EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 30.10.2019
COM(2019) 551 final
Rekommendation till
RÅDETS BESLUT
om bemyndigande att inleda förhandlingar avseende ett avtal mellan Europeiska unionen och Nya Zeeland om utbyte av personuppgifter mellan Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och de myndigheter i Nya Zeeland som är behöriga vad gäller bekämpning av grov brottslighet och terrorism
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL REKOMMENDATIONEN
I vår globaliserade värld blir den grova brottsligheten och terrorismen alltmer internationell och mångskiftande. Brottsbekämpande myndigheter bör ges fullständiga möjligheter att samarbeta med externa partner för att garantera medborgarnas säkerhet. Europol bör därför kunna utbyta personuppgifter med de brottsbekämpande myndigheterna i tredjeländer i den mån detta är nödvändigt för att Europol ska kunna utföra sina uppgifter inom ramen för de krav som fastställs i förordning 2016/794 av den 11 maj 2016.
Sedan förordningens ikraftträdande har Europol kunnat utbyta uppgifter med tredjeländer eller internationella organisationer på grundval av ett internationellt avtal som tillhandahåller tillräckliga skyddsåtgärder för privatpersoners rätt till privatliv och grundläggande friheter och rättigheter. Kommissionen är på unionens vägnar ansvarig för att förhandla om sådana internationella avtal. I den mån det krävs för att Europol ska kunna utföra sina uppgifter, får Europol även upprätta och upprätthålla samarbetsförbindelser med externa partner, genom samarbetsavtal och administrativa arrangemang, vilka i sig inte kan utgöra rättslig grund för utbyte av personuppgifter.
I den 11:e rapporten om framsteg i riktning mot en verklig och effektiv säkerhetsunion har kommissionen identifierat åtta prioriterade länder i Mellanöstern och Nordafrika (Mena-regionen) på grundval av terroristhot, migrationsrelaterade utmaningar och Europols operativa behov att inleda förhandlingar. Mot bakgrund av den politiska strategi som beskrivs i den europeiska säkerhetsagendan, rådets slutsatser och den globala strategin, de brottsbekämpande myndigheternas operativa behov i hela EU och de potentiella fördelarna med ett närmare samarbete på detta område, vilket även var tydligt vid uppföljningen av attacken i Christchurch i mars 2019, anser kommissionen att det är nödvändigt att lägga till Nya Zeeland som ett prioriterat land med vilket förhandlingar ska inledas på kort sikt. Nya Zeeland begärde initiativet formellt den 23 augusti 2019.
Europol och Nya Zeelands polis undertecknade ett samarbetsavtal i april 2019. Detta utgör en ram för ett strukturerat strategiskt samarbete, inbegripet en säker linje som möjliggör direkt säker kommunikation, och Nya Zeeland har placerat ut en sambandsman vid Europol. Avtalet utgör dock ingen rättslig grund för utbyte av personuppgifter. För närvarande finns det ingen rättslig grund för ett regelbundet och strukturerat utbyte av personuppgifter mellan Nya Zeelands brottsbekämpande myndigheter och Europol, vilket är av avgörande betydelse för att uppnå ett effektivt operativt samarbete.
De rättsliga normerna för skydd av personuppgifter i Nya Zeeland finns främst i lagen om integritetsskydd av den 17 maj 1993, ändrad genom lag om ändring av lagen om integritetsskydd av den 7 september 2010. I detta syfte anges i akten tolv principer för integritetsskydd avseende information vilka reglerar behandlingen av personuppgifter. Lagen om integritetsskydd tillämpas på privata och offentliga organ, inbegripet brottsbekämpande myndigheter. Genom lagen om integritetsskydd inrättas också dataskyddsombudets byrå, den oberoende dataskyddsmyndigheten i Nya Zeeland.
Politisk bakgrund
Den 15 maj 2019 efter attacken i Christchurch stod både Frankrikes president Emmanuel Macron och Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern som värdar för evenemanget ”Christchurch Call” i Paris där Jean-Claude Juncker deltog. Man lyfte fram vikten av att ta itu med problemet med terroristinnehåll på internet samtidigt som skyddet av de grundläggande rättigheterna garanteras. De deltagande länderna och it-företagen, liksom Europeiska kommissionen, uttryckte sitt stöd för de åtaganden som gjordes i ”Christchurch Call to Action” för att utrota terroristinnehåll och våldsamt extremistiskt innehåll på internet (
https://www.christchurchcall.com/
).
EU och Nya Zeeland är likasinnade partner som har liknande åsikter om och strategier avseende många globala frågor. Partnerskapsavtalet mellan EU och Nya Zeeland avseende förbindelser och samarbete, som undertecknades den 5 oktober 2016, bereder vägen framåt för ett starkare och mer stabilt förhållande, eftersom det innehåller ett antal artiklar där parterna åtar sig att samarbeta på områden som terrorismbekämpning, samarbete inom brottsbekämpning, förebyggande och bekämpning av organiserad brottslighet och korruption, narkotika, it-brottslighet, penningtvätt, finansiering av terrorism samt migration och asyl.
EU och Nya Zeeland är också partner i det globala forumet för terroristbekämpning (GCTF). Det är ett internationellt forum bestående av 29 länder och Europeiska unionen som har ett övergripande uppdrag att minska människors sårbarhet i hela världen gentemot terrorism genom att förebygga, bekämpa och lagföra terrorhandlingar samt motverka uppmaningar och rekryteringar till terrorism. EU och Nya Zeeland samarbetar nära i utrikes- och säkerhetsfrågor och för en regelbunden politisk och säkerhetsrelaterad dialog. I denna dialog ingår frekventa samråd på ministernivå och högre tjänstemannanivå. Nya Zeeland kunde, på grundval av ramavtalet om partnerskap från 2012, delta i vissa EU-ledda krishanteringsinsatser, till exempel bidrog landet till Eunavfor Atalanta (piratdåd vid Afrikas horn).
Operativa behov
Inom alla områden av brottslighet som omfattas av Europols behörighet finns det potential för ytterligare samarbete med Nya Zeeland. Detta utgör en icke-uttömmande förteckning över Europols mest framträdande operativa behov tillsammans med Nya Zeeland:
·Terrorism: Terrorismen utgör ett allvarligt hot mot både Nya Zeeland och Europeiska unionen, som har utsatts för terroristattacker. Förutom att förbättra hotbilden och kartlägga nya trender behövs ett närmare samarbete, inbegripet utbyte av personuppgifter, för att upptäcka, förebygga och lagföra terroristbrott, inklusive terroristresor, finansiering av terrorism och terroristernas missbruk av internet.
Europols europeiska centrum mot terrorism (ECTC) har ett starkt operativt intresse av att kunna utbyta operativa uppgifter och personuppgifter med Nya Zeeland och vice versa, vilket framgick tydligt under uppföljningen av Christchurch-attacken. Efter Christchurch-attacken arbetade Europols EU-enhet för anmälan av innehåll på internet (EU IRU) med att spåra innehåll och vilka spridningsmönster det har på internet. Hastigheten hos och volymen av missbruket av internet efter attacken och det stora antalet leverantörer av operatörstjänster slog alla rekord och visade vilka begränsningar de befintliga processerna har vad gäller att hantera liknande hot. Ett operativt avtal med Nya Zeeland skulle inte bara stärka Europols ställning när det gäller att leda det operativa svaret på Christchurch Call att utrota terroristinnehåll eller våldsamt extremistiskt innehåll på internet, utan även ge Europol en rättslig ram för att utveckla ett avancerat samarbete i terrorismrelaterade frågor med Nya Zeeland.
·It-brottslighet: För EU:s brottsbekämpande organ är Nya Zeeland en viktig partner i utredningar av mål om sexuellt utnyttjande av barn.
Nya Zeelands polis deltar i och är en aktiv partner i Virtual Global Taskforce, ett centralt partnernätverk för Europols europeiska centrum för it-brottslighet i kampen mot sexuella övergrepp mot barn på internet. Nya Zeelands avancerade expertis i utredningar om sexuell exploatering av barn på internet och landets vilja att dela med sig av sina kunskaper med deltagarna i dessa möten uppskattas mycket av de behöriga myndigheterna i de EU-medlemsstater som ansvarar för att utreda sådana komplexa brott och ställs inför ett antal rättsliga och tekniska utmaningar. Från operativ synpunkt kan Nya Zeeland ge Europol ett betydande mervärde på området it-brottslighet, särskilt vad gäller sexuell exploatering av barn på internet. Nya Zeelands polis och gruppen med ansvar för digital exploatering av barn vid Nya Zeelands inrikesdepartement är engagerade och erfarna inom detta område och har haft en viktig roll i högprioriterade insatser.
Nya Zeeland är det enda landet i ”Five Eyes”-nätverket, som Europol ännu inte har någon rättslig grund för att utbyta personuppgifter med. Detta begränsar båda parters förmåga att dela värdefull operativ information och att samarbeta systematiskt med varandra. Det skapar också en situation där bilaterala kontakter måste tas direkt med medlemsstaterna eller via tredjepartsorgan, däribland Interpol. Sådana kontakter gör medlemsstaterna mindre effektiva när det gäller att hantera denna typ av brottslighet och de fråntas möjligheten att bidra till och dra nytta av det mervärde som Europol erbjuder, särskilt på området terroristinnehåll på internet och sexuell exploatering av barn på internet.
·Olagliga motorcykelgäng: Nya Zeelands polis och Europol har ett starkt intresse av att samarbeta kring olagliga motorcykelgäng. Olagliga motorcykelgäng ger en växande anledning till oro i Nya Zeeland och Nya Zeelands polis har nyligen inrättat en underrättelseenhet för gäng där olagliga motorcykelgäng är ett av de viktigaste målen. Europols Analysis Project Monitor följer särskilt resemönster till Europa och kriminalregister för medlemmar i nyazeeländska olagliga motorcykelgäng samt deras påstådda kontakter med delar av den sydostasiatiska organiserade brottsligheten.
·Narkotika: Tidigare har Europol arbetat med ett storskaligt fall av olaglig handel med amfetamin från EU till Nya Zeeland. Det finns potential för mer samarbete på detta område.
2.REKOMMENDATIONENS RÄTTSLIGA UTFORMNING
I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) fastställs den rättsliga ramen för Europol, dess mål, uppgifter, behörighetsområde, uppgiftsskyddsåtgärder och hur Europol kan samarbeta med externa partner. Denna rekommendation är förenlig med bestämmelserna i Europolförordningen.
Syftet med denna rekommendation är att från rådet erhålla ett bemyndigande för kommissionen att förhandla fram det framtida avtalet på EU:s vägnar. Den rättsliga grunden för rådets bemyndigande att inleda förhandlingar är artikel 218.3 och 218.4 i EUF-fördraget.
I enlighet med artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska kommissionen utses till unionens förhandlare vid förhandlingarna om avtalet mellan Europeiska unionen och Nya Zeeland om utbyte av personuppgifter mellan Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och de myndigheter i Nya Zeeland som är behöriga vad gäller bekämpning av grov brottslighet och terrorism.
Rekommendation till
RÅDETS BESLUT
om bemyndigande att inleda förhandlingar avseende ett avtal mellan Europeiska unionen och Nya Zeeland om utbyte av personuppgifter mellan Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och de myndigheter i Nya Zeeland som är behöriga vad gäller bekämpning av grov brottslighet och terrorism
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 218.3 och 218.4,
med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation, och
av följande skäl:
(1)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 antogs den 11 maj 2016 och började tillämpas den 1 maj 2017.
(2)Bestämmelserna i förordning (EU) 2016/794, särskilt de som gäller överföring av personuppgifter från Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) till tredjeländer och internationella organisationer, föreskriver att Europol får föra över personuppgifter till en myndighet i ett tredjeland på grundval av ett internationellt avtal som ingåtts mellan unionen och tredjelandet på grundval av artikel 218 i EUF-fördraget, vilket måste erbjuda tillräckliga skyddsåtgärder för den personliga integriteten och enskildas grundläggande fri- och rättigheter.
(3)Förhandlingar bör inledas i syfte att ingå ett avtal mellan Europeiska unionen och Nya Zeeland om utbyte av personuppgifter mellan Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och de myndigheter i Nya Zeeland som är behöriga vad gäller bekämpning av grov brottslighet och terrorism (nedan kallat avtalet).
(4)Såsom också förklaras i skäl 35 i förordning (EU) 2016/794 bör kommissionen även kunna höra Europeiska datatillsynsmannen under förhandlingarna om avtalet och, under alla omständigheter, innan avtalet ingås.
(5)Avtalet bör vara förenligt med de grundläggande rättigheterna och följa de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt rätten till privatliv och familjeliv i artikel 7 i stadgan, rätten till skydd av personuppgifter i artikel 8 i stadgan och rätten till ett effektivt rättsmedel och en opartisk domstol i artikel 47 i stadgan. Avtalet bör tillämpas i enlighet med dessa rättigheter och principer.
(6)Avtalet bör inte påverka, och bör inte föregripa, överföringar av personuppgifter eller andra former av samarbete mellan myndigheter som ansvarar för att skydda den nationella säkerheten.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Kommissionen bemyndigas härmed att inleda förhandlingar avseende ett avtal mellan Europeiska unionen och Nya Zeeland om utbyte av personuppgifter mellan Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och de myndigheter i Nya Zeeland som är behöriga vad gäller bekämpning av grov brottslighet och terrorism.
Förhandlingsdirektiven fastställs i bilagan.
Artikel 2
Förhandlingarna ska föras i samråd med den relevanta [rådet för in namnet på den särskilda kommittén].
Artikel 3
Detta beslut riktar sig till kommissionen.
Utfärdat i Bryssel den 30.10.2019
På rådets vägnar
Ordförande