EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 13.12.2017

COM(2017) 755 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Strategisk rapport 2017 om genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna

{SWD(2017) 452 final}

INLEDNING    

1. EN UTMANANDE, MÅNGSKIFTANDE OCH SNABBT FÖRÄNDERLIG SITUATION    

1.1 Gradvis återhämtning från krisen – framstegen mot sammanhållningsmålen börjar ta fart    

1.2 Varierande utmaningar i medlemsstaterna    

2. INVESTERINGAR FÖR SMART OCH HÅLLBAR TILLVÄXT FÖR ALLA    

2.1 Övergripande framsteg    

2.2 Forskning, teknisk utveckling och innovation, IKT och konkurrenskraft hos små och medelstora företag    

2.3 Sysselsättning, social delaktighet och utbildning    

2.4 Koldioxidsnål ekonomi, klimatförändringar, miljö och transport    

2.5 Stärka den institutionella kapaciteten    

3. EFFEKTEN AV DE VIKTIGASTE REFORMERNA FÖR PERIODEN 2014–2020    

3.1 ESI-fondernas bidrag till den europeiska planeringsterminen    

3.2 Förhandsvillkor, en garanti för högkvalitativa projekt    

3.3. Bättre synergier för ökad effekt    

3.4 Stöd till integrerad territoriell utveckling    

3.4.1 Integrerade investeringar i städer    

3.4.2 Genomförande av territoriella instrument    

3.4.3 Förenklat samarbete genom makroregionala strategier och havsområdesstrategier    

4. BÄTTRE PROGRAMFÖRVALTNING    

4.1 Myndigheternas och stödmottagarnas kapacitet    

4.2 Förenklingar för stödmottagarna    

4.3 Partnerna har en central roll i genomförandet av programmen    

4.4 Genomförande av övergripande principer och politiska mål    

4.5 Sammanfattning av ESI-fondernas utveckling    

4.6 Information om ESI-fonderna    

SLUTSATS    

INLEDNING

Det huvudsakliga syftet med de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) 1 är att främja hållbar socioekonomisk konvergens, motståndskraft och territoriell sammanhållning. ESI-fonderna investerar stort i viktiga prioriterade områden inom EU genom delad förvaltning mellan kommissionen och medlemsstaterna. Syftet med investeringarna är att tillgodose realekonomins behov genom att stödja skapande av sysselsättning, tillväxt och investeringar och stärka den inre marknaden, energiunionen och den ekonomiska styrningen. ESI-fonderna är också till stor hjälp för att uppnå EU:s politiska mål genom att omvandla dem till åtgärder i praktiken.

I denna rapport 2 ges den första strategiska översikten av genomförandet av ESI-fondernas program under perioden 2014–2020, som löper till utgången av 2023. Rapporten utgör en sammanfattning av medlemsstaternas genomförande- och framstegsrapporter 3 för åren 2014 till 2016. Den är därför inriktad på de framsteg som gjorts i genomförandet baserat på uppgifter om utvalda program. Mer detaljerade uppgifter finns i det bifogade arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.

ESI-fonderna utgör en stabil och långsiktig investeringsram för medlemsstaterna och deras regioner. Med en budget på 454 miljarder euro för perioden 2014–2020 är ESI-fonderna EU:s främsta investeringsinstrument. Den nationella offentliga och privata medfinansieringen förväntas nå minst 184 miljarder euro, vilket innebär att den totala investeringen uppgår till 638 miljarder euro. ESI-fonderna hjälper också medlemsstaterna att förbättra investeringsförhållandena. Det handlar bland annat om att stödja strukturreformer för att mobilisera privat kapital och införa förhandsvillkor. Den nuvarande generationen program har reformerats avsevärt, och mer finansiering än någonsin är nu koncentrerad till de områden som ger mest EU-mervärde, till exempel sysselsättning, social delaktighet, kompetens, forskning och innovation, miljön eller den koldioxidsnåla ekonomin 4 . ESI-fonderna hjälper också myndigheter och intressenter att tänka i ett EU-perspektiv eller till och med globalt när de agerar på lokal nivå. Detta förbättrar den strategiska planeringen och bidrar till att leverera resultat.

De första tre årens genomförande av programmen 2014–2020 börjar redan ge resultat 5 . Omkring två miljoner projekt har valts ut från hela Europa, och svarar för 182 miljarder euro eller 28,4 % av den totala finansiering som finns tillgänglig för perioden. Dessutom har redan 793 490 företag och 7,8 miljoner människor fått stöd i sitt sökande efter arbete eller utbildning. Omkring 20 % av den totala jordbruksarealen omfattas av klimat- och miljörelaterade åtgärder till följd av investeringar för att förbättra biologisk mångfald, jordar och vattenförvaltning.

Medlemsstaternas rapporter visar att antalet utvalda projekt under 2016 ökade kraftigt, vilket i sin tur visar att medlemsstaterna är i full färd med att omvandla ESI-fonderna till konkreta resultat och förbättra människors liv i Europa. Investeringarna framskrider väl inom många av EU:s prioriterade områden. Ett exempel på det är att 31 % av den totala planerade investeringen i konkurrenskraft hos små och medelstora företag har anslagits till projekt. Medlemsstaterna rapporterar även ett antal områden som utvecklas långsammare och som därför kräver uppföljning, till exempel investeringar i informations- och kommunikationsteknik (IKT).

Vid utgången av 2016 hade 9 % av de totala tillgängliga medlen för perioden betalats ut till medlemsstaterna från EU-budgeten. Färska rapporter tyder på större framsteg under 2017: i slutet av oktober 2017 hade 44 % av medlen anslagits till projekt och 13 % av betalningarna utförts. Betalningarna förväntas ske ännu snabbare under de kommande månaderna.

1. EN UTMANANDE, MÅNGSKIFTANDE OCH SNABBT FÖRÄNDERLIG SITUATION

1.1 Gradvis återhämtning från krisen – framstegen mot sammanhållningsmålen börjar ta fart

Sedan 2014 har de socioekonomiska förhållanden som ESI-fonderna verkar i gradvis förbättrats. Under programperiodens första år var de ekonomiska utsikterna dåliga i EU, med stagnerande BNP-tillväxt och hög och ihållande arbetslöshet. Under de två senaste åren har den ekonomiska återhämtningen i EU varit starkare, och tillväxtutsikterna är återigen positiva för samtliga EU-medlemsstater. Det finns dock utmaningar som kvarstår eftersom BNP-tillväxten är ojämn mellan medlemsstaterna och den långsamma produktivitetstillväxten och krisens konsekvenser fortsätter att tynga ekonomin.

Sysselsättningssituationen i EU förbättras i takt med den ekonomiska återhämtningen. Fler arbetstillfällen skapades under 2016 och arbetslösheten minskade (ned till 7,8 % i maj 2017). Arbetslösheten förväntas sjunka ytterligare under de närmaste åren. De regionala skillnaderna i arbetslöshetstalen är dock fortfarande stora. Antalet människor som riskerar att hamna i fattigdom är även fortsatt mycket högt. Som ett inslag i en mer långsiktig trend ökade skillnaderna i disponibel inkomst i EU-28 mellan 2008 och 2015.

Krisen hade långtgående konsekvenser för de nationella och regionala budgetarna och begränsade finansieringen för alla typer av investeringar. Inom EU minskade de offentliga investeringarna med cirka 15 % i reala termer mellan 2008 och 2014. De totala investeringskostnaderna som en andel av BNP föll också och har knappt ökat sedan dess.

Vikten av finansiering från ESI-fonderna för att medfinansiera offentliga investeringsprogram har därför ökat avsevärt. Under perioden 2014–2016 spelade åtagandena från ESI-fonderna en avgörande roll i många medlemsstater, och stod i vissa fall för mer än 50 % av de totala offentliga investeringarna (diagram 1). Denna förstärkning av investeringarna bidrog också till att mobilisera ekonomiska medel för investeringsplanen för Europa. I detta sammanhang fortsätter ESI-fonderna att på ett avgörande sätt bidra till insatserna för att uppnå både de fördragsbaserade målen och de tio prioriteringar som kommissionen har ställt upp för perioden 2015–2019.

Diagram 1: Andelen finansiering från ESI-fonderna i offentliga investeringar 2014–2016 6

En mer fullständig översikt av den socioekonomiska utvecklingen ges i den sjunde sammanhållningsrapporten 7 .

1.2 Varierande utmaningar i medlemsstaterna

De flesta medlemsstater uppger att deras behov och problem inte har förändrats sedan perioden startade, och att utvecklingsmålen för deras program därför fortfarande gäller. Med tanke på att den socioekonomiska återhämtningen från krisen har varit ojämn finns det dock stora variationer i medlemsstaternas utvecklingsbehov beroende på varje medlemsstats situation.

Det stora antalet flyktingar och migranter som har kommit till EU sedan 2015 har haft omfattande konsekvenser för flera medlemsstater, regioner och städer. Myndigheterna måste svara på nya lång- och kortsiktiga utmaningar. I mer begränsade fall har omfattande naturkatastrofer också fått vissa medlemsstater att ompröva sina utvecklingsmål och de planerade investeringarna från ESI-fonderna i detta sammanhang. En del medlemsstater lyfter fram Parisavtalet om klimatförändringar och den förstärkta inriktningen på utmaningarna och möjligheterna i samband med detta. Investeringarna från ESI-fonderna kunde anpassas även till dessa nya omständigheter. I detta avseende kommer den tekniska justeringen av EU:s budget för perioden 2014–2020 att ge ett antal medlemsstater extra medel.

2. INVESTERINGAR FÖR SMART OCH HÅLLBAR TILLVÄXT FÖR ALLA

2.1 Övergripande framsteg

ESI-fonderna bidrar avsevärt till en smart och hållbar tillväxt för alla enligt EU:s 2020-mål i alla medlemsstater och regioner genom att tillgodose konkreta behov och hantera specifika situationer. Sedan 2010 har de flesta medlemsstaterna gjort framsteg. Den sjunde sammanhållningsrapporten innehåller ett regionalt index som beskriver regionernas olika takt i insatserna för att uppnå EU:s 2020-mål. De största framstegen har gjorts i de regioner som har längst kvar till att nå målen. I sina rapporter framhåller medlemsstaterna även att investeringarna från ESI-fonden agerar som en katalysator för att driva på framstegen mot EU:s 2020-mål.

Rapporterna visar att den totala finansieringsvolymen för de utvalda projekten uppgick till sammanlagt 182 miljarder euro vid utgången av 2016, vilket utgör 28,4 % av den totala planerade investeringen för 2014–2020 (upp från 58,8 miljarder euro respektive 9 % i slutet av 2015). EU:s bidrag till dessa projekt uppskattas till 128 miljarder euro 8 .

De senaste rapporterna från oktober 2017 visar på en fortsatt snabb takt: projekturvalet har nått sammanlagt 278 miljarder euro, eller 44 % av den totala planerade investeringen för 2014–2020.

Denna nivå för projekturvalet under 2014–2016 är jämförbar med de första åren av perioden 2007–2013. Denna trend förväntas dessutom hålla i sig. De kommande genomförandesiffrorna kommer sannolikt att i stora drag likna siffrorna för den förra perioden. Programperioderna bör därför inte ses var för sig, eftersom utgiftsperioderna överlappar varandra i och med att avslutandet av en period sträcker sig in i nästa period och har en mildrande effekt på utgiftsflödena. Såsom visas i diagram 1 för sammanhållningspolitiken 9 har den faktiska investeringen ute på fältet fortsatt på ett förhållandevis smidigt sätt sedan 1990-talet.

Diagram 1: Finansiering av sammanhållningspolitiken 1986–2023

Tidsramen för utgifterna under perioden 2014–2023 har fastställts på grundval av resultatet från perioden 2007–2013 och antagandet att upptagningsnivån är 100 % under perioden.

Källa: GD REGIO, historiska data.

På nationella nivå rapporterar alla medlemsstaterna att genomförandet för ESI-fondens program 2016 har ökat snabbt eller mycket snabbt. Betydande skillnader kvarstår dock, vilket framgår av tabellen i bilaga 2.

Medlemsstaterna angivit olika orsaker till förseningarna i genomförandet av programmen. Flera medlemsstater uppger det sena antagandet av regelverket och svårigheter med att utse ansvariga myndigheter som orsaker till förseningarna. Svag administrativ kapacitet, komplexa regler och utdragna förberedelser för att inrätta stora infrastrukturer nämndes som ytterligare hinder under programstarten.

2.2 Forskning, teknisk utveckling och innovation, IKT och konkurrenskraft hos små och medelstora företag

Omkring 181,4 miljarder euro i investeringar planeras för forskning, utveckling och innovation, IKT och konkurrenskraft hos små och medelstora företag under perioden 2014–2020. Vid utgången av 2016 hade projekt till ett värde av 50,3 miljarder euro valts ut, vilket motsvarar 28 % av de planerade totala anslagen.

Det är främst inom dessa områden som privat finansiering planeras eller förväntas inom ramen för sammanhållningspolitiken. Enligt programmens finansieringsplaner behövs omkring 31,3 miljarder euro i privata medel som kompletterande medfinansiering, varav uppskattningsvis 8,8 miljarder euro täcks av de utvalda projekten. Utöver denna formella medfinansiering ökar eller uppmuntrar programmen även andra privata investeringar. Inom Eruf visar rapporteringen att de utvalda projekten kommer att bidra med omkring 11,5 miljarder euro (27 %) till det uppställda målet på 42 miljarder euro kompletterande privat finansiering.

ESI-fonderna stöder fler än 76 000 företag via finansieringsinstrument. Utveckling och genomförande av smarta specialiseringsstrategier är ett nytt initiativ som har inletts inom ESI-fonderna, och det har lett till en verklig förändring av hur medlemsstaterna och regionerna utformar sina innovationsstrategier. Initiativet har ökat samarbetet på alla nivåer, särskilt med lokala företag. I globaliseringens tidevarv hjälper ESI-fonderna medlemsstaterna och regionerna att bygga upp motståndskraftiga ekonomier. Ytterligare riktat stöd planeras 11 , särskilt för att bidra till 12 den förnyade strategin för EU:s industripolitik. Fonderna är till stor hjälp för medlemsstaterna i deras insatser för att förbättra den digitala anslutningen och uppnå EU:s mål avseende anslutningskapacitet för 2020 och 2025.

·Projekturvalet inom området forskning, utveckling och innovation har ökat stort och ligger på 25 % av de tillgängliga anslagen, vilket motsvarar en volym på omkring 15 miljarder euro som anslagits till projekt inom EU. Detta har lett till att omkring 29 000 forskare nu arbetar vid anläggningar med förbättrad forskningsinfrastruktur.

·Investeringarna i den digitala ekonomin har nått 19 % av projekturvalet. Detta förväntas leda till att ytterligare 915 000 hushåll får förbättrad bredbandsanslutning. Av de medel som är öronmärkta för förbättrade IKT-tjänster i landsbygdsområden har36 % anslagits till projekt och 1 268 000 boende på landsbygden har fått tillgång till bättre tjänster.

·Stöd till konkurrenskraft hos små och medelstora företag med 31 % av projekturvalet är på god väg att nå målen. Över 196 000 företag har fått icke-finansiellt stöd och 10 900 företag får stöd för att introducera nya produkter på marknaden. De projekt som hittills har medfinansierats i företagen förväntas leda direkt till skapandet av minst 154 000 nya arbetstillfällen.

·Investeringar har gjorts i över 36 000 jordbruksföretag för att hjälpa dem att omstrukturera och modernisera sina jordbruk och uppnå produktivitetsvinster. Omkring 11 000 stödmottagare har fått hjälp med att främja generationsskifte och cirka 50 000 jordbruksföretag har fått möjlighet att delta i kvalitetsordningar. Inom det europeiska innovationspartnerskapet för jordbruk har 350 interaktiva innovationsprojekt lanserats.

·Över 3 600 fiskefartyg har fått stöd från Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), varav 57 % hör till den småskaliga kustfiskeflottan. Stödet bidrar till att främja en hållbar balans mellan fiskeflottorna, resurserna och skyddet av de marina ekosystemen.

2.3 Sysselsättning, social delaktighet och utbildning

Omkring 168,3 miljarder euro, särskilt från Europeiska socialfonden (ESF), kommer att investeras i dessa områden. Vid utgången av 2016 hade projekt för 48,7 miljarder euro valts ut, vilket motsvarar 29 % av de planerade totala anslagen.

·Ett belopp på 17,4 miljarder euro har anslagits till projekt som omfattar hållbar sysselsättning av god kvalitet och stöd till arbetskraftens rörlighet, vilket motsvarar 31 % av det tillgängliga stödet. Insatser för att öka tillträdet till arbetsmarknaden når ut till 4,2 miljoner arbetslösa och 2,1 miljoner icke-yrkesverksamma personer. Betydande framsteg har gjorts när det gäller att välja ut projekt som bidrar till att öka tillträdet till arbetsmarknaden för arbetssökande och icke-yrkesverksamma personer (34 % av de utvalda projekten) och stödja egenföretagande och entreprenörskap (31 % av de utvalda projekten). Urvalsgraden för projekt om modernisering av arbetsmarknadens institutioner verkar dock släpa efter något, och ligger på 15 %.

·Projekturvalet inom social delaktighet ökade stort, och nådde 16,5 miljarder euro (26 %). Genomförandet av åtgärder för att stödja aktiv inkludering inom ESF är på god väg (38 %). Dessa åtgärder bör spela en central roll för att stödja utsatta grupper och få dem att närma sig arbetsmarknaden. Det råder dock en viss oro över förseningen i genomförandet av åtgärder för socioekonomisk integrering av marginaliserade grupper, t.ex. romer. Projekturvalet för hälsorelaterade åtgärder inom Eruf har förbättrats, med cirka 11,5 miljoner fler människor som har tillgång till förbättrade hälsotjänster, men det krävs en större ansträngning för att nå målen. Social delaktighet i missgynnade storstadsområden kräver ökad uppmärksamhet, eftersom antalet renoverade byggnader fortfarande är mycket lågt. Fram till årsslutet 2016 hade ESF och sysselsättningsinitiativet för unga även gett stöd till 634 000 personer med funktionsnedsättning.

·Investeringarna i utbildning och yrkesutbildning uppgår till 14,6 miljarder euro, och projekturvalet ligger nära 30 %. Inom ESF görs goda framsteg med insatserna för att motverka att elever slutar skolan i förtid och främja yrkesutbildning. Trots ett relativt lågt projekturval i fråga om aktiviteter för livslångt lärande ges omkring 700 000 människor möjlighet att uppgradera sin kompetens och säkra sin karriärutveckling. Eruf-investeringarna har lett till ytterligare infrastrukturkapacitet inom barnomsorg och utbildningsinfrastruktur som motsvarar 4,4 miljoner personer.

Totalt har ESI-fonderna, inklusive sysselsättningsinitiativet för unga, gett följande resultat:

·787 000 personer hittade ett arbete omedelbart efter projektet.

·820 000 personer fick en kvalifikation.

På området social innovation har många medlemsstater valt ut projekt värda 1,7 miljarder euro. Projekten ser mycket olika ut och omfattar innovativa lösningar för utbildning och entreprenörskap, bland annat för kvinnor med olika etnisk bakgrund.

ESI-fonderna fortsätter att hjälpa medlemsstater, regioner och städer i deras ansträngningar för att hantera flykting- och migrantkrisen. Ett antal program har ändrats så att de inbegriper nya eller förbättrade åtgärder för att hantera både omedelbara behov och de mer långsiktiga integrationsutmaningarna. Ett konkret exempel är projekt som tillhandahåller hälsovård och sociala tjänster för flyktingar och migranter. Dessutom inleddes ett riktat samarbete med borgmästare. Ett antal städer, berörda aktörer och nationella myndigheter mobiliseras inom ramen för EU-agendan för städer och dess partnerskap för att integrera migranter och flyktingar 13 . Kommissionen föreslog även att man vid översynen av den fleråriga budgetramenen skulle göra en ändring av regelverket 14 för att införa en särskild investeringsprioritering som gör det lättare att vidta åtgärder för integrering av migranter och flyktingar. Eruf bidrar till den långsiktiga sociala och ekonomiska integreringen av flyktingar och migranter i Europa, och täcker till exempel investeringar i bostäder och barnomsorgsinfrastruktur eller nya företag. Vid utgången av 2016 fick minst 1,2 miljoner människor som antingen var migranter, hade en utländsk bakgrund eller kom från en minoritetsgrupp stöd via ESF och sysselsättningsinitiativet för unga.

2.4 Koldioxidsnål ekonomi, klimatförändringar, miljö och transport

ESI-fonderna kanaliserar 262,2 miljarder euro inom dessa viktiga områden för hållbar utveckling. Vid utgången av 2016 hade 28 % eller 73,2 miljarder euro anslagits till konkreta projekt:

·Projekt som valts ut för prioriteringen koldioxidsnål ekonomi, till exempel projekt om energieffektivitet och förnybara energikällor, nådde 21 % av den totala tillgängliga volymen 2014–2020. Ett resultat är att omkring 148 000 hushåll förväntas få förbättrad energiförbrukningsklassificering tack vare stöd från Eruf och Sammanhållningsfonden.

·Urvalet av projekt för klimatanpassning och riskförebyggande framskrider väl (projekturvalet uppgår till 40 % eller omkring 16,5 miljarder euro i anslagna medel). Detta är ett positivt tecken efter Parisavtalet om klimatförändringar. Över 4,6 miljoner personer omfattas av nya eller förbättrade åtgärder till skydd mot översvämningar.

·Ungefär 26,6 miljarder euro (31 % av den tillgängliga finansieringen) har anslagits till miljöprojekt och projekt för energieffektivitet. Vattenprojekten framskrider väl. De godkända projekten bör leda till att cirka 3,5 miljoner människor får förbättrad vattenförsörjning. Av de medel som går till effektiviserad vattenanvändning i bevattning har 25 % anslagits till projekt och finansieringen slutförts för 14 % av de berörda markområdena, medan 23,5 miljoner hektar jordbruksmark omfattas av stöd för förbättrad biologisk mångfald. Stora förseningar har uppstått i samband med investeringar i avfallsåtervinningsprojekt.

·På transportområdet har de största framstegen gjorts i samband med investeringar i vägar, särskilt de transeuropeiska transportnäten (TEN-T), medan stödet till järnvägstransporter ökar långsamt. De utvalda projekten förväntas leda till 844 km nya vägar inom TEN-T och 687 km ombyggda eller uppgraderade järnvägslinjer inom TEN-T.

·Betydande framsteg har gjorts när det gäller bevarande och upptag av kol och med att minska utsläppen av växthusgaser och ammoniak. Detta har åstadkommits genom förbättrad förvaltning av jordbruks- och skogsmark: i båda fallen har över 40 % av målet nåtts.

·EHFF gav stöd till förbättrad förvaltning av över 60 000 km² Natura 2000-områden och nästan 1,5 miljoner km² inom andra marina skyddade områden.

Större projekt är hörnstenarna i ESI-fondernas bidrag till genomförandet av EU-politiken, främst inom transport, miljö och energi. Över 600 större projekt fastställs under 2014–2020, och det intensiva arbetet med förberedelserna och genomförandet av projekten fortsätter, bland annat med viktigt stöd från initiativ för tekniskt stöd som Jaspers 15 . I slutet av oktober 2017 hade kommissionen tagit emot 168 större projekt till en total kostnad av 37,6 miljarder euro, vilket är jämförbart med det totala anslaget till Fonden för ett sammanlänkat Europa för perioden 2014–2020 (30 miljarder euro). Här ingår 91 projekt som har fortsatt från perioden 2007–2013, till exempel tre projekt 16 inom Extreme Light Infrastructure (Eli). Det krävs ytterligare insatser för att påskynda investeringar på fältet.

2.5 Stärka den institutionella kapaciteten

Kvaliteten på den offentliga förvaltningen är en avgörande faktor för socioekonomisk utveckling och effekterna av offentliga investeringar. Stödet till effektiva offentliga förvaltningar uppgår till totalt 6,5 miljarder euro under perioden 2014–2020. Av detta belopp har 1,8 miljarder euro i finansiering, eller 29 % av de totala planerade investeringarna, hittills anslagits till projekt. Medlemsstaterna bör fortsätta sitt arbete med att undanröja alla hinder för investeringarna och öka sin administrativa kapacitet för att leda projekten, vilket inbegriper lämplig planering.

3. EFFEKTEN AV DE VIKTIGASTE REFORMERNA FÖR PERIODEN 2014–2020

3.1 ESI-fondernas bidrag till den europeiska planeringsterminen

De politikområden som ingår i den europeiska planeringsterminen överensstämmer i stort med de politikområden som täcks av ESI-fonderna: 60 % av de strukturella utmaningar som är relevanta för ESI-fonderna hanteras via programmen.

Flera medlemsstater uppger att ESI-fonderna ger ett betydande bidrag till de landsspecifika rekommendationerna om forskning, utveckling och innovation, arbetsmarknaden, offentlig förvaltning, hälsa och energi. Det har också gjorts framsteg med de flesta av rekommendationerna från den europeiska planeringsterminen, men de har genomförts i olika takt och utsträckning av medlemsstaterna.

Betydande arbetsmarknadsreformer har antagits under de senaste åren, särskilt i några av de hårdast krisdrabbade medlemsstaterna. Reformerna har bidragit till att öka ekonomiernas anpassningsförmåga, återställa konkurrenskraften och öka sysselsättningen.

Andra reformer har syftat till att förbättra företagsklimatet, även om detta område är det som visar minst framsteg. Ett bra exempel på hur ESI-fonderna bidrar till den europeiska planeringsterminen är Spanien, som fick rekommendationen att se över sina utgiftsprioriteringar och omfördela medel, bland annat för att stödja tillgång till finansiering för små och medelstora företag 17 . Med rekommendationen som underlag riktade Spanien om sina program mot denna prioritering.

Ett antal medlemsstater behövde undanröja hinder – särskilt regleringsmässiga och administrativa hinder – för investeringar inom områden som transport och energi. Litauen rekommenderades till exempel att utveckla gränsöverskridande energiförbindelser till angränsande medlemsstater för att diversifiera sina energikällor. Eruf investerar i Litauen, i både elsammanlänkningar och gasinfrastruktur.

Social inkludering och utbildning omfattas av de landsspecifika rekommendationerna i flera medlemsstater. En rekommendation till Tjeckien inriktas exempelvis på tillgång till barnomsorg av god kvalitet och till rimliga priser. Detta har en direkt koppling till åtgärder som ingår i Tjeckiens program för ESI-fonderna.

3.2 Förhandsvillkor, en garanti för högkvalitativa projekt

En viktig reform under perioden 2014–2020 är att medlemsstaterna och regionerna ska uppfylla vissa nödvändiga förutsättningar, s.k. förhandsvillkor, för att säkerställa att ESI-fondernas investeringar är effektiva och ändamålsenliga.

Omkring 75 % av alla tillämpliga förhandsvillkor var uppfyllda när programmen godkändes. Över 800 åtgärdsplaner togs fram för ej uppfyllda förhandsvillkor, varav 97 % har slutförts. De åtgärdsplaner som fortfarande inte har avslutats rör främst vatten, avfall, transport och offentlig upphandling. Medlemsstaterna samarbetar med kommissionen för att se till att alla förhandsvillkor blir uppfyllda.

En preliminär bedömning av mekanismen för förhandsvillkor 18 visar att instrumentet ger mervärde för EU, medlemsstaterna och regionerna, även för medborgare och företag. Även om förhandsvillkoren är kopplade till mottagare av stöd från ESI-fonderna har de en mycket bredare räckvidd. De har bidragit till att införliva och genomföra den relevanta unionslagstiftningen, till att undanröja hinder för investeringar i EU och har varit till stöd för EU-politiska mål, till exempel på klimatområdet. Förhandsvillkoren har dessutom gett upphov till politiska reformer och har bidragit till relevanta landsspecifika rekommendationer.

De resultat som nås genom att dessa förhandsvillkor uppfylls måste vara stabila under genomförandeperioden. Detta säkerställer en mer stabil koppling mellan investeringarna och de politiska mål som anges i förhandsvillkoren.

3.3. Bättre synergier för ökad effekt

Reformerna av programperioden 2014–2020 har lett till förbättrad samordning mellan de fem ESI-fonderna och fler synergimöjligheter med andra EU-instrument. Medlemsstaterna har bland annat genomfört följande åtgärder:

·Anpassning av nationella regler för stödberättigande.

·Användning av sektorsövergripande forum.

·Inrättande av gemensamma övervakningskommittéer eller särskilda samordningsorgan.

·Inrättande av nätverk med relevanta förvaltningar.

·Användning av nya it-lösningar.

Rapporterna visar dock att det fortfarande finns utrymme för förbättringar. Ytterligare insatser för att harmonisera reglerna skulle därför vara välkomna.

Under 2015 lanserade kommissionen initiativet med en spetskompetensstämpel 19 för att ytterligare stärka samordningen mellan ESI-fonderna och Horisont 2020. Spetskompetensstämpeln är en kvalitetsmärkning som tilldelats projekt som lämnades in till Horisont 2020 och som bedömdes vara värda att finansiera, men som inte fick stöd på grund av budgetbegränsningar. Den har bidragit till att kanalisera stöd från Eruf eller ESF till flera projekt, särskilt i Spanien, Italien, Cypern, Tjeckien och Polen.

Det finns även konkreta exempel i flera medlemsstater på komplementaritet mellan ESI-fonderna och Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), bland annat kombination i investeringsplattformar 20 och projekt inom sektorer som små och medelstora företag, transport, koldioxidsnål ekonomi och bredband.

Kommissionen samarbetar också närmare med Europeiska investeringsbanken för att hjälpa medlemsstaterna att genomföra ESI-fonderna, särskilt via den övergripande rådgivningsplattformen för användning av innovativa finansieringsinstrument, FI-Compass 21 , och via Jaspers, som bidrar till att utarbeta projekt av hög kvalitet.

3.4 Stöd till integrerad territoriell utveckling

ESI-fonderna är EU:s viktigaste instrument för att främja integrerad territoriell utveckling i medlemsstater och regioner. Reformerna under programperioden 2014–2020 har skapat en mer samstämmig och ambitiös ram för att främja territoriell sammanhållning genom ett integrerat synsätt. Det har lett till att över 3 800 strategier för städer och territoriella strategier får särskilt EU-stöd. ESI-fonderna hjälper dessutom medlemsstaterna att vidta åtgärder för att hantera behov som är specifika för vissa territorier, såsom glesbefolkade områden, bergsregioner, öar och de yttersta randområdena 22 .

3.4.1 Integrerade investeringar i städer

Under 2014–2020 kommer uppskattningsvis cirka 115 miljarder euro av finansieringen från Sammanhållningsfonden att användas för stadsområden. För första gången finns det en rättslig bestämmelse 23 som ger städerna rätt att själva välja projekt för att på ett integrerat sätt hantera särskilda utmaningar för städer: omkring 15 miljarder euro har direkt anslagits till cirka 900 stadsstrategier i detta sammanhang. Många medlemsstater påpekar att utformningen och godkännandet av integrerade strategier för städer skapar en hög arbetsbörda och komplexa förfaranden innan projekten faktiskt kan väljas ut, men detta tillvägagångssätt ses ofta som ett sätt att skapa en långsiktig strategisk vision och få till stånd positiva förändringar inom stadsutvecklingen.

Under 2016 antog kommissionen sin EU-agenda för städer 24 , som ytterligare understryker kommissionens prioritering att hantera utmaningarna och möjligheterna i Europas städer. Det senaste året har tolv partnerskap inletts för att samla alla berörda aktörer 25 och uppmuntra dem att delta i konkreta åtgärder, bland annat om förbättrad användning av ESI-fonder i stadsområden. Tack vare initiativet för innovativa åtgärder i städerna 26 kan stadsområden dessutom testa innovativa lösningar för en hållbar stadsutveckling.

3.4.2 Genomförande av territoriella instrument

Integrerade territoriella investeringar används för att genomföra omkring 240 strategier för städer och 150 territoriella strategier. Instrumentet lokalt ledd utveckling kommer att mobilisera totalt 9,1 miljarder euro i ESI-finansiering. Hittills har mer än 3 000 lokala aktionsgrupper, som ansvarar för genomförandet av strategierna för lokalt ledd utveckling, inrättats i EU. De täcker 46 % av landsbygdsbefolkningen (över 90 % av målet) och ytterligare flera hundra aktionsgrupper förväntas ha inrättats vid årsslutet 2017. De integrerade territoriella investeringarna och initiativen för lokalt ledd utveckling hade ofta en långsam start, vilket beror på att relaterade strategier och ledningsstrukturer måste tas fram innan projekten kan inledas. Båda instrumenten fungerar relativt väl nu, och projekturvalet börjar komma ikapp. Genomförandet förenklas om den integrerade strategin ingår i en befintlig ram och anpassas till de institutionella förfarandena.

Generellt har hållbar stadsutveckling, integrerade territoriella investeringar och initiativ för lokalt ledd utveckling föranlett en förändring i planeringen på lokal och regional nivå. De har också främjat samarbete och samordning mellan sektorer och olika ledningsnivåer, utöver de administrativa gränserna.

3.4.3 Förenklat samarbete genom makroregionala strategier och havsområdesstrategier

Den nuvarande kommissionen har starkt åtagit sig att föra EU närmare medborgarna. Interreg-programmen 27 spelar sedan flera årtionden tillbaka en central roll för att föra människor, företag och myndigheter närmare varandra i hela EU. Detta är Europa när det är som bäst, med ett tydligt mervärde. Kommissionen har antagit ett meddelande om att stärka tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsområden 28 som innehåller ett antal konkreta förslag för att bättre utnyttja dessa områdens ekonomiska, sociala och territoriella potential. Genomförandet av Interreg-programmen fortsätter att göra framsteg ute på fältet, med ett tillfredsställande projekturval på 35 % i genomsnitt vid årsslutet 2016 och nära 53 % till oktober 2017. Detta motsvarar till exempel ytterligare 800 företag som deltar i gränsöverskridande samarbeten om forskning, utveckling och innovation.

Alla EU:s makroregionala strategier 29 och strategin för Atlantområdet ingår i ESI-fondernas program för 2014–2020. Kommissionens första rapport 30 om EU:s makroregionala strategier visar att genomförandet har lett till ökad samordning och ökat samarbete inom flera områden och mellan de berörda länderna. Medlemsstaterna uppger att de har gjort ytterligare framsteg och har infört god praxis, till exempel riktade förslagsomgångar, bonus till projekt med makroregional relevans eller direkt stöd till makroregionala projekt. Vissa utmaningar kvarstår dock. Förvaltningsmyndigheterna bör i synnerhet genomföra de makroregionala strategierna på ett mer proaktivt sätt via sina program.

Det transnationella samarbetet inom ESF börjar också ta fart. Efter ett inledningsvis lågt intresse har kommissionens seminarier om kapacitetsuppbyggnad, som omfattar peer learning och utarbetande av nya vägledningar, lett till att 17 medlemsstater planerar att inleda transnationella förslagsomgångar under 2018.

4. BÄTTRE PROGRAMFÖRVALTNING

4.1 Myndigheternas och stödmottagarnas kapacitet

För att göra det enklare att genomföra ESI-fonderna på ett effektivt sätt ska medlemsstaterna se till att programmyndigheter och stödmottagare har en större kapacitet för att administrera programmen. Medlemsstaternas rapporter visar att de har vidtagit konkreta åtgärder för att åstadkomma detta. Systematisk, ofta obligatorisk utbildning, e-lärande, vägledning och nätverk för utbyte av kunskap och god praxis är vanliga verktyg som de flesta medlemsstater använder för att förbättra myndigheternas kapacitet. Rekryteringar av ytterligare personal och effektiviseringar inom förvaltningen av de olika ESI-fonderna har också gjorts för matcha kapaciteten mot behoven. Stödmottagarna har också fått tillgång till utbildnings- och vägledningstjänster, särskilda kontaktpunkter och informationsevenemang.

Utöver medlemsstaternas åtgärder tillhandahåller kommissionen omfattande stöd när det gäller viktiga aspekter som offentlig upphandling, statligt stöd, bekämpning av bedrägerier/korruption eller peer learning och utbyten via TAIEX-REGIO PEER2PEER 31 . Kommissionen förstärker även det stöd som ges via plattformarna för smart specialisering, med målet att ytterligare öka kunskapsöverföringen och kapacitetsutvecklingen inom forskning, utveckling och innovation i EU. Nytt riktat stöd ges till ett antal regioner med låg inkomst och låg tillväxt 32 , och ett nätverk av bredbandskompetenskontor har inrättats för att underlätta bredbandsutbyggnaden.

4.2 Förenklingar för stödmottagarna

Trots inledande förseningar rapporterar medlemsstaterna goda framsteg med genomförandet av förenklingsåtgärder. Mycket fler e-sammanhållningsåtgärder genomförs nu. Åtgärder för att inrätta gemensamma kontaktpunkter för stödmottagare, minska antalet förmedlande organ, harmonisera förvaltningsrutinerna, rationalisera ansökningsprocessen och införa fler individuella granskningar är några exempel på vad medlemsstaterna har gjort på detta område. Förenklade kostnadsalternativ används nu även inom alltfler program. Medlemsstaterna uppmuntras att fortsätta och vid behov öka sina förenklingsansträngningar. En färsk undersökning visar att ansträngningar för att minska byråkratin lönar sig 33 .

Kommissionen hjälper medlemsstaterna på ett proaktivt sätt, inte minst genom arbetet i högnivågruppen med sakkunniga som övervakar förenklingen av ESI-fonderna för stödmottagarna. Gruppens arbete har utmynnat i konkreta förslag 34 om nya förenklingsåtgärder som kan införas redan under perioden 2014–2020.

4.3 Partnerna har en central roll i genomförandet av programmen

I sin uppförandekod 35 anger kommissionen ett antal minimistandarder för välfungerande partnerskap. De flesta medlemsstaterna uppger att de har gjort framsteg med att involvera relevanta partner i programövervakningskommittéerna. Åtgärder för att inrätta underkommittéer eller informella arbetsgrupper med företrädare för kommuner, icke-statliga organisationer eller arbetsmarknadens parter är några exempel på vad medlemsstaterna har gjort för att involvera relevanta partner. Möjligheterna att inleda en konstruktiv dialog kan dock hindras på grund av tidsbegränsningar och både partnernas och förvaltningsmyndigheternas låga förvaltningskapacitet. De flesta medlemsstaterna uppger att de antingen rådfrågade socioekonomiska partner eller såg till att var nära delaktiga i arbetet med att utarbeta framstegsrapporterna.

4.4 Genomförande av övergripande principer och politiska mål

Principerna om jämställdhet, icke-diskriminering, tillgänglighet och hållbar utveckling har integrerats i partnerskapsavtalen och programmen. Flera medlemsstater uppger att de tillämpar särskilda projekturvalskriterier för att säkerställa att dessa övergripande principer faktiskt övervägs i fördelningen av medel. Denna goda praxis kan dock tillämpas i fler program.

Flera program har också utökat sina åtgärder för utbildning och kapacitetsuppbyggnad för att lösa problemet med bristande kunskap och expertis om hur de övergripande principerna bör genomföras. Bland de vidtagna åtgärderna kan nämnas följande:

·Aktivt deltagande av myndigheter och socioekonomiska partner som arbetar med jämställdhet, icke-diskriminering eller hållbar utveckling i övervakningskommittéerna eller genom individuella samråd.

·Utbildning av personer som ansvarar för genomförandet av ESI-fonderna.

·Informationskampanjer för att säkerställa att principerna synliggörs.

4.5 Sammanfattning av ESI-fondernas utveckling

Kravet att alla program måste förbättra sin resultatutvärdering har skärpts för denna programplaneringsperiod. Detta arbete kommer att bli avgörande för att förbättra förståelsen av hur programmen inom ESI-fonderna bidrar till tillväxt, hållbar utveckling och skapande av arbetstillfällen genom de specifika mål som har fastställts av de olika programmen.

Sedan den senaste årliga sammanfattningsrapporten i december 2016 har kommissionen tagit emot de återstående utvärderingsplanerna från de relevanta sammanhållningspolitiska programmen. Nationella konsekvensbedömningar finns visserligen inte tillgängliga ännu, men undersökningar har inletts på nationell och regional nivå. En översikt av den viktiga utvärderingsinsats som planeras och de utvärderingar som har genomförts ges i det bifogade arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar. Utvärderingen på EU-nivå av ESI-investeringarnas övergripande ändamålsenlighet, effektivitet och EU-mervärde kommer i de flesta fall att genomföras i slutet av programplaneringsperioden och i efterhand.

4.6 Information om ESI-fonderna

Projekten inom ESI-fonderna hör till de mest konkreta och synliga exemplen på EU:s åtgärder i unionen. Detta är vad människor i Europa ofta förknippar EU med 36 . Under perioden 2014–2016 ökade både medlemsstaterna och kommissionen sina insatser för att ytterligare öka medvetenheten om ESI-fondernas effekter på människors liv. Medlemsstaternas kommunikationsstrategier riktades särskilt mot lokalsamhällen, medier och intressenter, i synnerhet genom förbättrade nationella webbsidor och programwebbsidor och fler aktiviteter i sociala medier. Medlemsstaterna rapporterade flera exempel på kreativ kommunikation om ESI-fonderna, som inspirerade de sju gemensamma kommunikationsåtgärder som kommissionsledamöterna med ansvar för regionalpolitik och för sysselsättning och sociala frågor föreslog för alla medlemsstater i maj 2017.

Ett tydligt uttryck för dessa förbättrade insatser är den årliga kampanjen ”Europa i min region” i maj, då flera tusentals projektansvariga öppnar sina dörrar för allmänheten. ESI-fonderna bidrog även med många projektexempel till kommissionens EU-kampanj #Invest, som visade hur investeringar i tillväxt och arbetstillfällen har en direkt inverkan på människors vardag.

SLUTSATS

Med en budget på 454 miljarder euro för perioden 2014–2020 är ESI-fonderna EU:s viktigaste investeringsverktyg, och stöder alla medlemsstater och regioner.

Den förbättrade rättsliga ramen för programplaneringsperioden 2014–2020 har inneburit en betydande politisk innovation och bidrar till initiativet En resultatinriktad EU-budget. Genom reformen har en rad moderna inslag för effektiva resultat införts. Utöver att stödja målen för smart och hållbar tillväxt och ökad sammanhållning, skapar ESI-fonderna bättre ramvillkor för investeringar – genom förhandsvillkor, kopplingen till de landsspecifika rekommendationerna, den förstärkta resultatramen och förbättrade synergier med andra instrument. Detta ger en stor politisk drivkraft som når långt utöver ESI-fonderna.

Att omsätta detta nya ambitiösa tillvägagångssätt i praktiken i medlemsstaterna och regionerna tog tid och krävde resurser i startfasen. Kommissionen har hjälpt och kommer att fortsätta hjälpa medlemsstaterna att uppfylla de nya lagstadgade kraven och anpassa sig till de nya utmaningarna på en rad olika sätt, bland annat genom rådgivningstjänster, kapacitetsuppbyggnad, utbildning och utbyte av god praxis.

Tillsammans med de årliga genomföranderapporterna ger de första nationella framstegsrapporterna för programplaneringsperioden 2014–2020 en översikt av hur medlemsstaterna genomför de politiska målen och vilka framsteg de gör mot att nå dem. Resultaten av övervakningen 2016 och de senaste tillgängliga uppgifterna från slutet av oktober 2017 visar att genomförandet av ESI-fonderna, med ett totalt belopp för projekturval på 278 miljarder för närvarande, vilket utgör 44 % av den totala finansiering som finns tillgänglig för perioden, har kommit igång på allvar och når marschfart. De relaterade investeringarna leder till konkreta förbättringar i människors liv över hela EU inom viktiga områden som ekonomisk utveckling, sysselsättning, hälsovård, tillgänglighet eller miljöskydd, och har även bidragit till att tillgodose nya behov, till exempel sådana som är kopplade migrationskrisen. Detta är konkreta bevis på mervärdet för EU:s åtgärder.

Stora framsteg har gjorts i de flesta medlemsstater och på de flesta politikområden. Ett antal utmaningar kvarstår dock, till exempel när det gäller investeringar i IKT, den koldioxidsnåla ekonomin och stöd till administrativ kapacitetsuppbyggnad för myndigheter och stödmottagare. Ökade insatser behövs för att säkerställa att de projekt som väljs ut håller god kvalitet och genomförs på ett effektivt sätt.

Det är nu absolut nödvändigt att följa upp den snabbare genomförandetakten med en kraftig och snabb ökning av de faktiska utgifterna. Medlemsstaterna måste se till att anslagna medel betalas ut, samtidigt som de bibehåller den positiva utvecklingen i projekturvalet. På så sätt kommer de att maximera medlens värdefulla bidrag till viktiga EU-prioriteringar.

(1)

     De europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) är följande: Sammanhållningsfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF).

(2)

     Enligt vad som föreskrivs i artikel 53 i förordning (EU) nr 1303/2013 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

(3)

     Dessa rapporter innehåller uppgifter fram slutet av 2016. De årliga genomföranderapporterna skickades in i slutet av juni 2017 och framstegsrapporterna i augusti 2017.

(4)

     De viktigaste resultaten från diskussionerna om programmen 2014–2020 presenteras i meddelandet COM(2015) 639 final.

(5)

     Alla uppgifter avser slutet av 2016 om inget annat anges.

(6)

     Finansieringen från ESI-fonderna täcker medlemsstaternas årliga åtaganden för perioden 2014–2016. De offentliga investeringarna omfattar den offentliga sektorns fasta bruttoinvesteringar samt de offentliga utgifterna inom jordbruk och fiske enligt ändamålsindelningen av den offentliga sektorns utgifter. För att göra det möjligt att redogöra för alla investeringar från ESI-fonderna så att de kan jämföras med de offentliga investeringarna, innehåller diagrammet också de nuvarande utgifterna inom jordbruk och fiske som en del av de nationella regeringarnas offentliga investeringar.

(7)

     COM(2017) 583 final.

(8)

     Uppdelningen av projekturvalet visas i tabellerna i bilagorna.

(9)

     Sammanhållningsfonden, Eruf och ESF ingår i sammanhållningspolitiken.

(10)

     COM(2015) 639 final.

(11)

     COM(2017) 376 final.

(12)

     COM(2017) 479 final.

(13)

      https://ec.europa.eu/futurium/en/inclusion-of-migrants-and-refugees

(14)

     COM(2016) 605 final.

(15)

     Gemensamt stöd till projekt i de europeiska regionerna.

(16)

      https://eli-laser.eu/

(17)

      http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A52012DC0310

(18)

     COM(2017) 127 final.

(19)

      https://ec.europa.eu/research/soe/index.cfm?pg=what

(20)

     Till exempel i Estland, där omkring 100 miljoner euro i investeringar i eget kapital gjordes tillgängliga för företag genom Estfund, eller i den franska regionen Hauts-de-France, där en fond på 37,5 miljoner euro stöder investeringar i en koldioxidsnål ekonomi.

(21)

      https://www.fi-compass.eu/

(22)

     COM(2017) 623 final.

(23)

     Artikel 7 i förordning (EU) nr 1301/2013 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 289).

(24)

      https://ec.europa.eu/futurium/en/urban-agenda .

(25)

     Bland annat synergier med andra EU-initiativ som rör städer, till exempel det europeiska innovationspartnerskapet för smarta städer och samhällen.

(26)

      http://www.uia-initiative.eu/

(27)

     Kallas även program för europeiskt territoriellt samarbete (gränsöverskridande, interregionalt och transnationellt samarbete).

(28)

     COM(2017) 534 final.

(29)

     EU:s strategi för Östersjöområdet (EUSBSR), EU:s strategi för Donauregionen (EUSDR), EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen (EUSAIR), och EU:s strategi för Alpregionen (EUSALP).

(30)

     COM(2016) 805 final.

(31)

      http://ec.europa.eu/regional_policy/en/policy/how/improving-investment/taiex-regio-peer-2-peer/

(32)

     SWD(2017) 132 final.

(33)

https://publications.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/1f94b1ab-9830-11e7-b92d-01aa75ed71a1/language-en/format-PDF

(34)

     COM(2016) 605 final.

(35)

     Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014, EUT L 74, 14.3.2014, s. 1.

(36)

     Eurobarometerresultat (Flash EB 423) visar att 34 % av medborgarna känner till att EU-investeringar genomförs i deras region. Av dessa personer anser 75 % att investeringarna hade en positiv inverkan.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den13.12.2017

COM(2017) 755 final

BILAGOR

till

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Strategisk rapport 2017 om genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna

BILAGA 1

ESI-fonderna – finansiellt genomförande per medlemsstat som rapporterats av programmen (projekturval) – 31 december 2015 (miljoner euro)

Källa: Kommissionen, baserat på uppgifter som rapporterats av programmen.

BILAGA 2

ESI-fonderna – finansiellt genomförande per medlemsstat som rapporterats av programmen (projekturval) – 31 december 2016 (miljoner euro)

Källa: Kommissionen, baserat på uppgifter som rapporterats av programmen.

Bilaga 3

ESI-fonderna – planerade klimatåtgärder och urvalskvoter vid slutet av 2016

(1)

     EHFF:s budget är mycket mindre än de andra ESI-fondernas budgetar och har endast koncentrerats till fyra tematiska prioriteringar.