Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52013DC0562

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Genomförande av det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter – 2012

/* COM/2013/0562 final */

52013DC0562

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Genomförande av det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter – 2012 /* COM/2013/0562 final */


RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Genomförande av det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter – 2012

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1........... Inledning......................................................................................................................... 4

2........... Genomförande bland mikrokreditgivare........................................................................... 4

2.1........ Ingångna avtal................................................................................................................. 4

2.2........ Finansierade insatser....................................................................................................... 6

2.3........ Godkända och avslagna ansökningar............................................................................. 10

3........... Genomförande bland mikrolåntagare............................................................................. 10

3.1........ Mängden mikrolån och antalet mottagare....................................................................... 10

3.2........ Sociala och sysselsättningsrelaterade effekter av Progress-mikrokrediter........................ 11

3.2.1..... Uppsökande verksamhet bland missgynnade grupper.................................................... 11

3.2.2..... Små belopp som har stor inverkan................................................................................ 13

3.3........ Sektorsvis och regional fördelning av företag som mottar stöd........................................ 13

4........... Komplementaritet och samordning med andra EU-instrument......................................... 16

5........... Slutsatser och framtidsutsikter....................................................................................... 17

1.           Inledning   

Det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter (nedan kallat Progress-mikrokrediter) för sysselsättning och social delaktighet inrättades i mars 2010 genom beslut nr 283/2010/EU (nedan kallat beslutet).   

Offentliga och privata aktörer, både banker och andra finansinstitut än banker, kan ansöka om stöd i form av garantier eller ett finansierade instrument (skuldinstrument, riskdelningsinstrument och egetkapitalinstrument) från Progress-mikrokrediter. 25 miljoner euro av den totala budgeten har anslagits till garantier. Denna del finansieras av Europeiska kommissionen. Den återstående budgeten avser finansierade instrument och utgörs av 75 miljoner euro från kommissionen och 100 miljoner euro från Europeiska investeringsbanken (EIB), som har gått med på att ge ett lika stort bidrag till Progress-mikrokrediter som kommissionen. Därmed är hävstångseffekten av Progress-mikrokrediter redan större än väntat[1]. Utöver den ursprungliga budgeten på 75 miljoner euro tillkom ytterligare 3 miljoner euro 2010 från Europaparlamentets förberedande åtgärd[2] och 2 miljoner euro 2013 från föregående års samlade överföring. Den totala tillgängliga budgeten för Progress-mikrokrediter är 250 miljoner euro för garantier och finansierade instrument sammantaget. Europeiska investeringsfonden (EIF) utfärdar garantier och förvaltar de finansierade instrumenten på uppdrag av kommissionen och EIB. De aktörer som blir utvalda att delta blir finansförmedlare och erbjuder mikrolån på upp till 25 000 euro, även om de flesta har valt lägre tak. Mottagarna av alla former av mikrolån är enskilda personer och mikroföretag som enligt de rådande marknadsvillkoren betraktas som missgynnade och som sannolikt inte skulle beviljas lån på annat sätt[3].       

I rapporten beskrivs genomförandet av Progress-mikrokrediter efter mer än två verksamhetsår. De flesta av EIF:s uppgifter lämnades före den 30 september 2012. Mer aktuell information har lagts till där så varit möjligt. Dokumentet är strukturerat enligt de krav som anges i artikel 8 i beslutet. Den första delen innehåller närmare uppgifter om ingångna avtal. I mittdelen beskrivs uppgifter som samlats in som en del av bedömningen av instrumentets sociala effekter. I avsnittet därefter beskrivs Progress-mikrokrediters komplementaritet och samordning med andra program. I den sista delen diskuteras möjliga framtida konsekvenser och tendenser.     

2.           Genomförande bland mikrokreditgivare       

2.1.        Ingångna avtal        

Typer av finansförmedlare

Progress-mikrokrediter erbjuder ett brett urval finansieringsinstrument. Denna mångsidighet i produktportföljen återspeglas i de många olika typerna av finansförmedlare. De utgörs av offentliga och privata aktörer från såväl banksektorn som andra finansinstitut. För närvarande är det 26 institut i 15 medlemsstater som använder sig av någon eller båda delarna av instrumentet[4]. Ett avtal med en brittisk givare (ett annat finansinstitut än bank) var planerat att ingås i maj 2013. 

· En offentlig institution: ICREF (Spanien).

· Elva andra finansinstitut än banker: Adie (Frankrike), Créa-Sol (Frankrike), Crédal Société Coopérative (Belgien), FAER (Rumänien), Inicjatywa Mikro (Polen), JOBS MFI (Bulgarien), Microfinance Ireland (Irland)[5], microStart (Belgien), Mikrofond (Bulgarien), Patria Credit (Rumänien), Qredits (Nederländerna).

· Fjorton banker: Banca di Credito Cooperativo Mediocrati (Italien), Banca di Credito Cooperativo Emilbanca (Italien), Banca Popolare di Milano (Italien), Banca Transilvania (Rumänien), Banco Espirito Santo (Portugal), Cooperative Central Bank (Cypern), Erste Bank der österreichischen Sparkassen AG (Österrike), FM Bank (Polen), Millennium bcp (Portugal), Pancretan Cooperative Bank (Grekland), Sberbank banka (Slovenien)[6], SEFEA (Italien), Societe Generale Expressbank (Bulgarien), Šiaulių bankas (Litauen).         

Mikrokreditgivares verksamhet i medlemsstaterna

Krav har fastställts inom Progress-mikrokrediter för att säkerställa omfattande tillgång till mikrolån i ett stort antal medlemsstater. EIF måste utfärda garantier i minst tolv medlemsstater. Fram till mars 2013 hade givare från nio länder tilldelats garantier (mer information finns i avsnitt 2.2). Varje land har en gräns på 16 % för antalet garantier. För de finansierade instrumenten är gränsen 10 %. Tanken är att kraven ska bidra till en balanserad resursanvändning i medlemsstaterna. Efter undertecknandet av ett avtal med Societe Generale Expressbank hade denna exponering nåtts i Bulgarien. Två andra länder, Rumänien och Italien, har med åtaganden på 16,5 respektive 15,8 miljoner euro snart nått taket för finansierade instrument (som för närvarande uppgår till 18 miljoner euro).

Sedan 2011 års genomföranderapport har elva nya finansförmedlare undertecknat avtal inom Progress-mikrokrediter. Sex av dessa givare kommer från länder som inte tidigare omfattats av Progress-mikrokrediter: Österrike, Irland och Italien. Det handlar om banker och om ett annat finansinstitut än bank.    

Geografisk fördelning av Progress-mikrokrediter-instrumentet fram till mars 2013

I mars 2013 hade finansförmedlare från nio medlemsstater (Belgien, Irland, Grekland, Frankrike, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal och Rumänien) erhållit garantier, jämfört med endast sex medlemsstater under föregående period. Finansierade instrument tillämpades i tio länder (Bulgarien, Spanien, Frankrike, Italien, Cypern, Litauen, Polen, Portugal, Rumänien och Slovenien), jämfört med nio länder förra året. Svårigheten med att utöka instrumentet till de andra medlemsstaterna kan förklaras dels av de konkurrerande nationella systemen, dels av bristen på kapacitet bland mikrolångivarna (se avsnitt 4).        

2.2.        Finansierade insatser         

Garantier

Kommissionen, som ensam finansierar garantiinstrumentet[7], garanterar upp till 75 % av förlusterna på givarens mikrolåninnehav. Hittills har alla givare omfattats av maximal garantisats (75 %). Man har fastställt ett tak på 20 % för täckning av förlusterna, dvs. den del av portföljen som potentiellt kan utebli och som skulle täckas av garantin. Det högsta beloppet för täckning av förlusterna har hittills uppgått till mellan 5,5 och 20 %.

Inga avgifter tas ut för användningen av instrumentet, men finansförmedlarna måste betala ut minst 90 % av det överenskomna innehavet. Om de inte lyckas med detta tas en avgift ut. Detta tröskelvärde fungerar som ett incitament för mikrokreditinstituten att aktivt bedriva uppsökande verksamhet bland slutmottagarna. Garantierna innebär att mikrokreditgivare kan utöka sin verksamhet till mer riskfyllda grupper. Millenium bcp tillämpar exempelvis inte sitt bedömningssystem när det gäller kunder som har mikrolån med garanti eftersom dessa sannolikt inte skulle lyckas uppfylla bankernas standardvillkor. En garanti kan även användas till att lätta på standardvillkoren genom att minska räntorna eller kraven på säkerhet eller förlänga mikrolånens löptider.

I 2011 års genomföranderapport konstaterades att det fanns ett behov av att förlänga garantivillkoren från tre till sex år eftersom finansförmedlarna inte kunde uppnå de förväntade resultaten när det gällde utnyttjandet av garantier. I oktober 2011 genomfördes detta genom en ändring. Det finns empiriska bevis för att denna ändring har lett till en kraftig ökning av efterfrågan på garantier. Faktum är att den totala volymen mer än fördubblats sedan förra året.      

Finansierade instrument

Efterfrågan på finansierade instrument är ännu högre än efterfrågan på garantier. Detta är anledningen till att 180 miljoner euro[8] av budgeten för Progress-mikrokrediter har öronmärkts för finansierade instrument. Av alla instrument är det de prioriterade lånen som fortsätter att väcka störst intresse. Under 2012 gavs ett icke-prioriterat lån (Sberbank banka). Ett första avtal om riskdelningslån på 8,8 miljoner euro har också undertecknats med Banca Popolare di Milano. Hittills har inget avtal om eget kapital undertecknats, men det pågår förhandlingar om en direktinvestering i eget kapital med en potentiell italiensk givare som är ett annat finansinstitut än bank.

Det fortsatta intresset för prioriterade lån kan bero på deras tekniska egenskaper. Prioriterade lån är enklare att hantera än andra mer avancerade och detaljerade finansprodukter. Nackdelen är att deras hävstångseffekt är mindre än med ett riskdelningslån eller icke-prioriterat lån där finansförmedlare måste låna ut större belopp till slutmottagare än med ett prioriterat lån. Strängare krav gäller även för dem som är målgruppen för investeringen. När Progress-mikrokrediter investerar i en givare måste givaren skapa ett mikrolåninnehav som är minst tre gånger så stort som investeringen i eget kapital (se även nedanstående avsnitt om hävstångspotential). För att kunna öka produktens hävstångseffekt har de prioriterade lånen i vissa fall beviljats med ett krav på en multiplikatoreffekt på 1,5–2,0, framför allt när det gäller prioriterade lån hos banker och vid upprepade transaktioner med finansförmedlare som har säkrat samfinansiering från en extern part.

Totalt har 29 avtal för både garantier och finansierade instrument undertecknats. En finansförmedlare använder båda dessa instrument medan två andra redan har undertecknat två avtal i följd med EIF. Dessa anges i nedanstående tabell[9].

Översikt över Progress-mikrokrediters verksamhet per den 31 mars 2013 

Medlemsstat || Finansförmedlare || Instrument || Stöd till finansförmedlare (i euro)

Belgien || Crédal Société Coopérative || Garanti || 250 000

Belgien || microStart || Garanti || 110 000

Bulgarien || Mikrofond || Prioriterat lån || 3 000 000

Bulgarien || JOBS MFI || Prioriterat lån || 6 000 000

Bulgarien || Societe Generale Expressbank || Prioriterat lån || 8 500 000

Irland || Microfinance Ireland (First Step) || Garanti || 1 627 875

Grekland || Pancretan Cooperative Bank || Garanti || 750 000

Spanien || ICREF || Prioriterat lån || 4 000 000

Frankrike || Adie || Garanti || 2 200 000

Frankrike || Créa-Sol || Prioriterat lån || 1 000 000

|| || Prioriterat lån II || 1 000 000

Italien || BCC Mediocrati || Prioriterat lån || 3 000 000

Italien || SEFEA || Prioriterat lån || 2 000 000

Italien || BCC Emilbanca || Prioriterat lån || 2 000 000

Italien || Banca Popolare di Milano || Riskdelningslån || 8 800 000

Cypern || Cooperative Central Bank || Prioriterat lån || 8 000 000

Litauen || Siauliu Bankas || Prioriterat lån || 5 000 000

Nederländerna || Qredits || Garanti || 1 300 000

|| || Garanti II || 1 700 000

Österrike || Erste Bank || Garanti || 473 644

Polen || FM Bank || Garanti || 1 880 000

Polen || Inicjatywa Mikro || Prioriterat lån || 3 771 000

Portugal || Banco Espírito Santo || Prioriterat lån || 8 750 000

Portugal || Millenium bcp || Garanti || 310 000

Rumänien || Patria Credit || Garanti || 960 000

|| || Prioriterat lån || 8 000 000

Rumänien || FAER || Prioriterat lån || 973 000

Rumänien || Banca Transilvania || Prioriterat lån || 7 500 000

Slovenien || Sberbank banka || Icke-prioriterat lån || 8 750 000

15 medlemsstater || 26 mikrokreditgivare || 29 avtal || 101 605 519

Finansieringsutrymme         

Det totala belopp som avsatts till garantierna (det högsta beloppet), som omfattar tio transaktioner med de nio mikrokreditgivarna i ovanstående tabell, är 11,6 miljoner euro.

Garantierna aktiveras endast vid utebliven betalning av ett deltagande lån. Beroende på mikrokreditgivarnas kundportfölj kanske de garantier som utfärdas aldrig behöver utnyttjas. Dessutom förväntas mikrokreditgivarna använda sig av andra medel (t.ex. rättsliga medel eller omstrukturering) innan de måste utnyttjagarantierna. Hittills har endast två mikrokreditgivare (microStart och FM Bank) varit tvungna att utnyttja garantier, till ett värde av sammanlagt 40 000 respektive 200 000 euro. Antalet utnyttjade garantier kommer dock sannolikt att öka i framtiden i takt med att volymen mikrolån som betalas ut till mottagare och omfattas av garantierna ökar.         

Prioriterade och icke-prioriterade lån som finansieras genom Progress-mikrokrediter betalas ut i enlighet med de överenskomna bestämmelserna om att betala ut i omgångar. En betalning sker först när de villkor som har fastställts för en viss finansförmedlare har uppfyllts.

I mars 2013 hade 55,0 miljoner av det samlade beloppet 90 miljoner som hade avsatts betalats ut[10]:

Finansförmedlare (medlemsstat) || Utbetalning till finansförmedlare fram till mars 2013 (i euro)

Mikrofond (Bulgarien) || 1 500 000

Patria Credit (Rumänien) || 6 000 000

Siauliu Bankas (Litauen) || 2 500 000

Cyprus Cooperative Bank (Cypern) || 4 000 000

JOBS MFI (Bulgarien) || 4 000 000

FAER (Rumänien) || 700 000

ICREF (Spanien). || 4 000 000

Inicjatywa Mikro (Polen) || 2 800 000

Sberbank banka (Slovenien) || 8 800 000

Banca Transilvania (Rumänien) || 7 500 000

BCC Mediocrati (Italien) || 1 500 000

SEFEA (Italien) || 1 100 000

BCC Emilbanca (Italien) || 1 100 000

Societe General Expressbank (Bulgarien) || 4 500 000

Banco Espiríto Santo (Portugal) || 4 000 000

Créa-Sol (Frankrike) || 1 000 000

Totala utbetalningar || 55 000 000

Hävstångspotential  

Syftet med Progress-mikrokrediter är inte bara att göra EU-finansiering tillgänglig utan även att skapa en hävstångseffekt för investeringar om sammanlagt 500 miljoner euro, dvs. fem gånger så stort som EU:s bidrag. Denna hävstångseffekt uppnås genom samfinansiering från andra partner, genom fondernas föränderliga karaktär och genom de produkter som erbjuds.

Tack vare samarbetet med och bidraget från EIB fördubblades det ursprungliga beloppet från kommissionen. Det samlade beloppet (tillsammans med det ytterligare bidraget från Europaparlamentets förberedande åtgärd och den samlade överföringen) ökar nu kraftigt genom finansförmedlarnas mikrolån.

Garantierna har en särskilt stor hävstångseffekt. I mars 2013 hade garantier till ett värde av 11,6 miljoner utfärdats till mikrokreditgivare. De förväntas omvandlas till potentiella mikrolån till ett samlat värde av 134,8 miljoner euro, vilket innebär att hävstångseffekten för produkten blir 11,6. Finansierade instrument ger en hävstångseffekt på omkring 3,7. För vissa lån, till exempel det första för Créa-Sol, är det endast den ytterligare finansieringen från EIB som ger någon hävstångseffekt eftersom mikrolångivaren endast förväntades underteckna låneavtal som motsvarar storleken på lånet med slutmottagare. Det andra lånet för Créa-Sol förväntas generera en volym mikrolån som är 1,5 gånger så stor som beloppet för det lån som tillhandahålls. Andra mikrolångivare, framför allt Banca Popolare di Milano (riskdelningslån) och Sberbank banka (icke-prioriterat lån), skapar ytterligare hävstångseffekt vid fördelning av mikrolån som är minst dubbelt så stora som det belopp som tas emot från Progress-mikrokrediter. Den samlade multiplikatoreffekten för hela Progress-mikrokreditinnehavet är, enligt avtalen med finansförmedlarna, 5,5.   

2.3.        Godkända och avslagna ansökningar        

För att bli mottagare av Progress-mikrokrediter måste de sökande vinna en upphandling som anordnas av EIF och, när det gäller garantier, bli godkända av kommissionen.

EIF:s styrelse kan avslå ansökan och kommissionen kan besluta sig för att inte godkänna en garanti. Sedan Progress-mikrokrediterna inrättades har inga ansökningar avslagits eftersom endast förslag som blir godkända i EIF:s gransknings- och undersökningsprocess lämnas vidare för godkännande.

Sedan Progress-mikrokrediter infördes har EIF varit i kontakt med över 180 potentiella mikrokreditgivare. I mars 2013 hade 27 finansförmedlare[11] undertecknat en transaktion, vilket innebär att antalet träffade överenskommelser är 15 %. Som vi har kunnat se är detta delvis resultatet av nationella system och annan tillgänglig finansiering, i synnerhet i de nordiska länderna och Tyskland. Andra orsaker till det låga antalet träffade överenskommelser kan vara EIF:s fokusering på högre belopp på grund av höga transaktionskostnader samt stränga kreditprövningar. Eftersom kommissionen täcker den första förlusten kan det finnas utrymme för att omvärdera denna policy.

3.           Genomförande bland mikrolåntagare           

3.1.        Mängden mikrolån och antalet slutmottagare      

Den nuvarande multiplikatoreffekten på 5,5 överensstämmer med det förväntade hävstångsmålet. För att nå det beräknade beloppet 500 miljoner euro, som fördelas genom omkring 46 000 mikrolån fram tills dess att instrumentet avslutas år 2020, kommer det att krävas ytterligare avtal med mikrokreditgivare och fullt utnyttjande av utbetalade volymer under de kommande åren.

Vid rapportdatumet 2012 utgjordes det samlade innehavet av 2 920 mikrokrediter för 2 836 kunder[12] till ett värde av 28,05 miljoner euro.

Erbjudandet om mikrolån som baseras på de finansierade instrumenten ledde till att 3 358 avtal undertecknades med 3 253 slutmottagare. Dessa lån var värda 21,1 miljoner euro i september 2012.

Jämfört med den utnyttjandegrad som rapporterades 2011 ökade volymen garantibaserade mikrolån med 61 % medan volymen mikrolån som stöddes av finansierade instrument ökade med 122 % på sex månader. Detta överensstämmer med det ursprungliga antagandet att Progress-mikrokrediter skulle starta försiktigt men stadigt öka och så småningom visa en stark tillväxt. Redan i september 2012 hade utnyttjandegraden ökat betydligt, framför allt i Nederländerna, där ett uppföljningsavtal med Qredits har undertecknats. Därmed har garantibeloppet ökat till 3 miljoner euro. Bra utnyttjandenivåer har även konstaterats i Bulgarien, Polen och Rumänien. Ett andra avtal om ett prioriterat lån har också undertecknats med en mottagare i Frankrike där det ursprungliga beloppet redan har betalats ut till fullo.

EIF:s prognoser är ännu mer optimistiska när det gäller framtida tillväxt. Den samlade volymen mikrolån via de nuvarande förmedlarna förväntas uppgå till 142,4 miljoner euro i september 2013 och 288,8 miljoner euro i mars 2015. En möjlig förklaring till att tillväxten har varit svag under de tidigare skedena av verksamheten med Progress-mikrokrediter är bristen på institutionell kapacitet hos mikrokreditgivarna. Därför krävs kompletterande åtgärder, vilket analysen i avsnitt 4 i den här rapporten visar.     

3.2.        Sociala och sysselsättningsrelaterade effekter av Progress-mikrokrediter

Sociala och sysselsättningsrelaterade effekter är viktiga faktorer att beakta inom Progress-mikrokrediter. Den här genomföranderapporten är den första som innehåller uppgifter om dessa effekter från ett stort antal slutmottagare. Trots att mikrokreditgivarna har varit tvungna att ändra sina interna förfaranden och system har de kunnat samla in uppgifter om 4 688 slutmottagare av de 6 089 mikroföretag som deltar i Progress-mikrokrediter. Detta gör det möjligt att analysera vissa tendenser när det gäller uppsökande verksamhet bland missgynnade grupper, genom att ta hänsyn till deras ålder, kön, utbildningsbakgrund eller minoritetsgrupp.

Genom att bedöma de insamlade uppgifterna kan vi undersöka såväl fördelar som nackdelar. Uppgifternas relevans är dock begränsad eftersom vissa mottagare inte fyllde i hela frågeformuläret. Detta hindrar oss från att göra en samlad analys och innebär att vissa av de insamlade uppgifterna blir mindre relevanta än andra. För att öka kvaliteten och tillförlitligheten när det gäller rapportering av sociala effekter för det framtida instrumentet (se även avsnitt 5) kan det bli nödvändigt att se över kraven på uppgiftsinsamling och införa nödvändiga ändringar.        

3.2.1.     Uppsökande verksamhet bland missgynnade grupper

Unga och äldre företagare

Även om majoriteten av dem som har fått ett mikrolån från finansförmedlarna är i åldern 25–54 (85,04 %), finns det en relativt stor grupp som är under 25 (5,22 %). Detta är mer än det genomsnittliga antalet egenföretagare i denna åldersgrupp (4,1 %) enligt EU:s arbetskraftsundersökning för 2011[13]. Därmed gör Progress-mikrokrediter det möjligt för denna åldersgrupp att bli egenföretagare. Några exempel på finansförmedlare som har en särskilt hög andel unga kunder är Qredits (25,00 %), Siauliu Bankas (14,29 %) och Millennium bcp (12,08 %). Finansförmedlarna uppger även vilken åldersprofil deras kunders anställda har. 11,25 % av dem är under 25.

Äldre (55+) utgör 9,74 % av slutmottagarna. Enligt EU:s arbetskraftsundersökning utgör de 19,2 % (50–64) och 49,9 % (65+) av egenföretagarna i sina respektive åldersgrupper. Att starta ett företag kan emellertid även fungera som fördröjning av pension eller en möjlighet till självförsörjning efter pensionen, vilket undersökningen visar. Det är inte säkert att dessa två grupper är i behov av ett mikrolån. De tre banker som har högst andel personer över 55 är Mikrofond, FAER och Siauliu Bankas. Antalet är mellan 14,9–15,91 %. 10,67 % av slutmottagarnas anställda är över 55.

Kvinnliga företagare

Uppgifterna om slutmottagarna av Progress-mikrokrediter visar att 60,73 % är män och 39,27 % är kvinnor. Detta är bättre än den allmänna situationen i Europa där kvinnor endast utgör 34,4 % av alla företagare[14]. Progress-mikrokrediter stöder kvinnliga företagare. Såsom tidigare nämnts ger vissa av de uppgifter som samlats in inte en fullständig bild och bör tolkas med försiktighet. Två mikrolångivare har en högre andel kvinnliga än manliga mikrolåntagare. Siauliu Bank hade 57,14 % kvinnliga låntagare och Millennium bcp 50,34 %. När det gäller den litauiska banken återspeglar detta deras policy om att försöka att förbättra de kvinnliga företagarnas tillgång till finansiering. Crédal rapporterar också en högre andel kvinnor än genomsnittet – 51,72/48,28 %. Finansförmedlarna tillhandahåller information om deras kunders anställda, varav 38,30 % är kvinnor. Bristen på ytterligare uppgifter hindrar ytterligare analys.

Skapande av sysselsättning via egenföretag och nystartade företag

31,89 % av slutmottagarna uppgav att de var arbetslösa eller saknade sysselsättning vid tidpunkten för sin låneansökan. Progress-mikrokrediter har gett dem möjlighet att använda lånet till att starta eget företag. Det finns även potential för positiva effekter på de övriga sökande som uppgav att de antingen var anställda (67,52 %) eller studerade (0,59 %). Mikrolånet kan hjälpa kunder med sysselsättning att undvika allvarliga likviditetsproblem eller ge dem möjlighet att utöka sin verksamhet. De som fortfarande studerar kan använda lånet till att starta eget efter eller till och med innan de är klara med sin utbildning.

De uppgifter som finns tillgängliga för båda delarna av mikrokrediter visar även att nästan 80 % av de företag som tar emot stöd har funnits i mindre än tre år. 40,58 % etablerades högst sex månader före ansökan om mikrolån. Detta bekräftar att tillgången till finansiering är ett stort hinder vid starten av ny verksamhet, och att Progress-mikrokrediter hjälper till att avlägsna detta hinder. Stödet till nystartade företag tycks vara större bland andra finansförmedlare än banker och finansförmedlare som omfattas av garanti. Detta överensstämmer med det ursprungliga antagandet att garantier används för mer riskfyllda kunder och att finansierade instrument (framför allt prioriterade lån) används för mindre riskfyllda kunder. För närvarande saknas uppgifter för att bedöma hållbarheten i fråga om skapande av sysselsättning.

Utbildningsbakgrund

Utbildningsbakgrunden för dem som får sin ansökan om Progress-mikrokrediter beviljad varierar. Vissa saknar formell utbildning medan andra har universitetsexamen. Eftersom utbildning normalt sett förknippas med en lägre risk för arbetslöshet är det viktigt att påpeka att personer som antingen saknar utbildning eller som enbart har grundskoleutbildning motsvarande årskurs 1–6 utgör 7,28 % av alla mottagare. Eftersom det är svårt för dem att få anställning kan ett alternativ vara att starta eget. Liknande resonemang kan gälla de över 50 % relativt lågutbildade mottagare som enbart har grundskoleutbildning motsvarande årskurs 7–9 samt gymnasieutbildning. Resten av mottagarna hade någon form av högre utbildning, vilket visar att de deltagande mikrolångivarna har en mycket bred inriktning.

Stöd till minoritetsgrupper

Det finns tydliga tecken på att den uppsökande verksamheten bland minoritetsgrupper är omfattande, även om det inte är tillåtet att samla in dessa typer av uppgifter i alla medlemsstater. Detta leder till att endast ett litet antal av alla mottagare officiellt identifieras som tillhörande en minoritetsgrupp. Mikrolångivarna uppgav följande siffror när de tillfrågades om hur många av alla deras kunder som tillhörde en minoritetsgrupp: Mikrofond (Belgien) 18,18 %, JOBS MFI (Belgien) 12,5 % och FAER (Rumänien) 14,63 %. De flesta av dessa mottagare kommer från den romska befolkningsgruppen. För att övervinna hinder på arbetsmarknaden kan det vara en lösning att starta eget. Qredits (Nederländerna) uppger 12,5 % uppsökande verksamhet bland minoritetsgrupper.

3.2.2.     Små belopp som har stor inverkan

Mikrolån är oftast mindre belopp. Personer som nyligen startat företag och andra egenföretagare från särskilt utsatta grupper förväntas inte ansöka om stora lån. De mest populära mikrolånen uppgår till mindre än 5 000 euro (37 %), följt av upp till 10 000 euro (25 %). Mikrolån på upp till 15 000, 20 000 respektive 25 000 euro lockar omkring en av åtta mottagare. Genomsnittsstorleken på microStarts mikrolån är 4 958 euro. MicroStart, som bedriver verksamhet i delar av Bryssel där en stor del av invånarna har invandrarbakgrund, har en särskild målgrupp. De mikrolån som denna finansförmedlare erbjuder når inte upp till det högsta lånebeloppet 25 000 euro eftersom de har ett tak på 10 000 euro. Ett av Erste Banks två initiativ erbjuder mikrolån på högst 12 500 euro. Detta innebär naturligtvis inte att slutmottagarnas behov alltid kommer att täckas av dessa låga belopp. Snarare förväntas de efter att deras verksamheter har vuxit, tack vare ett mikrolån via Progress-mikrokrediter, kunna söka ett större lån utanför Progress-mikrokrediter. 

3.3.        Sektorsvis och regional fördelning av företag som mottar stöd  

Jordbruk och handel är de två mest dominerande sektorerna. Mer än hälften av alla företag som får stöd kommer från denna sektor. Det kommer knappast som någon överraskning att stödet till jordbruk nästan uteslutande kommer från de finansierade instrumenten, eftersom dessa dominerar i de länder där många arbetar i landsbygdsområden (se kartan nedan), dvs. Rumänien och Bulgarien. Inom handel är stödet fördelat ungefär lika mellan bägge instrumenten.

Sektorsvis fördelning av mikroföretag som mottar finansiering

Regional fördelning av mikroföretag som mottar finansiering

Antal mottagare per Nuts 1-region

4.           Komplementaritet och samordning med andra instrument

Investering och risktäckning från Progress-mikrokrediter ger mikrokreditgivare möjlighet att växa och optimera sitt innehav samtidigt som de bedriver uppsökande verksamhet bland mer riskfyllda målgrupper. Flera andra instrument har skapats och kompletterar Progress-mikrokrediter.

Finansförmedlarna är enligt avtal bundna att samarbeta med organisationer som erbjuder utbildning och mentorsprogram. Medlemsstaterna kan använda Europeiska socialfonden för att tillhandahålla stöd i form av coachning eller utbildning till nystartade företag. Sådant stöd har en positiv inverkan på mottagarnas företagarkompetens och utgör definitivt ett komplement till tillgången till finansiering från Progress-mikrokrediter. I Irland finansieras till exempel initiativet ”Going for Growth”, som är utformat för att stödja kvinnor som startar företag genom mentorsprogram och coachning, delvis av Human Capital Investment Operational Programme 2007–2013. De deltagare som når framgång kanske kan tänka sig att ansöka om ett mikrolån, till exempel från Microfinance Ireland (som redan har undertecknat ett avtal med EIF inom Progress-mikrokrediter), för att kunna finansiera sina nya affärsidéer.

Det finns fortfarande utrymme för förbättringar när det gäller de mentorsprogram och den utbildning som erbjuds i kombination med Progress-mikrokrediter. Detta är en av kommissionens viktigaste prioriteringar, men det är även viktigt att EIF förbättrar alla stödmottagande mikrolångivares genomförande av detta krav. EIF bör framför allt se över antalet och kvaliteten på avtalen mellan mikrolångivare och organisationer som tillhandahåller utbildning och mentorsprogram och främja ett bättre samarbete, särskilt med system som stöds av ESF.

Nationellt stöd och EU-stöd kan komplettera varandra. Så är fallet i Österrike där en av de två produkter som erbjuds av Erste Bank har en minskad mikrokreditgaranti på 66,67 % eftersom den samtidigt stöds av den österrikiska regeringen.

JASMINE är ett gemensamt initiativ mellan Europeiska kommissionen och EIF vars syfte är att hjälpa mikrokreditgivare att förbättra och utöka sin verksamhet samt bli självförsörjande. Tekniskt stöd tillhandahålls till mikrokreditgivare som valts ut av EIF och består av en institutionell utvärdering eller kreditvärdering följt av skräddarsydd utbildning. Tolv finansförmedlare inom Progress-mikrokrediter har redan mottagit stöd via initiativet, däribland på senare tid BCC Mediocrati och microStart under 2012.

Varje år hålls 8–10 seminarier för att erbjuda mikrokreditgivare affärsutvecklingsstöd. Dessutom finns en JASMINE Helpdesk som svarar på frågor. En europeisk uppförandekod för tillhandahållande av mikrokrediter med riktlinjer för god praxis och gemensamma normer har utvecklats inom JASMINE. Koden fungerar som ett stöd för sektorn att hantera svårigheterna med att få långsiktig finansiering, upprätthålla/höja kvaliteten på tjänster och uppmuntrar till insyn i sektorn. Koden kommer under de kommande månaderna kompletteras av JASMINE Online, ett webbprogram med information om mikrokreditgivare inom EU och rapporter som upprättas i enlighet med rekommendationerna i koden. I det program som kommer att ersätta Progress-mikrokrediter (se avsnitt 5) rekommenderas att koden följs, och det kan bli ett villkor för att mikrokreditgivare ska få finansiering.

5.           Slutsatser och framtidsutsikter

Progress-mikrokrediter tillgodoser en stor efterfrågan från mikrokreditgivare, både banker och andra finansinstitut än banker. I mars 2013 hade 101 miljoner av 203 miljoner euro avsatts till finansförmedlare (investeringar kan göras fram till 2016). Baserat på de överenskomna volymerna mikrolån som skulle skapas av mikrokreditgivare är den nuvarande hävstångseffekten 5,5 över målet.

Progress-mikrokrediter omfattar nu 15 medlemsstater. Nästan 50 miljoner euro har nått slutmottagarna, som bland annat består av personer från missgynnade grupper, framför allt kvinnor, ungdomar, minoriteter och lågutbildade arbetstagare. Progress-mikrokrediter har på ett tydligt sätt bidragit till skapande av sysselsättning och hjälpt en hög procentandel människor som tidigare var arbetslösa eller saknade sysselsättning att hitta arbete. En interimsutvärdering, som ska presenteras 2014, kommer att ge en mer ingående analys av programmet.

Det finns utrymme för förbättringar i mentorsprogram och utbildning för mikroföretagare. Kommissionen kommer fortsätta att uppmuntra EIF att se till att detta krav uppfylls. Problemet med mikrokreditgivarnas institutionella kapacitet, som är en flaskhals som leder till att utbetalningen av lån sker långsamt, kommer att hanteras inom ramen för det efterföljande programmet för social förändring och social innovation 2014–2020[15]. Utöver portföljfinansiering och riskdelning kommer detta instrument precis som Progress-mikrokrediter erbjuda finansiering för kapacitetsskapande och tekniskt stöd till mikrokreditgivare under ett och samma tak.

För närvarande pågår de slutliga trepartsförhandlingarna om den förordning genom vilken programmet för social förändring och social innovation 2014–2020 inrättas. Kommissionen hoppas att medlagstiftarna kommer att enas om att överföra den balans som återstår efter att garantier har utnyttjats och lån och eget kapital har betalats tillbaka från Progress-mikrokrediter till budgeten för programmet för social förändring och social innovation så att det nya EU-instrumentet, som stöder skapande av sysselsättning och ekonomisk integration, kan utnyttjas fullt ut.

[1]               Mer information om Progress-mikrokrediters hävstångseffekt finns i avsnittet Hävstångspotential i den här rapporten.

[2]               Europaparlamentets förberedande åtgärd – Främja en gynnsammare miljö för mikrokrediter i Europa.

[3]               Information om hur Progress-mikrokrediter fungerar finns i 2010 års genomföranderapport KOM(2011) 195.

[4]               Patria Credit får stöd från både garantier och finansierade instrument.

[5]               Ett avtal undertecknades först med First Step (Irland). Denna givare kommer att upphöra med sin utlåningsverksamhet efter inrättandet av Microfinance Ireland.

[6]               Ett avtal undertecknades med Volksbank Slovenia som bytte namn till Sberbank banka efter att man förvärvat Sberbank. I rapporten används det nuvarande namnet.

[7]               Till skillnad från finansierade instrument.

[8]               Inklusive bidraget från EIB.

[9]               Det prioriterade lån till Pancretan Cooperative Bank som tidigare rapporterades finns inte längre med eftersom lånet inte har betalats ut, och det fullständiga beloppet kommer att frigöras.

[10]             Utbetalningarna till Banca Popolare di Milano (Italien) och ett andra lån till Créa-Sol har ännu inte gjorts. Det visade sig vara omöjligt att göra en utbetalning till Pancreatan Cooperative Bank (Grekland) på grund av oväntade systemförändringar.

[11]             Inbegripet det avtal som undertecknats med First Step.

[12]             Skillnaden mellan antalet mikrolån och antalet mottagare kan förklaras av att en stegvis lånestrategi där den som lånar först får ett litet belopp och därefter ett ytterligare lån har tillämpats i vissa fall. Det totala lånebeloppet per kund överskrider inte 25 000 euro.

[13]             http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ITY_OFFPUB/KS-SF-12-040/EN/KS-SF-12-040-EN.PDF.

[14]             http://ec.europa.eu/enterprise/newsroom/cf/itemdetail.cfm?item_id=6358&lang=en&title=Unleashing-Europe’s-entrepreneurial-potential-to-bring-back-growth.

[15]             KOM(2011) 609 slutlig.

Top