EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52018AE3933
Opinion of the European Economic and Social Committee on ‘Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council establishing the Creative Europe programme (2021 to 2027) and repealing Regulation (EU) No 1295/2013)’ (COM(2018) 366 final)
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Kreativa Europa (2021–2027) och om upphävande av förordning (EU) nr 1295/2013) [COM(2018) 366 final]
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Kreativa Europa (2021–2027) och om upphävande av förordning (EU) nr 1295/2013) [COM(2018) 366 final]
EESC 2018/03933
EUT C 110, 22.3.2019, p. 87–93
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
- Date of document:
- 12/12/2018; omröstningsdag
- Date of vote:
- 12/12/2018
- Date lodged:
- 14/06/2018
- Author:
- Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
- Responsible body:
- EESC_CCMI
- Rapporteur:
- Emmanuelle BUTAUD-STUBBS
- Co-rapporteur:
- Zbigniew KOTOWSKI
- Form:
- Yttrande
- Term of office:
- 2015-2020
- Internal reference:
- CCMI/164, AVIS-SECTION 2018/3933 FIN
- Session:
- 539
- Procedure number:
- Link
- European Parliament - Legislative observatory
- Treaty:
- Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
- Legal basis:
- Link
- Link
- Link
- Select all documents mentioning this document
- Earlier related instruments:
-
- 52018PC0366 ESC Opinion
- Instruments cited:
- Link
- EUROVOC descriptor:
- Subject matter:
- Directory code:
-
- 16.40.00.00 Vetenskap, information, utbildning och kultur / Kultur
|
22.3.2019 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 110/87 |
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Kreativa Europa (2021–2027) och om upphävande av förordning (EU) nr 1295/2013)
[COM(2018) 366 final]
(2019/C 110/17)
|
Föredragande: |
Emmanuelle BUTAUD-STUBBS |
|
Medföredragande: |
Zbigniew KOTOWSKI |
|
Remiss |
Europaparlamentet, 14.6.2018 Rådet, 21.6.2018 |
|
Beslut av kommitténs presidium |
19.6.2018 |
|
Rättslig grund |
Artiklarna 173.3 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt |
|
Ansvarig facksektion |
Rådgivande utskottet för industriell omvandling (CCMI) |
|
Antagande av CCMI |
22.11.2018 |
|
Antagande vid plenarsessionen |
12.12.2018 |
|
Plenarsession nr |
539 |
|
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster) |
207/2/2 |
1. Slutsatser och rekommendationer
|
1.1 |
EESK välkomnar förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Kreativa Europa (2021–2027) (COM(2018) 366 final) och de indikatorer som anges i bilaga II. Uppbyggnaden av ett starkt och enat Europa måste ske på grundval av mångfalden av kulturella rötter som bör förmedlas genom utbildning. Att detta program fortlöper bör betraktas som mycket gynnsamt för utvecklingen av den europeiska kulturen och kulturen i de enskilda medlemsstaterna, eftersom det är en av grunderna för vårt samhälle och en smältdegel för våra demokratiska värden. |
|
1.2 |
EESK har under många år framhållit de kulturella och kreativa sektorernas och industriernas betydande bidrag till EU:s värdeskapande och sysselsättning, delaktighet och tillväxt (1). 2012 stod enligt OECD de upphovsrättsintensiva sektorerna (2) i EU för 4,2 % av BNP och 3,2 % av sysselsättningen. Enligt artikel 2 i förslaget till förordning (COM(2018) 366) omfattar dessa sektorer bland annat ”arkitektur, arkiv, bibliotek och museer, konsthantverk, det audiovisuella området (detta inkluderar film, television, dataspel och multimedia), materiellt och immateriellt kulturarv, design (inklusive modedesign), festivaler, musik, litteratur, scenkonst, böcker och förlagsverksamhet, radio och bildkonst”. |
|
1.3 |
Med hänsyn till den särskilda karaktären hos kreativa handlingar och processer som inte alltid enkelt faller inom den allmänna ramen för arbetsrätten är kommittén fullt medveten om de sociala utmaningar som bör åtgärdas i vissa medlemsstater: förbättring av arbetsvillkoren, avlägsnande av obetald arbetstid, bekämpning av klyftor mellan könen, främjande av anständigt arbete, bättre arbetsmiljövillkor, underlättande av rörlighet, inkludering av personer med funktionsnedsättning och personer som är utestängda, politik mot sexuella trakasserier och så vidare. |
|
1.4 |
EESK anser att den planerade budgeten på 1,8 miljarder euro inte räcker för att uppnå de ambitiösa målen i programmet Kreativa Europa 2021–2027. Vi efterlyser därför en större budget. Denna betydande investering i kreativiteten i Europa, i dess konstnärer, kreatörer, musiker, författare, fotografer, arkitekter, speluppfinnare, filmskapare osv. kommer att hjälpa EU att konkurrera framgångsrikt med större länder med en strategisk ”mjuk makt” (Förenta staterna, Japan och Sydkorea) på nationell nivå och i internationella organisationer. Denna EU-finansiering bör kompletteras med nationell och regional offentlig finansiering. Särskilda skatteincitament kan också locka till filantropi (till exempel restaurering av kulturarv) och underlätta gräsrotsfinansiering för att skapa nya affärsmodeller. |
|
1.5 |
EESK anser också att det är nödvändigt att investera i rättsliga och tekniska verktyg för att på ett effektivare sätt bekämpa alla former av främjande av våld och diskriminering, särskilt i samband med produktionen av nätbaserade dataspel för barn och ungdomar. |
|
1.6 |
Kommittén stöder införandet av en kreativ och kulturell dimension i EU:s utrikespolitik (handel, internationella relationer etc.) (3). |
|
1.7 |
Dessa aldrig tidigare skådade ekonomiska insatser bör uppnås genom tre kanaler:
|
|
1.8 |
Denna förnyade satsning på ett mer kulturellt och kreativt Europa kommer också att gynna ett antal sektorer och industriella värdekedjor i EU, från textil, kläder, läder, möbler, keramik, leksaker, turism, konst och hantverk till bilar, byggsektorn, hälsa och välbefinnande, grön energi osv. tack vare integreringen av kreativitet, formgivning och banbrytande teknik. Det finns många exempel i Europa på en framgångsrik övergång i vissa industriella regioner eller städer till kreativa sektorer som genererar mer mervärde (Turin). |
|
1.9 |
De möjligheter som den ”digitala revolutionen” i dessa upphovsrättsintensiva sektorer erbjuder är särskilt viktiga och tillräckliga investeringar i utrustning och mjukvara (t.ex. artificiell intelligens, blockkedjeteknik, 3D-utskrifter och digitalisering av arkiv) samt utbildning bör främjas. |
|
1.10 |
Innovationspotentialen i dessa sektorer är obegränsad eftersom de främst bygger på individuell kreativitet, kompetens och fantasi. Detta är anledningen till att de kulturella och kreativa sektorerna bör ha en särskild budget inom Horisont 2020 (minst 3 miljarder euro, vilket är lite mindre än deras andel av EU:s BNP [4,2 %]). |
|
1.11 |
Det pågår stora sammanslagningar på den amerikanska marknaden som kommer att påverka EU:s kulturella och kreativa sektorer. Mot bakgrund av detta uppmanar EESK kommissionen att beställa en omvärldsbevakningsrapport 2019 om de viktigaste ekonomiska och tekniska utvecklingstendenserna i Förenta staterna som påverkar medier, film och audiovisuella verk och hur de förväntas påverka motsvarande sektorer i EU när det gäller produktion, konsumtion och distribution. |
|
1.12 |
Med tanke på att EU-27 skulle kunna dra stor nytta av en fortsatt dialog med Förenade kungariket, som är en viktig aktör inom dessa sektorer, uppmanar EESK kommissionen att stödja eventuella bilaterala dialoger mellan regeringar och nätverk som skulle kunna bana väg för ett bilateralt avtal i syfte att eftersträva ambitiösa bilaterala program inom ramen för programmet Kreativa Europa 2021–2027. Liknande bilaterala avtal har tidigare ingåtts (2014–2020) med tredjeländer som Georgien, Serbien och Ukraina. |
2. Allmänna kommentarer
2.1 En ny ambitionsnivå
|
2.2 |
Förslaget till förordning (COM(2018) 366) bygger på artikel 3 i EU-fördraget, där det anges att unionen ska ha som mål att ”främja freden, sina värden och folkens välfärd” och att den ”ska respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas”. Det finns dock en tydlig känsla av att antalet utmaningar är fler, i synnerhet konkurrensen från onlineplattformar och sökmotorer, sektorns koncentration kring ett begränsat antal stora aktörer, och uppsvinget för ”desinformation”. |
|
2.3 |
Med detta nya program vill kommissionen ge aktörerna möjlighet att utveckla tekniskt och konstnärligt innovativa europeiska gränsöverskridande initiativ i syfte att utbyta, samskapa, samproducera och distribuera europeiska verk. Syftet är också att stärka de europeiska aktörernas ställning på EU-marknaden och de globala marknaderna. Exempel på bästa praxis på detta område kan hittas i verksamheten i Europarådets Eurimages-fond. |
2.4 En större, men otillräcklig budget
|
2.4.1 |
Den föreslagna budgeten på 1,85 miljarder euro för de 27 medlemsstaterna är större än den nuvarande men utgör bara en tusendel EU:s totala fleråriga budgetram 2020–2027: 1 135 miljarder euro. |
|
2.5 |
Kommissionen föreslår att budgeten ska delas upp i tre delar:
|
|
2.5.1 |
EESK efterlyser ytterligare medel på 80 miljoner till det sektorsövergripande programområdet för att utveckla den fulla potentialen i projekt för ömsesidigt utbyte (5) (den digitala ekonomin, turism, konst, lyxprodukter, kultur, digitaltryck…) och identifiera mer praktiska svar på området mediekompetens. |
|
2.5.2 |
Målet att stödja prioriterade projekt som riktar sig till en stor publik är lämpligt för den audiovisuella sektorn (programområdet Media), men bör inte gälla för alla kulturella verksamheter, särskilt i landsbygdsområden. Social sammanhållning och social inkludering står i centrum för det europeiska projektet. |
2.6 Brexits inverkan på skapande och kultur
|
2.6.1 |
Det nya programmet kommer att inrättas i EU-27 efter Förenade kungarikets utträde. Det är en medlemsstat där de kreativa och kulturella sektorerna har en central roll (90 miljarder brittiska pund år 2016, 2 miljoner arbetstagare). EESK anser att det är väsentligt för dynamiken i Kreativa Europa att upprätthålla starka kulturella förbindelser med Förenade kungariket och, när så är möjligt och nödvändigt, uppmuntra bilateralt samarbete. Ett mål om ett särskilt och skräddarsytt bilateralt avtal med Förenade kungariket för att bibehålla åtgärder och program bör fastställas på grundval av artikel 8 i förslaget till förordning och i enlighet med det reviderade direktivet om audiovisuella medietjänster. |
2.7 Lärdomar som dragits från det tidigare Kreativa Europa-programmet 2014–2020
|
2.7.1 |
Enligt olika utvärderingsstudier som beställts av kommissionen fanns följande stora begränsningar:
|
|
2.7.2 |
Under en utfrågning i Paris (den 6 oktober 2016) av Sylvia Costa, ordförande för utskottet för kultur och utbildning, identifierade aktörerna andra konkreta problem:
|
För att ta fasta på denna kritik har kommissionen föreslagit vissa förenklingar för 2021–2027:
|
— |
Ökad flexibilitet i syfte att anpassa arbetsprogrammen till oförutsedda omständigheter. |
|
— |
Ökad användning av partnerskapsavtal och bidrag i kaskad. |
|
— |
Fler incitament för att belöna resultat kopplade till kapaciteten att nå ut till en större publik. |
|
— |
Systematisk användning av e-blanketter och e-rapporter med mindre krångliga rapporteringskrav. |
2.8 Programområdet Kultur
|
2.8.1 |
Med en total budget på 609 miljoner euro ska programmet stödja gränsöverskridande spridning av verk och rörlighet bland aktörer inom de kreativa sektorerna, uppmuntra partnerskap, nätverk och plattformar för att europeiska aktörer och verk inom kulturella och kreativa sektorer ska nå ut till en bredare publik i och utanför Europa, samt främja den europeiska identiteten, det europeiska kulturarvet och de europeiska värdena genom kulturell medvetenhet, utbildning i konstämnen och kreativitet i utbildningen. Särskilda EU-åtgärder, t.ex. de europeiska kulturhuvudstäderna, EU:s kulturpriser och det europeiska kulturarvsmärket kommer också att stödjas. En annan prioritering är att främja uppbyggnaden av de europeiska kulturella och kreativa sektorernas internationella kapacitet för att möjliggöra verksamhet på internationell nivå.
EESK skulle vilja lägga till ett stycke i förslaget till förordning om folklig kreativitet och ”amatörers” kreativitet, eftersom det är just denna form av kreativitet som lagt grunden för framväxten och spridningen av en genuin humanistisk och konstnärlig känslighet. |
2.9 Programområdet Media
|
2.9.1 |
Detta programområde omfattar audiovisuella medier, film och dataspel och har en total budget på 1 081 000 euro. Det är kopplat till vissa specifika lagstiftningsinstrument: översynen av regelverket för upphovsrätt och det ändrade direktivet om audiovisuella medietjänster. |
|
2.9.2 |
Det tidigare (COM(2016) 593 final) antogs av Europaparlamentet (den 12 september 2018) vid första behandlingen.
Detta förslag har tre huvudmål: a) att förbättra tillgången till innehåll på nätet och över gränserna för tv- och radioprogram på beställvideoplattformar, b) att harmonisera och modernisera upphovsrättsliga undantag i EU-lagstiftningen på områdena undervisning, forskning och bevarande av kulturarvet och c) att inrätta en välfungerande marknadsplats för upphovsrätt för pressutgivare, upphovsmän och utövande konstnärer att producera innehåll för onlineplattformar. |
|
2.9.3 |
Det sistnämnda ligger i linje med ett flertal målsättningar: att skapa fler möjligheter att främja europeiska verk inom (minst 30 % av europeiska verk ska finnas på onlinevideoplattformar) och utanför EU, främja samarbete i hela värdekedjan från de första stegen i produktionen till distribution och visning, samt stärka skyddsnivån för barn och konsumenter. |
|
2.9.4 |
Budgeten på 1 081 000 euro som anslagits till den europeiska audiovisuella sektorn, inklusive film, tv och dataspel, har följande målsättningar: a) att stimulera samarbete samt innovation i produktionen av europeiska audiovisuella verk, b) att stärka teater- och nätdistribution över gränserna, c) att stödja europeiska audiovisuella verks internationella inflytande genom bättre internationell marknadsföring och distribution av europeiska verk samt innovativt berättande, inklusive virtuell verklighet. |
2.10 Det sektorsövergripande programområdet
|
2.10.1 |
Den totala budgeten på 160 miljoner euro är tänkt att stödja framväxten av sektorsövergripande projekt mellan kreativa och kulturella aktörer (musik, media, litteratur, konst…) för att hjälpa Kreativa Europa-programmets programkontor att främja programmet i respektive land och att främja ”ett fritt, diversifierat och pluralistiskt medielandskap, kvalitetsjournalism och mediekompetens” (artikel 6 c i COM(2018) 366 final). |
|
2.10.2 |
Detta sistnämnda mål är enligt EESK avgörande: flera medlemsstater tappade mark i fråga om pressfrihet år 2017. Mot bakgrund av detta efterlyser EESK mer finansiering i syfte att stödja främjandet av yttrandefriheten, och av en bred och pluralistisk mediemiljö, främjande av höga kvalitetsnormer för media i fråga om innehåll samt program för mediekompetens för att göra det möjligt för medborgarna att utveckla en kritisk medieförståelse. |
3. Särskilda kommentarer
3.1 Upphovsrätt i den digitala tidsåldern
|
3.1.1 |
I en OECD-undersökning från 2015 om upphovsrätt i den digitala tidsåldern bekräftas intensiteten i den rättsliga och offentliga debatten om sätt och metoder att anpassa nationella upphovsrättsramar till internetrevolutionen.
De mest omdiskuterade frågorna gäller a) upphovsrättens omfattning, b) anonyma verk, c) undantag från och inskränkningar i upphovsrätten, d) registrering av upphovsrätt, e) efterlevnad. |
|
3.1.2 |
EESK skulle vilja försvara den nya relaterade upphovsrätten för utgivare avseende den digitala användningen av deras presspublikationer, såsom föreslås i artikel 11 i förslaget till direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden, skyddet av innehåll via nättjänster, såsom föreslås i artikel 13, avtalsanpassningsmekanismen (artikel 15) och tvistlösningsmekanismen (artikel 16). |
|
3.2 |
Hård konkurrens på internationell nivå bör leda till en tydlig EU-strategi för de kreativa och kulturella sektorerna både när det gäller politiken för den inre marknaden och externt (internationell agenda för kultur, kulturdiplomati, handelspolitik). |
|
3.2.1 |
Amerikanska företag som Apple med iTunes, världens största musiknättjänst sedan 2010, Netflix med 130 miljoner prenumeranter 2017 och YouTube med 1 300 000 användare i månaden och över 5 miljarder sedda videoklipp per dag, har en dominerande ställning på onlineplattformarnas område. |
|
3.2.2 |
Exempelvis inom filmindustrin (6) stod produktioner och samproduktioner från Förenta staterna för 90 % av filmerna med de högsta biobesökssiffrorna år 2012, med den naturliga följden att det engelska språkets dominans är tydlig och nästan obestridd. |
|
3.2.3 |
Stora sammanslagningar har nyligen ägt rum i Förenta staterna som bekräftar att mer avgörande förändringar är på gång inom produktion, distribution och konsumtion av audiovisuellt innehåll. Hur kommer dessa stora förändringar i Förenta staterna att påverka EU:s audiovisuella sektor, som fortfarande är splittrad med mindre offentlig finansiering och en fortsatt låg nivå av gränsöverskridande spridning på grund av den begränsade budgeten och språkbarriärer? En oberoende undersökning med kvantitativa och kvalitativa data skulle vara till stor hjälp.
Andra stora länder som Kina, Japan, Indien och Kanada har infört effektiva och långsiktiga strategier med incitament för att både internt och externt stödja de tillgångar som ingår i deras ”mjuka makt”. EU bör göra detsamma. |
3.3 Diversifiering och modernisering av affärsmodeller
|
3.3.1 |
Innovativa affärsmodeller för upphovsrättsintensiva sektorer i EU bör uppmuntras i tre riktningar:
|
|
3.3.2 |
”Spridningseffekter” mellan de kreativa och kulturella sektorerna och ett flertal ekonomiska sektorer som integrerar en ”kulturell eller kreativ beståndsdel” har påvisats i många studier. I gränssnittet mellan de kreativa och kulturella sektorerna och digital teknik finns det en kraftfull källa till både banbrytande och inkrementell innovation. |
|
3.3.3 |
Självklart bör vissa kulturella verksamheter som mottar offentligt eller privat stöd inte helt baseras på att generera vinst. Det nya programmet bör också täcka ”icke-marknadsorienterad” verksamhet. |
3.4 Tillgång till finansiering
|
3.4.1 |
Ett nytt garantiinstrument lanserades av Europeiska fonden för strategiska investeringar i juni 2016 i syfte att stödja mikroföretag och små och medelstora företag i de kulturella och kreativa sektorerna som har svårt att få tillgång till kredit i det egna landet. Ett inledande belopp på 121 miljoner euro avsattes för denna nya mekanism som väntas skapa 600 miljoner euro i lån och andra finansiella produkter. |
|
3.4.2 |
Efter en trög start har nio medlemsstater – Spanien, Frankrike, Rumänien, Belgien, Tjeckien, Finland, Italien, Luxemburg och Förenade kungariket – undertecknat avtal med Europeiska investeringsfonden (EIF) för en övergripande kapacitet på mer än 300 miljoner euro i potentiella lån. 2017 beslutade EIF att skjuta till ytterligare 70 miljoner euro. Enligt en rapport från EIF om användningen av CCI-garantin (mars 2018), mottog 418 kreativa och kulturella ”aktörer” stöd från detta instrument, till ett totalt belopp av 76 miljoner euro i lån, vilket motsvarar ett lån på endast 182 000 per enhet i genomsnitt. |
|
3.4.3 |
EESK uppmuntrar starkt de behöriga myndigheterna på nationell och regional nivå, i landsbygds- och stadsområden, att främja detta särskilda instrument i syfte att understödja de kulturella och kreativa sektorernas tillväxt och locka investeringar och nya företag i dessa sektorer. Det är deras ansvar att undvika en växande klyfta mellan ”smarta städer” där de kreativa och kulturella sektorerna är mycket koncentrerade (7) och landsbygdsområden. |
3.5 Sociala frågor
|
3.5.1 |
Data som finns tillgängliga i vissa medlemsstater visar på orättvisa och otillfredsställande sociala arbetsvillkor: obetald arbetstid, regelbunden övertid, tillfälliga anställningar, ofrivilliga deltidsanställningar, dåliga arbetsmiljövillkor, underinvestering i utbildning, könsklyftor (8), brist på etnisk mångfald, sexuella trakasserier, en låg nivå av socialt skydd, bristande rörlighet på grund av dubbelbeskattning och svårigheter för tredjelandsmedborgare att få viseringar.
Vissa medlemsstater har infört sociala krav som de kreativa och kulturella sektorerna måste uppfylla för att få tillgång till EU-finansiering och stöder därigenom den europeiska sociala modellen i linje med den roll som offentlig finansiering potentiellt spelar. |
|
3.5.2 |
Social dialog på nationell nivå bör uppmuntras i syfte att finna lämpliga lösningar för att förbättra situationen. På EU-nivå behövs det mer oberoende studier om arbetsvillkoren i de kreativa och kulturella sektorerna för att inspirera till ny politik. En färsk undersökning visar till exempel att ett ”yrkeskriterium” skulle kunna vara mer effektivt än ett ”sektoriellt” kriterium, eftersom endast 30,7 % av de ”kreativa” arbetstillfällena finns inom de kreativa och kulturella sektorerna (9)! |
3.5.3
Regionala kluster spelar en avgörande roll för att främja nya samarbetsmodeller och gränsöverskridande partnerskap. Skapandet av nya regionala kluster och nätverk för de kreativa och kulturella sektorerna bör uppmuntras genom det nya programmet liksom givande partnerskap mellan befintliga kluster och nätverk (Emilia-Romagna, Hamburg, Milano och så vidare) som skulle kunna främja expansion och bästa praxis.
Bryssel den 12 december 2018.
Luca JAHIER
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande
(1) EUT C 13, 15.1.2016, s. 83, NAT/738 (EUT C 440, 6.12.2018, s. 22), SOC/590 (EUT C 62, 15.2.2019, s. 148).
(2) De främsta upphovsrättsintensiva sektorerna är nio till antalet: press och litteratur, musik-, opera- och teaterproduktion, film och video, fotografering, mjukvaror och databaser, visuell konst och grafik, reklam och konst, organisationer för kollektiv förvaltning av upphovsrätt.
(3) Mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser [JOIN(20160) 29 final].
(4) Citat från det bulgariska ordförandeskapets diskussionsunderlag: Vägen framåt: en långsiktig vision för kulturens bidrag till EU efter 2020, 27 april 2018.
(5) Se punkt 4.6 i EESK s yttrande: EUT C 13, 15.1.2016, s. 83.
(6) Diversity and the film industry: An analysis of the 2014 UIS Survey on Feature Film Statistics, mars 2016, s. 31.
(7) 64 % av arbetsplatserna i den kreativa sektorn är förlagda till stadsområden. J. Vlegels, W. Ysebaert: Creativiteit, diversiteit en werkomstandigheden: een analyse van de drietand van culturele en creatieve arbeid in België, Sociologos 39, s. 241.
(8) Se åtgärdsramen för jämställdhet av kommittén för audiovisuell social dialog.
(9) J. Vlegels, W. Ysebaert, Sociologos 39, s. 210–241.
