämpning på fem år.

Kapitel III – Identifiering och registrering av hundar och katter

I detta kapitel åläggs anläggningar som håller hundar och katter samt leverantörer av hundar och katter i unionen att identifiera de berörda djuren med mikrochipp och registrera dem i en databas.

Enligt kapitlet ska leverantörer av hundar eller katter också tillhandahålla bevis på identifiering och registrering. Dessutom ska onlineplattformar där hundar eller katter tillhandahålls göra det möjligt för leverantörerna att styrka identifiering och registrering av hundar eller katter som tillhandahålls på dessa plattformar. Enligt kapitlet ska kommissionen säkerställa utvecklingen av ett allmänt tillgängligt och kostnadsfritt system som kontrollerar äktheten hos identifieringen och registreringen av en hund eller katt.

Kapitel IV – Behöriga myndigheter

Enligt detta kapitel ska de behöriga myndigheterna erbjuda djurhållare utbildning i djurs välbefinnande och godkänna utbildningsprogram för djurs välbefinnande.

I kapitlet krävs att medlemsstaterna upprättar en databas för hundar och katter som identifieras med mikrochipp.

Kapitlet innehåller också en skyldighet för behöriga myndigheter att samla in, analysera och offentliggöra uppgifter om djurs välbefinnande och att rapportera dessa till kommissionen vart tredje år.

Kapitel V – Införsel av hundar och katter till unionen

Detta kapitel innehåller regler om införsel till unionen av hundar och katter som avlas och hålls i överensstämmelse med villkoren i detta förslag eller likvärdiga villkor.

Kapitel VI – Förfarandebestämmelser

Detta kapitel innehåller bestämmelser om kommissionens befogenheter att komplettera och ändra de icke väsentliga delarna i bilagorna till förordningen genom delegerade akter för att ta hänsyn till nya vetenskapliga rön eller tekniska framsteg som är relevanta för djurs välbefinnande.

Kapitel VII – Övriga bestämmelser

Detta kapitel innehåller regler om striktare nationella åtgärder. Medlemsstaterna får behålla sådana regler som gäller när förordningen träder i kraft. Medlemsstaterna får dessutom anta ny lagstiftning som fastställer striktare nationella bestämmelser om inhysningsförhållanden, berikning, stympning och avelsstrategier, förutsatt att de är förenliga med unionens respektive regler och att de inte begränsar den fria rörligheten och utsläppandet på marknaden av produkter som inte uppfyller de striktare nationella kraven.

I kapitlet krävs också att kommissionen vart femte år offentliggör en övervakningsrapport om välbefinnandet hos hundar och katter som släpps ut på marknaden. Enligt kapitlet ska medlemsstaterna införa effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner och underrätta kommissionen om dessa.

2023/0447 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om välbefinnande hos hundar och katter samt deras spårbarhet

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 43.2 och 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 52 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 53 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Levande djur, däribland katter och hundar, omfattas av bilaga I till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och ingår i unionens gemensamma jordbrukspolitik. Det finns en marknad för dessa djur i unionen, som också omfattar en betydande gränsöverskridande handel. Många medlemsstater har undertecknat den europeiska konventionen om skydd av sällskapsdjur. Det finns en mängd uppgifter som visar att den inre marknaden för hundar och katter i unionen inte fungerar optimalt och att olaglig handel bedrivs med dessa djur inom unionen och vid import till unionen. Det är därför nödvändigt att fastställa minimikrav för välbefinnande hos hundar och katter som avlas och hålls på anläggningar samt striktare krav för spårbarhet för hundar och katter som levereras i unionen.

(2)Avsaknaden av unionsbestämmelser om välbefinnande i samband med avel, hållande och utsläppande på marknaden av hundar och katter, samt skillnader i nationella regler där sådana finns, leder ofta till att dessa djur föds, avlas och säljs eller adopteras utan kostnad under omständigheter som är till skada för deras välbefinnande. Konkurrens mellan kommersiella uppfödare av hundar och katter i olika medlemsstater sker inte under lika förutsättningar eftersom några av de viktigaste faktorerna för dessa aktörers konkurrenskraft är villkoren för djurens välbefinnande, vilka skiljer sig stort mellan medlemsstaterna. Detta snedvrider konkurrensen, särskilt för de som föder upp och håller djur i enlighet med höga normer. Dessa aktörer tjänar inte på sina investeringar i djurs välbefinnande när de bedriver handel över gränserna eftersom de tvingas konkurrera med aktörer som drar nytta av undermåliga välbefinnandevillkor för att konkurrera och driva ner priser och normer.

(3)Konsumenterna är inte heller tillräckligt skyddade eftersom de, när de förvärvar en hund eller en katt, ofta ställs inför de negativa konsekvenserna av de dåliga förhållanden under vilka djuren har avlats och hållits på anläggningarna, såsom hälsoproblem, beteendeproblem eller genetiska defekter hos den hund eller katt som köpts eller förvärvats.

(4)Minimikrav för djurs välbefinnande bör därför fastställas för anläggningar som bedriver avel, hållande och utsläppande på marknaden av hundar och katter. Detta kommer att säkerställa en rationell utveckling av sektorn, enhetliga konkurrensvillkor och konsumentskydd, samtidigt som en hög nivå för djurs välbefinnande säkerställs.

(5)Under det senaste årtiondet har efterfrågan på hundar och katter som sällskapsdjur i hushåll ökat avsevärt. Till följd av detta har även aveln och handeln med hundar och katter på unionsmarknaden ökat stort, inklusive försäljning, adoption och import från tredjeländer. Avsaknaden av krav för dessa djurs välbefinnande i unionen och skillnaderna mellan de krav som tillämpas i olika medlemsstater har lett till betydande olaglig handel med hundar och katter under förhållanden som är mycket skadliga för deras välbefinnande.

(6)Olaglig handel med hundar och katter har delvis utvecklats på grund av att dessa djur inte kan spåras till den ursprungliga kullen. Olagliga handelsmetoder är i sin tur förknippade med lidande hos hundar och katter som utsätts för okontrollerad avel. Det går inte att säkerställa att aktörerna följer samma normer för djurs välbefinnande och att säkerställa enhetliga konkurrensvillkor på den inre marknaden för leverans av hundar och katter om det saknas tillförlitliga medel för att spåra djuren till deras ursprung. Det är därför nödvändigt att säkerställa hundars och katters spårbarhet genom ett system som identifierar och registrerar dem innan de levereras i unionen för första gången samt när äganderätten till djuren överlåts åt någon annan.

(7)Den olagliga handeln med katter och hundar från länder utanför EU har ökat. De nuvarande EU-reglerna om förflyttning av hundar och katter i EU, såsom bestämmelserna i förordning (EG) nr 576/2013 och i djurhälsolagen, räcker inte för att förhindra denna olagliga handel. Ytterligare regler för att bekämpa olaglig handel med hundar och katter krävs därför. De befintliga djurhälsoreglerna kräver att hundar och katter som förs in i unionen märks med ett mikrochipp, oavsett om de förflyttas i eller utan kommersiellt syfte. För att stärka dessa spårbarhetsbestämmelser bör ägarna till hundar och katter som förs in i unionen säkerställa att dessa djur registreras i en av medlemsstaternas databaser när de anländer till destinationsorten. Detta kommer att förbättra kontrollen av förflyttningar av dessa djur.

(8)Spårbarhetsbestämmelserna i detta förslag bidrar också till skyddet av folkhälsan genom bättre djurskydd, bättre djurhälsa och bättre kontroll av möjlig överföring av djursjukdomar (varav vissa är zoonotiska), i enlighet med One Health-modellen.

(9)Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 54 regleras överförbara djursjukdomar för att förebygga att sådana sjukdomar sprids i unionen. Djurhälsa är ett av de fem områdena inom djurs välbefinnande och hanteras därför i den här förordningen. Den här förordningen omfattar dock inte de sjukdomar som förtecknas i förordning (EU) 2016/429, utan snarare sådana hälsotillstånd hos hundar och katter som formas av icke-överförbara sjukdomar (till exempel skador) eller icke-förtecknade sjukdomar (till exempel vissa parasiter). De regler som fastställs i den här förordningen kompletterar därför förordning (EU) 2016/429 och dubblerar eller överlappar inte de regler som fastställs i den förordningen.

(10)Förordning (EU) 2016/429 innehåller krav på att hundar och katter identifieras med en transponder endast om de förflyttas mellan medlemsstater eller förs in i unionen. Den identifiering som krävs enligt den förordningen är inte helt harmoniserad eftersom den inte inbegriper exakta standarder för transpondrar. Den förordningen innehåller inte heller krav på att medlemsstaterna håller databaser över hundar och katter. Det bör därför krävas att medlemsstaterna upprättar och underhåller databaser över hundar och katter som levereras på unionsmarknaden för att säkerställa dessa djurs spårbarhet. Det är också nödvändigt att säkerställa driftskompatibilitet mellan dessa databaser. Detta kommer att göra det lättare att hitta information om hundar och katter i hela unionen och göra det möjligt för behöriga myndigheter att utföra offentlig kontroll för att säkerställa att reglerna om djurs välbefinnande följs.

(11)Leverans av hundar och katter, oavsett om detta sker mot betalning eller utan kostnad, påverkar den inre marknaden. För att förebygga bedrägerier bör det därför säkerställas att alla djur som det handlas med på unionsmarknaden kan spåras och att det finns detaljerade regler för hållande av djur på avelsanläggningar, i djuraffärer eller på djurhem.

(12)Hållande av hundar och katter för ägarnas räkning, såsom djurpensionatsverksamhet, är en tillfällig och lokal verksamhet som inte har någon större inverkan på den inre marknaden. Det är därför motiverat att undanta djurpensionatsverksamhet från denna förordnings krav för anläggningar som håller hundar och katter.

(13)Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU 55 regleras hållande, avel och leverans av djur som hålls för vetenskapliga ändamål, inklusive hundar och katter. Hundar och katter avsedda för vetenskapliga ändamål bör därför undantas från denna förordnings tillämpningsområde.

(14)Ett stort antal hundar och katter kommer för första gången att omfattas av detaljerade regler om välbefinnande, som kommer att ge dem bättre levnadsvillkor. I vissa fall är det dock svårt att i praktiken avgöra om hundarna och katterna kommer att hållas som sällskapsdjur eller släppas ut på marknaden eller levereras, och denna förordning bör därför innehålla undantag från vissa skyldigheter för sällskapsdjursägare som håller ett antal hundar och katter och producerar ett antal kullar under ett visst tröskelvärde. Dessa sällskapsdjursägare skulle annars omfattas av de relevanta kraven i denna förordning, som inte skulle vara proportionerliga.

(15)Över det tröskelvärde för avelsverksamhet som avses i föregående skäl omfattas alla fastigheter som används för djuravel av de regler för avelsanläggningar som fastställs i kapitel II i denna förordning, även om avelsverksamheten bedrivs i hushåll, eftersom detta ofta är fallet för olika typer av kommersiella uppfödare. Hushåll där hundar och katter hålls för andra ändamål än reproduktion betraktas inte som avelsanläggningar och måste inte uppfylla kraven i kapitel II i denna förordning.

(16)Även om en del avelsanläggningar drivs av licensierade uppfödare som följer goda normer i fråga om djurhantering kommer en betydande andel av de djur som släpps ut på unionsmarknaden från uppfödare på grå marknader och bristfälliga uppfödare, som inte säkerställer tillräckligt bra välbefinnande för de hundar och katter som de avlar. Det skapar orättvisa konkurrensvillkor för de uppfödare som följer höga normer för djurens välbefinnande, både de som avlar renrasiga djur och de som avlar blandraser. Det är därför nödvändigt att fastställa detaljerade regler för djurs välbefinnande som gäller för aktörer på alla avelsanläggningar.

(17)På unionsmarknaden levereras dessutom hundar och katter av aktörer av olika typer som bedriver olika typer av verksamheter. Förutom kommersiella uppfödare finns det också djuraffärer där hundar och katter, som vanligtvis föds och föds upp på andra anläggningar, hålls för försäljning. Skyddet av dessa djur kan vara bristfälligt, och det finns inga gemensamma normer för välbefinnande som måste följas på dessa anläggningar. Eftersom djuraffärer är kommersiella aktörer som släpper ut hundar och katter på marknaden är det nödvändigt att kraven i denna förordning tillämpas på dessa anläggningar.

(18)Djurhem är privata eller offentliga företag eller ideella organisationer som samlar upp och håller herrelösa hundar och katter, eller tidigare ägda djur som är försvunna, konfiskerade eller övergivna. Ibland leder okontrollerad reproduktion av sällskapsdjur eller överavel till ett ökat antal herrelösa hundar och katter som till slut hamnar på djurhem. Beroende på deras bakgrund kan djuren på ett djurhem vara ren- eller blandrasiga och kan ingå i en kull av djur som har reproducerat sig på djurhemmet. Djurhem kan hålla ett stort antal djur och sälja dem, adoptera bort dem eller utplacera dem i ett nytt hem, ibland utan kostnad eller mot ersättning för rimliga kostnader.

(19)Trots skillnaderna mellan den verksamhet som bedrivs av kommersiella uppfödare och djuraffärer å ena sidan och av djurhem å andra sidan levererar de alla hundar och katter på unionsmarknaden och det finns en viss överlappning, särskilt när det gäller efterfrågan. När konsumenterna letar efter en hund eller katt gör de ett val mellan att köpa ett djur från en uppfödare (antingen direkt eller via en djuraffär eller en förmedlare) och att adoptera från ett djurhem. Endast en marginell andel hundar eller katter förvärvas direkt från sällskapsdjursägare. En viktig faktor när en hund eller katt ska väljas är möjliga beteendeproblem eller andra problem som djuret kan ha på grund av att det har hållits under dåliga förhållanden och som kan göra det olämpligt att hållas som sällskapsdjur, oavsett om djuret har hållits på en kommersiell avelsanläggning, i en djuraffär eller på ett djurhem. Eftersom handeln också bedrivs av förmedlare och till största delen via internet är det inte heller säkert att konsumenterna vet om hunden eller katten kommer från ett djurhem, en uppfödare eller en djuraffär innan de förvärvar det. Det finns uppgifter som visar att ett stort antal djur, särskilt katter, som levereras på unionsmarknaden kommer från djurhem. Det finns också uppgifter som visar att djur, särskilt hundar, levereras från djurhem i vissa medlemsstater till blivande sällskapsdjursägare i andra medlemsstater. För att uppnå denna förordnings mål att säkerställa att den inre marknaden för hundar och katter fungerar smidigt, att sektorn utvecklas rationellt och att en hög nivå för djurs välbefinnande samtidigt säkerställs, är det nödvändigt att tillämpa vissa av kraven i denna förordning på djurhem som håller ett visst minsta antal djur, oavsett om de säljer djur mot betalning eller endast levererar djur utan kostnad eller mot ersättning för rimliga kostnader. Av proportionalitetsskäl och med hänsyn till att djurhemsverksamheten skiljer sig från andra aktörers verksamhet och kan fylla en allmännyttig funktion, bör dock endast vissa av kraven i denna förordning tillämpas på djurhem. Detta gäller särskilt kraven avseende djurhållares antal och kompetens, inhysning, utfordring och vattning, beteendebehov, smärtsamma metoder och rådgivande veterinärbesök.

(20)Med tanke på det stora antalet djur som levereras av djurhem i unionen och behovet av att säkerställa att denna förordnings mål för spårbarhet och förhindrande av olaglig handel uppnås, bör djurhem även omfattas av denna förordnings krav på identifiering och registrering av hundar och katter, oberoende av om deras verksamhet kan betraktas som ekonomisk verksamhet.

(21)Eftersom denna förordning innehåller krav för välbefinnande hos hundar och katter omfattas den av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 56 , och motsvarande definitioner av behöriga myndigheter bör gälla. Definitionen av behöriga myndigheter i den förordningen bör gälla för att säkerställa förenlighet med de tillämpliga reglerna för offentlig kontroll avseende djurs hälsa och välbefinnande.

(22)Tanken på fem områden (nutrition, miljö, hälsa, beteende och mentalt tillstånd) för att beskriva de olika dimensionerna av djurs välbefinnande har utvecklats baserat på vetenskapliga rön. Detta är inte bara inriktat på frånvaron av negativa upplevelser för djuret utan omfattar också positiva upplevelser. Denna förordning bör därför utgå från tanken på fem områden.

(23)För att säkerställa att denna förordning tillämpas korrekt måste behöriga myndigheter kunna identifiera vilka anläggningar som omfattas av deras offentliga kontroll. Det är därför nödvändigt att aktörer som håller hundar och katter på anläggningar anmäler sin verksamhet till de behöriga myndigheterna.

(24)Välutbildad och kunnig personal är avgörande för att förbättra villkoren för djurs välbefinnande. Kompetens avseende djurs välbefinnande kräver kunskap om grundläggande beteendemönster och behov hos de berörda arterna. Djurhållare bör ha sådan kompetens avseende djurs välbefinnande som är relevant för deras uppgifter och de djur som de hanterar, för att undvika att orsaka smärta, ångest och lidande hos hundar och katter.

(25)Med tanke på att djurs välbefinnande omfattar djurhälsa är veterinärer bäst lämpade att ge råd till aktörer om hur djurens välbefinnande kan förbättras på anläggningar. Veterinärer bör spela en aktiv roll i att öka medvetenheten om sambandet mellan dessa djurs hälsa och välbefinnande. Anläggningar som håller hundar och katter bör därför få regelbundna veterinärbesök avseende djurens välbefinnande.

(26)Vissa avelsstrategier kan orsaka problem när det gäller hundars och katters välbefinnande. Att välja ut vissa genetiska egenskaper av estetiska skäl eller andra marknadsföringsskäl kan också leda till att egenskaper som är negativa för djurens välbefinnande uppstår och förs vidare till kommande generationer. Aktörerna bör därför vidta åtgärder för att säkerställa att deras avelsstrategier inte leder till sådana negativa konsekvenser för välbefinnandet hos hundar och katter.

(27)Vetenskapliga rön visar att inavel har betydande negativa effekter för djurs hälsa och välbefinnande. Inavel av hundar och katter, inklusive parning mellan föräldrar och avkomma eller mellan mor- och farföräldrar och barnbarn, bör därför vara förbjuden, eftersom detta ökar förekomsten av ärftliga störningar och försvagar immunförsvaret, och båda dessa följder har negativa konsekvenser för hälsan och välbefinnandet hos hundar och katter.

(28)Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) har tillhandahållit tekniskt och vetenskapligt stöd i flera frågor om inhysning, hälsa och smärtsamma metoder vad gäller hundar och katter som hålls på avelsanläggningar 57 . I denna förordning beaktas livsmedelsmyndighetens rekommendationer om typ av inhysning och motion, om inhysningstemperatur och ljus samt om hälsa och smärtsamma kirurgiska ingrepp.

(29)Vetenskapliga rön belyser vikten av utfodring, vattning, inhysning, hälsa, beteendebehov och förhindrande av smärtsamma metoder för välbefinnandet hos hundar och katter. Det är därför viktigt att dessa aspekter av hållande av hundar och katter regleras i detalj.

(30)Forskningen visar tydligt att hundar och katter måste ha tillräckligt med utrymme för att kunna uttrycka sitt naturliga beteende och ha normala sociala interaktioner. Detta är inte möjligt om djuren hålls instängda eller i burar. Att hålla hundar och katter i burar bör därför vara förbjudet.

(31)Uppbindning under långa perioder bör vara förbjuden, eftersom det kan leda till betydande problem vad gäller djurens välbefinnande. Det förknippas med ökad förekomst av störningar i rörelseapparaten, oförmåga att ligga eller vila bekvämt och att bete sig naturligt.

(32)Det är mycket viktigt att hundar och katter får tillräckligt med utrymme för att kunna uttrycka sitt naturliga beteende. Av samma anledning bör behållare endast få användas under särskilda omständigheter, till exempel för att isolera aggressiva djur eller transportera djur till en veterinär. Hundar och katter bör också hållas på platser där de har obegränsad tillgång till naturligt ljus, vid behov kompletterat med artificiell belysning, så att djuren får en lämplig dygnsrytm. Hundar bör ha daglig tillgång till ett utomhusområde så att de kan tillgodose sitt behov av att röra på sig, umgås och uttrycka andra naturliga beteenden.

(33)För att förebygga komplikationer i samband med dräktighet och andra problem för välbefinnandet bör tikar och honkatter användas för avel först när deras skelett har vuxit klart och de har blivit könsmogna. För att se till att de kan återhämta sig fysiskt från dräktighet och laktation bör tikar och honkatter endast få användas för avel på nytt efter en tillräcklig tidsperiod. För att förebygga vissa reproduktionssjukdomar hos tikar och honkatter, såsom pyometra, bör upp till tre på varandra följande dräktigheter tillåtas, följt av en lämplig återhämtningsperiod. Reproduktion bör upphöra gradvis för tikar och honkatter när de uppnår en högre ålder.

(34)De nya reglerna för reproduktionscykeln i denna förordning kan i vissa fall påverka intäktsnivån för hund- och kattuppfödare på grund av det minskade antalet kullar som får produceras per år. Det är därför nödvändigt att ge uppfödarna tid att anpassa sin affärsmodell.

(35)Det är viktigt att hundar och katter som hålls som sällskapsdjur inte utgör något hot mot människors säkerhet. För att minska risken för aggression mot människor bör hundar och katter som föds på avelsanläggningar socialiseras på lämpligt sätt med sina artfränder och, om möjligt, med andra djur, och med människor. De bör hållas i en stimulerande och icke hotfull miljö med berikning som ger dem möjlighet att leka och uttrycka andra naturliga beteenden. Att separera hundar och katter från sina mödrar före naturlig avvänjning kan orsaka allvarlig separationsångest hos dessa djur och bör därför förbjudas.

(36)Ingrepp som görs i syfte att förändra utseendet på eller förhindra vissa beteenden hos katter och hundar, såsom öron- och svanskupering, borttagning av klor och klippning av stämband, har en allvarlig negativ inverkan på välbefinnandet hos hundar och katter. Dessa ingrepp orsakar smärta och hindrar katter och hundar från att uttrycka naturliga beteenden. De bör därför endast vara tillåtna om de utförs av en veterinär och endast när de är nödvändiga av medicinska skäl.

(37)Förhållandena på avelsanläggningar är särskilt viktiga för att säkerställa att hundar och katter hålls och behandlas på lämpligt sätt innan de släpps ut på marknaden. Det är därför viktigt att dessa anläggningar godkänns av de behöriga myndigheterna och inspekteras på plats innan de godkänns. Det är också viktigt att en förteckning över dessa godkända anläggningar offentliggörs, så att potentiella köpare kan kontrollera leverantörernas status. Eftersom alla anläggningar har extra tid på sig innan inhysnings- och hälsokraven börjar gälla bör skyldigheten för avelsanläggningar att erhålla godkännande börja gälla samma dag som inhysnings- och hälsokraven.

(38)Vissa aktörer som släpper ut hundar och katter på marknaden, eller djurhem som levererar hundar och katter, använder känsloargument för att till varje pris få potentiella kunder att köpa ett sällskapsdjur, utan att upplysa den potentiella ägaren om konsekvenserna av att äga ett sådant djur. Andra aktörer eller djurhem understryker vilket stort ansvar det är att äga ett sällskapsdjur, vilket begränsar deras möjlighet att sälja djuren. Denna skillnad i aktörernas inställning gynnar mindre ansvarsfulla aktörer, vilket leder till snedvridning av konkurrensen trots vikten för djurens välbefinnande och den allmänna ordningen av att informera kunderna om deras ansvar när de köper en hund eller katt. Det är därför motiverat att kräva att alla som levererar hundar och katter på unionsmarknaden för användning som sällskapsdjur informerar framtida ägare om deras ansvar. Om leveransen av en hund eller katt arrangeras via internet bör webbannonsen dessutom åtföljas av en lämplig varning som effektivt förmedlar budskapet om ansvarsfullt ägande.

(39)Olaglig handel och bedrägligt agerande i samband med försäljning eller överlåtelse av hundar och katter för adoption underlättas av bristen på spårbarhet, som beror på avsaknaden av identifierings- och registreringskrav för dessa djur. Bedrägligt agerande kan dessutom förekomma när systemen för identifiering och registrering av hundar och katter inte är harmoniserade eller inte kan användas smidigt på grund av att de tekniska systemen inte är driftskompatibla. Det är därför nödvändigt att harmonisera normerna för identifiering och registrering och att säkerställa att hundar och katter identifieras och registreras innan de levereras i unionen för första gången. Leverantörer av hundar och katter bör lämna bevis på identifiering och registrering i en av de databaser som upprättats av medlemsstaterna i detta syfte, innan djuret släpps ut på marknaden i unionen för första gången. Leverantören måste även lämna bevis på identifiering och registrering av djuret i en av databaserna vid varje efterföljande överlåtelse av äganderätten eller ansvaret för djuret. Av proportionalitetsskäl bör fysiska personer som levererar hundar och katter tillfälligtvis på annat sätt än via onlineplattformar inte omfattas av denna skyldighet.

(40)Leverantörer av hundar och katter bör inte bara lämna bevis på identifiering, genom att uppvisa en handling som anger koden för den transponder som implanterats i djuret, utan också bevis på att djuret har registrerats i en officiell databas. Detta gör det möjligt att vidarebefordra viktig information om djuret till den nya ägaren och säkerställer spårbarhet.

(41)Eftersom de flesta hundar och katter för närvarande bjuds ut till försäljning eller donation genom annonsering på en onlineplattform, bör leverantörer av onlineplattformar agera med tillbörlig aktsamhet när de förmedlar tillgång till hundar och katter. Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EU) 2022/2065 bör onlineplattformar därför vara skyldiga att anpassa sina former för annonsering av hundar och katter så att leverantörer kan lämna bevis på identifiering och registrering av hundar och katter som är avsedda för försäljning eller donation. Kommissionen bör dessutom säkerställa att det utvecklas ett allmänt tillgängligt och kostnadsfritt system som gör det möjligt att kontrollera äktheten hos identifieringen och registreringen av en hund eller katt. Denna åtgärd syftar till att bättre bekämpa bedrägerier genom att göra det lättare att spåra hundar och katter som levereras i unionen till deras ursprung, vilket kommer att möjliggöra bättre kontroller av behöriga myndigheter och i slutändan förbättra dessa djurs välbefinnande. Detta bör inte innebära en allmän skyldighet för onlineplattformar att övervaka den annonsering som görs via deras plattform, eller en allmän skyldighet att undersöka fakta i syfte att bedöma om identifieringen och registreringen är korrekt innan erbjudandet offentliggörs.

(42)Eftersom djurhållarnas kunskaper om djurs välbefinnande har direkta konsekvenser för välbefinnandet hos de hundar och katter som de har hand om, bör medlemsstaterna säkerställa att djurhållarna har tillgång till lämplig utbildning, i fråga om både kvantitet och kvalitet, så att de kan uppfylla de utbildningskrav som fastställs i denna förordning.

(43)För att säkerställa spårbarhet för hundar och katter bör djuren inte bara märkas med en unik identifierare i form av en transponder, utan deras identifiering bör också registreras i en databas. Medlemsstater som ännu inte har nationella databaser för hundar och katter bör därför upprätta sådana databaser så att identifieringen tillförlitligt kan kontrolleras. För att säkerställa spårbarhet inom unionen bör dessa nationella databaser även vara driftskompatibla, så att behöriga myndigheter och berörda parter kan kontrollera identifieringens äkthet.

(44)För att utvärdera framstegen när det gäller villkoren för välbefinnandet hos hundar och katter som hålls på anläggningar och deras spårbarhet är det nödvändigt att medlemsstaterna samlar in, rapporterar och analyserar nyckelindikatorer, som bör harmoniseras enligt denna förordning för att säkerställa att de är jämförbara på unionsnivå och möjliggöra en unionsövervakning av framstegen mot att uppnå målen i denna förordning.

(45)Hundar och katter som importeras till unionen kan ha avlats eller hållits i tredjeländer under förhållanden som är skadliga för deras välbefinnande. Med hänsyn till den vikt som unionsmedborgarna lägger vid hundars och katters välbefinnande och till de djurhälso- och folkhälsorisker som är förknippade med dåliga förhållanden för djurs välbefinnande på ursprungsanläggningen för avel av hundar och katter, är det också viktigt att hundar och katter som importeras från tredjeländer uppfyller regler för deras välbefinnande som är likvärdiga med dem som fastställs i denna förordning och ger samma garantier när det gäller djurens spårbarhet. Eftersom detta kommer att kräva att förändringar görs av tredjelandsaktörer som exporterar hundar och katter till unionen är det nödvändigt att föreskriva en övergångsperiod av samma längd som den som gäller för aktörer inom unionen.

(46)De bestämmelser som avses i föregående skäl bör genomföras genom en förteckning över tredjeländer som har godkänts för leverans av hundar och katter till unionen på grundval av kommissionens bedömning av hur tillförlitlig deras offentliga kontroll är för att se till att anläggningar inom deras territorium som levererar eller avser att leverera hundar och katter till unionen följer reglerna för djurs välbefinnande i denna förordning, eller likvärdiga regler. För att säkerställa spårbarhet och kontroller vid unionens gränskontrollstationer bör det även upprättas en förteckning över anläggningar som avlar och håller hundar och katter i dessa tredjeländer och som får exportera dessa djur till unionen. Kommissionen bör enligt en riskbaserad metod utföra revisioner av tillförlitligheten hos systemen för offentlig kontroll i de tredjeländer som godkänts enligt denna förordning samt de som ansöker om att bli godkända enligt denna förordning.

(47)Genom förordning (EU) 2016/429 upprättas en förteckning över tredjeländer som är godkända för införsel till unionen av hundar och katter, i syfte att hantera risken för att överförbara djursjukdomar introduceras i unionen. Den förteckning över tredjeländer som avses i föregående skäl bör därför begränsas till tredjeländer som är godkända enligt förordning (EU) 2016/429 och som ger lämpliga garantier för den behöriga myndighetens förmåga att kontrollera och säkerställa att de anläggningar som avlar och håller hundar och katter för export till unionen uppfyller de krav för djurs välbefinnande som fastställs i den här förordningen.

(48)För att ta hänsyn till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och till därav följande konsekvenser för samhället, ekonomin och miljön bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen när det gäller ändring av artikel 6 i denna förordning, så att avelsstrategier inte leder till genotyper som har skadliga effekter för hälsan eller välbefinnandet hos hundar och katter.

(49)För att fastställa minimikriterier som ska bedömas vid besök avseende djurens välbefinnande bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen när det gäller komplettering av artikel 10 i denna förordning.

(50)För att ta hänsyn till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och till därav följande konsekvenser för samhället, ekonomin och miljön bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen när det gäller sådana ändringar av bilagorna till denna förordning som rör krav för avel, hållande och identifiering av hundar och katter samt indikatorer för övervakning av målen i denna förordning.

(51)Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning 58 . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(52)Kommissionen bör tilldelas genomförandebefogenheter för att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning när det gäller

–artikel 9.3 för att harmonisera innehållet i djurhållarnas utbildning eller yrkeserfarenhet,

–artikel 17.5 för att specificera vilken information som leverantörer ska lämna som bevis på identifiering och registrering av hundar och katter, både i de fall då hundarna och katterna erbjuds via onlineplattformar och på andra sätt,

–artikel 17.7 för att specificera vissa aspekter av systemet för automatisk kontroll av äktheten hos identifiering och registrering av hundar och katter,

–artikel 19.3 för att fastställa minimikrav för innehållet i de databaser som avses i punkt 1 och kraven på driftskompatibilitet mellan databaserna,

–artikel 20.3 för att fastställa harmoniserade metoder för att mäta de uppgifter som samlas in enligt bilaga III och mallen för medlemsstaternas rapport till kommissionen om dessa uppgifter,

–artikel 21.5 för att fastställa ett förfarande för unionserkännande av att de villkor på vilka hundar och katter avlas och hålls i anläggningar i ett tredjeland som avser exportera djur till unionen är likvärdiga med bestämmelserna för anläggningar i denna förordning.

Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 59 .

(53)Medborgarna har olika inställning till hundars och katters välbefinnande, och vissa medlemsstater har redan antagit omfattande regelverk avseende detta. Det är därför nödvändigt att medlemsstaterna får behålla striktare nationella regler som syftar till ett mer omfattande skydd av dessa djur än de som fastställs i denna förordning. Medlemsstaterna bör också fortsättningsvis få anta striktare nationella regler på vissa områden, förutsatt att dessa regler inte hindrar den inre marknaden från att fungera som den ska.

(54)Medlemsstaterna bör underrätta kommissionen om sådana nationella regler. Kommissionen bör uppmärksamma övriga medlemsstater på dessa. Om de nationella reglerna omfattas av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 bör kommissionen underrättas om dem i enlighet med det direktivet.

(55)Det är mycket viktigt att unionslagstiftningen regelbundet övervakas och utvärderas så att den kan anpassas för att uppnå det förväntade resultatet. Denna förordning bör därför omfatta en skyldighet för kommissionen att övervaka välbefinnandet hos hundar och katter i unionen och att göra en utvärdering som läggs fram för unionens övriga institutioner.

(56)För att säkerställa att denna förordning tillämpas fullt ut bör medlemsstaterna fastställa regler om sanktioner för överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och säkerställa att de genomförs. Dessa sanktioner måste vara effektiva, proportionella och avskräckande.

(57)Eftersom målen för denna förordning, nämligen att fastställa harmoniserade minimiregler som säkerställer en väl fungerande inre marknad samtidigt som en hög nivå för välbefinnande hos hundar och katter samt spårbarhet för dessa säkerställs, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av deras verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I
SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Innehåll

I denna förordning fastställs minimikrav för

a)välbefinnandet hos hundar och katter som avlas eller hålls på anläggningar eller släpps ut på unionsmarknaden,

b)spårbarheten för hundar och katter som släpps ut på unionsmarknaden eller levereras i unionen.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.Denna förordning ska tillämpas på avel, hållande och utsläppande på marknaden av hundar och katter samt på leveranser av dessa i unionen.

2.Denna förordning ska inte tillämpas på avel, hållande, utsläppande på marknaden eller leverans av hundar och katter som är avsedda att användas för vetenskapliga ändamål.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.hund: djur av arten Canis lupus familiaris.

2.katt: djur av arten Felis silvestris catus.

3.välbefinnande hos hundar och katter: det fysiska och mentala tillståndet hos en hund eller en katt i samband med de förhållanden under vilka den föds, lever och dör.

4.hållande: varje verksamhet vid vilken ett djur hålls kvar eller hanteras på en anläggning.

5.utsläppande på marknaden: hållande av hundar och katter för försäljning, utbjudande till försäljning, distribution eller varje annan form av överlåtelse av äganderätt eller ansvar för djuret mot betalning eller åtminstone ersättning för de kostnader som uppstått, inklusive annonsering av djur för ovannämnda ändamål.

6.leverans: överlåtelse av äganderätt eller ansvar för hundar eller katter oavsett sätt eller form och oavsett om detta sker mot betalning, med undantag för enstaka leveranser av hundar eller katter som görs av fysiska personer på annat sätt än genom förmedling på en onlineplattform.

7.onlineplattform: onlineplattform enligt definitionen i artikel 3 i) i förordning (EU) 2022/2065 vilken förmedlar utsläppande på marknaden eller leverans av hundar och katter.

8.annonsering: offentliggörande på en onlineplattform av en annons om leverans av en hund eller katt.

9.tik: hund av honkön från första gången hon paras eller insemineras fram till avvänjningen av hennes sista kull.

10.honkatt: katt av honkön från första gången hon paras eller insemineras fram till avvänjningen av hennes sista kull.

11.anläggning: avelsanläggning, djurhem eller djuraffär.

12.avelsanläggning: varje fastighet eller byggnad där hundar och katter hålls för reproduktion i syfte att deras avkomma ska släppas ut på marknaden, inklusive hushåll.

13.djuraffär: varje fastighet eller byggnad där hundar och katter hålls för försäljning som sällskapsdjur utan att ha fötts där.

14.djurhem: varje fastighet eller byggnad, utom hushåll, som drivs av en fysisk eller juridisk person, där oönskade, övergivna, tidigare herrelösa, försvunna eller konfiskerade hundar och katter hålls för leverans, oavsett om detta sker mot betalning eller utan kostnad.

15.aktör: varje fysisk eller juridisk person, utom de som ansvarar för djurhem, som avlar, håller, handlar med eller på marknaden släpper ut hundar och katter som denne förfogar över, även för en begränsad tidsperiod.

16.leverantör: varje fysisk eller juridisk person som levererar en hund eller en katt, inklusive fysiska eller juridiska personer som ansvarar för djurhem.

17.behöriga myndigheter: behöriga myndigheter enligt definitionen i artikel 3.3 i förordning (EU) 2017/625.

18.avelsstrategi: de systematiska förfaranden, inklusive registrering, urval, avel och utbyte av avelshundar och avelskatter och avelsmaterial från dem, som utformas och genomförs för att bevara eller förstärka önskade fenotypiska och/eller genetiska egenskaper hos den avsedda populationen.

19.stympning: ingrepp, inklusive ett kirurgiskt ingrepp, som utförs av andra skäl än terapeutiska och diagnostiska och som leder till att en del av kroppen som har känsel skadas eller tas bort eller att benstrukturen förändras.

20.lidande: obehagligt, oönskat fysiskt eller mentalt tillstånd som orsakas av att ett djur utsätts för vävnadsskadande retningar eller av avsaknad av viktiga positiva stimuli.

21.inhysning: byggnader eller avgränsade utomhusutrymmen på anläggningar där hundar och katter hålls.

22.kennel: fysisk struktur som innehåller en eller flera individuella avgränsade utrymmen för inhysning av hundar.

23.katteri: fysisk struktur som innehåller en eller flera individuella avgränsade utrymmen för inhysning av katter.

24.djurhållare: person som tar hand om de hundar och katter som avlas eller hålls på en anläggning.

25.berikning: material eller struktur i djurens miljö med en aktivitets- eller födoegenskap som kan väcka och tillfredsställa djurens nyfikenhet och födosökande beteende eller motivera dem att röra på sig.

26.uppbindning: att binda fast ett djur vid en förankringspunkt för att hålla det i ett visst område.

27.behållare: varje bur, box, låda eller annan styv konstruktion som används för att stänga in hundar och katter.

28.sällskapsdjur: hund eller katt som är avsedd att hållas i ett hushåll för privat nöjes skull och som sällskap.

29.ansvarsfullt ägande: en hund- eller kattägares eller en framtida hund- eller kattägares åtagande att utföra diverse uppgifter som syftar till att tillfredsställa hundens eller kattens beteendemässiga, miljömässiga och fysiska behov, och att förebygga risker som hunden eller katten kan utgöra för omgivningen, andra djur eller miljön.

KAPITEL II
SKYLDIGHETER FÖR AKTÖRER SOM DRIVER ANLÄGGNINGAR

Artikel 4

Undantag från de skyldigheter som fastställs i detta kapitel

Detta kapitel gäller inte

–avelsanläggningar som håller högst tre tikar eller honkatter och som producerar högst två kullar totalt per anläggning och kalenderår,

–djuraffärer som alltid håller högst tre hundar eller högst sex katter,

–djurhem som alltid håller högst tio hundar eller högst 20 katter.

Artikel 5

Allmänna principer för välbefinnande

Aktörer och fysiska eller juridiska personer som ansvarar för djurhem ska tillämpa följande principer för hundar och katter som avlas eller hålls på deras anläggning:

a)Hundarna och katterna ska ges vatten och foder av en kvalitet och i en mängd som tillgodoser deras närings- och vattenbehov.

b)Hundarna och katterna ska hållas i en bra fysisk miljö som är bekväm, särskilt när det gäller utrymme, temperatur och rörelsefrihet.

c)Hundarna och katterna ska hållas så att de är säkra, rena och vid god hälsa, genom förebyggande av sjukdomar, funktionshinder, skador och smärta, särskilt på grund av skötsel, hanteringsmetoder eller stympning.

d)Hundarna och katterna ska hållas i en miljö som gör det möjligt för dem att uttrycka socialt oskadligt beteende och artspecifikt beteende samt att ha positiv kontakt med människor.

e)Hundarna och katterna ska hållas på ett sådant sätt att deras mentala tillstånd optimeras genom att negativa upplevelser förebyggs eller minskas i tid och intensitet och möjligheterna till positiva upplevelser maximeras i tid och intensitet med avseende på de aspekter som avses i leden a–d.

Artikel 6

Allmänna krav för välbefinnande hos hundar och katter

1.Aktörer och fysiska eller juridiska personer som ansvarar för djurhem ska ansvara för välbefinnandet hos de hundar och katter som de förfogar över och för att riskerna för deras välbefinnande minimeras.

2.Aktörer och fysiska eller juridiska personer som ansvarar för djurhem ska säkerställa att hundarna och katterna hanteras av ett lämpligt antal djurhållare som har de färdigheter och den kompetens som krävs enligt artikel 9.

3.Aktörer som driver avelsanläggningar ska säkerställa att avelsstrategierna inte leder till genotyper och fenotyper som har skadliga effekter för välbefinnandet hos hundar och katter eller för deras avkomma.

När det gäller aktörernas hantering av reproduktion av hundar och katter ska parning mellan föräldrar och avkomma eller mellan mor- och farföräldrar och barnbarn vara förbjuden.

Denna punkt ska inte utesluta urval och avel av brakycefala hundar och katter förutsatt att urvals- eller avelsprogrammen minimerar de brakycefala egenskapernas negativa inverkan på välbefinnandet.

4.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 om ändring av denna artikel vad gäller de särskilda kriterier som aktörerna ska uppfylla när de utformar avelsstrategier för att uppfylla kraven i punkt 3, med hänsyn till vetenskapliga yttranden av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet samt konsekvenserna för samhället, ekonomin och miljön.

Artikel 7

Skyldighet att anmäla avel eller hållande av hundar och katter på anläggningar

Aktörer och fysiska eller juridiska personer som ansvarar för djurhem ska anmäla sin verksamhet till de behöriga myndigheterna och lämna följande information:

a)Aktörens identitet, namn och adress.

b)Anläggningens läge.

c)Typen av anläggning: avelsanläggning, djuraffär eller djurhem.

d)Arterna och raserna, om så är relevant, av de djur som hålls på anläggningen.

e)Det högsta antal djur som kan hållas på anläggningen.

Artikel 8

Skyldighet att informera om ansvarsfullt ägande

1. När aktörer och fysiska eller juridiska personer som ansvarar för djurhem på marknaden släpper ut eller levererar hundar eller katter i syfte att de ska hållas som sällskapsdjur, ska de förse den som förvärvar sällskapsdjuret med den information som är nödvändig för att denne ska kunna säkerställa djurets välbefinnande, inklusive information om ansvarsfullt ägande.

2. När leverans av hundar och katter annonseras via internet ska annonseringen innehålla följande varning, som ska anges med klart synliga bokstäver i fetstil:

”Ett djur är ingen leksak. Att köpa eller adoptera ett djur är ett beslut som påverkar hela ditt liv. Som djurägare är du skyldig att se till att ditt djur får alla sina behov tillgodosedda så att det alltid är vid god hälsa och mår bra.”

Artikel 9

Djurhållares kompetens avseende djurens välbefinnande

1. Djurhållare ska ha följande kompetens avseende de hundar och katter som de hanterar:

a)Förståelse av djurens biologiska beteende och fysiologiska och beteendemässiga behov.

b)Förmåga att känna igen djurens uttryck, inklusive tecken på lidande, och att fastställa lämpliga avhjälpande åtgärder att vidta i sådana fall.

c)Förmåga att tillämpa god praxis i fråga om djurhantering, att använda och underhålla den utrustning som används för de arter som de har hand om och att minimera riskerna för djurens välbefinnande.

d)Kunskap om sina skyldigheter enligt denna förordning.

2.Den kompetens som avses i punkt 1 får skaffas genom utbildning eller yrkeserfarenhet. Utbildningar eller yrkeserfarenheter ska dokumenteras.

3.Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa minimikrav för innehållet i den utbildning eller yrkeserfarenhet som avses i punkt 2. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.

Artikel 10

Besök avseende djurens välbefinnande

1.Aktörer och fysiska eller juridiska personer som ansvarar för djurhem ska

a)säkerställa att en veterinär åtminstone en gång om året besöker de anläggningar som de ansvarar för, i syfte att ge råd till den aktör eller den fysiska eller juridiska person som ansvarar för djurhemmet om åtgärder för att hantera eventuella riskfaktorer för djurens välbefinnande,

b)dokumentera resultaten av det veterinärbesök som avses i led a och uppföljningsåtgärder samt bevara denna dokumentation i åtminstone sex år och göra den tillgänglig för de behöriga myndigheterna på begäran.

2.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera denna artikel genom att fastställa minimikriterier som ska bedömas vid besöken avseende djurens välbefinnande.

Artikel 11

Utfodring och vattning

1.Aktörer och fysiska eller juridiska personer som ansvarar för djurhem ska säkerställa att hundar och katter utfodras i enlighet med kraven i punkt 1 i bilaga I och får, på skriftlig inrådan av en veterinär eller en foderexpert, justera de utfodringsintervaller som anges i punkt 1 i bilaga I.

2.Aktörer och fysiska eller juridiska personer som ansvarar för djurhem ska säkerställa att hundar och katter får tillräckligt med foder och vatten genom att tillhandahålla

a)fri tillgång till dricksvatten,

b)foder i tillräcklig mängd och av tillräcklig kvalitet så att hundarna och katterna får sina fysiologiska behov, näringsbehov och ämnesomsättningsbehov tillgodosedda och blir mätta, genom föda som är anpassad efter hundarnas och katternas ålder, ras, kategori, hur aktiva de är och deras hälsostatus,

c)foder som är fritt från ämnen som kan orsaka lidande,

d)foder på ett sådant sätt att plötsliga förändringar undviks och att ett välfungerande matsmältningssystem säkerställs, särskilt under avvänjning.

3.Aktörer och fysiska eller juridiska personer som ansvarar för djurhem ska säkerställa att utfodrings- och vattningsanordningar konstrueras och installeras på ett sådant sätt att de

a)ger lika tillgång för alla hundar och katter och därigenom minimerar konkurrensen mellan dem och undviker agonistiskt beteende, särskilt om hundarna och katterna inte har fri tillgång till foder,

b)minimerar spill och förhindrar kontaminering av foder och vatten med skadliga ämnen,

c)förhindrar fysiska skador, drunkning eller annan skada på hundarna och katterna,

d)enkelt kan rengöras och desinficeras för att förebygga sjukdomar.

Artikel 12

Inhysning

1.Aktörer ska säkerställa att hundar och katter har inhysning i enlighet med punkt 2 i bilaga I.

2.Aktörer och fysiska eller juridiska personer som ansvarar för djurhem ska säkerställa följande:

a)De anläggningar där djuren hålls och den utrustning som används på dessa anläggningar lämpar sig för de typer av och det antal hundar och katter som hålls på dem och möjliggör nödvändig tillgång till och grundlig inspektion av alla hundar och katter.

b)Alla byggnadskomponenter i anläggningen, inklusive golv, tak och åtskiljande strukturer samt den utrustning som används för hundar och katter, konstrueras och underhålls på ett korrekt sätt och kan enkelt rengöras och desinficeras för att säkerställa att de inte utgör någon risk för djurens välbefinnande.

c)Om djuren hålls på avelsanläggningar eller i djuraffärer hålls luftcirkulationen, dammnivåerna, temperaturen, den relativa luftfuktigheten och gaskoncentrationerna inom gränser som inte är skadliga för hundarna och katterna, och ventilationen är tillräcklig för att undvika överhettning och, vid behov, för att i kombination med uppvärmningssystem avlägsna överskottsfuktighet.

d)Hundarna och katterna har tillräckligt med utrymme för att kunna röra sig obehindrat och uttrycka artspecifikt beteende efter sina behov, med tillräckligt utrymme för berikningsmaterial och berikningsstrukturer, möjlighet för djuren att umgås och dra sig tillbaka, samt rena viloplatser.

e)Hundar och katter som hålls utomhus skyddas från negativa klimatförhållanden, inklusive värmepåfrestning, solbränna och köldskada.

3.Att hålla hundar eller katter i behållare ska vara förbjudet.

Behållare får endast användas för transport och tillfällig isolering av enskilda hundar och katter, förutsatt att påfrestningar på grund av extrema temperaturer undviks.

4.Att hålla hundar endast inomhus ska vara förbjudet. Hundar som hålls inomhus ska ha daglig tillgång till ett utomhusområde där de kan röra på sig och umgås. När hundar hålls i kennlar ska aktörerna dessutom utforma och konstruera individuella avgränsade utrymmen så att hundarna har fri tillgång till ett begränsat utomhusutrymme och ett inomhusutrymme eller en individuell koja.

5.När katter hålls i katterier ska aktörerna utforma och konstruera individuella avgränsade utrymmen så att katterna kan röra sig obehindrat och uttrycka sitt naturliga beteende.

6.Aktörerna ska säkerställa att en termoneutral zon som är lämplig för katter eller hundar bibehålls i de inomhusområden där de hålls.

7.Aktörerna ska säkerställa att hundar och katter alltid har tillgång till naturligt ljus. När så behövs på grund av en medlemsstats klimatförhållanden och geografiska läge ska aktörerna tillhandahålla artificiell belysning.

8.Denna artikel ska tillämpas från och med den [5 år efter den dag då denna förordning träder i kraft].

Artikel 13

Hälsa

1.Aktörer ska säkerställa att åtgärder vidtas för att skydda hundars och katters hälsa i enlighet med punkt 3 i bilaga I.

2.Aktörer och fysiska eller juridiska personer som ansvarar för djurhem ska säkerställa att

a)de hundar och katter som de ansvarar för inspekteras av djurhållare åtminstone en gång om dagen,

b)hundar eller katter som visar tecken på sjukdom, ohälsa, skada eller på annat sätt försämrat välbefinnande vid behov förflyttas utan onödigt dröjsmål till ett separat område, behandlas av en veterinär om så är lämpligt och hålls kvar där tills de är helt återställda, eller avlivas utan onödigt dröjsmål,

c)eutanasi av en hund eller en katt endast utförs av en veterinär,

d)åtgärder, inklusive behandlingar med veterinärmedicinska läkemedel, är vidtagna för att förebygga och bekämpa ekto- och endoparasiter, inklusive förebyggande veterinärbehandlingar som syftar till att förebygga vanliga sjukdomar som hundar eller katter sannolikt kan exponeras för, med vederbörlig hänsyn till den epidemiologiska situationen,

e)berikningsmaterial inte utgör någon risk för skada eller biologisk eller kemisk kontaminering eller någon annan hälsorisk.

3.Aktörer ska säkerställa att

a)tikar och honkatter endast används för avel om de har uppnått den lägsta ålder som anges i punkterna 3.1 och 3.2 i bilaga I, deras skelett har vuxit klart och de är fria från sjukdomar eller fysiska tillstånd som skulle kunna ha negativa effekter för deras dräktighet och välbefinnande,

b)antalet dräktigheter hos tikar och honkatter som resulterar i kullar inte överskrider ett högsta tillåtna intervall,

c)lakterande honkatter inte paras eller insemineras,

d)varje tik som är åtta år eller äldre och varje honkatt som är sex år eller äldre genomgår en fysisk undersökning av en veterinär innan hon används för avel, och att veterinären bekräftar skriftligt att hennes dräktighet inte kommer att utgöra någon risk för hennes välbefinnande, inklusive hennes hälsa,

e)vuxna hundar och katter av honkön som inte längre används för reproduktion, inklusive till följd av bestämmelserna i denna förordning, inte avlivas eller överges. Aktörerna ska fortsätta att säkerställa dessa djurs välbefinnande i enlighet med denna förordning.

Aktören ska bevara den skriftliga bekräftelse som avses i led d i minst tre år efter tikens eller honkattens död.

4.Denna artikel ska tillämpas från och med den [5 år efter den dag då denna förordning träder i kraft].

Artikel 14

Beteendebehov

1.Aktörer och fysiska eller juridiska personer som ansvarar för djurhem ska säkerställa att åtgärder vidtas för att tillgodose katters och hundars beteendebehov i enlighet med punkt 4 i bilaga I.

2.Att hålla hundar och katter i områden som begränsar deras naturliga rörelse ska vara förbjudet, med undantag för i syfte att utföra följande förfaranden eller behandlingar:

a)Fysiska undersökningar, inklusive identifiering av djuren.

b)Märkning av djur för identifieringsändamål.

c)Provtagning och vaccinering.

d)Förfaranden för hygien-, hälso- eller reproduktionsändamål.

e)Medicinsk behandling.

3.Uppbindning på anläggningen i mer än en timme ska vara förbjuden, med undantag för den tid det tar att genomföra en medicinsk behandling.

4.Aktörer och fysiska eller juridiska personer som ansvarar för djurhem ska säkerställa förhållanden som gör det möjligt för djuren att uttrycka sociala oskadliga beteenden och artspecifika beteenden och att ha positiva upplevelser.

5.Aktörer som driver avelsanläggningar ska säkerställa att det finns en lämplig strategi för att socialisera djuren med människor och, om möjligt, med andra djur.

Artikel 15

Smärtsamma metoder

1.Stympning, inklusive öron- och svanskupering, delvis eller fullständig kloamputation och klippning av stämband, ska vara förbjuden, såvida inte denna utförs på grund av en medicinsk indikation med det enda syftet att förbättra hundens och kattens hälsa. I sådana fall får den endast utföras av en veterinär under bedövning och långtidsverkande smärtlindring.

2.Kastrering av hanar och honor ska endast vara tillåten om den utförs av en veterinär under bedövning och långtidsverkande smärtlindring.

3.Det ska vara förbjudet att

a)kontinuerligt binda kroppsdelar,

b)sparka, slå, dra, kasta och klämma djur,

c)utsätta hundar och katter för elektrisk ström,

d)använda munkorg under en längre tid, såvida inte detta krävs av hälso- eller välbefinnandeskäl, i vilket fall användningen ska begränsas till kortast nödvändiga tid,

e)lyfta hundar eller katter i benen, huvudet, svansen eller pälsen.

Artikel 16

Godkännande av avelsanläggningar

1.Från och med den [5 år efter den dag då denna förordning träder i kraft] ska aktörer erhålla godkännande för sin avelsanläggning från den behöriga myndigheten innan de säljer hundar och katter som är födda på anläggningen.

2.Den behöriga myndigheten ska bevilja ett intyg om godkännande för en avelsanläggning förutsatt att det vid en föregående inspektion på plats har bekräftats att anläggningen uppfyller kraven i denna förordning.

3.De behöriga myndigheterna ska föra och offentliggöra en förteckning över godkända avelsanläggningar.

KAPITEL III
IDENTIFIERING OCH REGISTRERING AV HUNDAR OCH KATTER

Artikel 17

Identifiering och registrering av hundar och katter

1.Från och med den [3 år efter den dag då denna förordning träder i kraft] ska alla hundar och katter som hålls på anläggningar för leverans i unionen, inklusive vuxna hundar och katter som hålls på avelsanläggningar, hundar och katter som hålls på djurhem och hundar och katter som levereras av fysiska personer, identifieringsmärkas med en subkutan transponder som innehåller ett mikrochipp, i enlighet med bilaga II. Aktörer som driver anläggningar ska säkerställa att hundar och katter som föds på deras anläggningar identifieringsmärks senast den dag då de levereras i unionen eller senast tre månader efter födseln. Transpondern ska implanteras av en veterinär eller under en veterinärs ansvar.

2.Från och med den [3 år efter den dag då denna förordning träder i kraft] ska hundar och katter som identifierats i enlighet med punkt 1 registreras av veterinären, eller en assistent under veterinärens ansvar, i en nationell databas som avses i artikel 19. Hundar och katter som hålls på avelsanläggningar ska registreras i den för hunden eller katten ansvariga avelsanläggningsägarens namn. Hundar och katter som hålls på djurhem ska registreras i den djurhemsansvariga personens namn. För fysiska personer som avser att leverera en hund eller katt i unionen ska registreringen göras i den personens namn. Eventuella efterföljande ägare till eller ansvariga för hunden eller katten ska säkerställa att överlåtelsen av äganderätten eller ansvaret registreras i den databas som avses i artikel 19.

3.Från och med den [3 år efter den dag då denna förordning träder i kraft] ska leverantören, innan denne levererar en hund eller en katt i unionen, överlämna följande till den som förvärvar djuret:

a)Bevis på identifiering och registrering av djuret i enlighet med punkterna 1 och 2.

b)Följande information om hunden eller katten:

i)Art.

ii)Kön.

iii)Födelsedatum och födelseland.

iv)Ras, om så är relevant.

De som förvärvar djur ska kunna kontrollera äktheten hos identifieringen och registreringen av de levererade djuren via det system som avses i punkt 7.

4.Från och med den [5 år efter den dag då denna förordning träder i kraft] ska leverantörer av onlineplattformar säkerställa att deras onlinegränssnitt är utformat och organiserat på ett sådant sätt att leverantörerna av hundarna och katterna har möjlighet att fullgöra de skyldigheter som anges i punkt 3, i enlighet med artikel 31 i förordning (EU) 2022/2065, och ska på ett synligt sätt informera de som förvärvar djur om möjligheten att kontrollera djurets identifiering och registrering via en länk till det system som avses i punkt 6.

Leverantören av hundarna och katterna ska vara ensamt ansvarig för att den information som ges via onlineplattformens gränssnitt är korrekt. Inget i denna punkt ska tolkas som att det ålägger leverantören av onlineplattformen någon allmän skyldighet avseende övervakning i den mening som avses i artikel 8 i förordning (EU) 2022/2065.

5.Kommissionen ska anta genomförandeakter för att specificera vilken information som leverantörer ska lämna som bevis på identifiering och registrering av djuret i enlighet med punkt 3 a, både i de fall då hundarna och katterna erbjuds via onlineplattformar och på andra sätt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.

6.Från och med den [3 år efter den dag då denna förordning träder i kraft] ska kommissionen säkerställa att det finns ett allmänt tillgängligt och kostnadsfritt system som automatiskt kontrollerar äktheten hos identifiering och registrering av hundar eller katter som levereras, med användning av den databas som avses i artikel 19. Kommissionen får anförtro utvecklingen, underhållet och driften av detta system åt en oberoende enhet. Systemet ska uppfylla följande kriterier:

–Tillförlitlig kontroll av äktheten hos identifieringen och registreringen av hunden eller katten med användning av den nationella databas som avses i artikel 19.

–Efterlevnad av bestämmelserna om dataskydd i förordning (EU) 2018/1725 60 och förordning (EU) 2016/679 61 .

7.Senast den [3 år efter den dag då denna förordning träder i kraft] ska kommissionen anta genomförandeakter för att specificera följande aspekter av det system som avses i punkt 6:

–Systemets huvudfunktioner.

–De tekniska, elektroniska och kryptografiska kraven för systemet.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.

KAPITEL IV
BEHÖRIGA MYNDIGHETER

Artikel 18

Utbildning

Vid tillämpning av artikel 9 ska medlemsstaterna utse den behöriga myndighet som ansvarar för att

a)säkerställa att det finns kurser tillgängliga för djurhållare,

b)godkänna innehållet i de kurser som avses i led a.

Artikel 19

Databaser över hundar och katter

1.Från och med den [3 år efter den dag då denna förordning träder i kraft] ska de behöriga myndigheterna upprätta och underhålla en databas för registrering av hundar och katter som är märkta med mikrochipp.

2.Från och med den [5 år efter den dag då denna förordning träder i kraft] ska medlemsstaterna säkerställa att deras databaser som avses i punkt 1 är driftskompatibla med motsvarande databaser i övriga medlemsstater så att identifieringen av en hund eller en katt kan kontrolleras och spåras i hela unionen.

3.Senast den [den dag då denna förordning börjar tillämpas] ska kommissionen genom genomförandeakter fastställa kraven för de databaser som avses i punkt 1 med avseende på

a)deras innehåll,

b)deras driftskompatibilitet mellan medlemsstaterna,

c)deras funktioner för att lämna de bevis på identifiering och registrering av en hund eller en katt som avses i artikel 17.3 a,

d)det register där medlemsstaterna kommer att anmäla sina databaser, och de parametrar som krävs för att sammankoppla dessa databaser med varandra i enlighet med bestämmelserna i led b,

e)den tillgång som ska ges till det system som avses i artikel 17.6 i syfte att bekräfta äktheten hos identifieringen och registreringen av hundarna och katterna,

f)bestämmelser om dataskydd i enlighet med kraven i förordning (EU) 2018/1725 och förordning (EU) 2016/679.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.

Artikel 20

Insamling av uppgifter om djurs välbefinnande samt rapportering

1.De behöriga myndigheterna ska samla in, analysera och offentliggöra de uppgifter som avses i bilaga III.

2.Senast den 31 augusti vart tredje år från och med den [6 år efter den dag då denna förordning träder i kraft] ska de behöriga myndigheterna sammanställa och till kommissionen överlämna en rapport i maskinläsbart format om de uppgifter som avses i punkt 1, som sammanfattar de uppgifter som samlats in föregående år.

3.Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa harmoniserade metoder för att samla in de uppgifter som avses i punkt 1 och fastställa mallen för den rapport som avses i punkt 2. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.

KAPITEL V
INFÖRSEL AV HUNDAR OCH KATTER TILL UNIONEN

Artikel 21

Införsel av hundar och katter till unionen

1.Från och med den [5 år efter den dag då denna förordning träder i kraft] får hundar och katter endast föras in i unionen för utsläppande på unionsmarknaden om de har hållits i överensstämmelse med något av följande:

a)Kapitel II i denna förordning.

b)Villkor som unionen har erkänt som likvärdiga med villkoren i denna förordning.

c)I tillämpliga fall krav som ingår i ett särskilt avtal mellan unionen och exportlandet.

2.Från och med den [5 år efter den dag då denna förordning träder i kraft] får hundar och katter endast föras in i unionen för utsläppande på marknaden eller leverans om de kommer från ett tredjeland eller territorium och en anläggning som förtecknas i enlighet med artiklarna 126 och 127 i förordning (EU) 2017/625.

3.Från och med den [den dag då denna förordning träder i kraft + 5 år] ska det officiella intyg som åtföljer hundar och katter som förs in i unionen från tredjeländer och territorier innehålla en attestering som styrker efterlevnad av punkt 1 och bekräftar att hundarna och katterna har sitt ursprung i en anläggning som förtecknas i enlighet med punkt 2.

4.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10.1 a i förordning (EU) nr 576/2013 och artikel 74.1 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/692 62 ska hundar och katter som förs in i unionen identifieras med ett mikrochipp i enlighet med vad som anges i artikel 17.1 i den här förordningen och som gör det möjligt att spåra dem.

För hundar eller katter som förs in i unionen och som ännu inte är registrerade i en medlemsstats databas i enlighet med vad som anges i artikel 19.1 gäller att när de anländer till destinationsorten ska ägaren eller den person som ansvarar för djuret säkerställa att de registreras i en av medlemsstaternas databaser inom 48 timmar från ankomsten.

5.Kommissionen ges befogenhet att genom genomförandeakter fastställa ett förfarande för det unionserkännande av likvärdiga villkor som avses i punkt 1 b. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.

KAPITEL VI
FÖRFARANDEBESTÄMMELSER

Artikel 22

Ändring av bilagorna

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 om ändring av bilagorna till denna förordning för att ta hänsyn till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, inklusive eventuella vetenskapliga yttranden från Efsa, och till konsekvenserna för samhället, ekonomin och miljön, vad gäller

a)utfodringsintervall och avvänjningsprocess,

b)temperaturintervall,

c)belysningsparametrar,

d)utformning av kennlar och katterier,

e)utformning av utfodrings- och vattningsutrustning,

f)utrymmeskrav för olika kategorier av hundar och katter,

g)dräktighetsintervall,

h)lägsta ålder för användning av tikar och honkatter för avel,

i)socialisering, berikning och andra åtgärder för att tillgodose hundars och katters beteendebehov,

j)krav för transpondrar som används för att märka hundar och katter,

k)uppgifter som ska samlas in för övervakning och utvärdering av politiken.

Tillägg av krav i bilagorna ska göras på grundval av uppdaterade vetenskapliga eller tekniska rön, särskilt när det gäller de särskilda villkor som krävs för att säkerställa välbefinnandet hos de hundar och katter som omfattas av denna förordning. I tillämpliga fall ska dessa delegerade akter föreskriva tillräckliga övergångsperioder för att de aktörer som påverkas ska kunna anpassa sig till de nya kraven.

Artikel 23

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 6.4, 10.2 och 22 ges till kommissionen tills vidare från och med den [den dag då denna förordning träder i kraft].

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 6.4, 10.2 och 22 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 6.4, 10.2 och 22 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 24

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder som inrättades genom artikel 58.1 i förordning (EG) nr 178/2002. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Om kommittén inte avger något yttrande, får kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

KAPITEL VI
STRIKTARE NATIONELLA ÅTGÄRDER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 25

Striktare nationella åtgärder

1.Denna förordning ska inte hindra medlemsstaterna från att behålla striktare nationella regler som syftar till ett mer omfattande skydd av välbefinnandet hos hundar och katter och som är i kraft när denna förordning träder i kraft, förutsatt att dessa regler inte är oförenliga med denna förordning och inte hindrar den inre marknaden från att fungera som den ska. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om sådana nationella regler före den [den dag då denna förordning börjar tillämpas]. Kommissionen ska uppmärksamma övriga medlemsstater på dessa.

2.Denna förordning ska inte hindra medlemsstaterna från att anta striktare nationella åtgärder som syftar till ett mer omfattande skydd av välbefinnandet hos hundar och katter som hålls på anläggningar inom en medlemsstats territorium i följande frågor som rör djurs välbefinnande:

a)Inhysningsförhållanden.

b)Stympning.

c)Berikning.

d)Urvals- och avelsprogram, inklusive lägsta och högsta ålder för avel.

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om sådana nationella regler innan de antas. Kommissionen ska uppmärksamma övriga medlemsstater på dessa.

3.De åtgärder som avses i punkt 2 ska endast tillåtas förutsatt att de inte är oförenliga med denna förordning och inte hindrar den inre marknaden från att fungera som den ska.

4.Medlemsstaterna får inte förbjuda eller hindra att hundar och katter som hålls i en annan medlemsstat släpps ut på marknaden inom deras territorium med motiveringen att de berörda hundarna och katterna inte har hållits i enlighet med deras striktare nationella regler om djurs välbefinnande.

Artikel 26

Rapportering och utvärdering

1.På grundval av de rapporter som mottagits i enlighet med artikel 20 och ytterligare relevant information ska kommissionen senast den [7 år efter den dag då denna förordning träder i kraft] och därefter vart femte år offentliggöra en övervakningsrapport om välbefinnandet hos hundar och katter som släpps ut på unionsmarknaden.

2.Senast den [15 år efter den dag då denna förordning träder i kraft] ska kommissionen göra en utvärdering av denna förordning, som ska omfatta en bedömning av en möjlig högsta ålder för avel av hundar och katter, och lägga fram en rapport om de viktigaste resultaten för Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.

3.För den rapportering som avses i punkterna 1 och 2 ska medlemsstaterna tillhandahålla kommissionen den information som krävs för att utarbeta dessa rapporter.

Artikel 27

Sanktioner

Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelse av bestämmelserna i denna förordning och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla dessa regler och åtgärder samt utan dröjsmål eventuella ändringar som berör dem.

Artikel 28

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den [2 år efter den dag då denna förordning träder i kraft], om inte annat anges i denna förordning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

Innehåll

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

1.2Berörda politikområden

1.3Förslaget eller initiativet avser

1.4Mål

1.4.1Allmänt/allmänna mål:

1.4.2Specifikt/specifika mål:

1.4.3Verkan eller resultat som förväntas

1.4.4Prestationsindikatorer

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6Förslagets eller initiativets beräknade varaktighet och beräknade inverkan på budgeten

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE INVERKAN PÅ BUDGETEN

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

3.2Förslagets beräknade inverkan på anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.4Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Förslag till förordning om välbefinnande hos hundar och katter samt deras spårbarhet

1.2Berörda politikområden

Rubrik 1: Inre marknaden, innovation och digitalisering

1.3Förslaget eller initiativet avser

X en ny åtgärd

 en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 63

 en förlängning av en befintlig åtgärd

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4Mål

1.4.1Allmänt/allmänna mål:

Förslaget syftar till att skapa en gemensam ram för välbefinnandet hos hundar och katter som hålls på anläggningar och levereras i unionen i syfte att förhindra allvarligt lidande för djuren och otillbörliga affärsmetoder, inbegripet bedrägerier, samt att skydda kunderna.

1.4.2Specifikt/specifika mål:

Specifikt mål nr…

1. Säkerställa gemensamma normer för djurs välbefinnande för avel, hållande och utsläppande på marknaden eller leverans av hundar och katter.

2. Förbättra spårbarheten för hundar och katter som släpps ut på unionsmarknaden eller levereras.

3. Främja kompetens för djurhållare.

4. Förbättra konsumentskyddet.

5. Komplettera befintliga regler för import av hundar och katter.

1.4.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Specifikt mål nr 1

Bättre levnadsvillkor för hundar och katter som hålls på anläggningar.

Specifikt mål nr 2

Minska risken för olaglig handel med hundar och katter.

Specifikt mål nr 3

Bättre behandling av hundar och katter.

Specifikt mål nr 4

Bättre medvetenhet hos kunderna när de köper hundar eller katter.

Specifikt mål nr 5

Minska risken för olaglig import av hundar och katter.

1.4.4Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Specifikt mål nr 1

Antal hundar och katter som registrerats vid godkända avelsanläggningar.

Specifikt mål nr 2

Antal hundar och katter som är registrerade i nationella databaser som är driftskompatibla på EU-nivå.

Specifikt mål nr 3

Antal djurhållare som genomgår nationell utbildning per år.

Specifikt mål nr 4

Antal automatiska kontroller av identifiering och registrering av hundar och katter som levereras via internet.

Specifikt mål nr 5

Antal fall av olaglig handel från tredjeländer som rapporterats i iRASFF.

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Förslaget syftar till att fastställa krav på näring, inhysning och hantering samt mot smärtsamma metoder för hundar och katter som hålls på anläggningar. Genom förslaget införs också striktare villkor för spårbarhet av hundar och katter och striktare regler för import av dessa djur.

Om förordningen antas 2024 skulle den kunna genomföras från och med 2025. Behovet av ekonomiska resurser kommer då att börja gälla från och med den dag då förordningen träder i kraft (slutet av 2024 eller 2025).

Skäl för åtgärder på europeisk nivå (ex ante)

Det finns i dag ingen EU-lagstiftning om hundars och katters välbefinnande, samtidigt som situationen inom medlemsstaterna är mycket varierande och ojämlik, både när det gäller normer för djurs välbefinnande och spårbarhet. I avsaknad av en gemensam ram har medlemsstaternas enskilda åtgärder begränsad effekt och nyckelfrågor kan inte hanteras medan hundar och katter handlas fritt i EU. Eftersom gemensamma regler om spårbarhet saknas underlättas dessutom olaglig handel från tredjeländer.

Förväntat mervärde för unionen (ex post)

I förslaget fastställs gemensamma krav på normer för djurs välbefinnande när det gäller hållande av hundar och katter samt krav på deras spårbarhet. Denna strategi kommer att skapa lika villkor för alla berörda aktörer i EU, även i medlemsstater där det i dag inte finns någon lagstiftning om djurs välbefinnande. Dessutom kommer kunder i EU att skyddas bättre från att köpa hundar och katter som inte är friska och har mentala eller andra problem på grund av tidigare felbehandling.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Förordningen bygger på olika erfarenheter från medlemsstaterna, berörda parter och vetenskaplig information.

Förslaget tar hänsyn till slutsatserna från EU-plattformen för djurskydds frivilliga initiativ om sällskapsdjurs (hundars och katters) hälsa och välbefinnande i handeln, vilka innehåller en rad riktlinjer för ansvarsfull avel av hundar och katter, kommersiella förflyttningar av hundar och katter, socialisering av hundvalpar och kattungar, onlineplattformar för försäljning av hundar och riktlinjer för hundköpare samt rekommendationer till lagstiftning om välbefinnande hos hundar och katter som hålls på anläggningar.

Förslaget bygger dessutom på vetenskapligt och tekniskt stöd från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet om välbefinnandeaspekter i samband med hållande av och hälsa för katter och hundar på kommersiella avelsanläggningar. Efsas rapport innehåller rekommendationer om typen av inhysning och fysisk aktivitet, om inhysningens temperatur och belysning samt om hälsa och mot smärtsamma kirurgiska ingrepp.

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Förordningen ska ingå i livsmedelsdelen av programmet för den inre marknaden och kommer att samverka med den digitala agendan för Europa som främjar digitala lösningar för att tillgodose människors behov av en rättvis och konkurrenskraftig ekonomi.

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Kostnaderna kommer att få stöd från livsmedelsdelen av programmet för den inre marknaden, med tanke på att målen i denna förordning bidrar till ett av programmets huvudmål, dvs. att bidra till EU:s från jord till bord-mål för att förbättra djurens välbefinnande.

1.6Förslagets eller initiativets beräknade varaktighet och beräknade inverkan på budgeten

 Begränsad varaktighet

– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

– inverkan på budgeten från och med YYYY till och med YYYY för åtaganden och från och med YYYY till och med YYYY för betalningar.

 Obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period från 2025–2027

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er) 64

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

– via genomförandeorgan

 Delad förvaltning med medlemsstaterna

 Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– EIB och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten.

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

[…]

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Enligt förslaget ska medlemsstaterna rapportera uppgifter till kommissionen vart tredje år för övervakning och utvärdering.

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

I enlighet med Europeiska kommissionens förvaltningsförklaring genomför GD Hälsa och livsmedelssäkerhet sin verksamhet i enlighet med tillämpliga lagar och förordningar, arbetar på ett öppet och transparent sätt och uppfyller den förväntade höga nivån av yrkesmässiga och etiska normer.

De åtgärder som syftar till att förbättra välbefinnandet för hundar och katter som hålls på anläggningar kommer att genomföras genom direkt förvaltning, med användning av de genomförandemetoder som föreskrivs i budgetförordningen, främst bidrag och upphandling. Direkt förvaltning gör det möjligt att etablera bidragsavtal/kontrakt med bidragsmottagare/entreprenörer som deltar i aktivitet som gagnar unionens politikområden. Kommissionen säkerställer direkt övervakning av resultaten av de finansierade åtgärderna. Betalningsvillkoren för de finansierade åtgärderna kommer att anpassas till riskerna med de finansiella transaktionerna.

För att säkerställa ändamålsenlighet, effektivitet och sparsamhet i kommissionens kontroller kommer kontrollstrategin att inriktas på en balans mellan förhands- och efterhandskontroller och inriktas på tre centrala faser i genomförandet av bidrag/kontrakt, i enlighet med budgetförordningen:

–Val av förslag/anbud som passar förordningens politiska mål.

–Operativa kontroller och övervaknings- och förhandskontroller som omfattar projektgenomförande, offentlig upphandling, förfinansiering, mellanliggande betalningar och slutbetalningar, hantering av garantier.

–Kontroller i efterhand hos stödmottagare/entreprenör kommer också att genomföras på ett urval transaktioner. Vid urvalet av dessa transaktioner kommer man att kombinera riskbedömning och slumpmässigt urval.

Generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet är föremål för administrativa kontroller, vilket inbegriper budgetkontroll, internrevision, årsrapporter från Europeiska revisionsrätten och tjänsten för internrevision, årligt beviljande av ansvarsfrihet för genomförandet av EU:s budget och eventuella utredningar som utförs av Olaf för att säkerställa att de medel som tilldelas används på rätt sätt.

I enlighet med kommissionens ram för intern kontroll 65 har GD Hälsa och livsmedelssäkerhet utarbetat en strategi för intern kontroll med fokus på ekonomisk förvaltning och dess efterlevnad av budgetförordningen, särskilt när det gäller de fem kontrollmålen 66 och huvudprinciperna om kostnadseffektiva och ändamålsenliga kontroller och bedrägeribekämpningsåtgärder. Strategin är ett dokument under utveckling som uppdateras regelbundet och antas av GD Hälsa och livsmedelssäkerhets styrelse.

Direktören med ansvar för riskhantering och intern kontroll vid GD Hälsa och livsmedelssäkerhet ansvarar för att samordna utarbetandet, uppdateringen och kommunikationen av kontrollstrategin till all berörd personal. I detta syfte inleder direktören varje år en årlig bedömning av det interna kontrollsystemet som ingår i GD Hälsa och livsmedelssäkerhets årliga verksamhetsrapport.

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Riskhanteringen är helt integrerad i GD Hälsa och livsmedelssäkerhets planerings- och kontrollcykel. De viktigaste riskerna identifieras i den årliga riskbedömningen. Fokus ligger på den kvarstående riskexponeringen med beaktande av alla åtgärder som redan vidtagits för att minska risken. Arbetet avslutas med diskussioner på högsta ledningsnivå under generaldirektörens ledning. De så kallade ”kritiska riskerna” rapporteras till kommissionsledamoten tillsammans med en handlingsplan för att minska dem till en godtagbar nivå. För att övervaka genomförandet av handlingsplanerna utarbetas och överlämnas varje år en lägesrapport till kommissionsledamoten i samband med halvtidsrapporten.

GD Hälsa och livsmedelssäkerhet har integrerat riskhantering i sina budgetgenomförandeprocesser. Potentiella risker, frågor eller problem identifieras i varje steg i den ekonomiska förvaltningsprocessen.

Genomförandet av den nya förordningen är inriktat på tilldelning av offentliga upphandlingskontrakt samt ett antal bidrag till särskilda verksamheter och organisationer.

De offentliga upphandlingskontrakten kommer huvudsakligen att ingås på områden som produktutveckling (såsom samråd med berörda parter) och främjande verksamhet (för att stödja införandet).

Bidrag kommer huvudsakligen att beviljas för stödverksamhet till kommissionen i fråga om produktutveckling.

De största riskerna är följande:

• Risk för att förordningens mål inte uppnås fullt ut på grund av otillräckligt utnyttjande eller otillräcklig kvalitet/förseningar i genomförandet av de utvalda projekten eller kontrakten.

• Risk för ineffektiv eller icke-ekonomisk användning av tilldelade medel, både för bidrag (komplicerade finansieringsregler) och för upphandling (ett begränsat antal ekonomiska leverantörer med den specialistkunskap som krävs medför otillräckliga möjligheter att jämföra priserbjudanden inom vissa sektorer).

• Risk för att kommissionens rykte skadas om bedrägeri eller kriminell verksamhet upptäcks; att tredje parter har ett internt kontrollsystem ger bara en partiell garanti på grund av det tämligen stora antalet heterogena entreprenörer och stödmottagare som alla har ett eget kontrollsystem.

Kommissionen har infört interna förfaranden som ska täcka de risker som identifieras ovan. De interna förfarandena är i full överensstämmelse med budgetförordningen och inkluderar åtgärder för bedrägeribekämpning och kostnads-/nyttoöverväganden. Inom denna ram fortsätter kommissionen att utforska möjligheterna att förbättra förvaltningen och uppnå effektivitetsvinster. Kontrollsystemets viktigaste egenskaper är följande:

Kontroller före och under genomförandet av projekten:

• Ett lämpligt projektförvaltningssystem kommer att införas som är inriktat på projektens och kontraktens bidrag till målen, säkerställer ett systematiskt deltagande av alla aktörer, inrättar en regelbunden projektförvaltningsrapportering som kompletteras med besök på plats från fall till fall, inbegripet riskrapporter till den högsta ledningen, samt bevarar lämplig budgetflexibilitet.

• Mallar för bidragsavtal och tjänstekontrakt som används har utarbetats av kommissionen. De erbjuder en rad kontrollbestämmelser såsom revisionsintyg, finansiella garantier, revisioner på plats och inspektioner utförda av Olaf. Reglerna om bidragsberättigande kostnader kommer att förenklas, t.ex. genom användning av enhetskostnader, klumpsummor, bidrag som inte är kopplade till kostnader och andra möjligheter som erbjuds genom budgetförordningen. Detta kommer att minska kostnaderna för kontroller och sätta fokus på verifieringar och kontroller inom högriskområden.

• All personal åtar sig att följa en kodex för god förvaltningssed. Personal som deltar i urvalsprocessen eller i förvaltningen av bidragsöverenskommelserna eller kontrakten undertecknar dessutom en försäkran om att inga intressekonflikter föreligger. Personalen får regelbunden fortbildning och använder nätverk för utbyte av bästa praxis.

• Det tekniska genomförandet av projekten följs upp med jämna mellanrum med hjälp av lägesrapporter som lämnas in av uppdragstagare och bidragsmottagare. Dessutom kommer möten med uppdragstagare/bidragsmottagare och besök på plats att anordnas från fall till fall.

Kontroller vid projektets slut: Efterhandsrevisioner utförs av ett urval transaktioner för att på plats kontrollera om ersättningsanspråk är stödberättigande. Syftet med dessa kontroller är att förebygga, spåra och korrigera väsentliga felaktigheter som rör de ekonomiska transaktionernas laglighet och korrekthet. Med syfte att uppnå en hög kontrolleffekt görs urvalet av bidragsmottagare som ska kontrolleras genom att ett riskbaserat urval kombineras med ett stickprov, och operativa aspekter uppmärksammas när så är möjligt vid revisionen på plats.

Inom kommissionens och GD Hälsa och livsmedelssäkerhets strategier för intern kontroll beaktas de viktigaste kostnadsdrivande faktorerna samt de insatser som redan gjorts under flera år för att minska kostnaderna för kontrollen, utan att äventyra kontrollernas effektivitet. De befintliga kontrollsystemen visade sig kunna förebygga och/eller upptäcka fel och/eller oriktigheter, och i förekommande fall korrigera dessa.

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

Enligt artikel 325 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska EU och medlemsstaterna bekämpa bedrägerier och all annan olaglig verksamhet som kan påverka EU:s ekonomiska intressen. Enligt artikel 317 i EUF-fördraget och artikel 36 i budgetförordningen 67 ska kommissionen genomföra EU:s budget i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning och tillämpa en effektiv och ändamålsenlig intern kontroll 68 , vilket inbegriper att förebygga, upptäcka, korrigera och följa upp bedrägerier och oriktigheter.

När det gäller direkt förvaltning ska kommissionen säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda belopp samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och ekonomiska sanktioner. I detta syfte antog kommissionen en strategi för bedrägeribekämpning, som senast uppdaterades i april 2019 (COM(2019) 196), med den reviderade handlingsplanen från juli 2023 (COM(2023) 405). Generaldirektoraten och genomförandeorganen har utarbetat och genomfört sina egna strategier för bedrägeribekämpning på grundval av den metod som Olaf tillhandahåller. I allmänhet uppdateras dessa vart tredje år och deras genomförande övervakas och rapporteras regelbundet till ledningen. GD Hälsa och livsmedelssäkerhet har utarbetat och genomfört sin egen strategi för bedrägeribekämpning sedan 2013, på grundval av den metod som Olaf tillhandahåller. Den uppdateras vart tredje år. Den senaste bedrägeribekämpningsstrategin för GD Hälsa och livsmedelssäkerhet, som omfattar åren 2021–2024, antogs av styrelsen den 8 november 2021 efter en inbördes utvärdering som anordnades av Olaf. Genomförandet övervakas och rapporteras till ledningen två gånger om året.

När det gäller budgetgenomförandet inom ramen för direkt förvaltning genomför kommissionen även en rad åtgärder:

– Beslut, avtal och kontrakt som följer av genomförandet av förordningen kommer uttryckligen att ge kommissionen, inklusive Olaf, och revisionsrätten rätt att utföra revisioner, kontroller på plats och inspektioner och att återkräva felaktigt utbetalda belopp och i förekommande fall ålägga administrativa sanktioner.

– I samband med utvärderingen av anbud eller förslag kommer det att kontrolleras att sökande och anbudsgivare inte omfattas av de uteslutningskriterier som meddelats. Kontrollen sker på basis av deklarationer och systemet för tidig upptäckt och uteslutning.

– Reglerna för bidragsberättigande kostnader kommer att förenklas i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen.

– All personal som sysslar med avtalsförvaltning samt revisorer och kontrollanter som kontrollerar stödmottagarnas deklarationer på plats ska få regelbunden utbildning och ökad medvetenhet i frågor som rör bedrägeri och oriktigheter.

Den delegerade utanordnarens process för att bygga upp garantier bygger på de befintliga kontrollsystemens kapacitet att upptäcka betydande och/eller upprepade brister. Kontrollsystemen består av olika delar: övervakning och kontroll av insatser, förhandskontroller, efterhandskontroller och revisioner av tjänsten för internrevision och Europeiska revisionsrätten, samt hälso- och livsmedelsrevisioner som utförs av GD Hälsa och livsmedelssäkerhet i EU:s medlemsstater och tredjeländer. Alla berörda aktörer spelar en viktig roll för att förebygga och upptäcka bedrägerier.

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE INVERKAN PÅ BUDGETEN

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

·Befintliga budgetposter

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Budgetpost

Typ av
utgifter

Bidrag

Nummer

Diff./Icke-diff 69 .

från Eftaländer 70

från kandidatländer 71

från tredjeländer

enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen

03.02.06 – Bidra till en hög nivå av hälsoskydd och välbefinnande för människor, djur och växter

Diff.

Inget

3.2Förslagets beräknade inverkan på anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

Inre marknaden, innovation och digitalisering

GD: Hälsa och livsmedelssäkerhet 72			År	År	År	TOTALT
			2025	2026	2027 och följande
 Driftsanslag			-	-	-	-
03.02.06 Bidra till en hög nivå av hälsoskydd och välbefinnande för människor, djur och växter	Åtaganden	(1a)	0,500	0,500	0,500	1,500
	Betalningar	(1b)	0,200	0,400	0,900	1,500
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program			-	-	-	-

Budgetpost	-	3	-	-	-	-
TOTALA anslag	Åtaganden	=1a+3	0,500	0,500	0,500	1,500
för GD Hälsa och livsmedelssäkerhet	Betalningar	=1b+3	0,200	0,400	0,900	1,500

TOTALA driftsanslag	Åtaganden	(4)	0,500	0,500	0,500	1,500
	Betalningar	(5)	0,200	0,400	0,900	1,500
TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program		(6)	-	-	-	-
TOTALA anslag	Åtaganden	=4+6	0,500	0,500	0,500	1,500
inom ramen för RUBRIK 1
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	=5+6	0,200	0,400	0,900	1,500

□ TOTALA driftsanslag (alla driftsposter)	Åtaganden	(4)	-	-	-	-
	Betalningar	(5)	-	-	-	-
TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program (alla driftsposter)		(6)	-	-	-	-
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–6 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp)	Åtaganden	=4+6	0,500	0,500	0,500	1,500
	Betalningar	=5+6	0,500	0,400	0,900	1,500

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

”Administrativa utgifter”

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga 5 till kommissionens beslut om interna bestämmelser för genomförandet av kommissionens avsnitt av Europeiska unionens allmänna budget), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	-	-	År	År	År	TOTALT
			2025	2026	2027 och följande
GD: <Hälsa och livsmedelssäkerhet.>	-
 Personalresurser			0,440	0,449	0,458	1,346
 Övriga administrativa utgifter			0,054	0,054	0,054	0,162
TOTALT GD <Hälsa och livsmedelssäkerhet.>	0,494		0,494	0,503	0,512	1,508

TOTALA anslag	(summa åtaganden = summa betalningar)	-	0,494	0,503	0,512	1,508
inom ramen för RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
			År	År	År	TOTALT
			2025	2026	2027 och följande
TOTALA anslag	Åtaganden		0,994	1,003	1,012	3,008
för RUBRIKERNA 1–7
i den fleråriga budgetramen	Betalningar		0,694	0,903	1,412	3,008

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag

Åtaganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Ange mål och output			År		År		År		TOTALT
			2025		2026		2027 och följande

	Typ[1]	Genomsnittliga kostnader	Antal	Kostn.	Antal	Kostn.	Antal	Kostn.	Totalt antal	Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 2. Förbättra spårbarheten för hundar och katter som släpps ut på unionsmarknaden eller levereras
- Output	Utveckling och inledande drift av systemet för kontroll av äktheten hos denna identifiering och registrering för annonser via onlineplattformar och säkerställande av driftskompatibilitet mellan nationella databaser		-	0,500	-	0,500	-	0,500	-	1,500
Delsumma för specifikt mål nr 2			-	0,500	-	0,500	-	0,500	-	1,500
TOTALT			-	0,500	-	0,500	-	0,500	-	1,500

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	År	År	År	TOTALT
	2025	2026	2027 och följande

RUBRIK 7		-	-	-
i den fleråriga budgetramen
Personalresurser	0,440	0,449	0,458	1,346
Övriga administrativa utgifter	0,054	0,054	0,054	0,162
Delsumma för RUBRIK 7	0,494	0,503	0,512	1,508
i den fleråriga budgetramen

Utanför RUBRIK 7[2]	-	-	-	-
i den fleråriga budgetramen

Personalresurser	-	-	-	-
Övriga utgifter	-	-	-	-
av administrativ karaktär
Delsumma	-	-	-	-
utanför RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen

TOTALT	0,494	0,503	0,512	1,508

Personalbehov och andra utgifter av administrativ natur ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, samt vid behov ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.1.Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

		År 2024	År 2025	År 2026	År 2027 och följande
20 01 02 01 (Kommissionens huvudkontor och representationskontor)			2	2	2
20 01 02 03 (Delegationer)
01 01 01 01 (Indirekta forskningsåtgärder)
01 01 01 11 (Direkta forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka)
20 02 01 (Kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)			1	1	1
20 02 03 (Kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)
XX 01 xx yy zz 10	- vid huvudkontoret
	- vid delegationer
01 01 01 02 (Kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (Kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka)
TOTALT			3	3	3

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, samt vid behov ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	AD kommer att utföra alla uppgifter som rör relationerna till medlemsstaterna och berörda parter samt utarbetande av lagstiftning.
Extern personal	CA kommer att utföra uppgifter som kräver särskild expertis inom digital verksamhet.

3.2.4Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

Förslaget/initiativet

– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Driftskostnaderna på 1,5 miljoner euro under budgetpost 03.0206 för åren 2025–2027 kommer att täckas av interna omplaceringar inom budgetposten.

– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

Beskriv vad som krävs, ange berörda rubriker och budgetposter, motsvarande belopp och de instrument som är föreslagna för användning.

– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

Beskriv vad som krävs, ange berörda rubriker och budgetposter samt motsvarande belopp.

3.2.5Bidrag från tredje part

Förslaget/initiativet

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	År n 73	År n+1	År n+2	År n+3	För in så många år som behövs för att redovisa under hur lång tid resursanvändningen påverkas (jfr punkt 1.6)	Totalt
Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

–inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter 

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Inkomstposter i den årliga budgeten:	Belopp som förts in för det innevarande budgetåret	Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna 74
		År n	År n+1	År n+2	År n+3	För in så många år som behövs för att redovisa under hur lång tid resursanvändningen påverkas (jfr punkt 1.6)
Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.

[…]

Övriga anmärkningar (t.ex. den metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

[…]

(1) Europeiska kommissionen, särskild Eurobarometer 533 Attitudes of Europeans towards Animal Welfare, fältarbete: mars 2023.

(2) FEDIAF:s årsrapport 2023: https://europeanpetfood.org/about/annual-report/.

(3) Den årliga efterfrågan på enbart hundar i hela EU kan överstiga 8 miljoner djur per år.

(4) I kampen mot handel med fauna (inbegripet olaglig handel med katter och hundar) har Europeiska kommissionen ett nära samarbete med Europol, bland annat inom ramen för Empact, Europeiska sektorsövergripande plattformen mot brottshot, som är en inkörsport för genomförandet och understöds av 2021 års meddelande om EU:s strategi för organiserad brottslighet och annan relevant EU-politik samt relevanta EU-strategier och EU-handlingsplaner.

(5) Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet, Illegal trade of cats & dogs, EU enforcement action, 2023, doi:10.2875/236344.

(6) Europaparlamentets resolution av den 12 februari 2020 om att skydda EU:s inre marknad och konsumenternas rättigheter mot de negativa följderna av olaglig handel med sällskapsdjur ( 2019/2814(RSP) ).

(7) Rådets slutsatser om hundars och katters välbefinnande, 29 november 2010: https://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/agricult/118076.pdf .

(8) Study on the welfare of dogs and cats involved in commercial practices, Europeiska kommissionen, 2015: https://food.ec.europa.eu/system/files/2016-10/aw_eu-strategy_study_dogs-cats-commercial-practices_en.pdf .

(9) Riskerna för djurens välbefinnande kan vara många: stympning, inavel, oåterkalleliga beteendeproblem, misshandel, felaktig behandling, parasiter eller bakterie- och virusinfektioner, fysisk exploatering, genetiska defekter, konformationsrelaterade sjukdomar.

(10) DK, DE, LT, SE, BG, LV, CY, BE, CZ, LU, IE, PT, FI, NL, SK, EE, MT, SI, ES, HR.

(11) Möte i rådet (jordbruk och fiske) den 21 februari 2022.

(12) Europeiska unionens råd, den europeiska konventionen om skydd av sällskapsdjur, CETS 125 - European Convention for the Protection of Pet Animals (coe.int) .

(13) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål (EUT L 276, 20.10.2010, s. 33).

(14) Rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97 (EUT L 3, 5.1.2005, s. 1).

(15) Kommissionen har antagit ett förslag om att se över och komplettera dessa regler om djurs välbefinnande, särskilt hundars och katters, under transport.

(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (EUT L 84, 31.3.2016, s. 1).

(17) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013 av den 12 juni 2013 om förflyttning av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte och om upphävande av förordning (EG) nr 998/2003 (EUT L 178, 28.6.2013, s. 1).

(18) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 av den 19 oktober 2022 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG (EUT L 277, 27.10.2022, s. 1).

(19) IBF International Consulting, VetEffecT, Wageningen University & Research Centre (WUR), Istituto Zooprofilattico Sperimentale dell’Abruzzo e del Molise ”G. Caporale” (IZSAM), Study on the welfare of dogs and cats involved in commercial practices, 2015, s. 6 ( https://food.ec.europa.eu/system/files_ro?file=2016-10/aw_eu-strategy_study_dogs-cats-commercial-practices_en.pdf ).

(20) Magnus, J., A Starter Guide to Understanding and Working with Animal Shelters for Animal Sanctuaries , Open Sanctuary, hämtad i november 2023.

(21) Regeringen i Flandern, djurskyddsdepartementet, Opgevangen dieren in Vlaamse dierenasielen 2021, 2021, Cijfers opgevangen dieren asielen 2021 - website.xlsx (vlaanderen.be) .

(22) Fatjó, J. et al, ”Epidemiology of Dog and Cat Abandonment in Spain (2008–2013)”, Animals, vol. 5:2, MDPI [426–441 s.] ( https://doi.org/10.3390%2Fani5020364 ).

(23) Enligt djurhälsolagen är det endast djurhem som flyttar djur till andra medlemsstater och uppsamlingsplatser som omfattas av ett krav på godkännande.

(24) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013 av den 12 juni 2013 om förflyttning av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte (EUT L 178, 28.6.2013, s. 1).

(25) https://food.ec.europa.eu/animals/animal-welfare/eu-platform-animal-welfare/platform-conclusions_sv#pets.

(26) Efsa (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet), 2023, ”Scientific and technical assistance on welfare aspects related to housing and health of cats and dogs in commercial breeding establishments”, EFSA Journal, vol. 21:9 [1–105 s.] (https://doi.org/10.2903/j.efsa.2023.8213).

(27) https://food.ec.europa.eu/system/files/2023-07/aw_platform_plat-conc_recom_dog-cat_sales.pdf .

(28) https://food.ec.europa.eu/system/files/2023-07/aw_platform_plat-conc_recom_dog-cat_breeding.pdf .

(29) Samråd med företrädare för uppfödare av renrasiga djur, föreningar och icke-statliga organisationer för att skydda djurens välbefinnande.

(30) IBF international Consulting, Study on the Welfare of Dogs and Cats involved in Commercial Practices, slutrapport, SANCO, EU COM, 2015.

(31) Samråd med berörda parter.

(32) Samråd med berörda parter med företrädare för uppfödare av renrasiga hundar/katter.

(33) Van der Leij, W. J. L. et al, ”Quantification of a shelter cat population: trends in intake, length of stay and outcome data of cats in seven Dutch shelters between 2006 and 2021”, PLOS ONE , vol. 18:5, PLOS ONE, 2023 (https://doi.org/10.1371/journal.pone.0285938).

(34) Veto Tierschutz, Wo wir helfen, hämtad i november 2023.

(35) Veto Tierschutz, Wo wir helfen, hämtad i november 2023.

(36) McCobb, E. och Dowling-Guyer, S., ”Welfare assessments for long-term housing in animal shelters”, Veterinary record , vol. 178:1 [17–18 s.] (https://doi.org/10.1136/vr.h6936) .

(37) Frivilligt initiativ om sällskapsdjurs (hundars och katters) hälsa och välbefinnande i handeln, Welfare in Pet Trade, Responsible dog breeding guidelines, DOC/2020/11972 Rev1, 2020.

(38) Frivilligt initiativ om sällskapsdjurs (hundars och katters) hälsa och välbefinnande i handeln, Welfare in Pet Trade, Responsible cat breeding guidelines, DOC/2020/11982 Rev1, 2020.

(39) EU Dog & Cat Alliance, The welfare of dogs and cats involved in commercial practices: a review of the legislation across EU countries; EU Dog and Cat Alliance, National Legislation – EU Dog & Cat Alliance (dogandcatwelfare.eu) .

(40) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (EUT L 84, 31.3.2016, s. 1).

(41) EU Dog and Cat Alliance, National Legislation – EU Dog & Cat Alliance (dogandcatwelfare.eu) .

(42) Eurogroup for Animals, The illegal pet trade: game over, 2020, kapitel 3.

(43) EU Dog and Cat Alliance, National legislation .

(44) Se till exempel Fédération Internationale Féline, FIFe Breeding & Registration Rules, 2023 eller Fédération Cynologique Internationale, International Breeding Rules of the FCI.

(45) Baserat på kostnadsjämförelser mellan olika medlemsstater och Europetnet, Microchipping.

(46) EU Dog and Cat Alliance, National legislation .

(47) Europetnet, Member organizations .

(48) Uppskattning på grundval av EU Dog & Cat Alliance och Blue Cross, Online pet sales in the EU What’s the cost?

(49) EU Dog and Cat Alliance och Blue Cross, Online pet sales in the EU What’s the cost?

(50) EU Dog and Cat Alliance, National legislation .

(51) Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet, Illegal trade of cats & dogs, EU enforcement action, 2023, doi:10.2875/236344.

(52) EUT C , , s. .

(53) EUT C , , s. .

(54) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (EUT L 84, 31.3.2016, s. 1).

(55) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål (EUT L 276, 20.10.2010, s. 33).

(56) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (EUT L 95, 7.4.2017, s. 1).

(57) Efsa (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet), Candiani, D., Drewe, J., Forkman, B., Herskin, M. S., Van Soom, A., Aboagye, G., Ashe, S., Mountricha, M., Van der Stede Y., Fabris, C., 2023, ”Scientific and technical assistance on welfare aspects related to housing and health of cats and dogs in commercial breeding establishments”, EFSA Journal, vol. 21:9 [1–105 s.] (https://doi.org/10.2903/j.efsa.2023.8213).

(58) Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).

(59)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(60) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(61) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(62) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/692 av den 30 januari 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser för införsel till unionen samt förflyttning och hantering efter införsel av sändningar av vissa djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung (EUT L 174, 3.6.2020, s. 379).

(63) I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(64) Närmare förklaringar av de olika genomförandemetoderna med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på webbplatsen Budgpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget-implementation/Pages/implementation-methods.aspx

(65) C(2017) 2373 av den 19 april 2017.

(66) Enligt Coso-modellen som antagits av kommissionens ram för internkontroll i dess senaste version: C(2017) 2373 av den 19 april 2017, meddelande till kommissionen om översynen av ramen för intern kontroll (C(2017) 2373, 19.4.2017) som ersätter de normer för internkontroll som fastställs i SEC(2001) 2037 och reviderades genom SEC(2007) 1341.

(67) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(68) Meddelande till kommissionen om översynen av ramen för intern kontroll, C(2017) 2373, antaget den 19 april 2017 (princip 8, egenskap 8.2).

(69) Diff. = differentierade anslag / Icke-diff. = icke-differentierade anslag.

(70) Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(71) Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

(72) Årliga underhållskostnader på 300 000 euro ingår inte eftersom de är tillämpliga från och med 2028 och omfattas av nästa fleråriga budgetram.

(73) Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.

(74) Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) anges nettobeloppen, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

Levande vikt	Yta per djur	För varje ytterligare vuxet djur eller för tikar och honkatter med kullar	Minsta höjd (för utrymmen med tak)
Hundar som väger högst 10 kg samt katter	4 m2	+ 2 m2	1,80 m
Hundar som väger över 10 kg men under 20 kg	6 m2	+ 3 m2
Hundar som väger över 20 kg men under 30 kg	8 m2	+ 4 m2
Hundar som väger över 30 kg	10 m2	+5 m2