52013DC0843

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om den gemensamma rapporten från kommissionen och amerikanska finansdepartementet om värdet av de uppgifter som tillhandahållits genom TFTP enligt artikel 6 i avtalet mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om behandling och överföring av uppgifter om finansiella betalningsmeddelanden från Europeiska unionen till Förenta staterna i enlighet med programmet för att spåra finansiering av terrorism

Rättslig grund

I enlighet med artikel 6.6 i avtalet mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om behandling och överföring av uppgifter om finansiella betalningsmeddelanden från Europeiska unionen till Förenta staterna i enlighet med programmet för att spåra finansiering av terrorism (nedan kallat avtalet) har Europeiska kommissionen och Förenta staternas finansdepartement utarbetat föreliggande gemensamma rapport om vilket värde uppgifter tillhandahållna genom programmet har i spårandet av finansieringen av terrorism (nedan kallat TFTP eller programmet) ”med särskild betoning på värdet av uppgifter som lagras i flera år och relevanta upplysningar som erhållits via den gemensamma översyn som utförts i enlighet med artikel 13.”

Förfarandefrågor

Föreliggande rapports uppbyggnad har fastställts gemensamt av Europeiska kommissionen och amerikanska finansdepartementet, i enlighet med artikel 6.6.

Europeiska kommissionen och amerikanska finansdepartementet inledde i december 2012 diskussioner om former, uppdrag och metod för rapporten. Den 25 februari 2013 träffades EU:s och USA:s utvärderingsgrupper i Washington, D.C. för att diskutera rapporten och kallade till ett andra mötet i Europols lokaler i Haag den 14 maj 2013. Under mötet i Haag träffade EU:s och USA:s experter även Europols representanter för diskussioner av samtliga parters initiala bidrag och därjämte kommande steg.

För EU:s del höll kommissionen den 13 maj 2013 ett hemligt möte med företrädare för medlemsstaterna. Medlemsstaterna och Europol har lämnat skriftliga bidrag som har beaktats och medtagits i utarbetandet av föreliggande rapport. Europol tog för detta ändamål fram ett frågeformulär för alla berörda medlemsstater för insamlingen av relevant information som utgjorde dess bidrag till rapporten. Syftet med frågeformuläret var att skapa överblick över tillhandahållna TFTP-uppgifters mervärde i specifika fall som utretts av behöriga myndigheter i berörda medlemsstater.

Mellan den 1 februari och den 24 maj 2013 intervjuade USA:s bedömningsgrupp terrorutredare i en rad olika organ, granskade fall av terrorism där TFTP använts och analyserade över 1 000 TFTP-rapporter för att bedöma värdet av TFTP-baserad information.

Tillämpningsområde

Underlaget till rapporten har tagits fram av USA:s finansdepartement, Europol och medlemsstaterna. Rapporten är koncentrerad på hur TFTP-uppgifter har använts och vilket värde de har för terrorutredningar i USA och EU. Rapporten innehåller ett flertal konkreta exempel på hur TFTP-uppgifter, bl.a. uppgifter som lagras i tre år eller längre, har varit värdefulla i terrorundersökningar i USA och EU, före och efter avtalets ikraftträdande den 1 augusti 2010. Jämte föreliggande rapport lades andra exempel på TFTP-uppgifternas användbarhet och värde fram vid de två gemensamma översyner som, i enlighet med artikel 13 i avtalet, gjordes i februari 2011 och oktober 2012. Sammantaget illustrerar denna faktabaserade och konkreta information mycket tydligare än tidigare TFTP:s funktion och mervärde.

I rapporten beskrivs likaledes vilken bedömning amerikanska finansdepartementet gör av lagringsperioderna och radering av icke framtagna uppgifter.

Rapporten visar att tillhandahållna TFTP-uppgifter, bl.a. flerårigt lagrade uppgifter, har haft ett mycket stort värde i kampen mot terrorism i USA, Europa och annorstädes.

I anslutning till föreliggande meddelande överlämnar kommissionen den bilagda gemensamma rapporten till Europaparlamentet och rådet.

BILAGA

Gemensam rapport från kommissionen och amerikanska finasministeriet om värdet av de uppgifter som tillhandahållits genom TFTP enligt artikel 6 i avtalet mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om behandling och överföring av uppgifter om finansiella betalningsmeddelanden från Europeiska unionen till Förenta staterna i enlighet med programmet för att spåra finansiering av terrorism

till

meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet

om den gemensamma rapporten från kommissionen och amerikanska finansdepartementet om värdet av de uppgifter som tillhandahållits genom TFTP enligt artikel 6 i avtalet mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om behandling och överföring av uppgifter om finansiella betalningsmeddelanden från Europeiska unionen till Förenta staterna i enlighet med programmet för att spåra finansiering av terrorism

Sammanfattning

I enlighet med artikel 6.6 i avtalet mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om behandling och överföring av uppgifter om finansiella betalningsmeddelanden från Europeiska unionen till Förenta staterna i enlighet med programmet för att spåra finansiering av terrorism (nedan kallat avtalet) har Europeiska kommissionen och Förenta staternas finansdepartement utarbetat föreliggande gemensamma rapport om vilket värde uppgifter tillhandahållna genom programmet har i spårandet av finansieringen av terrorism (nedan kallat TFTP eller programmet) ”med särskild betoning på värdet av uppgifter som lagras i flera år och relevanta upplysningar som erhållits via den gemensamma översyn som utförts i enlighet med artikel 13.”

Underlaget till rapporten har tagits fram av USA:s finansdepartement, Europol och medlemsstaterna. Rapporten är koncentrerad på hur TFTP-uppgifter har använts och vilket värde de har för terrorutredningar i USA och EU. Rapporten innehåller ett flertal konkreta exempel på hur TFTP-uppgifter, bl.a. uppgifter som lagras i tre år eller längre, har varit värdefulla i terrorundersökningar i USA och EU, före och efter avtalets ikraftträdande den 1 augusti 2010. Jämte föreliggande rapport lades andra exempel på TFTP-uppgifternas användbarhet och värde fram vid de två gemensamma översyner som, i enlighet med artikel 13 i avtalet, gjordes i februari 2011 och oktober 2012. Sammantaget illustrerar denna faktabaserade och konkreta information mycket tydligare än tidigare TFTP:s funktion och mervärde.

I rapporten beskrivs likaledes vilken bedömning amerikanska finansdepartementet gör av lagringsperioderna och radering av icke framtagna uppgifter.

Rapporten visar att tillhandahållna TFTP-uppgifter, bl.a. flerårigt lagrade uppgifter, har haft ett mycket stort värde i kampen mot terrorism i USA, Europa och annorstädes.

2. Bakgrund

Amerikanska finansdepartementet inrättade TFTP strax efter terrordåden den 11 september 2001 i samband med sina första rättsligt bindande editionsförelägganden till en tillhandahållare av finansiella betalningsmeddelandetjänster som lagras i USA och som uteslutande skulle användas i kampen mot terrorism och finansiering av terrorism. Fram till utgången av år 2009 lagrade leverantören alla relevanta finansiella betalningsmeddelanden på två identiska servrar, placerade i Europa och USA. Den 1 januari 2010 införde leverantören sin nya meddelandeuppbyggnad som består av två databehandlingszoner — en zon i USA och den andra i EU. I och med denna nya ordning ansågs ett nytt avtal mellan EU och USA behövas för att garantera TFTP:s kontinuitet. Då en första version av avtalet inte godkändes av Europaparlamentet, framförhandlades en reviderad version kring vilken enighet nåddes sommaren 2010. Europaparlamentet gav sitt samtycke den 8 juli 2010 och rådet sitt godkännande den 13 juli 2010, varefter avtalet trädde i kraft den 1 augusti 2010.

Avtalet ger Europol den viktiga rollen att ta emot kopior av framställningar om uppgifter, jämte eventuell kompletterande dokumentation, och att kontrollera att de amerikanska framställningarna uppfyller villkoren i artikel 4 i avtalet, bl.a. att de ska varaså snävt utformade som möjligt för att minimera den begärda uppgiftsmängden. När Europol väl har bekräftat att framställningen uppfyller villkoren kan och måste dataleverantören överlämna uppgifterna till amerikanska finansdepartementet. Europol har ingen direkt tillgång till de uppgifter som dataleverantören lämnat till amerikanska finansdepartementet och gör inte några sökningar i TFTP-uppgifterna.

I avtalet föreskrivs att TFTP-sökningar måste vara snävt utformade och grunda sig på redan befintlig information eller bevis som styrker antagandena om att föremålet för sökningen har kopplingar till terrorism eller finansiering av terrorism. I enlighet med artikel 12 i avtalet bevakas TFTP-sökningarna av oberoende övervakare med rätt att ifrågasätta och blockera överdrivet breda sökningar eller andra sökningar som inte motsvarar de strikta skyddsåtgärderna och kontrollerna enlig artikel 5 i avtalet.

I artikel 13 i avtalet föreskrivs regelbundna gemensamma översyner av bestämmelserna om skyddsåtgärder, kontroller och ömsesidighet, vilka ska göras av översynsgrupper från EU och USA, bl.a. kommissionen, amerikanska finansdepartementet samt företrädare för två dataskyddsmyndigheter från EU:s medlemsstater. Säkerhets- och dataskyddssakkunniga, samt personer med juridisk sakkunskap kan också ingå i gruppen. Två gemensamma översyner är redan avklarade och en tredje planeras för 2014. Vid dessa översyner analyserades fall där TFTP-baserade uppgifter har använts för att förebygga, utreda, upptäcka eller lagföra terrorism eller finansiering av terrorism.

Vid den första gemensamma översynen i februari 2011 lämnade amerikanka finansdepartementet ett flertal exempel på uppmärksammade fall (hemligstämplade) av terrorism då TFTP-baserad information hade kommit till användning. I den första gemensamma översynsrapporten konstateras både TFTP:s värde och att antalet ledtrådar som kommit i dagen sedan programmet inleddes och avtalets ikraftträdande pekar på dess fortsatta nytta i förebyggandet och bekämpningen av terrorism samt finansiering av terrorism över hela världen, med särskilt fokus på USA och EU.[1]

Vid den andra gemensamma översynen av avtalet i oktober 2012 bifogade amerikanska finansdepartementet en bilaga med 15 konkreta exempel på särskilda utredningar där TFTP-uppgifter visat sig vara avgörande i terrorutredningar.[2] Slutsatsen i den andra gemensamma översynsrapporten var att Europol och medlemsstaterna alltmer blivit medvetna om TFTP-uppgifternas värde för bekämpning och förebyggande av terrorism samt finansiering av terrorism i EU[3] och att nyttan med ett system som bygger på ömsesidighet ökar alltmer.[4]

I artikel 6.6 i avtalet föreskrivs att Europeiska kommissionen och amerikanska finansdepartementet ska utarbeta en gemensam rapport om värdet av tillhandahållna TFTP-uppgifter inom tre år efter avtalets ikraftträdande, med särskild betoning på värdet av uppgifter som lagras i flera år och relevanta upplysningar som erhållits via den gemensamma översyn som utförts i enlighet med artikel 13.

3. Förfarandefrågor

Föreliggande rapports uppbyggnad har fastställts gemensamt av Europeiska kommissionen och amerikanska finansdepartementet, i enlighet med artikel 6.6.

Europeiska kommissionen och amerikanska finansdepartementet inledde i december 2012 diskussioner om former, uppdrag och metod för rapporten. Den 25 februari 2013 träffades EU:s och USA:s utvärderingsgrupper i Washington, D.C. för att diskutera rapporten och kallade till ett andra mötet i Europols lokaler i Haag den 14 maj 2013. Under mötet i Haag träffade EU:s och USA:s experter även Europols representanter för diskussioner av samtliga parters initiala bidrag och därjämte kommande steg.

För EU:s del höll kommissionen den 13 maj 2013 ett hemligt möte med företrädare för medlemsstaterna. Medlemsstaterna och Europol har lämnat skriftliga bidrag som har beaktats och medtagits i utarbetandet av föreliggande rapport. Europol tog för detta ändamål fram ett frågeformulär för alla berörda medlemsstater för insamlingen av relevant information som utgjorde dess bidrag till rapporten. Syftet med frågeformuläret var att skapa överblick över tillhandahållna TFTP-uppgifters mervärde i specifika fall som utretts av behöriga myndigheter i berörda medlemsstater.

Mellan den 1 februari och den 24 maj 2013 intervjuade USA:s bedömningsgrupp terrorutredare i en rad olika organ, granskade fall av terrorism där TFTP använts och analyserade över 1 000 TFTP-rapporter för att bedöma värdet av TFTP-baserad information.

Exemplen i föreliggande rapport är hämtade från mycket känsliga utredningar som ännu inte är avslutade. Vissa uppgifter har därför tagits bort för att inte äventyra dessa utredningar.

4. Värdet av TFTP-uppgifter

Sedan starten 2001 har TFTP lämnat tiotusentals ledtrådar och över 3 000 rapporter (som innehåller flera TFTP-ledtrådar) till terrorismbekämpande myndigheter över hela världen, bl.a. fler än 2 100 rapporter till europeiska myndigheter.[5]

TFTP har använts i utredningarna av många av de värsta terrordåden och förberedelser till terrorbrott det senaste årtiondet, bl.a.:

Efter avtalets ingående:

· Bombattentatet vid Boston Marathon i april 2013.

Hot mot OS i London 2012. Planerna år 2011 att mörda den saudiarabiske ambassadören i USA. Terrordådet utfört av Anders Breiviks i Norge i juli 2011. Bilbomben i oktober 2010 på Nigerias självständighetsdag.

Innan avtalets ingicks:

Attacken i juli 2010 mot åskådarna vid ett VM-slutspel i Kampala, Uganda. Terrordådet mot ett hotell i Jakarta i juli 2009. Flera kapningar och gisslantaganden genomförda av Al-Shabaab — bl.a. kapningen av det belgiska fartyg MV Pompei i april 2009. Terrordådet i Bombay i november 2008. Islamiska jihadunionens planer att angripa mål i Tyskland i september 2007. Attacken 2007 på John F. Kennedy-flygplatsen i New York. Förberedelserna 2006 att detonera flytande sprängmedel i ett flygplan på väg över Atlanten. Bombattentaten i London i juli 2005. Det terroristrelaterade mordet på Theo van Gogh i november 2004. Tågbomberna i Madrid i mars 2004. Bombattentaten i Bali i oktober 2002.

Europol och amerikanska finansdepartementet, och en del andra myndigheter, informerade EU:s och USA:s utvärderingsgrupp om TFTP:s värde. Terrorutredarna har konstaterat att TFTP innehåller unik och mycket precis information som har betydande värde vid spårning av nätverk som stödjer terrorism och för att upptäcka nya metoder för finansiering av terrorism. I de fall där lite är känt om en terrormisstänkt förutom namn eller bankkontonummer kan TFTP-baserad information avslöja vital information, t.ex. platser, finansiella transaktioner och bundsförvanter. TFTP:s unika värde ligger i att bankuppgifterna är korrekta, eftersom de berörda har ett klart intresse av att lämna exakta uppgifter för att pengarna ska nå sin bestämmelseort.

De flesta terrorutredningarna bygger på insamling, utbyte och analys av en betydande mängd uppgifter från talrika källor. Mot bakgrund av erfarenheterna av avtalet, samarbetet med medlemsstaternas myndigheter i ett stort antal terrorutredningar och generell behörighet i frågor som rör terrorism och finansiella underrättelser tillerkänns TFTP-uppgifter ett mycket stort värde såsom varande ett unikt instrument som ger läglig, exakt och tillförlitlig information om verksamhet som har samband med misstänkt finansiering och planering av terrorism.

Amerikanska terrorutredare från en hel rad av organ som utnyttjar TFTP-baserad information som lämnats i enlighet med avtalet intervjuades för att fastställa vilket värde programmet hade haft i deras utredningar. De intervjuade utredarna instämde i att TFTP ger värdefull information som kan användas för att identifiera och spåra terrorister och deras stödnätverk. De konstaterade vidare att TFTP ger viktiga inblickar i de finansiella nätverk som stöder några av världens farligaste terroristorganisationer, bl.a. al-Qaida, al-Qaida i islamiska Maghreb (AQIM), al-Qaida på Arabiska halvön (AQAP), al-Shabaab, Islamiska jihadunionen (IJU), Uzbekistans islamiska rörelse (IMU) och Irans islamiska revolutionsgarde–Quds-styrkan (IRGC-QF). Många utredare har konstaterat att TFTP-baserade uppgifter sätter dem i stånd att avslöja nya flödena av ekonomiskt stöd och tidigare okända bundsförvanter, koppla frontenheter och täcknamn till terroristorganisationer, utvärdera/bekräfta befintliga underrättelser samt lämna information som kan användas för att ringa in nya undersökningsmål. Flera intervjuade utredare noterade att information om finansiella transaktioner som erhållits från TFTP gör det möjligt att fylla igen informationsluckor få fram kopplingar som inte skulle ha upptäckts i andra källor.

Av en rad olika skäl är terroristgrupper beroende av ett jämnt kassaflöde, bl.a. för att betala operativa grupper eller mutor, resor, utbildning och rekrytering av medlemmar, förfalskningar av dokument, vapeninköp samt organisering av attacker. Utredarna kan förlita sig på ett flertal dataset för att utreda och störa dessa verksamheter. Luckor kan dock finnas i informationen som eventuellt hindrar utredarna från att till fullo få grepp om dessa nätverk. TFTP ger utredarna exakt information om finansiella meddelanden som kan innefatta kontonummer, bankidentifieringskoder, namn, adresser, transaktionsbelopp, datum, e-postadresser och telefonnummer. Med hjälp av denna information kan utredarna kartlägga finansiella terrorstödnätverk, och bl.a. avslöja tidigare okända bundsförvanter. I ett fall från 2012 upptäcktes via TFTP-baserad information exempelvis att en känd misstänkt terrorist var en av undertecknarna bakom ett organisationskonto genom vilket flera misstänkta transaktioner ägde rum. Genom efterföljande TFTP-kontroller kartlades även penningflöden mellan denna organisation och ett annat bolag som misstänktes ge materiellt stöd till andra terroristgrupper i den berörda regionen.

TFTP-baserade uppgifter kan bli ledtrådar som bidrar till att identifiera och lokalisera personer inom terroristnätverk och ge bevis för finansiella aktiviteter som understödjer terroristdåd. Exempelvis är det möjligt att lokalisera en misstänkt person genom att kontrollera när och var denne avslutade och/eller öppnade ett bankkonto på en annan ort eller i ett annat land än där han eller hon senast var bosatt. Detta är ett tydligt tecken på att personen kan ha flyttat. Men också när en misstänkt person inte byter bankkonto utan bara flyttar och fortsätter att använda de ”gamla” kontona (t.ex. genom e-banktjänster) är det numera möjligt att spåra ändrad bostadort genom att t.ex. granska betalningar för speciella varor eller tjänster (t.ex. för reparationer eller underhåll eller annat som vanligen utförs i en bostad). Till följd av TFTP-uppgifternas exakthet, till och med då misstänkta personer är mycket försiktiga med sina banktransaktioner, har det också varit möjligt att lokalisera dem via betalningar och inköp som gjorts av nära bundsförvanter till dem. TFTP kan ge viktig information om hur misstänkta terrorister förflyttar sig och vilka slags utgifter de har. Även avsaknad av transaktioner på ett eller flera bankkonton kopplade till en misstänkt terrorist är en värdefull indikation på att en misstänkt person kan ha lämnat ett visst land.

Med hjälp av TFTP har det varit möjligt att få fram uppgifter om både medborgare och personer med uppehållstillstånd i USA och EU som misstänks för terrorism eller finansiering av terrorism i tredjeland då en begäran om ömsesidig rättslig hjälp inte har besvarats i tid. I ett fall under 2010 bidrog TFTP till att lokalisera en terroristmisstänkt person med uppehållstillstånd i EU, som hade försvunnit från EU. Vederbörande visade sig vara en ny kontoinnehavare i ett land i Mellanöstern. Ytterligare utredning bekräftade att personen var bosatt i detta tredjeland, vilket gjorde det möjligt att koncentrera utredningen till stöd för en internationell arresteringsorder.

I ett annat fall användes TFTP i utredningen kring den franske medborgaren Rashid Benomari, misstänkt för att rekrytera och samla in pengar för al-Qaida och al-Shabaab. Benomari greps tillsammans med ytterligare två operativa al-Shabaab-medlemmar efter att olagligt ha rest in i Kenya i juli 2013. Benomari och hans bundsförvanter är efterlysta i EU för terrordåd och en efterlysning i kategorin ”red notice” har via Interpol utfärdats om Benomaris gripande. Genom TFTP-baserade uppgifter fick utredarna reda på Benomaris bankkontonummer och identifierade tidigare okända ekonomiska bundsförvanter. Det amerikanska finansdepartementet sände denna information till Europol efter en begäran enligt artikel 10.

I ett flertal fall har terrorutredare använt TFTP-baserade uppgifter för att i rätt tid få fram exakta ledtrådar som varit till hjälp i terrorutredningarna. Till exempel de uppgifter som användes för att identifiera finansieringskällor i samband med att Manssor Arbabsiar och IRGC-QF 2011 planerade att mörda den saudiarabiske ambassadören i USA.[6] Med hjälp av TFTP kunde utredarna avslöja att 100 000 dollar skickats från en icke-iransk utländsk bank till ett amerikanskt bankkonto tillhörigt den person som Arbabsiar hade rekryterat för att utföra mordet. Arbabsiar greps och erkände sig sedermera skyldig och har dömts till 25 års fängelse.

TFTP har varit till hjälp vid utredningar av al-Nusrah-fronten (ANF), som enligt FN:s säkerhetsråds sanktionskommitté för al-Qaida, USA och EU är ett täcknamn för al-Qaida i Irak. Utredningen utmynnade i ett FN-beslut om obligatorisk frysning av ANF:s samtliga tillgångar över hela världen. Sedan september 2011 har ANF tagit på sig ansvaret för över 1 100 terrordåd som dödat och sårat hundratals syrier. Enligt TFTP-baserade uppgifter har en person som samlar in pengar för ANF i Mellanöstern sedan 2012 tagit emot motsvarande över 1,4 miljoner euro, som donerats i olika valutor av givare i minst 20 olika länder, däribland Frankrike, Tyskland, Irland, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien. Amerikanska terrorutredare förmedlade denna information till globala terrorbekämpningsmyndigheter, bl.a. myndigheter i Europa och Mellanöstern. I åtminstone ett fall har ett tredjeland begärt ytterligare TFTP-sökningar som understöd för sin fortsatta utredning.

Amerikanska finansdepartementet fortsätter att undersöka terrorister bosatta inom EU som genomgår utbildning i Syrien. Unterrättelseanalytiker inom kontraterror vid amerikanska finansdepartementet utförde TFTP-sökningar efter de misstänkta terroristerna Mohommod Hassin Nawaz och Hamaz Nawaz. Bröderna Nawaz greps av brittiska myndigheter i Dover den 16 september 2013 då de återvände via Calais i Frankrike. De åtalades för terrorbrott, bl.a. för att ha rest till ett träningsläger för terrorister i Syrien. TFTP-baserade ledtrådar gav information om transaktioner, däribland kontonummer, belopp, datum och potentiella bundsförvanter, bl.a. en misstänkt terroristfinansiär.

Terroristorganisationerna använder sig av flera olika metoder för att finansiera sin verksamhet. Bland metoderna märks penningtvätt, narkotikahandel, stöld, och användning av bulvanorganisationer för att skaffa fram penningmedel. TFTP-baserad information kan hjälpa terrorutredare att ringa in medel som terrorister och deras anhängare använt för att finansiera sin verksamhet. Terroristorganisationerna använder ofta bulvanföretag för att etablera legitim affärsverksamhet och på så sätt kringgå sanktioner och få tillgång till det globala finansiella systemet. TFTP-baserad information innehåller nyckeluppgifter – t.ex. namn, bankidentifieringskoder, transaktionsbelopp och datum — som kan användas för att koppla bulvanorganisationer till terroristgrupper. Uppgifter om en transaktion mellan ett misstänkt bulvanföretag och en känd terrorist kan innehålla den information utredare behöver för att bekräfta att en påstått legitim organisationen skaffar fram medel för en terroristorganisations räkning. TFTP-baserad information kan dessutom identifiera tidigare okända bulvanorganisationer och personer som leder dessa organisationer och som har kopplingar till terroristgrupper. TFTP användes för att ge ledtrådar till utredningen av den nu avvecklade amerikanska grenen av Charitable Society for Social Welfare som bildades av den särskilt utpekade internationella terroristenheten[7] Abd-al-Majid Al-Zindani. Framlidne AQAP-agenten Anwar al-Aulaqi fungerade som organisationens vice ordförande. Ovan nämnda välgörenhetsorganisation var enligt USA:s federala åklagare en bulvanorganisation som användes för att stödja al-Qaida och Usama bin Ladin. TFTP-baserad information avslöjade transaktioner och bundsförvanter kopplade till organisationen.

TFTP-baserad information har också bidragit till utredningen av iranska Bank Saderat och dess stöd till terrorism. Bank Saderat tilldelades denna beteckning på grund av sina olagliga aktiviteter, vilket föranledde en frysning av dess tillgångar bl.a. i USA och EU. Bank Saderat med sina ungefär 3 200 filialer har utnyttjats av Irans regering för att kanalisera medel till bl.a. Hizbollah och Hamas. Åren 2001–2006 överförde Bank Saderat 50 miljoner dollar från Irans centralbank via ett dotterbolag i London till sin filial i Beirut till förmån för Hizbollahs bulvanorganisationer i Libanon som stöder våldshandlingar. TFTP-baserad information har varit avgörande i terrorutredarnas arbete med att spåra Bank Saderats finansiella transaktioner till terroristgrupper och dess anknytning till de finansinstitut som den använder för att kringgå internationella sanktioner.

Terroristorganisationerna använder ofta bedrägliga metoder för att dölja sina olagliga finansieringssystem. TFTP-baserad information hjälpte till att upptäcka ett finansieringsflöde som Hizbollah använt sig av för att kunna tvätta narkotikapengar för sina verksamheter. I detta mycket komplexa system sålde Hizbollah narkotika i Europa och tvättade inkomsterna genom att köpa in begagnade fordon i USA och därefter sälja dem i Afrika. Vinsterna från försäljningen av begagnade bilar och narkotika sändes till särskilda växlingskontor i Libanon. Amerikanska finansdepartementet har slagit fast att Hizbollah använde växlingskontoren för att göra överföringar till sina verksamheter, eller för att föra tillbaka medel till USA för inköp av fler begagnade bilar. Så sent som i början av 2013 gav TFTP-ledtrådar utredarna chans att avslöja penningrörelserna mellan Hizbollah, vissa växlingskontor, och försäljare av begagnade fordon i USA. Amerikanska finansdepartementet är fortsatt oroat över potentiell användning av växlingskontor för att få tillgång till det finansiella systemet och följer aktivt upp terrorledtrådar och -handlingar i syfte att upptäcka och störa användning av det finansiella systemet för stöd till terroristverksamhet.

Via finansiella transaktioner kan terrorutredarna också få de uppgifter som behövs för att identifiera personer som främjar utbildning av terrorister. Terroristorganisationer behöver finansiering för göra det möjligt för sina bundsförvanter att resa till träningslägren. Dessa transaktioner indikerar ofta tidpunkten för en misstänkt terrorist har beslutat sig för att bli operativ och ansluta sig till en grupp eller organisation. TFTP-baserad information kan erbjuda utredarna den information de behöver, bl.a. resdagar, transaktionernas belopp, namn, alternativa namn, platser och kontaktuppgifter för att spåra dessa individer. TFTP användes t.ex. för att få ledtrådar till utredningen rörande Omar Awadh Omar som var mellanhand inom al-Shabaab. Omar främjade finansieringen av al-Shabaab och tros ha hjälp till att flytta utländska krigare samt materiel till Somalia. Omar påstås ha varit inblandad i planeringen av attentaten den 11 juli 2010 mot åskådare vid VM-slutspelet i Kampala, Uganda. Al-Shabaab har tagit på sig ansvaret för denna attack, då 74 människor dödades. TFTP tillhandahöll nyckelledtrådar för att identifiera personer i Omars stödnätverk och avslöja tidigare okända konton. Omar befinner sig för närvarande i häkte i avvaktan på rättegång i Uganda. Även Omar utpekades av amerikanska finansdepartementet i kraft av exekutiva ordern 13536, som är riktad mot hot mot freden, säkerheten och stabiliteten i Somalia.

Medlemsstaternas och EU:s användning av TFTP

Det är visserligen amerikanska myndigheter som tagit fram TFTP, men medlemsstaterna och EU har tillstånd att använda programmet för egna terrorutredningar genom de ömsesidighetsklausuler som ingår i avtalet. Enligt artikel 10 i avtalet kan medlemsstaterna, Europol och Eurojust begära en sökning av information som erhållits genom TFTP, som amerikanska finansdepartementet därefter gör i överensstämmelse med skyddsåtgärderna i artikel 5. I kraft av artikel 9 i avtalet lämnar finansdepartementet separat och på eget bevåg relevant information som genererats av TFTP till berörda medlemsstater, Europol och Eurojust.

I och med avtalet har medlemsstaterna blivit alltmer medvetna om att TFTP finns som utredningsverktyg. Flera medlemsstater och Europol utnyttjar fortlöpande TFTP-baserad information med dess värdefulla ledtrådar. Under de senaste tre åren har 924 ledtrådar erhållits från TFTP efter 158 totala framställningar och begäranden, från medlemsstaterna och EU.[8]

För exempelvis Spaniens del gjordes totalt 11 begäranden enligt artikel 10, som genererade 93 ledtrådar gällande fysiska och juridiska personer som misstänks ha samband med terrorism eller finansiering av terrorism. Av 11 framställningar gällde tre inhemska separatistiska terroristgrupper: två var relaterade till ETA[9], och genererade 25 ledtrådar, och en var relaterad till Resistência Galega[10], och genererade fyra ledtrådar. När det gäller al-Qaida skickade Spanien in fyra framställningar och erhöll 11 ledtrådar, medan två framställningar rörande Hizbollah genererade hela 27 ledtrådar. En framställning rörande separatistgruppen PKK[11] genererade 19 ledtrådar och en framställning angående en utredning rörande kontraterrorism och förhindrande av spridning av massförstörelsevapen genererade sju ledtrådar.

Under samma period tillhandahöll USA spontant, enligt artikel 9, medlemsstaterna och EU relevant information vid 23 tillfällen, bl.a. 94 ledtrådar.[12]

Nedanstående fall insamlade och förmedlade av Europol, visar hur medlemsstaterna har använt TFTP och utredningsresultaten av sökningar som begärts enligt artikel 10 i avtalet.[13] De kompletterar den informationen i avsnitt 4 ovan, där vissa europeiska exempel också använts för att illustrera vilken roll TFTP-baserad information spelar i terrorutredningar. Valet av exempel och information måste iaktta gällande sekretess- och säkerhetsregler.

Fall 1: Islamistisk terroristverksamhet

Terroristgrupp/-organisation: Islamistisk terroristverksamet (okänd/icke namngiven organisation)

Fallbeskrivning En utredning gällande en 40-årig man som misstänks ha rekryterats för väpnad kamp i utlandet och medlemskap i en terroristorganisation. Personen i fråga misstänks vidare förbereda och/eller utföra terroristattacker.

Återkoppling från medlemsstaterna: Efter en begäran enligt artikel 10 bekräftade ledtrådarna tidigare känd information, som ansågs vara aktuella, och ledtrådarna innehöll också nya kopplingar till terrorism/brottslighet.

Tidsramen för ledtrådarna: 2008–2011

Fall 2: Hamas

Terroristgrupp/-organisation: Hamas (Harakat al-Muqāwamah al-Islāmiyyah, ”Den islamiska motståndsrörelsen”) är den palestinska sunniislamska eller islamistiska organisation, med en militär gren, Izz ad-Din al-Qassam-brigaderna, som finns i de palestinska territorierna. EU, Israel, USA, Kanada och Japan betecknar Hamas som terroristorganisation.

Fallbeskrivning: Utredning av en ideell organisation som sanktionerats enligt medlemsstatens lagstiftning. Organisationen är systerorganisation till en liknande organisation som verkar i en annan medlemsstat, som blivit föremål för sanktioner för sitt stöd till Hamas. Den undersökta organisationen misstänktes tillhandahålla betydande medel, via sin systerorganisation”, för att stödja Hamas ekonomiskt.

Återkoppling från medlemsstaterna: Efter en begäran enligt artikel 10 bekräftade ledtrådarna redan känd information, och ansågs vara aktuella.

Medel från organisationen frystes innan en begäran enligt artikel 10 gjordes. De TFTP- baserade transaktionerna rapporterades dock till den finansiella underrättelseenheten på grund av indikationer om penningtvätt och de har sedermera identifierats som finansiering av en terroristorganisation.

Tidsramen för ledtrådarna: 2011

Fall 3: PKK

Terroristgrupp/-organisation: Kurdiska arbetarpartiet (Partiya Karkerên Kurdistan eller Parti Karkerani Kurdistan), även kallat PKK, även känt som KGK och tidigare Kadek (Kurdistans frihets och demokratikongress) eller Kongra-Gel (Kurdiska folkkongressen), är en kurdisk organisation som sedan 1984 utkämpar en väpnad kamp mot turkiska staten för ett självständigt Kurdistan och för kulturella och politiska rättigheter för kurderna i Turkiet. Gruppen bildades den 27 november 1978 i byn Fis, nära Lice under ledning av Abdullah Öcalan. PKK är internationellt förtecknat som terroristorganisation av stater och organisationer, bl.a. EU, FN, Nato, och USA.

Fallbeskrivning: En utredning gällande en EU-medborgare som misstänkes stödja Kongra Gel/PKK. Den misstänkte gör många internationella resor, däribland talrika besök på platser av säkerhetsmässigt intresse. Den misstänkte tros agera insamlingsledare, finansiär eller mellanhand för den förbjudna terroristorganisationen Kongra Gel/PKK.

Återkoppling från medlemsstaterna: Efter en begäran enligt artikel 10 bekräftade de erhållna ledtrådarna redan känd information och avslöjade också tidigare okända internationella kopplingar och tidigare okända kontakter och misstänkta.

Detta fall ingår i en pågående utredning, varför i detta sammanhang endast begränsad information kan lämnas. Tack vare information från TFTP kunde emellertid den finansiella undersökningen fokuseras på tidigare okända bundsförvanter och platser, vilket ledde till att viktiga underrättelseluckor kunde täppas igen och nya vinklingar tas upp i utredningen. Därigenom tillfördes utredningen en internationell dimension som man tidigare misstänkte fanns, men inte med lätthet kunnat upptäcka och som därför bekräftade befintliga underrättelser. Detta gav i sin tur upphov till betydande vidare undersökningar och kontakter med andra brottsbekämpande organ angående utredningens huvudföremål och finansiella bundsförvanter. Framhållas bör att informationen från TFTP sannolikt inte skulle ha upptäckts genom andra kanaler och ansågs därför vara till stor nytta i detta fall.

Tidsramen för ledtrådarna: 2004–2011

Fall 4: IJU

Terroristgrupp/-organisation: Islamiska jihadunionen (IJU), ursprungligen känd som Islamiska jihadgruppen (IJG), är en terroristorganisation som har utfört attacker i Uzbekistan och försökt utföra attacker i Tyskland. IJU bildades i mars 2002 av en utbrytargrupp ur Uzbekistans islamiska rörelse (IMU) i Pakistans stamområden. Organisationen var ansvarig för misslyckade attacker i Uzbekistan 2004 och i början av 2005. Den bytte sedan namn till Islamiska jihadunionen, och närmade sig därefter al-Qaidas kärna. Efter sin omorientering bytte organisationen fokus och började planera terrordåd i Pakistan och västra Europa, särskilt i Tyskland. Mirali i södra Waziristan utgör organisationens bas där personer rekryterade i västvärlden utbildas för attacker i Väst.

Fallbeskrivning: En undersökning gällande sex personer misstänkta för att vara medlemmar i IJU. En av de misstänkta tros ha begett sig eller komma att bege sig till ett fiendeområde för terroristrelaterad utbildning. Ett person misstänks vara ansvarig för finansiering, rekrytering och olaglig immigration i medlemsstaterna. Denna misstänkte persons nuvarande bostadsort är okänd.

Återkoppling från medlemsstaterna: Efter en begäran enligt artikel 10 bekräftade erhållna ledtrådar tidigare känd information.

Ledtrådarna genererade dessutom tidigare okänd information (utländska bankkonton, adresser, telefonnummer osv.), oidentifierade internationella kopplingar och tidigare okända ytterligare kontakter och misstänkta. Ledtrådarna ansågs vara aktuella.

Tidsramen för ledtrådarna: 2009–2012

Fall 5: Sikhisk terroristverksamhet

Terroristgrupp/-organisation: Sikhisk terroristverksamet (okänd/icke namngiven organisation)

Fallbeskrivning: En utredning av sikhisk terroristverksamhet: En person samt det relaterade företaget misstänks ackumulera stora summor i kontanta medel som överförs mellan ett flertal konton och platser. Dessa medel misstänks gå till stöd av och anstiftan till terrorbrott.

Återkoppling från medlemsstaterna: Efter en begäran enligt artikel 10 bekräftade erhållna ledtrådar tidigare känd information. Ledtrådarna genererade dessutom tidigare okänd information (utländska bankkonton, adresser, telefonnummer osv.), oidentifierade internationella kopplingar och tidigare okända kontakter och misstänkta. Ledtrådarna ansågs vara aktuella.

Underrättelseledtrådarna gjorde det möjligt att mer precist bedöma de finansiella underrättelser som erhållits tidigare under utredning. Särskilt avslöjades att den misstänkte hade stora penningsummor på sina bankkonton. Varifrån dessa medel härrörde, var dock inte känt.

Inget åtal har väckts, men på grund av utredningens känsliga natur kan endast begränsad information lämnas för återkopplingen. I detta fall konsulterades TFTP i ett tidigt skede eftersom misstanke förelåg om att de misstänkte eventuellt hade lämnat ekonomiska fotavtryck utanför EU. Ett snabbt och detaljerat svar erhölls på TFTP-sökningen, vilket avslöjade internationell finansiell verksamhet och utländska affärsintressen som visade sig ha ett betydande underrättelsevärde. Därigenom kunde en mer välinformerad bedömning göras av den misstänktes verksamheter inom ramen för utredningens syften och övriga insamlade underrättelser. Karaktären av de ekonomiska kopplingar och transaktioner som togs fram via TFTP hade sannolikt aldrig upptäckts genom andra kanaler och var till mycket god hjälp i utredningen och den tidiga utvärderingen av aktiviteterna.

Tidsramen för ledtrådarna: 2007–2012

Värdet av tillhandahållna flerårigt lagrade TFTP-uppgifter

De terrorismbekämpande myndigheterna har för EU:s och USA:s bedömningsgrupper visat att de finansiella uppgifter som lagras under flera år, s.k. äldre uppgifter, är av betydande värde för terrorutredningar. Med äldre uppgifter kan utredarna avslöja finansieringstrender, spåra grupptillhörigheter och analysera metoder. Tack vare TFTP-uppgifternas exakthet kan utredarna med utgångspunkt i finansiella transaktioner spåra terrorister och deras anhängare över hela världen över flera år. Sedan avtalet trädde i kraft i augusti 2010 har 45 % av alla TFTP-uppgifter som analytiker tagit del av varit tre år eller äldre.

En terrorist kan vara verksam i ett visst land i flera år, men kan i något skede flytta till ett annat land för att leda terroristoperationer. Personen i fråga kan ändra alla sina tidigare igenkänningstecken, bl.a. namn, adress och telefonnummer. TFTP-information som lagrats i enlighet med tidsgränserna i artikel 6 kan emellertid koppla denne person till ett tidigare använt bankkontonummer. Till och med när en terrorist har öppnat nya bankkonton kan utredarna koppla denne till det nya kontot — och eventuell information som kan identifiera personen — genom att spåra transaktioner som sammanhänger med konton kända för att användas av denne terrorists organisation. De utredare som utfrågades inför denna rapport var eniga om att en nedkortning av lagringsperioden för TFTP-uppgifter till under fem år avsevärt skulle minska insynen i finansieringen av terroristgrupper och deras verksamhet.

TFTP-baserade uppgifter hjälpte exempelvis till när IJU-agenten Mevlut Kars transaktioner spårades. Kar hade levererat fler än 20 sprängkapslar till medlemmar IJU. I januari 2012 förde USA upp Kar på listan över särskilt utpekade internationella terroristenheter, vilket innebar att alla hans tillgångar under amerikansk jurisdiktion frystes. TFTP-baserade information som lagrats i över fyra år användes för att ta fram ledtrådar och spåra transaktioner mellan Kar och hans anhängare. Kar var inblandad i planeringen av ett bombattentat 2007 mot amerikanska militäranläggningar samt amerikanska medborgare i Tyskland. Kar är för närvarande efterlyst av den libanesiska regeringen, och Interpol har utfärdat en efterlysning i kategorin ”red notice” för hans gripande och utlämning. Den libanesiska regeringen har i hans frånvaro dömt honom till 15 års fängelse för försök att bilda en al-Qaida-cell i Libanon. Utan äldre uppgifter hade utredarna inte hade kunnat få sin betydande inblick i Kars verksamhet.

Amerikanska finansdepartementet har gått igenom över tusen TFTP-rapporter från åren 2005–2012.[14] Denna genomgång visade att under denna sjuårsperiod innehöll 35 % av de TFTP-baserade ledtrådarna med uppgifter som lagrats i minst tre år.

Förutom den stora förekomsten av äldre uppgifter bland de TFTP-baserade ledtrådarna visade genomgången av TFTP-rapporter 2005–2012 på den relativa betydelsen i rapporterna av uppgifter som lagras i över tre år. Såsom framgår av diagrammet nedan innehöll mer än 65 % av rapporterna åren 2005–2012, som sammanställts av TFTP-baserade ledtrådar, TFTP-uppgifter som lagrats i över tre år. I nästan 35 % av rapporterna utgjorde äldre uppgifter minst hälften av källmaterialet. Sedan 2010 har hela 10 % av TFTP-rapporterna som sammanställts av analytiker vid terrorutredningar uteslutande byggt på TFTP-uppgifter som lagras i över tre år.

Äldre uppgifter var avgörande för att avslöja finansieringskällorna och metoderna bakom den norske terroristen Behring Anders Breivik. En dag efter attacken den 22 juni 2011 då 77 människor dödades och hundratals skadades tillställde Europol det amerikanska finansdepartementet en brådskande begäran enligt artikel 10 med anledning av händelserna. Samma dag överlämnade amerikanska finansdepartement 35 TFTP-baserade ledtrådar till Europol med ingående information om Breiviks omfattande finansiella verksamheter och nätverk som spände över nära ett dussin länder, de flesta i Europa, men även t.ex. i USA och vissa offshore-finanscentra. Fyra av de 35 ledtrådarna gällde finansiella transaktioner som utförs under de två år som föregick dåden och en ytterligare ledtråd gällde finansiell verksamheten som skett drygt tre år före dåden. Övriga 30 ledtrådar gällde finansiella transaktioner mellan fyra och åtta år före dåden[15] då Breivik byggde upp sitt internationella finansiella nätverk, bildade ett företag som utfärdade falska utbildningsbevis, startade ett jordbruk, som kunde köpa material som används för sprängämnen, och arbetade med vissa bundsförvanter i andra länder.

Allt eftersom dagen för dåden i Norge närmade sig använde Breivik sitt internationella finanssystem allt mindre, kanske för att undgå att bli upptäckt. De äldre TFTP-ledtrådarna gjorde det icke desto mindre möjligt för utredare att snabbt avslöja Breiviks finansieringsflöden och metoder, och även hans kontakter och värdepappersinnehav i andra länder, vilket var särskilt viktigt vid den tidpunkt då myndigheterna försökte avgöra om han handlat på egen hand eller i samarbete med andra oidentifierade personer. 

I ett av de andra fall som kartlagts för föreliggande rapport kunde utredarna använda TFTP-baserade uppgifter för att spåra över 100 transaktioner mellan en misstänkt terrorist och anhängare i flera länder under loppet av fyra år. De misstänkte terroristen använde konton i flera länder för att samla in medel till stöd för planer på ett potentiellt terrordåd. Ytterligare utredning av transaktionerna avslöjade tidigare okända bundsförvanter och anhängare.

Därtill kommer att utredarna, i flera fall som kartlagts för föreliggande rapport, kunnat spåra transaktioner mellan terroristgrupper, däribland al-Qaida, och nya finansieringskällor. I flertalet av dessa fall ledde TFTP-baserade uppgifter som lagrats i över tre år – och i många fall för sökningar som gjordes före raderingen i juli 2012, i över fem år – till separata utredningar av tidigare okända enheter.

Också i de illustrativa exempel på terrorutredningar inom EU som ingår i avsnitt 5 var de TFTP-genererade ledtrådarna flera år gamla.

Lagring och radering av uppgifter

Avtalet innehåller flera bestämmelser om lagring och radering av uppgifter. I artikel 6.5 föreskrivs att amerikanska finansdepartementet så länge avtalet är giltigt regelbundet, men minst en gång om året, ska göra en utvärdering för att ringa in icke framtagna uppgifter som inte längre behövs för att bekämpa terrorism eller finansiering av terrorism, och därefter permanent radera dem så snart detta är tekniskt genomförbart. En storskalig granskning och analys av framtagna uppgifter ska därför ske årligen med kvantitativa och kvalitativa analyser av vilken typ och kategori av uppgifter, bland annat per geografisk region, som har visat sig värdefulla i terrorutredningar.

Granskning och analys sker i flera etapper. 1) En heltäckande bedömning görs av framtagna uppgifter för att avgöra meddelandetyper och geografiska regioner som är ger flest och minst resultat vid TFTP-sökningar. 2) Meddelandetyper och geografiska regioner med minst antal framtagna uppgifter gås igenom i kvalitativt hänseende – dvs. innehöll de relativt få träffarna ändå information av hög kvalitet eller var de särskilt värde för förebyggande, utredning, upptäckt eller lagföring av terrorism eller finansiering av terrorism. 3) Meddelandetyper och/eller geografiska regioner som, kvantitativt eller kvalitativt vid tidpunkten för utvärderingen inte förefaller vara nödvändiga och därför tas bort från framtida framställningar enligt artikel 4. Om sådana meddelandetyper och/eller geografiska regioner upptäcks bland icke framtagna uppgifter raderar finansdepartement dem i enlighet med artikel 6.1.

I enlighet med artikel 6.5 gör amerikanska finansdepartementet också en regelbunden utvärdering av att lagringsperioderna inte är längre än vad som krävs för ändamålet att bekämpa terrorism eller finansiering av terrorism. Omfattande bedömningar med intervjuer av utredare, genomgångar av terrorutredningar och utvärderingar av terroristhot och -aktiviteter sker regelbundet, i samverkan med ovannämnda årliga genomgång av framtagna uppgifter för att lagringsperioderna för TFTP-uppgifter ska vara relevanta för pågående antiterrorisminsatser. De tre årliga utvärderingar efter avtalets ikraftträdande har, liksom de pågående bedömningarna, alla visat att dagens femåriga lagringsperiod fortsatt behövs för de utredningar där TFTP kommer till användning.

Enligt artikel 6 avtalet ska också alla icke framtagna uppgifter (dvs. uppgifter som inte tagits fram från TFTP i samband med en terrorutredning) som erhållits före den 20 juli 2007 raderas senast den 20 juli 2012. Amerikanska finansdepartementet slutförde raderingen före tidsfristen löpte ut, vilket bekräftats av oberoende revisorer som anlitats av leverantören under den andra gemensamma översynen.[16]

I avtalet föreskrivs även att icke framtagna uppgifter mottagna från och med den 20 juli 2007 ska raderas senast fem år efter mottagandet. Amerikanska finansdepartementet avsåg ursprungligen att tillämpa detta genom en årlig radering av icke framtagna uppgifter som når femårsfristen inom det året.[17] Efter samtal under den andra gemensamma översynen, och på rekommendation av EU:s gemensamma översynsgrupp, införde amerikanska finansdepartementet fler raderingstillfällen så att alla raderingar av icke framtagna uppgifter helt slutförs inom femårsfristen. Sålunda har alla icke framtagna uppgifter mottagna före den 31 december 2008 redan raderats.

Slutsats

Föreliggande rapport visar tydligt hur viktiga TFTP-uppgifter är för att förebygga och bekämpa terrorism och finansiering av terrorism. TFTP-uppgifternas betydelse framgår av de inblickar i den faktiska användningen i amerikanska och europeiska utredningar av TFTP-baserade uppgifter åtföljda av en rad konkreta exempel. Många fler fall finns som styrker fördelarna med programmet, men en redovisning av dessa skulle skada pågående utredningar. TFTP-information och dess precision gör det möjligt att identifiera och spåra terrorister och deras stödnätverk över hela världen. Handboken ger en inblick i terroristorganisationers befintliga ekonomiska strukturer och gör det möjligt att avslöja nya strömmar av ekonomiskt stöd, tidigare okända bundsförvanter och nya misstänkta terrorister. TFTP-information kan också bidra till att utvärdera och styrka befintliga underrättelser, bekräfta en persons medlemskap i terroristorganisation och täppa igen informationsluckor.

I rapporten undersöks värdet av flerårigt lagrade uppgifter och hur frekvent de används. Äldre uppgifter kan spela en nyckelroll i utredningar av personer som ofta försöker dölja identifieringsinformation, t.ex. namn, adress och telefonnummer. Med TFTP och de där lagrade uppgifterna kan utredarna emellertid länka en person till ett tidigare använt bankkonto och identifiera korrekta personuppgifter och de därmed förknippade kopplingarna. Enligt tillgänglig statistik om TFTP-rapporterna 2005–2012 innehöll 35 % av de TFTP-baserade ledtrådarna uppgifter som lagrats i tre eller fler år. Med tanke på äldre uppgifters unika värde och stora förekomst bland TFTP-ledtrådarna skulle en nedkortning av lagringsperioden till under fem år mycket begränsa insynen i finansieringen av terroristgrupperna och deras verksamhet.

I enlighet med kraven i artikel 6 har amerikanska finansdepartementet raderat alla icke framtagna uppgifter erhållna före den 31 december 2008. Framställningarna om uppgifter avgränsas med hjälp av regelbundna och omfattande utvärderingar av resultatmängden för olika meddelandetyper och geografiska regioner. Amerikanska finansdepartementet gör också regelbundna utvärderingar så att lagringsperioderna inte är längre än vad som krävs för att bekämpa terrorism eller finansiering av terrorism.

På kommissionens begäran har samråd parallellt med utarbetandet av denna rapport inletts enligt artikel 19 i avtalet med anledning av medieuppgifter om att de amerikanska myndigheterna eventuellt har brutit mot avtalsvillkoren. På grundval av information från det amerikanska finansdepartementet i skrivelser den 18 september och 8 november 2013 och möten på hög nivå den 7 oktober och 18 november 2013 har ytterligare klarhet vunnits om TFTP-avtalets tillämpning och några brott mot avtalet har därvid inte uppdagats. Kommissionen och amerikanska finansdepartementet enades om att nästa gemensamma översyn enligt artikel 13 i avtalet ska ske under våren 2014.

[1] First joint review report SEC(2011) 438, s. 5.

[2] Second joint review report SWD(2012) 454, s. 38, bilaga IV.

[3] Second joint review report, s. 15.

[4] Second joint review report, s. 17.

[5] ”Rapporter” har använts för att förmedla TFTP-baserad information till myndigheter i EU:s medlemsstater och i tredjeland, redan långt innan TFTP-avtalet 2010. Med en TFTP-”ledtråd” avses den sammanfattning av en viss finansiell transaktion som ingår i en träff på en TFTP-sökning och som är relevant för en terrorutredning. Varje TFTP-rapport kan innehålla många TFTP-ledtrådar.

[6] IRGC-QF har lämnat materiellt stöd till talibanerna, libanesiska Hizbollah, Hamas, Palestinska islamiska jihad, och PFLP:s generalkommando. IRGC-QF har också stött terroristorganisationer med vapen, utbildning och finansiering, och bär ansvaret för en rad terrordåd.

[7] Begreppet ”särskilt utpekad internationell terroristenhet” avser en enskild person eller en enhet som är föremål för sanktioner enligt exekutiva ordern 13224, den amerikanska regeringens främsta instrument mot terrorism.

[8] Dessa siffror var aktuella den 20 augusti 2013.

[9] ETA (Euskadi ta Askatasuna) — Baskerlandet och friheten.

[10] Resistência Galega — Galiciska motståndsrörelsen.

[11] PKK (Partiya Karkerên Kurdistan) — Kurdistans arbetarparti.

[12] Dessa siffror avser den 22 augusti 2013.

[13] Exemplen bygger på redogörelser från berörda medlemsstater.

[14] Rapporterna var slumpmässigt utvalda för att bli representativa för alla TFTP-rapporter under åren 2005–2012. Som konstateras ovan kan en enda TFTP-rapport innehålla flera ledtrådar.

[15] TFTP-uppgifter äldre än fem år fanns fortfarande tillgängliga vid den tidpunkten eftersom, i överensstämmelse med artikel 6, alla icke framtagna uppgifter som mottagits före den 20 juli 2007 skulle raderas senast den 20 juli 2012.

[16] Second joint review report, s. 10.

[17] Second joint review report, s. 10.