EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 30.11.2022

COM(2022) 686 final

2022/0414(NLE)

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om godkännande av bedömningen av Ungerns återhämtnings- och resiliensplan

{SWD(2022) 686 final}

2022/0414 (NLE)

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om godkännande av bedömningen av Ungerns återhämtnings- och resiliensplan

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens 1 , särskilt artikel 20,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Utbrottet av covid-19 har haft en allvarlig negativ inverkan på Ungerns ekonomi. År 2019 uppgick bruttonationalprodukten per capita (BNP per capita) i Ungern till 48 % av unionsgenomsnittet. Ungerns BNP i fasta priser minskade med 4,5 % under 2020, men ökade med sammanlagt 2,3 % under 2020 och 2021. Långvariga utmaningar som inverkar på den ekonomiska utvecklingen på medellång sikt är produktivitetstillväxt, tillgången till kvalificerad arbetskraft, investeringarna i personalresurser och den institutionella kvaliteten.

(2)Den 9 juli 2019, den 20 juli 2020 och den 12 juli 2022 riktade rådet rekommendationer till Ungern inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Rådet rekommenderade särskilt Ungern att fortsätta integreringen av de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden, att förbättra tillräckligheten för det sociala biståndet och arbetslöshetsförmånerna, att förbättra utbildningsresultaten och öka utsatta gruppers deltagande i allmän utbildning av hög kvalitet. Ungern rekommenderades också att öka hälso- och sjukvårdssystemets resiliens och förbättra tillgången till förebyggande vård och primärvård av hög kvalitet. Rådet rekommenderade dessutom Ungern att stärka regelverket mot korruption, bland annat genom att förbättra lagföringen och tillgången till offentlig information, stärka rättsväsendets oberoende, säkerställa ändamålsenligt deltagande av arbetsmarknadens parter och berörda parter i den politiska beslutsprocessen och öka konkurrensen vid offentlig upphandling. Ungern rekommenderades även att fortsätta förenkla skattesystemet och samtidigt stärka det mot risken för aggressiv skatteplanering samt öka konkurrensen och förutsebarheten i lagstiftningen inom tjänstesektorn, och att systematiskt tillämpa konkurrenskontroll vid affärstransaktioner. Rådet rekommenderade också Ungern att säkerställa att eventuella krisåtgärder är strikt proportionella och att de inte bör påverka affärsverksamheter. Dessutom rekommenderade rådet att Ungern skulle vidta åtgärder för att säkerställa likviditetsstöd till små och medelstora företag i samband med pandemin, tidigarelägga offentliga investeringsprojekt och främja privata investeringar för att främja den ekonomiska återhämtningen. Rådet rekommenderade även Ungern att förbättra pensionssystemets långsiktiga hållbarhet och samtidigt bevara tillräckligheten, särskilt genom att ta itu med inkomstklyftorna. Ungern rekommenderades att inrikta investeringarna på den gröna och den digitala omställningen, i synnerhet på ren och effektiv produktion och användning av energi, hållbara transporter och digital infrastruktur för skolor samt att främja reformer och investeringar avseende hållbar vattenförvaltning och avfallshantering samt ekonomins cirkularitet, digitaliseringen av företag, gröna och digitala färdigheter samt forskning och innovation. Slutligen rekommenderades Ungern att minska det totala beroendet av fossila bränslen genom att påskynda utvecklingen av förnybar energi, i synnerhet genom att förenkla tillståndsförfarandena och uppdatera elinfrastrukturen, att diversifiera importen av fossila bränslen genom att bland annat stärka sammanlänkningen genom deltagande av andra länder, och att minska beroendet av fossila bränslen i byggnader och på transportområdet genom att intensifiera insatserna för energieffektivitetsåtgärder för alla, särskilt när det gäller bostadshus och elektrifieringen av transporter.

(3)De rekommendationer som riktades till Ungern den 20 juli 2020 innehöll mer specifik politisk vägledning för att övervinna covid-19-pandemin. Kommissionen har bedömt framstegen med genomförandet av dessa landsspecifika rekommendationer vid den tid då återhämtnings- och resiliensplanen lämnades in och anser att rekommendationen om att vidta nödvändiga åtgärder för att på ett ändamålsenligt sätt hantera covid-19-pandemin, upprätthålla ekonomin och stödja den påföljande återhämtningen har genomförts fullt ut. Betydande framsteg har gjorts i fråga om rekommendationen att ge likviditetsstöd till små och medelstora företag och främja privata investeringar.

(4)Den 11 maj 2021 lämnade Ungern in sin nationella återhämtnings- och resiliensplan till kommissionen i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU) 2021/241. Före inlämnandet hade en samrådsprocess genomförts i enlighet med den nationella rättsliga ramen med lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, civilsamhällesorganisationer, ungdomsorganisationer och andra berörda parter. Efter att ha kompletterat och uppdaterat den version som lämnades in i maj 2021 lämnade Ungern i enlighet med artikel 19.1 i förordning (EU) 2021/241 in en konsoliderad version till kommissionen den 3 november 2022. Det nationella egenansvaret för återhämtnings- och resiliensplanerna är förutsättningen för att genomförandet av dem ska lyckas och ge en bestående inverkan på nationell nivå och trovärdighet på europeisk nivå. Kommissionen har med stöd av artikel 19 i den förordningen bedömt återhämtnings- och resiliensplanens relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet i enlighet med bedömningsriktlinjerna i bilaga V till samma förordning.

(5)För att stödja återhämtningen i efterdyningarna av covid-19-krisen bör återhämtnings- och resiliensplanerna syfta till att uppnå de allmänna målen i faciliteten för återhämtning och resiliens, som inrättades genom förordning (EU) 2021/241 2 , och i EU:s återhämtningsinstrument, som inrättades genom rådets förordning (EU) 2020/2094. De bör främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom att bidra till de sex pelare som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/241.

(6)Genomförandet av medlemsstaternas återhämtnings- och resiliensplaner är en samordnad investerings- och reforminsats i hela unionen. Genom det samordnade och samtidiga genomförandet av dessa reformer och investeringar, och genomförandet av gränsöverskridande projekt, kommer dessa reformer och investeringar att ömsesidigt förstärka varandra och skapa positiva spridningseffekter i hela unionen. Ungefär en tredjedel av facilitetens inverkan på medlemsstaternas tillväxt och jobbskapande kommer därför att uppstå genom spridningseffekter från andra medlemsstater.

Ett balanserat svar som bidrar till de sex pelarna

(7)Återhämtnings- och resiliensplanen utgör i enlighet med artikel 19.3 a och kriterium 2.1 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i stor utsträckning (betyg A) ett övergripande och tillräckligt balanserat svar på den ekonomiska och sociala situationen och bidrar därigenom på lämpligt sätt till samtliga sex pelare som avses i artikel 3 i den förordningen, med beaktande av den berörda medlemsstatens särskilda utmaningar och ekonomiska tilldelning.

(8)Planen innehåller åtgärder som bidrar till alla de sex pelarna, och vissa delar i planen bidrar till flera pelare samtidigt. Planen innehåller ett flertal åtgärder, med särskilt fokus på den gröna och den digitala omställningen, uppbyggandet av ekonomisk, social och institutionell resiliens samt strategier för nästa generation. Den innehåller också åtgärder för att stödja en smart och hållbar tillväxt för alla samt social och territoriell sammanhållning, i linje med EU:s industristrategi.

(9)Planen bidrar i stor utsträckning till den gröna och den digitala omställningen. Den gröna omställningen stöds särskilt genom reformer av och investeringar i hållbar transport, energi, vattenförvaltning och cirkulär ekonomi. Viktiga åtgärder omfattar investeringar i utsläppsfri kollektivtrafik, energinätsutveckling och produktion av förnybar energi. Flera delar innehåller åtgärder som syftar till att förbättra energieffektiviteten i offentliga byggnader och bostadshus. Den digitala omställningen stöds särskilt genom åtgärder för att främja digitalisering inom utbildning och offentlig förvaltning samt digitaliseringen av hälso-, energi- och transportsektorerna, och utvecklingen av digitala färdigheter.

(10)Ett stort antal reformer och investeringar i planen syftar till att förbättra resiliensen inom hälso- och sjukvården och den ekonomiska, sociala och institutionella resiliensen. Åtgärder inom hälso- och sjukvårdssektorn förväntas förbättra effektiviteten och tillgången till vård för alla. Åtgärderna avser också förbättrade boendeförhållanden för människor som bor i de fattigaste områdena. Viktiga institutionella reformer förväntas förbättra ekonomins resiliens genom att förstärka kampen mot korruption och stärka rättsväsendets oberoende. De planerade reformerna syftar till att förenkla skattesystemet och stärka det mot risken för aggressiv skatteplanering samt stärka betydelsen av offentliga samråd i lagstiftningsprocessen för att på så sätt förbättra lagstiftningens kvalitet och förutsebarhet. Smart och hållbar tillväxt för alla förväntas uppnås i synnerhet genom olika åtgärder som syftar till att förbättra konkurrensen vid offentlig upphandling, däribland riktade åtgärder för att underlätta deltagandet av små och medelstora företag, och att främja forskning och innovation.

(11)Social och territoriell sammanhållning förväntas främjas genom att brett urval åtgärder i återhämtnings- och resiliensplanen, i synnerhet reformer och investeringar som stöder utvecklingen av en kvalificerad och konkurrenskraftig arbetskraft, t.ex. genom utvecklingen av digitala färdigheter och yrkeskompetens, samt reformer för att förbättra de offentliga finansernas hållbarhet. Dessutom syftar flera åtgärder till att hantera de speciella utmaningarna i de mest utsatta områdena, och åtgärder på området hälso- och sjukvård bidrar också till mer omfattande primärvård och tillgång till sjukhusvård av god kvalitet. En betydande del av återhämtnings- och resiliensplanen avser politiska initiativ för nästa generation, i synnerhet genom att digitalisera utbildningssystem, förbättra tillgången till utbildning av hög kvalitet för alla och öka tillgången till förskoleverksamhet och barnomsorg.

Ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som fastställts i de landsspecifika rekommendationerna

(12)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 b och kriterium 2.2 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 bidra till att effektivt ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar (betyg A), inbegripet finanspolitiska aspekter, som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationer som riktats till Ungern eller utmaningar som identifierats i andra relevanta dokument som officiellt antagits av kommissionen inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

(13)Planen omfattar ett stort antal ömsesidigt förstärkande reformer och investeringar som på ett ändamålsenligt sätt bidrar till att hantera alla eller ett betydande antal ekonomiska och sociala utmaningar som beskrivs i de landsspecifika rekommendationerna till Ungern från rådet i de europeiska planeringsterminerna 2019, 2020 och 2022, särskilt med avseende på den gröna och den digitala omställningen, utbildning, arbetsmarknad, socialpolitik, hälso- och sjukvård, regelverket mot korruption, rättsväsendets oberoende, konkurrens vid offentlig upphandling, kvalitet och insyn avseende beslutsprocessen, beskattning och aggressiv skatteplanering samt pensionssystemet.

(14)Planen innehåller flera relevanta åtgärder för att hantera utmaningarna avseende den gröna omställningen. Med avseende på energiproduktion och energieffektivitet innehåller planen reformer för att förbättra tillståndsförfarandena för produktion av förnybar energi, förenkla nätanslutningen för små kraftverk för förnybar energi och undanröja hinder för utvecklingen av vindenergi. Ungern har åtagit sig att öka den totala produktionskapaciteten av förnybar energi som är godkänd att anslutas till nätet till minst 10 000 MW senast 2026. Planen innehåller investeringar som syftar till att öka utbyggnaden av solenergiproduktion och att förbättra elnätet för att göra det möjligt för säker integrering av energi från förnybara energikällor. Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller även flera investeringar till energieffektivitetsrenovering av offentliga byggnader, i synnerhet inom utbildning och hälso- och sjukvård, och av bostadshus. Vad gäller hållbar transport innehåller planen investeringar för att utveckla järnvägsnätet i förorterna, järnvägsnätet inom de transeuropeiska korridorerna (TEN-T-korridorerna), utsläppsfri busstransport och central trafikledning inom det transeuropeiska transportnätet. Ungern kommer dessutom att införa ett enda nationellt pris-, biljett- och informationssystem för buss och järnväg. Planen omfattar även åtgärder som syftar till att främja reformer och investeringar avseende cirkulär ekonomi och hållbar avfallshantering och vattenförvaltning, däribland genom att främja naturbaserad vattenhållning.

(15)Planen innehåller flera relevanta åtgärder för att hantera utmaningarna avseende den digitala omställningen. Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller åtgärder för att tillhandahålla bärbara datorer och relevant utbildning för lärare och elever som deltar i offentlig utbildning, IKT-enheter till grundskolor och gymnasieskolor, även yrkesutbildningar, för universitet och institutioner för vuxenutbildning, och för att utöka digitaliseringen av hälso- och sjukvårdssektorn och transportsektorn. Dessutom innehåller planen vissa åtgärder för att utöka digitaliseringen inom offentlig förvaltning, särskilt genom elektroniska rapporteringsplattformar på skatteområdet, ytterligare utveckling av systemet för elektronisk upphandling och förbättring av åklagarmyndighetens filhanteringssystem.

(16)Planen innehåller flera åtgärder för att hantera utbildningsutmaningarna. Den omfattar reformer för att stärka läraryrkets attraktionskraft med en mekanism som säkerställer gradvis konvergens av lärarlönerna till minst 80 % av genomsnittslönen för högskoleutbildade, för att minska segregationen på skolor och säkerställa tillgång till utbildning av god kvalitet, i synnerhet genom att tillhandahålla elever och lärare de tekniska lösningar som behövs för att delta i en modern digital utbildning, och genom att utveckla elevernas och lärarnas digitala färdigheter. Planen innehåller även investeringar som syftar till att erbjuda fortbildningsmöjligheter för lärare och särskild ledarskapsutbildning för rektorer och biträdande rektorer, för att stödja integrationen av elever med särskilda behov i vanliga klasser och för att inleda integrationen av gymnasieklasser på små, lågpresterande skolor i större skolor, i syfte att förbättra utbildningens effektivitet och kvalitet. Utmaningarna avseende forskning och innovation hanteras dessutom genom inrättandet av nationella laboratorier för att förbättra ekosystemet för vetenskap och innovation.

(17)Den landsspecifika rekommendationen om att få in de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden hanteras genom att man skapar ytterligare förskoleplatser och främjar sysselsättningsmöjligheter för dem som lever i de mest utsatta områdena samt genom att investera i digital utbildningsutrustning, digitalt undervisningsinnehåll, vuxenutbildning, och moderniserade inlärningsmiljöer vid yrkesutbildningar, utbildningsinstitut och universitet.

(18)Planen innehåller flera åtgärder för att hantera särskilda utmaningar avseende socialpolitik genom att tillhandahålla omfattande stöd till invånarna i de 300 mest utsatta områdena. Åtgärderna syftar till att främja sysselsättning och kompetensutveckling utifrån lokala förhållanden, att nå bättre läranderesultat genom samhällsorienterad pedagogik, att bygga och renovera subventionerade bostäder och att inrätta sociala solkraftverk.

(19)Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller ett brett urval av reformer och investeringar för att åtgärda de mest akuta utmaningarna inom vård och omsorg. Till dessa räknas framför allt investeringar för att modernisera sjukhusinfrastrukturen och utrustningen på sjukhus, optimera nätverket för sjukhusvård och utveckling av primärvården och den förebyggande vården genom läkarteam som tillhandahåller integrerade hälso- och sjukvårdstjänster. Allt detta kompletteras med investeringar i digital hälso- och sjukvård, bland annat digitaliseringsprogram och övervakning på distans inom äldreomsorgen. En av åtgärderna stöder avskaffandet av informella betalningar inom hälso- och sjukvårdssystemet.

(20)Planen innehåller ett antal åtgärder för att stärka regelverket mot korruption. De inbegriper bland annat inrättandet av en integritetsmyndighet för att på ett effektivt sätt förebygga, upptäcka och åtgärda bedrägerier, intressekonflikter, korruption och andra olagligheter och oriktigheter som avser genomförandet av unionsstöd i Ungern, med ett särskilt fokus på offentlig upphandling och att säkerställa att redovisningen av tillgångar är korrekt. Enligt återhämtnings- och resiliensplanen bör integritetsmyndigheten ha omfattande befogenheter att ingripa i alla ärenden där myndigheten anser att behöriga nationella myndigheter inte har vidtagit nödvändiga åtgärder för att förebygga, upptäcka och åtgärda bedrägerier, intressekonflikter, korruption och andra olagligheter och oriktigheter som påverkar eller allvarligt riskerar att påverka sund ekonomisk förvaltning av unionens budget eller skyddet av unionens ekonomiska intressen. Integritetsmyndighetens fulla oberoende bör garanteras, däribland genom urvalsförfarandet för dess personal och ledning samt förfarandet för att upprätta dess budget. En av åtgärderna innebär inrättandet av en arbetsgrupp för att bekämpa korruption, med betydande deltagande av oberoende icke-statliga organisationer, för att kontinuerligt undersöka befintliga åtgärder mot korruption och upprätta förslag för att förbättra upptäckten, utredningen, lagföringen och bestraffningen av korruption och annat beteende såsom nepotism, favorisering och ”svängdörrar” mellan den offentliga och den privata sektorn. Enligt planen bör arbetsgruppen ledas av chefen för integritetsmyndigheten, men arbeta oberoende av myndigheten. Planen innehåller dessutom åtgärder för att stödja ett utökat samarbete med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), utvidga det personliga och materiella tillämpningsområdet för redovisning av tillgångar och skärpa tillsynen och insynen avseende hur stiftelser för förvaltning av tillgångar av allmänt intresse som bedriver verksamhet av allmänt intresse och juridiska personer som etablerats eller upprätthålls av dem använder sig av unionsstöd. Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller också ett antal reformer som syftar till att stärka lagstiftningsbestämmelser samt institutionella och praktiska bestämmelser för att på ett mer effektivt sätt förebygga, upptäcka och åtgärda bedrägerier, korruption, intressekonflikter och andra olagligheter när unionsstöd används. Planen innehåller en reform för att stärka regelverket mot korruption genom att skapa en möjlighet till domstolskontroll av åklagarmyndighetens eller den utredande myndighetens beslut att avskriva en brottsanmälan eller avsluta ett straffrättsligt förfarande. En åtgärd avser också fullständigt genomförande av Ungerns nuvarande nationella strategi och handlingsplan mot korruption samt utarbetandet av en ny nationell strategi och handlingsplan mot korruption. Flera åtgärder i planen bidrar till att öka insynen i och tillgången till offentliga uppgifter, även i syfte att stärka regelverket mot korruption genom att främja oberoende tillsyn. Genom dessa åtgärder avser man även att inrätta och förvalta ett sökbart centralt register avseende användningen av offentliga medel, ta bort eller begränsa kostnaderna för att begära offentliga uppgifter, korta ned domstolsförfarandena för att få tillgång till offentliga uppgifter samt regelbundna kontroller av alla offentliga organ för att bedöma om de uppfyller sina respektive krav vad gäller att ge tillgång till uppgifter av allmänt intresse.

(21)Den landsspecifika rekommendationen om att stärka rättsväsendets oberoende hanteras genom flera reformer i planen. Dessa förväntas stärka det oberoende och den opartiskhet hos domstolar och domare som inrättats genom lag i enlighet med artikel 19 i EU-fördraget och relevanta EU-regelverk, för att på så sätt höja standarden på det rättsliga skyddet och förbättra investeringsklimatet i Ungern. Planen innehåller åtgärder för att stärka det nationella rättsliga rådets relativa roll och befogenheter i förhållande till domstolsmyndighetens ordförandes befogenheter. Utövandet av faktisk tillsyn över domstolsmyndighetens ordförande av det nationella rättsliga rådet förväntas minska risken för godtyckliga beslut vid domstolarnas centrala förvaltning, däribland avseende domarutnämningar, och därmed stärka rättsväsendets oberoende. Enligt återhämtnings- och resiliensplanen bör detta kunna uppnås i synnerhet genom att man inför kravet på ett motiverat bindande yttrande från det nationella rättsliga rådet om enskilda beslut, t.ex. vad gäller lämpligheten utifrån lämplighetskriterier hos kandidater för posterna som ordförande och vice ordförande för det nationella rättsliga rådet, upphävandet av förfarandet för utnämning av chefspositioner inom rättsväsendet och vid domstolar, förflyttning av domare samt entledigande av domare i domarpoolen som prövar särskilda mål, inbegripet förvaltningsrättsliga mål. Det nationella rättsliga rådet bör även lämna ett motiverat bindande yttrande om regelverk såsom poängsystemet för domartjänster, villkoren för tilldelning av bonusar, domarnas utbildning, den nationella arbetsbördan och antalet domartjänster. Domarledamöterna vid det nationella rättsliga rådet bör ha möjlighet att väljas om till nästa tjänstgöringsperiod, och det nationella rättsliga rådet bör ha tillgång till alla handlingar och ha rättskapacitet och vara oberoende vid användningen av sin budget samt ha rätt att väcka talan vid behörig domstol och författningsdomstolen för att försvara sina befogenheter. Det bör även införas icke-skönsmässiga regler för utnämnandet av tillförordnad domstolsordförande och ett förbud mot att återinsätta domare på högre domstolsinstanser efter att de har blivit förflyttade. Ytterligare en reform förväntas stärka högsta domstolens (Kúria) rättsliga oberoende, särskilt genom en ändring av urvalsreglerna för domstolens ordförande, som bör ha minst fem års erfarenhet som domare och inte bör kunna väljas om. Det nationella rättsliga rådet bör lämna ett motiverat bindande yttrande om lämpligheten hos kandidater till posterna som ordförande och vice ordförande vid högsta domstolen Kúria. Reformen bör också undanröja möjligheten för ledamöter av förvaltningsrätten att kunna tillsättas vid Kúria utanför det normala ansökningsförfarandet, förbättra systemet för fördelning av ärenden, och säkerställa tydligare befogenheter för Kúrias rättsliga råd. Ytterligare reformer förväntas undanröja hinder avseende mål om förhandsavgöranden till Europeiska unionens domstol samt undanröja den möjlighet som infördes 2019 för offentliga myndigheter att bestrida slutliga rättsliga avgöranden vid författningsdomstolen, för att säkerställa att slutliga domar fattas av behöriga oberoende domstolar.

(22)Planen innehåller också flera åtgärder för att hantera utmaningar med avseende på konkurrens vid offentlig upphandling, däribland genom att stärka integriteten för offentliga upphandlingsförfaranden. En av reformerna avser utveckling och kontinuerlig användning av ett övervakningsverktyg för bedömning av nivån och anledningen till att offentliga upphandlingsförfaranden resulterar i bara ett anbud. En annan reform syftar till att utveckla en resultatmätningsram för regelbunden bedömning av de offentliga upphandlingarnas ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet samt anledningarna till begränsad konkurrens i de sektorer som är värst drabbade av bristen på konkurrens. En handlingsplan baserad på god internationell praxis bör upprättas och genomföras för att öka konkurrensen vid offentlig upphandling. Utifrån dessa reformer innehåller planen ett åtagande för Ungern om att minska och hålla andelen offentliga upphandlingar som resulterar i bara ett anbud till under 15 %. Det gäller såväl förfaranden som finansieras antingen helt eller delvis med unionsstöd som förfaranden som finansieras endast med nationella resurser. Som ett komplement till dessa reformer innehåller planen utbildningsmöjligheter och ett stödsystem för att öka mikroföretags och små och medelstora företags deltagande i offentliga upphandlingsförfaranden, och åtgärder för att utveckla elektroniska system för offentlig upphandling i syfte att främja oberoende tillsyn och analys av konkurrensen vid offentlig upphandling.

(23)Planen innehåller reformer för att förbättra kvaliteten på och insynen i beslutsprocessen genom verksam social dialog och samverkan med andra berörda parter samt genom regelbundna konsekvensbedömningar. Tillhörande åtgärder syftar till att säkerställa att de förslag till lagstiftningsakter som utarbetats av regeringen systematiskt genomgår offentliga samråd under tillräckligt lång tid, och att det i annat fall vederbörligen motiveras, och att konsekvensbedömningar utarbetas på ett konsekvent sätt och offentliggörs för alla utkast till lagstiftningsakter. En annan förutsättning för många av åtgärderna i planen är att arbetsmarknadens parter och berörda parter är delaktiga i beslutsfattandet. Deltagandet av berörda parter vid genomförandet och tillsynen av själva planen planeras också genom inrättandet av och verksamheten i en övervakningskommitté, i vilken minst hälften av ledamöterna bör komma från organisationer i civilsamhället som är helt oberoende av offentliga myndigheter.

(24)Planen omfattar också åtgärder avseende företagsklimatet, i synnerhet genom att förbättra skattesystemet. Planen innehåller reformer som syftar till mer effektiv hantering av aggressiv skatteplanering, t.ex. att utöka uppgiftsrapporteringen om internprissättning, införa krav på minimisubstans avseende bolagsskatt för brevlådeföretag, och stärka tillämpningen av regler för avdragsrätt för utgående betalningar till jurisdiktioner med låg eller ingen skatt. Vad gäller skatteförenklingar innehåller planen åtgärder för att minska antalet skatter och för digital omställning av förfaranden för att iaktta skatteregler.

(25)Planen innehåller en reformfärdplan för att förbättra det ungerska pensionssystemets hållbarhet på medellång och lång sikt, samtidigt som det stärker rättigheterna för pensionärer med lägre inkomst. Planen förväntas också bidra till de offentliga finansernas hållbarhet genom införandet av utgiftsöversyner.

(26)Rekommendationerna som gäller de omedelbara finanspolitiska insatserna mot pandemin kan anses falla utanför tillämpningsområdet för Ungerns återhämtnings- och resiliensplan, trots det faktum att Ungern i allmänhet har handlat lämpligt och i tillräcklig grad när det gäller det omedelbara behovet av att stödja ekonomin med hjälp av finanspolitiska medel under 2020, 2021 och 2022, i enlighet med bestämmelserna i den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten.

Bidrag till tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomisk, social och institutionell resiliens

(27)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 c och kriterium 2.3 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 ha hög inverkan (betyg A) genom att stärka Ungerns tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomiska, sociala och institutionella resiliens, bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, inbegripet genom att främja barn- och ungdomspolitik, och lindra covid-19-krisens ekonomiska och sociala konsekvenser, och därigenom öka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och konvergensen inom unionen.

(28)Simuleringar utförda av kommissionens avdelningar visar att återhämtnings- och resiliensplanen, tillsammans med övriga åtgärder i Europeiska unionens återhämtningsinstrument, kan öka Ungerns BNP med 1,0 % till 1,4 % fram till 2025, utöver de eventuella positiva effekterna av strukturreformerna, som kan vara betydande. Planen förväntas främja smart och hållbar tillväxt för alla, med ett stort tillskott i form av investeringar som stöder en framgångsrik grön och digital omställning, främjar innovation, digitaliserar offentlig förvaltning och offentliga tjänster samt förbättrar konkurrensen vid offentlig upphandling. Åtgärderna förväntas leda till att energieffektiviteten i offentliga byggnader förbättras och produktionen av förnybar energi ökar. De förväntas också förbättra de digitala färdigheterna och hälsoresultaten.

(29)På medellång till lång sikt förväntas planen förbättra tillgången till kvalificerad arbetskraft genom reformer och investeringar avseende offentlig utbildning, yrkesutbildning och högskoleutbildning. Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i synnerhet bidra till de digitala färdigheterna genom ökad användning av digitala verktyg och lösningar inom utbildning och hälso- och sjukvård. Reformer och investeringar avseende hälso- och sjukvård kan också bidra positivt till arbetskraftsutbudet. Ekonomins innovativa potential förväntas stärkas genom investeringar som främjar samarbete mellan olika forsknings- och utvecklingsaktörer inom flera strategiskt betydelsefulla områden. Åtgärder som syftar till att förbättra konkurrensen vid offentlig upphandling, bekämpa korruption, stärka rättsväsendets oberoende, förbättra lagstiftningskvaliteten och kvaliteten på offentliga utgifter kan också stimulera potentiella resultat genom att förbättra investeringskvaliteten, särskilt inom den offentliga sektorn.

(30)Planen förväntas stödja den gröna omställningen och minska beroendet av import av fossila bränslen. Reformer och investeringar när det gäller förnybar energi och investeringar i elnätet så att man kan använda fler förnybara energikällor förväntas avsevärt öka andelen utsläppsfri kraftproduktion. Dessutom förväntas investeringar i energieffektivitet i offentliga byggnader och bostadshus att minska växthusgasutsläppen och förbrukningen av fossil energi. Åtgärder avseende hållbar rörlighet, däribland elbussar och förbättrade järnvägslinjer i förorter, förväntas förbättra kollektivtrafikens kvalitet och effektivitet samt minska växthusgasutsläppen och förbättra luftkvaliteten, och ge positiva effekter på människors hälsa och produktivitet.

(31)De åtgärder i planen som förväntas ha en positiv inverkan på den sociala sammanhållningen och bidra till att minska de sociala och ekonomiska riskerna för sårbara grupper inbegriper utvecklingen av den tidiga barnomsorgen, främjandet av digitala färdigheter i skolorna, ökat deltagande av mindre gynnade elever och elever med särskilda utbildningsbehov i allmän utbildning av hög kvalitet, minskad risk för segregation i skolorna och ett reformpaket inom hälso- och sjukvården som syftar till att säkerställa rättvisare tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster genom investeringar och avskaffandet av informella betalningar inom hälso- och sjukvårdssektorn. En omfattande uppsättning åtgärder planeras också för att stödja de mest utsatta områdena utifrån särskilda behov.

Inte orsaka betydande skada

(32)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 d och avsnitt 2.4 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 säkerställa att ingen åtgärd (betyg A) för genomförande av reformer och investeringsprojekt i återhämtnings- och resiliensplanen orsakar betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 3 (principen om att inte orsaka betydande skada).

(33)I enlighet med den tekniska vägledningen i kommissionens tillkännagivande Teknisk vägledning om tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada inom ramen för förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens 4 har Ungern visat att ingen av åtgärderna i återhämtnings- och resiliensplanen orsakar någon betydande skada vad gäller något av miljömålen. Där det behövts har Ungern föreslagit riskreducerande åtgärder för att undvika betydande skada, vilket bör efterlevas genom relevanta delmål och mål.

(34)Särskild uppmärksamhet har ägnats åtgärder vars effekt på miljömålen kräver noggrann undersökning. Framför allt när det gäller åtgärder för anläggning och modernisering av infrastrukturer för vattenförsörjning säkerställer relevanta delmål att miljön inte orsakas någon betydande skada, särskilt genom tillämpningen av resultaten och villkoren i miljökonsekvensbedömningen, i enlighet med EU:s miljölagstiftning och genom att säkerställa att relevanta tillstånd till vattenuttag beviljas och att god ekologisk status uppnås för de yt- och grundvattenförekomster som påverkas av investeringarna.

Bidrag till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald

(35)Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller i enlighet med artikel 19.3 e och kriterium 2.5 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 åtgärder som i stor utsträckning (betyg A) bidrar till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald, eller som tar itu med de utmaningar som följer av omställningen. De åtgärder som stöder klimatmålen står för ett belopp som motsvarar 48,1 % av planens totala tilldelning, beräknat i enlighet med metoden i bilaga VI till den förordningen. I enlighet med artikel 17 i den förordningen är planen förenlig med informationen i den nationella energi- och klimatplanen för 2021–2030.

(36)Reformer och investeringar avseende ökad användning av förnybara energikällor, förbättringar av nätet och åtgärder för energieffektivitet förväntas hjälpa Ungern att nå sina mål för utfasning av fossila bränslen till 2030 och stödja omställningen till en koldioxidsnål ekonomi. Detta förväntas uppnås i synnerhet genom en översyn av den rättsliga och administrativa ramen för att främja användningen av förnybara energikällor. Undanröjandet av befintliga allmänna begränsningar för landbaserade vindkraftverk och inrättandet av fokusområden för de regioner där det blåser mest för att ytterligare främja uppförandet av vindkraftverk förväntas möjliggöra installationen av ny vindkraftskapacitet. Förbättrade tillståndsförfaranden för kraftverk som är beroende av källor för förnybar energi förväntas främja utvecklingen av förnybar energi. Ökad insyn, förutsebarhet och tillgång vad gäller förfaranden för nätanslutning avseende förnybar energi förväntas också bidra till utvecklingen, med målet att uppnå en produktionskapacitet avseende förnybar energi som är godkänd att anslutas till nätet på 10 000 MW senast 2026. Enligt planen bör sådana reformer kompletteras med investeringar i utvecklingen av överförings- och distributionsnät och smarta nät, inbegripet smarta mätare, och i installationen av solcellspaneler och lagringsanläggningar. Renoveringen av offentliga byggnader, i synnerhet anläggningar för utbildning och hälso- och sjukvård, och bostadshus, särskilt för att byta ut fönster och modernisera uppvärmningen, kommer bidra till ökad energieffektivitet.

(37)Ett omfattande paket med reformer av och investeringar i hållbar transport syftar till att stödja passagerartrafik och godstransport på järnväg. Paketet förväntas främja ekosystemet för mobilitet som helhet, vilket bör gynna den ungerska ekonomin, och bidra till en utfasning av fossila bränslen inom transportsektorn.

(38)Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller också reformer och investeringar avseende hållbar vattenförvaltning som syftar till att förbättra vattenförsörjningen i särskilda områden som påverkas av vattenbrist, i synnerhet genom återuppbyggandet av delar inom det befintliga vattenförvaltningssystemet och inrättandet av nya vattenförsörjningsvägar, att utveckla naturbaserade metoder för vattenhållning, att uppgradera Ungerns övervakningssystem för vattenförvaltning på lokal och nationell nivå, och att främja hållbara vattenförvaltningsmetoder bland jordbrukare. Investeringar i vattenförvaltning förväntas bidra till att förbättra vattenhållningen i de områden som lider brist på vatten och till att skydda grundvattenresurserna. Relevanta delmål säkerställer att resultaten och villkoren i miljökonsekvensbedömningen tillämpas, i enlighet med EU:s miljölagstiftning, och genom att säkerställa att relevanta tillstånd till vattenuttag beviljas och att god ekologisk status uppnås för de yt- och grundvattenförekomster som påverkas av investeringarna.

(39)Planen innehåller reformer och investeringar avseende hållbar vattenförvaltning, vilka förväntas bidra till den gröna omställningen genom att skapa ett sunt och understödjande rättsligt klimat för att främja omställningen till den cirkulära ekonomin och genom att stödja användningen av returråvaror. Åtgärderna förväntas hjälpa Ungern att nå unionens avfallshanteringsmål för 2025 och 2030.

(40)Även om planen inte innehåller särskilda åtgärder som avser biologisk mångfald innehåller den åtgärder som bidrar till att begränsa klimatförändringarna, vilket även kan gynna bevarandet av den biologiska mångfalden eftersom klimatförändringarna är ett av de främsta hoten mot den biologiska mångfalden. Ungern har genomfört en systematisk bedömning med avseende på principen om att inte orsaka betydande skada som påvisar att ingen av de föreslagna åtgärderna orsakar någon skada på den biologiska mångfalden.

Bidrag till den digitala omställningen

(41)Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller i enlighet med artikel 19.3 f och kriterium 2.6 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 åtgärder som i stor utsträckning (betyg A) bidrar till den digitala omställningen eller som tar itu med de utmaningar som följer av omställningen. De åtgärder som stöder de digitala målen står för ett belopp som motsvarar 29,8 % av planens totala tilldelning, beräknat i enlighet med metoden i bilaga VII till den förordningen.

(42)Planen innehåller flera åtgärder som syftar till att förbättra de digitala färdigheterna inom utbildningen på alla nivåer, ge bred tillgång till digital utbildning för elever, studerande och lärare, och integrera digitala utbildningsmöjligheter i yrkesutbildningen och högre utbildning. Mot bakgrund av dessa mål innehåller återhämtnings- och resiliensplanen digital utbildning av lärare, och investeringar i skolors, lärares, elevers och studerandes IKT-utrustning, med ett särskilt fokus på de mest utsatta eleverna. Planen stöder också utarbetandet av digitalt undervisningsmaterial för yrkesutbildningar och högre utbildningar.

(43)Planen innehåller åtgärder för digitalisering av vissa sektorer, framför allt inom hälsa, sjukvård, transport och energi. Digitaliseringen av hälso- och sjukvården omfattar flera initiativ, bland annat inrättande av ett centrum för fjärrdiagnostik, införande av en larmtjänst som bygger på artificiell intelligens och utveckling av hälsoappar och ett system för övervakning på distans inom äldreomsorgen. Införandet av ett centralt trafikstyrningssystem för tåglinjer och av ett enda nationellt informations- och prissystem för buss och järnväg förväntas förbättra kollektivtrafikens säkerhet, kvalitet och attraktionskraft. Utvecklingen av ett smart elnät förväntas leda till bättre sammankoppling av ytterligare decentraliserad produktionskapacitet av förnybar energi med det nuvarande systemet. Syftet är att anpassa näten till framtida krav och möjliggöra bättre reglering av energiproduktionen.

(44)Åtgärder för att stärka IKT-lösningar och IKT-tjänster för myndigheter förväntas också bidra till en moderniserad och förbättrad offentlig förvaltning. Planen innehåller bland annat åtgärder avseende den digitala omställningen av förfaranden för att iaktta skatteregler, ytterligare utveckling av systemet för elektronisk upphandling och åklagarmyndighetens filhanteringssystem.

Bestående inverkan

(45)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 g och kriterium 2.7 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i stor utsträckning (betyg A) ha en bestående inverkan på Ungern.

(46)Planens bestående inverkan stöds av ett antal åtgärder inom olika sektorer. Reformer till stöd för den gröna omställningen innehåller en mer ändamålsenlig administrativ och rättslig ram som främjar införandet av förnybar energi, en ny politisk ram för den cirkulära ekonomin, bättre övervakning av vattenresurserna och ökad medvetenhet om hållbar vattenförvaltning. Därtill förväntas de offentliga tjänsterna få ökad effektivitet genom digitaliseringen, t.ex. inom hälso- och sjukvården, och bidra till planens bestående inverkan. Ytterligare åtgärder med en bestående inverkan avser förbättrad integration på arbetsmarknaden av de mest sårbara grupperna samt utbildningsresultat och utbildningsdeltagande av mindre gynnade grupper och de minst utvecklade områdena. Detta kompletteras med investeringar i digitala färdigheter.

(47)Planen förväntas bli ett betydande bidrag till att stärka Ungerns institutionella resiliens. Genom att man stärker regelverket mot korruption förväntas rättsväsendets oberoende stärkas och kvaliteten på och insynen i beslutsprocessen förbättras. Företagsmiljön förväntas förbättras genom åtgärder för att förbättra skattesystemet, förutsebarheten i lagstiftningen och ökad konkurrens vid offentlig upphandling. Planen förväntas också bidra till det ungerska pensionssystemets hållbarhet och till sund budgetförvaltning genom utgiftsöversyner.

(48)Återhämtnings- och resiliensplanens bestående inverkan kan också förstärkas genom synergieffekter mellan planen och andra stödprogram, bland annat sådana som finansieras genom de sammanhållningspolitiska fonderna, främst eftersom de på ett meningsfullt sätt kan hantera de djupt rotade territoriella utmaningarna och genom att främja en balanserad utveckling.

Övervakning och genomförande

(49)De arrangemang som föreslås i återhämtnings- och resiliensplanen är i enlighet med artikel 19.3 h och kriterium 2.8 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 lämpliga arrangemang (betyg A) för att säkerställa en effektiv övervakning och ett effektivt genomförande av planen, inbegripet den planerade tidsplanen, delmålen och målen samt de relaterade indikatorerna.

(50)Det biträdande statssekretariatet som ansvarar för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen (statssekretariatet) vid ministeriet med ansvar för genomförandet av unionsstöd har ansvar för den övergripande samordningen av planen och för övervakningen av att delmålen och målen uppnås. Statssekretariatet ansvarar också för att samordna rapporteringen av delmål och mål, inbegripet de relaterade indikatorerna, och tillhandahållandet av uppgifter, bland annat om de slutgiltiga stödmottagarna. Statssekretariatet har ansvar för att upprätta betalningsansökningar, förvaltningsförklaringar och revisionssammanfattningar. För att utföra dessa uppgifter har statssekretariatet tydligt åtskilda ansvarsområden och utgår från en särskild struktur för genomförande av planen, övervakning och rapportering av framsteg. Att delmålen och målen uppnås på ett tillfredsställande sätt kommer att övervakas genom regelbundet uppdaterade uppgifter i ett övervakningssystem som ska vara i drift innan den första ansökan om betalning lämnas in, tillsammans med lämpliga arrangemang för att säkerställa att uppgifterna i övervakningssystemet är aktuella, tillförlitliga och sanningsenliga. Dessutom bör särskilda övervakningsarrangemang införas för de olika åtgärderna som gör det möjligt att i ett tidigt skede upptäcka genomföranderisker och förseningar, och genomföra insatser enligt behov. På så sätt kan man säkerställa att genomförandet av åtgärderna i planen går som planerat.

(51)Delmålen och målen i planen är lämpliga för övervakning av dess genomförande. Delmålen och målen avspeglar på ett adekvat sätt planens övergripande ambitionsnivå, är tydliga och realistiska. De är väl utarbetade, med relevanta, acceptabla och störningståliga indikatorer som bör säkerställa en noggrann övervakning under genomförandet. Delmål och mål är också av betydelse för redan genomförda åtgärder som är stödberättigade i enlighet med artikel 17.2 i förordning (EU) 2021/241. För att motivera en begäran om utbetalning måste dessa delmål och mål ha uppnåtts på ett tillfredsställande sätt över tid.

(52)Medlemsstaterna bör säkerställa att ekonomiskt stöd inom ramen för faciliteten kommuniceras och bekräftas i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) 2021/241. Tekniskt stöd kan begäras inom ramen för det instrument för tekniskt stöd som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2021/240 5 för att bistå medlemsstaterna vid genomförandet av deras återhämtnings- och resiliensplaner.

Kostnader

(53)Den motivering som lämnats för de uppskattade totala kostnaderna för planen är i enlighet med artikel 19.3 i och kriterium 2.9 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i måttlig utsträckning (betyg B) rimlig och trovärdig, och överensstämmer med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella ekonomiska och sociala effekten.

(54)Ungern har i allmänhet lämnat en detaljerad uppdelning av individuella kostnadsberäkningar för investeringar och reformer med en tillhörande kostnad som återfinns i återhämtnings- och resiliensplanen. Kostnadsbedömningen visar att de flesta kostnaderna i planen är rimliga och trovärdiga. Det underlag som ligger till grund för kostnadsberäkningarna ger en rimlig förklaring till de främsta kostnadsdrivande faktorerna för de föreslagna åtgärderna, även om omfattningen av och detaljnivån för de inlämnade underlagen varierar mellan åtgärderna. I de flesta fall används uppgifter från tidigare projekt, faktiska anbud eller andra jämförbara kostnader för de viktigaste kostnadsdrivande faktorerna som riktmärke för kostnadsberäkningarna. I vissa fall är den metod och de antaganden som använts för att genomföra kostnadsberäkningarna begränsade, vilket utgör ett hinder för en helt och hållet positiv bedömning av kostnadsberäkningarna. Ungern har även lämnat detaljerade styrkande handlingar för de flesta åtgärderna som underlag för motiveringen och bevisen för kostnadsberäkningarna. Ungern har dessutom lämnat tillräcklig information och tillräckliga garantier för att säkerställa att kostnaderna i planen inte omfattas av annan befintlig eller planerad unionsfinansiering. Slutligen överensstämmer de beräknade totala kostnaderna för återhämtnings- och resiliensplanen med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella ekonomiska och sociala effekten.

Skydd av unionens ekonomiska intressen

(55)De arrangemang som föreslås i återhämtnings- och resiliensplanen och de ytterligare åtgärder som anges i detta beslut är i enlighet med artikel 19.3 j och kriterium 2.10 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 lämpliga arrangemang (betyg A) för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter vid användning av medel som tillhandahålls enligt den förordningen och arrangemangen förväntas bidra till att man lyckas förebygga dubbel finansiering enligt den förordningen och andra unionsprogram. Detta påverkar inte tillämpningen av andra instrument och verktyg för att främja och genomdriva efterlevnaden av unionsrätten, inbegripet för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter, och för att skydda unionens finanser i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 6 .

(56)I enlighet med artikel 20.5 e i förordning (EU) 2021/241 bör man fastställa de delmål som avser att skydda unionens ekonomiska intressen för att uppfylla kraven i artikel 22 i den förordningen genom inrättandet av ett lämpligt kontrollsystem. Ett tillfredsställande uppnående av dessa delmål förväntas garantera det interna kontrollsystemets ändamålsenlighet, i enlighet med artikel 19.3 j i förordning (EU) 2021/241. Med beaktande av att förutsättningarna för ett fungerande och effektivt internt kontrollsystem är ett robust och effektivt regelverk mot korruption, förbättrade arrangemang för att effektivt förebygga, upptäcka och åtgärda bedrägerier, korruption, intressekonflikter och andra olagligheter vid genomförandet av unionsstöd, ett konkurrenskraftigt och transparent system för offentlig upphandling och ett oberoende rättsväsende bör delmål fastställas för respektive reform. Det bör inte göras några utbetalningar inom ramen för faciliteten förrän delmålen har uppnåtts. Med beaktande av att dessa delmål bör fastställas för att säkerställa skyddet av unionens ekonomiska intressen och införandet av ett adekvat kontrollsystem innan någon betalning inom ramen för faciliteten godkänns av kommissionen bör Ungern uppnå alla delmål avseende kontrollsystemet 7 innan den första betalningsansökan lämnas in. Det bör inte göras några utbetalningar inom ramen för faciliteten förrän delmålen har uppnåtts. Detta krav är i linje med, men utan att det påverkar, de korrigerande åtgärder som Ungern har föreslagit med avseende på förfarandet inom ramen för artikel 6 i förordning (EU, Euratom) 2020/2092 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten 8 .

(57)Ett robust och effektivt regelverk mot korruption är särskilt oumbärligt för att förebygga, upptäcka och åtgärda oriktigheter, såsom bedrägerier, korruption och intressekonflikter, och därigenom säkerställa effektiva revisions- och kontrollsystem för planen och för att skydda unionens ekonomiska intressen. Mot denna bakgrund bör ett antal åtgärder genomföras som en del av återhämtnings- och resiliensplanen för att säkra överensstämmelse med artikel 22. De inbegriper bland annat inrättandet av en integritetsmyndighet för att på ett effektivt sätt förebygga, upptäcka och åtgärda bedrägerier, intressekonflikter, korruption och andra olagligheter och oriktigheter som avser genomförandet av unionsstöd, med ett särskilt fokus på offentlig upphandling och att säkerställa att redovisningen av tillgångar är korrekt. En trovärdig och effektiv arbetsgrupp för att bekämpa korruption bör också inrättas, med betydande deltagande av oberoende icke-statliga organisationer, för att undersöka befintliga åtgärder mot korruption och upprätta förslag för att förbättra upptäckten, utredningen, lagföringen och bestraffningen av korrupt beteende och annat beteende såsom nepotism, favorisering och ”svängdörrar” mellan den offentliga och den privata sektorn. Dessutom bör det införas regler för att utvidga det personliga och materiella tillämpningsområdet för redovisning av tillgångar och att stärka tillsynen och insynen avseende hur stiftelser för förvaltning av tillgångar av allmänt intresse som bedriver verksamhet av allmänt intresse och juridiska personer som etablerats eller underhålls av dem använder sig av unionsstöd. Att skapa en möjlighet till effektiv domstolskontroll av åklagarmyndighetens eller den utredande myndighetens beslut att avskriva en brottsanmälan eller avsluta ett straffrättsligt förfarande bör också bidra till att stärka regelverket mot korruption, och indirekt förbättra lagföringen för att hantera korruption. Ökad insyn i och tillgång till offentliga uppgifter som avser i synnerhet användningen av offentliga medel bör också förbättras, eftersom det kan bidra till att stärka regelverket mot korruption genom att oberoende tillsyn främjas. Sex delmål bör därför fastställas för att säkerställa att dessa åtgärder genomförs på ett effektivt sätt innan den första betalningsansökan lämnas in.

(58)Att i allmänhet stärka arrangemangen för att effektivt förebygga, upptäcka och åtgärda bedrägerier, korruption, intressekonflikter och andra olagligheter vid genomförandet av unionsstöd är en viktig förutsättning för att säkerställa effektiva revisions- och kontrollsystem för planen, och att unionens ekonomiska intressen effektivt skyddas under planens hela genomförande. Mot denna bakgrund bör ett antal åtgärder genomföras som en del av återhämtnings- och resiliensplanen. För att stärka det förebyggande arbetet mot och kontrollerna av intressekonflikter vid genomförandet av unionsstöd bör ett nytt direktorat för internrevision och integritet inrättas för att säkerställa regelbunden och effektiv kontroll av förklaringar om intressekonflikter och för att utreda rapporterade misstänkta intressekonflikter. Med förbättrade rättsliga bestämmelser bör riskhanteringen och arbetet för att förebygga, upptäcka och åtgärda bedrägerier, korruption, intressekonflikter och dubbel finansiering stärkas. Det bör också leda till inrättandet av effektiva regler, förfaranden och kontrollmekanismer avseende förklaringar om intressekonflikter, och att personal på känsliga poster regelbundet roterar samt att man säkerställer effektiv tillsyn. Det bör också införas lämpliga riktlinjer för att säkerställa att alla organ, oavsett nivå, som deltar i genomförandet och kontrollen av unionsstöd är medvetna om sina uppgifter, ansvarsområden och skyldigheter vad gäller att förebygga, upptäcka och åtgärda intressekonflikter. Dessutom bör det inrättas en omfattande och effektiv strategi mot korruption och bedrägerier som avser allt slags unionsstöd, vilken bör kompletteras med en utförlig handlingsplan. Lämpliga förfaranden bör också införas för att säkerställa fullständig och effektiv användning av it-verktyget Arachne för datautvinning och riskbedömning, och för att säkerställa effektiv uppföljning av de risker som systemet identifierar. För att förbättra upptäckten av bedrägerier bör det även införas lagstiftning som säkerställer att Olaf effektivt kan utföra sina utredningar och kontroller på plats. Åtta delmål bör därför fastställas för att säkerställa att dessa åtgärder genomförs på ett effektivt sätt innan den första betalningsansökan lämnas in.

(59)Ökad insyn och konkurrens avseende offentliga upphandlingar är nödvändigt för att förebygga oriktigheter, däribland bedrägerier, korruption och intressekonflikter, och är därmed en förutsättning för ett effektivt fungerande internt kontrollsystem. Mot denna bakgrund bör ett antal åtgärder genomföras som en del av återhämtnings- och resiliensplanen. Dessa bör inbegripa utvecklingen av ett övervakningsverktyg som bedömer andelen offentliga upphandlingsförfaranden som resulterar i bara ett anbud, utvecklingen och inrättandet av en resultatmätningsram för att regelbundet bedöma de offentliga upphandlingarnas ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet samt anledningarna till begränsad konkurrens i de sektorer som är värst drabbade av bristen på konkurrens. Ett stödsystem för att främja deltagandet av mikroföretag och små och medelstora företag vid offentliga upphandlingsförfaranden, och åtgärder för att utveckla elektroniska system för offentlig upphandling för att främja oberoende tillsyn och analys av konkurrensen vid offentlig upphandling bör också inrättas, som förutsättningar för att effektivt leverera åtagandena om att minska andelen upphandlingsförfaranden med bara ett anbud och för att underlätta den allmänna tillsynen av systemet för offentlig upphandling. Fem delmål bör därför fastställas för att säkerställa att dessa åtgärder genomförs på ett effektivt sätt innan den första betalningsansökan lämnas in. Utöver dessa delmål bör planen även innehålla efterföljande mål som möjliggör övervakning och att andelen upphandlingsförfaranden med bara ett anbud minskar under planens hela genomförandeperiod.

(60)Med beaktande av att ett effektivt rättsligt oberoende är en förutsättning för att ett internt kontrollsystem ska fungera bör man fastställa delmål för reformer för att stärka det nationella rättsliga rådets relativa roll och befogenheter i förhållande till domstolsmyndighetens ordförandes befogenheter, stärka högsta domstolens (Kúria) oberoende, undanröja hinder avseende mål om förhandsavgöranden till Europeiska unionens domstol samt undanröja möjligheten för offentliga myndigheter att bestrida slutliga rättsliga avgöranden vid författningsdomstolen. Dessa reformer förväntas bidra till att skydda unionens ekonomiska intressen. Detta krav påverkar inte Ungerns skyldighet att alltid uppfylla sina skyldigheter i enlighet med unionslagstiftningen, särskilt artikel 19.1 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), såsom den tolkats av domstolen, vilken utgör en viktig del av EU:s regelverk. Fyra delmål bör därför fastställas för att säkerställa att dessa åtgärder genomförs på ett effektivt sätt innan den första betalningsansökan lämnas in.

(61)Det kontrollsystem och de kontrollarrangemang som föreslås i återhämtnings- och resiliensplanen bygger på robusta processer och strukturer, som tydligt identifierar rollerna och ansvarsområdena för de olika organ som ingår i planens genomförande, övervakning, kontroll och revision samt samverkan mellan dem. En klar åtskillnad görs därmed mellan kontroll- och revisionsfunktionerna och ansvarsområdena. Statssekretariatet är ansvarigt för den övergripande samordningen av planen, för övervakning av framsteg avseende delmål och mål, för genomförandet av kontroller av genomförandeorgan, organ för bidrag i flera led och slutmottagare, samt för utarbetandet och inlämningen till kommissionen av betalningsansökan och tillhörande förvaltningsförklaringar på grundval av verifierade uppgifter från övervakningssystemet. Generaldirektoratet för revision av de europeiska fonderna (Eutaf) har tilldelats rollen som revisionsmyndighet för återhämtnings- och resiliensplanen och bör ha den kapacitet och administrativa erfarenhet som behövs för att utföra de relaterade revisionsuppgifterna i enlighet med internationellt godkända revisionsstandarder. Eutaf har ansvar för att genomföra systemrevisioner och substansgranskning av de genomförda delmålen och målen, vilka fungerar som underlag för de revisionssammanfattningar som har lämnats in till kommissionen med betalningsansökningarna. För att säkerställa effektiv revision vid genomförandet av planen förväntas Eutaf dessutom anta en effektiv revisionsstrategi, som är i linje med internationellt godtagna revisionsstandarder. Lämpliga resurser bör tillgängliggöras för att säkerställa att Eutafs oberoende säkras och att dess förmåga att på ett ändamålsenligt sätt utföra sina arbetsuppgifter i god tid garanteras. De tillhörande två delmålen bör vara uppnådda innan den första betalningsansökan lämnas in.

(62)Den administrativa kapaciteten hos de centrala avdelningar som ansvarar för genomförandet och samordningen av planen, dvs. statssekretariatet, förväntas vara tillräcklig för att de ska kunna utföra sina planerade roller och arbetsuppgifter. Statssekretariatets arbete bör stödjas av genomförandeorgan som har till uppgift att utföra vissa genomförandeuppgifter på statssekretariatets vägnar, efter att det verifierats att de har de resurser och den sakkunskap som behövs för att utföra uppgifterna på ett effektivt sätt i god tid. Regelbundna och systematiska kontroller av slutmottagarna bör genomföras av genomförandeorganen och statssekretariatet. Statssekretariatet bör också regelbundet övervaka genomförandeorganens arbete. Regelbundna kontroller avseende intressekonflikter bör dessutom genomföras av det nyinrättade direktoratet för internrevision och integritet, oberoende av andra kontrollorgan. Ett delmål som avser ikraftträdandet av ett regeringsdekret som fastställer det rättsliga mandatet för alla organ som omfattas av genomförandet, revisionen och kontrollen av genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen bör uppnås innan den första betalningsansökan lämnas in.

(63)Ändamålsenliga förfaranden förväntas införas för att säkerställa insamling, lagring och tillhandahållande av alla uppgifter som krävs om slutmottagare, entreprenörer, underentreprenörer och verkliga huvudmän i det övervakningssystem som håller på att utvecklas för återhämtnings- och resiliensplanens räkning. Noggranna kontrollmekanismer på flera nivåer har införts för att säkerställa att uppgifterna i övervakningssystemet är tillförlitliga och kan kontrolleras. Ett delmål bör därför fastställas för att säkerställa att nödvändiga funktioner i databassystemet för övervakning av genomförandet av planen är fullt användbara och i drift, inbegripet åtminstone de som används för att säkra insamlingen av uppgifter och övervakningen av att delmål och mål uppnås och de som används för att samla in, lagra och säkerställa tillgång till de uppgifter som krävs enligt artikel 22.2 d i förordning (EU) 2021/241. Det här delmålet bör vara uppnått innan den första betalningsansökan lämnas in.

Återhämtnings- och resiliensplanens enhetlighet

(64)Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller i enlighet med artikel 19.3 k och kriterium 2.11 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i stor utsträckning (betyg A) åtgärder för genomförandet av reformer och offentliga investeringsprojekt som utgör samordnade insatser.

(65)Planen utgör en balanserad blandning av reformer och investeringar som är förenliga med varandra och som förstärker varandra. Enhetligheten är säkerställd inom delarna, genom investeringar som åtföljer relevanta reformer, samt mellan de olika delarna i planen. Åtgärder som omfattar flera delar syftar till att förbättra utbildningsresultaten, med åtgärder riktade mot elever, lärare och skolor, och med ett fokus på mindre gynnade elever och digital utbildning. Vad gäller den gröna omställningen innehåller planen åtgärder för att tillhandahålla investeringsstöd för investeringar i energieffektivitet, för både bostadshus och offentliga byggnader, i synnerhet anläggningar för utbildning och hälso- och sjukvård. Den digitala omställningen främjas systematiskt i planen med en kombination av reformer i form av digitaliseringsinitiativ och investeringar i IKT-utrustning och kompetensutveckling inom sektorer som utbildning, hälso- och sjukvård, energi, transport och offentlig förvaltning. Genomförandet av många investeringar i planen kräver effektiva offentliga upphandlingsförfaranden och planen inbegriper en effektiv uppsättning åtgärder för att förbättra det offentliga upphandlingssystemets konkurrenskraft, ändamålsenlighet och insyn. Vissa reformer förväntas ha en övergripande effekt på lagstiftningens kvalitet och ändamålsenlighet inom alla områden, t.ex. åtgärder som syftar till att förbättra beslutsfattandets kvalitet och insyn. De åtgärder som föreslås inom en del motsäger eller undergräver inte andra åtgärders ändamålsenlighet, och inga inkonsekvenser eller motsägelser mellan olika delar har konstaterats. 

Jämställdhet och lika möjligheter

(66)Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller en rad åtgärder som svar på utmaningarna när det gäller jämställdhet och lika möjligheter för alla. Den allt bättre tillgången till tidig barnomsorg förväntas öka lika deltagande på arbetsmarknaden och främja balansen mellan arbete och privatliv för föräldrar. Utbildningsstödet för barn och elever med särskilda behov förväntas stärka en inkluderande utbildning. Att elever och lärare får tillgång till bärbara datorer efter utarbetandet av en behovsprövningsstrategi och att skolor utrustas med moderna bildskärmsverktyg och annan it-utrustning, samtidigt som man prioriterar skolor med en hög andel mindre gynnade elever, förväntas förbättra lika tillgång till utbildning och bidra till att minska de sociala ojämlikheterna. Genom att integrera gymnasieklasser från små, lågpresterande skolor i större skolor i närliggande områden förväntas tillgången till utbildning av god kvalitet förbättras för lågpresterande och mindre gynnade barn. Åtgärder för att ge incitament till grund- och gymnasieskolor för att öka deras andel mindre gynnade elever förväntas minska segregationen på offentliga utbildningsinstitutioner. Investeringar i transportsektorn, t.ex. låggolvsbussar och renoverade tågstationer, förväntas förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Planen innehåller också integrerade insatser för att främja social inkludering, med ett fokus på dem som bor i utsatta områden, inbegripet romer. Digitaliseringsåtgärderna för äldreomsorgen förväntas bidra till genomförandet av den euroepiska strategin för personer med funktionsnedsättning 2021–2030.

Självbedömning av säkerhet

(67)En självbedömning av säkerhet har inte lämnats, eftersom Ungern inte har ansett det tillämpligt, i enlighet med artikel 18.4 g i förordning (EU) 2021/241.

Samrådsprocess

(68)Utkastet till återhämtnings- och resiliensplanen offentliggjordes för kommentarer i mars–april 2021. Förutom att göra informationen tillgänglig för allmänheten kontaktade Ungern direkt 461 organisationer, såsom kommuner, icke-statliga organisationer, organisationer inom den högre utbildningen, fackföreningar och vetenskapsorganisationer, för att uppmuntra dem att lämna synpunkter och förslag. Av dessa lämnade 88 in mer än 1 260 olika förslag. Vissa kommentarer bidrog till att utkastet till planen ändrades, t.ex. för att bättre fokusera på omfattningen av de åtgärder som stöder hållbara uppvärmningssystem för hushåll. Vissa berörda parter kritiserade dock processen, och menade att det detaljerade innehållet i planen inte offentliggjordes i tillräckligt god tid för att de skulle kunna lämna meningsfulla synpunkter och att deras kommentarer inte kunde tas i beaktande. Utöver det formella samrådet anordnades flera konferenser med berörda parter på regional och nationell nivå, med olika tematiska inriktningar under 2021. Ungern offentliggjorde en version i augusti 2021 men har inte offentliggjort någon ändrad version sedan dess, och genomförde inte heller några ytterliga samrådsförfaranden avseende de ändringar som gjorts av planen under 2022.

(69)För att säkerställa de berörda aktörernas egenansvar är det mycket viktigt att involvera alla berörda lokala myndigheter och parter, inbegripet arbetsmarknadens parter, under hela genomförandet av de investeringar och reformer som ingår i planen. Planen innehåller därför åtgärder för att utveckla en strategi för att säkerställa effektivt deltagande av berörda parter vid genomförandet av planen, däribland inrättandet av en övervakningskommitté med ett tydligt deltagande från oberoende organisationer i civilsamhället som på nära håll kan följa genomförandet av planen och tillhandahålla rekommendationer till statssekretariatet. Ett antal åtgärder innehåller dessutom särskilda åtaganden för att uttryckligen säkerställa systematiskt deltagande av arbetsmarknadens parter och berörda parter under genomförandeprocessen.

Positiv bedömning

(70)Efter kommissionens positiva bedömning av den ungerska återhämtnings- och resiliensplanen, då det konstaterades att planen på ett tillfredsställande sätt uppfyller bedömningskriterierna i enlighet med artikel 20.2 i förordning (EU) 2021/241, bör det i detta beslut anges vilka reformer och investeringsprojekt som är nödvändiga för att genomföra planen, relevanta delmål, mål och indikatorer samt vilket belopp som unionen ställer till förfogande för planens genomförande i form av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd.

Ekonomiskt bidrag

(71)Den totala beräknade kostnaden för Ungerns återhämtnings- och resiliensplan är 2 299 592 927 602 HUF, vilket motsvarar 5 824 260 891 EUR på grundval av ECB:s referenskurs för EUR/HUF för perioden från och med den 1 april 2022 till och med den 30 september 2022. Eftersom återhämtnings- och resiliensplanen på ett tillfredsställande sätt uppfyller de bedömningskriterier som anges i förordning (EU) 2021/241 och de beräknade totala kostnaderna för planen dessutom är högre än det högsta ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Ungern bör det ekonomiska bidrag som tilldelas för Ungerns återhämtnings- och resiliensplan vara lika med det totala ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Ungern.

(72)I enlighet med artikel 11.2 i förordning (EU) 2021/241 uppdaterades beräkningen av det högsta ekonomiska bidraget för Ungern den 30 juni 2022. I enlighet med artikel 23.1 i den förordningen bör därmed ett belopp för Ungern, som inte överstiger det högsta ekonomiska bidrag som avses i artikel 11.1 a i den förordningen, göras tillgängligt för ett rättsligt åtagande senast den 31 december 2022, och ett belopp som inte överstiger det högsta ekonomiska bidrag som beräknats i enlighet med artikel 11.2 i den förordningen bör göras tillgängligt för ett rättsligt åtagande mellan den 1 januari 2023 och den 31 december 2023.

(73)Det stöd som ska tillhandahållas kommer att finansieras genom att kommissionen lånar upp medel på unionens vägnar på grundval av artikel 5 i rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 9 . Stödet bör betalas ut i delbetalningar när Ungern på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som fastställts för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen.

(74)Detta beslut bör inte påverka resultatet av eventuella förfaranden för tilldelning av unionsmedel från något annat unionsprogram än faciliteten eller av förfaranden som rör snedvridningar av den inre marknadens funktion som kan komma att inledas, särskilt enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslutet befriar inte medlemsstaterna från deras skyldighet att i enlighet med artikel 108 i fördraget till kommissionen anmäla potentiella statliga stödåtgärder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1
Godkännande av bedömningen av planen

Härmed godkänns bedömningen av Ungerns återhämtnings- och resiliensplan på grundval av kriterierna i artikel 19.3 i förordning (EU) 2021/241. Reformer och investeringsprojekt i återhämtnings- och resiliensplanen, arrangemangen och tidsplanen för övervakning och genomförande av planen, inbegripet relevanta delmål och mål, relevanta indikatorer för att mäta uppnåendet av planerade delmål och mål, samt arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till relevanta underliggande data anges i bilagan till detta beslut.

Artikel 2
Ekonomiskt bidrag

1.Unionen ska göra ett ekonomiskt bidrag i form av icke återbetalningspliktigt stöd motsvarande 5 811 147 717 EUR 10 tillgängligt för Ungern. Ett belopp om 4 639 429 967 EUR ska finnas tillgängligt så att det kan bli föremål för ett rättsligt åtagande senast den 31 december 2022. Ett belopp om ytterligare 1 171 717 750 EUR ska finnas tillgängligt så att det kan bli föremål för ett rättsligt åtagande mellan den 1 januari 2023 och den 31 december 2023.

2.Kommissionen ska göra unionens ekonomiska bidrag tillgängligt för Ungern i delbetalningar i enlighet med bilagan. Delbetalningarna får betalas ut av kommissionen i en eller flera trancher. Storleken på trancherna ska vara beroende av tillgången till finansiella medel.

3.Delutbetalningarna ska verkställas i enlighet med finansieringsavtalet på villkor att det finns tillgängliga medel och att kommissionen fattar ett beslut i enlighet med artikel 24 i förordning (EU) 2021/241 om att Ungern på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som fastställts för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen. För att pengarna ska kunna betalas ut ska Ungern ha slutfört delmålen och målen senast den 31 augusti 2026, förutsatt att de rättsliga åtaganden som avses i punkt 1 träder i kraft.

Artikel 3
Adressat

Beslutet riktar sig till Ungern.

Utfärdat i Bryssel den

(1)    EUT L 57, 18.2.2021, s. 17.

(2)    Rådets förordning (EU) 2020/2094 av den 14 december 2020 om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 23).

(3)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).

(4)    EUT C 58, 18.2.2021, s. 1.

(5)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 av den 10 februari 2021 om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd (EUT L 57, 18.2.2021, s. 1).

(6)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 1).

(7)    Detta gäller delmålen 160, 166, 169, 171, 174, 175, 195, 197, 198, 200, 201, 213, 214, 215, 216, 217, 218, 219, 220, 221, 222, 223, 224, 225, 226, 227 och 228.

(8)    Enligt definitionen i COM(2022) 485 final – bilaga till motiveringen i kommissionens förslag till rådets genomförandebeslut om åtgärder för att skydda unionsbudgeten mot överträdelser av rättsstatens principer i Ungern.

(9)    EUT L 424, 15.12.2020, s. 1.

(10)    Detta belopp motsvarar den slutliga tilldelningen efter avdrag för Ungerns proportionella andel av utgifterna enligt artikel 6.2 i förordning (EU) 2021/241, beräknat i enlighet med metoden i artikel 11 i den förordningen.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 30.11.2022

COM(2022) 686 final

BILAGA

till

förslag till rådets genomförandebeslut

om godkännande av bedömningen av Ungerns återhämtnings- och resiliensplan

{SWD(2022) 686 final}

BILAGA

AVSNITT 1: REFORMER OCH INVESTERINGAR I ÅTERHÄMTNINGS- OCH RESILIENSPLANEN

1.Beskrivning av reformer och investeringar

A. DEL 1: DEMOGRAFI OCH OFFENTLIG UTBILDNING

Denna del av Ungerns återhämtnings- och resiliensplan tar itu med utmaningar i samband med inkluderande tillgång till högkvalitativ skolutbildning, integration på arbetsmarknaden av utsatta grupper och en bredare demografisk utveckling som den ungerska ekonomin, de offentliga finanserna och samhället står inför.

Huvudsyftet med denna del är att

·förbättra tillgången till högkvalitativ skolutbildning genom att ge elever och lärare den utrustning som krävs för att delta i modern digital utbildning och utveckla deras digitala färdigheter,

·öka deltagandet av missgynnade elever och studenter med särskilda utbildningsbehov i allmän utbildning av god kvalitet,

·minska risken för segregering i skolorna,

·öka läraryrkets attraktionskraft och stärka kompetensen hos lärare och skolledare,

·förbättra tillgången till förskoleverksamhet och barnomsorg för att minska sociala ojämlikheter och underlätta utsatta gruppers integration på arbetsmarknaden.

·främja finanspolitisk hållbarhet på medellång och lång sikt och pensionssystemets tillräcklighet.

Denna del omfattar åtgärder som återspeglar principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter om utbildning och livslångt lärande, om jämställdhet och om barnomsorg och stöd till barn. Denna del stöder också den digitala omställningen genom att öka den digitala kapaciteten i den offentliga utbildningen och genom att förbättra elevernas och lärarnas digitala färdigheter. Inriktningen på att minska segregeringen i skolorna bidrar till den sociala sammanhållningen. Denna del bidrar också till den gröna omställningen, eftersom den planerade infrastrukturutvecklingen ska tillämpa höga standarder för energieffektivitet.

Denna del är i linje med Ungerns strategi för offentlig utbildning som utarbetats för perioden 2021–2030, Ungerns nationella energi- och klimatplan, den nationella energistrategin för 2030 och den nationella strategin för ren utveckling.

Denna del bidrar till att följa de landsspecifika rekommendationerna om behovet av att fortsätta integreringen av de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden, särskilt genom kompetenshöjning, förbättra utbildningsresultaten och öka deltagandet av missgynnade grupper, särskilt romer i allmän utbildning av god kvalitet (landsspecifik rekommendation 2 från 2019 och landsspecifik rekommendation 3 under 2022), inrikta investeringsrelaterad ekonomisk politik på energi och resurseffektivitet (landsspecifik rekommendation 3 2019), säkerställa tillgång till grundläggande tjänster och utbildning av god kvalitet för alla (landsspecifik rekommendation 2 under 2020) och inrikta investeringarna på den gröna och den digitala omställningen och digital infrastruktur för skolor (landsspecifik rekommendation 3 under 2019). Det bidrar också till att följa den landsspecifika rekommendationen att förbättra pensionssystemets långsiktiga hållbarhet, samtidigt som tillräckligheten bevaras, särskilt genom att åtgärda inkomstskillnader (landsspecifik rekommendation 1 från 2022).

Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

A.1.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

C1.R1: Utveckling av konkurrenskraftig offentlig utbildning med hjälp av 2000-talets teknik

Syftet med reformen är att stödja den digitala omvandlingen av den offentliga utbildningen genom att öka lärares och elevers tillgång till och användning av digitala enheter och verktyg och därigenom underlätta en systematisk integrering av digitala undervisnings- och inlärningsmetoder i utbildningsprocessen. Reformen ska också syfta till att bidra till att förbättra utbildningsresultaten på ett inkluderande sätt, minska andelen elever som lämnar skolan i förtid och, mer allmänt, säkerställa tillgången till en konkurrenskraftig arbetskraft i framtiden.

Inom ramen för denna åtgärd ska moderna digitala enheter göras tillgängliga för lärare, elever och skolor. Digitala bärbara datorer (standard och typ 2-in-1) ska köpas in och levereras till offentliga utbildningsinstitutioner, för användning av elever i årskurserna fem och nio, för användning av lärare och för att skolor ska kunna utveckla sina it-klassrum under läsåren 2021/2022, 2022/2023, 2023/2024 och 2024/2025. Vid fyraårsprogrammets slut ska minst 579 000 digitala bärbara datorer köpas in och levereras inom ramen för denna åtgärd, varav minst 55 000 ska tillhandahållas lärare och minst 10 000 skolor ska utveckla sina it-klassrum. Eleverna ska kunna behålla de bärbara böckerna tills de avslutar sin skolutbildning och därefter överlämna dem till de nya kohorterna.

Vid distribution av digitala bärbara datorer ska företräde ges till missgynnade elever och lärare i skolor där andelen mindre gynnade elever är högre än genomsnittet. En strategi för behovsprövning för tilldelning av digitala bärbara datorer till eleverna ska utvecklas och offentliggöras. I strategin ska det bland annat anges att elever med missgynnad bakgrund och utan en digital bärbar dator ska ha högsta prioritet att ta emot en sådan enhet. Missgynnade elever definieras i punkt (1) avsnitt 67/A i lagen om skydd av barn (XXXI/1997).

Dessutom ska minst 3 100 skolor förses med interaktiva visningsverktyg och enheter för att utveckla elevernas kreativitet och problemlösningskapacitet samt algoritm- och programmeringskompetens, såsom robotar, drönare och specialdatorer. Skolor som är verksamma i missgynnade regioner och skolor med en hög andel elever med missgynnad bakgrund ska prioriteras vid spridningen av dem som stöder informations- och kommunikationsteknikutrustning (IKT). Lärarna ska få riktad utbildning om hur de ska använda de digitala enheterna och ska ha tillgång till en it-hjälpcentral.

Genomförandet av reformen ska leda till att minst 45 % av lärarna använder informations- och kommunikationsteknik i minst 40 % av sina klasser (jämfört med 33 % av lärarna 2019).

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

C1.I1: Förbättra tillgången till utbildning av god kvalitet i högstadieskolor

Syftet med åtgärden är att förbättra elevernas tillgång till utbildning av god kvalitet i högstadieskolor och ta itu med de utmaningar som hänger samman med bristen på lärare i mindre områden.

Åtgärden ska genomföras stegvis. Som ett första steg ska en landsomfattande kartläggning av skolnätverket genomföras i syfte att identifiera och välja ut skolor för integrering av lågpresterande högstadieklasser i större skolor i angränsande områden. Kartläggningen ska baseras på belägg och en behovsdiagnos och ska genomföras i samråd med berörda parter (särskilt elever och deras föräldrar, lärare, skolpersonal, samhällen och lokala myndigheter). Detta ska leda till att minst 5–10 statligt drivna högstadieskolor väljs ut som en del av en pilotfas som ska integreras i större värdskolor. Kartläggningen ska innehålla en bedömning av hur integrationen av skolorna påverkar elevernas sammansättning, risken för segregering, antalet lärare och andra anställda, skolresultat, läranderesultat, andelen elever som löper stor risk att lämna skolan i förtid, skolornas placering, skolprofiler och förväntade framtida behov med hänsyn till den demografiska utvecklingen. När det gäller värdskolorna ska bland annat byggnadens fysiska egenskaper och dess infrastruktur beaktas. Värdskolorna får inte fungera som internatskolor för de nya eleverna.

I det andra steget ska högstadieklasser i minst fem statligt underhållna skolor integreras i större värdskolor i närliggande områden, som en del av en pilotfas. De utvalda värdskolorna ska integrera högstadieklasser från små skolor där utbildning av god kvalitet inte kan säkerställas på ett effektivt sätt. Antalet lärare och personal ska vara tillräckligt stort i värdskolorna för att inhysa de nya eleverna, och lärarna och personalen ska få utbildning i inkluderande pedagogik. Pendlings- och bostadsbehoven i samband med åtgärden ska hanteras på lämpligt sätt. Integrationsprocessen får inte leda till ökad segregering i värdskolorna. Värdskolorna får inte fungera som internatskolor för de nya eleverna.

I det sista steget ska resultaten av pilotens institutionella omorganisationer och motsvarande rekommendationer och riktlinjer för genomförandet ingå i en offentligt tillgänglig rapport. På grundval av rapporten och kartläggningen ska ytterligare högstadieklasser i minst 30 skolor integreras effektivt i större värdskolor i närliggande områden.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 30 september 2025.

C1.I2: Stöd till utbildning av elever med särskilda utbildningsbehov

Syftet med denna investering är att förbättra kvaliteten på de specialiserade tjänster som erbjuds skolor som integrerar elever med särskilda utbildningsbehov, personer i långvarig vård och omsorg och barn som behöver specialiserade pedagogiska tjänster. Genomförandet av denna investering förväntas således bidra till att förbättra elevernas läranderesultat, minska risken för avhopp från skolan och hjälpa studenter att blomstra i vuxenlivet och prestera på arbetsmarknaden. 

Investeringen ska inriktas på skolor med elever med särskilda utbildningsbehov, personer i långvarig vård och omsorg och barn som behöver specialiserade pedagogiska tjänster för sig själva eller för sitt stödnätverk, inbegripet föräldrar, lärare och lärare. En kartläggning av behoven av utrustning, tjänster och speciallärare ska utarbetas och offentliggöras på grundval av skolornas individuella utvecklingsplaner. På grundval av denna kartläggning ska investeringen tillhandahålla specialiserade utbildningstjänster, inbegripet stöd till tidig utveckling, expertkommittéer för diagnostik, utbildningsrådgivning och yrkesvägledning, fysisk utbildning, talterapi, konduktiv utbildning, förskole- och skolpsykologi och omsorg för barn med särskilda behov. Stödet ska också, beroende på de berörda skolornas situation, omfatta följande: i) förbättrade tjänster för både lärare/personal och elever, särskilt ökat mobilitetsstöd, hyra av utrustning, skoltransporter, utbildning, kunskapsutbyte och program för social acceptans, och ii) inköp av utrustning för fysisk tillgänglighet och IKT-tillgänglighet, utvecklingsverktyg, särskild medicinsk och teknisk utrustning, allmänna och anpassade elfordon för tillhandahållande av tjänster.

Inom ramen för denna åtgärd ska minst 50 % av de särskilda utbildningsinstitutioner (skolor med elever med särskilda utbildningsbehov, de i långvarig vård och omsorg och barn som behöver specialiserade pedagogiska tjänster) som verkar under läsåret 2025/2026 ha fått stöd för utbildning av elever med särskilda utbildningsbehov, de i långvarig vård och omsorg och barn som behöver specialiserad pedagogisk service. Till följd av detta ska minst 45 000 elever dra nytta av en förbättrad kvalitet på specialiserade tjänster. Dessutom ska minst 5 000 speciallärare få särskild utbildning i kompetensutveckling och yrkesmässig användning av de diagnostiska förfaranden och verktyg som krävs för att arbeta med elever med särskilda utbildningsbehov, personer i långvarig vård och omsorg och barn som behöver specialiserade pedagogiska tjänster.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 30 september 2026.

C1.R2: Minskad risk för segregering i skolor

Syftet med reformen är att stödja lika tillgång till högkvalitativ skolutbildning och att minska segregeringen i skolorna.

Åtgärden ska bestå i att anta lagstiftning för att minska det statliga stödet till grundskolor (årskurs 1–8) med en låg andel missgynnade elever. Enligt den nya lagstiftningen ska det statliga stödet till grundskolor (både statliga skolor och icke-statliga skolor som får statligt stöd) i områden med flera skolor minskas med 10 % om andelen missgynnade elever i dessa skolor är lägre än den genomsnittliga andelen i området där skolan är belägen med mer än i) 20 procentenheter i början av läsåren 2023/2024 och 2024/2025 och ii) 15 procentenheter i början av läsåret 2025/2026 och de följande åren. Lagbestämmelserna ska tillämpas från och med läsåret 2023/2024 och minskningen av det statliga stödet ska gälla under ett helt kalenderår.

En rapport ska offentliggöras som visar att den nya lagstiftningen om minskning av det statliga stödet till grundskolor med en låg andel missgynnade elever har tillämpats. Rapporten ska redogöra för de första resultaten av genomförandet i de berörda skolorna under läsåren 2023/2024 och 2024/2025 och början av läsåret 2025/2026 samt effekterna när det gäller fördelningen av missgynnade elever i de områden där dessa skolor är baserade (inklusive omgivande områden). Rapporten kan innehålla rekommendationer för att förbättra den rättsliga ramen och öka dess effektivitet när det gäller att minska risken för segregering i grundskolan och grundskolan.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 december 2025.

C1.R3: Att göra läraryrket mer attraktivt

Syftet med reformen är att göra läraryrket mer attraktivt och minska bristen på lärare och därigenom bidra till en högkvalitativ skolutbildning för alla.

Åtgärden ska bestå i att anta lagstiftning enligt vilken genomsnittslönen för lärare i det offentliga utbildningssystemet med högskoleexamen (med undantag för dem som undervisar inom yrkesutbildning) gradvis ska uppgå till minst 80 % av genomsnittslönen för personer med högskoleexamen år 2025 och ska bibehållas på en nivå på minst 80 % av genomsnittslönen för personer med högskoleexamen fram till åtminstone den 31 december 2030.

Den nya lagstiftningen ska också innehålla bestämmelser enligt vilka lönen för lärare som arbetar i skolor med en andel mindre gynnade elever på minst 10 % (och som definierar särskilda pedagogiska metoder för inkluderande undervisning i sina pedagogiska program) eller i missgynnade områden är minst 12,5 % högre än lönen för andra lärare med samma kvalifikationer och erfarenhet, från och med den 1 januari 2023 och åtminstone till och med den 31 december 2030. Dessutom ska löneökningen under 2025 för ingångslärarna vara 10 procentenheter högre än den genomsnittliga löneökningen för alla lärare i det offentliga utbildningssystemet det året, medan deras årliga löneökningar ska vara minst lika stora som den genomsnittliga årliga löneökningen för alla lärare i det offentliga utbildningssystemet mellan den 1 januari 2023 och den 31 december 2030.

Lagförslaget om ovannämnda strategi för att höja lärarnas löner ska vara föremål för en meningsfull social dialog med lärarnas största fackföreningar.

Finansieringen för genomförandet av reformen ska uteslutande tillhandahållas genom den nationella budgeten och EU-medel (ESF+). Inga kostnader i samband med denna åtgärd ingår i återhämtnings- och resiliensplanen.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

C1.I3: Utbildning av lärare och förbättring av ledningskompetensen hos chefer för institutioner

Åtgärden har två syften: att öka utbudet av lärare i ämnen som det finns en stor efterfrågan på och att förbättra ledningsförmågan hos chefer och biträdande chefer vid offentliga utbildningsinstitutioner.

Inom ramen för denna åtgärd ska 5 000 lärare i högstadie- och gymnasieskolor få utbildning för att förvärva ytterligare specialisering och utbildningsbevis för att undervisa inom högefterfrågade studieområden (särskilt fysik, kemi, matematik och digital utbildning). Utbildningen ska anordnas i form av två- och fyraåriga högre utbildningskurser. Dessutom ska cirka 3 000 chefer och biträdande chefer för offentliga utbildningsinstitutioner få specialiserad utbildning i ledning av utbildningsinstitutioner. Lärarna och deras arbetsgivare ska ingå ett utbildningskontrakt.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

C1.I4: Inrättande av nya daghemsplatser

Syftet med investeringen är att öka tillgången till förskoleverksamhet genom att skapa nya daghem. Denna åtgärd förväntas bidra till en högre sysselsättningsgrad bland föräldrar, särskilt kvinnor, och därmed bidra till jämställdhet och social delaktighet. Åtgärden stöds av en nyligen genomförd undersökning som visar på en efterfrågan på 12 000 daghem utöver de befintliga och de som för närvarande håller på att förberedas.

Inom ramen för denna åtgärd ska minst 3 593 nya daghem i hela Ungern inrättas i helt nya byggnader eller genom utbyggnad av befintliga byggnader. Investeringen ska även omfatta hjälputrustning och infrastruktur såsom klassrumsutrustning, möbler, lekplatser och cykelparkering. Uppförandet av nya byggnader ska ha ett primärenergibehov som är minst 20 % lägre än kravet på nära-nollenergibyggnader. Som ett resultat av investeringen ska minst 3 593 barn vara inskrivna på de nya platserna.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 31 december 2025. 

C1.R4: Förbättra pensionssystemets hållbarhet

Syftet med reformen är att främja det ungerska pensionssystemets finanspolitiska hållbarhet på medellång och lång sikt och att bidra till att förlänga yrkeslivet, samtidigt som man stärker de pensioner som betalas ut till pensionärer med lägre inkomster. I den mån det är nödvändigt ska reformen införa automatiska balansmekanismer i pensionssystemet och andra parametriska förändringar.

Reformen ska bestå av följande:

a.Offentliggörande av en oberoende internationell expertrapport om politiska alternativ för att ta itu med det ungerska pensionssystemets långsiktiga hållbarhetsutmaningar. Rapporten ska innehålla en diagnos av pensionssystemet och dess finansiella hållbarhet och lägga fram konkreta politiska förslag för att säkerställa pensionssystemets finanspolitiska hållbarhet på medellång och lång sikt genom lämpliga inkomståtgärder och automatiska balansmekanismer, och genom att begränsa ökningen av de beräknade pensionsutgifterna i procent av BNP senast 2070 jämfört med de senaste prognoserna i åldranderapporten, samtidigt som man bevarar tillräckligheten, särskilt genom att ta itu med inkomstskillnader. 

b.Regeringens utarbetande av ett politiskt förslag om ändring av pensionssystemet. Som en del av utarbetandet ska det politiska förslaget rådfrågas med arbetsmarknadens och näringslivets partner och andra berörda parter, läggas fram och diskuteras i arbetsgruppen för åldrande inom kommittén för ekonomisk politik och läggas fram för offentligt samråd.

c.Regeringens utarbetande av ett lagstiftningsförslag om ändring av pensionssystemet tillsammans med en detaljerad konsekvensbedömning. Konsekvensbedömningen ska visa hur lagstiftningsförslaget säkerställer pensionssystemets långsiktiga finanspolitiska hållbarhet genom lämpliga åtgärder och eventuella automatiska balansmekanismer, och genom att begränsa ökningen av de beräknade pensionsutgifterna i procent av BNP senast 2070 jämfört med de senaste prognoserna i åldranderapporten. Konsekvensbedömningen ska baseras på de gemensamma antagandena om makroekonomiska och demografiska prognoser i den senaste åldranderapporten.

d.Ikraftträdandet av lagstiftningen om ändring av pensionssystemet på grundval av regeringens lagförslag.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 mars 2025.

A.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

B. DEL 2: HÖGKVALIFICERAD, KONKURRENSKRAFTIG ARBETSKRAFT

Denna del av Ungerns återhämtnings- och resiliensplan bidrar till moderniseringen av systemen för yrkesutbildning och högre utbildning. Den tar itu med utmaningarna i samband med den gröna och den digitala omställningen genom att genomföra lösningar för energieffektivitetsrenovering och digital utrustning i byggnader vid högre utbildningsinstitutioner och yrkesutbildningsinstitutioner. Denna del tar också itu med utmaningar som rör kompetensutveckling och forsknings- och innovationsnivåer genom att stimulera forskningsprojekt mellan näringslivet och den akademiska världen. Åtgärderna i denna del är viktiga för ekonomins återhämtning och för att stärka framtida krisresiliens.

Det centrala målet för denna del är att stärka arbetskraften och tillhörande utbildningsinstitutioner mot bakgrund av nuvarande och eventuella nya kriser och att förbättra den socioekonomiska miljön i Ungern. I detta syfte syftar denna del till att i) skapa ett konkurrenskraftigt system för högre utbildning, ii) bidra till att öka tillgången på kvalificerad arbetskraft, och iii) stödja ett ekosystem för vetenskap, innovation och utbildning.

Delen stöder de landsspecifika rekommendationerna om främjande av investeringar och reformer inom forskning och innovation samt grön och digital kompetens (landsspecifik rekommendation 5 från 2022). att fokusera investeringarna på den gröna och den digitala omställningen och på skolornas digitala infrastruktur (landsspecifik rekommendation 2 från 2020). och att inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på forskning och innovation (landsspecifik rekommendation 3 från 2019).

Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

B.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

C2.R1: Modernisering av kurser inom högre utbildning

Syftet med reformen är att modernisera den högre utbildningen genom att införa mer praktiskt inriktade inslag i utbildningskraven. Det är inriktat på att upprätta utbildningssamarbete och infrastruktursamarbete med institutioner för yrkesutbildning och innovation på vissa områden och på att stärka systemet för kompetenshöjning och omskolning inom högre utbildning, i linje med arbetsmarknadens krav.

Som en del av åtgärden ska flera förordningar ses över och ändras, bland annat om förvaltning av immateriella rättigheter och regler för provcentra i lagen om yrkesutbildning, om fastställande av examinationscentrumens utförande av examinationsuppgifter, om fortbildning för lärare och om digital utbildning (e-lärande, distansundervisning, blandad typ) som omfattar vuxenutbildning och vuxenutbildning. Moderniseringen av studieområdena och översynen av lagstiftningen ska ta hänsyn till arbetsmarknadens behov av grön och digital kompetens. Reformen ska leda till en modernisering av 15 studieområden inom högre utbildning, t.ex. juridik och offentlig förvaltning, ekonomi, medicin och hälsovetenskap, jordbruk, konst och naturvetenskap. Reformen ska grundas på en rapport som anger vilka bestämmelser som ska ses över för studieområdena inom högre utbildning. Denna rapport ska utarbetas gemensamt av den ungerska ackrediteringskommittén, den ungerska rektorskonferensen och utbildningsmyndigheten, med bidrag av högre utbildningsinstitutioner efter vad som är lämpligt. Den moderniserade utbildningsstrukturens egenskaper ska spridas till berörda parter och målgrupper som en del av reformen.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 december 2023.

C2.I1: Institutionell innovation och stärkt verksamhet inom högre utbildning

Syftet med investeringen är att utveckla innehållet i distansutbildning, utbildningssystemet och vuxenutbildningskurser vid högre utbildningar som tillhandahåller mikromeritintyg. En mikromerit är ett bevis på de läranderesultat som en inlärare har uppnått efter en kort lärandeerfarenhet och som har bedömts enligt tydliga standarder. Beviset finns i ett certifierat dokument med en förteckning över innehavarens namn, de uppnådda läranderesultaten, bedömningsmetoden, det utfärdande organet och, i förekommande fall, referensnivån för kvalifikationer och de poäng som erhållits. Mikromeriter ägs av den studerande, kan delas, är flyttbara, kan kombineras till större meriter eller kvalifikationer och ger ECTS-poäng (European Credit Transfer and Accumulation System). De underbyggs av kvalitetssäkring enligt överenskomna standarder.

Inom ramen för denna åtgärd ska 19 mikromeritkurser utvecklas och börja användas vid högskolor. De nyutvecklade mikromeriterna ska ta hänsyn till ekonomins behov. Mikromeriter ska utvecklas i linje med definitionen och de europeiska standarduppgifterna för att beskriva en mikromerit i enlighet med rådets rekommendation av den 25 maj 2022 om en europeisk strategi för mikromeriter för livslångt lärande och anställbarhet. Som ett resultat av investeringen ska allt fler studenter/personer erhålla mikromeritbevis och delta i program för utveckling av digitala färdigheter som tillhandahålls av högre utbildningsinstitutioner. Minst 600 personer som deltar i vuxenutbildning vid de berörda högskolorna ska förvärva kreditgivande mikromeriter med ECTS-poäng. Dessutom ska minst 1800 digitalt lärandeinnehåll utvecklas, inbegripet undervisningsmaterial, manus, poddsändningar, skärminspelningar, videor, frågesporter, referensmaterial, datorinnehåll, webbaserat innehåll, digitala spel osv. Minst 34 000 studenter och personal (inklusive lärare) vid de berörda högre utbildningsinstitutionerna ska delta i program för digitala färdigheter, digital kompetens och digital kunskapsutveckling inom ramen för denna åtgärd. Utbildningen av lärare ska särskilt inriktas på färdigheter för användning av digitala verktyg för undervisning och utveckling av digitalt lärandeinnehåll.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

C2.I2: Modernisering av infrastruktur och digitalisering av högskolor

Syftet med investeringen är att göra högre utbildningsinstitutioner mer attraktiva och stödja den gröna och den digitala omställningen genom moderniserad infrastruktur, digitalisering och kapacitetsutveckling.

Investeringen ska bestå av följande:

i) Renovering av högre utbildningsinstitutioner för att uppnå i genomsnitt minst 30 % primärenergibesparingar.

ii) Uppförande av nya byggnader för högre utbildningsinstitutioner, som ska ha ett primärenergibehov som är minst 20 % lägre än kravet på nära-nollenergibyggnader.

iii) Inköp och installation av digital utrustning vid högskolor, såsom interaktiva vittavlor eller stora pekskärmar, bärbara datorer, digitala bärbara datorer, persondatorer, multimediestudior, multimedia och/eller interaktiva enheter som stöder digitala system för undervisning/inlärning/inlärningshanteringssystem, IKT-verktyg som behövs för utveckling av material för e-lärande/strukturerad insamling, lagring, klassificering och tillgänglighet till innehåll, i linje med EU:s FAIR-direktiv, system som används för att sända utbildning, kommunikations- och samarbetssystem till stöd för digital utbildning, multimedialagringssystem, onlinekatalog som säkerställer sökbarhet och tillgänglighet för digitalt innehåll, licenser för programvara för utbildning, system för hantering av distansundervisning i slutna system och tillhörande licenser för redigering av läroplaner, system för molnbaserade tjänster.

iv) Verksamhet för kapacitetsutveckling, inbegripet anordnande av utbildning, konferenser och kompetensutveckling, utrustning av workshoppar och laboratorier för inlärningsändamål, utveckling av kärnanläggningar, kompetenslaboratorier, språkkurser och kompetensutbildning på grundval av universitetens behov.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

C2.I3: Utveckling av digitala läroplaner för yrkesutbildning

Syftet med investeringen är att bidra till tillgången till kvalificerad arbetskraft genom att tillhandahålla digital utbildning för alla studerande som genomgår yrkesutbildning.

Som ett resultat av investeringen ska minst 75 digitala läromedel tas fram för yrkesutbildning som rör specifika yrken, och minst 13 000 studerande (enskilda användare) inom yrkesutbildning eller vuxenutbildning inom relevanta yrken ska ha tillgång till dessa digitala läromedel. Det digitala lärandematerialet ska utvecklas i sektorer som inte kontrolleras av kultur- och innovationsministeriet, i enlighet med artikel 45.1 i regeringsdekret 12/2020. (II.7).

Investeringen genomförs genom en ansökningsomgång för utveckling av digitala kursplaner, som ska offentliggöras av det nationella kontoret för yrkesutbildning och vuxenutbildning.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 31 mars 2026.

C2.I4: Infrastruktur för yrkesutbildning för 2000-talet

Syftet med investeringen är att främja energieffektivitet, genomföra allmänna förbättringar av infrastrukturen och förbättra digitaliseringen av yrkesutbildningscentrum. Den förbättrade uppbyggnaden och den digitala infrastrukturen i yrkesskolor ska också skapa en bättre lärandemiljö för eleverna, vilket förväntas gynna deras utbildningsresultat.

Investeringen ska omfatta renovering av energieffektivitet och inköp av IKT-utrustning för minst 16 utvalda yrkesutbildningscentrum. Den ska också omfatta andra förbättringar av infrastrukturen i dessa centrum, såsom utrustning av workshoppar, renovering av undervisningsområden och inköp av läromedel, verktyg och möbler. Urvalet av centrum ska grundas på objektiva och öppna kriterier, bland annat efterfrågan på arbetsmarknaden i det specifika ekonomiska området, status för yrkesutbildningscentrets infrastruktur och tillgångar, huruvida centren är belägna i missgynnade regioner, andelen missgynnade studenter samt kopplingar till och samstämmighet med tidigare program. Renoveringsprogrammet för energieffektivitet ska i genomsnitt leda till antingen en primärenergibesparing på minst 30 % eller en minskning med minst 30 % av de direkta och indirekta växthusgasutsläppen.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 31 mars 2026.

C2.I5: Utveckling av det centrala provningscentrumet

Syftet med investeringen är att inrätta ett centralt examenscentrum i Budapest för att skapa förutsättningar för yrkesexamina av hög kvalitet inom vissa yrken för vilka nätverket av examinationscentrum inte säkerställer en lämplig geografisk täckning på regional nivå.

Denna investering ska bestå i slutförandet av det centrala provningscentrumet, genom vilket prov för minst 30 yrken och yrkeskvalifikationer ska anordnas. Åtgärden ska omfatta renovering av centrumets byggnad, inbegripet förbättrad energieffektivitet, andra byggnadsrenoveringar samt ombyggnad och utrustning av klassrum, provrum, verkstäder och servicerum.

Renoveringen av energieffektiviteten ska i genomsnitt leda till en primärenergibesparing på minst 30 % eller en minskning av växthusgasutsläppen med minst 30 %. Examinationscentrumet ska utvecklas som en separat provningsplats från yrkesutbildningscentren.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 31 mars 2026.

C2.I6: Inrättande av nationella forsknings- och utvecklingslaboratorier

Syftet med investeringen är att inrätta ytterligare nationella forsknings- och utvecklingslaboratorier för att stärka innovationsekosystemet i landet. Dessa nationella laboratorier är formaliserade forskningskonsortier, däribland universitet, forskningsinstitut och andra offentliga aktörer (t.ex. den nationella byrån för livsmedelssäkerhet och den ungerska meteorologiska tjänsten), som ska inrättas i syfte att bedriva forskning och publicera studier inom relevanta forskningsområden.

Åtgärden består i att inrätta nationella laboratorier, vilket ska omfatta forskningsbidrag, inköp av utrustning och utveckling av infrastruktur. De nationella laboratorierna ska täcka relevanta forskningsområden för Ungerns gröna/digitala omställning och socioekonomiska utmaningar och ska organiseras inom de tematiska områdena säkert samhälle och säker miljö, hälsa, industri och digitalisering. Dessa tematiska områden ska omfatta ämnen såsom förnybar energi, datadriven hälsa, läkemedelsforskning och läkemedelsutveckling, vattensäkerhet, artificiell intelligens och autonoma system. Laboratoriernas forskningsprojekt och tillhörande kontrakt (inklusive anställningsavtal för forskare och annan berörd personal) ska ha en tidsbegränsad varaktighet, som inte får sträcka sig längre än till den 30 juni 2026.

Åtgärden omfattar offentliggörande av en rapport om dessa nationella laboratoriers resultat, utarbetad av den nationella forsknings-, utvecklings- och innovationsbyrån. Rapporten ska innehålla information om i) laboratoriernas verksamhet och resultat inom det forskningsområde där de var verksamma, inbegripet den globala utmaning som de tog itu med på nationell nivå, ii) sammansättningen av konsortier (offentliga och privata partner) och iii) hur dessa nationella laboratorier bidrog till att stärka det ungerska innovationsekosystemet.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

B.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

C. DEL 3: FÖRBÄTTRING AV OMRÅDEN

Denna del av Ungerns återhämtnings- och resiliensplan tar itu med de socioekonomiska och territoriella utmaningar som har förstärkts av covid-19-pandemin, särskilt i de fattigaste områdena, och tar itu med frågor såsom bristande tillgång till arbetsmarknaden och offentliga tjänster, brist på primärvårdspersonal och mer allmänt fattigdom.

Huvudsyftet med denna del är att tillhandahålla grundläggande tjänster till invånarna i de 300 mest missgynnade områdena i Ungern (enligt definitionen i regeringsbeslut 1404/2019 (VII.05) och regeringsbeslut 1057/2021. (II.19) genom en integrerad socialpolitisk insats. Omfattningen av åtgärderna i denna del är en integrerad del av det bredare programmet för förbättring av områden. Denna del bidrar till bostadsdelen av princip 19 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och till princip 20 om tillgång till samhällsviktiga tjänster.

I detta syfte syftar delen till att i) bygga och renovera sociala bostäder för att förbättra tillgången till lämpliga bostadsförhållanden, ii) inrätta sociala solkraftverk, iii) främja sysselsättning och kompetensutveckling på grundval av lokala särdrag och stärka den lokala ekonomiska kulturen. och iv) uppnå bättre läranderesultat genom samhällsorienterad pedagogik.

Denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationerna om att förbättra det sociala biståndets tillräcklighet och säkerställa tillgång till grundläggande tjänster, utbildning av god kvalitet och adekvata bostäder för alla (de landsspecifika rekommendationerna 2 för 2020 och 3 för 2022), för att säkerställa att de mest utsatta grupperna integreras på arbetsmarknaden (de landsspecifika rekommendationerna 2 för 2019 och 3 för 2022) och för att göra investeringar inriktade på den gröna och den digitala omställningen (de landsspecifika rekommendationerna 3 under 2020 och 6 under 2022).

Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

C.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

C3.R1: Skapa ramvillkor för ett effektivt integrerat stöd till de mest missgynnade områdena

Syftet med åtgärden är att stödja ett effektivt och öppet genomförande av programmet för förbättring av områden, som syftar till att utveckla de mest missgynnade områdena i Ungern och ta itu med viktiga socioekonomiska utmaningar för invånarna.

Åtgärden ska bestå av två åtgärder för att skapa ramvillkor för genomförandet och övervakningen av programmet för förbättring av områden. För det första ska de icke-statliga organisationer som genomför programmets olika delar väljas ut genom ett öppet förfarande baserat på kriterier som rör yrkeserfarenhet, kapacitet och meriter. Arbetsordningen ska offentliggöras på programmets särskilda webbplats. För det andra ska en tematisk övervakningskommitté för programmet för förbättring av områden inrättas för att se över resultaten och ge rekommendationer för att ytterligare öka programmets effektivitet. Övervakningskommitténs översyn ska omfatta relevanta insatser – från nationella finansieringskällor och EU-finansieringskällor (inklusive ESF+ och Eruf-delar) – till stöd för programmets mål i de 300 mest missgynnade områdena. I detta syfte ska i övervakningskommitténs sammansättning ingå behöriga ministerier och myndigheter, företrädare för kommuner, organisationer i det civila samhället som arbetar med social integration och integrering av romer. Det civila samhällets organisationer ska väljas ut på grundval av yrkeserfarenhet, kapacitet och meriter. Övervakningskommittén ska sammanträda regelbundet, minst en gång per kvartal. Dess dokument, inklusive protokollen, ska offentliggöras på programmets särskilda webbplats.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 mars 2023.

C3.I1: Byggande och renovering av subventionerade bostäder, förbättring av bostadsförhållandena

Syftet med investeringen är att förbättra livskvaliteten och boendevillkoren för människor som bor i de mest missgynnade kommunerna som valts ut inom ramen för programmet för förbättring av områden och för att minska bostadsfattigdomen, i linje med den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Åtgärden ska bestå av att köpa och renovera minst 1 600 bostäder samt att bygga 400 nya hus och hyra ut dem som socialhus. Byggandet av nya hus ska ske så centralt som möjligt inom en kommun för att utnyttja förfallna hus och tomma tomter. Inga subventionerade bostäder får tillhandahållas i isolerade områden eller utanför en kommuns befolkade område. Nya och renoverade bostäder för sociala ändamål får placeras utanför de berörda kommunerna i en minoritet av fallen, i icke-segregerade områden med bättre tillgång till sysselsättning och tjänster, men i sådana fall ska det subventionerade bostadsbeståndet tilldelas personer som bor i dessa 300 kommuner, som kan ansöka om hyresbostäder genom en öppen ansökningsomgång och som frivilligt får flytta i en bostad utanför området.

Som en del av åtgärden ska en interventionsplan utarbetas och offentliggöras. Denna plan ska ge vägledning om valet av de bostäder som ska renoveras och de nya sociala bostäder som ska byggas. Planen ska ta hänsyn till de undersökningar som gjorts för att kartlägga behoven, och urvalet av projekt ska förhindra ytterligare risker för segregering och bekämpa befintliga risker för segregering.

Renoveringsarbetet ska omfatta åtgärder såsom renovering av minst ett uppvärmbart rum och ett badrum per bostad samt förberedelse av säkra insamlingsplatser för el, byggnadsstaket, bekämpning av gnagare och användning av insekticid. Dessa renoverade och nybyggda bostäder ska ägas av de organisationer som genomför programmet för förbättring av områden i minst 20 år och förvaltas av en byrå för subventionerat boende inom ramen för ett avtal om allmännyttiga tjänster. Myndigheten för subventionerat boende, som ska väljas ut genom ett öppet anbudsförfarande, ska tilldela bostaden till berättigade hyresgäster i form av en hyrd fastighet, genom ett system för offentlig upphandling. Nya byggnader ska uppfylla kraven på nära-nollenergibyggnader.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

C3.I2: Produktion och användning av förnybar energi i missgynnade kommuner

Syftet med investeringen är att bygga solcellsanläggningar inom eller i närheten av de minst gynnade kommuner som valts ut inom ramen för programmet för förbättring av områden. Produktionskapaciteten ska ägas av de organisationer som genomför programmet för förbättring av områden under minst 20 år. Nettointäkterna från de nya kraftverken ska användas för att finansiera olika sociala transfereringar in natura för hushåll som lever i energifattigdom, särskilt familjer med barn under tre år, såsom minst ett uppvärmt rum med eluppvärmning. Familjer ska väljas ut genom ett öppet urvalsförfarande. Som ett resultat av dessa investeringar förväntas levnadsvillkoren för låginkomsthushåll förbättras. Dessutom ska den nya elvärmen ersätta uppvärmning med fossila bränslen, och åtgärden förväntas därför också förbättra luftkvaliteten i de avsedda områdena.

I de fall där nätkapaciteten inte tillåter att investeringen görs inom de berörda kommunernas administrativa område får solcellsanläggningar också byggas utanför de berörda kommunerna om det är tekniskt motiverat, förutsatt att de intäkter som genereras används för att subventionera uppvärmning av hushåll i de berörda kommunerna.

Investeringen ska leda till att en produktionskapacitet för förnybar energi på minst 25 000 kWp installeras för att tillgodose det årliga elbehovet för minst 5 000 utsatta familjer.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 31 december 2025.

C3.I3: Främja sysselsättning och kompetensutveckling på grundval av lokala särdrag

Syftet med åtgärden är att främja den lokala ekonomiska utvecklingen och att skapa lokala ekonomiska strukturer med inriktning på de människor som bor i de 300 mest missgynnade kommunerna. Detta bör bidra till att minska utsattheten på arbetsmarknaden för personer som bor i dessa områden, öka deras integration på arbetsmarknaden och förbättra sysselsättningsmöjligheterna i de berörda kommunerna. Åtgärden ska bygga på en bred uppsättning instrument för insatser för ekonomisk utveckling som bygger på handlingsplaner och strategier för ekonomisk utveckling som härrör från lokala diagnoser. Lanseringen av insatser för ekonomisk utveckling ska bygga på socialt arbete på fältet och på nätverket av lokala sociala hjälpare.

Denna investering ska bestå av deltagande av minst 10 000 personer i program för social integration på arbetsmarknaden. Sådana program ska omfatta utbildning, personlig mentorskap, individanpassade tjänster och minst sex månaders arbetslivserfarenhet. Mer specifikt ska dessa program stödja integreringen av personer i arbetsför ålder som bor i missgynnade kommuner på den öppna arbetsmarknaden med utbildningsverksamhet och ge dem intensivt och omfattande mentorskap för att komma in på och stanna kvar i arbetslivet. Som ett resultat av åtgärden förväntas programdeltagarnas färdigheter och anställbarhet förbättras och därmed bidra till sysselsättning för missgynnade grupper.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

C3.I4: Samhällsorienterad pedagogik

Syftet med åtgärden är att förbättra läranderesultaten och deltagandet i utbildning i de mest missgynnade områdena genom att ge eleverna riktat stöd och involvera deras familjer i skollivet.

Denna åtgärd ska ge en inkluderande pedagogisk utveckling vid minst 100 offentliga utbildningsinstitutioner i de mest missgynnade kommuner som valts ut inom ramen för programmet för förbättring av områden. Stödet ska omfatta sociala diagnoser för offentliga utbildningsinstitutioner, utökade skolprogram och stipendier för sekundärutbildning i utbildningsspår som leder till ”matura” (högskoleexamen). Åtgärden ska förhindra ytterligare utbildningssegregering och bekämpa befintlig utbildningssegregering.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

C.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

D. DEL 4: VATTENFÖRVALTNING

Denna del av Ungerns återhämtnings- och resiliensplan syftar till att ta itu med de utmaningar som Ungern står inför när det gäller vattenförvaltning, särskilt när det gäller risken för torka. Vattenbrist har en skadlig inverkan på vattenförekomsters, ekosystems och jordbruksmarkers status.

Syftet med denna del är att bidra till att införa lösningar på området för vattenförvaltning inom jordbruket genom att utveckla nya vattennät och rekonstruktion av befintliga system, genom att inrätta ett effektivt övervakningssystem på lokal och nationell nivå och genom att inrätta nya hållbara vattenförvaltningsgemenskaper. Denna del omfattar också åtgärder som syftar till att förbättra vattenförsörjningen i Natura 2000-området Hanság och till att inleda en diskussion och genomföra åtgärder för att påskynda klimatanpassningsåtgärder inom vattenförvaltningen, särskilt genom användning av naturbaserade lösningar.

Åtgärderna i denna del är främst inriktade på att återställa vattenförsörjningen och förbättra vattenuppbindningen i de områden som påverkas av vattenbrist, prioritera bevarande av nederbörd och vatten från uppströms vattendrag, skydda grundvattenresurserna och säkerställa att vattenresurserna hålls kvar på ett ekologiskt lämpligt sätt. Att förbättra Ungerns övervakningssystem för vattenförvaltning genom att öka antalet övervakningsstationer förväntas bidra till bättre förvaltning av uttag av vatten av relevanta myndigheter.

Denna del bidrar till att följa de landsspecifika rekommendationerna om att inrikta investeringsrelaterad ekonomisk politik på hållbar vattenförvaltning (landsspecifik rekommendation 3 från 2020 och landsspecifik rekommendation 5 från 2022).

Ingen åtgärd i denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av de åtgärder och riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

D.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

C4.R1: Öka medvetenheten

Syftet med reformen ska vara att utvidga räckvidden för befintliga jordbrukarsammanslutningar, även kallade bevattningssamhällen, till ”hållbara vattenförvaltningsgemenskaper” med fokus på hållbara vattenförvaltningsmetoder och hållbara lösningar för klimatanpassning. I detta syfte ändras lag CXIII/2019 och regeringsdekret nr 302/2020 för att utvidga de befintliga jordbrukarföreningarnas räckvidd. Nya ”hållbara vattenförvaltningsgemenskaper” ska inrättas för att främja hållbara lösningar för vattenförvaltning (bland annat vattenbindning) och utbyte av bästa praxis. Reformen ska också leda till informationskampanjer i form av informationsmöten som anordnas av inrikesministeriet, så att nyinrättade ”hållbara vattenförvaltningsgemenskaper” och alla redan befintliga samhällen ökar sin medvetenhet om vikten av hållbar vattenförvaltning och får kunskap om effektiva lösningar för dess genomförande.

Reformen ska omfatta minst 50 000 hektar åkermark som genomgår förändringar i vattenbesparande jordbruksmetoder 1 .

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 mars 2026.

C4.I1: Byggande av huvudvattenersättningssystem, utveckling av nya nät och system

Syftet med investeringen ska vara att renovera vattenersättningssystem som återställer vatten till områden utan vattenanslutning och att säkerställa att vatten tillhandahålls till vattenberoende ekosystem, naturreservat och Natura 2000-områden. Insatsernas underliggande syfte ska vara att skydda grundvattenresurserna utan att skada ytvattenresurserna. Med beaktande av bevarandemålen för markförvaltningen ska den planerade verksamheten omfatta nödvändig renovering av vissa delar av flodbädden och reningsområden, renovering av strukturer för vattenkontroll och vattenhållning samt uppförande av nya anläggningar.

För att minimera risken för en ohållbar efterfrågan på vatten som försörjs utanför de drabbade områdena, vilket skulle öka behovet av att ta bort grundvattenresurser särskilt i tider med låga vattenflöden, ska särskilda skyddsåtgärder vidtas för att maximera bibehållandet av vattenresurser i marken i de drabbade områdena till följd av nederbörd eller som tas emot från vattendrag uppströms.

I detta syfte ska Ungern i utformningen av projekten inkludera betydande naturbaserade lösningar för vattenupptagning 2 , särskilt N01 (bassänger och dammar), N07 (återanslutning av korvsjöar och liknande element) och N13 (återställande av naturlig infiltration till grundvatten) 3 .

Investeringen ska bestå av två projekt:

I)Förbättring och återställande av vattenunderskottet i Donau-Tisza Interfluve Homokhátság (Sand Ridge) – fas I.

Detta projekt gäller den norra delen av Homokhátság och återuppbyggnaden och vidareutvecklingen av vattenförsörjningssystemet Tiszaalpár baserat på vattenresurserna i floden Tisza. 

Vattenbildning baserad på Tiszas vattenresurser ska omfatta återuppbyggnad och vidareutveckling av Tiszaalpár-systemet för vattenpåfyllning. Utbyggnaden av det nuvarande systemet ska uppnås genom ombyggnad av de tidigare anlagda vattenförsörjningsarbetena, restaurering av Baloghalmi-kanalen och byggandet av Alpár-Nyárlőrincincpuszta-reservoaren. Pumpstationerna i floden (Tiszaalpárs huvudvattenintag och tryckcentrum för Alpár) och vattenkontrollstrukturerna ska byggas för att tillföra vatten till de kanalsektioner som ska byggas om. Den andra delen av anläggningen ska vara ersättning och förnyelse av vatten för ekologiska ändamål i Szikrai Holt-Tisza-reservoarerna och Alpári Holt-Tisza-reservoarerna.

Syftet med projektet ska vara att skapa förutsättningar för en säker vattenförsörjning som tillgodoser ekologiska behov, att öka vattenresursernas kvantitet och kvalitet och att effektivisera skyddet mot skador på vatten. Samtidigt som befintliga vattenresurser bevaras är dess operativa mål att säkerställa säker avledning av regelbundet förekommande översvämningar och inlandsvatten, att skapa möjligheter till vattenförsörjning och att förbättra villkoren för utnyttjande av vattenresurser. Som ett resultat av projektet ska områdets vattenhållningsförmåga och vattenlagringskapacitet öka och markens vattenbalans förbättras.

Genomförandet av projektet ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

II)Utbyggnad av vattenförsörjningen i Rábaköz-Tóköz.

Detta projekt ska bestå av återuppbyggnad och breddning av en del av kanalen Vág-Sárdos-Megág. Projektet ska också bestå av renovering av flodslam, uppförande av en damm, en kontrollstruktur och kulvertar på anslutningsdiken. Återuppbyggnaden av den kanal som är kopplad till floden Keszeg ska bland annat omfatta slambehandling av flodbäddar. Mellan de två kanalerna ska en ny kanal och en ny damm byggas för att komplettera den ekologiska vattenförsörjningen från Kis-Rábas vattenförsörjning genom Keszeg-ér till kanalen Vág-Sárdos-Megág.

Genomförandet av projektet ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

För dessa två projekt gäller följande:

Alla delar av projekt som kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska bli föremål för en miljökonsekvensbedömning (MKB) i enlighet med direktiv 2011/92/EU samt relevanta bedömningar inom ramen för direktiv 2000/60/EG. Nödvändiga begränsningsåtgärder ska integreras i projekten. Kraven för dessa projekt, enligt vad som anges ovan, får avvika från kraven i den utsträckning som krävs för att uppfylla de nödvändiga begränsningsåtgärderna.

Investeringarna ska också vara förenliga med bestämmelserna i direktiv 2009/147/EG om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet) och direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (habitatdirektivet).

En klimatriskanalys ska genomföras.

Vid uttag av vatten ska tillstånd beviljas av behörig myndighet. Vattenuttag ska undvikas om de berörda vattenförekomsterna har, eller förväntas ha, sämre än god status eller potentiellt god status.

Ungern ska uppnå god ekologisk status eller potential för de yt- och grundvattenförekomster som påverkas av investeringarna senast den 31 december 2025 (eller om god status har uppnåtts ska den inte ha försämrats).

C4.I2: Inrättande av ett övervakningssystem

Syftet med investeringen ska vara att bidra till en hållbar förvaltning av vattenresurserna. Kunskap om vattenflödet i ytvattendrag och andra hydrologiska parametrar och parametrar för vattenkvalitet i regionen är en grundläggande förutsättning för en hållbar förvaltning av vattenresurserna. Tack vare investeringen förväntas åtgärder vidtas på grundval av realtidsdata från övervakningssystemen i händelse av en kvalitativ och kvantitativ försämring av vattenförekomsternas status. Användningen av smart övervakning, it-verktyg, sammankoppling av datasystem och den dynamiska planerings- och kontrollfunktionen förväntas ge den nödvändiga ingångsinformation som krävs för planeringen.

Investeringen ska bestå av utveckling av ett omfattande system för övervakning av vattenuttag på lokal och nationell nivå. Detta övervakningssystem ska användas för att bedöma uttagen från både grundvatten och ytvatten.

Denna investering ska omfatta uppförande av ythydrografiska stationer, installation av toppmodern utrustning för hydrografisk övervakning och vidareutveckling av underjordiska övervakningssystem genom konstruktion av nya källor för detektering av grundvattennivåer, som är byggda med en integrerad trycksond för fjärrdetekteringssystem.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 31 december 2025.

C4.I3: Naturskydd

Investeringen ska genomföras i Hanság-området i vattensystemet Rábaköz-Tóköz för att förbättra vattenbalansen i Natura 2000-området och göra dess ekologiska vattenpåfyllning säkrare och för att förbättra retentionen av yt- och grundvatten. Syftet med investeringen ska vara att skydda och förbättra den ekologiska statusen hos skyddade livsmiljöer och Natura 2000-livsmiljöer i Hanság i målområdet på 4 950 ha genom att förbättra lagringskapaciteten för grundvatten och ytvatten.

Investeringens huvudsakliga verksamhet ska inriktas på att uppgradera det kanalsystem som tidigare utvecklats för att säkerställa en balanserad vattenförsörjning. Med hänsyn till markförvaltningens bevarandemål ska den planerade verksamheten omfatta nödvändig renovering av vissa delar av flodbädden och reningsområden, renovering av strukturer för vattenkontroll och vattenhållning samt uppförande av nya anläggningar.

Investeringen ska bidra till ökad retention och en mer konservativ förvaltning av lokalt tillgängliga vattenresurser. Den förväntas säkerställa de ekologiska villkor som är nödvändiga för att skydda våtmarksekosystem som hyser livsmiljöer och arter av gemenskapsintresse.

Retention av vatten som erhålls genom nederbörd eller från naturliga vattendrag uppströms ska prioriteras. Projektets utformning ska omfatta omfattande naturbaserade lösningar för vattenhållning, restaurering av våtmarker och torvmarker 4 , särskilt N02 (restaurering och skötsel av våtmarker) och N13 (återställande av naturlig infiltration till grundvatten) 5 . På det hela taget ska utformningen prioritera användningen av naturbaserade lösningar, på grundval av bästa praxis.

Alla projekt som kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska bli föremål för en miljökonsekvensbedömning i enlighet med direktiv 2011/92/EU samt relevanta bedömningar inom ramen för direktiv 2000/60/EG. Nödvändiga begränsningsåtgärder ska integreras i projekten. Kraven för dessa projekt, enligt vad som anges ovan, får avvika från kraven i den utsträckning som krävs för att uppfylla de nödvändiga begränsningsåtgärderna.

En klimatriskanalys ska genomföras.

Investeringarna ska också vara förenliga med bestämmelserna i direktiv 2009/147/EG om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet) och direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (habitatdirektivet).

Vid uttag av vatten ska tillstånd beviljas av behörig myndighet. Vattenuttag ska undvikas om de berörda vattenförekomsterna har, eller förväntas ha, sämre än god status eller potentiellt god status.

Ungern ska uppnå god ekologisk status för de yt- och grundvattenförekomster som påverkas av investeringen senast den 31 december 2025 (eller om god status har uppnåtts ska den inte ha försämrats).

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

C4.R2: Påskynda klimatanpassningsåtgärder inom vattenförvaltningen

Syftet med denna reform ska vara att engagera olika intressenter i frågan om hållbar vattenförvaltning. För att anpassa sig till klimatförändringarna ska reformen inriktas på att nå nytt samförstånd bland allmänheten om markanvändning.

Som ett första steg ska en arbetsgrupp inrättas för att bedöma den aktuella nationella klimatsituationen, med deltagande av internationella experter. Arbetsgruppens rapport ska innehålla rekommendationer och läggas fram för offentligt samråd och i internationella forum. På grundval av dessa rekommendationer och utbyten ska en handlingsplan utarbetas och genomföras, inklusive eventuella nödvändiga lagändringar.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 30 juni 2025.

D.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

E. DEL 5: HÅLLBARA GRÖNA TRANSPORTER

Denna del av Ungerns återhämtnings- och resiliensplan tar upp behovet av att stärka transportsektorns bidrag till minskade utsläpp av växthusgaser och föroreningar, påskynda moderniseringen av transportnätet och den rullande materielen, öka attraktionskraften hos hållbara transportsätt, särskilt kollektivtrafik, och förbättra den sociala och territoriella sammanhållningen.

Syftet med denna del är att främja hållbar rörlighet, stärka koldioxidsnål kollektivtrafik, minska transporternas negativa externa effekter (särskilt trafikstockningar, utsläpp och olyckor) och tillhandahålla tillgängliga transportsätt, främst genom att stärka kollektivtrafikens infrastruktur och fordon. Åtgärderna i denna del förväntas leda till minskade utsläpp från transporter genom att främja användningen av miljövänliga stads- och förortstransporter och mer allmänt genom att stärka alternativen till enskilda bilar och godstransporter på väg. Kollektivtrafiken förväntas bli attraktivare, vilket skulle leda till att fler användare byter från privatbil till kollektivtrafik. En mer robust järnvägsinfrastruktur förväntas också underlätta en trafikomställning av godstransporter. I detta syfte ska denna del bestå av reformer och investeringar som främjar hållbara transporter genom modernisering av viktiga järnvägslinjer i Budapests region och i TEN-T-korridoren, inköp av utsläppsfria bussar för kollektivtrafik, modernisering av ledningssystemet för järnvägslinjer och införande av ett enhetligt pris- och informationssystem för kollektivtrafik.

Denna del bidrar till att följa de landsspecifika rekommendationerna om att inrikta investeringsrelaterad ekonomisk politik på transportinfrastruktur, med beaktande av regionala skillnader, och på att fokusera investeringarna på den gröna omställningen, särskilt hållbara transporter (landsspecifik rekommendation 3 från 2019 och 2020) och på att minska beroendet av fossila bränslen inom transportsektorn genom att intensifiera insatserna för energieffektivitet, särskilt genom elektrifiering (landsspecifik rekommendation 6 från 2022).

Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

E.1.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

C5.I1: Kapacitetsuppbyggnad för förortsjärnvägsnät

Syftet med investeringen är att öka kollektivtrafikens attraktionskraft på järnväg runt och i Budapest genom en modernisering av 56 km järnväg på följande sträckor av tre huvudsakliga förortslinjer (HÉV):

·Szentendre – Pomáz – Budakalász – Batthyány tér (H5).

·Ráckeve – Tököl – Szigetszentmiklós – Pesterzsébet (H6).

·Csepel – Kvassaybron (H7).

HÉV-systemet är ett fristående snabbspårsystem i förorts- och stadsmiljö, som ska uppgraderas för att utnyttja dess fulla potential. Investeringen ska bestå av uppgradering av järnvägsspåren och ska även omfatta modernisering av hållplatser och stationer längs dessa linjer, modernisering av omvandlare, installation av nya B + R-cykellagringsanläggningar och inrättande av nya intermodala knutpunkter.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

C5.I2: Överbelastning av järnvägsnätet i TEN-T-korridoren

Syftet med investeringen är att kanalisera godstrafik över långa sträckor till transportsätt med låga CO2-utsläpp och att förbättra användningen av långväga gods- och persontransporter genom att avlägsna flaskhalsar och kapacitetsbegränsningar i det transeuropeiska järnvägsnätet.

Investeringen ska bestå av en väsentlig uppgradering av två elektrifierade järnvägsavsnitt:

-Den 11 km långa sträckan Almásfüzitő-Komárom är ett kritiskt smalt avsnitt som för närvarande utsätts för konstant långsamma signaler. Investeringen ska möjliggöra en ökad hastighet på detta avsnitt (tillåten hastighet på 160 km/h). Det ska också omfatta konstruktion eller uppgradering av saknade respektive föråldrade passagerartransportanläggningar, såsom överfarter eller övergångsställen för fotgängare. Genomförandet av denna åtgärd ska vara slutfört senast den 31 mars 2026.

-Investeringen ska återuppbygga den 30,3 km långa järnvägen Békéscsaba-Lőkösháza för att möjliggöra en ökning av hastigheten på detta avsnitt (godkänd hastighet på 160 km/h), inklusive utvidgning av linjen till två spår och en fullständig översyn i samband med utvecklingen av ETCS L2-tågstyrning och moderniseringen av stationerna Kétegyháza och Lőkösháza. Genomförandet av denna åtgärd ska vara slutfört senast den 31 december 2025.

C5.I3: Utveckling av utsläppsfria busstransporter

Syftet med investeringen är att förnya och minska koldioxidutsläppen i den ungerska kollektivtrafikflottan genom att tillhandahålla utsläppsfria bussar.

Investeringen ska bestå i att 300 bussar som använder fossila bränslen ersätts av lokala myndigheter eller kollektivtrafikföretag med nya elbussar och att samma antal laddningsstationer byggs inom ramen för programmet för gröna bussar. Det ekonomiska stödet ska ges i form av ett bidrag till kommuner eller tjänsteleverantörer (som ska vara stödberättigade i alla städer med mer än 25 000 invånare) efter en ansökningsomgång. Bussarna ska användas för tillhandahållande av kollektivtrafik inom ramen för avtal om allmän trafik. Fordonssäkerhetssystemen i de inköpta bussarna ska uppfylla EU:s krav.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

C5.I4: Införande av central trafikledning på TEN-T-järnvägar

Syftet med investeringen är att förbättra järnvägsnätets tillförlitlighet och säkerhet genom att införa ett centraliserat förvaltningssystem, förbättra dess effektivitet och i slutändan dess attraktionskraft.

Investeringen ska bestå av byggandet av ett centralt trafikstyrningssystem (KÖFI) för 272 km av de viktigaste förortslinjerna och nationella järnvägslinjerna, med datorstöd och tåginformation i realtid. Investeringen ska omfatta järnvägslinjerna 70 och 140, en del av TEN-T:s övergripande nät och järnvägslinjerna 100a och 80, som ingår i TEN-T:s stomnät. Den ska ge ledningspersonalen realtidsövervakning av tågföringsinformation och förbättra tågtrafikledningen från ett enda centrum. Investeringen förväntas öka stabiliteten på de berörda avsnitten av den berörda järnvägslinjen, säkerställa trafikflödet, utnyttja tidtabellsreserver, öka genomfartskapaciteten och säkerställa enhetlig audiovisuell passagerarinformation.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 31 mars 2026.

C5.R1: Införande av en enda nationell taxa, biljettsystem och informationssystem för passagerare för buss och järnväg av den nationella kollektivtrafikmyndigheten

Syftet med denna reform är att underlätta användningen av olika typer av kollektivtrafik genom att säkerställa en enklare kombination av järnvägs- och busstransporter genom att den nyligen inrättade nationella kollektivtrafikmyndigheten på nationell nivå inför ett enhetligt system för taxor, biljettförsäljning och passagerarinformation.

Reformen ska bestå i att det införs ett enda nationellt system för taxor, biljettförsäljning och passagerarinformation för de olika kollektivtrafiksätten (lokala och interurbana bussar och tåg) på digital väg. Infrastrukturen för leverans av e-biljetter ingår inte i denna reform och finansieras inte inom ramen för återhämtnings- och resiliensplanen.

Genom reformen ska det relevanta regelverket införas. En nationell kollektivtrafikmyndighet ska särskilt inrättas och en ny förordning ska fastställa den institutionella ramen när det gäller metoder och förfaranden för det nya avgiftssystemet, biljettsystemen och tillgången till passagerarinformation.

Genom reformen ska också den nödvändiga infrastrukturen tas i drift, särskilt en databasserver, en plattform för realtidsinformation om resor och taxor, en OpenData-portal med uppgifter om passagerartransporter och ett realtidsinformationssystem för passagerare.

Reformen ska ge resenärer möjlighet att köpa biljetter för hela landet, begära tidtabellsinformation och kontrollera den aktuella trafiksituationen via en enda plattform. Det resulterande systemet ska behandla alla tåg- och bussresor som en enda enhet, tillhandahålla aggregerad information och utfärda en enda biljett för hela sträckan. Realtidsinformation ska vara allmänt tillgänglig och visas på tåg- och busstationer.

Systemet ska vara icke-diskriminerande och baserat på format för datautbyte som uppfyller EU:s krav (kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1926) och ska överensstämma med den nationella kollektivtrafikmyndighetens uppgifter på alla nivåer och inom alla tjänsteområden för de regionala transportföretagen.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 december 2024.

E.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

F. DEL 6: Energi – grön omställning

Denna del av den ungerska återhämtnings- och resiliensplanen tar upp flera utmaningar inom energisektorn. Syftet med denna del är att bidra till uppnåendet av Ungerns klimat- och energimål för 2030, även med tanke på behovet av att höja medlemsstaternas ambition inom ramen för det EU-omfattande målet för 2030 att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer. Den nationella energistrategin för 2030 och den nationella energi- och klimatplanen syftar till att stärka energisuveräniteten och energitryggheten genom att minska importberoendet, säkerställa en överkomlig energiförsörjning för befolkningen och fasa ut fossila bränslen från energiproduktion, inbegripet en ökning av andelen energiproduktion baserad på förnybara energikällor.

I detta sammanhang syftar denna del till att skapa ytterligare kapacitet baserad på förnybara energikällor och i slutändan minska utsläppen av växthusgaser. Ändringarna av den rättsliga ramen ska skapa ett stödjande regelverk för att uppnå detta mål. I syfte att integrera energiproduktionskapaciteten från förnybara energikällor i elnätet på ett säkert och flexibelt sätt ska denna del stödja investeringar som rör nätutveckling och investeringar i ellagringsanläggningar. Investeringen i smarta mätare förväntas bidra till att optimera efterfrågan på el på lång sikt. Denna del ska också leda till att ytterligare produktionskapacitet för förnybar energi skapas genom stöd till installation av solpanelsystem för bostäder. För att ta itu med luftförorenings- och energieffektivitetsrelaterade utmaningar ska den dessutom, utöver solpanelsystem och lagringsenheter, även ge stöd till hushåll för installation av elektriska värmesystem och för byte av fönster.

Åtgärderna inom denna del förväntas bidra till den gröna omställningen och till uppnåendet av klimatneutralitetsmålet senast 2050.

Utvecklingen av smarta nät som bygger på innovativa tekniska lösningar är ett viktigt steg mot digitalisering. Utnyttjande av data genom digitala lösningar säkerställer bättre prognoser för balansen mellan tillgång och efterfrågan och bättre reglering av energiproduktionen.

Denna del bidrar till Ungerns strategiska autonomi och säkerhet som en del av EU:s mål. Utbyggnaden av produktionskapaciteten för förnybar energi ska leda till ökad suveränitet på energiområdet genom att andelen inhemska energikällor ökar. Nätutvecklingen ska också bidra till att förbättra elnätets säkerhet.

Investeringarna förväntas också bidra till att skapa arbetstillfällen på lokal nivå, även inom sektorn för små och medelstora företag.

Denna del bidrar till att följa de landsspecifika rekommendationerna om behovet av att fokusera på den gröna och den digitala omställningen, särskilt ren och effektiv produktion och användning av energi (landsspecifik rekommendation 3 från 2020) och att sätta koldioxidsnål energi och energi- och resurseffektivitet i centrum för en investeringsorienterad ekonomisk politik (landsspecifik rekommendation 3 från 2019). Det bidrar också till att följa den landsspecifika rekommendationen 6 från 2022 om behovet av att minska det totala beroendet av fossila bränslen genom att påskynda utbyggnaden av förnybara energikällor, rationalisera tillståndsförfarandena och uppgradera elinfrastrukturen samt ”öka insatserna för energieffektivitetsåtgärder.

Ingen åtgärd i denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av de åtgärder och riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).    

F.1.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

C6.R1: Omvandling av elreglering

Syftet med reformen är att förbättra den rättsliga ramen för den ungerska elmarknaden genom ändring av lag LXXXVI från 2007 om el och genom ändring av vissa relaterade regeringsdekret, däribland regeringsdekret 273/2007 (X.19), 389/2007 (XII.23) och 299/2017 (X.17).

Enligt denna reform ska separat redovisning införas för den el som matas in i nätet och den el som förbrukas från nätet. Ungern åtar sig att kräva att detta separata redovisningssystem genomförs av prosumenter som ska få offentligt ekonomiskt stöd för installation av sina solpanelsystem från och med den 1 januari 2023.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 mars 2023.

C6.R2: Främja utvecklingen av landbaserad vindkraft

Syftet med åtgärden är att möjliggöra utveckling av ytterligare landbaserad vindkraftproduktionskapacitet i Ungern genom att avskaffa de befintliga allmänna begränsningarna för installation av vindkraftverk och genom att skapa ”gå till områden” där investeringar i vindkraft uppmuntras.

Reformen ska, efter offentligt samråd, ändra den gällande rättsliga ramen för att undanröja onödiga begränsningar av installationen av vindkraftverk i landet, särskilt när det gäller vindkraftverkens bakåtgång (avståndet mellan vindkraftsanläggningarna och bostadsområden eller andra berörda områden), vindkraftverkshöjden (eller maximal diameter på vindkraftverkens rotorblad) och turbinernas kraftkapacitet. Begränsningarna ska avskaffas eller definieras på ett sådant sätt att en effektiv installation av vindkraftverk möjliggörs och i linje med europeiska riktmärken och jämförbar bästa praxis. De ändrade föreskrifterna får innehålla minimikrav avseende teknisk säkerhet, skydd av människors och djurs hälsa samt miljön, och lokala myndigheter får ställa motiverade krav. De ändrade föreskrifterna får inte medföra några andra hinder, såsom begränsningar som grundar sig på storlek, kapacitet eller höjd.

Reformen ska också, efter offentligt samråd, införa ”fokusområden” för vindkraftverk i linje med kommissionens förslag i COM (2022) 222 av den 18 maj 2022.

”Fokusområden” ska vara särskilda platser som är särskilt lämpade för installation av vindkraftverk. Dessa områden ska definieras enligt objektiva kriterier som vindkraftstäthet eller vindhastighet. Lagstiftningen om inrättande av dessa områden ska också fastställa särskilda förenklade tillståndsförfaranden för installation av vindkraftverk i sådana områden, vilket ska leda till enklare förfaranden och kortare tidsfrister.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 mars 2023.

C6.R3: Förbättra tillståndsförfarandena för projekt för förnybar energi

Syftet med åtgärden är att stödja utbyggnaden av projekt för förnybar energi genom att underlätta tillståndsförfaranden.

Genom reformen ska ett integrerat förfarande införas för miljötillstånd och bygglov för sol- och vindkraftverk med en inbyggd kapacitet på över 0,5 MW. Detta ska säkerställa en kortare effektiv tid för tillståndsgivning. Efter 75 dagar ska administrationens uteblivna svar leda till att tillstånd beviljas. Genom reformen ska det också inrättas en enda kontaktpunkt som fungerar som en gemensam kontaktpunkt för investerare för hantering och tillhandahållande av sådana integrerade tillstånd.

Reformen ska också förenkla förfarandena för nätanslutning för små solcellsanläggningar (under 0,8 kW). För dessa krävs endast registrering före installation, utan att någon tillståndsansökan behöver lämnas in. Investeraren ska inte vara skyldig att teckna ett särskilt avtal med den systemansvarige för distributionssystemet för användning av den små solcellsanläggningen, och registreringen ska ersätta anslutningsavtalet för den små solcellsanläggningen. Tidsfristerna för anslutning av det lilla kraftverket får inte vara längre än två månader, såvida inte orsaken till förseningen faller utanför respektive systemansvarigs behörighet.

För att främja utbyggnaden av solenergi ska det nyligen införda tillfälliga upphörandet av möjligheten för nybyggda solcellssystem i bostäder (upp till 50 kVA) att leverera el till nätet tas bort så snart som möjligt, dock senast den 31 december 2024. I detta syfte ska den ungerska tillsynsmyndigheten för energi och allmännyttiga ändamål (MEKH) regelbundet, minst var sjätte månad, se över denna tillfälliga begränsning på regional nivå i samarbete med den systemansvarige för överföringssystemet och systemansvariga för distributionssystem, på grundval av tekniska och objektiva kriterier. Så snart resultatet av utvärderingen visar att nätet kan integrera den producerade elen ska begränsningen upphävas, om så är lämpligt på regional nivå.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 mars 2023.

C6.R4: Förbättrad insyn, förutsägbarhet och tillgång till nätanslutning

Syftet med åtgärden är att öka insynen och förutsägbarheten i det samordnade nätanslutningsförfarandet för väderberoende investeringar i förnybar energi, och i slutändan att öka tillgången till nätanslutningar.

Reformen ska ändra den relevanta lagstiftningen om förfaranden för nätanslutning för att säkerställa en icke-diskriminerande strategi mellan kraftproduktionstekniker. Anslutningsansökningar som överskrider anslutningsgränserna ska alltid godtas på villkor att investerarna uppfyller kraven på balanskapacitet och betalar de direkta anslutningsavgifterna. Lagstiftningen ska fastställa den högsta nivå av balanskapacitet som kan begäras. Detta tak ska vara objektivt motiverat och proportionerligt, får inte överstiga 30 % och ska gradvis sänkas.

Reformen ska också öka insynen i nätanslutningsförfarandet genom flera åtgärder för att öka medvetenheten och främja välgrundade beslut från marknadsaktörernas sida. Dessa ska särskilt omfatta regelbundet offentliggörande av godkända och avvisade ansökningar, uppdaterade prognoser för nätanslutningskapaciteten och förenklade exempel för olika anslutningstyper samt anordnande av forum för informationsutbyte för marknadsaktörer. För att förbättra förfarandets effektivitet ska den systemansvarige för överföringssystemet och de systemansvariga för distributionssystemen också skapa den it-infrastruktur som krävs för att kunna samla in och använda data från installerade smarta mätare.

Reformen ska bidra till Ungerns förmåga att avsevärt öka kapaciteten hos sol- och vindkraftverk som är anslutna till nätet på nationell nivå. En statlig databas ska övervaka framstegen mot motsvarande mål.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

C6.R5: Skärpta krav på energieffektivitet

Syftet med åtgärden är att förbättra energieffektiviteten i byggnader i Ungern, vilket förväntas bidra till lägre energiförbrukning i byggnader och därmed till lägre exponering för rysk gas.

Reformen ska införa minimistandarder för energieffektivitet (en minskning av energiförbrukningen med minst 30 %) för stödsystem för renovering av byggnader som finansieras med EU-medel.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 mars 2023.

C6.I1: Klassisk och smart nätutveckling för systemansvariga för överföringssystem och distributionssystem

Syftet med investeringen är att utveckla elnätet i syfte att säkerställa en säker integrering av ytterligare kapacitet som ska skapas genom förnybara energikällor och öka systemets flexibilitet. I enlighet med Ungerns energipolitiska strategi avser Ungern att öka andelen förnybar energi i sin energimix och tredubbla sin nuvarande kapacitet för inhemska solkraftverk senast 2030. Detta kräver tillräckligt nättillträde och nödvändig nätkapacitet. Överförings- och distributionsnätet måste utvecklas för att kunna möta dessa utmaningar.

Investeringen ska således bidra till att eliminera en del av den knappa nätkapaciteten och till en säker integrering av ytterligare produktion till följd av den ökade produktionskapaciteten för förnybar energi. Investeringen ska särskilt omfatta utvecklingselement, såsom uppbyggnad och uppgradering av nät med hög/medel- eller lågspänning, nya transformatorstationer, utbyte och utbyggnad av transformatorer, uppförande och byte av reglersystem samt utveckling av digitalisering.

Slutförandet av den investering som består i ökad förmåga att integrera kraftverk som använder förnybara energikällor i nätet ska leda till en förmåga att integrera ytterligare en kraftverkskapacitet på 2 925 MW senast den 30 juni 2026 genom åtgärder inom ramen för denna investering.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

C6.I2: Stöd till användning av solpaneler för bostäder och modernisering av uppvärmningen

Syftet med åtgärden är att öka produktionskapaciteten för förnybar energi i bostäder, öka energieffektiviteten som leder till minskade utsläpp av växthusgaser samt minska luftföroreningarna till följd av föråldrade uppvärmningslösningar (t.ex. partiklar och svaveldioxid). Denna åtgärd ska gynna hushåll som är utsatta för högre risk för energifattigdom än genomsnittet. I detta syfte ska mottagarens inkomstnivå fastställas på grundval av en av följande två möjligheter: antingen personer med en inkomst under den nationella genomsnittslönen eller hushåll med en genomsnittlig inkomst per capita som är lägre än det nationella genomsnittet, båda fastställda på grundval av statistik från Ungerns centrala statistikkontor.

Åtgärden ska stödja två typer av verksamhet. Den första typen av verksamhet är installation av solpanelsystem på takkonstruktioner för egenförbrukning. Den andra typen av verksamhet består i installation av solcellspanelsystem på takkonstruktioner för egen förbrukning, i kombination med byte av fönster, fastställande av lagringskapacitet (högst 14 kWh) och installation av elvärme (värmepumpar, vid behov åtföljda av elektriska värmepaneler beroende på de tekniska förhållandena i den byggnad som omfattas av stödet). Åtgärden ska gynna 34 920 hushåll, varav minst 11 600 hushåll ska göra de investeringar som ingår i den andra typen av verksamhet.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

C6.I3: Installation av energilagringsanläggningar för systemansvariga för överföringssystem och distributionssystem

Syftet med investeringen är att stödja installation av kortvariga energilagringsanläggningar av den systemansvarige för överföringssystemet och de systemansvariga för distributionssystemen, vilka ska användas av den systemansvarige för överföringssystemet och de systemansvariga för distributionssystemen enbart i syfte att säkerställa en säker och tillförlitlig drift av överförings- eller distributionssystemet och indirekt stödja ytterligare integrering av energiproduktion till följd av den ökade produktionskapaciteten för förnybar energi. Lagringsanläggningarna får inte användas för balansering eller hantering av överbelastning.

De systemansvariga för överförings- och distributionssystemen ska få stöd för att installera sina energilagringsanläggningar på grundval av det undantag som föreskrivs i artikel 54.2 och artikel 36.2 i direktiv (EU) 2019/944, dvs. baserat på att energilagringsanläggningarna är helt integrerade nätkomponenter och får godkännande från tillsynsmyndigheten (den ungerska tillsynsmyndigheten för energi och allmännyttiga tjänster, MEKH). MEKH ska övervaka och säkerställa att lagringsanläggningarna endast används som integrerade nätkomponenter och regelbundet kontrollera att ägandet, utvecklingen, förvaltningen och driften av dessa lagringsanläggningar inte snedvrider marknaden.

Den totala kapaciteten hos den ellagring som installerats som fullt integrerad nätkomponent till följd av denna investering ska vara minst 146 MWh.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 30 juni 2025.

C6.I4: Installation av nätlagringsanläggningar för energi för marknadsaktörer

Syftet med denna investering är att ge marknadsaktörer som redan är närvarande eller som vill komma in på balansmarknaden (t.ex. aggregatorer, elproducenter och stora industrikonsumenter) tillgång till teknik som tillhandahåller en föroreningsfri flexibilitetstjänst.

Denna åtgärd ska hjälpa marknadsaktörerna att installera nätlagringsanläggningar för energi.

Mottagarna ska väljas ut genom en öppen ansökningsomgång. I urvalsprocessen ska projektförslag som ska genomföras med olika tekniker poängsättas och väljas ut på grundval av en kostnads-nyttoanalys, vilket säkerställer en teknikneutral urvalsprocess med fokus på total kostnadseffektivitet. Mottagarna ska vara skyldiga att införa hela eller delar av den kapacitet som härrör från den subventionerade ellagringsanläggningen på balansmarknaden.

Den totala kapaciteten hos den ellagring som installerats som en del av balansmarknaden till följd av denna investering ska vara minst 311 MWh.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 30 juni 2025.

C6.I5: Spridning av smarta mätare

Syftet med åtgärden är att stödja inköp och installation av smarta mätare.

Användningen av smarta mätare förväntas spela en viktig roll som ett genomgående verktyg för att korrekt fastställa konsumentprofiler och optimera efterfrågan på el, och deras datainsamlings- och kommunikationsfunktioner ska utnyttjas även inom många andra tillämpningsområden. Smarta mätare ska kunna fjärrstyras, de ska kunna koppla om mätarens märkeffekt på och av vid direkt mätning, ska kunna ge reglerbarhet och ha en kommunikationsmodul. Införandet av smarta mätare och de flexibla tariffer som bygger på dem förväntas utgöra grunden för åtgärder på efterfrågesidan på lång sikt, vilket förväntas bidra till att bygga upp flexibilitet i elsystemet på lång sikt.

I den nationella lagstiftningen föreskrivs att vissa typer av konsumenter ska ha smarta mätare installerade på den plats där de konsumeras. Enligt regeringsdekret 273/2007 (X. 19.) om genomförandet av vissa bestämmelser i lag LXXXVI från 2007 om el måste en smart mätare installeras för användare som är anslutna till lågspänning vid en årlig förbrukning på 5 000 kWh eller mer. vid nya anslutningar med ett effektbehov av 3x32 A men inte över 3x80 A. och för användare som redan har ett litet kraftvärmeverk eller som ska installera ett sådant system i framtiden. Investeringen ska bidra till spridningen av smarta mätare.

Mottagarna av investeringen är systemansvariga för distributionssystemet, på grundval av en ansökningsomgång för prioriterade projekt. De systemansvariga för distributionssystemen ska erhålla stödet i proportion till det antal fysiska platser som krävs för att installera smarta mätare i de geografiska områden där de är verksamma.

Åtgärden ska resultera i ett totalt antal på minst 290 680 nyinstallerade smarta mätare.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

F.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

G. DEL 7: Omställning till en cirkulär ekonomi

Målet för denna del av Ungerns återhämtnings- och resiliensplan är att underlätta omställningen till en cirkulär ekonomi och bidra till att uppnå de avfallshanteringsmål för 2025 och 2030 som fastställs i EU-lagstiftningen. Detta kräver att man fastställer de viktigaste rättsliga och förfarandemässiga kraven för att förbereda den ungerska ekonomin för övergången till den cirkulära ekonomin, inbegripet en välfungerande avfallshanteringssektor. En av pelarna i denna process är förnyelsen av systemet för hantering av hushållsavfall. Ungerns användning av cirkulärt material är 8,7 %, vilket är lägre än EU-genomsnittet (12,8 %). Återvinningsgraden (kommunalt avfall) – 33 % – är betydligt lägre än målet för 2025.

Åtgärderna inom denna del bidrar till målen för den gröna omställningen och klimatneutralitet samt till ett mer utvecklat avfallshanteringssystem i Ungern. De ska stödja genomförandet av investeringar i kemisk återvinning av plastavfall som inte lämpar sig för mekanisk återvinning. De ska också stödja hållbar tillväxt genom användning av innovativa lösningar, såsom kemisk återvinning. Målen för denna del är förenliga med målen i EU:s ram för avfallshantering.

Denna del bidrar till att följa de landsspecifika rekommendationerna om behovet av att inrikta investeringsrelaterad ekonomisk politik på hållbar avfallshantering (landsspecifik rekommendation 3 från 2019 och 3 från 2020) och främja reformer och investeringar i hållbar avfallshantering och cirkularitet i ekonomin (landsspecifik rekommendation 5 från 2022), där den cirkulära ekonomin identifierades som ett område för förbättring, särskilt inom kommunal avfallshantering och i systemet för insamling och behandling av avfall.

Ingen åtgärd i denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av de åtgärder och riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

G.1.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

C7.R1: Inhemsk reglering av övergången till en cirkulär ekonomi

Syftet med reformen är att skapa en sund strategisk och rättslig ram för övergången till den cirkulära ekonomin.

För att fastställa den strategiska ramen för investeringarna ska den nationella avfallshanteringsplanen för perioden 2021–2027 enligt kraven i direktiv 2008/98/EG om avfall antas och den nationella strategin och handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, i linje med OECD:s rekommendationer för det pågående tekniska stödinstrumentprojektet, färdigställas. Tillsammans ska dessa dokument utgöra ramen för omställningen till en cirkulär ekonomi i Ungern.

Ett annat syfte med reformen är att skapa en sund rättslig miljö för att på ett effektivt sätt reglera övergången till den cirkulära ekonomin och fastställa detaljerade regler för en ny modell för avfallshantering. Ändringarna av den rättsliga ramen ska bidra till att skapa en gynnsam miljö för avfallshantering i Ungern, särskilt genom att undanröja hinder inom avfallshanteringssektorn, inbegripet sådana som rör konkurrens, inrätta en behörig avfallshanteringsmyndighet, reglera pantsystemet för dryckesflaskor och stärka lagstiftningen om utökat producentansvar. Ändringarna ska också omfatta en förordning om minskning av plastprodukters inverkan på miljön som går utöver kraven i direktiv (EU) 2019/904 om plast för engångsbruk.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 30 september 2023.

C7.I1: Stärka en smart, innovativ och hållbar avfallshanteringsindustri och marknad för returråvaror

Syftet med investeringen är att stödja kemisk återvinning för att underlätta omställningen till en cirkulär ekonomi. Investeringen stöder en minskning av andelen avfall som bortskaffas genom deponering i enlighet med den nationella avfallshanteringsplanen för 2021–2027 och ska också öka andelen återvunnet avfall. Investeringen förväntas avsevärt förbättra återvinningen av avfall, bidra till att främja separat insamling och utveckla infrastruktur för förbehandling och materialåtervinning, vilket bidrar till både insamlings- och återvinningsmålen.

Inom ramen för investeringen ska en anläggning för kemisk återvinning och vätgasproduktion inrättas, som ska vara lämplig för bearbetning av 40 000 ton icke återanvändbart och olämpligt för mekanisk återvinning av plastavfall. Infrastrukturutvecklingen ska omfatta alla relevanta tekniska steg i den kemiska återvinningen, inbegripet hantering av avfall som lämpar sig för kemisk återanvändning, omvandling av avfall till en råvara som lämpar sig för användning i de petrokemiska processerna och framställning av plast som innehåller kemiskt återvunna polymerer. Resultatet av den kemiska återvinningsprocessen ska vara sekundära råvaror och inte bränslen, och därför ska denna process inte utgöra energiåtervinning 6 . För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01), i det fall åtgärden omfattar verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter, ska man uppnå beräknade utsläpp av växthusgaser som är lägre än de relevanta riktmärkena 7 . Grön vätgas från förnybara energikällor (i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning) ska produceras som en del av investeringen och användas som en del av den kemiska återvinningsprocessen. Syftet med tekniken är att dela upp det utvalda avfallet i sekundära råvaror (omvandling av minst 50 %, uttryckt i vikt, av det behandlade separat insamlade icke-farliga plastavfallet till sekundära råvaror) som delvis ska användas som kemisk insatsvara i tillverkningsprocessen för plastprodukter.

När återvinningsanläggningen är i drift ska den vara lämplig för kemisk återvinning av 40 000 ton plastavfall som inte lämpar sig för mekanisk återvinning.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

G.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

H. DEL 8: HÄLSA

Denna del av Ungerns återhämtnings- och resiliensplan tar itu med flera utmaningar som det ungerska hälso- och sjukvårdssystemet för närvarande står inför, såsom ojämlik tillgång till tjänster och den höga förekomsten av informella (frivilliga) betalningar, ett alltför stort beroende av sjukhus vid tillhandahållandet av tjänster, en betydande sjukhusskuld kopplad till finansieringsproblem, och regional brist på arbetskraft inom hälso- och sjukvårdssystemet.

Huvudsyftet med denna del är att utveckla ett modernt och effektivt vårdsystem som kan möta tjugohundratalets utmaningar och vara tillgängligt för alla, i enlighet med princip 16 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. I detta syfte syftar denna del till att i) avskaffa informella betalningar inom hälso- och sjukvårdssystemet, ii) stärka den roll som allmänpraktiserande läkare spelar, iii) rationalisera sjukhusvården och uppgradera dess infrastruktur, iv) öka användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) för att förbättra hälso- och sjukvårdstjänsternas kvalitet och effektivitet, och v) utveckla ett program för övervakning på distans av äldre.

Delen stöder de landsspecifika rekommendationerna om att stödja förebyggande hälsoåtgärder och stärka primärvården (de landsspecifika rekommendationerna 2 från 2019 och 3 under 2022), om att åtgärda bristen på hälso- och sjukvårdspersonal och säkerställa tillräcklig tillgång på kritiska medicinska produkter och kritisk medicinsk infrastruktur (landsspecifik rekommendation 1 från 2020) och om säkerställande av tillgång till samhällsviktiga tjänster för alla (landsspecifik rekommendation 2 från 2020). Den bör också bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

H.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

C8.R1: Avskaffande av informella betalningar inom hälso- och sjukvårdssektorn

Syftet med åtgärden är att avskaffa informella betalningar inom hälso- och sjukvården och samtidigt skapa bättre ekonomiska villkor och arbetsvillkor för läkare.

Åtgärden ska bestå i att anta lagstiftning för att införa ett nytt anställningsavtal för läkare i syfte att avskaffa informella betalningar och, i samband med detta, höja läkarlönerna enligt bestämmelserna i ett sådant avtal. Tillsammans med den lagstiftade kriminaliseringen av informella betalningar förväntas åtgärden avskaffa sådana betalningar inom hälso- och sjukvården. Åtgärdens effektivitet förväntas stärkas genom de parallella löneökningarna inom hälso- och sjukvårdssektorn (som finansieras separat från återhämtnings- och resiliensplanen).

Åtgärdens effekter ska utvärderas genom en oberoende studie, vars resultat ska offentliggöras. Studien ska också bedöma i vilken utsträckning reformen har bidragit till att göra läkaryrket mer attraktivt och behålla läkare i Ungern.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 december 2023.

C8.I1: Att utveckla förutsättningarna för hälso- och sjukvård under 2000-talet

Syftet med åtgärden är att stärka sjukhusvården och dess infrastruktur. Tonvikten ligger på att utveckla ett nätverk av system för dagkirurgi, öppenvård och sluten vård med nya och renoverade byggnader och moderna medicintekniska produkter som bidrar till att effektivisera hälso- och sjukvården, även med tanke på eventuella framtida hälsokriser.

Åtgärden ska bestå av fyra åtgärder. För det första ikraftträdandet av lagstiftning för att utveckla ett enda och öppet nytt nationellt hälso- och sjukvårdssystem. För det andra inrättandet av 22 sjukhusnätverk på landnivå med integrerade patientvägar, enligt en kartläggningsrapport som ska tillhandahållas av inrikesministeriet. I de integrerade patientvägarna ska det fastställas vilken institution i nätverket som ansvarar för varje typ av medicinsk intervention inom varje läns nätverk av vårdinrättningar. För det tredje ska minst 40 nya eller renoverade byggnader för hälso- och sjukvårdsinfrastruktur få ny och modern hälso- och sjukvårdsutrustning, och nybyggda byggnader ska också uppfylla höga energieffektivitetskrav. För det fjärde, en ökning av antalet evenemang för insamling av helblod på mobila insamlingsplatser i mindre områden.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

C8.I2: Stöd till den digitala omvandlingen av hälso- och sjukvården

Syftet med investeringen är att öka användningen av informations- och kommunikationsteknik för att effektivisera hälso- och sjukvårdssektorn, underlätta tillgången till tjänster och förbättra kvaliteten på vård och tjänster.

Åtgärden ska bestå av sex insatser. För det första ska 65 sjukhus vara utrustade med uppgraderade it-säkerhetssystem. För det andra ska nya databaser och sjukdomsregister göras tillgängliga digitalt i området för elektroniska hälso- och sjukvårdstjänster (EESZT). EESZT är en befintlig integrationsplattform där alla patienters hälsouppgifter kan hämtas, med rätt tillstånd, via lokala sjukhus, allmänläkare eller apotek. För det tredje ska andelen hälso- och sjukvårdsmyndigheters förfaranden som kan inledas elektroniskt öka till 60 %. För det fjärde ska antalet telemedicinska interventioner som tillhandahålls genom informationsverktyg öka. För det femte ska nya moduler lanseras på EESZT-portalen för att stödja utbudsstyrning och digitaliserade vårdprocesser. För det sjätte ska en ny central mobilapplikation för hälso- och sjukvård (myEESZT) utvecklas och tas i drift för hushåll och yrkesmässiga användare.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 31 mars 2026.

C8.I3: Program för hälsoövervakning på distans för äldre

Syftet med investeringen är att tillhandahålla fjärrvårdstjänster för äldre personer över 65 år. Investeringen förväntas också minska avinstitutionaliseringen av långvarig vård och omsorg.

Åtgärden ska bestå av två åtgärder. För det första idrifttagande av sändningstjänster som ska organisera telemedicin och akutvård för deltagare bland äldre personer över 65 år. Systemet ska göra det möjligt för deltagarna att be om hjälp från 24-timmarstjänsten med ett eget GSM-baserat personligt nödsamtal. Personalen på larmcentralen ska ha sakkunskap inom ambulans- eller akutsjukvård. För det andra ska minst 1 500 000 äldre personer över 65 år vara utrustade med kroppsburna sensoriska anordningar. En särskild tjänst ska tillhandahålla en 24-timmarsövervakning av dessa äldre personer, som ska kunna ringa en larmcentral vid en medicinsk nödsituation.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 31 december 2025.

C8.I4: Utveckling av primärvården

Syftet med åtgärden är att göra primärvården tillgänglig för så många medborgare som möjligt, särskilt genom att stärka allmänläkarnas roll, öka hemnära tjänster och minska bördan av specialiserad vård.

Åtgärden ska bestå av fyra åtgärder. För det första ska en ny rättslig ram antas för att inrätta och driva praktikgrupper med allmänpraktiserande läkare. För det andra ska antalet läkare som deltar i etablerade och operativa praktikgrupper ökas. För det tredje ska antalet patienter som är inskrivna i programmet för hantering av kroniska sjukdomar, som ger vård åt patienter som har diagnostiserats med kroniska icke-smittsamma sjukdomar, öka. För det fjärde ska antalet patienter som deltar i program för förebyggande och hälsofrämjande åtgärder öka.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

H.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd