Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52017PC0799

Rekommendation till RÅDETS BESLUT om bemyndigande att inleda förhandlingar avseende ett avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Turkiet om utbyte av personuppgifter mellan Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och de myndigheter i Turkiet som är behöriga vad gäller bekämpning av grov brottslighet och terrorism

COM/2017/0799 final

Bryssel den 20.12.2017

COM(2017) 799 final

Rekommendation till

RÅDETS BESLUT

om bemyndigande att inleda förhandlingar avseende ett avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Turkiet om utbyte av personuppgifter mellan Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och de myndigheter i Turkiet som är behöriga vad gäller bekämpning av grov brottslighet och terrorism


MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL REKOMMENDATIONEN

I vår globaliserade värld blir den grova brottsligheten och terrorismen alltmer internationella och mångskiftande, varför brottsbekämpande myndigheter bör ges fullständiga möjligheter att samarbeta med externa partner för att garantera medborgarnas säkerhet. Europol bör därför kunna utbyta personuppgifter med de brottsbekämpande myndigheterna i tredjeländer i den mån detta är nödvändigt för att Europol ska kunna utföra sina uppgifter.

Sedan förordning (EU) 2016/794 trädde i kraft den 1 maj 2017 1 och i enlighet med fördraget, ansvarar kommissionen på unionens vägnar för att förhandla fram internationella avtal med tredjeländer om utbyte av personuppgifter med Europol. I den mån det krävs för att Europol ska kunna utföra sina uppgifter, får Europol upprätta och upprätthålla samarbetsförbindelser med externa partner, genom samarbetsavtal och administrativa arrangemang, vilka i sig inte kan utgöra rättslig grund för utbyte av personuppgifter.

Mot bakgrund av den politiska strategi som fastställs i Europeiska säkerhetsagendan 2 , rådets slutsatser 3 och den globala strategin 4 , samt mot bakgrund av de europeiska brottsbekämpande myndigheternas behov och de potentiella fördelarna med ett närmare samarbete inom det aktuella området, anser kommissionen det nödvändigt att inleda förhandlingar på kort sikt med de åtta länder som identifieras i den elfte rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion 5 .

Kommissionen har fastställt vilka länder som bör prioriteras utifrån Europols operativa behov. I Europolstrategin för 2016–2020 anges att Medelhavsområdet bör prioriteras för fördjupade partnerskap 6 . I Europols externa strategi för 2017–2020 understryks också att det behövs ett närmare samarbete mellan Europol och Mellanöstern/Nordafrika (Mena-regionen) på grund av terroristhotet och migrationsrelaterade utmaningar 7 .

Denna rekommendation avser specifikt förhandlingar med Turkiet, även om man under samarbetet med ett Mena-land bör ta hänsyn till regionen som helhet. Den rådande instabiliteten i regionen, särskilt situationen i Syrien och Irak, innebär ett långsiktigt säkerhetshot mot EU som kräver brådskande åtgärder. Detta gäller både den faktiska kampen mot terrorism och terrorrelaterad organiserad brottslighet 8 och de migrationsrelaterade utmaningar som man står inför, som underlättandet av irreguljär migration och människohandel. Turkiet har också visat intresse för att samarbeta med EU:s brottsbekämpande organ för att bekämpa terrorism, särskilt genom den utbildning som tillhandahålls av Cepol. För att möta utmaningarna är samarbete med de lokala brottsbekämpande myndigheterna av avgörande betydelse.

Europols nuvarande samarbete med Turkiet bygger på ett avtal om strategiskt samarbete som ingicks 2004 9 . Genom avtalet förenklas samarbetet kring utbyte av strategisk och teknisk information av gemensamt intresse 10 och samarbetet kring erfarenheter av brottsbekämpning, lagstiftning, handböcker, teknisk litteratur och annat material och utbildning på området brottsbekämpning. Genom EU:s och Turkiets gemensamma handlingsplan från november 2015 har EU och Turkiet enats om att ytterliga fördjupa samarbetet med Europol genom utplacering av en turkisk sambandsman. Den 21 mars 2016 undertecknade Europol och Turkiet ett sambandsavtal som möjliggör ytterligare samarbete. Till följd av detta placerades en sambandsman som företräder den turkiska statspolisen vid Europol i maj 2016, vilket har lett till viss positiv utveckling och till att kontakter har knutits. Avtalen möjliggör emellertid inte utbyte av uppgifter om identifierade eller identifierbara individer 11 .

Politisk bakgrund

Turkiet är en viktig partner för Europeiska unionen. Sedan 1964, då Turkiet och EU ingick ett associeringsavtal, har samarbetet med Turkiet ökat. I december 1999 beviljade Europeiska rådet Turkiet status som kandidatland och associeringsförhandlingar inleddes i oktober 2005. Ett fördjupat samarbete med Europol är relevant när det gäller uppfyllandet av de återstående kraven i färdplanen för viseringsliberalisering 12 . Vid toppmötet mellan EU och Turkiet den 29 november 2015 enades man om att utöka och intensifiera den politiska dialogen på alla områden, inklusive utrikes- och säkerhetspolitik, migration och terrorismbekämpning.

Turkiet och EU har upprepat sitt åtagande att bekämpa det hot som utgörs av Islamiska staten och utländska terroriststridande, samt det hot som utgörs av PKK, som EU betraktar som en terroristorganisation. Vid dialogen om terrorismbekämpning mellan EU och Turkiet i juni 2016 enades båda sidor om att undersöka möjligheterna att stärka samarbetet om informationsutbyte, brottsbekämpning och rättsligt samarbete, bland annat i fråga om terrorismrelaterade utvisningar och finansiering av terrorism. Intresset för att stärka samarbetet om informationsutbyte upprepades under dialogen mellan EU och Turkiet om kampen mot terrorism i november 2017. Det planeras ett högnivåseminarium vid Europol om samarbete i kampen mot terrorism och olaglig handel med vapen.

Turkiet och EU har också upprepat sitt åtagande att samarbeta för att driva på internationella insatser, som det globala forumet för terroristbekämpning (GCTF), den globala koalitionen för att motverka IS/Daish och arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF). 13  

Samarbetet i fråga om migration har utökats på grundval av en gemensam handlingsplan som aktiverades vid toppmötet mellan EU och Turkiet den 29 november 2015 och på grundval av uttalandet från EU och Turkiet av den 18 mars 2016, i syfte att stoppa den irreguljära migrationen från Turkiet till EU, i full överensstämmelse med EU-standarder och internationella standarder. Uttalandet från EU och Turkiet har gett påtagliga resultat, trots svåra omständigheter. Antalet irreguljära gränspassager har avsevärt minskat sedan uttalandet trädde i kraft och förlusterna av människoliv har hejdats.

Operativa behov

Enligt uppgifter från Socta 2017 14 , 2017 års rapport om den rådande situationen och tendenserna inom terrorismen i Europa 15 och enligt bland andra Europols experter är det nödvändigt att samarbeta med Turkiet för att motverka följande former av brottslighet:

Terrorism: Den senaste tidens terrorattacker visar att både Turkiet och EU står inför ett allvarligt terroristhot. Islamistisk terrorism, i synnerhet Islamiska staten, men även al-Qaida, utgör ett hot mot både EU och Turkiet. När det gäller utländska terroriststridande har Turkiet varit den främsta knutpunkten för resor till och från Syrien och Irak. Både Turkiet och EU har upprepat sina åtaganden om att försöka hejda detta flöde. De turkiska myndigheterna har gjort stora ansträngningar i detta hänseende, men betonar vikten av att få information om misstänkta resande. Den senare tidens händelser har också visat att ett otillräckligt, fördröjt eller illa samordnat informationsutbyte gör att resenärer som gripits kan återvända till Europa utan att upptäckas.

Även om PKK bedöms utgöra en låg risk för Europa har EU erkänt det allvarliga hot som PKK utgör för Turkiet. EU betraktar PKK som en terroristorganisation.

Utbytet av operativ information kommer att stödja gemensamma insatser för att motverka terroristhotet, bland annat genom åtgärder mot kapitalanskaffning, propaganda och rekrytering i EU.

Smuggling av migranter: Människosmugglare använder Turkiet för att smuggla migranter från Asien, Afrika och Mellanöstern till Europa. Irreguljära migranter reser in i Turkiet via Turkiets östra landgränser med Iran, Irak och Syrien och även via luftgränser, särskilt genom transitering via flygplatsen i Istanbul. Istanbul fungerar som ett nav för irreguljära migranter innan de fortsätter över landgränserna med Bulgarien och Grekland eller till Egeiska kusten.

Sedan uttalandet från EU och Turkiet antogs den 18 mars 2016 har antalet irreguljära inresor från Turkiet till Grekland minskat betydligt. Trots att de turkiska myndigheterna patrullerar i kustområden, markområden och på flygplatser och systematiskt griper irreguljära migranter fortsätter de organiserade smugglingsnätverken att fungera. Tillvägagångssätten förändras ständigt och rutterna blir allt mer mångsidiga.

Turkiet har gjort betydande insatser för att upplösa kriminella grupper och vidtagit effektiva åtgärder mot fartyg som används av smugglare. Turkiet har i det arbetet använt uppgifter från EU:s medlemsstater. Det finns emellertid ett tydligt behov av att ytterligare förbättra utrednings- och lagföringskapaciteten samt det operativa samarbetet med EU:s medlemsstater.

Trots att det har gjorts framsteg med att inrätta en ram för att ta itu med människohandel har migrationstrycket gjort att situationen på området förvärrats.

Olaglig narkotikahandel: Turkiet har länge varit och är fortfarande ett viktigt transitland för olaglig narkotikahandel. Heroin, opium och kokain smugglas oftast genom Turkiet till europeiska marknader, medan metamfetamin och stimulantia av amfetamintyp istället smugglas till marknader i Mellanöstern och Sydostasien. Stora beslag av opiater och hasch görs fortfarande i Turkiet.

Olaglig handel med skjutvapen: Brottslighet och smuggling av vapen från Syrien utgör en potentiell fara för EU. Detta innebär ett hot mot säkerheten, både på kort och på lång sikt. Samarbetet med Turkiet är därför en strategisk prioritering, både för att hejda flödet av olagliga skjutvapen till grannländerna och för att förhindra smuggling till EU.

Finansiering av terrorism/penningtvätt: Arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) pekade 2014 på de potentiella fördelarna av samarbete i kampen mot finansiering av terrorism, på grundval av Europols särskilda instrument och Turkiets betydande framsteg på området.

Turkiet är ett viktigt regionalt finanscentrum, särskilt för Centralasien, Kaukasien, Mellanöstern och östra Europa. Turkiets snabba ekonomiska tillväxt under de senaste femton åren, i kombination med landets affärsförbindelser och geografiska närhet till instabila, konfliktdrabbade områden, som Irak, Syrien och Krim, gör Turkiet sårbart för penningtvätt.

Varumärkesförfalskade varor: Turkiet är ett av de främsta ursprungsländerna för varumärkesförfalskade varor och ett viktigt nav för omlastning av sådana varor, särskilt vad gäller varor som är avsedda för EU-marknaden.

Andra viktiga finansieringskällor för organiserad brottslighet är bland annat punktskattebedrägeri, gemenskapsinternt bedrägeri via skenföretag och miljöbrott.

2.REKOMMENDATIONENS RÄTTSLIGA UTFORMNING

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) fastställs den rättsliga ramen för Europol, dess mål, uppgifter, behörighetsområde, uppgiftsskyddsåtgärder och hur Europol kan samarbeta med externa partner.

Denna rekommendation är förenlig med bestämmelserna i Europolförordningen.

Syftet med denna rekommendation är att från rådet erhålla ett bemyndigande för kommissionen att förhandla fram det framtida avtalet på Europeiska unionens vägnar. Den rättsliga grunden för rådets beslut om bemyndigande att inleda förhandlingar är artikel 218.3 och 218.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

I enlighet med artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska kommissionen utses till unionens förhandlare vid förhandlingarna om avtalet mellan Europeiska unionen och Turkiet om utbyte av personuppgifter mellan Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och de myndigheter i Turkiet som är behöriga vad gäller bekämpning av grov brottslighet och terrorism.

Rekommendation till

RÅDETS BESLUT

om bemyndigande att inleda förhandlingar avseende ett avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Turkiet om utbyte av personuppgifter mellan Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och de myndigheter i Turkiet som är behöriga vad gäller bekämpning av grov brottslighet och terrorism

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 218.3 och 218.4,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation, och

av följande skäl:

(1)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 16 antogs den 11 maj 2016 och är tillämplig sedan den 1 maj 2017.

(2)I förordningen, särskilt i artikel 25, fastställs regler för överföring av personuppgifter från Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) till tredjeländer och internationella organisationer. Europol får föra över personuppgifter till en myndighet i ett tredjeland på grundval av ett internationellt avtal som ingåtts mellan unionen och tredjelandet på grundval av artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, vilket måste erbjuda tillräckliga skyddsåtgärder för den personliga integriteten och enskildas grundläggande fri- och rättigheter.

(3)Det bör inledas förhandlingar i syfte att ingå ett sådant avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Turkiet.

(4)Avtalet bör vara förenligt med de grundläggande rättigheterna och följa de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt rätten till privatliv och familjeliv i artikel 7 i stadgan, rätten till skydd av personuppgifter i artikel 8 i stadgan och rätten till ett effektivt rättsmedel och en opartisk domstol i artikel 47 i stadgan. Avtalet bör tillämpas i enlighet med dessa rättigheter och principer.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Kommissionen bemyndigas härmed att inleda förhandlingar avseende ett avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Turkiet om utbyte av personuppgifter mellan Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och de myndigheter i Republiken Turkiet som är behöriga vad gäller bekämpning av grov brottslighet och terrorism.

Artikel 2

Förhandlingsdirektiven anges i bilagan.

Artikel 3

Förhandlingarna ska föras i samråd med [rådet för in namnet på den särskilda kommittén].

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till kommissionen.

Utfärdat i Bryssel den

   På rådets vägnar

   Ordförande

(1)    Förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016, EUT L 135, s. 53. 24.5.2016.
(2)    COM(2015) 185 final.
(3)    Rådets dokument nr 10384/17, 19 juni 2017.
(4)    Delade visioner, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa –En global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik http://europa.eu/globalstrategy/en
(5)    COM(2017) 608 final.
(6)    Europolstrategin för 2016–2020, vilken antogs av Europols styrelse den 1 december 2015 https://www.europol.europa.eu/publications-documents/europol-strategy-2016-2020
(7)    Europols externa strategi för 2017–2020, vilken antogs av Europols styrelse den 13 december 2016, EDOC#865852v3.
(8)    Enligt Europol är de former av organiserad brottslighet som förekommer i regionen bland andra olaglig handel med skjutvapen, olaglig narkotikahandel, ekonomisk brottslighet, inbegripet penningtvätt, och it-brottslighet.
(9)    Samarbetsavtal mellan Europol och Republiken Turkiet, 28.7.2004, https://www.europol.europa.eu/sites/default/files/documents/agreement_on_cooperation_between_the_european_police_office_and_the_republic_of_turkey.pdf .
(10)    Turkiet lämnar regelbundet bidrag till Europols rapport om terrorismsituationen och tendenser i EU (Te-Sat).
(11)

   Turkiet kan skicka uppgifter, men kan inte ta emot uppgifter. Indirekt överföring via Interpol är en användbar metod, men det är inte den mest effektiva och snabbaste metoden i de fall då det krävs omedelbara åtgärder.

(12)    Europeiska unionen inledde den 16 december 2013 en dialog om viseringsliberalisering med Turkiet. Dialogen om viseringsliberalisering grundas på en färdplan i vilken det anges vilka krav som Turkiet måste uppfylla för att tas upp i förteckningen över viseringsbefriade länder. I den sjunde lägesrapporten om genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet, som kommissionen lade fram i september 2017, anges att det återstår sju riktmärken av totalt 72 som Turkiet måste uppfylla.
(13)    Pressmeddelande från dialogen om terrorismbekämpning mellan EU och Turkiet, den 8 juni 2016 https://eeas.europa.eu/headquarters/headquarters-homepage_en/5018/Turkey- EU%20Counter%20Terrorism%20Dialogue.
(14)     https://www.europol.europa.eu/socta/2017/  
(15)     https://www.europol.europa.eu/sites/default/files/documents/tesat2017.pdf  
(16)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF (EUT L 135, 24.5.2016, s. 53).
Top

Bryssel den20.12.2017

COM(2017) 799 final

BILAGA

till

Rekommendation till RÅDETS BESLUT

om bemyndigande att inleda förhandlingar avseende ett avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Turkiet om utbyte av personuppgifter mellan Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och de myndigheter i Turkiet som är behöriga vad gäller bekämpning av grov brottslighet och terrorism


BILAGA

Förhandlingsdirektiv för förhandlingarna om ett avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Turkiet om utbyte av personuppgifter mellan Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och de myndigheter i Turkiet som är behöriga vad gäller bekämpning av grov brottslighet och terrorism

Under förhandlingarnas gång bör kommissionen sträva efter att uppnå de mål som anges i detalj i det följande.

(1)Avtalets syfte bör vara att tillhandahålla en rättslig grund för överföringen av personuppgifter mellan Europol och Turkiets behöriga myndigheter i syfte att stödja och stärka de åtgärder som vidtas av myndigheterna i Turkiet och av medlemsstaterna och att sörja för att de samarbetar med varandra för att förebygga och bekämpa grov internationell brottslighet och terrorism, samtidigt som det vidtas lämpliga åtgärder för att skydda individens privatliv, personuppgifter och grundläggande fri- och rättigheter.

(2)Avtalets syfte bör begränsas till samarbete avseende brottslighet och brott som hör samman med sådan brottslighet inom ramen för Europols behörighet i enlighet med artikel 3 i förordning 2016/794 (nedan kallade brott). Samarbetet bör i synnerhet inriktas på att bekämpa terrorism, förebygga radikalisering, störa den organiserade brottsligheten, särskilt olaglig handel med skjutvapen, olaglig narkotikahandel, smuggling av migranter och varumärkesförfalskade varor, samt på att bekämpa it-brottslighet.

(3)Avtalet ska innehålla tydliga och detaljerade bestämmelser om de skyddsåtgärder och kontroller som krävs för att skydda personuppgifter och enskildas grundläggande fri- och rättigheter, oavsett nationalitet och bostadsort, i utbytet av personuppgifter mellan Europol och de behöriga myndigheterna i Turkiet.

Detta gäller i synnerhet följande:

(a)Syftet med den behandling av personuppgifter som utförs av parterna inom ramen för avtalet ska anges klart och tydligt och ska inte vara mer omfattande än vad som är nödvändigt i enskilda fall för att förebygga eller bekämpa terrorism och de brott som avses i avtalet.

(b)De personuppgifter som överförs av Europol i enlighet med avtalet ska behandlas lagenligt på en legitim grund och endast för de ändamål för vilka uppgifterna överfördes. I avtalet ska föreskrivas att Europol har möjlighet att, vid tidpunkten för överföring av uppgifter, ange eventuella begränsningar av åtkomsten eller användningen, även vad gäller överföring, utplåning eller förstöring. Personuppgifterna ska vara adekvata, relevanta och begränsade till vad som är nödvändigt i förhållande till syftet. De ska vara korrekta och hållas aktuella. Det får inte sparas under längre tid än vad som är nödvändigt för de syften för vilka de överfördes.

(c)Europol får inte överföra personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening samt genetiska uppgifter och uppgifter som rör en persons hälsa eller sexualliv, såvida inte en sådan överföring är strikt nödvändig och proportionerlig i enskilda fall för att förebygga eller bekämpa de brott som avses i avtalet och under förutsättning att det finns lämpliga skyddsåtgärder. Avtalet bör även innehålla särskilda skyddsåtgärder i fråga om överföring av personuppgifter om brottsoffer, vittnen eller andra personer som kan lämna uppgifter om brott, samt i fråga om minderåriga.

(d)De lagstadgade rättigheterna för de individer vars personuppgifter behandlas ska säkras i avtalet genom regler om rätten till åtkomst till uppgifter, rättelse och utplåning av uppgifter, inbegripet om på vilka villkor det är möjligt att införa nödvändiga och proportionerliga begränsningar. Avtalet ska också säkra de lagstadgade rättigheterna till administrativ och rättslig prövning för de individer vars uppgifter behandlas enligt avtalet och till effektiva rättsmedel.

(e)Avtalet ska innehålla regler om lagring, översyn, korrigering och utplåning av personuppgifter och om register för loggning och dokumentation samt om information som ska göras tillgänglig för enskilda. Det ska också innehålla bestämmelser om skyddsåtgärder i fråga om automatisk behandling av personuppgifter.

(f)I avtalet ska anges enligt vilka kriterier en källas tillförlitlighet och uppgifters korrekthet ska specificeras.

(g)Avtalet ska innehålla en skyldighet att garantera säkerheten för personuppgifter genom lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder, bland annat genom att endast godkända personer har tillgång till personuppgifterna. Avtalet ska även innehålla anmälningsskyldighet i händelse av en personuppgiftsincident som påverkar de uppgifter som överförs inom ramen för avtalet.

(h)Vidareöverföring av uppgifter från de behöriga myndigheterna i Turkiet till andra myndigheter i Turkiet ska endast vara tillåten för avtalets syften och ska omfattas av lämpliga villkor och skyddsåtgärder.

(i)Samma villkor som enligt led h ska gälla för vidareöverföring av uppgifter från behöriga myndigheter i Turkiet till myndigheterna i ett tredjeland, med det ytterligare villkoret att sådan vidareöverföring endast får göras till de tredjeländer till vilka Europol får överföra personuppgifter enligt artikel 25.1 i förordning (EU) 2016/794.

(j)Avtalet ska säkerställa att det finns ett system för tillsyn inom vilket en eller flera oberoende myndigheter ansvarar för uppgiftsskyddet och har verkliga undersöknings- och ingripandebefogenheter och utövar tillsyn över de myndigheter i Turkiet som använder personuppgifterna/den information som utbyts, samt har befogenhet att delta i rättsliga förfaranden. I synnerhet ska de oberoende myndigheterna ha befogenhet att pröva klagomål från enskilda rörande användningen av deras personuppgifter. De myndigheter som använder personuppgifterna ska ansvara för efterlevnaden av bestämmelserna om skydd av personuppgifter inom ramen för avtalet.

(4)I avtalet ska föreskrivas en effektiv tvistlösningsmekanism rörande avtalets tolkning och tillämpning för att säkerställa att parterna följer de regler de har kommit överens om.

(5)Avtalet ska innehålla en bestämmelse om ikraftträdande och giltighet och en bestämmelse enligt vilken endera parten får säga upp eller avbryta tillämpningen av avtalet.

(6)Avtalet får vid behov innehålla en bestämmelse om det territoriella tillämpningsområdet.

(7)Avtalet får innehålla bestämmelser om övervakning och regelbunden utvärdering av avtalet.

(8)Avtalet ska äga samma giltighet på bulgariska, tjeckiska, danska, tyska, estniska, grekiska, spanska, franska, kroatiska, italienska, lettiska, litauiska, ungerska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovenska, slovakiska, finska, svenska och engelska och ska innehålla en språkklausul om detta.

Top