21.3.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 88/4

—

med beaktande av de viktigaste dokumenten för den europeiska planeringsterminen 2016, dvs. den årliga tillväxtöversikten, landsrapporterna, de nationella reformprogrammen och de landsspecifika rekommendationerna,

—

med beaktande av Europaparlamentets förslag till betänkande om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2016 (2016/2101(INI)).

1.

De offentliga och privata investeringarna har minskat med ca 15 % i EU jämfört med 2007, och i vissa medlemsstater med så mycket som 50 %, på grund av den ekonomiska krisen och finanspolitiska konsolideringsåtgärder. Flera på varandra följande år av sådana underinvesteringar (det s.k. investeringsgapet) utgör en betydande hämsko för Europas konkurrenskraft och sammanhållning och således för dess förmåga att sörja för hållbar tillväxt och nya arbetstillfällen.

2.

I 40 % av de landsspecifika rekommendationerna för 2016 tar man upp hinder för investeringar som de lokala och regionala myndigheterna kan bidra till att undanröja (1), bl.a. låg kvalitet på den offentliga förvaltningen och bristande samordning, bristande överensstämmelse mellan de lokala och regionala myndigheternas uppgifter och ekonomiska resurser, betungande regelverk för privata investeringar, korruption samt brist på kvalificerad arbetskraft och lämplig transportinfrastruktur. Dessa frågor kommer också att tas upp i ReK:s kommande yttrande om ”Att överbrygga investeringsgapet: Hur ska utmaningarna hanteras?”

3.

Kommittén framhåller den förklaring om ”Investera och sammanlänka” (2) som antogs i Bratislava den 9 juli 2016 vid det sjunde europeiska toppmötet för regioner och städer, som inriktades på vikten av att avlägsna hinder för den stora outnyttjade investeringspotentialen i städer, regioner och landsbygdsområden i Europa samt de lokala och regionala myndigheternas roll när det gäller att tillhandahålla innovativ infrastruktur och innovativa tjänster för att öka investeringarna och förbättra EU-medborgarnas livskvalitet.

4.

Det är oroande att ca 60 % av de svarande i en nyligen genomförd ReK-undersökning bland EU:s lokala och regionala myndigheter (3) märkte av en nedåtgående eller stagnerande tendens i både offentliga och privata investeringar under de gångna tolv månaderna, vilket, om det bekräftas, skulle tyda på att den tendens med underinvesteringar som utlöstes av den ekonomiska krisen fortsätter.

5.

Enligt samma ReK-undersökning är finansieringen av offentliga investeringar fortfarande en utmaning för omkring två tredjedelar av de lokala och regionala myndigheterna, delvis på grund av deras bristande förmåga att korrekt utforma offentliga investeringar, använda finansiella instrument, lämna in projektförslag till EIB och delta i offentlig-privata partnerskap.

6.

Kommittén välkomnar de första positiva resultaten av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), som främst avser dess del för små och medelstora företag, och efterlyser samtidigt en förbättring av additionaliteten hos Efsis del för infrastruktur och innovation samt Efsis geografiska balans, bl.a. genom att uppmuntra utarbetandet av regionala investeringsstrategier och användningen av investeringsplattformar för att se till att alla regioner, särskilt mindre utvecklade, kan dra nytta av den.

7.

Kommittén välkomnar i princip förslaget om att förlänga och förstärka Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), som kommer att bli föremål för ett separat ReK-yttrande. ReK förväntar sig ytterligare förbättringar när det gäller additionalitet, geografisk och sektoriell täckning samt öppenhet, upprepar sin begäran om en ordentlig bedömning av Efsis resultat, i synnerhet Efsis synergier med ESI-fonderna och deras hittillsvarande bidrag till den territoriella sammanhållningen, och ser fram emot ett nära samarbete med Europaparlamentet för att granska genomförandet av Efsi.

8.

Tre fjärdedelar av de svarande i ReK:s undersökning om hinder för investeringar kände inte till de möjligheter som Efsi och dess investeringsplattformar erbjuder. De och andra berörda parter bör informeras bättre om dessa möjligheter.

9.

Mindre regioner och kommuner, liksom regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet samt öregioner och bergsregioner, kan ofta inte utnyttja Efsi på grund av de höga trösklarna för minimivärdet på den understödda investeringen. Kommittén förväntar sig att tröskeln sänks när Efsi revideras.

10.

Den tekniska kapaciteten hos potentiella projektansvariga på lokal och regional nivå bör förstärkas med hjälp av Europeiska centrumet för investeringsrådgivning, särskilt när det gäller utformningen och inrättandet av investeringsplattformar.

11.

De regionala investeringsstrategierna bör bygga på insikten om att ekonomiska och tekniska förändringar orsakar en snabb omvandling av våra samhällen och territorier. I detta sammanhang betonar kommittén behovet av att främja investeringar i den koldioxidsnåla och cirkulära ekonomin och att stödja delnings- och samverkansekonomin för att därigenom sänka kostnaderna för att utveckla innovativ verksamhet, stärka tillhandahållandet av offentliga och privata tjänster till medborgarna och göra den offentliga sektorn effektivare.

12.

Det är viktigt att stimulera de lokala och regionala myndigheterna att tillämpa strategier för smart specialisering och europeiska partnerskap för gemensamma strategiska utvecklingsprioriteringar.

13.

Sammanhållningspolitiken är fortfarande EU:s viktigaste investeringsverktyg, i synnerhet i dess mindre utvecklade länder och regioner. Kommittén efterlyser mer komplementaritet med Efsi.

14.

Kommittén påminner om sitt yttrande om ”Halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen”, där det anges att en brist på betalningsbemyndiganden i den fleråriga budgetramen 2014–2020 kan medföra en risk för att kommissionen inte kommer att kunna fullgöra sina åtaganden, vilket skulle skapa en eftersläpning med betalningarna som negativt påverkar genomförandet av de operativa programmen inom ESI-fonderna.

15.

Kommittén anser att man i samband med översynen av finansieringen från strukturfonderna skulle kunna tillåta de nationella regeringarna att reservera en del av EU-finansieringen till projekt för områden som är utsatta för hydrogeologisk obalans och projekt för insatser vid större naturkatastrofer.

16.

Mer än hälften av de landsspecifika rekommendationerna 2016, riktade till 26 länder, har en territoriell dimension, dvs. att de avser utmaningar som berör vissa regioner eller städer mer än andra och/eller att deras genomförande är beroende av de lokala och regionala styresnivåerna.

17.

Vi erinrar om att ReK i sitt yttrande om ”EU:s svar på den demografiska utmaningen” betonade att det bör finnas en koppling mellan den demografiska förändringen och den europeiska planeringsterminen, som behöver en territoriell dimension. Lokala och regionala myndigheter bör vara aktiva aktörer i de åtgärder för att hantera de demografiska utmaningarna som vidtas inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och de bör beaktas i rekommendationerna till medlemsstaterna för att tackla dessa utmaningar.

18.

ReK har konsekvent motsatt sig den makroekonomiska villkorlighet i genomförandet av sammanhållningspolitiken som föreskrivs i artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser, eftersom denna skulle bestraffa städer och regioner för att en medlemsstat inte fullgör sina åtaganden enligt stabilitets- och tillväxtpakten. I detta sammanhang befarar kommittén att innehållandet av ESI-fondsmedel för Spanien och Portugal skulle få negativa konsekvenser för genomförandet av de operativa programmen, som redan är kraftigt försenat. Det skulle också vara motsägelsefullt att häva sanktioner enligt förfarandet vid alltför stora budgetunderskott (förordning (EU) nr 1173/2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna) men överväga sanktioner enligt artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser. Samtidigt framhåller kommittén att det behövs en sundare ekonomisk förvaltning på nationell nivå, vilket är en förutsättning för effektiv användning av medlen från ESI-fonderna.

19.

ReK upprepar att investeringar som görs av lokala och regionala myndigheter inom ramen för struktur- och sammanhållningsfonderna bör undantas från beräkningarna av EU-ländernas budgetunderskott och statsskuld.

20.

I nästan 40 % av de landsspecifika rekommendationerna 2016, till 20 medlemsstater, tog man upp frågor som rör administrativ kapacitet, särskilt på lokal och regional nivå, i fråga om strukturreformer och undanröjande av hinder för investeringar. Förvaltningskapacitet bör frigöras framför allt genom att man inrättar effektiva förvaltningsstrukturer. Kommittén påminner om sitt förslag i samband med det föreslagna stödprogrammet för strukturreformer om ett enhetligt strategiskt dokument med prioriteringar och kriterier för att samordna alla EU-finansierade kapacitetsuppbyggnadsåtgärder.

21.

Kommissionen bör överväga att föreslå en finanspolitisk kapacitet för euroområdet i syfte att genomföra en konjunkturutjämnande politik och påskynda återhämtningen. Kommittén kommer under de kommande månaderna att anta ett yttrande i denna fråga.

22.

ReK erkänner vikten av att ta itu med de sociala och arbetsmarknadsmässiga utmaningarna, och stöder kommissionens införande av sociala indikatorer i förfarandet vid makroekonomiska obalanser.

23.

Kommittén noterar den låga graden av genomförande av de landsspecifika rekommendationerna och att alla styresnivåer bör göras delaktiga i en intensivare ansträngning för att förbättra den. Vissa utmaningar kräver långsiktiga insatser, såsom framgår av att omkring tre fjärdedelar av de territorierelaterade rekommendationerna 2016 redan hade utfärdats 2015 och att två tredjedelar av dem som utfärdades förra året redan hade utfärdats 2014.

24.

Såsom både de nationella reformprogrammen och de landsspecifika rekommendationerna bekräftar i år är de lokala och regionala myndigheternas deltagande i planeringsterminen till största delen begränsat till genomförandet av politiken, när de borde bli partner även i utformningen av politiken. Deras deltagande redan i ett tidigt skede skulle avsevärt öka graden av genomförande av rekommendationerna, bidra till att åtgärda de ökande regionala skillnaderna, främja ökat egenansvar på fältet och stärka förtroendet inom och mellan medlemsstaterna.

25.

Kommittén har för avsikt att föreslå en uppförandekod för de lokala och regionala myndigheternas deltagande i den europeiska planeringsterminen, där man respekterar nationella olikheter och noga undviker onödiga administrativa bördor och därmed bidrar till strategin för bättre styrning. Detta förutsätter att koden återspeglar mångfalden och den konstitutionella ordningen i medlemsstaterna.

26.

Den årliga tillväxtöversikten 2017 bör särskilt inriktas på de demografiska utmaningarna, som också visar på behovet av en ekonomisk och finansiell politik som är inriktad på en framgångsrik och balanserad integration av migranter inom EU.

27.

Den europeiska planeringsterminen måste hänvisa till en långsiktig politisk ram på flera nivåer, för närvarande Europa 2020-strategin. Kommittén välkomnar kommissionens tillkännagivande av en kommande kartläggning av EU:s politik för hållbar utveckling och framhåller behovet av att anpassa EU:s framtida tillväxtstrategi till en uppdaterad territoriell vision.

28.

Kommittén ger sin ordförande i uppdrag att översända denna resolution till kommissionen, Europaparlamentet, rådet, Europeiska rådets ordförande samt det slovakiska rådsordförandeskapet.