EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.10.2020

COM(2020) 667 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Kemikaliestrategi för hållbarhet






På väg mot en giftfri miljö

{SWD(2020) 225 final} - {SWD(2020) 247 final} - {SWD(2020) 248 final} - {SWD(2020) 249 final} - {SWD(2020) 250 final} - {SWD(2020) 251 final}

1.hållbara kemikalier för den gröna och digitala omställningen

Den europeiska gröna given 1 , EU:s nya tillväxtstrategi, har lagt fast EU:s inriktning att bli en hållbar, klimatneutral och cirkulär ekonomi senast 2050. Den har också satt upp som mål att bättre skydda människors hälsa och miljön som en del av en ambitiös strategi för att hantera föroreningar från alla källor och gå i riktning mot en giftfri miljö. Kemikalier finns överallt i vår vardag och har en grundläggande roll i de flesta av våra verksamheter, eftersom de ingår i praktiskt taget alla produkter vi använder för att säkerställa vårt välbefinnande, skydda vår hälsa och säkerhet och möta nya utmaningar genom innovation. Kemikalier är också viktiga komponenter för koldioxidsnåla, utsläppsfria och energi- och resurseffektiva tekniker, material och produkter. Den kemiska industrins ökade investeringar och innovativa kapacitet att tillhandahålla säkra och hållbara kemikalier kommer att vara avgörande för att erbjuda nya lösningar och stödja både den gröna och den digitala omställningen av vår ekonomi och vårt samhälle.

Samtidigt kan kemikalier med farliga egenskaper skada människors hälsa och miljön. Även om inte alla farliga kemikalier är lika problematiska, orsakar vissa kemikalier cancer, påverkar immunsystem, andningssystem, endokrina, reproduktiva och kardiovaskulära system, försvagar människors motståndskraft och förmåga att reagera på vacciner 2 och ökar sårbarheten för sjukdomar 3 .

Exponering för dessa skadliga kemikalier är därför ett hot mot människors hälsa. Kemiska föroreningar är dessutom en av de viktigaste riskfaktorerna för vår jord 4 , genom att de påverkar och förstärker planetära kriser som klimatförändring, förstörelse av ekosystem och förlust av biologisk mångfald 5 . Nya kemikalier och material måste till sin natur vara säkra och hållbara, från produktion till slutet av livscykeln, samtidigt som nya produktionsprocesser och ny teknik måste användas för att göra det möjligt för den kemiska industrin att övergå till klimatneutralitet.

EU har redan ett av de mest omfattande och skyddande regelverken för kemikalier, som stöds av den globalt mest avancerade kunskapsbasen. Detta regelverk håller i allt högre grad på att bli en modell för säkerhetsstandarder i hela världen 6 . EU har onekligen varit framgångsrikt med att skapa en effektivt fungerande inre marknad för kemikalier, minska de risker för människor och miljö som vissa farliga kemikalier innebär, t.ex. cancerframkallande ämnen 7 och tungmetaller 8 , och med att tillhandahålla en förutsägbar rättslig ram för företagens verksamhet.

För att utveckla och använda hållbara kemikalier som möjliggör den gröna och digitala omställningen och för att skydda miljön och människors hälsa, särskilt för sårbara grupper 15 , måste dock innovationen för den kemiska industrins gröna omställning och dess värdekedjor intensifieras, och EU:s nuvarande kemikaliepolitik måste utvecklas och reagera snabbare och effektivare på de utmaningar som farliga kemikalier medför. Detta inbegriper att se till att alla kemikalier används på ett säkrare och mer hållbart sätt, att verka för att kemikalier med kronisk effekt på människors hälsa och miljön – ämnen som inger betänkligheter (nedan kallade potentiellt skadliga ämnen) 16 – så långt det är möjligt minimeras och ersätts, och att fasa ut de skadligaste kemikalierna från användning som inte är nödvändig för samhället, särskilt i konsumentprodukter.

Ett mer sammanhängande, förutsägbart och starkare regelverk, i kombination med andra incitament än lagstiftning, kommer att driva på den nödvändiga innovationen, ge ökat skydd och samtidigt stärka den europeiska kemiska industrins och dess värdekedjors konkurrenskraft. För att säkerställa lika villkor mellan aktörer inom och utanför EU måste EU säkerställa att dess regler om kemikalier tillämpas fullt ut, både internt och vid EU:s gränser, och verka för att de blir en standard för hela världen, i linje med våra internationella åtaganden.

Covid-19-pandemin har inte bara ökat det akuta behovet av att skydda människors och planetens hälsa, utan har också gjort oss medvetna om att tillverknings- och försörjningskedjorna har blivit alltmer komplexa och globaliserade för vissa kritiska kemikalier från tredjeländer, t.ex. sådana som behövs för att producera läkemedel. EU måste stärka sitt öppna strategiska oberoende med motståndskraftiga värdekedjor och diversifiera hållbar anskaffning av de kemikalier som har nödvändiga användningar för vår hälsa och för en klimatneutral och cirkulär ekonomi.

Denna strategi belyser de områden där kommissionen vill göra större framsteg, i nära samråd med berörda aktörer, för att finjustera dessa mål som ett led i noggranna konsekvensbedömningar på grundval av de omfattande uppgifter som redan samlats in om den befintliga lagstiftningens resultat 17 . Kommissionen kommer att etablera rundabordssamtal på hög nivå med företrädare för industrin, inklusive små och medelstora företag, vetenskapen och det civila samhället, för att uppnå strategins mål i dialog med berörda aktörer. Rundabordssamtalen är avsedda att särskilt fokusera på hur kemikalielagstiftningen kan fungera mer effektivt och ändamålsenligt och hur man kan främja utvecklingen och användningen av innovativa, säkra och hållbara kemikalier i alla sektorer.

2.verka för en giftfri miljö: en ny långsiktig vision för EU:s kemikaliepolitik

Nästan 20 år efter den första strategin för kemikaliehantering i Europa 18 är det dags att lägga fram en ny långsiktig vision för EU:s kemikaliepolitik. I linje med den europeiska gröna given är strategins mål en giftfri miljö där kemikalier produceras och används på ett sätt som maximerar deras bidrag till samhället, även för att klara den gröna och digitala omställningen, samtidigt som man undviker skador på vår planet och på nuvarande och kommande generationer. Den ser EU-industrin som en globalt konkurrenskraftig aktör inom produktion och användning av säkra och hållbara kemikalier. I strategin föreslås en tydlig färdplan och tidsplan för industrins omvandling i syfte att locka till sig investeringar i säkra och hållbara produkter och produktionsmetoder.

Figur: Den giftfria hierarkin – en ny hierarki för kemikaliehantering

I denna strategi fastställs en väg mot genomförandet av denna vision genom åtgärder för att stödja innovation för säkra och hållbara kemikalier, stärka skyddet av människors hälsa och miljön, förenkla och stärka den rättsliga ramen för kemikalier, bygga upp en omfattande kunskapsbas till stöd för evidensbaserat beslutsfattande och föregå med gott exempel för en sund hantering av kemikalier globalt.

2.1.Innovation för säkra och hållbara EU-kemikalier

Övergången till kemikalier som bygger på säker och hållbar design är inte bara en brådskande samhällsfråga utan också en stor ekonomisk möjlighet, och en viktig del av EU:s återhämtning från covid-19-krisen. Med tanke på tendenserna inom den globala kemikalieproduktionen är detta en möjlighet för EU:s kemiska industri att återfå konkurrenskraft genom att vidareutveckla säkra och hållbara kemikalier och att skapa hållbara lösningar i alla sektorer, särskilt för byggmaterial, textilier, koldioxidsnål rörlighet, batterier, vindturbiner och förnybara energikällor. I kommissionens förslag om det europeiska återhämtningsinstrumentet (Next Generation EU) och dess facilitet för återhämtning och resiliens anges att EU:s medlemsstater ska investera i projekt som underlättar den gröna och digitala omställningen för EU:s industrier, även inom kemikaliesektorn, och stärker konkurrenskraften för hållbar EU-industri. Omställningen till hållbara kemikalier kommer också att beakta socioekonomiska konsekvenser, inbegripet sysselsättningseffekter för specifika regioner, sektorer och arbetstagare.

2.1.1.Främja säkra och hållbara kemikalier

Europa har både företag som är föregångare och den vetenskapliga och tekniska förmågan att leda omställningen till en strategi för säker och hållbar design 19 för kemikalier. Lagstiftnings- och marknadsinitiativ har till stor del fastställts, men de flesta skadliga ämnen har inte ersatts i förväntad takt 20 och föregångsaktörer möter fortfarande stora ekonomiska och tekniska hinder 21 . Omställningen kräver ett starkare policystöd och ekonomiskt stöd samt rådgivning och bistånd, särskilt till små och medelstora företag, och kräver en samlad insats från alla: myndigheter, företag, investerare och forskare.

Regleringsverktygen 22 måste utnyttjas för att driva på och belöna produktion och användning av säkra och hållbara kemikalier. Det är särskilt viktigt att uppmuntra industrin att prioritera innovation för att i möjligaste mån ersätta potentiellt skadliga ämnen 23 . Övergången till säkra och hållbara kemikalier, inbegripet hållbara biobaserade kemikalier 24 , och investeringar i att få fram alternativ till potentiellt skadliga ämnen är avgörande för människors hälsa och miljön, och en viktig förutsättning för att uppnå en ren cirkulär ekonomi.

2.1.2.Säkra produkter och giftfria materialkretslopp

I en ren cirkulär ekonomi är det viktigt att främja produktion och användning av sekundära råvaror och se till att både primära och sekundära material och produkter alltid är säkra. Den nyligen antagna handlingsplanen för den cirkulära ekonomin 26 har visat att detta kräver en kombination av åtgärder uppströms för att säkerställa att produkterna bygger på säker och hållbar design, och nedströms för att öka säkerheten hos och förtroendet för återvunna material och produkter. Skapandet av en välfungerande marknad för sekundära råvaror och övergången till säkrare material och produkter hämmas dock av ett antal problem, särskilt bristen på adekvat information om det kemiska innehållet i produkter 27 . Konsumenter, aktörer i värdekedjan och avfallsoperatörer kan därför inte göra välgrundade val.

För att övergå till giftfria materialkretslopp och ren återvinning och säkerställa att ”Återvunnet i EU” blir ett riktmärke i världen är det nödvändigt att säkerställa att potentiellt skadliga ämnen i produkter och återvunna material minimeras. I princip bör samma gränsvärde för farliga ämnen gälla för nya och återvunna material. Det kan dock finnas exceptionella omständigheter när det kan bli nödvändigt att göra undantag från denna princip. Detta skulle ske under förutsättning att användningen av det återvunna materialet begränsas till tydligt definierade tillämpningar där det inte finns någon negativ påverkan på konsumenternas hälsa och miljön och där användningen av återvunnet material jämfört med nytt material är motiverad på grundval av en analys från fall till fall.

Lagstiftningsåtgärder måste gå hand i hand med ökade investeringar i innovativ teknik för att ta itu med förekomsten av kvarvarande ämnen i avfallsflöden, vilket i sin tur skulle kunna göra det möjligt att återvinna mer avfall 28 . Detta är särskilt viktigt för vissa plaster och textilier. Hållbara innovationer och hållbar teknik måste utvecklas för detta ändamål. Teknik som kemisk återvinning kan också spela en roll, men bara om den säkerställer allmänt positiva miljö- och klimatprestanda ur ett livscykelperspektiv.

2.1.3.Miljöanpassning och digitalisering av kemikalieproduktionen

Kemisk produktion är en av de mest förorenande, energi- och resursintensiva sektorerna och är nära integrerad med andra energiintensiva sektorer och processer. Den europeiska kemiska industrin har redan investerat i förbättrade tillverkningsanläggningar, men den gröna och digitala omställningen kräver fortfarande betydande investeringar för sektorn 31 . Nya och renare industriella processer och tekniker skulle inte bara bidra till att minska miljöavtrycket från kemikalieproduktionen utan också till att minska kostnaderna, förbättra marknadsberedskapen och skapa nya marknader för den europeiska industrin för hållbara kemikalier.

Energieffektivitet måste prioriteras i enlighet med ambitionen i den europeiska gröna given, och bränslen såsom förnybart väte och hållbart producerad biometan skulle kunna spela en avgörande roll för energikällornas hållbarhet 32 . Digital teknik – t.ex. sakernas internet, stordata, artificiell intelligens, smarta sensorer och robotteknik – kan också spela en viktig roll för att miljöanpassa tillverkningsprocesserna. Dessutom kan kemiska innovationer leda till hållbara lösningar inom olika sektorer för att minska produktionsprocessernas totala miljöavtryck.

Utöver teknikens roll kan innovationer i affärsmodeller vara en viktig drivkraft för den gröna omställningen i den industri som producerar och använder kemikalier. Möjligheterna att övergå från traditionell produktion och användning av kemikalier till kemikalier som en tjänst 33 bör utforskas och stödjas. Sådana innovationer skulle kunna optimera användningen av expertis och säkerställa resurseffektivitet under hela livscykeln samt uppmuntra platsbaserad innovation och små och medelstora företags deltagande. Denna utveckling kommer att stödjas av EU:s taxonomi för hållbar finansiering 34 för att hjälpa till att styra medlen mot tillverkning och användning av miljömässigt hållbara kemikalier.

2.1.4.Stärka EU:s öppna strategiska oberoende

Under de senaste årtiondena har tillverknings- och leveranskedjorna blivit alltmer komplexa och globaliserade för vissa kritiska kemikalier, t.ex. råvaror, intermediärer och aktiva farmaceutiska substanser. Covid-19-pandemin har visat att det begränsade antalet leverantörer av vissa kemikalier som används i tillämpningar som är nödvändiga för samhället kan orsaka risker, exempelvis för tillgången på läkemedel och EU:s förmåga att reagera på hälsokriser. EU:s motståndskraft mot försörjningsavbrott är inte bara avgörande för att garantera tillgången på kemikalier som används i hälsotillämpningar, utan också för att uppnå de övergripande hållbarhetsmålen i den europeiska gröna given, inbegripet teknik för klimatneutralitet, t.ex. batterier, vindturbiner och fotovoltaik (solel), för cirkularitet för rena material samt för nollföroreningsstrategin.

För att ekonomin och hälso- och sjukvårdssystemen ska bli mer motståndskraftiga krävs att EU:s befintliga produktionskapacitet för kemikalier utvecklas, att det finns tillräckligt diversifierade försörjningskällor och en bättre hantering av risken för leveransstörningar på alla nivåer, strategiska reserver och lageruppbyggnad, samt mekanismer för att säkerställa att leveranskedjorna kan fortsätta att fungera opåverkade i händelse av en kris.

2.2.Starkare EU-lagstiftning för att ta itu med akuta miljö- och hälsoproblem

Även om EU:s strategi för kemikaliehantering har varit effektiv när det gäller att minska människors och miljöns exponering för vissa problematiska ämnen, kräver nuvarande och nya hälso- och miljöproblem en förstärkning av den rättsliga ramen för att snabbt kunna reagera på vetenskapliga rön, och så att reglerna blir mer enhetliga, enkla och förutsägbara för alla aktörer. Framför allt bör Reach- och CLP-förordningarna stärkas som EU:s hörnstenar i regleringen av kemikalier och kompletteras med konsekventa strategier för bedömning och hantering av kemikalier i befintlig sektorsspecifik lagstiftning, särskilt lagstiftning som reglerar konsumentprodukter.

2.2.1.Skydda konsumenter, sårbara grupper och arbetstagare från de skadligaste kemikalierna

Konsumenter exponeras i stor utsträckning för kemikalier i produkter, alltifrån leksaker och barnavårdsartiklar till material i kontakt med livsmedel, kosmetika, möbler och textilier, för att nämna några, och miljontals arbetstagare i hela EU kommer dagligen i kontakt med kemiska agenser som kan vara skadliga för dem 38 . Sårbara befolkningsgrupper – t.ex. barn, gravida kvinnor och äldre personer – är särskilt känsliga för kemikalier med vissa farliga egenskaper 39 .

En av de största hälsovinsterna med EU:s kemikalielagstiftning under de senaste årtiondena har varit att människors exponering för cancerframkallande ämnen har minskat. Detta har framför allt varit möjligt tack vare en förebyggande strategi för hela lagstiftningen – den ”generiska metoden för riskhantering” 40 – som innebär att cancerframkallande ämnen generellt har förbjudits i de flesta konsumentprodukter och för användningar som exponerar känsliga grupper, samtidigt som begränsade undantag tillåts på villkor som tydligt definieras i lagstiftningen. En sådan förebyggande strategi är enklare och generellt snabbare och ger tydliga signaler till alla aktörer – tillsynsmyndigheter, industri och nedströmsanvändare – om de typer av kemiska ämnen där innovation bör prioriteras av industrin 41 .

De allra flesta kemikalier i EU regleras dock för närvarande från fall till fall och för varje specifik användning 42 . Omfattande bevis och medborgarnas oro motiverar att man för de mest skadliga kemikalierna använder den generiska metoden för riskhantering som standardalternativ, särskilt när det gäller deras användning i konsumentprodukter. Detta kommer att ske gradvis. För det första kommer kommissionen att utvidga den generiska metoden för riskhantering för att se till att konsumentprodukter inte innehåller kemikalier som orsakar cancer, genmutationer, påverkar det reproduktiva eller det endokrina systemet eller är långlivade och bioackumulerande. För det andra kommer kommissionen omedelbart att inleda en omfattande konsekvensbedömning för att fastställa formerna och tidpunkten för att utvidga den generiska metoden till att omfatta ytterligare kemikalier, inbegripet sådana som påverkar de immunologiska, neurologiska eller respiratoriska systemen och kemikalier med specifik organtoxicitet.

Genom att utvidga den generiska metoden kommer man att se till att konsumenter, sårbara grupper och naturmiljön skyddas på ett mer konsekvent sätt, samtidigt som användningen av dessa mest skadliga kemikalier fortfarande tillåts om det visas att den är nödvändig för samhället. Kriterierna för nödvändiga användningar för dessa kemikalier måste definieras ordentligt för att säkerställa en enhetlig tillämpning i hela EU-lagstiftningen, och kommer särskilt att ta hänsyn till behoven för att uppnå den gröna och digitala omställningen.

Människors och miljöns exponering för hormonstörande kemikalier kräver särskild uppmärksamhet. Dessa ämnen kan i allt högre grad kopplas till sjukdomar som verkar via hormonsystemet 45 . Användningen av dem ökar, vilket utgör en allvarlig risk för människors hälsa och för vilda djur och växter samt skapar en ekonomisk kostnad för samhället. Eftersom hormoner styr hjärnans utveckling och tillväxt kan exponering för hormonstörande ämnen under fosterutvecklingen och puberteten leda till irreversibla effekter, varav vissa visar sig först efter flera år 46 . Även om vissa rättsakter 47 kan identifiera hormonstörande ämnen är EU:s regelverk generellt sett fragmenterat och begränsat, och det behöver konsolideras och förenklas för att säkerställa att hormonstörande ämnen upptäcks i tid och att exponering av människor och miljön minimeras. Detta kräver att man antar en förebyggande generisk metod för riskhantering i hela lagstiftningen 48 , särskilt för att undvika användning av hormonstörande ämnen i konsumentprodukter.

2.2.2.Skydd av människor och miljö mot kombinationseffekter av kemikalier

49 50 51 52 53 Människor och andra levande organismer exponeras dagligen för en komplex blandning av kemikalier från olika källor. Betydande framsteg har gjorts under de senaste åren för att täppa till kunskapsluckorna om påverkan av kombinationseffekten av dessa kemikalier. Kemikaliesäkerheten i EU bedöms dock vanligen genom utvärdering av enskilda ämnen, eller i vissa fall av blandningar som avsiktligt tillsatts för särskilda användningar, utan hänsyn till den kombinerade exponeringen för flera kemikalier från olika källor och över tid. För människor kan kombinationseffekterna av kemikalier intensifieras i slutna miljöer. Vissa rättsakter kräver att man bedömer den kumulativa exponeringen för samma kemikalie från olika källor. Det saknas i allmänhet uttryckliga krav på att ta hänsyn till effekterna av oavsiktliga blandningar, vilket för närvarande finns för att skydda arbetstagare. Lagstiftningen om bekämpningsmedel och biocider kräver att kumulativa och synergistiska effekter beaktas. När det gäller bekämpningsmedel har framsteg gjorts när det gäller att utveckla en riktad metod, och arbetet kommer att påskyndas så att befintliga bestämmelser kan genomföras fullt ut.

54 För att på ett adekvat sätt ta itu med kombinationseffekten av kemiska blandningar måste det finnas enhetliga rättsliga krav för att säkerställa att risker vid samtidig exponering för flera kemikalier beaktas på ett effektivt och systematiskt sätt inom alla kemikalierelaterade politikområden. Eftersom det för närvarande inte är realistiskt eller ekonomiskt genomförbart att specifikt bedöma och reglera ett nästan oändligt antal möjliga kombinationer av kemikalier, finns en framväxande vetenskaplig konsensus om att effekten av kemiska blandningar måste beaktas och integreras mer allmänt i kemikalieriskbedömningarna. Parallellt med detta skulle riktade metoder kunna vidareutvecklas och prövas för specifika politikområden.

2.2.3.På väg mot nollförorening av kemikalier i miljön

Farliga kemikalier och deras komplexa interaktion med andra miljöstressorer kan ha långsiktiga och storskaliga miljöeffekter på land- och havsmiljön. De kan bidra till att minska ekosystemens motståndskraft, vilket leder till snabba minskningar av djurpopulationerna och i slutändan till utrotning 56 , samt påverka människors hälsa och välbefinnande, inte minst genom möjlig förekomst av främmande ämnen i livsmedelskedjan. Uppskattningsvis finns det 2,8 miljoner potentiellt förorenade områden i EU, främst från bortskaffande och behandling av avfall, vilka utgör en betydande miljöfara för land- och vattenekosystem och påverkar markens produktivitet 57 . Den nuvarande reglerings- och policyramen har svårt att hantera detta och behöver stärkas.

Per- och polyfluoralkylerade ämnen (PFAS) kräver särskild uppmärksamhet, med tanke på det stora antalet fall av förorening av mark och vatten – inklusive dricksvatten 59 – i EU och globalt 60 , antalet människor som drabbas av ett spektrum av olika sjukdomar och de därmed sammanhängande samhälleliga och ekonomiska kostnaderna 61 . Därför föreslår kommissionen en omfattande uppsättning åtgärder för att ta itu med användningen av och kontamineringen med PFAS. Dessa syftar särskilt till att säkerställa att användningen av PFAS fasas ut i EU, om det inte visas att den är nödvändig för samhället.

2.3.Förenkling och konsolidering av den rättsliga ramen

EU:s regelverk för faro- och riskbedömning och hantering av kemikalier är omfattande och komplext. På det stora hela ger EU:s kemikalielagstiftning avsedda resultat och är ändamålsenlig. Ett antal betydande brister hindrar dock EU:s kemikalielagstiftning från att uppnå sin fulla potential 64 . Om bristerna i regelverket inte åtgärdas omgående kommer det att bli svårt att snabbt och effektivt hantera den nuvarande och framtida produktionen och användningen av kemikalier. En central ambition i denna strategi är att se till att regelverket förenklas och att EU:s kemikaliebestämmelser konsolideras och genomförs fullt ut.

2.3.1.Ett ämne, en bedömning

De komplicerade bedömningsförfarandena utgör en särskild utmaning för myndigheter och berörda aktörer. Det kan leda till inkonsekvenser, långsamma förfaranden, ineffektiv resursanvändning och onödiga bördor.

Kommissionen kommer att sträva efter att göra bedömningsförfarandena enklare och mer transparenta, i syfte att minska bördan för alla berörda parter och göra beslutsfattandet snabbare samt mer konsekvent och förutsägbart. Denna process kommer också att stödja en gradvis övergång från bedömning och reglering av kemikalier ämne för ämne till att reglera dem som grupper.

Kemikaliesäkerhetsbedömningar inleds inom ramen för olika rättsakter, av olika aktörer och vid olika tidpunkter, och utförs av olika EU-byråer 65 , vetenskapliga kommittéer 66 , expertgrupper eller kommissionens avdelningar. Berörda aktörer och allmänheten har svårt att hålla jämna steg med regleringsprocesser och därav följande beslut. ”Ett ämne, en bedömning” kommer att säkerställa att initiering och prioritetssättning i fråga om säkerhetsbedömningarna görs på ett samordnat, transparent och i möjligaste mån synkroniserat sätt, med beaktande av varje sektors särdrag. När en bedömning föreslås enligt en rättsakt ska full hänsyn tas till planeringen inom ramen för andra rättsakter, så att samordnade åtgärder säkerställs. Detta skulle effektivast kunna göras genom att bygga vidare på framgångarna med samordningsverktyget för offentlig verksamhet, den mekanism som redan används inom ramen för Reach och CLP 67 . För att undvika dubbelarbete är det viktigt med en tidig överenskommelse om problemdefinitionen, vilket kommer främja bedömningen av grupper av ämnen med strukturella eller funktionella likheter. Användningen av tillgängliga resurser och expertis ska optimeras genom en tydlig ansvarsfördelning och ett gott samarbete mellan alla aktörer.

För att uppnå enhetliga regleringsresultat måste EU:s kemikalielagstiftning använda konsekvent terminologi, särskilt för att definiera kemikalier (t.ex. nanomaterial). Policyutvärderingar har också visat att de berörda parterna inte alltid är medvetna om vilken information som finns tillgänglig och att rätten till vidareutnyttjande ibland är alltför restriktiv. De har också påvisat ett antal brister när det gäller kompatibilitet och tillgänglighet för data om kemikalier 71 . Dessutom används olika metoder för lagstadgade säkerhetsbedömningar, vilket kan leda till inkonsekventa resultat, samtidigt som vetenskapliga studier inte utnyttjas i tillräcklig utsträckning. Vidare används olika transparensregler för initiering och genomförande av bedömningar och för dataanvändning.

Syftet med modellen ”ett ämne, en bedömning” är att se till att metoderna blir mer enhetliga och i möjligaste mån harmoniserade. Syftet är att befria tillträdet till data från tekniska och administrativa hinder, i enlighet med principerna om att data bör vara lätta att hitta, kompatibla, säkra, möjliga att dela och återanvända som standard 72 . Data kommer att göras tillgängliga i lämpliga format och verktyg – dvs. IUCLID 73 och IPCHEM 74 – för att säkerställa kompatibilitet. ”Ett ämne, en bedömning” kommer också att bygga upp ett större förtroende för det vetenskapliga underlaget för EU:s beslutsprocess för kemikalier, med utgångspunkt i de viktiga steg som tagits när det gäller transparens i EU:s sektor för livsmedelssäkerhet 75 .

2.3.2.Nolltolerans mot bristande kravuppfyllelse

Alla kemikalier, material och produkter som produceras i EU eller släpps ut på den europeiska marknaden måste till fullo uppfylla EU:s krav på information, säkerhet och miljö. Trots detta rör för närvarande nästan 30 % av varningarna om farliga produkter på marknaden risker på grund av kemikalier. Nästan 90 % av dessa produkter kommer från länder utanför EU 81 , och importerade varor och onlineförsäljning utgör en särskild utmaning. Vidare är bara en tredjedel av registreringsunderlagen för de kemiska ämnen som industrin registrerat enligt Reach helt förenliga med informationskraven 82 . Det finns ett akut behov av att intensifiera genomförandet och efterlevnaden av kemikalielagstiftningen för att säkerställa efterlevnad vid produktion och utsläppande på marknaden av kemikalier samt för utsläpp och bortskaffande av kemikalier.

Genomförandet av den nya förordningen om marknadskontroll 83 och de kommande åtgärderna för att stärka EU:s tullunion kommer att stärka kontrollen av efterlevnaden både på den inre marknaden och vid EU:s yttre gränser. Kommissionen överväger vilka ytterligare åtgärder som skulle kunna införas för att stärka kontrollen av efterlevnaden av Reach vid EU:s gränser 84 och för att främja samarbetet med handelsplattformar online 85 .

Dessutom är kontrollen av efterlevnaden av EU:s kemikalielagstiftning inte lika effektiv i hela EU, på grund av skillnader i kapacitet och resurser på nationell nivå. Medlemsstaterna måste öka sin tillsynskapacitet till nivåer där de kan vara effektiva, så att de kan dra nytta av EU:s verktyg för snabb information och varning 86 , bättre utnyttja digitala verktyg för snabbare åtgärder och optimera resurserna, inbegripet marknadskontrollmyndigheternas resurser. Europeiska kemikaliemyndighetens forum för informationsutbyte och tillsyn 87 har visat sig vara ändamålsenligt för att påskynda harmoniseringen av efterlevnaden, och kommer att utvidga sitt samarbete med befintliga tillsynsnätverk 88 och myndigheter 89 för att undvika dubbelarbete och öka effektiviteten.

Den pågående verksamheten syftar till att förbättra efterlevnaden av den miljölagstiftning som är relevant för kemikalier 90 . Ett bra exempel är forumet för efterlevnad och styrning på miljöområdet 91 , som sammanför medlemsstaternas kemikaliemyndigheter och nätverk för kontroll av miljölagstiftningens efterlevnad 92 . Den kommande handlingsplanen för nollförorening kommer att ta initiativ till ytterligare specifika åtgärder för att begränsa kemisk förorening.

Det kommer också att vara viktigt med åtgärder för att stärka konsumenternas och konsumentorganisationernas inflytande, eftersom konsumentbeteendet är en stark drivkraft för industriell omvandling och för att säkerställa efterlevnad av lagstiftningen. Detta arbete kommer att bedrivas genom tillämpning av konsumentskyddsregler 93 .

2.4.En omfattande kunskapsbas om kemikalier

En sund hantering av kemikalier i Europa är beroende av EU:s och dess medlemsstaters förmåga att fatta sina beslut på grundval av gedigen och relevant och aktuell kunskap. EU har under flera årtionden utvecklat kunskap i världsklass om kemikaliers egenskaper och risker, bland annat tack vare det arbete som utförts av dess vetenskapliga organ, och denna kunskapsbas har i stor utsträckning använts även i andra delar av världen. Myndigheterna behöver dock mycket kunskap om de inneboende egenskaperna hos en stor majoritet av kemikalierna, inklusive polymerer och kemikalier som inte tillverkas i stora volymer. Likaså är kunskaperna om användning och exponering fragmenterade, särskilt eftersom de är beroende av att industrin tillhandahåller korrekt information. Det stora antalet kemikalier på marknaden utgör en enorm kunskapsutmaning, och den förväntade framtida ökningen av kemisk produktion och användning riskerar att ytterligare öka det ”okända området för kemiska risker”.

Figur: Det okända området för kemiska risker, EEA 96

2.4.1.Förbättrad tillgång till data om kemikalier

EU saknar fortfarande en heltäckande informationsbas om alla ämnen som släpps ut på marknaden och om deras samlade miljöpåverkan, inbegripet deras inverkan på klimatet, och detta hindrar en korrekt hantering av kemikalier och produkter och omöjliggör en fullständig hållbarhetsbedömning. Framför allt är polymerer, som är de grundläggande komponenterna i plast, inte föremål för registrering enligt Reach. Den information som krävs för ämnen i små och medelstora mängder enligt Reach gör det inte heller möjligt att säkert identifiera ämnen med kritiska farliga egenskaper. Att stärka kraven på information om ämnenas cancerframkallande egenskaper och om andra kritiska faror på alla produktionsnivåer spelar en avgörande roll för en framgångsrik kamp mot sjukdomar som cancer 97 . Dessutom måste utvärderingsförfarandena för Reach bli effektivare och mer ändamålsenliga 98 .

2.4.2.En starkare koppling mellan vetenskap och policy för kemikalier

Betydande ansträngningar har gjorts för att förbättra den vetenskapliga förståelsen av kemikaliers effekter på hälsa och miljö 99 . Övervakning av förekomsten av kemikalier i människor och ekosystem är avgörande för att förbättra förståelsen av deras effekter och bör främjas ytterligare, bland annat för att förstå kopplingarna mellan kemikalier och kön 100 . I partnerskap med medlemsstaterna kommer kommissionen att fortsätta att främja forskning samt biologisk exponeringsmätning och övervakning för att förstå och förebygga kemikalierelaterade risker och driva på innovation inom kemisk riskbedömning och regulatorisk vetenskap genom sitt framtida ramprogram för forskning och innovation. 

Trots en stark EU-policy för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål, som antogs för tio år sedan och vars slutmål är att helt ersätta djurförsök, krävs fortfarande systematisk användning av djur för testning på kemikalieområdet 101 . Säkerhetstester och kemikalieriskbedömningar måste vara innovativa för att minska beroendet av djurförsök, men också för att förbättra kvaliteten, effektiviteten och hastigheten i bedömningarna av kemiska faror och risker.

2.5.Att föregå med gott exempel för en global sund hantering av kemikalier

Produktionen och användningen av kemikalier och handeln med dem ökar i alla regioner i världen. Omsättningen av kemikalier i världen värderades till 3 347 miljarder euro 2018 106 och produktionen väntas fördubblas fram till 2030. Kemikalieintensiva sektorer som byggsektorn, bilindustrin och elektronikindustrin växer också, vilket ökar efterfrågan på kemikalier och skapar möjligheter, men också risker 107 . Även om de kemiska föroreningarnas bidrag till den globala sjukdomsbördan fortfarande är underskattat 108 anses de utgöra ett hot mot rätten till ett värdigt liv, framför allt för barn 109 och särskilt i låg- och medelinkomstländer 110 .

Under 2015 åtog sig det internationella samfundet på nytt att uppnå målet om en global sund hantering av kemikalier senast 2020 111 , vilket också är en viktig övergripande faktor för att uppnå de flesta av de andra målen för hållbar utveckling. Även om mycket har gjorts på alla nivåer är framstegen långsamma och otillräckliga och detta globala åtagande har inte uppfyllts 112 . Det är hög tid att ta frågan på största allvar. Europeiska unionen kan och måste spela en ledande roll i att förespråka och främja höga standarder i världen.

2.5.1.Skärpta internationella standarder

Det finns redan en stor mångfald av internationella, regionala och nationella instrument och åtgärder för en sund hantering av kemikalier och avfall. Den globala styrningen är dock fortfarande extremt fragmenterad och standarderna och efterlevnaden varierar kraftigt mellan länderna. Exempelvis var det 2018 mer än 120 länder som ännu inte genomfört det globalt harmoniserade systemet för klassificering och märkning av kemikalier 113 . Denna fragmentering har hämmat den övergripande genomslagskraften och effektiviteten hos befintliga organisationer, program och initiativ.

Globala strategiska mål behövs för en ambitiös internationell ram som tar itu med den nuvarande fragmenteringen och främjar samstämmiga strategier och åtgärder av alla relevanta internationella organisationer 114 , regeringar och intressenter, inbegripet industrin. En förnyad strategisk ansats för internationell kemikaliehantering är det viktiga multilaterala avtal som kommer att göra det möjligt att till fullo ta itu med en sund hantering av kemikalier under hela deras livscykel. Även om det är viktigt att använda relevanta internationella standarder, vägledningar och metoder vid utarbetandet av EU-regler, såvida de inte är ineffektiva eller olämpliga, är det samtidigt viktigt att integrera en sund hantering av kemikalier och avfall i alla relevanta internationella organisationers arbetsprogram 115 . Det kommer att göra det möjligt för EU att främja konsekventa strategier och åtgärder inom ramen för FN:s Agenda 2030, i linje med EU:s internationella åtaganden.

2.5.2.Främja säkerhets- och hållbarhetsstandarder utanför EU

Den globala kemikalieproduktionen beräknas fördubblas fram till 2030, men den uppskattade globala andelen av EU:s kemiska industri väntas minska till omkring 10,7 % 118 . En stor del av den väntade ökningen av den kemiska produktionen kommer att flyttas till utvecklingsländer och övergångsekonomier. EU:s kemikalielagstiftning har gjort EU till en föregångare när det gäller hälso- och miljöstandarder för kemikaliehantering, och denna strategi syftar till att ytterligare stärka EU:s ledarskap när det gäller att producera och använda hållbara kemikalier. EU måste utnyttja sin tyngd i världen för att förespråka strategier för säker och hållbar design globalt, för att skapa lika villkor och öka marknadsandelen för företag som tillverkar och använder säkra och hållbara kemikalier.

Det är också nödvändigt med närmare internationellt samarbete och samordning. Kommissionen har åtagit sig att stödja partnerländernas förmåga att uppfylla sina internationella skyldigheter enligt de kemikalierelaterade internationella instrumenten och att anta och tillämpa höga miljö-, hälso- och sociala standarder. EU:s yttre åtgärder kommer att främja och integrera en sund hantering av kemikalier genom hela deras livscykel och övergången till en giftfri och cirkulär ekonomi, som viktiga övergripande inslag för hållbar utveckling och med beaktande av en sammanhållen utvecklingspolitik.

Slutligen är det viktigt att dela med sig av EU:s kunskapsbas för att stödja utvecklingsländerna, men också för att främja ömsesidigt godtagande av data mellan OECD och andra relevanta länder. Detta är avgörande för att undvika dubbelarbete, spara resurser och stödja internationella standarder. Den befintliga kunskapsbasen och erfarenheterna från EU:s byråer, inom ramen för deras mandat och resurser, ska också utnyttjas till förmån för EU:s internationella politik och ledarskap.

3.Slutsatser

Denna strategi ger möjlighet att sammanjämka det samhälleliga värdet av kemikalier med människors hälsa och planetens gränser samt att stödja industrin i att producera säkra och hållbara kemikalier. Den ger också möjlighet att reagera på EU-medborgarnas legitima strävan efter en hög skyddsnivå mot farliga kemikalier och att främja EU:s industri som en global föregångare när det gäller produktion och användning av säkra och hållbara kemikalier.

Denna strategi utgör det nödvändiga första steget mot EU:s nollföroreningsstrategi och de därmed sammanhängande mål som fastställs i strategierna för biologisk mångfald och från jord till bord, som lägger grunden för den kommande handlingsplanen för nollförorening och bidrar till att EU:s handlingsplan mot cancer blir framgångsrik. Strategin kompletterar också den europeiska industristrategin 120 , återhämtningsplanen för Europa 121 , handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och andra strategier och initiativ inom ramen för den europeiska gröna given, t.ex. läkemedelsstrategin, vätgasstrategin och batteriinitiativet.

Nya lagstiftningsinitiativ som aviseras i denna strategi kommer att stödjas av kommissionens verktyg för bättre lagstiftning. Förslag till lagstiftning, inbegripet en revidering av Reach-förordningen som är så riktad som möjligt och begränsad till att uppnå målen för denna strategi, kommer att läggas fram på grundval av offentliga samråd och bli föremål för omfattande konsekvensbedömningar, inbegripet analyser av hur små och medelstora företag påverkas och av hur innovation främjas eller hindras.

Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och rådet att stödja denna strategi och bidra till dess genomförande. Kommissionen kommer att kommunicera med allmänheten och berörda aktörer på ett samordnat sätt för att uppmuntra dem att delta aktivt.

(1)   COM(2019) 640 .

(2) Ämnen som PFOS och PFOA kan orsaka minskat antikroppssvar vid vaccinering. Efsa, Scientific opinion on PFAS .  

(3)   Linking pollution and infectious disease , C&en, 2019; Environmental toxins impair immune system over multiple generations , Science Daily, 2 oktober 2019.

(4)  Rockström, J. et al., Planetary Boundaries: Exploring the Safe Operating Space for Humanity. Ecology and Society, 2009.

(5) Exempelvis negativa effekter på pollinatörer, insekter, akvatiska ekosystem och fågelpopulationer.

(6)  A. Bradford, The Brussels effect, 2020.

(7) Uppskattningsvis har en miljon nya cancerfall förebyggts i EU under de senaste 20 åren. SWD(2019) 199 .

(8) Inklusive kvicksilver, kadmium och arsenik, SWD(2019) 199 .

(9) CEFIC, Facts and Figures Report , 2020.

(10)  Förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach). EUT L 396, 30.12.2006.

(11)  Förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar. EUT L 353, 31.12.2008.

(12) Europeiska kommissionen, Study for the Strategy for the Non-Toxic Environment , p. 123.

(13)  Ibid.

(14) Eurostat, Eurobarometer , 2020.

(15) Inom ramen för denna strategi är sårbara grupper de befolkningsgrupper som är mer sårbara för kemikalieexponering, eftersom de av olika skäl är mer känsliga eller har en lägre tröskel för hälsoeffekter, är mer exponerade eller löper större risk att exponeras, eller har nedsatt förmåga att skydda sig själva. Sårbara grupper inbegriper vanligen gravida och ammande kvinnor, ofödda, spädbarn och barn, äldre personer samt arbetstagare och boende som utsätts för hög och/eller långvarig kemisk exponering.

(16)  Dessa omfattar, inom ramen för denna strategi och tillhörande åtgärder, främst sådana som rör cirkulär ekonomi, ämnen med kronisk effekt på människors hälsa eller miljön (kandidatförteckningen i Reach och bilaga VI till CLP-förordningen), men även sådana som hindrar materialåtervinning för säkra sekundära råvaror av hög kvalitet.

(17) Detta inbegriper nyligen genomförda kontroller av ändamålsenligheten och utvärderingar av EU:s kemikalielagstiftning.

(18)   COM(2001) 88 .

(19) I detta skede kan säker och hållbar design definieras som en strategi för kemikalier före utsläppandet på marknaden, som är inriktad på att tillhandahålla en funktion (eller tjänst), samtidigt som man undviker volymer och kemiska egenskaper som kan vara skadliga för människors hälsa eller miljön, särskilt grupper av kemikalier som sannolikt är (eko)toxiska, långlivade, bioackumulerande eller mobila. Övergripande hållbarhet bör säkerställas genom att kemikaliers miljöavtryck minimeras, särskilt när det gäller klimatförändring, resursanvändning, ekosystem och biologisk mångfald ur ett livscykelperspektiv.

(20) Eurostat, Chemicals production and consumption statistics , 2020.

(21) Wood and Lowell Center for Sustainable Production, Report for the European Commission ‘ Chemicals innovation action agenda ’ , 2019.

(22) Inom ramen för Reach, i linje med översynen av Reach, COM(2018) 116 , åtgärd 5 , och annan lagstiftning, miljömärkesförordningen, ekodesigndirektivet och industriutsläppsdirektivet.

(23) Se fotnot 16.

(24) I linje med bioekonomistrategin, COM(2018) 673. Biobaserade kemikaliers miljömässiga hållbarhet bör bevisas ur ett helt livscykelperspektiv.

(25) Under förutsättning att tillämpliga regler för statligt stöd följs.

(26)   COM(2020) 98 .

(27)   COM(2018) 32 .

(28)  Ibid .

(29) Särskilt på grundval av Echas SCIP-databas, det pågående arbetet med översynen av Reach (åtgärd 3), COM(2018) 116 , och utvecklingen av produktpass.

(30)  Med beaktande av relevanta regler för statligt stöd.

(31) EEA, Industrial pollution in Europe ; State of the environment and outlook report , 2020.

(32) I vätgasstrategin för ett klimatneutralt Europa understryks behovet av stödåtgärder på efterfrågesidan och av en användning av förnybart väte i särskilda slutanvändarsektorer såsom den kemiska sektorn. Sådana kvoter eller minimiandelar kan också övervägas för andra förnybara bränslen såsom biometan. COM(2020) 301 .

(33) ”Kemikalier som en tjänst” omfattar leasing av kemikalier men även leasing av tjänster som logistik, utveckling av specifika kemiska processer och tillämpningar samt avfallshantering.

(34) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088. Kommissionen kommer att anta delegerade akter för att specificera tekniska granskningskriterier för hur och när ekonomiska verksamheter kan anses vara miljömässigt hållbara.

(35) De europeiska struktur- och investeringsfonderna, mekanismen för en rättvis omställning, InvestEU, faciliteten för strategiska investeringar, React-EU, Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa.

(36)   Smart specialisering är en platsbaserad strategi inom EU:s sammanhållningspolitik.

(37) T.ex. europeiska struktur- och investeringsfonder, mekanismen för en rättvis omställning, europeiska strategiska investeringsfonder, ReactEU och Horisont Europa, förutsatt att reglerna för statligt stöd följs när de är tillämpliga.

(38) När det gäller kemikalier där exponering i arbetet fastställs vara den största risken är arbetsmiljödirektiven särskilt relevanta.

(39)   SWD(2019) 199 .

(40) I EU:s regelverk för kemikalier är en ”generisk strategi för riskhantering” en automatisk utlösande faktor för på förhand fastställda riskhanteringsåtgärder (t.ex. förpackningskrav, begränsningar, förbud osv.) på grundval av kemikaliernas farliga egenskaper och allmänna överväganden om deras exponering (t.ex. utbredd användning, användning i produkter som är avsedda för barn, exponering som är svår att kontrollera). Den tillämpas i ett antal rättsakter på grundval av särskilda överväganden (t.ex. faroegenskaper, sårbarhet hos vissa befolkningsgrupper, icke-kontrollerbar eller utbredd exponering). SWD(2019) 199 .

(41)   SWD(2019) 199 .

(42)  Särskilda riskbedömningar: hänsyn tas till faran, användningen av ämnena och relaterade särskilda exponeringsscenarier för människor och miljö, och riskhanteringsåtgärder utlöses på grundval av riskbedömningarnas resultat. SWD(2019) 199 .

(43) Barns rätt till hälsa kommer också att tas upp i den kommande EU-strategin för barnets rättigheter.

(44) Med beaktande av definitionen av nödvändiga användningar i Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet , som infördes för att bedöma om användningen av vissa kemikalier verkligen är nödvändig, samtidigt som hänsyn tas till att EU:s regelverk för kemikalier omfattar många fler kemikalier än de specifika kemikalier som omfattas av Montrealprotokollet.

(45) Hormonrelaterade störningar påverkar särskilt funktionen hos sköldkörteln, immunsystemet, reproduktionssystemet och den allmänna metabolismen hos människor. SWD(2020) 249.

(46) C. Ganzleben, A. Kazmierczak, Leaving no one behind – understanding environmental inequality in Europe , 2020.

(47)  Reach-förordningen, förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och förordning (EU) nr 528/2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter.

(48) SWD(2020) 249.

(49) SWD(2020) 248.

(50)  T.ex. material i kontakt med livsmedel och miljölagstiftning. SWD(2020) 248

(51) Enligt rådets direktiv 98/24/EG om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (EGT L 131, 5.5.1998) ska den risk som en kombination av kemiska agenser utgör bedömas och hanteras.

(52) SWD(2020) 248.

(53) Detta kommer inledningsvis att ske inom ramen för förordning (EG) nr 396/2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester och i en andra fas enligt förordningen om växtskyddsmedel.

(54)  SWD(2020) 248.

(55) Direktiv 2014/40/EU om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och liknande produkter. EUT L 127, 29.4.2014. 

(56)   COM(2019) 264 .  

(57) Europeiska kommissionen, Status of local soil contamination in Europe , 2018.

(58) Och uppföljning av strategin för läkemedel i miljön, COM(2019) 128 .

(59) WHO, Keeping our water clean: the case of water contamination in the Veneto Region , Italien, 2017.

(60) Undersökning finansierad av Nordiska ministerrådet, The Costs of Inaction . A socioeconomic analysis of environmental and health impacts linked to exposure to PFAS , 2019.

(61) Kostnaderna för exponering för PFAS i Europa har uppskattats till mellan 52 och 84 miljarder euro per år. Ibid.

(62) Mer information finns i SWD(2020) 247.

(63) Stockholms-, Rotterdam- och Baselkonventionerna samt OECD.

(64)   COM (2019)264.

(65) Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa), Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa), Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och Europeiska miljöbyrån (EEA).

(66) Vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker ( Scheer ), vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet ( SCCS ).

(67) ECHA, Public Activities Coordination Tool .

(68) Efsa, Echa, EMA och EEA.

(69) Vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker och vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet.

(70) Översyn av Reach, COM(2018) 116 .

(71)   COM(2019) 264 .

(72) I linje med EU:s datastrategi .

(73)   ECHA, IUCLID .

(74) Europeiska kommissionen, IPCHEM .

(75) Särskilt när det gäller obligatorisk anmälan av beställda studier och tillgång till all vetenskaplig data och information, såsom definierats för transparens i EU:s riskbedömning i livsmedelskedjan. Se förordning (EU) 2019/1381 om insyn och hållbarhet i EU:s riskbedömning i livsmedelskedjan, EUT L 231, 6.9.2019.

(76) Särskilt genom tillägg av hormonstörande ämnen och PBT-/vPvB-ämnen, för att bedöma behovet av särskilda kriterier för immunotoxicitet och neurotoxicitet, som för närvarande omfattas av faromåtten ”specifik organtoxicitet” och ”reproduktionstoxicitet”, och vid behov ändra dem.

(77) Kommissionens rekommendation 2011/696/EU om definitionen av nanomaterial, OJ L 275, 20.10.2011. 

(78) Som en del av dataområdet för den europeiska gröna given som aviserats inom ramen för EU:s datastrategi .

(79) T.ex. PNEC, härledda nolleffektnivåer (DNEL), hälsobaserade yrkeshygieniska gränsvärden, vattenkvalitetsnormer, högsta totala dagsintag osv.

(80) Bygga vidare på befintlig praxis, såsom utvärderingen av ämnen inom Reach, bevakningslistorna inom vattendirektivet och grundvattendirektiven, den statistiska ramundersökningen av markanvändning och marktäckning (Lucas), HBM4EU, och det föreslagna europeiska partnerskapet för riskbedömning.

(81) Uppgifter hämtade från EU:s Safety Gate/Rapex .

(82) I översynen av Reach drog Europeiska kommissionen slutsatsen att registreringsunderlagen bristande uppfyllelse av kraven var en central fråga som hindrar framsteg. Echa och kommissionen har sedan dess utarbetat en gemensam handlingsplan för att intensifiera kontrollerna av alla registreringsunderlag. 

(83) Förordning (EU) 2019/1020 om marknadskontroll och produkters överensstämmelse, som kommer att träda i kraft i juli 2021, EUT L 169, 25.6.2019.

(84) En studie pågår för närvarande om hur Reach-kraven kan integreras i tullförfarandena. Detta kommer att följas av en konsekvensbedömning för att identifiera framtida alternativ.

(85) Ett antal onlineplattformar har undertecknat ett säkerhetslöfte för att ta bort alla produkter som rapporteras i Safety Gate/Rapex från sina onlineförteckningar.

(86) Rapex och RASFF är verktyg som informerar konsumenter och myndigheter i medlemsstaterna när det gäller produkter som utgör en risk. Safety gate for consumers .

(87)   Forumet för informationsutbyte om verkställighet (Forum) är ett nätverk av myndigheter med ansvar för efterlevnaden av Reach-, CLP-, PIC-, POP- och biocidproduktförordningarna.

(88) T.ex. yrkesinspektörskommittén Slic (arbetsmiljö), PARCS (tull), Impel (avfall och industriutsläpp). 

(89)  Dvs. marknadskontrollmyndigheter som hanterar kemikalielagstiftning som omfattar Reach, kosmetika, biocider, tullmyndigheter, konsumentskyddsmyndigheter och byråer som Echa.

(90) T.ex. lagstiftning om avfall och industriutsläpp.

(91) Europeiska kommissionen, Environmental Compliance and Governance Forum .

(92) Impel (inspektörer), EnviCrimeNet (polis), ENPE (åklagare) och EUFJE (domare).

(93) Mekanismen för grupptalan skulle kunna användas för att kollektivt föra talan mot överträdelser av EU-rättsliga instrument COM(2018) 184 final.

(94) Med inspiration från reglerna om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor.

(95) Förordning (EU) 2019/1020 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter. 

(96) EEA, The European Environment – State and outlook report , 2020.

(97) Översyn av Reach, COM(2018) 116

(98)  Ibid.

(99) Europeiska kommissionen har sedan år 2000 bidragit med över 800 miljoner euro till forskningsprojekt om kemiska faror och risker.

(100) Även om beslutsfattarna börjar förstå den roll som en sund hantering av kemikalier spelar för den ekonomiska och sociala utvecklingen finns det också betydande kopplingar mellan kön och kemikalier, men könsspecifika uppgifter saknas fortfarande i stor utsträckning. UNDP, Chemicals and Gender, 2015.

(101) Direktiv 2010/63/EU. Under 2017 genomfördes över 230 000 djurförsök i EU för att uppfylla krav i kemikalielagstiftningen. SWD(2020) 10

(102) T.ex. prediktiv toxikologi eller virtuella mänskliga plattformar.

(103) T.ex. övervakningsinitiativ inom ramen för EU:s miljölagstiftning och övervakningssystem som Lucas , EMBAL, det kommande EU-observationsorganet för markskydd och EU:s övervakning av pollinatörer.

(104) I samband med pågående initiativ som Rapex Safety Gate.

(105) Med utgångspunkt i befintliga initiativ och indikatorer kommer detta att ingå i en bredare övervaknings- och prognosram för nollförorening i samband med det kommande åttonde miljöhandlingsprogrammet och kommer också att tjäna som underlag för granskningen av genomförandet av miljöpolitiken .

(106) CEFIC, Facts and Figures Report , 2020

(107) UNEP, Global Chemicals Outlook II , 2019.

(108)   The Lancet Commission on health and pollution , 2017.

(109) Human Rights Committee, general comment No. 36 on the right to life, 2018.

(110) UNEP, Global Chemicals Outlook II , 2019.

(111) På grundval av SAICM-målet för 2006 fastställs följande i mål 12.4 i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling: ”Att senast 2020 uppnå en miljövänlig hantering av kemikalier och allt avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramar, och avsevärt minska deras utsläpp i luft, vatten och mark för att minimera deras negativa effekter på människors hälsa och på miljön.”

(112) UNEP, Global Chemicals Outlook II , 2019.

(113)  Ibid.

(114) T.ex. Unep, WHO, ILO, Unido, Världsbanken, OECD, SAICM, multilaterala miljöavtal.

(115) Särskilt de organisationer som deltar i samarbetsprogrammet för sund kemikaliehantering (Inter-Organisation Programme for the Sound Management of Chemicals, IOMC).

(116) Särskilt Stockholms-, Rotterdam- och Minamatakonventionerna.

(117) Införa nya kriterier/faroklasser för PBT/vPvB, toxicitet i mark, hormonstörande ämnen, persistens och mobilitet. Anpassa befintliga kriterier på grundval av vetenskapliga rön och framsteg, bland annat för att beakta alternativa metoder, och förtydliga kriterierna för mutagenitet i könsceller.

(118) CEFIC, Facts and Figures Report , 2020.

(119)  Mot en övergripande strategi för Afrika, JOIN(2020) 4.

(120)   COM(2020) 102 final.

(121)   COM(2020) 456 final.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.10.2020

COM(2020) 667 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Kemikaliestrategi för hållbarhet







På väg mot en giftfri miljö

{SWD(2020) 225 final} - {SWD(2020) 247 final} - {SWD(2020) 248 final} - {SWD(2020) 249 final} - {SWD(2020) 250 final} - {SWD(2020) 251 final}

HANDLINGSPLAN

De åtgärder som läggs fram i denna handlingsplan, inbegripet lagstiftningsförslag och riktade ändringar av Reach, kommer att behöva genomföras i enlighet med principerna för bättre lagstiftning och vid behov bli föremål för utvärderingar och konsekvensbedömningar.