This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52013DC0562
REPORT FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE AND THE COMMITTEE OF THE REGIONS Implementation of the European Progress Microfinance Facility — 2012
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Genomförande av det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter – 2012
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Genomförande av det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter – 2012
/* COM/2013/0562 final */
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Genomförande av det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter – 2012 /* COM/2013/0562 final */
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL
EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT
REGIONKOMMITTÉN Genomförande av det europeiska instrumentet
Progress för mikrokrediter – 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1........... Inledning......................................................................................................................... 4 2........... Genomförande bland
mikrokreditgivare........................................................................... 4 2.1........ Ingångna avtal................................................................................................................. 4 2.2........ Finansierade insatser....................................................................................................... 6 2.3........ Godkända och avslagna ansökningar............................................................................. 10 3........... Genomförande bland mikrolåntagare............................................................................. 10 3.1........ Mängden mikrolån och antalet
mottagare....................................................................... 10 3.2........ Sociala och
sysselsättningsrelaterade effekter av Progress-mikrokrediter........................ 11 3.2.1..... Uppsökande verksamhet bland
missgynnade grupper.................................................... 11 3.2.2..... Små belopp som har stor inverkan................................................................................ 13 3.3........ Sektorsvis och regional fördelning
av företag som mottar stöd........................................ 13 4........... Komplementaritet och samordning med
andra EU-instrument......................................... 16 5........... Slutsatser och framtidsutsikter....................................................................................... 17 1. Inledning
Det europeiska instrumentet Progress för
mikrokrediter (nedan kallat Progress-mikrokrediter) för sysselsättning
och social delaktighet inrättades i mars 2010 genom beslut nr 283/2010/EU
(nedan kallat beslutet).
Offentliga och privata aktörer, både banker och
andra finansinstitut än banker, kan ansöka om stöd i form av garantier eller
ett finansierade instrument (skuldinstrument, riskdelningsinstrument och
egetkapitalinstrument) från Progress-mikrokrediter. 25 miljoner euro av
den totala budgeten har anslagits till garantier. Denna del finansieras av
Europeiska kommissionen. Den återstående budgeten avser finansierade instrument
och utgörs av 75 miljoner euro från kommissionen och 100 miljoner
euro från Europeiska investeringsbanken (EIB), som har gått med på att ge ett
lika stort bidrag till Progress-mikrokrediter som kommissionen. Därmed är
hävstångseffekten av Progress-mikrokrediter redan större än väntat[1]. Utöver den ursprungliga
budgeten på 75 miljoner euro tillkom ytterligare 3 miljoner euro 2010 från
Europaparlamentets förberedande åtgärd[2]
och 2 miljoner euro 2013 från föregående års samlade överföring. Den
totala tillgängliga budgeten för Progress-mikrokrediter är 250 miljoner euro
för garantier och finansierade instrument sammantaget. Europeiska
investeringsfonden (EIF) utfärdar garantier och förvaltar de finansierade
instrumenten på uppdrag av kommissionen och EIB. De aktörer som blir utvalda
att delta blir finansförmedlare och erbjuder mikrolån på upp till 25 000
euro, även om de flesta har valt lägre tak. Mottagarna av alla former av
mikrolån är enskilda personer och mikroföretag som enligt de rådande
marknadsvillkoren betraktas som missgynnade och som sannolikt inte skulle
beviljas lån på annat sätt[3].
I rapporten beskrivs genomförandet av
Progress-mikrokrediter efter mer än två verksamhetsår. De flesta av EIF:s
uppgifter lämnades före den 30 september 2012. Mer aktuell information har
lagts till där så varit möjligt. Dokumentet är strukturerat enligt de krav som
anges i artikel 8 i beslutet. Den första delen innehåller närmare uppgifter om
ingångna avtal. I mittdelen beskrivs uppgifter som samlats in som en del av bedömningen
av instrumentets sociala effekter. I avsnittet därefter beskrivs
Progress-mikrokrediters komplementaritet och samordning med andra program. I
den sista delen diskuteras möjliga framtida konsekvenser och tendenser.
2. Genomförande
bland mikrokreditgivare
2.1. Ingångna
avtal
Typer av finansförmedlare Progress-mikrokrediter erbjuder ett brett urval
finansieringsinstrument. Denna mångsidighet i produktportföljen återspeglas i
de många olika typerna av finansförmedlare. De utgörs av offentliga och privata aktörer från såväl banksektorn som
andra finansinstitut. För närvarande är det 26 institut i 15 medlemsstater som
använder sig av någon eller båda delarna av instrumentet[4]. Ett avtal med en brittisk
givare (ett annat finansinstitut än bank) var planerat att ingås i maj 2013.
·
En offentlig institution: ICREF (Spanien). ·
Elva andra finansinstitut än banker: Adie
(Frankrike), Créa-Sol (Frankrike), Crédal Société Coopérative (Belgien), FAER
(Rumänien), Inicjatywa Mikro (Polen), JOBS MFI (Bulgarien), Microfinance
Ireland (Irland)[5],
microStart (Belgien), Mikrofond (Bulgarien), Patria Credit (Rumänien), Qredits
(Nederländerna). ·
Fjorton banker: Banca di Credito Cooperativo
Mediocrati (Italien), Banca di Credito Cooperativo Emilbanca (Italien), Banca
Popolare di Milano (Italien), Banca Transilvania (Rumänien), Banco Espirito
Santo (Portugal), Cooperative Central Bank (Cypern), Erste Bank der
österreichischen Sparkassen AG (Österrike), FM Bank (Polen), Millennium bcp
(Portugal), Pancretan Cooperative Bank (Grekland), Sberbank banka (Slovenien)[6], SEFEA (Italien), Societe
Generale Expressbank (Bulgarien), Šiaulių bankas (Litauen).
Mikrokreditgivares verksamhet i medlemsstaterna
Krav har fastställts inom Progress-mikrokrediter för
att säkerställa omfattande tillgång till mikrolån i ett stort antal
medlemsstater. EIF måste utfärda garantier i minst tolv medlemsstater. Fram
till mars 2013 hade givare från nio länder tilldelats garantier (mer
information finns i avsnitt 2.2). Varje land har en gräns på 16 % för antalet
garantier. För de finansierade instrumenten är gränsen 10 %. Tanken är att
kraven ska bidra till en balanserad resursanvändning i medlemsstaterna. Efter
undertecknandet av ett avtal med Societe Generale Expressbank hade denna
exponering nåtts i Bulgarien. Två andra länder, Rumänien och Italien, har med
åtaganden på 16,5 respektive 15,8 miljoner euro snart nått taket för
finansierade instrument (som för närvarande uppgår till 18 miljoner euro). Sedan 2011 års genomföranderapport har elva nya
finansförmedlare undertecknat avtal inom Progress-mikrokrediter. Sex av dessa
givare kommer från länder som inte tidigare omfattats av
Progress-mikrokrediter: Österrike, Irland och Italien. Det handlar om banker
och om ett annat finansinstitut än bank.
Geografisk fördelning av Progress-mikrokrediter-instrumentet
fram till mars 2013 I mars 2013 hade finansförmedlare från nio
medlemsstater (Belgien, Irland, Grekland, Frankrike, Nederländerna, Österrike,
Polen, Portugal och Rumänien) erhållit garantier, jämfört med endast sex medlemsstater
under föregående period. Finansierade instrument tillämpades i tio länder
(Bulgarien, Spanien, Frankrike, Italien, Cypern, Litauen, Polen, Portugal,
Rumänien och Slovenien), jämfört med nio länder förra året. Svårigheten med att
utöka instrumentet till de andra medlemsstaterna kan förklaras dels av de
konkurrerande nationella systemen, dels av bristen på kapacitet bland
mikrolångivarna (se avsnitt 4). 2.2. Finansierade
insatser
Garantier Kommissionen, som ensam finansierar garantiinstrumentet[7], garanterar upp till 75 %
av förlusterna på givarens mikrolåninnehav. Hittills har alla givare omfattats
av maximal garantisats (75 %). Man har fastställt ett tak på 20 % för
täckning av förlusterna, dvs. den del av portföljen som potentiellt kan utebli
och som skulle täckas av garantin. Det högsta beloppet för täckning av
förlusterna har hittills uppgått till mellan 5,5 och 20 %. Inga avgifter tas ut för användningen av
instrumentet, men finansförmedlarna måste betala ut minst 90 % av det
överenskomna innehavet. Om de inte lyckas med detta tas en avgift ut. Detta
tröskelvärde fungerar som ett incitament för mikrokreditinstituten att aktivt
bedriva uppsökande verksamhet bland slutmottagarna. Garantierna innebär att
mikrokreditgivare kan utöka sin verksamhet till mer riskfyllda grupper.
Millenium bcp tillämpar exempelvis inte sitt bedömningssystem när det gäller
kunder som har mikrolån med garanti eftersom dessa sannolikt inte skulle lyckas
uppfylla bankernas standardvillkor. En garanti kan även användas till att lätta
på standardvillkoren genom att minska räntorna eller kraven på säkerhet eller
förlänga mikrolånens löptider. I 2011 års genomföranderapport konstaterades att
det fanns ett behov av att förlänga garantivillkoren från tre till sex år
eftersom finansförmedlarna inte kunde uppnå de förväntade resultaten när det
gällde utnyttjandet av garantier. I oktober 2011 genomfördes detta genom en
ändring. Det finns empiriska bevis för att denna ändring har lett till en
kraftig ökning av efterfrågan på garantier. Faktum är att den totala volymen
mer än fördubblats sedan förra året.
Finansierade instrument Efterfrågan på finansierade instrument är ännu
högre än efterfrågan på garantier. Detta är anledningen till att 180 miljoner
euro[8] av budgeten för
Progress-mikrokrediter har öronmärkts för finansierade instrument. Av alla
instrument är det de prioriterade lånen som fortsätter att väcka störst
intresse. Under 2012 gavs ett icke-prioriterat lån (Sberbank banka). Ett första
avtal om riskdelningslån på 8,8 miljoner euro har också undertecknats med
Banca Popolare di Milano. Hittills har inget avtal om eget kapital
undertecknats, men det pågår förhandlingar om en direktinvestering i eget
kapital med en potentiell italiensk givare som är ett annat finansinstitut än
bank. Det fortsatta intresset för prioriterade lån kan
bero på deras tekniska egenskaper. Prioriterade lån är enklare att hantera än
andra mer avancerade och detaljerade finansprodukter. Nackdelen är att deras
hävstångseffekt är mindre än med ett riskdelningslån eller icke-prioriterat lån
där finansförmedlare måste låna ut större belopp till slutmottagare än med ett
prioriterat lån. Strängare krav gäller även för dem som är målgruppen för
investeringen. När Progress-mikrokrediter investerar i en givare måste givaren
skapa ett mikrolåninnehav som är minst tre gånger så stort som investeringen i
eget kapital (se även nedanstående avsnitt om hävstångspotential). För att
kunna öka produktens hävstångseffekt har de prioriterade lånen i vissa fall beviljats
med ett krav på en multiplikatoreffekt på 1,5–2,0, framför allt när det gäller
prioriterade lån hos banker och vid upprepade transaktioner med
finansförmedlare som har säkrat samfinansiering från en extern part. Totalt har 29 avtal för både garantier och
finansierade instrument undertecknats. En finansförmedlare använder båda dessa
instrument medan två andra redan har undertecknat två avtal i följd med EIF.
Dessa anges i nedanstående tabell[9]. Översikt
över Progress-mikrokrediters verksamhet per den 31 mars 2013
Medlemsstat || Finansförmedlare || Instrument || Stöd till finansförmedlare (i euro) Belgien || Crédal Société Coopérative || Garanti || 250 000 Belgien || microStart || Garanti || 110 000 Bulgarien || Mikrofond || Prioriterat lån || 3 000 000 Bulgarien || JOBS MFI || Prioriterat lån || 6 000 000 Bulgarien || Societe Generale Expressbank || Prioriterat lån || 8 500 000 Irland || Microfinance Ireland (First Step) || Garanti || 1 627 875 Grekland || Pancretan Cooperative Bank || Garanti || 750 000 Spanien || ICREF || Prioriterat lån || 4 000 000 Frankrike || Adie || Garanti || 2 200 000 Frankrike || Créa-Sol || Prioriterat lån || 1 000 000 || || Prioriterat lån II || 1 000 000 Italien || BCC Mediocrati || Prioriterat lån || 3 000 000 Italien || SEFEA || Prioriterat lån || 2 000 000 Italien || BCC Emilbanca || Prioriterat lån || 2 000 000 Italien || Banca Popolare di Milano || Riskdelningslån || 8 800 000 Cypern || Cooperative Central Bank || Prioriterat lån || 8 000 000 Litauen || Siauliu Bankas || Prioriterat lån || 5 000 000 Nederländerna || Qredits || Garanti || 1 300 000 || || Garanti II || 1 700 000 Österrike || Erste Bank || Garanti || 473 644 Polen || FM Bank || Garanti || 1 880 000 Polen || Inicjatywa Mikro || Prioriterat lån || 3 771 000 Portugal || Banco Espírito Santo || Prioriterat lån || 8 750 000 Portugal || Millenium bcp || Garanti || 310 000 Rumänien || Patria Credit || Garanti || 960 000 || || Prioriterat lån || 8 000 000 Rumänien || FAER || Prioriterat lån || 973 000 Rumänien || Banca Transilvania || Prioriterat lån || 7 500 000 Slovenien || Sberbank banka || Icke-prioriterat lån || 8 750 000 15 medlemsstater || 26 mikrokreditgivare || 29 avtal || 101 605 519 Finansieringsutrymme
Det totala belopp som avsatts till garantierna
(det högsta beloppet), som omfattar tio transaktioner med de nio
mikrokreditgivarna i ovanstående tabell, är 11,6 miljoner euro. Garantierna aktiveras endast vid utebliven
betalning av ett deltagande lån. Beroende på mikrokreditgivarnas kundportfölj
kanske de garantier som utfärdas aldrig behöver utnyttjas. Dessutom förväntas
mikrokreditgivarna använda sig av andra medel (t.ex. rättsliga medel eller
omstrukturering) innan de måste utnyttjagarantierna. Hittills har endast två
mikrokreditgivare (microStart och FM Bank) varit tvungna att utnyttja
garantier, till ett värde av sammanlagt 40 000 respektive 200 000
euro. Antalet utnyttjade garantier kommer dock sannolikt att öka i framtiden i
takt med att volymen mikrolån som betalas ut till mottagare och omfattas av
garantierna ökar.
Prioriterade och icke-prioriterade lån som
finansieras genom Progress-mikrokrediter betalas ut i enlighet med de
överenskomna bestämmelserna om att betala ut i omgångar. En betalning sker
först när de villkor som har fastställts för en viss finansförmedlare har
uppfyllts. I mars 2013 hade 55,0 miljoner av det samlade
beloppet 90 miljoner som hade avsatts betalats ut[10]: Finansförmedlare (medlemsstat) || Utbetalning till finansförmedlare fram till mars 2013 (i euro) Mikrofond (Bulgarien) || 1 500 000 Patria Credit (Rumänien) || 6 000 000 Siauliu Bankas (Litauen) || 2 500 000 Cyprus Cooperative Bank (Cypern) || 4 000 000 JOBS MFI (Bulgarien) || 4 000 000 FAER (Rumänien) || 700 000 ICREF (Spanien). || 4 000 000 Inicjatywa Mikro (Polen) || 2 800 000 Sberbank banka (Slovenien) || 8 800 000 Banca Transilvania (Rumänien) || 7 500 000 BCC Mediocrati (Italien) || 1 500 000 SEFEA (Italien) || 1 100 000 BCC Emilbanca (Italien) || 1 100 000 Societe General Expressbank (Bulgarien) || 4 500 000 Banco Espiríto Santo (Portugal) || 4 000 000 Créa-Sol (Frankrike) || 1 000 000 Totala utbetalningar || 55 000 000 Hävstångspotential
Syftet med Progress-mikrokrediter är inte bara att
göra EU-finansiering tillgänglig utan även att skapa en hävstångseffekt för
investeringar om sammanlagt 500 miljoner euro, dvs. fem gånger så stort
som EU:s bidrag. Denna hävstångseffekt uppnås genom samfinansiering från andra
partner, genom fondernas föränderliga karaktär och genom de produkter som
erbjuds. Tack vare samarbetet med och bidraget från EIB
fördubblades det ursprungliga beloppet från kommissionen. Det samlade beloppet
(tillsammans med det ytterligare bidraget från Europaparlamentets förberedande
åtgärd och den samlade överföringen) ökar nu kraftigt genom finansförmedlarnas
mikrolån. Garantierna har en särskilt stor hävstångseffekt.
I mars 2013 hade garantier till ett värde av 11,6 miljoner utfärdats
till mikrokreditgivare. De förväntas omvandlas till potentiella mikrolån till
ett samlat värde av 134,8 miljoner euro, vilket innebär att hävstångseffekten
för produkten blir 11,6. Finansierade instrument ger en hävstångseffekt på
omkring 3,7. För vissa lån, till exempel det första för Créa-Sol, är det endast
den ytterligare finansieringen från EIB som ger någon hävstångseffekt eftersom
mikrolångivaren endast förväntades underteckna låneavtal som motsvarar
storleken på lånet med slutmottagare. Det andra lånet för Créa-Sol förväntas
generera en volym mikrolån som är 1,5 gånger så stor som beloppet för det lån
som tillhandahålls. Andra mikrolångivare, framför allt Banca Popolare di Milano
(riskdelningslån) och Sberbank banka (icke-prioriterat lån), skapar ytterligare
hävstångseffekt vid fördelning av mikrolån som är minst dubbelt så stora som
det belopp som tas emot från Progress-mikrokrediter. Den samlade
multiplikatoreffekten för hela Progress-mikrokreditinnehavet är, enligt avtalen
med finansförmedlarna, 5,5.
2.3. Godkända
och avslagna ansökningar
För att bli mottagare av Progress-mikrokrediter
måste de sökande vinna en upphandling som anordnas av EIF och, när det gäller
garantier, bli godkända av kommissionen. EIF:s styrelse kan avslå ansökan och kommissionen
kan besluta sig för att inte godkänna en garanti. Sedan
Progress-mikrokrediterna inrättades har inga ansökningar avslagits eftersom endast
förslag som blir godkända i EIF:s gransknings- och undersökningsprocess lämnas
vidare för godkännande. Sedan Progress-mikrokrediter infördes har EIF
varit i kontakt med över 180 potentiella mikrokreditgivare. I mars 2013 hade 27
finansförmedlare[11]
undertecknat en transaktion, vilket innebär att antalet träffade
överenskommelser är 15 %. Som vi har kunnat se är detta delvis resultatet
av nationella system och annan tillgänglig finansiering, i synnerhet i de
nordiska länderna och Tyskland. Andra orsaker till det låga antalet träffade
överenskommelser kan vara EIF:s fokusering på högre belopp på grund av höga
transaktionskostnader samt stränga kreditprövningar. Eftersom kommissionen
täcker den första förlusten kan det finnas utrymme för att omvärdera denna
policy. 3. Genomförande
bland mikrolåntagare
3.1. Mängden
mikrolån och antalet slutmottagare
Den nuvarande multiplikatoreffekten på 5,5
överensstämmer med det förväntade hävstångsmålet. För att nå det beräknade
beloppet 500 miljoner euro, som fördelas genom omkring 46 000
mikrolån fram tills dess att instrumentet avslutas år 2020, kommer det att
krävas ytterligare avtal med mikrokreditgivare och fullt utnyttjande av
utbetalade volymer under de kommande åren. Vid rapportdatumet 2012 utgjordes det samlade
innehavet av 2 920 mikrokrediter för 2 836 kunder[12] till ett värde av 28,05 miljoner
euro. Erbjudandet om mikrolån som baseras på de
finansierade instrumenten ledde till att 3 358 avtal undertecknades med 3 253
slutmottagare. Dessa lån var värda 21,1 miljoner euro i september 2012. Jämfört med den utnyttjandegrad som rapporterades
2011 ökade volymen garantibaserade mikrolån med 61 % medan volymen
mikrolån som stöddes av finansierade instrument ökade med 122 % på sex
månader. Detta överensstämmer med det ursprungliga antagandet att
Progress-mikrokrediter skulle starta försiktigt men stadigt öka och så
småningom visa en stark tillväxt. Redan i september 2012 hade utnyttjandegraden
ökat betydligt, framför allt i Nederländerna, där ett uppföljningsavtal med Qredits
har undertecknats. Därmed har garantibeloppet ökat till 3 miljoner euro. Bra
utnyttjandenivåer har även konstaterats i Bulgarien, Polen och Rumänien. Ett
andra avtal om ett prioriterat lån har också undertecknats med en mottagare i
Frankrike där det ursprungliga beloppet redan har betalats ut till fullo. EIF:s prognoser är ännu mer optimistiska när det
gäller framtida tillväxt. Den samlade volymen mikrolån via de nuvarande
förmedlarna förväntas uppgå till 142,4 miljoner euro i september 2013 och
288,8 miljoner euro i mars 2015. En möjlig förklaring till att tillväxten
har varit svag under de tidigare skedena av verksamheten med
Progress-mikrokrediter är bristen på institutionell kapacitet hos
mikrokreditgivarna. Därför krävs kompletterande åtgärder, vilket analysen i
avsnitt 4 i den här rapporten visar.
3.2. Sociala
och sysselsättningsrelaterade effekter av Progress-mikrokrediter Sociala och sysselsättningsrelaterade effekter är viktiga
faktorer att beakta inom Progress-mikrokrediter. Den här genomföranderapporten
är den första som innehåller uppgifter om dessa effekter från ett stort antal
slutmottagare. Trots att mikrokreditgivarna har varit tvungna att ändra sina
interna förfaranden och system har de kunnat samla in uppgifter om 4 688
slutmottagare av de 6 089 mikroföretag som deltar i
Progress-mikrokrediter. Detta gör det möjligt att analysera vissa tendenser när
det gäller uppsökande verksamhet bland missgynnade grupper, genom att ta hänsyn
till deras ålder, kön, utbildningsbakgrund eller minoritetsgrupp. Genom att bedöma de insamlade uppgifterna kan vi
undersöka såväl fördelar som nackdelar. Uppgifternas relevans är dock begränsad
eftersom vissa mottagare inte fyllde i hela frågeformuläret. Detta hindrar oss
från att göra en samlad analys och innebär att vissa av de insamlade
uppgifterna blir mindre relevanta än andra. För att öka kvaliteten och
tillförlitligheten när det gäller rapportering av sociala effekter för det
framtida instrumentet (se även avsnitt 5) kan det bli nödvändigt att se över kraven
på uppgiftsinsamling och införa nödvändiga ändringar.
3.2.1. Uppsökande
verksamhet bland missgynnade grupper Unga och äldre företagare Även om majoriteten av dem som har fått ett
mikrolån från finansförmedlarna är i åldern 25–54 (85,04 %), finns det en
relativt stor grupp som är under 25 (5,22 %). Detta är mer än det
genomsnittliga antalet egenföretagare i denna åldersgrupp (4,1 %) enligt
EU:s arbetskraftsundersökning för 2011[13].
Därmed gör Progress-mikrokrediter det möjligt för denna åldersgrupp att bli
egenföretagare. Några exempel på finansförmedlare som har en särskilt hög andel
unga kunder är Qredits (25,00 %), Siauliu Bankas (14,29 %) och
Millennium bcp (12,08 %). Finansförmedlarna uppger även vilken
åldersprofil deras kunders anställda har. 11,25 % av dem är under 25. Äldre (55+) utgör 9,74 % av slutmottagarna.
Enligt EU:s arbetskraftsundersökning utgör de 19,2 % (50–64) och 49,9 %
(65+) av egenföretagarna i sina respektive åldersgrupper. Att starta ett
företag kan emellertid även fungera som fördröjning av pension eller en
möjlighet till självförsörjning efter pensionen, vilket undersökningen visar.
Det är inte säkert att dessa två grupper är i behov av ett mikrolån. De tre
banker som har högst andel personer över 55 är Mikrofond, FAER och Siauliu Bankas.
Antalet är mellan 14,9–15,91 %. 10,67 % av slutmottagarnas anställda
är över 55. Kvinnliga företagare Uppgifterna om slutmottagarna av
Progress-mikrokrediter visar att 60,73 % är män och 39,27 % är
kvinnor. Detta är bättre än den allmänna situationen i Europa där kvinnor
endast utgör 34,4 % av alla företagare[14].
Progress-mikrokrediter stöder kvinnliga företagare. Såsom tidigare nämnts ger
vissa av de uppgifter som samlats in inte en fullständig bild och bör tolkas
med försiktighet. Två mikrolångivare har en högre andel kvinnliga än manliga
mikrolåntagare. Siauliu Bank hade 57,14 % kvinnliga låntagare och
Millennium bcp 50,34 %. När det gäller den litauiska banken återspeglar
detta deras policy om att försöka att förbättra de kvinnliga företagarnas tillgång
till finansiering. Crédal rapporterar också en högre andel kvinnor än
genomsnittet – 51,72/48,28 %. Finansförmedlarna tillhandahåller
information om deras kunders anställda, varav 38,30 % är kvinnor. Bristen
på ytterligare uppgifter hindrar ytterligare analys. Skapande av sysselsättning via egenföretag och
nystartade företag 31,89 % av slutmottagarna uppgav att de var
arbetslösa eller saknade sysselsättning vid tidpunkten för sin låneansökan.
Progress-mikrokrediter har gett dem möjlighet att använda lånet till att starta
eget företag. Det finns även potential för positiva effekter på de övriga
sökande som uppgav att de antingen var anställda (67,52 %) eller studerade
(0,59 %). Mikrolånet kan hjälpa kunder med sysselsättning att undvika allvarliga
likviditetsproblem eller ge dem möjlighet att utöka sin verksamhet. De som
fortfarande studerar kan använda lånet till att starta eget efter eller till
och med innan de är klara med sin utbildning. De uppgifter som finns tillgängliga för båda
delarna av mikrokrediter visar även att nästan 80 % av de företag som tar
emot stöd har funnits i mindre än tre år. 40,58 % etablerades högst sex
månader före ansökan om mikrolån. Detta bekräftar att tillgången till
finansiering är ett stort hinder vid starten av ny verksamhet, och att
Progress-mikrokrediter hjälper till att avlägsna detta hinder. Stödet till
nystartade företag tycks vara större bland andra finansförmedlare än banker och
finansförmedlare som omfattas av garanti. Detta överensstämmer med det
ursprungliga antagandet att garantier används för mer riskfyllda kunder och att
finansierade instrument (framför allt prioriterade lån) används för mindre
riskfyllda kunder. För närvarande saknas uppgifter för att bedöma hållbarheten
i fråga om skapande av sysselsättning. Utbildningsbakgrund Utbildningsbakgrunden för dem som får sin ansökan
om Progress-mikrokrediter beviljad varierar. Vissa saknar formell utbildning
medan andra har universitetsexamen. Eftersom utbildning normalt sett förknippas
med en lägre risk för arbetslöshet är det viktigt att påpeka att personer som
antingen saknar utbildning eller som enbart har grundskoleutbildning
motsvarande årskurs 1–6 utgör 7,28 % av alla mottagare. Eftersom det är
svårt för dem att få anställning kan ett alternativ vara att starta eget.
Liknande resonemang kan gälla de över 50 % relativt lågutbildade mottagare
som enbart har grundskoleutbildning motsvarande årskurs 7–9 samt
gymnasieutbildning. Resten av mottagarna hade någon form av högre utbildning,
vilket visar att de deltagande mikrolångivarna har en mycket bred inriktning. Stöd till minoritetsgrupper Det finns tydliga tecken på att den uppsökande
verksamheten bland minoritetsgrupper är omfattande, även om det inte är
tillåtet att samla in dessa typer av uppgifter i alla medlemsstater. Detta
leder till att endast ett litet antal av alla mottagare officiellt identifieras
som tillhörande en minoritetsgrupp. Mikrolångivarna uppgav följande siffror när
de tillfrågades om hur många av alla deras kunder som tillhörde en
minoritetsgrupp: Mikrofond (Belgien) 18,18 %, JOBS MFI (Belgien) 12,5 %
och FAER (Rumänien) 14,63 %. De flesta av dessa mottagare kommer från den
romska befolkningsgruppen. För att övervinna hinder på arbetsmarknaden kan det
vara en lösning att starta eget. Qredits (Nederländerna) uppger 12,5 %
uppsökande verksamhet bland minoritetsgrupper. 3.2.2. Små
belopp som har stor inverkan Mikrolån är oftast mindre belopp. Personer som
nyligen startat företag och andra egenföretagare från särskilt utsatta grupper
förväntas inte ansöka om stora lån. De mest populära mikrolånen uppgår till
mindre än 5 000 euro (37 %), följt av upp till 10 000 euro (25 %).
Mikrolån på upp till 15 000, 20 000 respektive 25 000 euro
lockar omkring en av åtta mottagare. Genomsnittsstorleken på microStarts
mikrolån är 4 958 euro. MicroStart, som bedriver verksamhet i delar av
Bryssel där en stor del av invånarna har invandrarbakgrund, har en särskild
målgrupp. De mikrolån som denna finansförmedlare erbjuder når inte upp till det
högsta lånebeloppet 25 000 euro eftersom de har ett tak på 10 000
euro. Ett av Erste Banks två initiativ erbjuder mikrolån på högst 12 500
euro. Detta innebär naturligtvis inte att slutmottagarnas behov alltid kommer
att täckas av dessa låga belopp. Snarare förväntas de efter att deras
verksamheter har vuxit, tack vare ett mikrolån via Progress-mikrokrediter, kunna
söka ett större lån utanför Progress-mikrokrediter.
3.3. Sektorsvis
och regional fördelning av företag som mottar stöd
Jordbruk och handel är de två mest dominerande sektorerna.
Mer än hälften av alla företag som får stöd kommer från denna sektor. Det
kommer knappast som någon överraskning att stödet till jordbruk nästan
uteslutande kommer från de finansierade instrumenten, eftersom dessa dominerar
i de länder där många arbetar i landsbygdsområden (se kartan nedan), dvs. Rumänien
och Bulgarien. Inom handel är stödet fördelat ungefär lika mellan bägge
instrumenten. Sektorsvis fördelning av mikroföretag som
mottar finansiering Regional fördelning av mikroföretag som mottar
finansiering Antal mottagare per Nuts 1-region 4. Komplementaritet
och samordning med andra instrument
Investering och risktäckning från
Progress-mikrokrediter ger mikrokreditgivare möjlighet att växa och optimera
sitt innehav samtidigt som de bedriver uppsökande verksamhet bland mer
riskfyllda målgrupper. Flera andra instrument har skapats och kompletterar
Progress-mikrokrediter. Finansförmedlarna är enligt avtal bundna att
samarbeta med organisationer som erbjuder utbildning och mentorsprogram. Medlemsstaterna
kan använda Europeiska socialfonden för att tillhandahålla stöd i form av
coachning eller utbildning till nystartade företag. Sådant stöd har en positiv
inverkan på mottagarnas företagarkompetens och utgör definitivt ett komplement
till tillgången till finansiering från Progress-mikrokrediter. I Irland
finansieras till exempel initiativet ”Going for Growth”, som är utformat för
att stödja kvinnor som startar företag genom mentorsprogram och coachning,
delvis av Human Capital Investment Operational Programme 2007–2013. De
deltagare som når framgång kanske kan tänka sig att ansöka om ett mikrolån,
till exempel från Microfinance Ireland (som redan har undertecknat ett avtal
med EIF inom Progress-mikrokrediter), för att kunna finansiera sina nya affärsidéer. Det finns fortfarande utrymme för förbättringar
när det gäller de mentorsprogram och den utbildning som erbjuds i kombination
med Progress-mikrokrediter. Detta är en av kommissionens viktigaste
prioriteringar, men det är även viktigt att EIF förbättrar alla stödmottagande
mikrolångivares genomförande av detta krav. EIF bör framför allt se över
antalet och kvaliteten på avtalen mellan mikrolångivare och organisationer som
tillhandahåller utbildning och mentorsprogram och främja ett bättre samarbete, särskilt
med system som stöds av ESF. Nationellt stöd och EU-stöd kan komplettera
varandra. Så är fallet i Österrike där en av de två produkter som erbjuds av
Erste Bank har en minskad mikrokreditgaranti på 66,67 % eftersom den
samtidigt stöds av den österrikiska regeringen. JASMINE är ett gemensamt initiativ mellan
Europeiska kommissionen och EIF vars syfte är att hjälpa mikrokreditgivare att
förbättra och utöka sin verksamhet samt bli självförsörjande. Tekniskt stöd
tillhandahålls till mikrokreditgivare som valts ut av EIF och består av en
institutionell utvärdering eller kreditvärdering följt av skräddarsydd
utbildning. Tolv finansförmedlare inom Progress-mikrokrediter har redan
mottagit stöd via initiativet, däribland på senare tid BCC Mediocrati och microStart
under 2012. Varje år hålls 8–10 seminarier för att erbjuda
mikrokreditgivare affärsutvecklingsstöd. Dessutom finns en JASMINE Helpdesk som
svarar på frågor. En europeisk uppförandekod för tillhandahållande av
mikrokrediter med riktlinjer för god praxis och gemensamma normer har
utvecklats inom JASMINE. Koden fungerar som ett stöd för sektorn att hantera
svårigheterna med att få långsiktig finansiering, upprätthålla/höja kvaliteten
på tjänster och uppmuntrar till insyn i sektorn. Koden kommer under de kommande
månaderna kompletteras av JASMINE Online, ett webbprogram med information om
mikrokreditgivare inom EU och rapporter som upprättas i enlighet med
rekommendationerna i koden. I det program som kommer att ersätta
Progress-mikrokrediter (se avsnitt 5) rekommenderas att koden följs, och det
kan bli ett villkor för att mikrokreditgivare ska få finansiering. 5. Slutsatser
och framtidsutsikter Progress-mikrokrediter tillgodoser en stor
efterfrågan från mikrokreditgivare, både banker och andra finansinstitut än
banker. I mars 2013 hade 101 miljoner av 203 miljoner euro avsatts
till finansförmedlare (investeringar kan göras fram till 2016). Baserat på de
överenskomna volymerna mikrolån som skulle skapas av mikrokreditgivare är den
nuvarande hävstångseffekten 5,5 över målet. Progress-mikrokrediter omfattar nu 15
medlemsstater. Nästan 50 miljoner euro har nått slutmottagarna, som bland
annat består av personer från missgynnade grupper, framför allt kvinnor,
ungdomar, minoriteter och lågutbildade arbetstagare. Progress-mikrokrediter har
på ett tydligt sätt bidragit till skapande av sysselsättning och hjälpt en hög
procentandel människor som tidigare var arbetslösa eller saknade sysselsättning
att hitta arbete. En interimsutvärdering, som ska presenteras 2014, kommer att
ge en mer ingående analys av programmet. Det finns utrymme för förbättringar i
mentorsprogram och utbildning för mikroföretagare. Kommissionen kommer
fortsätta att uppmuntra EIF att se till att detta krav uppfylls. Problemet med
mikrokreditgivarnas institutionella kapacitet, som är en flaskhals som leder
till att utbetalningen av lån sker långsamt, kommer att hanteras inom ramen för
det efterföljande programmet för social förändring och social innovation 2014–2020[15]. Utöver portföljfinansiering och
riskdelning kommer detta instrument precis som Progress-mikrokrediter erbjuda
finansiering för kapacitetsskapande och tekniskt stöd till mikrokreditgivare
under ett och samma tak. För närvarande pågår de slutliga
trepartsförhandlingarna om den förordning genom vilken programmet för social
förändring och social innovation 2014–2020 inrättas. Kommissionen hoppas att
medlagstiftarna kommer att enas om att överföra den balans som återstår efter
att garantier har utnyttjats och lån och eget kapital har betalats tillbaka
från Progress-mikrokrediter till budgeten för programmet för social förändring
och social innovation så att det nya EU-instrumentet, som stöder skapande av
sysselsättning och ekonomisk integration, kan utnyttjas fullt ut. [1] Mer information om Progress-mikrokrediters
hävstångseffekt finns i avsnittet Hävstångspotential i den här
rapporten. [2] Europaparlamentets förberedande åtgärd – Främja en
gynnsammare miljö för mikrokrediter i Europa. [3] Information om hur Progress-mikrokrediter fungerar finns
i 2010 års genomföranderapport KOM(2011) 195. [4] Patria Credit får stöd från både garantier och
finansierade instrument. [5] Ett avtal undertecknades först med First Step (Irland).
Denna givare kommer att upphöra med sin utlåningsverksamhet efter inrättandet av
Microfinance Ireland. [6] Ett avtal undertecknades med Volksbank Slovenia som
bytte namn till Sberbank banka efter att man förvärvat Sberbank. I rapporten
används det nuvarande namnet. [7] Till skillnad från finansierade instrument. [8] Inklusive bidraget från EIB. [9] Det prioriterade lån till Pancretan Cooperative Bank som
tidigare rapporterades finns inte längre med eftersom lånet inte har betalats
ut, och det fullständiga beloppet kommer att frigöras. [10] Utbetalningarna till Banca Popolare di Milano (Italien)
och ett andra lån till Créa-Sol har ännu inte gjorts. Det visade sig vara
omöjligt att göra en utbetalning till Pancreatan Cooperative Bank (Grekland) på
grund av oväntade systemförändringar. [11] Inbegripet det avtal som undertecknats med First Step. [12] Skillnaden mellan antalet mikrolån och antalet mottagare
kan förklaras av att en stegvis lånestrategi där den som lånar först får ett
litet belopp och därefter ett ytterligare lån har tillämpats i vissa fall. Det
totala lånebeloppet per kund överskrider inte 25 000 euro. [13] http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ITY_OFFPUB/KS-SF-12-040/EN/KS-SF-12-040-EN.PDF. [14] http://ec.europa.eu/enterprise/newsroom/cf/itemdetail.cfm?item_id=6358&lang=en&title=Unleashing-Europe’s-entrepreneurial-potential-to-bring-back-growth. [15] KOM(2011) 609 slutlig.