This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52023AE0788
Opinion of the European Economic and Social Committee on the second set of new own resources (exploratory opinion)
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Andra uppsättningen av nya egna medel (förberedande yttrande)
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Andra uppsättningen av nya egna medel (förberedande yttrande)
EESC 2023/00788
EUT C 293, 18.8.2023, p. 13–20
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
- Date of document:
- 14/06/2023; omröstningsdag
- Date of vote:
- 14/06/2023
- Date lodged:
- 20/01/2023
- Author:
- Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
- Responsible body:
- Section for Economic and Monetary Union and Economic and Social Cohesion, EESC_ECO
- Form:
- Förberedande yttrande
- Term of office:
- 2015-2020
- Internal reference:
- AVIS-SECTION 2023/0788 FIN, ECO/617
- Session:
- 579
- Treaty:
- Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
- Legal basis:
- Link
- Link
- Link
- Select all documents mentioning this document
- Instruments cited:
- Link
- EUROVOC descriptor:
- Subject matter:
- Directory code:
|
18.8.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 293/13 |
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Andra uppsättningen av nya egna medel
(förberedande yttrande)
(2023/C 293/03)
|
Föredragande: |
Philip VON BROCKDORFF |
|
Remiss |
20.1.2023, Skrivelse från Maroš ŠEFČOVIČ, Europeiska kommissionens vice ordförande med ansvar för kontakter mellan institutionerna och framtidsfrågor |
|
Rättslig grund |
Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt |
|
Ansvarig sektion |
Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning |
|
Antagande av sektionen |
30.5.2023 |
|
Antagande vid plenarsessionen |
14.6.2023 |
|
Plenarsession nr |
579 |
|
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster) |
140/67/12 |
1. Slutsatser och rekommendationer
|
1.1 |
Såsom Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) påpekade i sitt tidigare yttrande i denna fråga (1) kommer det att krävas en överenskommelse mellan medlemsstaterna om att tillföra nya egna medel för att täcka återbetalningen av skulderna till följd av upplåningen inom ramen för återhämtningsplanen NextGenerationEU utan att budgetarna för andra EU-program äventyras eller att de bidrag som baserar sig på bruttonationalinkomsten (BNI) måste höjas avsevärt. |
|
1.2 |
EESK betonar att utformningen av förslag till nya egna intäktskällor bör göras mot bakgrund av det budgettryck som medlemsstaterna står under till följd av pandemin och dagens internationellt spända läge. Detta har blivit ännu viktigare i den rådande situationen med högre räntor, vilket kan leda till att de nya egna medel som föreslås i kommissionens paket från 2021 inte kommer att kunna täcka kostnaden för att återbetala NextGenerationEU. |
|
1.3 |
EESK noterar att bestämmelserna om egna medel som baserar sig på icke återvunnet plastförpackningsavfall har trätt i kraft. Vi betonar vikten av att anta och införliva det nya lagstiftningsförslaget om förpackningar och förpackningsavfall med anknytning till icke återvunnet plastförpackningsavfall på ett harmoniserat sätt. Kommittén anser också att egna medel beräknade på grundval av mängden kommunalt avfall är ett annat alternativ som skulle kunna genomföras (förutsatt att det är tekniskt och miljömässigt möjligt) och som också skulle stödja den cirkulära ekonomin. |
|
1.4 |
EESK uppmanar kommissionen att utveckla förslagen avseende regelverket för inkomstbeskattning för företag i Europa (BEFIT) så snart som möjligt. I detta hänseende uppmanar vi kommissionen att fastställa tydliga mål när det gäller att förenkla skattelandskapet och se till att befintliga och nya skattedirektiv inte påverkar konkurrenskraften negativt. EESK framhåller särskilt behovet av att basera BEFIT på harmoniserade definitioner och standarder och efterlyser en mer detaljerad bedömning av de ytterligare intäkter som skulle kunna uppkomma när regelverket genomförs. |
|
1.5 |
EESK anser det vara rimligt att man överväger möjligheten att inkludera finansiella tjänster i BEFIT eller att det införs en global skatt på finansiella transaktioner i enlighet med Europaparlamentets förslag, samtidigt som man bedömer konsekvenserna av förslaget. |
|
1.6 |
EESK välkomnar överenskommelsen mellan rådet och Europaparlamentet om en gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM). I syfte att uppnå mer likvärdiga arbetsvillkor rekommenderar kommittén att kommissionen överväger att införa en extra avgift för EU-företag som importerar varor från producenter i tredjeländer som inte garanterar ett fullgott arbetstagarskydd, förutsatt att ett sådant alternativ är förenligt med Världshandelsorganisationens (WTO) regler och att tydliga kriterier för dess tillämpning fastställs. Samtidigt betonar kommittén på nytt behovet av visst stöd till exportföretag, så att EU-företag kan konkurrera på marknader utanför EU. |
|
1.7 |
EESK konstaterar att man har kommit överens om ett tillfälligt stopp och en karenstid för digitala skatter i enlighet med det inkluderande ramverk som OECD och G20 enats om. En EU-skatt på digitala transaktioner skulle dock kunna övervägas som ett sätt att öka EU:s egna medel i en situation när de överenskomna reglerna enligt OECD:s och G20:s inkluderande ramverk inte respekteras av andra viktiga handelspartner. |
|
1.8 |
EESK betonar också att åtgärderna för en andra uppsättning av egna medel bör vara förenliga med principerna om proportionalitet och social rättvisa. Kommittén upprepar dessutom att alla förslag om egna medel bör åtföljas av en konsekvensbedömning av förslagens effektivitet. |
2. Bakgrund
|
2.1 |
Enligt artikel 311 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska EU:s budget finansieras helt av EU:s egna medel, utan att det inverkar på andra inkomster. Dessa egna medel kan definieras som intäktsflöden som är direkt avsatta för EU utan att några ytterligare beslut behöver fattas av medlemsstaterna. I praktiken består dock den största delen av EU:s intäkter av bidrag från medlemsstaterna (2). |
|
2.2 |
I samband med att kommissionen lade fram sitt arbetsprogram för 2023 tillkännagav den ett förslag till en andra korg med nya egna medel, som för närvarande planeras att genomföras under tredje kvartalet 2023 och som bland annat bygger på det aviserade lagstiftningsförslaget om ett enhetligt regelverk för inkomstbeskattning för företag i Europa (BEFIT). Detta innebär att tidsplanen för det interinstitutionella avtal som lades fram i december 2020 tidigareläggs med ett år (3). |
|
2.3 |
Den andra korgen med egna medel följer förslaget till en första korg som lades fram i december 2021 (4) och som bygger på tre nya intäktskällor. Den första källan grundar sig på intäkter från handel med utsläppsrätter, den andra bygger på de resurser som genereras av EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM), och den tredje baseras på andelen återstående vinster från multinationella företag som ska omfördelas till EU:s medlemsstater i enlighet med överenskommelsen mellan OECD och G20 om omfördelning av beskattningsrättigheter (”den första pelaren”). |
|
2.4 |
Syftet med det nya förslaget om egna medel är att säkerställa ett stabilt och diversifierat intäktsflöde för EU samt undvika både nedskärningar i EU-program och att de bidrag som baserar sig på medlemsstaternas BNI måste höjas avsevärt. |
|
2.5 |
De långsiktiga effekterna på EU-budgeten av återhämtningsplanen NextGenerationEU – som genomförs för att hantera de ekonomiska och sociala störningar som orsakats av pandemin – kommer att beaktas inom den nya ramen, som är utformad för att vederbörligen utnyttja den nya uppsättningen av egna medel för att regelbundet återbetala det kapital som kommissionen lånat på kapitalmarknaderna för bidragsdelen av NextGenerationEU senast 2058. Det bör påpekas att återbetalningen av amorteringarna och räntan måste finansieras genom EU:s budget i linje med den fleråriga budgetramen. |
|
2.6 |
Inför sitt förslag om en andra uppsättning av nya egna medel bad kommissionen EESK att lägga fram sina synpunkter och rekommendationer så att kommissionen kan komplettera sitt förslag genom att ta hänsyn till kommitténs ståndpunkter. |
|
2.7 |
Detta yttrande från EESK kompletterar kommitténs tidigare yttrande i samma fråga (5) samtidigt som vissa ändringar har gjorts för att beakta den pågående institutionella debatten och den senaste utvecklingen. |
3. Allmänna kommentarer
|
3.1 |
EESK uppskattar möjligheten att på nytt få yttra sig i en avgörande och strategisk fråga för framtiden för EU:s integrationsprocess. |
|
3.2 |
I detta sammanhang vill EESK understryka att debatten om varifrån EU:s egna medel ska hämtas samt hur de ska användas inom EU:s budget med respekt för universalitetsprincipen inte bara bör föras inom EU-institutionerna utan även involvera näringslivet, andra arbetsmarknadsparter och det civila samhället, bl.a. företrädare för så många kategorier av EU-medborgare som möjligt, och därmed även involvera äldre åldersgrupper och utsatta samhällsgrupper. |
|
3.3 |
Såsom EESK framhåller i sitt yttrande ”Förslag till beslut om egna medel” håller kommittén med om att det är nödvändigt att besluta om nya egna medel för att vederbörligen stödja EU:s agenda och mål utan att budgetarna för EU:s program inom ramen för den fleråriga budgetramen 2021–2027 äventyras eller att de bidrag som baserar sig på medlemsstaternas BNI måste höjas avsevärt. |
|
3.4 |
Samtidigt noterar EESK att den höga andel av medlemsstaternas bidrag som baserar sig på deras bruttonationalinkomst har minskat i samband med det nya beslut som tillför egna medel på grundval av icke-återvunnet plastförpackningsavfall. I detta sammanhang betonar kommittén vikten av att anta och införliva det nya lagstiftningsförslaget om förpackningar och förpackningsavfall på ett harmoniserat sätt i syfte att minska regelbördan. |
|
3.5 |
EESK hoppas att de aviserade åtgärderna för en andra uppsättning av egna medel ligger i linje med principerna om proportionalitet och social rättvisa, så att en lämplig balans kan uppnås mellan behovet av en stark finansiell budget som kan garantera EU:s mål å ena sidan och social sammanhållning och ett företagsvänligt klimat å andra sidan. |
|
3.6 |
EESK betonar vikten av att skilja mellan EU:s egna medel och EU:s skattepolitik. EU:s egna medel uppkommer genom skattepolitiska styrmedel som via lämpliga intäktsflöden finansierar EU:s budget medan EU:s skattepolitik bör syfta till att främja ekonomisk integration och att stärka och vidareutveckla den inre marknaden snarare än att öka skattebördan eller undergräva den sociala och ekonomiska integrationen. |
|
3.7 |
EESK vill betona att kommissionen i sitt förslag noggrant måste beakta de negativa konsekvenserna av det ryska anfallskriget i Ukraina, som drar ut på tiden och får konsekvenser i form av en global ekonomisk nedgång, störningar i distributionskedjorna och ett internationellt spänt läge, vilket skapar ett komplext sammanhang att hantera. Detta sammanhang kännetecknas även av bland annat hög och ihållande inflation samt höjda räntor för att få ner inflationen. Allt detta skapar ett mycket utmanande ekonomiskt klimat i vilket kommissionens förslag ska genomföras. |
|
3.8 |
Mot bakgrund av ovanstående konstaterar EESK att det vid utarbetandet av förslag till nya intäktskällor för EU:s budget är viktigt att ta vederbörlig hänsyn till det budgettryck som medlemsstaterna står under efter pandemin och med anledning av dagens internationellt spända läge. Kommittén noterar att uppbörden av intäkter på EU-nivå innebär en ytterligare belastning för de nationella budgetarna. Dessutom är amorteringarna inom ramen för NextGenerationEU via EU-budgeten ett åtagande som redan ingåtts, vilket kan leda till högre bidrag från medlemsstaterna om det inte tillförs nya egna medel. |
|
3.9 |
Samtidigt påpekar EESK att de nya egna medel som föreslogs i kommissionens första paket av den 14 december 2021 förmodligen inte kommer att vara tillräckliga för att täcka EU:s samtliga nuvarande åtaganden, även med tanke på den högre räntenivån. |
|
3.10 |
EESK anser att det är viktigt att ha en sund och stark EU-budget som inte bara säkerställer EU:s strategiska oberoende utan också på lämpligt sätt stöder den dubbla gröna och digitala omställningen med alla de utmaningar och anpassningar som detta kommer att innebära för EU:s medlemsstater, regioner och kommuner samt för företag i hela unionen. |
|
3.11 |
För att effektivt stärka EU:s budget och fleråriga budgetram konstaterar EESK att bidragen från NextGenerationEU kommer att behöva återbetalas enligt den angivna tidsperioden utan ytterligare förlängning så att man undviker risken för alltför höga lånekostnader till följd av en alltför lång löptid, vilket skulle inverka negativt på den ekonomiska tillväxten och på framtida generationers sociala välfärd. Detta gäller särskilt i dagens situation med stigande räntor som gör skuldsättning allt svårare att finansiera på lång sikt och finansieringskostnaderna tämligen oförutsägbara. |
|
3.12 |
Som en förutsättning för att lägga fram ett förslag om egna medel som baserar sig på företagsbeskattning uppmanar EESK kommissionen att snarast möjligt vidareutveckla förslaget om en gemensam uppsättning regler för att kunna göra en bedömning av bolagsskattebasen för EU-baserade företag som ingår i en koncern med globala konsoliderade intäkter över ett visst tröskelvärde. BEFIT kommer också att innehålla bestämmelser om vinstfördelning mellan medlemsstaterna på grundval av en fördelningsnyckel. När vinsten väl har fördelats kommer den att omfattas av den berörda medlemsstatens bolagsskattesats. |
|
3.13 |
EESK noterar kommissionens tillkännagivande att den kommer att sträva efter att bygga vidare på BEFIT-förslaget för att utveckla ytterligare intäktsflöden till EU:s egna medel. Det kan dock vara relativt svårt att nå en politisk överenskommelse om ett sådant förslag, vilket CCCTB-förslagen (6) från 2011 och 2016 tidigare visat. |
|
3.14 |
EESK efterlyser en debatt med deltagande av alla berörda parter när det gäller BEFIT, eftersom detta skulle bidra till att skapa insyn i dess konsekvenser. Kommittén betonar dessutom att det krävs tydliga mål och nyckelprinciper för BEFIT i syfte att förenkla skattelandskapet och säkerställa att befintliga och nya skattedirektiv inte påverkar konkurrenskraften negativt. |
|
3.15 |
EESK betonar att BEFIT bör bygga på harmoniserade definitioner och standarder för att förslaget ska kunna fungera väl på hela inre marknaden och efterlyser en mer detaljerad bedömning av de ytterligare intäkter som skulle kunna kopplas till genomförandet av BEFIT, om sådana intäkter faktiskt blir verklighet (7). |
|
3.16 |
EESK påpekar att det alltid finns en inneboende volatilitet när det handlar om intäkter från bolagsskatt, vilket gör det problematiskt att exakt bedöma de framtida skatteintäkter som kommer att tillföras EU:s budget såsom egna medel. Detta gäller särskilt i den nuvarande ekonomiska situationen med hög inflation och räntehöjningar. När det gäller denna fråga uppmanar vi kommissionen att genomföra särskilda studier och konsekvensbedömningssimulationer i syfte att göra en tillförlitlig bedömning av storleken på de egna medel som skulle kunna samlas in genom BEFIT. EESK varnar dock för eventuella ytterligare efterlevnadskostnader för företagen. |
|
3.17 |
Eftersom kommissionens BEFIT-förslag kommer att bygga på det inkluderande ramverk och dess strategi med två pelare som OECD och G20 kommit överens om när det gäller vinstfördelning (den första pelaren) och kompletterande regler (den andra pelaren), uppmanar vi kommissionen att fortsätta sitt arbete i nära samordning med internationella initiativ för att utveckla BEFIT-förslaget. |
|
3.18 |
Såsom också föreslagits av Europaparlamentet skulle man kunna undersöka möjligheten att inkludera finansiella tjänster i BEFIT eller att införa en global skatt på finansiella transaktioner, samtidigt som man bedömer de möjliga konsekvenserna. De nya skattebestämmelserna bör därefter kombineras med riktade regler som syftar till att avsätta en del av de ytterligare förväntade skatteintäkterna till EU:s egna medel. |
|
3.19 |
EESK erinrar om att det enda syftet med gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, som rådet och Europaparlamentet enats om, är att motivera EU:s handelspartner att fasa ut fossila bränslen från sin produktion tillsammans med EU. Dessa intäkter föreslogs som egna medel i det första paketet. Kommissionen kan dessutom överväga att införa en extra avgift för EU-företag som importerar varor från producenter i tredjeländer som inte garanterar ett vederbörligt arbetstagarskydd. Detta alternativ skulle endast övervägas om det är förenligt med WTO:s regler och om tydliga kriterier för dess tillämpning fastställs. Denna avgift skulle kunna ge ett visst skydd för arbetstagare i tredjeländer och gradvis göra det lättare att uppnå likvärdiga arbetsvillkor i EU och andra handelsblock. Samtidigt efterlyser kommittén någon form av stöd till exportföretag så att EU-företag kan konkurrera på marknader utanför EU. Denna aspekt lyftes fram i ett tidigare EESK-yttrande om CBAM. |
|
3.20 |
I enlighet med det inkluderande ramverk som OECD och G20 enats om, inom vilket man kommit överens om ett tillfälligt stopp och en karenstid för digitala skatter, anser EESK att en EU-skatt på digitala transaktioner skulle kunna övervägas som ett sätt att öka EU:s egna medel. Detta skulle dock endast gälla i en situation när de överenskomna reglerna enligt OECD:s och G20:s inkluderande ramverk inte respekteras av andra viktiga handelspartner. |
|
3.21 |
När det är tekniskt och miljömässigt möjligt att återvinna kommunalt avfall skulle statistiskt beräknade egna medel som bygger på volymen kommunalt avfall kunna vara ett annat alternativ för att göra deponering och förbränning dyrare än återvinning, vilket skulle påverka den cirkulära ekonomin positivt på hela inre marknaden. |
|
3.22 |
Som kommittén påpekar i sitt tidigare yttrande om förslaget till beslut om egna medel vidhåller EESK att effektivitet och ändamålsenlighet i fråga om uppbörd, administration och efterföljande utgifter för egna medel är av stor betydelse i alla skeden och strategiskt viktigt för att säkerställa en korrekt och produktiv användning av EU:s egna medel så att de ambitiösa mål som fastställs i kommissionens agenda kan uppnås. |
|
3.23 |
Slutligen, och även detta i linje med kommitténs tidigare yttrande om förslaget till beslut om egna medel, upprepar EESK vikten av att alla förslag om egna medel bör åtföljas av en konsekvensbedömning av förslagens effektivitet, och i synnerhet av de intäkter som dessa åtgärder förväntas generera. |
Bryssel den 14 juni 2023.
Oliver RÖPKE
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande
(1) Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Nästa generation av egna medel för EU:s budget (COM(2021) 566 final) – Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) 2020/2093 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (COM(2021) 569 final – 2021/0429 (APP)) – Förslag till rådets beslut om ändring av beslut (EU, Euratom) 2020/2053 om systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2021) 570 final – 2021/0430 (CNS)) (EUT C 323, 26.8.2022, s. 48).
(2) Europaparlamentets utredningstjänst.
(3) Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel av den 16 december 2020 (L433I/28).
(4) COM(2021) 566 final.
(5) EESK:s yttrande ”Förslag till beslut om egna medel” (EUT C 323, 26.8.2022, s. 48).
(6) Gemensam konsoliderad bolagsskattebas.
(7) Syftet med BEFIT är att förenkla och möjliggöra en effektiv konsolidering av vinster och förluster, och inte nödvändigtvis att uppbära mer intäkter.
BILAGA
Följande ändringsförslag avslogs under debatten, men fick minst en fjärdedel av rösterna (artikel 74.3 i arbetsordningen):
ÄNDRINGSFÖRSLAG 3
ECO/617 – Andra uppsättningen av nya egna medel
Punkt 3.18
Ändra enligt följande:
|
Sektionens yttrande |
Ändringsförslag |
|
Såsom också föreslagits av Europaparlamentet skulle man kunna undersöka möjligheten att inkludera finansiella tjänster i BEFIT eller att införa en global skatt på finansiella transaktioner. De nya skattebestämmelserna bör därefter kombineras med riktade regler som syftar till att avsätta en del av de ytterligare förväntade skatteintäkterna till EU:s egna medel. EESK inser dock att en skatt på finansiella transaktioner skulle kunna göra unionen mindre konkurrenskraftig, framför allt om skatten endast tillämpas inom EU. Dessutom är det osannolikt att en bred skatt på finansiella transaktioner skulle leda till stora intäkter samtidigt som en dylik skatt kan ha en negativ inverkan på företag och hushåll inom EU och eventuellt minska tillväxten, vilket skulle leda till ytterligare påfrestningar på de offentliga finanserna. |
Såsom också föreslagits av Europaparlamentet skulle man kunna undersöka möjligheten att inkludera finansiella tjänster i BEFIT eller att införa en global skatt på finansiella transaktioner (9). De nya skattebestämmelserna bör därefter kombineras med riktade regler som syftar till att avsätta en del av de ytterligare förväntade skatteintäkterna till EU:s egna medel. EESK inser dock att en skatt på finansiella transaktioner skulle kunna göra unionen mindre konkurrenskraftig, framför allt om skatten endast tillämpas inom EU. Dessutom är det osannolikt att en bred skatt på finansiella transaktioner skulle leda till stora intäkter samtidigt som en dylik skatt kan ha en negativ inverkan på företag och hushåll inom EU och eventuellt minska tillväxten, vilket skulle leda till ytterligare påfrestningar på de offentliga finanserna. |
Motivering
Detta är mycket viktig bakgrundsinformation att lägga till, för att förklara för läsaren av yttrandet hur politiskt komplicerat det alltjämt är att införa en skatt på finansiella transaktioner i EU:s medlemsstater, trots att kommissionens lagstiftningsinitiativ lades fram för nästan 12 år sedan. Detta visar bara att fördelarna med att införa en skatt på finansiella transaktioner endast i EU eller endast i vissa EU-medlemsstater är mycket omdiskuterade.
Resultat av omröstningen:
|
Röster för: |
80 |
|
Röster emot: |
122 |
|
Nedlagda röster: |
14 |
ÄNDRINGSFÖRSLAG 4
ECO/617 – Andra uppsättningen av nya egna medel
Punkt 3.19
Ändra enligt följande:
|
Sektionens yttrande |
Ändringsförslag |
|
EESK erinrar om att det enda syftet med gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, som rådet och Europaparlamentet enats om, är att motivera EU:s handelspartner att fasa ut fossila bränslen från sin produktion tillsammans med EU. Dessa intäkter föreslogs som egna medel i det första paketet. Kommissionen kan dessutom överväga att införa en extra avgift för EU-företag som importerar varor från producenter i tredjeländer som inte garanterar ett vederbörligt arbetstagarskydd. Detta alternativ skulle endast övervägas om det är förenligt med WTO:s regler och om tydliga kriterier för dess tillämpning fastställs. Denna avgift skulle kunna ge ett visst skydd för arbetstagare i tredjeländer och gradvis göra det lättare att uppnå likvärdiga arbetsvillkor i EU och andra handelsblock. Samtidigt efterlyser kommittén någon form av stöd till exportföretag så att EU-företag kan konkurrera på marknader utanför EU. Denna aspekt lyftes fram i ett tidigare EESK-yttrande om CBAM. |
EESK erinrar om att det enda syftet med gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, som rådet och Europaparlamentet enats om, är att motivera EU:s handelspartner att fasa ut fossila bränslen från sin produktion tillsammans med EU. Dessa intäkter föreslogs som egna medel i det första paketet. Samtidigt efterlyser kommittén någon form av stöd till exportföretag så att EU-företag kan konkurrera på marknader utanför EU. Denna aspekt lyftes fram i ett tidigare EESK-yttrande om CBAM. |
Motivering
Samma som för punkt 1.6.
Resultat av omröstningen:
|
Röster för: |
78 |
|
Röster emot: |
129 |
|
Nedlagda röster: |
11 |
Följande ändringsförslag antogs under debatten, men enligt minst en fjärdedel av de avgivna rösterna borde den ursprungliga texten behållas (artikel 74.4 i arbetsordningen):
ÄNDRINGSFÖRSLAG 1
ECO/617 – Andra uppsättningen av nya egna medel
Punkt 3.18
Ändra enligt följande:
|
Sektionens yttrande |
Ändringsförslag |
|
Såsom också föreslagits av Europaparlamentet skulle man kunna undersöka möjligheten att inkludera finansiella tjänster i BEFIT eller att införa en global skatt på finansiella transaktioner. De nya skattebestämmelserna bör därefter kombineras med riktade regler som syftar till att avsätta en del av de ytterligare förväntade skatteintäkterna till EU:s egna medel. EESK inser dock att en skatt på finansiella transaktioner skulle kunna göra unionen mindre konkurrenskraftig, framför allt om skatten endast tillämpas inom EU. Dessutom är det osannolikt att en bred skatt på finansiella transaktioner skulle leda till stora intäkter samtidigt som en dylik skatt kan ha en negativ inverkan på företag och hushåll inom EU och eventuellt minska tillväxten, vilket skulle leda till ytterligare påfrestningar på de offentliga finanserna. |
Såsom också föreslagits av Europaparlamentet skulle man kunna undersöka möjligheten att inkludera finansiella tjänster i BEFIT eller att införa en global skatt på finansiella transaktioner , samtidigt som man bedömer de möjliga konsekvenserna . De nya skattebestämmelserna bör därefter kombineras med riktade regler som syftar till att avsätta en del av de ytterligare förväntade skatteintäkterna till EU:s egna medel. |
Resultat av omröstningen
|
Röster för: |
96 |
|
Röster emot: |
91 |
|
Nedlagda röster: |
15 |
ÄNDRINGSFÖRSLAG 2
ECO/617 – Andra uppsättningen av nya egna medel
Punkt 1.5
Ändra enligt följande:
|
Sektionens yttrande |
Ändringsförslag |
|
EESK anser det vara rimligt att man överväger möjligheten att inkludera finansiella tjänster i BEFIT eller att det införs en global skatt på finansiella transaktioner i enlighet med Europaparlamentets förslag. EESK förstår dock att en sådan skatt kan påverka konkurrenskraften och inte nödvändigtvis kommer att ge upphov till betydande ytterligare intäkter. |
EESK anser det vara rimligt att man överväger möjligheten att inkludera finansiella tjänster i BEFIT eller att det införs en global skatt på finansiella transaktioner i enlighet med Europaparlamentets förslag , samtidigt som man bedömer konsekvenserna av förslaget . |
Resultat av omröstningen
|
Röster för: |
126 |
|
Röster emot: |
79 |
|
Nedlagda röster: |
8 |
(9) Den 28 september 2011 lade kommissionen fram ett förslag till rådets direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner och om ändring av direktiv 2008/7/EG. Ingen överenskommelse nåddes i rådet och den 14 februari 2013 lade kommissionen fram ett förslag som syftade till att införa en skatt på finansiella transaktioner i elva medlemsstater genom instrumentet för fördjupat samarbete. Frågan befinner sig i ett dödläge även bland dessa medlemsstater, trots att ärendet regelbundet har diskuterats i Ekofinrådet.
