EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.7.2021

COM(2021) 568 final

2021/0206(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av en social klimatfond

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Meddelandet om den europeiska gröna given 1 (den europeiska gröna given) inledde en ny tillväxtstrategi för Europeiska unionen som ska ställa om unionen till ett hållbart, rättvisare och mer välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det 2050 inte längre förekommer några nettoutsläpp av växthusgaser och där den ekonomiska tillväxten har frikopplats från resursförbrukningen. Det bekräftar kommissionens ambition att höja sina klimatambitioner och göra Europa till den första klimatneutrala kontinenten senast 2050. Den europeiska gröna givens nödvändighet och värde har bara ökat mot bakgrund av covid-19-pandemins mycket allvarliga effekter på unionsmedborgarnas hälsa, sociala och ekonomiska välbefinnande.

På grundval av strategin för den europeiska gröna given och en omfattande konsekvensbedömning föreslogs i kommissionens meddelande från september 2020 Höjning av Europas klimatambition för 2030 inför COP26 2 (klimatmålsplanen för 2030) att unionens ambitionsnivå ska höjas och en omfattande plan för att öka unionens bindande mål för 2030 mot en minskning av nettoutsläppen på minst 55 % på ett ansvarsfullt sätt ska läggas fram. Att höja ambitionsnivån för 2030 bidrar nu till att ge beslutsfattare och investerare säkerhet, så att beslut som fattas under de kommande åren inte får en inlåsningeffekt vad gäller utsläppsnivåer som är oförenliga med unionens mål att vara klimatneutral senast 2050. Unionens höjda mål för 2030 ligger i linje med målet i Parisavtalet som undertecknades inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) (Parisavtalet) 3 om att hålla den globala temperaturökningen väl under 2 °C och fortsätta ansträngningarna för att begränsa den till 1,5 °C.

Europeiska rådet godkände unionens nya bindande mål för 2030 vid sitt möte i december 2020 4 . Den 25 maj 2021 bekräftade Europeiska rådet dessa slutsatser och uppmanade kommissionen att snabbt lägga fram sitt lagstiftningspaket tillsammans med en ingående granskning av de miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenserna på medlemsstatsnivå. Både unionens klimatneutralitet senast 2050 och den intermediära nettoutsläppsminskningen på minst 55 % fram till 2030 fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 5 (den europeiska klimatlagen).

För att genomföra den europeiska klimatlagen och Europeiska rådets slutsatser har kommissionen sett över den nuvarande klimat- och energilagstiftningen och föreslår lagstiftningspaketet ”55 %”.

Unionens ökade klimatambitioner innebär också att bidraget från alla sektorer måste ökas. I detta syfte föreslås handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter som en del av översynen av direktiv 2003/87/EG 6 (utsläppshandelsdirektivet). Den bör ge ytterligare ekonomiska incitament för att minska den direkta förbrukningen av fossila bränslen och därigenom bidra till att minska utsläppen av växthusgaser. Införandet av ett marknadspris på koldioxid i dessa två sektorer tillsammans med andra åtgärder bör på medellång till lång sikt minska kostnaderna för byggnader och vägtransporter och kommer att ge nya möjligheter till investeringar och skapande av arbetstillfällen som kommer att kunna nyttjas fullt ut i samband med en lämplig arbetsmarknads- och kompetenspolitik, liknande den som stöds på EU-nivå av Europeiska socialfonden+ (ESF +), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1057 7 och Fonden för en rättvis omställning som inrättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 8 .

Ökningen av priset på fossila bränslen kommer dock att få betydande sociala och fördelningsmässiga konsekvenser som i oproportionerligt hög grad kan påverka utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare som spenderar en större del av sina inkomster på energi och transport och som i vissa regioner inte har tillgång till alternativa, överkomliga mobilitets- och transportlösningar. Sådan påverkan på utsatta grupper skiljer sig åt mellan medlemsstaterna och priseffekterna kommer sannolikt att märkas kraftigare i medlemsstater, regioner och befolkningar med lägre genomsnittsinkomst. Som en naturlig följd av att bränslepriserna stiger genom koldioxidprissättning genererar handeln med utsläppsrätter intäkter som kan användas för att minska bördan för utsatta grupper.

Den sociala klimatfonden (fonden) inrättas för att hantera de sociala och fördelningsmässiga konsekvenserna för de mest utsatta till följd av utsläppshandeln för de två nya sektorerna byggnad och vägtransporter. De justeringar av unionens budgetram som krävs för detta förslag kommer att läggas fram av kommissionen som en del av det kommande paketet om egna medel, inklusive ett förslag om ändring av den fleråriga budgetramen 9 . I synnerhet kommer en del av intäkterna från utsläppshandeln för byggnader och vägtransporter att tillfalla unionens budget och en procentandel av dem kommer i princip att motsvara den nya fonden. Före årets slut avser kommissionen också att lägga fram ett förslag till rådets rekommendation om hur de sociala aspekterna av den önskade gröna omställningen ska hanteras.

Fonden syftar till att mildra priseffekterna av den nya koldioxidprissättningen och bör tillhandahålla finansiering till medlemsstaterna för att stödja deras politik för att hantera de sociala konsekvenserna av sådan handel med utsläppsrätter för utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare. Detta bör särskilt uppnås genom tillfälligt inkomststöd och genom åtgärder och investeringar för att på medellång till lång sikt minska beroendet av fossila bränslen genom ökad energieffektivitet i byggnader, utfasning av fossila bränslen från uppvärmning och kylning av byggnader, inklusive integrering av energi från förnybara energikällor och genom att ge förbättrad tillgång till utsläppsfria och utsläppssnåla transporter.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Inrättandet av den sociala klimatfonden syftar till att hantera en del av de sociala och fördelningsmässiga utmaningarna i samband med unionens gröna omställning. Den är förenlig med unionens politik för klimatåtgärder och med de åtaganden som unionen och medlemsstaterna gjort enligt Parisavtalet. Unionens ökade klimatambition, som bekräftades i Europeiska rådets slutsatser från december 2020 och maj 2021, samt bestämmelserna i den europeiska klimatlagen beaktas när fonden inrättas. Fonden är särskilt avsedd att minska den sociala bördan och fördelningsbördan till följd av prispåverkan från utsläppshandeln från byggnads- och vägtransportsektorerna och för att underlätta rena investeringar för att minska denna börda. Även annan klimat-, energi- och transportlagstiftning som påverkar dessa sektorer omfattar sociala aspekter, till exempel de nuvarande bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU 10 (energieffektivitetsdirektivet) och utsläppshandelsdirektivet som båda redan anger att användningen av medel och intäkter bör ta hänsyn till sociala aspekter. Den nya fonden kompletterar befintliga budgetinstrument som är inriktade på investeringar och kompetens i samband med omställningen.

Klimatneutralitetsmålet i den europeiska gröna given och den europeiska klimatlagen, samt den gröna och digitala omställningen är en central prioritering för Europeiska unionen. 55 %-paketet, återhämtningsinstrumentet och den fleråriga budgetramen för 2021–2027 kommer att bidra till att uppnå den gröna och digitala omställning som Europa strävar efter. Genom kombinationen av dessa strategier kommer man att åtgärda den ekonomiska krisen och underlätta återhämtningen efter covid-19-pandemin och påskynda övergången till en ren och hållbar ekonomi som kopplar samman klimatåtgärder och ekonomisk tillväxt med social och territoriell sammanhållning.

Den europeiska gröna givens nödvändighet och värde har bara ökat mot bakgrund av covid-19-pandemins mycket allvarliga effekter på unionsmedborgarnas hälsa, sociala och ekonomiska välbefinnande. Fonden kommer att börja tas i drift under de två sista åren av återhämtningsinstrumentet 11 och faciliteten för återhämtning och resiliens 12 , som är unionens åtgärder för att mildra de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-pandemin och göra unionens ekonomier och samhällen mer hållbara, resilienta och bättre förberedda på utmaningarna och möjligheterna med den gröna och digitala omställningen. Genomförandet av fonden, som bör fortsätta fram till 2032, kommer att vara förenligt med dessa tidigare åtgärder. På samma sätt finansieras Fonden för en rättvis omställning från den fleråriga budgetramen och kommer att upphöra 2027. Fonden bör därför fortsätta att vara i drift under ytterligare fem år.

Interventionernas styrning och utformning

I den europeiska gröna given erkändes att behovet av en socialt rättvis omställning också måste återspeglas i politiken på unionsnivå och nationell nivå. Detta inbegriper investeringar för att tillhandahålla överkomliga lösningar för dem som drabbas värst av och inte klarar av prissättningspolitiken för koldioxid, till exempel genom bättre kollektivtrafik, samt åtgärder för att minska och hantera energifattigdom och främja omskolning. Detta är i linje med princip 1 och princip 20 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter för att underlätta övergångar på arbetsmarknaden i samband med den gröna och digitala omställningen och återhämtningen från de socioekonomiska effekterna av covid-19-pandemin och säkerställa tillgång till grundläggande tjänster såsom energi och transporter för alla.

Enligt ramen för klimatstyrning är medlemsstaterna skyldiga att under 2023 uppdatera sina integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 13 (styrningsförordningen). I de 10-åriga nationella energi- och klimatplanerna beskrivs hur EU:s medlemsstater avser att hantera energieffektivitet, förnybar energi och minskade växthusgasutsläpp och omfattar redan energifattigdom enligt gällande lagstiftning. Kommissionen övervakar och rapporterar om framstegen som en del av rapporten om energiunionen. Fonden och de sociala klimatplanerna kommer att vara kopplade till och omfattas av de planerade reformerna och de åtaganden som gjorts i de nationella energi- och klimatplanerna. För att minimera ytterligare administrativa kostnader är tidpunkten för presentation och antagande av de sociala klimatplanerna anpassad till det redan befintliga förfarandet för de nationella energi- och klimatplanerna.

Genomförandet av fonden genom medlemsstaternas sociala klimatplaner kommer också att överensstämma med den politik och de åtgärder som stöds av olika andra EU-instrument som främjar en socialt rättvis omställning. Dessa omfattar handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter 14 , som syftar till en socialt rättvis och rättvis grön omställning för alla européer, Europeiska socialfonden+ (ESF +), planerna för en rättvis omställning i enlighet med förordning (EU) 2021/1056, medlemsstaternas långsiktiga strategier för byggnadsrenovering i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU 15 och observationsgruppen för energifattigdom, som stöder medlemsstaternas insatser för att minska och övervaka energifattigdom och relaterade policymixer, i linje med kommissionens rekommendation om energifattigdom 16 .

Den sociala klimatfonden kommer också att bidra till genomförandet av EU:s handlingsplan: Nollutsläpp i luft, vatten och mark 17 , som syftar till att maximera synergieffekterna mellan utfasning av fossila bränslen och nollföroreningsambitionen. I detta syfte kommer åtgärder och investeringar också att inriktas på åtgärder (t.ex. för uppvärmning och värmepannor) som samtidigt kan bidra till att minska luftföroreningarna, eftersom kampen mot föroreningar också är en kamp för rättvisa och jämlikhet. Föroreningarnas mest skadliga hälsoeffekter drabbar oftast de mest utsatta grupperna.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för förslaget till denna förordning om inrättande av den sociala klimatfonden är artikel 91.1 d, artikel 192.1 och artikel 194.1 c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

Fonden inrättas för att hantera de sociala och fördelningsmässiga utmaningar som följer av den gröna omställning som är nödvändig för att bekämpa klimatförändringarna och för att ge incitament till de åtgärder som krävs för att mildra de sociala konsekvenserna av utsläppshandeln för byggnads- och vägtransportsektorerna.

Enligt artikel 192.1 i EUF-fördraget ska unionen bidra till att bland annat bevara, skydda och förbättra miljön, främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem och särskilt bekämpa klimatförändringar. Unionens miljöpolitik syftar till en hög skyddsnivå med beaktande av de olikartade förhållandena inom unionens olika regioner. De åtgärder som syftar till hållbara transporter antas också enligt dessa bestämmelser.

Fonden hanterar särskilt utmaningarna med energifattigdom för utsatta hushåll och mikroföretag. Den bör stödja åtgärder för att främja energieffektivitet, energibesparingar och utveckling av nya och förnybara energikällor, i enlighet med vad som anges i artikel 194.1 c i EUF-fördraget.

Fonden måste också hantera situationen med utsatta transportanvändare. Den bör stödja åtgärder för att underlätta deras tillgång till utsläppsfria och utsläppssnåla mobilitets- och transportlösningar, inbegripet kollektivtrafik, och därigenom bidra till att uppnå målen för den gemensamma transportpolitiken i enlighet med vad som anges i artikel 91.1 d i EUF-fördraget.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet) 

Fonden inrättas för att komplettera den handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter som ska gälla i hela unionen. Tillämpningen av ett enhetligt pris för utsläpp av växthusgaser från byggnader och vägtransporter kommer att få olika påverkan i olika medlemsstater och regioner. Fonden ska ge stöd till medlemsstaterna, så att de kan finansiera en sammanhängande uppsättning åtgärder, inklusive tillfälligt direkt inkomststöd och investeringar som anses nödvändiga för att uppnå unionens klimatmål och, i synnerhet, säkerställa överkomlig och hållbar uppvärmning, kylning och mobilitet. Stödet bör återspegla den varierande situationen i medlemsstaterna och deras regioner, med beaktande av regionala kartor över energifattigdom och kartor över områden med dåligt sammankopplade väg- eller järnvägsnät, avlägsna områden och landsbygdsområden. Dessa åtgärder och investeringar, inklusive tillfälligt direkt inkomststöd, ska gynna utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare, som särskilt påverkas av utsläppshandeln för byggnader och vägtransporter, eftersom reglerade enheter förväntas föra över kostnaderna till slutkonsumenterna.

Finansiering ur unionsbudgeten är i första hand inriktad på verksamhet vars mål inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva (nödvändighetsprövning) och där interventioner från unionen kan tillföra ett mervärde jämfört med om medlemsstaterna agerar helt på egen hand. I föreliggande fall återspeglas de olika medlemsstaternas särskilda behov i tilldelningsmetoden. Inrättandet av ett unionsprogram säkerställer också att alla medlemsstater kan vidta åtgärder för att komplettera klimatåtgärderna på unionsnivå. Medlemsstaterna kommer att vara de som utformar och väljer ut åtgärder och investeringar, eftersom de är bäst lämpade att utforma åtgärder som återspeglar de nationella särdragen.

Medlemsstaterna bör lägga fram en omfattande uppsättning åtgärder och investeringar som ska finansieras av fonden som deras sociala klimatplaner och som ska läggas fram tillsammans med uppdateringen av deras nationella energi- och klimatplaner i enlighet med styrningsförordningen.

Åtgärder på unionsnivå är nödvändiga för att uppnå en snabb och stabil grön omställning där ingen lämnas på efterkälken. Åtgärder på unionsnivå krävs för att samordna ett lämpligt svar på samhällsutmaningarna i samband med handeln med utsläppsrätter för byggnads- och vägtransportsektorerna (effektivitetstest). Detta mål kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna på egen hand, samtidigt som unionens interventioner kan tillföra ett mervärde genom att inrätta ett instrument som är inriktat på att stödja medlemsstaterna ekonomiskt när det gäller att utforma och genomföra välbehövliga reformer och investeringar.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget överensstämmer med proportionalitetsprincipen, eftersom det inte går utöver det minimum som krävs för att uppnå det uppsatta målet på unionsnivå och vad som är nödvändigt för det ändamålet.

•Val av instrument

De mål som beskrivs i de föregående avsnitten kan inte uppnås genom harmonisering av lagstiftning eller genom frivilliga åtgärder från medlemsstaternas sida. Endast en förordning skulle göra det möjligt att uppnå dem. En förordning som är tillämplig på alla medlemsstater är också det lämpligaste rättsliga instrumentet för att organisera tillhandahållandet av ekonomiskt stöd i syfte att säkerställa likabehandling av medlemsstaterna.

Merparten av intäkterna från den nya handeln med utsläppsrätter kommer att tillfalla medlemsstaternas nationella budgetar och bör användas för klimatrelaterade ändamål, bland annat för att hantera de sociala konsekvenserna av den nya handeln med utsläppsrätter. Medlemsstaterna uppmanas att använda sådana intäkter och att rikta ytterligare finansiering från andra unionsprogram till åtgärder som stöder en socialt rättvis utfasning av fossila bränslen inom sektorerna. En ny fond med direkt förvaltning i unionens budget kompletterar dessa åtgärder på ett sätt som specifikt tillgodoser, och är direkt kopplat till, de sociala utmaningarna i samband med handeln med utsläppsrätter inom byggnads- och vägtransportsektorerna genom ett resultatinriktat integrerat tillvägagångssätt som bygger på en överenskommen plan med tydliga mål, delmål och resultat. Fördelningsnyckeln för fonden tar hänsyn till den ojämna påverkan som förväntas inom och mellan medlemsstaterna.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Det gjordes ingen efterhandsutvärdering eller kontroll av ändamålsenligheten i samband med detta förslag, eftersom genomförandet av unionens höjda klimatambitioner ännu inte har inletts.

•Samråd med berörda parter

Kommissionen uppmanade medlemsstaterna, företrädare för näringslivet från den privata sektorn, icke-statliga organisationer, forskningsinstitutioner och akademiska institutioner, fackföreningar och medborgare att lämna synpunkter och åsikter om eventuell utsläppshandel för byggnads- och vägtransportsektorerna, inklusive dess sociala konsekvenser.

Kommissionens samlade in en första offentlig samrådsrunda före det att den antog meddelandet om en klimatmålsplan för 2030, i vilken det föreslås att unionens ambitionsnivå ska höjas och en omfattande plan för att öka unionens bindande mål för 2030 mot en minskning av nettoutsläppen på minst 55 % på ett ansvarsfullt sätt ska läggas fram.

För vart och ett av förslagen i 55 %-paketet anordnade kommissionen en andra omgång offentliga samråd online. När det gäller översynen av utsläppshandelsdirektivet, inklusive utsläppshandeln för byggnader och vägtransporter, inkom nästan 500 svar 18 . Dessförinnan uppmanade kommissionen till återkoppling av en inledande konsekvensbedömning 19 av översynen av utsläppshandelsdirektivet, inklusive inledande överväganden och politiska alternativ om ett eventuellt införande av utsläppshandel.

När det gäller byggnads- och vägtransportsektorerna är flera berörda parter, däribland arbetsmarknadens parter från både arbetsgivar- och arbetstagarsidan, i allmänhet skeptiska till en utvidgning av handeln med utsläppsrätter till dessa sektorer. Bland de alternativ som lades fram föredrog många olika berörda parter att börja med ett separat fristående system för bygg- och vägtransportsektorerna, vilket återspeglas i förslaget om översyn av utsläppshandelssystemet. Flera berörda parter hänvisade också till de sociala konsekvenserna av höjda priser på uppvärmnings- och transportbränslen för de mest utsatta hushållen. Det framhölls särskilt att låginkomsthushåll kan behöva stöd för att kunna genomföra nödvändiga investeringar i energieffektivitet och utsläppsfri och utsläppssnål mobilitet och transport.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Detta förslag bygger på uppgifter som samlats in i den konsekvensbedömning som åtföljer klimatmålsplanen för 2030 20 , den konsekvensbedömning som ligger till grund för översynen av utsläppshandelsdirektivet 21 , den analys som genomförts till stöd för kommissionens långsiktiga strategi 22 och relevanta bevis som sammanställts i andra parallella initiativ inom ramen för den europeiska gröna given, samt tidigare studier som rör byggnader och vägtransporter.

•Konsekvensbedömning

De problem som tas upp i den föreslagna fonden och de möjliga lösningarna analyseras i två på varandra följande konsekvensbedömningar och därför gjordes ingen särskild konsekvensbedömning.

Den konsekvensbedömning som ligger till grund för klimatmålsplanen för 2030 visade att en ökning av utsläppsmålet för 2030 till -55 % ökar hushållens energirelaterade utgifter med omkring 0,7–0,8 procentenheter. Förändringar i konsumentpriserna påverkar hushållen på olika sätt, vilket beror på deras utgiftsstruktur, inkomstnivå och inkomstkällor, förmögenhet och hushållets själva sammansättning.

De beräknade förändringarna i relativa priser som genereras av högre klimatambitioner skulle påverka låginkomsttagare betydligt mer än höginkomsttagarna. Dessa resultat omfattar dock inte omfördelning av auktionsintäkter. Om till exempel en engångsomfördelning av auktionsintäkterna på grundval av hushållets storlek införs för varje medlemsstat skulle detta kunna ge en positiv välfärdseffekt på decilen med de lägsta utgifterna för unionens befolkning som helhet och kraftigt minska den negativa påverkan på alla andra utgiftsklasser. I konsekvensbedömningen drogs också slutsatsen att som en faktisk politik skulle en omfördelningsmekanism kunna vara betydligt mer målinriktad för att tillgodose behoven för lägre inkomstdeciler/utgiftsdeciler. Detta skulle möjliggöra en högre grad av kompensation och stöd till behövande hushåll för en viss intäktsnivå som genereras av koldioxidprissättning.

I den konsekvensbedömning som åtföljer förslaget om ändring av utsläppshandelsdirektivet inom ramen för 55 %-paketet finslipas denna analys. Den lägger särskilt fokus på att införa utsläppshandel för byggnader och vägtransporter och analyserar dess sociala konsekvenser, i synnerhet för låginkomsthushåll och utsatta hushåll. Framför allt delas hushållens energiutgifter upp i bränslekostnader och kapitalkostnader för investeringar, och också efter hushållens huvudsakliga inkomstgrupper och medlemsstaternas inkomstgrupper.

Investeringarna i bostäder förväntas öka under 2030 i unionen med 0,4–0,7 procentenheter av hushållens inkomster jämfört med referensscenariot till följd av 55 %-paketet. I en mer koldioxidprisstyrd politik ökar investeringsutgifterna inte lika mycket som i en mer balanserad policymix. I en kostnadseffektiv policymix skulle ökningen av investeringsutgifterna för låginkomsthushåll i alla medlemsstaters inkomstgrupper vara mer än dubbelt så stor som för det genomsnittliga hushållet. Ökningarna ligger klart över unionsgenomsnittet i medlemsstater med en BNP per capita som understiger 60 % av unionsgenomsnittet. Detta visar hur viktigt det är med tillgång till finansiering, renovering av bostadsbeståndet och inköp av energieffektiv utrustning, i synnerhet i medlemsstater med lägre inkomster.

Konsekvensbedömningen inför översynen av utsläppshandelsdirektivet visade att handel med utsläppsrätter för byggnader inte kommer att påverka hushållen i lika hög grad, utan sannolikt skulle ha en regressiv påverkan på den disponibla inkomsten, eftersom låginkomsthushåll tenderar att spendera en större del av sin inkomst på uppvärmning. Dessutom kommer införandet av ett harmoniserat koldioxidpris att få mycket olika effekter på konsumentpriserna i medlemsstaterna beroende på den nuvarande skattenivån på de berörda bränslena, eftersom priserna före skatt på fossila bränslen är jämförbara i alla medlemsstater. De totala bränsleutgifterna som en procentandel av inkomsterna är dock i genomsnitt nästan stabila. Detta innebär att bränsleutgifterna kan minska trots prishöjningarna, förutsatt att kostnadseffektiva investeringar görs. Om dessa investeringar görs kommer hushåll med lägre inkomster i genomsnitt att befinna sig i en bättre position än det genomsnittliga hushållet. För låginkomstgruppen i medlemsstaterna ökar bränsleutgifternas andel av hushållens konsumtionsutgifter inom alla inkomstgrupper och i högre grad för låginkomsthushåll. Om nödvändiga investeringar i energieffektivitet, renovering och förnybar energi görs är utmaningen med bränsleprishöjningar fortfarande begränsad och inriktad på låginkomsthushåll i låginkomstmedlemsstater.

När det gäller vägtransporter erkänns i strategin för hållbar och smart mobilitet och konsekvensbedömningen, som åtföljer klimatmålsplanen för 2030, den centrala betydelsen av investeringar som syftar till att öka efterfrågan på utsläppsfria och utsläppssnåla fordon och påskynda utbyggnaden av laddnings- och tankningsinfrastruktur för dessa fordon, vilket kommer att spela en avgörande roll för att uppnå målet att avsevärt utfasa fossila bränslen från vägtransporter senast 2030.

I den konsekvensbedömning som åtföljer förslaget om översyn av utsläppshandelsdirektivet konstateras att konsekvenserna för hushållen av utsläppshandeln för vägtransporter är blandade. Vanligtvis är det de hushållsinkomstklasser med medellåg till medelhög inkomst där andelen transportutgifter är som högst (eftersom de hushåll som har lägst inkomst inte har tillgång till ett privat fordon).

I konsekvensbedömningen dras dock också slutsatsen att även om koldioxidprissättningen ökar energikostnaderna för konsumenterna ökar den samtidigt intäkterna, som kan användas för återinvesteringar för att stimulera klimatåtgärder och hantera den sociala eller fördelningsmässiga påverkan som följer av koldioxidprissättning. Intäkter från auktionering av utsläppsrätter inom ramen för denna handel med utsläppsrätter kan användas genom olika omfördelningsmekanismer som kompensation till konsumenterna, stöd till investeringar i energieffektivitet eller förnybar energi eller andra alternativ.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

I lagstiftningen om EU:s utsläppshandelssystem har man konsekvent förespråkat metoder för att minimera regelbördan för både ekonomiska aktörer och förvaltningar.

I linje med kommissionens åtagande om bättre lagstiftning har detta förslag utarbetats med beaktande av bidrag från berörda parter (se även avsnittet om insamling och användning av sakkunskap).

De sociala klimatplanerna ska lämnas in tillsammans med uppdateringen av de befintliga nationella energi- och klimatplanerna för att minimera ytterligare administrativa insatser. De nationella energi- och klimatplanerna innehåller redan en detaljerad översikt över de underliggande frågorna om energifattigdom som fonden behandlar. På samma sätt har byggnadsrenovering, hållbara transporter och projekt för att utfasa fossila bränslen från vägtransporter redan behandlats utförligt i de nationella planerna för återhämtning och resiliens.

De ytterligare administrativa insatser som krävs skulle till största delen drabba förvaltningarna, medan de slutliga fördelarna skulle tillfalla hushåll, mikroföretag och transportanvändare. Möjligheter till intäkter och arbetstillfällen skulle gynna lokala företag, som ofta är små och medelstora företag.

•Grundläggande rättigheter

Förslaget har en positiv påverkan på bevarandet och utvecklingen av unionens grundläggande rättigheter samt principerna om inkludering och icke-diskriminering, förutsatt att medlemsstaterna begär och får stöd på relaterade områden som kan finansieras genom fonden.

Kvinnor drabbas särskilt hårt av åtgärder för prissättning på koldioxid, eftersom de utgör 85 % av ensamförälderfamiljerna. Ensamförälderfamiljerna löper särskilt stor risk att drabbas av barnfattigdom. Jämställdhet och lika möjligheter för alla och integreringen av dessa mål ska beaktas och främjas under fondens hela genomförande. Dessutom lever 87 miljoner européer med någon form av funktionsnedsättning i privathushåll och löper stor risk att drabbas av fattigdom och social utestängning (28,5 % jämfört med 18,6 % av dem utan funktionsnedsättning i unionen 2019).

4.BUDGETKONSEKVENSER

Fondens totala anslag för perioden 2025–2032 kommer att uppgå till 72,2 miljarder euro i löpande priser. Kommissionen kommer inom kort att föreslå en riktad ändring av förordningen om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 för att täcka ytterligare unionsutgifter på 23,7 miljarder euro för perioden 2025–2027. Utgifterna bör tidigareläggas för att föregå och åtfölja ett smidigt införande av det nya utsläppshandelssystemet. Beloppet på 48,5 miljarder euro för perioden 2028–2032 är beroende av att det finns medel tillgängliga under de årliga taken i den tillämpliga fleråriga budgetram som avses i artikel 312 i EUF-fördraget, för vilka kommissionen kommer att lägga fram ett förslag före den 1 juli 2025 23 .

Fondens totala anslag bör i princip motsvara 25 % av de förväntade intäkterna från inkluderingen av byggnader och vägtransporter i tillämpningsområdet för utsläppshandelsdirektivet, med tanke på dess direkta koppling till det nya utsläppshandelssystemet. I förslaget till ändring av beslutet om egna medel kommer det att anges hur medlemsstaterna bör göra nödvändiga intäkter tillgängliga för unionens budget i form av egna medel.

För perioden 2025–2032 kommer fonden således att finansieras med egna medel från unionens budget, som från och med 2026 omfattar intäkterna från handeln med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter i enlighet med den ändring av beslutet om egna medel som kommissionen kommer att lägga fram inom kort. Fonden bör tillämpas ett år innan koldioxidpriset införs inom ramen för det nya utsläppshandelssystemet.

Den årliga fördelningen av budgetåtaganden ska anpassas till fondens mål. Resultatet är en tidigarelagd profil, i linje med fondens mål att mildra effekterna av det utvidgade tillämpningsområdet för utsläppshandelsdirektivet för utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare. För att föregripa effekterna av utvidgningen görs visst stöd tillgängligt redan under 2025.

Budgetåtagandena ska delas upp i årliga delåtaganden fördelade över två fleråriga perioder 2025–2027 och 2028–2032, motsvarande den nuvarande och nästa fleråriga budgetram och i linje med en vägledande tidsplan för genomförandet av de relevanta delmål och mål som ingår i kommissionens beslut om godkännande av medlemsstaternas sociala klimatplaner.

Utbetalningar av anslag till medlemsstaten ska göras efter det att de relevanta överenskomna delmål och mål som anges i den plan som godkänts i medlemsstatens sociala klimatplaner och med förbehåll för tillgänglig finansiering, har slutförts. Utbetalningarna kommer att göras på grundval av beslutet om att godkänna utbetalningen av anslaget.

För att underlätta ett snabbt genomförande av de åtgärder och investeringar som får stöd förväntas planeringen av delmålen och målen noga följa tidsplanen för de årliga budgetåtagandena, vilket ligger till grund för ett snabbt nyttjande av fonden. Slutbetalningar kommer att göras under 2032 i enlighet med tidsfristen för slutförande av alla delmål och mål.

Det maximala anslaget från fonden till varje medlemsstat ska beräknas enligt formeln i bilaga I till förordningen. Varje medlemsstats andel och belopp av fondens totala anslag redovisas i bilaga II. Varje medlemsstat får lämna in en ansökan upp till dess högsta anslag för att genomföra sina respektive planer.   

I det högsta anslaget per medlemsstat ska hänsyn tas till bruttobeloppet för de utgifter för administrativt stöd som avses i artikel 9.3 i denna förordning. Motsvarande belopp kommer att dras av i proportion till de enskilda anslagen.

Medlemsstaterna bör finansiera minst 50 % av de totala kostnaderna för de sociala klimatplanerna. De ska använda en del av sina förväntade intäkter från inkluderingen av byggnader och vägtransporter i tillämpningsområdet för utsläppshandelsdirektivet för detta ändamål, utan att det påverkar fondens start under 2025.

I den finansieringsöversikt för rättsakt som bifogas detta förslag beskrivs budgetkonsekvenser samt de resurser som krävs i form av personal och administration.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

För att övervaka genomförandet av fonden kommer ett system för att begära och verkställa utbetalningar från fonden att inrättas.

Medlemsstaterna bör utarbeta sina sociala klimatplaner för att fastställa vilka åtgärder och investeringar som ska finansieras, deras förväntade kostnader samt delmål och mål för att uppnå dem. Kommissionen ska bedöma dessa planer och får godkänna dem först efter en positiv bedömning på grundval av deras relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och samstämmighet. Utbetalningen av anslaget kommer att ske efter det att de med den berörda medlemsstaten överenskomna delmålen och målen har uppnåtts och görs bindande genom ett genomförandebeslut från kommissionen. Tidpunkterna för inlämning och lägesrapporteringscyklerna är anpassade till uppdateringarna av de integrerade nationella energi- och klimatplaner som lämnats in i enlighet med styrningsförordningen.

För detta ändamål får medlemsstaterna en eller två gånger per år begära en utbetalning från fonden som bör åtföljas av bevis på de framsteg som gjorts mot delmål och mål. Medlemsstaterna bör till kommissionen rapportera om de framsteg som gjorts när det gäller genomförandet av åtgärderna och investeringarna inom ramen för sina sociala klimatplaner i rapporteringen om framstegen som vid genomförandet av de nationella energi- och klimatplanerna ska lämnas vartannat år i enlighet med styrningsförordningen.

En utvärdering och en efterhandsutvärdering kommer att genomföras i syfte att bedöma fondens ändamålsenlighet, effektivitet, relevans och samstämmighet. Vid behov kommer kommissionen att följa upp utvärderingen med ett förslag till översyn av förordningen.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Ensocial klimatfond inrättas för perioden 2025–2032 för att hantera de sociala konsekvenserna av utsläppshandeln för byggnads- och vägtransportsektorerna (artikel 1). Fondens medel bör tillhandahållas medlemsstaterna för att bevilja tillfälligt inkomststöd och stödja deras åtgärder och investeringar för att minska beroendet av fossila bränslen genom ökad energieffektivitet i byggnader, utfasning av fossila bränslen från uppvärmning och kylning av byggnader, inbegripet integrering av energi från förnybara energikällor och förbättrad tillgång till utsläppsfria och utsläppssnåla transporter till fördel för utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare.

Varje medlemsstat bör upprätta sin sociala klimatplan (artikel 3). Planen ska lämnas in tillsammans med uppdateringen av den nationella energi- och klimatplanen i enlighet med det förfarande och den tidsplan som anges i styrningsförordningen, där den officiella inlämningen ska vara klar i slutet av juni 2024. I förordningen fastställs innehållet i den sociala klimatplanen (artikel 4) och anger stödberättigande åtgärder (artikel 6) och icke stödberättigande åtgärder (artikel 7). Fonden bör stödja verksamhet som till fullo respekterar unionens standarder och prioriteringar för klimat och miljö och principen om att inte orsaka någon betydande skada i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 24 (artikel 5).

Fondens totala anslag uppgår till 23,7 miljarder euro för åren 2025–2027 och till 48,5 miljarder euro för åren 2028–2032 (artikel 9), vilket i princip motsvarar 25 % av de förväntade intäkter som ackumuleras från auktionering av utsläppsrätter inom handeln med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter. Fördelningen av medlen i fonden ska ske i enlighet med artikel 13 och bilagorna I och II. Medlemsstaterna bör bidra med minst 50 % av de totala beräknade kostnaderna för planen.

För detta ändamål bör de bland annat använda intäkterna från auktioneringen av sina utsläppsrätter inom ramen för handeln med utsläppsrätter för de två nya sektorerna (artikel 14).

Kommissionen ska bedöma relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och samstämmighet i medlemsstaternas planer (artikel 15). Efter en positiv bedömning ska kommissionen anta ett genomförandebeslut (artikel 16). I annat fall kan kommissionen avslå den sociala klimatplanen, varvid den berörda medlemsstaten får lämna in en uppdatering av planen.

Under genomförandefasen får medlemsstaterna begära en motiverad ändring av sin sociala klimatplan, om dess delmål och mål inte längre kan uppnås, vare sig delvis eller helt, på grund av objektiva omständigheter (artikel 17). Medlemsstaterna bör bedöma om deras sociala klimatplaner är lämpliga med tanke på de faktiska effekterna av systemet för handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter.

På grundval av en positiv bedömning av den sociala klimatplanen kommer kommissionen att ingå en överenskommelse med den berörda medlemsstaten (artikel 18) i syfte att fastställa ett enskilt rättsligt åtagande i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 25 (budgetförordningen) .

Anslagsbetalningarna till medlemsstaterna inom ramen för fonden görs efter det att de relevanta överenskomna delmål och mål som anges i de sociala klimatplanerna har slutförts. Konkreta regler fastställas för utbetalningar, avbrytande och hävande av överenskommelser om anslag (artikel 19).

Förordningen innehåller de bestämmelser som är nödvändiga för att säkerställa fondens koppling till skyddet av unionens ekonomiska intressen (artikel 20).

Konkreta bestämmelser har införts för att säkerställa ett stabilt system för samordning, kommunikation och övervakning (artiklarna 21, 22 och 23). Kommissionen ska i delegerade akter fastställa de gemensamma indikatorerna för rapportering om framsteg och för övervakning och utvärdering.

En utvärdering kommer att genomföras i syfte att bedöma fondens ändamålsenlighet, effektivitet, relevans och samstämmighet. En bedömning av storleken på fondens totala anslag kommer att göras mot bakgrund av de auktionsintäkter som ackumulerats genom auktionering av utsläppsrätter inom ramen för systemet för handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter enligt utsläppshandelsdirektivet. Vid behov kommer kommissionen att följa upp utvärderingen med ett förslag till översyn av förordningen (artikel 24).

För att säkerställa att fonden bara används om systemet för handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter genomförs på ett effektivt sätt kommer förordningen att gälla från och med den dag då medlemsstaterna måste införliva utsläppshandelsdirektivet för byggnader och vägtransporter (artikel 26). Dessutom kommer medlemsstaterna att kunna begära en utbetalning från fonden tidigast under det år som föregår det år då auktionerna inleds inom ramen för det nya systemet för handel med utsläppsrätter (artikel 18.1).

2021/0206 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av en social klimatfond

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 91.1 d, 192.1 och 194.1 c,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 26 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 27 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Unionen och dess medlemsstater är parter i Parisavtalet, som undertecknades i december 2015 inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) (Parisavtalet) 28 och trädde i kraft i november 2016. Enligt det avtalet har parterna enats om att hålla ökningen i den globala medeltemperaturen långt under 2 °C över förindustriell nivå samt göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå.

(2)I kommissionens meddelande om den europeiska gröna given 29 anges en ny tillväxtstrategi som ska ställa om unionen till ett hållbart, rättvisare och mer välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det 2050 inte längre förekommer några nettoutsläpp av växthusgaser och där den ekonomiska tillväxten har frikopplats från resursförbrukningen. Kommissionen föreslår också att man ska skydda, bevara och förbättra unionens naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande mot miljörelaterade risker och effekter. Slutligen anser kommissionen att denna omställning bör vara rättvis och för alla, och att ingen ska lämnas utanför.

(3)Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 30 sker en rättslig förankring av målet att uppnå klimatneutralitet i hela ekonomin senast 2050. I den förordningen fastställs ett bindande åtagande från unionens sida att minska utsläppen. Senast 2030 bör unionen, efter avdrag för upptag av växthusgasutsläpp, minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 55 % jämfört med 1990 års nivå. Alla ekonomiska sektorer bör bidra till att detta mål uppnås.

(4)Den 11 december 2020 godkände Europeiska rådet detta mål, samtidigt som det betonade vikten av rättvisa och solidaritet och att ingen lämnas utanför. Den 25 maj 2021 bekräftade Europeiska rådet dessa slutsatser och uppmanade kommissionen att snabbt lägga fram sitt lagstiftningspaket tillsammans med en ingående granskning av de miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenserna på medlemsstatsnivå.

(5)I princip 20 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter anges att var och en har rätt till väsentliga tjänster av god kvalitet, däribland vatten, sanitet, energi, transport, finansiella tjänster och digital kommunikation. Stöd för tillgång till sådana tjänster ska finnas för dem som behöver det.

(6)I Portoförklaringen av den 8 maj 2021 bekräftades Europeiska rådets åtagande att arbeta för ett socialt Europa och dess beslutsamhet att fortsätta att fördjupa genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter på EU-nivå och nationell nivå, med vederbörlig hänsyn till respektive befogenheter och subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

(7)För att genomföra åtagandena om klimatneutralitet har unionens klimat- och energilagstiftning setts över och ändrats för att påskynda minskningarna av växthusgasutsläppen.

(8)Dessa ändringar har olika ekonomiska och sociala konsekvenser för ekonomins olika sektorer, för medborgarna och för medlemsstaterna. I synnerhet bör inbegripandet av växthusgasutsläpp från byggnader och vägtransporter i tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG 31 ge ytterligare ekonomiska incitament att investera i minskad förbrukning av fossila bränslen och därigenom påskynda minskningen av växthusgasutsläppen. I kombination med andra åtgärder bör detta på medellång till lång sikt minska kostnaderna för byggnader och vägtransporter och skapa nya möjligheter till arbetstillfällen och investeringar.

(9)Det krävs dock resurser för att finansiera dessa investeringar. Innan de har ägt rum kommer dessutom hushållens och transportanvändarnas kostnader för uppvärmning, kylning och matlagning samt för vägtransporter sannolikt att öka i och med att bränsleleverantörer som omfattas av skyldigheterna enligt utsläppshandeln för byggnader och vägtransporter överför koldioxidkostnaderna till konsumenterna.

(10)Höjningen av priset på fossila bränslen kan i oproportionerligt hög grad påverka utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare som spenderar en större del av sina inkomster på energi och transport och som i vissa regioner inte har tillgång till alternativa, överkomliga mobilitets- och transportlösningar och som kan sakna ekonomisk kapacitet att investera i minskad förbrukning av fossila bränslen.

(11)Därför bör en del av intäkterna från inkluderingen av byggnader och vägtransporter i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG användas för att hantera de sociala konsekvenserna av detta, så att omställningen blir rättvis och inkluderande och ingen lämnas utanför.

(12)Detta är ännu mer relevant med tanke på de nuvarande nivåerna av energifattigdom. Energifattigdom är en situation där hushållen inte kan få tillgång till grundläggande energitjänster såsom kylning, när temperaturerna stiger, och uppvärmning. Omkring 34 miljoner européer rapporterade att de inte kunde hålla sina hem tillräckligt varma under 2018, och 6,9 % av unionens befolkning har i en EU-omfattande undersökning från 2019 32 uppgett att de inte har råd att värma upp sina hem tillräckligt. Sammantaget uppskattar observationsgruppen för energifattigdom att mer än 50 miljoner hushåll i EU befinner sig i energifattigdom. Energifattigdom är därför en stor utmaning för unionen. Sociala avgifter eller direkt inkomststöd kan ge omedelbar hjälp till hushåll som står inför energifattigdom, men endast riktade strukturåtgärder, särskilt energirenoveringar, kan ge varaktiga lösningar.

(13)En social klimatfond (fonden) bör därför inrättas för att tillhandahålla medel till medlemsstaterna för att stödja deras politik för att hantera de sociala konsekvenserna av utsläppshandeln för byggnader och vägtransporter för utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare. Detta bör särskilt uppnås genom tillfälligt inkomststöd och åtgärder och investeringar för att minska beroendet av fossila bränslen genom ökad energieffektivitet i byggnader, utfasning av fossila bränslen från uppvärmning och kylning av byggnader, inklusive integrering av energi från förnybara energikällor och förbättrad tillgång till utsläppsfri och utsläppssnål mobilitet och transport till förmån för utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare.

(14)För detta ändamål bör varje medlemsstat till kommissionen lämna in en social klimatplan (planen). Dessa planer bör ha två mål. För det första bör de ge utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare de resurser som krävs för att finansiera och genomföra investeringar i energieffektivitet, utfasning av fossila bränslen från uppvärmning och kylning, samt utsläppsfria och utsläppssnåla fordon och mobilitet. För det andra bör de mildra effekterna av de ökade kostnaderna för fossila bränslen för de mest utsatta grupperna och därigenom förebygga energi- och transportfattigdom under övergångsperioden fram till dess att sådana investeringar har genomförts. Planerna bör ha en investeringskomponent som främjar en långsiktig lösning för att minska beroendet av fossila bränslen och skulle kunna omfatta andra åtgärder, däribland tillfälligt direkt inkomststöd för att mildra negativa inkomsteffekter på kortare sikt.

(15)Medlemsstaterna är, i samråd med regionala myndigheter, bäst lämpade att utforma och genomföra planer som är anpassade till och inriktade på deras lokala, regionala och nationella förhållanden som deras befintliga politik på de berörda områdena och planerad användning av andra relevanta EU-medel. På så sätt kan de starkt skiftande omständigheterna, de lokala och regionala myndigheternas särskilda kunskaper, forskning och innovation, industriella relationer och strukturer för social dialog, liksom nationella traditioner, bäst respekteras och bidra till att det övergripande stödet till utsatta grupper blir ändamålsenligt och effektivt.

(16)Att säkerställa att åtgärderna och investeringarna är särskilt inriktade på hushåll som lever i energifattigdom eller utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare är avgörande för en rättvis omställning till klimatneutralitet. Stödåtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser bör hjälpa medlemsstaterna att hantera de sociala konsekvenserna av utsläppshandeln för byggnads- och vägtransportsektorerna.

(17)I väntan på att dessa investeringar ska leda till minskade kostnader och utsläpp skulle välriktat direkt inkomststöd för de mest utsatta bidra till en rättvis omställning. Sådant stöd bör ses som en tillfällig åtgärd som åtföljer utfasningen av fossila bränslen i byggnads- och transportsektorerna. Det skulle inte vara permanent eftersom det inte löser de bakomliggande orsakerna till energi- och transportfattigdom. Sådant stöd bör endast avse direkt påverkan av att byggnader och vägtransporter inkluderas i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG, och inte el- eller uppvärmningskostnader i samband med att kraft- och värmeproduktion inkluderas i det direktivets tillämpningsområde. Berättigandet till sådant direkt inkomststöd bör vara tidsbegränsat.

(18)Med tanke på vikten av att bekämpa klimatförändringarna i linje med åtagandena i Parisavtalet och åtagandet att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling bör åtgärderna enligt denna förordning bidra till uppnåendet av målet att 30 % av alla utgifter inom den fleråriga budgetramen 2021–2027 bör gå till integrering av klimatmålen och bidra till ambitionen att 10 % av de årliga utgifterna ska gå till målen för biologisk mångfald under 2026 och 2027, samtidigt som man beaktar de befintliga överlappningarna mellan klimatmålen och målen för biologisk mångfald. För detta ändamål bör den metod som anges i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 33 användas för att identifiera fondens utgifter. Fonden bör stödja verksamhet som till fullo respekterar unionens standarder och prioriteringar för klimat och miljö och principen om att inte orsaka någon betydande skada i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 34 . Endast sådana åtgärder och investeringar bör ingå i planerna. Direkta inkomststödåtgärder bör som regel anses ha en obetydlig förutsebar påverkan på miljömålen och därför anses vara förenliga med principen om att inte orsaka någon betydande skada. Kommissionen har för avsikt att utfärda teknisk vägledning till medlemsstaterna i god tid före utarbetandet av planerna. I vägledningen kommer det att förklaras hur åtgärderna och investeringarna måste överensstämma med principen om att inte orsaka någon betydande skada i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852. Kommissionen avser att under 2021 lägga fram ett förslag till rådets rekommendation om hur de sociala aspekterna av den gröna omställningen ska hanteras.

(19)Kvinnor drabbas särskilt hårt av åtgärder för prissättning på koldioxid, eftersom de utgör 85 % av ensamförälderfamiljerna. Ensamförälderfamiljerna löper särskilt stor risk att drabbas av barnfattigdom. Jämställdhet och lika möjligheter för alla och integrering av dessa mål samt frågor om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning bör beaktas och främjas under utarbetandet och genomförandet av planer för att säkerställa att ingen hamnar utanför.

(20)Medlemsstaterna bör lämna in sina planer tillsammans med uppdateringen av sina integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 35 . Planerna bör innehålla de åtgärder som ska finansieras, deras beräknade kostnader och det nationella bidraget. De bör också innehålla viktiga delmål och mål för att bedöma det faktiska genomförandet av åtgärderna.

(21)Fonden och planerna ska vara förenliga med och bygga på de planerade reformerna och de åtaganden som medlemsstaterna gjort inom ramen för uppdateringen av sina integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med förordning (EU) 2018/1999, Europaparlamentets och rådets direktiv [yyyy/nnn] [Förslag om omarbetning av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet] 36 , handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter 37 , Europeiska socialfonden+ (ESF+), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1057 38 , planerna för en rättvis omställning i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 39 och medlemsstaternas långsiktiga strategier för byggnadsrenovering i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU 40 . För att säkerställa en effektiv förvaltning bör informationen i planerna, i tillämpliga fall, vara förenlig med den lagstiftning och de planer som förtecknas ovan.

(22)Unionen bör stödja medlemsstaterna med finansiella medel för genomförandet av deras planer genom den sociala klimatfonden. Betalningar från den sociala klimatfonden bör villkoras av att de delmål och mål som ingår i planerna uppnås. Detta skulle göra det möjligt att på ett effektivt sätt ta hänsyn till nationella omständigheter och prioriteringar och samtidigt förenkla finansieringen och underlätta integreringen med andra nationella utgiftsprogram, samtidigt som EU-utgifternas effekt och integritet garanteras.

(23)Fondens totala anslag bör i princip stå i proportion till belopp motsvarande 25 % av de förväntade intäkterna från inkluderingen av byggnader och vägtransporter i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG under perioden 2026–2032. Enligt rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 41 bör medlemsstaterna göra dessa intäkter tillgängliga för unionens budget i form av egna medel. Medlemsstaterna kommer själva att finansiera 50 % av de totala kostnaderna för planen. För detta ändamål, liksom för investeringar och åtgärder för att påskynda och mildra den nödvändiga omställningen för de medborgare som påverkas negativt, bör medlemsstaterna bland annat använda sina förväntade intäkter från handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter i enlighet med direktiv 2003/87/EG.

(24)Fonden bör stödja åtgärder som respekterar additionalitetsprincipen för unionsfinansiering. Fonden bör inte ersätta återkommande nationella utgifter, utom i vederbörligen motiverade fall.

(25)För att säkerställa en effektiv och enhetlig tilldelning av medel och för att upprätthålla principen om en sund ekonomisk förvaltning bör åtgärder enligt denna förordning vara förenliga med och komplettera pågående unionsprogram, samtidigt som man undviker dubbelfinansiering från fonden och andra unionsprogram av samma utgifter. Framför allt bör kommissionen och medlemsstaterna, i alla skeden av förfarandet, säkerställa en effektiv samordning för att säkerställa enhetlighet, samstämmighet, komplementaritet och synergi mellan olika finansieringskällor. Medlemsstaterna bör i detta syfte vara skyldiga att lägga fram relevant information om befintlig eller planerad unionsfinansiering när de lämnar in sina planer till kommissionen. Ekonomiskt stöd från fonden bör ges utöver det stöd som ges inom andra unionsprogram och unionsinstrument. Åtgärder och investeringar som finansieras genom fonden bör kunna ta emot finansiering från andra unionsprogram och unionsinstrument, under förutsättning att sådant stöd inte täcker samma kostnad.

(26)Utbetalningarna bör göras på grundval av ett kommissionsbeslut som godkänner utbetalningen till den berörda medlemsstaten. Det är därför nödvändigt att göra undantag från artikel 116.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 42 , så att betalningsfristen kan börja löpa från och med dagen för kommissionens meddelande till den berörda medlemsstaten om det beslutet och inte från den dag då en begäran om utbetalning mottas.

(27)I syfte att säkerställa transparenta regler för övervakning och utvärdering bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på fastställande av gemensamma indikatorer för rapportering om framsteg och för övervakning och utvärdering av planernas genomförande. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(28)Fonden bör genomföras i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning, inbegripet effektivt förebyggande och lagföring av bedrägerier, däribland skattebedrägeri, skatteundandragande, korruption och intressekonflikter.

(29)För att få till stånd en sund ekonomisk förvaltning, samtidigt som fondens resultatbaserade karaktär respekteras, bör särskilda regler fastställas för budgetåtaganden, utbetalningar, avbrytande, återkrav av medel och hävande av överenskommelser om ekonomiskt stöd. Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att användningen av medel i samband med åtgärder som stöds av fonden är förenlig med tillämplig unionsrätt och nationell rätt. Medlemsstaterna måste säkerställa att sådant stöd beviljas i enlighet med EU:s regler om statligt stöd. De bör särskilt säkerställa att bedrägerier, korruption och intressekonflikter förebyggs, upptäcks och korrigeras och att man undviker dubbelfinansiering från fonden och andra unionsprogram. Överenskommelser om ekonomiskt stöd bör kunna avbrytas och hävas, och anslaget kunna minskas och återkrävas om den berörda medlemsstaten inte genomför planen på ett tillfredsställande sätt, eller vid allvarliga oriktigheter i betydelsen bedrägerier, korruption och intressekonflikter i samband med de åtgärder som stöds av fonden eller vid ett allvarligt åsidosättande av skyldigheter enligt de överenskommelser som rör ekonomiskt stöd. Lämpliga kontradiktoriska förfaranden bör inrättas för att säkerställa att kommissionens beslut avseende avbrytande och återkrav av utbetalda belopp samt hävande av överenskommelser om ekonomiskt stöd respekterar medlemsstaternas rätt att lämna synpunkter.

(30)Kommissionen bör säkerställa att unionens ekonomiska intressen verkligen skyddas. Det åligger huvudsakligen medlemsstaten själv att säkerställa att fonden genomförs på ett sätt som är förenligt med relevant unionsrätt och nationell rätt, men kommissionen bör kunna få tillräckliga försäkringar från medlemsstaterna om detta. När fonden genomförs bör medlemsstaterna säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt internt kontrollsystem och återkräva belopp som utbetalats felaktigt eller använts felaktigt. För det ändamålet bör medlemsstaterna kunna förlita sig på sina ordinarie nationella system för budgetförvaltning. Medlemsstater bör samla in, registrera och i ett elektroniskt system lagra standardiserade kategorier av uppgifter och information som gör det möjligt att förebygga, upptäcka och korrigera allvarliga oriktigheter, i betydelsen bedrägerier, korruption och intressekonflikter med avseende på de åtgärder som stöds av fonden. Kommissionen bör tillhandahålla ett informations- och övervakningssystem som inbegriper ett enda datautvinnings- och riskgraderingsverktyg, för tillgång till och analys av dessa uppgifter och denna information, för att åstadkomma en allmän tillämpning av medlemsstaterna.

(31)Kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), revisionsrätten och, i tillämpliga fall, Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) bör kunna använda informations- och övervakningssystemet inom ramen för sina befogenheter och rättigheter.

(32)Medlemsstaterna och kommissionen bör endast ha rätt att behandla personuppgifter när det är nödvändigt för att säkerställa beviljande av ansvarsfrihet, revision och kontroll, information, kommunikation och offentliggörande av användningen av medel i samband med åtgärder för genomförande inom ramen för fonden. Personuppgifterna ska behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 43 eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 44 , beroende på vilken som är tillämplig.

(33)I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 45 samt rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 46 , (Euratom, EG) nr 2185/96 47 och (EU) 2017/1939 48 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet åtgärder avseende förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av bedrägerier, korruption och intressekonflikter samt, i tillämpliga fall, påförande av administrativa sanktioner. I enlighet med förordningarna (Euratom, EG) nr 2185/96 och (EU, Euratom) nr 883/2013 har Olaf befogenhet att göra administrativa utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på plats för att fastställa om det har förekommit bedrägerier, korruption, intressekonflikter eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 har Eppo befogenhet att utreda och lagföra bedrägerier, korruption, intressekonflikter och andra brott som skadar unionens ekonomiska intressen enligt vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 49 . I enlighet med förordning (EU, Euratom) 2018/1046 ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, revisionsrätten och – när det gäller de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939 – Eppo de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i genomförandet av medel som finansieras genom unionens budget beviljar likvärdiga rättigheter.

(34)De övergripande finansiella regler som antagits av Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 och bestämmer särskilt förfarandet för upprättande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas i enlighet med artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt innefattar även en generell villkorlighetsordning för skydd av unionens budget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Innehåll, tillämpningsområde och mål

Den sociala klimatfonden (fonden) inrättas.

Den ska ge stöd till medlemsstaterna för finansiering av de åtgärder och investeringar som ingår i deras sociala klimatplaner (planerna).

De åtgärder och investeringar som stöds av fonden ska gynna utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare, som särskilt påverkas av att växthusgasutsläpp från byggnader och vägtransporter inkluderas i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG, i synnerhet hushåll som lever i energifattigdom och medborgare som saknar kollektivtrafik som alternativ till egen bil (i avlägsna områden och landsbygdsområden).

Fondens allmänna mål är att bidra till omställningen mot klimatneutralitet genom att hantera de sociala konsekvenserna av att inkludera växthusgasutsläpp från byggnader och vägtransporter i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG. Fondens särskilda mål är att stödja utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare genom tillfälligt direkt inkomststöd och genom åtgärder och investeringar som syftar till att öka energieffektiviteten i byggnader, utfasa fossila bränslen för uppvärmning och kylning av byggnader, inklusive integrering av energi från förnybara energikällor, och ge förbättrad tillgång till utsläppsfri och utsläppssnål mobilitet och transport.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)byggnadsrenovering: alla typer av energirelaterad byggnadsrenovering, inklusive isolering av byggnadens klimatskal, det vill säga väggar, tak, golv, byte av fönster, byte av värmeenheter, kylenheter, matlagningsapparater och installation av produktion på plats av energi från förnybara källor.

(2)energifattigdom: energifattigdom enligt definitionen i artikel 2.[(49)] i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) [åååå/nnn] 50 .

(3)beräknade totala kostnader för planen: beräknade totala kostnader för de åtgärder och investeringar som ingår i den inlämnade planen.

(4)anslag: icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd som finns tillgängligt genom fonden för att anslås eller som har anslagits till en medlemsstat.

(5)hushåll: privathushåll enligt definitionen i artikel 2.15 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1700 51 .

(6) delmål: ett kvalitativt resultat som används för att mäta framstegen mot uppnåendet av en åtgärd eller investering.

(7)mål: ett kvantitativt resultat som används för att mäta framstegen mot uppnåendet av en åtgärd eller investering.

(8)energi från förnybara energikällor: energi från förnybara, icke-fossila energikällor enligt definitionen i artikel 2.1 andra stycket i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 52 .

(9)mikroföretag: ett företag med färre än 10 anställda och vars årsomsättning eller årliga balansomslutning inte överstiger 2 miljoner euro, beräknat i enlighet med artiklarna 3–6 i bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 53 .

(10) transportanvändare: hushåll eller mikroföretag som använder olika transport- och mobilitetsalternativ.

(11)utsatta hushåll: hushåll som lever i energifattigdom eller hushåll, inklusive hushåll med låg medelinkomst, som i hög grad påverkas av priseffekter när byggnader inkluderas i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG och saknar medel för att renovera den byggnad de bor i.

(12)utsatta mikroföretag: mikroföretag som i hög grad påverkas av priseffekter när byggnader inkluderas i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG och saknar medel för att renovera den byggnad de bor i.

(13)utsatta transportanvändare: transportanvändare, inklusive hushåll med låg medelinkomst, som i hög grad påverkas av priseffekter när vägtransporter inkluderas i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG och saknar medel för att köpa utsläppsfria och utsläppssnåla fordon eller för att byta till alternativa hållbara transportsätt, inklusive kollektivtrafik, särskilt på landsbygden och i avlägsna områden.

KAPITEL II

SOCIALA KLIMATPLANER

Artikel 3

Sociala klimatplaner

1.Varje medlemsstat ska till kommissionen lämna in en social klimatplan (planen) tillsammans med uppdateringen av den integrerade nationella energi- och klimatplanen som avses i artikel 14.2 i förordning (EU) 2018/1999 i enlighet med det förfarande och den tidsplan som fastställs i den artikeln. Planen ska innehålla en enhetlig uppsättning åtgärder och investeringar för att hantera koldioxidprissättningens påverkan på utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare för att säkerställa uppvärmning, kylning och mobilitet till överkomligt pris, och samtidigt åtfölja och påskynda nödvändiga åtgärder för att uppnå unionens klimatmål.

2.Planen får innehålla nationella åtgärder som ger tillfälligt direkt inkomststöd till utsatta hushåll och hushåll som är utsatta transportanvändare för att minska påverkan till följd av prishöjningen på fossila bränslen som en konsekvens av att byggnader och vägtransporter inkluderas i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG.

3.Planen ska omfatta nationella projekt för att

(a)finansiera åtgärder och investeringar för att öka energieffektiviteten i byggnader, genomföra åtgärder för förbättrad energieffektivitet, genomföra byggnadsrenoveringar och fasa ut fossila bränslen från uppvärmning och kylning av byggnader, inklusive integrering av energiproduktion från förnybara energikällor,

(b)finansiera åtgärder och investeringar för att öka användningen av utsläppsfri och utsläppssnål mobilitet och transport.

Artikel 4

De sociala klimatplanernas innehåll

1.De sociala klimatplanerna ska särskilt innehålla följande:

(a)Konkreta åtgärder och investeringar i enlighet med artikel 3 för att minska de effekter som avses i led c i denna punkt, tillsammans med en förklaring av hur de effektivt skulle bidra till att uppnå de mål som anges i artikel 1 inom ramen för den övergripande utformningen av en medlemsstats relevanta politik.

(b)Konkreta kompletterande åtgärder som krävs för att genomföra åtgärderna och investeringarna i planen och minska de effekter som avses i led c, samt information om befintlig eller planerad finansiering av åtgärder och investeringar från andra källor på unionsnivå eller internationell, offentlig eller privat nivå.

(c)En beräkning av de sannolika effekterna av denna prishöjning för hushåll, särskilt de som lever i energifattigdom, för mikroföretag och för transportanvändare, som särskilt omfattar en beräkning och identifiering av utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare. Dessa effekter ska analyseras med en tillräcklig regional områdesindelning, med beaktande av faktorer som tillgång till kollektivtrafik och grundläggande tjänster, och med identifiering av de områden som påverkas mest, i synnerhet avlägsna områden och landsbygdsområden.

(d)Om planen innehåller sådana åtgärder som avses i artikel 3.2, kriterierna för identifiering av stödberättigande slutmottagare, angivande av den planerade tidsgränsen för åtgärderna i fråga och motivering av dem på grundval av en kvantitativ beräkning och en kvalitativ förklaring av hur åtgärderna i planen förväntas minska energi- och transportfattigdomen och utsattheten för hushållen, mikroföretagen och transportanvändarna, i samband med ökade priser på vägtransporter och bränsle för uppvärmning.

(e)Planerade delmål, mål och en preliminär tidsplan för genomförandet av de åtgärder och investeringar som ska slutföras senast den 31 juli 2032.

(f)De beräknade totala kostnaderna för planen tillsammans med en lämplig kostnadsmotivering och förklaringar av hur den är förenlig med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till planens förväntade påverkan.

(g)Det planerade nationella bidraget till de totala beräknade kostnaderna, beräknat i enlighet med artikel 14.

(h)En förklaring av hur man i planen säkerställer att ingen investering eller åtgärd som ingår i planen medför betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852. Kommissionen ska tillhandahålla teknisk vägledning till medlemsstaterna som är inriktad på fondens tillämpningsområde i detta syfte. Ingen förklaring krävs för de åtgärder som avses i artikel 3.2.

(i)Formerna för den berörda medlemsstatens effektiva övervakning och genomförande av planen, särskilt av de föreslagna delmålen och målen, inbegripet indikatorer för genomförandet av åtgärder och investeringar, som, i förekommande fall, ska vara de som finns tillgängliga hos Eurostat och den europeiska observationsgruppen för energifattigdom som identifierats genom kommissionens rekommendation 2020/1563 54 om energifattigdom.

(j)En sammanfattning av den samrådsprocess som, i enlighet med artikel 10 i förordning (EU) 2018/1999 och den nationella rättsliga ramen, har genomförts med lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer, ungdomsorganisationer och andra berörda parter, för utarbetandet och, när så är möjligt, genomförandet av planen, och hur berörda parters synpunkter återspeglas i planen.

(k)En förklaring av medlemsstatens system för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter vid användning av medel från fonden, och formerna för att undvika dubbelfinansiering från fonden och andra unionsprogram.

2.Planerna ska vara förenliga med den information som inkluderas och de åtaganden som medlemsstaterna gjort inom ramen för handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter och Europeiska socialfonden+ (ESF+), som inrättats genom förordning (EU) 2021/1057, deras operativa program inom sammanhållningspolitiken i enlighet med förordning (EU) 2021/1058 55 , deras planer för återhämtning och resiliens i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 56 , deras långsiktiga strategier för renovering av byggnader i enlighet med direktiv 2010/31/EU och deras uppdaterade integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med förordning (EU) 2018/1999. De ska också komplettera planerna för en rättvis omställning i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 57 .

3.När medlemsstaterna utarbetar sina planer får de begära att kommissionen organiserar ett utbyte av god praxis. Medlemsstaterna får också begära tekniskt stöd inom ramen för Elenainstrumentet, som inrättades genom ett avtal mellan kommissionen och Europeiska investeringsbanken under 2009, eller inom ramen för det instrument för tekniskt stöd som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 58 .

KAPITEL III

STÖD FRÅN FONDEN TILL DE SOCIALA KLIMATPLANERNA

Artikel 5

Principer som gäller för fonden och stödberättigande

1.Fonden ska ge finansiellt stöd till medlemsstaterna för att finansiera de åtgärder och investeringar som anges i deras planer.

2.Stödet ska betalas ut på villkor att de delmål och mål för åtgärder och investeringar som anges i planerna uppnås. Dessa delmål och mål ska vara förenliga med unionens klimatmål och särskilt omfatta följande:

(a)Energieffektivitet.

(b)Byggnadsrenovering.

(c)Utsläppsfri och utsläppssnål mobilitet och transport.

(d)Minskade växthusgasutsläpp.

(e)Minskning av antalet utsatta hushåll, särskilt hushåll som lever i energifattigdom, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare, i synnerhet på landsbygden och i avlägsna områden.

3.Fonden ska endast stödja åtgärder och investeringar som respekterar principen om att inte orsaka någon betydande skada enligt vad som anges i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852.

Artikel 6

Åtgärder och investeringar som ska ingå i de beräknade totala kostnaderna för de sociala klimatplanerna

1.Medlemsstaterna får inkludera kostnaderna för åtgärder som ger tillfälligt direkt inkomststöd till utsatta hushåll och utsatta hushåll som är transportanvändare för att absorbera ökningen av priserna för vägtransporter och bränsle för uppvärmning. Sådant stöd ska minska med tiden och begränsas till den direkta påverkan till följd av utsläppshandeln för byggnader och vägtransporter. Stödberättigandet till sådant direkt inkomststöd ska upphöra inom de tidsfrister som anges i artikel 4.1 d.

2.Medlemsstaterna får inkludera kostnaderna för följande åtgärder och investeringar i de beräknade totala kostnaderna för planerna, förutsatt att de främst gynnar utsatta hushåll, utsatta mikroföretag eller utsatta transportanvändare och avser att

(a)stödja byggnadsrenoveringar, i synnerhet för dem som använder byggnader med sämst prestanda, även i form av finansiellt stöd eller skatteincitament såsom avdragsrätt för renoveringskostnader från hyran, oberoende av vem som äger de berörda byggnaderna,

(b)bidra till utfasning av fossila bränslen, inbegripet elektrifiering, för uppvärmning och kylning av, och matberedning i, byggnader och integrering av energi från förnybara energikällor som bidrar till energibesparingar,

(c)stödja offentliga och privata enheter när det gäller att utveckla och tillhandahålla energieffektiva renoveringslösningar till överkomliga priser och lämpliga finansieringsinstrument i linje med fondens sociala mål,

(d)ge tillgång till utsläppsfria och utsläppssnåla fordon och cyklar, inbegripet finansiellt stöd eller skatteincitament för inköp av dessa samt lämplig offentlig och privat infrastruktur, också vad gäller laddning och tankning; för stöd till utsläppssnåla fordon ska en tidsplan för gradvis minskning av stödet lämnas,

(e)bevilja avgiftsfri tillgång till kollektivtrafik eller anpassade avgifter för tillgång till kollektivtrafik, samt främja hållbar anropsstyrd mobilitet och delade mobilitetstjänster,

(f)stödja offentliga och privata enheter när det gäller att utveckla och tillhandahålla överkomliga utsläppsfria och utsläppssnåla mobilitets- och transporttjänster och införandet av attraktiva aktiva mobilitetsalternativ i landsbygdsområden, öområden, bergsområden, avlägsna och mindre tillgängliga områden eller för mindre utvecklade regioner eller territorier, inbegripet mindre utvecklade stadsnära områden.

Artikel 7

Undantag från de beräknade totala kostnaderna för de sociala klimatplanerna

1.Fonden ska inte stödja, och de beräknade totala kostnaderna för planerna inte omfatta, åtgärder i form av direkt inkomststöd i enlighet med artikel 3.2 i denna förordning, för hushåll som redan gynnas av

(a)offentliga interventioner i prisnivån på bränslen som omfattas av kapitel IVa i direktiv 2003/87/EG och

(b)offentliga interventioner i prissättningen för leverans av gas i enlighet med artikel 3.3 i direktiv 2009/73/EG.

2.Om den berörda medlemsstaten i sin plan visar att de offentliga interventioner enligt vad som avses i punkt 1 inte helt uppväger den prishöjning som följer av att byggnads- och vägtransportsektorerna inkluderas i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG, får direkt inkomststöd inkluderas i de beräknade totala kostnaderna inom gränserna för den prishöjning som inte helt har uppvägts.

Artikel 8

Fördelar som överförs till hushåll, mikroföretag och transportanvändare

Medlemsstaterna får i de beräknade totala kostnaderna inkludera finansiellt stöd till andra offentliga eller privata enheter än utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändanden, om dessa enheter genomför åtgärder och investeringar som i slutändan gynnar utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare.

Medlemsstaterna ska föreskriva nödvändiga lagstadgade och avtalsmässiga skyddsåtgärder för att säkerställa att hela förmånen överförs till hushåll, mikroföretag och transportanvändare.

Artikel 9

Budget

1.Det totala anslaget för genomförandet av fonden för perioden 2025–2027 ska vara 23 700 000 000 euro i löpande priser.

2.Det totala anslaget för genomförandet av fonden för perioden 2028–2032 ska vara 48 500 000 000 euro i löpande priser, under förutsättning att beloppen är tillgängliga under de årliga taken i den tillämpliga fleråriga budgetram som avses i artikel 312 i EUF-fördraget.

3.De belopp som avses i punkt 1 och 2 får också täcka utgifter för den förberedelse, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som krävs för att förvalta fonden och för att uppnå dess mål, särskilt studier, sakkunnigmöten, samråd med berörda parter, informations- och kommunikationsåtgärder, inbegripet inkluderande utåtriktade insatser, och övergripande information om unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till denna förordnings mål, utgifter för it-nätverk som fokuserar på informationsbehandling och informationsutbyte, gemensamma it-verktyg, samt alla andra utgifter för tekniskt och administrativt stöd som kommissionen har för förvaltningen av fonden. Utgifterna får också täcka kostnader för annan stödverksamhet, såsom kvalitetskontroll och övervakning av projekt på fältet, samt kostnader för inbördes rådgivning och sakkunniga för bedömning och genomförande av de stödberättigande åtgärderna.

Artikel 10

Medel från program med delad förvaltning och användning av medel

1.Medel som anslås till medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får, på den berörda medlemsstatens begäran, överföras till fonden med förbehåll för de villkor som fastställs i de relevanta bestämmelserna i förordning (EU) 2021/1060. Kommissionen ska genomföra dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 a första stycket i förordning (EU, Euratom) 2018/1046. Dessa medel ska användas enbart till förmån för den berörda medlemsstaten.

2.Medlemsstaterna får anförtro myndigheter som förvaltar Europeiska socialfonden+ (ESF +), som inrättats genom förordning (EU) 2021/1057 och de sammanhållningspolitiska operativa programmen i enlighet med förordning (EU) 2021/1058, genomförandet av åtgärder och investeringar som omfattas av denna fond, i tillämpliga fall, mot bakgrund av synergieffekterna med dessa unionsfonder och i överensstämmelse med fondens mål. Medlemsstaterna ska ange sin avsikt att anförtro dessa myndigheter genomförandet i sina planer.

3.Medlemsstaterna får i sin plan, som del av de beräknade totala kostnaderna, inkludera utbetalningar för ytterligare tekniskt stöd i enlighet med artikel 7 i förordning (EU) 2021/240 och kontantbidraget i medlemsstatskomponenten enligt relevanta bestämmelser i förordning (EU) 2021/523. Dessa kostnader får inte överstiga 4 % av det totala anslaget för planen och de relevanta åtgärderna ska, såsom de anges i planen, vara förenliga med denna förordning.

Artikel 11

Genomförande

59 Fonden ska genomföras av kommissionen genom direkt förvaltning i enlighet med de relevanta regler som antagits i enlighet med artikel 322 i EUF-fördraget, särskilt förordning (EU, Euratom) 2018/1046 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092.

Artikel 12

Additionalitet och kompletterande finansiering

1.Stöd genom fonden ska ges utöver det stöd som ges inom andra unionsfonder, unionsprogram och unionsinstrument. Åtgärder och investeringar som får stöd genom fonden kan ta emot stöd från andra unionsfonder, unionsprogram och unionsinstrument, under förutsättning att sådant stöd inte täcker samma kostnad.

2.Stöd från fonden ska ges utöver och inte ersätta återkommande nationella budgetutgifter.

Artikel 13

Högsta anslag

1.Det högsta anslaget ska beräknas för varje medlemsstat i enlighet med bilagorna I och II.

2.Varje medlemsstat får lämna in en begäran upp till sitt högsta anslag för att genomföra sin plan.

Artikel 14

Nationellt bidrag till de totala beräknade kostnaderna

1.Medlemsstaterna ska bidra med minst 50 procent av de totala beräknade kostnaderna för sina planer.

2.Medlemsstaterna ska bland annat använda intäkter från auktionering av sina utsläppsrätter i enlighet med kapitel IVa i direktiv 2003/87/EG för sina nationella bidrag till de totala beräknade kostnaderna för sina planer.

Artikel 15

Kommissionens bedömning

1.Kommissionen ska bedöma planen och, i tillämpliga fall, eventuella ändringar av den planen som lämnats in av en medlemsstat i enlighet med artikel 17, med avseende på efterlevnaden av bestämmelserna i denna förordning. Vid utförandet av den bedömningen ska kommissionen agera i nära samarbete med den berörda medlemsstaten. Kommissionen får lämna synpunkter eller begära ytterligare information. Den berörda medlemsstaten ska tillhandahålla den ytterligare information som begärts och får vid behov revidera planen, också efter det att planen har lämnats in. Den berörda medlemsstaten och kommissionen får enas om att vid behov förlänga tidsfristen för bedömningen med en rimlig tidsperiod.

2.Kommissionen ska bedöma planens relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och samstämmighet enligt följande:

(a)Vid bedömningen av relevans ska kommissionen beakta följande kriterier:

i) Om planen utgör ett svar på de sociala konsekvenserna och utmaningarna för utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare i den berörda medlemsstaten till följd av införandet av det system för handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter som inrättats i enlighet med kapitel IVa i direktiv 2003/87/EG, i synnerhet för hushåll som lever i energifattigdom, med vederbörlig hänsyn till de utmaningar som identifierats i kommissionens bedömningar av uppdateringen av den berörda medlemsstatens integrerade nationella energi- och klimatplan och av dess framsteg i enlighet med artiklarna 9.3, 13 och 29 i förordning (EU) 2018/1999, samt i kommissionens rekommendationer till medlemsstaterna, som utfärdats i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) 2018/1999, mot bakgrund av det långfristiga målet om klimatneutralitet i unionen senast 2050. Detta ska ta hänsyn till den berörda medlemsstatens särskilda utmaningar och anslag.

ii) En redogörelse för hur planen förväntas säkerställa att ingen investering eller åtgärd som ingår i planen orsakar någon betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852.

iii) Om planen innehåller åtgärder och investeringar som bidrar till den gröna omställningen, bland annat för att hantera de utmaningar som följer av den och i synnerhet för att uppnå unionens klimat- och energimål för 2030 och delmålen i mobilitetsstrategin för 2030.

(b)Vid bedömningen av ändamålsenligheten ska kommissionen beakta följande kriterier:

i) Om planen förväntas ha en varaktig påverkan på de utmaningar som tas upp i planen, särskilt för utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare, och i synnerhet för hushåll som lever i energifattigdom, i den berörda medlemsstaten,

ii) Om de former som föreslagits av den berörda medlemsstaten förväntas säkerställa en effektiv övervakning och ett effektivt genomförande av planen, inklusive den planerade tidsplanen, delmålen och målen, samt de relaterade indikatorerna.

iii) Om de åtgärder och investeringar som föreslås av den berörda medlemsstaten är förenliga med och uppfyller kraven i direktiv [åååå/nnn] [Förslag om omarbetning av direktiv 2012/27/EU], direktiv (EU) 2018/2001, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU 60 , Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1161 och direktiv 2010/31/EU.

(c)Vid bedömningen av effektiviteten ska kommissionen beakta följande kriterier:

i) Om den motivering som medlemsstaten lämnat för de beräknade totala kostnaderna för planen är rimlig och trovärdig, överensstämmer med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella miljömässiga och sociala påverkan.

ii) Om de former som den berörda medlemsstaten har föreslagit förväntas förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter vid användningen av medel från fonden, inklusive former för att undvika dubbelfinansiering från fonden och andra unionsprogram.

iii) Om de delmål och mål som föreslås av medlemsstaten är effektiva med tanke på fondens tillämpningsområde, mål och stödberättigande åtgärder.

(d)Vid bedömningen av samstämmighet ska kommissionen ta hänsyn till om planen innehåller åtgärder och investeringar som utgör samordnade insatser.

Artikel 16

Kommissionens beslut

1.På grundval av bedömningen i enlighet med artikel 15 ska kommissionen, genom en genomförandeakt, fatta beslut om en medlemsstats plan inom sex månader från den dag då planen lämnades in i enlighet med artikel 3.1 i denna förordning.

Om kommissionens bedömning är positiv ska följande anges i beslutet:

(a)De åtgärder och investeringar som ska genomföras av medlemsstaten, de beräknade totala kostnaderna för planen, samt delmål och mål.

(b)Det unionsanslag som tilldelats i enlighet med artikel 13 i denna förordning, vilket ska betalas ut i delbetalningar så snart medlemsstaten på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som fastställts i samband med genomförandet av planen, och vilket för perioden 2028–2032 ska vara beroende av att de belopp som avses i artikel 9.2 i denna förordning finns tillgängliga under de årliga taken i den fleråriga budgetram som avses i artikel 312 i EUF-fördraget.

(c)Det nationella bidraget.

(d)Formerna och tidsplanen för övervakning och genomförande, inklusive, i förekommande fall, de åtgärder som krävs för efterlevnad av artikel 20 i denna förordning.

(e)Relevanta indikatorer avseende uppfyllandet av de planerade delmålen och målen.

(f)Formerna för att ge kommissionen fullständig tillgång till underliggande relevanta uppgifter.

2.Det anslag som avses i punkt 1 b ska fastställas på grundval av de beräknade totala kostnaderna för den plan som föreslagits av den berörda medlemsstaten, efter bedömning enligt de kriterier som anges i artikel 15.2.

Anslagsbeloppet ska fastställas på följande sätt:

(a)Om planen på ett tillfredsställande sätt uppfyller de kriterier som anges i artikel 15.2 och beloppet för de beräknade totala kostnaderna för paketet minus det nationella bidraget är lika med eller högre än det högsta anslaget för den medlemsstaten i enlighet med vad som anges i artikel 13.1, ska det anslag som tilldelas den berörda medlemsstaten vara lika med det totala beloppet av det högsta anslaget i enlighet med vad som anges i artikel 9.

(b)Om planen på ett tillfredsställande sätt uppfyller de kriterier som anges i artikel 15.2 och beloppet för de beräknade totala kostnaderna för paketet minus det nationella bidraget är lägre än det högsta anslaget för den medlemsstaten i enlighet med vad som anges i artikel 13.1, ska det anslag som tilldelas medlemsstaten vara lika med beloppet för de beräknade totala kostnaderna för paketet minus det nationella bidraget.

(c)Om planen på ett tillfredsställande sätt uppfyller kriterierna i artikel 15.2, men bedömningen fastställer brister i kontrollsystemen, får kommissionen kräva att ytterligare delmål och mål ska uppnås före den första utbetalningen.

(d)Om planen inte på ett tillfredsställande sätt uppfyller de kriterier som anges i artikel 15.2 får inget anslag beviljas den berörda medlemsstaten.

3.Om kommissionen gör en negativ bedömning av en plan ska det beslut som avses i punkt 1 innehålla skälen till den negativa bedömningen. Den berörda medlemsstaten ska, efter att ha beaktat kommissionens bedömning, lämna in planen på nytt.

Artikel 17

Ändring av de sociala klimatplanerna

1.Om en social klimatplan, inklusive relevanta delmål och mål, på grund av objektiva omständigheter inte längre, var sig helt eller delvis, kan uppnås av den berörda medlemsstaten, i synnerhet på grund av de faktiska direkta effekterna av det system för handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter som inrättats i enlighet med kapitel IVa i direktiv 2003/87/EG, får den berörda medlemsstaten till kommissionen lämna in en ändring av sin plan som innehåller nödvändiga och vederbörligen motiverade ändringar. Medlemsstaterna får begära tekniskt stöd för utarbetandet av en sådan begäran.

2.Kommissionen ska bedöma den ändrade planen i enlighet med artikel 15.

3.Om kommissionen gör en positiv bedömning av den ändrade planen ska den i enlighet med artikel 16.1, genom en genomförandeakt, inom tre månader efter det att medlemsstaten officiellt lämnat in den ändrade planen, anta ett beslut med skälen till sin positiva bedömning.

4.Om kommissionen gör en negativ bedömning av den ändrade planen ska den avslå begäran inom den period som avses i punkt 3, efter att ha gett den berörda medlemsstaten möjlighet att lägga fram sina synpunkter inom tre månader efter det att kommissionens bedömning meddelats.

5.Senast den 15 mars 2027 ska varje berörd medlemsstat bedöma planernas lämplighet med tanke på de faktiska direkta effekterna av det system för handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter som inrättats i enlighet med kapitel IVa i direktiv 2003/087/EG. Dessa bedömningar ska lämnas in till kommissionen som en del av rapporterna om framstegen som i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2018/1999 ska lämnas vartannat år.

Artikel 18

Åtagande för anslaget

1.Efter det att kommissionen har antagit ett sådant beslut som avses i artikel 16 ska den i god tid ingå en överenskommelse med den berörda medlemsstaten som utgör ett enskilt rättsligt åtagande i den mening som avses i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 för perioden 2025–2027. Denna överenskommelse får ingås tidigast ett år före det år då auktionerna inleds i enlighet med kapitel IVa i direktiv 2003/87/EG.

2.Det enskilda rättsliga åtagandet för perioden 2028–2032 ska ingås under förutsättning att de belopp som avses i artikel 9.2 i denna förordning finns tillgängliga inom de årliga taken i den fleråriga budgetram som avses i artikel 312 i EUF-fördraget.

3.Budgetåtaganden får grundas på övergripande budgetåtaganden, och får, när så är lämpligt, delas upp i årliga delåtaganden som fördelas på flera år.

Artikel 19

Regler för utbetalningar, avbrytande och hävande av överenskommelser om anslag

1.Utbetalningar av anslag till den berörda medlemsstaten ska, i enlighet med denna artikel, göras efter det att de relevanta överenskomna delmål och mål som anges i den plan som godkänts i enlighet med artikel 16 har slutförts, och med förbehåll för tillgängliga medel. Efter slutförandet ska den berörda medlemsstaten till kommissionen lämna in en vederbörligen motiverad begäran om utbetalning av anslaget. Medlemsstaterna får senast den 31 juli lämna in en sådan begäran om utbetalning till kommissionen en eller två gånger per år.

2.Kommissionen ska utan onödigt dröjsmål, och senast inom två månader från mottagandet av begäran bedöma huruvida de relevanta delmål och mål, som anges i det kommissionsbeslut som avses i artikel 16, har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. För att delmålen och målen ska anses ha uppnåtts på ett tillfredsställande sätt får åtgärder avseende delmål och mål som tidigare har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt inte ha återkallats av den berörda medlemsstaten. Kommissionen får ta hjälp av sakkunniga.

3.Om kommissionen gör en positiv bedömning ska den utan dröjsmål anta ett beslut om godkännande av utbetalningen av anslaget i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

4.Om kommissionen, till följd av den bedömning som avses i punkt 3, konstaterar att de delmål och mål som anges i det kommissionsbeslut som avses i artikel 16 inte har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt, ska utbetalningen av hela eller delar av anslaget avbrytas. Den berörda medlemsstaten får lämna sina synpunkter inom en månad efter det att kommissionens bedömning meddelats.

Avbrytandet ska endast hävas om delmålen och målen har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt i enlighet med det kommissionsbeslut som avses i artikel 16.

5.Genom undantag från artikel 116.2 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 ska tidsfristen för utbetalning börja löpa från och med dagen då beslutet om godkännande av utbetalningen meddelades till den berörda medlemsstaten i enlighet med punkt 3 i den här artikeln, eller från och med dagen då det meddelades att avbrytandet upphör enligt punkt 4 andra stycket i den här artikeln.

6.Om delmålen och målen inte har uppfyllts på ett tillfredsställande sätt inom en period på sex månader från avbrytandet, ska kommissionen minska anslagsbeloppet proportionellt, efter det att den berörda medlemsstaten har fått möjlighet att lämna sina synpunkter inom två månader från det att dess slutsatser meddelades.

7.Om den berörda medlemsstaten inte har gjort några konkreta framsteg med avseende på relevanta delmål och mål inom 12 månader från dagen för ingåendet av de relevanta överenskommelser som avses i artikel 18, ska kommissionen avsluta de relevanta överenskommelser som avses i artikel 18 och dra tillbaka anslagsbeloppet. Kommissionen ska fatta ett beslut om att häva den överenskommelse som avses i artikel 18 efter att ha gett den berörda medlemsstaten möjlighet att lämna sina synpunkter inom två månader från meddelandet av bedömningen att det inte har gjorts några konkreta framsteg.

Artikel 20

Skydd av unionens ekonomiska intressen 

1.Vid genomförandet av fonden ska medlemsstaterna, i egenskap av mottagare av medel från fonden, vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda unionens ekonomiska intressen och för att säkerställa att användningen av medel i samband med åtgärder och investeringar som stöds av fonden är förenlig med tillämplig unionsrätt och nationell rätt, i synnerhet vad gäller förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter. För detta ändamål ska medlemsstaterna säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt system för intern kontroll som anges närmare i bilaga III och återkrav av utbetalningar som har skett på felaktiga grunder eller använts felaktigt. Medlemsstaterna får förlita sig på sina ordinarie nationella system för budgetförvaltning.

2.I de överenskommelser som avses i artikel 18 ska följande skyldigheter föreskrivas för medlemsstaterna:

(a)De ska regelbundet kontrollera att den tillhandahållna finansieringen har använts korrekt i enlighet med alla tillämpliga regler, och att alla åtgärder eller investeringar inom ramen för planen har genomförts korrekt i enlighet med alla tillämpliga regler, särskilt i fråga om förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter.

(b)De ska vidta lämpliga åtgärder för att förebygga, upptäcka och åtgärda bedrägerier, korruption och intressekonflikter, i enlighet med definitionen i artikel 61 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046, som skadar unionens ekonomiska intressen, och att vidta rättsliga åtgärder för återkrav av medel som har använts felaktigt, inbegripet i samband med eventuella åtgärder eller investeringar som genomförs inom ramen för planen.

(c)De ska till en begäran om utbetalning bifoga

i) en förvaltningsförklaring om att medlen har använts för avsett ändamål, att de uppgifter som lämnats tillsammans med ansökan om betalning är fullständiga, korrekta och tillförlitliga, och att de kontrollsystem som införts ger tillräckliga garantier för att medlen har förvaltats i enlighet med alla tillämpliga regler, särskilt regler för undvikande av intressekonflikter och förebyggande av bedrägerier, korruption och dubbelfinansiering från fonden och andra unionsprogram i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning, och

ii) en sammanfattning av de revisioner som utförts i enlighet med internationellt godkända revisionsstandarder, inbegripet revisionernas omfattning i fråga om de utgiftsbelopp som omfattas och den tidsperiod som de omfattar, samt en analys av de brister som konstaterats och eventuella korrigerande åtgärder som vidtagits.

(a)De ska, i revisions- och kontrollsyfte och för att tillhandahålla jämförbar information om användningen av medel i samband med åtgärder och investeringar som genomförts inom ramen för planen, samla in, registrera och i ett elektroniskt system lagra och säkerställa tillgång till följande standardiserade kategorier av uppgifter:

i) Namn på de slutliga mottagarna av medel, deras mervärdesskatteregistreringsnummer eller skatteregistreringsnummer samt storleken på anslaget från fonden.

ii) Namn på entreprenör(er) och underleverantör(er) och deras mervärdesskatteregistreringsnummer eller skatteregistreringsnummer om den slutliga mottagaren av medel är en upphandlande myndighet i enlighet med unionslagstiftning eller nationell lagstiftning om offentlig upphandling, och kontraktets eller kontraktens värde.

iii) Förnamn, efternamn, födelsedatum och mervärdesskatteregistreringsnummer eller skatteregistreringsnummer för den eller de verkliga huvudmännen för mottagaren av medel eller entreprenören, i enlighet med definitionen i artikel 3.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 61 .

iv) En förteckning över alla åtgärder och investeringar som genomförts inom ramen för fonden med det totala beloppet för offentlig finansiering av dessa åtgärder och investeringar och med uppgift om det belopp som betalats från andra fonder som finansieras genom unionens budget.

(b)De ska uttryckligen tillåta kommissionen, Olaf, revisionsrätten och, i tillämpliga fall, Eppo att utöva sina rättigheter i enlighet med artikel 129.1 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 och ålägga alla slutmottagare av medel som har betalats ut för att genomföra de åtgärder och investeringar som ingår i planen, eller alla andra personer eller enheter som deltar i genomförandet av dem, att uttryckligen tillåta kommissionen, Olaf, revisionsrätten och, i tillämpliga fall, Eppo att utöva sina rättigheter i enlighet med artikel 129.1 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 och införa liknande skyldigheter för alla slutmottagare av utbetalade medel.

(c)De ska bevara dokumentation i enlighet med artikel 132 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

3.De personuppgifter som avses i punkt 2 d i denna artikel ska behandlas av medlemsstaterna och kommissionen för ändamålet med, och motsvarande giltighetstid vad avser, förfarandena för ansvarsfrihet, revision och kontroll, information, kommunikation och offentliggörande relaterade till användningen av medel i samband med genomförandet av de överenskommelser som avses i artikel 18. Personuppgifterna ska behandlas i enlighet med förordning (EU) 2016/679 eller förordning (EU) 2018/1725, beroende på vilken som är tillämplig. Inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen ska fonden, i enlighet med artikel 319 i EUF-fördraget, omfattas av rapportering inom den integrerade finansiella rapportering och redovisningsrapportering som avses i artikel 247 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 och, i synnerhet, separat i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten.

4.Kommissionen ska göra ett integrerat och driftskompatibelt informations- och övervakningssystem tillgängligt för medlemsstaterna, inbegripet ett enda verktyg för datautvinning och riskgradering för att få tillgång till och analysera relevanta uppgifter. Medlemsstaterna ska använda verktyget för revisions- och kontrolländamål för att undvika dubbelfinansiering och för att förebygga, upptäcka och korrigera bedrägerier, korruption och intressekonflikter i samband med de åtgärder och investeringar som stöds av fonden. Kommissionen, Olaf, revisionsrätten och, i tillämpliga fall, Eppo får använda verktyget inom ramen för sina befogenheter och rättigheter som avses i punkt 2 d i denna artikel.

5.De överenskommelser som avses i artikel 18 ska också ge kommissionen rätt att, vid bedrägeri, korruption eller intressekonflikt som påverkar unionens ekonomiska intressen och som inte har åtgärdats av medlemsstaten, eller vid allvarligt åsidosättande av en skyldighet som följer av sådana överenskommelser, proportionellt minska stödet från fonden och återkräva alla belopp som ska betalas till unionens budget.

Vid fastställande av det belopp som ska återkrävas eller minskas ska kommissionen följa proportionalitetsprincipen och ta hänsyn till allvaret i det bedrägeri eller den korruption eller intressekonflikt som påverkar unionens ekonomiska intressen, eller i åsidosättandet av en skyldighet. Medlemsstaten ska ges möjlighet att lämna synpunkter innan minskningen görs.

KAPITEL IV
KOMPLEMENTARITET, ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

Artikel 21

Samordning och komplementaritet

Kommissionen och de berörda medlemsstaterna ska, på ett sätt som motsvarar deras respektive ansvarsområden, främja synergier och säkerställa en effektiv samordning mellan fonden och andra unionsprogram och unionsinstrument, inklusive InvestEU-programmet, instrumentet för tekniskt stöd, faciliteten för återhämtning och resiliens och de fonder som omfattas av förordning (EU) 2021/1060. För detta ändamål ska de

(a)säkerställa komplementaritet, synergi, samstämmighet och överensstämmelse mellan olika instrument på unionsnivå, nationell nivå och, när så är lämpligt, regional nivå, både under planering och genomförande,

(b)optimera samordningsmekanismer för att undvika dubbelarbete, och

(c)säkerställa ett nära samarbete mellan de ansvariga för genomförandet och kontrollen på unionsnivå, nationell nivå och, i tillämpliga fall, på regional nivå för att uppnå fondens mål.

Artikel 22 
Information, kommunikation och offentliggörande

1.Medlemsstaterna ska göra de uppgifter som avses i artikel 20.2 d, i, ii och iv i denna förordning allmänt tillgängliga och uppdaterade på en enda webbplats i öppna, maskinläsbara format, i enlighet med artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 62 , som ska göra det möjligt att sortera, söka, extrahera, jämföra och återanvända uppgifter. Den information som avses i artikel 20.2 d, i och ii i den här förordningen ska inte offentliggöras i de fall som avses i artikel 38.3 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 eller om det direkta inkomststöd som betalas ut understiger 15 000 euro.

2.Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla att finansieringen kommer från unionen och säkerställa unionsfinansieringens synlighet, i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat, genom att tillhandahålla sammanhängande, effektiv och proportionellt riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

3.Kommissionen ska genomföra informations- och kommunikationsåtgärder relaterade till fonden för åtgärder som vidtagits inom ramen för förordningen och uppnådda resultat, inbegripet, när det är lämpligt och med de nationella myndigheternas samtycke, genom gemensamma kommunikationsinsatser med de nationella myndigheterna och Europaparlamentets och kommissionens representationskontor i den berörda medlemsstaten.

Artikel 23

Övervakning av genomförandet

1.Varje berörd medlemsstat ska vartannat år rapportera till kommissionen om genomförandet av sin plan som en del av sin integrerade nationella energi- och klimatlägesrapport i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2018/1999 och i enlighet med artikel 28 i den förordningen. De berörda medlemsstaterna ska i sina lägesrapporter ta med följande:

(a)Detaljerad kvantitativ information om antalet hushåll som lever i energifattigdom.

(b)I tillämpliga fall, detaljerad information om framstegen mot det nationella vägledande målet att minska antalet hushåll som lever i energifattigdom.

(c)Detaljerad information om resultaten av de åtgärder och investeringar som ingår i planen.

(d)Information om styrmedel och åtgärder rörande växthusgaser och om prognoser samt om energifattigdom i enlighet med artikel 18 och artikel 24 i förordning (EU) 2018/1999.

(e)Information som rapporterats inom ramen för långsiktiga renoveringsstrategier av byggnader i enlighet med direktiv (EU) 2010/31.

(f)Under 2027, en bedömning av den plan som avses i artikel 17.5 mot bakgrund av de faktiska direkta effekterna av det system för handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter som inrättats i enlighet med kapitel IVa i direktiv 2003/87/EG.

(g)Information om ändringar av planen i enlighet med artikel 17.

2.Kommissionen ska övervaka genomförandet av fonden och mäta om planens mål uppnåtts. Övervakningen av genomförandet ska vara målinriktad och stå i proportion till den verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden.

3.Kommissionens rapporteringssystem ska säkerställa att uppgifter för övervakningen av genomförandet av verksamheten och resultat samlas in ändamålsenligt, resurseffektivt och i rätt tid. För detta ändamål ska mottagare av unionsfinansiering omfattas av proportionella rapporteringskrav.

4.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 25 för att komplettera denna förordning för att fastställa de gemensamma indikatorer som ska användas för rapportering om framstegen och för övervakning och utvärdering av fonden för att uppnå de mål som anges i artikel 1.

KAPITEL V
SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 24

Utvärdering och översyn av fonden

1.Senast den 1 juli 2028 ska kommissionen lägga fram en utvärderingsrapport om fondens genomförande och funktion för Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

2.Senast den 31 december 2033 ska kommissionen lägga fram en oberoende efterhandsutvärderingsrapport för Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

3.Utvärderingsrapporten ska särskilt innehålla en bedömning av i vilken utsträckning fondens mål som anges i artikel 1 har uppnåtts, effektiviteten i resursanvändningen och det europeiska mervärdet. Den ska beakta den fortsatta relevansen vad gäller alla mål och åtgärder som anges i artikel 6 mot bakgrund av påverkan på växthusgasutsläppen från systemet för handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter i enlighet med kapitel IVa i direktiv 2003/87/EG och från de nationella åtgärder som vidtagits för att uppfylla medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 63 . Den ska också beakta om fondens totala anslag fortsätter att vara relevant i förhållande till möjlig utveckling när det gäller auktionering av utsläppsrätter inom ramen för systemet för handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter i enlighet med kapitel IVa i direktiv 2003/87/EG och andra relevanta överväganden.

4.Utvärderingsrapporten ska, i tillämpliga fall, åtföljas av ett förslag om ändringar av denna förordning.

5.Efterhandsutvärderingsrapporten ska bestå av en övergripande bedömning av fonden och ska innehålla information om dess påverkan.

Artikel 25

Utövande av delegering

1.Befogenheten att anta delegerade akter ska ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 23.4 ska anförtros kommissionen tills vidare.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artikel 23.4 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med sakkunniga som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas i enlighet med artikel 23.4 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 26

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den dag då medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) [yyyy/nnn] 64 om ändring av direktiv 2003/87/EG vad gäller kapitel IVa i direktiv 2003/87/EG.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden

1.3.Förslaget eller initiativet avser

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

1.4.4.Prestationsindikatorer

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNINGSÅTGÄRDER

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Information om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.2.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.2.1.    Beräknat personalbehov

3.2.3.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.4.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden 

1.3.Förslaget eller initiativet avser 

⌧ en ny åtgärd 

◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 65  

◻ en förlängning av en befintlig åtgärd 

◻ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd 

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1.4.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet 

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

⌧ begränsad varaktighet

◻    verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

⌧ Budgetkonsekvenser för åtagandebemyndiganden 2025–2032 och för betalningsbemyndiganden 2025–2032.

◻ obegränsad varaktighet

◻ Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 66  

⌧ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

⌧ av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

◻    av genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

◻ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

◻ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

◻ offentligrättsliga organ

◻ privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

◻ personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten.

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNINGSÅTGÄRDER 

2.1.Regler om uppföljning och rapportering 

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem 

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Information om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) 

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter 

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategin för bedrägeribekämpning.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 

Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd.

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen 

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen 

◻    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

⌧    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga V till de interna reglerna), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar. 

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

   Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.2.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen 

◻    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

⌧    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare anslag som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.2.1.Beräknat personalbehov

◻    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk.

⌧    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet, vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

3.2.3.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen 

Förslaget/initiativet:

◻    kan finansieras fullt ut genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

◻    kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

⌧    kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

3.2.4.Bidrag från tredje part 

Förslaget/initiativet:

◻    innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

⌧    innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande beräkning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna 

⌧    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomster.

◻    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

◻    Påverkan på egna medel

◻    Påverkan på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter◻    

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

(1)    COM(2019) 640 final.

(2)    COM(2020) 562 final.

(3)    Parisavtalet (EUT L 282, 19.10.2016, s. 4).

(4)    Europeiska rådets slutsatser av den 10–11 december 2020 EUCO 22/20 CO EUR 17 CONCL 8.

(5)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

(6)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

(7)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1057 av den 24 juni 2021 om inrättande av Europeiska socialfonden+ (ESF+) och om upphävande av förordning (EU) nr 1296/2013 (EUT L 231, 30.6.2021, p. 21).

(8)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 av den 24 juni 2021 om inrättande av Fonden för en rättvis omställning (EUT L 231, 30.6.2021, s. 1).

(9)    Ändrat förslag till rådets förordning (EU) 2020/2093 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027, COM/2021/XXX final.

(10)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).

(11)    Rådets förordning (EU) 2020/2094 av den 14 december 2020 om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 23).

(12)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17).

(13)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

(14)    Godkänd av Europeiska rådet den 24–25 juni 2021.

(15)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (EUT L 153, 18.6.2010, s. 13).

(16)    Kommissionens rekommendation (EU) 2020/1563 av den 14 oktober 2020 om energifattigdom C/2020/9600 (EUT L 357, 27.10.2020, s. 35).

(17)    COM(2021) 400.

(18)    Den var öppen i 12 veckor från och med den 13 november 2020 till och med den 5 februari 2021. Resultatet finns på följande webbplats: https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/12660-Updating-the-EU-Emissions-Trading-System/public-consultation.

(19)    Den inledande konsekvensbedömningen var öppen för återkoppling från den 29 oktober 2020 till den 26 november 2020 och omkring 250 bidrag inkom. Resultatet finns på följande webbplats: https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/12660-Updating-the-EU-Emissions-Trading-System.

(20)    SWD (2020) 176, särskilt avsnitt 6.5.2.

(21)    [Konsekvensbedömning som åtföljer....]

(22)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken: En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi, COM/2018/773 final.

(23)    Artikel 21 i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 11).

(24)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).

(25)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(26)    EUT C , , s. . 

(27)    EUT C , , s. .

(28)    Parisavtalet (EUT L 282, 19.10.2016, s. 4).

(29)    COM(2019) 640 final.

(30)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

(31)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

(32)    Uppgifter från 2018. Eurostat, SILC [ilc_mdes01]).

(33)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (EUT L 231, 30.6.2021, s. 159).

(34)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).

(35)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

(36)    [Lägg till referens]

(37)    Godkänd av Europeiska rådet den 24–25 juni 2021.

(38)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1057 av den 24 juni 2021 om inrättande av Europeiska socialfonden+ (ESF+) och om upphävande av förordning (EU) nr 1296/2013 (EUT L 231, 30.6.2021, p. 21).

(39)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 av den 24 juni 2021 om inrättande av Fonden för en rättvis omställning (EUT L 231, 30.6.2021, s. 1).

(40)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (EUT L 153, 18.6.2010, s. 13).

(41)    Rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom (EUT L 424, 15.12.2020, s. 1).

(42)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(43)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(44)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(45)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(46)    Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

(47)    Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(48)    Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

(49)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

(50)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) [åååå/nnn] (EUT C […], […], s. […]).] [Förslag till omarbetning av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet]

(51)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1700 av den 10 oktober 2019 om fastställande av en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 808/2004, (EG) nr 452/2008 och (EG) nr 1338/2008 samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 och rådets förordning (EG) nr 577/980 (EUT L 261I , 14.10.2019, s. 1).

(52)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).

(53)    Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1).

(54)    EUT L 357, 27.10.2020, s. 35.

(55)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058 av den 24 juni 2021 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden (EUT L 231, 30.6.2021, s. 60).

(56)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17).

(57)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 av den 24 juni 2021 om inrättande av Fonden för en rättvis omställning (EUT L 231, 30.6.2021, s. 1).

(58)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 av den 10 februari 2021 om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd (EUT L 57, 18.2.2021, s. 1).

(59)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 1).

(60)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen (EUT L 307, 28.10.2014, s. 1).

(61)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

(62)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EUT L 172, 26.6.2019, s. 56).

(63)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).

(64)    [Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) yyyy/nnn…. (EUT …..).] [Direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG]

(65)    I den mening som avses i artikel 58.2 a och b i budgetförordningen.

(66)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx

(67)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(68)    När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter ) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.7.2021

COM(2021) 568 final

BILAGOR

till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av en social klimatfond

BILAGA I

Metod för beräkning av det högsta anslaget per medlemsstat från fonden i enlighet med artikel 13

I denna bilaga fastställs metoden för beräkning av det högsta anslag som finns tillgängligt för varje medlemsstat i enlighet med artiklarna 9 och 13.

I metoden beaktas följande variabler med avseende på varje medlemsstat:

–Befolkning som riskerar att drabbas av fattigdom i landsbygdsområden (2019).

–Koldioxidutsläpp från hushållens bränsleförbränning (i genomsnitt 2016–2018).

–Procentandelen hushåll som riskerar att drabbas av fattigdom och som ligger efter med betalningar för hushållsräkningar (2019).

–Total befolkning (2019).

–Medlemsstatens BNI per capita mätt i köpkraftsstandard (2019).

–Andelen referensutsläpp i enlighet med artikel 4.2 i förordning (EU) 2018/842 för de sektorer som omfattas av [kapitel IVa i direktiv 2003/87/EG] (i genomsnitt 2016–2018).

Det högsta anslaget till en medlemsstat från fonden (MFAi) definieras enligt följande:

där:

Det totala anslaget (TFE) för genomförandet av fonden är summan av de anslag som avses i artikel 9.1 och 9.2 och är medlemsstatens andel i av det totala anslaget, fastställd på grundval av följande steg:

Med

βi = min(

γi =

δi = min(

fi = 1 om fi = 2.5 om

Där, för varje medlemsstat i,

är den befolkning som riskerar att drabbas av fattigdom i landsbygdsområden i medlemsstaten i,

är summan av den befolkning som riskerar att drabbas av fattigdom i landsbygdsområden i medlemsstaterna i EU-27,

 är befolkningen i medlemsstaten i,

 är summan av befolkningen i medlemsstaterna i EU-27,

är koldioxidutsläppen från bränsleförbränning från hushåll i medlemsstaten i,

är summan av koldioxidutsläppen från bränsleförbränning från hushåll i medlemsstaterna i EU-27,

är den procentandel av hushållen som riskerar att drabbas av fattigdom och som ligger efter med betalningar för hushållsräkningar i medlemsstaten i,

är den procentandel av hushållen som riskerar att drabbas av fattigdom och som ligger efter med betalningar för hushållsräkningar i EU-27,

är BNI per capita i medlemsstaten i,

är BNI per capita i EU-27.

βi för de medlemsstater vars BNI per capita understiger värdet för EU-27 och för vilka är den minsta komponenten justeras proportionellt för att säkerställa att summan av βi för alla medlemsstater är lika med 100 %. Alla λi justeras proportionellt för att säkerställa att summan är lika med 100 %.

För medlemsstater vars BNI per capita understiger 90 % av värdet för EU-27 kan inte vara lägre än andelen referensutsläpp i enlighet med artikel 4.2 i förordning (EU) 2018/842 för de sektorer som omfattas av [kapitel IVa i direktiv 2003/87/EG] vad gäller genomsnittet för perioden 2016–2018. För medlemsstater vars BNI per capita överstiger värdet för EU-27 justeras proportionellt för att säkerställa att summan av alla motsvarar 100 %.

BILAGA II

Högsta anslag per medlemsstat från fonden i enlighet med artiklarna 9 och 13

Tillämpningen av metoden i bilaga I på de belopp som avses i artikel 9.1 och 9.2 leder till följande andel och högsta anslag (MFA) per medlemsstat:

Alla belopp som hänför sig till artikel 9.3 kommer att täckas proportionellt inom gränserna för det högsta anslaget per medlemsstat.

BILAGA III

Nyckelkrav för medlemsstatens kontrollsystem

(1)Medlemsstaten ska tillhandahålla ett ändamålsenligt och effektivt system för intern kontroll, inbegripet åtskillnad mellan funktioner och former för rapportering, tillsyn och övervakning.

Det handlar bland annat om

·utnämning av en myndighet som samordnare med det övergripande ansvaret för den sociala klimatplanen och som är kommissionens enda kontaktpunkt,

·att samordnaren har i) den administrativa kapaciteten när det gäller personal (antal anställda och personalprofiler), institutionell erfarenhet och sakkunskap, och ii) mandat och befogenhet att utföra alla relevanta uppgifter, inbegripet ansvar för tillsyn och rapportering,

·utnämning av de myndigheter som ska ansvara för genomförandet av den sociala klimatplanen och fördelningen av tillhörande funktioner,

·utnämning av den myndighet som ska ansvara för undertecknandet av den förvaltningsförklaring som åtföljer betalningsansökningarna,

·förfaranden som säkerställer att denna myndighet får garantier för att de delmål och mål som anges i planen uppnås, att medlen förvaltas i enlighet med alla tillämpliga regler, i synnerhet regler om undvikande av intressekonflikter, förebyggande av bedrägerier, korruption och dubbelfinansiering,

·en lämplig åtskillnad mellan förvaltnings- och revisionsfunktioner.

(2)Medlemsstaten ska effektivt genomföra proportionella åtgärder mot bedrägerier och korruption, samt vidta alla nödvändiga åtgärder för att effektivt undvika intressekonflikter.

Det handlar bland annat om

·lämpliga åtgärder för att förebygga, upptäcka och korrigera bedrägerier, korruption och intressekonflikter, samt för att undvika dubbelfinansiering och vidta rättsliga åtgärder för att återkräva medel som har förskingrats,

·bedöma bedrägeririsker och definiera lämpliga riskreducerande åtgärder.

(3)Medlemsstaten ska upprätthålla lämpliga förfaranden för utarbetande av förvaltningsförklaringen och sammanfattningen av de revisioner och kontroller som utförts på nationell nivå.

Det handlar bland annat om

·ett effektivt förfarande för att utarbeta förvaltningsförklaringen, dokumentera sammanfattningen av revisioner och kontroller och bevara den underliggande informationen för verifieringskedjan,

·effektiva förfaranden för att säkerställa att alla fall av bedrägerier, korruption och intressekonflikter rapporteras korrekt och korrigeras genom återkrav.

(4)För att tillhandahålla den information som krävs ska medlemsstaten säkerställa lämpliga förvaltningskontroller, inbegripet förfaranden för att kontrollera att delmål och mål uppfylls och att övergripande principer för sund ekonomisk förvaltning följs.

Det handlar bland annat om

·lämpliga förvaltningskontroller genom vilka de verkställande myndigheterna kommer att kontrollera uppfyllandet av fondens delmål och mål (t.ex. skrivbordsgranskningar, kontroller på plats),

·lämpliga förvaltningskontroller genom vilka de verkställande myndigheterna kommer att kontrollera avsaknaden av allvarliga oriktigheter (bedrägerier, korruption och intressekonflikter) och dubbelfinansiering (t.ex. skrivbordsgranskningar, kontroller på plats).

(5)Medlemsstaten ska genomföra lämpliga och oberoende revisioner av system och verksamhet i enlighet med internationellt accepterade revisionsstandarder.

Det handlar bland annat om

·utnämning av det eller de organ som ska utföra revisioner av system och verksamhet och hur dess/deras funktionella oberoende säkerställs,

·tilldelning av tillräckliga medel till detta organ/dessa organ för fondens syften,

·revisionsorganets/revisionsorganens effektiva hantering av risken för bedrägeri, korruption, intressekonflikter och dubbelfinansiering både genom systemrevisioner och revisioner av verksamhet.

(6)Medlemsstaten ska upprätthålla ett effektivt system för att säkerställa att all information och alla handlingar som behövs för verifieringskedjan bevaras.

Det handlar bland annat om

·effektiv insamling, registrering och lagring i ett elektroniskt system av uppgifter om slutmottagarna av de åtgärder eller investeringar som krävs för att uppnå delmålen eller målen,

·åtkomst för kommissionen, Olaf, revisionsrätten och Europeiska åklagarmyndigheten (i tillämpliga fall) till uppgifterna om slutmottagare.