This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52013DC0685
ANNEX to the COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE AND THE COMMITTEE OF THE REGIONS Regulatory Fitness and Performance (REFIT): Results and Next Steps
BILAGA till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet): resultat och nästa steg
BILAGA till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet): resultat och nästa steg
/* COM/2013/0685 final */
BILAGA till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet): resultat och nästa steg /* COM/2013/0685 final */
Meddelande
från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och
sociala kommittén samt Regionkommittén: Programmet
om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet):
resultat och nästa steg I.
Inledning Reglering är en viktig
del av det moderna samhället och av god samhällsstyrning. Regleringen på
EU-nivå tillför mervärde på områden såsom konkurrens, handel och den inre
marknaden genom att skapa likvärdiga förutsättningar som ger möjligheter för
företag, arbetstagare och konsumenter. Den skyddar också medborgarnas,
konsumenternas och arbetstagarnas hälsa och säkerhet. EU-lagstiftningen utgör
en gemensam ram som ersätter eller anpassar 28 nationella lagstiftningar. Den
gör att EU:s medlemsstater kan samarbeta för att trygga de grundläggande
rättigheterna och friheterna och bygga upp de möjligheter som t.ex. internet
eller arbetskraftens rörlighet erbjuder och som är gränsöverskridande till sin
natur. Den gör det också möjligt att hantera problem som sträcker sig över nationsgränserna,
t.ex. klimatförändring, miljöförstöring samt hot mot djurens hälsa och
växtskyddet. Den rättsliga och institutionella ramen, där kommissionen och
domstolen övervakar tillämpningen av lagstiftningen, är en garanti för
medlemsstaterna att EU-lagstiftningen tillämpas korrekt i hela EU. Samtidigt
beskylls EU:s regelverk ofta för att innehålla för många bestämmelser som
hämmar företagen, särskilt småföretagen[1].
Till följd av detta har
kommissionen under de senaste åren gjort en samlad insats för att förenkla
lagstiftningen och minska byråkratin. Sedan 2005 har den godkänt 660 initiativ
som syftar till förenkling, kodifiering och omarbetning[2]. Mer än 5 590
rättsakter har upphävts. Den nya lagstiftningsramen för produkter förenklar
regelverket avsevärt och innebär att företagens bördor minskar på många
områden, t.ex. jordbruk, statistik, djurhälsa och växtskydd, mervärdesskatt,
transport, offentlig upphandling och årsredovisningar. Inom miljöpolitiken har
ramdirektiv införts för vatten, luft, industriutsläpp och avfall. De förenklar
den rättsliga ramen, minskar antalet direktiv inom varje område och gör
genomförandet flexiblare. Genom direktiven om hälsa och säkerhet i arbetet kan
medlemsstaterna skapa flexibilitet för småföretagen. Det sätt på vilket
kommissionen nu utarbetar lagstiftning har ändrats väsentligt.
Konsekvensbedömningar och samråd med berörda aktörer tillämpas systematiskt
inom hela kommissionen. Byråkratin har minskat med betydligt mer än de
25 % som anges i åtgärdsprogrammet för minskning av administrativa bördor
i Europeiska unionen. Kommissionens insatser motiveras från början till slut av
principerna om smart reglering. Men ständig stimulans behövs för att takten i
processen ska hållas uppe. Smart lagstiftning är en kontinuerlig process och
inte något som åstadkoms en gång för alla. Att se till att EU-lagstiftningen
är ändamålsenlig är avgörande för att EU ska komma på rätt kurs i riktning mot
ökad tillväxt och fler arbetstillfällen. Därför inrättade kommissionen
programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet)
i december 2012[3].
Refit-programmet är ett uttryck för kommissionens åtagande att skapa ett
enkelt, tydligt, stabilt och förutsägbart regelverk för företag, arbetstagare
och medborgare. Inom ramen för Refit-programmet ska en översyn ske av all
EU-lagstiftning. Syftet är att upptäcka problem, inkonsekvenser och luckor
eller ineffektiva åtgärder och att lägga fram förslag utifrån detta. I detta meddelande
redogörs för resultaten av den genomgång som kommissionen offentliggjorde i
augusti 2013[4].
Det anges var kommissionen kommer att vidta åtgärder och var den, med tanke på
lagstiftningens ändamålsenlighet, har beslutat att inga åtgärder krävs för
närvarande. Utmaningarna under den första genomförandefasen av Refit-programmet
beskrivs och en översikt ges över de följande etapperna. I bilagan fastställs
vilka åtgärder som nu vidtas för att stärka lagstiftningens ändamålsenlighet
eller som föreslås för rådet och Europaparlamentet. II.
Resultat av genomgången av lagstiftningens
ändamålsenlighet Genomgången visar att
kommissionen har gjort mycket under de senaste åren för att lagstiftningen ska
vara ändamålsenlig, genom att förenkla och minska kostnaderna. Vissa initiativ
har redan trätt i kraft, medan andra ännu inte antagits av rådet och
Europaparlamentet. Genomgången visar också var det krävs ytterligare översyn av
lagstiftningen (konsolidering, förenkling) och var ytterligare analyser
(utvärdering och kvalitetskontroll) behövs för att förbereda en översyn av
regelverket. 1.
Framsteg och resultat hittills Det framgår tydligt att
principerna om smart lagstiftning har integrerats inom alla politikområden och
att verktygen för smart lagstiftning (konsekvensbedömningar, samråd med berörda
parter och utvärderingar) tillämpas konsekvent inom alla politikområden. Instrumenten för smart
lagstiftning är en integrerad del av den politiska processen. I dag åtföljs
nästan alla förslag från kommissionen som kan ha stora konsekvenser av en
konsekvensbedömning och man satsar allt mer på utvärderingar av politiken i
efterhand.[5]
Mellan 2010 och 2012 utförde kommissionen 340 offentliga samråd och ett antal
samråd med arbetsmarknadens parter för att samla in synpunkter från
medborgarna, arbetsmarknadens parter och andra berörda parter inom näringslivet
och det civila samhället, samt för att ta vara på deras synpunkter i processen
med att utveckla och se över politiken.[6] Under de senaste tio
åren har kommissionen inlett viktiga politiska reformer som bl.a. syftar till
betydande förenklingar och en minskning av den administrativa bördan. Här
kommer ett antal exempel. Tjänstedirektivet
har föranlett ändringar av nationell lagstiftning som syftar till att avlägsna
hundratals diskriminerande, omotiverade eller oproportionerliga nationella
krav. Tillståndsförfaranden har förenklats inom viktiga tjänstesektorer, t.ex.
handel, reglerade yrken, byggverksamhet, turism osv. Kommissionen arbetar
tillsammans med medlemsstaterna för att undanröja hinder för tillhandahållandet
av tjänster över gränserna i syfte att trygga ett långtgående genomförande i
enlighet med ett meddelande från 2012.[7]
Kommissionen fortsätter dessutom sitt arbete i fråga om verksamheterna i
reglerade yrken, för att stärka friheten att etablera sig i denna sektor.[8] Den
reform av patentsystemet som ger ett enhetligt patentskydd och en enhetlig
patentdomstol kommer att innebära stora fördelar och besparingar. De
administrativa kostnaderna för beviljande av ett enhetligt patent som skyddas i
nästan alla medlemsstater kommer att minskas
med upp till 80 %. Inrättandet av en enhetlig patentdomstol innebär att
företag kan undvika den nuvarande situationen där processer sker i många forum
i flera medlemsstater. Genom
att inrätta ett område utan inre gränser där medborgare, affärsmän och turister
kan röra sig fritt utan att behöva genomgå in- och utresekontroller har kodexen
om Schengengränserna och viseringskodexen i hög grad underlättat
affärsverksamhet och resor. Området har vuxit fram gradvis sedan 1985 och
omfattar i dag nästan alla EU-medlemsstater och några associerade länder
utanför EU. När
det gäller näringslivet har t.ex. de nya förordningarna rörande jordbruks- och
skogsbruksfordon, lätta motorfordon och metrologi upphävt 24, 15 respektive 8
direktiv. På
miljöområdet har ramdirektivet för vatten lett till att antalet direktiv som
rör vatten har minskat från 18 till 9. Tillsammans med
vatteninformationssystemet för Europa (WISE) har det också förenklat
rapporteringskraven och minskat deras antal. Genom 2010 års direktiv om
industriutsläpp genomfördes en omfattande konsolidering, där sju
sektorsdirektiv upphävdes. Det nya direktivet minskar de administrativa
bördorna med ungefär 30 miljoner euro per år genom kombinerad tillståndsgivning
och 2 miljoner euro per år genom effektivare rapportering och övervakning. Kommissionen har
genomfört ett långtgående åtgärdsprogram för att minska byråkratin. Genom
programmet för minskning av administrativa bördor minskades mellan 2007 och
2012 den administrativa bördan med 25 % på 13 prioriterade områden. Detta
motsvarar besparingar på 30,8 miljarder euro. Initiativ som innebär besparingar
på ytterligare 5 miljarder euro har ännu inte antagits av rådet och
Europaparlamentet[9].
Kommissionen har överskridit målet genom att lägga fram
förslag som skulle kunna minska bördan med närmare 41 miljarder euro
(33 %). En del av denna potential, enligt
beräkningar mer än 3 miljarder euro, gick förlorad i den lagstiftningsprocess
där kommissionens förslag ändrades. Till programmets viktigaste landvinningar
hör främjande av e-fakturering på momsområdet samt undantag eller särskilda
system för små och medelstora företag när det gäller redovisning, elektroniskt
avfall och statistik över handeln inom EU. Inom
ramen för Refit-programmet undersöker kommissionen tillsammans med
medlemsstaterna om företagen faktiskt har fått ta del av alla dessa
besparingar. På så sätt kan kommissionen se hur man på bästa sätt ska kunna
minska byråkratin ytterligare. Genom
momsdirektivet om fakturering minskas den administrativa bördan avsevärt så att
e-fakturering kan behandlas på samma sätt som pappersfakturor. Tullkodexen för
unionen föreskriver också att nya elektroniska förfaranden ska införas. Genom
tio-i-topp-samrådet med små och medelstora företag om de mest betungande
EU-rättsakterna för små och medelstora företag har dessa företags
prioriteringar kunnat inkorporeras i kommissionens dagordning för
lagstiftningens ändamålsenlighet. Uppföljningsåtgärder som utgör ett direkt
svar på de små och medelstora företagens farhågor har tagits fram.[10] Kärnan
i Refit-programmet är åtgärderna för att minska regleringsbördan för små och
medelstora företag.[11]
Kommissionen antog sitt meddelande om uppföljningen av tio-i-topp-samråd med
små och medelstora företag den 18 juni. Enligt samrådet innehåller följande
områden särskilt betungande lagstiftning: kemikalier (Reach); momsförvaltning;
konsumentprodukters säkerhet; hälsa och säkerhet i arbetet; kvalificerade
yrkesutövares möjlighet att arbeta i hela EU; förflyttning och behandling av avfall
utan att skada miljön; tillgång till viktiga marknader för offentlig
upphandling; vägtransport av varor och direktivet om skydd av personuppgifter.
För
sex lagstiftningsåtgärder som pekades ut i tio-i-topp-samrådet har kommissionen
redan lagt fram förenklingsförslag till Europaparlamentet och rådet. Bland
dessa kan nämnas förenkling för små och medelstora företag vad gäller
uppgiftsskydd, utstationering av arbetstagare, konsumentprodukters säkerhet,
offentlig upphandling, yrkeskvalifikationer och färdskrivare vid
vägtransporter. Enligt planerna ska ytterligare två förslag läggas fram i år
(en standardiserad momsdeklaration som underlättar regelefterlevnaden för
företag med verksamhet i flera medlemsstater samt besiktningar och kontroller
av avfallstransporter). Kommissionen hoppas att förslagen kommer att antas
snabbt. Andra
förändringar håller på att genomföras inom den nuvarande rättsliga ramen.
Exempelvis har avgifterna för små och medelstora företag inom ramen för Reach
minskat med mellan 35–95 % för medelstora och små företag och
mikroföretag, och en småföretagarambassadör har utsetts av Europeiska
kemikaliemyndigheten. 2.
Förslag som är under behandling hos rådet och
Europaparlamentet Viktiga
lagstiftningsinitiativ om förenkling och bördeminskning för företagen ligger nu
framför rådet och Europaparlamentet. Sammanlagt 21 förslag om förenkling och
bördeminskning behandlas för närvarande i lagstiftningsprocessen. Detta
inbegriper förslag på området för växtskydd och djurhälsa, jordbruksstöd till
småjordbrukare, konsumentprodukters säkerhet och marknadstillsyn, offentlig
upphandling, en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, kliniska prövningar av
läkemedel, paketresor, semesterpaket och andra paketarrangemang samt
färdskrivare vid vägtransporter. Genom
den föreslagna översynen av direktivet om kliniska prövningar kommer en enda
uppsättning regler att inrättas – sponsorerna kan ansöka via en gemensam portal
och lämna in en enda uppsättning dokument (en enda kontaktpunkt). Kommissionens
förslag om djurhälsa, växtskydd och växtförökningsmaterial samt offentliga
kontroller kommer att innebära att 37, 7, 12 respektive 10 rättsakter upphävs.
Detta kommer att leda till en mer flexibel ram och ge nya möjligheter att
minska byråkratin: t.ex. avskaffande av den dubbla anmälan av sjukdomar till EU
och internationella organisationer, handel inom EU med vissa djur och produkter
utan certifikat, frivilliga mekanismer för högre biosäkerhet på
jordbruksföretag för att förhindra spridning av sjukdomar, överföring av ansvaret
för registrering av växtsorter och växtpass till den privata sektorn samt
förbättrad riskbaserad prioritering av offentliga kontroller. Kommissionens
förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas syftar till att införa ett
frivilligt system med en gemensam uppsättning regler i EU för beräkning av
bolagsskattebasen för företag som är verksamma på den inre marknaden. Förslaget innebär att företag med verksamhet i flera
länder kan lämna in en skattedeklaration som gäller all verksamhet inom EU till
en och samma myndighet. Det beräknas att de nuvarande kostnaderna för
att följa reglerna skulle kunna minskas med 7 % och att näringslivet genom
en gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle spara 750 miljoner euro i
minskade kostnader för att följa reglerna samt 1 miljard euro i minskade
kostnader för att expandera över gränserna. Kommissionen
föreslog en översyn av systemet för offentlig upphandling i december 2011.
Några av de föreslagna ändringarna kommer att ha en direkt inverkan på små och
medelstora företags tillträde till offentliga upphandlingar, också
koncessioner. Översynen inbegriper bestämmelser om krav på godkännande av egna
försäkringar vid urvalet (endast den vars anbud antas kommer att behöva lämna
in fullständiga styrkande uppgifter) och en bestämmelse om att de upphandlande
myndigheterna ska tillämpa proportionella urvalskriterier för kontroll av
anbudsgivarnas ekonomiska ställning. Enligt kommissionens förslag ska en
gradvis övergång ske till e-upphandling. Företagen skulle kunna konsultera
anbudsmöjligheter online och lämna sina anbud elektroniskt, vilket skulle
förenkla processen och öka öppenheten. Vad gäller förslaget om färdskrivare vid
vägtransporter har Europaparlamentet och rådet nått en överenskommelse och det
förväntas att förslaget om upphandling kommer att antas inom kort. 3.
Nya initiativ och förberedelse inför nästa
omgång av lagstiftningsreformer Samtidigt visar
genomgången att fler förenklingar och en större bördeminskning kan göras.
Ytterligare åtgärder för att se till att EU:s regler är ändamålsenliga kommer
att vidtas genom förenkling och/eller konsolidering av befintlig lagstiftning.
Genom att följa upp rekommendationer från utvärderingar om att ytterligare
minska den administrativa bördan kommer 23 nya lagförslag om att förenkla och
minska regleringsbördan att läggas fram. De anges i bilagan och omfattar bl.a.
följande: ·
Ändring och konsolidering:
En konsolidering av tre direktiv om information till och samråd med
arbetstagarna (efter en kontroll av ändamålsenligheten i gällande lagstiftning
och med förbehåll för resultaten av samrådet mellan arbetsmarknadens parter)
kommer att övervägas. Ett antal befintliga statistikbestämmelser kommer att
integreras i en enda ramförordning om företagsstatistik. Åtta direktiv inom bolagsrätt
kommer att kodifieras till ett. En standardiserad momsdeklaration för alla
medlemsstater kommer att föreslås. 11 zootekniska lagstiftningsåtgärder kommer
att omarbetas och 26 handelsförordningar kommer att kodifieras. ·
Utvärderingar och kontroller av
ändamålsenligheten: Ett
viktigt resultat av genomgången var inringandet av områden som behöver bedömas
för att bättre fastställa hur regleringsbördan ska kunna
minskas för att uppfylla EU:s politiska mål till lägsta möjliga kostnad och
bäst uppnå fördelarna med reglering på EU-nivå. Sexton sådana utvärderingar
och kontroller pågår och anges i bilagan. För att förbereda inför framtida
lagstiftningsinitiativ för att minska regleringsbördan kommer 31 utvärderingar,
kontroller av ändamålsenligheten och andra undersökningar att inledas 2013 och
2014. Detta inbegriper sju nya kontroller av ändamålsenligheten hos
lagstiftning som rör de mest relevanta kemikalier som inte omfattas av Reach,
Natura 2000[12],
EU:s miljömärke, Emas, laglig migration, konsumenternas rättigheter och reklam
samt den allmänna livsmedelslagstiftningen. Utvärderingar
av lagstiftningens ändamålsenlighet planeras framför allt när det gäller hälsa
och säkerhet i arbetet, direktivet om integritet och elektronisk kommunikation,
koncentrationsförordningen, direktivet om
personal som hyrs ut av bemanningsföretag, maskindirektivet, direktivet om
bedömning och hantering av omgivningsbuller, direktivet om rättsmedel i samband
med offentlig upphandling samt när det gäller reglerna för punktskatt. Kommissionen
håller också på att ta fram planer för en utvärdering av samstämmigheten hos
EU:s regelverk inom den finansiella tjänstesektorn. Arbetet fortsätter med
utformningen och genomförandet av luftfartssäkerhetskraven för den
icke-kommersiella sektorn. Fram till slutet av 2014
kommer kommissionen att ha utfört eller inlett 47 utvärderingar, kontroller av
lagstiftningens ändamålsenlighet eller andra rapporter i syfte att minska
byråkratin. En särskild insats görs på områdena miljö (12 initiativ),
näringsliv (8 initiativ) och sysselsättning (5 initiativ). En
fullständig utvärdering görs för närvarande av hela
regelverk om hälsa och säkerhet i arbetet (direktiv 89/391/EEG och dess 23
relaterade direktiv) och kommer att inbegripa särskilda samråd med
arbetsmarknadens parter (fackföreningar och arbetsgivarorganisationer),
däribland organisationer som företräder små och medelstora företag.
Slutsatserna av denna efterhandsutvärdering kommer att vara tillgänglig före
utgången av 2015. Senast i december 2013 kommer medlemsstaternas
genomföranderapporter att inkorporeras i denna utvärdering. . Kommissionen
genomför för närvarande en översyn av EU:s politik och lagstiftning på
avfallsområdet inom ramen för Refit-programmet. Översynen ska slutföras under
2014. I början av 2014 kommer kommissionen att hålla ett seminarium för att
diskutera de problem som små och medelstora företag har uttryckt i fråga om
EU:s avfallslagstiftning. Kommissionen kommer även att arbeta tillsammans med
medlemsstaterna och de berörda parterna om praktisk vägledning och rådgivning.
Kommissionen kommer att vidta åtgärder för att öka de små och medelstora
företagens deltagande i den europeiska plattformen för resurseffektivitet.[13]
4.
Återkallanden och upphävanden I genomgången
har också sex områden fastställts där förberedande arbete pågår, men där
kommissionen har beslutat att den inte kommer att lägga fram förslag. Detta
inbegriper initiativ på området för arbetsmiljö för frisörer, muskel- och
skelettsjukdomar och bildskärmar, passiv rökning samt carcinogena och mutagena
ämnen (där inom vissa områden utvärderingar redan pågår)[14]. Det finns också
lagstiftning som på grund av händelseutvecklingen blivit onödig och som
kommissionen planerar att föreslå ska upphävas. Nio förslag om upphävande av
lagstiftning planeras. Detta inbegriper bl.a. lagstiftning om främjande av rena
och energieffektiva vägtransportfordon, försörjningen med
råolja eller petroleumprodukter, klassificering, förpackning och märkning av
farliga preparat samt statistik över stål. Kommissionen kommer dessutom att
föreslå att ett antal förslag ska återkallas. De sju förslag som ingår i denna
kategori omfattar tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor[15], ett förslag
till direktiv om förenkling av skyldigheter i fråga om mervärdesskatt, ett förslag till stadga för europeiska privata aktiebolag [16], förordningen om statistik över stål och
direktivet om eftermontering av speglar på tunga fordon. III. Att
hantera utmaningen avseende lagstiftningens ändamålsenlighet: Nya övergripande
åtgärder En genomgång av
regelverket var avgörande för att fastställa specifika lagstiftningsåtgärder
och förberedande åtgärder. Genomgången visade också att det återstår många
utmaningar för att lagstiftningens ändamålsenlighet ska kunna förverkligas och
i samband med detta krävs det nya idéer om övergripande åtgärder. Alla
EU-institutioner och medlemsstaterna involveras och man måste gemensamt finna
lösningar. I utmaningarna ingår bl.a. följande: 1.
Arbete inom den rättsliga ramen Mot bakgrund av att EU:s
lagstiftningsprocess kan vara långsam och att berörda parter föredrar
stabilitet istället för en återkommande översyn av lagstiftningen måste man
fullt ut undersöka möjligheten att minska regelbördan utan att ändra
lagstiftningen. Även om det nu systematiskt görs en uppskattning av
regelbördan i konsekvensbedömningar är det viktigt att granska de
administrativa kraven (t.ex. rapporter, tillstånd, inspektioner och avgifter)
när medlemsstaterna genomför lagstiftningen och minska bördan när det är
möjligt. Det kan också göras mer för att ge tillgång till användbar information
om lagstiftningsförfarandet (både på EU-nivå och nationell nivå). Vid
t.ex. rapportering kommer kommissionen systematiskt att identifiera vilken typ
av skyldigheter som lagstiftningen innebär samt skyldigheternas räckvidd och
hur ofta de förekommer, bland annat när det gäller att genomföra lagstiftning
och regelbundet se över den för att kartlägga möjligheter att minska bördan. Medlemsstaterna
kommer att uppmanas att bidra till initiativet genom att tillhandahålla
information om hur de har införlivat rapporteringskraven på nationell nivå. Ett
pilotprojekt om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse[17]
har redan gått vidare både på EU- och nationell
nivå. Arbetet kommer att fortsätta 2014 och tjäna som exempel för andra områden
när det är lämpligt. Det bygger på motsvarande ändringar i rapporteringen om
vattenlagstiftning, luftkvalitet och miljö. I linje med den nyligen antagna handlingsplanen för Ditt Europa[18]
vidareutvecklar kommissionen i samarbete med medlemsstaterna portalen Ditt
Europa som en ingångsportal till all information som små och medelstora företag
och medborgare behöver om sina rättigheter och möjligheter på den inre
marknaden. Målet är att förbättra kvaliteten på informationen och i synnerhet att
förbättra länkarna till nationella portaler. Kommissionen kommer också att
stödja användningen av information på internet om andra områden som t.ex.
mervärdesskatt. Det behövs mer insatser
för att förbereda genomförandet tillsammans med medlemsstaterna. I framtiden bör ett förslag från kommissionen åtföljas av
en genomförandeplan samt en utvärderingsram som innehåller mål och indikatorer
för åtgärden och föreslagen planering för övervakning och utvärdering av
åtgärden. Kommissionen har redan åtagit sig att samarbeta med
medlemsstaterna under införlivandefasen för att underlätta utbyte av bästa
praxis och andra åtgärder som anges i genomförandeplanerna. Det kommer att vara
viktigt för medlemsstaterna att bygga upp nödvändig kapacitet för att övervaka
genomförandet. Kommissionen är beredd att stödja denna process. Kommissionen kommer att vidta riktade åtgärder för att underlätta
genomförandet av nya förpliktelser, särskilt på områden som är särskilt viktiga
för små och medelstora företag. Exempelvis finns det ett framgångsrikt
initiativ på området för livsmedels- och fodersäkerhet, djurhälsa och djurskydd
som kallas ”Bättre utbildning och säkrare mat”. Med hjälp av initiativet får
medlemsstaternas tjänstemän utbildning i viktiga delar av den nya lagstiftningen
och praktiska sätt att genomföra dem på ett bättre och enklare sätt. Eftersom
initiativet bygger på att utbilda utbildare ger tjänstemännen i sin tur
utbildning till berörda parter vilket ger ytterligare fördelar. Ett annat
exempel är den process som kommer att startas 2015 för att hjälpa små och
medelstora företag och stödja dem när de tillämpar kraven i EU-förordningen om
tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenter. Företagen ska ges
all tillgänglig relevant information. En liknande metod skulle kunna tillämpas
på saluföring av homeopatika och traditionella växtbaserade läkemedel. Kommissionen
vidtar också åtgärder avseende andra förslag som inkommit från små och
medelstora företag kring samrådet om de tio mest betungande EU-rättsakterna
(tio-i-topp-samrådet)[19].
Där ingår bl.a. tillhandahållande av rådgivning om material som kommer i
kontakt med livsmedel[20]
och tester för små och medelstora företag i konsekvensbedömningar om
genomföranderegler som avser livsmedelsinformation till konsumenter[21]. Om lagstiftningen
behöver ändras, kan möjligheten att införa påskyndade förfaranden undersökas
med parlamentet och rådet för att man ska kunna agera snabbt. Det är också
nödvändigt att tillsammans med medlagstiftaren undersöka olika sätt att
modernisera lagstiftningförfarandet och att i större utsträckning använda
konsoliderade texter vid antagandet av rättsakter.[22] Detta skulle
minska omfattningen av rättsakterna och deras antal, förenkla regelverket och
förbättra tillgången till lagstiftning. Kommissionen kommer att fortsätta överläggningarna med
Europaparlamentet och rådet med syftet att utnyttja konsoliderade texter för
att effektivt minska regelverkets omfattning. 2.
Strikt utvärdering av lagstiftningen Denna genomgång visade
att utvärderingar inte alltid fokuserar på lagstiftningens ändamålsenlighet
tillräckligt noggrant. Det finns en trend att hålla fast vid status quo när
lagstiftningens ändamålsenlighet utvärderas. Man måste i större utsträckning
uppmärksamma huruvida målen har uppnåtts så ändamålsenligt och effektivt som
möjligt. Det behövs ett striktare tillvägagångssätt när man bedömer fördelar,
kostnader och arbetsbördor och inhämtar synpunkter från berörda parter. Detta är en utmaning.
Det finns vissa metodproblem vid bedömning av de kostnader, fördelar och
samlade effekter som följer av lagstiftning. Det är svårt att uttömmande
beräkna kostnader och fördelar med lagstiftning och att dessutom undersöka
olika konsekvenser av lagstiftning som antingen kan stärka varandra eller vara
motsägelsefulla. Det behövs mer insatser på detta område, bl.a. ett närmare
samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna som har liknande utmaningar
vid utvärderingen. I syfte att kartlägga,
bedöma och om möjligt kvantifiera kumulativa kostnader för att följa EU-lagstiftning
har kommissionen under 2012 genomfört en kumulativ kostnadsbedömning av
lagstiftningsbördan på stål- och aluminiumsektorerna. Denna bedömning beaktar
alla kostnader för denna sektor vid utvärdering av faktiska kostnader som
följer av EU-lagstiftning. Det är ett problem att
få tillgång till uppgifter om kostnader och fördelar: de faktiska
kostnader/fördelar som genomförandet medför beror på medlemsstaternas val när
de införlivar EU-lagstiftning. Man måste samarbeta för att identifiera
prioriterade områden där en större insats för att samla in sådana uppgifter
skulle vara befogad. Slutligen bör
utvärderingen av hur väl den införlivade nationella lagstiftningen
överensstämmer med EU-lagstiftningen ges större utrymme. Detta bör vara en utgångspunkt för utvärderingen. Dessutom
måste tillämpningen av lagstiftningen bedömas vid utvärderingsförfarandet[23]. Kommissionen
kommer att: se över och stärka sin
utvärderingsram, bl.a. genom att fastställa minimikrav för hur ofta
utvärderingarna görs och deras omfattning[24],
stärka berörda parters deltagande i utvärderingar och konsekvensbedömningar och
samråda direkt med dem för att kartlägga områden som ska utvärderas genom att
bygga på erfarenheterna av tio-i-topp-samrådet, se till att det finns ett
ömsesidigt utbyte mellan politikområden där berörda parter bidrar med
synpunkter, se till att utvärderingarna undersöker hur och i vilken
utsträckning målen för en insats uppnåddes mot bakgrund av formella mål och
förväntningar/prognoser som fastställts i eventuella medföljande
konsekvensbedömningar (om sådana är tillgängliga och fortfarande relevanta
efter det att lagstiftningen ändrats betydligt). Återkommande problem med
tillämpningen av lagstiftningen (vilket återspeglas t.ex. av klagomål eller
rättspraxis) bör ingå i denna utvärderingsprocess. Konsekvensbedömningsnämnden
kommer systematiskt att överväga om utvärderingsresultaten ska användas vid
dess kvalitetsgranskningar. I konsekvensbedömningsrapporterna ingår en
standardiserad tvåsidig sammanfattning för att göra det lättare att snabbt
identifiera de viktigaste resultaten i konsekvensbedömningen, inbegripet
beräknade fördelar och kostnader. Inom ramen för åtgärdsprogrammet för minskning av administrativa
bördor (ABR+-programmet) kommer man att kartlägga hur de planerade
minskningarna har genomförts på fältet. Medlemsstater och berörda parter kommer
att samla in kvantitativa uppgifter och utbyta bästa praxis om hur
regleringsbördan effektivt kan minskas vid genomförandet av tolv prioriterade
åtgärder. Detta förfarande bör bidra till vidareutvecklingen av metoder och
praxis vid bedömningen av lagstiftningens kostnader och fördelar. 3.
Att förankra lagstiftningens ändamålsenlighet i
beslutsfattandet. Smart lagstiftning är
ett arbetssätt, inte ett enstaka initiativ. Det måste vara nära integrerat i
kommissionens arbetsprogram och strategiska planeringscykel
(förvaltningsplaner, årliga verksamhetsrapporter). För närvarande utvärderas
42 % av den lagstiftning som omfattas av Refit-programmet och utvärdering
av ytterligare 19 % planeras. Denna procentsats behöver höjas för att
utvärderingar ska kunna bidra till beslutsfattandet på ett lämpligt sätt och
för att brister i regelverket ska kunna upptäckas i tid. Dessutom har
programplaneringen av utvärderingarna ännu inte helt harmoniserats med andra
viktiga element i lagstiftningsprocessen. Kommissionen
kommer att kartlägga alla Refit-lagstiftningsinitiativ, däribland
återkallanden, upphävanden och konsolideringar i sitt årliga arbetsprogram.
Från och med 2014 kommer kommissionen att planera sina utvärderingar inom
Refit-programmet och bifoga den årliga utvärderingsplanen som en bilaga till
kommissionens arbetsprogram. Kommissionen kommer att göra kontroller av
ändamålsenligheten inom alla viktiga lagstiftningsområden.[25] Den
regelbundna planeringen av utvärderingarna kommer att göra det möjligt för
företag, små och medelstora företag samt övriga berörda parter att lägga fram
förslag på områden där lagstiftningens ändamålsenlighet skulle kunna
kontrolleras. 4.
Samarbete mellan EU:s lagstiftare och
medlemsstaterna kring lagstiftningens ändamålsenlighet: Kommissionen kan inte
leverera resultat vad gäller lagstiftningens ändamålsenlighet utan att nära
samarbeta med andra EU-institutioner och medlemsstaterna. Medlagstiftaren
behåller inte alltid kommissionens förslag om förenkling eller minskning av
bördor vid antagandet av lagstiftning. Kommissionen välkomnar inrättandet av en
möjlighet att genomföra konsekvensbedömningar vid Europaparlamentet och
uppmanar Europaparlamentet och rådet att mer systematiskt bedöma effekterna av
sina ändringar av lagstiftningen. Detta behövs för att säkra att en regelbörda
inte oavsiktligt tillkommer vid medbeslutandeförfarandet. Dessutom lägger
medlemsstaterna i vissa fall till administrativa bördor när de genomför eller
tillämpar EU-lagstiftning, vilket ibland motarbetar de förenklingsåtgärder som
beslutats på EU-nivå.[26]
Kommissionens insats att
minska regelbördan är nära förknippad med den fullständiga respekten för
proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna.[27] Insatserna
för att minska regelbördan och se till att lagstiftningen är proportionell och
subsidiär har nära samband. De stärker ömsesidigt varandras verkan. Detta är
anledningen till att målen för Refit-programmet överlappar medlemsstaternas översyn
av EU-lagstiftningen. Kommissionen och medlemsstaterna är ense om att
EU-lagstiftningen ska vara ändamålsenlig och proportionerlig, med full respekt
för subsidiaritetsprincipen. Medlemsstaternas förslag övervägs noggrant och en
del av dem kommer att leda till åtgärder, medan andra kommer att utgöra en del
av det pågående Refit-bedömningsförfarandet. För
att följa upp förslagens ändamålsenlighet genom hela lagstiftningsprocessen
kommer kommissionen att offentliggöra en årlig Refit-resultattavla för att spåra
den rättsliga utvecklingen av alla initiativ som föreslås inom Refit och
övervaka innehållet i de ändringar som beslutas på EU-nivå och vilka effekter
medlemsstaternas genomförande har för förenkling och minskning av bördor.
Resultattavlan kommer att övervaka genomförandet av åtaganden enligt Refit och
tillhandahålla en översikt över huruvida man i beslutsprocessen på EU-nivå
behåller kommissionens initiativ för minskning av bördor och förenkling. Om
det finns tillgängliga uppgifter från medlemsstaterna om hur åtgärderna
genomförs, kommer de att tillhandahållas.[28]
Resultattavlan kommer att visa fall där medlagstiftaren avviker från ett
förslag om förenkling från kommissionen och där medlemsstaternas genomförande
tillför en regelbörda eller innebär att det inte är möjligt för företag att dra
full nytta av den minskade börda som fastställts på EU-nivå. Resultattavlan
kommer att ge möjligheter till återkoppling och underlätta en öppen dialog om
lagstiftningens ändamålsenlighet med medborgarna, medlemsstaterna,
näringslivet, arbetsmarknadens parter och det civila samhället.
Refit-resultattavlan kommer att övervaka framstegen inom alla områden där
förslag till förenkling och minskning av regelbördan har gjorts. Där ingår
bl.a. en uppföljning av ABR+- programmet, tio-i-topp-samrådet och åtgärder som
hittills övervakas i samband med resultattavlan för små och medelstora företag.
IV.
Slutsatser och nästa steg Inom Refit-programmet
har kommissionen fastställt en övergripande översyn av lagstiftningen och lagt
fram förslag till uppföljning. Refit är ett rullande
program. Kartläggningen och genomgången av lagstiftning kommer att uppdateras
årligen för att fastställa nya åtgärder och rapportera om och övervaka
genomförandet av initiativ som redan genomförts eller håller på att genomföras. Kommissionen ser fram
emot ett givande samarbete med Europaparlamentet och rådet med syftet att
snabbt anta åtgärder för att förenkla och minska regelbördan vilket redan har
föreslagits av kommissionen. Kommissionen kommer att
fortsätta att samarbeta nära med medlemsstaterna och berörda parter för att
samla in synpunkter och förslag om lagstiftningens ändamålsenlighet som kan
behandlas inom ramen för Refit-programmet och för att samarbeta med att
förbättra de aspekter av Refit-programmet som kräver ytterligare diskussioner
eller gemensamma åtgärder. [1] Se även resultaten av den senaste Standard
Eurobarometer: 74 % av EU-invånarna anser att EU ger upphov till för
mycket byråkrati.
(Fråga QA16.4 på sida 59: http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/eb/eb79/eb79_anx_en.pdf) [2] Kodifiering innebär att en rättsakt
och alla dess ändringar förs samman i en enda ny rättsakt. Omarbetning liknar kodifiering i det att en
rättsakt och alla dess ändringar förs samman i en enda ny rättsakt, men till
skillnad från kodifiering innebär omarbetningen att nya innehållsmässiga
ändringar görs av den ursprungliga rättsakten. I båda
fallen genomgår den nya rättsakten hela lagstiftningsprocessen och ersätter de
rättsakter som kodifieras. [3] COM(2012) 746 final. [4] SWD(2013) 401 final. [5] 29 % av de genomgångna förordningarna har utvärderats, 13 %
genomgår utvärdering och 19 % kommer att utvärderas. [6] Det
är allmänt erkänt att kommissionens system för konsekvensbedömning håller en
hög kvalitet. [se bl.a. OECD 2011 Sustainability in Impact Assessments — A
review of Impact Assessment Systems in selected OECD Countries and the European
Commission, Europaparlamentet 2011, Comparative study on the purpose,
scope and procedures of impact assessments carried out in the Member States of
the EU, CEPS/University of Exeter 2012, Regulatory Quality in the
European Commission and the UK: Old questions and new findings,
revisionsrättens särskilda rapport nr 3/2010, Impact Assessments in the EU
institutions: do they support decision making?]. [7] Direktiv 2006/123/EG. [8] Kommissionens meddelande om utvärderingen av tillträdet till reglerade
yrken och medföljande arbetsdokumentet från kommissionen om resultatet av den
ömsesidiga granskningen av juridisk form, aktieinnehav och taxekrav, 2 oktober
2013. [9] Detta inbegriper bl.a. minskade kontrollkostnader för saluföring av
frukt och grönsaker (970 miljoner euro), undantag för mikroföretag från
redovisningsdirektiven och ytterligare modernisering av det övergripande
systemet (6 471 miljoner euro), förenkling av förändringarna när det
gäller rapportering om läkemedel, säkerhetsövervakning av läkemedel och
ansökningar om kliniska prövningar (368 miljoner euro), minskning av
statistikkraven när det gäller handel inom EU, jordbruk, industriell produktion
osv. (330 miljoner euro), elektronisk momsfakturering, förenklade
återbetalningar, en enda kontaktpunkt, särskilda regler för små och medelstora
företag och distansförsäljning (26 000 miljoner euro). Beräkningarna av de minskade kostnaderna i dessa exempel
bygger på kommissionens förslag. [10] Se kommissionens uppföljning av tio-i-topp-samrådet med små och
medelstora företag om EU:s lagstiftning i COM(2013) 446 final och SWD(2013) 401
final. [11] Se också KOM(2011) 803 och COM(2013) 122. [12] Direktiv 92/43/EG och direktiv 2009/147/EG: kontrollen
av ändamålsenligheten kommer att åtfölja den utvärdering som föreskrivs i
lagstiftningen och hänsyn kommer at tas till de tidsfrister som fastställs i
direktiven. [13] http://ec.europa.eu/environment/resource_efficiency/re_platform/. [14] I de fall där
arbetsmarknadens parter är överens om att det behövs lagstiftning är
kommissionen skyldig att bedöma avtalen och informera arbetsmarknadens parter
om sitt beslut. Kommissionen kommer att fortsätta sin bedömning av avtalet
mellan arbetsmarknadens parter om skydd för hälsa och säkerhet i arbetet för
frisörer. Under det pågående mandatet kommer kommissionen inte att lägga fram
ett förslag till rättslig genomförande av detta avtal. [15] Kommissionen kommer att överväga alternativa sätt att fullgöra sina
skyldigheter enligt Århuskonventionen och genomför en konsekvensbedömning i
avvaktan på en dom i domstolen. [16] Kommissionen överväger att lägga fram ett nytt förslag. [17] Pilotprojektet som upprättar en strukturerad ram för genomförande och
information för direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse syftar
till att minska rapporteringsskyldigheterna samtidigt som man ökar insynen i
genomförandet och medborgarnas tillgång till miljörelaterad information i
realtid. [18] Kommissionens meddelande
Stärka företag och invånare på EU:s inre marknad: En handlingsplan för att förbättra
Ditt Europa i samarbete med medlemsstaterna, COM(2013)
636 final av den 17 september 2013. [19] Dessa åtgärder redovisas per politikområde i SWD(2013)401 final. [20] Förordning (EG) nr
1935/2004. [21] Förordning (EU) nr
1169/2011 [22] För
närvarande antas förslag till ändring som ändringar i befintliga rättsakter och
konsoliderade versioner utarbetas på alla språk efter antagandet. Det pågår
överläggningar om att förenkla detta förfarande genom att använda konsoliderade
texter vid antagandet. [23] Kommissionens verktyg Solvit och Ditt Europa — Rådgivning har
databaser med ärenden som kan ge användbara upplysningar. [24] I början av 2014 kommer det att vidtas åtgärder när riktlinjerna för
utvärderingar och konsekvensbedömningar ses över. [25] Dessa områden kommer att fastställas under 2014. [26] Se t.ex. The Midas Touch: Gold-plating of EU employment
directives in UK law, London, Institute of Directors, juni 2013. [27] Subsidiaritet avser principen om att åtgärder bör vidtas på den
förvaltningsnivå där det är mest effektivt, dvs. att åtgärder inte bör vidtas
på EU-nivå om det kan göras på ett mer effektivt och ändamålsenligt sätt på
internationell, nationell, regional eller lokal nivå.
Proportionalitetsprincipen kräver att samtliga åtgärder som vidtas på
förvaltningsnivå ska stå i proportion till de relevanta målen och inte ska
överreglera. [28] Den resultattavla för små och medelstora företag som lades fram i SWD
(2013) 60 kommer att ingå i en enda Refit-resultattavla. BILAGA Refit-initiativ I denna
bilaga beskrivs de förslag som är följden av Refit-programmet, dvs. dels nya
initiativ för att minska kostnader, förenkla lagstiftning, bättre uppfylla
politiska mål och uppnå fördelarna med EU-reglering, dels initiativ för att
upphäva föråldrade rättsakter och för att dra tillbaka förslag som är under
behandling eller avstå från åtgärder på områden där det inte är lämpligt att
vidta åtgärder eller där det tillgängliga faktaunderlaget till stöd för
lagstiftningsåtgärder inte är tillräckligt. De av
kommissionens lagstiftningsinitiativ som har betydande konsekvenser är föremål
för utvärdering och konsekvensbedömning inom ramen för kommissionens politik
för smart lagstiftning. Initiativen
delas in i fyra huvudkategorier: 1.
Kommissionsförslag om förenkling och
bördeminskning som väntar på att antas av medlagstiftaren. 2.
Nya kommissionsinitiativ i syfte att
förenkla, minska regleringskostnaderna och konsolidera befintlig lagstiftning. 3.
Områden med föråldrad lagstiftning
där kommissionen kommer att föreslå att lagstiftning upphävs, förslag som
kommissionen kommer att föreslå dras tillbaka samt planerade initiativ som
kommissionen inte kommer att gå vidare med. 4.
Kontroller av ändamålsenligheten och
utvärderingar som fokuserar på en minskning av administrativa kostnader och
bördor (planerade och pågående). 1.
Kommissionsförslag om förenkling och
bördeminskning som väntar på att antas av medlagstiftaren Hälsa och konsumentpolitik ·
Förslag till en förordning om
konsumentprodukters säkerhet[1] och en förordning om marknadskontroll[2]
, genom vilka en tydligare uppsättning regler införs, överlappningar
undanröjs och vissa undantag från rapporteringskraven kodifieras. ·
Förslag om översyn av direktivet om
kliniska prövningar[3], i vilket enhetliga tillståndsförfaranden
och förenklade rapporteringskrav föreslås. ·
Förslag till en ny förordning om
djurhälsa[4] som ersätter 37 rättsakter, en ny
förordning om växtskydd[5] som ersätter 7 rättsakter, en ny
rättsakt om växtförökningsmaterial som ersätter 12 rättsakter och en ny
förordning om offentlig kontroll längs livsmedelskedjan[6]
som ersätter 10 rättsakter. Miljö ·
Förslag
till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/92/EU
om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. ·
Förslag
till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG)
nr 1013/2006 om transport av avfall. Inre
marknaden och tjänster ·
Kommissionens förslag om översyn av
direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer[7]. ·
Kommissionens förslag om ändring av
direktiven om offentlig upphandling 2004/18/EG och 2004/17/EG[8]. ·
Kommissionens förslag om europeiska
långsiktiga investeringsfonder[9]. Rättsliga frågor ·
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd för
enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria
flödet av sådana uppgifter (allmän uppgiftsskyddsförordning)[10]. ·
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om paketresor
och assisterade researrangemang och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004
samt direktiv 2011/83/EU och om upphävande av rådets direktiv 90/314/EEG[11]. Inrikes frågor ·
Kommissionens förslag till direktiv om villkoren för
tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, elevutbyte,
avlönad och oavlönad yrkesutbildning, volontärarbete och au pair-arbete
(omarbetning)[12]. Havsfrågor och fiske ·
Kommissionens förslag om reform av den
gemensamma fiskeripolitiken[13]. ·
Kommissionens förslag om den gemensamma
marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter[14]. Energi ·
Gemenskapssystem för registrering av
transportörer av radioaktivt material, som ska ersätta de nationella
förfarandena för rapportering och tillstånd med ett enda registreringssystem i
syfte att förenkla förfarandena och samtidigt säkerställa höga skyddsnivåer[15]. ·
Konsolidering av grundläggande
säkerhetsnormer för strålskydd samt relaterade direktiv[16]. Budget ·
Kommissionens förslag om ett nytt
system för egna medel grundade på mervärdesskatt[17]. Skatter och
tullar ·
Gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Handel ·
Kommissionens förslag till förordning om ändring av den
grundläggande antidumpningsförordningen och den
grundläggande antisubventionsförordningen[18]. Transport
och rörlighet ·
Förslag om ändring av förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare
vid vägtransporter. Anmärkning: Flera förslag som
kommissionen lagt fram inom den fleråriga budgetramen har ännu inte antagits av
medlagstiftaren. Detta gäller förslag på områdena jordbruk och
landsbygdsutveckling, hälsa, konsumentpolitik, fonden för inre säkerhet, asyl-
och migrationsfonden, havsfrågor och fiske, utvecklingssamarbete, humanitärt
bistånd och civilskydd samt utvidgning.[19] 2.
Nya kommissionsinitiativ i syfte att
förenkla, minska regleringskostnaderna och konsolidera befintlig lagstiftning Sysselsättning ·
Konsolidering av tre direktiv på
området information till och samråd med arbetstagare, med förbehåll för
resultaten av ett samråd med arbetsmarknadens parter.[20] Hälsa och konsumentpolitik ·
Översyn av den livsmedelshygieniska
lagstiftningen i syfte att konsolidera hygienbestämmelserna, förenkla
förfarandena och befästa ett flexibelt tillvägagångssätt för små och medelstora
företag. ·
Konsolidering av den avelstekniska
lagstiftningen. ·
Förenkling av den
veterinärmedicinska lagstiftningen. Statistik ·
Ramförordningar om integrerad företagsstatistik och
socialstatistik[21]. ·
Reform av systemet för undersökning av företagsstrukturen i
jordbruket. Inrikes frågor ·
Förenkling och rationalisering av viseringskodexen[22]. ·
Kodifiering av kodexen om Schengengränserna[23]. Rättsliga frågor ·
Konsolidering och sammanslagning av lagstiftningen om
konsumenträttigheter och reklam, med förbehåll för resultaten av en kontroll av
dess ändamålsenlighet[24]. ·
Översyn av lagstiftningen om ett europeiskt småmålsförfarande[25]. ·
Direktiv
2006/114/EG om vilseledande och jämförande reklam. Inre
marknaden och tjänster ·
Översyn avseende fondföretag[26]. ·
Kodifiering av åtta direktiv på bolagsrättens område[27]. Skatter och
tullar ·
Införande av en standardiserad
EU-deklaration för mervärdesskatt i alla medlemsstater. Jordbruk ·
Förenkling av reglerna för statligt
stöd inom jordbrukssektorn[28]. ·
Översyn och förenkling av den
rättsliga ramen för ekologiskt jordbruk[29]. Handel ·
Kodifiering av 26
rådsförordningar till följd av antagandet av två bemyndigandeförordningar[30]
genom vilka handelslagstiftningen anpassas till EUF-fördraget. ·
Export för återvinning av
icke-farligt avfall – uppdateringen av förordning 1418/2007[31]
kommer att förenkla förfarandena och minska den administrativa bördan. Transport och rörlighet ·
Förenkling av cabotagereglerna på
vägtransportområdet[32]. Konkurrenspolitik ·
Översyn av kommissionens förordning
om genomförande av rådets förordning (EG) nr 139/2004[33] i
syfte att införa ett förenklat förfarande för koncentrationskontroll
[konkurrens]. Fiske och havsfrågor ·
Fisketillståndsförordningen. ·
Tekniska
åtgärder till skydd för marina organismer.
3.
Områden där kommissionen kommer att eller
överväger att föreslå att lagar upphävs eller lagförslag dras tillbaka eller
där initiativ inte kommer att gå vidare Miljö ·
Tillbakadragande av ett förslag till
ramdirektiv om markskydd[34]. Kommissionen konstaterar att förslaget har varit under behandling
i åtta år utan att ha lett till några effektiva åtgärder. Man kommer därför att
ingående undersöka om syftet med förslaget, som kommissionen fortfarande
stöder, bäst kan uppnås genom att förslaget bibehålls eller genom att det dras
tillbaka, vilket skulle öppna för ett alternativt initiativ under nästa
mandatperiod. Detta kommer att avgöras av om det är möjligt att enas om ett antagande
före valen till Europaparlamentet. ·
Tillbakadragande av ett förslag om
tillgång till rättslig prövning på miljöområdet[35]. Sysselsättning ·
Under det pågående mandatet kommer
kommissionen inte att föreslå lagstiftning på områdena arbetsmiljö för frisörer,
muskel- och skelettsjukdomar och bildskärmar, passiv rökning samt carcinogener
och mutagena ämnen. Näringsliv ·
Upphävande av direktiv 1999/45/EG om
klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat. Hälsa och konsumentpolitik ·
Tillbakadragande av två förslag
rörande information till allmänheten om receptbelagda humanläkemedel[36]. ·
Upphävande av rådets direktiv om
hjälp till kommissionen och samarbete från medlemsstaternas sida vid den
vetenskapliga granskningen av livsmedelsfrågor[37]. Statistik ·
Upphävande av förordningen om statistik om stålindustrin[38]. ·
Tillbakadragande av ett förslag till förordning om europeisk
statistik om trygghet mot brott (KOM(2011) 335). Inrikes frågor ·
Upphävande av rådets beslut om en samarbetsordning för
medlemsstaternas finansunderrättelseenheter avseende utbyte av information[39]. Inre
marknaden och tjänster ·
Tillbakadragande av förslag i lagstiftningsförfarandet rörande
formskydd och gemenskapspatent (patentförslaget omvandlas till ett stärkt
samarbete). ·
Tillbakadragande av förslaget till rådets förordning om stadga för
ett europeiskt privat aktiebolag[40]. Skatter ·
Tillbakadragande
av förslaget till direktiv rörande förenkling av skyldigheterna på
mervärdesskatteområdet[41]. Transport och rörlighet ·
Upphävande av direktiv 2007/38/EG om
eftermontering av speglar på tunga fordon. ·
Upphävande av direktiv 2009/33/EG om
främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon. ·
Tillbakadragande av förslag i
lagstiftningsförfarandet rörande körkort med samma funktionalitet som
förarkort. Energi ·
Upphävande av rådets beslut om ett
gemenskapsmål för minskning av förbrukningen av primära energikällor i händelse
av svårigheter med försörjning av råolja och petroleumprodukter[42]
samt genomförandelagstiftning. Utvecklingssamarbete ·
Kommissionen
kommer inte att föreslå en ny livsmedelsmekanism för Europeiska unionen. Detta
instrument löper ut i slutet av 2013. 4.
Kontroller av ändamålsenligheten,
utvärderingar och andra rapporter som bedömer utrymmet för förenklingar och
minskning av regleringskostnader och bördor Miljö Planerade kontroller av ändamålsenligheten och
utvärderingar: ·
Kontroll av ändamålsenligheten i
gällande lagstiftning om Natura 2000[43], om EU:s miljömärke[44]
och om Emas[45]. ·
Rationalisering av
rapporteringskraven på miljöområdet med tillämpning av principerna om
strukturerade ramar för genomförande och information. ·
Utvärderingar av det europeiska
registret över utsläpp och överföringar av föroreningar, av lagstiftningen om
hållande av vilda djur i djurparker och av Århuskonventionen (i väntan på domstolens
avgörande). Pågående kontroller av ändamålsenligheten och
utvärderingar: ·
Kontroller av ändamålsenligheten
rörande avfallspolitiken[46]. ·
Utvärderingar av lagstiftning om
omgivningsbuller, utsläpp av flyktiga organiska ämnen, miljöansvar och
infrastruktur för rumslig information.[47] Sysselsättning Planerade utvärderingar: ·
Utvärderingar av lagstiftning om
informationskrav för arbetsgivare i fråga om anställningsavtal. Pågående utvärderingar: ·
Utvärdering av lagstiftningen på
området hälsa och säkerhet i arbetet[48]. ·
Direktiv 2008/104/EG om arbetstagare
som hyrs ut av bemanningsföretag. ·
Direktiv 97/81/EG om deltidsarbete
och direktiv 99/70/EG om visstidsarbete. Hälsa och konsumentpolitik Planerade kontroller av ändamålsenligheten och
utvärderingar: ·
Kontroll av ändamålsenligheten hos
förordning (EU) nr 178/2002 (förordningen om den allmänna
livsmedelslagstiftningen). Näringsliv Planerade kontroller av ändamålsenligheten,
bedömningar av de sammanlagda kostnaderna och utvärderingar: ·
Kontroller av ändamålsenligheten i den mest relevanta
kemikalielagstiftningen som inte omfattas av Reach, samt närliggande aspekter
av lagstiftning som är tillämplig i senare led av produktionskedjan. ·
Utvärderingar av maskindirektivet och lagstiftningen om
skjutvapen. ·
Bedömningar av de sammanlagda kostnaderna på områdena kemisk
industri och skogsbruksbaserade industrier (träbearbetning, möbler,
pappersmassa/papper samt tryckning). Pågående eller slutförda kontroller av
ändamålsenligheten och utvärderingar: ·
Utvärdering av förordningar om den inre marknaden för
industriprodukter. ·
Kontroll av ändamålsenligheten i gällande lagstiftning avseende
typgodkännande av motorfordon samt oljeraffineringssektorn. ·
Bedömning av de sammanlagda kostnaderna avseende aluminiumsektorn. ·
En bedömning av de sammanlagda kostnaderna avseende stålsektorn
har slutförts 2013. Energi Planerade utvärderingar: ·
Utvärdering av direktivet om
förnybar energi[49]. Inrikes frågor Planerade kontroller av ändamålsenligheten och
utvärderingar: ·
Kontroll av ändamålsenligheten i gällande lagstiftning om laglig
migration. ·
Utvärderingar av informationssystemet för viseringar[50],
Frontex[51] inbegripet enheter för snabba
ingripanden vid gränserna[52] samt lagstiftning om
uppehållstillstånd för offer för människohandel[53]. Pågående utvärderingar: ·
Omfattande utvärderingsrapport om rådets rambeslut om bekämpande
av organiserad brottslighet och om bekämpande av terrorism[54]. Rättsliga frågor Planerade kontroller av ändamålsenligheten och
utvärderingar: ·
Kontroll av ändamålsenligheten i gällande lagstiftning i syfte att
undersöka behovet av konsolidering och sammanslagning av rättsakter som rör
konsumenträttigheter och reklam (se ovan). ·
Utvärdering av lagstiftning om likabehandling i fråga om social
trygghet[55]. ·
Utvärdering av lagstiftning om en europeisk exekutionstitel för
obestridda fordringar[56]. Inre
marknaden och tjänster Planerade utvärderingar: ·
Förordning 1606/2002 om tillämpning av internationella
redovisningsstandarder. ·
Det nya prövningsdirektivet 2007/66/EG. ·
Lagstiftning om finansiella tjänster[57]. ·
Direktiv 86/653 om handelsagenter. Skatter och
tullar Planerade utvärderingar: ·
Utvärderingar av direktivet om
strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobaksvaror och av allmänna
punktskattebestämmelser. Handel Planerade utvärderingar: ·
Omfattande genomföranderapport om förordningen om EU:s
exportkontroll, inklusive en översyn av förordning (EG) nr 428/2009 om
produkter med dubbla användningsområden (i enlighet med den grundläggande
rättsakten och exportkontrollpolitiken). Den planerade rapporten innehåller
förslag till reformering och förenkling av lagstiftningen. ·
Utvärdering av rådets förordning (EG) nr 953/2003 av den 26 maj
2003 om förhindrande av att handeln med vissa viktiga mediciner avleds till
Europeiska unionen. ·
Transport och rörlighet Planerade utvärderingar: ·
Utvärdering av direktiv 2004/54/EG
om säkerhet i tunnlar. ·
Utvärdering av direktivet om
kombinerad transport[58]. ·
Utvärdering av lagstiftning om
passagerarfartygs säkerhet[59]. ·
Fortsatt arbete med utveckling och
genomförande av luftfartssäkerhet för den icke vinstdrivande sektorn[60]. Övriga områden Pågående utvärderingar: ·
Utvärdering av det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd
– den politiska ramen för samarbetet mellan EU och medlemsstaterna [humanitärt
bistånd och civilskydd]. Planerade utvärderingar: ·
Utvärdering av direktivet om
integritet och elektronisk kommunikation[61] [kommunikationsnät, innehåll och teknik]. ·
Utvärdering av direktivet om
audiovisuella medietjänster[62] [kommunikationsnät, innehåll och teknik]. ·
Utvärdering av koncentrationsförordningen:
systemet för hänskjutande och minoritetsinnehav [konkurrens]. [1] COM(2013) 78. [2] COM(2013) 74. [3] COM(2012) 369 final. [4] COM(2013) 260 final. [5] COM(2013) 267 final. [6] COM(2013) 265 final. [7] KOM(2011) 883. [8] KOM(2011) 896 och KOM(2011) 895. [9] COM(2013) 462 final. [10] COM(2012) 11. [11] COM(2013) 512. [12] COM(2013)
151. [13]
KOM(2011) 425. [14]
KOM(2011) 416. [15] KOM(2011) 518. [16] COM(2012) 242. [17] KOM(2011) 737, 739 och 740. Enligt slutsatserna
från Europeiska rådets möte i juli 2013 ska det nuvarande systemet bibehållas
under nästa fleråriga budgetram. Kommissionen godkände den 4 september ett
utkast till gemensam förklaring om egna medel som utgör en del av den politiska
överenskommelsen mellan rådet och Europaparlamentet. I
förklaringen fastställs att det ska inrättas en högnivågrupp som ska göra en
övergripande översyn av systemet för egna medel. [18] Kommissionens förslag (COM(2013) 192)
till förordning om ändring av den
grundläggande antidumpningsförordningen och den grundläggande
antisubventionsförordningen (rådets förordning
(EG) nr 1225/2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar
i Europeiska gemenskapen och rådets förordning (EG) nr 597/2009 om skydd mot
subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska
gemenskapen). [19] Se SWD(2013) 401 final. [20] Detta gäller direktiv 98/59/EG om kollektiva uppsägningar, direktiv
2001/23/EG om överlåtelse av företag och direktiv 2002/14/EG om inrättande av
en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska
gemenskapen. [21] Översynen
av socialstatistiken kommer att bero på utvecklingen inom det europeiska
statistiksystemet. [22] Förordning (EG) nr 810/2009 om införande av en gemenskapskodex om
viseringar (viseringskodex). [23] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 om en
gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna). [24] Direktiv 2005/29/EG[24] om otillbörliga
affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter, direktiv
1999/44/EG om vissa aspekter rörande försäljning av konsumentvaror och härmed
förknippade garantier och direktiv 93/13/EG om oskäliga villkor i
konsumentavtal. [25] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den
11 juli 2007. [26] Direktiv 2009/65/EG. [27] Direktiven 82/891/EEG, 89/666/EEG, 2005/56/EG och 2009/101/EG,
2009/102/EG, 2011/35/EU, 2012/17/EU och 2012/30/EU. [28] Den nya förordningen om stöd av mindre betydelse genomgår nu
konsekvensbedömningsstadiet och ska enligt planerna antas i slutet av 2013.
Konsekvensbedömningen avseende resten av lagstiftningspaketet om statligt stöd
(dvs. riktlinjerna för statligt stöd samt förordningarna om gruppundantag och
anmälningsformulär) är planerad till början av 2014. De nya riktlinjerna och
förordningarna ska enligt planerna antas senast i juli 2014. [29] Översynen av lagstiftningen om ekologiskt jordbruk kommer att inriktas
på inkonsekvenser, luckor och ineffektiva åtgärder samt enklare regler och
minskade administrativa kostnader. Konsekvensbedömningen är planerad till
hösten 2013 och kommissionens antagande av förslagen till första kvartalet
2014. [30] KOM(2011) 82
och KOM(2011) 349. [31] Kommissionens förordning (EG) nr 1418/2007 av den 29 november 2007 om
export för återvinning av visst avfall som förtecknas i bilaga III eller IIIA
till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 till vissa
länder som inte omfattas av OECD-beslutet om kontroll av gränsöverskridande
transporter av avfall. [32] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 av den 21 oktober 2009 om
gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för
godstransporter på väg. [33] Rådets förordning (EG)
nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer
(”EG:s koncentrationsförordning”). [34] KOM(2006) 232. [35] Kommissionen kommer att överväga alternativa sätt att fullgöra sina
skyldigheter enligt Århuskonventionen och genomför som bäst en
konsekvensbedömning i avvaktan på domstolens avgörande. [36] COM(2012) 48 och COM(2012) 49. [37] EGT L 52, 4.1.1993, s. 18. [38] Förordning (EG) nr 48/2004. [39] Rådets beslut 2000/642/RIF av den 17 oktober 2000. Tidpunkten beror på antagandet och genomförandet av förslaget till
direktiv om bekämpning av penningtvätt, vilket antogs av kommissionen den 5
februari 2013 och kommer att göra beslut 2000/642/RIF obsolet. [40] KOM(2008) 396. Kommissionen överväger att lägga fram ett nytt förslag
på detta område. [41] KOM(2004) 728 slutlig av den 29 oktober 2004. [42] Rådets beslut 77/706/EEG av den 7 november 1977 om ett gemenskapsmål
för minskning av förbrukningen av primära energikällor i händelse av
svårigheter med försörjning av råolja och petroleumprodukter samt kommissionens
genomförandebeslut 79/639/EEG. [43] Direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG. Denna kontroll av
ändamålsenligheten kommer att utgöra ett komplement till de utvärderingar som
föreskrivs i lagstiftningen och ta hänsyn till de tidsfrister som fastställs i
direktiven. [44] Förordning (EG) nr 66/2010. [45] Förordning (EG) nr 1221/2009. [46] Omfattar: direktiv 86/278/EEG (avloppsslam), direktiv 94/62/EG
(förpackningar och förpackningsavfall), direktiv 96/59/EG (PCB/PCT), direktiv
2000/53/EG (uttjänta fordon), direktiv 2006/66/EG (batterier). [47] Direktiv 2002/49/EG om
bedömning och hantering av omgivningsbuller. Utvärdering av direktiv 2009/126/EG av den
21 oktober 2009 om återvinning av bensinångor steg II, vid tankning av
motorfordon på bensinstationer. Direktiv 2004/35/EG om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa
miljöskador. Direktiv 2007/2/EG om upprättande av en infrastruktur för rumslig
information i Europeiska gemenskapen (Inspire). [48] Ramdirektiv 89/391/EEG och 23 relaterade direktiv. [49] Direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen
av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande
av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG. [50] Förordning (EG) nr 767/2008 och rådets beslut 2004/512/EG. [51] Rådets förordning (EG) nr 2007/2004 om inrättande av en europeisk byrå
för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens
medlemsstaters yttre gränser (Frontex). [52] Förordning (EG) nr 863/2007 om inrättande av en mekanism för
upprättande av snabba gränsinsatsenheter och om ändring av rådets förordning
(EG) nr 2007/2004 vad beträffar den mekanismen och regleringen av gästande
tjänstemäns uppgifter och befogenheter. [53] Rådets direktiv 2003/81/EG om uppehållstillstånd till
tredjelandsmedborgare som har fallit offer för människohandel eller som har
fått hjälp till olaglig invandring och vilka samarbetar med de behöriga
myndigheterna. Det kommer att övervägas om detta direktiv och direktiv 2011/36
rörande bekämpande av människohandel bör slås samman. [54] Rådets rambeslut 2008/841/RIF och rådets rambeslut 2008/919/RIF om
ändring av rambeslut 2002/475/RIF. [55] Rådets direktiv 79/7/EEG av den 19 december 1978 om successivt genomförande
av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet. [56] Förordning (EG) nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en
europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar. [57] Denna utvärdering ska genomföras på medellång sikt. [58] Rådets direktiv 92/106/EEG av den 7 december 1992 om gemensamma regler
för vissa former av kombinerad transport av gods mellan medlemsstaterna (EGT L
368, 17.12.1992, s. 38). [59] Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/45/EG av den 6 maj 2009
om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg (Omarbetning)
(EUT L 163, 25.6.2009, s. 1). [60] Grundförordningen om europeisk luftfartssäkerhet (Easa) (216/2008). [61] Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/136/EG av den 25 november
2009 om ändring av direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och
användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och
kommunikationstjänster, direktiv 2002/58/EG om behandling av personuppgifter
och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation och förordning
(EG) nr 2006/2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som
ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen. [62] Direktiv 2010/13/EU. Ett samråd om centrala
inslag i direktivet om audiovisuella medietjänster har nyligen avslutats.
Tidigare hölls ett separat samråd om oberoendet för tillsynsmyndigheterna för
audiovisuella medietjänster (artikel 30 i direktivet om audiovisuella
medietjänster), på vars grundval en bedömning för närvarande görs.