EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Strasbourg den 17.1.2023

COM(2023) 32 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Utnyttja talangen i Europas regioner

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Utnyttja talangen i Europas regioner

1.Inledning

Akuta demografiska förändringar sker i våra samhällen och ekonomier 1 . Överlag åldras EU:s befolkning och födelsetalen har minskat stadigt sedan 1960-talet. Flera regioner i EU har problem med massiv utflyttning av ungdomar och kvalificerad arbetskraft 2 .

Kombinationen av dessa demografiska trender innebär att befolkningen i arbetsför ålder krymper 3 . Efter en minskning med 3,5 miljoner personer under perioden 2015–2020 uppskattas EU:s arbetsföra befolkning minska ytterligare under de kommande åren och årtiondena, med en förlust på ytterligare 35 miljoner personer till 2050.

De flesta medlemsstater påverkas, men vissa regioner är mer akut drabbade än andra. Utöver att behöva hantera störningarna orsakade av covid-19-pandemin, drabbas många redan missgynnade regioner av ytterligare ett slag när den bästa och mest kompetenta arbetskraften lämnar regionen för att söka lyckan på andra håll – samtidigt som regionen har svårt att locka till sig ny arbetskraft utifrån.

Om inte denna process hanteras på ett bra sätt kommer nya och växande territoriella skillnader att uppstå, i takt med att befolkningen åldras och regionerna hamnar på efterkälken när det gäller antalet arbetstagare och deras kompetens. Förändringarna i EU:s demografiska landskap kommer att försvaga EU:s resiliens och konkurrens i stort, och äventyra sammanhållningen. Detta sker i ett sammanhang med hård global kapplöpning om talanger och mot bakgrund av andra strukturella omställningar, t.ex. omställningen till en klimatneutral och resilient ekonomi och tekniska förändringar som även kan förvärra skillnaderna mellan regioner.

En krympande arbetskraft är därför på samma gång ett demografiskt, ekonomiskt och socialt fenomen. I en del regioner förvärras de utmaningar som detta ger upphov till av en låg och stagnerande andel personer med högskoleutbildning. Därmed minskar regionernas förmåga att hantera de ekonomiska konsekvenserna av en krympande arbetskraft. Problemen påverkar särskilt landsbygdsområden, men perifera yttersta randområden 4 och områden som genomgår industriell omvandling påverkas också av avfolkning och utflyttning till mer välmående områden, särskilt bland unga och kvalificerade arbetstagare, samt av svårigheter med att främja, behålla och locka till sig talanger.

Detta meddelande inriktas på regioner som står inför ett antal sammanhängande utmaningar: en kraftig minskning av den arbetsföra befolkningen i kombination med en låg och stagnerande andel personer med högskoleutbildning, samt regioner som upplever betydande utflyttning av unga människor.

Dessa regioner riskerar att hamna i en kompetensutvecklingsfälla. En åldrande och krympande befolkning i arbetsför ålder och brist på ekonomisk dynamik leder till ett minskat antal högutbildade och yngre arbetstagare. Dessa regioner står dessutom inför betydande socioekonomiska problem, såsom bristande möjligheter till ekonomisk diversifiering, alltför stor förlitan på sektorer på tillbakagång och låg innovationskapacitet. Detta är nära förknippat med underpresterande arbetsmarknader, färre deltagare i vuxenutbildning, sämre sociala utfall och en mer begränsad tillgång till grundläggande tjänster 5 . Denna kombination av utmaningar begränsar regionernas förmåga att bygga upp hållbara, konkurrenskraftiga och kunskapsbaserade ekonomier.

Ökade territoriella skillnader, orsakade av dessa kompetensutvecklingsfällor, kan leda till att alltfler människor och grupper känner att de hamnar på efterkälken. Det kan i sin tur underblåsa de rådande trenderna när det gäller politiskt missnöje 6 . Det skulle minska förtroendet för våra demokratiska värden och minska det offentliga stödet till reformer, även reformer som rör den gröna och digitala omställningen.

För att kompetensutvecklingsfällorna inte ska bli ett växande problem, är det absolut nödvändigt att främja både efterfrågan på talanger, särskilt genom att stimulera mer dynamiska och diversifierade ekonomiska möjligheter, och tillgången till talanger. Detta kräver en uppsättning investeringar och reformer, som bland annat stöds av den nya generationens sammanhållningspolitiska program och återhämtnings- och resiliensplanerna. Det politiska svaret bör inbegripa en omfattande uppsättning åtgärder, som utarbetas och genomförs via platsbaserade strategier, som anpassas till lokala omständigheter, styrs av sammanhållningspolitiken och kompletteras av sektorsstrategier. De berörda regionerna bör också förbättra företagsklimatet och livskvaliteten, så att det blir mer attraktivt att leva och arbeta där. Detta kan bidra till att bevara och attrahera den talang som krävs för deras ekonomiska utveckling, som blir alltmer beroende av kunskap och innovation och därmed av högutbildade människor. Samtidigt kommer den europeiska planeringsterminen att spela en aktiv roll genom att främja nödvändiga reformer, särskilt på arbetsmarknaden eller i utbildningssystemet, för att stimulera utvecklingen av talanger.

Detta meddelande är det första viktiga resultatet av Europaåret för kompetens som föreslagits av kommissionen, och syftar till att ytterligare främja omskolning och kompetenshöjning och säkerställa att ingen lämnas utanför i den dubbla, dvs. den gröna och digitala, omställningen och den ekonomiska återhämtningen. Den territoriella dimensionen kommer att vara avgörande i denna strävan, eftersom missgynnade och avlägsna regioner, även de yttersta randområdena, står inför mer akuta utmaningar.

I detta meddelande beskrivs riktade åtgärder för att främja, behålla och locka till sig talang i syfte att omvandla alla regioner till dynamiska talangdrivna platser. Sådana åtgärder kräver först och främst mobilisering på nationell och regional nivå genom att regionerna tar vara på viktiga tillgångar såsom små och medelstora städer, universitet och yrkesutbildningsinstitutioner, vuxenutbildningsleverantörer och forskningsanläggningar, liksom företag och små affärskluster som kan säkerställa långsiktig regional utveckling. Dessa mål är också kopplade till Agenda 2030 för hållbar utveckling.

De mål som föreslås i detta meddelande kommer att underbyggas av en särskild EU-mekanism som kommer att stödja utformningen och genomförandet av riktade regionala och territoriella strategier baserade på regionernas specifika situation och tillgångar, och på ett ambitiöst genomförande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter samt den långsiktiga visionen för EU:s landsbygdsområden, tillsammans med riktad användning av befintliga EU-fonder för att anpassa dem till de demografiska trender som råder i EU.

2.Många regioner i EU är dåligt rustade för att främja de talanger som krävs för deras utveckling

2.1.Många regioner i EU har problem med en allt snabbare minskning av befolkningen i arbetsför ålder och släpar efter när det gäller att utveckla, locka till sig och/eller behålla kvalificerad arbetskraft

Minskningen av den arbetsföra befolkningen är ett allmänt problem. Över hälften av EU:s befolkning lever i regioner med sådana minskningar, men i vissa regioner förvärras situationen av ytterligare strukturella utmaningar. I en del regioner är andelen personer med högskoleutbildning betydligt lägre än EU-genomsnittet, och även sannolikheten unga vuxna (i åldern 20–24 år) deltar i högre utbildning är jämförelsevis lägre. På EU-nivå ökar andelen personer med högskoleutbildning i åldersgruppen 25–64 eftersom yngre åldersgrupper är mer utbildade än äldre åldersgrupper. Denna andel ökade dock långsammare i dessa regioner, en trend som förväntas fortsätta. Med en minskande eller stagnerad andel personer med högskoleutbildning kommer dessa regioner inte att kunna kompensera för den minskande arbetskraften med högkvalificerade arbetstagare. Om detta problem inte åtgärdas kommer det att öka klyftan med mer dynamiska EU-regioner när det gäller talang och ekonomi.

Regioner som har hamnat i kompetensutvecklingsfällan har även en högre andel unga med högst grundskoleutbildning. Andelen unga som varken arbetar eller studerar är betydligt högre i dessa regioner (19 % jämfört med EU-genomsnittet på 13 %). Alltför många unga i dessa regioner slutför inte sin gymnasieutbildning och har därför låg anställbarhet.

Vuxnas deltagande i lärande är betydligt lägre i regioner som har hamnat i kompetensutvecklingsfällan (5,6 % jämfört med EU-genomsnittet på 10 %): färre personer uppdaterar sin kompetens eller förvärvar nya kompetenser, inbegripet sådana som behövs för den dubbla omställningen, vilket medför en ökad risk för kompetensglapp mot de snabbt utvecklande behoven på arbetsmarknaden. Inom medlemsstaterna varierar resultaten när det gäller vuxenutbildning betydligt, med mycket högre siffror i stadsområden än på landsbygden.

Den fysiska tillgången till utbildningsinfrastrukturer är också lägre i dessa regioner. Även om var och en av dessa regioner har ett eller flera universitet, bor färre personer inom 45 minuters bilväg till det närmaste universitet jämfört med andra regioner.

Det finns stora skillnader inom medlemsstaterna, särskilt mellan huvudstadsregionerna och andra regioner, ibland även med territoriella skillnader inom regionerna. I de flesta medlemsstater utgör huvudstadsregionen med sina universitet en samlingsplats för högkvalificerade arbetstillfällen, ekonomiska möjligheter och dynamiska kulturella och sociala utsikter, vilket är attraktivt för många unga. De flyttar dit för att studera eller hitta jobb ganska omgående efter utbildningen. När de blir äldre kanske de flyttar från huvudstadsregionen. Denna talangcirkulation är en situation som alla vinner på, men den kan endast förverkligas om alla regioner är lika väl rustade att locka till sig talanger.

2.2.Regioner som har problem med att unga talanger försvinner riskerar att hamna i kompetensutvecklingsfällan

Högskoleutbildning kan vara ett betydelsefullt bidra till regional dynamik och attraktionskraft. Det är emellertid lika viktigt att å ena sidan skapa ekonomiska möjligheter så att talanger stannar kvar i eller flyttar till regionen, och att å andra sidan matcha arbetskraftsutbudet till nuvarande och framtida marknadsbehov. Bristen på karriärutsikter kan leda till att unga avskräcks från att investera i högskoleutbildning och till att en del söker karriärmöjligheter på andra håll. Arbetslösheten bland unga (15–34 år) är 14,6 % i regioner som har hamnat i eller riskerar att hamna i utvecklingsfällan, vilket är betydligt högre än i EU (11,1 %). När unga flyttar ut från regionen skapar det möjligheter för individen, men det kan även ge upphov till ytterligare spänningar på arbetsmarknaden och förvärra bristen på arbetstillfällen inom vissa sektorer.

Människors mobilitet påverkas av flera faktorer: anställningsmöjligheter, löner, arbetsvillkor, lika möjligheter, plats och tjänster som finns tillgängliga i närheten samt förtroende för institutioner.

I detta avseende är lönerna, inkomsterna och den ekonomiska utvecklingen i de regioner som har fastnat i kompetensutvecklingsfällan betydligt lägre än i övriga EU (med en ersättning per anställd (PPS) på 82 % av genomsnittet i EU). Kvaliteten på institutionerna är också lägre, eftersom det europeiska indexet för samhällsstyrningens kvalitet för dessa regioner för närvarande endast uppgår till omkring 60 % av EU-genomsnittet.

Utan en integrerad strategi för att främja talang och skapa nya utvecklingsmöjligheter kommer regioner som påverkas av stor utflyttning bland unga människor att hamna i en liknande strukturell situation som regioner med en långsam men ökande minskning av den arbetsföra befolkningen och en stagnerande andel personer med universitets- eller högskoleexamen.

2.3.Regioner som befinner sig i en kompetensutvecklingsfälla eller regioner som riskerar att hamna i en sådan fälla

Kompetensutvecklingsfällan är flerdimensionell och utgör en stor risk för regionernas långsiktiga välstånd.

Kartan visar 46 regioner (i rött) som har hamnat i en kompetensutvecklingsfälla. I dessa regioner minskar befolkningen i arbetsför ålder allt snabbare, och andelen personer med universitets- eller högskoleexamen var liten och stagnerande mellan 2015 och 2020. Denna grupp av regioner utgör 16 % av EU:s befolkning. De flesta av dessa regioner är mindre utvecklade, med en genomsnittlig BNP per capita på 64 % av EU-genomsnittet. Regionerna i gruppen har mer landsbygdsområden jämfört med övriga EU och 31 % av deras befolkning lever i landsbygdsområden jämfört med 21 % i genomsnitt i EU.

Kartan visar också en andra grupp med 36 regioner (i gult) som riskerar att hamna i en kompetensutvecklingsfälla i framtiden, eftersom de påverkas kraftigt av utflyttning i åldersgruppen 15–39 år från regionen (en minskning på mer än -2 per tusen per år jämfört med 5,3 per tusen i genomsnitt i EU). Gruppen utgör 13 % av EU:s befolkning.

Tillsammans utgör de två kategorierna av regioner 7 30 % av EU:s befolkning 8 .

Kombinationen av de ovannämnda faktorerna i dessa regioner skapar en nedåtgående spiral som hindrar och hämmar långsiktig tillväxt. Därför krävs en heltäckande strategi med tillräckliga resurser och incitament för att bryta den onda cirkeln och skapa ökad ekonomisk dynamik.

3.Främja efterfrågan på och utbud av talanger för att undvika utvecklingsfällor

För att undvika att regionerna hamnar i eller stannar kvar i kompetensutvecklingsfällor måste de vidta åtgärder för att både stimulera efterfrågan på och utbudet av talanger och samtidigt matcha dem mot de föränderliga behoven i sina ekonomier. Åtgärderna handlar bland annat om att ta itu med ineffektivitet i arbetsmarknads-, utbildnings- och vuxenutbildningssystemen, förbättra innovationen, den offentliga styrningen och företagsklimatet samt öka nivån på och tillgången till tjänster. Alla regioner och territorier i EU som står inför en minskning av befolkningen i arbetsför ålder och som vill öka sin attraktionskraft och bättre utveckla, locka till sig och behålla talanger kommer att kunna dra nytta av ett nytt särskilt EU-initiativ: mekanismen för talangsatsningar. Regioner som har hamnat i eller riskerar att hamna i kompetensutvecklingsfällan kommer även att kunna dra nytta av särskilt stöd från vissa delar av denna mekanism (se punkt 3.5).

3.1.Tillvarata kompetensutveckling med stöd av platsbaserade politiska åtgärder

3.1.1.Stödja ekonomisk förnyelse och bättre tillgång till tjänster

Förnyelsen av regioner kräver en diversifiering av deras ekonomiska system kombinerat med förbättrad tillgång till tjänster inom ramen för platsbaserade strategier. EU:s sammanhållningspolitik, som en katalysator för platsbaserade politiska åtgärder, i synergi med den gemensamma jordbrukspolitikens landsbygdsutvecklingsdimension, ger dessa regioner en integrerad strategisk ram för planering av långsiktiga investeringar genom effektiv styrning och deltagande av lokala aktörer 9 . Med tanke på de regionala skillnaderna är det viktigt att regionala och lokala aktörer deltar i arbetet med att definiera och genomföra finansieringsprioriteringarna inom ramen för de sammanhållningspolitiska programmen 2021–2027 för att dessa strategier ska nå de önskade resultaten.

Dessa platsbaserade strategier för att stödja ekonomisk förnyelse av regioner som hamnat i en kompetensutvecklingsfälla kan även bidra till en snabb industriell omställning driven av mål för att begränsa klimatförändringen. Utan ekonomisk dynamik och en lämplig kompetensbas för att locka till sig initiativ med hög potential, är det inte möjligt att fullt ut utnyttja tillväxtmöjligheterna och fördelarna med den gröna och digitala omställningen för utvecklingen av dessa regioner. Med tanke på att dessa omställningar behöver innovation och nya tekniker och att arbetstagarna måste anpassa sina kompetenser och byta arbete eller yrke, kommer förmågan att bibehålla en god kompetensbas och tillhandahålla utbildningsmöjligheter att vara särskilt relevant 10 .

De olika pelarna i mekanismen för en rättvis omställning, som kompletterar andra instrument inom sammanhållningspolitiken, stöder utformning och genomförande av omfattande strategier i de berörda territorierna genom att möjliggöra diversifiering av deras ekonomiska system, samt omskolning och kompetenshöjning, för att på så sätt stimulera deras dynamik och attraktionskraft.

På lokal nivå ger den särskilda nedifrån och upp-strategin och den platsbaserade strategin som utvecklats av lokala aktionsgrupper, som inleddes inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken med Leader och nu stöds med medel från Ejflu, EHFF och sammanhållningspolitikens fonder, lokala samhällen möjlighet att ta fram strategier och projekt som kan ge ny livskraft åt territorierna. I områden där fiske och vattenbruk är viktiga verksamheter utarbetar och genomför lokala aktionsgrupper t.ex. integrerade strategier med stöd av EHFF för att hantera problemen med minskad inkomst och sysselsättning i fiskesamhällen.

Silverekonomin är en av de sektorer som kan förbättra regioners socioekonomiska förhållanden när de hamnar i en kompetensutvecklingsfälla.

Turism är en annan viktig ekonomisk sektor för många av dessa regioner. När det gäller omställningsbanan för turism 11 framhävs behovet av välplanerade strategier som beaktar de miljömässiga, ekonomiska och sociala verkningarna av turism och lokala samhällens deltagande. Dessa strategier kan bidra till att skapa nya möjligheter och öka lokala samhällens välstånd. EU:s resultattavla för turism 12 , som ger en översikt över den gröna och digitala omställningen och turismverksamheters socioekonomiska resiliens i Europa, visar hur möjligheterna kan variera stort mellan regionerna.

Lika tillgång till tjänster och infrastruktur av god kvalitet, såsom förskoleverksamhet och barnomsorg, utbildning och långvarig vård och omsorg, bostäder till rimlig kostnad och kulturella tjänster, transport, energiförsörjning och tillgång till internet, spelar en avgörande roll i den globala konkurrensen för att utveckla, locka till sig och behålla talanger.

Covid-19-pandemin har påverkat var vissa människor väljer att bo. Den har också ändrat storleken för kontor och arbetsutrymmen, och var de är belägna. Detta kan bidra till att göra regioner där fastighetskostnaderna är lägre och livskvaliteten är högre mer attraktiva, vilket i sin tur skapar möjligheter för dessa regioner. De måste dock kunna erbjuda lämplig infrastruktur och tillgång till tjänster, vilket är en avgörande faktor för människors motivation att stanna kvar eller flytta till en annan region.

I detta avseende tvingas regioner som hamnat i en kompetensutvecklingsfälla, särskilt mindre utvecklade regioner, att fatta svåra beslut inom snäva ekonomiska ramar. Dessa regioners skatteintäkter minskar i proportion till befolkning och ekonomisk verksamhet, samtidigt som utgifterna för tjänster för att stödja en åldrande befolkning ökar.

Förbättringar av den digitala konnektiviteten i regioner som har fastnat i kompetensutvecklingsfällan är av största vikt för att de ska kunna dra full nytta av den digitala omställningen. Hittills är det relativt ovanligt att hushåll i dessa regioner har bredbandsuppkoppling i hemmet, och andelen av befolkningen som har höghastighetsbredband är mycket lägre än i andra regioner.

Bättre bredbandsuppkoppling i dessa regioner skapar fler ekonomiska möjligheter för företag och distansarbete. Det skapar även fler möjligheter till distansutbildning, vilket kan bidra till att minska kompetensbristen.

Flera EU-finansieringsinstrument, särskilt sammanhållningspolitiken, landsbygdsutvecklingspolitiken och faciliteten för återhämtning och resiliens, kan stödja de investeringar som krävs för att påskynda utvecklingen av mycket snabba nät och 5G-nät, särskilt i landsbygdsområden och avlägsna områden, där en lägre befolkningstäthet kan skapa att marknadsgap som motiverar ett offentligt ingripande.

Offentliga investeringar kan kompletteras med lämpliga lagstiftningsåtgärder som syftar till att säkerställa adekvat tillgång till grundläggande tjänster för alla.

Gränsöverskridande samarbete som stöds av Interreg-programmen bidrar till att öka attraktionskraften hos gränsområden som hamnat i en kompetensutvecklingsfälla. Att samla mänskliga resurser, utrustning och infrastruktur och tillgång till offentliga digitala tjänster som fungerar över gränserna 13 kan bidra till att förbättra tillgången till offentliga tjänster och skapa fler sysselsättningsmöjligheter på en gränsöverskridande arbetsmarknad.

Förutom att lösa de rättsliga och administrativa hinder som gränserna skapar kan tekniska problem hanteras genom säkerställande av digitala offentliga tjänsters interoperabilitet 14 . Detta skulle förbättra interagerandet med berörda aktörer från angränsande regioner och därför öka sysselsättningsmöjligheterna på andra sidan gränsen, vilket skulle göra att gränsregioner kan behålla fler talanger.

3.1.2.Stimulera dynamiska innovationsekosystem via strategier för smart specialisering samt teknisk och social innovation

Den regionala ekonomins struktur är ett av skälen till att det finns färre högkvalificerade arbetstillfällen i regioner som hamnat i en kompetensutvecklingsfälla. Att skapa nya ekonomiska utsikter och motsvarande högkvalificerade arbetstillfällen är en förutsättning för att högskoleutbildade personer ska stanna kvar i dessa områden.

Dessutom krävs ökad produktivitet för att begränsa effekterna av en krympande befolkning i arbetsför ålder. Innovation är avgörande i detta avseende. Innovationsresultaten i regioner som stå inför eller riskerar att hamna i kompetensutvecklingsfällan är mycket lägre än EU-genomsnittet 15 .

Det finns betydande klyftor och skillnader i innovationskapaciteten mellan huvudstadsregioner och andra regioner.

Åtgärder för att hantera brister när det gäller att sprida och införa nya idéer och tekniker och främja bred innovation, liksom att erkänna och främja spetskunskap, kommer att säkerställa att dessa regioner blir mer produktiva, erbjuder bättre sysselsättningsmöjligheter och drar nytta av en alltmer kunskapsintensiv ekonomi.

Dessa regioner bör därför genomföra platsbaserade innovationsstrategier och optimera användningen av de resurser som finns tillgängliga inom sammanhållningspolitiken och faciliteten för återhämtning och resiliens i sina medlemsstater. Innovation bör tolkas i bred bemärkelse och omfatta produktionsprocesser och marknadsföring, inklusive digital marknadsföring och digitalisering av tjänster. Innovation kan främja företag och sysselsättningsmöjligheter inom nya och växande sektorer, men även inom traditionella sektorer som jordbruk och turism. Dessa strategier bidrar direkt till att modernisera regionala ekonomiska system, stimulera entreprenörskap och skapande av högkvalificerade och attraktiva arbetstillfällen. De bidrar också till att hantera kompetensglapp och i slutändan främja ökad tillgång till talanger för dessa regioner, via nya kompetenscentrum och attraktionskraft.

Ett antal verktyg på EU-nivå kan aktiveras för att främja innovation i regioner som hamnat i en kompetensutvecklingsfälla.

Strategier för smart specialisering 16 , som styrs inom ramen för sammanhållningspolitiken, prioriterar investeringar som baseras på lokala tillgångar, främjar omställningen till en kunskaps- och innovationsbaserad ekonomi och stärker samarbetet mellan aktörer i de olika innovationsekosystemen (förvaltningar, universitet, yrkesutbildningsinstitutioner) på alla förvaltningsnivåer.

Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) genomför en platsbaserad strategi via sina kunskaps- och innovationsgrupper, som integrerar strategier för smart specialisering genom att engagera lokala aktörer som företräder utbildnings-, företags- och forskningssektorer 17 . EIT:s regionala innovationssystem stöder i synnerhet innovationsresultaten i regioner med måttliga eller blygsamma innovationspoäng. Över 90 regionala EIT-centrum finns i dag i 18 länder som omfattas av EIT:s regionala innovationssystem, främst i regioner som har hamnat i kompetensutvecklingsfällan. EIT-centrumen bidrar till att underlätta för lokala partner att stödja lokala innovatörer och öka medvetenheten bland lokala, regionala och nationella myndigheter om kompetensutveckling.

En färsk undersökning rörlighetsflöden bland forskare inom ramen för Marie Skłodowska-Curie-insatserna visar att framstående forskares rörlighet främst drivs av faktorer som direkt bidrar till deras möjligheter att genomföra forskning av god kvalitet och utveckla sin kompetens, dvs. möjligheten att arbeta med ledande vetenskapsmän, forskningsinfrastrukturens kvalitet och den utbildning som erbjuds.

Den nya europeiska innovationsagendan 18 innehåller initiativet för deep tech-talanger, ett särskilt flaggskeppsinitiativ för att ta itu med bristen på talanger inom teknikintensiva sektorer och som ska integrera alla regioner i Europa. Initiativet samordnas av EIT och kommer att inriktas på deep-tech-talanger under en treårsperiod i samtliga medlemsstater. EIT kommer även att inleda ett praktikantprogram för innovation 2023, vilket kommer att ge över 600 forskare och utexaminerade, även från regioner som hamnat i en kompetensutvecklingsfälla, möjlighet att skaffa sig erfarenhet inom partnerföretag till EIC och EIT. Specialister inom områden som datavetenskap, artificiell intelligens, it-säkerhet och kvantfysik kommer att utbildas via programmet för ett digitalt Europa. Detta initiativ kommer att sammanföra mindre och mer innovativa regioner i syfte att samordna samarbetet för att bygga upp nya värdekedjor inom EU genom att utnyttja varje regions särskilda tillgångar. Skapandet av sammankopplade regionala deep-tech-innovationsknutpunkter i EU kommer att bidra till att behålla och främja talanger. Initiativet erkänner yrkesutbildningens roll för innovation och regional utveckling, särskilt genom yrkeskunskapscentrum 19 , som stöds av Erasmus+ kompletterat med faciliteten för återhämtning och resiliens och de sammanhållningspolitiska fonderna.

Erasmus+-allianser för innovation kommer att stödja utvecklingen av entreprenörsfärdigheter med särskilt fokus på deep tech-kompetens, för att hjälpa studerande entreprenörer från regioner som hamnat i en kompetensutvecklingsfälla att omsätta sina idéer i företagsverksamheter, vilket anges i den europeiska universitetsstrategin. 

Inom Horisont Europa under Marie Curie-insatserna ger ERA-stipendierna framstående forskare som inte kunde finansieras via Marie Curie-insatser möjlighet att få stipendier i ett lågpresterande land inom forskning och innovation 20 i syfte att främja en mer balanserad kompetenscirkulation till dessa länder. Föregångaren till ERA-stipendierna, Widening Fellowship inom ramen för Horisont 2020, hade stora positiva effekter på talangers rörlighet mot dessa länder, och hjälpte dem att locka tillbaka erfarna forskare och behålla talanger.

Enheten för politiskt stöd inom ramen för Horisont Europa, ett efterfrågestyrt verktyg som står till medlemsstaternas förfogande, bör dessutom bidra till att genomföra några av de redan identifierade rekommendationerna för att förbättra forsknings- och innovationssystemens fungerande i flera medlemsstater. Detta är särskilt relevant för regioner som hamnat i en kompetensutvecklingsfälla, särskilt i Rumänien, Grekland och Kroatien.

Små och medelstora företag och andra verksamheter i dessa regioner kan dra nytta av stöd från digitala innovationsknutpunkter för innovation och digitalisering.

3.1.3.Ge ny livskraft åt landsbygdsområden 

Landsbygdsregioner är särskilt utsatta för den dubbla effekten av demografiska minskningar och otillräcklig kompetensutveckling.

En omfattande uppsättning åtgärder har inletts inom ramen för uppföljningen av den långsiktiga visionen för EU:s landsbygdsområden. I EU:s handlingsplan för landsbygden identifieras konkreta åtgärdsområden när det gäller humankapital som förväntas bidra till att göra dessa områden och deras samhällen starkare, mer sammanlänkade, resilienta och välmående till 2040. Handlingsplanen kommer att bidra till att göra landsbygdsområden mer attraktiva för talanger, skapa nya möjligheter för att locka dit innovativa företag, ge tillgång till arbetstillfällen av hög kvalitet, främja nya och förbättrade kompetenser, bättre infrastruktur och tjänster och utnyttja fördelarna från diversifieringen av deras ekonomiska verksamheter.

·Via plattformen för förnyelse av landsbygden får myndigheter i områden som är drabbade av avfolkning, en åldrande befolkning och brist på ekonomiska möjligheter information och bästa praxis om verktyg och strategier för att hantera talangförlusten.

·Särskilda projektansökningsomgångar i landsbygdsområden kommer att inledas inom ramen för Horisont Europa (Forskning och innovation för landsbygdssamhällen) och stöd kommer att tillhandahållas för utbildning och kunskapsutbyte för att påskynda spridningen och införandet av innovationer, såsom ”expert- och utbildningscentrum för innovation på landsbygden”, vilka skapats inom Ruralities-projektet. Ett europeiskt forum för ”uppstartssamhällen” skapades också under flaggskeppsinitiativet, med målet att förbättra förståelsen för behoven hos nystartade företag på landsbygden.

·Initiativet En digital framtid på landsbygden, där humankapital ges stor vikt, inriktas på de kompetenser som behövs för den digitala omställningen i landsbygdsområden, bland annat digital kompetens och entreprenörskap.

·Initiativet Entreprenörskap och social ekonomi i landsbygdsområden stöder innovativa miljöer i landsbygdsområden för att uppmuntra och stärka entreprenörer.

Utöver landsbygdsvisionen kommer samarbete om flernivåstyre inom ramen för projektet ”den territoriella agendan 2030” att stödja små städers och samhällens viktiga roll i utvecklingen av en integrerad territoriell utveckling och stärka samarbetet mellan territorier. Syftet är att upprätthålla och utveckla mindre samhällen som attraktiva platser att bo och arbeta i för unga människor.

Integrerade utvecklingspolitiska åtgärder som främjas av sammanhållningspolitiken på lokal nivå, kommer dessutom att bidra till utvecklingen av landsbygdsområden och stimulera kopplingar mellan stads- och landsbygdsområden. De kan bidra till att locka nya ekonomiska verksamheter, överbrygga den digitala klyftan, skapa fler utbildningsmöjligheter, förbättra tillgången till infrastrukturer, tjänster och det kulturella utbudet samt öka livskvaliteten och därmed locka till sig och behålla talanger i landsbygdsområden.

3.1.4.Förbättra kvaliteten på offentliga förvaltningar och offentlig styrning

De offentliga förvaltningarnas och den offentliga styrningens kvalitet och ändamålsenlighet är en av de viktigaste faktorerna för att locka investeringar till regionerna.

Dålig förvaltning, särskilt korruption och bristande respekt för rättsstatsprincipen, underminerar tillväxtpotentialen, men även investerares och ekonomiska aktörers förtroende. Det är allmänt känt att detta är en av de faktorer som påverkar beslut att lämna en region. Regioner som investerar i kvaliteten på den offentliga styrningen är däremot mer benägna att genomföra strategier för att främja utveckling på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

Regioner som hamnat i en kompetensutvecklingsfälla bör därför ytterligare förbättra kvaliteten på förvaltningen och den offentliga styrningen 21 , bland annat genom att utnyttja de möjligheter som instrumentet för tekniskt stöd ger.

3.2.Öka utbildningssystemens och arbetsmarknadernas kvalitet

Regioner som har fastnat i kompetensutvecklingsfällan visar sämre resultat när det gäller att utveckla och locka till sig den talang som de behöver för en hållbar utveckling. Detta gäller särskilt utbildningssystemen, integrationen på arbetsmarknaderna och arbetsvillkoren. För att komma till rätta med dessa problem är det nödvändigt att integrera fler människor på arbetsmarknaden, skapa nya ekonomiska möjligheter och förbättra produktiviteten.

Genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och dess handlingsplan är inte bara avgörande för att EU ska nå sina övergripande mål för sysselsättning, kompetens och fattigdomsbekämpning 2030, utan även för den sociala och ekonomiska konvergensen mellan och inom regioner. Genomförandet av jämlikhetsunionens strategier 22 är därför fortfarande centralt för att uppnå social och ekonomisk resiliens. Regionala och lokala myndigheters aktiva deltagande i genomförandet av pelarens 20 principer enligt respektive regions särdrag kommer därför att vara avgörande för dess framgång.

Den europeiska planeringsterminen är det huvudsakliga verktyget för att övervaka genomförandet av pelaren på nationell och regional nivå. Inom ramen för arbetet med den senaste europeiska planeringsterminen utfärdade kommissionen landsspecifika rekommendationer om utbildning, kompetens, yrkesutbildning, lika möjligheter och deltagande på arbetsmarknaden till nästan alla medlemsstater. Planeringsterminen styrde därmed programplaneringen för finansieringen från Sammanhållningsfonden (Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och fonden för en rättvis omställning) för programperioden 2021-2027 i syfte att minska regionala skillnader.

ESF+ kommer i synnerhet att stödja människor i alla livsskeden och arbeta med alla kompetensaspekter, från förutseende av framtida behov, särskilt med avseende på den gröna och digitala omställningen, till undanröjande av kompetensglapp. ESF+ kommer även att stödja hanteringen av dessa omställningar genom åtgärder för att modernisera arbetsförmedlingstjänster och bidra till att förbättra utbildningssystemens resiliens.

3.2.1.Stärka utbildningsystemens effektivitet

Främjande av utbildning och vuxnas deltagande i livslångt lärande leder till förbättrad produktivitet och bidrar därmed till de berörda regionernas konkurrenskraft, särskilt när det gäller den gröna och digitala omställningen.

Deltagande i vuxenutbildning är en stark drivkraft bakom tillgången till talanger (EU:s mål är att 60 % av alla vuxna ska delta i utbildning varje år till 2030), särskilt med tanke på de snabbt föränderliga tekniska förutsättningarna, digitaliseringen och den gröna omställningen, där arbetstagarnas kompetens måste vara aktuell.

Yrkesutbildning kan på ett avgörande sätt bidra till detta. I rådets rekommendation om yrkesutbildning från 2020 23 fastställs centrala principer för att säkerställa att yrkesutbildningen snabbt anpassas till arbetsmarknadens behov och tillhandahåller lärandemöjligheter av hög kvalitet för såväl ungdomar som vuxna. Rekommendationen har en starkt fokus på ökad flexibilitet i yrkesutbildningen, förstärkta möjligheter till arbetsplatsförlagt lärande, lärlingsutbildningar och förbättrad kvalitetssäkring. Rådet har också fastställt målet att "göra livslångt lärande och rörlighet till verklighet för alla" som en strategisk prioritering 24 . För att minska skillnaderna i inlärningsresultat genomför medlemsstaterna ett betydande antal reformer och investeringar i kompetens och vuxenutbildning via faciliteten för återhämtning och resiliens och ESF+.

Det är viktigt att de ovannämnda prioriteringarna genomförs särskilt effektivt i regioner som hamnat i en kompetensutvecklingsfälla.

3.2.2.Förbättra integrationen på arbetsmarknaden

De regionala sysselsättningsgraderna på EU-nivå har närmat sig varandra under det senaste årtiondet, men regioner som hamnat i en kompetensutvecklingsfälla har lägre sysselsättningsgrader och högre arbetslöshetsnivåer än övriga EU och har, med undantag för ett fåtal regioner, inte lyckats minska dessa skillnader under det senaste årtiondet. Insatser för att öka sysselsättningsgraden för underrepresenterade grupper, särskilt kvinnor, unga, äldre och personer med funktionsnedsättning, skulle bidra till att minska dessa skillnader. I regioner där romer utgör en betydande andel av den unga befolkningen är det också viktigt att främja deras sysselsättning.

En viktig outnyttjad möjlighet för att öka sysselsättningsgraderna i dessa regioner är att främja anställning av kvinnor (kvinnors sysselsättningsgrad är 59 % i de berörda regionerna, lägre än EU-genomsnittet på 66 %), eftersom det är mer sannolikt att kvinnor i arbetsför ålder flyttar ut från dessa regioner än män. EU har åtagit sig att minska skillnaden i sysselsättning mellan kvinnor och män med åtminstone XXX senast 2030, enligt handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Viktiga åtgärder som dessa regioner kan vidta för att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden är att inrätta system för betald familje- och omsorgsledighet, tillhandahålla förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet och minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

Flera initiativ främjar sysselsättning för kvinnor, i synnerhet inom teknikområden, där de är särskilt underrepresenterade:

·Ett program för kvinnligt entreprenörskap och ledarskap kommer att fortsätta att ge stöd till nystartade teknikföretag som leds av kvinnor, däribland genom en utökad ansökningsomgång för WomenTech EU. Andra relaterade EU-initiativ som ”Women4Cyber” och eventuellt nationella accelerationsprogram kommer att bidra till att påskynda tillväxten av företag som leds av kvinnor i regioner som hamnat i en kompetensutvecklingsfälla.

·Det Erasmus+-finansierade projektet E-Steam stöttade högre utbildning och deltagande på arbetsmarknaden, särskilt inom områdena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM). Projektet kan bidra till att skapa synergier mellan skolor och arbetsmarknader i sådana regioner, i syfte att främja ett kreativt och meningsfullt engagemang bland flickor i STEM-utbildning (genom ett mentorsprogram).

·Åtgärden Girls Go Circular, som genomfördes av EIT och kunskaps- och innovationsgrupper inom ramen för handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027, främjar också digital kompetens och entreprenörsfärdigheter för flickor genom att rusta dem för och skapa en positiv inställning till att välja en karriär inom detta område.

Främjande av sysselsättning för äldre 25 , vars sysselsättningsgrad uppgår till 54 % i de berörda regionerna, vilket är lägre än EU-genomsnittet på 59 %, är också viktigt för att begränsa brist på kompetens och arbetstillfällen. I regioner som hamnat i en kompetensutvecklingsfälla är det särskilt viktigt att tillhandahålla motiverande sysselsättningsmöjligheter för äldre, bland annat i form av flexibelt deltidsarbete, möjligheter till livslångt lärande och mentorpartnerskap. Äldre människor är en källa till kunskap och färdigheter för yngre. Äldre människors bidrag inom samhällets volontärsektor är också en viktig aspekt i detta avseende.

Att skapa arbetstillfällen och lärandemöjligheter av god kvalitet för yngre är dessutom avgörande för att behålla talanger i regioner som har fastnat i eller riskerar att hamna i en kompetensutvecklingsfälla. På EU-nivå utgör den förstärkta ungdomsgarantin den politiska ramen och stöds av initiativ som den europeiska alliansen för lärlingsutbildning 26 och Alma-initiativet 27 . ESF+ och faciliteten för återhämtning och resiliens bidrar till dessa mål med investeringar i sysselsättning för ungdomar och integration av unga arbetssökande med nära 22 miljarder euro för perioden 2021–2027.

3.2.3.Investering i omskolning och kompetenshöjning för att hantera kompetensglapp och brist på arbetskraft

EU:s arbetsmarknad i sin helhet har nu haft problem med ökande brist på arbetskraft i flera år. Problemet kan förvärras till följd av den accelererande omställningen till klimatneutralitet, om inte kompetensen anpassas på lämpligt sätt till förändringarna i efterfrågan på arbetsmarknaden. Bristen är dock inte jämnt fördelad inom EU. Vissa sektorer och regioner har särskilt allvarliga problem i detta avseende.

Regioner som drabbats av allvarlig brist på arbetskraft och kompetens kan få konkurrensproblem och blir därmed inte attraktiva för investeringar. Det är således viktigt att främja omskolning och kompetenshöjning.

Investeringar i utbildning och livslångt lärande är dock endast ändamålsenliga om de inriktas på sådan kompetens som matchar de lokala arbetsmarknadernas nuvarande och framtida behov. Detta visar på betydelsen av god kompetensinventering och nära samarbete mellan regionala och lokala myndigheter, arbetsmarknadens parter, offentliga och privata arbetsförmedlingar, lokala företag och utbildningsleverantörer, för att säkerställa att de gemensamt genomförda insatserna för utbildning och livslångt lärande inriktas på de kompetenser som behövs i en viss region.

Regionala och lokala myndigheter och andra administrativa organ i områden som hamnat i en kompetensutvecklingsfälla kan spela en viktig roll genom att tillhandahålla karriärvägledningstjänster, utbildningsmöjligheter och uppsökande verksamhet. I sin rekommendation om kompetenshöjningsvägar uppmanar rådet nationella och regionala myndigheter att säkerställa att vuxna med låga kompetensnivåer och kvalifikationer har tillgång till ”kompetenshöjningsvägar” för att utveckla sina kompetenser och på så sätt förvärva kvalifikationer. Sådana kompetenshöjningsvägar bör erbjuda stöd i form av kompetensbedömningar, skräddarsydda lärandemöjligheter och lämplig kompetensvalidering och erkännande av kompetenser, kompletterat med uppsökande verksamhet, vägledning och lärarutbildning.

Inom ramen för EU-pakten för kompetens stöder kommissionen för närvarande 14 storskaliga partnerskap 28 inom flera europeiska industriella ekosystem genom att hjälpa dem att utrusta arbetskraften med den kompetens som de behöver för att välja väg i omställningen till en klimatneutral och digital ekonomi. Över 1 000 medlemmar har anslutit sig, bland annat stora multinationella företag, små och medelstora företag, lokala utbildningsleverantörer och handelskammare. Tillsammans har de åtagit sig att bidra till kompetenshöjning för sex miljoner personer. Omkring 50 regionala eller lokala myndigheter som arbetar tillsammans inom ramen för pakten utformar redan lösningar för kompetenshöjning och omskolning i samarbete med industrin, arbetsmarknadens parter och utbildningsleverantörer. Kommissionen uppmuntrar alla regioner, särskilt regioner som har hamnat i talangutvecklingsfällan, att ansluta sig till pakten och bilda kompetenspartnerskap med hjälp av särskilda stödtjänster 29 .

Genom sitt förslag att utse 2023 till Europaåret för kompetens kommer kommissionen att främja konkreta åtgärder för att främja konkurrenskraften för företag i EU och fullständigt förverkliga den digitala och gröna omställningen på ett socialt rättvist sätt. Europaåret för kompetens kommer att främja politiska åtgärder för och investeringar i kompetens i syfte att hantera arbetskraftsbristen för en mer anpassningsbar arbetskraft med bättre kompetens i EU 30 . Detta är en god möjlighet för regioner som hamnat i en kompetensutvecklingsfälla att identifiera vad som hindrar deras företag och arbetskraft från att övergå till mer produktiva och framtidsanpassade sektorer. Det kommer att vara ett viktigt steg, särskilt i regioner som släpar efter och där en låg BNP per capita drivs av en hög andel anställda i lågproduktiva sektorer.

Bristen på digital kompetens är stor i EU, och den bristen kommer att öka om inget görs. Redan nu kräver 90 % av alla arbetstillfällen en viss grad av digital kompetens och miljontals företag kämpar med att hitta digitalt kompetenta arbetstagare, särskilt IKT-specialister. För att lösa dessa utmaningar ställs två viktiga mål upp i policyprogrammet för det digitala decenniet: Det första målet är att öka antalet vuxna med grundläggande digital kompetens från den nuvarande siffran på 54 % till 80 % senast 2030. Det andra målet är att öka antalet anställda IKT-specialister till 20 miljoner senast 2030, och samtidigt främja kvinnors tillträde till detta område och öka antalet utexaminerade i IKT-utbildningar. Medlemsstaterna har utnyttjat faciliteten för återhämtning och resiliens för att reformera sina vuxenutbildningssystem och har använt stora resurser för att förbättra kvaliteten på och tillgången till omskolning och kompetenshöjning.

Högskolor och universitet spelar en viktig roll för att förebygga kompetensglapp och flaskhalsar. I juni 2022 antog rådet en rekommendation om en europeisk strategi för mikromeriter för livslångt lärande och anställbarhet. Rådets snabba uppföljning av förslaget kommer att bidra till att mobilisera högskolor och yrkesutbildningsorganisationer till stöd för livslångt lärande, och bidra till omskolning och kompetenshöjning för att möta nya och framväxande behov i samhället och på arbetsmarknaden.

Den europeiska universitetsalliansen och de yrkeskunskapscentrum som valts ut inom Erasmus+ kommer även att fungera som knutpunkter för utbildning och omskolning av vuxna, inbegripet yrkesaktiva, för att ge dem framåtriktade kompetenser på hög nivå, vilket kommer att hjälpa företag som lider brist på kompetent arbetskraft.

3.2.4.Säkerställa rättvisa arbetsvillkor för blomstrande talanger

Attraktionskraften för regioner som har hamnat eller riskerar att hamna i kompetensutvecklingsfällan kommer slutändan att bero på deras förmåga att erkänna och belöna talanger.

Lämpliga minimilöner är avgörande för att säkerställa att konkurrensen baseras på höga sociala normer på den inre marknaden, för att stimulera produktivitetsförbättringar och främja ekonomisk och social konvergens i dessa regioner. Det nya direktivet om lämpliga minimilöner är särskilt relevant i detta sammanhang, eftersom det skapar en ram för att säkerställa lagstadgade minimilöners lämplighet som främjar kollektivavtalsförhandlingar om lönesättning och stärker arbetstagarnas tillgång till minimilöneskydd.

Att öka arbetsmarknadens parters deltagande i regioner som hamnat i en kompetensutvecklingsfälla är särskilt värdefullt för att skapa bättre arbetsförhållanden, införa lämpliga löner och lösa problemen med brist på kompetens och arbetskraft.

Denna konvergens stöds av sammanhållningspolitiken och lämpliga reformer, som bidrar till att undanröja löneklyftan och öka attraktionskraften för regioner som hamnat i en kompetensutvecklingsfälla.

3.3.Stärka rörligheten för talanger och främja arbetstagares återvändande till sina ursprungsregioner

På lång sikt kan de växande behoven på arbetsmarknaden inte tillgodoses genom att endast mobilisera inhemsk arbetskraft. Regioner som har hamnat i eller riskerar att hamna i kompetensutvecklingsfällan bör utnyttja rörligheten inom EU och locka till sig unga från andra regioner och medlemsstater i EU. Utflyttningen av unga ses ofta som det stora problemet, men alltför få regioner inriktar sig på att säkerställa attraktiva möjligheter för arbetstagare som flyttar tillbaka till regionen.

Bland strategierna för att locka talanger från andra medlemsstater väljer en del regioner att vända sig till personer som flyttat ut från regionen och uppmuntrar kompetent arbetskraft att återvända för att stödja sina ursprungsregioner. Medlemsstater som Bulgarien, Portugal och Grekland har till exempel inrättat särskilda program för att stärka kontakterna med forskare som har flyttat till andra länder, både för att öka sin attraktionskraft överlag och locka tillbaka sina medborgare.

Långsiktiga strategier för att locka tillbaka talanger bör dock främst bygga på strukturell attraktionskraft, med fokus på entreprenörskap och kompetens samt de typer av examina som är mest efterfrågade på arbetsmarknaden. Regionerna bör därför ta fram en heltäckande långsiktig strategi för att främja ekonomisk diversifiering och innovation genom att involvera lokala och regionala myndigheter, den privata sektorn, arbetsförmedlingar och utbildningscentrum, forsknings- och högskoleinstitutioner samt yrkesutbildningsinstitutioner.

3.4.Stödja laglig migration samt integration i EU

Kommissionen främjar en långtgående och hållbar politik för laglig migration till EU. Med målet att EU ska förbli konkurrenskraftigt på global nivå bidrar direktivet om forskning och studier 31 och det omarbetade blåkortsdirektivet 32 till att förbättra EU-regionernas attraktionskraft för högkvalificerade arbetstagare från länder utanför EU och underlätta deras rörlighet inom EU med hjälp av förenklade förfaranden.

Kommissionen föreslog även att samarbetet med vissa partnerländer bör ökas, bland annat genom att inleda de talangpartnerskap som aviserades i migrations- och asylpakten 2020. Dessa skräddarsydda partnerskap med tredjeländer stärker lagliga vägar till EU och engagerar även partnerländerna strategiskt sett när det gäller migrationshantering. Talangpartnerskapet syftar till att tillhandahålla en omfattande politisk ram och finansiera stöd för att främja en ömsesidigt fördelaktig internationell mobilitet baserat på bättre matchning mellan arbetsmarknadens behov och tillgänglig kompetens mellan EU och partnerländerna, samtidigt som risken för kompetensflykt beaktas. Dessutom kommer en EU-talangreserv att tas fram för att matcha kvalificerade arbetstagare från länder utanför EU med potentiella arbetstillfällen i EU:s medlemsstater.

De insatser som görs när det gäller laglig migration till EU måste kompletteras med en effektiv integrationspolitik för att uppnå ändamålsenliga och hållbara resultat. Såsom betonas i handlingsplanen för integration och inkludering 33 är den lokala nivån mycket viktig för ett ändamålsenligt genomförande av politiska åtgärder för integration av migranter, bland annat genom samarbete mellan lokala och regionala myndigheter och organisationer från det civila samhället.

Alla berörda aktörers insatser (medlemsstater, lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer, den privata sektorn och värdsamhället) bör vara omfattande för att hjälpa regionerna att locka nya talanger och integrera tredjelandsmedborgare i regionen.

3.5.Stödja regioner genom en ny särskild EU-mekanism: mekanismen för talangsatsningar

Utöver befintliga eller kommande initiativ och politiska åtgärder från EU kommer kommissionen under 2023 att inrätta en ny särskild mekanism som består av åtta delar med målet att främja talanger i regioner som står inför eller riskerar att hamna i en kompetensutvecklingsfälla. En särskild mekanism kommer att inrättas inom ramen för mekanismen för att ge övergripande tillgång till samtliga delar för regioner och berörda aktörer.

1.Ett nytt pilotprojekt för att hjälpa regioner som hamnat i en kompetensutvecklingsfälla att utarbeta, konsolidera, utveckla och genomföra skräddarsydda övergripande strategier för att utbilda, locka till sig och behålla talanger. Pilotprojektet kommer att bestå av särskilt tekniskt stöd till utvalda regioner, kompletterat med bredare åtgärder för medvetandehöjande och kapacitetsuppbyggnad.

2.Ett nytt initiativ för regionernas smarta anpassning till den demografiska omställningen kommer att hjälpa regioner som riskerar att hamna i kompetensutvecklingsfällan att utarbeta nya strategier för demografisk omställning och talangutveckling genom skräddarsydda platsbaserade politiska åtgärder som inriktas på nödvändiga investeringar och reformer.

3.Instrumentet för tekniskt stöd kommer även fortsättningsvis att erbjuda medlemsstater möjligheter att utforma och genomföra reformer på nationell och regional nivå. Inom ramen för ansökningsomgången för instrumentet för tekniskt stöd 2023 kommer kommissionen dessutom att fortsätta sina insatser för att överbrygga hinder för regional utveckling.

4.Direkt finansiellt stöd kommer att tillhandahållas via befintliga instrument.

För att stimulera innovation och möjligheter till högkvalificerade arbetstillfällen kommer regionernas svårigheter att behålla och locka till sig talang att beaktas i ansökningsomgångarna för instrumentet för interregionala innovationsinvesteringar. Detta EU-instrument finansieras via Eruf och stimulerar innovationsekosystem som omfattar flera av EU:s regioner genom att tillhandahålla rådgivning och ekonomiskt stöd till innovationsprojekt inom gemensamma områden för smart specialisering. Inom den nya delen ”kapacitetsuppbyggnad” kommer instrumentet i synnerhet att bidra till att testa nya strategier och stimulera förmågan hos regioner som har hamnat i kompetensutvecklingsfällan att locka till sig högkvalificerade personer.

EU:s och medlemsstaternas politik och instrument kommer dessutom att ägna större uppmärksamhet åt regioner som hamnat i en kompetensutvecklingsfälla. Halvtidsöversynen av de sammanhållningspolitiska programmen 2021–2027, som planeras äga rum i början av 2025 och styrs av de landsspecifika rekommendationer som antas 2024, kommer att utgöra ett tillfälle att bedöma situationen i dessa regioner och vid behov anpassa programplaneringen av de sammanhållningspolitiska medlen.

5.Som en del av Europeiska stadsinitiativet – ett övergripande verktyg som finansieras av Eruf och hjälper städer av alla storlekar att bygga upp sin kapacitet och kunskap, stödja innovation och utveckla överförbara och skalbara innovativa lösningar på problem i städer som är relevanta för EU – kommer kommissionen, inom ramen för ansökningsomgången 2023 för innovativa åtgärder för att testa platsbaserade lösningar som leds av städer, att hantera de utmaningar som krympande städer står inför när det gäller att utveckla, behålla och locka till sig talanger.

6.Vägvisare till EU-initiativ som kan stödja utvecklingen av talanger Denna mekanism kommer att tillhandahålla information till intresserade regioner om EU-politik på områdena forskning, innovation, yrkesutbildning, allmän utbildning och rörlighet för ungdomar, klusterpolitik och digital innovation, som kan hjälpa regionerna att öka sin attraktionskraft och höja kompetensnivåerna.

7.Utbyte av erfarenheter och god praxis. En del regioner har redan ett antal metoder som kan inspirera andra. Regionerna kommer att ha möjlighet att inrätta tematiska och regionala arbetsgrupper för att på ett mer detaljerat sätt ta itu med särskilda yrkesmässiga eller territoriella utmaningar. Spridningen av god praxis kommer även att bygga på resultaten från befintliga plattformar, såsom plattformen för en rättvis omställning eller plattformen för förnyelse av landsbygden, som arbetar med regioner och territorier med gemensamma utmaningar.

8.Förbättra den analytiska kunskapen för att stödja evidensbaserad politik om regional utveckling och migration samt underlätta beslutsprocessen. Gemensamma forskningscentrumet kommer att fortsätta sitt arbete med den regionala sociala resultattavlan. Kommissionen (Eurostat) kommer även att uppmana medlemsstaterna att lämna mer detaljerade statistiska uppgifter om befolkningsrörelser inom EU, särskilt regionala utflyttningsflöden, uppdelat per ålder och kön. Uppgifter om var grundläggande tjänster, såsom utbildning och hälso- och sjukvård, är belägna inom EU kommer dessutom att samlas in för att tillhandahålla värdefull forskning och information till berörda parter om hur de kan hantera de centrala utmaningarna för social sammanhållning och en rättvis omställning.

4.SLUTSATS

Att se till att de regioner som står inför eller riskerar att hamna i en kompetensutvecklingsfälla blir mer resilienta och attraktiva är avgörande för unionens åtagande att inte lämna någon människa eller någon plats utanför. Fällan går att undvika och utmaningarna kan hanteras på ett ändamålsenligt sätt, vilket bekräftas av de framgångsrika erfarenheter i olika regioner som lyfts fram i detta meddelande.

Ett övergripande, strategiskt och riktat tillvägagångssätt är avgörande för att hantera alla faktorer och mobilisera alla berörda aktörer och styrningsnivåer. Åtgärder på dessa olika nivåer är viktiga, men det står allt mer klart att kapacitet måste utvecklas på EU-nivå för att samla in och bedöma uppgifter och sakkunskap för att ge vägledning om lämpliga lösningar.

Eftersom situationerna för regioner som har hamnat i en kompetensutvecklingsfälla skiljer sig åt, krävs också olika lösningar. Skräddarsydda platsbaserade strategier och politiska åtgärder måste utformas och genomföras, vilket möjliggör ett differentierat tillvägagångssätt för att hantera regionernas specifika svagheter och främja deras respektive komparativa fördelar, med målet att stärka den ekonomiska dynamiken och livskvaliteten.

Som det första viktiga resultatet av Europaåret för kompetens som föreslagits av kommissionen, kommer kommissionen, via den nya mekanismen för talangsatsningar, att tillhandahålla riktat stöd och sprida kunskap till regioner som fastnat i en kompetensutvecklingsfälla och hjälpa dem att utforma och genomföra dessa skräddarsydda strategier på ett effektivt sätt. Kommissionen kommer att ge regionerna en unik möjlighet att frigöra sin utvecklingspotential, genom att utnyttja de talanger de behöver och bidra till att överbrygga sina strukturella svårigheter. Eftersom kunskap och kompetens är den verkliga motorn för framtida ekonomisk tillväxt och utveckling kommer dessa regioner därigenom att kunna bevara sin livskraft, locka till sig investeringar och blomstra som välmående, innovativa och attraktiva platser att bo och arbeta på.

(1)    Europeiska kommissionens rapporter om effekterna av demografiska förändringar, 2020 och 2023.

(2)    Så är särskilt fallet i Martinique, Guadeloupe, regionen kontinentala Kroatien och regionen Vidurio ir vakarų Lietuvos.

(3)    I detta meddelande avses med befolkning i arbetsför ålder personer i åldern 25–64 år.

(4)    EU:s yttersta randområden ligger i Atlanten, Indiska oceanen, Karibien och Latinamerika. I linje med artikel 349 i EUF-fördraget och med en detaljerad strategi från maj 2022 (COM(2022) 198 final) får dessa regioner hjälp med att hantera sina permanenta begränsningar.

(5)    Detta fångas upp i den regionala dimensionen av den sociala resultattavlan. Den sociala resultattavlan används för att övervaka genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter på nationell och regional nivå.

(6)    The Geography of EU discontent, 2020, https://ec.europa.eu/regional_policy/information-sources/publications/working-papers/2018/the-geography-of-eu-discontent_en .

(7)    En del regioner med en minskande befolkning i arbetsför ålder och som släpar efter i andelen invånare med högre utbildning kan även ha en nettoutflyttning av 15–39-åringar.

(8)    Områden i andra regioner kan också ställas inför dessa utmaningar, men kan inte fångas upp eftersom den tillgängliga regionala statistiken inte är tillräckligt detaljerad.

(9)    Ett av de fem politiska målen för sammanhållningspolitiken 2021–2027 är att föra Europa närmare medborgarna genom främjande av hållbar och integrerad utveckling av alla typer av territorier och lokala initiativ. En särskild uppsättning territoriella instrument kan inrättas på lokal nivå för genomförda integrerade utvecklingsstrategier.

(10)    Se Europeiska kommissionen (2019) – Employment and Social Developments in Europe review, kapitel 5.

(11)     https://ec.europa.eu/docsroom/documents/49498/attachments/1/translations/en/renditions/native .

(12)     https://tourism-dashboard.ec.europa.eu/?lng=sv&ctx=tourism  

(13)    Se förslaget till akt om ett interoperabelt Europa (COM(2022) 720 final) och det åtföljande arbetsdokumentet (COM(2022) 710 final).

(14)    Se förslaget till akt om ett interoperabelt Europa (COM(2022) 720 final) och det åtföljande arbetsdokumentet (COM(2022) 710 final).

(15)    Den regionala resultattavlan för innovation 2021.

(16)    Smart specialisering är en platsbaserad strategi som syftar till att identifiera strategiska områden för insatser, baserat på analyser av ekonomins starka punkter och potential.

(17)    Enligt definitionen i den europeiska resultattavlan för innovation.

(18)    COM(2022) 332 final.

(19)    Yrkeskunskapscentrum är transnationella samarbetsnätverk som syftar till att främja innovation och spetskunskap inom yrkesutbildning.

(20)    Bulgarien, Tjeckien, Estland, Grekland, Kroatien, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien och Slovakien.

(21)    Se kapitel 7 i den åttonde sammanhållningsrapporten – COM(2022) 34 final.

(22)    Jämställdhetsstrategin för 2020–2025, EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025, EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet 2020–2030, jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer, strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 och EU:s strategi för att bekämpa antisemitism.

(23)    https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32020H1202%2801%29

(24)    Rådets resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030) (EUT C 66, 26.2.2021, s. 1) – https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:32021G0226(01).

(25)    Personer i åldern 55–64 år.

(26)     Den europeiska alliansen för lärlingsutbildning, Sysselsättning, socialpolitik och inkludering – Europeiska kommissionen (europa.eu) .

(27)     Alma (Aim, Learn, Master, Achieve) – Sysselsättning, socialpolitik och inkludering – Europeiska kommissionen (europa.eu) .

(28)    Automotive skills alliance – Skills partnership for microelectronics – the Aerospace & defence skills partnership – the Pact for skills for offshore renewable energy – Upskilling shipbuilding and maritime technology workers in Europe – Textile, clothing, leather and footwear industries – Skills partnership for the tourism ecosystem – Pact for skills in construction – Skills partnership for the agri–food ecosystem – Skills partnership for the cultural and creative industries – Skills partnership for the proximity & social economy ecosystem – Skills Partnership for the digital ecosystem – Skills Partnership for the retail ecosystem – Skills Partnership for the health ecosystem.

(29)     EU-pakten för kompetens – Sysselsättning, socialpolitik och inkludering – Europeiska kommissionen (europa.eu) .

(30)    Europaåret för kompetens kommer även att ge konkret drivkraft åt ett av målen i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter: en sysselsättningsgrad på 78 % och 60 % vuxna som deltar i kompetenshöjning och omskolning varje år till 2030.

(31)      Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/801 av den 11 maj 2016 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete (omarbetning).

(32)      Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/1883 av den 20 oktober 2021 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning och om upphävande av rådets direktiv 2009/50/EG.

(33)     COM(2020) 758 final, 24.11.2020.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Strasbourg den 17.1.2023

COM(2023) 32 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Utnyttja talangen i Europas regioner

BILAGA

1.Demografisk omställning i EU

2.Regioner som påverkas av en kombination av en åldrande befolkning i arbetsför ålder och otillräcklig kompetensutveckling och regioner som påverkas av nettoutflyttning av personer i åldern 15–39 år

De Nuts 2-regioner som anges nedan valdes ut på grundval av följande kriterier:

Minskande befolkning i arbetsför ålder och eftersläpning vad gäller högre utbildning

·En genomsnittlig årlig förändring av befolkningen i åldern 25–64 på mindre än –7,5 per 1 000 invånare mellan den 1 januari 2015 och den 1 januari 2020

·En andel personer med högskoleutbildning i åldersgruppen 25–64 år under EU-genomsnittet 2020

·Andelen personer med högskoleutbildning i åldersgruppen 25–64 år ökade med mindre än hälften av ökningen i EU, dvs. 2,2 procentenheter.

Nettoutflyttning, personer i åldersgruppen 15–39 år:

·En genomsnittlig nettomigrationsgrad för befolkningen i åldern 15–39 på mindre än –2 per 1 000 invånare mellan den 1 januari 2015 och den 1 januari 2020

3.Interregionala skillnader i deltagande i utbildning

4.Kohortstruktur för personer med högskoleutbildning

5.Särdrag hos de värst drabbade regionerna

Naturliga förändringar dominerar

Regionerna är huvudsakligen landsbygdsregioner och mellanregioner

Högre, trots jordbrukets minskande betydelse

Mindre attraktiva löner och utvecklingsnivåer

Potential för ökade sysselsättningsgrader

Större sysselsättningsskillnader mellan könen

Utbildningssystem med sämre resultat

Den digitala klyftan

Lägre kvalitet på den offentliga styrningen