(-1a)

Försvaret anses vara ett tydligt exempel på hur ökad effektivitet skulle kunna uppnås om vissa befogenheter och verksamheter som för närvarande utövas av medlemsstaterna överfördes till EU-nivån tillsammans med motsvarande anslag, vilket skulle demonstrera det europeiska mervärdet och göra det möjligt att begränsa den totala bördan på de offentliga utgifterna i unionen.

(-1b)

Unionens geopolitiska kontext har förändrats dramatiskt under det senaste årtiondet. Situationen i Europas grannregioner är instabil, och unionen konfronteras med en komplex och svårhanterad närmiljö där nya hot såsom hybrid- och it-angrepp växer fram i kombination med mer konventionella utmaningar på väg tillbaka. I denna situation anser både medborgarna i Europa och deras politiska ledare att mer måste göras kollektivt på försvarsområdet. 75 procent av européerna stöder en gemensam försvars- och säkerhetspolitik. I Romförklaringen av den 25 mars 2017 tillkännagav ledarna för 27 medlemsstater samt Europeiska rådet, Europaparlamentet och kommissionen att unionen kommer att stärka sin gemensamma säkerhets- och försvarspolitik och främja en mer konkurrenskraftig och integrerad försvarsindustri.

(1)

I sitt meddelande av den 30 november 2016 om den europeiska försvarshandlingsplan som antogs den 30 november 2016 åtog sig kommissionen att komplettera, stimulera och befästa medlemsstaternas samarbete för att utveckla försvarsteknisk och försvarsindustriell kapacitet som svar på säkerhetsutmaningar, liksom att främja en konkurrenskraftig, innovativ och ändamålsenlig europeisk försvarsindustri och skapa en mer integrerad försvarsmarknad i hela unionen . Där föreslogs i synnerhet att en europeisk försvarsfond (nedan kallad fonden) skulle inrättas för att stödja investeringar i gemensam forskning och gemensam utveckling i fråga om försvarsprodukter och försvarsteknik, och därmed främja synergieffekter och kostnadseffektivitet, och att medlemsstaternas gemensamma inköp och underhåll av försvarsutrustning skulle främjas. Denna fond skulle komplettera den nationella finansiering som redan används för detta ändamål och skulle fungera som incitament för medlemsstaterna att samarbeta över nationsgränserna och öka sina försvarsinvesteringar. Fonden skulle stödja samarbete under hela livscykeln för försvarsprodukter och försvarsteknik.

(1a)

Den 7 juni 2017 antog kommissionen ett meddelande om en start för Europeiska försvarsfonden. I förslaget ingår en tvåstegsmetod: I syfte att testa metoden har för det första inledande finansiering för både forskning och utveckling gjorts tillgänglig inom ramen för den fleråriga budgetramen 2014–2020 genom antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1092 (2). För det andra skulle en särskild fond inrättas inom den fleråriga budgetramen 2021–2027 för att öka finansieringen till samarbetsinriktad forskning om innovativa försvarsprodukter och innovativ försvarsteknik och till de efterföljande skedena i utvecklingsarbetet, däribland utvecklingen av prototyper. Det bör finnas ett enhetligt och konsekvent tillvägagångssätt mellan dessa två steg.

(1b)

Försvarssektorn präglas av ökande kostnader för försvarsutrustning och höga kostnader för forskning och utveckling (FoU) som begränsar inrättandet av nya försvarsprogram och direkt påverkar EU-industrins konkurrenskraft och innovationskapacitet. Mot bakgrund av de ökande kostnaderna, omfattningen av icke återkommande FoU-utgifter och de små serier som kan upphandlas nationellt är utvecklingen av en ny generation större försvarssystem och ny försvarsteknik i allt större utsträckning utom räckhåll för en ensam medlemsstat.

(1c)

I sin resolution av den 14 mars 2018 Nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020 upprepade parlamentet sitt stöd för skapandet av en europeisk försvarsunion, med ett särskilt unionsprogram för försvarsforskning och ett program för industriutveckling, som medlemsstaterna investerar i, för att undanröja dubbelarbete och öka den europeiska försvarsindustrins strategiska oberoende och effektivitet. Parlamentet upprepade också att unionen kan bli starkare och mer ambitiös endast om den förfogar över ökade finansiella resurser och efterlyste därför fortlöpande stöd till befintlig politik som ökar resurserna till unionens flaggskeppsprogram och att de utökade ansvarsområdena matchas av ökade ekonomiska resurser.

(1d)

Situationen i försvarssektorn har under de senaste tio åren förvärrats ytterligare av betydande nedskärningar i försvarsbudgetarna i hela Europa, vilket i synnerhet har påverkat utgifterna för FoU och utrustning. Mellan 2006 och 2013 minskade de faktiska försvarsutgifterna i de medlemsstater som deltar i EDA med 12 procent. Mot bakgrund av att FoU på försvarsområdet utgör grunden för utveckling av framtida avancerad försvarsteknik är sådana trender särskilt oroande och utgör en allvarlig utmaning för möjligheten att upprätthålla konkurrenskraften för försvarsindustrin i unionen på lång sikt.

(1e)

Trots samspelet mellan ökade kostnader och minskade utgifter har försvarsplaneringen och försvarsutgifterna för FoU och upphandling av utrustning fortsatt att till stor del hanteras på nationell nivå, med ett mycket begränsat samarbete mellan medlemsstaterna kring investeringar i försvarsutrustning. Dessutom är det få av de genomförda programmen som också är kopplade till unionens kapacitetsprioriteringar – 2015 upphandlades endast 16 procent av utrustningen med gemensam EU-upphandling, vilket är långt under det överenskomna kollektiva riktmärket på 35 procent.

(2)

Fonden skulle bidra till upprättandet av en stark, konkurrenskraftig och innovativ försvarsindustriell och försvarsteknisk bas och gå hand i hand med unionens initiativ för en mer integrerad europeisk försvarsmarknad, särskilt de två direktiv (3) om upphandling respektive överföring av försvarsrelaterade produkter inom EU som antogs 2009. Det är därför av avgörande betydelse att centrala regleringsmässiga förutsättningar är uppfyllda, särskilt det fullständiga genomförandet av dessa direktiv. Fonden är avsedd att utgöra hörnstenen i en sund europeisk försvarsindustripolitik.

(3)

I enlighet med ett integrerat tillvägagångssätt och i syfte att bidra till ökad konkurrenskraft och innovationskapacitet inom unionens försvarsindustri bör en europeisk försvarsfond inrättas. Fonden bör syfta till att stärka konkurrenskraften, innovationen, effektiviteten och det tekniska och industriella oberoendet hos unionens försvarsindustri och därigenom bidra till unionens strategiska oberoende genom stöd till gränsöverskridande samarbete mellan medlemsstaterna och mellan företag, forskningscentrum, nationella förvaltningar, internationella organisationer och universitet i hela unionen i forskningsfasen och i utvecklingsfasen för försvarsprodukter och försvarsteknik. För att uppnå mer innovativa lösningar och en öppen inre marknad bör fonden stödja gränsöverskridande deltagande av små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag på försvarsområdet. För att främja en öppen inre marknad bör fonden underlätta ett breddande av gränsöverskridande samarbete mellan rättsliga enheter, i synnerhet gränsöverskridande deltagande av små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag.

(3a)

Den europeiska säkerheten är beroende av starka och stabila förbindelser med strategiska partner runt om i världen, och programmet bör stärka konkurrenskraften på den europeiska försvarsindustrimarknaden genom att ytterligare stärka partnerskap genom FoU och därigenom främja Europas strategiska kapacitet och förmåga.

(4)

Forskningsfasen är en avgörande etapp, eftersom den är en förutsättning för den europeiska industrins kapacitet och oberoende för produktutveckling och medlemsstaternas oberoende som slutanvändare av försvarsprodukter och försvarsteknik. Forskningsfasen kopplad till utveckling av försvarskapacitet kan innebära stora risker, särskilt risker som hänger samman med låg mognadsgrad och banbrytande teknik. Utvecklingsfasen, som följer på forsknings- och teknikfasen, medför också stora risker och kostnader som hämmar det fortsatta utnyttjandet av forskningsresultaten och har en negativ inverkan på konkurrenskraften och innovationen inom unionens försvarsindustri. Fonden bör stärka kopplingen mellan forskningsfasen och utvecklingsfasen för försvarsprodukter och försvarsteknik för att underlätta passagen genom den så kallade dödsskuggans dal.

(5)

Fonden bör inte stödja ren grundforskning, som i stället bör stödjas genom andra program, men bör dock få omfatta försvarsrelaterad grundforskning som kan ligga till grund för att lösa erkända eller förväntade problem eller tillvarata möjligheter.

(6)

Fonden skulle kunna stödja åtgärder som omfattar både nya produkter och ny teknik samt uppgradering av befintliga produkter och befintlig teknik, där användning av de befintliga uppgifter som behövs för att genomföra uppgraderingen inte är föremål för någon begränsning av icke-associerade tredjeländer eller enheter i icke-associerade tredjeländer. Vid ansökan om unionsfinansiering bör de rättliga enheterna vara skyldiga att lämna relevant information som styrker avsaknaden av begränsningar. Om sådan information saknas bör unionsfinansiering inte vara möjlig.

(6a)

Fonden bör ge tillräckligt stöd till FoU på området banbrytande försvarsteknik. Eftersom banbrytande teknik kan bygga på koncept eller idéer från icke-traditionella FoU-aktörer på försvarsområdet bör fonden ge utrymme för tillräcklig flexibilitet när det gäller samråd med intressenter, finansiering och förvaltning.

(7)

För att säkerställa att unionens och dess medlemsstaters internationella skyldigheter respekteras vid genomförandet av denna förordning bör åtgärder som rör produkter eller teknik som det enligt internationell rätt är förbjudet att använda, utveckla eller framställa inte finansieras genom fonden. I detta hänseende bör även stödberättigande för åtgärder avseende nya försvarsprodukter eller ny försvarsteknik, t.ex. sådana som är särskilt utformade för utförande av dödliga anfall utan någon mänsklig kontroll över besluten om insats, vara beroende av utvecklingen i internationell rätt.

(7a)

När det gäller export av produkter som skulle bli resultatet av programmets FoU-åtgärder bör särskild uppmärksamhet ägnas åt artikel 7.1 i FN:s vapenhandelsfördrag från 2013, där det fastställs att exporterande statsparter, om exporten inte är förbjuden, på ett objektivt och icke-diskriminerande sätt och med beaktande av relevanta omständigheter ska göra en bedömning av huruvida de konventionella vapnen eller materielen a) skulle bidra till eller undergräva fred och säkerhet eller b) skulle kunna användas för att i) begå eller underlätta en allvarlig kränkning av internationell humanitär rätt, ii) begå eller underlätta en allvarlig kränkning av internationell människorättslagstiftning, iii) begå eller underlätta en gärning som utgör ett brott enligt internationella konventioner eller protokoll rörande terrorism som den exporterande staten är part i eller iv) begå eller underlätta en gärning som utgör ett brott enligt internationella konventioner eller protokoll rörande gränsöverskridande organiserad brottslighet som den exporterande staten är part i.

(8)

Svårigheten att komma överens om krav för konsoliderad försvarskapacitet och gemensamma tekniska specifikationer eller standarder hämmar det gränsöverskridande samarbetet mellan medlemsstaterna och mellan rättsliga enheter som är etablerade i olika medlemsstater. Avsaknaden av sådana krav, specifikationer och standarder har medfört ökad uppsplittring av försvarssektorn, teknisk komplexitet, fördröjningar, kostnadsökningar , onödig överlappning av kapacitet samt minskad interoperabilitet. En överenskommelse om gemensamma tekniska specifikationer bör vara en förutsättning för åtgärder som omfattar en högre grad av teknisk mognad. Den verksamhet i medlemsstaterna som främjar interoperabilitet och som utmynnar i krav på gemensam försvarskapacitet och stödjande undersökningar samt åtgärder som syftar till att stödja utarbetandet av en gemensam definition av tekniska specifikationer eller standarder bör också kunna få stöd genom fonden i syfte att hindra konkurrerande specifikationer eller standarder från att undergräva interoperabiliteten .

(9)

Eftersom syftet med fonden är att främja konkurrenskraft , effektivitet, industriellt oberoende och innovation inom unionens försvarsindustri genom stöd och komplement till samarbetsinriktad försvarsforskning och teknisk verksamhet och att minska riskerna i utvecklingsfasen av samarbetsprojekt bör åtgärder kopplade till FoU av en försvarsprodukt eller försvarsteknik kunna få stöd från fonden. Detta bör också gälla för uppgradering, inklusive interoperabilitet, av befintliga försvarsprodukter och befintlig försvarsteknik.

(10)

Eftersom syftet med fonden i synnerhet är att fördjupa samarbetet mellan rättsliga enheter och EU:s medlemsstater bör en åtgärd kunna finansieras endast om den genomförs genom samarbete inom ett konsortium mellan minst tre rättsliga enheter som är baserade i minst tre olika medlemsstater ▌. Eventuella ytterligare rättsliga enheter som deltar i konsortiet bör tillåtas vara etablerade i ett associerat land. Inom varje typ av samarbete bör rättsliga enheter som är etablerade i medlemsstaterna utgöra majoritet i konsortiet. Minst tre av dessa stödberättigade rättliga enheter som är etablerade i minst två olika medlemsstater och/eller associerade länder bör varken direkt eller indirekt stå under ▌ kontroll av samma enhet eller kontrollera varandra. För att öka samarbetet mellan medlemsstaterna bör fonden stödja gemensam förkommersiell upphandling.

(11)

I enlighet med [hänvisning som ska uppdateras på lämpligt sätt enligt det nya beslutet om utomeuropeiska länder och territorier: artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU (4)] ska enheter som är etablerade i utomeuropeiska länder och territorier kunna få finansiering enligt fondens regler och mål och eventuella arrangemang som är tillämpliga på den medlemsstat till vilken det utomeuropeiska landet eller territoriet är kopplat.

(12)

Eftersom fonden syftar till att öka konkurrenskraften, effektiviteten och oberoendet inom unionens försvarsindustri bör endast enheter som är etablerade i unionen eller associerade länder som inte kontrolleras av icke-associerade tredjeländer eller icke-associerade enheter i tredjeländer i princip kunna få stöd. För att säkerställa skyddet av väsentliga säkerhets- och försvarsintressen i unionen och dess medlemsstater bör dessutom infrastruktur, anläggningar, tillgångar och resurser som används av stödmottagarna och deras underleverantörer i de åtgärder som stöds genom fonden ▌vara belägna på unionens eller associerade tredjeländers territorier.

(13)

Om det är nödvändigt för att uppnå målen med åtgärden bör det under vissa omständigheter vara möjligt att medge undantag från principen att stödmottagarna och deras underleverantörer inte bör kontrolleras av icke-associerade tredjeländer eller icke-associerade enheter i tredjeländer. I detta avseende bör rättsliga enheter som är etablerade i unionen och som kontrolleras av ett icke-associerat tredjeland eller en icke-associerad enhet i ett tredjeland kunna vara stödberättigade, om det är relevant och om stränga villkor som rör unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen uppfylls. Deltagandet av sådana enheter bör inte stå i strid med fondens mål. De sökande bör tillhandahålla all relevant information om den infrastruktur och de anläggningar, tillgångar och resurser som ska användas i åtgärden. Inget undantag bör beviljas sökande som kontrolleras av ett icke-associerat tredjeland som är föremål för unionens restriktiva åtgärder eller av en enhet i ett icke-associerat tredjeland som är föremål för unionens restriktiva åtgärder.

(14)

Om ett konsortium vill delta i en stödberättigande åtgärd och unionens ekonomiska stöd ska lämnas i form av ett bidrag bör konsortiet utse en av sina medlemmar till samordnare och huvudsaklig kontaktpunkt.

(15)

Om en utvecklingsåtgärd som stöds genom fonden leds av en projektledare som utsetts av medlemsstaterna eller associerade länder, bör kommissionen samråda med projektledaren innan den verkställer utbetalningen till stödmottagaren så att projektledaren kan säkerställa att stödmottagarna håller tidsfristerna. Projektledaren bör lämna sina synpunkter till kommissionen om framstegen med åtgärden så att kommissionen kan bekräfta huruvida villkoren för att verkställa utbetalningen är uppfyllda.

(16)

För att säkerställa att de finansierade åtgärderna är ekonomiskt bärkraftiga måste stödmottagarna visa att de kostnader för åtgärden som inte täcks av unionens finansiering täcks genom andra finansieringssätt.

(17)

Olika typer av finansiella lösningar bör stå till medlemsstaternas förfogande för gemensam utveckling och gemensamt förvärv av försvarskapacitet. Den finansverktygslåda som kommissionen har utarbetat bör tillhandahålla olika typer av lösningar som medlemsstaterna kan utnyttja för att hantera de finansieringsutmaningar som samarbetsinriktad utveckling och upphandling innebär. Utnyttjandet av sådana finansiella lösningar skulle ytterligare kunna främja inledandet av samarbetsinriktade och gränsöverskridande försvarsprojekt , bidra till motverkande av överlappningar och effektivisera försvarsutgifterna, även för projekt som stöds genom Europeiska försvarsfonden.

(18)

Med hänsyn till särdragen inom försvarsindustrin, där efterfrågan nästan enbart kommer från medlemsstaterna och de associerade länderna, vilka också kontrollerar alla inköp av försvarsrelaterade produkter och försvarsrelaterad teknik, inklusive export, fungerar försvarssektorn på ett unikt sätt som inte följer de konventionella regler och affärsmodeller som styr mer traditionella marknader. Industrin kan därför inte bedriva några omfattande egenfinansierade forsknings- och utvecklingsprojekt på försvarsområdet, och medlemsstaterna och de associerade länderna finansierar i regel alla kostnader för forskning och utveckling. I syfte att uppnå målen med fonden, särskilt att ge incitament till samarbete mellan företag från olika medlemsstater och associerade länder, med beaktande av försvarssektorns särdrag, bör ▌100 procent av de stödberättigande kostnaderna täckas för åtgärder som genomförs före fasen för utveckling av prototyper.

(19)

Prototypfasen är en fas av avgörande betydelse då medlemsstaterna eller de associerade länderna i regel fattar beslut om sin samlade investering och inleder inköpsprocessen för sina framtida försvarsprodukter eller sin framtida försvarsteknik. Detta är skälet till att medlemsstaterna och de associerade länderna i denna specifika fas kommer överens om de nödvändiga åtagandena, inklusive kostnadsdelning och äganderätt till projektet. För att säkerställa att deras åtaganden förblir trovärdiga bör unionens ekonomiska stöd genom fonden i regel inte överstiga 20 % av de stödberättigande kostnaderna.

(20)

För åtgärder efter prototypfasen bör finansiering med högst 80 % föreskrivas. Dessa åtgärder som ligger närmare den slutliga produkt- och teknikutformningen kan ändå medföra betydande kostnader.

(21)

Berörda parter inom försvarssektorn har särskilda indirekta kostnader, t.ex. kostnader för säkerhet. De är dessutom verksamma på en särskild marknad där de – utan efterfrågan från några köpare – inte kan få tillbaka kostnader för FoU som inom den civila sektorn. Det är därför motiverat att medge en schablonsats på 25 procent samt en möjlighet att ▌ta ut indirekta kostnader som beräknas enligt stödmottagarnas vanliga bokföringsmetoder, om dessa metoder godtas av deras nationella myndigheter för jämförbara nationella finansieringsprogram, som har meddelats kommissionen. ▌

(21a)

Projekt med deltagande av gränsöverskridande små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag hjälper till att öppna upp leveranskedjorna och bidrar till fondens mål. Sådana åtgärder bör därför vara berättigade till en högre finansieringsgrad som gynnar alla enheter som deltar i konsortiet.

(22)

I syfte att säkerställa att de finansierade åtgärderna främjar konkurrenskraft och innovation i den europeiska försvarsindustrin är det viktigt att medlemsstaterna redan avser att gemensamt upphandla slutprodukten eller använda tekniken, särskilt genom gemensam gränsöverskridande upphandling, där medlemsstaterna i synnerhet organiserar sina upphandlingsförfaranden gemensamt med hjälp av ett centralt upphandlingsorgan. I syfte att underlätta upphandling bör medlemsstaternas försvarsministerier vara delaktiga i projektet från den tekniska specifikationen hela vägen till dess att projektet är slutfört, med tanke på att medlemsstaternas försvarsministerier är exklusiva kunder och försvarsindustrierna är de enda leverantörerna av försvarsprodukter.

(22a)

För att kunna hantera ökande instabilitet och tilltagande konflikter i grannskapet samt nya säkerhetshot och geopolitiska hot behöver medlemsstaterna och unionen samordna sina investeringsbeslut. Detta kräver en gemensam definition av hotbilder, behov och prioriteringar, inbegripet förväntade behov av militär kapacitet, som skulle kunna fastställas genom förfaranden såsom kapacitetsutvecklingsplanen.

(23)

Innovation och teknisk utveckling inom unionens försvarsindustri bör främjas på ett sätt som är förenligt med unionens säkerhets- och försvarsintressen. Åtgärdens bidrag till dessa intressen och till de forsknings- och kapacitetsprioriteringar på försvarsområdet som medlemsstaterna gemensamt kommit överens om bör därför vara ett kriterium för tilldelning. Inom unionen kartläggs brister som rör gemensam forskning och kapacitet på försvarsområdet inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, särskilt genom den överbryggande strategiska forskningsagendan och kapacitetsutvecklingsplanen , inbegripet planens strategiska sammanhangsfall . Andra unionsprocesser, såsom den samordnade årliga försvarsöversikten och det permanenta strukturerade samarbetet, kommer att stödja genomförandet av relevanta prioriteringar genom kartläggning och vidareutveckling av möjligheter till fördjupat samarbete i syfte att förverkliga EU:s ambitioner på säkerhets- och försvarsområdet. När så är lämpligt bör även hänsyn tas till regionala och internationella prioriteringar, inklusive inom ramen för Nato, om de är förenliga med unionens prioriteringar och inte hindrar någon medlemsstat eller något associerat land från att delta, och med beaktande av att onödig överlappning bör undvikas.

(24)

Stödberättigande åtgärder som utformas inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet inom unionens institutionella ramverk bör säkerställa ett förstärkt och fortlöpande samarbete mellan rättsliga enheter i olika medlemsstater och därigenom direkt bidra till fondens mål. Om sådana projekt väljs ut bör de därför vara berättigade till en högre finansieringsgrad.

(24a)

Fonden bör beakta handlingsplanen för militär rörlighet inom ramen för den kommande Fonden för ett sammanlänkat Europa, den europeiska fredsfaciliteten för att stödja bland annat den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens Gusp/GSFP-uppdrag och insatser för att bekämpa hybridhot, som tillsammans med kapacitetsutvecklingsplanen, den samordnade årliga försvarsöversikten och Pesco bidrar till att samordna kapacitetsplanering, utveckling, upphandling och insatser.

(25)

Kommissionen kommer att beakta övrig verksamhet som finansieras genom ramprogrammet Horisont Europa i syfte att undvika onödig överlappning och säkerställa korsbefruktning och synergier mellan civil forskning och forskning på försvarsområdet och se till att Horisont Europa förblir ett helt och hållet civilt forskningsprogram .

(26)

It-säkerhet och it-försvar blir allt större utmaningar, och kommissionen och unionens höga representant har framhållit behovet av att skapa synergieffekter mellan åtgärder som gäller it-försvar inom ramen för fonden och unionens initiativ för it-säkerhet, t.ex. sådana som togs upp i det gemensamma meddelandet om it-säkerhet. I synnerhet bör det europeiska industri-, teknik-, forsknings- och kompetenscentrum för it-säkerhet som ska inrättas sträva efter synergieffekter mellan it-säkerhet på det civila respektive det försvarsrelaterade området. Det skulle aktivt kunna stödja medlemsstaterna och andra relevanta aktörer genom rådgivning, utbyte av sakkunskap och underlättande av samverkan med avseende på projekt och åtgärder samt, på medlemsstaternas begäran, fungera som projektledare i förhållande till Europeiska försvarsfonden.

(27)

Ett integrerat tillvägagångssätt bör säkerställas genom att man sammanför verksamhet som omfattas av de förberedande åtgärder i den mening som avses i artikel [58.2 b] i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/… (nedan kallad budgetförordningen) på försvarsforskningens område som kommissionen inlett och det program för utveckling av den europeiska försvarsindustrin som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr … i syfte att harmonisera villkoren för deltagandet, skapa en mer enhetlig uppsättning instrument samt öka de innovativa, samarbetsinriktade och ekonomiska effekterna, samtidigt som onödig överlappning och uppsplittring undviks. Med detta integrerade tillvägagångssätt skulle fonden också bidra till ett bättre utnyttjande av resultaten från forskning på försvarsområdet, överbrygga klyftan mellan forskning och utveckling med beaktande av försvarssektorns särdrag och främja all form av innovation, och i den mån positiva spridningseffekter kan förväntas, eventuellt på det civila området, inklusive banbrytande innovation där eventuella misslyckanden bör accepteras.

(28)

Fondens strategiska mål kommer också att uppnås med hjälp av finansieringsinstrument och budgetgarantier inom de olika delarna […] av fonden InvestEU.

(29)

Det ekonomiska stödet bör användas till att hantera marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringssituationer, på ett proportionellt sätt, och åtgärderna bör inte överlappa eller tränga ut privat finansiering eller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Åtgärderna bör ha ett tydligt europeiskt mervärde.

(30)

Valet av finansieringstyper och genomförandemetoder inom ramen för denna förordning bör göras med hänsyn till i vilken utsträckning de kan leda till att målen med de särskilda åtgärderna kan förverkligas och resultat kan uppnås, särskilt med beaktande av kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör inbegripa övervägande av användning av enhetsbelopp, schablonsatser och enhetskostnader samt finansiering som inte är kopplad till sådana kostnader som avses i [artikel 125.1] i budgetförordningen.

(31)

Kommissionen bör upprätta årliga eller fleråriga arbetsprogram i enlighet med målen för fonden. Arbetsprogrammen bör beakta de första erfarenheterna från det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet, pilotprojektet och den förberedande åtgärden för försvarsrelaterad forskning. ▌

(32)

I syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på antagandet av arbetsprogrammet och tilldelningen av medel till de utvecklingsåtgärder som väljs ut. Vid genomförandet av utvecklingsåtgärder bör försvarssektorns särdrag beaktas, särskilt medlemsstaternas och/eller de associerade ländernas ansvar för planeringen och inköpsprocessen. Dessa genomförandebefogenheter bör utövas i enlighet med [Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011] (5).

(33)

I syfte att stödja en öppen inre marknad bör gränsöverskridande små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag uppmuntras att delta, antingen som medlemmar i konsortier eller som underleverantörer. Arbetsprogrammet bör säkerställa att en trovärdig andel av den totala budgeten gynnar åtgärder som gör det möjligt för små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag att delta över nationsgränserna.

(34)

Kommissionen bör sträva efter att upprätthålla en dialog med Europaparlamentet, medlemsstaterna och näringslivet i syfte att säkerställa fondens framgång genom dess inverkan på försvarsindustrin .

(35)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för Europeiska försvarsfonden som ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i [det nya interinstitutionella avtalet] mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (6), för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet. Kommissionen bör se till att de administrativa förfarandena är så enkla som möjligt och medför minsta möjliga ytterligare kostnader.

(36)

Om inte annat anges är budgetförordningen tillämplig på fonden. I den förordningen fastställs bestämmelser för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier.

(37)

De övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och reglerar särskilt förfarandet för upprättande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande, och föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. De regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget rör också skyddet av unionens budget i händelse av allmänna brister i medlemsstaternas efterlevnad av rättsstatsprincipen, eftersom iakttagandet av rättsstatsprincipen är en grundförutsättning för sund ekonomisk förvaltning och effektiv EU-finansiering.

(38)

I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (7), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2988/95 (8), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (9) och rådets förordning (EU) 2017/1939 (10) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, bland annat genom förebyggande, upptäckt och utredning av oriktigheter och bedrägerier, återkrav av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt och, i tillämpliga fall, genom administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (11) utreda och lagföra bedrägeri och annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med budgetförordningen är varje person eller enhet som tar emot medel från unionen skyldig att fullt ut samarbeta för att skydda unionens ekonomiska intressen, ge kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten alla rättigheter och all tillgång som behövs och säkerställa att tredjeparter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar motsvarande rättigheter.

(39)

Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i unionens program inom ramen för det samarbete som inrättas genom EES-avtalet, varvid programmens genomförande följer ett beslut enligt det avtalet. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och det tillträde som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.

(40)

I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning ska denna förordning utvärderas på grundval av information som samlas in genom särskilda krav på övervakning, samtidigt som överreglering och administrativa bördor undviks, särskilt för medlemsstaterna. Dessa krav kan i förekommande fall innefatta mätbara indikatorer som tjänar som grund för utvärderingen av förordningens praktiska effekter. Kommissionen bör göra en interimsutvärdering senast fyra år efter det att fonden börjar genomföras samt en slutlig utvärdering vid slutet av perioden för genomförandet av fonden, där den granskar den finansiella verksamheten med avseende på det ekonomiska utfallet och, i den mån det är möjligt vid den tidpunkten, resultaten och genomslaget. Dessa rapporter bör också innehålla en analys av de små och medelstora företagens och de medelstora börsnoterade företagens gränsöverskridande deltagande i projekt som stöds genom fonden samt deras deltagande i den globala värdekedjan , liksom information om mottagarnas ursprungsländer, antalet länder som är involverade i enskilda projekt och, om möjligt, fördelningen av de genererade immateriella rättigheterna . Kommissionen bör även få föreslå ändringar av denna förordning i syfte att vidta åtgärder som rör eventuell utveckling under den tid då fonden genomförs.

(41)

Denna fond kommer att bidra till att integrera klimatåtgärder i unionens politik och till att uppnå det övergripande målet att 25 procent av utgifterna i EU-budgeten ska bidra till klimatmålen, vilket återspeglar vikten av att bekämpa klimatförändringarna i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. Relevanta åtgärder kommer att fastställas under förberedelserna och genomförandet av fonden och på nytt bedömas i samband med halvtidsutvärderingen av fonden.

(42)

Eftersom fonden stöder enbart forsknings- och utvecklingsfaserna när det gäller försvarsprodukter och försvarsteknik bör unionen ▌inte ha äganderätt eller immateriella rättigheter när det gäller de produkter eller den teknik som de finansierade åtgärderna utmynnar i, såvida inte unionens bidrag ges genom upphandling. När det gäller forskningsåtgärder bör dock intresserade medlemsstater och associerade länder ha möjlighet att utnyttja resultaten av de finansierade åtgärderna och att delta i gemensam uppföljande utveckling, och därför bör undantag från den principen medges.

(43)

Unionens ekonomiska stöd bör åtföljas av ett fullständigt och korrekt genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG (12) om överföring av försvarsrelaterade produkter inom unionen och bör inte påverka exporten av produkter, utrustning eller teknik.

(43a)

Enheter som i en domstol befunnits skyldiga till en överträdelse såsom att ha mutat en tjänsteman eller att ha brutit mot EU:s restriktiva åtgärder, och mer därtill, bör inte vara berättigade till stöd. Kommissionen får besluta att varje sådan enhet, eller en enhet där de högsta befattningshavarna befunnits skyldiga, ska utestängas från att få ansöka om stöd under en period på minst 36 månader efter domslutet. Kommissionen bör föra en offentligt tillgänglig databas över alla utestängda företag. Om ett företag är föremål för en trovärdig och relevant brottsutredning bör kommissionen förbehålla sig rätten att invänta utredningens resultat innan stöd tilldelas. [Ändr. 4]

(43b)

Fonden bör stödja bästa praxis inom branschen vad gäller företagsstyrning och upphandlingsmetoder. Detta inbegriper möjligheten att anonymt och under sekretess rapportera om missförhållanden genom jourtelefoner som drivs av utomstående, i enlighet med förfaranden som införts för att förhindra vedergällning. Tilldelningsförfarandet bör spegla dessa företagsstyrningsstandarder med målet att höja standarderna avseende redovisningsskyldigheten för företag inom EU:s försvarssektor. [Ändr. 5]

(44)

Användning av känslig bakgrundsinformation eller obehöriga personers tillgång till känsliga resultat som genereras genom forskningsprojekten kan leda till negativa konsekvenser för unionens eller en eller flera medlemsstaters intressen. Hanteringen av konfidentiella uppgifter och säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter bör därför regleras av all relevant unionsrätt, inbegripet institutionernas interna regler såsom kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 (13).

(45)

För att effektkedjeindikatorerna ska kunna kompletteras eller ändras, om det anses nödvändigt, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(46)

Kommissionen bör förvalta fonden med vederbörlig hänsyn till kraven på sekretess och säkerhet, särskilt i fråga om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och känsliga uppgifter.

(46a)

När företag föreslår nya försvarsprodukter eller försvarstekniker eller föreslår att ändra ändamålet med befintliga sådana är de bundna av den tillämpliga lagstiftningen. Om det inte finns någon lagstiftning som enkelt kan tillämpas bör de åta sig att följa en rad universella etiska principer rörande människors grundläggande rättigheter och välfärd, skyddet av människans genom, behandlingen av djur, bevarandet av miljön, skyddet av kulturarvet och rättvist tillträde till globala gemensamma resurser, inbegripet rymden och cyberrymden. Kommissionen bör se till att förslag granskas systematiskt för att fastställa vilka åtgärder som ger upphov till allvarliga etiska frågor och hänskjuta dem till en etisk bedömning. Åtgärder som inte är etiskt godtagbara bör inte få finansiering från unionen.

(46b)

Rådet bör sträva efter att fastställa ett beslut om användningen av bestyckade obemannade luftfartyg före den [31 december 2020]. Innan detta beslut har trätt i kraft bör ingen finansiering ställas till förfogande för att utveckla bestyckade obemannade luftfartyg.