EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 24.2.2021

COM(2021) 85 final

2021/0045(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om roaming i allmänna mobilnät i unionen (omarbetning)

(Text av betydelse för EES)

{SEC(2021) 90 final} - {SWD(2021) 27 final} - {SWD(2021) 28 final} - {SWD(2021) 29 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Motiv och syfte med förslaget

Inledning

1 Förordning (EU) nr 531/2012 upphör att gälla den 30 juni 2022. Syftet med detta förslag är därför att förlänga förordningens giltighet, samtidigt som man anpassar de högsta grossistavgifterna för att säkerställa ett hållbart tillhandahållande av roamingtjänster i slutkundsledet till nationella priser, och därvid införa nya bestämmelser för att öka transparensen och säkerställa verklig ”roaming som hemma” (RLAH) när det gäller tjänstekvalitet och tillgång till larmtjänster vid roaming.

2 Eftersom förordning (EU) nr 531/2012 har ändrats flera gånger är syftet med detta förslag att omarbeta förordningen för att göra den tydligare och ersätta de många ändringsrättsakter som den innehåller.

Bakgrund

EU:s reglering av slutkunds- och grossistledet på roamingmarknaden har varit nödvändig under de senaste 14 åren för att förbättra villkoren för funktionen hos den inre marknaden för roamingtjänster inom unionen.

3 4 EU antog för första gången bestämmelser för att införa en gemensam strategi för reglering av roaming i allmänna mobilnät i EU när förordning (EG) nr 717/2007 antogs. Efter en första översyn av dessa bestämmelser 2009 förlängdes deras giltighetstid och tillämpningsområdet utvidgades. Efter en ytterligare översyn av reglerna antogs därefter förordning (EU) nr 531/2012. Den förordningen ändrade de tidigare reglerna genom att sänka roamingpriserna för samtal och sms och sätta ett tak för priserna för dataroaming i hela EU.

5 Förordning (EU) 2015/2120 ändrade förordning (EU) nr 531/2012 och föreskrev att tilläggsavgifter för roaming i slutkundsledet skulle avskaffas i EU från och med den 15 juni 2017, med förbehåll för skälig användning av roamingtjänster och möjlighet att tillämpa en mekanism för hållbarhetsundantag. Dessa regler för roamingtjänster i slutkundsledet i unionen kallas i denna motivering ”roaming som hemma”-reglerna (eller RLAH, ”roam-like-at-home”).

Reglering i slutkundsledet är nödvändig men är inte i sig nog för att genomföra RLAH. För att avskaffandet av roamingtilläggsavgifter i slutkundsledet ska vara hållbart i hela unionen, och för att undvika att snedvrida konkurrensen på nationella marknader, behöver grossistledet på nationella roamingmarknader incitament så att det hålls konkurrensutsatt och tillhandahåller grossistroamingpriser som gör det möjligt för operatörer att erbjuda hållbara roamingtjänster i slutkundsledet utan några tilläggsavgifter.

6 7 I detta syfte genomförde kommissionen en översyn av grossistledet på roamingmarknaden för att bedöma behovet av åtgärder för att möjliggöra avskaffande av tilläggsavgifter för roaming i slutkundsledet. Den antog sin rapport om översynen av grossistledet på roamingmarknaden den 15 juni 2016. Efter översynen antog kommissionen den 17 maj 2017 förordning (EU) 2017/920 om ändring av förordning (EU) nr 531/2012 vad gäller bestämmelser om grossistledet på roamingmarknader i syfte att avskaffa tilläggsavgifter för roaming i slutkundsledet senast den 15 juni 2017 utan att snedvrida de nationella besökta marknaderna och hemmamarknaderna.

8 Den 29 november 2019 offentliggjorde kommissionen sin första fullständiga översyn av roamingmarknaden (kommissionens översyn), som visar att resenärer i hela EU i hög grad har gynnats till följd av avskaffandet av roamingavgifter i juni 2017. Användningen av mobila tjänster (data, röstsamtal, sms) under resor i EU har ökat snabbt och kraftigt, vilket bekräftar de positiva effekterna av roamingreglerna.

På grossistnivå har den kraftiga sänkningen av pristaken bidragit till en ytterligare sänkning av roamingpriserna i grossistledet, ofta betydligt under de reglerade taken, vilket i sin tur gör avskaffandet av roamingavgifter hållbart för nästan alla roamingleverantörer.

Kommissionens översyn bekräftar, å ena sidan, att RLAH-reglerna har varit en framgång och att roamingmarknaden generellt sett fungerar väl med sådana regler, men kommer å andra sidan fram till att de underliggande grundläggande konkurrensvillkoren inte har förändrats och sannolikt inte kommer att förändras inom överskådlig tid, trots tecken på viss konkurrensdynamik på både slutkunds- och grossistmarknaderna för roaming. Därför är den nuvarande regleringen i grossist- och slutkundsledet fortfarande nödvändig och kan inte avskaffas.

Förslagets motiv och syfte, de viktigaste ändringarna och de bestämmelser som förblir oförändrade

Syftet med detta förslag är att förlänga giltigheten för de bestämmelser som reglerar den EU-omfattande roamingmarknaden efter 2022 och samtidigt ändra de högsta grossistavgifterna och införa nya åtgärder för att säkerställa verklig RLAH vid resor och upphäva andra bestämmelser som inte längre förefaller vara nödvändiga.

9 De föreslagna ändringarna av reglerna beskrivs närmare nedan.

Syftet med de föreslagna ändringarna är i huvudsak att säkerställa att operatörer kan tillhandahålla RLAH och täcka kostnaderna på ett hållbart sätt i grossistledet. Förslaget går ut på att fastställa EU-omfattande högsta roamingavgifter i grossistledet för ringda samtal, sms-meddelanden och data på lägre nivåer än de som gäller till och med den 30 juni 2022. För att jämka samman de två ovannämnda målen, dvs. att säkerställa hållbarhet och kostnadstäckning, fastställs i förslaget en sänkning i två steg för de högsta gällande grossistavgifterna för data, röstsamtal och sms. I linje med det policyval som gjordes i förordning (EU) nr 531/2012 bör de nya högsta grossistavgifterna fungera som en skyddsnivå och säkerställa att operatörerna kan täcka sina kostnader. De bör också möjliggöra omfattande och hållbart tillhandahållande av RLAH och samtidigt lämna marginal för affärsförhandlingar mellan operatörer. Däremot förblir bestämmelserna om skälig användning och hållbarhet i stort sett oförändrade (artiklarna 6b och 6c i förordning (EU) nr 531/2012), liksom den tillhörande genomförandeakten (kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2286) som kommer att fortsätta att gälla, med tanke på att skyddsreglerna i slutkundsledet fortsätter att fungera tillfredsställande. En sänkning av de högsta gällande grossistavgifterna skulle dock också förbättra situationen för slutanvändare, eftersom det påverkar priskomponenter som beräknas beroende på vilken avgiftsnivå det handlar om, särskilt taket för tilläggsavgifter inom ramen för mekanismen för policyn för skälig användning, hållbarhetsundantagen och den tilldelade datavolymen enligt policyn för skälig användning när det gäller paket med öppna datavolymer och begränsningar för förbetalda taxeplaner.

Förslaget innehåller också nya åtgärder som rör transparens, tjänstekvalitet och tillgång till nödkommunikation.

Förslaget innehåller framför allt ändringar som syftar till att säkerställa verklig RLAH för slutanvändare och främja innovation och nättillgång, samtidigt som man inrättar ett framtidssäkrat regelverk för konsumenter och operatörer. Förslaget syftar särskilt till följande:

i)Öka transparensen i slutkundsledet när det gäller a) tjänstekvalitet (genom att införa en skyldighet för operatörer att i sina avtal med kunder klargöra vilken tjänstekvalitet de rimligen kan förvänta sig vid roaming i EU), b) kommunikation om mervärdestjänster (genom att ålägga operatörerna att i sina avtal med kunder tillhandahålla information om vilken typ av tjänster som kan bli föremål för högre avgifter och liknande information i det ”välkomst-sms” som skickas ut), c) tillgång till larmtjänster (genom att ålägga operatörerna en skyldighet att i sitt ”välkomst-sms” inkludera information om de olika möjligheterna att få tillgång till larmtjänster vid roaming).

ii)Ge roamingkunder verklig RLAH i fråga om tjänstekvalitet (genom att ålägga roamingleverantörer att, när det är tekniskt möjligt, säkerställa att roamingtjänsterna tillhandahålls på samma villkor som om de konsumerades i hemlandet och ålägga mobilnätsoperatörer att ge tillträde till all tillgänglig nätteknik och alla tillgängliga nätgenerationer).

iii)Öka transparensen i grossistledet när det gäller nummerserier för mervärdestjänster genom att skapa en centraliserad EU-databas för nummerserier för mervärdestjänster. Syftet med databasen är att tillhandahålla ett verktyg för transparens som gör det möjligt för nationella regleringsmyndigheter och operatörer att få direkt tillgång till information om vilka nummerserier som kan generera högre kostnader i medlemsstaterna.

iv)Säkerställa kostnadsfri tillgång till larmtjänster för kunder vid roaming genom att vidta särskilda åtgärder på grossistnivå, såsom a) skyldighet för operatörer att i grossistavtalet tillhandahålla all föreskriven och teknisk information som behövs för att införa kostnadsfri tillgång till larmtjänster och kostnadsfria lokaliseringsuppgifter, b) skyldighet att inte ta ut någon avgift från roamingleverantören i samband med nödkommunikation och överföring av lokaliseringsuppgifter.

10 Slutligen upphäver förslaget regleringsskyldigheter där de inte längre behövs, och det innehåller flera ändringsförslag som syftar till att förenkla och minska regelbördan.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Avskaffandet av roamingtilläggsavgifter i slutkundsledet utgjorde ett viktigt steg mot att skapa en EU-omfattande inre marknad och se till att den fungerar väl.

Regleringen av roamingmarknaden för att genomföra RLAH i hela unionen har i synnerhet bidragit till det politiska målet att säkerställa att väl fungerande marknader ger EU-konsumenter tillträde till infrastruktur för mobila bredbandsnät med hög kapacitet till rimligt pris i hela EU.

Medlagstiftarna noterade detta måls betydelse för hela den digitala inre marknaden när RLAH-reglerna antogs 2015.

Mot bakgrund av ovanstående är det nödvändigt att undvika att undergräva de resultat som har uppnåtts när förordning (EU) nr 531/2012 upphör att gälla den 30 juni 2022. Därför ingick förslaget om att se över de befintliga roamingreglerna i kommissionens arbetsprogram för 2020 under den överordnade ambitionen ”Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern” och det särskilda målet ”Digitalt för konsumenter”.

11 Förslaget kompletterar direktiv (EU) 2018/1972 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation, som skulle införlivas av medlemsstaterna senast den 21 december 2020. I synnerhet, samtidigt som förslaget främjar ett hållbart tillhandahållande av RLAH, kostnadstäckning och bibehållna incitament att investera i värdnät, kompletterar förslaget bestämmelser i den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation som möjliggör hög grad av konnektivitet och 5G-utbyggnad till gagn för alla européer, samtidigt som infrastrukturkonkurrensen främjas och operatörerna får möjlighet att säkra avkastning på investeringar. Genom att främja verklig RLAH för slutanvändare kompletterar förslaget bestämmelser i den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation som ger ett ändamålsenligt konsumentskydd i samband med elektronisk kommunikation, något som ger slutanvändarna bättre valmöjligheter genom mer transparent information och särskilda regler om maximal avtalstid och nummerportabilitet. Den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation syftar också till att ge slutanvändare kostnadsfri tillgång till larmtjänster genom nödkommunikation och säkerställa att lokaliseringsuppgifter finns tillgängliga.

Kommissionen har som ett av sina främsta mål att tillgodose allmänhetens och företagens ökade behov av konnektivitet 12 och att dra nytta av den digitala omvandlingen för att stärka EU:s och medlemsstaternas sociala och ekonomiska motståndskraft, deras potential för hållbar tillväxt och skapandet av arbetstillfällen. Gigabitkonnektivitet, som bygger på säker fiber- och 5G-infrastruktur, är avgörande för att man ska kunna utnyttja Europas potential för digital tillväxt. Dessa politiska mål, som ingår i meddelandet ”Att forma EU:s digitala framtid”, anges också i EU:s strategi ”Mot ett europeiskt gigabitsamhälle”, i 5G-handlingsplanen för Europa, och bekräftades med den strategi för konnektivitet som ingår i den årliga strategin för hållbar tillväxt 2021 13 . Målen är också kopplade till faciliteten för återhämtning och resiliens 14 . I detta syfte möjliggör detta förslag en smidig användning av dessa infrastrukturer över gränserna.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Syftet med EU:s roamingregler är att bidra till en smidigt fungerande inre marknad för att uppnå en hög konsumentskyddsnivå och upprätthålla konkurrens mellan mobilnätsoperatörer. Detta förslag behandlar de regleringsfrågor som uppstår till följd av de specifika detaljerna i EU:s roamingregler, men det kompletterar också annan EU-politik och EU-lagstiftning på flera områden.

Förslaget bidrar särskilt till skapandet av ett ”Europa rustat för den digitala tidsåldern” och till ambitionen att på bästa sätt utnyttja den digitala omställningen för att ge människor större möjligheter att vara uppkopplade, kommunicera och göra affärer.

15 16 Ett syfte med förslaget är att säkerställa att de hinder för den inre marknaden som undanröjdes när tilläggsavgifterna för roaming i slutkundsledet avskaffades inte återinförs. I ”En ny industristrategi för EU” framhålls att en stark och integrerad inre marknad utgör både en språngbräda och en förutsättning för en konkurrenskraftig EU-industri. För att den inre marknaden ska fungera för alla införs gemensamma EU-regler för att undanröja hinder, underlätta rörligheten för varor och tjänster i hela EU och skydda konsumenter.

17 18 Exempelvis kompletterar förslaget förordningen om gränsöverskridande portabilitet för onlineinnehåll. Tack vare dessa två initiativ kan européerna nu resa i EU utan att oroa sig för roamingavgifter eller för att förlora tillgång till musik, spel, filmer, underhållningsprogram eller idrottsevenemang som de redan har betalat för. Förslaget underlättar också tillgången till europeisk digital kultur, inlärningsverktyg, arbetsplattformar och hälsotillämpningar.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 114 i EUF-fördraget. Detta är den rättsliga grunden för åtgärder som antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet och som syftar till att upprätta eller förbättra den inre marknadens funktion, i enlighet med artikel 26 i EUF-fördraget.

Enligt EU-domstolens rättspraxis måste syftet med åtgärder som antas enligt artikel 114 (f.d. artikel 95 i EG-fördraget) vara att förbättra villkoren för upprättandet av den inre marknaden och dess funktion 19 . Unionslagstiftaren kan använda denna rättsliga grund särskilt när det finns skillnader mellan nationella bestämmelser som hindrar de grundläggande friheterna och således har en direkt inverkan på den inre marknadens funktion 20 eller orsakar betydande snedvridning av konkurrensen 21 .

•Subsidiaritetsprincipen

När det gäller reglerna om EU-roaming, som en del av politikområdet inre marknaden och i linje med artikel 4.2 i EUF-fördraget, har EU delad befogenhet med medlemsstaterna.

Inom denna sektor är det bara EU-åtgärder som är effektiva eftersom problemen inte kan lösas på nationell, regional eller lokal nivå. EU-åtgärder är därför nödvändiga för att förbättra den inre marknaden för elektronisk kommunikation.

22 Såsom generaladvokaten påpekade i det vägledande målet C-58/08, Vodafone kan prisskillnaderna mellan samtal som görs inom den egna medlemsstaten och samtal som rings under roaming rimligen anses avskräcka från användning av gränsöverskridande tjänster såsom roaming. Att missgynna transnationell verksamhet, som att kunder använder roamingtjänster, kan leda till att det blir svårare att upprätta en inre marknad där den fria rörligheten för varor tjänster och kapital säkerställs. Roaming är den mest typiska transnationella verksamheten inom telekommunikationsbranschen..

23 Det faktum att tjänster är transnationella motiverar åtgärder på EU-nivå eftersom medlemsstaterna inte själva kan ta itu med frågan på ett ändamålsenligt sätt och eftersom de nationella regleringsmyndigheterna inte har kunnat åtgärda problemen på egen hand.

24 I sin dom i ovannämnda mål, C-58/08 Vodafone, konstaterade domstolen ”att de nationella regleringsmyndigheterna, andra myndigheter samt konsumentorganisationer i hela gemenskapen betraktade den höga nivån på slutkundsavgifterna som ett bestående problem och att försöken att lösa detta problem med tillämpning av det då gällande regelverket inte hade lett till lägre priser.”.

25 Förslaget omfattar åtgärder i både grossist- och slutkundsledet. I den ovannämnda domen konstaterade domstolen också att reglering av roamingmarknaden i grossistledet är förenlig med subsidiaritetsprincipen (och proportionalitetsprincipen) med tanke på att ”det ömsesidiga sambandet mellan slutkundsavgifterna och grossistpriserna för roamingtjänster [är] av betydande vikt, varför en åtgärd som innebär att nivån på slutkundsavgifterna sänks, utan att ta itu med de kostnader som grossisterna har för att tillhandahålla roamingtjänster inom gemenskapen, skulle ha stört roamingmarknadens smidiga funktion inom gemenskapen”.

26 27 De frågor som tas upp i de nya åtgärderna i förslaget är på liknande sätt också strikt kopplade till och påverkade av roamingtjänsternas transnationella karaktär. De kan därför inte hanteras på lämpligt sätt av medlemsstaterna själva, och åtgärder på EU-nivå är mer effektiva än åtgärder på nationell nivå. Faktum är att de underliggande problem som förslaget syftar till att avhjälpa kan leda till antingen att roaminganvändningen motverkas, vilket skapar hinder för användningen av mobila tjänster och tillämpningar under resor inom den inre marknaden eller, mer allmänt, att det uppstår störningar av en smidigt fungerande EU-omfattande roamingmarknad. Enligt tillämplig rättspraxis är detta ett mål som måste eftersträvas och som bäst uppnås på EU-nivå.

•Proportionalitetsprincipen

Syftet med EU:s roamingregler är att införa en gemensam strategi för att säkerställa att användare av allmänna mobilnät, när de reser inom EU, inte betalar orimligt höga priser för EU-omfattande roamingtjänster jämfört med konkurrenskraftiga nationella priser, när de ringer och tar emot samtal, när de skickar och tar emot sms-meddelanden och när de använder paketförmedlande datakommunikationstjänster. Detta bidrar till att den inre marknaden fungerar smidigt samtidigt som man uppnår en hög konsumentskyddsnivå, främjar konkurrens och transparens på marknaden och erbjuder både incitament till innovation och valfrihet för konsumenterna. Dessutom innehåller detta förslag ytterligare åtgärder som syftar till att undanröja kvarstående hinder för verklig ”roaming som hemma”.

Eftersom dessa mål inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på ett säkert sätt och i rätt tid och därför bättre kan uppnås på EU-nivå, kan EU vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går förslaget till förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

I synnerhet uppfyller förordningen proportionalitetskriteriet även eftersom den ska tillämpas under en begränsad tidsperiod (sista tillämpningsdag är den 30 juni 2032, dvs. en sammanlagd varaktighet på tio år).

Den tioåriga varaktigheten för de föreslagna nya reglerna valdes för att ett decennium är en typisk tidsram för storskaligt införande av en ny generation av mobilkommunikation och utveckling av nya affärsmodeller. Vad gäller framtiden förväntar sig kommissionen inte att konkurrensen kommer att förändras märkbart på marknaden under de närmaste tio åren 28 . Syftet med tioårsperioden är också att skapa säkerhet på marknaden och minimera regelbördan.

Förslaget innehåller också ett flexibelt tillvägagångssätt för att se över de högsta grossistavgifterna, vilket vid behov kommer att genomföras genom antagande av en delegerad akt. Detta skulle säkerställa att en av de viktigaste aspekterna av roamingmarknadens funktion kan ses över på grundval av tillförlitliga och uppdaterade uppgifter. I mål C-58/08 Vodafone konstaterade EU-domstolen, med hänsyn till att konsumentskyddet är ett så viktigt mål enligt artikel 95.3 EG, att en tidsbegränsad åtgärd som vidtas på en marknad där det råder konkurrens och som ger konsumenterna ett omedelbart skydd mot alltför höga priser, av det slag som det här är fråga om, framstår som proportionerlig i förhållande till det eftersträvade målet, även om åtgärden kan leda till negativa ekonomiska konsekvenser för vissa operatörer. Regleringsskyldigheter avseende avgifter i grossistledet och slutkundsledet för samtals-, sms- och dataroamingtjänster bör upprätthållas för att skydda konsumenterna så länge konkurrensen på slutkundsnivå eller grossistnivå inte är fullt utvecklad.

29 I den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag diskuteras proportionaliteten i detalj i avsnitt 7.3 – Konsekvens och proportionalitet.

•Val av instrument

Som nämnts ovan är den föreslagna nya förordningen en omarbetning av förordning (EU) nr 531/2012 som ersätter de många rättsakter som den innehåller och omfattar ytterligare ändringar. Den har därför samma rättsliga form. Översynen är ett tillfälle att förenkla den nuvarande strukturen och det nuvarande innehållet i förordning (EU) nr 531/2012 i syfte att förbättra samstämmigheten och överensstämmelsen med målet om lagstiftningens ändamålsenlighet.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

30 De frågor som tas upp i detta förslag identifierades i kommissionens översyn för 2019. Förslaget bygger på ett brett spektrum av data för att utvärdera hur förordning (EU) nr 531/2012 har fungerat och hur roamingmarknaden fungerade efter det att RLAH-reglerna trädde i kraft.

31 32 Dessutom fullföljs och kompletteras slutsatserna i kommissionens översyn dels genom de bakåtblickande frågorna från det offentliga samråd som hölls 2020, dels genom resultaten från de webbenkäter som genomfördes gemensamt av kommissionen och Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) (2018, 2019 och 2020).

Kommissionens översyn bekräftar att roamingmarknaden generellt sett fungerar väl med RLAH-reglerna och att reglerna har varit en framgång. I rapporten dras slutsatsen att de underliggande grundläggande konkurrensvillkoren, trots tecken på viss konkurrensdynamik på både slutkunds- och grossistmarknaderna för roaming, inte har ändrats och sannolikt inte kommer att ändras inom överskådlig tid i en sådan utsträckning att det skulle motivera ett avskaffande av regleringen av roamingmarknaden i slutkunds- eller grossistledet.

I slutsatserna från kommissionens översyn, och i andra uppgifter som samlats in som en del av översynen, identifierades dessutom olösta problem när det gäller roamingtjänsterna i fråga om tjänstekvalitet, kommunikation med mervärdestjänster och tillgång till larmtjänster. Detta förslag behandlar alla dessa frågor i de nya åtgärder som föreslås.

•Samråd med berörda parter

Detta förslag och den åtföljande konsekvensbedömningen underbyggdes av ett brett samråd med berörda parter. Synpunkter inhämtades särskilt från allmänheten och från konsumentorganisationer, nationella regleringsmyndigheter, Berec, mobilnätsoperatörer, virtuella mobiloperatörer, näringslivsaktörer (inklusive små och medelstora företag), statliga myndigheter, branschorganisationer och andra berörda parter.

Kommissionen genomförde ett tolv veckor långt offentligt samråd mellan den 19 juni och den 11 september 2020. Syftet med samrådet var att samla in synpunkter 1) om roamingtjänster i slutkundsledet, särskilt om effekterna av eventuella förtydliganden och åtgärder som rör tjänstekvalitet, mervärdestjänster och nödkommunikation i ett roamingscenario, 2) om tillhandahållande av roamingtjänster i grossistledet, 3) om den administrativa bördan i samband med förordning (EU) nr 531/2012 och effekterna av eventuella förenklingsåtgärder. Totalt 175 svar inkom via webbenkäten.

Andra samrådsaktiviteter organiserades på följande sätt, vilket beskrivs nedan rubriken ”Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden”:

1.Offentliggörandet av den inledande konsekvensbedömningen för att samla in synpunkter under fyra veckor 33 .

2.Gemensamma webbenkäter, kommissionen/Berec. Information från marknaden samlades in genom årliga webbenkäter för mobilnätsoperatörer, virtuella mobiloperatörer och nationella regleringsmyndigheter. I juni 2018 och mars 2019 samlade man i undersökningarna in information om genomförandet av policyn för skälig användning, hållbarhetsundantagen och andra aspekter kopplade till genomförandet av EU:s roamingregler. I mars 2020 omfattade undersökningen andra aspekter såsom tjänstekvalitet, mervärdestjänster, nödkommunikation, teknikförändringar och maskin-till-maskin, genomförandekostnader och administrativ börda.

3.Berec rådfrågades och lämnade omfattande synpunkter, bland annat om framåtblickande aspekter. Värt att notera är Berecs formella yttrande om roamingmarknadens funktion 34 , den kompletterande kostnadsanalysen 35 och de ytterligare bidragen till konsekvensbedömningen på kommissionens begäran 36 . Dessutom beaktade kommissionen Berecs samråd och marknadsövervakningsrapporter: Berecs halvårsvisa rapporter om internationella riktmärken för roaming 37 , på grundval av en särskild datainsamling och Berecs årsrapport om transparens och jämförbarhet avseende roamingtaxor 38 .

4.Riktade intervjuer om utvecklingen av roamingmarknaden som en del av kommissionens studie Technological developments and roaming 39 . Uppdragstagaren höll flera intervjuer med operatörer som är involverade i den globala konnektivitetsvärdekedjan och genomförde en riktad webbenkät om tekniska förändringars potentiella inverkan på roamingmarknaden.

5.Flash Eurobarometer Survey 40 , som genomfördes ett år efter avskaffandet av roamingavgifterna. Undersökningen innehöll frågor om användningen av roaming vid resor i EU, om hur väl kunderna är medvetna om avskaffandet av roamingavgifter, om de upplevda fördelarna, om de upplevda roamingkostnaderna bland icke-resenärer och om användningen av mobiltjänster i andra EU-länder.

Den information och de synpunkter som samlats in beaktades vid utarbetandet av den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag. Uppgifterna användes för att utvärdera förordning (EU) nr 531/2012, bedöma de olösta problemen i ett roamingscenario och utveckla de policyalternativ som presenterades i konsekvensbedömningen.

Det offentliga samrådet bekräftade de avsedda fördelarna med roamingförordningen och det fortsatta behovet av EU-regler om roaming för konsumenter och företag i EU. Den stora majoriteten av dem som deltog i det offentliga samrådet, i alla grupper, svarade att EU:s regler om roaming i hög grad hade främjat konsumenternas och företagens intressen i EU/EES.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Utöver ovanstående samrådsformer gjorde kommissionen en oberoende granskning av de uppgifter som samlats in av Berec och genomförde följande analys med hjälp av dessa uppgifter:

1.Rapporten om översynen av roamingmarknaden, och det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar 41 (kommissionens översyn). I denna sammanställdes och presenterades uppgifter om hur förordning (EU) nr 531/2012 har fungerat i förhållande till de förväntade målen.

2.Interimsrapporten till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av ”roaming som hemma”-reglerna under de första 18 månaderna 42 .

3.Arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om resultaten av översynen av policyn för skälig användning och hållbarhetsundantaget 43 .

Kommissionen har också anlitat andra externa experter inom följande arbetsområden:

1.Kostnadsmodell för bedömning av kostnaderna för tillhandahållande av roamingtjänster i grossistledet inom EES 44 .

2.Kommissionens studie om teknisk utveckling och roaming 45 som genomfördes mellan december 2018 och juni 2019.

3.Analys från kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC). JRC gav omfattande stöd vid utarbetandet av konsekvensbedömningen, särskilt genom att a) utveckla hållbarhetsmodellen 46 och den kontrafaktiska analysen för att bedöma konsumentfördelar och b) mäta kvaliteten på roamingtjänster genom fälttester 47 .

•Konsekvensbedömning

Den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag överlämnades till nämnden för lagstiftningskontroll, som avgav ett positivt yttrande den 20 november 2020.

Fyra alternativ övervägdes:

Alternativ 1 – Grundscenario. Detta alternativ skulle innebära att giltighetstiden för bestämmelserna i förordning (EU) nr 531/2012 förlängs till efter 2022 och att dessa bestämmelser bibehålls oförändrade, både i slutkundsledet och i grossistledet. I synnerhet skulle nivån på de högsta grossistavgifter som är tillämpliga den 30 juni 2022 fortsätta att gälla och de två skyddsmekanismerna (skälig användning och hållbarhet) skulle också fortsätta att gälla. Inga åtgärder skulle vidtas för att åtgärda de olösta problemen när det gäller tjänstekvalitet, mervärdestjänster och tillgång till larmtjänster vid roaming.

Alternativ 2 – Kontinuitet med ökad transparens. Detta alternativ skulle innebära en förlängning efter 2022 av giltighetstiden för bestämmelserna i förordning (EU) nr 531/2012 med förtydliganden, och ytterligare åtgärder skulle vidtas för att öka transparensen och stärka konkurrensen. De högsta grossistavgifter som är tillämpliga den 30 juni 2022 skulle fortsätta att gälla. För att säkerställa verklig ”roaming som hemma” skulle det innebära att man vidtar åtgärder för att öka transparensen i fråga om tjänstekvalitet, mervärdestjänster och tillgång till larmtjänster. Åtgärder skulle också vidtas för att säkerställa efterlevnad av skyldigheten att tillhandahålla teknikneutralt tillträde (när det gäller nätteknik och nätgenerationer) för roamingtjänster i grossistledet, och med detta alternativ skulle man uppnå en miniminivå avseende förenkling och minskning av den administrativa bördan. 

Alternativ 3 – Hållbar och verklig RLAH. Eftersom detta var det rekommenderade alternativet beskrivs de åtgärder som föreslås inom ramen för detta alternativ i detalj ovan 48 .

Alternativ 4 – Utvidgade skyldigheter i grossist- och slutkundsledet för bättre RLAH. Utöver de åtgärder som vidtas enligt alternativ 3 skulle detta alternativ öka hållbarheten för RLAH och kostnadstäckningen på grossistnivå. Alternativet skulle innebära tillämpning av nya skyldigheter avseende tjänstekvalitet även för värdnätsoperatörer, för att säkerställa verklig RLAH, och för hemmaoperatören på grossistnivå. Dessa skyldigheter skulle innebära att hemmaoperatören måste begära samma tjänstekvalitet, på grossistnivå, som den som erbjuds hemma, för alla grossistavtal, dvs. inget valt nät. Det skulle omfatta en ”opt-in”-funktionalitet för kunder så att de kan få ytterligare information om de olika möjligheterna att få tillgång till larmtjänster. Alternativet skulle också innebära att man skapar en gemensam centraliserad unionsomfattande databas för nummerserier för mervärdestjänster, inklusive information om avgifter, för att ge slutanvändare tillgång till information om nummerserier för mervärdestjänster och tillämpliga avgifter.

Alternativet att låta de nuvarande roamingreglerna löpa ut förkastades i ett tidigt skede.

På grundval av den analys som genomförts i konsekvensbedömningen är alternativ 3 bäst lämpat för att avsevärt förbättra hållbarheten, och det skulle minska antalet operatörer med en negativ roamingmarginal som överstiger 3 % av deras nationella marginal 49 . Det förväntas ha en positiv inverkan när det gäller fördelar för konsumenter, eftersom det minskar operatörernas behov av att begära ett undantag för att tillämpa en tilläggsavgift inom ramen för hållbarhetsmekanismen, vilket gör det möjligt för fler slutanvändare att dra full nytta av RLAH. Syftet är att skapa förutsättningar för operatörer att tillhandahålla samma tjänstekvalitet vid roaming som inom det egna landet och att göra det möjligt för konsumenter att dra full nytta av framtida tekniska förändringar och 5G-driven innovation. Alternativet syftar till att åtgärda bristen på tydlighet i grossistledet när det gäller tillgång till larmtjänster vid roaming och tillhandahålla användbara verktyg för att åtgärda de olösta problemen vad gäller användningen av mervärdestjänster vid roaming. Detta alternativ syftar till att öka konsumenternas medvetenhet i) om möjligheten att drabbas av höga priser vid användning av mervärdestjänster och ii) om hur man kan få tillgång till larmtjänster vid roaming. Det kan därför i hög grad bidra till att ge konsumenter verklig RLAH och medföra positiva sociala effekter totalt sett. De föreslagna åtgärderna är begränsade till de aspekter som har visat sig vara otillräckligt behandlade på nationell nivå och för vilka det krävs en harmoniserad strategi.

Däremot ansågs åtgärderna i alternativ 1 (grundscenario) och alternativ 2 inte vara ändamålsenliga när det gällde att uppnå målen för översynen av roamingreglerna.

Slutligen ansågs åtgärderna i alternativ 4 vara alltför inkräktande, betungande och oproportionerliga. Eventuella ytterligare rättsliga skyddsåtgärder enligt alternativ 4 skulle inte uppväga komplexiteten i genomförandet av de föreslagna åtgärderna.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget innehåller följande åtgärder för att förenkla reglerna och minska bördan:  

i) Se över de högsta grossistavgifterna genom att anta en delegerad akt. I förslaget föreskrivs ett rationaliserat förfarande för att se över de högsta grossistavgifterna genom att i detalj fastställa kriterierna för fastställande av dessa avgifter och genom att ge kommissionen befogenhet att ändra dem senare genom en delegerad akt. Syftet är att förenkla och att minska regelbördan för Europeiska kommissionen, rådet, Europaparlamentet och, i mindre utsträckning, Berec och andra berörda parter.

ii) Upphäva skyldigheten avseende separat försäljning av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet. Den bestämmelse som ålägger operatörer att tillhandahålla separat försäljning av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet kommer att upphävas, inbegripet den tillhörande genomförandeakten 50 . Denna strukturella åtgärd lades fram i syfte att förbättra konkurrensen på roamingmarknaden i slutkundsledet. Anledningen till att denna åtgärd upphävs är att bestämmelserna blev verkningslösa när ”roaming som hemma”-reglerna infördes, och det skulle inte längre vara proportionerligt att ålägga inhemska leverantörer att genomföra denna typ av tjänst. Ett upphävande av dessa bestämmelser kommer att ha en positiv inverkan på operatörer genom att de därmed sammanhängande underhållskostnaderna och bördan av att upprätthålla (till stor del föråldrade) erbjudanden om separat försäljning av dataroamingtjänster minskar.

iii) Upphäva genomförandeakten om vägt genomsnitt av högsta mobiltermineringstaxor. Enligt förordning (EU) nr 531/2012 får den tilläggsavgift som tillämpas i undantagsfall för reglerade mottagna roamingsamtal inte överstiga de högsta mobiltermineringstaxor i hela EU som fastställs i en genomförandeakt som antas varje år av Europeiska kommissionen, på grundval av uppgifter från Berec. Med fastställandet av en enda EU-omfattande högsta termineringstaxa för röstsamtal i mobila nät 51 blir denna genomförandeakt överflödig och antagandeprocessen skulle utgöra en onödig regelbörda. Därför bör eventuella tilläggsavgifter som tillämpas på reglerade mottagna roamingsamtal inte överstiga denna enda EU-omfattande högsta termineringstaxa för röstsamtal i mobila nät. Denna ändring skulle också minska bördan för Berec när det gäller att lämna synpunkter till kommissionen, med tanke på det redan omfattande rapporterings- och datainsamlingsansvar som Berec har enligt förordning (EU) nr 531/2012.

iv) Anpassa de nuvarande bestämmelserna om hur högsta avgifter ska fastställas i andra valutor än euro. Förordning (EU) nr 531/2012 omfattar bestämmelser som föreskriver att tjänsteleverantörer i medlemsstater med andra valutor än euro årligen ska se över de högsta avgifterna i grossistledet och tilläggsavgifterna i slutkundsledet för reglerade roamingtjänster. Enligt den regel som gäller för kommunikation inom EU, enligt förordning (EU) 2015/2120, ändrad genom förordning (EU) 2018/1971, ska de högsta avgifterna i andra valutor än euro revideras årligen och tillämpas från och med den 15 maj, med användning av genomsnittet av de referensväxelkurser som offentliggjordes den 15 januari, 15 februari och 15 mars samma år. Förslaget syftar till att anpassa bestämmelserna i förordning (EU) nr 531/2012 till de bestämmelser om kommunikation inom EU som fastställer samma datum för översyn av tilläggsavgiften för roamingtjänster (den 15 maj i stället för den 1 maj), och samma metod för beräkning av dessa valutor. Den föreslagna åtgärden skulle skapa klarhet och minska den administrativa bördan för operatörer utanför euroområdet som måste offentliggöra sina taxor två gånger när roamingtilläggsavgifterna eller tarifferna för kommunikation inom EU ses över. Den skulle också minska övervakningsbördan för de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för övervakningen av de reviderade växelkurserna. Denna åtgärd förväntas få positiva effekter i slutkundsledet, med slutkundspriser som uppdateras en gång per år, i stället för två gånger, vilket för närvarande är fallet. Detta kan avsevärt minska operatörernas informationsskyldighet när det gäller ändrade avtalsvillkor.

v) Rationalisera Berecs övervaknings- och rapporteringsskyldigheter. För att minska regleringsbördan för operatörer, nationella regleringsmyndigheter och Berec föreslår kommissionen att övervakningsprocessen och Berecs rapporteringsskyldigheter slås samman och rationaliseras. En rationalisering av Berecs rapporteringsprocess förväntas minska den administrativa bördan för operatörer, nationella regleringsmyndigheter och Berec.

•Grundläggande rättigheter

Förslagets följder för de grundläggande rättigheterna, såsom näringsfriheten, har analyserats. Med beaktande av att de föreslagna taken syftar till att åtgärda ett marknadsmisslyckande och säkerställa kostnadstäckning utgör de i detta sammanhang inte en oproportionell åtgärd med hänsyn till det eftersträvade målet, och inte heller ett oacceptabelt ingripande som undergräver själva kärnan i denna frihet. Möjligheten att avstå är också avsedd att öka parternas frihet att ingå grossistavtal.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslagets budgetkonsekvenser, samt de mänskliga och administrativa resurser som krävs, beskrivs ingående i den åtföljande finansieringsöversikten för rättsakt.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Förslaget träder i kraft den 1 juli 2022 och dess bestämmelser kommer att tillämpas från och med den dagen, om inte annat föreskrivs i särskilda artiklar.

När det gäller innehållet i övervaknings- och utvärderingsprocessen anges i översynsklausulen i artikel 21 i detta förslag kriterierna för bedömning av varje åtgärd som är specifik för detta initiativ.

I artikel 21 anges att två översyner ska lämnas in, den första senast den 30 juni 2025 och den andra senast den 30 juni 2029.

Berec kommer att fortsätta att spela en viktig roll när det gäller att samla in uppgifter från nationella regleringsmyndigheter för att övervaka utvecklingen på roamingmarknaden och effekterna av genomförandet av åtgärderna för roaming i EU. Berec kommer också att fortsätta att ge kommissionen de yttranden som behövs, bland annat för översynen av de befintliga reglerna.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Genom förslaget ändras den nuvarande förordningen i syfte att göra följande innehållsmässiga ändringar:

I artikel 1 definieras förordningens syfte och tillämpningsområde. Genom artikeln ändras den tidigare förordningen genom att följande innehållsmässiga ändringar införs:

i)Hänvisningen till bestämmelser för att möjliggöra separat försäljning av reglerade roamingtjänster har strukits eftersom de blir verkningslösa när ”roaming som hemma”-reglerna träder i kraft.

ii)Hänvisningen till tillfälliga regler för de avgifter som roamingleverantörer får ta ut har strukits eftersom reglerna blev inaktuella när roamingavgifterna i slutkundsledet avskaffades i EU från och med den 15 juni 2017.

iii)Hänvisningen till ramdirektivet 52 har strukits till följd av den övergripande omarbetningen av regelverket för elektronisk kommunikation genom direktiv (EU) 2018/1972.

iv)I artikeln föreskrivs att de högsta avgifter som anges i andra valutor än euro ska ändras för att anpassa de nuvarande bestämmelserna till bestämmelserna om kommunikation inom EU.

Genom artikel 2 om definitioner ändras den nuvarande förordningen genom att två definitioner stryks, nämligen ”alternativ leverantör av roamingtjänster” och ”separat försäljning av reglerade dataroamingtjänster i slutkundsledet” eftersom de blev onödiga när bestämmelserna om separat försäljning av reglerade roamingtjänster upphävdes.

Artikel 3 innehåller bestämmelser om roamingtjänsttillträde i grossistledet, om referenserbjudande och om avslutande av avtal om roaming i grossistledet. Genom artikeln ändras den nuvarande förordningen genom att följande innehållsmässiga ändringar införs:

i)Den innehåller en uttrycklig hänvisning till behovet av att roamingtjänsttillträde i grossistledet också måste omfatta all tillgänglig nätteknik och alla tillgängliga nätgenerationer och att säkerställa att roamingleverantören åtminstone har rätt att vid roaming replikera de mobiltjänster i slutkundsledet som erbjuds nationellt.

ii)I artikeln anges att referenserbjudandet måste innehålla all information som roamingleverantörerna behöver för att ge sina kunder kostnadsfri tillgång till larmtjänster via nödkommunikation och avgiftsfri överföring av lokaliseringsuppgifter vid användning av roamingtjänster.

Artikel 5, om tillhandahållande av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet, innehåller nu också en uttrycklig skyldighet för den besökande operatören att, under förutsättning att det är tekniskt möjligt, tillhandahålla reglerade roamingtjänster i slutkundsledet på samma villkor som inom landet, särskilt när det gäller tjänstekvalitet.

I artiklarna 6 och 7 fastställs regler om policyn för skälig användning och om hållbarhetsundantag, vilka i sak förblir oförändrade sedan den förra förordningen. När det gäller skälig användning och hållbarhetsmekanismen klargörs det i artikel 8 att kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2286 fortsätter att gälla till dess att nästa genomförandeförordning har antagits.

I artikel 9 regleras den exceptionella tillämpningen av tilläggsavgifter i slutkundsledet för reglerade roamingtjänster i slutkundsledet och tillhandahållandet av alternativa taxor. Denna artikel ändrar den tidigare förordningen genom följande bestämmelser:

i)Upphäver den bestämmelse som anger att summan av det nationella slutkundspriset och eventuella tilläggsavgifter som tas ut för ringda reglerade roamingsamtal, skickade reglerade sms-roamingmeddelanden eller reglerade dataroamingtjänster inte får överskrida vissa fastställda gränser. Dessa bestämmelser blev överflödiga när ”roaming som hemma”-reglerna trädde i kraft den 15 juni 2017, och de skulle ha en snedvridande effekt.

ii)Upphäver den bestämmelse som fastställer EU:s skyldighet att anta en genomförandeakt om det vägda genomsnittet av högsta mobiltermineringstaxor för att fastställa gränsen för eventuella tilläggsavgifter som tas ut för reglerade mottagna roamingsamtal.

iii)Denna bestämmelse reglerar uttryckligen innehållet i ett avtal som omfattar roamingtjänster. Den innehåller en uttrycklig hänvisning till skyldigheten att tillhandahålla information om den tjänstekvalitet som kunder rimligen kan förvänta sig vid roaming. Dessutom ändrar denna artikel den tidigare förordningen genom att roamingleverantörer åläggs att säkerställa att det i avtalet finns information om vilken typ av tjänster som kan komma att omfattas av höjda avgifter. Syftet med denna bestämmelse är att öka kundernas medvetenhet om att de kan drabbas av höga avgifter om de använder mervärdestjänster vid roaming.

Artiklarna 10, 11 och 12 – om grossistavgifter för att ringa reglerade roamingsamtal, grossistavgifter för reglerade sms-roamingmeddelanden och grossistavgifter för reglerade dataroamingtjänster – ändrar de tidigare reglerna genom att införa nya nivåer för högsta grossistavgifter. Detta säkerställer att operatörer i grossistledet på ett hållbart sätt kan tillhandahålla RLAH-tjänster och täcka kostnader.

Artikel 13, som syftar till att säkerställa oavbruten, effektiv och kostnadsfri tillgång till nödkommunikation, innehåller en ny bestämmelse om att inga avgifter får tas ut för nödkommunikation som initieras av roamingkunder.

Genom artikel 14 ändras den tidigare förordningen för att införa en skyldighet att via ett sms-meddelande ge kunderna information om de potentiella riskerna för höjda avgifter om de använder mervärdestjänster.

Genom artikel 16 införs en ny skyldighet för roamingleverantörer att tillhandahålla information till roamingkunder om hur man får tillgång till larmtjänster i den besökta medlemsstaten.

Artikel 17 innehåller en ny bestämmelse som ålägger Berec att skapa och upprätthålla en gemensam unionsomfattande databas över nummerserier för mervärdestjänster i medlemsstaterna. Syftet är att skapa ett verktyg för transparens för att ge nationella regleringsmyndigheter och operatörer direkt tillgång till information om nummerserier som kan generera högre kostnader. Databasen utgör också ett steg på vägen för att öka transparensen i slutkundsledet.

I artikel 21 regleras översynsprocessen. Den viktigaste ändringen av de tidigare reglerna är att ersätta det ordinarie lagstiftningsförfarandet för översynen av de högsta grossistavgifterna med en befogenhet för kommissionen att ändra avgifterna genom att anta en delegerad akt. Artiklarna 22 och 23 innehåller nya bestämmelser om detaljerade kriterier och parametrar för denna delegerade akt och om de villkor enligt vilka kommissionen får utöva denna delegerade befogenhet.

Genom förslaget upphävs artiklarna 4 och 5 i förordning (EU) nr 531/2012 om separat försäljning av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet och artikel 11 i förordning (EU) nr 531/2012 om ”Tekniska egenskaper hos reglerade sms-roamingtjänster”.

🡻 531/2012

2021/0045 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om roaming i allmänna mobilnät i unionen (omarbetning)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 53 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 54 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

⇩ ny

(1)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 531/2012 55 har ändrats väsentligt flera gånger 56 . Eftersom ytterligare ändringar ska göras, bör den förordningen av tydlighetsskäl omarbetas.

(2)Särskilt bör noteras att Europaparlamentet och rådet 2015 antog förordning (EU) 2015/2120 57 , som ändrade förordning (EU) nr 531/2012 och föreskrev att roamingtilläggsavgifterna i slutkundsledet skulle avskaffas i unionen från och med den 15 juni 2017, med förbehåll för en skälig användning av roamingtjänsterna och en mekanism som ger möjlighet att tillämpa så kallade hållbarhetsundantag för avskaffandet av roamingavgifter i slutkundsledet, även kallat ”roaming som hemma” (RLAH). Kommissionen gjorde också en översyn av grossistledet på roamingmarknaden i syfte att bedöma vilka åtgärder som krävdes för att roamingtilläggsavgifter i slutkundsledet skulle kunna avskaffas, i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 531/2012. Som en följd av detta antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/920 58 den 17 maj 2017 med syftet att reglera funktionssättet för de nationella roamingmarknaderna i grossistledet och avskaffa roamingtilläggsavgifterna i slutkundsledet senast den 15 juni 2017 utan att det medför någon snedvridning av de nationella besökta marknaderna eller hemmamarknaderna.

(3)Den 29 november 2019 offentliggjorde kommissionen sin första översyn av roamingmarknaden (kommissionens rapport), som visar att avskaffandet av roamingtilläggsavgifterna i hög grad har gagnat resenärerna i unionen. Användningen av mobiltjänster (reglerade roamingtjänster för röstsamtal, sms eller data) vid resor i unionen har ökat snabbt och kraftigt, vilket bekräftar genomslaget av unionens roamingbestämmelser. Rapportens slutsats är dock att trots vissa tecken på konkurrensdynamik på både slutkunds- och grossistmarknaderna har de underliggande grundläggande konkurrensvillkoren inte ändrats och kommer sannolikt inte heller att ändras inom överskådlig tid. Därmed är den nuvarande regleringen i slutkundsledet och grossistledet fortfarande nödvändig och kan inte avskaffas. I kommissionens rapport konstateras särskilt att den markerade sänkningen av pristaken för roaming i grossistledet har bidragit till en ytterligare sänkning av roamingpriserna i grossistledet vilket har gynnat operatörer med nettoutflöde av trafik 59 . Det konstateras också att organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) rekommenderat ytterligare sänkning av pristaken för roaming i grossistledet. Vid bedömningen av denna förordnings verkan har kommissionen tillhandahållit den nödvändiga analysen, dokumenterat behovet av ytterligare sänkning av pristaken för roaming i grossistledet och bedömt vilken sänkningsgrad som behövs för att värdoperatörerna ska kunna få täckning för sina kostnader för att tillhandahålla roamingtjänster i grossistledet. När det gäller tjänsternas kvalitet erinras om kravet i förordning (EU) nr 531/2012 att roamingkunder ska ha tillgång till samma tjänst i andra länder i EU till samma pris, så länge som tjänsten kan levereras i värdnätet. Vidare noteras den alldeles färska utvecklingen av nya sätt att bedriva handel med roamingtrafik i grossistledet, t.ex. onlineplattformar för handel, som har potential att främja konkurrens på roamingmarknaden i grossistledet och underlätta förhandlingsprocessen mellan operatörer. Slutligen konstateras att separat försäljning av dataroamingtjänster inte har utnyttjats av marknaden.

(4)Förordning (EU) nr 531/2012 upphör att gälla den 30 juni 2022 och därför är syftet med den här förordningen att omarbeta den förordningen och samtidigt införa nya åtgärder för att öka transparensen, bland annat när det gäller användningen av mervärdestjänster i roaming och säkerställa verklig RLAH i fråga om tjänsternas kvalitet och tillgången till larmtjänster vid roaming. Denna förordnings giltighetstid är fastställd till tio år, fram till 2032, för att skapa säkerhet på marknaden och minimera regleringsbördan och samtidigt införa en mekanism för ingripande på grossistnivå i mellantiden om marknadsutvecklingen gör detta nödvändigt.

🡻 531/2012 skäl 1 (anpassad)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 717/2007 av den 27 juni 2007 om roaming i allmänna mobila kommunikationsnät i gemenskapen 60 har ändrats väsentligt 61 . Med anledning av nya ändringar bör den av tydlighetsskäl omarbetas.

🡻 531/2012 skäl 2

Målet att minska skillnaden mellan de nationella taxorna och roamingtaxorna, som infördes i kommissionens ram för prestandajämförelser (Benchmarking Framework) för 2011-2015, vilket godkändes av i2010-högnivågruppen i november 2009, och i kommissionens meddelande om en digital agenda för Europa, bör också förbli målet med denna förordning. Den planerade separata försäljningen av roamingtjänster och nationella tjänster bör öka konkurrensen och därmed sänka priserna för kunderna och skapa en inre marknad för roamingtjänster i unionen utan en markant differentiering mellan nationella taxor och roamingtaxor. Unionsomfattande roamingtjänster kan stimulera utvecklingen av en inre telekommarknad i unionen.

🡻 531/2012 skäl 4

De höga priser vid roamingsamtal och sms- och dataroaming som användare av allmänna mobilnät, till exempel studenter, affärsresenärer och turister, måste betala är ett hinder för deras användning av mobila terminaler under utlandsresor inom unionen och är en fråga som bekymrar konsumenterna, de nationella tillsynsmyndigheterna och unionsinstitutionerna samt utgör ett betydande hinder för den inre marknaden. De alltför höga slutkundsavgifterna beror på de höga grossistavgifter som de utländska värdnätsoperatörerna tar ut och i många fall även på att kundens egen nätoperatör gör stora påslag på grossistavgifterna. På grund av bristen på konkurrens slår sänkningar av grossistavgifterna sällan igenom i slutkundsledet. Även om vissa operatörer nyligen har infört avgifter som ger kunderna förmånligare villkor och något lägre priser finns det fortfarande indikationer på att förhållandet mellan kostnader och priser skiljer sig väsentligt från den situation som skulle råda på en konkurrensutsatt marknad.

🡻 531/2012 skäl 5

Höga roamingavgifter utgör ett hinder mot unionens strävan att bli en kunskapsbaserad ekonomi och att genomföra en inre konsumentmarknad för 500 miljoner konsumenter. Mobildatatrafik underlättas om man tilldelar tillräckligt radiospektrum så att konsumenter och företag kan använda samtals-, sms- och datatjänster var som helst i unionen. Genom att snarast tilldela tillräckligt och lämpligt spektrum i linje med unionens politiska mål och på bästa sätt möta efterfrågan på trådlös datatrafik kommer det fleråriga programmet för radiospektrumpolitik, som inrättades genom beslut nr 243/2012/EU 62 , att bana vägen för en utveckling som ger unionen möjlighet att bli världsledande i fråga om bredbandshastighet, rörlighet, täckning och kapacitet samt underlätta uppkomsten av nya affärsmodeller och tekniker och därigenom bidra till att minska de strukturella problemen beträffande roaming i grossistledet.

🡻 531/2012 skäl 7 (anpassad)

I sitt meddelande om delrapporten om utvecklingen av roamingtjänster i Europeiska unionen noterade kommissionen att den tekniska utvecklingen och/eller alternativ till roamingtjänster, som tillgängligheten av IP-telefoni (VoIP) eller wi-fi, kan göra den inre marknaden för roamingtjänster i unionen mer konkurrensutsatt. Även om dessa alternativ, särskilt VoIP-tjänster, i ökande grad används på nationell nivå, har inga stora förändringar skett vad gäller deras användning vid roaming.

🡻 531/2012 skäl 8

Mot bakgrund av den mobila datatrafikens snabba utveckling och det ökande antalet kunder som använder samtals-, sms- och dataroamingtjänster utomlands behöver man öka konkurrensen, för att utveckla nya affärsmodeller och tekniker. Regleringen av roamingavgifterna bör utformas på ett sätt som inte avhåller från konkurrens som leder till lägre prisnivåer.

🡻 531/2012 skäl 9

Skapandet av ett europeiskt samhälls-, utbildnings-, kultur- och entreprenörsområde grundat på rörlighet för individer och digitala data bör underlätta kommunikationen mellan människor i syfte att bygga upp ett verkligt ”medborgarnas Europa”.

🡻 531/2012 skäl 14 (anpassad)

(5)Dessutom har deDe nationella tillsynsmyndigheter regleringsmyndigheter som har ansvaret för att bevaka och främja intressena för de mobilkunder som normalt bor inom deras territorium har inte möjlighet att påverka de värdnätsoperatörer som slutkunden är beroende av för att kunna använda internationella roamingtjänster, som finns i andra medlemsstater. Detta hinder skulle också kunna minska effekten av de åtgärder som medlemsstater vidtar på grundval av deras bibehållna behörighet att anta bestämmelser på konsumentskyddsområdet.

🡻 2015/2120 skäl 20

(6)Unionens marknad för mobilkommunikationer är fortfarande fragmenterad och det finns inget mobilnät somt täcker samtliga medlemsstater. Till följd av detta måste roamingleverantörer köpa roamingtjänster i grossistledet från eller utbyta roamingtjänster i grossistledet med operatörer i den besökta medlemsstaten för att kunna tillhandahålla mobilkommunikationstjänster till sina nationella kunder som reser inom unionen.

🡻 531/2012 skäl 3 (anpassad)

(7)En inre telekommarknad kan inte anses finnas så länge de nationella priserna och roamingpriserna skiljer sig avsevärt åt. Slutmålet bör därför vara att eliminera skillnaden ⌦ Skillnaden ⌫ mellan de nationella avgifterna och roamingavgifterna ⌦ bör därför elimineras ⌫, och på så sätt skapa så att en inre marknad för mobilkommunikation skapas.

🡻 531/2012 skäl 20

(8)En gemensam harmoniserad metod bör införas för att säkerställa att användare av allmänna markbundna mobilnät, under resor i unionen, inte ska behöva betala orimligt höga priser för unionsomfattande roamingtjänster, och därigenom öka konkurrensen mellan roamingleverantörerna när det gäller roamingtjänster, uppnå en hög nivå av konsumentskydd och bevara såväl incitamenten för innovation som konsumenternas fria val. Mot bakgrund av att de berörda tjänsterna är gränsöverskridande behövs denna gemensamma metod, så att roamingleverantörerna kan verka inom ett enda enhetligt regelverk grundat på objektiva kriterier.

🡻 531/2012 skäl 6

⇨ ny

(9)Den utbredda användningen av mobila terminaler enheter med internetfunktion innebär att dataroaming har stor ekonomisk betydelse. Detta är ett avgörande kriterium ⇨ relevant ⇦ för både användare och leverantörer av tillämpningar och innehåll. För att främja utvecklingen på denna marknad bör priserna för dataöverföring inte hämma tillväxten ⇨ , i synnerhet med tanke på att utbyggnaden av 5G-nät och 5G-tjänster väntas öka i stadig takt ⇦ .

🡻 531/2012 skäl 10 (anpassad)

⇨ ny

(10)Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG av den 7 mars 2002 om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (tillträdesdirektivet) 63 , Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG av den 7 mars 2002 om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (auktorisationsdirektivet) 64 , Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektivet) 65 , Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktivet om samhällsomfattande tjänster) 66 , samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktivet om integritet och elektronisk kommunikation) 67  (nedan tillsammans kallade 2002 års regelverk för elektronisk kommunikation) syftar ⌦ syftade ⌫ till att skapa en inre marknad för elektronisk kommunikation i unionen och säkerställa en hög nivå av konsumentskydd genom ökad konkurrens. ⇨ Dessa direktiv upphävdes genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 68 . Direktiv (EU) 2018/1972 syftar till att främja investering i och användning av nät med mycket hög kapacitet i EU samt att fastställa nya spektrumregler för mobilkonnektivitet och 5G. Direktiv (EU) 2018/1972 säkerställer också att alla medborgare har tillgång till kommunikation till rimligt pris, inklusive internet. Det förbättrar konsumentskyddet, ökar säkerheten för användarna och underlättar regleringsåtgärder. ⇦

🡻 531/2012 skäl 19 (anpassad)

(11)Grossist- och slutkundsledet på roamingmarknaden har mycket speciella egenskaper som motiverar exceptionella åtgärder som går utöver de mekanismer som annars finns att tillgå inom ramen för 2002 års regelverk för elektronisk kommunikation ⌦ direktiv (EU) 2018/1972 ⌫.

🡻 531/2012 skäl 24

De nationella tillsynsmyndigheterna bör verka för det politiska mål som anges i artikel 8 i ramdirektivet när det gäller slutanvändarnas möjligheter att få tillgång till och sprida information eller använda sig av tillämpningar och tjänster som de själva väljer.

🡻 531/2012 skäl 18 (anpassad)

(12)Denna förordning bör därför göra det möjligt att avvika från annars tillämpliga bestämmelser i 2002 års regelverk för elektronisk kommunikation ⌦ direktiv (EU) 2018/1972 ⌫ , särskilt ramdirektivet, på så vis att priserna för erbjudna tjänster bör fastställas genom affärsavtal om det inte finns någon operatör med betydande marknadsinflytande, och på så sätt skapa utrymme för införandet av kompletterande lagstadgade skyldigheter som avspeglar de speciella särdrag som de unionsomfattande roamingtjänsterna har.

🡻 531/2012 skäl 51 (anpassad)

⇨ ny

(13)⇨ För att skydda roamingkunderna mot stigande slutkundspriser för reglerade roamingtjänster (reglerade röstsamtals-, sms- och dataroamingtjänster) på grund av fluktuationer i referensväxelkurserna för andra valutor än euron, bör en medlemsstat som inte har euro som valuta tillämpa ett genomsnitt av flera referensväxelkurser över tid för att fastställa de högsta tillämpliga tilläggsavgifterna i sin valuta. ⇦ Om de högsta avgifterna inte anges i euro bör de tillämpliga första taken och de reviderade värdena för dessa tak fastställas i den aktuella valutan, genom tillämpning av ⇨ genomsnittet av flera ⇦  de  referensväxelkurser ⇨ över tid ⇦ som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning den dag som anges i denna förordning. Om det inte gjorts något offentliggörande den angivna dagen bör den de tillämpliga referensväxelkursernan vara den som offentliggörs i det första nummer av Europeiska unionens officiella tidning som utkommer efter den dagen och som innehåller där sådana referensväxelkurser anges. ⇨ För att anpassa fastställandet av värden i andra valutor än euro till den regel som tillämpas på kommunikation inom EU i enlighet med förordning (EU) 2015/2120, bör de högsta avgifterna i andra valutor än euro fastställas genom tillämpning av genomsnittet av de referensväxelkurser som den 15 januari, den 15 februari och den 15 mars det berörda kalenderåret offentliggörs av Europeiska centralbanken i Europeiska unionens officiella tidning. De högsta avgifter som beräknas på detta sätt för 2022 bör gälla från och med denna förordnings ikraftträdande till och med den 15 maj 2023. ⇦ För att skydda konsumenterna mot stigande slutkundspriser för reglerade roamingtjänster (rösttelefoni, sms och dataroamingtjänster) på grund av fluktuationer i referensväxelkurserna för andra valutor än euron, bör en medlemsstat som inte har euron som valuta tillämpa ett genomsnitt av flera referensväxelkurser över tid för att fastställa de högsta avgifterna i slutkundsledet i sin valuta.

🡻 531/2012 skäl 25 (anpassad)

⇨ ny

(14)För att ge utrymme för en effektivare, mer integrerad och konkurrenskraftig marknad för roamingtjänster bör det inte finnas några begränsningar som hindrar företag från att förhandla om tillträde i grossistledet i syfte att tillhandahålla roamingtjänster. Hinder mot roamingtjänsttillträde i grossistledet på grund av skillnader i förhandlingsstyrka mellan företagen och deras grad av ägande när det gäller infrastruktur bör undanröjas. ⇨ Därför bör avtal om roaming i grossistledet iaktta principen om teknikneutralitet och säkerställa att alla operatörer har lika och rättvisa möjligheter att få tillträde till alla tillgängliga nät och tekniker och bör förhandlas fram i god tro så att roamingleverantören har möjlighet att erbjuda roamingtjänster i slutkundsledet som motsvarar de tjänster som erbjuds på nationell nivå. ⇦ Virtuella mobiloperatörer och återförsäljare av mobilkommunikationstjänster som saknar en egen nätinfrastruktur tillhandahåller vanligen roamingtjänster som grundar sig på affärsavtal om roaming i grossistledet med deras värdnätsoperatörer i samma medlemsstat. Det är emellertid möjligt att avtalsförhandlingar inte ger virtuella mobiloperatörer och återförsäljare tillräcklig marginal för att kunna stimulera konkurrensen genom lägre priser. Undanröjandet av dessa hinder och skapandet av balans mellan de virtuella mobiloperatörernas/återförsäljarnas och mobilnätsoperatörernas förhandlingsstyrka genom ett tillträdeskrav och pristak för grossisttaxorna bör främja utvecklingen av alternativa, innovativa och unionsomfattande roamingtjänster och roamingerbjudanden till kunder. Bestämmelserna i 2002 års regelverk för elektronisk kommunikation, ⌦ Direktiv (EU) 2018/1972 ⌫ särskilt ramdirektivet och tillträdesdirektivet,⌦ föreskriver inte någon lösning på detta problem ⌫ gör det inte möjligt att lösa detta problem genom att ålägga ⌦ införandet av skyldigheter ⌫ för operatörer med betydande marknadsinflytande skyldigheter.

🡻 531/2012 skäl 26 (anpassad)

⇨ ny

(15)Det bör därför införas bestämmelser om ⌦ fastställas en ⌫ skyldighet att efterkomma rimliga ansökningar om tillträde i grossistledet till allmänna mobilnät i syfte att tillhandahålla roamingtjänster. Sådant tillträde bör anpassas efter behoven hos de aktörer som begär tillträde. ⇨ Slutanvändare av tjänster som kräver modern teknik och roamingtjänster i slutkundsledet bör kunna omfattas av samma tjänstekvalitet vid roaming som i hemlandet. En skyldighet avseende roamingtillträde i grossistledet bör därför säkerställa att den aktör som ansöker om tillträde kan replikera den slutkundstjänst som erbjuds i hemlandet, om inte den mobilnätsoperatör som uppmanats att ge tillträde kan bevisa att det inte är tekniskt genomförbart att göra detta.⇦ Tillträde bör vägras enbart på grundval av objektiva kriterier, exempelvis teknisk genomförbarhet och behovet av att upprätthålla nätintegriteten. Om tillträde vägras bör den part som anser att dennes intressen har åsidosatts kunna begära att fallet tas upp till prövning i enlighet med det förfarande som anges i denna förordning. För att garantera lika villkor bör tillträde i grossistledet i syfte att tillhandahålla roamingtjänster beviljas i enlighet med de lagstadgade skyldigheter som fastställs i denna förordning och som är tillämpliga på grossistnivå, varvid hänsyn bör tas till de olika kostnadselement som är nödvändiga för att tillhandahålla tillträdet. En konsekvent regleringsstrategi för tillträde i grossistledet för tillhandahållande av roamingtjänster bör bidra till att undvika snedvridning mellan medlemsstater. Berec bör i samråd med kommissionen och i samarbete med berörda aktörer utfärda riktlinjer för tillträde i grossistledet i syfte att tillhandahålla roamingtjänster.

🡻 531/2012 skäl 27

(16)En skyldighet att bevilja roamingtjänsttillträde i grossistledet bör innefatta tillhandahållande av direkta roamingtjänster i grossistledet samt tillhandahållande av roamingtjänster i grossistledet för återförsäljning genom tredje parter. Skyldigheten att bevilja roamingtjänsttillträde bör även omfatta mobilnätoperatörers skyldighet att göra det möjligt för virtuella mobiloperatörer och återförsäljare att köpa reglerade roamingtjänster i grossistledet, från aggregatorer i grossistledet som utgör en samlad tillträdespunkt och en standardiserad plattform för roamingavtal i hela unionen. För att säkerställa att operatörerna ger roamingleverantörer tillträde till alla faciliteter som är nödvändiga för tillträde till direkta roamingtjänster i grossistledet och tillträde till roamingtjänster i grossistledet för återförsäljning inom rimlig tid bör ett referenserbjudande med standardvillkoren för direkt roamingtjänsttillträde i grossistledet och tillträde till roamingtjänster i grossistledet för återförsäljning offentliggöras. Offentliggörandet av referenserbjudandet bör inte förhindra avtalsförhandlingar mellan den som begär tillträde och den som ger tillträde om prisnivån för det slutliga grossistavtalet eller om ytterligare tillträdestjänster i grossistledet som går utöver de tjänster som är nödvändiga för tillträde till direkta roamingtjänster i grossistledet och tillträde till roamingtjänster i grossistledet för återförsäljning.

🡻 531/2012 skäl 28

(17)En skyldighet att bevilja roamingtjänsttillträde i grossistledet bör täcka tillträdet till alla delar som krävs för att tillhandahålla roamingtjänster, såsom följande: nätelement och tillhörande faciliteter, relevanta programvarusystem, inbegripet driftstödssystem, informationssystem eller databaser för förbeställning, anskaffning, tillhandahållande, beställning, underhåll och framställningar, begäran om reparation samt fakturering, tillträde till nummeromvandling eller system som erbjuder likvärdiga funktioner, mobilnät och virtuella nättjänster.

🡻 531/2012 skäl 29

(18)Om de som ansöker om tillträde till roamingtjänster i grossistledet för återförsäljning begär tillträde till faciliteter eller tjänster utöver vad som är nödvändigt för tillhandahållandet av roamingtjänster i slutkundsledet, kan mobilnätsoperatörerna ta ut rättvisa och rimliga avgifter för dessa faciliteter eller tjänster. Dessa ytterligare faciliteter eller tjänster kan bland annat vara mervärdestjänster, ytterligare programvara och informationssystem eller faktureringsarrangemang.

⇩ ny

(19)I enlighet med artikel 109 i direktiv (EU) 2018/1972 bör alla slutanvändare ha tillgång till larmtjänster avgiftsfritt via nödkommunikation till den lämpligaste larmcentralen. Medlemsstaterna är också skyldiga att säkerställa att tillgången till larmtjänster via nödkommunikation säkerställs för slutanvändare med funktionsnedsättning och motsvarar den som andra slutanvändare åtnjuter. Det är medlemsstaternas sak att fastställa vilken typ av nödkommunikation som är tekniskt möjlig för att säkerställa roamingkundernas tillgång till larmtjänster. För att säkerställa att roamingkunderna har tillgång till nödkommunikation enligt de villkor som fastställs i artikel 109 i direktiv (EU) 2018/1972 bör värdnätsoperatörer genom roamingavtal i grossistledet informera roamingleverantören om vilken typ av nödkommunikation som är föreskriven enligt nationella åtgärder i den besökta medlemsstaten. Dessutom bör grossistroamingavtalen innehålla information om de tekniska parametrar som säkerställer tillgången till larmtjänster, inbegripet för roamingkunder med funktionsnedsättning, och överföringen av lokaliseringsuppgifter till den lämpligaste larmcentralen i värdmedlemsstaten. Roamingleverantören bör baserat på denna information kunna identifiera och tillhandahålla nödkommunikationen och överföringen av lokaliseringsuppgifter utan avgift.

🡻 2017/920 skäl 12 (anpassad)

(20)De ⌦ Vissa ⌫ villkor som får inkluderas i referenserbjudandena för att mobilnätsoperatörer ska kunna hindra permanent roaming eller onormal användning eller missbruk av roamingtjänsttillträde i grossistledet bör klargöras. En värdnätsoperatör som har skälig anledning att anta att en betydande andel av roamingleverantörens kunder bedriver permanent roaming eller onormal användning eller missbruk av roamingtjänster i grossistledet, bör kunna anmoda roamingleverantören att tillhandahålla information, i aggregerad form och helt i överensstämmelse med unionens och nationella krav på skydd av personuppgifter, med vilkas hjälp det kan fastställas om det föreligger en situation där ett betydande antal av roamingleverantörens kunder bedriver permanent roaming eller om det föreligger onormal användning eller missbruk av roamingtjänsttillträde i grossistledet, exempelvis information om antalet kunder med obetydlig inhemsk konsumtion jämfört med deras roamingkonsumtion. Dessutom bör uppsägning av avtal om roaming i grossistledet i syfte att förhindra permanent eller onormal roaming i grossistledet, eller missbruk av roamingtjänsttillträde i grossistledet, genomföras endast om mindre strikta åtgärder inte har avhjälpt problemet. En sådan uppsägning bör villkoras av förhandsgodkännande från värdnätsoperatörens nationella regleringsmyndighet, varvid utlåtandet från organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) i största möjliga utsträckning ska beaktas, när det har hörts i de fall då Berec har rådfrågats. Mindre strikta åtgärder kan innefatta fastställandet av högre grossistavgifter, som inte överskrider de högsta grossistavgifterna som fastställs i denna förordning för volymer som överskrider en i avtalet angiven sammanlagd volym. Sådana högre avgifter bör fastställas på förhand, eller från och med den tidpunkt då värdnätsoperatören, på grundval av objektiva kriterier, har underrättat hemmaoperatören om att det föreligger en situation där ett betydande antal av roamingleverantörens kunder bedriver permanent roaming, onormal användning, eller missbruk av roamingtjänsttillträde i grossistledet. Mindre strikta åtgärder kan även innefatta att hemmaoperatören åtar sig att anpassa eller se över den policy för skälig användning som tillämpas på kunderna, i enlighet med de närmare bestämmelser som antagits i enlighet med artikel 6d 8 i ⌦ denna ⌫ förordning (EU) nr 531/2012, eller att värdnätsoperatören kan begära att avtalet om roaming i grossistledet ses över. I transparensens intresse bör den nationella regleringsmyndigheten göra begäran om godkännanden av uppsägning av avtal om roaming i grossistledet allmänt tillgängliga, om inte annat följer av hänsyn till affärshemligheter.

🡻 2017/920 skäl 11 (anpassad)

⇨ ny

(21)I syfte att möjliggöra utvecklingen av en effektivare, mer integrerad och konkurrensdriven marknad för roamingtjänster bör operatörer då de förhandlar om roamingtjänsttillträde i grossistledet i syfte att tillhandahålla roamingtjänster i slutkundsledet ges alternativet ⌦ möjlighet ⌫ att förhandla om innovativa prissättningssystem i grossistledet som inte direkt baserar sig på faktiska bruksvolymer, såsom raka betalningar, förhandsåtaganden eller kapacitetsbaserade avtal, eller prissättningssystem som återspeglar variationer i efterfrågan under året. ⇨ Kommunikation maskin till maskin enligt skäl 249 i direktiv (EU) 2018/1972 undantas inte från tillämpningsområdet för denna förordning eller de relevanta tillträdesskyldigheterna avseende roaming i grossistledet. Avtal om permanent roaming är dock föremål för affärsförhandlingar och kan överenskommas mellan två roamingpartner i roamingavtal i grossistledet. För att möjliggöra utvecklingen av effektivare och mer konkurrensutsatta marknader för kommunikation maskin till maskin väntas att operatörerna i allt högre grad kommer att reagera på och godta varje rimlig begäran om roamingavtal till skäliga villkor som uttryckligen tillåter permanent roaming när det gäller kommunikation maskin till maskin. De bör kunna upprätta flexibla roamingarrangemang som ger möjlighet till roamingtjänster i grossistledet och tillämpa taxesystem som inte baseras på konsumerad datavolym utan på alternativa system, såsom antalet uppkopplade maskiner per månad. I detta sammanhang bör de berörda parterna vid gränsöverskridande tvister ha tillgång till det tvistlösningsförfarande som fastställs i artikel 27 i direktiv (EU) 2018/1972. ⇦ Därför bör förhandlingsparterna Förhandlingsparterna bör ha möjlighet att komma överens om att inte tillämpa de högsta reglerade roamingavgifterna i grossistledet under hela den tid då avtalen om roaming i grossistledet är i kraft. Detta skulle innebära att ingen av parterna senare kan begära att man tillämpar de volymbaserade högsta roamingavgifterna i grossistledet på faktisk förbrukning, såsom föreskrivs i ⌦ denna ⌫förordning (EU) nr 531/2012. Detta alternativ bör inte påverka skyldigheterna att tillhandahålla reglerade roamingtjänster i slutkundsledet i enlighet med den här förordningen. ⇨ Vidare noteras i kommissionens rapport senare tids utveckling av nya sätt att bedriva handel med roamingtrafik i grossistledet, t.ex. onlineplattformar för handel, som har potential att underlätta förhandlingsprocessen mellan operatörer. Användningen av liknande instrument bör bidra till att förbättra konkurrensen på roamingmarknaden i grossistledet och ytterligare pressa ner de faktiska grossisttaxor som tas ut. ⇦

⇩ ny

(22)Förordning (EU) nr 531/2012 föreskriver att slutanvändare inte får hindras av operatörerna från att få tillgång till reglerade dataroamingtjänster på ett värdnät som erbjuds av en alternativ roamingleverantör. Denna strukturella åtgärd, som infördes genom skyldigheten till separat försäljning av dataroamingtjänster, saknar dock verkan efter införandet av RLAH. På grund av bristen på faktiskt genomslag på marknaden tycks denna bestämmelse inte längre vara relevant. Därför bör bestämmelserna om operatörernas skyldighet att tillhandahålla separat försäljning av dataroamingtjänster i slutkundsledet upphöra att gälla.

🡻 531/2012 skäl 31 (anpassad)

Konsumenternas och företagens efterfrågan på mobila datatjänster har ökat kraftigt de senaste åren. På grund av de höga dataroamingavgifterna finns det dock stora hinder för användningen av dessa tjänster för konsumenter och företag som är verksamma över gränserna i unionen. Med tanke på att det är en ung marknad och att konsumenternas efterfrågan på dataroaming ökar i snabb takt, kan reglerade slutkundsavgifter komma att endast hålla priserna runt de föreslagna högsta avgifterna, vilket är den erfarenhet som dragits beträffande förordning (EG) nr 717/2007, i stället för att pressa ned dem ytterligare, vilket understryker behovet av ytterligare strukturella åtgärder.

🡻 531/2012 skäl 32

Kunderna bör ha möjlighet att kostnadsfritt och enkelt byta till en alternativ roamingleverantör eller mellan alternativa roamingleverantörer på så kort tid som möjligt beroende på den tekniska lösningen och utan att det medför några påföljder. Kunderna bör informeras om denna möjlighet på ett tydligt, begripligt och lättillgängligt sätt.

Konsumenterna bör ha rätten att på ett konsumentvänligt sätt välja att köpa roamingtjänster separat från sina nationella mobilpaket. I dag kan den separata försäljningen av roamingtjänster i slutkundsledet ske på flera olika sätt, däribland med hjälp av dubbel internationell identitet för mobilabonnent (IMSI) (två separata IMSI på samma SIM-kort), enkel IMSI (en enda IMST delas mellan den nationella leverantören och roamingleverantörer) och kombinationer av dubbel eller enkel IMSI, tillsammans med tekniska villkor som inte hindrar kunden från att få tillträde till reglerade dataroamingtjänster som tillhandahålls direkt i ett värdnät, genom en överenskommelse mellan hemma- och värdnätsoperatörerna.

🡻 531/2012 skäl 34

Höga dataroamingpriser hindrar kunderna från att använda mobila datatjänster när de reser i unionen. Med tanke på den ökade efterfrågan och vikten av dataroamingtjänster bör det inte finnas några hinder för att använda alternativa dataroamingtjänster som tillfälligt eller permanent tillhandahålls direkt i ett värdnät, utan hänsyn till befintliga roamingavtal eller roamingarrangemang med nationella leverantörer och utan att någon ytterligare avgift tas ut. När så behövs, för att dataroamingtjänster ska kunna tillhandahållas direkt i ett värdnät, bör nationella leverantörer och dataroamingleverantörer samarbeta så att kunderna inte hindras från att få tillträde till och använda dessa tjänster och så att ett kontinuerligt tillhandahållande av andra roamingtjänster kan säkras.

🡻 531/2012 skäl 35

Visserligen bör denna förordning inte fastställa några särskilda tekniska lösningar för separat försäljning av roamingtjänster, utan i stället bana väg för den mest effektiva och ändamålsenliga lösningen, inbegripet en kombinerad lösning, som kommissionen ska utveckla med utgångspunkt i synpunkter från Berec, men likväl bör det fastställas kriterier för de tekniska egenskaper som bör uppfyllas av den tekniska lösningen för den separata försäljningen av roamingtjänster. Dessa kriterier bör bland annat innefatta att en lösning införs på ett samordnat och harmoniserat sätt i hela unionen och bör säkerställa att konsumenterna snabbt och enkelt kan välja en annan roamingleverantör utan att behöva byta nummer. Roaming utanför unionen eller av tredjelandskunder inom unionen bör inte heller hindras.

🡻 531/2012 skäl 36

Samarbetet och samordningen mellan mobilnätsoperatörer bör öka så att det blir tekniskt möjligt att åstadkomma en samordnad och sund teknisk utveckling av tillhandahållandet av separata roamingtjänster och så att tillträdet till dataroamingtjänster som tillhandahålls direkt i ett värdnät inte hindras. Därför bör de relevanta grundläggande principerna och metoderna utvecklas i syfte att möjliggöra snabb anpassning till förändrade omständigheter och tekniska framsteg. Berec bör i samarbete med berörda aktörer bistå kommissionen med att utveckla de tekniska delarna så att separat försäljning av roamingtjänster möjliggörs och så att tillträdet till dataroamingtjänster som tillhandahålls direkt i ett värdnät inte hindras. Om nödvändigt bör kommissionen ge i uppdrag åt ett europeiskt standardiseringsorgan att göra de ändringar av relevanta standarder som behövs för ett harmoniserat införande av den separata försäljningen av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet.

🡻 531/2012 skäl 37 (anpassad)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av bestämmelserna i denna förordning bör kommissionen ges genomförandebefogenheter när det gäller närmare bestämmelser om informationsskyldigheter för nationella leverantörer och en teknisk lösning för den separata försäljningen av roamingtjänster. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter 69 .

🡻 531/2012 skäl 38

Med beaktande av denna förordning och de genomförandeakter som antagits i anslutning till denna, bör Berec tillåtas att på eget initiativ ge specifik teknisk vägledning om separat försäljning av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet eller om andra frågor som omfattas av denna förordning.

🡻 531/2012 skäl 39

Den separata försäljningen av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet bedöms endast kunna få full verkan om den kombineras med skyldigheten att bevilja tillträde avseende roamingtjänster i grossistledet för att underlätta marknadsinträdet för nya eller redan existerande aktörer, inklusive leverantörer av gränsöverskridande roamingtjänster. Genom den lösningen skulle snedvridningar mellan medlemsstater kunna undvikas, eftersom den säkerställer en konsekvent regleringsstrategi och därigenom bidrar till utbyggnaden av den inre marknaden. Genomförandet av den separata försäljningen av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet innebär dock att operatörerna kommer att behöva en skälig tidsperiod för teknisk anpassning, och därför kommer de strukturella åtgärderna först efter en viss tid att resultera i en genuin inre marknad med tillräckligt hög konkurrensnivå. Av detta skäl bör högsta avgifter för grossistavgifterna för roamingsamtalstjänster och sms- och dataroamingtjänster samt skyddstaken för sådana tjänster i slutkundsledet behållas på lämplig nivå under en viss tid, för att säkerställa att de redan existerande konsumentfördelarna bevaras under en övergångsperiod under vilken dessa strukturella åtgärder genomförs.

🡻 2015/2120 skäl 32 (anpassad)

⇨ ny

(23)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av bestämmelserna i denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter när det gäller fastställande av det vägda genomsnittet av de högsta mobiltermineringstaxorna och detaljerade bestämmelser om tillämpningen av policyn om skälig användning och om metoderna för att bedöma hållbarheten ⇨ för tillhandahållande av roamingtjänster i slutkundsledet till inrikespriser ⇦ av avskaffandet av roamingavgifter i slutkundsledet samt om den ansökan som en roamingleverantör ska lägga fram med avseende på denna bedömning. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 70 .

⇩ ny

(24)Fram till antagandet av dessa genomförandeåtgärder bör kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2286 71 fortsätta att gälla.

🡻 531/2012 skäl 40

(25)Med avseende på den fortsatta tillfälliga prisregleringen, bör lagstadgade skyldigheterLagstadgade skyldigheter bör införas i både grossist- och slutkundsleden för att skydda roamingkundernas intressen, eftersom det har visat sig att prissänkningar i grossistledet för unionsomfattande roamingtjänster inte alltid avspeglas genom lägre priser i slutkundsledet, då det har saknats incitament för detta. En åtgärd som innebär att nivån på slutkundspriserna sänks, utan att något görs vad avser kostnaderna i grossistledet för att tillhandahålla dessa tjänster, riskerar å andra sidan att hindra den inre marknaden för roamingtjänster från att fungera smidigt och skulle inte medge någon ökad konkurrensnivå.

🡻 2017/920 skäl 4 (anpassad)

(26)Avskaffandet av tilläggsavgifter för roaming i slutkundsledet enligt förordning (EU) 2015/2120, som också kallas ”roaming som hemma” (RLAH), är ⌦ var ⌫ nödvändigt för att skapa och underlätta en fungerande digital inre marknad i hela unionen. Den förordningen ⌦ var ⌫ är emellertid i sig inte tillräcklig för att säkerställa att roamingmarknaden fungerar på ett korrekt sätt. Denna förordning bör därför bidra till att prissättningsmodellerna på de inhemska marknaderna inte påverkas genom avskaffandet av tilläggsavgifter för roaming i slutkundsledet.

🡻 2015/2120 skäl 26

(27)Det relevanta nationella slutkundspriset bör motsvara den nationella enhetsbaserade slutkundsavgiften. I situationer där det inte finns några särskilda nationella slutkundspriser att använda som grund för en reglerad roamingtjänst i slutkundsledet (t.ex. vid nationella obegränsade avgiftsplaner, paketerbjudanden eller nationella taxor som inte omfattar data), bör det nationella slutkundspriset anses utgöra samma avgiftsmekanism som om kunden förbrukade i enlighet med den nationella avgiftsplanen i den kundens medlemsstat.

⇩ ny

(28)Roamingkunder bör i möjligaste mån kunna använda de slutkundstjänster som de abonnerar på och bör vid roaming få samma kvalitetsnivå på tjänsterna som de har hemma. Därför bör roamingleverantörerna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att reglerade roamingtjänster i slutkundsledet tillhandahålls enligt samma villkor som om dessa tjänster konsumerades i hemlandet. I synnerhet bör kunderna erbjudas samma tjänstekvalitet vid roaming, om detta är tekniskt möjligt.

🡻 2015/2120 skäl 22 (anpassad)

⇨ ny

(29)Samtidigt bör roamingleverantörerna Roamingleverantörerna bör kunna tillämpa en ”policy för skälig användning” för på konsumtion av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet ”Policyn för skälig användning” är avsedd att förhindra onormal användning eller missbruk av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet, såsom användning av sådana tjänster av roamingkunder i en annan medlemsstat än den nationella leverantörens i andra syften än för periodiska resor. ⇨ Roamingleverantörerna bör vid fall av force majeure som orsakas av sådana omständigheter som pandemier eller naturkatastrofer, vilka medför en ofrivillig förlängning av roamingkundens tillfälliga vistelse i en annan medlemsstat, överväga att utöka den tillämpliga skäliga användningen under en lämplig tidsperiod, efter en motiverad begäran från roamingkunden ⇦. En policy för skälig användning bör ge roamingleverantörens kunder möjlighet att förbruka volymer av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet till det tillämpliga nationella slutkundspriset som överensstämmer med deras respektive avgiftsplaner.

🡻 2015/2120 skäl 23

(30)Under specifika och extraordinära omständigheter bör en roamingleverantör, då denne inte har möjlighet att täcka sina totala faktiska och prognostiserade kostnader för att tillhandahålla reglerade roamingtjänster i slutkundledet genom sina totala faktiska och prognostiserade intäkter från sådana tjänster, kunna ansöka om tillstånd att tillämpa en tilläggsavgift i syfte att säkerställa hållbarheten i sin nationella avgiftsmodell. Bedömningen av hållbarheten i den nationella debiteringsmodellen bör vara baserad på relevanta objektiva faktorer som är specifika för roamingleverantören, inbegripet objektiva variationer mellan roamingleverantörer i den berörda medlemsstaten och de nationella pris- och intäktsnivåerna. Detta kan till exempel vara fallet för operatörer med nationella slutkundsmodeller med enhetspris med betydande negativ obalans i trafiken, då det implicita nationella enhetspriset är lågt och operatörens totala intäkter också är låga i förhållande till bördan för roamingkostnaderna, eller då det implicita enhetspriset är lågt och den faktiska eller prognostiserade konsumtionen av roamingtjänster är hög. Så snart som både grossistledet och slutkundsledet på roamingmarknaden till fullo har anpassats till allmän roaming på nationella prisnivåer och sådan roaming införlivas som ett normalt inslag i slutkundernas avgiftsplaner förväntas sådana extraordinära omständigheter inte längre uppstå. För att undvika att roamingleverantörernas nationella avgiftsmodell blir ohållbar på grund av sådana kostnadstäckningsproblem och genererar en risk för en märkbar påverkan på den nationella prisutvecklingen eller en så kallad waterbed-effekt, bör roamingleverantörerna, efter godkännande av den nationella regleringsmyndigheten, under sådana omständigheter ha möjlighet att tillämpa en tilläggsavgift på reglerade roamingtjänster i slutkundsledet endast i den utsträckning som det är nödvändigt för att täcka alla relevanta kostnader för tillhandahållandet av sådana tjänster.

🡻 2015/2120 skäl 24

(31)I detta syfte bör de kostnader som uppstått för att reglerade roamingtjänster i slutkundsledet ska kunna tillhandahållas fastställas genom hänvisning till de faktiska roamingavgifter i grossistledet som tillämpas på den utgående roamingtrafik från den berörda roamingleverantören som överstiger dennes inkommande roamingtrafik, samt en hänvisning till en rimlig ersättning för samkostnader och gemensamma kostnader. Intäkter från reglerade roamingtjänster i slutkundsledet bör fastställas med hänvisning till intäkter vid de prisnivåer som kan tas ut nationellt för konsumtion av reglerade roamingtjänster, oavsett om det gäller ett pris per enhet eller som en andel av en schablonavgift som avspeglar de faktiska och prognostiserade andelarna av de reglerade roamingtjänster som kunder inom unionen förbrukar och de reglerade roamingtjänster som förbrukas nationellt. Hänsyn bör också tas till konsumtionen av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet och roamingleverantörens kunders inhemska konsumtion samt till konkurrens-, pris- och intäktsnivåerna på den nationella marknaden, samt varje märkbar risk för att roaming till nationella slutkundspriser i mätbar omfattning kan påverka utvecklingen av dessa priser.

⇩ ny

(32)I förordning (EU) nr 531/2012 föreskrivs att om en roamingleverantör tar ut en tilläggsavgift för konsumtion av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet utöver någon gräns enligt en fastställd policy för skälig användning, får summan av det nationella slutkundspriset och den eventuella tilläggsavgift som vid roaming tas ut för reglerade ringda samtal, reglerade skickade sms-meddelanden eller reglerade datatjänster inte överstiga 0,19 EUR per minut, 0,06 EUR per sms-meddelande respektive 0,20 EUR per använd megabyte. Mot bakgrund av att RLAH-reglerna gäller sedan den 15 juni 2017 behövs den bestämmelsen inte längre.

🡻 2015/2120 skäl 28 (anpassad)

⇨ ny

(33)I enlighet med principen om att den uppringande parten betalar är det inte mobilkunden som betalar för att ta emot nationella mobilsamtal; i stället täcks kostnaden för att landa ett samtal inom den uppringda partens nät av slutkundsavgiften för den uppringande parten. Att mobiltermineringstaxorna i olika medlemsstater alltmer närmar sig varandra bör göra det möjligt att tillämpa samma princip på reglerade roamingsamtal i slutkundsledet. ⇨ I enlighet med artikel 75.1 i direktiv (EU) 2018/1972 har kommissionen genom en delegerad akt som antogs den 18 december 2020 fastställt en enda unionsomfattande högsta termineringstaxa för mobiltjänster i form av röstsamtal, för att minska regleringsbördan och åtgärda konkurrensproblem förbundna med terminering av röstsamtal på ett enhetligt sätt i hela unionen. Den delegerade akten omfattar en treårig gradvis nedsättning: de högsta mobiltermineringstaxorna för röstsamtal kommer att vara 0,7 cent 2021, 0,55 cent 2022 och 0,4 cent 2023 för att sedan nå en enda högsta unionsomfattande termineringstaxa på 0,2 cent från och med 2024. ⇦ Eftersom så ännu inte är fallet bör den Den tilläggsavgift som tillämpas på mottagna reglerade roamingsamtal, i sådana situationer som anges i denna förordning då roamingleverantörer tillåts ta ut en tilläggsavgift för reglerade roamingtjänster i slutkundsledet, bör inte överstiga det vägda genomsnittet för de högsta mobiltermineringsavgifterna i grossistledet i unionen ⇨ den enda högsta unionsomfattande termineringstaxa för röstsamtal som fastställs av kommissionen för respektive och motsvarande år i den delegerade akt som föreskrivs i artikel 75 i direktiv (EU) 2018/1972. Om kommissionen senare kommer fram till att det inte längre är nödvändigt att fastställa en unionsomfattande termineringstaxa för röstsamtal bör eventuella tilläggsavgifter som tillämpas på mottagna reglerade roamingsamtal inte överskrida den taxa som fastställs i den senaste delegerade akt som antagits i enlighet med artikel 75 i direktiv (EU) 2018/1972 ⇦. Detta anses utgöra en övergångsordning tills kommissionen tar itu med denna kvarstående fråga.

🡻 2015/2120 skäl 30 (anpassad)

⇨ ny

(34)Denna förordning bör utgöra en särskild åtgärd i den mening som avses i artikel 1.5 i direktiv 2002/21/EG. När leverantörer av unionsomfattande reglerade roamingtjänster ändrar sina roamingtaxor i slutkundsledet och åtföljande riktlinjer för roaminganvändning i enlighet med denna förordning, bör sådana ändringar därför inte medföra att mobilkunder får rätt, enligt nationell lagstiftning som införlivar ⌦ direktiv (EU) 2018/1972 ⌫ det aktuella regelverket för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, att säga upp sina avtal.

⇩ ny

(35)I avtal som omfattar någon typ av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet bör den reglerade roamingtjänsten i slutkundsledet specificeras, vilket även innefattar tjänstens förväntade kvalitetsnivå. Leverantören bör tillhandahålla information om relevanta faktorer som kan påverka kvaliteten på tjänsten, exempelvis tillgången till viss teknik, täckning eller variationer beroende på sådana yttre faktorer som topografin.

(36)Roamingkunder och hemmaoperatörer drar ibland oavsiktligt på sig dyra fakturor till följd av bristande transparens i fråga om nummer som används för mervärdestjänster i unionen och de priser i grossistledet som tas ut för mervärdestjänster. Kommunikation till vissa nummer som används för tillhandahållande av mervärdestjänster, exempelvis betalsamtalsnummer, frisamtalsnummer och nummer med delad kostnad, är föremål för särskilda prisvillkor på nationell nivå. Denna förordning bör inte tillämpas på den del av taxan som tas ut för tillhandahållandet av mervärdestjänster, utan enbart på taxorna för uppkopplingen till sådana tjänster. RLAH-principen kan dock hos slutanvändarna skapa förväntningar på att kommunikation till sådana nummer vid roaming inte borde medföra några ökade kostnader i jämförelse med förhållandena i hemlandet. Detta är dock inte alltid fallet vid roaming. Slutanvändarna drabbas av ökade kostnader, även när de ringer till nummer som är kostnadsfria vid inrikessamtal. Detta skulle kunna undergräva kundernas förtroende för att använda sina telefoner vid roaming och kan resultera i oväntat höga fakturor, och därmed en negativ inverkan på RLAH-upplevelsen.. På slutkundsnivå orsakas detta framför allt av en otillräcklig transparens i fråga om de högre avgifter som kan bli följden av kommunikation till nummer för mervärdestjänster. Därför bör åtgärder vidtas för att öka transparensen när det gäller villkoren för kommunikation till nummer för mervärdestjänster. Följaktligen bör roamingkunderna informeras i sina avtal, och i god tid och kostnadsfritt underrättas och varnas, när kommunikation till nummer för mervärdestjänster kan medföra tilläggsavgifter vid roaming.

🡻 2017/920 skäl 9

(37)Fungerande grossistled på roamingmarknaderna bör göra det möjligt för operatörer att täcka alla sina kostnader för tillhandahållandet av reglerade roamingtjänster i grossistledet, inklusive samkostnader och gemensamma kostnader. Detta bör bevara incitamenten för investering i värdnät och motverka sådan snedvridning av nationell konkurrens på de besökta marknaderna som orsakas av regelarbitrage, då operatörer utnyttjar korrigeringsåtgärder för roamingtjänsttillträde i grossistledet för att konkurrera på de nationella besökta marknaderna.

🡻 2017/920 skäl 13

(38)När det gäller bestämmelser om grossistavgifter bör lagstiftade krav på unionsnivå bibehållas, eftersom åtgärder som möjliggör RLAH i hela unionen utan att beakta de kostnader i grossistledet för roamingtjänster som tillhandahållandet av dessa tjänster innebär kan riskera att störa den inre marknaden för roamingtjänster och de skulle inte uppmuntra till mer konkurrens. Grossistavgifter på lämplig nivå bör underlätta en hållbar konkurrens, också för nya marknadsdeltagare, små och medelstora företag och uppstartsföretag.

🡻 2017/920 skäl 14

(39)De högsta grossistavgifterna bör fungera som en skyddsnivå och säkerställa att operatörerna kan täcka sina kostnader, däribland samkostnader och gemensamma kostnader. De bör också möjliggöra omfattande hållbart tillhandahållande av RLAH och samtidigt lämna marginal för handelsförhandlingar mellan operatörer.

🡻 531/2012 skäl 52 (anpassad)

(40)Den praxis som vissa mobilnätsoperatörer har när det gäller att fakturera för tillhandahållande av roamingsamtal i grossistledet på grundval av debiteringsintervall på upp till 60 sekunder, till skillnad från den metod där priset beräknas per sekund och som normalt tillämpas för andra samtrafikavgifter i grossistledet, skapar en snedvridning av konkurrensen mellan dessa operatörer och de som tillämpar andra debiteringsmetoder och undergräver en enhetlig tillämpning av de högsta grossistavgifter som infördes genom ⌦ fastställs i ⌫ denna förordning. Den medför även en extra avgift som genom att öka grossistkostnaden får negativa följder för prissättningen av roamingsamtalstjänster i slutkundsledet. Mobilnätsoperatörerna bör därför vara tvungna att fakturera för tillhandahållande av reglerade roamingsamtal i grossistledet per sekund.

🡻 531/2012 skäl 64

(41)För att säkerställa att de högsta avgifterna för sms-roamingtjänster i grossistledet ligger närmare de nivåer som speglar de underliggande kostnaderna för tillhandhållande av tjänsten och att konkurrensen kan utvecklas i slutkundsledet, bör de högsta grossistavgifterna för reglerade sms-tjänster följa senare sänkningar.

🡻 531/2012 skäl 11 (anpassad)

Förordning (EG) nr 717/2007 utgör inte någon isolerad åtgärd, utan kompletterar och stödjer bestämmelserna i 2002 års regelverk för elektronisk kommunikation när det gäller unionsomfattande roaming. Det regelverket har inte gett de nationella tillsynsmyndigheterna tillräckliga verktyg för att kunna vidta effektiva och kraftfulla åtgärder i fråga om priset på roamingtjänster inom unionen och säkerställer därför inte en välfungerande inre marknad för roamingtjänster. Förordning (EG) nr 717/2007 utgjorde ett lämpligt verktyg för att rätta till denna situation.

⇩ ny

(42)För att säkerställa att roamingkunder har oavbruten och verklig tillgång till larmtjänster utan kostnad bör värdnät inte ta ut några grossistavgifter från roamingleverantörerna för sådan nödkommunikation.

🡻 531/2012 skäl 82

⇨ ny

(43)För att förbättra insynen i priserna för roamingtjänster i slutkundsledet och för att roamingkunderna lättare ska kunna avgöra hur de ska använda sina mobila terminaler enheter när de är utomlands, bör leverantörer av mobilkommunikationstjänster ge sina roamingkunder kostnadsfri information om gällande roamingavgifter när de använder roamingtjänster i en medlemsstat de besöker. Eftersom vissa kundgrupper kan vara välinformerade om roamingavgifter bör operatörerna se till att det enkelt går att välja bort denna automatiska tjänst. ⇨ Roamingkunderna bör också få ett textmeddelande med en länk till en webbsida med närmare information om de typer av tjänster (samtal och sms) som kan vara föremål för ökade kostnader.⇦ Dessutom bör roamingleverantörerna på begäran aktivt och kostnadsfritt ge sina kunder, förutsatt att dessa befinner sig i unionen, ytterligare information om avgiften per sms eller per megabyte samt minutavgiften (inklusive mervärdesskatt) för att ringa eller ta emot rösttelefonisamtal samt för att skicka och ta emot sms och mms och andra datakommunikationstjänster i den besökta medlemsstaten.

🡻 2015/2120 skäl 31 (anpassad)

(44)I syfte att stärka de rättigheter för roamingkunder som fastställs i förordning (EU) nr 531/2012, bör det, nNär det gäller reglerade roamingtjänster i slutkundsledet, bör det i denna förordning fastställas särskilda öppenhetskrav transparenskrav som är anpassade till de särskilda villkor för taxor och volymer som ska tillämpas så snart ⌦ efter avskaffandet av ⌫ tilläggsavgifterna för roaming i slutkundsledet avskaffas. Framför allt bör det föreskrivas att roamingkunder i tid och kostnadsfritt ska få information om tillämplig policy om normal skälig användning, med underrättelse om när tillämplig skälig volym av reglerade röstsamtals-, sms- eller dataroamingtjänster har förbrukats till fullo, om tilläggsavgifter och om sammanlagd konsumtion av reglerade dataroamingtjänster.

🡻 531/2012 skäl 58

(45)Kunder som bor i gränsregioner bör inte få onödigt höga fakturor på grund av oavsiktlig roaming. Roamingleverantörerna bör därför vidta rimliga åtgärder för att skydda kunderna från roamingavgifter när de befinner sig i sin egen medlemsstat. Detta bör inkludera lämpliga åtgärder för att informera kunderna så att de aktivt kan förhindra sådan oavsiktlig roaming. De nationella tillsynsmyndigheterna regleringsmyndigheterna bör vara uppmärksamma på situationer där kunder drabbas av problem med betalning av roamingavgifter när de fortfarande befinner sig i sin egen medlemsstat och bör vidta lämpliga åtgärder för att minska problemet.

🡻 531/2012 skäl 84 (anpassad)

(46)Vidare bör åtgärder införas ⌦ fastställas ⌫ för att förbättra ⌦ säkerställa ⌫ insynen beträffande slutkundsavgifterna för alla dataroamingtjänster, särskilt för att undanröja problemet med oväntat höga fakturor som utgör ett hinder för en välfungerande inre marknad, och för att ge roamingkunderna ett sätt att övervaka och kontrollera sina utgifter för dataroamingtjänster. Det bör inte heller förekomma några hinder för uppkomsten av tillämpningar eller teknik som kan ersätta eller fungera som ett alternativ till roamingtjänster, ⌦ inbegripet men inte begränsat till ⌫ såsom wi-fi.

🡻 531/2012 skäl 87

(47)Dessutom bör roamingleverantörerna, för att förhindra oväntat höga räkningar fastställa ett eller flera kostnads- och/eller volymtak för de utestående avgifterna för dataroamingtjänster (uttryckt i den valuta som roamingkunden faktureras i), vilka de bör erbjuda alla sina roamingkunder kostnadsfritt, med ett lämpligt meddelande som sänds när detta tak snart är nått och i ett format som det är möjligt att ta del av igen senare. När detta tak nåtts bör kunderna inte längre ges tillgång till eller faktureras för dessa tjänster om de inte särskilt begär att tjänsten även fortsättningsvis ska tillhandahållas i enlighet med de bestämmelser och villkor som angetts i meddelandet. I detta fall bör de utan kostnad motta en bekräftelse i ett format som det är möjligt att ta del av igen senare. Roamingkunder bör ges möjlighet att inom rimlig tidsfrist välja något av dessa kostnads- eller volymtak eller välja att inte ha något sådant tak. Om inte kunderna anger något annat bör de omfattas av ett system med standardtak.

🡻 531/2012 skäl 88

(48)Dessa åtgärder för att öka insynen bör ses som minsta möjliga skyddsåtgärder för roamingkunder och bör inte hindra roamingleverantörer från att erbjuda sina kunder en rad andra faciliteter för att hjälpa dem att förutsäga och kontrollera sina utgifter för dataroamingtjänster. Många roamingleverantörer håller exempelvis på att utarbeta nya roamingerbjudanden till fasta slutkundstaxor som tillåter dataroaming till ett fast pris under en angiven period för en volym som begränsas till ”normal användning”. På samma sätt utvecklar roamingleverantörerna system som ska göra det möjligt för deras roamingkunder att få uppdaterad information i realtid om sina samlade utestående dataroamingavgifter. För att säkerställa en välfungerande inre marknad bör denna utveckling på de nationella marknaderna avspeglas i de harmoniserade reglerna.

🡻 531/2012 skäl 89

(49)Kunder som har kontantkort kan också drabbas av oväntat höga räkningar för användning av dataroamingtjänster. Bestämmelserna om kostnadstak bör därför också vara tillämpliga för dessa kunder.

🡻 531/2012 skäl 90 (anpassad)

⇨ ny

(50)De reglerade roamingavgifterna inom unionen skiljer sig markant från de roamingavgifter som debiteras konsumenter på resa utanför unionen, vilka är betydligt högre än priserna inom unionen, ⇨ där tilläggsavgifter för roaming efter avskaffandet av roamingavgifter i slutkundsledet endast tas ut i undantagsfall⇦ . Eftersom det inte finns ett gemensamt synsätt beträffande insyns- transparens- och skyddsåtgärder vad gäller roaming utanför unionen, känner konsumenterna inte till sina rättigheter och drar sig därför ofta för att använda mobiltelefonitjänster utomlands. Tydlig information till konsumenterna skulle inte bara kunna hjälpa dem besluta hur de ska använda sina mobila terminaler enheter vid resor utomlands (både inom och utanför unionen) utan även hjälpa dem att välja roamingleverantör. Det är därför nödvändigt att ta itu med problemet med bristen på insyn transparens och konsumentskydd genom att tillämpa vissa insyns- transparens- och skyddsåtgärder även på roamingtjänster som tillhandahålls utanför unionen. Dessa åtgärder skulle ⌦ bör ⌫ främja konkurrens och förbättra den inre marknadens funktion.

🡻 531/2012 skäl 91 (anpassad)

(51)Om värdnätsoperatören i det besökta ⌦ tredjelandet ⌫ landet utanför unionen inte tillåter att roamingleverantören övervakar kundernas användning i realtid bör roamingleverantören inte vara skyldig att tillhandahålla kostnads- eller volymtak som skydd för kunderna.

⇩ ny

(52)Roamingleverantörerna bör informera roamingkunderna om möjligheten att få tillträde till larmtjänster utan avgift genom att ringa det gemensamma europeiska larmnumret ”112” och genom alternativa metoder för tillträde via nödkommunikation. Genom alternativa metoder för tillträde via nödkommunikation kan roamingkunder, i synnerhet roamingkunder med funktionsnedsättning, få tillträde till larmtjänster på andra sätt än genom uppringning. Exempelvis kan alternativa metoder för tillträde säkerställas genom larmtillämpningar, meddelandetjänster, samtalsförmedlande tjänster eller realtidstext eller totalkonversation som införts i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 72 .

(53)Nummerserier, inklusive sådana som används för mervärdestjänster, fastställs i de nationella nummerplanerna och harmoniseras inte på unionsnivå. Det kan därför hända att operatörerna inte i förväg kan känna igen nummerserierna för mervärdestjänster i alla länder. Nummerserier som används för mervärdestjänster omfattas av särskilda prisvillkor på nationell nivå och i många fall är deras termineringstaxor inte reglerade. Detta står klart för roamingleverantörerna, men nivån på de grossistavgifter som tas ut kan ändå bli oväntat hög. I roamingscenariot kan operatörerna inte göra något åt detta problem eftersom de inte har information om vilka nummerserier som används för mervärdestjänster i unionen. För att åtgärda detta problem bör Berec upprätta och underhålla en gemensam unionsomfattande , säker databas med nummerserierna för mervärdestjänster. Databasen är avsedd att vara ett transparensverktyg som kan ge nationella regleringsmyndigheter och operatörer direkt tillgång till information om vilka nummerserier som kan generera högre kostnader (termineringstaxor) i samtliga medlemsstater. Detta är ett nödvändigt steg på vägen mot ökad transparens i slutkundsledet, eftersom databasen skulle kunna användas för att informera roamingkunderna om de typer av tjänster som kan vara föremål för högre avgifter vid roaming. Berec bör fastställa förfaranden för hur de behöriga myndigheterna ska tillhandahålla och uppdatera den information som begärs i enlighet med artikel 17.

🡻 531/2012 skäl 92 (anpassad)

⇨ ny

(54)De nationella tillsynsmyndigheter regleringsmyndigheter som har ansvaret för de uppgifter som följer av 2002 års regelverk för elektronisk kommunikation, ⌦ att utföra uppgifter enligt direktiv (EU) 2018/1972 ⌫ bör ha de befogenheter som behövs för att inom sina territorier övervaka ⇨ och utöva tillsyn över ⇦ de skyldigheter som anges i denna förordning och se till att de efterlevs. De bör också övervaka utvecklingen av priserna för röstsamtals-, ⌦ sms- ⌫ och datatjänster för roamingkunder inom unionen, inbegripet, i lämpliga fall, de särskilda kostnaderna för roamingsamtal som görs och tas emot i unionens yttersta randområden, och behovet av att se till att dessa kostnader kan täckas på ett tillfredsställande sätt på grossistmarknaden samt att trafikstyrningsteknik inte används för att begränsa valmöjligheterna till nackdel för kunderna. De bör se till att berörda parter får tillgång till aktuell information om tillämpningen av förordningen och offentliggöra resultaten av denna övervakning var sjätte månad. Information bör delas upp på företagskunder, kunder med kontantkort och kunder med abonnemang.

🡻 531/2012 skäl 93

(55)Nationell roaming i unionens yttersta randområden, där andra mobiltelefonilicenser gäller än i övriga delar av det nationella territoriet, skulle kunna gynnas av sänkta taxor motsvarande dem som tillämpas på resten av den inre marknaden för roamingtjänster. Genomförandet av denna förordning bör inte leda till mindre förmånlig prissättning för kunder som använder roamingtjänster inom ett och samma land än för dem som använder unionsomfattande roamingtjänster. De nationella myndigheterna kan i detta syfte vidta ytterligare åtgärder som är förenliga med unionsrätten.

🡻 2017/920 skäl 20 (anpassad)

(56)De nationella regleringsmyndigheterna bör, med bevarande av affärshemligheter och i syfte att bevaka och övervaka tillämpningen av ⌦ denna ⌫ förordning (EU) nr 531/2012 och utvecklingar av i grossistledet på roamingmarknaderna, ha rätt att kräva information om sådana avtal om roaming i grossistledet som inte föreskriver tillämpning av de högsta roamingavgifterna i grossistledet. Dessa myndigheter bör också ha rätt att kräva information om antagandet och tillämpningen av de villkor i avtal om roaming i grossistledet som syftar till att hindra permanent roaming och varje onormal användning och missbruk av roamingtjänsttillträde i grossistledet för andra ändamål än tillhandahållande av reglerade roamingtjänster till roamingleverantörers kunder som reser inom unionen.

🡻 531/2012 skäl 81 (anpassad)

⇨ ny

(57)Om leverantörer av mobiltelefonitjänster i unionen anser att fördelarna för deras kunder med samverkan mellan tjänster och med att slutanvändarna kan nå varandra äventyras av att deras roamingarrangemang med mobilnätsoperatörer i andra medlemsstater upphör eller riskerar att upphöra, eller av att de inte kan erbjuda sina kunder tjänster i en annan medlemsstat på grund av de inte har något avtal med minst en nätleverantör i grossistledet, bör de nationella tillsynsmyndigheterna regleringsmyndigheterna vid behov utnyttja sina befogenheter enligt artikel 5 i tillträdesdirektivet direktiv (EU) 2018/1972 för att trygga fullgott tillträde och fullgod samtrafik i syfte att säkra att slutanvändarna kan nå varandra och samverkan mellan tjänster, med beaktande av målen ⌦ de mål som fastställs ⌫ i artikel 38 i ramdirektivet ⌦ det direktivet ⌫ , särskilt inrättandet ⇨ att utveckla den inre marknaden ⇦ av en fullt fungerande inre marknad för elektroniska kommunikationstjänster  ⇨ genom att främja tillhandahållandet av, tillgången till och interoperabiliteten för alleuropeiska tjänster samt genomgående konnektivitet ⇦ .

🡻 2017/920 skäl 21 (anpassad)

(58)Den specifika prisregleringen som är tillämplig på roamingtjänster i grossistledet innebär att ett övergripande unionstak gäller för en sammansatt produkt som också kan omfatta annat roamingtjänsttillträde i grossistledet och andra sammankopplingsinsatser, inklusive i synnerhet de som omfattas av nationell eller eventuell gränsöverskridande lagstiftning. I detta sammanhang väntas skillnaderna i lagstiftningen avseende dessa insatser minska inom unionen, i synnerhet på grund av eventuella tilläggsåtgärder som kan antas vidtas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG 73 (nedan kallat ramdirektivet) direktiv (EU) 2018/1972 i syfte att säkerställa mer enhetlighet mellan lagstiftningsstrategier. Under tiden bör man ta itu med eventuella tvister mellan värdnätsoperatörer och andra operatörer gällande de taxor som tillämpas på de reglerade insatser som är nödvändiga för att tillhandahålla roamingtjänster i grossistledet, med beaktande av Berecs utlåtande, när det har hörtsi de fall då Berec har rådfrågats, i enlighet med de särskilda regleringsskyldigheter som är tillämpliga på roaming och med ramdirektivet samt med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG 74 , 2002/20/EG 75 , och 2002/22/EG 76  direktiv (EU) 2018/1972.

🡻 531/2012 skäl 94

När en medlemsstat fastställer regler om sanktioner för överträdelser av denna förordning bör den bland annat ta hänsyn till möjligheten för roamingleverantörerna enligt dess nationella lagstiftning att kompensera kunder för eventuella förseningar eller hinder vid byte till en alternativ roamingleverantör.

🡻 2017/920 skäl 22 (anpassad)

⇨ ny

(59)Det är nödvändigt att övervaka och regelbundet se över hur grossistledet på roamingmarknaderna fungerar och dessa marknaders samverkan med slutkundsledet på roamingmarknaderna, med beaktande av utvecklingen inom konkurrens och teknik samt trafikflöden. För detta ändamål bör kommissionen, senast den 15 december 2018, överlämna en interimsrapport till Europaparlamentet och rådet, med en sammanfattning av vilka konsekvenser det fått att tilläggsavgifter för roaming i slutkundsledet avskaffats, och där ta hänsyn till eventuella relevanta rapporter från Berec. Kommissionen bör dessutom överlämna en rapport ⇨ två rapporter ⇦ till Europaparlamentet och rådet vartannat år. Den första rapporten av detta slag bör läggas fram senast den 15 december 2019. I sin rapport vartannat år sina rapporter bör kommissionen framför allt bedöma om RLAH får några konsekvenser för de olika avgiftsplaner som är tillgängliga på slutkundsmarknaden. Detta bör dels inbegripa en bedömning av om det tillkommit några sådana avgiftsplaner som enbart omfattar inhemska tjänster och utesluter roamingtjänster i slutkundsledet helt och hållet och sålunda underminerar själva syftet med RLAH, dels en bedömning av om antalet enkeltariffplaner minskat, något som även skulle kunna innebära en förlust för konsumenterna och underminera målen med den digitala inre marknaden. I sina rapporter vartannat år bör kommissionen framför allt se efter analysera i vilken utsträckning som tilläggsavgifter för roaming i slutkundsledet godkänts av nationella regleringsmyndigheter, samt om hemmaoperatörerna kan ha kvar sina inhemska avgiftsmodeller och om värdnätsoperatörerna kan återfå sina faktiska kostnader för tillhandahållandet av reglerade roamingtjänster i grossistledet. ⇨ Kommissionens rapport bör också behandla hur tillgången till nätteknik och nätgenerationer säkerställs på grossistnivå, nivån av användning av handelsplattformar och liknande instrument för att handla med trafik på grossistnivå, utvecklingen av roaming maskin till maskin, och de kvarstående problemen på slutkundsnivå när det gäller mervärdestjänster och tillämpningen av åtgärderna avseende nödkommunikation ⇦. För att det ska gå att sammanställa sådana rapporter, med tanke på en bedömning av hur roamingmarknaderna anpassar sig till RLAH-bestämmelserna, bör man samla in tillräckliga uppgifter om hur dessa marknader fungerar efter det att bestämmelserna genomförts.

🡻 2017/920 skäl 23

⇨ ny

(60)I syfte att bedöma utvecklingen inom konkurrens konkurrensutvecklingen på de unionsomfattande roamingmarknaderna och för att regelbundet rapportera om förändringar i faktiska roamingavgifter i grossistledet för obalanserad trafik mellan leverantörer av roamingtjänster, bör Berec ges i uppgift att samla in uppgifter från nationella regleringsmyndigheter om de faktiska avgifter som tillämpas på balanserad respektive obalanserad trafik. Berec bör också samla in uppgifter om fall där parterna i ett avtal om roaming i grossistledet har valt att avstå från att tillämpa de högsta roamingavgifterna i grossistledet eller där de har tillämpat åtgärder i grossistledet i syfte att hindra permanent roaming, onormal användning eller missbruk av roamingtjänsttillträde i grossistledet för andra ändamål än att tillhandahålla reglerade roamingtjänster till roamingleverantörers kunder som periodiskt reser inom unionen. På grundval av de insamlade uppgifterna ⇨ med tillräcklig detaljnivå ⇦ bör Berec regelbundet rapportera om förhållandet mellan slutkundspriser, grossistavgifter och kostnader i grossistledet för roamingtjänster. ⇨ Berec bör också samla in de data som behövs för att övervaka de aspekter som bör bedömas enligt artikel 21.1 i denna förordning.  ⇦

🡻 2017/920 skäl 24 (anpassad)

(61)Kommissionen, Berec och de berörda nationella regleringsmyndigheterna bör säkerställa att affärshemligheter behandlas fullständigt konfidentiellt i samband med informationsdelning som rör översyn och övervakning av och tillsyn över tillämpningen av ⌦ denna ⌫ förordning (EU) nr 531/2012. Att kraven i fråga om affärshemligheter följs bör därför inte hindra nationella regleringsmyndigheter från att i vederbörlig tid kunna delge konfidentiell information för ovannämnda ändamål.

⇩ ny

(62)För att säkerställa att de högsta avgifterna i grossistledet baseras på färska och uppdaterade data bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på ändring av de högsta avgifter i grossistledet som en värdnätsoperatör kan ta ut av roamingleverantörer för tillhandahållandet av reglerade röstsamtals-, sms- eller dataroamingtjänster via detta värdnät. Denna förordning bör fastställa detaljerade kriterier och parametrar som ligger till grund för fastställandet av värdena för dessa högsta avgifter i grossistledet.. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 77 . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

🡻 531/2012 skäl 95 och 2015/2120 skäl 34 (anpassad)

⇨ ny

(63)Eftersom målen för denna förordning, nämligen att införa en gemensam metod för att säkerställa att användare av allmänna mobilnät under resor i unionen inte betalar orimligt höga priser för unionsomfattande roamingtjänster och på så sätt uppnå en hög nivå av konsumentskydd genom att konkurrensen mellan roamingleverantörerna ökas, ⇨ tillhandahålla en gemensam metod för att säkerställa att användare av allmänna mobilkommunikationsnät under resor inom unionen inte betalar orimliga priser för unionsomfattande roamingtjänster jämfört med konkurrensutsatta nationella priser, och samtidigt öka transparensen och säkerställa ett hållbart tillhandahållande av roamingtjänster i slutkundsledet till nationella priser och verklig RLAH i fråga om tjänsternas kvalitet och tillgången till larmtjänster vid roaming, ⇦ inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på ett säkert, enhetligt och snabbt sätt och de därför ⌦ utan ⌫ bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

🡻 2017/920 skäl 27

(64)Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

🡻 2015/2120 skäl 35 (anpassad)

(65)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 4228.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 78 (EG) nr 45/2001 79  och avgav sitt yttrande den 24 november 2013.

🡻 531/2012 skäl 12

2002 års regelverk för elektronisk kommunikation bygger på principen att reglerade förhandsskyldigheter bör införas endast om konkurrensen inte är effektiv, och föreskriver att de nationella tillsynsmyndigheterna regelbundet ska granska marknaden och göra en bedömning av befintliga skyldigheter, vilket kan leda till att operatörer med betydande marknadsinflytande åläggs förhandsskyldigheter. Detta förfarande inbegriper att definiera relevanta marknader i enlighet med kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan bli föremål för förhandsreglering enligt direktiv 2002/21/EG 80 (nedan kallad rekommendationen), göra analyser av de definierade marknaderna i enlighet med kommissionens riktlinjer för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande enligt unionens regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster 81 samt avgöra vilka operatörer som har betydande marknadsinflytande och ålägga dem förhandsskyldigheter.

🡻 531/2012 skäl 13 (anpassad)

Enligt rekommendationen utgör den nationella grossistmarknaden för tillhandahållande av internationell roaming i allmänna mobiltelefonnät en sådan relevant marknad som kan bli föremål för förhandsreglering. De analyser som de nationella tillsynsmyndigheterna utfört, var och en för sig och inom ramen för Europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter och dess efterträdare organet för europeiska tillsynsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec), inrättat genom förordning (EG) nr 1211/2009 82 , beträffande de nationella grossistmarknaderna för tillhandahållande av internationell roaming har emellertid visat att det ännu inte har varit möjligt för någon nationell tillsynsmyndighet att komma till rätta med de höga grossisttaxorna för roaming inom unionen, eftersom det är svårt att avgöra vilka företag som har betydande marknadsinflytande, mot bakgrund av de särskilda omständigheterna för internationell roaming, till exempel att den är gränsöverskridande. Efter det att förordning (EG) nr 717/2007 trätt i kraft omfattades inte längre roamingmarknaden av den reviderade rekommendationen 83 .

🡻 531/2012 skäl 15

Medlemsstaterna står följaktligen under tryck att ta itu med avgiftsnivån för internationell roaming, men de möjligheter som de nationella tillsynsmyndigheterna har att förhandsreglera med stöd av 2002 års regelverk för elektronisk kommunikation har visat sig vara otillräckliga för att dessa myndigheter ska kunna agera kraftfullt i konsumenternas intresse på detta särskilda område.

🡻 531/2012 skäl 16 (anpassad)

I sin resolution om EU:s lagstiftning och marknader på området för elektronisk kommunikation 84 uppmanade dessutom Europaparlamentet kommissionen att utveckla nya initiativ för att sänka de höga kostnaderna för gränsöverskridande mobiltelefontrafik och Europeiska rådet konstaterade vid mötet den 23–24 mars 2006 att en mer fokuserad, effektiv och integrerad politik för informations- och kommunikationsteknik på både unionsnivå och nationell nivå är nödvändig för att målen för ekonomisk tillväxt och produktivitet ska kunna uppnås och noterade i det sammanhanget att sänkta roamingavgifter är viktiga för konkurrenskraften.

🡻 531/2012 skäl 17

2002 års regelverk för elektronisk kommunikation syftade, på grundval av rådande överväganden vid den tidpunkten, till att undanröja alla handelshinder mellan medlemsstaterna på det område som harmoniserades genom regelverket, bland annat åtgärder som påverkar roamingavgifterna. Detta bör dock inte förhindra en anpassning av harmoniserade bestämmelser som står i samklang med andra överväganden för att förbättra konkurrensen på den inre marknaden för roamingtjänster och skapa en hög nivå av konsumentskydd.

🡻 531/2012 skäl 21 (anpassad)

Förordning (EG) nr 717/2007 upphör att gälla den 30 juni 2012. Före förordningens utgång gjorde kommissionen en översyn i enlighet med artikel 11 i förordningen, enligt vilken kommissionen ska bedöma huruvida målen i förordningen har uppnåtts och se över utvecklingen av avgifterna i grossist- och slutkundsledet för rösttelefoni-, sms- och datakommunikationstjänster för roamingkunder. Kommissionen drog i sin rapport till Europaparlamentet och rådet av den 6 juli 2011 om resultaten av översynen av förordning (EG) nr 717/2007 slutsatsen att det är lämpligt att se till att förordning (EG) nr 717/2007 kan tillämpas även efter den 30 juni 2012.

🡻 531/2012 skäl 22 (anpassad)

Uppgifterna om prisutvecklingen för unionsomfattande roamingsamtalstjänster och sms- och dataroamingtjänster efter ikraftträdandet av förordning (EG) nr 717/2007, inbegripet särskilt de uppgifter som samlats in en gång i kvartalet av de nationella tillsynsmyndigheterna och rapporterats via Berec, ger inte stöd för uppfattningen att det skulle vara troligt att konkurrensförhållandena i grossist- och slutkundsledet har utvecklats i rimlig utsträckning och kommer att vara hållbara från och med juni 2012 utan nya regleringsåtgärder. Dessa uppgifter visar att roamingpriserna i grossist- och slutkundsledet fortfarande är mycket högre än de nationella priserna och fortfarande ligger på eller är nära de gränsnivåer som fastställs i förordning (EG) nr 717/2007, och att det endast förekommer begränsad konkurrens under de nivåerna.

🡻 531/2012 skäl 23 (anpassad)

I och med att de regleringsåtgärder som är tillämpliga på unionsomfattande roamingtjänster i grossist- och slutkundsledet inom ramen för förordning (EG) nr 717/2007 upphör att gälla den 30 juni 2012, är det stor risk för att den bristande konkurrensen på den inre marknaden för roamingtjänster och incitamentet för roamingleverantörerna att maximera sina intäkter för roaming kommer att resultera i priser i grossist- och slutkundsledet för unionsomfattande roaming som inte på ett rimligt sätt skulle avspegla de underliggande kostnaderna för att tillhandahålla tjänsten, och därmed äventyrar målen för den förordningen. Regleringsåtgärderna på marknaden för mobilroamingtjänster bör därför fortsätta att gälla efter den 30 juni 2012 för att säkerställa en välfungerande inre marknad, genom att konkurrensen får utvecklas samtidigt som det fortsättningsvis garanteras att konsumenterna inte kommer att få betala ett orimligt pris jämfört med konkurrensutsatta nationella priser.

🡻 531/2012 skäl 30

Mobilkommunikationstjänster säljs i paket som innehåller både nationella tjänster och roamingtjänster, vilket begränsar kundernas val av roamingtjänster. Paketen minskar öppenheten och insynen när det gäller roamingtjänster eftersom det är svårt att jämföra enskilda delar i paketen. Därför finns det ännu inte någon påtaglig konkurrens mellan operatörer med avseende på roamingdelen i mobilpaketet. Att underlätta tillträdet till roaming som en separat tjänst skulle råda bot på de strukturella problemen genom att konsumenterna får ökade kunskaper om roamingpriserna och tydliga valmöjligheter när det gäller roamingtjänster, vilket skulle leda till ett ökat konkurrenstryck på efterfrågesidan. Detta kommer därför att bidra till en välfungerande inre marknad för roamingtjänster.

🡻 531/2012 skäl 41

Till dess att de strukturella åtgärderna har medfört tillräcklig konkurrens på den inre marknaden för roamingtjänster som skulle leda till minskningar av grossistkostnaderna som i sin tur skulle föras vidare till konsumenterna, kommer den mest verkningsfulla och proportionella metoden för att reglera prisnivån för att ringa och ta emot roamingsamtal inom unionen att vara att på unionsnivå fastställa en högsta genomsnittlig minutavgift i grossistledet och begränsa avgifterna i slutkundsledet genom den eurotaxa som infördes genom förordning (EG) nr 717/2007 och som utökades med den eurotaxa för sms som föreskrivs i förordning (EG) nr 544/2009 85 och som bör utökas med den eurotaxa för dataroaming som föreskrivs i denna förordning. Den genomsnittliga grossistavgiften bör gälla mellan två operatörer inom unionen under en angiven period.

🡻 531/2012 skäl 42

De tillfälliga eurotaxorna för rösttelefoni, sms och dataroaming bör fastställas på en skyddsnivå som säkerställer att konsumenterna inte bara får behålla fördelarna utan att dessa till och med ökar under en övergångsperiod under vilken de strukturella åtgärderna genomförs, samtidigt som den tillförsäkrar roamingleverantörerna en tillräcklig marginal och uppmuntrar konkurrenskraftiga roamingerbjudanden till lägre taxor. Under den aktuella perioden bör roamingleverantörerna aktivt informera sina kunder om eurotaxorna och kostnadsfritt och på ett tydligt och klart sätt erbjuda alla sina roamingkunder eurotaxor.

🡻 531/2012 skäl 43

De tillfälliga eurotaxor för rösttelefoni, sms och dataroaming som erbjuds roamingkunder bör avspegla en rimlig marginal i förhållande till kostnaden i grossistledet för att tillhandahålla roamingtjänsten, samtidigt som roamingleverantörerna tillåts att fortsätta att konkurrera genom att variera sitt utbud och anpassa prisstrukturen till marknadsförhållanden och konsumenternas preferenser. Skyddstaken bör sättas vid nivåer som inte leder till snedvridning av de konkurrensfördelar som följer av de strukturella åtgärderna och kan avskaffas så snart de strukturella åtgärderna har börjat omsättas i konkreta resultat för kunderna. Denna regleringsmetod bör inte tillämpas på den del av taxan som tas ut för mervärdestjänster, utan enbart på taxorna för uppkopplingen till sådana tjänster.

🡻 531/2012 skäl 44

Denna regleringsmetod bör vara lätt att genomföra och övervaka, så att den administrativa bördan blir så liten som möjlig, både för de aktörer och roamingleverantörer som påverkas av de uppställda kraven och för de nationella tillsynsmyndigheter som ska övervaka metoden och se till att den efterlevs. Den bör också vara klar och tydlig och direkt begriplig för samtliga mobilkunder i unionen. Dessutom bör den vara tillförlitlig och förutsägbar för operatörer som tillhandahåller roamingtjänster i grossist- och slutkundsledet. Nivån uttryckt i pengar för den högsta minutavgiften i grossist- och slutkundsledet bör därför anges i denna förordning.

🡻 531/2012 skäl 45

Den högsta angivna genomsnittliga minutavgiften i grossistledet bör beakta de olika delar som ingår i ett roamingsamtal inom unionen, särskilt kostnaden för originering och terminering av samtal via mobilnät, och inklusive indirekta kostnader samt kostnader för signalering och transitering. Det lämpligaste riktmärket för originering och terminering av samtal är den genomsnittliga mobiltermineringstaxan för mobilnätsoperatörer i unionen, beräknad på grundval av information från de nationella tillsynsmyndigheterna och offentliggjord av kommissionen. Vid fastställandet av den högsta genomsnittliga minutavgift som föreskrivs i denna förordning bör man därför beakta den genomsnittliga mobiltermineringstaxan, som anger ett riktmärke för de berörda kostnaderna. Den högsta genomsnittliga minuttaxan i grossistledet bör sänkas årligen i syfte att beakta sänkningar av mobiltermineringstaxorna som de nationella tillsynsmyndigheterna från tid till annan beslutar om.

🡻 531/2012 skäl 46

Roamingkunderna bör genom den tillfälliga eurotaxa för rösttelefoni som är tillämplig för slutkunden försäkras om att de inte får betala ett orimligt högt pris för att ringa eller ta emot ett reglerat roamingsamtal, samtidigt som roamingleverantören kan hålla en tillräcklig vinstmarginal för att differentiera de produkter de erbjuder kunderna.

🡻 531/2012 skäl 47

Under övergångsperioden med säkerhetstak bör varje konsument informeras om, och ha möjlighet att utan tilläggsavgifter eller förhandsvillkor välja, en enkel roamingtaxa som inte överstiger de högsta avgifterna. En rimlig marginal mellan kostnaderna i grossistledet och priserna i slutkundsledet bör säkerställa att roamingleverantörer erhåller täckning för samtliga specifika roamingkostnader i slutkundsledet, inklusive en rimlig andel av marknadsföringskostnaderna och subventionering av telefonapparater, samtidigt som tillräckligt mycket bör återstå för att ge dem en rimlig vinst. Tillfälliga eurotaxor för rösttelefoni, sms och dataroaming är ett lämpligt medel för att ge både konsumenten skydd och roamingleverantören flexibilitet. I linje med nivån i grossistledet bör de högsta tillåtna nivåerna för eurotaxorna för rösttelefoni, sms och dataroaming sänkas årligen.

🡻 531/2012 skäl 48

Under övergångsperioden med skyddstak bör nya roamingkunder fullständigt och på ett tydligt och begripligt sätt informeras om utbudet av roamingtaxor inom unionen, inklusive de taxor som överensstämmer med de tillfälliga eurotaxorna för rösttelefoni, sms och dataroaming. Befintliga roamingkunder bör få möjlighet att inom en viss tid välja en ny taxa som överensstämmer med de tillfälliga eurotaxorna för rösttelefoni, sms och dataroaming eller någon annan roamingtaxa. När det gäller befintliga roamingkunder som inte har gjort ett eget val inom denna tidsram, är det lämpligt att skilja mellan dem som redan hade valt en särskild roamingtaxa eller ett särskilt roamingpaket innan denna förordning trädde i kraft, och dem som inte hade gjort något val. Den senare kategorin bör automatiskt tilldelas en taxa som överensstämmer med denna förordning. Roamingkunder som redan åtnjuter särskilda roamingtaxor eller roamingpaket som passar deras individuella krav och som de har valt utifrån detta bör få behålla sin förvalda taxa eller sitt paket om de, efter att ha blivit påminda om sina aktuella taxevillkor och om de tillämpliga eurotaxorna, meddelar sin roamingleverantör att de väljer att behålla den taxan. Sådana särskilda roamingtaxor eller roamingpaket kan bland annat omfatta fasta roamingtaxor, icke-offentliga taxor, taxor med fasta tilläggsavgifter för roaming, taxor med minutavgifter som är lägre än de högsta eurotaxorna för rösttelefoni, sms och dataroaming, eller taxor med öppningsavgifter.

🡻 531/2012 skäl 49 (anpassad)

Eftersom denna förordning bör utgöra en särskild åtgärd i den mening som avses i artikel 1.5 i ramdirektivet, och eftersom leverantörer av unionsomfattande roamingtjänster i enlighet med denna förordning kan komma att tvingas att anpassa sina roamingtaxor i slutkundsledet till kraven i denna förordning, bör dessa anpassningar inte medföra att mobilkunder får rätt, enligt nationell lagstiftning som införlivar 2002 års regelverk för elektronisk kommunikation, att säga upp sina avtal.

🡻 531/2012 skäl 50 (anpassad)

Denna förordning bör inte hindra innovativa erbjudanden till konsumenter vilka är fördelaktigare än de tillfälliga eurotaxor för rösttelefoni, sms och dataroaming som anges i denna förordning, utan den bör snarare främja innovativa erbjudanden till roamingkunder om lägre taxor, särskilt som reaktion på det extra konkurrenstryck som skapas genom de strukturella bestämmelserna i denna förordning. Denna förordning innebär inte ett krav på att roamingtaxor måste återinföras i de fall då de helt har avskaffats, eller att befintliga roamingtaxor höjs till de tillfälliga skyddsgränser som anges i förordningen.

Europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter, Berecs företrädare, har uppskattat att mobiloperatörernas praxis att använda debiteringsintervall på mer än en sekund vid fakturering av roamingtjänster till slutkunder har medfört att en normal eurotaxafaktura för rösttelefoni har ökat med 24 % för ringda samtal och 19 % för mottagna samtal. De konstaterade även att dessa ökningar utgör en form av dolda avgifter, eftersom de inte klart framgår för de flesta konsumenter. Europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter rekommenderade därför brådskande åtgärder för att ta itu med de olika faktureringsmetoderna i slutkundsledet vid tillämpning av eurotaxan för rösttelefoni.

🡻 531/2012 skäl 54

Till följd av inrättandet av eurotaxan i unionen genom förordning (EG) nr 717/2007 infördes en gemensam metod för att säkerställa att roamingkunderna inte får betala orimliga priser för reglerade roamingsamtal, men mobiloperatörernas olika debiteringsintervall undergräver radikalt en enhetlig tillämpning av förordningen. Detta innebär även att det, trots de unionsomfattande roamingtjänsternas gränsöverskridande karaktär, förekommer divergerande faktureringsmetoder för reglerade roamingsamtal, vilket snedvrider konkurrensvillkoren på den inre marknaden.

🡻 531/2012 skäl 55

En gemensam uppsättning regler för debiteringsintervall på eurotaxafakturor för rösttelefoni i slutkundsledet bör därför införas för att ytterligare stärka den inre marknaden och tillhandahålla samma höga skyddsnivå för konsumenter av unionsomfattande roamingtjänster inom hela unionen.

🡻 531/2012 skäl 56

Leverantörerna av reglerade roamingsamtal i slutkundsledet bör därför vara tvungna att fakturera sina kunder per sekund för alla samtal som omfattas av en eurotaxa för rösttelefoni, med undantag endast för en möjlighet att ta ut en inledande avgift för högst 30 sekunder för ringda samtal. Detta kommer att göra det möjligt för roamingleverantörerna att täcka rimliga öppningskostnader samt ge flexibilitet att konkurrera genom att erbjuda kortare debiteringsintervall. När det gäller mottagna eurotaxasamtal för rösttelefoni kan inget första debiteringsintervall motiveras, eftersom den underliggande grossistkostnaden tas ut per sekund och alla särskilda öppningskostnader redan täcks av mobiltermineringstaxan.

🡻 531/2012 skäl 57

Kunderna bör inte vara skyldiga att betala för att ta emot röstmeddelanden i ett värdnät, eftersom de inte kan kontrollera tidslängden på sådana meddelanden. Detta bör inte påverka andra tillämpliga avgifter för röstmeddelanden, till exempel avgifterna för att lyssna på sådana meddelanden.

🡻 531/2012 skäl 59

När det gäller sms-roamingtjänster liksom roamingsamtal finns det stor risk för att enbart ett införande av skyldigheter vid prissättningen i grossistledet inte automatiskt skulle leda till lägre slutkundspriser. En åtgärd som innebär att nivån på slutkundspriserna sänks, utan att ta itu med de kostnader som grossisterna har för att tillhandahålla dessa tjänster, kan å andra sidan skada vissa, särskilt mindre, roamingleverantörer genom att öka risken för prispress.

🡻 531/2012 skäl 60

Vidare har 2002 års regelverk för elektronisk kommunikation, på grund av den speciella uppbyggnaden hos marknaden för roamingtjänster och dess gränsöverskridande karaktär, inte försett de nationella tillsynsmyndigheterna med lämpliga verktyg för att på ett effektivt sätt lösa de konkurrensrelaterade problem som ligger till grund för de höga grossist- och slutkundspriserna för reglerade sms-roamingtjänster. Detta leder till att den inre marknaden inte fungerar väl, och bör rättas till.

🡻 531/2012 skäl 61

Lagstadgade skyldigheter bör därför införas när det gäller reglerade sms-roamingtjänster i grossistledet, för att fastställa en mer rimlig koppling mellan grossistavgifterna och de underliggande kostnaderna för tillhandahållandet, och under en övergångsperiod även i slutkundsledet, för att skydda roamingkundernas intressen till dess att de strukturella åtgärderna blir verkningsfulla.

🡻 531/2012 skäl 62

Den mest verkningsfulla och proportionella metoden för att reglera prisnivån för reglerade sms-roamingmeddelanden i grossistledet fram till dess att de strukturella åtgärderna har medfört tillräckligt hög konkurrens på marknaden för roamingtjänster, är att på unionsnivå fastställa en högsta genomsnittlig avgift per sms som skickas från ett värdnät. Den genomsnittliga grossistavgiften bör gälla mellan två operatörer inom unionen under en angiven period.

🡻 531/2012 skäl 63

Den högsta grossistavgiften för reglerade sms-roamingtjänster bör inbegripa alla kostnader som uppkommer för leverantören av grossisttjänsten, bl.a. för originering, förmedling och kostnader som inte täckts för terminering av sms-roamingmeddelanden i värdnätet. Grossistleverantörerna av reglerade sms-roamingtjänster bör därför förbjudas att införa en särskild avgift för terminering av sms-roamingmeddelanden i deras nät, för att säkerställa en enhetlig tillämpning av de bestämmelser som införs genom denna förordning.

🡻 531/2012 skäl 65 (anpassad)

Enligt förordning (EG) nr 544/2009 saknades de strukturella element som kan introducera konkurrens på marknaden för roamingtjänster, och den mest verkningsfulla och proportionella metoden för att reglera prisnivån för unionsomfattande sms-roamingmeddelanden i slutkundsledet var därför att införa en skyldighet för mobiloperatörerna att erbjuda sina roamingkunder en eurotaxa för sms som inte överskrider en viss högsta avgift.

🡻 531/2012 skäl 66 (anpassad)

Till dess att de strukturella åtgärderna får verkan bör den tillfälliga eurotaxan för sms hållas kvar på en skyddsnivå som, utan att äventyra de redan existerande konsumentfördelarna, garanterar en tillräcklig marginal för roamingleverantörerna samtidigt som den på ett mer rimligt sätt avspeglar de underliggande kostnaderna för tillhandahållande av tjänsten.

🡻 531/2012 skäl 67 (anpassad)

Den tillfälliga eurotaxan för sms som kan erbjudas roamingkunder bör därför avspegla en rimlig marginal i förhållande till kostnaderna för att tillhandahålla en reglerad sms-roamingtjänst, samtidigt som roamingleverantörerna fritt får fortsätta att konkurrera genom att variera sitt utbud och anpassa prisstrukturen till marknadsförhållandena och konsumenternas preferenser. Ett sådant skyddstak bör sättas vid en nivå som inte leder till snedvridning av de konkurrensfördelar som följer av de strukturella åtgärderna och kan avskaffas så snart de strukturella åtgärderna blir verkningsfulla. Denna regleringsmetod bör inte tillämpas på sms-tjänster med tilläggstjänster.

🡻 531/2012 skäl 68

Roamingkunderna bör inte vara skyldiga att betala någon extra avgift för att ta emot ett reglerat sms-roamingmeddelande eller röstmeddelande vid roaming i ett värdnät, eftersom sådana kostnader för terminering redan ersätts av den slutkundsavgift som tas ut för skickandet av sms-roamingmeddelanden eller röstmeddelanden vid roaming.

🡻 531/2012 skäl 69 (anpassad)

En eurotaxa för sms bör automatiskt gälla alla roamingkunder, både nya och befintliga, som inte aktivt valt eller aktivt väljer en särskild taxa för sms-roaming eller ett paket för roamingtjänster som inbegriper reglerade sms-roamingtjänster.

🡻 531/2012 skäl 70

Ett sms-meddelande är ett kort textmeddelande (sms, short message service) och skiljer sig tydligt från andra typer av meddelanden, såsom mms-meddelanden och e-postmeddelanden. För att se till att denna förordning inte berövas sin verkan och att dess syfte helt uppnås bör alla ändringar av de tekniska parametrarna för ett sms-roamingmeddelande som skulle särskilja det från ett nationellt sms-meddelande förbjudas.

🡻 531/2012 skäl 71 (anpassad)

De uppgifter som samlats in av de nationella tillsynsmyndigheterna visar att de genomsnittliga grossistavgifter för reglerade dataroamingtjänster som tas ut av en värdnätsoperatör från roamingkundernas roamingleverantör fortsätter att vara höga. Även om dessa grossistavgifter förefaller vara på nedåtgående är de fortfarande mycket höga i förhållande till de underliggande kostnaderna.

🡻 531/2012 skäl 72 (anpassad)

Det faktum att de höga grossistavgifterna kvarstår för dataroamingtjänster beror främst på de höga grossistpriser som tas ut av operatörer av ej valda nät. Sådana avgifter uppkommer genom trafikstyrningsbegränsningar som inte ger operatörerna något incitament att ensidigt sänka sina standardgrossistpriser, eftersom trafiken kommer att tas emot oberoende av vilket pris som ska betalas. Detta resulterar i extrema skillnader när det gäller grossistkostnader. I vissa fall är grossistavgifterna för dataroaming i ej valda nät sex gånger högre än i valda nät. Dessa orimligt höga grossistavgifter för dataroamingtjänster leder till en uppenbar snedvridning av konkurrensförhållandena mellan mobiloperatörer i unionen, vilket undergräver en välfungerande inre marknad. De begränsar även roamingleverantörernas möjlighet att förutsäga sina grossistkostnader och därmed erbjuda sina kunder tydliga och konkurrenskraftiga slutkundspriser. Med tanke på de nationella tillsynsmyndigheternas begränsade förmåga att effektivt lösa dessa problem på nationell nivå bör en högsta grossistavgift gälla för dataroamingtjänster. Lagstadgade skyldigheter bör därför införas när det gäller reglerade sms-roamingtjänster i grossistledet för att upprätta en mer rimlig koppling mellan grossistavgifterna och de underliggande kostnaderna för tillhandahållandet av tjänsten, och i slutkundsledet för att skydda roamingkundernas intressen.

🡻 531/2012 skäl 73

Roamingleverantörerna bör inte ta betalt av roamingkunden för reglerade dataroamingtjänster om inte och till dess att roamingkunden godkänner tillhandahållandet av tjänsten.

🡻 531/2012 skäl 74 (anpassad)

Tillämpningsområdet för denna förordning bör omfatta tillhandahållandet av unionsomfattande dataroamingtjänster i slutkundsledet. Särdragen hos marknaderna för roamingtjänster, som motiverade antagandet av förordning (EG) nr 717/2007 och införandet av mobiloperatörernas skyldighet att tillhandahålla unionsomfattande roamingsamtals- och sms-tjänster, gäller i samma utsträckning för tillhandahållandet av unionsomfattande dataroamingtjänster i slutkundsledet. Liksom roamingsamtals- och sms-roamingtjänster köps inte dataroamingtjänster separat på nationell nivå utan utgör en del av ett större paket i slutkundsledet som kunden köper av sin roamingleverantör, vilket därigenom begränsar konkurrensmöjligheterna. På samma sätt, och på grund av det faktum att de berörda tjänsterna är gränsöverskridande, har inte de nationella tillsynsmyndigheterna, som har ansvaret för att bevaka och främja intressena för de mobilkunder som bor inom deras territorium, möjlighet att påverka värdnätsoperatören, eftersom denna finns i en annan medlemsstat.

🡻 531/2012 skäl 75 (anpassad)

Innan den strukturella åtgärden har medfört en tillräckligt hög nivå av konkurrens är det, liksom enligt de regleringsåtgärder som redan införts för samtals- och sms-tjänster, mest verkningsfullt och proportionellt att reglera prisnivån för unionsomfattande dataroamingtjänster i slutkundsledet genom att under en övergångsperiod införa en skyldighet för roamingleverantörerna att erbjuda sina roamingkunder en tillfällig eurotaxa för dataroaming som inte överskrider en viss högsta avgift. Eurotaxan för dataroaming bör fastställas på en skyddsnivå som, utan att äventyra konsumentskyddet fram till dess att de strukturella lösningarna får verkan, säkerställer en tillräcklig marginal för roamingleverantörerna, samtidigt som den på ett mer rimligt sätt avspeglar de underliggande kostnaderna för tillhandahållande av tjänsten.

🡻 531/2012 skäl 76 (anpassad)

Den tillfälliga eurotaxa för dataroaming som kan erbjudas roamingkunder bör därför avspegla en rimlig marginal i förhållande till kostnaderna för att tillhandahålla en reglerad dataroamingtjänst, samtidigt som roamingleverantörerna fritt får fortsätta att konkurrera genom att variera sitt utbud och anpassa prisstrukturen till marknadsförhållandena och konsumenternas preferenser. Ett sådant skyddstak bör sättas vid en nivå som inte leder till snedvridning av de konkurrensfördelar som följer av de strukturella åtgärderna och kan avskaffas så snart de strukturella åtgärderna har börjat omsättas i konkreta och varaktiga fördelar för kunderna. Precis som den strategi som valts för roamingssamtals- och sms-roamingstjänster och med hänsyn till de väntade minskningarna av de underliggande kostnaderna för tillhandahållande av dataroamingtjänster i slutkundsledet, bör de högsta reglerade avgifter som tas ut enligt den tillfälliga eurotaxan för dataroaming vara på nedåtgående.

🡻 531/2012 skäl 77 (anpassad)

En tillfällig eurotaxa för dataroaming bör automatiskt gälla alla roamingkunder, både nya och befintliga, som inte aktivt valt eller aktivt väljer en särskild taxa för dataroaming eller ett paket för roamingtjänster som inbegriper reglerade dataroamingtjänster.

🡻 531/2012 skäl 78 (anpassad)

För att säkerställa att konsumenterna betalar för de dataroamingtjänster de faktiskt konsumerar och förhindra sådana problem som observerats med samtalsroamingtjänster efter införandet av förordning (EG) nr 717/2007, det vill säga dolda kostnader för konsumenterna på grund av de avgiftsmekanismer som tillämpas av operatörerna, bör den tillfälliga eurotaxan för dataroaming faktureras per kilobyte. Sådan fakturering är förenlig med den avgiftsmekanism som redan tillämpas i grossistledet.

🡻 531/2012 skäl 79

Roamingleverantörerna kan erbjuda en rimlig fast taxa per månad som inkluderar allt och för vilken inga högsta avgifter gäller och som kan omfatta alla unionsomfattande roamingtjänster.

🡻 531/2012 skäl 80 (anpassad)

För att säkerställa att alla användare av mobil rösttelefoni kan dra nytta av bestämmelserna i denna förordning bör de tillfälliga prissättningskraven för slutkunder gälla oavsett om roamingkunden har ett kontantkort eller ett abonnemang hos roamingleverantören och oavsett om roamingleverantören har ett eget nät, är en virtuell mobiloperatör eller är återförsäljare av mobila rösttelefonitjänster.

🡻 531/2012 skäl 83 (anpassad)

Kraven på insyn innebär även att leverantörerna måste lämna information om roamingavgifter, särskilt om eurotaxorna för rösttelefoni, sms och dataroaming och den heltäckande fasta taxan, om de erbjuder en sådan, när abonnemang tecknas och varje gång roamingavgifterna ändras. Roamingleverantörerna bör tillhandahålla information om roamingavgifter på lämpligt sätt, till exempel via räkningar, internet, tv-reklam eller direkta postförsändelser. All information och alla erbjudanden bör vara tydliga, begripliga, jämförbara och transparenta i fråga om priser och tjänsternas egenskaper. Reklamen för roamingerbjudanden och marknadsföringen till konsumenter bör fullt ut följa konsumentskyddslagstiftningen, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden (direktiv om otillbörliga affärsmetoder) 86 . Roamingleverantörerna bör också se till att alla deras roamingkunder är medvetna om att det finns reglerade taxor för den aktuella perioden och bör skicka tydlig och objektiv skriftlig information till dessa kunder, i vilken villkoren för eurotaxorna för rösttelefoni, sms och dataroaming och rätten att byta till eller från eurotaxorna beskrivs.

🡻 531/2012 skäl 85

Framför allt bör roamingleverantörerna utan kostnad ge sina roamingkunder personlig information om taxorna för de avgifter som gäller för dessa kunder för dataroamingtjänster, varje gång de startar en dataroamingtjänst vid ankomsten till ett annat land. Denna information bör levereras till deras mobila terminaler på det sätt som bäst är lämpat för att informationen enkelt ska kunna tas emot och förstås, och på ett sådant sätt att den är lättåtkomlig vid en senare tidpunkt.

🡻 531/2012 skäl 86

I syfte att göra det lättare för kunderna att förstå de ekonomiska konsekvenserna av utnyttjandet av dataroamingtjänster och göra det möjligt för dem att övervaka och kontrollera sina utgifter, bör roamingleverantörer, både före och efter det att de tecknar avtal, ge sina kunder lämplig information om avgifter för reglerade dataroamingtjänster. Sådan information skulle kunna inbegripa exempel på den ungefärliga mängd använda data som behövs för att, exempelvis, skicka e-post eller bilder, surfa och använda mobilapplikationer.

🡻 531/2012 skäl 96 (anpassad)

De lagstadgade skyldigheterna avseende grossistavgifter för samtals-, sms- och dataroamingtjänster, bör upprätthållas till dess att de strukturella åtgärderna har fått verkan och konkurrensen på grossistmarknaderna har utvecklats i tillräckligt hög grad. Dessutom visar marknadsutvecklingen för närvarande att dataroamingtjänster progressivt kommer att bli det mest relevanta segmentet i mobiltjänsterna, och dataroamingtjänsterna i grossistledet är också de mest dynamiska tjänsterna med priser som i rimlig mån underskrider de reglerade taxorna.

🡻 531/2012 skäl 97 (anpassad)

Skyddstaken i slutskundsledet bör sättas vid tillräckligt höga nivåer som inte snedvrider de strukturella åtgärdernas potentiella konkurrensfördelar och kan helt avskaffas så snart de strukturella åtgärderna blir verkningsfulla och har möjliggjort utvecklingen av en verklig inre marknad. Därför bör skyddstaken i slutkundsledet följa en nedåtgående trend och slutligen avskaffas.

🡻 531/2012 skäl 98 (anpassad)

Kommissionen bör se över effektiviteten hos denna förordning mot bakgrund av dess mål och dess bidrag till genomförandet av 2002 års regelverk för elektronisk kommunikation och en välfungerande inre marknad. I detta sammanhang bör kommissionen beakta denna förordnings inverkan på konkurrensställningen för mobilkommunikationsleverantörer av olika storlek och från olika delar av unionen samt utvecklingen av, tendenserna kring och insynen i avgifterna i grossist- och slutkundsledet, deras koppling till de faktiska omkostnaderna, den utsträckning i vilken antagandena i den konsekvensanalys som åtföljde denna förordning har bekräftats, kostnaderna för att följa bestämmelserna och effekterna på investeringarna. Vidare bör kommissionen mot bakgrund av den tekniska utvecklingen bedöma tillgången till och kvaliteten på tjänster som kan fungera som alternativ till roaming (till exempel tillträde via wi-fi).

🡻 531/2012 skäl 99 (anpassad)

Lagstadgade skyldigheter avseende avgifter i grossistledet och slutkundsledet för samtals-, sms- och dataroamingtjänster bör upprätthållas för att skydda konsumenterna så länge konkurrensen på slutkundsnivå eller grossistnivå inte är fullt utvecklad. Kommissionen bör därför senast den 30 juni 2016 ha bedömt huruvida målen för denna förordning har uppnåtts, inklusive huruvida de strukturella åtgärderna har genomförts fullt ut och konkurrensen är tillräckligt utvecklad på den inre marknaden för roamingtjänster. Om kommissionen finner att konkurrensen inte har utvecklats tillräckligt bör den lägga fram lämpliga förslag för Europaparlamentet och rådet för att säkerställa ett tillräckligt skydd för konsumenterna från och med 2017.

🡻 531/2012 skäl 100 (anpassad)

I syfte att säkerställa kontinuerlig övervakning av roamingtjänster inom unionen, bör kommissionen sedan den ovannämnda översynen gjorts lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet vartannat år, med en allmän sammanfattning av de senaste tendenserna när det gäller roamingtjänster samt en halvtidsbedömning av vilka framsteg som gjorts mot uppnåendet av målen för denna förordning och möjliga alternativa sätt att uppnå dessa mål.

🡻 531/2012 (anpassad)

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.    Genom denna Denna förordning införs ⌦ omfattar ⌫ en gemensam metod för att säkerställa se till att användare av allmänna mobilnät under resor inom unionen inte betalar orimliga priser för unionsomfattande roamingtjänster jämfört med konkurrensutsatta nationella priser när de ringer eller tar emot samtal, när de skickar eller tar emot sms-meddelanden och när de använder paketförmedlande datakommunikationstjänster, och på så sätt bidra till en välfungerande inre marknad och samtidigt åstadkomma en hög nivå av konsumentskydd, främja konkurrens och insyn transparens på marknaden och skapa både incitament för innovation och valfrihet för konsumenterna.

🡻 531/2012 (anpassad)

⇨ ny

I denna förordning fastställs regler som möjliggör separat försäljning avreglerade roamingtjänster i förhållande till nationella mobilkommunkationstjänster och det fastställs villkor för tillträde på grossistnivå till allmänna mobilnät i syfte att tillhandahålla reglerade roamingtjänster. Det fastställs också tillfälliga regler för de avgifter som får tas ut av roamingleverantörer för tillhandahållandet av reglerade roamingtjänster för rösttelefonisamtal som rings och tas emot inom unionen, för sms-meddelanden som sänds och tas emot inom unionen och för paketförmedlande datakommunikationstjänster som används av roamingkunder i ett mobilnät inom unionen. Den gäller både för de avgifter som tas ut av nätoperatörer i grossistledet och de avgifter som tas ut av roamingleverantörer i slutkundsledet.

2.    Separat försäljning av reglerade roamingtjänster i förhållande till nationella mobilkommunikationstjänster är ett nödvändigt mellanliggande steg för att öka konkurrensen så att roamingtaxorna kan sänkas för kunderna, i syfte att uppnå en inre marknad för mobilkommunikationstjänser där det till slut inte finns någon differentiering mellan nationella taxor och roamingtaxor.

23.    Genom denna förordning införs också bestämmelser som syftar till ökad transparens insyn i priser och förbättrad tillgång till information om avgifter för användare av roamingtjänster.

4.    Denna förordning är en särskild åtgärd i den mening som avses i artikel 1.5 i ramdirektivet.

35.    De högsta avgifter som fastställs i denna förordning uttrycks i euro.

46.    När de högsta avgifterna enligt artiklarna ⇨ 9–12 ⇦ 7, 9 och 12 anges i andra valutor än euron ska de första taken enligt dessa artiklar fastställas i de valutorna genom tillämpning av de referensväxelkurser som offentliggjorts den 1 maj 2012 av Europeiska centralbanken i Europeiska unionens officiella tidning.

För de senare tak som föreskrivs i artiklarna 7.2, 9.1 och 12.1 ska de ska dessa reviderade värdena fastställas genom tillämpning av ⇨ genomsnittet av ⇦ de referensväxelkurser som har offentliggjorts den 1 maj ⇨ 15 januari, den 15 februari och den 15 mars ⇦ det relevanta kalenderåret ⌦ av Europeiska centralbanken i Europeiska unionens officiella tidning ⌫. I fråga om de högsta avgifterna enligt artiklarna 7.2, 9.1 och 12.1 ska taken i andra valutor än euron revideras årligen från och med ⇨ 2023 ⇦ 2015. De årligen reviderade taken i dessa valutor ska tillämpas från och med den 1 juli ⇨ 15 maj ⇦ med användning av de referensväxelkurser som offentliggjorts den 1 mars, den 1 april och den 1 maj samma år.

7.    När de högsta avgifterna enligt artiklarna 8, 10 och 13 anges i andra valutor än euron ska de första taken enligt dessa artiklar fastställas i de valutorna genom tillämpning av genomsnittet av de referensväxelkurser som offentliggjorts den 1 mars, den 1 april och den 1 maj 2012 av Europeiska centralbanken i Europeiska unionens officiella tidning.

För de senare tak som förskrivs i artiklarna 8.2, 10.2 och 13.2 ska de reviderade värdena fastställas genom tillämpning av genomsnittet av de referensväxelkurser som har offentliggjorts den 1 mars, den 1 april och den 1 maj det relevanta kalenderåret. För de högsta avgifterna enligt artiklarna 8.2, 10.2 och 13.2 ska taken i alla andra valutor än euron revideras årligen från och med 2015. De årligen reviderade taken i dessa valutor ska tillämpas från och med den 1 juli med användning av de referensväxelkurser som offentliggjorts den 1 mars, den 1 april och den 1 maj samma år.

Artikel 2

Definitioner

1.    I denna förordning ska definitionerna i artikel 2 i tillträdesdirektivet, artikel 2 i ramdirektivet och artikel 2 i direktivet om samhällsomfattande tjänsterdirektiv (EU) 2018/1972 gälla.

2.    Utöver de definitioner som avses i punkt 1 gäller följande definitioner:

a)roamingleverantör: ett företag som levererar reglerade roamingtjänster i slutkundsledet till en roamingkund.

b)nationell leverantör: ett företag som tillhandahåller nationella mobilkommunikationstjänster till en roamingkund.

c)alternativ leverantör av roamingtjänster en annan leverantör av roamingtjänster än den nationella leverantören,

🡻 531/2012 (anpassad)

cd)hemmanät: ett allmänt kommunikationsnät i en medlemsstat via vilket en roamingleverantör levererar reglerade roamingtjänster i slutkundsledet till en roamingkund.

de)värdnät: ett markbundet allmänt mobilnät i en annan medlemsstat än den där roamingkundens nationella leverantör har sitt nät, via vilket en roamingkund kan ringa eller ta emot samtal, skicka eller ta emot sms-meddelanden eller använda paketförmedlande datakommunikation, och detta möjliggörs genom en överenskommelse med hemmanätsoperatören.

ef)unionsomfattande roaming: användning av en mobil terminal enhet av en roamingkund som befinner sig i en annan medlemsstat än den där den nationella leverantören har sitt nät, för att ringa eller ta emot samtal inom unionen, eller för att skicka eller ta emot sms-meddelanden inom unionen eller använda paketförmedlande datakommunikation, och detta möjliggörs genom en överenskommelse mellan hemma- och värdnätsoperatörerna.

fg)roamingkund: kund till en leverantör av reglerade roamingtjänster som tillhandahålls genom ett markbundet allmänt mobilnät inom unionen, vars avtal eller överenskommelse med den roamingleverantören möjliggör unionsomfattande roaming.

gh)reglerat roamingsamtal: ett mobilt rösttelefonisamtal som en roamingkund ringer från ett värdnät och som tas emot på ett allmänt kommunikationsnät inom unionen eller som tas emot av en roamingkund och som rings från ett allmänt kommunikationsnät inom unionen och tas emot i ett värdnät.

hj)sms-meddelande: ett textmeddelande (sms, short message service), främst bestående av alfabetiska och/eller numeriska tecken ⌦ , eller båda, ⌫ som kan skickas mellan mobilnummer och/eller fasta nummer som tilldelats i enlighet med den nationella nummerplanen.

ik)reglerat sms-roamingmeddelande: ett sms-meddelande som en roamingkund skickar från ett värdnät och som tas emot på ett allmänt kommunikationsnät inom unionen eller som tas emot av en roamingkund och som skickas från ett allmänt kommunikationsnät inom unionen och tas emot i ett värdnät.

jm)reglerad dataroamingtjänst: en roamingtjänst som gör det möjligt att använda paketförmedlande datakommunikation för en roamingkund som använder sin mobila terminal enhet under det att den är uppkopplad till ett värdnät,. En reglerad dataroamingtjänst omfattar inte ⌦ vilket inte innefattar ⌫ överföring eller mottagande av reglerade roamingsamtal eller sms-meddelanden, men däremot ⌦ innefattar ⌫ överföring och mottagande av mms-meddelanden.

ko)roamingtjänsttillträde i grossistledet: direkt roamingtjänsttillträde i grossistledet eller tillträde till återförsäljning av roamingtjänster i grossistledet.

lp)direkt roamingtjänsttillträde i grossistledet: att en mobilnätsoperatör enligt definierade villkor gör faciliteter och/eller tjänster ⌦ , eller båda, ⌫tillgängliga för ett annat företag i syfte att detta andra företag ska tillhandahålla reglerade roamingtjänster till roamingkunder.

mq)tillträde till återförsäljning av roamingtjänster i grossistledet: tillhandahållande av roamingtjänster i grossistledet av en annan mobilnätsoperatör än operatören för värdnätet till ett annat företag i syfte att detta andra företag ska tillhandahålla reglerade roamingtjänster till roamingkunder.

🡻 2015/2120 art. 7.1 b

nr)nationellt slutkundspris: en roamingleverantörs nationella slutkundsavgift per enhet för ringda samtal och skickade sms-meddelanden (som både skickas och tas emot genom olika allmänna kommunikationsnät inom samma medlemsstat) och för data som en kund förbrukar; om det inte finns någon fastställd nationell slutkundsavgift per enhet ska det nationella slutkundspriset anses motsvara samma avgiftsmekanism som det som tillämpas på kunden för ringda samtal och skickade sms-meddelanden (som både skickas och tas emot genom olika allmänna kommunikationsnät inom samma medlemsstat) och data som förbrukats i den kundens medlemsstat.;

s)separat försäljning av reglerade dataroamingtjänster i slutkundsledet: tillhandahållande av reglerade dataroamingtjänster som av en alternativ roamingleverantör tillhandahålls till roamingkunden direkt genom ett värdnät.

🡻 531/2012

⇨ ny

Artikel 3

Roamingtjänsttillträde i grossistledet

1.    Mobilnätsoperatörer ska bevilja alla rimliga ansökningar om roamingtjänsttillträde i grossistledet ⇨ , i synnerhet för att göra det möjligt att replikera den mobiltjänst i slutkundsledet som erbjuds nationellt, när detta är tekniskt möjligt ⇦ .

2.    Mobilnätsoperatörer får avslå ansökningar om roamingtjänsttillträde i grossistledet enbart på grundval av objektiva kriterier.

3.    Roamingtjänsttillträde i grossistledet ska omfatta tillträde till alla nätelement och tillhörande faciliteter, relevanta tjänster, programvarusystem och informationssystem som behövs för att tillhandahålla reglerade roamingtjänster till kunder ⇨ , med varje tillgänglig nätteknik och nätgeneration ⇦ .

🡻 2017/920 art. 1.1 a

4.    De bestämmelser om reglerade roamingavgifter i grossistledet som anges i artiklarna 107, 119 och 12 ska tillämpas på tillhandahållande av tillträde till alla de delar av roamingtjänsttillträde i grossistledet som avses i punkt 3, såvida inte båda parter i avtalet om roaming i grossistledet uttryckligen kommer överens om att de genomsnittliga roamingavgifter i grossistledet som uppstår genom tillämpningen av avtalet inte omfattas av den högsta reglerade roamingavgiften i grossistledet för avtalets giltighetstid.

🡻 531/2012

Vad beträffar återförsäljning av roamingtjänsttillträde i grossistledet, och utan att det påverkar tillämpningen av första stycket, får mobilnätsoperatörer ta ut rättvisa och rimliga priser för delar som inte omfattas av punkt 3.

5.    Mobilnätsoperatörer ska offentliggöra ett referenserbjudande med beaktande av de Berec-riktlinjer som avses i punkt 8 och göra det tillgängligt för det företag som begär tillträde. Mobilnätsoperatörer ska förse det företag som begär roamingtjänsttillträde i grossistledet med ett utkast till avtal om tillträde, som står i överensstämmelse med denna artikel, senast en månad efter det att begäran först togs emot av mobilnätsoperatören. Roamingtjänsttillträde i grossistledet ska beviljas inom rimlig tid och senast tre månader efter tidpunkten för avtalets ingående. Mobilnätsoperatörer som tar emot en begäran om roamingtjänsttillträde i grossistledet och företag som begär tillträde ska förhandla i god tro.

🡻 2017/920 art. 1.1 b

⇨ ny

6.    Det referenserbjudande som avses i punkt 5 ska vara tillräckligt detaljerat och innehålla samtliga delar som är nödvändiga för roamingtjänsttillträde i grossistledet, som avses i punkt 3, och innehålla en beskrivning av de erbjudanden som är relevanta för direkt roamingtjänsttillträde i grossistledet och tillträde till återförsäljning av roamingtjänster i grossistledet och de därmed förenade villkoren. ⇨ Referenserbjudandet ska innehålla all information som behövs för att roamingleverantören ska kunna säkerställa att dess kunder har avgiftsfri tillgång till larmtjänster via nödkommunikation till den lämpligaste larmcentralen samt avgiftsfri överföring av lokaliseringsuppgifter till den lämpligaste larmcentralen vid användning av roamingtjänster. ⇦

Detta referenserbjudande kan inbegripa villkor för att förhindra permanent roaming eller onormal användning eller missbruk av roamingtjänsttillträde i grossistledet för andra ändamål än tillhandahållandet av reglerade roamingtjänster till roamingleverantörernas kunder vid de tillfällen då de sistnämnda företar periodiska resor inom unionen. Om så anges i ett referenserbjudande ska i villkoren anges vilka särskilda åtgärder som värdnätsoperatören får vidta för att förhindra permanent roaming eller onormal användning eller missbruk av roamingtjänsttillträde i grossistledet liksom de objektiva kriterier på grundval av vilka sådana åtgärder får vidtas. I dessa kriterier får det hänvisas till aggregerade uppgifter om roamingtrafiken. Kriterierna får inte hänvisa till särskilda uppgifter om individuell roamingtrafik för roamingleverantörens kunder.

I referenserbjudandet får det bland annat föreskrivas, att när en värdnätsoperatör har skälig anledning att anta att en betydande andel av roamingleverantörens kunder bedriver permanent roaming eller att det föreligger onormal användning eller missbruk av roamingtjänsttillträde i grossistledet, får värdnätsoperatören ålägga roamingleverantören att, utan att det påverkar unionens krav eller nationella krav avseende på skydd av personuppgifter, tillhandahålla information på grundval av vilken det kan fastställas om ett betydande antal av roamingleverantörens kunder befinner sig i en situation där de bedriver permanent roaming, eller om det föreligger onormal användning, eller missbruk av roamingtjänsttillträde i grossistledet i värdnätsoperatörens nät, såsom informationen om andelen kunder för vilken en risk för missbruk eller onormal användning av reglerade roamingtjänster som tillhandahålls till nationella slutkundspriser har fastställts på grundval av objektiva indikatorer i enlighet med de närmare bestämmelser om tillämpningen av ”policyn för skälig användning” som antas i enlighet med artikel 86d.

Referenserbjudandet får, i sista hand och om mindre strikta åtgärder inte har avhjälpt situationen, föreskriva en möjlighet att säga upp ett avtal om roaming i grossistledet, om värdnätsoperatören, på grundval av objektiva kriterier, konstaterat att det föreligger en situation där en betydande del av roamingleverantörens kunder bedriver permanent roaming, eller att det föreligger onormal användning, eller missbruk av roamingtjänsttillträde i grossistledet, och har underrättat hemmaoperatören om detta.

Värdnätsoperatören får ensidigt säga upp ett avtal om roaming i grossistledet på grund av permanent roaming eller onormal användning, eller missbruk av roamingtjänsttillträde i grossistledet endast efter förhandsgodkännande från värdnätsoperatörens nationella regleringsmyndighet.

Inom tre månader från värdnätsoperatörens mottagande av begäran om godkännande att säga upp ett avtal om roaming i grossistledet ska värdnätsoperatörens nationella regleringsmyndighet, efter att ha hört hemmaoperatörens nationella regleringsmyndighet, besluta att bifalla eller avslå ett sådant godkännande och underrätta kommissionen om detta.

Värdnätsoperatörens och hemmaoperatörens nationella regleringsmyndigheter får vardera begära att Berec ska avge ett utlåtande om de åtgärder som ska vidtas i enlighet med denna förordning. Berec ska avge sitt utlåtande inom en månad från mottagandet av en sådan begäran.

Om Berec har hörts ska värdnätsoperatörens nationella regleringsmyndighet invänta och i största möjliga utsträckning beakta Berecs utlåtande innan myndigheten, utan att detta påverkar den tremånadersgräns som avses i sjätte stycket, fattar beslut om att bifalla eller avslå godkännande att säga upp avtalet om roaming i grossistledet.

Värdnätsoperatörens nationella regleringsmyndighet ska göra uppgifter om sådana godkännanden av en uppsägning av avtalet om roaming i grossistledet allmänt tillgängliga, om inte annat följer av hänsyn till affärshemligheter.

Femte till nionde styckena i denna punkt påverkar inte den nationella regleringsmyndighetens befogenhet att kräva att åsidosättanden av skyldigheterna enligt denna förordning omedelbart upphör, i enlighet med artikel 18.7 16.6 och värdnätsoperatörens rätt att vidta lämpliga åtgärder mot bedrägeri.

Om det är nödvändigt ska nationella regleringsmyndigheter se till att ändringar införs i referenserbjudandena, inklusive de särskilda åtgärder som värdnätsoperatören får vidta för att förhindra permanent roaming eller onormal användning eller missbruk av roamingtjänsttillträde i grossistledet, samt om de objektiva kriterier enligt vilka värdnätsoperatören får vidta sådana åtgärder, för att de skyldigheter som anges i denna artikel genomförs.

🡻 531/2012 (anpassad)

7.    Om det företag som begär tillträde önskar att avtalsförhandlingarna också ska inbegripa delar som inte omfattas av referenserbjudandet, ska mobilnätsoperatören svara på en sådan begäran inom rimlig tid, dock senast två månader från den dag då och med att begäran först mottogs. När det gäller denna punkt ska punkterna 2 och 5 inte tillämpas.

8.    Senast den 30 september 2012, ⌦ Inom sex månader från antagandet av denna förordning ⌫ och för att kunna bidra till en enhetlig tillämpning av denna artikel ska Berec, efter samråd med berörda aktörer och i nära samarbete med kommissionen, fastställa ⌦ uppdatera de ⌫ riktlinjer för roamingtjänsttillträde i grossistledet ⌦ som fastställs i enlighet med artikel 3.8 i förordning (EG) nr 531/2012 ⌫ .

9.    Punkterna 5–7 ska tillämpas från och med den 1 januari 2013.

Artikel 4

🡻 2015/2120 art. 7.3 a

Separat försäljning av reglerade dataroamingtjänster i slutkundsledet

🡻 531/2012

1.    Varken nationella leverantörer eller roamingleverantörer ska hindra kunder från att få åtkomst till reglerade roamingtjänster som tillhandahålls direkt genom ett värdnät av en alternativ roamingleverantör.

2.    Roamingkunderna ska när som helst ha rätt att byta roamingleverantör. Om en roamingkund väljer att byta roamingleverantör ska bytet verkställas utan oskäligt dröjsmål och under alla omständigheter inom kortast möjliga tid med hänsyn till den tekniska lösning som valts för genomförandet av den separata försäljningen av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet, och under inga omständigheter senare än tre arbetsdagar efter den tidpunkt då avtalet ingicks med den nya roamingleverantören.

3.    Bytet till en alternativ roamingleverantör eller mellan roamingleverantörer ska vara kostnadsfritt för kunderna och möjligt inom samtliga avgiftsplaner. Bytet får inte medföra några åtföljande abonnemang eller ytterligare fasta eller återkommande avgifter som kan hänföras till andra delar av abonnemanget än roamingdelen jämfört med de villkor som var tillämpliga före bytet.

6.    Denna artikel ska tillämpas från och med den 1 juli 2014.

Artikel 5

🡻 2015/2120 art. 7.4 a

Genomförande av separat försäljning av reglerade dataroamingtjänster i slutkundsledet

🡻 2015/2120 art. 7.4 b

1.    Nationella leverantörer ska uppfylla den skyldighet gällande separat försäljning av reglerade dataroamingtjänster i slutkundsledet som föreskrivs i artikel 4 så att roamingkunder kan använda separata reglerade dataroamingtjänster. Nationella leverantörer ska tillmötesgå varje rimlig begäran om tillträde till faciliteter och tillhörande stödtjänster för separat försäljning av reglerade dataroamingtjänster i slutkundsledet. Tillträde till sådana faciliteter och stödtjänster som är nödvändiga för separat försäljning av reglerade dataroamingtjänster i slutkundsledet, inbegripet tjänster för användarautentisering, ska vara kostnadsfritt och inte medföra några direkta avgifter för roamingkunderna.

🡻 2015/2120 art. 7.4 c

2.    För att säkerställa att genomförandet av separat försäljning av reglerade dataroamingtjänster i slutkundsledet genomförs samtidigt och på ett enhetligt sätt inom unionen ska kommissionen, genom genomförandeakter och efter samråd med Berec, anta detaljerade bestämmelser om en teknisk lösning för genomförandet av separat försäljning av reglerade dataroamingtjänster i slutkundsledet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 6.2.

🡻 2015/2120 art. 7.4 d

3.    Den tekniska lösningen för att genomföra separat försäljning av reglerade dataroamingtjänster i slutkundsledet ska uppfylla följande kriterier:

🡻 531/2012

a)Konsumentvänlighet, särskilt för att konsumenterna snabbt och lätt ska kunna byta till en alternativ leverantör av roamingtjänster och behålla sitt mobilnummer och använda samma mobila terminal.

b)Förmåga att på konkurrenskraftiga villkor tillgodose all slags efterfrågan från konsumenterna, inklusive vad beträffar omfattande användning av datatjänster.

c)Förmåga att effektivt främja konkurrens, varvid hänsyn även ska tas till operatörernas möjligheter att utnyttja sina infrastrukturtillgångar eller kommersiella arrangemang.

d)Kostnadseffektivitet, varvid hänsyn ska tas till kostnadsfördelningen mellan nationella leverantörer och alternativa roamingleverantörer.

e)Förmåga att fullgöra de skyldigheter som avses i artikel 4.1 på ett effektivt sätt.

f)Medge maximal interoperabilitet.

g)Användarvänlighet, särskilt när det gäller kundernas tekniska hantering av den mobila terminalen vid byte av nät.

h)Säkerställa att unionskundernas roaming i tredjeländer eller tredjelandskundernas roaming inom unionen inte hindras.

i)Säkerställa att reglerna om skydd för privatlivet, personuppgifter, nätsäkerhet och nätintegritet liksom öppenhet i ramdirektivet och särdirektiven respekteras.

j)Ta hänsyn till nationella tillsynsmyndigheters insatser för att öka slutanvändarnas möjlighet att få tillgång till och sprida information eller använda valfria tillämpningar och tjänster i enlighet med artikel 8.4 g i ramdirektivet.

k)Se till att leverantörerna tillämpar lika villkor under likvärdiga omständigheter.

4.    Den tekniska lösningen får innebära en kombination av en eller flera tekniska åtgärder för att uppfylla de kriterier som uppställs i punkt 3.

5.    Om nödvändigt ska kommissionen ge i uppdrag åt ett europeiskt standardiseringsorgan att göra de ändringar av relevanta standarder som behövs för ett harmoniserat genomförande av separat försäljning av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet.

6.    Punkterna 1, 3, 4 och 5 i denna artikel ska tillämpas från och med den 1 juli 2014.

🡻 531/2012

Artikel 6 4 

Kommittéförfarande

1.    Kommissionen ska biträdas av den kommunikationskommitté som inrättats enligt artikel 118.1 22 i ramdirektivetdirektiv (EU) 2018/1972. Den kommittén ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.    När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

🡻 2015/2120 art. 7.5 (anpassad)

Artikel 5 6a

⌦ Tillhandahållande av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet ⌫

Avskaffande av tilläggsavgifter för roaming i slutkundsledet

xx 

1. Med förbehåll för artiklarna 66b och 76c får roamingleverantörer med verkan från och med den 15 juni 2017, förutsatt att den lagstiftningsakt som antas till följd av förslaget som avses i artikel 19.2 är tillämplig den dagen, inte debitera roamingkunder i någon medlemsstat några tilläggsavgifter utöver det nationella slutkundspriset för ringda eller mottagna reglerade roamingsamtal, skickade reglerade sms-roamingmeddelanden eller utnyttjade reglerade dataroamingtjänster, inbegripet mms-meddelanden, eller ta ut någon allmän avgift för att terminalutrustningen eller terminaltjänsten ska kunna användas utomlands.

⇩ ny

2. Roamingleverantörerna ska, när det är tekniskt möjligt, säkerställa att reglerade roamingtjänster i slutkundsledet tillhandahålls på samma villkor som om de konsumerades i hemlandet, i synnerhet när det gäller tjänsternas kvalitet.

🡻 2015/2120 art. 7.5 (anpassad)

Artikel 6 6b

Skälig användning

1.    Roamingleverantörer får i enlighet med denna artikel och de genomförandeakter som avses i artikel 86d tillämpa en ”policy för skälig användning” på konsumtionen av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet som tillhandahålls till tillämpligt nationellt slutkundspris, i syfte att förhindra missbruk eller onormal användning av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet, som t.ex. att roamingkunder använder sådana tjänster i en annan medlemsstat än den nationella leverantörens medlemsstat i andra syften än för periodiska resor.

En policy för skälig användning ska ge roamingleverantörens kunder möjlighet att förbruka volymer av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet till det tillämpliga nationella slutkundspris som överensstämmer med deras respektive avgiftsplaner.

2.    Artikel 96e ska vara tillämplig på reglerade roamingtjänster i slutkundsledet som går utöver en någon gräns enligt en policy för skälig användning.

Artikel 7 6c

Hållbart avskaffande av tilläggsavgifter för roaming i slutkundsledet⌦ Hållbarhetsmekanism ⌫

1.    Under specifika och exceptionella omständigheter och i syfte att säkerställa den nationella debiteringsmodellens hållbarhet får en roamingleverantör, då denne inte har möjlighet att täcka sina totala faktiska och prognostiserade kostnader för tillhandahållandet av reglerade roamingtjänster enligt artiklarna 5 6a och 66b genom sina totala faktiska och prognostiserade intäkter från sådana tjänster, ansöka om tillstånd att tillämpa en tilläggsavgift. Denna tilläggsavgift ska endast tillämpas i den mån det är nödvändigt för att täcka kostnaderna för tillhandahållandet av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet, med beaktande av tillämpliga högsta grossistavgifter.

2.    Om en roamingleverantör beslutar att utnyttja punkt 1 i denna artikel ska denna utan dröjsmål lämna in en ansökan till den nationella regleringsmyndigheten och tillhandahålla all nödvändig information i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 86d. Därefter ska roamingleverantören var tolfte månad uppdatera den informationen och lämna den till den nationella regleringsmyndigheten.

3.    När den nationella regleringsmyndigheten mottagit en ansökan enligt punkt 2 ska den bedöma huruvida roamingleverantören har fastställt att denne inte har möjlighet att täcka sina kostnader enligt punkt 1, vilket skulle leda till att den nationella avgiftsmodellens hållbarhet undergrävs. Bedömningen av den nationella avgiftsmodellens hållbarhet ska grunda sig på relevanta objektiva faktorer som är specifika för roamingleverantören, inbegripet objektiva variationer mellan roamingleverantörer i den berörda medlemsstaten och de nationella pris- och intäktsnivåerna. Den nationella regleringsmyndigheten ska tillåta tilläggsavgiften om villkoren i punkt 1 och i den här punkten är uppfyllda.

4.    Inom en månad från mottagandet av en ansökan enligt punkt 2, ska den nationella regleringsmyndigheten godkänna tilläggsavgiften om ansökan inte är uppenbart ogrundad eller tillhandahåller otillräckliga uppgifter. Om den nationella regleringsmyndigheten anser att ansökan är uppenbart ogrundad eller att det saknas information ska den inom ytterligare en period på två månader fatta sitt slutgiltiga beslut om huruvida tilläggsavgiften ska tillåtas, ändras eller avslås, efter att ha gett roamingleverantören möjlighet att yttra sig.

Artikel 8 6d

Tillämpning av en policy för skälig användning och ⌦ en hållbarhetsmekanism ⌫ ett hållbart avskaffande av tilläggsavgifter för roaming i slutkundsledet

🡻 2015/2120 art. 7.5 (anpassad)

⇨ ny

1.    För att artiklarna 66b och 76c ska tillämpas enhetligt ska kommissionen, senast den 15 december 2016, efter samråd med Berec, anta ⌦ och, mot bakgrund av marknadsutvecklingen periodiskt se över, ⌫ genomförandeakter som fastställer detaljerade bestämmelser om tillämpningen av policyn för skälig användning och metoden för att bedöma om ⇨ tillhandahållandet av ⇦ ett avskaffande av tilläggsavgifter för roaming ⇨ roamingtjänster ⇦ i slutkundsledet ⇨ till inrikespris ⇦ är hållbart, samt den ansökan som roamingleverantörer ska lägga fram för denna bedömning. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 64.2.

2.    Vad gäller artikel 6b ska k Kommissionen ska vid antagandet av genomförandeakter som fastställer detaljerade bestämmelser om tillämpningen av policyn för skälig användning beakta följande:

a)Utvecklingen av prissättnings- och konsumtionsmönster i medlemsstaterna.

b)Graden av överensstämmelse mellan de nationella prisnivåerna i unionen.

c)Resemönster i unionen.

d)Märkbara risker för snedvridning av konkurrensen och investeringsincitament på nationella och besökta marknader.

3.    Vad gäller artikel 6c ska k Kommissionen ska, vid antagandet av genomförandeakter som fastställer detaljerade bestämmelser om metoden för att bedöma om ⇨ bestämmelsen om tillhandahållande av roamingtjänster i slutkundsledet till inrikespriser är hållbar ⇦ det är hållbart för en roamingleverantör, att avskaffa tilläggsavgifterna för roaming i slutkundsledet grunda dem på följande:

a)Fastställandet av de totala faktiska och prognostiserade kostnaderna för tillhandahållandet av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet genom hänvisning till de faktiska roamingavgifterna i grossistledet för obalanserad trafik och en rimlig andel av de nödvändiga samkostnaderna och gemensamma kostnaderna för tillhandahållandet av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet.

b)Fastställandet av de totala faktiska och prognostiserade intäkterna från tillhandahållandet av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet.

c)Konsumtionen av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet och roamingleverantörens kunders inhemska konsumtion.

d)Konkurrens-, pris- och intäktsnivå på den nationella marknaden och märkbara risker för att roaming till nationella slutkundspriser i mätbar omfattning skulle påverka utvecklingen av dessa priser.

4.    Kommissionen ska regelbundet se över de genomförandeakter som antagits enligt punkt 1 mot bakgrund av marknadsutvecklingen.

45.    Den nationella regleringsmyndigheten ska noga övervaka och utöva tillsyn över tillämpningen av policyn för skälig användning och åtgärder för ett hållbart avskaffande av tilläggsavgifter för roaming i slutkundsledet ⇨ hållbarheten för bestämmelsen om roamingtjänster i slutkundsledet till nationella priser⇦, med största hänsyn till relevanta objektiva faktorer som är specifika för den berörda medlemsstaten samt relevanta objektiva variationer mellan olika roamingleverantörer. Utan att det påverkar tillämpningen av förfarandet i artikel 76c.3 ska den nationella regleringsmyndigheten med erforderlig skyndsamhet se till att kraven i artiklarna 66b och 76c och de genomförandeakter som antagits i enlighet med ⌦ föreskrivs i ⌫ punkt 1 2 i denna artikel den här artikeln efterlevs. Den nationella regleringsmyndigheten får när som helst kräva att roamingleverantören ändrar eller upphör med tilläggsavgiften om denna inte är förenlig med artiklarna 66b eller 76c. Den nationella regleringsmyndigheten ska årligen informera kommissionen om tillämpningen av artiklarna 66b och 76c och den här artikeln.

⇩ ny

5.    Genomförandeförordning (EU) 2016/2286 ska fortsätta att gälla tills den nya genomförandeakt som antas i enlighet med punkt 1 träder i kraft.

🡻 2015/2120 art. 7.5 (anpassad)

⇨ ny

Artikel 9 6e

Tillhandahållande av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet ⌦ Exceptionell tillämpning av tilläggsavgifter i slutkundsledet för konsumtion av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet och bestämmelser om alternativa taxor  ⌫

1.    Utan att det påverkar tillämpningen av andra stycket ska en roamingleverantör, om denne tar ut en tilläggsavgift för konsumtion av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet utöver någon gräns enligt en fastställd policy för skälig användning, uppfylla följande krav (exklusive mervärdesskatt):

a)Ingen tilläggsavgift som tas ut för reglerade ringda roamingsamtal, reglerade skickade sms-roamingmeddelanden eller reglerade dataroamingtjänster får överskrida de högsta grossistavgifter som föreskrivs i artiklarna 10.2 7, 11.1 9.1 respektive 12.1.

b)Summan av det nationella slutkundspriset och eventuell tilläggsavgift som tas ut för reglerade ringda roamingsamtal, reglerade skickade sms-roamingmeddelanden eller reglerade dataroamingtjänster får inte överstiga 0,19 EUR per minut, 0,06 EUR per sms-meddelande respektive 0,20 EUR per använd megabyte.

cb)Ingen tilläggsavgift som tas ut för reglerade mottagna roamingsamtal får överskrida ⇨ den enda unionsomfattande högsta mobiltermineringstaxa för röstsamtal som fastställts för det året i enlighet med artikel 75.1 i direktiv (EU) 2018/1972. Om kommissionen, till följd av sin översyn av den delegerade akt som antas i enlighet med artikel 75.1 i direktiv (EU) 2018/1972, beslutar att det inte längre är nödvändigt att fastställa en unionsomfattande termineringstaxa för röstsamtal och beslutar att inte införa någon högsta mobiltermineringstaxa för röstsamtal, får de eventuella tilläggsavgifter som tillämpas på reglerade roamingsamtal som tas emot inte överstiga den taxa som fastställs i den senaste delegerade akt som antagits i enlighet med artikel 75 i det direktivet ⇦ det i enlighet med punkt 2 fastställda vägda genomsnittet av högsta mobiltermineringstaxor i unionen..

Roamingleverantörer får inte ta ut någon tilläggsavgift för reglerade mottagna sms-roamingmeddelanden eller för mottagna roaming-röstmeddelanden. Detta ska inte påverka andra tillämpliga avgifter, till exempel avgifter för att lyssna på sådana meddelanden.

Roamingleverantörer ska debitera ringda och mottagna roamingsamtal per sekund. Roamingleverantörer får tillämpa en inledande minimidebiteringsperiod på högst 30 sekunder för ringda samtal. Roamingleverantörer ska debitera sina kunder per kilobyte för tillhandahållande av reglerade dataroamingtjänster, utom för mms som får debiteras per enhet. I ett sådant fall får den avgift i slutkundsledet som en roamingleverantör får ta ut från sin roamingkund för överföring eller mottagande av ett mms-roamingmeddelande inte överskrida den högsta avgift i slutkundsledet för reglerade dataroamingtjänster som anges i första stycket.

Under den period som avses i artikel 6f.1 ska denna punkt inte utgöra något hinder för erbjudanden som innebär att roamingkunden, mot en dagsavgift eller annan fast periodisk avgift, tillhandahålls en viss volym av konsumtion av reglerade roamingtjänster, förutsatt att konsumtionen av hela volymen leder till ett enhetspris för reglerade ringda roamingsamtal, mottagna roamingsamtal, skickade sms-roamingmeddelanden och dataroamingtjänster som inte överstiger respektive nationellt slutkundspris och den högsta tilläggsavgift som anges i första stycket i denna punkt.

2.    Kommissionen ska senast den 31 december 2015, efter samråd med Berec och med förbehåll för andra stycket i denna punkt, anta genomförandeakter som fastställer det vägda genomsnittet av de högsta mobiltermineringstaxor som avses i punkt 1 första stycket c. Kommissionen ska årligen se över dessa genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 6.2.

Det vägda genomsnittet av högsta mobiltermineringstaxor ska grundas på följande kriterier:

a)Den högsta nivå för mobiltermineringstaxor som införts av de nationella regleringsmyndigheterna på marknaden för terminering av röstsamtal på grossistnivå i enskilda mobilnät i enlighet med artiklarna 7 och 16 i ramdirektivet och artikel 13 i tillträdesdirektivet.

b)Det totala antalet abonnenter i medlemsstaterna.

23.    Roamingleverantörer får erbjuda och roamingkunder får aktivt välja en annan roamingtaxa än som fastställts i enlighet med artiklarna 5 6a, 66b och 76c samt punkt 1 i den här artikeln denna artikel, som ger roamingkunderna rätt till en annan taxa för reglerade roamingtjänster än vad de skulle ha tilldelats om inget sådant val hade gjorts. Roamingleverantören ska påminna dessa roamingkunder om vilka roamingfördelar som de i ett sådant fall skulle gå miste om.

Utan att det påverkar tillämpningen av första stycket, ska roamingleverantörer automatiskt tillämpa en taxa som fastställts i enlighet med artiklarna 5 6a och 6 6b samt punkt 1 i den här artikeln denna artikel på alla befintliga och nya roamingkunder.

En roamingkund får när som helst begära byte till eller från en taxa som fastställts i enlighet med artiklarna 5 6a, 66b och 76c, samt punkt 1 i denna artikel. När roamingkunder aktivt väljer att byta från eller tillbaka till en taxa som fastställts i enlighet med artiklarna 5 6a, 66b, 76c samt punkt 1 i den här artikeln, ska bytet ske inom en arbetsdag från mottagandet av begäran och vara kostnadsfritt, och får inte vara förenat med villkor eller restriktioner rörande andra delar av abonnemangen än roaming. Roamingleverantörer får fördröja ett byte tills den tidigare roamingtaxan har gällt under en specificerad minimiperiod på högst två månader.

34.    ⇨ Utan att det påverkar tillämpningen av del III avdelning III i direktiv (EU) 2018/1972 ⇦ ska rRoamingleverantörer ska säkerställa att ett avtal som omfattar någon typ av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet specificerar huvuddragen egenskaperna för den tillhandahållna reglerade roamingtjänsten i slutkundsledet, däribland särskilt följande:

a)Den eller de specifika avgiftsplanerna och, för varje avgiftsplan, vilka typer av tjänster som erbjuds, inklusive kommunikationsvolymer.

b)Eventuella restriktioner som gäller för konsumtion av tillhandahållna reglerade roamingtjänster i slutkundsledet till gällande nationellt slutkundspris, särskilt kvantifierad information om hur eventuell policy för normal användning tillämpas med hänvisning till huvudparametrarna vad gäller pris, volym eller annat för den berörda tillhandahållna reglerade roamingtjänsten i slutkundsledet.

⇩ ny

c) Den kvalitet på tjänsterna som rimligen kan förväntas vid roaming i unionen.

4. Roamingleverantörerna ska säkerställa att avtal som omfattar någon typ av reglerad roamingtjänst i slutkundsledet innehåller information om de typer av tjänster som kan vara föremål för högre avgifter vid roaming.

🡻 2015/2120 art. 7.5 (anpassad)

⇨ ny

5. Roamingleverantörer ska offentliggöra den information som avses i första stycket punkterna  ⇨ 3 och 4 ⇦ .

Artikel 6f

Övergångsroamingavgifter i slutkundsledet

1.    Från och med den 30 april 2016 och till och med den 14 juni 2017 får roamingleverantörer ta ut en tilläggsavgift utöver det nationella slutkundspriset för tillhandahållande av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet.

2.    Under den period som avses i punkt 1 i denna artikel ska artikel 6e gälla i tillämpliga delar.

🡻 531/2012

Artikel 10 7

Grossistavgifter för reglerade roamingsamtal

🡻 2017/920 art. 1.2 (anpassad)

⇨ ny

1.    Med verkan från och med den 15 juni 2017 får d Den genomsnittliga grossistavgiften, inbegripet bl.a. kostnader för originering, transitering och terminering, som värdnätsoperatören tar ut av en roamingleverantör för ett reglerat roamingsamtal från värdnätet, får inte överstiga skyddsgränsen 0,032 ⇨ 0,022 ⇦ EUR per minut. Denna högsta grossistavgift ska, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 19, förbli 0,032 EUR till och med den 30 juni 2022 ⇨ minska till 0,019 EUR per minut den 1 januari 2025 och ska, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 21, 22 och 23, förbli 0,019 EUR per minut till den 30 juni 2032 ⇦..

2.    Den genomsnittliga grossistavgift som avses i punkt 1 ska gälla mellan två operatörer, oavsett vilka de är, och beräknas för en tolvmånadersperiod eller en eventuell kortare period som kan återstå före utgången av tillämpningsperioden beträffande den högsta genomsnittliga grossistavgiften som anges i punkt 1 eller före den 30 juni 2022 ⇨ 2032 ⇦.

🡻 531/2012

3.    Den genomsnittliga grossistavgift som avses i punkt 1 ska beräknas genom att den totala intäkten för roaming i grossistledet divideras med det totala antal roamingminuter i grossistledet som den berörda operatören faktiskt använt för tillhandahållande av roamingsamtal i grossistledet inom unionen under den berörda perioden, uttryckta i ett belopp per sekund, varvid anpassningar ska göras för att ta hänsyn till värdnätsoperatörens möjlighet att tillämpa en minimiavgiftsperiod som inte överstiger 30 sekunder.

Artikel 119

Grossistavgifter för reglerade sms-roamingmeddelanden

🡻 2017/920 art. 1.3 (anpassad)

⇨ ny

1.    Från och med den 15 juni 2017 får enDen högsta genomsnittliga grossistavgift som en värdnätsoperatör får ta ut av roamingleverantören för ett reglerat sms-roamingmeddelande från ifrågavarande värdnät ska inte överskrida en skyddsgräns på 0,01 ⇨ 0,004 ⇦ EUR per sms-meddelande ⇨ .  Denna högsta grossistavgift ska minska till 0,003 EUR per sms-meddelande den 1 januari 2025 ⇦ och ska, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 21 artikel 19, ⇨ 22 och 23 ⇦, förbli 0,01 ⇨ 0,003 ⇦ EUR till och med den 30 juni ⇨ 2032 ⇦ 2022.

🡻 531/2012

⇨ ny

2.    Den genomsnittliga grossistavgift som avses i punkt 1 ska gälla mellan två operatörer, oavsett vilka de är, och beräknas för en tolvmånadersperiod eller en eventuell kortare period som kan återstå ⇨ före utgången av tillämpningsperioden beträffande den högsta genomsnittliga grossistavgiften som anges i punkt 1 eller ⇦ före den 30 juni ⇨ 2032 ⇦ 2022.

3.    Den genomsnittliga grossistavgift som avses i punkt 1 ska beräknas genom att den totala intäkt för roaming i grossistledet som värdnätsoperatören eller hemmanätsoperatören får in för originering och överföring av reglerade sms-roamingmeddelanden inom unionen under den aktuella perioden divideras med det totala antalet sådana sms-meddelanden som origineras och överförs på den relevanta roamingleverantörens eller hemmanätsoperatörens vägnar under den perioden.

4.    Vid sidan av den avgift som avses i punkt 1 ska värdnätsoperatören inte debitera en roamingkunds roamingleverantör eller hemmanätsoperatör för terminering av ett reglerat sms-roamingmeddelande som skickas till en roamingkund under roaming på dennes värdnät.

Artikel 11

Tekniska egenskaper hos reglerade sms-roamingtjänster

Ingen roamingleverantör, nationell leverantör, hemmanätsoperatör eller värdnätsoperatör får ändra de tekniska egenskaperna hos reglerade sms-roamingtjänster på ett sätt som gör att de skiljer sig från de tekniska egenskaperna hos sms-tjänster på den nationella marknaden.

Artikel 12

Grossistavgifter för reglerade dataroamingtjänster

🡻 2017/920 art. 1.4 (anpassad)

⇨ ny

1.    Från och med den 15 juni 2017 får dDen genomsnittliga grossistavgift som en värdnätsoperatör får ta ut av en roamingleverantör för reglerade dataroamingtjänster från värdnätet ska inte överstiga en skyddsgräns på ⇨ 2,00 ⇦ 7,70 EUR per gigabyte överförda data. Denna högsta grossistavgift ska sänkas till 6,00 EUR per gigabyte den 1 januari 2018, till 4,50 EUR per gigabyte den 1 januari 2019, till 3,50 ⇨ 1,50 ⇦ EUR per gigabyte ⌦ överförda data ⌫ den 1 januari 2020 ⇨ 2025 ⇦ , till 3,00 EUR per gigabyte den 1 januari 2021 samt till 2,50 EUR per gigabyte den 1 januari 2022. Den ⌦ och ⌫ ska, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 21 artikel 19, ⇨ 22 och 23, ⇦förbli 2,50 ⇨ 1,50 ⇦ EUR per gigabyte överförda data till och med den 30 juni ⇨ 2032 ⇦ 2022.

🡻 531/2012

⇨ ny

2.    Den genomsnittliga grossistavgift som avses i punkt 1 ska gälla mellan två operatörer, oavsett vilka de är, och beräknas för en tolvmånadersperiod eller en eventuell kortare period som kan återstå ⇨ före utgången av tillämpningsperioden beträffande den högsta genomsnittliga grossistavgiften enligt punkt 1 eller före den 30 June 2032 ⇦ 30 juni 2022.

3.    Den genomsnittliga grossistavgift som avses i punkt 1 ska beräknas genom att den totala intäkt i grossistledet som värdnätsoperatören eller hemmanätsoperatören får in för tillhandahållande av reglerade dataroamingtjänster under den aktuella perioden divideras med det totala antalet megabyte data som faktiskt konsumerats vid tillhandahållandet av dessa tjänster under samma period, uttryckt i kilobyte, på den relevanta roamingleverantörens eller hemmanätsoperatörens vägnar under den perioden.

⇩ ny

Artikel 13

Grossistavgifter för nödkommunikation

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 10, 11 och 12 ska värdnätsoperatören inte ta ut någon avgift av roamingleverantören för nödkommunikation som initierats av roamingkunden eller för överföring av lokaliseringsuppgifter.

🡻 531/2012 (anpassad)

Artikel 14

Transparens Öppenhet i fråga om slutkundsavgifter ⌦ slutkundsvillkor ⌫ för roamingsamtal och sms-meddelanden

1.    För att göra roamingkunder uppmärksamma på att de kommer att få betala en roamingavgift när de ringer eller tar emot ett samtal eller skickar ett sms-meddelande, ska varje roamingleverantör, utom när kunden ⌦ kunderna ⌫ har meddelat roamingleverantören att han/hon ⌦ de ⌫ avsäger sig denna tjänst, via ett automatiskt meddelande till kunden ⌦kunderna ⌫ när denne ⌦ de ⌫reser in i en annan medlemsstat än den där kundens ⌦ deras ⌫ nationella leverantör finns, utan oskäligt dröjsmål och kostnadsfritt ge denne ⌦ dem ⌫ grundläggande personlig prisinformation om de roamingavgifter (inklusive mervärdesskatt) som gäller när han/hon ⌦ de ⌫ ringer och tar emot samtal samt skickar sms-meddelanden i den besökta medlemsstaten.

🡻 2015/2120 art. 7.7 a

Denna grundläggande personliga prisinformation ska ges i den valuta som används vid fakturering av den nationella leverantören och ska inbegripa information om:

a)den policy för skälig användning som roamingkunden omfattas av i unionen och de tilläggsavgifter som tillämpas när nivåerna enligt den policyn för skälig användning överskrids, och

b)eventuella tilläggsavgifter som tillämpas i enlighet med artikel 76c.

⇩ ny

Om roamingkunden inte har meddelat sin roamingleverantör att han eller hon inte önskar denna tjänst, ska roamingleverantören när roamingkunden reser in i en annan medlemsstat än den där roamingkundens nationella leverantör finns, automatiskt via ett meddelande, utan dröjsmål och avgiftsfritt, informera roamingkunden om den potentiella risken för högre avgifter på grund av användningen av mervärdestjänster, inklusive en länk till en särskild webbplats med information om de typer av tjänster som kan vara föremål för högre kostnader och, om tillgängligt, information om nummerserier för mervärdestjänster.

🡻 531/2012 (anpassad)

Den ⌦ grundläggande personliga prisinformation som avses i första stycket ⌫ ska också inbegripa uppgifter om det gratisnummer som avses i punkt 2 för erhållande av mer detaljerad information och information om att larm- och räddningstjänst kan ringas kostnadsfritt på det europeiska larmnumret 112.

Kunden ska i samband med varje meddelande ha möjlighet att kostnadsfritt och enkelt meddela roamingleverantören att han/hon inte vill ha det automatiska meddelandet. En kund som har meddelat att han/hon avsäger sig det automatiska meddelandet ska ha rätt att när som helst och kostnadsfritt begära att roamingleverantören tillhandahåller tjänsten igen.

Roamingleverantörerna ska automatiskt och kostnadsfritt tillhandahålla kunder som är blinda eller har nedsatt syn den grundläggande personliga prisinformation som avses i första stycket via ett rösttelefonisamtal, om kunden så önskar.

🡻 2015/2120 art. 7.7 b

Första, andra, fjärde och femte och sjätte styckena, med undantag av hänvisningen till policyn för skälig användning och den tilläggsavgift som tillämpas i enlighet med artikel 76c, ska också tillämpas på roamingsamtalstjänster och sms-roamingtjänster som utnyttjas av roamingkunder som reser utanför unionen och som tillhandahålls av en roamingleverantör.

🡻 531/2012 (anpassad)

2.    Utöver ⌦ den information som föreskrivs i ⌫ det som fastställs i punkt 1 ska kunder, oberoende av var de befinner sig i unionen, ha rätt att kostnadsfritt begära samt få mer detaljerad personlig prisinformation om de roamingavgifter som gäller i värdnätet för rösttelefonisamtal och sms-meddelanden, samt information om de transparensåtgärder åtgärder för att öka insynen som är tillämpliga enligt denna förordning, genom ett mobilt rösttelefonisamtal eller ett sms-meddelande. En sådan begäran ska ställas till ett gratisnummer som roamingleverantören avdelat för detta ändamål. Skyldigheterna enligt punkt 1 ska inte gälla för terminaler enheter som inte stöder sms-funktioner.

🡻 2015/2120 art. 7.7 c

32a.    Roamingleverantören ska skicka ett meddelande till roamingkunden när gällande volym för skälig användning av reglerade röst- eller sms-roamingtjänster har förbrukats till fullo eller eventuell användningsgräns som tillämpas i enlighet med artikel 76c nåtts. Meddelandet ska ange den tilläggsavgift som kommer att tillämpas för roamingkundens eventuella ytterligare förbrukning av reglerade samtals- eller sms-roamingtjänster. Alla kunder ska ha rätt att kräva att roamingleverantören slutar att skicka sådana meddelanden och ska ha rätt att när som helst och kostnadsfritt kräva att roamingleverantören tillhandahåller tjänsten igen.

🡻 2015/2120 art. 7.7 d

43.    Roamingleverantörerna ska tillhandahålla alla kunder fullständiga upplysningar om gällande roamingavgifter när abonnemanget tecknas. De ska dessutom utan oskäligt dröjsmål tillhandahålla förse sina roamingkunder med uppdaterade uppgifter om gällande roamingavgifter varje gång dessa avgifter ändras.

Roamingleverantörerna ska därefter med rimliga intervaller skicka påminnelser till samtliga kunder som valt en annan taxa.

🡻 531/2012

54.    Roamingleverantörerna ska ge sina kunder tillgång till information om hur oavsiktlig roaming i gränsregioner undviks. Roamingleverantörer ska vidta rimliga åtgärder för att skydda sina kunder från att betala roamingavgifter för roamingtjänster som de utnyttjar oavsiktlig när de befinner sig i hemmedlemsstaten.

Artikel 15

Transparensmekanism Öppenhets- och skyddsmekanism för dataroamingtjänster i slutkundsledet

1.    Roamingleverantörer ska se till att deras roamingkunder både före och efter det att ett avtal ingås får lämplig information om de avgifter som gäller när de använder reglerade dataroamingtjänster, och informationen ska ges så att kunderna utan svårighet kan förstå de ekonomiska konsekvenserna av användandet och på så sätt kan övervaka och kontrollera sina utgifter för reglerade dataroamingtjänster i enlighet med punkterna 2 och 43.

Roamingleverantörerna ska i förekommande fall innan ett avtal ingås och regelbundet därefter informera sina kunder om risken med automatisk och okontrollerad dataroaminganslutning och nedladdning av data vid roaming. Dessutom ska roamingleverantörerna kostnadsfritt och på ett tydligt och lättbegripligt sätt informera sina kunder om hur dessa automatiska dataroaminganslutningar stängs av för att förhindra okontrollerad förbrukning av dataroamingtjänster.

🡻 2015/2120 art. 7.8 a

2.    Roamingkunden ska genom ett automatiskt meddelande från roamingleverantören upplysas om att denne använder reglerade dataroamingtjänster och få grundläggande personlig taxainformation om avgifterna (i den valuta som används vid fakturering av den nationella leverantören), och som tillämpas i den berörda medlemsstaten vid leverans av reglerade dataroamingtjänster till den kunden, utom i de fall kunden har meddelat roamingleverantören att han eller hon avsäger sig denna information.

Den grundläggande personliga taxainformationen ska innehålla uppgifter om

a)den policy för skälig användning som roamingkunden omfattas av i unionen och de tilläggsavgifter som tillämpas när nivåerna enligt den policyn för skälig användning överskrids, och

b)eventuella tilläggsavgifter som tillämpas i enlighet med artikel 7 6c.

Informationen ska sändas till roamingkundens mobila enhet terminal, till exempel via ett sms-meddelande, e-post eller ett pop-up-fönster på den mobila terminalenenheten, varje gång roamingkunden reser in i en annan medlemsstat än den där kundens nationella leverantör finns och för första gången börjar använda utnyttjar en dataroamingtjänst i den medlemsstaten. Informationen ska lämnas kostnadsfritt vid den tidpunkt då roamingkunden börjar använda en reglerad dataroamingtjänst och på ett sådant sätt att den är lätt att ta emot och förstå.

En kund som har meddelat sin roamingleverantör att han eller hon avsäger sig automatisk information om taxor ska ha rätt att när som helst och kostnadsfritt begära att roamingleverantören tillhandahåller denna tjänst igen.

🡻 2015/2120 art. 7.8 b

32a.    Roamingleverantören ska skicka ett meddelande när gällande volym för skälig användning av reglerad roamingtjänst har förbrukats till fullo eller eventuell användningsgräns som tillämpas i enlighet med artikel 76c nåtts. Meddelandet ska ange den tilläggsavgift som kommer att tillämpas för roamingkundens eventuella ytterligare förbrukning av reglerade dataroamingtjänster. Alla kunder ska ha rätt att kräva att roamingleverantören slutar att skicka sådana meddelanden och ska ha rätt att när som helst och kostnadsfritt kräva att roamingleverantören tillhandahåller tjänsten igen.

🡻 2015/2120 art. 7.8 c

43.    Varje roamingleverantör ska ge alla sina roamingkunder möjlighet att aktivt och kostnadsfritt välja en tjänst som med erforderlig skyndsamhet tillhandahåller information om den sammanlagda konsumtionen, uttryckt i volym eller i den valuta som roamingkunden faktureras i för sina kostnader för reglerade dataroamingtjänster, och som garanterar att de sammanlagda utgifterna för reglerade dataroamingtjänster under en angiven användningsperiod, med undantag för mms som faktureras per enhet, inte utan kundens uttryckliga medgivande överskrider ett visst kostnadstak.

🡻 531/2012

I detta syfte ska roamingleverantören erbjuda ett eller flera kostnadstak för angivna användningsperioder, förutsatt att kunden i förväg informeras om motsvarande volymbelopp. Ett av dessa tak (standardkostnadstaket) ska ligga nära, men inte överstiga, 50 EUR för utestående avgifter per månatlig faktureringsperiod (exklusive mervärdesskatt).

Alternativt får roamingleverantören fastställa kostnadstak uttryckta i volym, förutsatt att kunden i förväg informeras om motsvarande penningbelopp. Ett av dessa tak (standardvolymtaket) ska ha ett motsvarande penningbelopp som inte överstiger 50 EUR för utestående avgifter per månatlig faktureringsperiod (exklusive mervärdesskatt).

Utöver detta får roamingleverantören erbjuda sina roamingkunder andra kostnadstak med andra, dvs. högre eller lägre, högsta kostnadstak per månad.

De standardtak som avses i andra och tredje stycket ska gälla för alla kunder som inte har valt ett annat tak.

Varje roamingleverantör ska också se till att ett lämpligt meddelande skickas till roamingkundens mobila enhet terminal, till exempel via ett sms-meddelande, e-post eller ett pop-up-fönster på datorn när dataroamingtjänsterna har nått 80 % av det överenskomna kostnads- eller volymtaket. Alla kunder ska ha rätt att begära att roamingoperatören slutar att skicka sådana meddelanden samt att när som helst och kostnadsfritt begära att leverantören tillhandahåller tjänsten igen.

När kostnads- eller volymtaket annars skulle överskridas ska ett meddelande skickas till roamingkundens mobila enhet terminal. Det meddelandet ska upplysa kunden om hur denne ska gå tillväga för att få fortsatt tillgång till dessa tjänster och om kostnaderna för varje ytterligare enhet som används. Om roamingkunden inte svarar enligt uppmaningen i det mottagna meddelandet ska roamingleverantören omedelbart upphöra att tillhandahålla och att ta betalt av roamingkunden för reglerade dataroamingtjänster, om inte och till dess att roamingkunden begär fortsatt eller förnyad tillgång till dessa tjänster.

När helst en roamingkund begär att få välja eller upphäva ett kostnads- eller volymtak ska ändringen utföras kostnadsfritt inom en arbetsdag från mottagandet av begäran och får inte vara förenad med villkor eller restriktioner gällande andra delar av abonnemanget.

54.    Punkterna 2 och 43 ska inte tillämpas på utrustning för maskin till maskin-kommunikation som använder mobil datakommunikation.

65.    Roamingleverantörer ska vidta rimliga åtgärder för att skydda sina kunder från att betala roamingavgifter för roamingtjänster som de utnyttjar oavsiktlig när de befinner sig i hemmedlemsstaten. Detta ska inbegripa information till kunderna om hur oavsiktlig roaming i gränsregioner undviks.

🡻 2015/2120 art. 7.8 d

76.    Denna artikel ska – med undantag för punkt 6,5 och punkt 2 andra stycket och punkt 32a, och med förbehåll för vad som anges i andra och tredje stycket i denna punkt – också tillämpas på dataroamingtjänster som utnyttjas av roamingkunder vid resa utanför unionen och som tillhandahålls av en roamingleverantör.

🡻 531/2012

När kunden väljer den tjänst som avses i punkt 3 första stycket ska kraven i punkt 43 inte tillämpas om värdnätsoperatören i det besökta landet utanför unionen inte tillåter att roamingleverantören övervakar kundernas användning i realtid.

När så är fallet ska kunden vid inresan i ett sådant land utan onödigt dröjsmål och kostnadsfritt genom ett sms-meddelande underrättas om att information om sammanlagd konsumtion inte finns tillgänglig och att garantin för att ett visst kostnadstak inte överskrids inte gäller.

⇩ ny

Artikel 16

Transparens i fråga om metoderna för tillträde till larmtjänster

Roamingleverantörerna ska säkerställa att deras roamingkunder hålls tillräckligt informerade om metoderna för att få tillträde till larmtjänster i den besökta medlemsstaten.

Ett automatiskt meddelande från roamingleverantören ska informera roamingkunden om att denna kan få tillträde till larmtjänster utan avgift genom att ringa det gemensamma europeiska larmnumret ”112” och genom alternativa metoder för tillträde till larmtjänster via nödkommunikation som föreskrivs i den besökta medlemsstaten. Denna information ska levereras till roamingkundens mobila enhet genom ett sms-meddelande, varje gång som roamingkunden reser in i en annan medlemsstat än den inhemska leverantörens. Informationen ska lämnas kostnadsfritt vid den tidpunkt då roamingkunden börjar använda en roamingtjänst och på ett sådant sätt att den är lätt att ta emot och förstå.

Artikel 17

Databas över nummer för mervärdestjänster

Berec ska inrätta och underhålla en gemensam unionsomfattande databas över nummerserierna för mervärdestjänster i varje medlemsstat, vilken ska vara tillgänglig för nationella regleringsmyndigheter och operatörer. Databasen ska inrättas senast den 31 december 2023. Därför ska de nationella regleringsmyndigheterna eller andra behöriga myndigheter, på elektronisk väg, utan dröjsmål förse Berec med den nödvändiga informationen och de relevanta uppdateringarna.

🡻 531/2012

Artikel 18 16

Tillsyn och verkställighet

1.    De nationella tillsynsmyndigheterna regleringsmyndigheterna ska bevaka och övervaka att denna förordning följs inom deras respektive territorier.

🡻 2015/2120 art. 7.9 a

De nationella regleringsmyndigheterna ska strikt bevaka och övervaka roamingleverantörer som utnyttjar artiklarna 66b, 76c och 96e.3.

🡻 2017/920 art. 1.5 a

2.    De nationella regleringsmyndigheterna och, när så är relevant, Berec ska offentliggöra aktuell information om tillämpningen av denna förordning, särskilt artiklarna 56a, 66b, 76c, 96e, 107, 119 och 12 på ett sätt som gör informationen lättillgänglig för berörda parter.

🡻 531/2012 (anpassad)

3.    De nationella tillsynsmyndigheterna regleringsmyndigheterna ska, inför den översyn som anges i artikel 1921, bevaka utvecklingen av de avgifter i grossist- och slutkundsledet som gäller röst- och datakommunikationstjänster för roamingkunder, däribland sms och mms, inbegripet i de yttersta randområden som avses i artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. De nationella tillsynsmyndigheterna regleringsmyndigheterna ska också vara uppmärksamma på det särskilda fallet med oavsiktlig roaming i gränsregioner i angränsande medlemsstater och bevaka huruvida trafikstyrningsteknik används till nackdel för kunderna.

De nationella tillsynsmyndigheterna regleringsmyndigheterna ska övervaka och samla information om oavsiktlig roaming och vidta lämpliga åtgärder.

4.    De nationella tillsynsmyndigheterna regleringsmyndigheterna ska ha befogenhet att kräva att företag som omfattas av skyldigheter enligt denna förordning lämnar all information som är relevant för förordningens genomförande och verkställighet. Dessa företag ska på begäran lämna denna information utan dröjsmål och inom de tidsgränser och på den detaljnivå som de nationella tillsynsmyndigheterna regleringsmyndigheterna kräver.

🡻 2017/920 art. 1.5 b

54 a.    Om en nationell regleringsmyndighet betraktar informationen som konfidentiell i enlighet med unionens och nationella regler om affärshemligheter, ska kommissionen, Berec och berörda regleringsmyndigheter säkerställa att informationen behandlas konfidentiellt. Affärshemligheter ska inte hindra att den nationella regleringsmyndigheten, kommissionen, Berec och andra berörda nationella regleringsmyndigheter sinsemellan utbyter information i rätt tid för ändamål som rör översyn och övervakning av och tillsyn över tillämpningen av denna förordning.

🡻 531/2012

65.    De nationella tillsynsmyndigheterna regleringsmyndigheterna får ingripa på eget initiativ för att se till att denna förordning följs. I synnerhet ska de vid behov utnyttja sina befogenheter enligt artikel 615 i tillträdesdirektivet direktiv (EU) 2018/1972 för att sörja för fullgott tillträde och fullgod samtrafik, i syfte att säkerställa att slutanvändarna kan nå varandra samt att det råder interoperabilitet mellan roamingtjänster, t.ex. i en situation där kunder inte kan utväxla reglerade sms-roamingmeddelanden med kunder i vid ett markbundet allmänt mobilnät i en annan medlemsstat, till följd av att det saknas ett avtal som möjliggör leverans av sådana meddelanden.

76.    Om en nationell tillsynsmyndighet regleringsmyndighet upptäcker att skyldigheterna enligt denna förordning åsidosätts, ska den ha befogenhet att kräva att åsidosättandet omedelbart upphör.

Artikel 1917

Tvistlösning

1.    Vid tvister som rör skyldigheter enligt denna förordning mellan företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster i en medlemsstat, ska de tvistlösningsförfaranden som fastställts i artiklarna 2620 och 2721 i ramdirektivet direktiv (EU) 2018/1972 tillämpas.

🡻 2017/920 art. 1.6

⇨ ny

Tvister mellan värdnätsoperatörer och andra operatörer om de taxor som tillämpas på de insatser som krävs för att tillhandahålla reglerade roamingtjänster i grossistledet får hänskjutas till den behöriga nationella regleringsmyndigheten eller de behöriga nationella regleringsmyndigheterna i enlighet med artiklarna 2620 eller ⇨ och ⇦ 2721 i ramdirektivetdirektiv (EU) 2018/1972. I ett sådant fall får ⇨ ska ⇦ den behöriga nationella regleringsmyndigheten eller de behöriga nationella regleringsmyndigheterna konsultera ⇨ underrätta ⇦ Berec om ⇨ tvisten så att den kan lösas på ett konsekvent sätt ⇦ vilka åtgärder som ska vidtas i enlighet med ramdirektivet, särdirektiven eller denna förordning för att lösa tvisten. Om Berec har hörts ska den eller de behöriga nationella regleringsmyndigheterna avvakta Berecs utlåtande innan åtgärder för att lösa tvisten vidtas.

🡻 531/2012 (anpassad)

⇨ ny

2.    Om en olöst tvist i en fråga, inom denna förordnings tillämpningsområde, som berör en konsument eller en slutanvändare, ska medlemsstaterna se till att de förfaranden för lösning av tvister utanför domstol som fastställs i artikel 2534 i direktivet om samhällsomfattande tjänster  direktiv (EU) 2018/1972 kan användas.

Artikel 2018

Sanktioner

Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelser av denna förordning och vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att se till att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska ⇨ , utan dröjsmål, ⇦ anmäla meddela kommissionen dessa bestämmelser ⌦ regler och åtgärder ⌫ till kommissionen senast den 30 juni 2013, och ska utan dröjsmål meddela den eventuella senare ändringar som påverkar dessa bestämmelserna.

🡻 2015/2120 art. 7.10 (anpassad)

Artikel 2119

Översyn

1.    Senast den 29 november 2015 ska kommissionen inleda en översyn av grossistledet på roamingmarknaden i syfte att bedöma vilka åtgärder som krävs för att roamingtilläggsavgifter i slutkundsledet ska kunna avskaffas senast den 15 juni 2017. Kommissionen ska bland annat se över graden av konkurrens på de nationella grossistmarknaderna, och ska i synnerhet bedöma nivån på de grossistkostnader som uppkommer och de grossistavgifter som tillämpas, samt konkurrenssituationen för operatörer med begränsad geografisk räckvidd, inklusive effekterna av affärsavtal på konkurrensen samt operatörers förmåga att dra fördel av stordriftsfördelar. Kommissionen ska också bedöma konkurrensutvecklingen i slutkundsledet på roamingmarknaderna och eventuella märkbara risker för snedvridning av konkurrensen och investeringsincitament på nationella och besökta marknader. I sin bedömning av vilka åtgärder som krävs för att roamingtilläggsavgifter i slutkundsledet ska kunna avskaffas ska kommissionen ta hänsyn till behovet av att säkerställa att värdnätsoperatören kan täcka alla kostnader för att tillhandahålla reglerade roamingtjänster i grossistledet, inbegripet samkostnader och gemensamma kostnader. Kommissionen ska också ta hänsyn till behovet av att förhindra permanent roaming eller onormal användning eller missbruk av grossistroamingtillträde för andra ändamål än att tillhandahålla reglerade roamingtjänster åt roamingleverantörernas kunder då de sistnämnda företar periodiska resor inom unionen.

2.    Senast den 15 juni 2016 ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om resultatet av den översyn som avses i punkt 1.

Rapporten ska åtföljas av ett lämpligt lagstiftningsförslag – föregått av ett offentligt samråd – om ändring av grossistavgifterna för reglerade roamingtjänster i denna förordning eller med en annan lösning på de problem som identifierats på grossistnivå i syfte att avskaffa roamingtilläggsavgifter i slutkundsledet senast den 15 juni 2017.

🡻 2017/920 art. 1.7 a (anpassad)

⇨ ny

31.    Kommissionen ska dessutom senast den 15 december 2018 överlämna en interimsrapport till Europaparlamentet och rådet, med en sammanfattning av effekterna av avskaffandet av tilläggsavgifter för roaming i slutkundsledet, och där ta hänsyn till relevanta rapporter från Berec. Kommissionen ska därefter, efter samråd med Berec, vartannat år överlämna ⇨ två ⇦ rapporter till Europaparlamentet och rådet., om så är lämpligt, tillsammans med ett lagstiftningsförslag om ändring av ⇨ När så är nödvändigt ska kommissionen, efter överlämnandet av varje rapport, anta en delegerad akt i enlighet med artikel 22 om ändring av de högsta ⇦ grossistavgifterna för reglerade roamingtjänster enligt denna förordning. Den första rapporten ska överlämnas senast den 15 december 2019 ⇨ 30 juni 2025 och den andra senast den 30 juni 2029 ⇦.

Dessa vartannat år utkommande rapporter ska bland annat innehålla en bedömning av

a)tillgången till och kvaliteten på tjänster, inbegripet sådana som utgör ett alternativ till reglerade röstsamtals-, sms- och dataroamingtjänster, särskilt mot bakgrund av den tekniska utvecklingen ⇨ och tillgången till de olika typerna av nättekniker och nätgenerationer⇦,

b)graden av konkurrens i såväl slutkunds- som grossistledet på roamingmarknaden, särskilt ⇨ de faktiska grossisttaxor som betalas av operatörer och ⇦ små, oberoende eller nystartade operatörers och virtuella mobiloperatörers konkurrenssituation, inbegripet konkurrenseffekterna av affärsavtals inverkan på konkurrensen samt , ⇨ trafik som är föremål för handel på handelsplattformar och liknande instrument och ⇦graden av samtrafik mellan operatörer,

⇩ ny

c) utvecklingen av roaming maskin till maskin,

🡻 2017/920 art. 1.7 a

cd)i vilken utsträckning genomförandet av de strukturella åtgärderna enligt artiklarna artikel 3 och 4, och i synnerhet, på grundval av den information som tillhandahållits av de nationella regleringsmyndigheterna, genomförandet av förfarandet med förhandsgodkännande enligt artikel 3.6, har lett till att det utvecklats konkurrens på den inre marknaden för reglerade roamingtjänster,

de)utvecklingen av de avgiftsplaner i slutkundsledet som finns att tillgå,

ef)förändringar i datakonsumtionsmönstren, såväl när det gäller både inhemska tjänster och som roamingtjänster,

fg)möjligheterna för hemmaoperatörer att behålla sina inhemska avgiftsmodeller, och i vilken utsträckning exceptionella tilläggsavgifter för roaming i slutkundsledet har godkänts i enlighet med artikel 76c,

gh)huruvida värdnätsoperatörer kan täcka de faktiska kostnaderna för tillhandahållandet av reglerade roamingtjänster i grossistledet,

hi)effekterna av operatörernas tillämpning av policyn för skälig användning i enlighet med artikel 86d, inklusive identifiering av eventuell inkonsekvens i tillämpningen och genomförandet av policyn.

⇩ ny

j) den utsträckning som roamingkunder och operatörer möter problem när det gäller mervärdestjänster, och

k) tillämpningen av denna förordnings åtgärder avseende larmkommunikation.

🡻 2017/920 art. 1.7 b

⇨ ny

24.    För att kunna bedöma konkurrensutvecklingen på de unionsomfattande roamingmarknaderna ska Berec regelbundet samla in uppgifter från de nationella regleringsmyndigheterna om utvecklingen avseende slutkunds- och grossistavgifter för reglerade samtals-, sms- och dataroamingtjänster, även grossistavgifter som tillämpas för balanserad respektive obalanserad roamingtrafik ⇨ , om användningen av handelsplattormar och liknande instrument, om utvecklingen av roaming maskin till maskin, och om i vilken utsträckning som roamingavtalen i grossistledet täcker kvaliteten på tjänsterna och ger tillgång till olika typer av nätteknik och nätgenerationer. Berec ska också regelbundet samla in data från nationella regleringsmyndigheter om tillämpningen av policyn för skälig användning, utvecklingen av taxorna för rent nationell trafik, tillämpningen av hållbarhetsmekanismer och klagomål som rör roaming. När Berec rådfrågas i enlighet med punkt 1 ska Berec samla in och tillhandahålla ytterligare information om transparens och om tillämpningen av åtgärder för nödkommunikation och för mervärdestjänster ⇦.

De ska också samla in uppgifter om de avtal om roaming i grossistledet som inte omfattas av de högsta roamingavgifter i grossistledet som fastställs i artiklarna 107, 119 och 12 och om tillämpningen av avtalsenliga åtgärder i grossistledet som syftar till att hindra permanent roaming, onormal användning eller missbruk av roamingtjänsttillträde i grossistledet för andra ändamål än att tillhandahålla reglerade roamingtjänster till roamingleverantörers kunder när de periodiskt reser inom unionen.

Dessa uppgifter ska anmälas till kommissionen minst ⇨ en gång ⇦ två gånger om året. Kommissionen ska offentliggöra uppgifterna.

På basis av insamlade uppgifter ska Berec regelbundet rapportera om utvecklingen av prissättnings- och konsumtionsmönster i medlemsstaterna för såväl inhemska tjänster som roamingtjänster samt utvecklingen av faktiska roamingavgifter i grossistledet för obalanserad trafik mellan leverantörer av roamingtjänster, samt om förhållandet mellan slutkundspriser, grossistavgifter och grossistkostnader för roamingtjänster. Berec ska bedöma hur nära anknutna de ovannämnda inslagen är till varandra.

Berec ska också årligen samla in uppgifter från de nationella tillsynsmyndigheterna om transparens och jämförbarhet beträffande de olika taxor som operatörerna erbjuder sina kunder. Kommissionen ska offentliggöra dessa uppgifter och resultat.

⇩ ny

Artikel 22

Ändring av de högsta grossistavgifterna

Kommissionen ska, med yttersta hänsyn till Berecs yttrande, anta en delegerad akt i enlighet med artikel 23 för att ändra den högsta grossistavgift som en värdnätsoperatör kan ta ut av roamingleverantören för tillhandahållandet av reglerade röstsamtals-, sms- eller dataroamingtjänster via det värdnätet i enlighet med artiklarna 10, 11 och 12.

Kommissionen ska i detta syfte

a) följa de principer, kriterier och parametrar som anges i bilaga I,

b) ta hänsyn till de aktuella genomsnittliga avgifter i grossistledet som tas ut i unionen och behovet av att lämna tillräckligt ekonomiskt utrymme för den kommersiella marknaden att utvecklas, och

c) ta hänsyn till marknadsinformation som tillhandahålls av Berec, de nationella regleringsmyndigheterna eller, direkt, av företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster.

Artikel 23

Utövande av delegering

1.    Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.    Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 21 och 22 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den 1 januari 2025.

3.    Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 21 och 22 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.    Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5.    Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.    En delegerad akt som antas enligt artiklarna 21 och 22 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med en månad på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

🡻 531/2012 (anpassad)

⇨ ny

Artikel 24 20

Krav om underrättelse

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om vilka nationella tillsynsmyndigheter regleringsmyndigheter som ansvarar för att fullgöra uppgifter enligt denna förordning.

Artikel 25 21

Upphävande

Förordning (EG) nr 717/2007 ⌦ (EU) nr 531/2012 ⌫ ska upphöra att gälla i enlighet med bilaga I med verkan från den 1 juli 2012.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga III.

Artikel 26 22

Ikraftträdande och upphörande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning ⌦ den 1 juli 2022 ⌫ och dess bestämmelser ska tillämpas från och med den dagen, om inget annat föreskrivs i specifika artiklar.

Den ska upphöra att gälla den 30 juni 2022 ⇨ 2032 ⇦.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

1.1.Förslagets eller initiativets titel 

1.2.Berörda politikområden (programkluster)

1.3.Förslaget eller initiativet avser 

◻ en ny åtgärd 

◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 87  

◻ en förlängning av en befintlig åtgärd 

⌧ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd 

1.4.Grunder för förslaget eller initiativet 

1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.4.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.4.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.4.4.Förenlighet och eventuella synergieffekter med andra finansieringsformer

1.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser 

☑ begränsad varaktighet

–☑    verkan från och med 1.7.2022 till och med 30.6.2032

–◻    budgetkonsekvenser från och med YYYY till och med YYYY för åtagandebemyndiganden och från och med YYYY till och med YYYY för betalningsbemyndiganden.

◻ obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.6.Planerad metod för genomförandet 93   

☑ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–◻ av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

–◻    av genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

☑ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻EIB och Europeiska investeringsfonden

–☑ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

–◻ offentligrättsliga organ

–◻ privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING 

2.1.Regler om uppföljning och rapportering 

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem 

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) 

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter 

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

3.1.Föreslagna rubriker i den fleråriga budgetramen och nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på utgifterna 

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.2.Sammanfattning av beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–☑    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Den planerade budgeten för 2022 omfattar endast ett halvår, eftersom förordning (EU) nr 531/2012 upphör att gälla den 30 juni 2022.

3.2.2.1.Beräknat personalbehov

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–☑    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

3.2.3.Bidrag från tredje part 

Förslaget/initiativet:

–☑    innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

–◻    innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen 

Förslaget/initiativet

–☑    kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

–◻    kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av de särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

–◻    kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

.

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna 

–☑    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻    Påverkan på egna medel

–◻    Påverkan på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter◻    

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter). 

(1)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 531/2012 av den 13 juni 2012 om roaming i allmänna mobilnät i unionen (EUT L 172, 30.6.2012, s. 10).

(2)    Se bilaga II till förslaget.

(3)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 717/2007 av den 27 juni 2007 om roaming i allmänna mobiltelefonnät i gemenskapen och om ändring av direktiv 2002/21/EG (EUT L 171, 29.6.2007, s. 32).

(4)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 544/2009 av den 18 juni 2009 om ändring av förordning (EG) nr 717/2007 om roaming i allmänna mobiltelefonnät i gemenskapen och direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (EUT L 167, 29.6.2009, s. 12).

(5)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2120 av den 25 november 2015 om åtgärder rörande en öppen internetanslutning och om ändring av direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster och förordning (EU) nr 531/2012 om roaming i allmänna mobilnät i unionen (EUT L 310, 26.11.2015, s. 1).

(6)    Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om översynen av grossistledet på roamingmarknaden, COM(2016) 0398 final.

(7)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/920 av den 17 maj 2017 om ändring av förordning (EU) nr 531/2012 vad gäller bestämmelser om grossistledet på roamingmarknader (EUT L 147, 9.6.2017, s. 1).

(8)    Rapport om översynen av roamingmarknaden, COM(2019) 616 final, tillgänglig här .

(9)    Se avsnittet ”Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget”.

(10)    Se avsnittet om Refit.

(11)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (omarbetning) (EUT L 321, 17.12.2018, s. 36).

(12)

   Meddelande: ”Att forma EU:s digitala framtid”, COM(2020) 67 final.

(13)    Meddelande: Årlig strategi för hållbar tillväxt, COM(2020) 575 final.

(14)    Regulation establishing a Recovery and Resilience Facility, COM(2020) 408 final.

(15)    Rapporten om hinder på den inre marknaden, COM(2020) 93 final, bekräftade att små och medelstora företag samt allmänheten löper störst risk att drabbas om den inre marknaden inte når sin fulla potential.

(16)    Se https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_20_416

(17)

   Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1128 av den 14 juni 2017 om gränsöverskridande portabilitet för innehållstjänster online på den inre marknaden (EUT L 168, 30.6.2017, s. 1).

(18)    Se https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/digitalyou-digital-culture .

(19)

   Mål C-491/01 British American Tobacco (Investments) och Imperial Tobacco [2002] ECR I-11453, punkt 60, och mål C-217/04 Förenade kungariket mot parlamentet och rådet [2006] ECR I-3771, punkt 42.

(20)

   Mål C-380/03 Tyskland mot parlamentet och rådet [2006] ECR I-11573, punkt 37 och där angiven rättspraxis.

(21)

   Mål C-376/98 Tyskland mot parlamentet och rådet [2000] ECR I-8419, punkterna 84 och 106.

(22)

   Förslag till avgörande av generaladvokat Poiares Maduro, föredraget den 1 oktober 2009 i mål C-58/08, ECLI:EU:C:2009:596.

(23)

   Såsom Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter angav i en skrivelse till kommissionens generaldirektorat för informationssamhället i december 2005.

(24)    Domstolens dom av den 8 juni 2010, Vodafone, C-58/08, ECLI:EU:C:2010:321, punkt 40.

(25)    Domstolens dom av den 8 juni 2010, Vodafone, C-58/08, ECLI:EU:C:2010:321, punkt 77.

(26)    En mer detaljerad bedömning av respekten för subsidiaritetsprincipen i den föreslagna strategin ingår i den bifogade subsidiaritetstabellen som åtföljer detta förslag.

(27)

   Domstolens dom av den 8 juni 2010, Vodafone, C-58/08, ECLI:EU:C:2010:321, punkterna 76–78.

(28)    Se även den bedömning av de tekniska ändringarnas potentiella inverkan på roamingtjänster som gjordes i studien om teknisk utveckling och roaming (SMART 2018/0012) som finns här och presenteras i den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag.

(29)    Arbetsdokument från kommissionens avdelningar – Konsekvensbedömning som åtföljer förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om roaming i allmänna mobila kommunikationsnät i unionen (omarbetning).

(30)    Se bilaga 1 – (Evidence base) och bilaga 6 (Evaluation findings) till den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag för ytterligare detaljer.

(31)    Se även bilaga 2 – (Stakeholder Consultation) och bilaga 6 (Evaluation findings) till den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag för ytterligare detaljer.

(32)    Resultaten från det offentliga samrådet finns här .

(33)    Se webbsidan på Europa Have your say, som finns här .

(34)    BEREC Opinion on the functioning of the roaming market as input to EC evaluation, BoR(19)101, 19 juni 2019, som finns här .

(35)    BEREC Supplementary analysis on wholesale roaming costs, BoR(19)168, 20 september 2019, som finns här .

(36)    BEREC input on EC’s request for the preparation of the legislative proposal for the new roaming regulations, BoR (20) 131, 30 juni 2020, som finns här .

(37)    De senaste rapporterna om riktvärden (som omfattar perioden från april 2017 till september 2019) återfinns i följande länkar: 20th benchmark report (april 2017 till september 2017), 21st benchmark report (oktober 2017 till mars 2018), 22nd benchmark report (april 2018 till september 2018), 23rd benchmark report (oktober 2018 till mars 2019) och 24th benchmark reports (april 2019 till september 2019).

(38)    BEREC Report on Transparency and Comparability of International Roaming Tariffs, återfinns i följande länkar: för 2017 , för 2018 och för 2019 .

(39)    Technological Developments and Roaming (SMART 2018/0012), se slutrapporten från studien, som finns här .

(40)     Flash Eurobarometer 468 ”The end of roaming charges one year later”, juni 2018.

(41)    Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om översynen av roamingmarknaden (COM(2019) 616 final) och arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar som åtföljer kommissionens rapport om översynen av roamingmarknaden (SWD(2019) 416 final), som finns här .

(42)    Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 531/2012 av den 13 juni 2012 om roaming i allmänna mobilnät i unionen, ändrad genom förordning (EU) 2015/2120 och förordning (EU) 2017/920 – (COM(2018) 822 final), som finns här .

(43)    Arbetsdokument från kommissionens avdelningar om resultatet av översynen av reglerna om skälig roaminganvändning och det hållbarhetsundantag som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2286 (SWD(2019) 288 final), som finns här .

(44)    Cost Model (SMART 2017/0091), Assessment of the cost of providing mobile telecom services in the EU/EEA countries, som finns här .

(45)    Technological Developments and Roaming (SMART 2018/0012), som finns här .

(46)    I hållbarhetsanalysen användes data från Berecs 19:e till 25:e internationella rapport om riktmärken för roaming. Se bilaga 4 till den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag för ytterligare detaljer.

(47)    SMART 2018-011.

(48)    Se avsnittet ”Förslagets motiv och syfte, de viktigaste ändringarna och de bestämmelser som förblir oförändrade”.

(49)    Införandet av RLAH kompletterades med åtgärder som syftar till att säkerställa att operatörer kan tillhandahålla reglerade roamingtjänster i slutkundsledet på ett hållbart sätt. En negativ roamingmarginal på 3 % används i de nuvarande roamingreglerna som ett tröskelvärde som motiverar en begäran om hållbarhetsundantag. Undantaget, som beviljas av de nationella regleringsmyndigheterna på operatörens begäran, gör det möjligt för operatörer att tillämpa en liten tilläggsavgift, som begränsas av förordningen.

(50)    Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1203/2012 av den 14 december 2012 om separat försäljning av reglerade roamingtjänster i slutkundsledet inom unionen (EUT L 347, 15.12.2012, s. 1).

(51)    Se artikel 75 i direktiv (EU) 2018/1972.

(52)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektiv) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 33).

(53)    EUT C […], […], s. […].

(54)    EUT C […], […], s. […].

(55)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 531/2012 av den 13 juni 2012 om roaming i allmänna mobilnät i unionen (EUT L 172, 30.6.2012, s. 10).

(56)    Se bilaga II.

(57)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2120 av den 25 november 2015 om åtgärder rörande en öppen internetanslutning och om ändring av direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster och förordning (EU) nr 531/2012 om roaming i allmänna mobilnät i unionen (EUT L 310, 26.11.2015, s. 1).

(58)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/920 av den 17 maj 2017 om ändring av förordning (EU) nr 531/2012 vad gäller bestämmelser om grossistledet på roamingmarknader (EUT L 147, 9.6.2017, s. 1).

(59)    En operatör med utflöde av trafik har en kundbas som konsumerar mer mobiltjänster i utlandet (dvs. på partneroperatörers nät i andra EU-länder) än vad som konsumeras av partneroperatörernas kundbas på det egna nätet.

(60)    EUT L 171, 29.6.2007, s. 32.

(61)    Se bilaga I.

(62)    Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik (EUT L 81, 21.3.2012, s. 7).

(63)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG av den 7 mars 2002 om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (tillträdesdirektiv) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 7).

(64)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG av den 7 mars 2002 om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (auktorisationsdirektiv) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 21).

(65)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektiv) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 33).

(66)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 51).

(67)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37).

(68)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (EUT L 321, 17.12.2018, s. 36).

(69)    EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

(70)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(71)    Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2286 av den 15 december 2016 om tillämpningsföreskrifter för policyer för normal användning och metodik för bedömning av hållbarheten vad gäller avskaffande av tilläggsavgifter för roaming i slutkundsledet och ansökan som inlämnas av roamingleverantörer för denna bedömning (EUT L 344, 17.12.2016, s. 46).

(72)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (EUT L 151, 7.6.2019, s. 70).

(73)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektiv) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 33).

(74)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG av den 7 mars 2002 om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (tillträdesdirektiv) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 7).

(75)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG av den 7 mars 2002 om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (auktorisationsdirektivet) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 21).

(76)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 51).

(77)    EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(78)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EGT L 295, 21.11.2001, s. 39).

(79)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

(80)    EUT L 114, 8.5.2003, s. 45.

(81)    EGT C 165, 11.7.2002, s. 6.

(82)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1211/2009 av den 25 november 2009 om inrättande av organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) och byrån (EUT L 337, 18.12.2009, s. 1).

(83)    Kommissionens rekommendation av den 17 december 2007 om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (EUT L 344, 28.12.2007, s. 65).

(84)    EUT C 285 E, 22.11.2006, s. 143.

(85)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 544/2009 av den 18 juni 2009 om ändring av förordning (EG) nr 717/2007 om roaming i allmänna mobiltelefonnät i gemenskapen och direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (EUT L 167, 29.6.2009, s. 12).

(86)    EUT L 149, 11.6.2005, s. 22.

(87)    I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(88)    Förslag till avgörande av generaladvokat Poiares Maduro, föredraget den 1 oktober 2009 i mål C-58/08, ECLI:EU:C:2009:596.

(89)

   Se ERG:s skrivelse från december 2005 till kommissionens generaldirektorat för informationssamhället.

(90)    Domstolens dom av den 8 juni 2010, Vodafone, C-58/08, ECLI:EU:C:2010:321, punkt 40.

(91)    Domstolens dom av den 8 juni 2010, Vodafone, C-58/08, ECLI:EU:C:2010:321, punkterna 76–78.

(92)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (omarbetning) (EUT L 321, 17.12.2018, s. 36).

(93)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx  

(94)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(95)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(96)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(97)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(98)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(99)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(100)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(101)    Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 24.2.2021

COM(2021) 85 final

BILAGOR

till

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning

om roaming i allmänna mobilnät i unionen (omarbetning)

{SEC(2021) 90 final} - {SWD(2021) 27 final} - {SWD(2021) 28 final} - {SWD(2021) 29 final}

🡻 531/2012 (anpassad)

BILAGA I

BILAGA II