Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Finansiering av övergången till en koldioxidsnål ekonomi och utmaningarna med att finansiera klimatanpassningen

(förberedande yttrande)

(2020/C 311/04)

Föredragande:	Toni VIDAN (HR–III)
Medföredragande:	Dimitris DIMITRIADIS (EL–I)

Remiss	Kroatiens EU-ordförandeskap, 10.9.2019
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Sektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
Antagande av sektionen	27.5.2020
Antagande vid plenarsessionen	11.6.2020
Plenarsession nr	552
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	227/0/2

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK välkomnar och stöder helhjärtat Europeiska rådets nyligen antagna slutsatser och den tillkännagivna europeiska gröna given (1), med det gemensamma målet om att säkerställa omställningen till en koldioxidneutral ekonomi genom att ”uppnå ett klimatneutralt EU senast 2050”.

1.2

Mot bakgrund av covid-19-krisen har kommittén redan efterlyst (2) en solidaritet mellan medlemsstaterna av aldrig tidigare skådat slag och en heltäckande europeisk ekonomisk återhämtningsplan som skulle ge EU:s medlemsstater, medborgare, företag och arbetstagare möjlighet att på bästa sätt hantera konsekvenserna av covid-19-pandemin och bygga en mer hållbar och motståndskraftig europeisk ekonomi. Instrumentet NextGenerationEU på 750 miljarder euro kommer tillsammans med riktade tillskott till EU:s långtidsbudget för 2021–2027 att ge EU:s budget en total kapacitet på 1,85 biljoner euro. Utöver att stödja återhämtningen är instrumentet inriktat på den europeiska gröna given och digitaliseringen för att främja sysselsättning och tillväxt, våra samhällens motståndskraft och vår miljös hälsa.

1.3

EESK stöder den resolution som Europaparlamentet med en överväldigande majoritet antog den 17 april 2020 om att ställa den europeiska gröna given i centrum för EU:s kommande paket för återhämtning och återuppbyggnad ”för att ge ekonomin en rivstart, förbättra dess motståndskraft och skapa arbetstillfällen och samtidigt bidra till den ekologiska omställningen [och] främja en hållbar ekonomisk och social utveckling” (3).

1.4

EESK stöder investeringsplanen inom den gröna given (EGDIP) som den första av de centrala finansieringspelarna för omställningen till en koldioxidsnål ekonomi, tillsammans med mekanismen för en rättvis omställning (4). EESK betraktar dessa initiativ som ett första steg i rätt riktning, och uppmanar EU-institutionerna att inrätta öppna och deltagarbaserade processer för att förbereda ytterligare steg, som inkluderar alla relevanta aktörer i praktiken och som är anpassade till återhämtningen och en rättvis omställning till en välfärdsekonomi (5).

1.5

På grund av den exempellösa kris som vi står inför efterlyser EESK en ambitiös återuppbyggnadsplan som efterlever Parisavtalet. En viktig del av detta bör vara en budget för klimatåtgärder som minst motsvarar det tidigare fastställda investeringsgapet på cirka 300 miljarder euro per år, där en viktig prioritering är att stödja decentraliserade projekt för att minska koldioxidutsläppen – projekt som utformas och ägs gemensamt av medborgare, små och medelstora företag, energisamhällen samt lokala och regionala offentliga organ.

1.6

Kommittén är fast övertygad om att omställningen och återuppbyggnaden efter covid-19-pandemin måste vara rättvis och leda till ett mer rättvist och hållbart EU, annars kommer den att misslyckas, vilket kommer att få allvarliga konsekvenser för det europeiska projektet som helhet. Vi anser att ett väsentligt inslag i en rättvis omställning är den politiska, sociala och ekonomiska integrationen av medborgare, arbetstagare, samhällen och små och medelstora företag, särskilt i underutvecklade landsbygdsregioner i EU, utan att man diskriminerar medlemsstater som för närvarande inte är medlemmar i euroområdet. En uppsättning kriterier som säkerställer att omställningen är rättvis är av största vikt, och berörda parter på alla nivåer måste inkluderas. EESK har redan bidragit till denna debatt (6).

1.7

EESK understryker att det vid en rättvis omställning och återuppbyggnad efter covid-19-pandemin måste säkerställas att konsumenter och samhällen blir aktiva ”prosumenter” (producenter och konsumenter) av hållbara produkter och tjänster inom energi- och transportsektorerna.

1.8

EESK efterlyser att hinder för omfördelning av offentliga och privata medel undanröjs snarast, i första hand sådana som avser befintliga direkta och indirekta subventioner till sektorn för fossila bränslen samt finanspolitiska och skattemässiga hinder.

1.9

Vi stöder ett starkt mandat för kommissionen att utveckla en ny anpassningsstrategi för EU, och efterlyser att lika stor tonvikt läggs vid finansiering av såväl begränsning som anpassning. EESK anser att en inkluderande riktlinjedebatt om utvecklingen av innovativa finansieringsmekanismer för anpassningsåtgärder och särskilda fonder för en rättvis anpassning bör inledas så snart som möjligt.

1.10

EESK efterlyser en betydande ökning av de tillgängliga medlen, införande av ett riktat ungdomsprogram – en ”europeisk solidaritetskår för klimatet” – och medel till samarbetet mellan lokala myndigheter och det organiserade civila samhället för att utveckla koldioxidsnåla energi- och transportprojekt som är baserade i och ägs av lokalsamhällen.

1.11

Kommittén anser att den europeiska gröna given bör skydda EU:s och särskilt de små och medelstora företagens säkerhet och internationella konkurrenskraft eftersom de konfronteras med en tilltagande konkurrens från tillväxtekonomier, och stöder förslagen till en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna.

2.   Inledning och allmänna kommentarer

2.1

EESK utarbetar detta yttrande på begäran av Kroatiens rådsordförandeskap, och gläder sig att ordförandeskapet har för avsikt att dra igång en debatt på EU-nivå kring förbättringar av finansieringsarrangemangen för att möta de ökande behoven i samband med omställningen till en koldioxidsnål ekonomi och anpassningen till klimatförändringarna. Sent i arbetet med att utarbeta detta yttrande har världen och EU skakats om av covid-19-pandemin, och i yttrandet görs försök att införliva några första reaktioner på denna nya verklighet.

2.2

Vi genomlever en mänsklig katastrof som pågår mitt framför oss, med dödsfall, utbredd sjukdom, sociala umbäranden och förlust av arbetstillfällen, i en aldrig tidigare skådad omfattning. Om den hanteras illa riskerar vi lika allvarliga konsekvenser som vid den stora depressionen 1929. Om den hanteras väl kan vi i EU klara av detta tillsammans, rädda liv och samhälleligt välbefinnande, omvandla våra socioekonomiska modeller till modeller som är inriktade på människorna och naturen och främja ett globalt partnerskap för hållbar utveckling.

2.3

EESK välkomnar och stöder helhjärtat Europeiska rådets nyligen antagna slutsatser och den tillkännagivna europeiska gröna given (7), med det gemensamma målet om att säkerställa omställningen till en koldioxidneutral ekonomi genom att ”uppnå ett klimatneutralt EU senast 2050”. Kommittén stöder investeringsplanen inom den gröna given (EGDIP) som den första av de centrala finansieringspelarna, tillsammans med mekanismen för en rättvis omställning, som syftar till att stödja arbetstagare och medborgare i de regioner som påverkas mest av omställningen (8).

2.4

Det finns obestridliga bevis för att vi står inför ett klimatnödläge, en existentiell förlust av biologisk mångfald, socialt oacceptabla risker för hälsan till följd av kemikalier och luftföroreningar samt okontrollerbara nivåer av plastföroreningar i haven. Enligt den vetenskapliga forskningen (9) hänger uppkomsten av nya sjukdomar hos människan nära samman med de faktorer som ligger bakom miljökriser, som det är tänkt ska åtgärdas genom att prioritera miljöåtgärder inom ramen för den europeiska gröna given.

2.5

Utöver existentiella miljökriser står vi inför höga och ökande nivåer av ojämlikhet, demografiska kriser, politisk radikalism samt ett minskande förtroende för regeringar, myndigheter och det politiska beslutsfattandet. Covid-19-krisen har visat på ett antal brister i våra ekonomiska system och styrningssystem, bland annat marknadsekonomins begränsningar, och tydliggjort vikten av effektiva statliga institutioner och starka offentliga hälso- och sjukvårdssystem. Den har också gjort det möjligt för människor att revidera sin uppfattning om vad som är viktigt. Det finns ett akut behov av att se över produktions- och konsumtionsnivåernas effekter och studera rättvisa löner för väsentligt arbete (t.ex. offentliga tjänster såsom hälso- och sjukvårdssektorn), skatte- och lönepolitiken samt nya instrument såsom medborgarlön, som har efterlysts i tidigare EESK-yttranden (10).

2.6

EU:s näringsliv ser alltmer omställningen till ett koldioxidsnålt samhälle och återhämtningen efter covid-19-pandemin som en utvecklingsmöjlighet och ett sätt att återföra produktiva arbetstillfällen till Europa. I ett brev till EU:s miljö- och klimatministrar nyligen uppmanade sju ledande europeiska energibolag EU att höja minskningsmålet för växthusgasutsläppen fram till 2030 till minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer för att anpassa sig till en kostnadseffektiv kurs fram till 2050 (11). Tankesmedjan ”Energy Transitions Commission” uppmanar världens regeringar att använda ekonomiska stimulansåtgärder på ett klokt sätt och investera i framtidens ekonomi (12).

3.   Höjda klimatambitioner, nya finansiella resurser för en rättvis omställning, återuppbyggnad och övergång till en koldioxidsnål ekonomi samt genomförande av målen för hållbar utveckling till 2030

3.1

För att säkerställa en adekvat mobilisering av nya finansiella resurser för brådskande klimatåtgärder och för att förbättra utnyttjandet av de nuvarande resurserna är det absolut nödvändigt med en ambitiös politisk agenda med stärkta mål för 2030 och 2050. EESK stöder därför uppmaningen till Europeiska unionen att förbinda sig att uppnå koldioxidneutralitet senast 2050 och därmed anpassa minskningsmålet för växthusgasutsläppen fram till 2030 till minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer.

3.2

Kommittén är fast övertygad om att omställningen och återuppbyggnaden efter covid-19-pandemin måste vara rättvis och leda till ett mer rättvist EU, annars kommer den att misslyckas, vilket kommer att få allvarliga konsekvenser för det europeiska projektet som helhet. Vi anser att ett väsentligt inslag i en rättvis omställning är den politiska, sociala och ekonomiska integrationen av medborgare, arbetstagare, samhällen och små och medelstora företag, särskilt i underutvecklade landsbygdsregioner i EU, utan att man diskriminerar medlemsstater som för närvarande inte är medlemmar i euroområdet. För att åstadkomma denna inkludering är det viktigt att de finansiella resurserna från den framtida budgeten för klimatåtgärder fördelas rättvist, och vi måste proaktivt förhindra en utveckling där merparten av resurserna kanaliseras till starka aktörer med resurser och kapacitet att utveckla ekonomiskt bärkraftiga projekt.

3.3

EESK uppmanar kommissionen att säkerställa ett aktivt deltagande av alla berörda parter – lokalsamhällen, det civila samhället, arbetsmarknadens parter, industrin, kunskapsinrättningar m.fl. – i den framtida utvecklingen och det framtida genomförandet av den gröna given och planen för återhämtning och återuppbyggnad efter covid-19-pandemin.

3.4

Efter de inledande stegen med den europeiska gröna given och dess investeringsplan, och på grund av den kris utan motstycke som vi står inför, välkomnar EESK en återhämtningsfond av tillräcklig omfattning och efterlyser en ambitiös återuppbyggnadsplan som efterlever Parisavtalet. En viktig del av detta bör vara en budget för klimatåtgärder som minst ska motsvara det tidigare konstaterade investeringsgapet på omkring 300 miljarder euro per år, där en viktig prioritering är att stödja decentraliserade projekt för att minska koldioxidutsläppen – projekt som ägs gemensamt av medborgare, små och medelstora företag, energisamhällen samt lokala och regionala offentliga organ. EESK har redan utarbetat förslag för denna finansiella mobilisering i sin efterlysning av en klimatfinansieringspakt (13), och i detta yttrande kommer vi att lägga fram ytterligare ett antal förslag.

3.5

Parallellt med detta, och för att ta fram en optimal blandning av mekanismer för att mobilisera framtida klimatfinansiering, anser EESK att det krävs en grundlig och transparent bedömning av vilka finansiella resurser som krävs för att genomföra målen för hållbar utveckling till 2030. En inkluderande riktlinjedebatt om hållbarhet och en rättvis övergång inom ramen för en demografisk, teknisk och finans-/offentligpolitisk ram bör också möjliggöras, med viktiga bidrag från EEA:s kommande rapport (14).

3.6

EESK har redan efterlyst en europeisk klimatfinansieringspakt, som skulle ”omdirigera kapital som kan leda till en ny finansiell bubbla till kampen mot klimatförändringarna och till den reala ekonomin. Den måste också få ny finansiering, särskilt för små och medelstora företag.” Bland de föreslagna finansieringskällorna ingår att — omdirigera finansieringen mot hållbara investeringar genom en ”grön inriktning” och främja lån från Europeiska investeringsbanken (EIB) med ”grön märkning”, — utnyttja Europeiska centralbankens (ECB) kvantitativa lättnader som finansieringskälla, — fastställa kriterier för hållbara investeringar. Exempelvis utgör klimatfinansieringspakten en möjlighet att samtidigt ta itu med klimatkrisen, bristen på arbetstillfällen av hög kvalitet och tvivlen om det europeiska projektet. Den omfattar två verktyg: den europeiska banken för klimat och biologisk mångfald och den europeiska fonden för klimat och biologisk mångfald. Tillsammans skulle de kunna utgöra den europeiska klimatbanken.

3.7

EESK välkomnar och stöder Europeiska investeringsbankens (EIB) tillkännagivande att den kommer att stödja investeringar på en biljon euro i klimatåtgärder och miljöhållbarhet under perioden 2021–2030. Enligt de nuvarande reglerna kan EIB emellertid ha en större årlig låneportfölj. Om EU eller ECB tillhandahöll fler budgetgarantier för EIB skulle den årliga portföljen kunna ökas ännu mer.

3.8

EESK uppmanar medlemsstaterna och EU-institutionerna att reformera stabilitets- och tillväxtpaktens regler så att den gyllene regeln skapar utrymme för mer klimatrelaterade investeringar på nationell nivå som skulle undantas från beräkningen av budgetunderskotten som en del av EU:s budget för klimatåtgärder, med lämpliga skyddsåtgärder mot missbruk (15). Inledande möjligheter har redan nämnts i den europeiska finanspolitiska nämndens årsrapport för 2019 (16) och dessa bör nu vidareutvecklas och tas i bruk. Under det tillfälliga upphävandet av stabilitets- och tillväxtpakten mot bakgrund av covid-19-krisen uppmanar EESK EU:s medlemsstater att använda tillgängliga budgetmedel för att öka investeringarna i klimatåtgärder i största möjliga utsträckning.

3.9

EESK uppmanar ECB att spela en betydelsefull roll i den direkta och indirekta finansieringen av klimatåtgärder. Utöver inverkan av programmet för köp av tillgångar (APP) och stödköpsprogrammet föranlett av pandemin (PEPP), kan ECB, genom att anta den relevanta förordningen och tillämpa sina regleringsbefogenheter, samt genom att samordna med centralbankerna utanför euroområdet inom ramen för Europeiska centralbankssystemet, uppmuntra centralbankerna att följa dess linje och därigenom inverka positivt på finansieringen av klimatåtgärder. Kapitalrelationerna skulle också kunna användas mer proaktivt genom att tillämpa förmånliga regler för lån och investeringar som betraktas som gröna enligt EU-taxonomin. ECB ”bör kunna tillhandahålla […] likviditet genom ytterligare okonventionella penningpolitiska åtgärder” (17), och det faktum att man kan tillhandahålla den likviditet som krävs bör ha en positiv inverkan på klimatåtgärderna.

3.10

Ett sätt att öka finansieringen av klimatåtgärder är genom gröna obligationer som emitteras av den offentliga och privata sektorn med utgångspunkt i ett starkt regelverk, baserat på EU:s taxonomi för hållbara investeringar. Det finns ett akut behov av planer för att uppmuntra detta. EIB kan spela en ännu större roll på två sätt: dels genom att bevilja lån till projekt som bidrar till klimatåtgärder genom direkta åtaganden, dels genom att öka emitteringen av gröna obligationer. Dessa obligationer skulle sedan kunna köpas av Europeiska centralbanken i betydligt större utsträckning än tidigare.

3.11

Eftersom den absoluta merparten av investeringarna i slutändan kommer att göras av medborgarna och den privata sektorn betonar EESK vikten av finanspolitiska miljöåtgärder och alla aspekter av koldioxidprissättning som ett viktigt verktyg för att göra hållbara investeringar lönsamma. Vi vill också betona att en kombination av koldioxidprissättning och gröna obligationer förbättrar miljöeffektiviteten, kapitalackumuleringen och skuldhållbarheten samt bidrar till större rättvisa mellan generationerna (18).

3.12

En annan potentiell finansieringskälla skulle kunna vara värdepapperisering som stöds av en säkerhetsportfölj som består av lånetillgångar – säkerhetspoolen – som skulle kunna omfatta gröna och möjliga bruna tillgångar. Värdepapperiseringen blir grön om intäkterna används för att finansiera gröna projekt.

3.13

En av de viktigaste utmaningarna för att börja tillämpa investeringsplanen inom den europeiska gröna given i praktiken är att ta fram en förteckning över investeringsprojekt som svarar mot EU:s strategiska mål. Tillgången på sådana investeringsprojekt motsvarar ännu inte efterfrågan. Tekniskt stöd och rådgivning på alla nivåer av den offentliga förvaltningen kommer att bidra till att identifiera och förbereda hållbara projekt och tillhandahålla kapacitetsuppbyggnad för projektansvariga. Det EU-omfattande klassificeringssystemet för hållbara investeringar (taxonomi) (19) bör användas som grund för att identifiera och utveckla sådana projekt.

3.14

I samband med finansieringen av en rättvis omställning till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp måste det säkerställas att den nya teknikens och de nya företagens utvecklingspotential stöds aktivt på ett sätt som gör det möjligt för konsumenter och samhällen, särskilt de som nu är uteslutna från de relevanta produktionsprocesserna, att få största möjliga egenansvar över den nya produktionskapaciteten, så att de omvandlas till aktiva ”prosumenter” (producenter och konsumenter) av hållbara produkter och tjänster inom energi- och transportsektorerna.

3.15

Eftersom användningen av förnybara energikällor i själva verket är en ”privatisering” av en värdefull naturresurs bör projekt med offentligt understöd erkänna det lokala samhällets egenansvar för dem och låta lokalsamhällena ta del av fördelarna med eller dela egenansvaret för projekten.

3.16

EESK vill betona det akuta behovet av att ge betydande finansiellt stöd till institutioner som aktivt kan underlätta utveckling och sammanförande av små, decentraliserade enskilda projekt som bedrivs av medborgare, samhällen eller små och medelstora företag i större och ekonomiskt mer tillförlitliga projekt. Med tanke på att många sådana initiativ tydligt kommer från det civila samhället vill EESK gärna bidra till utvecklingen av en institutionell ram och riktlinjer för stöd på EU-nivå och aktivt samarbete kring sådana initiativ.

4.   Befintliga finansieringsmekanismer, investeringshinder för offentliga och privata finanser och statligt stöd

4.1

Enligt Parisavtalet måste finansiella flöden vara förenliga med de nödvändiga utsläppsminskningarna och en klimatresilient utveckling. Mot bakgrund av detta och målen för den gröna given efterlyser EESK att alla EU:s befintliga finansieringsmekanismer ska vara i linje med Parisavtalet eller vara klimatsäkrade, samt vara i linje med målen för den gröna given och Agenda 2030.

4.2

Angående de befintliga finansieringsmekanismerna har EESK redan antagit (20) följande rekommendationer: — Den andel av Europeiska fonden för strategiska investeringar som anslås till kampen mot klimatförändringar bör höjas till 40 %. — EU måste visa en ambitionsnivå som är förenlig med utmaningen att bekämpa klimatförändringarna. — Ett genomsnitt på 40 % av EU:s totala budget (den fleråriga budgetramen 2021–2027) måste anslås till detta mål och öka motsvarande andel av Europeiska sammanhållningsfonden över och utöver nuvarande 20 %.

4.3

Det finns flera stora hinder för att uppnå lämpliga nivåer av offentlig och privat finansiering av klimatåtgärder på EU-nivå och medlemsstatsnivå, vilket leder till en ganska låg och otillräcklig finansieringsnivå för både begränsning och anpassning (21). Vi skulle vilja betona tre av dem.

4.4

För det första förekommer det fortfarande stora subventioner för fossila bränslen, både direkta och indirekta, som IMF (22) nyligen uppskattade till 289 miljarder US-dollar i EU år 2015. De sistnämnda finns på nationell nivå och på EU-nivå och leder till enorma (implicita) kostnader för miljön, samhället och ekonomin som upphäver de framsteg som gjorts när det gäller klimatåtgärder. Eftersom de också sänker koldioxidpriset anser EESK att de måste fasas ut så snart som möjligt, och att medlemsstaternas nationella planer och klimatplaner måste innehålla en tydlig tidsplan för detta.

4.5

För det andra förblir finansieringen av klimatåtgärder begränsad eftersom EU-medlemsstaternas finanspolitik i regel begränsas av stabilitets- och tillväxtpakten och eftersom reglerna om statligt stöd förhindrar staten från att spela en mer betydelsefull roll i omställningspolitiken. Den nuvarande användningen av den allmänna undantagsklausulen för den förstnämnda (23) och en tillfällig ram för reglerna för statligt stöd (24) är undantag som kommittén hoppas kommer att utnyttjas för att finansiera klimatåtgärder i största möjliga utsträckning.

4.6

För det tredje finns det hinder för finansiering från den privata sektorn, särskilt för små och medelstora företag och investeringar i forskning och innovation. Parallellt med den gröna given bör bankunionen och kapitalmarknadsunionen fullbordas, med särskild inriktning på de små och medelstora företagens allmänna och enkla tillgång till mer diversifierad och betydande finansiering för omställningen till klimatneutral teknik.

4.7

Dessutom är deltagandet i styrningen av viktiga EU-program ofta begränsat så det är omöjligt att ta tillvara alla fördelar med ett verkligt deltagande av berörda aktörer: demokratiskt deltagande och demokratisk kontroll samt styrning av offentliga medel till de socialt mest önskvärda användningsområdena. Det behövs därför ett bredare deltagande av aktörer från myndigheter samt organisationer i det civila samhället, arbetsmarknadens parter, den akademiska världen och näringslivet.

4.8

Priserna på EU:s koldioxidmarknad håller på att sjunka kraftigt till följd av den ekonomiska nedstängning som föranletts av covid-19-krisen, vilket understryker behovet av att stärka systemet så att det bättre står emot liknande chocker. Strax före krisen var priset i EU:s utsläppshandelssystem 25 euro per ton, vilket bidrog till att driva på utfasningen av kol. På grund av det nuvarande prisfallet har brunkolskraftverkens lönsamhet tyvärr redan förbättrats. Prisfallet innebär också att medlemsstaternas intäkter från auktionering av utsläppsrätter minskar. Ett lägre koldioxidpris innebär att koldioxidprissignalen har mindre inverkan som incitament till utsläppsminskningar. Detta är särskilt viktigt för stora förorenande industrisektorer (stål, kemikalier, cement) och luftfartssektorn. Reserven för marknadsstabilitet i EU:s utsläppshandelssystem har absorberat överskotten på utsläppsrätter på marknaden sedan början av 2019, vilket är den främsta orsaken till priset på 25 euro. Den kommer även fortsättningsvis att eliminera överskotten och senare upphäva dessa tillstånd. Reserven för marknadsstabilitet utformades dock för att hantera det överutbud som ackumulerats under årens lopp. Den lämpar sig inte för att hantera nuvarande eller framtida överskott. Reserven för marknadsstabilitet (25) kommer att behöva stärkas mot bakgrund av genomförandet av EU:s klimatlag och den kommande översynen av reglerna för EU:s koldioxidmarknad.

4.9

EESK stöder ett kommissionsförslag om att den nya EU-budgeten som ska gälla 2021–2027 bör erbjuda europeiska länder med höga kapitalkostnader en möjlighet att utveckla projekt för förnybar energi med ekonomiskt stöd från en garantimekanism i EU:s budget. En minskning av kapitalkostnaderna skulle sänka de utjämnade kostnaderna för el till landbaserade vindkraftverk i Grekland (26) med 20 % jämfört med ett scenario utan riskminskande åtgärder (från 5,7 eurocent/kWh till 4,6 eurocent/kWh).

4.10

EESK anser att mer lättbegripliga och transparenta regler för statligt stöd skulle ge såväl statliga som icke-statliga aktörer mer klarhet kring vilken politik och vilka sektorer som bör finansieras och hur. Vi efterlyser dessutom en striktare utvärdering av nationella ordningar för statligt stöd när det gäller balansen mellan finansiering till förorenare och bidrag till omställningen till en koldioxidsnål ekonomi.

4.11

För att utnyttja deras fulla potential att forma energiomställningen måste den reviderade allmänna gruppundantagsförordningen och riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi (27) vara tydligt utformade, med exempel på projekt eller verksamheter (t.ex. lokalsamhällen som producerar förnybar energi) som medlemsstaterna skulle kunna välja att ta med, och ange att organisationer i det civila samhället som arbetar med miljöskydd ska erkännas som ”berörda parter” i enlighet med artikel 1 h i procedurförordningen (28), (29).

5.   Utmaningar i samband med finansieringen av anpassningen till klimatförändringarna

5.1

I Parisavtalet om klimatförändringar uppmanas det till åtgärder både när det gäller orsakerna till och konsekvenserna av klimatförändringarna. Orsakerna till klimatförändringarna ska åtgärdas genom en drastisk minskning av utsläppen av växthusgaser (dvs. begränsning) och deras konsekvenser genom en lika stor tonvikt på investeringar i klimatresiliens (dvs. anpassning).

5.2

En färsk studie visar att kostnads-nyttoförhållandet för anpassningsprogram (system för tidig varning, förbättring av infrastrukturens motståndskraft, förbättrat torrjordbruk eller förvaltning av vattenresurser), är mellan 5:1 till 10:1 (30). Samma studie antyder att anpassning skulle kunna generera en trefaldig vinst som består i att förluster undviks på grund av klimatförändringar samt i ekonomiska vinster från investeringsprogram och sociala och miljömässiga fördelar.

5.3

EESK stöder ett starkt mandat för att utveckla en ny anpassningsstrategi för EU, och betonar det brådskande behovet av att utveckla en kompetent och trovärdig beslutsprocess på EU-nivå och medlemsstatsnivå för att man ska kunna omsätta principen om att lägga ”lika stor vikt” vid finansiering av såväl begränsning som anpassning genom en optimal fördelning av tillgängliga medel och framtida medel mellan dessa två prioriteringar. Likaså behövs det en diskussion om att utveckla en innovativ mobilisering av finansiella resurser för anpassning.

5.4

EESK anser att anpassningsåtgärder i hög grad kan bidra till att säkerställa att omställningen och återuppbyggnaden efter covid-19-pandemin genomförs på ett mer rättvist sätt. Samhällen och regioner som påverkas mer än genomsnittet av klimatförändringarnas negativa effekter bör få hjälp med att hantera dessa konsekvenser och upplevda risker. Detta gäller särskilt samhällen och regioner som har lägre genomsnittliga utsläpp av växthusgaser, i dag och historiskt sett.

5.5

För att säkerställa en rättvis tillgång till de finansiella resurser som mobiliserats för anpassningsåtgärder efterlyser EESK tekniskt och organisatoriskt stöd till berörda regioner, och initiativ till en särskild fond för en rättvis anpassning, eventuellt på EU-nivå, medlemsstatsnivå och regional nivå.

5.6

Begränsningsmålen är tydliga (t.ex. att hålla den globala medeltemperaturökningen under 1,5 oC eller minska utsläppen med en viss mängd i förhållande till basåret), men anpassningsmålen är svåra att fastställa. De är dock nödvändiga för att få till stånd en effektiv anpassningsprocess. EESK stöder införandet av sårbarhetsindex som kommer att vägleda anpassningsstrategin och fastställa anpassningsmålen. Indexen bör utvecklas med inriktning på tre aspekter: geografisk eller regional sårbarhet, sektoriell eller ekonomisk sårbarhet samt social sårbarhet.

6.   Ny finansiering för icke-statliga aktörer när det gäller klimatåtgärder

6.1

Organisationer i det civila samhället och nationella, regionala och lokala myndigheter behöver inte bara tillgång till finansieringsinstrument, de måste också bli aktiva deltagare i utformningen och genomförandet av projekt, initiativ och verksamheter som bidrar till att minska utsläppen och klimatsäkra samhällena (31).

6.2

EESK stöder programmet Europeiska solidaritetskåren som sammanför ungdomar för att skapa ett mer inkluderande samhälle, stödja utsatta människor och hantera samhälleliga utmaningar (32). Mot bakgrund av klimatnödläget och den tydliga motivationen hos ungdomar runt om i EU föreslår EESK en betydande ökning av de tillgängliga medlen och införande av ett riktat underprogram, En europeisk solidaritetskår för klimatet, som skulle göra det möjligt för alla intresserade unga människor och värdorganisationer att bistå lokala initiativ runtom i EU för brådskande klimatåtgärder.

6.3

EESK efterlyser en betydande ökning av de tillgängliga medlen från EU och medlemsstaterna, särskilt till samarbetet mellan lokala myndigheter och det organiserade civila samhället för att utveckla koldioxidsnåla energi- och transportprojekt som är baserade i och ägs av lokalsamhällen. EESK noterar att klimatfinansiering kan komma att medföra ännu större utmaningar under återhämtningen efter covid-19-pandemin, eftersom tillgången till offentliga och privata källor sannolikt kommer att minska medan efterfrågan på finansiering fortsätter att öka.

6.4

EESK anser generellt att EU måste börja investera i det som gör vårt socioekonomiska system motståndskraftigt mot kriser, genom att lägga grunden för en grön cirkulär ekonomi som är förankrad i naturbaserade lösningar och inriktad på medborgarnas välbefinnande. Det är nu dags att inleda en ekonomisk systemförändring och den goda nyheten är att vi har en plan: en kombination av FN:s Agenda 2030 (17 mål för hållbar utveckling) och kommissionens europeiska gröna giv.

7.   Globala och geopolitiska aspekter

7.1

Covid-19-krisen påminner oss om elens oumbärliga roll i våra liv och visar hur central elinfrastrukturen och sakkunskapen om el är. Krisen ger oss insikt i hur denna roll kommer att utvidgas och utvecklas i framtiden. Hur kan omställningen till ren energi bidra till att snabbt få fart på ekonomin? Genom omställningen kan en ambitiös agenda för skapande av arbetstillfällen och för klimatmål fastställas. Exempelvis kan en modernisering av energisystemen bidra till att skapa arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt, och samtidigt skydda klimatet. Myndigheterna ligger direkt eller indirekt bakom 70 % av de globala energiinvesteringarna. I dessa kristider har deras agerande större betydelse än någonsin tidigare. Med hjälp av politiska ramar kan man aktivt styra in de energirelaterade investeringarna på en mer hållbar bana. I stimulansprogrammen inom energisektorn bör prioriteten vara att stödja befintlig arbetskraft, skapa nya arbetstillfällen och minska utsläppen.

7.2

De globala oljemarknaderna befinner sig i en aldrig tidigare skådad situation. Kommer det att ske en rusning till förnybara energikällor, eller kommer deras utveckling i stället att försenas? Generellt låga (negativa) oljepriser gör grön energi mindre konkurrenskraftig, men för oljeexportörerna innebär de mycket låga priserna ett större ekonomiskt incitament att investera i förnybara energikällor. Investerarna skulle då kunna tolka detta som ett tecken på att oljemarginalerna kommer att vara låga, och därför placera mer av sitt kapital i gröna resurser.

7.3

EESK anser att den gröna given bör trygga EU:s och särskilt de små och medelstora företagens internationella konkurrenskraft, eftersom de konfronteras med en tilltagande konkurrens från tillväxtekonomier, mot de omställningsrisker som hänger samman med politiska strategier inriktade på att nå det önskade koldioxidneutralitetsmålet, men som kan få oönskade bieffekter i form av internationell konkurrens.

7.4

Det är uppenbart att genomförandet av den gröna given kommer att äventyra intressena hos importörer av fossila bränslen till EU, både på företagsnivå och på statlig nivå. EESK anser att EU snarast måste utveckla motståndskraft mot en eventuell upptrappning av alla intressebaserade ansträngningar utanför EU som syftar till att bromsa genomförandet av den gröna given, och ta fram starkare mekanismer för att identifiera och reagera på pågående försök.

7.5

Vi anser att Parisavtalet bör ingå som en viktig klausul i alla EU:s framtida handelsavtal och efterlyser an aktiv europeisk klimatdiplomati som verkar för att bekämpa klimatförändringarna och deras konsekvenser globalt och anpassa sig till dem, i samarbete med EU:s medlemsstater. EU bör ta itu med frågor som rör ökade försäkringskostnader på grund av de tilltagande fysiska riskerna med klimatförändringarna, genomförandet av artikel 6 i Parisavtalet och uppnåendet av ett globalt koldioxidpris genom sammankopplade koldioxidmarknader på global nivå.

7.6

EESK stöder förslagen om en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna och efterlyser åtgärder som undanröjer hinder för energieffektiva och utsläppssnåla produkter och främjar investeringar i förnybar energi i handelsavtal.

---

(1)  https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/european-green-deal-communication_en.pdf

(2)  https://www.eesc.europa.eu/sv/news-media/presentations/eus-response-covid-19-outbreak-and-need-unprecedented-solidarity-amongst-member-states

(3)  https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-9-2020-0054_SV.pdf

(4)  The European Green Deal Investment Plan and Just Transition Mechanism Explained, Bryssel den 14 januari 2020.

(5)  https://www.eesc.europa.eu/sv/our-work/opinions-information-reports/opinions/sustainable-economy-we-need-own-initiative-opinion

(6)  https://www.eesc.europa.eu/sv/our-work/opinions-information-reports/opinions/leaving-no-one-behind-when-implementing-2030-sustainable-development-agenda-own-initiative-opinion

(7)  https://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/1/2019/SV/COM-2019-640-F1-SV-MAIN-PART-1.PDF

(8)  The European Green Deal Investment Plan and Just Transition Mechanism Explained, Bryssel den 14 januari 2020.

(9)  https://www.nature.com/articles/s41893-019-0293-3#ref-CR101

(10)  https://www.eesc.europa.eu/sv/our-work/opinions-information-reports/opinions/european-framework-directive-minimum-income-own-initiative-opinion

(11)  https://www.statkraft.com/media/news/2019/energy-companies-call-for-more-ambitious-EU-2030-climate-target/

(12)  http://www.energy-transitions.org/sites/default/files/COVID-Recovery-CoverLetter.pdf

(13)  https://www.eesc.europa.eu/sv/our-work/opinions-information-reports/opinions/european-finance-climate-pact-own-initiative-opinion

(14)  Europeiska miljöbyråns rapport ”The sustainability transition in Europe in an age of demographic and technological change”.

(15)  https://www.bruegel.org/2019/12/the-european-green-deal-needs-a-reformed-fiscal-framework/

(16)  https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/2019-efb-annual-report_en.pdf

(17)  https://www.eesc.europa.eu/sv/news-media/presentations/eus-response-covid-19-outbreak-and-need-unprecedented-solidarity-amongst-member-states

(18)  http://documents.worldbank.org/curated/en/808771566321852359/pdf/Financing-Low-Carbon-Transitions-through-Carbon-Pricing-and-Green-Bonds.pdf

(19)  https://ec.europa.eu/info/publications/sustainable-finance-teg-taxonomy_en

(20)  https://www.eesc.europa.eu/sv/our-work/opinions-information-reports/opinions/european-finance-climate-pact-own-initiative-opinion

(21)  EESK:s yttrande ”Att underlätta tillgången till klimatfinansiering för icke-statliga aktörer” (EUT C 110, 22.3.2019, s. 14).

(22)  https://www.imf.org/en/Publications/WP/Issues/2019/05/02/Global-Fossil-Fuel-Subsidies-Remain-Large-An-Update-Based-on-Country-Level-Estimates-46509

(23)  https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2020/03/23/statement-of-eu-ministers-of-finance-on-the-stability-and-growth-pact-in-light-of-the-covid-19-crisis/

(24)  https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/IP_20_496

(25)  https://carbonmarketwatch.org/publications/avoiding-a-carbon-crash-how-to-phase-out-coal-and-strengthen-the-eu-ets/

(26)  https://www.agora-energiewende.de/fileadmin2/Projekte/2019/De-risking_SEE/161_Unlocking_SEE_EN_WEB.pdf

(27)  Se även ClientEarths bidrag till det offentliga samrådet om kontrollen av ändamålsenligheten av riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi, juli 2019 på https://www.documents.clientearth.org/library/download-info/clientearths-response-to-the-targeted-consultation-for-the-evaluation-of-the-guidelines-on-state-aid-for-environmental-protection-and-energy-2014-2020/

(28)  Rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 248, 24.9.2015, s. 9),

(29)  Se punkt 2.1.13 i EESK:s yttrande ”En mer konstruktiv roll för det civila samhället i genomförandet av miljölagstiftningen” (EUT C 47, 11.2.2020, s. 50), samt punkterna 3.5.8 och 3.5.9. i EESK:s yttrande ”EU:s åtgärder för att förbättra efterlevnaden av miljölagstiftningen och miljöstyrningen” (EUT C 283, 10.8.2018, s. 83).

(30)  Global Commission on Adaptation, World Resources Institute, september 2019.

(31)  EESK:s yttrande ”Att underlätta tillgången till klimatfinansiering för icke-statliga aktörer” (EUT C 110, 22.3.2019, s. 14) och studien ”Toolbox for multi-stakeholder climate partnerships. A policy framework to stimulate bottom-up climate actions.” (Verktygslåda för klimatpartnerskap med flera parter – en politisk ram för att stimulera klimatåtgärder nedifrån och upp).

(32)  https://europa.eu/youth/solidarity_sv