EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 18.2.2016

COM(2016) 73 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Årlig rapport om genomförandet av del IV av avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Årlig rapport om genomförandet av del IV av avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan

1.Inledning

År 2015 gick genomförandet av del IV (handelsfrågor) i avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan, in på sitt andra år 1 . Enligt artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 20/2013 av den 15 januari 2013 om tillämpning av den bilaterala skyddsklausulen och stabiliseringsmekanismen för bananer i avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan 2 (nedan kallad förordningen) ska kommissionen lägga fram en årlig rapport för Europaparlamentet och rådet. Detta krav uppfylls genom denna rapport, som har följande upplägg:

En sammanfattning av statistiken och en övergripande bedömning av handelsströmmarna (avsnitt 2 i denna rapport).

Information om vad de olika organ som övervakar genomförandet av avtalet har gjort (avsnitt 3), bl.a. när det gäller uppfyllandet av åtagandena i avdelningen om handel och hållbar utveckling (avsnitt 4).

Information om den övervakningsverksamhet som avses i förordningen (avsnitt 5).

2.ÖVERGRIPANDE BEDÖMNING: UTVECKLINGEN AV HANDELN

2.1.Metod

Som påpekades i den förra rapporten om genomförandet av avtalet 3 finns det betydande skillnader mellan Eurostats statistik och den centralamerikanska statistiken. När det gäller EU:s export till Panama är EU:s siffror i regel betydligt högre än Panamas siffror, men när det gäller EU:s import från Costa Rica är de fortfarande betydligt lägre än Costa Ricas siffror. När det gäller övriga länder i regionen är skillnaderna rimliga. Detta mönster har diskuterats i den underkommitté för marknadstillträde som inrättades genom avtalet. Den panamanska frihandelszonens betydelse (den är en av de största i världen) tycks leda till att en betydande del av de handelsströmmar som uppges gå till Panama i slutändan inte hamnar på den panamanska marknaden utan vidareexporteras till andra latinamerikanska länder.

Mot bakgrund av denna situation har en överenskommelse nåtts med Centralamerika om ett årligt utbyte av handelsstatistik och om att man ska göra en gemensam analys baserad på båda parternas importstatistik, som brukar vara mer tillförlitlig än exportstatistiken.

I följande analys beskrivs handelsströmmarna på grundval av den metod som har överenskommits med Centralamerika: EU:s import beräknas på grundval av Eurostat-uppgifter som extraherades i maj 2015, medan EU:s export till Centralamerika beräknas på grundval av den centralamerikanska statistik som var tillgänglig vid samma tidpunkt. De sistnämnda uppgifterna är uttryckta i US-dollar och har därför omräknats till euro med hjälp av den årliga växelkurs som används av Eurostat 4 .

Det bör erinras om att de observerade förändringarna i handelsströmmarna inte enbart kan sägas bero på genomförandet av avtalet, eftersom det finns många andra faktorer som påverkar dessa siffror.

2.2.Utveckling av den totala handeln med Centralamerika (varor)

Enligt statistik som har offentliggjorts av Sieca (sekretariatet för ekonomisk integration i Centralamerika) ökade handeln mellan de centralamerikanska länderna och resten av världen med 1,4 % mellan 2013 och 2014. Enligt Eurostat minskade EU:s globala handel under samma period med 2,3 %. Trots att handelsströmmarna alltså har minskat totalt sett, och även om det inte går att dra några säkra slutsatser av detta, har handeln tenderat att öka för vissa länder och vissa varor.

Handeln mellan EU och Centralamerika har ökat med 1,2 % till ett värde av 10,5 miljarder euro. EU:s handelsbalans i förhållande till Centralamerika uppvisar ett underskott som minskade men fortfarande uppgick till 1,7 miljarder euro 2014 (året dessförinnan uppgick underskottet till 2,2 miljarder euro).

Handelsströmmarna mellan EU och Centralamerika och dess årliga utveckling

(i miljoner euro – år 2014) 

EU:s export till Centralamerika ökade med 7,2 % medan EU:s import från Centralamerika minskade med 2,7 %. Denna negativa utveckling berodde på två stora problem som Centralamerika ställdes inför:

1) Den kraftiga minskningen av kaffeimporten beror på den svåra torkan och den bladrostepidemi (”roya” på spanska) som drabbat kaffeodlingar. Denna minskning påverkade de centralamerikanska länderna redan 2014. EU:s import av kaffe från Centralamerika (HS 0901) sjönk från 1,1 miljard euro 2012 till 0,7 miljarder euro 2014. Denna effekt märktes i hela regionen redan 2014.

År 2014 var El Salvador det centralamerikanska land vars kaffeexport till EU minskade mest jämfört med 2013. Importen av kaffe, som är den näst mest importerade produkten, från detta land har minskat ytterligare med 61 % och uppgår nu till ett värde av 27 miljoner euro.

Den 27 maj 2015 antog kommissionen ett samarbetsprogram värt 15 miljoner euro som ska hjälpa Centralamerika att bekämpa bladrost (en bladsjukdom som orsakas av en svamp). Syftet med programmet är att öka regionens förmåga att utforma och genomföra strategier, program och åtgärder för att hjälpa de mest utsatta befolkningsgrupperna som är bosatta i kaffeproduktionsområden i Centralamerika och Dominikanska republiken.

2) Utflyttningen av Costa Ricas största exportör av it-komponenter till Sydostasien. Detta HS-nummer (HS 8473) utgjorde 61 % av Costa Ricas export till EU under 2012. Effekten började synas 2014, men i takt med att mer och mer av denna verksamhet flyttades ut har Costa Ricas export påverkats ytterligare under 2014. Mellan 2012 och 2013 skedde det en minskning avseende detta HS-nummer från 2,6 miljarder euro till 1,8 miljarder euro. Detta motsvarade en minskning av EU:s import från Costa Rica med 19 % eller från hela den centralamerikanska regionen med 12 %.

Även om minskningen var betydande i absoluta tal berörde den endast två produkter och EU:s övriga import från Centralamerika hade en mycket stark utveckling och ökade med 11,1 % under 2014.

EU:s import från Centralamerika, fördelning och årlig utveckling (i euro)

Denna situation visar hur beroende Centralamerikas export till EU är av ett fåtal varor, även om antalet varor som exporterades till EU under 2014 ökade med 3 % jämfört med året innan och omfattade upp till 2 657 tullpositioner. De fem mest importerade varorna svarar emellertid fortfarande för 61 % av EU:s samlade import från Centralamerika. Det handlar om följande varor, uppräknade i storleksordning: sammansatta elektroniska komponenter för maskiner för databehandling, kaffe, bananer, ananas och rå palmolja.

EU:s export till Centralamerika gick fortfarande främst till Panama (26 %), följt av Guatemala och Costa Rica (24 % respektive 22 %). De viktigaste importvarorna 2014 var maskiner och mekaniska apparater (27 % av EU:s export), följt av elektriska apparater och läkemedel (12,5 % vardera), motorfordon och stålvaror (10 % vardera).

Betydande positiva förändringar har noterats för bl.a. följande produkter:

Importen av fisk och skaldjur (HS 3) från Centralamerika har ökat med 28 % till 250 miljoner euro och framför allt importen av frysta räkor steg med 36 % (från 124 miljoner euro till 169 miljoner euro).

Importen av frukt och nötter (HS 8) har ökat med 16 % till 1,4 miljoner euro och framför allt importen av ananas steg med 18 % (från 456 miljoner euro till 537 miljoner euro).

Importen av rom på flaska ökade med 110 % (från 8,5 miljoner euro till 18 miljoner euro).

Värt att notera är särskilt den positiva utvecklingen av handeln mellan EU och Honduras, som ökade med 21 % under 2014, vilket var den största ökningen i regionen. Denna starka utveckling resulterade i en betydande ökning av viktiga exportvaror från EU (med 35 %) och av varor som importeras till EU (med 14,5 %). Ökningen av EU:s export till Honduras var särskilt betydande i fråga om följande HS-nummer: maskiner och mekaniska apparater (HS 84) ökade med 34 % till ett värde av 207 miljoner euro, elektriska maskiner (HS 85) ökade med 65 % upp till ett värde av 93 miljoner euro, järnvaror (HS 73) ökade med 54 % och läkemedelsprodukter (HS 30) ökade med 42 %. Även importen från Honduras ökade markant, i synnerhet i fråga om följande HS-nummer: vegetabilisk olja (HS 15) ökade med 64 % upp till ett värde av 113 miljoner euro, fisk och skaldjur (HS 3) ökade med 26 % upp till ett värde av 50 miljoner euro, socker (HS 17) ökade med 168 % upp till ett värde av 15 miljoner euro, tillbehör till kläder (HS 61) ökade med 22 % upp till ett värde av 49 miljoner euro samt malm och aska (HS 26) ökade med 71 % upp till ett värde av 22 miljoner euro.

2.3.Utnyttjandet av förmånsbehandling enligt avtalet

Utnyttjandet av förmånsbehandling enligt avtalet Utnyttjandet av förmånsbehandling enligt avtalet kan beräknas genom att man uppskattar hur stor del av handeln som sker inom ramen för avtalet. För att fastställa denna andel behövs detaljerade uppgifter om tullklarering. Centralamerika informerade EU om att databaserna hos deras respektive tullmyndigheter i Centralamerika inte är anpassade för ett regelbundet utbyte av detaljerad statistik för att analysera förmånsbehandling, utom i Costa Rica, som har lämnat sådan statistik till EU.

På grundval av statistiken från Costa Rica förefaller 8,8 % av EU:s totala export till Costa Rica (uttryckt i värde) ske inom ramen för avtalet. Den låga utnyttjandegraden beror på den långa avvecklingsplanen i Costa Rica, och i detta tidiga skede av genomförandet kan därför bara en begränsad andel av EU:s export ha intresse av att utnyttja den förmånsbehandling som är möjlig enligt avtalet. Det bör emellertid påpekas att utnyttjandegraden för exportvaror från EU som klassificeras enligt tullpositioner som Costa Rica helt har liberaliserat uppgår till 48,4 % och att utnyttjandegraden uppgår till inte mindre än 71 % för exportvaror från EU som klassificeras under tullpositioner för vilka Costa Rica har beviljat EU en kvot.

När det gäller import till EU av varor med ursprung i Centralamerika sker 41 % (uttryckt i värde) inom ramen för avtalet. Utnyttjandegraden uppgår till 78 % för importvaror som klassificeras enligt tullpositioner för vilka EU har beviljat Centralamerika kvoter. Denna högre utnyttjandegrad jämfört med den för exportvaror från EU beror på att tulltaxorna inte överensstämmer med varandra. Mot bakgrund av skillnaden i utvecklingsnivå mellan EU och Centralamerika erbjuder avtalet jämförelsevis större förmåner för import till EU än för export från EU fram till dess att liberaliseringsplanerna (som i allmänhet löper över tio år men för ett fåtal varor i 15 år) har genomförts.

2.5.Tullkvoter

I avtalet föreskrivs flera tullkvoter som består i att bevilja den andra parten förmånlig tullbehandling upp till kvotens kvantitativa tröskelvärde. Över detta tröskelvärde påförs importvarorna tullsatsen för mest gynnad nation.

EU har samtyckt till att ge åtta tullkvoter till förmån för Centralamerika för produkter som inte hade något förmånstillträde till EU:s marknad före genomförandet av avtalet. Under 2014 utnyttjades tullkvoter endast för två kategorier (rörsocker och rom).

Tullkvoter som EU beviljat Centralamerika – utnyttjande under 2014

Utöver tullkvoter har EU också beviljat Centralamerika undantag från ursprungsreglerna enligt särskilda kvoter för 118 tullpositioner. Under 2014, som var det första hela året då dessa undantag tillämpades, var utnyttjandet av dem nästan försumbart, och de kvantiteter som importeras inom dessa kvoter är fortsatt mycket begränsade och berör endast en liten del av den handel som kan komma i fråga för förmånsbehandling.

Centralamerika beviljade EU tullkvoter för fem specifika varor. Under 2014 har EU:s exportföretag utnyttjat de möjligheter som erbjuds genom dessa tullkvoter, med undantag för den som rör vassle, men det finns fortfarande ett visst utrymme för exporttillväxt eftersom utnyttjandegraden kan öka ytterligare, vilket framgår av tabellen nedan:

Tullkvoter som Centralamerika beviljat EU – utnyttjande under 2014

2.6.Tjänster

Uppgifterna om tjänstehandeln släpar efter och är ännu inte tillgängliga för 2014. Det är därför inte möjligt att göra samma analys som för varuhandeln för att bedöma effekterna av avtalet.

Under 2013 ökade emellertid handeln med tjänster med 4,5 % jämfört med året innan upp till ett värde av 5,9 miljarder euro. År 2013 var Panama fortfarande den viktigaste handelspartnern när det gäller tjänster (50 %), följt av Costa Rica och Guatemala (18 % vardera).

Handel med tjänster mellan Centralamerika och EU under 2013

3.GENOMFÖRANDEORGANENS VERKSAMHET

3.1.Underkommittén för tekniska handelshinder

Under mötet i denna underkommitté den 26 maj 2015 granskade Centralamerika och EU följande:

EU:s lagstiftning om bekämpningsmedel, kosttillskott och överensstämmelsebedömning.

Den centralamerikanska regleringen av textilmärkning.

Den centralamerikanska regleringen av märkning av alkoholdrycker.

Costa Ricas tekniska föreskrifter om brandsäkerhet och elektriska installationer.

De åtaganden som den centralamerikanska regionen har gjort för att främja sin ekonomiska integration genom att anta regionala tekniska föreskrifter.

För att gå vidare med dessa frågor följdes mötet upp med särskilda videokonferenser.

När det gäller de åtaganden som har gjorts beträffande tekniska handelshinder för att uppnå regional ekonomisk integration meddelade Centralamerika att man gör framsteg och att ny lagstiftning precis ska träda i kraft, även om ytterligare administrativa förfaranden måste utformas.

3.2.Råd för handel och hållbar utveckling

Den 27–29 maj 2015 höll EU och Centralamerika möten mellan de institutioner som ansvarar för att övervaka genomförandet av avtalsbestämmelserna om handel och hållbar utveckling (se avsnitt 4 nedan).

3.3.Underkommittén för immateriella rättigheter

Den 26 maj 2015 hölls det andra mötet i underkommittén för immateriella rättigheter för att särskilt granska följande:

Skyddet och upprätthållandet av immateriella rättigheter i Centralamerika och framförallt geografiska beteckningar för vilka de flesta av intygen om skydd utfärdades före utgången av 2014. Ett fåtal invändningar och överklaganden var fortfarande under behandling i början av 2015.

Möjliga åtgärder för att främja en gynnsam miljö för eventuell (i huvudsak privat) tekniköverföring.

När det gäller geografiska beteckningar var parterna villiga att diskutera hur förfarandena kan förenklas i framtiden. Man enades om att dra lärdomar av den komplicerade registreringsprocessen för geografiska beteckningar i Centralamerika och göra en inventering med respekt för respektive lagstiftning.

Mötet var även en möjlighet för EU att uppmuntra Centralamerika att överväga skydd av immateriella rättigheter i sin utvärdering av prioriteringar för samarbetet, eftersom tekniköverföringen från de privata sektorerna kommer att vara beroende av att det finns ett bra immaterialrättsligt skydd i Centralamerika.

3.4.Underkommittén för sanitära och fytosanitära frågor

Den 27 maj 2015 hölls det andra mötet i denna underkommitté, som behandlade tekniska problem rörande importkrav, kontroller och åtgärder som rör djurhälsa och växtskydd. Centralamerika och EU diskuterade särskilt följande:

En tidsplan och arbetsarrangemang för att se till att respektive myndigheter snabbt och på ett samordnat sätt hanterar ansökningar om importtillstånd.

Vikten av att uppfylla standarder, riktlinjer och rekommendationer från de internationella standardiseringsorganen.

EU:s åtgärder på senare tid för att bekämpa bakterien Xyllela Fastidiosa.

Graden av integration i Centralamerika när det gäller sanitära och fytosanitära frågor.

När det gäller bestämmelser om regional ekonomisk integration i sanitära och fytosanitära frågor underströk EU hur viktigt det är att avsluta arbetet för att tillåta att de EU-varor som räknas upp i bilaga XIX övergår till fri omsättning i regionen senast den 1 december 2015.

Denna underkommitté var på det hela taget positiv och utfallet uppmuntrande, vilket bekräftar att parterna är på rätt spår för att uppnå positiva resultat när det gäller sanitära och fytosanitära frågor tack vare sitt fortsatta arbete med överenskomna åtgärder.

3.5.Underkommittén för tullar, handelslättnader och ursprungsregler

Den 1–2 juni 2015 diskuterade Centralamerika och EU följande i denna underkommitté:

Centralamerikas uppfyllande av sina regionala åtaganden om integration.

Att enas om två förklarande anmärkningar rörande ursprungsregler och hur de praktiska problem ska lösas som EU och Centralamerika stöter på under genomförandet av kapitlet om ursprungsregler.

Centralamerika och EU nådde en överenskommelse om förklarande anmärkningar om varucertifikat EUR.1 som ska se till att den praktiska tillämpningen blir enhetlig och tydlig. Syftet med dessa förklarande anmärkningar är även att fastställa en toleransnivå för de exakta formuleringar och format som krävs för varucertifikat EUR.1.

Parterna gjorde även framsteg när det gäller anpassningen av avtalet till de klassificeringsändringar som infördes till följd av det harmoniserade systemet 2012.

3.6.Underkommittén för marknadstillträde för varor

Den 29 maj 2015 granskade Centralamerika och EU under det andra mötet i denna underkommitté de åtaganden som gjorts under mötet dessförinnan och diskuterade bl.a. följande frågor om marknadstillträde:

Costa Ricas lagstiftning om ett lägsta exportpris för bananer.

Costa Ricas åtagande om att se över sitt system för punktskatter på öl.

Den avgift som Nicaragua ska ta ut för scanning av varor vid varje gränskontrollställe.

Att granska skyddsåtgärder och hanteringen av kvoter.

EU och Centralamerika enades även om att tillgång till säker, uppdaterad och detaljerad statistik är nödvändig för handelspolitiken och åtog sig därför att utbyta statistik för att övervaka utvecklingen av handeln med varor och tjänster.

3.7.Associeringskommittén

Den 3 juni höll associeringskommittén sitt andra möte för att granska det arbete som utförts i de olika underkommittéerna, men diskuterade även andra handelsrelaterade frågor. Särskild tonvikt lades vid frågor som rörde den regionala ekonomiska integrationen.

Under detta möte välkomnade EU de senaste ändringarna i Panamas lag om kompletterande sjöfartstjänster (lag nr 41/2013), genom vilka de krav som hade oroat framför allt ekonomiska aktörer i EU togs bort.

När det gäller regional ekonomisk integration förklarade Centralamerika att fullgörandet av de åtaganden som gjorts gentemot EU följdes mycket noggrant av de centralamerikanska handelsministrarna i Comieco. EU framhöll vikten av att Centralamerika upprätthåller den positiva framåtrörelse som har genererats genom tillämpningen av avtalet och betonade att Centralamerika bör göra särskilda ansträngningar att gå vidare med dessa frågor.

När det gäller den ändring av avtalet som är nödvändig till följd av Kroatiens anslutning till EU erkände parterna att det, trots vissa framsteg, fortfarande finns en klyfta mellan sätten att tillämpa metoden att bedöma kompensationer. Man enades om att fortsätta dialogen om denna punkt med målet att nå en överenskommelse så snart som möjligt.

3.8.Associeringsråd

Associeringsrådet höll sitt första möte den 27 juni 2014. I år har parterna inte ansett det vara nödvändigt att hålla ett möte i associeringsrådet.

4.HUR SKYLDIGHETERNA BETRÄFFANDE HANDEL OCH HÅLLBAR UTVECKLING UPPFYLLTS

4.1    Institutionella aspekter

Det andra mötet i rådet för handel och hållbar utveckling hölls i Bryssel (Belgien) den 27–28 maj 2015. Europeiska kommissionen stod som värd för mötet i vilket representanter för regeringarna i de sex centralamerikanska avtalsparterna deltog.

Ett möte i forumet för dialog med det civila samhället – som består av företrädare för civilsamhället i EU och Centralamerika – och ett gemensamt möte för rådet och forumet hölls den 29 maj 2015, med en företrädare för EU:s nationella rådgivande grupp som ordförande.

EU:s nationella rådgivande grupp fastställde sin arbetsordning och träffades tre gånger under året. Den består av företrädare från flera olika civilsamhällesorganisationer i EU och från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK). Sekretariatet finns hos EESK. Nationella rådgivande grupper inrättades även av de centralamerikanska avtalsparterna. Information om deras sammansättning utbyttes och kontakter underlättades mellan dem och EU:s nationella rådgivande grupp.

4.2 Genomförande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner

Under mötet i rådet rapporterade parterna om genomförandet av ILO-konventioner. Flera centralamerikanska länder framhöll åtgärder som vidtagits för att bekämpa barnarbete. Honduras och Panama rapporterade om nyligen antagen arbetslagstiftning och arbetsmarknadsstrategier. EU rapporterade om framstegen när det gäller EU:s medlemsstaters ratificering av det nya ILO-protokollet till konventionen om tvångsarbete, vilket även flera centralamerikanska länder gjorde. EU presenterade även sina strategier när det gäller arbetsmiljöfrågor och strukturer för dialog med arbetsmarknadens parter. De centralamerikanska avtalsparterna gjorde en rad förtydliganden om frågor som rörde genomförandet av ILO:s konventioner.

Ett program för kapacitetsuppbyggnad överenskoms med ILO 2015 som kommer att ge stöd till Guatemala och El Salvador så att de fullgöra sina åtaganden enligt ILO:s konventioner.

4.3. Genomförande av multilaterala miljöavtal

Särskild tonvikt lades under mötet i rådet vid klimatförändringar och avtalsparterna rapporterade om flera åtgärder som hade vidtagits i detta sammanhang. Centralamerika framhöll hur sårbar dess jordbrukssektor och närliggande agroindustrisektor är för klimatförändringar och extrema väderhändelser. Eftersom sådana produkter utgör merparten av dess export till EU är inverkan på ekonomin och handeln uppenbar. Flera länder har utformat sektorsprogram och mål för att minska de berörda sektorernas kolavtryck. Många har ambitiösa program för att öka andelen förnybar energi och är intresserade av investeringar och teknik inom denna sektor. EU beskrev sina allmänna mål och sin politik när det gäller klimatförändringar och gjorde tillsammans med Costa Rica en genomgång av det aktuella läget i förhandlingarna om avtalet om miljövaror.

Uppdaterad information gavs även om genomförandet av konventionen om handel med utrotningshotade arter (Cites), konventionen om biologisk mångfald (CBD) och Minamatakonventionen om kvicksilver.

4.4. Utveckling av en positiv agenda för handel och hållbar utveckling

Fler diskussioner ägde rum under mötet i rådet om prioriteringar för en positiv agenda för handel och hållbar utveckling som ska bygga vidare på den inledande diskussion som ägde rum i samband med det första mötet i november 2014. Till dessa diskussioner bidrog inlägg i det gemensamma mötet för rådet och forumet för dialog med det civila samhället, där bl.a. vikten av att ta hänsyn till jämställhetsdimensionen betonades. Det hölls även en workshop i Bryssel den 29 maj 2015 om rättvis handel och hållbarhet i jordbrukets värdekedjor som sammanförde representanter för program för rättvis och etisk handel, handelssammanslutningar och producenter från både EU och Centralamerika för ett utbyte av bästa praxis och erfarenheter på detta område – i synnerhet när det gäller socker- och kaffesektorerna. Diskussionerna fortsatte mellan mötena för att ytterligare definiera prioriterade områden med både miljö- och arbetsrelaterade dimensioner.

5.GENOMFÖRANDE AV FÖRORDNINGEN

Genom förordningen inrättas lämpliga förfaranden för att undvika allvarlig skada för EU:s banansektor om, till följd av en sänkning av tullar, bananer importeras i sådana ökade mängder att detta orsakar eller hotar att orsaka allvarlig skada för EU:s industri. Kommissionen har i enlighet med artiklarna 3 och 13 i förordningen övervakat utvecklingen av importen av bananer från centralamerikanska länder för att bedöma huruvida villkoren i förordningen är uppfyllda för att inleda en skyddsundersökning eller införa åtgärder för förhandsövervakning.

Under 2014 varken inledde eller mottog kommissionen någon begäran om inledande av skyddsundersökning eller införande av åtgärder för förhandsövervakning, eftersom förordningens villkor för detta aldrig uppfylldes.

Import under 2014 av bananer inom ramen för stabiliseringsmekanismen (i kg)

6.    SLUTSATS

Avtalet verkar på det hela taget fungera väl och genomförandet går stadigt framåt.

Trots det instabila globala ekonomiska klimatet hade EU:s handel med Centralamerika en ganska stark utveckling. Bladrost och utflyttningen av ett stort exportföretag har visserligen haft en stark inverkan, men övrig export från Centralamerika till EU ökade med 11 % under 2014. Även EU:s export till Centralamerika har ökat i samma omfattning.

Utnyttjandet av förmånsbehandling är fortfarande ganska lågt när det gäller EU:s export till Centralamerika, men är bättre när det gäller EU:s import från Centralamerika. Det krävs kommunikationsansträngningar på båda sidor av Atlanten för att öka kunskaperna om de fördelar som är möjliga genom avtalet. Kommissionen är engagerad i åtgärder för att öka de ekonomiska aktörernas medvetenhet om möjligheterna med avtalet.

Eftersom tullkvoterna inte utnyttjas fullt ut erbjuder de fortfarande möjligheter för ekonomiska aktörer att utveckla handelsförbindelserna ännu mer. Vad gäller bananer var importen från centralamerikanska länder generellt sett stabil och låg under den fastställda tröskelvolymen, varför det inte fanns någon anledning att överväga något tillfälligt upphävande av förmånstullarna.

EU:s viktigaste prioritet inför kommande år är fortfarande ett fortsatt gott samarbete med Centralamerika för att se till att avtalet genomförs korrekt. Detta kommer att göra det möjligt för ekonomiska aktörer, konsumenter och det civila samhället från båda regioner att dra full nytta av de möjligheter som skapas genom avtalet. Att de institutioner som inrättades genom avtalet fungerar på ett bra sätt är i detta sammanhang avgörande, eftersom de gör det möjligt att diskutera och finna lösningar på problem som rör marknadstillträde och andra svårigheter i samband med genomförandet. Kommissionen kommer att fortsätta diskussionerna med Centralamerika om alla frågor om genomförandet av detta avtal som tas upp av intressenterna. Kommissionen uppmanar EU:s medlemsstater och Europaparlamentet att fortsätta att vara engagerade i och uttrycka sina synpunkter om denna fråga.

(1)  EUT L 346, 15.12.2012, s. 3.

(2)  EUT L 17, 19.1.2013, s. 13.

(3)  COM(2015) 131.

(4) Den genomsnittliga växelkursen mellan euro och US-dollar var 1,2848 år 2012, 1,3281 år 2013 och 1,3285 år 2014.