EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Strasbourg den 18.1.2022

COM(2022) 17 final

2022/0008(NLE)

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om brobyggande för ett effektivt europeiskt samarbete om högre utbildning

(Text av betydelse för EES)

{SWD(2022) 6}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

(1)Strukturella och operativa frågor som behandlas i den föreslagna rådsrekommendationen för att göra ett fördjupat gränsöverskridande samarbete möjligt

En rättslig stadga för allianser mellan högre utbildningsanstalter skulle göra det lättare att få tillgång till, dela och slå samman gemensamma resurser – såsom finansiella, personalrelaterade, digitala och fysiska resurser och tjänster. Avsaknaden av en sådan stadga gör det svårare för högre utbildningsanstalter att uppnå ett djupare samarbete och begränsar deras konkurrenskraft.

Utfärdandet av gemensamma examina hindras av oförenliga krav i samband med tillhandahållandet av gemensamma gränsöverskridande utbildningsverksamheter och utbildningsprogram, t.ex. skillnader i betygssättning och tilldelning av studiemeriter, även om det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter (ECTS) följs, kursplaner med olika lägsta eller högsta ECTS-poäng per kurs och olika former av institutionell autonomi. Det är nödvändigt att övervinna sådana rättsliga och administrativa hinder för att stödja ett ambitiöst och fördjupat gränsöverskridande samarbete. Det skulle vara ett inledande steg i en progressiv strategi för att inrätta en gemensam europeisk examen som omfattar alla nivåer (kandidat-, magister-, och doktorandnivå och möjligheter till livslångt lärande).

Avsaknaden av vägledning, digitalisering och förenkling av processerna hämmar framväxten av fler möjligheter till rörlighet för studerande i form av gränsöverskridande gemensamma program. Det europeiska studentkortet gör det lättare för studerande att studera och utbilda sig vid flera utbildningsanstalter. Akademikers, forskares och personalens rörlighet värdesätts inte tillräckligt i deras karriärutveckling.

Bristen på hållbar långsiktig finansiering för institutionaliserat gränsöverskridande samarbete hindrar dess utveckling och en övergripande och djupgående omvandling. Ett långsiktigt perspektiv skulle ge bättre möjligheter att bygga upp kapacitet och hållbara allianser för att uppnå den fastställda ambitionsnivån. Detta kan underlättas genom inrättandet av en rättslig stadga som gör det möjligt för allianserna att slå samman resurser och främja synergier mellan regionala, nationella och europeiska finansieringsinstrument och finansieringsmöjligheter.

I länder där extern kvalitetssäkring och ackreditering främst är programbaserad är det europeiska förfarandet för kvalitetssäkring av gemensamma program fortfarande inte tillräckligt genomfört, vilket hindrar inrättandet och ackrediteringen av gemensamma utbildningsprogram, som kort utbildning och på kandidat-, magister- och doktorandnivå. Följaktligen tillämpas eventuellt olika externa kvalitetssäkringsförfaranden för gemensamma program i varje berört land, med olika nationella regler som skapar en administrativ börda och hämmar genomförandet av innovativ tvärvetenskaplig pedagogik i olika länder. Samtidigt kan länder med extern kvalitetssäkring på institutionsnivå lättare inrätta gränsöverskridande gemensamma program.

Framväxten av europeiska (virtuella) universitetsövergripande campus och plattformar för gemensam digital eller blandad verksamhet hämmas av bristen på driftskompatibilitet mellan de högre utbildningsanstalternas digitala infrastrukturer i EU som helhet. De bakomliggande orsakerna till problemet är ojämnheter i de enskilda högre utbildningsanstalternas kapacitet och tillgängliga resurser för att utveckla och få tillgång till sådan digital infrastruktur, vilket begränsar potentialen för inlärning genom samarbete och undervisning online. Lösningen skulle vara att arbeta mot en gemensam driftskompatibel digital infrastruktur och gemensamma driftskompatibla digitala lösningar, med stöd av institutioner som ger ömsesidig tillgång till infrastruktur, tjänster och utbildning tillgänglig för alla 2 .

Nationella rättsliga ramar som reglerar bedömningen av enskilda vetenskapsområden hindrar utvecklingen av tvärvetenskapliga moduler, särskilt vid utformningen av gränsöverskridande gemensamma examina. Ett viktigt mål för allianserna mellan Europauniversitet är att arbeta genom problembaserade metoder i syfte att ta itu med samhällsutmaningar genom tvärvetenskapliga strategier, medan nationella ramar ofta hindrar allianserna att gå vidare på detta sätt.

Styrningsformer som inbegriper studerande och personal i beslut som påverkar deras inlärnings- och arbetsmiljö möjliggör ett djupgående och ambitiöst gränsöverskridande samarbete och främjar ett meningsfullt bidrag från den högre utbildningen till deras ekosystems utveckling och hållbarhet. Utbildningsanstalternas styrningsstrukturer och förvaltningsmetoder för att driva transnationella allianser skulle kunna gynnas av ett mer aktivt deltagande av studerande, akademiker, forskare och personal för att på bästa sätt tillgodose deras behov och för att göra det möjligt för innovativa metoder som utvecklats genom gränsöverskridande samarbete att sprida sig inom utbildningsanstalten. För närvarande återspeglar sådana strukturer ofta inte samhällets sammansättning och mångfalden av erfarenheter och idéer.

Vår europeiska livsstils gemensamma värderingar utgör ett oumbärligt fundament för gränsöverskridande samarbete som grund för utveckling av lärande, undervisning och forskning av hög kvalitet. Gränsöverskridande samarbete stärker den akademiska kulturen och bidrar till att stärka demokratiska samhällen. Omvänt, när grundläggande värderingar inte upprätthålls, försvagas lärande, undervisning och forskning, vilket undergräver ett djupgående gränsöverskridande samarbete. Otillräcklig autonomi begränsar de högre utbildningsanstalternas möjligheter att ingå gränsöverskridande överenskommelser, att bidra i samma utsträckning som andra partner, att tillhandahålla samfinansiering och tillräcklig personal för genomförandet av överenskommelserna. Autonomi i frågor som rör styrning och förvaltning är därför en avgörande förutsättning för att möjliggöra ett effektivt gränsöverskridande samarbete.

(2)Mål som eftersträvas med den föreslagna rådsrekommendationen

I ett utmanande och mycket konkurrensinriktat globalt sammanhang kommer gemensamma krafter att göra den europeiska sektorn för högre utbildning starkare och befästa dess globala attraktionskraft och konkurrenskraft. I Europas arbete med gemensamma utmaningar, särskilt den digitala och den gröna omställningen, hjälper mer gränsöverskridande samarbete till att utnyttja potentialen hos alla tillgängliga resurser genom att engagera olika typer av högre utbildningsanstalter med kompletterande kapacitet och styrkor vad gäller utbildning och forskning. Att bygga upp robusta lösningar för att ta itu med komplexa flerdimensionella utmaningar kräver tid och insatser på alla nivåer. Denna rådsrekommendation är ett första steg mot att ta itu med strukturella och operativa frågor som hämmar ett djupare och mer ambitiöst europeiskt gränsöverskridande samarbete mellan utbildningsanstalter och möjliggör ett obehindrat genomförande av föreningsfriheten. En rättslig stadga för allianser mellan högre utbildningsanstalter kommer att göra det möjligt för dem att slå samman resurser, kapacitet och styrkor, en gemensam europeisk examen kommer att erkänna värdet av gränsöverskridande erfarenheter i de högre utbildningsmeriter som studenterna erhåller och minska byråkratin för att genomföra gemensamma program, och den allmänna användningen av det europeiska studentkortet, som i mitten av 2024 görs tillgängligt för alla utbytesstudenter vid alla högre utbildningsanstalter i Europa, kommer att underlätta rörlighet på alla nivåer. Sådana innovativa instrument kommer att fungera i synergi och förväntas forma en europeisk identitet, höja det gränsöverskridande samarbetet till en ny nivå och främja en stark känsla av europeisk tillhörighet. Att bygga broar för ett mer systematiskt, strukturellt och hållbart gränsöverskridande samarbete på institutionell nivå är avgörande för att påskynda de högre utbildningsanstalternas omvandling inom alla deras uppdrag inom utbildning, forskning, innovation och tjänster till samhället, och kan bidra till att hantera europeiska och globala utmaningar.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Kommissionens meddelande om en europeisk strategi för universitet 3 syftar till att skapa en verkligt europeisk dimension inom högre utbildning och forskning. I kommissionens meddelande om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025 4 efterlyses en ”politisk gränsöverskridande ram som möjliggör smidigt gränsöverskridande samarbete” mellan högre utbildningsanstalter. I rådets resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030) 5 efterlyses ett uppmuntrande av ”ett närmare och fördjupat samarbete [...] som gör det möjligt för sammanslutningar av lärosäten, t.ex. inom samarbetet för initiativet Europauniversitet, att utnyttja lärosätenas styrkor och gemensamt erbjuda banbrytande högre utbildning”. I rådets slutsatser om initiativet Europauniversitet 6 uppmanas medlemsstaterna att samarbeta för att identifiera och undanröja hinder för mer kompatibla system för högre utbildning. I Romkommunikén om det europeiska området för högre utbildning 7 åtog sig ministrarna för högre utbildning att underlätta och stärka ett fördjupat samarbete. I rådets rekommendation om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning och gymnasial utbildning samt resultat av studieperioder utomlands 8 uppmanas till att främja samarbete mellan medlemsstaterna. I kommissionens meddelande om en ny era för det europeiska forskningsområdet 9 anges att utveckling av gemensamma strategier för forskning och innovation och gemensamt utnyttjande av kapacitet och resurser gör det möjligt för den europeiska sektorn för högre utbildning att leva upp till Europas utmaningar. Rådets rekommendation om en pakt för forskning och innovation i Europa 10 stöder samarbete och synergier mellan det europeiska forskningsområdet och det europeiska området för högre utbildning. I kommissionens meddelande om den globala strategin för forskning och innovation 11 uppmuntras samarbete över gränserna i en omfattning som aldrig tidigare har setts för att utveckla innovativa lösningar för en rättvis grön och digital omställning. Handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter 12 syftar till ”att frigöra högskolornas fulla potential för en återhämtning som är inriktad på en hållbar, inkluderande, grön och digital omställning”, med stöd av den europeiska kompetensagendan 13 .

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

•Proportionalitetsprincipen

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

•Konsekvensbedömning

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

•De specifika bestämmelserna i förslaget

2022/0008 (NLE)

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om brobyggande för ett effektivt europeiskt samarbete om högre utbildning

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 165.4 och 166.4,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Ett djupare och effektivare gränsöverskridande samarbete inom sektorn för högre utbildning i hela Europa är avgörande för att upprätthålla unionens värden, identitet och demokrati, och för att bygga upp resiliens i det europeiska samhället och den europeiska ekonomin och en hållbar framtid. För att ta itu med utmaningarna i samband med de gröna och digitala omställningarna och en åldrande befolkning, och för att säkra Europas kapacitet att främja teknikdriven konkurrenskraft behöver Europa starka sammanlänkade högre utbildningsanstalter.

(2)Att bygga broar som gör det möjligt för högre utbildningsanstalter att utveckla ett djupare, permanent och effektivt gränsöverskridande samarbete på institutionell nivå är avgörande för att göra de högre utbildningsanstalterna starkare tillsammans och förbereda studerande, andra i livslångt lärande och forskare för en global framtid. Högre utbildningsanstalter i hela Europa anpassar sig till en snabbt föränderlig värld med ämnesområden och inlärningsmiljöer i snabb utveckling, till exempel i samband med den gröna och den digitala omställningen. Detta kräver nytt tänkande och nya strukturer för samarbete och rörlighet för studerande, personal och forskare över ämnesmässiga och geografiska gränser. Denna nya verklighet, som drivs på av den digitala omställningen, innebär ett nytt attraktivt utbildningsutbud, nya format och möjligheter till gränsöverskridande samarbete och rörlighet, både fysiskt och online, för alla studerande, även för personer med begränsade möjligheter eller från avlägsna områden, och uppmuntrar till mångfald bland akademiker, forskare och personal.

(3)Ett starkare samarbete mellan olika högre utbildningsanstalter, däribland universitet, forskningsuniversitet, högskolor, universitet för tillämpad vetenskap, institutioner för högre yrkesutbildning och högre konstnärlig utbildning i hela EU är en central princip som ligger till grund för och är en oundgänglig del i det europeiska området för utbildning 16 och det europeiska forskningsområdet 17 . Ett fördjupat gränsöverskridande samarbete mellan olika och kompletterande institutioner stöder en rättvis tillgång till högkvalitativ utbildning och forskning, främjar skapande och spridning av kunskap, underlättar delning av kapacitet och infrastruktur och bidrar till livskraften i institutionernas regioner och samhällen, och bidrar till att övervinna begränsade möjligheter och geografiska skillnader. Ett gränsöverskridande samarbete bidrar också till att frigöra den fulla potentialen i sektorn för högre utbildning som drivkraft för kompetens och kunskap, t.ex. för den digitala och den gröna omställningen, och bidrar till att förverkliga den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

(4)I kommissionens meddelande om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025 18 efterlyses ett smidigt och ambitiöst gränsöverskridande samarbete, ett förenklat utfärdande av gemensamma examina och en undersökning av genomförbarheten av en rättslig stadga för allianser såsom Europauniversiteten. I rådets resolution om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete inför och bortom det europeiska området för utbildning (2021–2030) 19 uppmuntras ett fördjupat samarbete, sammanslagning av kunskap och resurser och skapande av fler möjligheter för rörlighet för studerande, akademiker och forskare, bland annat genom ett fullständigt genomförande av initiativen för Europauniversitet 20 och det europeiska studentkortet 21 . I sina slutsatser om initiativet för Europauniversitet 22 uppmanade rådet medlemsstaterna att undanröja hinder för mer kompatibla system för högre utbildning och att undersöka genomförbarheten för gemensamma europeiska examina. I kommissionens meddelande om ett nytt europeiskt forskningsområde för forskning och innovation 23 och i pakten för forskning och innovation i Europa 24 efterlyses ett fördjupat samarbete och erkänns potentialen för omvandling av den högre utbildningen hos initiativ som Europauniversiteten. I den europeiska kompetensagendan 25 uppmanas också till att undanröja hinder för ett effektivt och djupare gränsöverskridande samarbete.

(5)I Romkommunikén om det europeiska området för högre utbildning 26 och i rådets rekommendation om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning och gymnasial utbildning samt resultat av studieperioder utomlands 27 uppmanas till att främja och underlätta ett djupare gränsöverskridande samarbete. Europaparlamentets resolution om det europeiska området för utbildning och ett gemensamt helhetsgrepp 28 understryker behovet av mer samarbete och uppmanar till användning av synergier mellan det europeiska området för utbildning, det europeiska forskningsområdet och det europeiska området för högre utbildning.

(6)De 41 allianserna mellan Europauniversitet, med stöd av programmet Erasmus+ och kompletterade av Horisont 2020 för forsknings- och innovationsdimensionen, ger värdefulla lärdomar samtidigt som man testar djupare gränsöverskridande samarbetsmodeller som går utöver befintliga enskilda institutionella strategier, styrelseformer och samarbetsekosystem. De är en inspirationskälla för den högre utbildningen i stort, för att driva på systemreformer och samtidigt underlätta bättre samordning inom den europeiska politiken för högre utbildning och forskning.

(7)I denna rådsrekommendation avses med allianser mellan Europauniversitet 29 de som finansieras genom programmet Erasmus+, i förekommande fall med kompletterande stöd från Horisontprogrammet för forskning och innovation. Med allianser mellan högre utbildningsanstalter avses alla andra samarbetsmodeller. Syftet med denna rådsrekommendation är att underlätta gränsöverskridande samarbete för alla europeiska högre utbildningsanstalter, utöver dem som får stöd inom ramen för initiativet Europauniversitet.

(8)Ambitiösa allianser för högre utbildning bör dra nytta av rättssäkerheten i en rättslig stadga som gör det möjligt för dem att dela gemensamma finansiella, personalmässiga, digitala och fysiska resurser och tjänster, i syfte att driva virtuella universitetsövergripande campus och driftskompatibla plattformar för gemensam digital eller blandad verksamhet. För att fördjupa det gränsöverskridande samarbetet i syfte att effektivt hantera den gröna och den digitala omställningen måste utvecklingen av tvärvetenskapliga moduler och utformningen av gemensamma europeiska examina underlättas ytterligare i de nationella lagstiftningarna. Att låta en flexibel och inkluderande rörlighet bli normalfallet genom mer enhetliga ramar för rörlighet och ökad användning av det europeiska studentkortet ökar möjligheterna för studerande, akademiker, forskare och personal. Tillräcklig långsiktig flerårig finansiering krävs för att bygga upp kapacitet och uppnå den fastställda ambitionsnivån för gränsöverskridande samarbete. 

(9)Ett fördjupat samarbete mellan högre utbildningsanstalter kräver att man tar itu med övergripande utmaningar. Ett smidigt inrättande, extern kvalitetssäkring och ackreditering av gemensamma gränsöverskridande utbildningsverksamheter och utbildningsprogram på alla nivåer hämmas av skillnaderna i extern kvalitetssäkring, det ojämna genomförandet av automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer och studieperioder utomlands samt av de därmed sammanhängande nyckelåtagandena inom Bolognaprocessen, inbegripet skillnaderna i examensstrukturer och i tillämpningen av det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter (ECTS) 30 och ett partiellt erkännande av virtuellt och blandat lärande. Att ta itu med dessa frågor skulle minska den administrativa bördan och främja genomförandet av innovativ tvärvetenskaplig pedagogik i olika länder.

(10)Ett europeiskt gränsöverskridande samarbete på institutionell nivå är en kraftfull drivkraft för en djupgående omvandling mot inkluderande, konkurrenskraftiga, hållbara och attraktiva högre utbildningsanstalter med spetskompetens som tar ansvar för alla sina uppgifter (utbildning, forskning, innovation och tjänster till samhället), och medför fördelar inom och utanför den högre utbildningssektorn, och verkar för ett Europa med kunskap, motståndskraft och demokrati och återspeglar vår europeiska livsstil och våra värderingar. Det gränsöverskridande samarbetet måste underlättas genom en enhetlig rättslig ram som ger uttryck för europeisk och nationell lagstiftning, ett effektivt genomförande av tillgängliga europeiska initiativ, instrument och verktyg såsom Europauniversiteten, Bolognaprocessens verktyg eller det europeiska studentkortet, samt en väg mot att utveckla nya instrument såsom en gemensam europeisk examen och en rättslig stadga för allianser inom högre utbildning såsom Europauniversiteten. Till hela den högre utbildningens fördel och för att ge samhället ett mervärde bör ramen utvecklas stegvis så att de högre utbildningsanstalterna kan bygga broar och samarbeta mer effektivt över gränserna och systemen för högre utbildning bli mer sammanhållna.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS MEDLEMSSTATERNA ATT GÖRA FÖLJANDE: 

Med full hänsyn till subsidiaritetsprincipen, institutionellt oberoende, akademisk frihet, i enlighet med nationella förhållanden, och i nära samarbete med alla berörda parter:

1.Göra det möjligt för högre utbildningsanstalter att pröva möjligheten att inrätta en rättslig stadga för allianser mellan högre utbildningsanstalter, såsom Europauniversiteten, i syfte att underlätta ett djupare samarbete genom att dela med sig av kapacitet avseende personalresurser, teknik, data, utbildning, forskning och innovation. Göra det möjligt för dem att prova de möjligheter som befintliga europeiska instrument erbjuder. I detta sammanhang vidta åtgärder för en fullständig tillämpning av förordningen om europeiska grupperingar för territoriellt samarbete 31 för att pröva den i form av pilotprojekt, i enlighet med led 11 a.

2.Uppmuntra och göra det lättare för högre utbildningsanstalter som deltar i gränsöverskridande samarbete att tillhandahålla gemensamma program och utfärda gemensamma examina. I detta sammanhang, och med utgångspunkt i resultaten från de förberedande åtgärder som avses i led 12, underlätta införandet på nationell nivå av en gemensam europeisk examen, inbegripet kopplingen till de nationella referensramarna för kvalifikationer 32 .

3.Göra det möjligt för högre utbildningsanstalter att utveckla och genomföra innovativ gemensam gränsöverskridande utbildningsverksamhet genom att göra det möjligt för dem att införa lämpliga strategier och åtgärder avseende följande:

(a)Antagnings- och inskrivningskriterier för studerande och andra i livslångt lärande.

(b)Fastställande av undervisningsspråk.

(c)Andelen nätbaserat lärande i det övergripande utbildningsutbudet, andelen studentrörlighet (fysisk, virtuell eller blandad undervisning) som ingår i den gemensamma utbildningsverksamheten, och andelen och organisationen av praktik, arbetsplatsförlagt lärande, utmaningsbaserade och tvärvetenskapliga strategier.

(d)Införande av flexibla utbildningsvägar, såsom kortare inlärningserfarenheter som leder till mikromeriter.

(e)Regler för tilldelning och överföring av studiemeriter samt insyn i betygsättningen, i enlighet med det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter (ECTS-handledningen 2015), som enda grund för gränsöverskridande gemensamma program, utan ytterligare regler eller begränsningar.

(f)Användning av information om extern kvalitetssäkring av europeiska program och/eller institutioner för högre utbildning i enlighet med standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG), som ingår i databasen över externa kvalitetssäkringsresultat (DEQAR) för att genomföra automatiskt ömsesidigt erkännande 33 i vidareutbildningssyfte.

(g)Möjligheter att erkänna tidigare lärande på grundval av öppna och rättvisa kvalitetskrav och organisera en lämplig bedömning av de studerande samt att tilldela relevanta studiemeriter för detta.

(h)Större flexibilitet vid fastställandet av mallen för deras gemensamma examina, inbegripet användning av en gemensam mall för en gemensam europeisk examen, vid genomförandet av gemensamma gränsöverskridande program.

4.Stödja integrerad rörlighet i gemensamma gränsöverskridande utbildningsprogram

(a)Stödja högre utbildningsanstalter så att rörlighet (fysisk, virtuell eller blandad undervisning) integreras på ett mer systematiskt och flexibelt sätt i deras gemensamma utbildningsprogram på alla nivåer, så att en större grupp studerande, akademiker och forskare kan dra nytta av dynamiken i det integrerade samarbetet inom högre utbildning och för att främja en balanserad rörlighet för talanger.

(b)Främja digitaliseringen av rörlighetshantering inom multilaterala partnerskap mellan högre utbildningsanstalter genom att öka användningen av det europeiska studentkortet, särskilt standardisering och digitalisering av förfarandena kring undertecknandet av multilaterala interinstitutionella avtal.

(c)Arbeta för mer enhetliga strategier för rörlighet i utbildningssyfte när det gäller antagningssystem, akademiska läsår, kursavgiftssystem, tillträde till och användning av de högre utbildningsanstalternas faciliteter under sommar- och semestermånader.

5.Åta sig att upprätthålla det ekonomiska stödet till allianser mellan Europauniversitet och att fördjupa det gränsöverskridande institutionella samarbetet inom högre utbildning

(a)Mobilisera tillgängliga finansieringskällor på regional, nationell och europeisk nivå 34 för att där så är möjligt matcha stödet från Erasmus+ och Horisont Europa för ett framgångsrikt deltagande av högre utbildningsanstalter i allianser mellan Europauniversitet.

(b)Stödja högre utbildningsanstalter i att förbereda sina ansökningar och sitt deltagande i ett sådant djupgående institutionellt gränsöverskridande samarbete.

(c)Främja och utveckla en kultur av gränsöverskridande samarbete bland de högre utbildningsanstalterna genom att säkerställa att samarbetet inkluderas och stimuleras i nationella politiska åtgärder, prioriteringar och finansieringsprocesser.

6.Främja och skydda de grundläggande principerna om institutionellt oberoende som en förutsättning för inrättandet av gemensamma styrningsformer för djupare gränsöverskridande samarbete. Göra det möjligt för universiteten att fatta oberoende beslut om intern styrning, finansiella, personalrelaterade och akademiska frågor samt att skydda den akademiska friheten. Involvera den akademiska personalen och de studerande på ett meningsfullt sätt i beslutsfattandet kring deras institution.

7.Stärka det ömsesidiga förtroendet genom extern kvalitetssäkring och ackreditering av gemensamma utbildningsprogram och andra former av gemensamma utbildningserbjudanden som utvecklas av Europauniversiteten och liknande modeller för institutionellt gränsöverskridande samarbete.

(a)Gå vidare mot användning av institutionsbaserad extern kvalitetssäkring. Detta stöder utvecklingen av en genuin institutionell kvalitetskultur som leder till en större ansvarsskyldighet och till kompatibilitet mellan systemen i Europa som helhet, på grundval av verktyg och ramar som redan finns inom ramen för det europeiska området för utbildning, det europeiska forskningsområdet och det europeiska området för högre utbildning.

(b)Överväga möjligheten att möjliggöra självackreditering av program baserat på institutionell kvalitetssäkring för att underbygga de högre utbildningsanstalternas egenansvar.

(c)I länder som fortfarande förlitar sig på programbaserad extern kvalitetssäkring, överväga möjligheten att

(i)möjliggöra ett fullständigt genomförande av den europeiska strategin för kvalitetssäkring av gemensamma program, utan ytterligare nationella krav eller villkor för användningen av den europeiska strategin,

(ii)säkerställa att den externa utvärderingen av gemensamma gränsöverskridande program kan göras av ett enda organ som är registrerat i det europeiska registret för kvalitetssäkring av högre utbildning (EQAR) 35 och att resultaten automatiskt godtas i alla andra berörda system för högre utbildning, utan att ytterligare nationella krav eller förfarandesteg läggs till, och

(iii)säkerställa att förnyad ackreditering av gemensamma gränsöverskridande program endast krävs för uppenbart väsentliga ändringar, i syfte att öka smidigheten.

8.Stödja utvecklingen av virtuellt samarbetsbaserat lärande av hög kvalitet som en integrerad del av undervisning, lärande och forskning, för att främja och underlätta ett inkluderande och studerandecentrerat gränsöverskridande samarbete som kompletterar personlig interaktion, och särskilt avseende följande aspekter:

(a)Stödja högre utbildningsanstalter för att utveckla virtuella samarbetsmodeller för internationellt lärande online som en integrerad del av en hybridutbildning, bland annat genom ledarskapsåtagande, strategisk planering, gedigen och internationaliserad pedagogisk utbildning och stödtjänster samt lämplig finansiering. 

(b)Värdesätta och i karriärbedömningen erkänna den tid som akademiker ägnar åt att utveckla ny innovativ pedagogik genom gränsöverskridande samarbete.

(c)Stödja allianser mellan Europauniversitet och liknande institutionaliserade samarbetsmodeller i deras ansträngningar att slå samman expertis och resurser för att utveckla och genomföra gemensamma digitala strategier och gemensam driftskompatibel it-infrastruktur, till exempel genom att bevilja ömsesidig tillgång till nätbaserade lärande- och forskningsmiljöer, system för hantering av utbildning, digitala bibliotek eller plattformar för storskaliga öppna nätkurser (MOOC), utbildnings- och stödtjänster, sömlös tillgång till sökbara, tillgängliga, driftskompatibla och återanvändbara data och andra driftskompatibla tjänster.

(d)Stödja pilotprojekt för och testning av lösningar med öppen källkod för att övervinna gemensamma utmaningar och på så sätt bidra till de högre utbildningssystemens driftskompatibilitet, digitala beredskap, datasuveränitet och dataansvar.

9.Stödja högre utbildningsanstalter i utvecklingen av tvärvetenskapliga gemensamma gränsöverskridande utbildningsverksamheter på alla nivåer (som kort utbildning och på kandidat-, magister- och doktorandnivå).

(a)Möjliggöra och underlätta gränsöverskridande utmaningsbaserade strategier där studerande från olika discipliner, kulturer och länder samarbetar med forskare, företag, städer, regioner, icke-statliga organisationer och lokalsamhällen för att hitta kreativa och innovativa lösningar på globala utmaningar.

(b)Uppmuntra tillhandahållandet av högkvalitativa möjligheter till livslångt lärande för alla för att underlätta kompetenshöjning och omskolning, med fokus på de mest efterfrågade områdena.

10.Uppmuntra högre utbildningsanstalter att i högre grad involvera studerande, akademiker och forskare i styrningen av institutionella strukturer för gränsöverskridande samarbete inom den högre utbildningen, i synnerhet för följande syften:

(a)Uppmuntra de högre utbildningsanstalterna att i deras styrningsstrukturer återspegla de studerandes och personalens allt mer diversifierade bakgrund samt olika sysselsättnings- och utbildningserfarenheter, i linje med principerna om inkludering och jämlikhet.

(b)Stödja kapacitetsuppbyggnad för ett starkt och effektivt ledarskap som en viktig drivkraft för ett övergripande institutionellt gränsöverskridande samarbete.

(c)Främja en jämn könsfördelning i styrningsstrukturerna.

(d)Skapa möjligheter till ömsesidigt lärande och benchlearning för att uppmuntra och stödja initiativ där högre utbildningsanstalter kan utbyta erfarenheter och delta i ömsesidigt lärande och kunskapsutbyte.

Medlemsstaterna rekommenderas genomföra denna rekommendation så snart som möjligt och senast den [ange datum 6 månader efter rådets antagande] till kommissionen lämna in en plan över de motsvarande åtgärder som vidtas på nationell nivå för att uppnå målen med denna rekommendation senast 2025 som avgörande steg mot det europeiska området för utbildning.

HÄRIGENOM UPPMANAS KOMMISSIONEN ATT GÖRA FÖLJANDE:

11.Parallellt med analysen av pågående studier och annat förberedande arbete stödja medlemsstaterna och de högre utbildningsanstalterna i att prova användningen av befintliga europeiska instrument som ett steg mot att senast i mitten av 2024 utveckla en rättslig stadga för allianser mellan högre utbildningsanstalter, En sådan stadga skulle underlätta ett djupare, långsiktigt och flexibelt gränsöverskridande samarbete som möjliggör och underlättar utbytet av kapacitet, data och personal samt genomförandet av gemensamma program, i syfte att utfärda för alliansen gemensamma examina, inbegripet en gemensam europeisk examen.

(a)Som ett första steg tillhandhålla ekonomiskt stöd inom Erasmus+ från och med 2022 till de allianser mellan högre utbildningsanstalter som i form av ett pilotprojekt vill prova genomförandet av befintliga europeiska instrument 36 .

12.I nära samarbete med medlemsstater, högre utbildningsanstalter, studentorganisationer och berörda parter undersöka alternativ och nödvändiga steg för att inrätta en gemensam europeisk examen senast i mitten av 2024. En gemensam europeisk examen, att ges på nationell nivå, skulle styrka de utbildningsresultat som uppnåtts som en del av ett gränsöverskridande samarbete mellan flera institutioner, till exempel inom allianser mellan Europauniversitet, och bygga på en gemensam uppsättning europeiska kriterier. En europeisk examen bör vara lätt att utfärda, lagra, dela, verifiera och autentisera och erkännas i hela EU.

(a)Pilotprojekt inom Erasmus+ från och med 2022 för de första stegen mot en gemensam europeisk examen, inbegripet insamling av erfarenheter i syfte att utveckla europeiska kriterier för att som ett första steg tilldela en europeisk examensmärkning. En sådan märkning skulle utfärdas som ett kompletterande intyg till studerande som tar examen från gemensamma program som tillhandahålls inom ett gränsöverskridande samarbete mellan flera högre utbildningsanstalter.

13.Fortsätta vidareutvecklingen av initiativet Europauniversitet genom programmet Erasmus+, i synergi med Horisont Europa och andra EU-program, som den mest ambitiösa och strategiska åtgärden för gränsöverskridande samarbete bland alla andra möjligheter till gränsöverskridande samarbete inom Erasmus+. Från och med 2022 tillhandahålla högre och hållbar finansiering för framgångsrika befintliga allianser mellan Europauniversitet efter en konkurrensutsatt och kvalitativ ansökningsomgång, och göra det möjligt att skapa nya allianser. Som en del av halvtidsöversynen av programmen inom den fleråriga budgetramen utveckla en investeringsväg som tar hänsyn till regional, nationell och europeisk finansiering, i syfte att lägga fram förslag senast 2024.

14.Stödja införandet av det europeiska studentkortet, särskilt digitaliseringen av förfaranden som inbegriper flera undertecknare och datautbyte i syfte att minska den administrativa bördan för att hantera studerande- och personalrörlighet och utbyten integrerade i gränsöverskridande partnerskap mellan högre utbildningsanstalter.

Kommissionen uppmanas att bedöma och utvärdera de framsteg som gjorts i medlemsstaternas handlingsplaner för genomförandet av denna rekommendation, samt dess användning i samband med arbetet med genomförandet av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete inför och bortom det europeiska området för utbildning, via relevanta unionsramar för övervakning och rapportering, i samarbete med medlemsstaterna och efter samråd med berörda parter, och rapportera till rådet inom fem år från dagen för antagandet.

Utfärdad i Strasbourg den

(1)     14-final-conclusions-rev1-en.pdf (europa.eu)

(2)    I linje med direktiv (EU) 2019/882 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster och direktiv (EU) 2016/2102 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer.

(3)    COM(2022) 16

(4)     https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:52020DC0625

(5)     https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=uriserv:OJ.C_.2021.066.01.0001.01.ENG

(6)     https://www.consilium.europa.eu/media/49659/st08658-en21.pdf

(7)     BFUG_Final_Draft_Rome_Communique-link.pdf (ehea2020rome.it)

(8)     https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?qid=1568891859235&uri=CELEX:32018H1210(01)

(9)     https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=COM:2020:628:FIN

(10)    EUT L 431, 2.12.2021, s. 1.

(11)    COM(2021) 252 final

(12)     Handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter | Europeiska kommissionen (europa.eu)  

(13)     https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1223&langId=sv  

(14)     https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=celex%3A12012E%2FTXT

(15)    EUT C 326, 26.10.2012

(16)     Det europeiska området för utbildning (europa.eu)

(17)     Det europeiska forskningsområdet| Europeiska kommissionen (europa.eu)  

(18)    COM(2020) 625 final

(19)    EUT C 66, 26.2.2021,  s. 1.

(20)     Initiativet Europauniversitet | Utbildning (europa.eu)

(21)     Det europeiska studentkortet | Utbildning (europa.eu)

(22)    EUT C 221, 10.6.2021, s. 14.

(23)    COM(2020) 628 final

(24)    EUT L 431, 2.12.2021, s. 1.

(25)     Europeiska kompetensagendan - Sysselsättning, socialpolitik och inkludering - Europeiska kommissionen (europa.eu)

(26)     BFUG_Final_Draft_Rome_Communique-link.pdf (ehea2020rome.it)

(27)    EUT C 444, 10.12.2018, s. 1.

(28)    P9_TA(2021)0452

(29)     https://education.ec.europa.eu/levels/higher-education/european-universities

(30)     Europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter (ECTS) | Utbildning (europa.eu)

(31)     https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex%3A32013R1302 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 303).

(32)     https://webgate.acceptance.ec.europa.eu/europass/en/national-qualifications-frameworks-nqfs

(33)    I enlighet med rådets rekommendation om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning och gymnasial utbildning samt resultat av studieperioder utomlands (EUT C 444, 10.12.2018).

(34)    Såsom Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, faciliteten för återhämtning och resiliens och InvestEU-fonden.

(35)    EQAR är det officiella registret över nationella externa kvalitetssäkringsorgan som uppfyller åtagandena inom Bolognaprocessen.

(36)    Ett befintligt instrument är den europeiska grupperingen för territoriellt samarbete (EGTS) https://ec.europa.eu/regional_policy/en/policy/cooperation/european-territorial/egtc/