EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 10.3.2020

COM(2020) 94 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Långsiktig handlingsplan för bättre genomförande och efterlevnad av inremarknadsreglerna

Inledning

Den inre marknaden är en av EU:s största landvinningar. Den står i centrum för EU-projektet, har drivit på den ekonomiska tillväxten de senaste årtiondena och underlättat de europeiska konsumenternas och företagens liv. EU står för 18 % av den globala ekonomiska produktionen, och bara USA är större. En väl fungerande inre marknad ger alla i EU tillgång till ett större utbud av varor och tjänster och bättre utsikter till jobb. Den inre marknaden ger EU:s näringsidkare en stor inhemsk marknad, stimulerar handel och konkurrens och ökar effektiviteten. Detta är en förutsättning för att uppnå EU:s gröna och digitala omställning och fungerar som en språngbräda för att konkurrera på världsmarknaden.

I den nya industristrategi för EU som läggs fram i dag 1 står den inre marknaden i centrum som en av grunderna för EU:s industriella omställning. För att alla ska tjäna på den inre marknaden införs genom EU-lagstiftningen gemensamma regler för att undanröja hinder och underlätta rörligheten för varor och tjänster i hela EU och samtidigt skydda konsumenterna.

Reglerna får avsedd verkan bara om de utformas och tillämpas på rätt sätt. Efterlevnaden av inremarknadsreglerna lämnar dock en del i övrigt att önska. Meddelandet om hinder för den inre marknaden visar att många hinder kvarstår 2 , och alltför ofta beror de på felaktig eller ofullständig nationell tillämpning av den EU-lagstiftning som vi redan kommit överens om. Näringsidkarnas och investerarnas fria rörlighet stöter fortfarande på många rättsliga och administrativa hinder, och allmänheten i EU utsätts för olagliga eller farliga produkter och tjänster på grund av brister i övervakning, inspektioner, upptäckt och sanktioner av aktörer som bryter mot inremarknadsreglerna.

Under hela lagstiftningscykeln delar medlemsstaterna och kommissionen på ansvaret för att se till att inremarknadsreglerna följs och att de enskildas rättigheter respekteras.

Medlemsstaterna är skyldiga att korrekt tillämpa vad de har enats om i egenskap av EU-lagstiftare. De har också ansvar för att se till att brott mot inremarknadsreglerna upptäcks och beivras på hemmaplan. Kommissionen är i sin egenskap av fördragets väktare skyldig att vara vaksam, se till att alla medlemsstater genomför och följer inremarknadsreglerna och gripa in beslutsamt med överträdelseförfaranden om reglerna inte följs.

I mars 2019 uppmanade Europeiska rådet kommissionen att i nära samarbete med medlemsstaterna utarbeta en långsiktig handlingsplan för bättre genomförande och upprätthållande av reglerna för den inre marknaden. Sedan dess har medlemsstaterna upprepat sitt åtagande om skärpta kontroller av att reglerna följs 3 . Kommissionen välkomnar Europeiska rådets uppmaning, och delar medlemsstaternas uppfattning att genomförandet och efterlevnaden av inremarknadsreglerna behöver förbättras avsevärt.

Med utgångspunkt i ett förnyat partnerskap mellan medlemsstaterna och kommissionen och med beaktande av konstaterandena i det meddelande om hinder för den inre marknaden som läggs fram i dag, presenteras i den här handlingsplanen en rad åtgärder som ska maximera ändamålsenligheten och effektiviteten i efterlevnaden och verkställigheten i hela EU.

Aktuella problem med efterlevnad

Handeln på den inre marknaden står för 56 miljoner jobb i EU 4 och den ekonomiska nyttan är uppskattningsvis 8–9 % av EU:s BNP 5 . Det beräknas att ytterligare förbättringar av den inre marknaden för tillverkade varor kan generera 183–269 miljarder euro per år, medan en ytterligare integrering av tjänstemarknaderna kan leda till en vinst på 297 miljarder euro per år 6 . Enbart dessa ökningar skulle höja den ekonomiska nyttan från 8–9 % till omkring 12 % av BNP.

Ibland verkar det som om medlemsstaterna bryter mot inremarknadsreglerna eller skapar och tolererar hinder i den nationella lagstiftningen i syfte att ge ytterligare skydd på hemmamarknaderna och skapa fördelar för de inhemska företagen. De eventuella vinsterna är ofta mycket kortsiktiga, men effekterna på företagen i EU kan bli mycket mer skadliga och försvårar för dem att expandera sin verksamhet i en verkligt rättvis konkurrens och skapa globala ledare, något som snedvrider konkurrensen inifrån. Detta drabbar i oproportionerligt hög grad små och medelstora företag och nystartade företag. De större företagen har kapaciteten att följa flera olika regelverk, medan de små och medelstora företagen drabbas hårdast av administrativa bördor och krångel, särskilt när de gör affärer över gränserna på den inre marknaden. Därför är den inre marknaden och korrekt genomförande och tillämpning av reglerna för den en förutsättning för den strategi för små och medelstora företag 7 som också antas i dag.

Otillräckligt eller felaktigt genomförande och bristande efterlevnad leder till skadeverkningar både på EU-nivå och nationell nivå. Enskilda och företag kan inte dra full nytta av sin rätt till fri rörlighet, näringslivet kan inte ta vara på de stordriftsfördelar som den inre marknaden kan erbjuda, konsumenterna riskerar att skadas av produkter som inte uppfyller kraven eller får färre valmöjligheter, den trygga energiförsörjningen äventyras och EU:s miljö- och klimatmål blir svårare att uppnå. Laglydiga företag förlorar marknadsandelar på grund av illojal konkurrens från oseriösa företag som erbjuder produkter som inte uppfyller kraven eller inte följer bestämmelserna om socialt skydd.

Medlemsstaternas och kommissionens gemensamma insatser

Genomdrivandet av inremarknadsreglerna förutsätter först och främst att reglerna tillämpas korrekt i alla medlemsstater och av alla myndigheter i EU, och att överträdelser beivras, vid behov genom överträdelseförfaranden. Dessutom måste näringsidkare övervakas, inspekteras och sanktioneras, samtidigt som deras olagliga produkter måste avlägsnas från marknaden, oavsett om de är farliga eller förfalskade eller inte överensstämmer med miljö- eller energieffektivitetsbestämmelserna eller andra regler.

Men om vi vill förverkliga den inre marknadens fördelar måste kontrollen av efterlevnaden vara bredare och omfatta reglernas hela livscykel, från idéstadiet till tillämpningen. Det förutsätter samarbete på alla förvaltningsnivåer i EU, från lokala och regionala myndigheter och domstolar ända upp till EU-nivån. Det krävs också att man betraktar efterlevnad som en kontinuerlig process som börjar med att lagstiftningen utformas och fortsätter med att medlemsstaterna där så är tillämpligt införlivar och tillämpar den och beivrar överträdelser. Det är oerhört viktigt att medlemsstaterna och kommissionen axlar sitt gemensamma ansvar genom att stötta varandra i sina respektive uppgifter.

Förebyggande åtgärder är ett viktigt sätt att undvika korrigerande åtgärder senare. Om det inte på förhand gått att se till att inremarknadsreglerna följs kan enskilda och företag stöta på hinder i form av regleringar eller administrativa hinder, och de förväntar sig att hindren ska undanröjas genom verkningsfulla ingripanden i efterhand. Tillsynsmyndigheterna måste vara väl fungerande, deras rutiner och övervakning måste vara ändamålsenliga och aktörer på fältet, t.ex. offentliga tjänstemän och domare, måste känna till och kunna tillämpa EU-lagstiftningen i sin dagliga verksamhet.

Medlemsstaterna måste se till att inremarknadslagstiftningen följs för att enskildas och företags rättigheter ska skyddas. Detta måste börja redan när den nationella lagstiftningen utformas, och fortsätta i de enskilda domstols- eller förvaltningsärendena. Kommissionens uppgift är att hjälpa medlemsstaterna att förebygga att nya hinder för den inre marknaden uppkommer när EU-lagstiftningen införlivas och tillämpas, och vid behov vidta korrigerande åtgärder.

Ett verkligt partnerskap mellan de olika aktörer på EU-nivå och nationell nivå som ansvarar för genomförande och efterlevnad blir avgörande för att övervinna de hinder som finns på den inre marknaden. Det bidrar till att styra efterlevnadsarbetet och förbättra efterlevnaden av inremarknadslagstiftningen.

För att stärka samarbetet kring efterlevnaden av inremarknadsreglerna ska en arbetsgrupp för efterlevnad på den inre marknaden, tillsättas där medlemsstaterna och kommissionen ingår. Arbetsgruppen är tänkt att sammanträda regelbundet för att bedöma hur nationell lagstiftning överensstämmer med inremarknadsreglerna, prioritera de mest akuta hindren, åtgärda onödiga nationella tillägg till EU-reglerna, diskutera övergripande frågor och följa genomförandet av den här handlingsplanen. Arbetsgruppen ska regelbundet informera rådet (konkurrenskraft) och Europaparlamentets utskott för den inre marknaden och konsumentskydd.

Arbetsgruppen kompletterar ett nätverk för samarbete som ska inrättas mellan nationella samordnare för efterlevnad, inom ramen för den befintliga rådgivande kommittén för den inre marknaden. Det här upplägget möjliggör utbyte av information och bästa praxis mellan kommissionen och medlemsstaterna om hur de nationella förvaltningarna bedömer och handlägger viktiga ärenden på nationell, regional och lokal nivå. Ytterligare sätt att förbättra samordningen och kommunikationen i specifika efterlevnadsfrågor mellan medlemsstaternas myndigheter med ansvar för övervakning av den inre marknaden kommer att övervägas.

För att inte tappa tempo i genomförandet utgör resultattavlan för den inre marknaden ett användbart verktyg för både medlemsstaterna och kommissionen när det gäller tillämpningen av inremarknadsreglerna. Kommissionen tänker uppdatera resultattavlan för den inre marknaden så att den bättre återspeglar slutanvändarnas situation på den inre marknaden och passar den europeiska planeringsterminen bättre. Fler indikatorer ska bidra till bedömningen av huruvida den inre marknaden fungerar som den ska på områden där den förväntas ge mest påtagliga resultat, t.ex. varor, tjänster, finansmarknader, digitala marknader, nätverksbranscher som energisektorn, dataekonomin och den cirkulära ekonomin. Därför tänker kommissionen efter samråd med medlemsstaterna föreslå ambitiösa nya indikatorer, bl.a. om medlemsstaternas resultat på de här områdena.

Handlingsplan för bättre genomförande och efterlevnad av inremarknadsreglerna

I    Ökad kunskap och medvetenhet om inremarknadsreglerna

Nationella myndigheter och ekonomiska aktörer, särskilt små och medelstora företag, är ofta omedvetna om de möjligheter och fördelar som inremarknadslagstiftningen erbjuder. De kan också ha svårt att helt förstå sina skyldigheter enligt EU-rätten, vilket leder till problem med efterlevnad och överensstämmelse. De föreslagna åtgärderna ska öka kunskapen och medvetenheten om inremarknadsreglerna hos de nationella myndigheter och domstolar som tillämpar dem varje dag, liksom hos allmänhet och näringsliv.

üÅTGÄRD 1: Program för mer specifika vägledningsverktyg för nationella myndigheter:

För att förbättra efterlevnaden och undvika att marknaden splittras tänker kommissionen utöka vägledningen till medlemsstaterna och företagen och tillhandahålla verktyg för bättre samordning på vissa områden enligt följande:

oI samband med lagstiftningsförhandlingarna fastställa områden där det kan uppstå risker för införlivandet och tillämpningen och i förekommande fall utfärda riktlinjer. Så har redan skett för de nyligen antagna reglerna om audiovisuella medier 8 och upphovsrätt 9 .

oUtfärda riktlinjer om lagstiftning inom digital teknik (nya teleregler, cybersäkerhet, upphovsrätt, audiovisuella medier).

oUppdatera handboken om genomförandet av tjänstedirektivet 10 , som omfattar den senaste rättspraxisen om tjänstedirektivets centrala delar, och ge vägledning om rättsliga frågor som uppstår på grund av exempelvis nya affärsmodeller och nya sätt att tillhandahålla tjänster.

oUpprätta en central informationstjänst om praktiska frågor som tjänstemän i medlemsstaterna har när de tillämpar inremarknadslagstiftningen i vardagen. Detta ska organiseras i samarbete med medlemsstaterna och på frivillig basis gradvis integrera de särskilda nationella arrangemang som införts för att genomföra EU-lagstiftningen.

oUppdatera riktlinjerna om tillämpning av artiklarna 34–36 i EUF-fördraget 11 .

oUtfärda riktlinjer för strategisk (social, innovativ, grön) upphandling och andra aspekter (kollusion) av offentlig upphandling och föreslå en rekommendation om system för översyn.

oUtfärda riktlinjer för principen om ömsesidigt erkännande 12 .

oUtfärda riktlinjer för produktansvarsdirektivet 13 .

oUtfärda riktlinjer för artikel 4 i förordningen om marknadskontroll 14 .

oUppdatera blåboken om harmoniserade produktregler 15 .

oLägga fram uppdaterade rekommendationer om reglering av yrkesmässiga tjänster på grundval av kommissionens meddelande av den 17 januari 2017 16 . De bygger på en restriktionsindikator som används för bedömning och jämförelse av nationella krav inom yrkesmässiga tjänster för att ta hänsyn till nya förändringar i medlemsstaternas regelverk och driva på ytterligare reformer. Dessa reformer kan ha positiva effekter på arbetstagarnas rörlighet, minska kompetensbrist och felmatchning av kompetens, särskilt i samband med den gröna och digitala omställningen.

oStödja medlemsstaterna vid införlivandet av den europeiska rättsakten om tillgänglighet 17 , som förväntas öka tillgången till tillgängliga produkter och tjänster på marknaden.

oInrätta plattformar för informationsutbyte med medlemsstaterna, som den som används för direktiven om offentlig upphandling, för närmare informationsutbyte mellan kommissionen och medlemsstaternas myndigheter i särskilda frågor.

üÅTGÄRD 2: Förbättrad tillgång för användarna till information om regler och krav

För att öka kunskapen om tillämpliga regler och företagens skyldigheter och minska antalet fall av bristande överensstämmelse och efterlevnad ska den gemensamma digitala ingången 18 ge tillgång till heltäckande information om regler och förfaranden på den inre marknaden och hänvisa användarna till de mest relevanta hjälptjänsterna.

De kontaktpunkter för produkter som inrättats genom det nyligen antagna varupaketet 19 ska ge företagen bättre och snabbare information om de regler som gäller för deras produkter.

üÅTGÄRD 3: Onlineplattformar som underlättar produktöverensstämmelse

Produktsäljare på e-handelsplattformar måste vara medvetna om EU:s produktregler och se till att inga olagliga eller osäkra produkter släpps ut på marknaden i EU. Tänkbara åtgärder för att förbättra överensstämmelsen hos produkter som säljs på onlineplattformar kommer att övervägas som en del av lagen om digitala tjänster. Under översynen av direktivet om allmän produktsäkerhet 20 ska man också behandla produktsäkerhetsproblem vid nätförsäljning och i globala leveranskedjor.

üÅTGÄRD 4: Utbildning och utbyte av praxis för nationella domare och jurister

Enskilda och företag i EU är beroende av de nationella domstolarna för att ta vara på sina rättigheter på den inre marknaden. Därför måste de nationella domarna vara väl utbildade i EU:s lagstiftning. Kurser och seminarier för domare och andra jurister som ansvarar för genomförandet av inremarknadslagstiftningen kommer att byggas ut för att öka medvetenheten och kunskaperna om inremarknadslagstiftningen. Kurserna och seminarierna ska ingå i det nationella utbildningsutbudet men kan även ske på EU-nivå, t.ex. i samband med den kommande översynen av strategin för europeisk juridisk utbildning.

üÅTGÄRD 5: Kapacitetsuppbyggnad för nationella offentliga förvaltningar

På begäran av medlemsstaterna ska särskilda program, t.ex. programmet för den inre marknaden enligt förslaget till flerårig budgetram 2021–2027, ge ekonomiska incitament och tekniskt stöd för att bygga upp de offentliga förvaltningarnas genomförande- och tillsynskapacitet.

Tilldelningen av medel från inremarknadsprogrammet ska bygga på jämförbara indikatorer på bättre efterlevnad i praktiken, t.ex. inspekterade sektorer, antal inspektörer eller antalet produkter som avlägsnats från marknaden. Medlemsstaternas resultat och identifierade behov kopplas sedan till tilldelningen av ytterligare kapacitetsuppbyggnad, utbildning, utbyten osv. I detta sammanhang kommer även andra möjligheter att underlätta och stärka företagens och de enskildas användning av nationella prövningsmekanismer att övervägas.

Inom det föreslagna reformstödsprogrammet kan myndigheterna begära tekniskt stöd kopplat till reformbehov som medlemsstaterna utpekat enligt den europeiska planeringsterminen, unionens prioriteringar och unionens ekonomiska styrning.

Dessutom innehåller den fjärde uppdateringen av handlingsplanen för offentlig upphandling 2020 21 en rad nya initiativ för att hjälpa förvaltare och mottagare av EU-medel att förbättra sina rutiner för offentlig upphandling, säkerställa lika villkor och använda upphandling som ett strategiskt verktyg för att verka för centrala politiska mål.

üÅTGÄRD 6: Kapacitetsuppbyggnad inom offentlig upphandling och förstärkt samarbete mellan nationella organ

Kommissionen kommer i samarbete med medlemsstaterna att ta fram praktiska verktyg för kompetenshöjning för tjänstemän som arbetar med offentlig upphandling, sammanföra offentliga inköpare för att främja erfarenhetsutbyte, underlätta utbildning och ge incitament till gemensamma inköp i enlighet med allmänhetens krav på grönare, socialt ansvarsfull och innovativ upphandling.

Kommissionen kommer också att främja samarbete och erfarenhetsutbyte genom nätverket av förstainstansorgan för prövning av offentlig upphandling.

II    Bättre införlivande, genomförande och tillämpning av EU:s regler

Fel vid införlivandet, genomförandet och tillämpningen av EU-reglerna skapar hinder för en väl fungerande inre marknad.

üÅTGÄRD 7: Strukturerad dialog för ett bättre införlivande av inremarknadsdirektiven

För att bättre införliva direktiven snabbt och korrekt kommer en strukturerad dialog mellan medlemsstaterna och kommissionen att föras under införlivandeperioden. Denna strukturerade dialog innan medlemsstaterna antar sina lagar förenklar kontrollerna av överensstämmelsen. ”Dynamiska virtuella jämförelsetabeller” 22 kan underlätta införlivandet genom att hålla reda på nationella författningar, inklusive senare ändringar och upphävanden. Sedan den nationella lagstiftningen antagits bör medlemsstaterna förse kommissionen med en klar och tydlig redovisning av vilka nationella bestämmelser som införlivar motsvarande skyldigheter i direktiven 23 . Här kommer särskild uppmärksamhet att ägnas onödiga nationella tillägg till lagstiftningen.

üÅTGÄRD 8: Genomförande av inremarknadsförordningarna i partnerskap

För att förbättra genomförandet av de bestämmelser i inremarknadsförordningar som kräver att medlemsstaterna gör något (t.ex. inrättar strukturer eller utvecklar rutiner) innan de kan börja tillämpas, kommer särskilda möten mellan kommissionen och medlemsstaterna att anordnas så snart som man nått en politisk överenskommelse om förordningen. Seminarier om genomförandet kommer att anordnas för att hjälpa medlemsstaterna genomföra sådana delar av förordningen långt innan de relevanta bestämmelserna träder i kraft 24 .

III    Förebyggande på bästa sätt

Att förebygga nationella åtgärder som strider mot EU-lagstiftningen bidrar till lika villkor för enskilda och företag på den inre marknaden och gör att man kan undvika långdragna överträdelseförfaranden. Att exempelvis använda befintliga anmälningsrutiner för sådana åtgärder på bästa sätt bidrar till efterlevnaden av EU:s regler.

üÅTGÄRD 9: Förbättrade förhandsbedömningar av restriktiv reglering enligt direktivet om proportionalitetsprövning

För att förebygga att nya restriktioner införs i nationell reglering kommer kommissionen att förse medlemsstaterna med stöd och rådgivning och underlätta utbytet av bästa praxis om proportionalitetsprövning på förhand enligt direktivet om proportionalitetsprövning 25 , enligt vilket medlemsstaterna är skyldiga att grundligt pröva om ny nationell yrkesreglering är proportionerlig innan den antas.

üÅTGÄRD 10: Rationellare tillämpning av direktivet om öppenhet på den inre marknaden

I enlighet med den mer strategiska hållningen till kommissionens efterlevnadsåtgärder 26 kommer direktivet om öppenhet på den inre marknaden 27 framöver att tillämpas i fyra steg: i) Medlemsstaterna anmäler alla utkast till föreskrifter om varor och informationssamhällets tjänster. ii) Kommissionen följer upp alla anmälningar som kan vara oförenliga med EU-rätten. iii) Kommissionen anpassar sin uppföljning och ägnar särskild uppmärksamhet åt de åtgärder som har störst inverkan på den inre marknaden. iv) Kommissionen övervakar lagstiftning som den reagerat på enligt direktivet, och om den inte ändras på lämpligt sätt kan kommissionen inleda ett överträdelseförfarande.

Kommissionen kommer också att uppmuntra de nationella myndigheterna att reagera på andra medlemsstaters anmälningar, för att skapa tillfällen till regelbundna kontakter mellan nationella regleringsmyndigheter och de myndigheter som ansvarar för genomförandet av öppenhetsdirektivet samt främja konvergens mellan nationella bestämmelser. Om den nuvarande harmoniseringsnivån visar sig vara otillräcklig kommer kommissionen att noggrant analysera om mer EU-harmonisering är motiverad.

üÅTGÄRD 11: Förebyggande av nya hinder för tjänster på den inre marknaden

För att förhindra att omotiverade hinder uppstår på den inre marknaden för tjänster uppmanar kommissionen Europaparlamentet och rådet att snabbt anta förslaget till nytt tjänsteanmälningsdirektiv 28 . I väntan på att förslaget antas avser kommissionen att se till att medlemsstaterna följer den befintliga anmälningsskyldigheten enligt tjänstedirektivet så att det går att kartlägga och undanröja nya potentiella hinder.

üÅTGÄRD 12: Ta vara på potentialen i anmälningsmekanismen i e-handelsdirektivet

De medlemsstater som begränsar friheten att tillhandahålla gränsöverskridande informationssamhällestjänster på ett motiverat och proportionerligt sätt måste anmäla sina nationella begränsningsåtgärder till den medlemsstat där tjänsteleverantören är etablerad och till kommissionen, men den fulla potentialen hos den här anmälningsmekanismen i e-handelsdirektivet 29 har ännu inte tagits tillvara. Eventuella åtgärder för att förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna och anmälningsmekanismen kommer att bedömas som en del av förberedelserna inför lagen om digitala tjänster.

IV    Upptäckt av bristande efterlevnad på den inre marknaden och vid de yttre gränserna

När nationella regler redan har antagits och trätt i kraft måste de nationella myndigheterna och kommissionen kunna upptäcka bristande efterlevnad för att den inre marknaden ska kunna fortsätta att fungera smidigt. Därför behöver kommissionen och medlemsstaternas myndigheter verktyg som förbättrar deras förmåga att upptäcka, utreda och snabbt utbyta information om bristande efterlevnad.

üÅTGÄRD 13: Rationaliserade it-system på den inre marknaden och en ny plattform för efterlevnad på nätet (e-enforcement lab)

Kommissionen och medlemsstaterna använder flera it-system för att utbyta information om olagliga och defekta industri- och konsumentprodukter. För att rensa i floran av it-system 30 som används för informationsutbyte om olagliga och defekta industri- och konsumentprodukter tänker kommissionen göra följande:

oInrätta en gemensam europeisk informationsportal för kontroller av andra produkter än livsmedel, där de befintliga systemen som ICSMS och Rapex och den nya gemensamma kontaktpunkten för tullen kan nås, med anpassat datautbyte mellan systemen i enlighet med gällande lagstiftning.

oTillsammans med medlemsstaterna se till att informationssystemet för den inre marknaden (IMI) blir standardverktyget för administrativt samarbete på den inre marknaden, med hjälp av tillgängliga data och information, och utvärdera hur det administrativa samarbetet fungerar inom vissa delar av den inre marknaden.

oSkapa ett verktyg för hinder på den inre marknaden vid den gemensamma digitala ingången, med beaktande av erfarenheterna från Minska regelbördan 31 , som gör det möjligt för enskilda och företag att rapportera anonymt om regleringshinder de stöter på när de utövar sina rättigheter på den inre marknaden.

oTillsammans med medlemsstaterna fullt ut utnyttja informationshanteringssystemet för offentliga kontroller (Imsoc) för att förbättra efterlevnaden av EU:s jordbruks- och livsmedelslagstiftning (inbegripet djur- och växtskydd). Imsoc ska kopplas ihop med och möjliggöra informationsutbyte mellan befintliga informationssystem (iRASFF 32 , ADIS-exADNS 33 , Europhyt 34 och Traces 35 ).

oUndersöka om ett laboratorium som finansieras inom programmet för den inre marknaden eller programmet för ett digitalt Europa för att prova och tillämpa avancerade it-lösningar kan byggas in i eller kopplas till befintliga strukturer, t.ex. nätverket för konsumentskyddssamarbete, EU:s nätverk för produktöverensstämmelse eller observationsorganet vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (Euipo).

üÅTGÄRD 14: Stärka kampen mot förfalskade och olagliga produkter

Kommissionen och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) samarbetar med de nationella myndigheterna i medlemsstaterna och i länder utanför EU genom ömsesidigt administrativt bistånd vid olaglig import/export och bidrar till att hindra att olagliga produkter kommer in på den inre marknaden.

I dag är det så att olagliga produkter inte bara importeras till EU utan också tillverkas eller sätts samman av importerade komponenter inom EU och därefter släpps ut eller säljs på den inre marknaden. Olaf kan dock inte ingripa i sådana ärenden, eftersom dess nuvarande ansvarsområde inte täcker ärenden inom EU.

För att stärka skyddet för immateriella rättigheter och förbud eller restriktioner mot att släppa ut olagliga eller förfalskade varor på den inre marknaden kan kommissionen och medlemsstaterna inspireras av reglerna om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor och dessutom överväga att utvidga Olafs uppdrag.

üÅTGÄRD 15: Stärka kontrollen av efterlevnaden i livsmedelskedjan

Trygga och hållbara livsmedel och fri rörlighet för dem är en viktig del av den inre marknaden. Det bidrar i hög grad till medborgarnas hälsa och välbefinnande och till deras sociala och ekonomiska intressen.

Det är visserligen medlemsstaterna som ansvarar för att kontrollera att aktörerna följer EU-lagstiftningen, men kommissionen genomför omkring 220 revisioner på plats varje år i länder i och utanför EU för att se om kontrollsystemen är ändamålsenliga och myndigheterna uppfyller sina lagfästa skyldigheter. Kommissionen kommer att intensifiera sitt genomdrivande av EU-lagstiftningen inom livsmedelskedjan, bl.a. genom riktade revisioner och systematisk uppföljning för att kontrollera att bristerna åtgärdas av medlemsstaterna.

Kommissionen kommer också att fortsätta att stödja medlemsstaterna genom utbildningsprogrammet Bättre utbildning för säkrare livsmedel för personal vid offentliga förvaltningar i syfte att förbättra genomförandet av EU:s regler.

Livsmedelsfusk kan undergräva konsumenternas förtroende för EU:s livsmedelssystem och påverka den inre marknadens funktion. Därför tänker kommissionen öka EU:s insatser mot livsmedelsfusk inom strategin från jord till bord.

üÅTGÄRD 16: Märknings- och spårbarhetssystem

Spårbarhet är avgörande för efterlevnaden. Märknings- och spårbarhetssystem fungerar bara om informationen i leveranskedjan möjliggör automatiska efterlevnadskontroller vid tullen. Kommissionen kommer i samarbete med medlemsstaterna att undersöka och främja användningen av digitala verktyg för att möjliggöra mer målinriktade kontroller vid EU:s yttre gränser och inom EU. Här ingår utveckling av märknings- och spårbarhetssystem (qr-koder, RFID, blockkedjor osv.) för att på ett säkert sätt tillhandahålla information av betydelse för efterlevnaden längs distributionskedjan, med utgångspunkt i befintliga instrument som produktdatabasen för energimärkning (Eprel). Ny tullutrustning som kan läsa och kontrollera den kodade informationen kommer att utvecklas med ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning 2021–2027. Spårbarhetsfrågor kommer också att tas upp under översynen av direktivet om allmän produktsäkerhet.

Kommissionen verkar för digital inlämning av information om efterlevnad för industri- och konsumentprodukter (dvs. den befintliga EU-försäkran om överensstämmelse) som deklareras för ”övergång till fri omsättning” i tullen. I samband med detta tänker kommissionen också bedöma konsekvenserna för små och medelstora företag, särskilt mikroföretag, för att identifiera de förebyggande och reducerande åtgärder som krävs.

Inom den nya strategin för konsumentpolitiken ska dessutom märkning och spårbarhet spela en nyckelroll för att stärka konsumenternas ställning under den gröna och digitala omställningen. Kommissionen tänker kartlägga den bästa användningen av digitala verktyg för att ge konsumenterna så tillförlitlig information som möjligt så att de kan göra välgrundade och trygga inköp, särskilt när de handlar i andra länder.

V    Stärkt kontroll av efterlevnad på fältet

Trots alla ansträngningar att skapa en efterlevnadskultur på den inre marknaden, krävs det fortfarande effektiva ingripanden i efterhand mot rättsliga hinder som följer av bristande efterlevnad. Även här är samarbetet mellan medlemsstaternas myndigheter och kommissionen av stor betydelse.

üÅTGÄRD 17: EU-nätverk för produktöverensstämmelse

Många produkter som inte uppfyller kraven görs fortfarande tillgängliga för konsumenterna, ofta via nätet, vilket utsätter både konsumenter och yrkesmässiga slutanvändare för risker och snedvrider konkurrensen. För att stärka samordningen mellan marknadskontrollmyndigheterna på andra områden än livsmedel, i enlighet med förordning 2019/1020 36 , kommer kommissionen att i januari 2021 i samarbete med medlemsstaterna inrätta ett EU-nätverk för produktöverensstämmelse. Den kommer att bestå av de centrala kontaktpunkter som medlemsstaterna nyligen inrättat för sina marknadskontrollmyndigheter. Dessutom kommer kommissionen från och med juli 2021 att övervaka hur den mekanism för ömsesidigt bistånd som fastställs i förordningen fungerar, och kartlägga områden där medlemsstaternas avslag på ansökningar om information om efterlevnad och ansökningar om tillsynsåtgärder vid bristande efterlevnad inte var motiverade.

üÅTGÄRD 18: Göra Solvit till standardverktyget för tvistlösning på den inre marknaden

Olika problemlösningsverktyg omfattar rättsliga områden som annars skulle ingå i Solvits uppdrag 37 , vilket fragmenterar verksamheten. Kommissionen och medlemsstaterna tänker se till att Solvit förstärks och blir standardverktyget för alternativ tvistlösning på alla politikområden som rör den inre marknaden och där ett beslut av en myndighet berörs. Solvit kommer att användas i den nuvarande formen eller vid behov anpassas för att passa de nya initiativens krav. Kommissionen och medlemsstaterna kommer att stärka kopplingarna mellan Solvit och olika organ och nätverk på nationell nivå och EU-nivå.

Detta är redan planerat för Europeiska arbetsmyndigheten 38 , som inledde verksamheten i oktober 2019 och ska ha full kapacitet 2024. Europeiska arbetsmyndigheten ska hjälpa kommissionen och medlemsstaterna att se till att EU:s regler om arbetskraftens rörlighet och samordning av de sociala trygghetssystemen tillämpas på ett rättvist, enkelt och effektivt sätt, så att det blir lättare för enskilda och företag att dra nytta av fördelarna med den inre marknaden. Den ska erbjuda lösningar för att förbättra tillgången till tillförlitlig information för enskilda och arbetsgivare om EU-lagstiftning och nationell lagstiftning om arbetstagarnas rörlighet.

VI    Förbättrad hantering av överträdelseärenden

Om EU-lagstiftningen tros ha överträtts, kommer kommissionen att försöka få till stånd en dialog med medlemsstaterna för att få en bättre uppfattning om problemen och hitta lösningar. Om dialogen inte ger något resultat kommer kommissionen inte att tveka att vidta kraftfulla och verkningsfulla åtgärder när det krävs. Förbättrade arbetsmetoder, bättre användning av alla tillgängliga administrativa verktyg och ökat samarbete kommer att påskynda och effektivisera processen för att få slut på överträdelserna.

üÅTGÄRD 19: Bättre prioritering av efterlevnadsåtgärder

För att bättre prioritera efterlevnadsåtgärderna tänker kommissionen, som sades redan 2016 39 , koncentrera sig på ärenden som har en betydande inverkan på den inre marknaden, på grundval av en bedömning av de ekonomiska, rättsliga och politiska konsekvenserna. Enligt den här modellen kommer kommissionen att anta en årlig strategisk rapport om efterlevnad på den inre marknaden, där särskilda problemområden och prioriteringar för efterlevnaden redovisas, med beaktande av konstaterandena under den europeiska planeringsterminen. Samtidigt är det mycket viktigt att de berörda parterna informerar kommissionen om överträdelser av inremarknadsreglerna, så att kommissionen får en heltäckande lägesbild innan den fastställer sina prioriteringar. Därför kommer systemet för klagomål att ses över så att det blir bättre integrerat med Solvit. Kommissionen tänker övervaka Solvits rapporter för att utpeka strukturella problem av relevans. Kommissionen kommer också att undersöka möjligheten att det verktyg som för närvarande provas på onlineplattformen för tvistlösning (ODR) även ska omfatta andra politikområden på den inre marknaden, så att konsumenterna får bättre möjligheter att bedöma sina möjligheter att hävda sin rätt.

üÅTGÄRD 20: Klarhet och konsekvens i ärendehanteringen

Förtroendet för efterlevnadssystemet förutsätter att klagomål granskas i tid och att överträdelser beivras. Kommissionen kommer därför att ytterligare rationalisera sin ärendehantering. Den ska göra en preliminär bedömning av klagomålen inom två månader, så att klaganden kan få ett svar. Om tillräcklig information har samlats in bör det redan då finnas ett tydligt beslut om huruvida 1) klagomålet inte kommer att handläggas, 2) det överlämnas till tvistlösningsorgan som Solvit, 3) en dialog inleds mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten eller 4) ett överträdelseförfarande inleds direkt.

üÅTGÄRD 21: Bättre användning av EU Pilot

Systemet EU Pilot är ett användbart verktyg för att inhämta information under dialogen med medlemsstaterna innan ett överträdelseförfarande inleds. För att bättre styra och strukturera systemet som ett snabbt och effektivt verktyg till stöd för den lösningsorienterade dialogen med medlemsstaterna, tänker kommissionen använda EU Pilot med tydliga villkor och tidtabeller i de ärenden där en lösning kan uppnås snabbt.

Kommissionen kommer att göra följande:

oUtarbeta tydliga och objektiva kriterier för när EU Pilot ska användas.

oSamarbeta med medlemsstaterna för att hitta pragmatiska lösningar för att påskynda processen, och samtidigt bevara de båda parternas grundläggande rättigheter och utnyttja tillgängliga moderna system på bästa sätt.

oHitta mer flexibla dialogformer för att lösa komplicerade frågor.

oGöra en avvägning mellan det konfidentiella förhållandet mellan kommissionen och medlemsstaterna, men ändå dela information om frågor som lösts via EU pilot (i avidentifierad form) för att sprida bästa praxis 40 .

üÅTGÄRD 22: Regelbundna paketmöten

Skriftväxlingen i överträdelseförfaranden (grunden för en eventuell process i domstolen) tar inte alltid tillräcklig hänsyn till alla tillgängliga lösningar. Som komplement till denna formella direktdialog planerar kommissionen paketmöten med enskilda medlemsstater för särskilda politikområden. Dessa möten kan bidra till att hitta lösningar som är förenliga med EU:s lagstiftning och bör därför anordnas regelbundet, så snart som de behövs. Med noggranna förberedelser kan de effektivt reda ut missförstånd och utnyttja den sakkunskap som finns på EU-nivå och nationell nivå för att hitta lösningar. Paketmötena kan kombineras eller anordnas tillsammans med andra möten med medlemsstaterna (t.ex. dialoger om överensstämmelse).

***

SLUTSATSER

Främjandet av en efterlevnadskultur förutsätter starkt politiskt engagemang för den inre marknaden och verkningsfullt genomförande av reglerna för den. Det kräver politiskt ansvarstagande, öppenhet och effektiva system för att uppmuntra och övervaka efterlevnaden.

Denna handlingsplan är ett svar på medlemsstaternas uppmaning att agera, och utgör ett proaktivt svar på dagens utmaningar när det gäller genomförande och efterlevnad. Åtgärderna inriktas på en rad olika problem som omfattar alla etapper och områden av genomförandeproblem och efterlevnadsinsatser på både EU-nivå och nationell nivå, och bygger på en gemensam vilja på lokal, regional och nationell nivå och EU-nivå. Genom dessa åtgärder gör kommissionen och medlemsstaterna det möjligt för den inre marknaden att driva våra företag framåt och erbjuda konsumenterna det största utbudet. Tillsammans kan vi få den inre marknaden att fungera för alla i EU.

(1)      COM(2020) 102, 10.3.2020.

(2)      COM(2020) 93, 10.3.2020.

(3)    I rådets (konkurrenskraft) slutsatser av den 27 maj 2019 utvecklades uppmaningen, och kommissionen ombads öka genomförande- och efterlevnadsåtgärdernas öppenhet och politiska förankring. Sedan dess har medlemsstaterna flera gånger betonat vikten av efterlevnad och behovet av starkare partnerskap och förbättrat samarbete med kommissionen. Detta framhölls också i en skrivelse undertecknad av samtliga medlemsstater som överlämnades vid Coreper II-mötet den 29 november 2019.

(4)    Højbjerre Brauer Schultz (2018), 25 years of the European Single Market, rapport finansierad av Erhvervsstyrelsen i Danmark.

(5)    Meddelandet Den inre marknaden i en värld som förändras, COM(2018) 772.

(6)      Europaparlamentets rapport Europe´s two trillion euro dividend: Mapping the Cost of Non-Europe 2019-2024, s. 9–11     ( https://www.europarl.europa.eu/thinktank/en/document.html?reference=EPRS_STU(2019)631745)  

(7)      COM(2020) 103, 10.3.2020.

(8)      Se skäl 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1808 av den 14 november 2018 om ändring av direktiv 2010/13/EU om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktivet om audiovisuella medietjänster), mot bakgrund av ändrade marknadsförhållanden (EUT L 303, 28.11.2018, s. 69) och artiklarna 13.7 och 33a i Europaparlamentets och rådets direktiv 13/7/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster) (EUT L 95, 15.4.2010. s. 1).

(9)      Se artikel 17.10 i Europaparlaments och rådets direktiv (EU) 2019/790 av den 17 april 2019 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden och om ändring av direktiven 96/9/EG och 2001/29/EG (EUT L 130, 17.5.2019, s. 92).

(10)    Handbok om genomförandet av tjänstedirektivet: https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/a4987fe6-d74b-4f4f-8539-b80297d29715/language-sv

(11)      https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/a5396a42-cbc8-4cd9-8b12-b769140091cd/language-sv

(12)      Enligt skäl 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/515 av den 19 mars 2019 om ömsesidigt erkännande av varor som är lagligen saluförda i en annan medlemsstat och om upphävande av förordning (EG) nr 764/2008 (EUT L 91, 29.3.2019, s. 1) bör kommissionen ge icke-bindande vägledning i förhållande till Europeiska unionens domstols rättspraxis avseende begreppet tvingande hänsyn till allmänintresset och om tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande.

(13)    Rådets direktiv 85/374/EEG av den 25 juli 1985 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister (EGT L 210, 7.8.1985, s. 29).

(14)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011 (EUT L 169, 25.6.2019, s. 1). Förordningen om marknadskontroll antogs 2019 och ska förbättra marknadskontrollen av produkter i EU.

(15)      2016 års blåbok om genomförandet av EU:s produktbestämmelser: Meddelande från kommissionen 2016/C 272/01.

(16)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om rekommenderade reformer för reglering av yrkesmässiga tjänster, COM(2016) 820 final.

(17)      Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (EUT L 151, 7.6.2019, s. 70).

(18)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 1).

(19)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/515 av den 19 mars 2019 om ömsesidigt erkännande av varor som är lagligen saluförda i en annan medlemsstat och om upphävande av förordning (EG) nr 764/2008 (EUT L 91, 29.3.2019, s. 1) samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011 (EUT L 169, 25.6.2019, s. 1).

(20)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet (EGT L 11, 15.1.2002, s. 4).

(21)    https://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docgener/informat/2014/action_plan_pp.pdf.

(22)    Till skillnad från statiska förteckningar som återspeglar den nationella lagstiftningens överensstämmelse med EU-lagstiftningen vid tidpunkten för införlivandet, är dynamiska virtuella jämförelsetabeller digitala lösningar med hjälp av vilka införlivandesituationen uppdateras löpande, även efter att de ursprungliga genomförandeförfattningarna trätt i kraft. Anmälningar av införlivandet kan vara ett underlag för tabellerna och gör det lättare att hålla dem aktuella.

(23)      Domstolens dom i målet kommissionen mot Belgien, C-543/17.

(24)    Det pågående genomförandet av förordningen om den gemensamma digitala ingången kan fungera som exempel.

(25)      Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/958 av den 28 juni 2018 om proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken (EUT L 173, 9.7.2018, s. 25)

(26)    Kommissionens meddelande EU-rätten: Bättre resultat genom bättre tillämpning C/2016/8600 (EUT C 18, 19.1.2017, s. 10).

(27)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EUT L 241, 17.9.2015, s. 1).

(28)    Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillämpningen av direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden, om fastställande av ett anmälningsförfarande för tillståndsförfaranden och krav avseende tjänster, och om ändring av direktiv 2006/123/EG och förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden, COM(2016) 821 final.

(29)      Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”Direktiv om elektronisk handel”) (EGT L 178, 17.7.2000, s. 1).

(30)    T.ex. informations- och kommunikationssystemet för marknadskontroll (ICSMS), systemet för snabb varning för farliga konsumentprodukter (Safety Gate/Rapex) och Eprel för energimärkning.

(31)     https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/lighten-load_sv

(32) Nätplattformen för systemet för snabb varning för livsmedel och foder.

(33) System för information om djursjukdomar (ADIS), tidigare systemet för anmälan av djursjukdomar (ADNS).

(34) System för anmälan och snabb varning rörande ingripanden av växtskyddsskäl mot sändningar av växter och växtprodukter som importeras till EU eller som handlas inom EU.

(35) Trade Control and Expert System, ett nätverktyg för hantering av alla hälsokrav för handel inom EU med och import av djur, sperma, embryon, livsmedel, foder och växter.

(36)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011 (EUT L 169, 25.6.2019, s. 1).

(37)    Solvit hanterar gränsöverskridande frågor som orsakas av myndigheters överträdelser av EU-lagstiftningen.

(38)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1149 av den 20 juni 2019 om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten, om ändring av förordningarna (EG) nr 883/2004, (EU) nr 492/2011 och (EU) 2016/589 och om upphävande av beslut (EU) 2016/344 (EUT L 186, 11.7.2019, s. 21).

(39)    Kommissionens meddelande EU-rätten: Bättre resultat genom bättre tillämpning (C/2016/8600).

(40)      Europeiska revisionsrätten, särskild rapport nr 5/2016: Har kommissionen sett till att tjänstedirektivet genomförs ändamålsenligt?, 14.3.2016.