EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 30.6.2021

COM(2021) 357 final

2021/0177(NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordningarna (EU) 2019/1919, (EU) 2021/91 och (EU) 2021/92 vad gäller vissa fiskemöjligheter för 2021 i unionens vatten och i andra vatten

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Rådets förordning (EU) 2019/1919

I partnerskapsavtalet om hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Islamiska republiken Mauretanien 1 fastställs en ram för den rättsliga, miljömässiga, ekonomiska och sociala styrningen av det fiske som bedrivs av unionsfartyg i vatten under Mauretaniens jurisdiktion. I protokollet om avtalets genomförande 2 föreskrivs fiskemöjligheter för unionsfartyg i sju kategorier.

Protokollet förlängdes genom ett avtal genom skriftväxling mellan unionen och Mauretanien den 15 november 2020 3 .

Rådets förordning (EU) 2019/1919 4 , som fördelar fiskemöjligheterna mellan EU-medlemsstaterna enligt avtalet, omfattar fortfarande Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (Förenade kungariket).

Den 31 januari 2021 utträdde Förenade kungariket ur Europeiska unionen på grundval av artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen. I utträdesavtalet 5 fastställdes en övergångsperiod, vilken löpte ut den 31 december 2020. Unionsrätten har därför inte varit tillämplig på Förenade kungariket sedan den 1 januari 2021.

De fiskemöjligheter som tilldelats Förenade kungariket bör därför tas bort från förordning (EU) 2019/1919 och omfördelas från och med den 1 januari 2021. Genom detta förslag ändras förordningen så att Förenade kungarikets fiskemöjligheter omfördelas mellan de medlemsstater som nyttjar fiskemöjligheterna i samma kategori i proportion till medlemsstaternas tilldelning. Denna fördelning påverkar inte framtida fördelningar inom ramen för de kommande protokollen. Genom detta förslag ändras förordningen så att de kvartalslicenser som Förenade kungariket innehar dras in.

Preliminära TAC:er enligt artikel 499 i handels- och samarbetsavtalet för fiskemöjligheter 2021 och för vissa bestånd 2022 i enlighet med rådets förordning (EU) 2021/91 och rådets förordning (EU) 2021/92

Sedan januari 2021 har situationen för EU:s fiskenäring förändrats, inbegripet den tillämpliga rättsliga ramen för EU:s och Förenade kungarikets fiskeförvaltning av deras respektive regleringsområden. Som signatärer av handels- och samarbetsavtalet 6 intog både EU och Förenade kungariket, med tanke på potentiellt olika politiska hänsynstaganden och inriktningar, sina respektive roller för första gången under långa, men till slut framgångsrika, samråd, vilket ledde till en överenskommelse om slutgiltiga TAC:er för 2021 och 2022 för vissa bestånd.

I avsaknad av ett avtal med Förenade kungariket om fiskemöjligheter från och med början av 2021 tillämpade varje part preliminära TAC:er enligt artikel 499 i handels- och samarbetsavtalet för bestånd som var gemensamma mellan EU och Förenade kungariket. I rådets förordning (EU) 2021/91 7 och rådets förordning (EU) 2021/92 8 fastställde EU preliminära TAC:er som gäller till och med den 31 juli 2021 för fartyg som fiskar i EU:s vatten, tredjelands vatten och internationella vatten. Syftet med de preliminära TAC:erna var att säkerställa ett fortsatt hållbart fiske i EU med tanke på de då pågående samråden mellan EU och Förenade kungariket.

Samråd med Förenade kungariket om fiskemöjligheter enligt artikel 498 i handels- och samarbetsavtalet

Unionen höll i enlighet med bestämmelserna i handels- och samarbetsavtalet samråd med Förenade kungariket, enligt de mål och principer som anges i artiklarna 2, 3, 28 och 33 i förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken 9 och artiklarna 4 och 5 i de fleråriga planerna för västliga vatten 10 och Nordsjön 11 samt rådets beslut om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i samråden med Förenade kungariket för att komma överens om fiskemöjligheter för gemensamma bestånd för 2021 och för vissa djuphavsbestånd för 2021 och 2022 12 .

Kommissionen har hållit samråden i full samordning med rådet. Europaparlamentets fiskeriutskott har hållits informerat och uppdaterat genom möten.

Under de samråd då kommissionen kom överens om TAC-nivåer för riktade bestånd och bifångstsbestånd grundade den sig på kraven i handels- och samarbetsavtalet och EU:s tillämpliga rättsliga ram. Likaså under de samråd då kommissionen kom överens om bestånd enligt analys- och försiktighetsmetoden grundade den sig på bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning, särskilt från Internationella havsforskningsrådet (Ices).

Den 2 juni 2021 nådde kommissionen och Förenade kungariket i princip en överenskommelse om att fastställa ett stort antal TAC:er i enlighet med artiklarna 498.2, 498.4 a–498.4 d och 498.6 i handels- och samarbetsavtalet för 2021 (bestånd som förtecknas i bilaga 35 till handels- och samarbetsavtalet). Principöverenskommelsen nedtecknades i enlighet med artikel 498.6 i handels- och samarbetsavtalet i den skriftliga handling som undertecknades av Förenade kungarikets delegationschefer och kommissionens företrädare på unionens vägnar den 11 juni 2021. Rådet godkände överenskommelsen den 11 juni genom ett beslut grundat på rådets dokument 9512/21 PECHE 184/UK 145.

Med avslutandet av dessa samråd införs överenskomna och säkerställda fiskemöjligheter för både EU och Förenade kungariket för 2021 (och för vissa djuphavsbestånd för 2022), i enlighet med bestämmelser om tillträde som ger varje parts fartyg möjlighet att nyttja dessa fiskemöjligheter i varandras vatten.

Om samråden inte hade lett till enighet och de därmed förbundna kompromisser som krävdes i vissa specifika fall, skulle det inte fastställts några TAC:er. Ensidigt fastställda TAC:er från EU:s och Förenade kungarikets sida skulle ha äventyrat både en hållbar förvaltning av de gemensamma bestånden och de lika villkoren för unionens aktörer som avses i handels- och samarbetsavtalet och enligt artikel 33 i den gemensamma fiskeripolitiken.

De preliminära TAC:er som fastställdes i rådets förordningar (EU) 2021/91 och (EU) 2021/92 bör därför som följd av den skriftliga handling som överenskommits med Förenade kungariket ersättas med slutliga fiskemöjligheter. Dessa fiskemöjligheter för 2021 (och för vissa djuphavsbestånd för 2022) kommer att möjliggöra fiske på ett miljömässigt hållbart sätt på lång sikt, förvaltat på ett sätt som är förenligt med målen att uppnå ekonomiska, sociala och sysselsättningsmässiga fördelar och bidra till livsmedelsförsörjningen, och även främja lika villkor för unionens aktörer när bestånden är gemensamma med tredjeländer i både unionens vatten och i andra vatten (inbegripet tredjeländers vatten).

TAC:erna för de bestånd som förtecknas i bilaga 35 till handels- och samarbetsavtalet gäller under 2021, medan TAC:erna för vissa djuphavsbestånd omfattar perioden 2021 och 2022.

Kommissionens förslag om genomförande av den skriftliga handlingen som överenskommits enligt artikel 498 i handels- och samarbetsavtalet för att ändra rådets förordning (EU) 2021/91 och rådets förordning (EU) 2021/92

Kommissionen har i sitt förslag om genomförande av den överenskomna skriftliga handlingen för vissa TAC-nivåer beaktat olika parametrar, bland annat i) den flexibilitet som medges i förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken till följd av genomförandet av landningsskyldigheten, ii) behovet av att ta hänsyn till blandfiske och situationer med begränsande arter (choking situations), iii) möjligheterna till kvotöverföringar både inom EU och med Förenade kungariket, iv) TAC-avdrag till följd av undantag från landningsskyldigheten, v) nivån på EU:s andel av beståndet i ett visst geografiskt område, vi) nyttjandet av beståndet under 2020, vii) behovet av att säkerställa en betydande ökning av biomassan för bestånd under Blim, och viii) försiktighetsprincipen enligt artikel 4.8 i den gemensamma fiskeripolitiken.

I artiklarna 15–17 i rådets förordning (EU) 2021/92 fastställs tekniska åtgärder, inbegripet korrigerande åtgärder i den mening som avses i den fleråriga förvaltningsplanen för de västliga vattnen, som syftar till att minska bifångsterna av torsk och vitling i Keltiska havet och angränsande områden och torskfiskar i Irländska sjön och väster om Skottland. Dessa åtgärder var funktionellt kopplade till TAC-nivåerna för målarter som fångas vid blandfiske, eftersom sådana TAC-nivåer utan dessa åtgärder skulle ha behövt sänkas för att bifångstbestånden skulle kunna återhämta sig. Även om inga ytterligare tekniska åtgärder har överenskommits med Förenade kungariket, särskilt för fiskbestånd som fångas i blandfiske, är sådana tekniska åtgärder fortfarande nödvändiga för att göra det möjligt att fastställa TAC:er för målarter på de nivåer som föreslås i denna förordning. Kommissionen föreslår därför att de tekniska åtgärder som är funktionellt kopplade till de fiskemöjligheter som fastställs i artiklarna 15–17 i rådets förordning (EU) 2021/92 bibehålls, eftersom de leder till större selektivitet i fisket efter sunda målbestånd utan att äventyra tillståndet för de oundvikliga bifångstbestånden i unionens vatten. Åtgärderna ska tillämpas fram till den dag då en delegerad akt, som antas i enlighet med artikel 15.2 i förordning (EU) 2019/1241 13 och som ändrar bilaga VI till den förordningen genom att införa motsvarande tekniska åtgärder för nordvästliga vatten, blir tillämplig. Den gemensamma rekommendation som medlemsstaterna har lagt fram med förslag om antagande av motsvarande tekniska åtgärder genom en delegerad akt har fått en positiv bedömning av STECF. Eftersom det inte har nåtts någon överenskommelse om tekniska åtgärder med Förenade kungariket påverkar den skriftliga handlingen inte de åtgärder som föreslås i den gemensamma rekommendationen, och kan därför tas med i den delegerade akt som för närvarande håller på att utarbetas.

Övriga bestämmelser rörande fiskemöjligheter för 2021

Förslaget behandlar därutöver resultatet av de årliga samråden mellan unionen och Färöarna om utbyte av vissa TAC:er och tillträde till varandras vatten.

Förslaget behandlar också behovet av att fastställa definitiva fiskemöjligheter för ansjovis i Ices-områdena 9 och 10, som en följd av offentliggörandet av den vetenskapliga rådgivningen.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

De föreslagna åtgärderna har utformats i enlighet med målen och reglerna för den gemensamma fiskeripolitiken och är förenliga med unionens politik för hållbar utveckling.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

De föreslagna åtgärderna är förenliga med unionens politik på andra områden, särskilt med miljöpolitiken.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Unionens åtaganden när det gäller hållbart nyttjande av levande akvatiska resurser härrör från de skyldigheter som fastställs i artikel 2 i förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Förslaget avser ett område där unionen har exklusiv befogenhet enligt artikel 3.1 d i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig.

•Proportionalitetsprincipen

•Val av instrument

Föreslaget instrument: Förordning.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Rådets förordning (EU) 2019/1919

Ändringen ändrar inte de villkor för fiske som fastställs i avtalet och genomförandeprotokollet. Därför behövs ingen efterhandsutvärdering , samråd med berörda parter eller konsekvensbedömning.

Rådets förordning (EU) 2021/91 och rådets förordning (EU) 2021/92

•Samråd med berörda parter

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

•Konsekvensbedömning

Meningen med förslaget är att undvika kortsiktiga lösningar och i stället fatta beslut som främjar hållbarheten på lång sikt, däribland befintliga fleråriga planer för fiskeförvaltning i Nordsjön och nordvästliga vatten. Förslaget tar också hänsyn till initiativ från berörda parter och de rådgivande nämnderna i de fall de har fått en positiv bedömning av Ices och/eller STECF. Kommissionens förslag till reform av den gemensamma fiskeripolitiken byggde som sig bör dessutom på en konsekvensbedömning (SEC(2011)891), i samband med vilken MSY-målet analyserades ingående. Enligt slutsatserna i konsekvensbedömningen är detta mål ett nödvändigt villkor för att uppnå miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet.

Vad gäller bestånd som är gemensamma med tredjeländer genomför detta förslag i allt väsentligt internationellt överenskomna åtgärder. Eventuella faktorer som är relevanta för bedömningen av möjliga konsekvenser för fiskemöjligheterna behandlas i samband med förberedelserna för och genomförandet av de internationella förhandlingar där unionens fiskemöjligheter avtalas med tredjeparter.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

Rådets förordning (EU) 2019/1919

Förslaget ändrar inte de villkor som fastställs i avtalet och genomförandeprotokollet.

Rådets förordning (EU) 2021/91 och rådets förordning (EU) 2021/92

•Totalt tillåtna fångstmängder

De TAC:er och kvoter som överenskommits med Förenade kungariket och som nedtecknats i den skriftliga handlingen i enlighet med artikel 498 i handels- och samarbetsavtalet motsvarar unionens andelar enligt överenskommelsen i handels- och samarbetsavtalet som förtecknas i bilaga 35 och bilaga 36 till handels- och samarbetsavtalet. Dessa TAC:er och kvoter grundar sig på Ices rådgivning för 2021 och, vad gäller djuphavsbestånd, även för 2022, och de är förenliga med målen och principerna i rubriken fiske i handels- och samarbetsavtalet.

I linje med den gemensamma fiskeripolitikens centrala bevarandemål enligt artikel 2.2 i förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken och artikel 3.1 i de fleråriga planerna för de västliga vattnen och Nordsjön kom unionen överens med Förenade kungariket om TAC:er för bestånd med rådgivning om FMSY (rådgivning om nivåer för fiskemöjligheter som uttrycker fisketryck som ger maximal hållbaravkastning – MSY).

Fyra TAC:er för bestånd med MSY-bedömning och TAC:er som enligt rådgivningen bör fastställas till noll fastställs till nivåer som tar hänsyn till oundvikliga bifångster och för att undvika att fångst kastas överbord vid blandfiske med andra arter. För tre av dessa bestånd har TAC-nivåer överenskommits på bifångstnivåer (torsk i Keltiska havet, torsk väster om Skottland, vitling i Irländska sjön) och för ett bestånd (sill i Keltiska havet) fastställts som en övervaknings-/kontrollkvot enligt Ices anvisningar för nivån på den typen av TAC. För de tre demersala bestånden i denna grupp har tillämpningen av ytterligare krav inom ramen för de fleråriga planerna säkerställts genom fortsatt tillämpning av korrigerande åtgärder (tekniska åtgärder som är funktionellt kopplade till fiskemöjligheterna för målbestånden i dessa blandfisken. För tre av dessa fyra bestånd betyder de överenskomna TAC:erna att biomassan kommer att växa. Dessutom har resultaten av samråden säkerställt fiskemöjligheter för vissa besläktade bestånd inom blandfisket i det lägre intervallet för FMSY (t.ex. i Keltiska havet) i syfte att minska det totala trycket inom de berörda fiskena.

Förslaget innehåller 43 TAC:er för bestånd som omfattas av försiktighetsutlåtanden. Unionen försökte nå en överenskommelse om dessa TAC:er som tog hänsyn till Ices motsvarande övergripande råd och försiktighetsansatsen enligt artikel 2.2 i förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken. För de flesta av dessa TAC:er har det nåtts en överenskommelse i linje med eller under de nivåer som Ices rekommenderar, men för ett antal TAC:er fastställdes TAC:er på nivåer som undviker situationer med begränsande arter och tar hänsyn till särdragen inom blandfiske, i enlighet med artikel 4.5 i de fleråriga planerna. Därutöver överenskoms några TAC-nivåer mot bakgrund av den gemensamma fiskeripolitikens socioekonomiska mål och stabilitetsmål.

För ett mycket begränsat antal gemensamma bestånd var det nödvändigt att justera EU:s ståndpunkt för att nå ett övergripande resultat vilket ansågs nödvändigt och önskvärt med hänsyn till hållbarhet och socioekonomiska överväganden, inbegripet behovet av att främja lika villkor.

Vid genomförandet av resultaten av samråden med Förenade kungariket i EU:s rättsliga ram bör hänsyn tas till efterlevnaden av artiklarna 2, 3, 28 och 33 i den gemensamma fiskeripolitiken och de tillämpliga bestämmelserna i respektive fleråriga förvaltningsplaner.

TAC:er som avviker med mer än 20 % från den tidigare fastställda TAC-nivån

När de fleråriga förvaltningsplanerna för västliga vatten och för Nordsjön antogs gjorde kommissionen ett uttalande om att när kommissionen föreslår TAC:er som avviker med mer än 20 % från den tidigare TAC-nivån ska dessa fall anges i motiveringen till kommissionens förslag, vid behov med en förklaring till avvikelserna. När det gäller de bestånd som är gemensamma med Förenade kungariket förklarar kommissionen därför de största avvikelserna för TAC:erna i detta förslag.

Flexibilitet mellan åren

Kommissionen kom överens med Förenade kungariket om att flexibiliteten mellan åren inte gäller följande bestånd: Torsk, väster om Skottland (COD/5BE6A); vitling, väster om Skottland (WHG/56–14); WHG/07A vitling (Keltiska havet); och rödspätta (PLE/7HJK). Kommissionen kom överens med Norge om att flexibiliteten mellan åren inte gäller följande bestånd: Nordhavsräka, Skagerrak PRA/03A och torsk, Kattegatt COD/03AS.

Undantag för fångst som kastas överbord

Om unionen och Förenade kungariket inte enas om undantagen från landningsskyldigheten kom man överens om att använda de undantag som är tillämpliga i den andra partens vatten när det gäller fiskeverksamhet som bedrivs i dessa vatten.

Kvotutbyten

Unionen strävade också efter att underlätta kvotutbyten med Förenade kungariket med tanke på den mekanism för kvotutbyte som den specialiserade kommittén för fiske ska inrätta och som avses i artikel 498.8 i avtalet om handel och samarbete, som en insats för att stabilisera fiskeverksamheten och underlätta utbyten före det formella inrättandet av en sådan mekanism. Förfarandet för att genomföra sådana utbyten bör fastställas.

Havsabborre

När det gäller havsabborre måste följande ändringar införas: 1) Flexibiliteten för kommersiella trål-/notfartyg kommer att minskas från 520 kg per två månader till 380 kg per månad inom gränsen på 5 % havsabborre per fiskeresa. 2) Bifångster av havsabborre i landbaserade kommersiella nätredskap tas bort från tillämpningsområdet för det allmänna förbudet mot fiske efter havsabborre. Detta undantag gäller endast för historiskt antal lokalt reglerade strandnätredskap som fastställts till nivåerna före 2017. 3) Kommersiell landbaserad verksamhet med nätredskap bör inte vara inriktad på havsabborre och endast oundvikliga bifångster får landas.

Resultatet av samråden mellan EU och Färöarna

Under 2021 höll EU och Färöarna sina årliga samråd om utbyte av vissa TAC:er och tillträde till respektive parts vatten. Samråden resulterade inte i en överenskommelse mellan unionen och Färöarna. Unionen hade behållit en reserv för vissa TAC:er för att möjliggöra dessa utbyten. De relevanta tabellerna över fiskemöjligheter och fartygslicenser bör därför ändras i enlighet med detta.

1920 års Parisfördrag

Vad gäller fiskemöjligheterna i området runt Svalbard beviljar fördraget av den 9 februari 1920 angående Spetsbergen (Svalbard) (1920 års Parisfördrag) lika och icke-diskriminerande tillträde till resurserna för alla parter i det fördraget, inklusive när det gäller fiske. Unionens ståndpunkt om detta tillträde har framhållits vid ett flertal tillfällen, senast i verbalnot till Norge nr 02/21 av den 26 februari 2021. För att säkerställa att resurserna i området runt Svalbard nyttjas på ett sätt som är förenligt med icke-diskriminerande regler för förvaltning som kan fastställas av Norge, som har överhöghet och jurisdiktion i området inom det fördragets gränser, har rådet för Ices-delområde 1 och sektion 2b fastställt hur många fartyg som har tillstånd att bedriva fiske efter snökrabba och kvoter för torsk. Fördelningen av dessa fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna gäller endast 2021. I verbalnot till Norge nr 02/21 av den 26 februari 2021 förbehöll sig unionen rätten att vidta alla lämpliga korrigerande motåtgärder för att skydda Europeiska unionens och dess medlemsstaters legitima intressen enligt 1920 års Parisfördrag. Man bör också ha i åtanke att huvudansvaret i unionen för att säkerställa efterlevnad av tillämplig rätt ligger hos flaggmedlemsstaterna.

Ansjovis i delområdena 9 och 10

Ansjovis (Engraulis encrasicolus) i Ices-delområdena 9 och 10 och i unionens vatten i Cecaf 34.1.1 är en kortlivad art för vilken undersökningarna avslutas i maj. TAC-perioden fastställs till 1 juli–30 juni påföljande år. På så vis säkerställs att fiskemöjligheterna baseras på bästa möjliga bedömning av den årliga rekryteringen av denna kortlivade art.

I rådets förordning (EU) 2021/92, i sin ursprungliga form, fastställdes TAC till noll för ansjovis i Ices-delområdena 9 och 10 och i unionens vatten i Cecaf 34.1.1 för perioden 1 juli 2020–30 juni 2021, i avvaktan på ny vetenskaplig rådgivning. I den tredje ändringen av fiskemöjligheterna för 2021 fastställdes en preliminär TAC till och med den 30 september 2021 för att fisket skulle kunna fortsätta. Den vetenskapliga rådgivningen utfärdades den 18 juni 2021. TAC:en för perioden från och med den 1 juli 2021 bör därför ändras i enlighet med Ices senaste vetenskapliga rådgivning.

2021/0177 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordningarna (EU) 2019/1919, (EU) 2021/91 och (EU) 2021/92 vad gäller vissa fiskemöjligheter för 2021 i unionens vatten och i andra vatten

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Genom rådets förordning (EU) 2019/1919 15 fastställs en fördelning av fiskemöjligheterna enligt protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Islamiska republiken Mauretanien 16 . Protokollet förlängdes, till och med den 15 november 2020, genom avtalet genom skriftväxling om en förlängning, med högst ett år, av det protokoll 17 som undertecknades genom rådets beslut (EU) 2019/1918 18 , genom vilket dess provisoriska tillämpning godkändes.

(2)Den 23 oktober 2020 antog rådet beslut (EU) 2020/1704 19 om ytterligare en förlängning med högst ett år av protokollet.

(3)Genom artikel 1 i rådets förordning (EU) 2019/1919 tilldelas Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland fiskemöjligheter i kategori 6 – Frystrålare för pelagiskt fiske.

(4)Enligt avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen är Förenade kungariket inte längre en medlemsstat i unionen sedan den 1 februari 2020 och den övergångsperiod som föreskrivs i det avtalet löpte ut den 31 december 2020. De fiskemöjligheter som tilldelats Förenade kungariket bör därför omfördelas till medlemsstaterna från och med den 1 januari 2021 och Förenade kungariket bör inte längre inneha en kvartalslicens från och med den 1 januari 2021.

(5)Denna omfördelning bör vara transparent och stå i proportion till den ursprungliga kvotfördelningen.

(6)Rådets förordning (EU) 2019/1919 bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)I rådets förordning (EU) 2021/91 20 fastställs fiskemöjligheterna för unionsfiskefartyg med avseende på vissa djuphavsbestånd för 2021 och 2022. I rådets förordning (EU) 2021/92 21 fastställs för 2021 fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten. För bestånd som delas med Förenade kungariket fastställs i dessa förordningar preliminära totala tillåtna fångstmängder (TAC) som ska tillämpas till och med den 31 juli 2021 för fartyg som fiskar i unionens vatten, internationella vatten och tredjeländers vatten.

(8)I enlighet med artikel 498.2, 498.4 och 498.6 i avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och Förenade kungariket (handels- och samarbetsavtalet) 22 har unionen hållit bilaterala samråd med Förenade kungariket och fastställt nivån på fiskemöjligheterna för de bestånd som förtecknas i bilaga 35 samt tabellerna A och B i bilaga 36 till handels- och samarbetsavtalet och därmed förbundna villkor för år 2021 och för åren 2021 och 2022 för vissa TAC:er för djuphavsbestånd. Dessa samråd hölls mellan den 20 januari 2021 och den 2 juni 2021 på grundval av rådets beslut av den 5 mars 2021 om den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar 23 . Resultatet av samråden nedtecknades i en skriftlig handling som undertecknades av delegationschefen för både EU och Förenade kungariket och godkändes av rådet den 11 juni 2021. De preliminära TAC:er som fastställdes i rådets förordningar (EU) 2021/91 och (EU) 2021/92 bör därför ersättas med de fiskemöjligheter som överenskommits med Förenade kungariket, tillsammans med de nya tillhörande åtgärderna.

(9)Genom avslutandet av dessa samråd införs överenskomna och garanterade fiskemöjligheter för EU och Förenade kungariket för 2021 (och för vissa djuphavsbestånd för 2022), enligt bestämmelserna om lika tillträde till varandras vatten enligt handels- och samarbetsavtalet. Utan ett sådant avtal om fiskemöjligheter skulle TAC:erna fastställas ensidigt av EU och Förenade kungariket, vilket skulle äventyra en hållbar förvaltning av dessa gemensamma bestånd. Det skulle också äventyra lika villkor för unionens aktörer.

(10)Det är nu nödvändigt att genomföra resultaten av samråden mellan EU och Förenade kungariket i EU:s rättsordning genom att ändra de preliminära TAC:er som fastställdes i rådets förordningar (EU) 2021/91 och (EU) 2021/92 och införa de fiskemöjligheter som respekterar de TAC-nivåer som överenskommits med Förenade kungariket.

(11)Enligt handels- och samarbetsavtalet är EU:s och Förenade kungarikets gemensamma mål att nyttja gemensamma bestånd till en grad som är avsedd att bibehålla och progressivt återställa populationerna av fiskade arter så att de når över sådana biomassanivåer som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY). I enlighet med förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken 24 och de fleråriga planerna för västliga vatten 25 och Nordsjön 26 skulle målet för fiskeridödlighet, i enlighet med de MSY-intervall (FMSY) som fastställs i artikel 2 i förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken, nås så snart som möjligt, genom en successiv och stegvis anpassning, och senast 2020 för de bestånd som anges i artikel 1.1 i den förordningen, och ska därefter bibehållas inom FMSY-intervallen, i enlighet med artikel 4 i den förordningen.

(12)Det finns vissa bestånd för vilka Ices, samtidigt som de bedöms utifrån maximal hållbar avkastning, har utfärdat vetenskaplig rådgivning som innebär att inga fångster får tas. Om TAC:erna för dessa bestånd fastställs till den nivå som anges i den vetenskapliga rådgivningen skulle skyldigheten att landa alla fångster både i Europeiska unionens vatten och Förenade kungarikets vatten, inklusive bifångster ur dessa bestånd, inom blandfisken leda till fenomenet med begränsande arter (choke species). För att uppnå rätt balans mellan ett fortsatt blandfiske, med tanke på de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenserna av att helt upphöra med det fisket, och behovet att uppnå god biologisk status för dessa bestånd, och med beaktande av svårigheten att fiska samtliga bestånd i ett blandfiske på nivåer som säkerställer maximal hållbar avkastning (MSY) samtidigt för alla arter, har EU och Förenade kungariket kommit överens om att det bör fastställas särskilda TAC:er för bifångster av dessa bestånd. Nivån för dessa TAC:er bör vara sådan att fiskeridödligheten för dessa bestånd minskas och att den ger incitament till att förbättra selektivitet och fångstundvikande. Nivåerna på fiskemöjligheterna för dessa bestånd bör fastställas i enlighet med den skriftliga handlingen både för att säkerställa lika villkor för unionens aktörer och samtidigt sörja för en betydande återhämtning av biomassan för dessa bestånd.

(13)Även om EU och Förenade kungariket inte nådde en överenskommelse om anpassade funktionellt knutna tekniska åtgärder var båda överens om att sådana åtgärder är nödvändiga, och Förenade kungariket kommer att anta sådana åtgärder för att bidra till de berörda beståndens återhämtning. I avsaknad av en överenskommelse är det nödvändigt att fortsätta att tillämpa de befintliga funktionellt knutna tekniska åtgärder som fastställs i artiklarna 15–17 i rådets förordning (EU) 2021/92 som gör det möjligt att fastställa TAC:erna för målarter på de nivåer som föreslås i denna förordning utan att äventyra tillståndet för de oundvikliga bifångstbestånden i unionens vatten.

(14)Eftersom biomassan för bestånden av COD/5BE6A, WHG/56-14, WHG/07A och PLE/7HJK understiger Blim och endast bifångster och fiske i vetenskapligt syfte kommer att tillåtas har EU och Förenade kungariket i den skriftliga handlingen kommit överens om att inte tillämpa artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 vad gäller dessa bestånd för överföringar från 2020 till 2021, så att fångster under 2021 inte överskrider den TAC som fastställts för dessa bestånd.

(15)Eftersom biomassan för bestånden av COD/03AS och PRA/03A understiger Blim har EU och Norge kommit överens om att inte tillämpa artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 vad gäller dessa bestånd för överföringar från 2020 till 2021, så att fångster under 2021 inte överskrider den TAC som fastställts för dessa bestånd.

(16)Havsabborre i Keltiska havet, Engelska kanalen, Irländska sjön och södra Nordsjön (Ices-sektionerna 4b, 4c, 7a och 7d–7h) fortsätter under MSY Btrigger och ligger strax ovanför Blim. Även om fiskeridödligheten har minskat är Ices indikationer på fisketrycket fortfarande oroande. Överenskomna åtgärder för att säkerställa enhetliga villkor och möjligheter för Förenade kungarikets flottor och EU:s flottor är av avgörande betydelse för havsabborre som ett gemensamt bestånd, särskilt när det gäller ett månatligt tak för kommersiellt fiske med trål/not och bifångster i landbaserade kommersiella nät, samtidigt som den befintliga begränsningen av fritidsfiske bibehålls. EU och Förenade kungariket enades också om att prioritera förbättringen av Ices bedömningsverktyg för havsabborre för att möjliggöra prognosberäkningar på grundval av MSY-modeller.

(17)För att skydda de berörda arterna mot fiske enades Förenade kungariket och EU i den skriftliga handlingen om förteckningar över förbjudna arter. Fiske efter, behållande ombord, omlastning eller landning av sådana förbjudna arter ska vara förbjudet.

(18)I enlighet med artikel 498 i handels- och samarbetsavtalet enades EU och Förenade kungariket om att inrätta en mekanism för frivilliga överföringar av fiskemöjligheter under året, vilket ska ske varje år och att detaljerna i denna mekanism bör beslutas av den specialiserade kommittén för fiske. För att medlemsstaterna ska kunna överföra eller utbyta fiskemöjligheter med Förenade kungariket i avvaktan på att den specialiserade kommittén för fiske antar dessa detaljer är det lämpligt att fastställa förfarandet för att genomföra sådana utbyten.

(19)Under 2021 höll unionen och Färöarna årliga samråd om utbyte av vissa TAC:er och tillträde till respektive parts vatten. Samråden resulterade inte i en överenskommelse mellan unionen och Färöarna. Unionen hade behållit en reserv för vissa TAC:er för att möjliggöra dessa utbyten. Därför bör de relevanta tabellerna över fiskemöjligheter och fartygslicenser ändras i enlighet med detta.

(20)I rådets förordning (EU) 2021/92, i sin ursprungliga form, fastställdes TAC till noll för ansjovis i Ices-delområdena 9 och 10 och i unionens vatten i Cecaf 34.1.1 för perioden 1 juli 2020–30 juni 2021, i avvaktan på ny vetenskaplig rådgivning. I den tredje ändringen av fiskemöjligheterna för 2021 fastställdes en preliminär TAC till och med den 30 september 2021 för att fisket skulle kunna fortsätta. Den vetenskapliga rådgivningen utfärdades den 18 juni 2021. TAC:en för perioden från och med den 1 juli 2021 bör därför ändras i enlighet med Ices senaste vetenskapliga rådgivning.

(21)Förordningarna (EU) 2021/91 och (EU) 2021/92 bör därför ändras i enlighet med detta.

(22)Vad gäller fiskemöjligheterna i området runt Svalbard beviljas genom fördraget av den 9 februari 1920 angående Spetsbergen (Svalbard) (1920 års Parisfördrag) lika och icke-diskriminerande tillträde till resurserna för alla parter i det fördraget, inklusive när det gäller fiske. Unionens ståndpunkt om detta tillträde har framhållits vid ett flertal tillfällen, senast i verbalnot till Norge nr 02/21 av den 26 februari 2021. För att säkerställa att resurserna i området runt Svalbard nyttjas på ett sätt som är förenligt med icke-diskriminerande regler för förvaltning som kan fastställas av Norge, som har överhöghet och jurisdiktion i området inom det fördragets gränser, har rådet för Ices-delområde 1 och sektion 2b fastställt hur många fartyg som har tillstånd att bedriva fiske efter snökrabba och kvoter för torsk. Fördelningen av dessa fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna gäller endast 2021. I verbalnot till Norge nr 02/21 av den 26 februari 2021 förbehöll sig unionen rätten att vidta alla lämpliga korrigerande motåtgärder för att skydda Europeiska unionens och dess medlemsstaters legitima intressen enligt 1920 års Parisfördrag. Man bör också ha i åtanke att huvudansvaret i unionen för att säkerställa efterlevnad av tillämplig rätt ligger hos flaggmedlemsstaterna.

(23)De fångstbegränsningar som fastställs i förordningarna (EU) 2019/1919, (EU) 2021/91 och (EU) 2021/92 tillämpas från och med den 1 januari 2021. De bestämmelser som införs genom denna förordning rörande fångstbegränsningar bör därför också tillämpas från och med den dagen. En sådan retroaktiv tillämpning påverkar inte principerna om rättssäkerhet och skydd för berättigade förväntningar, eftersom de berörda fiskemöjligheterna utökas eller ännu inte har uttömts. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 1 f i förordning (EU) 2019/1919 ska ersättas med följande:

”f) Kategori 6 – Frystrålare för pelagiskt fiske:

Under den period då förlängningen av protokollet är tillämplig ska följande antal kvartalslicenser innehas av medlemsstaterna:

Medlemsstaterna ska meddela kommissionen för den händelse att vissa licenser kan ställas till andra medlemsstaters förfogande.

Vid ett och samma tillfälle får maximalt 19 fartyg i denna kategori befinna sig i mauretanska vatten.”

Artikel 2
Ändring av rådets förordning (EU) 2021/91

Förordning (EU) 2021/91 ska ändras på följande sätt:

(1)Artikel 8 ska utgå.

(2)Del 2 i bilagan ska ändras i enlighet med del A i bilagan till den här förordningen.

Artikel 3
Ändring av rådets förordning (EU) 2021/92

Förordning (EU) 2021/92 ska ändras på följande sätt:

(1)Artikel 7 ska utgå.

(2)Artikel 11 ska ändras på följande sätt:

(a)Följande punkt ska införas som punkt 1a:

”1a Förbudet i punkt 1 ska inte gälla bifångster av havsabborre i landbaserad kommersiell nätverksamhet. Detta undantag gäller för historiskt antal strandnätredskap som fastställts till nivåerna före 2017. Landbaserad kommersiell nätverksamhet får inte inriktas på havsabborre och endast oundvikliga bifångster av havsabborre får landas.”

(b)Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

    i) Led a ska ersättas med följande:

”a) Med användning av bottentrål(*), oundvikliga bifångster om högst 380 kg per månad och 5 % av vikten av den totala fångst av marina organismer ombord som fartyget tagit per fiskeresa.”

_____________________

       (*)    Alla typer av bottentrål (OTB, OTT, PTB, TBB, TBN, TBS och TB).

   ii) Led b ska ersättas med följande:

”b) Med användning av not/vad(*), oundvikliga bifångster om högst 380 kg per månad och 5 % av vikten av den totala fångst av marina organismer ombord som fartyget tagit per fiskeresa.

______________________

       (*)    Alla typer av not/vad (SSC, SDN, SPR, SV, SB och SX).”

(3)Följande punkt 1a ska införas efter artikel 13.1:

”1a Genom undantag från punkt 1 d ska artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte tillämpas på följande bestånd: Torsk, Kattegatt (COD/03AS); Torsk, väster om Skottland (COD/5BE6A); Vitling, väster om Skottland (WHG/56–14); Vitling, Keltiska havet (WHG/07A); Nordhavsräka, Skagerrak (PRA/03A); och rödspätta, Keltiska havet (PLE/7HJK).”

(4)Följande artikel ska införas efter artikel 53:

”Artikel 53a
Kvotöverföringar och kvotutbyten med Förenade kungariket

1.Kvotöverföringar eller kvotutbyten mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket ska ske i enlighet med punkterna 2–4.

2.En medlemsstat som avser att överföra eller utbyta kvoter med Förenade kungariket får diskutera ett utkast till kvotöverföringen eller kvotutbytet med Förenade kungariket.

3.Om kommissionen godkänner ett utkast till kvotöverföring eller kvotutbyte enligt punkt 2 som anmälts av den berörda medlemsstaten, ska kommissionen utan onödigt dröjsmål ge sitt samtycke till att vara bunden av kvotöverföringen eller kvotutbytet. Kommissionen ska underrätta Förenade kungariket och medlemsstaterna om den överenskomna kvotöverföringen eller det överenskomna kvotutbytet.

4.Den kvot som mottagits från eller överförts till Förenade kungariket inom ramen för den överenskomna kvotöverföringen eller kvotutbytet ska anses vara kvoter som tilldelats eller dragits av från den berörda medlemsstatens tilldelning från och med den tidpunkt då kvotöverföringen eller kvotutbytet får verkan i enlighet med punkt 3. Ett sådant utbyte ska inte ändra den befintliga fördelningsnyckeln för fördelning av fiskemöjligheter mellan medlemsstaterna i enlighet med principen om relativ stabilitet i fiskeverksamheten.

(5) Bilaga IA ska ändras i enlighet med del B i bilagan till den här förordningen.

(6)Bilaga IB ska ändras i enlighet med del C i bilagan till den här förordningen.

(7)Bilaga V ska ändras i enlighet med del D i bilagan till den här förordningen.

Artikel 4
Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

(1)    Rådets förordning (EG) nr 1801/2006 av den 30 november 2006 om ingående av ett partnerskapsavtal om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Islamiska republiken Mauretanien (EUT L 343, 8.12.2006, s. 1).

(2)    Protokoll om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Islamiska republiken Mauretanien för en period om fyra år (EUT L 315, 1.12.2015, s. 3).

(3)    Avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Islamiska republiken Mauretanien om förlängning av protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Islamiska republiken Mauretanien, vilket löper ut den 15 november 2020 (EUT L 383, 16.11.2020, s. 3).

(4)    Rådets förordning (EU) 2019/1919 av den 8 november 2019 om fördelning av fiskemöjligheterna enligt protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Islamiska republiken Mauretanien (EUT L 297I, 18.11.2019, s. 5).

(5)    Avtal om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (EUT L 29, 31.1.2020, s. 7).

(6)    Avtal om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan (EUT L 149, 30.4.2021, s. 10).

(7)    Rådets förordning (EU) 2021/91 av den 28 januari 2021 om fastställande av fiskemöjligheterna för unionsfiskefartyg med avseende på vissa djuphavsbestånd för 2021 och 2022 (EUT L 31, 29.1.2021, s. 20).

(8)    Rådets förordning (EU) 2021/92 av den 28 januari 2021 om fastställande för 2021 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten (EUT L 31, 29.1.2021, s. 31).

(9)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

(10)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/472 av den 19 mars 2019 om upprättande av en flerårig plan för bestånd som fiskas i västliga vatten och angränsande vatten och det fiske som nyttjar dessa bestånd, om ändring av förordningarna (EU) 2016/1139 och (EU) 2018/973 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 811/2004, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007 och (EG) nr 1300/2008 (EUT L 83, 25.3.2019, s. 1).

(11)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/973 av den 4 juli 2018 om upprättande av en flerårig plan för demersala bestånd i Nordsjön och de fisken som nyttjar dessa bestånd, med fastställande av närmare bestämmelser för genomförandet av landningsskyldigheten i Nordsjön, och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 676/2007 och (EG) nr 1342/2008 (EUT L 179, 16.7.2018, s. 1).

(12)    Rådets beslut om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i samråden med Förenade kungariket för att komma överens om fiskemöjligheter för gemensamma bestånd för 2021 och för vissa djuphavsbestånd för 2021 och 2022 av den 5 mars 2021, NO 6414/21.

(13)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 av den 20 juni 2019 om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1380/2013, (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973, (EU) 2019/472 och (EU) 2019/1022, samt om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 894/97, (EG) nr 850/98, (EG) nr 2549/2000, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 812/2004 och (EG) nr 2187/2005 (EUT L 198, 25.7.2019, s. 105).

(14)    Enligt den skriftliga handlingen före TAC-avdrag till följd av undantag enligt landningsskyldigheten.

(15)    Rådets förordning (EU) 2019/1919 av den 8 november 2019 om fördelning av fiskemöjligheterna enligt protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Islamiska republiken Mauretanien (EUT L 297 I, 18.11.2019, s. 5).

(16)    Protokoll om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Islamiska republiken Mauretanien för en period om fyra år (EUT L 315, 1.12.2015, s. 3).

(17)    Avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Islamiska republiken Mauretanien om förlängning av protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Islamiska republiken Mauretanien, vilket löper ut den 15 november 2019 (EUT L 297I, 18.11.2019, s. 3).

(18)    Rådets beslut (EU) 2019/1918 av den 8 november 2019 om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, och om provisorisk tillämpning av avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Islamiska republiken Mauretanien om förlängning av protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Islamiska republiken Mauretanien, vilket löper ut den 15 november 2019 (EUT L 297I, 18.11.2019, s. 1).

(19)    Rådets beslut (EU) 2020/1704 av den 23 oktober 2020 om undertecknande, på unionens vägnar, och om provisorisk tillämpning av avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Islamiska republiken Mauretanien om förlängning av protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Islamiska republiken Mauretanien, vilket löper ut den 15 november 2020 (EUT L 383, 16.11.2020, s. 1).

(20)    Rådets förordning (EU) 2021/91 av den 28 januari 2021 om fastställande av fiskemöjligheterna för unionsfiskefartyg med avseende på vissa djuphavsbestånd för 2021 och 2022 (EUT L 31, 29.1.2021, s. 20).

(21)    Rådets förordning (EU) 2021/92 av den 28 januari 2021 om fastställande för 2021 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten (EUT L 31, 29.1.2021, s. 31).

(22)    Avtal om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan (EUT L 149, 30.4.2021, s. 10).

(23)    Rådets beslut om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i samråden med Förenade kungariket för att komma överens om fiskemöjligheter för gemensamma bestånd för 2021 och för vissa djuphavsbestånd för 2021 och 2022 av den 5 mars 2021, NO 6414/21.

(24)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

(25)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/472 av den 19 mars 2019 om upprättande av en flerårig plan för bestånd som fiskas i västliga vatten och angränsande vatten och det fiske som nyttjar dessa bestånd, om ändring av förordningarna (EU) 2016/1139 och (EU) 2018/973 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 811/2004, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007 och (EG) nr 1300/2008 (EUT L 83, 25.3.2019, s. 1).

(26)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/973 av den 4 juli 2018 om upprättande av en flerårig plan för demersala bestånd i Nordsjön och de fisken som nyttjar dessa bestånd, med fastställande av närmare bestämmelser för genomförandet av landningsskyldigheten i Nordsjön, och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 676/2007 och (EG) nr 1342/2008 (EUT L 179, 16.7.2018, s. 1).

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 30.6.2021

COM(2021) 357 final

BILAGA

till förslag till

rådets förordning

om ändring av förordningarna (EU) 2019/1919, (EU) 2021/91 och (EU) 2021/92 vad gäller vissa fiskemöjligheter för 2021 i unionens vatten och i andra vatten

BILAGA

Del A: Ändringar av del 2 i bilagan till förordning (EU) 2021/91

I del 2 i bilagan till förordning (EU) 2021/91 ska de relevanta tabellerna över fiskemöjligheter ersättas med följande:

”

”.

Del B: Ändringar av bilaga IA till förordning (EU) 2021/92

I bilaga IA till förordning (EU) 2021/92 ska de relevanta tabellerna över fiskemöjligheter ersättas med följande:

”