EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 24.11.2020

COM(2020) 758 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Handlingsplan för integration och inkludering för 2021–2027

{SWD(2020) 290 final}

Handlingsplan för integration och inkludering för 2021–2027

1.Främja social sammanhållning och bygga ett samhälle för alla

Den europeiska livsstilen är inkluderande. Att människor som kommer till Europa integreras och inkluderas är inte bara viktigt för dem, utan även för lokalsamhällena, för vårt samhälles långsiktiga välgång och för en stabil ekonomi. Om vi vill hjälpa våra samhällen och ekonomier att frodas måste vi stödja alla som är en del av samhället, eftersom integration är både en rättighet och en skyldighet för alla.

Det innebär att vi ger möjligheter till dem som är missgynnade och samtidigt säkerställer att våra samhällen är enade och sammanhållna. Det innebär att vi ger alla lika möjligheter att tillvarata sina rättigheter och delta i gemenskapen och det sociala livet, oavsett bakgrund och i linje med den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Det innebär även att vi respekterar de europeiska värden som fastställs i EU-fördragen och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, däribland demokratin, rättsstaten, yttrande- och religionsfriheten samt rätten till jämlikhet och icke-diskriminering. Dessa grundläggande värden är en nödvändig del av att leva och delta i det europeiska samhället. De är också anledningen till att kommissionen inrättade portföljen “Främjande av vår europeiska livsstil”, som försvarar den enkla men väsentliga premissen att alla är viktiga, att ingen ska hamna på efterkälken och att alla i praktiken ska kunna utöva sina rättigheter och ha tillgång till möjligheter och trygghet.

Integration och inkludering är särskilt en utmaning för migranter, inte bara för nyanlända utan ibland även för personer från länder utanför EU som är naturaliserade EU-medborgare 1 . Därför omfattar den här handlingsplanen både migranter och EU-medborgare med invandrarbakgrund 2 . Den är således bredare än kommissionens handlingsplan för integration från 2016 3 , som enbart omfattade tredjelandsmedborgare.

Att säkerställa att migranter på ett effektivt sätt integreras och inkluderas i EU är en social och ekonomisk investering som ökar sammanhållningen i det europeiska samhället och gör det mer motståndskraftigt. Integration och inkludering kan och bör vara en process som gagnar både migranterna och samhället i stort. Men för att lyckas måste det vara en dubbelriktad process, där migranter och EU-medborgare med invandrarbakgrund erbjuds hjälp att integrera och i gengäld aktivt engagerar sig för att bli integrerade. Integrationsprocessen involverar värdsamhället, som bör skapa möjligheter för invandrarna att fullt ut delta i ekonomin, det sociala livet, kulturen och politiken. Den kräver även att migranterna, som har alla rättigheter och skyldigheter i sitt nya bosättningsland, anpassar sig.

Idag är ca 34 miljoner invånare födda utanför EU (ca 8 % av befolkningen i EU) 4 och 10 % av unga (15–34 år) som är födda i EU har minst en förälder som är född utanför EU 5 . Även om den befolkningsandel som är född utanför EU har ökat generellt på senare år 6 , är det fortfarande stor skillnad mellan medlemsstaterna. Andelen är runt 10 % eller mer i Sverige, Estland, Luxemburg, Kroatien, Lettland, Österrike, Malta och Tyskland, medan den är under 3 % i Tjeckien, Ungern, Rumänien, Bulgarien, Polen och Slovakien.

Mer än en fjärdedel av migranterna är högutbildade 7 . De har resurser, ambitioner och motivation men har ofta inte möjlighet att tillämpa sina kunskaper. Nästan 40 % är överkvalificerade för det arbete de utför 8 . Vi har inte råd att förspilla denna potential. Samtidigt har nästan en femtedel av migranterna endast grundskoleutbildning och behöver ytterligare stöd.

I Europa spelar migranter och EU-medborgare med invandrarbakgrund en stor roll i ekonomi och samhälle. Under covid-19-krisen har deras bidrag blivit än mer uppenbart 9 . Många av dem hjälpte till att bemöta krisen som anställda inom viktiga tjänster, läkare eller sjuksköterskor. Samtidigt tillhör de dem som är mer utsatta för pandemin 10 . EU är beroende av att alla bidrar till återhämtningen av vår ekonomi och till att göra den motståndskraftig i efterdyningarna av covid-19 11 . Därför är ytterligare ansträngningar för att främja integration och inkludering inte enbart en moralisk skyldighet i linje med EU:s grundläggande värden, utan även en ekonomisk nödvändighet. Ny forskning visar att det kan medföra stora ekonomiska vinster att helt integrera migranter i arbetsmarknaden, bland annat i form av skatteintäkter, bidrag till nationella pensionssystem och nationell välfärd i allmänhet 12 .

Denna handlingsplan ingår i det omfattande paket för att tackla utmaningarna i samband med migration som läggs fram i den nya migrations- och asylpakten 13 . En framgångsrik integrationspolitik är även grundläggande för ett välfungerande asyl- och migrationshanteringssystem. De underbygger och kompletterar medlemsstaternas asyl- och migrationspolitik, genom att säkerställa att personer som har rätt att stanna i EU kan delta i samhället fullt ut. Den kan också understödja dialogen med tredjeländer och deras program under den externa dimensionen av EU:s migrations- och utvecklingspolitik. Migranter deltar ofta i olika former av sociala aktiviteter i diasporagemenskaper i medlemsstaterna. Diasporan kan spela en avgörande roll när det gäller att främja inkludering i värdsamhället, bidra till investeringar, innovation och utveckling och samtidigt upprätthålla kontakten med ursprungslandet.

Denna handlingsplan omfattar integrationsprocessens alla etapper och faser: åtgärder före avresan, mottagning och tidig integration, långsiktig integration och uppbyggande av inkluderande och sammanhållna samhällen. Den tar hänsyn till de olika situationer som migranter i Europa kan befinna sig i och stödjer medlemsstaterna och andra berörda aktörer vid utformningen av lämplig integrations- och inkluderingspolitik.

2.Erfarenheter från 2016 års handlingsplan om integration och nyckelfakta om integration och inkludering

Denna handlingsplan bygger bland annat på det som åstadkommits genom kommissionens handlingsplan från år 2016 om integration av tredjelandsmedborgare. När den hade antagits införde kommissionen över 50 konkreta åtgärder för att stödja medlemsstaterna och andra viktiga aktörer inom många olika politikområden: åtgärder före avresan/före ankomsten, utbildning, sysselsättning och yrkesutbildning, tillgång till grundläggande tjänster, aktivt deltagande och social integration. Kommissionen stärkte också sina verktyg för samordning, finansiering och övervakning. I många medlemsstater bidrog handlingsplanen till att nationella integrationsstrategier utvecklades eller sågs över och den informerade om hur finansiering för integration kunde användas. I vissa fall fick nationella myndigheter skräddarsytt tekniskt bistånd för att utforma och genomföra reformer av integrationspolitiken 14 .

Emellertid visar de kvarvarande utmaningarna vad gäller sysselsättning, utbildning, tillgång till grundläggande tjänster och den sociala integrationen av migranter att det krävs ytterligare åtgärder.

Vidare visade genomförandet av handlingsplanen från 2016 att även om de områden som den handlingsplanen fokuserade på fortfarande är relevanta, så behövs kraftigare åtgärder för att främja integration av invandrarkvinnor, inkludera EU-medborgare med invandrarbakgrund, på ett bättre sätt involvera värdsamhället i integration och inkludering samt stärka övervakningen och utvärderingen av denna politik. Den effekt som covid-19-pandemin har haft på migranter och EU-medborgare med invandrarbakgrund har också visat på behovet av att göra mer för att underlätta deras tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster.

3.Nyckelprinciper och värden i EU:s handlingsplan om integration och inkludering

Det finns ett antal delade principer och värden som ligger till grund för EU:s arbete för integration och inkludering och som även bör vägleda medlemsstaterna när de utformar, genomför eller ser över sina strategier. Detta gäller all EU:s inkluderingspolitik enligt den Europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Alla ska inkluderas

Att alla ska inkluderas handlar om att säkerställa att all politik är tillgänglig och fungerar för alla, inklusive migranter och EU-medborgare med invandrarbakgrund. Detta betyder att den allmänna politiken ska anpassas och omformas så att den tillgodoser behoven hos människor i ett samhälle med mångfald och att hänsyn ska tas till olika gruppers särskilda utmaningar och behov. Åtgärder för att hjälpa migranter att integrera sig behöver inte, och bör inte, ske på bekostnad av åtgärder till förmån för andra utsatta eller missgynnade grupper eller minoriteter. Tvärtom bidrar de till att göra politiken mer inkluderande totalt sett.

Denna handlingsplan förespråkar ett integrerat tillvägagångssätt för att inkludera migranter. Den har som mål att skapa nära synergier med befintliga och kommande EU-strategier, vilka genom att främja jämlikhet och social sammanhållning säkerställer att alla är helt integrerade och deltar i det europeiska samhället. Planens genomförande kommer framför allt att samordnas med genomförandet av den kommande handlingsplanen för genomförande av den Europeiska pelaren för sociala rättigheter och EU:s handlingsplan mot rasism 19 . Synergier kommer även att uppstå med EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande, 20 jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer 2020–2025 21 , den kommande strategin för att bekämpa antisemitism och EU:s rapport om EU-medborgarskapet. Planen är avsedd att upprätta och stärka kontakter och förtroendet mellan olika gemenskaper i samhället och att bekämpa isolering och segregation.

Ett mer sammanhållet och inkluderande samhälle för alla kan också hjälpa till att förhindra spridningen av alla former av extremistiska ideologier som kan leda till terrorism och våldsbejakande extremism. Ökade preventiva åtgärder kan i sin tur bemöta spänningar i samhället och extremistiska ideologier och på så vis bidra till att gemenskaper och personer kan samexistera på ett fridsamt sätt. Genom nätverket för kunskapsspridning om radikalisering 22 hjälper kommissionen yrkesverksamma i första ledet över hela Europa att utveckla bästa praxis och utrustar dem med den kompetens de behöver för att bemöta våldsbejakande extremism, stödja uppbyggandet av resiliens och avståndstagande samt rehabilitering och återanpassning till samhället. Att främja inkludering och erbjuda unga människor i riskzonen nya möjligheter inom utbildning, kultur, ungdomsaktiviteter och idrott kan bidra till att förebygga radikalisering och skapa sammanhållning inom EU. I nära samarbete med yrkesverksamma utövare och lokala aktörer kan radikalisering förebyggas på ett särskilt effektivt sätt. Inkludering handlar även om att bemöta omedvetna fördomar och uppnå en förändring i mentaliteten och det sätt människor uppfattar varandra och bemöter det okända.

Riktat stöd där det behövs

Medan den allmänna socialpolitiken bör omfatta alla och uppmärksamma de behov som mångfalden i samhället ger upphov till, finns det i värdlanden vissa grupper och områden med särskilda utmaningar som kräver riktat stöd. Nyanlända migranter står ofta inför ett flertal utmaningar när de integrerar i det europeiska samhället, beroende på hur de anlände, deras kompetensnivå, språkkunskaper och bakgrund. Beslutsfattare bör utforma riktade och anpassade stödmekanismer inom varje politikområde för att hjälpa nyanlända att snabbt integreras. Ett exempel är gratis kurser för högkvalificerade migranter som hjälper dem att tillämpa sina kunskaper på bästa sätt i sina nya jobb 23 . För medlemsstater med många migranter är det särskilt svårt att utveckla eller utöka sådana riktade åtgärder och det är i synnerhet de som ska få hjälp. Barn, framför allt ensamkommande barn, behöver ytterligare skydd, alltid med hänsyn tagen till barnets bästa 24 .

Jämställdhetsintegrering och prioriteter för antidiskriminering

Denna handlingsplan kommer att ta hänsyn till kombinationen av personliga egenskaper, som kön, ras eller etiskt ursprung, religion eller tro, sexuell läggning och funktionshinder som kan medföra särskilda svårigheter för migranter. Den kommer att bygga på och komplettera jämställdhetsstrategin för 2020–2025, EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025, EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande, jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer och den kommande strategin om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 25 .

Framför allt möter invandrarkvinnor och flickor fler hinder för integration än invandrarmän och pojkar. Ofta måste de övervinna strukturella barriärer som är kopplade till att de är både migranter och kvinnor, inklusive stereotyper. De kommer oftare till EU för att ansluta sig till en familjemedlem och har ansvaret för hushållet, vilket kan hindra dem från att fullt ut delta på arbetsmarknaden och i integrationsprogram, kompetensbedömning, omskolning och andra åtgärder, om dessa inte tar hänsyn till deras vårdansvar. När invandrarkvinnor arbetar är de i högre grad än inrikes födda kvinnor överkvalificerade för sina arbeten 26 .

Dessutom utsätts EU-medborgare med invandrarbakgrund ofta för direkt eller indirekt diskriminering och rasism när de söker bostad eller arbete, eller i det dagliga livet i skolan, i omgivningen eller på arbetet. Sådan diskriminering kan bero enbart på deras invandrarbakgrund, men kan förvärras på grund av deras ras eller etniska ursprung samt deras religion eller tro. Hbtqi 27 -migranter och migranter med funktionsnedsättningar kan också utsättas för flera olika former av diskriminering.

Stöd i integrationsprocessen alla faser

För att migranter ska kunna integreras framgångsrikt krävs både åtgärder i ett tidigt skede och långsiktiga investeringar. Det är nödvändigt att migranter och de samhällen som tar emot dem får stöd i ett så tidigt skede av migrationsprocessen som möjligt. Integrationen kan till och med inledas innan de har anlänt i EU. Medlemsstaterna bör därför, när så är möjligt, upprätta och utöka sådana integrationsåtgärder som kan vidtas före avresan (t.ex. utbildning, orienteringskurser) och på ett effektivt sätt koppla dem till åtgärder som vidtas efter att de har anlänt i EU för att underlätta och påskynda integrationsprocessen, inbegripet i samband med vidarebosättning och ideell sponsring 28 .

Samtidigt upphör inte integrationen efter en viss tid. Det är därför som den allmänna politiken kontinuerligt måste främja inkludering och meningsfullt deltagande. I förslaget till flerårig budgetram 2021–2027 beaktas behovet av investeringar under hela integrationsförloppet genom en därför avsedd asyl- och migrationsfond, och ekonomiskt stöd till sysselsättning, utbildning, social omsorg och hälso- och sjukvård samt bostäder med sammanhållningspolitiska medel som Europeiska socialfonden+, Europeiska regionala utvecklingsfonden och andra fonder som Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Erasmus+.

Högst EU-mervärde med flerpartspartnerskap

Medan nationella myndigheter ansvarar för den övergripande utformningen av integrations- och socialpolitik som utbildning, sysselsättning, bostäder och hälso- och sjukvård, spelar EU en nyckelroll genom att stödja dem och alla andra integrationsaktörer med finansiering och genom att utveckla praktiska verktyg, samordna åtgärder och upprätta relevanta partnerskap.

Integrationen äger rum i varje by, stad och region där migranter bor, arbetar och går till skolan eller en idrottsförening. Den lokala nivån är av stor betydelse för att välkomna och vägleda migranter när de först anländer i sitt nya land. Dessutom spelar organisationer i det civila samhället, utbildningsinrättningar, arbetsgivare och arbetsmarknadens parter, organisationer inom den sociala ekonomin, kyrkor, religiösa och filosofiska gemenskaper, ungdoms- och studentorganisationer, diasporaorganisationer samt migranterna själva en viktig roll när det gäller att uppnå en omfattande integrationspolitik som verkligen är effektiv.

4.Åtgärder inom de viktigaste sektorerna

Denna handlingsplan innehåller ytterligare åtgärder för att samla aktörer på alla nivåer i syfte att gemensamt uppnå integration och inkludering och därmed ett mer sammanhållet och inkluderande samhälle för alla. I handlingsplanen, som bygger vidare på resultaten från 2016 års handlingsplan om integration av tredjelandsmedborgare, föreslår kommissionen sådana nya och bredare åtgärder som ger EU och medlemsstaterna mest mervärde och uppnår störst effekt. Dessa åtgärder kompletterar de som ingår i de senaste jämlikhetsstrategierna 29 . De föreslagna åtgärderna är baserade på omfattande samråd med många olika aktörer, vilka kommissionen förde under perioden juni till oktober 2020. Kommissionen förde både allmänna samråd och riktade samråd med medlemsstater, lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, arbetsgivare, organisationer i det civila samhället, stiftelser, internationella organisationer och migranter, inklusive flyktingar 30 .

I.Utbildning

Från förskoleverksamhet och barnomsorg till högre utbildning, vuxenutbildning och informell utbildning är utbildning en förutsättning för att människor på ett framgångsrikt sätt ska kunna delta i samhället och ett av de mest kraftfulla verktygen för att bygga mer inkluderande samhällen. I och med covid-19-pandemin har det blivit än mer uppenbart hur viktigt det är med inkludering och lika möjligheter till utbildning. Inkludering och jämställdhet är en av de sex dimensionerna i det europeiska området för utbildning 31 som ska förverkligas till år 2025 med hjälp av ett antal konkreta initiativ. Att göra våra utbildningssystem mer inkluderande är också ett av huvudmålen i handlingsplanen för digital utbildning 32 . Kompetensagendan för Europa höjer kompetensutvecklingen på alla områden 33 .

Skolan har potential att spela en central roll när det gäller integration av barn och deras familjer. Att fler invandrade barn och barn med en invandrarbakgrund deltar i förskoleverksamhet och barnomsorg, samtidigt som sådana program utrustas för att klara den språkliga och kulturella mångfalden, kan vara mycket gynnsamt för barnens framtida utbildningsresultat och inlärning av värdlandets språk samt för integrationen av deras föräldrar och familjer i stort. Det kan vara särskilt gynnsamt för barn med en invandrarbakgrund om skolmiljön inbegriper samhällen, stödtjänster och föräldrar. För att uppnå detta måste lärare utrustas med den kompetens och de resurser de behöver för att undervisa i mångkulturella och flerspråkiga klassrum och för att stödja barn med invandrarbakgrund under hela deras utbildning. Det är också viktigt att bekämpa segregation i skolor och främja samverkan mellan barn med invandrarbakgrund och inrikes födda barn för att göra utbildningssystemet mer inkluderande. Genom att undervisa i demokrati, medborgarskap och kritiskt tänkande, spelar skolor en viktig roll för att förhindra att unga människor dras till våldsbejakande extremistiska ideologier, organisationer och rörelser 34 .

Invandrade barn med funktionsnedsättning behöver ytterligare stöd för att kunna delta i utbildningen på lika villkor. Inkludering kommer därför att vara huvudtemat i EU:s övergripande strategi för barnets rättigheter, vars mål är att säkerställa att alla barn, oavsett ursprung, förmåga, socioekonomisk bakgrund, juridisk status och bosättningsstatus har lika tillgång till samma rättigheter och skydd. Ungdomssektorn, och särskilt ungdomsarbete, kan hjälpa unga migranter att skaffa sig kunskaper och kompetenser genom informell utbildning.

Övergången från att vara barn till att bli vuxen och från skolgång till arbete kan vara särskilt svår för nyligen invandrade barn, särskilt ensamkommande unga, inte minst på grund av att stödåtgärder ofta upphör när barnet fyller 18 år. Att förbereda denna övergång i förväg – genom att hjälpa dem att uppnå utbildningsresultat, inkludera dem i yrkesutbildning och i ungdomsgarantin 35 och tillhandahålla coachning och mentorskap – kan vara mycket effektivt.

Att erkänna kvalifikationer från tredjeländer, främja deras synlighet och göra dem mer jämförbara med europeiska/EU-kvalifikationer och samtidigt erbjuda migranter särskilda kurser så att de kan komplettera den utbildning de fått utanför EU är nyckeln till att kunna integrera migranter på arbetsmarknaden på ett snabbare och rättvisare sätt och gör det möjligt för dem att till fullo utnyttja sin kompetens och sina kunskaper. Detta kan även hjälpa migranter att fortsätta sin utbildning i värdlandet och därmed öka deras deltagande i högre utbildning och livslångt lärande.

För att människor ska kunna integrera på ett framgångsrikt sätt måste de tala värdlandets språk. Därför bör språkutbildningen inte upphöra några månader efter ankomsten. Stöd bör därför även ges för språkkurser på mellannivå och hög nivå och anpassas till behoven hos olika grupper. Det har visat sig att ett effektivt sätt att förbättra tillgången till och resultatet av språkutbildning är att kombinera språkutbildning med utveckling av andra kompetenser eller arbetslivserfarenhet och med kompletterande åtgärder, som barnomsorg. Centralt för att migranter ska kunna delta fullt ut i värdsamhället är att de så tidigt som möjligt förstår värdsamhällets lagar, kultur och värderingar, till exempel genom medborgarkunskapsprogram.

Vad vill vi uppnå på det här området?

§Att fler invandrade barn och barn med invandrarbakgrund deltar i högkvalitativ och inkluderande förskola och barnomsorg.

§Att lärare i större utsträckning har den kompetens som krävs och får de resurser och det stöd de behöver för att kunna undervisa i mångkulturella och flerspråkiga klassrum, vilket gynnar både invandrade och inrikes födda barn.

§Att lärgemenskaper med flera olika aktörer skapas med hjälp av skolor, hälso- och sjukvårdstjänster och föräldrar.

§Att kvalifikationer som erhållits i länder utanför EU erkänns snabbare och lättare.

§Att fler migranter deltar i omfattande språkträningsprogram och medborgarkunskapsprogram som börjar när de anländer och som de kan följa under hela integrationsresan.

II.Sysselsättning och kompetens

Migranter utgör en betydande del av arbetskraften i EU. Under covid-19-krisen har deras bidrag till ekonomin och arbetsmarknaden i Europa blivit än mer uppenbart 36 . Många migranter har en kompetens som det är stort behov av på arbetsmarknaden, men det är ofta svårt för dem att få sin kompetens erkänd och att hitta sysselsättning som motsvarar deras kompetensnivå. Invandrade kvinnor löper särskilt stor risk att vara överkvalificerade för sitt arbete, vilket kan leda till att deras kompetensnivå sjunker. De möter ofta större hinder och har mer begränsad tillgång till stöd 37 . Dessutom bör de utmaningar som migranter med funktionshinder möter åtgärdas så att de kan delta på arbetsmarknaden.

Kompetensagendan för Europa 38 har som mål att hjälpa alla, inklusive migranter, att utveckla fler och bättre kompetenser och att sedan ta dem i bruk. Dessutom har flera medlemsstater nyligen tagit fram innovativa verktyg för att snabbt bedöma vilka kompetenser en migrant har. Kompetensbedömningar som redan utförts före avresan kan hjälpa migranter att fortare bli integrerad på arbetsmarknaden, särskilt i samband med program för vidarebosättning och kompletterande vägar.

Invandrade företagare bidrar till ekonomisk tillväxt, skapar sysselsättning och kan bidra till återhämtningen efter covid-19. De står emellertid inför ett antal utmaningar. De saknar nätverk, har svårigheter att få tillgång till krediter och har otillräcklig kunskap om rättsliga och finansiella ramar. Tillgång till finansiell information och ökad förmåga att förstå finansiell information kan spela en viktig roll för att övervinna dessa utmaningar. För alla migranter är det av stor betydelse att finansiella tjänster finns tillgängliga, för att de fullt ut ska kunna delta i ett lands ekonomi eller bygga upp ett stabilt liv för sig själva och sina familjer, och även för att de ska kunna skicka pengar. Digitaliseringen av finanssektorn kan bidra till att göra finansiella tjänster mer lättåtkomliga.

För att migranter och EU-medborgare med invandrarbakgrund ska kunna integreras på arbetsmarknaden krävs att ett stort antal olika aktörer samarbetar, inklusive myndigheter på lokal, regional, nationell och europeisk nivå, organisationer i det civila samhället samt arbetsmarknadens parter.

Grundläggande yrkesutbildning av god kvalitet med ett stort inslag av arbetsbaserat lärande kan vara ett särskilt kraftfullt sätt att hjälpa migranter att träda in på arbetsmarknaden. Emellertid finns det fortfarande hinder för deras deltagande i grundläggande yrkesutbildning.

Vad vill vi uppnå på det här området?

§Att de viktigaste aktörerna på arbetsmarknaden i större utsträckning samarbetar med migranterna själva på lokal, nationell och europeisk nivå.

§Att invandrade företagare, inklusive sociala entreprenörer, får mer stöd i form av enklare tillgång till finansiering, utbildning och rådgivning.

§Att fler invandrade kvinnor deltar på arbetsmarknaden.

§Att bedömningen av migranters kompetenser är effektivare och snabbare. Att kompetenshöjning och omskolning kontinuerligt stöds, bland annat genom valideringsförfaranden för icke-formellt och informellt lärande.

§Att fler migranter deltar i högkvalitativ grundläggande yrkesutbildning.

III.Hälsa

Otillräcklig tillgång till hälso- och sjukvård kan utgöra ett stort hinder för integration och inkludering som påverkar i stort sett alla livets områden, inklusive sysselsättning och utbildning. Det är särskilt svårt för migranter att utnyttja hälso- och sjukvården, bland annat på grund av administrativa hinder, oro på grund av att de inte vet hur länge de får stanna, diskriminering, brist på information och kunskap om hälso- och sjukvårdssystemet samt språkliga och interkulturella hinder. För invandrarkvinnor kan det vara ännu svårare, eftersom de tenderar att ha sämre kunskaper i landets språk, ha svagare sociala nätverk och större ansvar för barn och familj.

Covid-19-pandemin visade hur djupt rotad den bristande jämlikheten är när det gäller tillgång till hälso- och sjukvård. Den visade också att denna ojämlikhet kan utgöra ett hot för samhället i stort. Migranter har oftare arbeten som kräver nära kontakt med andra, vilket gör att de och deras familjer löper större risk att få covid-19 42 , och andra infektionssjukdomar.

Mental hälsa är viktig för migranters integration. Även om migranter, särskilt flyktingar, kan löpa större risk att utveckla psykiska problem på grund av trauman de upplevt i sitt ursprungsland, svårigheter på resan eller erfarenheter efter att de anlänt, som social isolering eller diskriminering, har de ofta svårt att få tillgång till tjänster för psykiskt sjuka.

Vad vill vi uppnå på det här området?

§Att migranter och EU-medborgare med invandrarbakgrund informeras om sina rättigheter och har lika tillgång till allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, inklusive tjänster för psykiskt sjuka, på de villkor som fastställs i nationell lag och praxis.

§Att de särskilda utmaningar som möter invandrarkvinnor, inklusive i fråga om vård för mödrar under och efter graviditeten, beaktas när tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster underlättas.

IV.Bostäder 

Tillgång till lämpliga bostäder till en rimlig kostnad är en av de viktigaste faktorerna för framgångsrik integration. Boendeförhållandena har stor betydelse för möjligheterna till sysselsättning och utbildning och för kontakterna mellan migranter och värdsamhällen 45 . Dåliga boendeförhållanden och segregation kan förvärra uppdelningen och försvåra social sammanhållning. Stigande bostadspriser, brist på bostäder till en rimlig kostnad och på subventionerade bostäder samt diskriminering på bostadsmarknaden gör det svårt för migranter att hitta lämpliga och långsiktiga boendelösningar.

Ansvaret för bostadspolitiken ligger hos medlemsstaterna, men kommissionen kan spela en viktig roll genom att hjälpa medlemsstater och lokala och regionala myndigheter att åtgärda problemen och främja inkluderande boendelösningar.

På senare år har många innovativa boendelösningar utvecklats i flera medlemsstater, varav vissa med EU-finansiering 46 . Partnerskapsbaserade metoder, bogemenskaper och att kombinera bostadsförmedling med arbetsförmedling och socialtjänster har visat sig vara särskilt lovande modeller som främjar inkludering och gemenskapsbyggande. I renoveringsvågen för Europa 47 tillkännagavs att kommissionen kommer att lansera ett initiativ för överkomliga bostäder för att sådana framgångsrika lösningar ska kunna fortsättas och mångfaldigas.

Självständigt boende för asylsökande som med stor sannolikhet kommer att beviljas skydd kan påskynda integrationsprocessen, särskilt om integrationsstöd tillhandahålls i ett tidigt skede.

Vad vill vi uppnå på det här området?

§Att migranter och EU-medborgare med invandrarbakgrund har tillgång till lämpligt boende till en rimlig kostnad, inklusive subventionerat boende.

§Att medlemsstater och lokala och regionala myndigheter har tillgång till ett brett urval av verktyg och bästa praxis för att bekämpa diskriminering på bostadsmarknaden.

§Att innovativa boendelösningar som främjar inkludering och bekämpar segregation används i stor utsträckning över hela EU.

5.Åtgärder för att integrationen ska vara effektiv och inkluderande på alla områden.

I.Upprätta starka partnerskap för en effektivare integrationsprocess

Integration är en samhällelig process och ansvaret vilar inte på en enda grupp, utan snarare på flera grupper: migranter, värdsamhällen, myndigheter och institutioner, arbetsmarknadens parter, organisationer i det civila samhället, kyrkor, religiösa och filosofiska gemenskaper och den privata sektorn. För att integrationen ska bli hållbar och framgångsrik är det nödvändigt att både migranter och värdsamhällen kan vara aktiva i integrationsprocessen. Kommissionen strävar efter att göra det möjligt för alla aktörer att bidra till den här processen, genom att upprätta starka och långsiktiga flerpartspartnerskap på olika förvaltningsnivåer. I samband med detta kommer kommissionen att bygga på exempel på framgångsrika samarbeten, som partnerskapet för integration av migranter och flyktingar inom EU-agendan för städer 48 , partnerskapet för integration på europeisk nivå tillsammans med arbetsmarknadens parter 49 och ett partnerskap med landsbygdsområden under den kommande långsiktiga visionen för landsbygden.

För att åtgärderna ska bli så effektiva som möjligt är det också viktigt att säkerställa att samtliga förvaltningsnivåer – europeiska, nationella, makroregionala, gränsöverskridande, regionala och lokala – är delaktiga i utformningen och genomförandet av integrationsstrategierna.

Vad vill vi uppnå på det här området?

§Att alla berörda aktörer har rätt och möjlighet att bidra till integrationsprocessen.

§Att flerpartspartnerskap upprättas på EU-nivå och på nationell, regional och lokal nivå.

§Att det finns en strukturell och öppen dialog mellan kommissionen och de viktigaste aktörerna på integrationsområdet.

II.Ökade möjligheter till EU-finansiering under den fleråriga budgetramen för 2021–2027

Kommissionen fortsätter att prioritera stöd till medlemsstaterna i form av EU-finansiering för åtgärder för integration och inkludering. Medlen kommer att tilldelas direkt av kommissionen eller via medlemsstaternas program under delad förvaltning. Eftersom integration är en långsiktig process av övergripande art är det flera olika EU-fonder som stöder integration på sina respektive områden.

EU-fonder som främst bidragit till integration och inkludering under perioden 2014–2020

För den fleråriga budgetramen för 2021–2027 föreslår kommissionen att den framtida Asyl- och migrationsfonden ska fokusera på anpassade åtgärder som genomförs i ett tidigt skede i integrationen samt på horisontella åtgärder. Samtidigt kan integration på arbetsmarknaden och social integration finansieras ur Europeiska socialfonden+ (ESF+). Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) stödjer inkludering genom att finansiera infrastruktur, utrustning och tillgång till tjänster inom utbildning, sysselsättning, boende, sociala frågor, hälso- och sjukvård samt barnomsorg. Inom de områden som har relevans för integration bör investeringar från ESF+, Asyl- och migrationsfonden och Eruf dessutom komplettera och samverka med andra EU-fonder och program, framför allt Erasmus+, Faciliteten för återhämtning och resiliens, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och InvestEU, för att stödja social integration på ett integrerat sätt. Vidare kommer Instrumentet för tekniskt stöd 52 att på begäran kunna erbjuda tekniskt stöd för att hjälpa medlemsstaterna att utveckla eller förbättra integrations- och inkluderingspolitiken. Särskilda åtgärder som gäller inkludering av EU-medborgare med invandrarbakgrund kan också finansieras under det kommande programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden.

Lokala och regionala myndigheter spelar en avgörande roll i integrationsprocessen, men saknar ofta resurser att vidta integrationsåtgärder eller har svårt att få tillgång till EU-finansiering. I samband med den fleråriga budgetramen för 2021–2027 har kommissionen föreslagit att deras tillgång till EU-finansiering bör underlättas genom bättre information och genom att de i större utsträckning deltar i förberedelserna, genomförandet och översynen av de berörda nationella programmen under delad förvaltning.

Vad vill vi uppnå på det här området?

§Att medlemsstaterna prioriterar finansiering av integration med de EU-fonder som bidrar till integration, i enlighet med de behov som fastställs på nationell och regional nivå.

§Att tillgången till EU-finansiering för integration och inkludering underlättas för medlemsstaterna och för de viktigaste aktörerna på integrationsområdet, inklusive lokala och regionala myndigheter

§Att potentiella stödmottagare blir mer medvetna om vilka finansieringsmöjligheter som finns för integration på EU-nivå.

§Att myndigheter som förvaltar EU-fonder som är relevanta för integration samordnar sina åtgärder på makroregional, nationell, regional och lokal nivå.

§Att partnerskap med alla berörda aktörer, särskilt lokala och regionala myndigheter, förstärks för att programmera och genomföra åtgärder med EU-medel.

§Att det blir vanligare att finansiera integrationsaktiviteter med innovativa instrument.

III.Underlätta för migranter att delta i och möta värdsamhället

Utvecklingen av välkomnande och inkluderande samhällen med mångfald är en process som kräver engagemang både från migranternas och värdsamhällets sida. Att involvera migranter och EU-medborgare med en invandrarbakgrund och att underlätta för dem att aktivt delta i samråds- och beslutsprocesser kan ge dem möjligheter och leda till effektivare integrations- och inkluderingsåtgärder som återspeglar verkliga behov. Det är därför kommissionen har upprättat en expertgrupp som ska behandla migranternas perspektiv och består av migranter och organisationer som representerar deras intressen. När kommissionen utformar och genomför ny EU-politik inom migration, asyl och integration kommer den att samråda med denna grupp 55 .

Oavsett om det är i skolan, på kontoret, i en idrottsförening eller i omgivningen är platser där migranter och lokala gemenskaper kan träffas och umgås ett kraftfullt redskap för att uppnå inkludering och ett mer sammanhållet samhälle. Dessutom är det nödvändigt att främja en interkulturell dialog, även mellan trossamfund. För att underlätta för migranter att delta i och möta människor i värdsamhället är det också viktigt att ge lokalsamhällena möjlighet att lära sig mer om de människor som anländer och om deras bakgrund. Ideella sponsorprogram hjälper inte bara medlemsstaterna att erbjuda fler platser för personer i behov skydd (genom vidarebosättning, inresa av humanitära skäl och andra kompletterande vägar), utan även att integrera dessa personer i värdsamhällen som är välkomnande och väl förberedda 56 .

Att delta i utbildning, kultur och idrott för människor närmare varandra. Det bidrar till att bekämpa främlingshat, uteslutning, radikalisering och inställningen att “det är vi mot dom”, samtidigt som det leder till ömsesidig respekt och ger migranter en känsla av tillhörighet. Ungdomsprogram som Europeiska solidaritetskåren ger unga frivilliga möjlighet att arbeta på projekt som rör identitet, kultur och kulturell mångfald, som tar itu med fördomar och konflikter och främjar ömsesidig respekt och förståelse.

Att främja utbyten mellan medlemsstaterna och ta hänsyn till migranter vid utformningen och genomförandet av relevanta EU-program kan leda till att migranter i högre grad deltar i samhället och till en bättre förståelse på områden som jämställdhet mellan könen, jämställdhet för hbtqi-personer, rasismbekämpning, främlingshat och antisemitism.

Om människor är väl informerade om migration och integration kan det bidra till att förebygga fördomar och polarisering. Emellertid känner sig en majoritet av befolkningen i EU (61 %) inte särskilt välinformerad eller inte alls informerad om migration och integration 57 . Nyckeln till att på ett bättre sätt informera medborgarna i EU om verkligheten kring migration och integration ligger i att arbeta med företrädare för media, utbildningsinrättningar samt organisationer i det civila samhället.

Vad vill vi uppnå på det här området?

§Att fler migranter och EU-medborgare med invandrarbakgrund deltar i samråds- och beslutsprocesser på lokal, regional, nationell och europeisk nivå.

§Att fler möjligheter till möten och utbyten mellan migranter, EU-medborgare med invandrarbakgrund och lokalsamhällen erbjuds, inklusive genom konst, kultur, idrott och det sociala livet i allmänhet.

§Att invandrade kvinnor har lika möjligheter att delta i samhället.

§Att en större del av befolkningen i EU är väl informerad om migration.

IV. Öka användningen av ny teknik och digitala verktyg för att uppnå integration och inkludering

Tekniska innovationer gör det möjligt att modernisera och underlätta tillgången till integrationstjänster och andra tjänster. Genom att digitalisera förvaltningen på alla nivåer kan det bli lättare att få tillgång till digitala offentliga tjänster. Om digitaliseringen av tjänster inte görs på ett inkluderande och tillgängligt sätt kan den dock öka klyftorna istället för att minska dem. Covid-19-krisen har visat vilken potential digitaliseringen av tjänster som utbildning och språk- och integrationskurser har. Många medlemsstater blev tvungna anpassa sina integrationstjänster på grund av åtgärder för social distansering och började erbjuda sina integrations- och språkkurser online. Emellertid har denna förändring också visat att migranter och EU-medborgare med invandrarbakgrund ofta har svårt att få tillgång till digitala kurser och tjänster, eftersom de saknar den infrastruktur som krävs 59 , inte behärskar språket, inte har elektronisk identifiering och digitala betrodda tjänster (som elektronisk signatur) eller inte vet hur man använder dessa tjänster 60 . Onlinetjänster kan vara särskilt effektiva under perioden före avresan för att hjälpa migranter att lära sig språket och tillägna sig kompetenser som kan underlätta för dem att integreras och komma i kontakt med de samhällen som ska ta emot dem.

Vad vill vi uppnå på det här området?

§Att nyutvecklade digitala integrationstjänster bedöms efter tillgänglighet, i vilken mån de främjar inkludering samt kvalitet och att de bästa exemplen införs i integrationsprogram.

§Att migranter och EU-medborgare med invandrarbakgrund har de digitala färdigheter som krävs för att kunna utnyttja onlinetjänster fullt ut.

§Att digitala offentliga tjänster utformas i samverkan med medborgare, inbegripet migranter, för att de ska bli människocentrerade, vara lättillgängliga och anpassade till befolkningens mångfald.

V.Övervakning av framstegen: en faktabaserad integrations- och inkluderingspolitik

Effektiv integrationspolitik bör baseras på pålitliga fakta om både integrationsresultat och integrationspolitikens inflytande. Sedan integrationsindikatorer för migranter antogs 2010 har statistik varit tillgänglig via Eurostats portal för integrationsindikatorer 62 . Kommissionen har samarbetat med OECD för att offentliggöra en unik internationell jämförelse av integrationsresultat för migranter och deras barn 63 och har arbetat på att göra uppgifter om integration på lokal och regional nivå mer tillgängliga 64 . Dessutom har de aspekter av integration som är kopplade till den dubbelriktade processen undersökts, t.ex. diskriminering 65 , delaktighet 66 och attityder i värdlandet.

För att se om politiken är effektiv på lång sikt är det viktigt att ha korrekta och jämförbara uppgifter om omfattningen och karaktären hos den diskriminering migranter utsätts för. I detta sammanhang kommer Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och dess EU-undersökning om invandrare och deras avkomlingar som är planerad till år 2022 att spela en nyckelroll. Detta kräver att uppgifterna delas upp efter ras eller etniskt ursprung, vilket föreslås i EU:s handlingsplan mot rasism. Förutom uppgifter, har innovativ forskning fått stöd från program om innovativa, inkluderande och reflekterande samhällen under Horisont 2020, samt via upprättandet av ett kunskapscentrum för migration och demografi inom Gemensamma forskningscentrumet, vilket ger beslutsfattare bättre förståelse för integration på många områden. Kommissionen har även investerat i ett antal pilotprojekt 67 för att pröva nya metoder, samt i kartläggning av medlemsstaternas integrationspolitik på vissa områden, som arbetsmarknadsintegration och utbildning eller integration av flyktingar.

Trots dessa omfattande ansträngningar finns det fortfarande kunskapsluckor som gör att det inte går att utveckla en effektiv faktabaserad integrationspolitik. De flesta medlemsstater övervakar integrationen regelbundet, men de använder sällan de indikatorer 68 man kommit överens om i EU och möjligheten till internationella jämförelser är underutnyttjad. Dessutom är tillgången till uppgifter fortfarande begränsad i de flesta regioner och städer. Det finns också ett behov av en mer omfattande inbördes jämförelse av den integrationspolitik medlemsstaterna för, för att på så vis underlätta ömsesidigt lärande och avhjälpa bristen på faktauppgifter om åtgärdernas effekt 69 .

Vad vill vi uppnå på det här området?

§Att integrationspolitikens effekter blir lättare att se över tid och rum.

§Att nationella myndigheter och andra aktörer får hjälp att övervaka integrationsresultaten.

§Att en bredare faktabaserad debatt förs på integrationsområdet.

§Att tillgången till uppgifter och kunskap om integration förbättras på europeisk, nationell och subnationell nivå.

6.Slutsatser

Nyckeln till ett välmående, framgångsrikt och sammanhållet samhälle i EU i framtiden är att vi säkerställer att migranter och EU-medborgare med invandrarbakgrund fullt ut kan delta i och bidra till samhället. Framgångsrik integration kan bidra till att lösa många av de problem vi står inför idag: den mänskliga och sociala kostnaden av ekonomisk uteslutning, spridningen av alla former av extremistiska ideologier och bristande förtroende för att bostads- eller hälso- och sjukvårdssystemen är rättvisa. Med denna handlingsplan fastställer kommissionen en gedigen ram för att stärka och bygga ut integrations- och inkluderingspolitiken över hela EU och därigenom bidra till den bredare agendan för social integration. Planen baseras även på berörda strategier och åtgärder inom utbildning, kultur, sysselsättning, icke-diskriminering och jämställdhet. Vid genomförandet av denna handlingsplan kommer kommissionen att arbeta nära medlemsstaterna, lokala och regionala myndigheter, organisationer i det civila samhället, arbetsmarknadens parter, den privata sektorn, värdsamhällen, diasporaorganisationer och migranter.

Genomförandet av de åtgärder som presenteras i handlingsplanen ska övervakas, framstegen kommer att rapporteras och åtgärderna vid behov att anpassas. En halvtidsöversyn av handlingsplanen kommer att genomföras i slutet av 2024. Kommissionen kommer regelbundet att rapportera om genomförandet av handlingsplanen till Europaparlamentet och rådet. För att säkerställa att handlingsplanen genomförs på ett fullständigt transparent sätt, övervaka framstegen och göra det möjligt för flera olika partner att lämna bidrag, kommer kommissionen att upprätta en interaktiv onlineplattform på EU:s webbplats om integration.

(1)

Uttrycket “EU-medborgare med invandrarbakgrund” omfattar medborgare i EU-medlemsstater som var tredjelandsmedborgare och blev naturaliserade EU-medborgare i en av EU-medlemsstaterna, samt EU-medborgare som har invandrarbakgrund från ett tredjeland på grunda av att deras föräldrar är födda utanför EU. EU-medborgare med invandrarbakgrund åtnjuter status och rättigheter som EU-medborgare enligt artiklarna 20 och 21 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(2)

EU-medborgare med invandrarbakgrund kan åtnjuta sina rättigheter som EU-medborgare utan att behöva uppfylla integrationskriterier. Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77). Dessutom omfattas rörliga EU-medborgares familjemedlemmar från tredjeland av direktiv 2004/38/EG om fri rörlighet. Dessa familjemedlemmar har särskilda rättigheter vad gäller inresa och uppehåll och kan inte bli föremål för andra villkor än de som fastställs i det direktivet.

(3)

Finns här: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52016DC0377&qid=1605864148563&from=SV

(4)

Eurostat, Befolkningsstatistik, 2019 (alla indikatorer nedan avser EU-27).

(5)

Uppskattningar för 2017 (senast tillgängliga uppgifter) baserade på OECD/EU, Settling In 2018, Indicators of Immigrant Integration (inte översatt till svenska), avsnitt 7.

(6)

Vid slutet av 2019 utfärdades de flesta uppehållstillstånden i EU av följande skäl: familj (38 %), arbete (17 %), asyl (9 %), utbildning (1 %) och övrigt (32 %). Källa: Eurostat, uppgifter om uppehållstillstånd. Se även: https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/promoting-our-european-way-life/statistics-migration-europe_en  

(7)

26,8 % av vuxna födda utanför EU (25–64 år) var högutbildade år 2019 (Eurostat, EU-AKU).

(8)

38,6 % år 2019, enligt Eurostat, EU-AKU (åldersgrupp 20–64 år). Överkvalificering definieras som att man har medelkvalificerade eller lågkvalificerade jobb (ISCO 4–9) trots att man är högutbildad (ISCED 5–8).

(9)

Finns här: JRC (2020), Immigrant Key Workers: Their Contribution to Europe’s COVID-19 Response (inte översatt till svenska) https://ec.europa.eu/knowledge4policy/sites/know4pol/files/key_workers_covid_0423.pdf

(10)

Finns här: OECD (2020), What is the impact of the COVID-19 pandemic on immigrants and their children? (inte översatt till svenska),  http://www.oecd.org/coronavirus/policy-responses/what-is-the-impact-of-the-covid-19-pandemic-on-immigrants-and-their-children-e7cbb7de Årlig strategi för hållbar tillväxt 2021, COM(2020) 575 final.

(11)

Finns här: Årlig strategi för hållbar tillväxt 2021, COM(2020) 575 final.

(12)

Om migranter helt integreras i arbetsmarknaden skulle det till exempel kunna leda till en genomsnittlig ökning på 3 500 euro av varje migrants nettobidrag till de offentliga finanserna år 2035. Finns här: JRC (2020), Projecting the net fiscal impact of immigration in the EU (inte översatt till svenska), https://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/handle/JRC121937

(13)

Finns här: https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/promoting-our-european-way-life/new-pact-migration-and-asylum_en  

(14)

Närmare information om genomförandet av handlingsplanen från 2016 finns i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om genomförandet av handlingsplanen från år 2016 om integration av tredjelandsmedborgare, SWD(2020) 290.

(15)

Eurostat, uppgifter från 2019. Utbildnings- och sysselsättningsindikatorer enligt EU-AKU. Fattigdoms- och bostadsindikatorer enligt EU-Silc. Med migranter avses personer som är födda utanför EU-28 (eftersom referensåret är 2019 räknades medborgare i Förenade kungariket inte som migranter från länder utanför EU: med tanke på att de endast utgör en liten del av det totala antalet migranter i EU spelar detta ingen roll för de totala klyftorna i integrationsresultaten).

(16)

Baserat på EU-Silc-uppgifter, se OECD/EU, Settling In 2018, Indicators of Immigrant Integration (inte översatt till svenska), figur 4.11. “Ej tillgodosedda medicinska behov”.

(17)

Eurostat, EU-AKU (2019)

(18)

Finns här: JRC (2020), Migration in EU Rural Areas (inte översatt till svenska): https://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/bitstream/JRC116919/migration_in_eu_rural_areas.pdf

(19)

En jämlikhetsunion: EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025, COM(2020) 565 final.

(20)

En jämlikhetsunion: EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande, COM(2020) 620 final.

(21)

En jämlikhetsunion: Jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020–2025, COM(2020) 698 final.

(22)

Nätverket för kunskapsspridning om radikalisering (RAN) samlar fler än 6 000 yrkesverksamma i första ledet över hela Europa för att utveckla bästa praxis och utrusta dem med den kompetens de behöver för att motverka våldsbejakande extremism. Ytterligare åtgärder för att förebygga radikalisering kommer att ingå i den kommande EU-agendan om terrorismbekämpning.

(23)

Dessa kurser är särskilt utformade för att hjälpa migranter att komplettera sin utländska utbildning.

(24)

De särskilda utmaningar som barn i migration står inför när det gäller tillgång till integrationsåtgärder kommer även att behandlas i den kommande EU-strategin om barnets rättigheter.

(25)

Respekten för de mänskliga rättigheterna och integrationen av jämlikhetsaspekterna i partnerskap och avtal om migration mellan EU och tredje länder stärks även av EU:s handlingsplan om kvinnor, fred och säkerhet 2019-2024, EAAS(2019) 747.

(26)

40,7 % av invandrarkvinnor år 2019, jämfört med 21,1 % av inrikes födda kvinnor (åldersgrupp: 20–64 år), baserat på Eurostat, EU-AKU. Se även JRC (2020), Gaps in the EU Labour Market Participation Rates: an intersectional assessment of the role of gender and migrant status (inte översatt till svenska).

(27)

 Hbtqi-personer är människor som attraheras av andra personer av sitt eget kön (homosexuella) eller av båda könen (bisexuella), vars könsidentitet och/eller könsuttryck inte motsvarar det kön som de är födda i (trans, ickebinär), som är födda med atypiska könsorgan som inte passar in i den typiska definitionen av manligt eller kvinnligt (intersexperson), eller vars identitet inte passar in i den normala klassificeringen av sexualitet och/eller kön (queer).

(28)

I kommissionens rekommendation om lagliga vägar till skydd i EU (C (2020) 6467 final) understryks att modeller för ideell sponsring kan möjliggöra snabbare och mer effektiv integration av flyktingar.

(29)

Till exempel jämställdhetsstrategin för 2020–2025 (COM(2020) 152 final) och EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025, COM(2020) 565 final.

(30)

Resultaten av samråden finns här: https://ec.europa.eu/home-affairs/sites/homeaffairs/files/summary/summary_of_consultations_in_view_of_the_action_plan_on_integration_and_inclusion.pdf  

(31)

Meddelande om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025 (COM(2020) 625 final).

(32)

Handlingsplan för digital utbildning 2021–2027. Ställa om utbildningen till den digitala tidsåldern COM(2020) 624 final.

(33)

Meddelande om den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (COM(2020) 274 final).

(34)

Nätverket för kunskapsspridning om radikalisering har utfärdat ett antal stöddokument för att lärare ska vara bättre rustade att upptäcka tidiga tecken på radikalisering och bemöta de underliggande faktorerna:

https://ec.europa.eu/home-affairs/what-we-do/networks/radicalisation_awareness_network/topics-and-working-groups/ran-y-and-e_en  

(35)

Ungdomsgarantin är ett åtagande som alla medlemsstater gjort för att säkerställa att ungdomar under 25 år erbjuds högkvalitativ sysselsättning, vidareutbildning eller en lärlings- eller praktikplats. Den förstärkta ungdomsgarantin fokuserar mer på de särskilda behoven hos utsatta grupper, till exempel unga migranter eller unga människor med en invandrarbakgrund. Finns här: https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1079&langId=en  

(36)

Finns här: JRC (2020), Immigrant Key Workers: Their Contribution to Europe’s COVID-19 Response (inte översatt till svenska) https://ec.europa.eu/knowledge4policy/sites/know4pol/files/key_workers_covid_0423.pdf

(37)

Finns här: JRC (2020), Gaps in the EU Labour Market Participation Rates: an intersectional assessment of the role of gender and migrant status (inte översatt till svenska), https://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/handle/JRC121425 .

(38)

Se: https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1223&langId=sv  

(39)

  https://ec.europa.eu/home-affairs/what-we-do/policies/legal-migration/european-dialogue-skills-and-migration/european-partnership-integration_en  

(40)

Kommissionen startade det initiativet 2017 för att visa vad arbetsgivare gör för att främja flyktingars och andra migranters integration på arbetsmarknaden: https://ec.europa.eu/home-affairs/what-we-do/policies/legal-migration/european-dialogue-skills-and-migration/integration-pact_en

(41)

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet för rättigheter och värden, COM/2018/383 final/2 - 2018/0207 (COD).

(42)

Finns här: OECD, What is the impact of the COVID-19 pandemic on immigrants and their children? (inte översatt till svenska),  http://www.oecd.org/coronavirus/policy-responses/what-is-the-impact-of-the-covid-19-pandemic-on-immigrants-and-their-children-e7cbb7de/  

(43)

Ska finansieras genom direkt förvaltning under finansieringsperioden 2014–2020.

(44)

Enligt artikel 26 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

(45)

I EU:s handlingsplan mot rasism, till exempel, understryks att diskriminering på bostadsmarknaden förstärker segregationen och återverkar på sysselsättnings- och utbildningsmöjligheter. För barnfamiljer kan detta ha betydande negativa konsekvenser för barnens utveckling.

(46)

Se till exempel de projekt som finansierats under initiativet för innovativa åtgärder i städerna, https://www.uia-initiative.eu/en .

(47)

En renoveringsvåg för Europa – miljöanpassa våra byggnader, skapa jobb och förbättra liv, COM(2020) 662 final.

(48)

Finns här: https://www.inclusionpartnership.com och https://ec.europa.eu/futurium/en/inclusion-of-migrants-and-refugees

(49)

Finns här: https://ec.europa.eu/home-affairs/what-we-do/policies/legal-migration/european-dialogue-skills-and-migration/european-partnership-integration_en  

(50)

Finns här: https://www.inclusionpartnership.com/urban-academy  

(51)

Europeiska kommissionen lanserade initiativet år 2019. Det vänder sig främst till borgmästare och deras rådgivare och kompletterar åtgärderna inom Nätverket för kunskapsspridning om radikalisering, framför allt med utbyten mellan städer om åtgärder för att förebygga radikalisering.

(52)

Förslag till Rådets och Europaparlamentets förordning av den 28 maj 2020 om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd, COM(2020) 409 final, ännu inte antaget av Europaparlamentet och rådet.

(53)

Asyl- och migrationsfonden främjar en effektiv förvaltning av migrationsströmmar och genomförande, förstärkning och utveckling av en gemensam EU-strategi för asyl och migration. Den avser inte finansiering av åtgärder för inkludering av EU-medborgare med invandrarbakgrund.

(54)

Det rör sig om en uppdatering av Verktygslåda för hur EU-fonder används till integration av personer med invandrarbakgrund från 2018:

https://ec.europa.eu/regional_policy/sv/information/publications/guides/2018/toolkit-on-the-use-of-eu-funds-for-the-integration-of-people-with-a-migrant-background

(55)

Gruppens första möte, som fokuserade på integration och inkludering, ägde rum den 12 november 2020.

(56)

Kommissionens rekommendation om lagliga vägar till skydd i EU: att främja vidarebosättning, inresa av humanitära skäl och andra kompletterande vägar, C(2020) 6467 final. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32020H1364&qid=1606297001923&from=EN  

(57)

Se resultaten av den särskilda Eurobarometern om integration 2018, https://ec.europa.eu/home-affairs/news/results-special-eurobarometer-integration-immigrants-european-union_en

(58)

I EU:s handlingsplan mot rasism uppmanas alla medlemsstater att utforma och anta nationella handlingsplaner mot rasism och rasdiskriminering.

(59)

Till exempel saknar fortfarande 40 % av landsbygden tillgång till höghastighetsbredband.

(60)

8,1 % av dem som är födda utanför EU anger att de inte har råd att köpa en dator jämfört med 3,1 % av dem som är födda i det rapporterande landet, Eurostat, EU-Silc (data från 2018). I migrantfamiljer kan föräldrar som inte förstår undervisningsspråket ha större svårigheter att hjälpa sina barn om undervisningen sker på distans.

(61)

Svar på rådets slutsatser Att forma Europas digitala framtid, https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-8711-2020-INIT/sv/pdf  

(62)

Finns här: https://ec.europa.eu/eurostat/web/migrant-integration/data/database  

(63)

OECD/EU (2018), Settling In 2018: Indicators of Immigrant Integration (inte översatt till svenska).

(64)

Se det arbete som utförts inom partnerskapet för integration av migranter och flyktingar inom EU-agendan för städer: https://ec.europa.eu/futurium/en/system/files/ged/evidence-based20integration20policies20in20cities_options20report.pdf , den regionala serien på Eurostats integrationsportal och Gemensamma forskningscentrumets projekt Data for integration (ej översatt till svenska): https://ec.europa.eu/knowledge4policy/migration-demography/data-integration-d4i_en  

(65)

  FRA (2017), EU-MIDIS II Main results (inte översatt till svenska) , FRA (2017), EU-MIDIS II Muslims – Selected findigs (inte översatt till svenska) , FRA (2018), EU-MIDIS II Being Black in the EU (inte översatt till svenska) , FRA (2019) EU-MIDIS II Migrant women – Selected findings (inte översatt till svenska).

(66)

FRA (2017), FRA (2017), Together in the EU – Promoting the participation of migrants and their descendants (inte översatt till svenska).

(67)

Under Innovativa åtgärder i städerna, EaSI, Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Cosmeprogrammet, Horisont 2020 och stödprogrammet för strukturreformer.

(68)

 EMN ad hoc query on monitoring integration (inte översatt till svenska) (dec. 2018), https://ec.europa.eu/home-affairs/sites/homeaffairs/files/com_ad-hoc_query_integration_wider_dissemination.pdf  

(69)

  https://reliefweb.int/sites/reliefweb.int/files/resources/RefugeeIntegrationCostBenefitAnalysis_Final.pdf