SAMMANFATTNING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

1.1.        Fattigdom och materiell brist i unionen

Inom sin Europa 2020-strategi har Europeiska unionen fastställt som mål att fram till 2020 med minst 20 miljoner minska antalet personer som lever i eller riskerar fattigdom eller social utestängning. Emellertid har den ekonomiska krisen lett till ökad fattigdom och social utestängning och detta väcker oro över de sociala följderna för enskilda och samhället i stort.

År 2010 riskerade nästan en fjärdedel av alla européer (116 miljoner) fattigdom eller social utestängning. Det är cirka två miljoner mer än föregående år och de första tillgängliga uppgifterna för 2011 bekräftar denna tendens.

Medan de som befinner sig i samhällets utkant har ständigt ökande behov har medlemsstaternas möjlighet att stödja dem i många fall minskat. Den sociala sammanhållningen hotas mer än någonsin av budgetpolitiska begränsningar. I många medlemsstater upplever man att den politik som bestäms på europeisk nivå i vissa avseenden bidragit till denna utveckling.

Den tilltagande fattigdomen inverkar negativt på européernas levnadsförhållanden, och cirka 40 miljoner personer drabbas av grava materiella brister. Antalet minskade tydligt mellan 2005 och 2008, men det började öka igen mellan 2009 och 2010, och ytterligare 342 000 personer drabbades av grava materiella brister på bara ett år.

Ett av de viktigaste inslagen i materiell fattigdom är oförmågan att få tillgång till livsmedel av lämplig mängd och kvalitet. Andelen av EU-befolkningen som inte hade råd med en måltid som innehåller kött, kyckling eller fisk (eller en vegetarisk motsvarighet) varannan dag – något som Världshälsoorganisationen definierar som ett grundläggande behov – var 8,7 % under 2010, dvs. över 43 miljoner människor, och de första uppgifterna för 2011 pekar på läget håller på att förvärras.

En särskilt allvarlig form av materiell fattigdom som är mycket värre än brist på livsmedel är hemlöshet. Det är svårt att mäta hur utbredd hemlösheten är, men det finns uppskattningar som visar på att 4,1 miljoner människor i Europa var hemlösa under 2009–2010. Hemlösheten har ökat på senare tid på grund av de sociala effekterna av låg och ojämn tillväxt samt av ökande arbetslöshet. Det är ännu mer oroande att nya kategorier hemlösa har kommit in i bilden, nämligen barnfamiljer, ungdomar och personer med invandrarbakgrund.

Det finns 25,4 miljoner barn i unionen som riskerar fattigdom eller social utestängning. Allmänt löper barn större risk för fattigdom eller social utestängning än resten av befolkningen (27 % jämfört med 23 % för hela befolkningen). Detta utsätter dem för materiella brister som omfattar mer än (dålig) näring. Till exempel har 5,7 miljoner barn inga nya (icke begagnade) kläder och 4,7 miljoner har inte två par välsittande skor (av vilka ett par allväderskor). Barn som lider av materiella brister av detta slag har mindre utsikter än sina mer bemedlade kamrater att lyckas med sin skolgång, ha god hälsa och förverkliga sin fulla potential som vuxna.

1.2.        Unionens svar på fattigdom och materiella brister

Unionens främsta instrument för att stödja anställbarhet, bekämpa fattigdom och främja social inkludering är och förblir Europeiska socialfonden (ESF). Detta strukturella instrument investerar direkt i människor och deras färdigheter och syftar till att förbättra deras chanser på arbetsmarknaden. Dock befinner sig en del av unionens mest utsatta medborgare, som lider av extrema former av fattigdom, alltför långt ifrån arbetsmarknaden för att kunna dra fördel av Europeiska socialfondens åtgärder för social inkludering.

EU:s ordning för utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen har under över två decennier gett livsmedelsbistånd till dessa personer. Ordningen inrättades 1987 för att jordbruksöverskotten, som annars skulle ha förstörts, skulle ställas till förfogande för de medlemsstater som önskade använda dem. Under årens lopp blev ordningen en viktig försörjningskälla för organisationer som arbetade direkt med de minst gynnade i våra samhällen och som kunde ge dem livsmedel. Eftersom interventionslagren förväntas minska och deras storlek är mycket oförutsägbar under åren 2011–2020 till följd av successiva reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken har ordningen för utdelning av livsmedel förlorat sitt ursprungliga existensberättigande och kommer att läggas ned vid utgången av 2013.

Materiell fattigdom vållar dock fortfarande allvarliga problem och det finns fortfarande behov av EU:s bistånd till de personer i samhället som har det sämst ställt. I sitt förslag till nästa fleråriga budgetram har kommissionen beaktat detta och öronmärkt en budget på 2,5 miljarder euro till ett nytt instrument för att bekämpa de mest extrema formerna av fattigdom och utestängning.

Därför fastställs i denna förordning för åren 2014–2020 ett nytt instrument som kommer att komplettera de befintliga sammanhållningsinstrumenten, särskilt Europeiska socialfonden, genom att det riktas in på de värsta och mest socialt destruktiva formerna av fattigdom och livsmedelsbrist samt hemlöshet och materiella brister som drabbar barn. Samtidigt stöds kompletterande åtgärder som är avsedda för social återintegration av dem i EU som har det sämst ställt.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

2.1.        Intressenternas ståndpunkter

Viktiga åsikter och idéer för framtiden har framkommit i diskussioner i rådet och Europaparlamentet samt med det civila samhället och lokala myndigheter om det befintliga stödet enligt EU:s ordning för utdelning av livsmedel till dem som har det sämst ställt i unionen. Dessutom har kommissionen varit lyhörd för intressenternas åsikter och rådfrågat paraplyorganisationer på EU-nivå som företräder både tillhandahållare av livsmedel och slutmottagarna.

Den potentiella betydande nedskärningen 2012 i det stöd som tillhandahålls enligt EU:s ordning för utdelning av livsmedel fick stor kritik från det civila samhällets organisationer, och företrädare för regionala och lokala myndigheter betonade vikten av detta stöd och vädjade om att systemet ska få fortsätta när behoven nu ökar.

Stora välgörenhetsorganisationer och organisationer i det civila samhället som företräder livsmedelsbanker, samt organisationer som arbetar med barn och hemlösa har gång på gång uttryckt behovet av offentligt stöd, särskilt från EU.

Det har hållits två möten med paraplyförbund av organisationer som företräder inte bara stödmottagarna utan även slutmottagarna. Allmänt sett välkomnade organisationerna den eventuella utvidgningen av instrumentets räckvidd utöver livsmedelsbistånd och tanken att placera människor i centrum för programmet.

Medlemsstaternas åsikter om ett sådant instrument är delade: sju medlemsstater har motsatt sig att man fortsätter med systemet för utdelning av livsmedel efter 2013. Andra medlemsstater har uttryckt sitt bestämda stöd till systemet. Tretton medlemsstater utfärdade en förklaring i december 2011 där de begärde att ordningen för utdelning av livsmedel skulle fortsätta efter 2013.

Europaparlamentet har upprepade gånger uttryckt sitt starka stöd för en fortsättning av livsmedelsbiståndsprogrammet för att uppnå bättre social sammanhållning i Europa.

I december 2011 skrev elva paraplyorganisationer till EU-kommissionär László Andor och till generaldirektören för sysselsättning, sociala frågor och inkludering med önskemål om framsteg mot en EU-strategi för hemlösa. Dessutom har Europaparlamentet manat till en EU-strategi mot hemlöshet, först i en skriftlig förklaring (2010) och sedan i en resolution (2011).

I pakten för tillväxt och sysselsättning som Europeiska rådet antog den 29 juni 2012 anges det att ”vid genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna kommer medlemsstaterna att lägga särskild tonvikt vid att åtgärda arbetslöshet och ta sig an krisens sociala följder på ett effektivt sätt [samt] genomföra verkningsfulla strategier för att bekämpa fattigdom och stödja utsatta grupper”.

2.2.        Konsekvensbedömning

Den viktigaste frågan i konsekvensbedömningen var det nya instrumentets räckvidd. Alternativen som övervägdes var 0) ingen finansiering, 1) ett instrument som följer på det aktuella systemet som är begränsat till utdelning av livsmedel, 2) ett instrument som kompletterar utdelning av livsmedel med stöd till kompletterande åtgärder avsedda att integrera mottagarna av livsmedelsstödet i samhället och 3) ett heltäckande instrument för materiellt bistånd i form av livsmedel, varor för hemlösa och varor för barn som lider av materiella brister och som kombineras med kompletterande åtgärder avsedda att återintegrera dem som har det sämst ställt i samhället.

Nettoeffekten av nollalternativet beror på hur den befintliga finansieringen omfördelas. Det skulle dock säkert ses som en bekräftelse av att solidariteten i Europa urholkas just när fattigdomen tilltar. Jämfört med alternativ ett innebär alternativ två och i ännu högre grad alternativ tre en minskning av det livsmedelsstöd som delas ut eftersom vissa resurser anslås till andra slags insatser. Emellertid borde de kompletterande åtgärderna även medföra att de uppnådda resultaten blir mer hållbara. Alternativ tre är att föredra eftersom det ger den bästa möjligheten att anpassa de insatser som får stöd till lokala behov.

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

Insatser från EU:s sida är motiverade på grundval av artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt där det föreskrivs att unionen ska ”främja en harmonisk utveckling inom hela unionen” genom att ”utveckla och fullfölja sin verksamhet för att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning” och artikel 175 i fördraget där man anger rollen för EU:s strukturfonder för att uppnå detta mål och föreskriver att särskilda åtgärder utanför strukturfonderna kan antas.

Insatser på EU-nivå är nödvändiga med hänsyn till omfattningen av fattigdom och social utestängning i unionen och de oacceptabla skillnaderna mellan medlemsstaterna som ytterligare förvärras av den ekonomiska krisen och som leder till en försämring av den sociala sammanhållningen och medför risken att man inte uppnår Europa 2020-strategins mål för kampen mot fattigdom och social utestängning.

Det finansiella stödet från EU bidrar till att få igång arbetet på nationell nivå, samordna insatser och ta fram och införa instrument som främjar social inkludering. På så sätt kan unionen föregå med gott exempel.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

I kommissionens förslag till flerårig budgetram planeras 2,5 miljarder euro inom ramen för sammanhållningspolitiken för åren 2014–2020.

Enligt artikel 84.3 i förordning nr… (EU) (grundförordningen) ska stödet till en medlemsstat ur fonden betraktas som en del av andelen av de strukturfonder som anslås till Europeiska socialfonden.

Föreslagen budget 2014–2020 || miljarder euro

Sammanhållningspolitik (strukturfonder) varav fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt || 339 2,5

* Alla uppgifter i 2011 års fasta priser

5.           Innehållet i förordningen

5.1.        Mål och tillämpningsområde

Det allmänna målet med Europeiska fonden för dem som har det sämst ställt (nedan kallad fonden) är att främja social sammanhållning i unionen och på detta sätt bidra till att uppnå målet i Europa 2020-strategin som är att minska antalet personer som är drabbade av eller riskerar fattigdom och social utestängning med minst 20 miljoner.

Detta uttrycks i det särskilda målet stöd till nationella system som via partnerorganisationer tillhandahåller icke-finansiellt bistånd till de personer som har det sämst ställt.

Vad gäller tillämpningsområdet täcker fonden livsmedelbrist, hemlöshet och barns materiella fattigdom. Varje medlemsstat får välja att sätta in åtgärder mot en eller flera av dessa brister. Medlemsstaterna får också stödja kompletterande åtgärder som komplement till materiellt stöd för att bidra till en återintegrering i samhället av de personer som har det sämst ställt.

5.2.        Personer berättigade till stöd och fondens fokusering

De personer som är berättigade till materiellt bistånd är de personer i unionen som har det sämst ställt. Det blir medlemsstaterna eller partnerorganisationerna som får ansvaret att fastställa kriterierna för vilka personer som ska få bistånd, eftersom de är bäst placerade för att med hänsyn till lokala behov kunna styra biståndet.

Genom att definiera den typ av varor som ska delas ut, nämligen livsmedel eller baskonsumentvaror för personligt bruk för hemlösa eller barn, innehåller förordningen också en indirekt styrmekanism.

5.3.        Partnerorganisationer

Partnerorganisationer är de organisationer som direkt eller indirekt tillhandahåller livsmedel eller varor till de personer som har det sämst ställt. För att säkerställa att fonden bidrar till en långsiktig minskning av fattigdomen och bättre social sammanhållning måste de partnerorganisationer som direkt tillhandahåller livsmedel eller varor själva göra insatser som kompletterar tillhandahållandet av materiellt bistånd och som syftar till social inkludering av de personer som har det sämst ställt. Sådana kompletterande åtgärder kan få stöd ur själva fonden.

De nationella myndigheterna kan antingen köpa in livsmedel och varor eller göra dem tillgängliga för partnerorganisationer eller ge partnerorganisationerna medel till inköp av livsmedel och varor. Om en partnerorganisation köper in livsmedel eller varor kan den antingen själv dela ut det materiella biståndet eller anförtro utdelningen till andra partnerorganisationer.

5.4.        Genomförandebestämmelser

Fonden kommer att genomföras enligt sammanhållningspolitikens modell, det vill säga via delad förvaltning på grundval av ett sjuårigt operativt program per medlemsstat under åren 2014–2020.

När det gäller genomförandet följer förordningen tillvägagångssättet för strukturfonderna och låter bland annat medlemsstaterna om de så önskar använda strukturerna, de utsedda myndigheterna och förfarandena för Europeiska socialfonden, för att minska den administrativa bördan i samband med övergången från den nuvarande ordningen för utdelning av livsmedel till de sämst ställda till den nya fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt. Bestämmelserna om programplanering, övervakning, utvärdering, information och kommunikation är dock förenklade för att passa fondens mål och målgrupper.

Reglerna för stödberättigande är också de utformade för att ta hänsyn till fondens natur och till de olika aktörerna som kommer att medverka i genomförandet. I synnerhet föreskrivs det i förordningen förenklade kostnadsmetoder för de flesta utgiftskategorier, och det finns öppna möjligheter för övriga kategorier.

Den ekonomiska förvaltningen och kontrollsystemet bygger på systemet i strukturfonderna. Somliga bestämmelser har också anpassats och förenklats för att helt passa de insatser som kommer att stödjas ur fonden, särskilt vad gäller förfinansiering, innehållet i betalningsansökningar till kommissionen samt proportionell kontroll.

Partnerorganisationerna har begränsade möjligheter att i förskott lägga fram de nödvändiga medlen. Medlemsstaterna kan också ha svårigheter att uppbåda de medel som krävs för förfinansiering av insatserna. Dessutom är det sannolikt att de medlemsstater som har det kärvaste budgetläget också är de som har det största antalet personer som har det sämst ställt. För att motverka detta, vilket kan äventyra måluppfyllelsen, fastställs nivån på förfinansiering till 11 % av det sammanlagda anslaget till en medlemsstat. Detta kommer att möjliggöra en täckning på upp till 90 % av kostnaderna för det första årets biståndsinsatser, exklusive tekniskt bistånd, transporter, administrativa kostnader och kompletterande åtgärder.

2012/0295 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 175.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[1],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[2],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)       I linje med Europeiska rådets slutsatser av den 17 juni 2010 där unionens strategi för en smart och hållbar tillväxt för alla antogs har unionen och medlemsstaterna fastställt att antalet personer som riskerar fattigdom och social utestängning ska var minst 20 miljoner lägre senast år 2020.

(2)       Antalet personer i unionen som lider av materiell fattigdom, även grav sådan, ökar och dessa personer har ofta inte heller möjlighet att dra fördel av aktiveringsåtgärderna enligt förordning (EU) nr […grundförordningen], och särskilt förordning (EU) nr […ESF].

(3)       Enligt artikel 174 i fördraget ska unionen, för att främja en harmonisk utveckling inom hela unionen, utveckla och fullfölja sin verksamhet för att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning.

(4)       Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (nedan kallad fonden) bör stärka den sociala sammanhållningen och bidra till att minska fattigdomen i unionen genom att stödja nationella system som tillhandahåller icke-finansiellt bistånd till dem som har det sämst ställt för att åtgärda livsmedelbrist, hemlöshet och barns materiella brister.

(5)       Enligt artikel 317 i fördraget och i samband med delad förvaltning bör det anges på vilka villkor kommissionen kan utöva sina befogenheter att genomföra Europeiska unionens allmänna budget, och medlemsstaternas ansvar vad gäller samarbete bör förtydligas. Dessa villkor bör göra det möjligt för kommissionen att försäkra sig om att medlemsstaterna använder fonden på ett lagligt och korrekt sätt och i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning i den bemärkelse som avses i rådets förordning […] med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (nedan kallad budgetförordningen)[3].

(6)       Bestämmelserna säkerställer också att de insatser som får stöd överensstämmer med tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning, särskilt vad gäller säkerheten hos de varor som delas ut till de personer som har det sämst ställt.

(7)       För att ange en lämplig budgetram bör kommissionen via genomförandeakter upprätta en årlig fördelning av sammanlagda resurser per medlemsstat med hjälp av en objektiv och öppen metod som återspeglar skillnader vad gäller fattigdom och materiella brister.

(8)       Varje medlemsstat bör i sitt operativa program fastställa och motivera de former av materiell fattigdom som ska åtgärdas och beskriva målen för och kännetecknen för det bistånd till de personer som har det sämst ställt vilket kommer att tillhandahållas via stödet till befintliga nationella system. Programmet bör också inkludera inslag som är nödvändiga för att genomförandet av det operativa programmet ska bli slagkraftigt och resurseffektivt.

(9)       För att fonden ska vara få så stort genomslag som möjligt, särskilt med hänsyn till nationella omständigheter, är det lämpligt att upprätta ett förfarande för eventuella ändringar i det operativa programmet.

(10)     Utbyten av erfarenheter och bästa lösningar har ett betydande mervärde, och kommissionen bör underlätta sådan spridning.

(11)     För att övervaka framstegen i genomförandet av operativa program bör medlemsstaterna utarbeta och tillhandahålla till kommissionen årliga och slutliga genomföranderapporter och på så sätt säkerställa att det finns väsentlig och aktuell information. I samma syfte bör kommissionen och varje medlemsstat hålla ett årligt möte för en bilateral genomgång, om de inte enas om annat.

(12)     För att förbättra kvaliteten och utformningen av varje operativt program och utvärdera fondens genomslag och resurseffektivitet bör utvärderingar i förhand och i efterhand genomföras. Utvärderingarna bör kompletteras med undersökningar av de personer som har det sämst ställt och som har dragit fördel av programmet, och om nödvändigt med hjälp av undersökningar under programperioden. Medlemsstaternas och kommissionens respektive ansvar i detta avseende bör anges närmare.

(13)     Medborgarna har rätt att veta hur unionens medel investeras och vilka effekter detta får. För att se till att information om fondens resultat får en bred spridning och för att säkerställa att möjligheter till finansiering är tillgängliga och tydliga bör utförliga regler upprättas om information och kommunikation, särskilt vad gäller medlemsstaternas och mottagarnas ansvar.

(14)     Unionens lagstiftning om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, i synnerhet Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter[4] är tillämplig.

(15)     För att unionens resurser ska få en multiplikatoreffekt är det nödvändigt att fastställa en högsta medfinansieringsandel från fonden till de operativa programmen och samtidigt beakta situationen hos de medlemsstater som har tillfälliga budgetproblem.

(16)     Enhetliga och skäliga regler för fonden beträffande stödperioden, insatser och utgifter bör tillämpas i hela unionen. Villkoren för berättigande bör återspegla den speciella karaktären i fondens mål och målgrupper, särskilt via lämpliga villkor för insatsernas stödberättigande samt stödformer och regler och villkor för återbetalning.

(17)     Enligt [förslaget till] Europaparlamentets och rådets förordning om den gemensamma organisationen av marknaderna för jordbruksprodukter [CMO-förordningen][5] kan produkter som köps in genom offentliga interventioner förbrukas genom att de görs tillgängliga för ordningen för livsmedelsdistribution till de sämst ställda i EU om den ordningen medger det. Beroende på omständigheterna kan livsmedel från användning, beredning eller försäljning av sådana lager vara det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet, varför detta bör möjliggöras i den här förordningen. De belopp som betalas vid transaktioner som rör sådana lager bör användas till förmån för dem som har det sämst ställt och bör inte tillämpas så att medlemsstaternas skyldighet att medfinansiera programmet minskar. För effektivast möjliga användning av interventionslagren och avkastning på dem bör kommissionen i enlighet med artikel 19 e i förordning (EU) nr [CMO-förordningen] anta genomförandeakter om fastställande av förfaranden för hur produkter i interventionslagren får användas, beredas eller säljas till förmån för programmet för dem som har det sämst ställt.

(18)     Det är nödvändigt att ange de typer av insatser som får vidtas på kommissionens och medlemsstaternas initiativ, som tekniskt bistånd med stöd ur fonden.

(19)     I enlighet med principen om delad förvaltning bör medlemsstaterna genom sina förvaltnings- och kontrollsystem ha huvudansvaret för att genomföra och kontrollera verksamheten inom programmen.

(20)     Medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder för att garantera att deras förvaltnings- och kontrollsystem inrättas och fungerar på bästa sätt för att ge säkerhet om att fonden används på ett lagligt och korrekt sätt. Det bör därför fastställas vilka skyldigheter medlemsstaterna har när det gäller förvaltnings- och kontrollsystem för sina operativa program samt beträffande förebyggande, upptäckande och korrigering av oriktigheter och överträdelser av unionslagstiftningen.

(21)     Medlemsstaterna bör utse en förvaltningsmyndighet, en attesteringsmyndighet och en funktionellt oberoende revisionsmyndighet för sitt operativa program. För att ge medlemsstaterna flexibilitet när de inrättar kontrollsystem är det lämpligt att ge dem möjlighet att välja att låta attesteringsmyndighetens uppgifter utföras av förvaltningsmyndigheten. Medlemsstaterna bör också ha rätt att utse förmedlande organ för att utföra vissa av förvaltningsmyndighetens eller attesteringsmyndighetens uppgifter. Medlemsstaterna bör i så fall tydligt fastställa deras ansvarsområden och funktioner.

(22)     Förvaltningsmyndigheten har huvudansvaret för att fonden genomförs verkningsfullt och resurseffektivt och har därför ett stort antal funktioner som rör programförvaltning och övervakning, ekonomisk förvaltning och kontroller samt urval av projekt. Dess ansvarsområden och uppgifter bör fastställas.

(23)     Attesteringsmyndigheten bör upprätta betalningsansökningar och lämna in dem till kommissionen. Den bör upprätta årsredovisningar, attestera att de är fullständiga, exakta och sanningsenliga och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämpliga unionsregler och nationella regler. Dess ansvarsområden och uppgifter bör fastställas.

(24)     Revisionsmyndigheten bör se till att revision genomförs av förvaltnings- och kontrollsystemen, av ett lämpligt urval operationer och av årsredovisningen. Dess ansvarsområden och uppgifter bör fastställas.

(25)     Utan att det påverkar kommissionens befogenheter när det gäller finansiell kontroll bör samarbetet mellan medlemsstaterna och kommissionen inom ramen för denna förordning säkerställas, och kriterier bör fastställas som gör att kommissionen, inom ramen för sin strategi för kontroll av nationella system, kan avgöra vilken säkerhetsgrad som bör krävas från de nationella revisionsorganen.

(26)     Kommissionens befogenheter och skyldighet att kontrollera att förvaltnings- och kontrollsystemen verkligen fungerar och att ålägga medlemsstaterna att vidta åtgärder bör fastställas. Kommissionen bör också ha befogenhet att genomföra revisioner inriktade på frågor som rör sund ekonomisk förvaltning, för att kunna dra slutsatser om fondens resultat.

(27)     Unionens budgetåtaganden bör verkställas årligen. För att programförvaltningen ska fungera effektivt bör gemensamma regler fastställas för utbetalning av mellanliggande betalningsansökningar, av det årliga saldot och av slutsaldot.

(28)     För att kommissionen ska få rimliga garantier bör ansökningen om mellanliggande betalning betalats till 90 % av de bidragsberättigade utgifter som ingår i betalningsansökningen.

(29)     En förfinansiering vid det operativa programmets början bör säkerställa att medlemsstaten har medel att stödja mottagarna i genomförandet av insatserna från och med tidpunkten när det operativa programmet antas. Denna förfinansiering bör endast användas i detta syfte och mottagarna bör få tillräcklig finansiering för att inleda en insats när den väljs ut.

(30)     För att skydda unionens ekonomiska intressen bör det finnas tidsbegränsade åtgärder som gör det möjligt för den delegerade utanordnaren att avbryta utbetalningar när det finns tecken som tyder på allvarliga brister i förvaltnings- och kontrollsystemet, bevis på allvarliga oriktigheter i samband med en ansökan om utbetalning eller underlåtenhet att lämna in handlingar för granskning och godkännande av räkenskaperna.

(31)     För att skydda unionens ekonomiska intressen och skapa förutsättningar för att säkerställa att programmen genomförs effektivt bör kommissionen ges möjlighet att ställa in betalningar.

(32)     En lämplig ram bör skapas för den årliga granskningen och godkännandet av räkenskaperna för att säkerställa att de utgifter som samfinansieras ur unionens budget under varje budgetår används enligt tillämpliga regler. Inom denna ram bör de utsedda organen beträffande det operativa programmet lämna en förvaltningsförklaring till kommissionen, åtföljd av en attesterad årsredovisning, en årlig sammanfattning av de slutliga revisionsrapporterna och av kontroller och ett oberoende revisionsuttalande med kontrollrapport.

(33)     Det är nödvändigt att i detalj fastställa förfarandet för den årliga granskningen och godkännandet för fonden, för att säkerställa en tydlig bas och rättslig säkerhet för dessa system. Det är viktigt att ge medlemsstaterna en begränsad möjlighet att reservera belopp i årsräkenskaperna som omfattas av ett förfarande med revisionsmyndigheten.

(34)     För att värna om unionens budget och ge medlemsstaterna rättslig säkerhet är det lämpligt att fastställa särskilda former och förfaranden för medlemsstaternas och kommissionens finansiella korrigeringar, och i synnerhet fastställa under vilka omständigheter brott mot tillämplig unionslagstiftning eller nationell lagstiftning kan leda till finansiell korrigering.

(35)     Intervallen mellan revisionerna av insatser bör stå i proportion till omfattningen av unionens stöd ur fonden. Framför allt bör antalet revisioner minskas när de stödberättigade utgifterna för en insats inte överstiger 100 000 euro. Det bör dock vara möjligt att utföra revisioner närhelst det finns tecken på oriktigheter eller bedrägerier eller som en del i ett granskningsurval. För att omfattningen av kommissionens revision ska stå i proportion till risken bör kommissionen kunna minska sitt revisionsarbete rörande de operativa programmen, om det inte finns några större brister eller om revisionsmyndigheten är tillförlitlig. Dessutom bör man i revisionens omfattning ta full hänsyn till fondens mål och målgruppens natur.

(36)     För att säkerställa budgetdisciplin bör det anges hur en del av budgetåtagandena för ett operativt program kan återtas, särskilt om ett belopp kan undantas från återtagandet, t.ex. när förseningar i genomförandet beror på omständigheter som den berörda parten inte råder över, onormala eller oförutsägbara omständigheter eller omständigheter vars följder inte kan undvikas trots vederbörlig omsorg.

(37)     För att komplettera och ändra vissa icke-väsentliga delar av denna förordning, bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen avseende medlemsstaternas ansvar vad gäller rapportering av oriktigheter och återkrav av otillbörligt utbetalda belopp, förfarandena för utbyte av uppgifter om insatser, förfaranden för en lämplig verifieringskedja, villkoren för nationella revisioner, kriterier för att utse förvaltningsmyndigheter och attesteringsmyndigheter, angivande av allmänt vedertagna databärare samt kriterier för att fastställa nivån för finansiella korrigeringar. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpligt samråd under sitt förberedande arbete, däribland på expertnivå.

(38)     Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(39)     Kommissionen bör bemyndigas att genom genomförandeakter anta beslut om årlig fördelning av de totala resurserna efter medlemsstat, beslut om årliga finansiella anslag för varje medlemsstat, beslut om antagande av operativa program, beslut om inställande av betalningar, beslut om finansiella korrigeringar och vid återtagande, beslut om att ändra beslut om antagande av program.

(40)     För att garantera enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör genomförandebefogenheterna i fråga om mallen för de årliga och slutliga genomföranderapporterna och förteckningen över gemensamma indikatorer, mallen för den strukturerade undersökningen av slutmottagarna, det elektroniska systemet för datautbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen, mallen för förvaltningsförklaring, mallarna för revisionsstrategin, yttrande och årlig kontrollrapport och metoder för urvalsmetoden, bestämmelserna för användning av uppgifter som inhämtats under revisioner samt mallen för betalningsansökningar utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[6].

(41)     Denna förordning respekterar de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som i synnerhet erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, inklusive respekt för människors värdighet och för privat- och familjelivet, rätten till skydd av personuppgifter, barns rättigheter, äldre personers rättigheter, jämställdhet och förbudet mot diskriminering. Denna förordning måste tillämpas i enlighet med dessa rättigheter och principer.

(42)     Eftersom målet för denna förordning, nämligen att förbättra den sociala sammanhållningen i unionen och bidra till att bekämpa fattigdom och social utestängning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan bättre kan uppnås på unionsnivå, får EU vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

1.           Genom denna förordning inrättas fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (nedan kallad fonden) för tiden 1 januari 2014–31 december 2020, och fondens mål, stödets omfattning, tillgängliga finansiella resurser och kriterierna för tilldelning av dem samt regler för säkerställande av fondens genomslagskraft fastställs.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

(1) de som har det sämst ställt: fysiska personer, antingen enskilda, familjer, hushåll eller grupper bestående av sådana personer, vars behov av bistånd har fastställts på grundval av objektiva kriterier som antagits av behöriga nationella myndigheter, eller definierats av partnerorganisationer och som godkänts av dessa behöriga myndigheter,

(2) partnerorganisationer: de offentliga organ eller ideella organisationer som direkt eller via andra partnerorganisationer tillhandahåller livsmedel eller varor till de personer som har det sämst ställt, och vars insatser har valts ut av förvaltningsmyndigheten enligt artikel 29.3 b,

(3) nationella system: alla system som åtminstone delvis har samma syfte som fonden och som genomförs på nationell, regional eller lokal nivå, antingen av offentliga organ eller av ideella organisationer,

(4) insats: ett projekt, ett avtal, eller en åtgärd som valts ut av förvaltningsmyndigheten för det operativa programmet i fråga eller på myndighetens ansvar, och som bidrar till målen för det operativa programmet som den är kopplad till,

(5) genomförd insats: en insats som konkret har fullbordats eller genomförts fullt ut, och för vilken stödmottagarna genomfört alla utbetalningar och mottagit motsvarande bidrag ur det operativa programmet,

(6) stödmottagare: ett offentligt eller privat organ, med ansvar för att inleda eller för att inleda och genomföra insatser,

(7) slutmottagare: de personer som har det sämst ställt som får livsmedel eller varor eller omfattas av de kompletterande åtgärderna,

(8) offentligt stöd: ekonomiskt stöd som ges för att finansiera en insats som har sitt ursprung i nationella, regionala eller lokala myndigheters budget, från unionens budget för fonden, från offentligrättsliga organs budget eller från budgeten för en sammanslutning av myndigheter eller offentligrättsliga organ enligt artikel 1.9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG,

(9) förmedlande organ: ett offentligt eller privat organ som en förvaltningsmyndighet eller en attesterande myndighet ansvarar för eller som utför uppgifter för en sådan myndighets räkning beträffande insatser som genomförs av bidragsmottagare,

(10) räkenskapsår: tiden 1 juli–30 juni, utom för det första räkenskapsåret, som omfattar perioden från den första dagen då utgifterna är stödberättigande till den 30 juni 2015, och det sista räkenskapsåret är tiden mellan den 1 juli 2022 och den 30 juni 2023 .

(11) budgetår: tiden från och med den 1 januari till och med den 31 december.

Artikel 3

Mål

Fonden ska främja den sociala sammanhållningen i unionen genom att bidra till att uppnå målet enligt Europa 2020-strategin att minska fattigdomen med minst 20 miljoner personer som riskerar fattigdom och social utestängning. Förutom detta allmänna mål ska fonden bidra till att uppnå det specifika målen som är att åtgärda de värsta formerna av fattigdom i unionen genom att tillhandahålla icke-finansiellt bistånd till dem som har det sämst ställt. Detta mål ska mätas med antalet personer som får bistånd ur fonden.

Artikel 4

Stödets omfattning

1.           Fonden ska stödja nationella system där livsmedelsprodukter och baskonsumentvaror för personligt bruk för hemlösa eller barn delas ut till de personer som har det sämst ställt via partnerorganisationer som väljs ut av medlemsstaterna.

2.           Fonden får stödja åtgärder som kompletterar tillhandahållandet av livsmedel och varor, och som bidrar till social inkludering av de personer som har det sämst ställt.

3.           Fonden ska stödja lärande av varandra, nätverksarbete och spridning av bra rutiner när det gäller icke-finansiellt bistånd till dem som har det sämst ställt .

Artikel 5

Principer

1.           Den del av unionens budget som anslås till fonden ska genomföras inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaterna och kommissionen i enlighet med artikel 55.1 b i budgetförordningen, med undantag av tekniskt bistånd på kommissionens initiativ, som ska genomföras inom ramen för direkt förvaltning enligt artikel 55.1 a i budgetförordningen.

2.           Kommissionen och medlemsstaterna ska se till att stödet från fonden är förenligt med unionens politik och prioriteringar och att det kompletterar unionens övriga instrument.

3.           Stödet från fonden ska genomföras i nära samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna.

4.           Medlemsstaterna och de myndigheter som medlemsstaterna utsett i detta syfte ska ansvara för genomförandet av operativa program och genomföra sina uppgifter enligt denna förordning i överensstämmelse med medlemsstaternas institutionella, rättsliga och finansiella ram samt i enlighet med denna förordning.

5.           Bestämmelserna för genomförandet och användningen av fonden, särskilt de ekonomiska och administrativa medel som krävs för rapportering, utvärdering, förvaltning och kontroll, ska stå i proportion till det stöd som anslagits.

6.           I enlighet med sina respektive ansvarsområden ska kommissionen och medlemsstaterna se till att insatserna samordnas med Europeiska socialfonden och unionens övriga politik och instrument.

7.           Kommissionen, medlemsstaterna och stödmottagarna ska tillämpa principen om sund ekonomisk förvaltning i enlighet med artikel 26 i budgetförordningen.

8.           Kommissionen och medlemsstaterna ska säkerställa att fonden fungerar effektivt, framför allt genom övervakning, rapportering och utvärdering.

9.           Kommissionen och medlemsstaterna ska utföra sina respektive uppgifter som rör fonden på ett sådant sätt att den administrativa bördan för stödmottagarna minskas.

10.         Kommissionen och medlemsstaterna ska se till att jämställdhet och integrering av jämställdhetsprincipen främjas i alla led av genomförandet av fonden. Kommissionen och medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att förhindra varje form av diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning i samband med tillgången till fonden.

11.         Insatser som finansieras ur fonden ska vara förenliga med tillämplig unionslagstiftning och med nationell lagstiftning. I synnerhet får fonden endast användas för att stödja utdelning av livsmedel eller varor som överensstämmer med unionens lagstiftning om konsumentprodukters säkerhet.

12.         Medlemsstaterna och stödmottagarna ska välja ut livsmedelsprodukterna och varorna med ledning av objektiva kriterier. I urvalskriterierna för livsmedelsprodukter och i förekommande fall varor ska hänsyn också tas till klimat- och miljöaspekter, i synnerhet för att minska slöseri med livsmedel.

AVDELNING II: MEDEL OCH PROGRAMPLANERING

Artikel 6

Samlade medel

1.           De samlade medel som ska vara tillgängliga för budgetåtaganden från fonden under åren 2014–2020 ska uppgå till 2 500 000 000 euro i 2011 års priser, i enlighet med den uppdelning per år som fastställs i bilaga II.

2.           De samlade medlen ska indexregleras med 2 % per år inför programplanering och senare budgetering i unionens allmänna budget.

3.           Kommissionen ska i enlighet med artikel 84.5 i förordning (EU) nr …. (grundförordningen) genom genomförandeakter anta ett beslut om årlig fördelning per medlemsstat av de samlade medlen, utan att det påverkar punkt 4 i den här artikeln, med beaktande av följande indikatorer sammanställda av Eurostat:

a)      Den befolkning som lever i grav materiell fattigdom.

b)      Den befolkning som lever i hushåll med mycket låg arbetsintensitet.

4.           Av de samlade medlen ska 0,35 % anslås till tekniskt bistånd på kommissionens initiativ.

Artikel 7

Operativt program

1.           Varje medlemsstat ska inom tre månader efter det att denna förordning har trätt i kraft till kommissionen lämna in ett operativ program som omfattar tiden 1 januari 2014–31 december 2020 och som innehåller följande:

a)      En kartläggning och en motivering av valet av den materiella brist eller de materiella brister som ska ingå i det operativa programmet och en beskrivning av varje typ av materiell brist som ska åtgärdas, av huvuddragen i och målen för livsmedels- och varuutdelningen och de kompletterande åtgärderna som kan tillhandahållas med beaktande av resultaten av den förhandsutvärdering som utförts i enlighet med artikel 14.

b)      En beskrivning av motsvarande nationella system för varje typ av materiell brist som åtgärdas.

c)      En beskrivning av mekanismen som fastställer urvalskriterierna för de personer som har det sämst ställt, vid behov med uppdelning på respektive typ av materiell brist.

d)      Kriterier för urval av insatser och en beskrivning av urvalsmekanismen, vid behov med uppdelning på respektive typ av materiell brist.

e)      Kriterier för urval av partnerorganisationer, vid behov med uppdelning på respektive typ av materiell brist.

f)       En beskrivning av den mekanism som används för att säkerställa komplementariteten med Europeiska socialfonden.

g)      En beskrivning av genomförandebestämmelserna för det operativa programmet med uppgifter om förvaltningsmyndighet, eventuell attesteringsmyndighet och revisionsmyndighet och det organ som kommissionen ska göra utbetalningarna till, samt en beskrivning av övervakningsförfarandet.

h)      En beskrivning av de åtgärder som vidtas för att i utarbetandet av det operativa programmet engagera behöriga regionala, lokala och andra myndigheter samt organ som företräder det civila samhället och organ som främjar jämlikhet och icke-diskriminering.

i)       En beskrivning av den planerade användningen av tekniskt bistånd i enlighet med artikel 25.2, däribland åtgärder för att förstärka stödmottagarnas administrativa kapacitet förhållande till genomförandet av det operativa programmet.

j)       En finansieringsplan med följande tabeller:

i)        En tabell där det för varje år i enlighet med artikel 18 anges vilka anslag som man planerar för stöd från fonden och samfinansieringen i enlighet med artikel 18.

ii)       En tabell där det för hela programperioden anges hela anslaget för stöd ur det operativa programmet för varje typ av materiell brist samt motsvarande kompletterande åtgärder.

De partnerorganisationer som avses i led e som direkt tillhandahåller livsmedlen eller varorna ska själva företa insatser som kompletterar det materiella biståndet och som är avsedda för återintegration i samhället av de personer som har det sämst ställt, oavsett om dessa insatser stöds ur fonden eller inte.

2.           De operativa programmen ska upprättas av medlemsstaterna eller en myndighet som de utser i samarbete med behöriga regionala, lokala och andra myndigheter samt organ som företräder det civila samhället och organ som främjar jämlikhet och icke-diskriminering.

3.           Medlemsstaterna ska utarbeta sina operativa program enligt den mall som anges i bilaga I.

Artikel 8

Antagande av det operativa programmet

1.           Kommissionen ska bedöma huruvida det operativa programmet stämmer överens med denna förordning och hur det bidrar till fondens mål och därvid beakta den förhandsutvärdering som utförts i enlighet med artikel 14.

2.           Kommissionen får framföra sina synpunkter inom tre månader efter det att det operativa programmet lämnats in. Medlemsstaten ska förse kommissionen med alla ytterligare uppgifter som behövs och om nödvändigt revidera förslaget till operativt program.

3.           Kommissionen ska med en genomförandeakt godkänna det operativa programmet inom sex månader efter det att det lämnats in av medlemsstaten, dock tidigast den 1 januari 2014, under förutsättning att kommissionens synpunkter i enlighet med punkt 2 beaktats på ett tillfredsställande sätt.

Artikel 9

Ändringar i det operativa programmet

1.           Medlemsstaten får lämna in begäran om ändring i det operativa programmet. Den ska åtföljas av det reviderade operativa programmet och motiveringen av ändringen.

2.           Kommissionen ska bedöma de uppgifter som lämnats in i enlighet med punkt 1, med beaktande av medlemsstatens motivering. Kommissionen får komma med synpunkter och medlemsstaten ska förse kommissionen med alla nödvändiga kompletterande uppgifter.

3.           Kommissionen ska genom genomförandeakter godkänna ändringar i ett operativt program inom fem månader efter det att det lämnats in av medlemsstaten, under förutsättning att kommissionens synpunkter beaktats på ett tillfredsställande sätt.

Artikel 10

Plattform

Kommissionen ska inrätta en plattform på unionsnivå för att underlätta erfarenhetsutbyte, kapacitetsuppbyggnad och nätverksarbete samt spridning av relevanta resultat inom icke-finansiellt bistånd till dem som har det sämst ställt.

Dessutom ska kommissionen minst en gång om året rådgöra med organisationer som företräder partnerorganisationerna på unionsnivå beträffade genomförandet av stödet ur fonden.

AVDELNING III: ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING, INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

Artikel 11

Rapporter om genomförande och indikatorer

1.           Från och med 2015 och till och med 2022 ska medlemsstaterna till kommissionen senast den 30 juni varje år lämna in en årlig rapport om genomförandet av det operativa programmet under föregående budgetår.

2.           Medlemsstaterna ska utarbeta den årliga genomföranderapporten enligt den mall som antagits av kommissionen, inbegripet förteckningen över gemensamma insats- och resultatindikatorer.

3.           De årliga genomföranderapporterna ska anses godtagbara om de innehåller alla uppgifter som krävs i den mall som avses i punkt 2, inbegripet de gemensamma indikatorerna. Kommissionen ska inom 15 arbetsdagar efter mottagandet av den årliga genomföranderapporten informera medlemsstaten om rapporten inte är godtagbar. Om kommissionen inte skickar den informationen inom tidsfristen ska rapporten anses vara godtagbar.

4.           Kommissionen ska granska den årliga genomföranderapporten och lämna sina synpunkter till medlemsstaten inom två månader efter mottagandet av den årliga genomföranderapporten.

Om kommissionen inte lämnar synpunkter inom denna tidsfrist ska rapporterna anses vara godkända.

5.           Medlemsstaten ska lämna in en slutlig rapport om genomförandet av det operativa programmet senast den 30 september 2023.

Medlemsstaterna ska utarbeta den slutliga genomföranderapporten enligt den mall som antagits av kommissionen

Kommissionen ska granska den slutliga genomföranderapporten och lämna sina synpunkter till medlemsstaten inom fem månader efter mottagandet av den slutliga genomföranderapporten.

Om kommissionen inte lämnar synpunkter inom denna tidsfrist ska rapporterna anses vara godkända.

6.           Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta mallen för den årliga genomföranderapporten, inbegripet förteckningen över gemensamma insats- och resultatindikatorer, och mallen för den slutliga genomföranderapporten. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 60.2.

7.           Kommissionen får lämna kommentarer till en medlemsstat angående genomförandet av det operativa programmet. Förvaltningsmyndigheten ska inom tre månader informera kommissionen om de korrigerande åtgärder som har vidtagits.

8.           Förvaltningsmyndigheten ska offentliggöra en sammanfattning för allmänheten av innehållet i de årliga och slutliga genomföranderapporterna.

Artikel 12

Bilateralt granskningsmöte

1.           Kommissionen och varje medlemsstat ska hålla möte varje år från och med 2014 till och med 2022 om man inte enas om annat, för att undersöka framstegen när det gäller genomförandet av det operativa programmet, med beaktande av den årliga genomföranderapporten och kommissionens synpunkter som avses i artikel 11.7 där så är tillämpligt.

2.           Kommissionen ska vara ordförande vid det årliga bilaterala granskningsmötet.

3.           Medlemsstaten ska säkerställa att kommissionens synpunkter följs upp på lämpligt sätt efter mötet.

Artikel 13

Allmänna bestämmelser om utvärdering

1.           Medlemsstaterna ska tillhandahålla de resurser som krävs för att genomföra utvärderingarna, och säkerställa att förfaranden finns för att framställa och samla in de uppgifter som krävs för utvärderingarna, inbegripet uppgifter som rör de gemensamma indikatorer som avses i artikel 11.

2.           Utvärderingarna ska utföras av experter som fungerar fristående från de myndigheter som har ansvaret för genomförandet av det operativa programmet. Alla utvärderingar ska offentliggöras i sin helhet.

Artikel 14

Förhandsutvärdering

1.           Medlemsstaterna ska utföra en förhandsutvärdering av det operativa programmet.

2.           Förhandsutvärderingen ska utföras under ansvaret av den myndighet som svarar för utarbetandet av det operativa programmet. Den ska lämnas in till kommissionen samtidigt med det operativa programmet, åtföljt av en sammanfattning.

3.           I förhandsutvärderingen ska det bedömas

a)      hur programmet bidrar till unionens mål att det senast 2020 ska finnas 20 miljoner färre människor som riskerar fattigdom och social utestängning, med beaktande av den utvalda typen av materiell brist som ska åtgärdas och med hänsyn till nationella omständigheter vad gäller fattigdom, social utestängning och materiella brister,

b)      om det föreslagna operativa programmet är enhetligt och hur det samverkar med andra relevanta finansieringsinstrument,

c)      om tilldelningen av budgetmedel överensstämmer med det operativa programmets mål,

d)      hur de förväntade resultaten bidrar till slutresultaten,

e)      om förfarandena för övervakning av det operativa programmet och för insamling av de uppgifter som behövs för utvärderingarna är lämpliga.

Artikel 15

Utvärdering under programperioden

1.           Under programperioden får förvaltningsmyndigheten genomföra utvärderingar för att bedöma hur verkningsfullt och resurseffektivt det operativa programmet är.

2.           Förvaltningsmyndigheten ska under 2017 och 2021 utföra en strukturerad undersökning av slutmottagarna enligt kommissionens mall. Kommissionen ska anta mallen genom en genomförandeakt. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 60.2.

3.           Kommissionen får på eget initiativ utvärdera de operativa programmen.

Artikel 16

Efterhandsutvärdering

Kommissionen ska på eget initiativ och i nära samarbete med medlemsstaterna med stöd av externa experter genomföra en efterhandsutvärdering för att bedöma resultatens genomslag och långsiktighet och för att mäta det mervärde som fonden tillför. Denna efterhandsutvärdering ska vara slutförd senast den 31 december 2023.

Artikel 17

Informations- och kommunikationsverksamhet

1.           Medlemsstaterna ska informera om och främja de åtgärder som finansieras genom fonden. Informationen ska riktas till personer som har det sämst ställt, till medierna och till en bredare allmänhet. Unionens roll ska lyftas fram i informationen och stödet från fonden ska uppmärksammas.

2.           Förvaltningsmyndigheten ska i syfte att säkerställa insyn i fondens stöd föra en förteckning över insatser som får stöd från fonden i formaten CSV eller XML, som ska finnas tillgänglig via en webbplats. Förteckningen ska minst omfatta uppgifter om stödmottagarens namn, adress och tilldelade unionsmedel samt den typ av materiell brist som stödet avser.

Förteckningen över insatserna ska uppdateras minst var tolfte månad.

3.           Under genomförandet av en insats ska stödmottagare och partnerorganisationer informera allmänheten om stödet från fonden genom att anslå minst en affisch med information om insatsen (minsta format A3), inbegripet om unionens finansiella stöd, i ett läge som är tydligt synligt för allmänheten, vid varje plats för fördelning av livsmedel, varor och kompletterande åtgärder, utom då det inte är möjligt på grund av omständigheterna kring distributionen.

De stödmottagare och partnerorganisationer som har webbplatser ska också ge en kort beskrivning av insatsen inklusive dess syfte och resultat, där unionens ekonomiska stöd framhävs.

4.           I stödmottagarens och partnerorganisationernas alla informations- och kommunikationsåtgärder ska stöd från fonden till insatserna uppmärksammas genom att man synliggör unionens emblem tillsammans med ett omnämnande av unionen och fonden.

5.           Förvaltningsmyndigheten ska underrätta stödmottagarna om offentliggörande av den förteckning över insatser som avses i punkt 2. Förvaltningsmyndigheten ska tillhandahålla informations- och kommunikationsmaterial, inklusive mallar i elektroniskt format, för att hjälpa stödmottagare och partnerorganisationer att uppfylla sina skyldigheter enligt punkt 3.

6.           Vid behandling av personuppgifter enligt denna artikel ska förvaltningsmyndigheten, stödmottagarna och partnerorganisationerna följa direktiv 95/46/EG.

AVDELNING IV EKONOMISKT STÖD FRÅN FONDEN

Artikel 18

Medfinansiering

1.           Medfinansieringssatsen inom de operativa programmen får inte överskrida 85 % av de offentliga utgifter som berättigar till stöd.

2.           I kommissionens beslut om antagande av ett operativt program ska medfinansieringssatsen för det operativa programmet och det maximala stödbeloppet från fonden fastställas.

3.           Tekniska stödåtgärder på kommissionens initiativ, eller på dess vägnar, får finansieras till 100 %.

Artikel 19

Ökade utbetalningar för medlemsstater med tillfälliga budgetproblem

1.           På begäran av en medlemsstat får mellanliggande betalningar och utbetalningar av slutsaldo ökas med 10 procentenheter över den medfinansieringssats som är tillämplig för det operativa programmet. Den höjda medfinansieringssatsen, som inte får överstiga 100 %, ska gälla för betalningsansökningar som hänför sig till den räkenskapsperiod då medlemsstaten lämnade in sin ansökan och under efterföljande räkenskapsperioder då medlemsstaten uppfyller något av följande villkor:

a)      Den berörda medlemsstaten har infört euron och får makrofinansiellt stöd från unionen i enlighet med rådets förordning (EU) nr 407/2010[7].

b)      Den berörda medlemsstaten har inte infört euron och får medelfristigt ekonomiskt stöd i enlighet med rådets förordning (EG) nr 332/2002[8].

c)      Ekonomiskt stöd ställs till dess förfogande i enlighet med fördraget om inrättande av europeiska stabilitetsmekanismen.

2.           Utan hinder av vad som sägs i punkt 1 får dock unionens stöd i form av mellanliggande betalningar och utbetalning av slutsaldo inte vara högre än det offentliga stödet och det maximala stödbeloppet från fonden, enligt kommissionens beslut om godkännande av det operativa programmet.

Artikel 20

Period under vilken utgifterna berättigar till stöd

1.           Utgifter ska berättiga till stöd från det operativa programmet om de uppkommer och en stödmottagare betalar dem mellan den 1 januari 2014 och 31 december 2022.

2.           Insatser får inte väljas ut för stöd från det operativa programmet om de fysiskt har avslutats eller fullt ut genomförts innan stödmottagaren lämnar in sin ansökan om stöd enligt det operativa programmet till förvaltningsmyndigheten, oavsett om stödmottagaren har gjort alla utbetalningar eller inte.

3.           Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av bestämmelserna om stödberättigande för tekniskt bistånd på kommissionens initiativ i enlighet med artikel 25.

4.           Om ett operativt program ändras, ska de utgifter som blir stödberättigande beroende på ändringen av det operativa programmet endast vara stödberättigande från och med den dag då begäran om ändring lämnas in till kommissionen.

Artikel 21

Stödberättigande verksamheter

1.           Insatser som får stöd från det operativa programmet ska utföras i den medlemsstat som det operativa programmet avser.

2.           Insatser kan få stöd från det operativa programmet under förutsättning att de har valts ut genom rättvisa, öppna förfaranden på grundval av kriterier som anges i det operativa programmet.

3.           Livsmedel och varor för hemlösa eller barn får köpas in partnerorganisationerna själva.

De får också köpas in av ett offentligt organ och tillhandahållas kostnadsfritt till partnerorganisationerna. I sådana fall får livsmedlen införskaffas genom användning, beredning eller försäljning av produkter i interventionslager som görs tillgängliga i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr [CMO-förordningen], förutsatt att det är det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet och inte på ett omotiverat sätt fördröjer leveranserna av livsmedel till partnerorganisationerna. Alla belopp som härrör från transaktioner som rör sådana lager ska användas till förmån för de personer som har det sämst ställt och får inte tillämpas så att de minskar medlemsstaternas skyldighet enligt artikel 18 i den här förordningen att medfinansiera programmet.

Kommissionen ska tillämpa förfaranden som antas i enlighet med artikel 19 e i förordning (EU) nr [CMO-förordningen] enligt vilka produkter i interventionslagren får användas, beredas eller säljas för den här förordningens ändamål, för att garantera effektivast möjliga användning av interventionslagren och avkastningen av dem.

4.           Sådant materiellt stöd ska distribueras kostnadsfritt till de personer som har det sämst ställt.

5.           Insatser som får stöd av fonden får inte ta emot stöd från något annat unionsinstrument.

Artikel 22

Stödformer

Fonden ska användas av medlemsstaterna för att tillhandahålla stöd i form av bidrag, upphandling eller en kombination av bidrag och upphandling.

Artikel 23

Bidragsformer

1.           Bidrag kan lämnas på följande sätt:

a)      Återbetalning av stödgrundande kostnader som faktiskt uppkommit och betalats.

b)      Ersättning på grundval av enhetskostnader.

c)      Klumpsummor som inte överstiger 100 000 euro i offentligt stöd.

d)      Finansiering till schablonsats som bestäms genom tillämpning av en procentsats på en eller flera definierade kostnadskategorier.

2.           De alternativ som avses i punkt 1 får enbart kombineras om vart och ett av alternativen tillämpas på olika kostnadskategorier eller om de tillämpas på olika på varandra följande etapper av en insats.

3.           De belopp som avses i punkt 1 b, c och d ska fastställas på grundval av följande:

a)       En rättvis, skälig och kontrollerbar beräkningsmetod baserad på

i)        statistiska uppgifter eller annan objektiv information, eller

ii)       kontrollerade äldre uppgifter för enskilda stödmottagare eller tillämpning av deras normala rutiner för kostnadsredovisning.

b)      Metoder och motsvarande enhetskostnader, klumpsummor och schablonsatser som tillämpas inom bidragssystem som finansieras helt och hållet av den berörda medlemsstaten för liknande typer av verksamheter och stödmottagare.

c)       Satser som anges i denna förordning.

d)      En bedömning från fall till fall med hänvisning till en preliminär budget som godkänns på förhand av förvaltningsmyndigheten, varvid det offentliga stödet inte överskrider 100 000 euro.

4.           De belopp som beräknas i de former som avses i punkt 1 b, c och d ska betraktas som stödgrundande utgifter som uppkommit och som stödmottagaren betalat vid tillämpningen av avdelning VI.

5.           I det dokument där stödvillkoren för varje insats anges ska det föreskrivas vilken metod som ska tillämpas för att fastställa kostnaderna för insatsen och villkoren för utbetalningen av bidraget.

Artikel 24

Stödgrundande utgifter

1.           Följande kostnader ska ge rätt till stöd från det operativa programmet:

a)      Kostnader för inköp av livsmedel eller basvaror för personligt bruk för hemlösa eller barn.

b)      Om ett offentlig organ köper in livsmedel eller basvaror för personligt bruk till hemlösa eller barn och överlämnar dem till partnerorganisationer: kostnaderna för frakt av livsmedlen eller varorna till partnerorganisationernas lager med en fast sats på 1 % av de kostnader som avses i led a.

c)      Partnerorganisationernas kostnader för administration, frakt och lagring med en fast sats på 5 % av de kostnader som avses i led a.

d)      Kostnader för verksamhet för social inkludering som partnerorganisationerna bedriver och deklarerar, som innebär direkt leverans av det materiella stödet till de personer som har det sämst ställt, med en fast sats på 5 % av de kostnader som avses i led a.

e)      Kostnader som uppkommer enligt artikel 25.

2.           Följande kostnader ska inte ge rätt till stöd från det operativa programmet:

a)      Skuldräntor.

b)      Kostnader för begagnade varor.

c)      Mervärdesskatt. Mervärdesskattebelopp ska dock berättiga till stöd om de inte är återbetalningsbara enligt nationell mervärdesskattelagstiftning och betalas av en annan stödmottagare än en icke-beskattningsbar person enligt definitionen i artikel 13.1 i rådets direktiv 2006/112/EG[9].

Artikel 25

Tekniskt bistånd

1.           Fonden får på kommissionens initiativ eller för dess räkning upp till ett tak på 0,35 % av dess årliga anslag finansiera sådana åtgärder för förberedelser, övervakning, administrativt och tekniskt bistånd, revision, kontroll och utvärdering som är nödvändiga för att genomföra denna förordning samt verksamhet med anknytning till plattformen enligt artikel 10.

2.           Det operativa programmet får, på initiativ av medlemsstaterna upp till ett högsta belopp på 4 % av fondens anslag, finansiera sådana åtgärder för förberedelser, förvaltning, övervakning, administrativt och tekniskt bistånd, revision, information, kontroll och utvärdering som är nödvändiga för tillämpningen av denna förordning. Den får också finansiera tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad hos partnerorganisationerna.

AVDELNING V FÖRVALTNING OCH KONTROLL

Artikel 26

Allmänna principer för medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem

Förvaltnings- och kontrollsystemen ska omfatta följande:

a)           En beskrivning av vilka funktioner varje organ har som berörs av förvaltningen och kontrollen och fördelningen av funktioner inom varje organ.

b)           Överensstämmelse med principen om åtskillnad av funktioner mellan och inom sådana organ.

c)           Förfaranden för att säkerställa att de deklarerade utgifterna är korrekta.

d)           Datoriserade system för redovisning, lagring och överföring av ekonomiska uppgifter samt uppgifter om indikatorer, i övervaknings och rapporteringssyfte.

e)           System för rapportering och övervakning i de fall det ansvariga organet överlämnar verkställandet av uppgifterna till ett annat organ.

f)            Rutiner för revision av hur förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar.

g)           System och förfaranden för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja.

h)           Förebyggande, upptäckande och korrigering av oriktigheter, inklusive bedrägeri, och återkrävande av felaktigt utbetalda stödbelopp, tillsammans med eventuell ränta.

Artikel 27

Medlemsstaternas ansvar

1.           Medlemsstaterna ska fullgöra sina skyldigheter när det gäller förvaltning, kontroll och revision och åta sig det ansvar som följer därav enligt bestämmelserna om delad förvaltning i budgetförordningen och denna förordning. I enlighet med principen om delad förvaltning ska medlemsstaterna ansvara för förvaltning och kontroll av de operativa programmen.

2.           Medlemsstaterna ska förebygga, spåra och korrigera oriktigheter och återkräva belopp som betalats ut på otillbörliga grunder, tillsammans med eventuell ränta på försenade betalningar. De ska informera kommissionen om dessa oriktigheter och hålla kommissionen underrättad om hur relaterade administrativa och rättsliga förfaranden fortskrider.

Om belopp som betalats ut på otillbörliga grunder till en stödmottagare inte kan återkrävas och detta beror på fel eller försummelse från medlemsstatens sida, ska medlemsstaten vara skyldig att återbetala de berörda beloppen till unionens budget.

Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter, i enlighet med artikel 59, med närmare bestämmelser om medlemsstaternas skyldigheter enligt den här punkten.

3.           Medlemsstaterna ska inrätta och genomföra ett förfarande för oberoende granskning av och beslut om klagomål rörande urval eller genomförande av de insatser som medfinansieras av fonden. Medlemsstaterna ska på begäran rapportera resultaten av sådana undersökningar till kommissionen.

4.           Allt officiellt informationsutbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen ska ske via ett system för elektroniskt datautbyte som inrättas enligt de villkor som kommissionen fastställer i genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 60.3.

Artikel 28

Utseende och organisation av förvaltnings- och kontrollorgan

1.           Medlemsstaten ska utse en nationell myndighet eller ett nationellt organ till förvaltningsmyndighet.

2.           Medlemsstaten ska utse en nationell myndighet eller ett nationellt organ till attesteringsmyndighet, utan att detta påverkar tillämpningen av punkt 3.

3.           Medlemsstaten får utse en förvaltningsmyndighet som också utför attesteringsmyndighetens uppgifter.

4.           Medlemsstaten ska utse en myndighet eller ett nationellt organ till revisionsmyndighet, som ska vara funktionellt oberoende av förvaltningsmyndigheten och attesteringsmyndigheten.

5.           Förutsatt att principen om åtskillnad av funktioner respekteras kan förvaltningsmyndigheten, attesteringsmyndigheten, i förekommande fall, och revisionsmyndigheten vara en del av samma myndighet eller organ.

6.           Medlemsstaten får utse ett eller flera förmedlande organ som ska utföra vissa av förvaltnings- eller attesteringsmyndighetens uppgifter under denna myndighets ansvar. Berörda förfaranden mellan förvaltnings- eller attesteringsmyndigheten och de förmedlande organen ska dokumenteras formellt i skrift.

7.           Medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten får anförtro förvaltningen av en del av det operativa programmet till ett förmedlande organ genom ett skriftligt avtal mellan det förmedlande organet och medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten. Det förmedlande organet ska lämna garantier för sin solvens och sin kompetens inom det berörda området samt inom administrativ och ekonomisk förvaltning.

8.           Medlemsstaten ska fastställa skriftliga bestämmelser om sina förbindelser med förvaltningsmyndigheten, attesteringsmyndigheten och revisionsmyndigheten, om dessa myndigheters inbördes förbindelser och om förbindelser mellan myndigheterna och kommissionen.

Artikel 29

Förvaltningsmyndighetens uppgifter

1.           Förvaltningsmyndigheten ska ansvara för att det operativa programmet förvaltas i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning.

2.           När det gäller det operativa programmets förvaltning ska förvaltningsmyndigheten göra följande:

a)      Upprätta årliga och slutliga genomföranderapporter och lämna dessa till kommissionen.

b)      Ge förmedlande organ och stödmottagare tillgång till de uppgifter som de behöver för att utföra sina uppgifter och genomföra insatser.

c)      Inrätta ett system för att i datoriserad form registrera och lagra de uppgifter som krävs för övervakning, utvärdering, ekonomisk förvaltning, verifikation och revision.

d)      Se till att de uppgifter som avses i led c samlas in, matas in och lagras i systemet i överensstämmelse med direktiv 95/46/EG.

3.           När det gäller urvalet av insatser ska förvaltningsmyndigheten göra följande:

a)      Upprätta och tillämpa lämpliga, icke-diskriminerande och öppna urvalsförfaranden och urvalskriterier.

b)      Se till att valda insatser

i)        omfattas av fondens och det operativa programmets tillämpningsområde,

ii)       uppfyller kriterierna i det operativa programmet och i artiklarna 20, 21 och 24,

iii)      ansluter till principerna i artikel 5.10, 5.11 och 5.12.

c)      Ge stödmottagaren ett dokument som fastställer stödvillkoren för varje insats, inklusive särskilda krav för de varor eller tjänster som ska tillhandahållas inom insatsen, finansieringsplanen och tidsfristen för genomförandet.

d)      Försäkra sig om att stödmottagaren har den administrativa, ekonomiska och operativa förmågan att uppfylla villkoren i led c innan insatsen godkänns.

e)      Försäkra sig om att unionsbestämmelser och nationella bestämmelser för insatsen följs, om insatsen har påbörjats innan någon stödansökan har lämnats in till förvaltningsmyndigheten.

f)       Bestämma vilka typer av materiellt stöd som utgifterna för en insats ska avsättas till.

4.           När det gäller den ekonomiska förvaltningen och kontrollen av det operativa programmets ska förvaltningsmyndigheten göra följande:

a)      Kontrollera att medfinansierade varor och tjänster har levererats och att de utgifter som deklarerats av stödmottagarna verkligen har betalats av dem och överensstämmer med tillämpliga bestämmelser på unionsnivå och nationell nivå, samt med det operativa programmet och villkoren för stöd till insatsen.

b)      Se till att stödmottagare som deltar i genomförandet av de verksamheter som återbetalas enligt artikel 23.1 a antingen har ett separat redovisningssystem eller en lämplig redovisningskod för alla transaktioner som har samband med en insats.

c)      Införa effektiva och proportionella bestämmelser om bedrägeribekämpning med beaktande av konstaterade risker.

d)      Införa rutiner i syfte att säkerställa att alla dokument som rör utgifter och revision som krävs för att säkerställa att en tillfredsställande verifieringskedja sparas i enlighet med kraven i artikel 26 g.

e)      Upprätta en förvaltningsförklaring och en årlig sammanfattning enligt artikel 56.5 a och 56.5 b i budgetförordningen.

5.           De kontroller som avses i punkt 4 a ska omfatta följande förfaranden:

a)      Administrativa kontroller av varje ansökan om återbetalning som lämnas in av stödmottagarna.

b)      Kontroller på plats av enskilda insatser.

Intervallerna för och omfattningen av kontrollerna på plats ska stå i proportion till det offentliga stöd som tilldelats en insats och den risknivå som revisionsmyndigheten konstaterat för förvaltnings- och kontrollsystemen i sin helhet vid dessa kontroller och revisioner.

6.           Kontroller på plats av enskilda insatser enligt punkt 5 b kan genomföras på urvalsbasis.

7.           Om förvaltningsmyndigheten också får stöd inom det operativa programmet ska rutinerna för de kontroller som avses i punkt 4 a vara sådana att de garanterar tillräcklig åtskillnad av funktioner.

8.           Kommissionen ska i enlighet med artikel 59 anta delegerade akter med bestämmelser om uppgiftsutbytet i punkt 2 c.

9.           Kommissionen ska i enlighet med artikel 59 anta genomförandeakter med bestämmelser om den verifikationskedja som avses i punkt 4 d.

10.         Kommissionen ska genom genomförandeakter anta en mall för den förvaltningsförklaring som avses i punkt 4 e. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 60.2.

Artikel 30

Attesteringsmyndighetens uppgifter

Attesteringsmyndigheten ska bland annat utföra följande uppgifter:

1.           Utarbeta och lämna in ansökningar om utbetalning till kommissionen och att attestera att dessa har utarbetats med hjälp av tillförlitliga bokföringssystem, är baserade på kontrollerbara stödjande handlingar och har kontrollerats av förvaltningsmyndigheten.

2.           Upprätta årsredovisning enligt artikel 56.5 a i budgetförordningen.

3.           Attestera att årsredovisningarna är fullständiga, korrekta och sanningsenliga och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämpliga unionsregler och nationella regler och har uppstått i samband med insatser som valts ut för finansiering i enlighet med de kriterier som är tillämpliga för det operativa programmet samt i överensstämmelse med unionsregler och nationella regler.

4.           Se till att det finns ett system för att i elektronisk form registrera och spara utförliga räkenskaper för varje insats vilket stödjer alla uppgifter som krävs för att utarbeta ansökningar om utbetalningar och årsredovisningar, inbegripet registreringar av de belopp som kan återkrävas, belopp som återkrävts och belopp som dragits tillbaka sedan stödet till en insats eller ett operativt program helt eller delvis har upphävts.

5.           Se till att den vid utarbetandet och inlämnandet av ansökningar om utbetalning har tagit emot tillräckliga uppgifter från förvaltningsmyndigheten om de förfaranden som tillämpats och de kontroller som utförts när det gäller utgifterna.

6.           Vid utarbetandet och inlämnandet av ansökningar om utbetalning ta hänsyn till resultaten från samtliga revisioner som utförts av revisionsmyndigheten eller under dess ansvar.

7.           Spara räkenskaper i elektronisk form för utgifter som deklarerats till kommissionen och motsvarande offentliga stöd som utbetalats till stödmottagarna.

8.           Att föra räkenskaper över de belopp som kan återkrävas och de belopp som har dragits tillbaka sedan stödet till en insats helt eller delvis har upphävts. De återvunna beloppen ska återbetalas till unionens allmänna budget innan det operativa programmet avslutats genom att de dras av från nästa utgiftsdeklaration.

Artikel 31

Revisionsmyndighetens uppgifter

1.           Revisionsmyndigheten ska se till att revision genomförs av förvaltnings- och kontrollsystemen, av ett lämpligt urval insatser och av årsredovisningen.

Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 59 för att fastställa vilka villkor dessa revisioner ska uppfylla.

2.           Om revisionerna genomförs av ett annat organ än revisionsmyndigheten ska denna se till att detta organ i sin verksamhet har den oberoende ställning som krävs.

3.           Revisionsmyndigheten ska se till att internationellt erkända redovisningsstandarder beaktas i revisionsarbetet.

4.           Senast sex månader efter det att det operativa programmet har antagits ska revisionsmyndigheten utarbeta en revisionsstrategi för genomförandet av revisioner. I revisionsstrategin ska man fastställa revisionsmetoden och urvalsmetoden för revisioner av insatserna samt planeringen av revisioner under det innevarande och de två påföljande räkenskapsåren. Revisionsstrategin ska uppdateras varje år från 2016 till och med 2022. Revisionsmyndigheten ska på begäran överlämna revisionsstrategin till kommissionen.

5.           Revisionsmyndigheten ska utarbeta följande:

a)      Ett revisionsuttalande i enlighet med artikel 56.5 i budgetförordningen.

b)      En årlig kontrollrapport med resultaten av de revisioner som genomförts under föregående räkenskapsår.

Den rapport som avses i led b ska innehålla uppgifter om de eventuella brister som konstaterats i förvaltnings- och kontrollsystemet och eventuella korrigerande åtgärder som vidtagits eller bör vidtas.

6.           Kommissionen ska genom genomförandeakter anta mallar för revisionsstrategin, det årliga revisionsuttalandet och den årliga kontrollrapporten samt för den urvalsmetod som avses i punkt 4. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 60.3.

7.           I enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 60.3 ska kommissionen anta tillämpningsföreskrifter för användning av uppgifter som inhämtats under revisioner som genomförts av kommissionens tjänstemän eller kommissionens företrädare.

Artikel 32

Förfarande för utseende av förvaltnings- och attesteringsmyndigheter

1.           Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla datum och former för utseende av förvaltningsmyndigheter, och i förekommande fall attesteringsmyndigheter, inom sex månader av antagandet av beslutet om det operativa programmet.

2.           Det utseende som avses i punkt 1 ska bygga på en rapport och ett utlåtande från ett oberoende revisionsorgan som bedömer förvaltnings- och kontrollsystemet, inbegripet uppgifterna för förmedlande organ inom systemet, och dess överensstämmelse med artiklarna 26, 27, 29 och 30, i enlighet med kriterierna för interna förhållanden, kontrollverksamhet, information och kommunikation samt övervakning som kommissionen fastställer i delegerade akter i enlighet med artikel 59.

3.           Det oberoende organet ska utföra sitt arbete i enlighet med internationellt vedertagna revisionsnormer.

4.           Medlemsstaterna får besluta att en förvaltningsmyndighet eller attesteringsmyndighet som utsetts för ett av ESF medfinansierat operativt program enligt förordning (EU) nr ... [CPR] ska betraktas som utsedd för den här förordningens vidkommande.

Kommissionen får inom två månader efter mottagandet av den anmälan som avses i punkt 1 begära in det oberoende revisionsorganets rapport och utlåtande och beskrivningen av förvaltnings- och kontrollsystemet.

Kommissionen kan lämna synpunkter inom två månader efter det att den tagit emot dessa handlingar.

5.           Medlemsstaten ska övervaka det utsedda organet och genom ett formellt beslut dra in utseendet om ett eller flera av kriterierna i punkt 2 inte längre är uppfyllda, såvida inte organet vidtar nödvändiga korrigerande åtgärder inom en prövotid som ska fastställas av medlemsstaten beroende på hur allvarligt problemet är. Medlemsstaten ska omedelbart underrätta kommissionen om att en prövotid har ställts upp för ett utsett organ och om alla beslut om återkallande.

Artikel 33

Kommissionens befogenheter och ansvar

1.           Kommissionen ska utifrån tillgänglig information, inklusive information om utseendet av förvaltningsmyndighet och attesteringsmyndighet, den årliga förvaltningsförklaringen, årliga kontrollrapporter, det årliga revisionsyttrandet, årliga genomföranderapporter och revisioner som utförts av nationella organ och unionsorgan, försäkra sig om att medlemsstaterna har inrättat förvaltnings- och kontrollsystem som överensstämmer med den här förordningen och att dessa system har avsedd verkan under genomförandet av programmen.

2.           Utan att det påverkar de revisioner som utförs av medlemsstaterna, får kommissionstjänstemän eller bemyndigade företrädare för kommissionen utföra revisioner på plats eller kontroller efter att ha meddelat detta i förväg. De får omfatta bland annat kontroll av att förvaltnings- och kontrollsystemen i ett operativt program eller delar av ett operativt program fungerar effektivt, kontroll och revision av insatser samt bedömning av om den ekonomiska förvaltningen av insatserna och programmen är sund. Medlemsstatens tjänstemän eller bemyndigade företrädare får delta i sådana revisioner.

Kommissionens tjänstemän eller kommissionens företrädare som i vederbörlig ordning bemyndigats att utföra revisioner på plats, ska få tillgång till all dokumentation, alla handlingar och metadata, oavsett på vilket sätt de lagras, som gäller de insatser som stöds av fonden eller förvaltnings- och kontrollsystemen. Medlemsstaterna ska, om kommissionen begär det, tillhandahålla kopior av sådan dokumentation och sådana handlingar och metadata.

De befogenheter som anges i denna punkt ska inte påverka tillämpningen av nationella bestämmelser som reserverar vissa åtgärder för tjänstemän som utses särskilt enligt nationell lagstiftning. Kommissionens tjänstemän och bemyndigade företrädare får bland annat inte delta i hembesök eller formella förhör med personer inom ramen för den nationella lagstiftningen. De ska emellertid ha tillgång till den information som erhålls på detta sätt.

3.           Kommissionen får begära att en medlemsstat vidtar nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dess förvaltnings- och kontrollsystem fungerar verkningsfullt eller att utgifterna är korrekta i enlighet med den här förordningen.

4.           Kommissionen får begära att en medlemsstat undersöker ett klagomål som lämnats till kommissionen rörande genomförandet av insatser som medfinansierats ur fonden eller rörande hur förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar.

Artikel 34

Samarbete med revisionsmyndigheterna

1.           Kommissionen ska samarbeta med revisionsmyndigheterna för att samordna revisionsplanerna och revisionsmetoderna, och ska också sörja för omedelbart utbyte av resultaten från revisionerna av förvaltnings- och kontrollsystemen.

2.           Kommissionen och revisionsmyndigheten ska sammanträda regelbundet, åtminstone en gång om året om de inte sinsemellan kommit överens om något annat, för att tillsammans granska den årliga kontrollrapporten, yttrandet och revisionsstrategin samt utbyta åsikter om frågor som rör förbättringar av förvaltnings- och kontrollsystemen.

Avdelning VI Ekonomisk förvaltning, granskning och godkännande av räkenskaper, finansiella korrigeringar samt återtagna medel

Kapitel 1. Ekonomisk förvaltning

Artikel 35

Budgetåtaganden

Unionens budgetåtaganden för varje operativt program ska göras årligen under perioden 1 januari 2014–31 december 2020. Kommissionens beslut om antagande av det operativa programmet ska utgöra finansieringsbeslut i den mening som avses i artikel 81.2 i budgetförordningen, och när beslutet anmälts till den berörda medlemsstaten ska det utgöra ett rättsligt åtagande i den mening som avses i den förordningen.

Budgetåtagandet för det första delanslaget ska följa efter kommissionens antagande av det operativa programmet.

Budgetåtaganden för följande delbetalningar ska göras av kommissionen före den 1 maj varje år, på grundval av det beslut som avses i andra stycket, utom när artikel 13 i budgetförordningen gäller.

Artikel 36

Betalningar från kommissionen

1.           Kommissionens betalningar av fondens bidrag till varje operativt program ska göras i enlighet med budgetanslagen och under förutsättning att det finns medel tillgängliga. Varje betalning ska överföras till det tidigaste öppna budgetåtagandet för fonden.

2.           Betalningarna ska ske i form av förfinansiering, mellanliggande betalningar och utbetalning av ett eventuellt årligt saldo samt av slutsaldot.

Artikel 37

Kommissionens mellanliggande betalningar samt betalning av årligt saldo och slutsaldo

1.           Kommissionen ska i form av mellanliggande betalningar återbetala 90 % av det belopp som blir resultatet när medfinansieringssatsen i enlighet med beslutet om antagande av det operativa programmet tillämpas på de stödgrundande offentliga utgifter som ingår i betalningsansökan. Den ska fastställa det årliga saldot i enlighet med artikel 47.2.

2.           Utan hinder av vad som sägs i artikel 19 får dock unionens stöd i form av mellanliggande betalningar och utbetalning av slutsaldo inte vara högre än det maximala stödbeloppet från fonden enligt kommissionens beslut om godkännande av det operativa programmet.

3.           De sammanlagda beloppen för kommissionens betalningar av förfinansiering, mellanliggande betalningar och årligt saldo får inte vara mer än 95 % av fondens bidrag till det operativa programmet.

4.           När taket på 95 % har nåtts ska medlemsstaterna fortsätta att överlämna betalningsansökningar till kommissionen.

Artikel 38

Betalningsansökningar till kommissionen

1.           Den betalningsansökan som ska lämnas in till kommissionen ska innehålla alla uppgifter som kommissionen behöver för sin redovisning i enlighet med artikel 65.1 i budgetförordningen.

2.           Betalningsansökan ska för det operativa programmet som helhet och för sådant tekniskt bistånd som avses i artikel 25.2 omfatta

a)      summan av stödgrundande utgifter som stödmottagarna haft och betalat i samband med genomförandet av insatserna, som de bokförts av attesteringsmyndigheten,

b)      summan av offentliga stödgrundande utgifter i samband med genomförandet av insatserna, som det bokförts av attesteringsmyndigheten,

c)      motsvarande stödgrundande offentligt bidrag som betalats ut till stödmottagarna, som det bokförts av attesteringsmyndigheten.

3.           Utgifterna i betalningsansökan ska styrkas av kvitterade fakturor eller redovisningsdokument med likvärdigt bevisvärde. För sådana bidrag som avses i artikel 23.1 b, c och d ska beloppen i betalningsansökan vara de belopp som stödmottagarna betalat till förvaltningsmyndigheten.

4.           Kommissionen ska genom genomförandeakter anta en mall för betalningsansökningar. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 60.2.

Artikel 39

Utbetalning till stödmottagarna

1.           Förvaltningsmyndigheten ska se till att stödmottagarna, om bidrag betalas ut till partnerorganisationer, får ett tillräckligt kassaflöde för att insatserna ska kunna genomföras korrekt.

2.           Förvaltningsmyndigheten ska se till att stödmottagarna får hela det offentliga stödet så snabbt som möjligt och i dess helhet, och under alla förhållanden innan de motsvarande utgifterna tas med i betalningsansökningen. Inga belopp får dras av eller hållas inne och inga särskilda avgifter eller andra avgifter med motsvarande effekt som kan minska beloppen till stödmottagarna får tas ut.

Artikel 40

Användning av euro

1.           Belopp i det operativa program som medlemsstaterna lämnar in, utgiftsdeklarationer, betalningsansökningar, årsredovisningar samt utgifter som nämns i de årliga och slutliga genomföranderapporterna ska anges i euro.

2.           De medlemsstater som inte har infört euron som sin valuta på dagen för ansökan om utbetalning ska räkna om utgiftsbeloppen i den nationella valutan till euro. Beloppet ska räknas om till euro med hjälp av kommissionens månatliga växelkurs för den månad under vilken utgifterna bokfördes av förvaltningsmyndigheten. Denna växelkurs ska offentliggöras elektroniskt av kommissionen varje månad.

3.           När euro blir valuta i en medlemsstat ska det omräkningsförfarande som anges i punkt 1 fortsätta att gälla för alla utgifter som förvaltningsmyndigheten bokfört före den dag då den fasta omräkningskursen mellan den nationella valutan och euron trädde i kraft.

Artikel 41

Utbetalning och avräkning av förfinansiering

1.           Efter kommissionens beslut om antagande av det operativa programmet ska kommissionen utbetala en förfinansiering på 11 % av fondens totala bidrag till det operativa programmet.

2.           Förfinansieringen ska användas enbart för utbetalningar till stödmottagare i samband med genomförandet av det operativa programmet. Den ska därför omedelbart göras tillgänglig för ansvarigt organ.

3.           Det belopp som har betalats ut i form av förhandsfinansiering ska i sin helhet återbetalas till kommissionen om det inte har skickats in någon betalningsansökan för det berörda operativa programmet inom 24 månader från den dag då kommissionen gjorde den första utbetalningen av förhandsfinansieringen. Unionens bidrag till det operativa programmet ska inte påverkas av återbetalningen.

4.           Det belopp som betalats ut som förfinansiering ska vara helt avräknat i kommissionens räkenskaper senast när det operativa programmet avslutas.

Artikel 42

Frister för ansökan om och utbetalning av mellanliggande betalningar

1.           Attesteringsmyndigheten ska regelbundet lämna in ansökningar om mellanliggande betalningar som omfattar belopp som den bokfört som statligt stöd och som betalats ut till stödmottagarna under det räkenskapsår som slutar den 30 juni.

2.           Attesteringsmyndigheten ska lämna in sin slutliga ansökan om mellanliggande utbetalning senast den 31 juli efter föregående räkenskapsårs slut och, under alla omständigheter, före den första ansökan om mellanliggande utbetalning för nästföljande räkenskapsår.

3.           Den första ansökan om mellanliggande betalning får inte lämnas in förrän kommissionen underrättats om utseende av förvaltningsmyndighet och attesteringsmyndighet enligt artikel 32.1.

4.           Mellanliggande utbetalningar får inte göras för operativa program där den årliga genomföranderapporten inte har sänts till kommissionen i enlighet med artikel 11.

5.           Under förutsättning att det finns medel tillgängliga ska kommissionen göra den mellanliggande betalningen senast 60 dagar efter den dag då en betalningsansökan registrerats vid kommissionen.

Artikel 43

Avbrott av tidsfristen för betalning

1.           Betalningsfristen för en ansökning om mellanliggande utbetalning kan avbrytas av den delegerade utanordnaren i den mening som avses i budgetförordningen i högst nio månader i följande fall:

a)      Om det enligt uppgifter från ett revisionsorgan på nationell nivå eller unionsnivå finns tecken som tyder på en allvarlig brist i förvaltnings- och kontrollsystemet.

b)      Om den delegerade utanordnaren måste genomföra ytterligare kontroller efter att ha tagit del av uppgifter som tyder på att utgifter i en betalningsansökan står i samband med en oriktighet med allvarliga ekonomiska följder.

c)      Om något av de dokument som krävs enligt artikel 45.1 inte har lämnats in.

2.           Den delegerade utanordnaren kan begränsa avbrottet till att gälla den del av utgifterna som omfattas av den betalningsansökan som påverkas av sådana omständigheter som avses i punkt 1. Den delegerade utanordnaren ska omedelbart informera medlemsstaten och förvaltningsmyndigheten om anledningen till avbrottet och be dem att åtgärda situationen. Den delegerade utanordnaren ska låta avbrottet upphöra så snart nödvändiga åtgärder har vidtagits.

Artikel 44

Inställande av utbetalningar

1.           Kommissionen får tillfälligt avbryta samtliga eller en del av de mellanliggande betalningarna om

a)      det operativa programmets förvaltnings- och kontrollsystem uppvisar allvarliga brister för vilka inga korrigerande åtgärder har vidtagits,

b)      utgifterna i en utgiftsdeklaration står i samband med en oriktighet med allvarliga ekonomiska följder som inte har korrigerats,

c)      medlemsstaten inte har vidtagit nödvändiga åtgärder för att åtgärda en situation som har föranlett ett avbrott i enlighet med artikel 43,

d)      det finns allvarliga brister i kvaliteten och tillförlitligheten hos övervakningssystemet eller uppgifterna om indikatorer.

2.           Kommissionen får genom genomförandeakter besluta att ställa in de mellanliggande utbetalningarna helt eller delvis, efter att ha gett medlemsstaten möjlighet att framföra sina synpunkter.

3.           Kommissionen ska häva inställandet av alla eller en del av de mellanliggande betalningarna om medlemsstaten har vidtagit erforderliga åtgärder för att inställandet ska kunna hävas.

Kapitel 2 Granskning och godkännande av räkenskaper

Artikel 45

Inlämnande av uppgifter

1.           För varje år från och med 2015 till och med 2022 ska de utsedda organen senast den 15 februari året efter räkenskapsperiodens slut lämna in följande dokument och uppgifter till kommissionen, i enlighet med artikel 56 i budgetförordningen:

a)      Attesterad årsredovisning för de berörda organ som utsetts enligt artikel 32 och som avses i artikel 56.5 i budgetförordningen.

b)      Förvaltningsuttalande enligt artikel 56.5 i budgetförordningen.

c)      En årlig sammanfattning av slutliga revisionsrapporter och utförda kontroller, inklusive en bedömning av felens och bristernas art och omfattning samt vidtagna eller planerade korrigerande åtgärder.

d)      Ett revisionsuttalande från det utsedda oberoende revisionsorgan som avses i artikel 56.5 i budgetförordningen, åtföljt av en kontrollrapport med resultaten av de revisioner som genomförts under det räkenskapsår som uttalandet gäller.

2.           På begäran av kommissionen ska medlemsstaten förse kommissionen med ytterligare uppgifter. Om en medlemsstat inte tillhandahåller de begärda uppgifterna inom den tidsfrist som kommissionen beslutat, kan kommissionen fatta beslut om godkännande av räkenskaper utifrån de uppgifter den har tillgång till.

Artikel 46

Redovisningens innehåll

1.           Den attesterade redovisningen för varje operativt program ska omfatta räkenskapsåret och innehålla följande som helhet och för utgifter för sådant tekniskt bistånd som avses i artikel 25.2:

a)      Summan av stödgrundande utgifter som attesteringsmyndigheten bokfört som uppkomna och utbetalda av stödmottagarna i samband med genomförandet av insatserna och summan av stödgrundande offentliga utgifter som uppkommit vid genomförandet av insatserna och motsvarande stödgrundande offentliga bidrag som betalats ut till stödmottagarna.

b)      Belopp som dragits tillbaka och återvunnits under räkenskapsåret, belopp som ska återvinnas vid räkenskapsårets slut samt belopp som inte kan återvinnas.

c)      En avstämning mellan utgifter enligt led a och utgifter som deklarerats för samma räkenskapsår i betalningsansökningarna, samt en förklaring av eventuella skillnader.

2.           Attesteringsmyndigheten kan i räkenskaperna ange en avsättning som inte får överstiga 5 % av utgifterna i de betalningsansökningar som lämnats in för ett visst räkenskapsår, om det pågår ett förfarande med revisionsmyndigheten för att bedöma om utgifterna är lagliga och korrekta. Det belopp som omfattas ska inte räknas in i de stödberättigande utgifter som avses i punkt 1 a. Beloppen ska slutgiltigt tas med eller uteslutas från årsredovisningen för året efter.

Artikel 47

Granskning och godkännande av räkenskaper

1.           Senast den 30 april året efter räkenskapsperiodens slut ska kommissionen besluta om godkännande av räkenskaperna för relevanta organ som utsetts i enlighet med artikel 28 för det operativa programmet. Beslutet om godkännande ska gälla den inlämnade redovisningens fullständighet, exakthet och sanningsenlighet och ska inte påverka senare finansiella korrigeringar.

2.           Vid beräkning av det belopp som ska belasta fonden ett räkenskapsår ska kommissionen beakta följande:

a)      De offentliga stödgrundande utgifter som uppkommit vid genomförandet av insatserna och som bokförts i de räkenskaper som avses i artikel 46.1 a, på vilka medfinansieringssatsen enligt artikel 18 ska tillämpas.

b)      Summan av de utbetalningar som kommissionen gjort under räkenskapsåret, omfattande summan av de mellanliggande betalningar som kommissionen gjort i enlighet med artikel 37.1 och artikel 19.

3.           För ett årssaldo som efter godkännandet av räkenskaperna kan återvinnas från medlemsstaten ska kommissionen utfärda ett betalningskrav. Ett årssaldo som ska betalas ut till medlemsstaten ska läggas till den första mellanliggande utbetalningen från kommissionen efter granskningen och godkännandet av räkenskaperna.

4.           Om kommissionen inte kan godkänna räkenskaperna senast den 30 maj året efter räkenskapsårets slut och det är en medlemsstat som är orsak därtill, ska kommissionen underrätta medlemsstaten om de åtgärder som förvaltningsmyndigheten eller revisionsmyndigheten måste vidta, eller om de ytterligare undersökningar som kommissionen avser att genomföra i enlighet med artikel 33.2 och 33.3.

5.           Kommissionens utbetalning av det årliga saldot ska bygga på de utgifter som deklarerats i räkenskaperna, minus eventuella avsättningar för utgifter som deklarerats till kommissionen och som omfattas av ett kontradiktoriskt förfarande med revisionsmyndigheten.

Artikel 48

Tillgång till handlingar

1.           Förvaltningsmyndigheten ska se till att alla verifikat som rör insatserna på begäran ska kunna göras tillgängliga för kommissionen och Europeiska revisionsrätten under tre år. Denna treårsperiod inleds den 31 december det år då beslutet om godkännande av räkenskaper antas i enlighet med artikel 47 eller senast den dag då slutsaldot betalas ut.

Treårsperioden ska avbrytas vid rättsliga eller administrativa förfaranden eller på motiverad begäran från kommissionen.

2.           Handlingarna ska bevaras i form av original eller bestyrkta kopior eller på allmänt vedertagna databärare, inbegripet elektroniska versioner av originalhandlingar eller handlingar som enbart föreligger i elektronisk version.

3.           Handlingarna ska bevaras på ett sätt som gör det möjligt att identifiera de registrerade så länge det är nödvändigt för det syfte för vilket uppgifterna samlades in eller för vilket de behandlas vidare.

4.           Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 59 för att avgöra vilka databärare som kan anses vara allmänt vedertagna.

5.           De nationella myndigheterna ska fastställa ett förfarande för intygande av att de handlingar som finns på allmänt vedertagna databärare är identiska med originalhandlingarna i syfte att garantera att de versioner som finns uppfyller kraven i nationell lagstiftning och är tillräckligt tillförlitliga för revision.

6.           Om handlingarna endast föreligger i elektronisk form ska de datasystem som används uppfylla godkända säkerhetsstandarder som garanterar att handlingarna uppfyller kraven i nationell lagstiftning och är tillräckligt tillförlitliga för revision.

Artikel 49

Inlämnande av avslutandehandlingar och utbetalning av slutsaldot

1.           Medlemsstaterna ska senast den 30 september 2023 lämna in

a)      en ansökan om utbetalning av slutsaldot,

b)      en slutlig genomföranderapport för det operativa programmet, och

c)      de handlingar som avses i artikel 45.1 för det sista räkenskapsåret 1 juli 2022–30 juni 2023.

2.           Slutsaldot ska betalas ut senast tre månader efter godkännandet av räkenskaperna för det sista räkenskapsåret eller en månad efter godkännandet av den slutliga genomföranderapporten, beroende på vilken dag som infaller senast.

Kapitel 3 Finansiella korrigeringar och återkrav

Artikel 50

Medlemsstaternas finansiella korrigeringar

1.           Medlemsstaterna ska ha det huvudsakliga ansvaret för att utreda oriktigheter för att göra de nödvändiga finansiella korrigeringarna och återkraven. Om det rör sig om en systembetingad oriktighet, ska medlemsstaten utvidga sina utredningar till att omfatta samtliga insatser som kan vara berörda.

2.           Medlemsstaten ska genomföra de finansiella korrigeringar som är nödvändiga i samband med enskilda eller systembetingade oegentligheter som upptäcks i insatser eller det operativa programmet. Finansiella korrigeringar innebär att det offentliga stödet till en insats eller det operativa programmet ställs in helt eller delvis. Medlemsstaten ska med beaktande av oriktigheternas art och grad av allvar och den ekonomiska förlusten för fonden göra en proportionell korrigering. Finansiella korrigeringar ska föras in i årsredovisningen av förvaltningsmyndigheten för det räkenskapsår då inställandet beslutades.

3.           Det bidrag från fonden som ställs in i enlighet med punkt 2 kan återanvändas av medlemsstaten inom det berörda operativa programmet, med förbehåll för punkt 4.

4.           Bidrag från fonden som ställs in i enlighet med punkt 2 får inte återanvändas för någon insats för vilken en korrigering gjorts, eller, när en finansiell korrigering gjorts för en systembetingad oriktighet, för någon insats som påverkas av den systembetingade oriktigheten.

5.           Kommissionens beslut om finansiell korrigering påverkar inte medlemsstatens skyldighet att verkställa återkrav enligt denna artikel.

Artikel 51

Kommissionens finansiella korrigeringar

1.           Kommissionen ska göra finansiella korrigeringar i form av genomförandeakter genom att helt eller delvis ställa in unionens bidrag till ett operativt program och genom att från en medlemsstat återvinna, i syfte att utesluta dem från unionens finansiering, sådana belopp som betalats ut i strid med tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning, inbegripet i samband med sådana brister i medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem som kommissionen eller Europeiska revisionsrätten upptäckt.

2.           Överträdelser av tillämplig unionslagstiftning eller nationell lagstiftning ska leda till finansiella korrigeringar enbart om ett av följande villkor är uppfyllt:

a)      Överträdelsen har eller skulle kunna ha påverkat förvaltningsmyndighetens urval av insatser som ska få stöd från fonden.

b)      Överträdelsen har eller skulle ha kunnat påverka de utgifter som deklarerats för återbetalning ur unionens budget.

Artikel 52

Kriterier för kommissionens finansiella korrigeringar

1.           Kommissionen ska påföra finansiella korrigeringar om den efter nödvändiga granskningar finner att

a)      det operativa programmets förvaltnings- och kontrollsystem uppvisar allvarliga brister, vilket har inneburit en risk för det stöd från unionen som redan har betalats ut till det operativa programmet,

b)      medlemsstaten inte har fullgjort sina skyldigheter enligt artikel 50 innan korrigeringsförfarandet enligt denna punkt inleddes,

c)      utgifter förekommer i en betalningsansökan som inte är korrekta och som inte har korrigerats av medlemsstaten innan korrigeringsförfarandet enligt denna punkt inleddes.

Kommissionens finansiella korrigeringar ska bygga på enskilda fall av oriktigheter och ska beakta om riktigheten är systembetingad. Om det inte är möjligt att exakt fastställa storleken på de oriktiga utgifter som belastat fonden ska kommissionen tillämpa en schablonsats eller göra en extrapolerad finansiell korrigering.

2.           När kommissionen fattar beslut om korrigeringsbelopp i enlighet med punkt 1 ska den beakta oriktighetens art och grad av allvar samt omfattningen och de ekonomiska följderna av de brister i förvaltnings- och kontrollsystemen som konstaterats i det operativa programmet.

3.           Om kommissionen grundar sin ståndpunkt på rapporter från externa revisorer, ska den dra sina egna slutsatser beträffande de ekonomiska följderna efter att ha granskat de åtgärder som den berörda medlemsstaten vidtagit i enlighet med artikel 50.2, de uppgifter som lämnats i enlighet med artikel 27.2 samt eventuella svar från medlemsstaten.

4.           Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 59 för att fastställa kriterier för att avgöra nivån för de finansiella korrigeringarna.

Artikel 53

Förfarande för kommissionens finansiella korrigeringar

1.           Innan kommissionen fattar beslut om en finansiell korrigering, ska den inleda förfarandet genom att underrätta medlemsstaten om sina preliminära slutsatser från granskningen och begära att medlemsstaten lämnar synpunkter inom två månader.

2.           Om kommissionen föreslår en finansiell korrigering som grundar sig på en extrapolering eller ett schablonbelopp, ska medlemsstaten ges möjlighet att genom en granskning av den berörda dokumentationen visa att oriktighetens faktiska omfattning är mindre än vad kommissionen bedömt. Efter överenskommelse med kommissionen får medlemsstaten begränsa granskningen till att omfatta en lämplig andel eller ett urval av berörd dokumentation. Utom i vederbörligen motiverade fall får tidsfristen för denna granskning inte överskrida ytterligare en tvåmånadersperiod efter den tvåmånadersperiod som avses i punkt 1.

3.           Kommissionen ska beakta det bevismaterial som medlemsstaterna tillhandahåller inom de tidsfrister som anges i punkterna 1 och 2.

4.           Om medlemsstaten inte godtar kommissionens preliminära slutsatser ska den inbjudas till överläggningar hos kommissionen, för att säkerställa att alla relevanta uppgifter och synpunkter finns tillgängliga och beaktas när kommissionen ska dra sina slutsatser om att göra en finansiell korrigering.

5.           För att göra en finansiell korrigering ska kommissionen genom genomförandeakter fatta beslut inom sex månader efter överläggningarna eller efter att ha mottagit kompletterande uppgifter, om medlemsstaten går med på att lämna in sådana kompletterande uppgifter efter överläggningarna. Kommissionen ska beakta alla uppgifter och synpunkter som framkommit under förfarandet. Om det inte hålls några överläggningar ska sexmånadersperioden börja löpa två månader efter datum för kommissionens inbjudan till överläggningar.

6.           Om oriktigheter som påverkar årsredovisningar som lämnats in till kommissionen upptäcks av kommissionen eller av Europeiska revisionsrätten ska den finansiella korrigeringen leda till att stödet från fonden till det operativa programmet minskas.

Artikel 54

Återbetalningar till unionsbudgeten och återkrav

1.           Återbetalningar till unionens allmänna budget ska göras före den förfallodag som anges i betalningskravet, som ska vara utformat i enlighet med artikel 77 i budgetförordningen. Förfallodagen ska vara den sista dagen i den andra månaden efter det att betalningskravet utfärdades.

2.           Varje försening av en återbetalning ska leda till att dröjsmålsränta tas ut från och med förfallodagen till och med den dag då betalning sker. Räntesatsen ska vara en och en halv procentenhet högre än den ränta som Europeiska centralbanken tillämpar för sina huvudsakliga återfinansieringstransaktioner den första arbetsdagen i den månad då förfallodagen inträffar.

Artikel 55

Proportionell kontroll av operativa program

1.           Insatser för vilka de stödberättigande utgifterna inte överstiger 100 000 euro ska inte omfattas av mer än en revision av antingen revisionsmyndigheten eller kommissionen, före granskningen av alla utgifter som berörs i enlighet med artikel 47. Övriga insatser ska inte omfattas av mer än en revision per räkenskapsår, av revisionsmyndigheten och av kommissionen, före granskningen av alla utgifter som berörs i enlighet med artikel 47. Dessa bestämmelser ska inte påverka tillämpningen av punkterna 5 och 6.

2.           Revisionen av en insats får omfatta alla etapper i genomförandet av den och alla nivåer i distributionskedjan, med undantag för de faktiska slutliga mottagarna, om inte en riskbedömning visar att det finns en särskild risk för oriktigheter eller bedrägerier.

3.           Om det senaste revisionsuttalandet för det operativa programmet tyder på att det inte finns några betydande brister kan kommissionen komma överens med revisionsmyndigheten vid det efterföljande möte som avses i artikel 34.2 att revisionsnivån kan sänkas så att den står i proportion till den risk som konstaterats. I sådana fall kommer kommissionen inte att genomföra sina egna revisioner på plats, om det inte finns tecken som tyder på att förvaltnings- och kontrollsystemen har brister som påverkar utgifter som deklarerats till kommissionen under ett räkenskapsår för vilket räkenskaperna har godkänts.

4.           Om kommissionen drar slutsatsen att den kan förlita sig på revisionsmyndighetens yttrande om det operativa programmet, kan den komma överens med revisionsmyndigheten att begränsa sina egna revisioner på plats till att revidera revisionsmyndighetens arbete, om det inte finns tecken som tyder på brister i revisionsmyndighetens arbete för ett räkenskapsår för vilket räkenskaperna har godkänts.

5.           Revisionsmyndigheten och kommissionen får när som helst genomföra verksamhetsrevision om en riskbedömning visar att det finns en särskild risk för oriktigheter eller bedrägerier, om det finns tecken på allvarliga brister i det operativa programmets förvaltnings- och kontrollsystem samt som en del i ett granskningsurval under tre år efter avslutandet av alla utgifter i samband med en insats i enlighet med artikel 47.

6.           Kommissionen kan när som helst genomföra verksamhetsrevisioner i syfte att bedöma en revisionsmyndighets arbete genom att göra om dess revisioner.

Kapitel 4 Återtagna medel

Artikel 56

Bestämmelser om återtagna medel

1.           Kommissionen ska återta den del av ett belopp som beräknats i enlighet med andra stycket för ett operativt program som inte har använts för utbetalning av förfinansiering, mellanliggande betalningar och årssaldo senast den 31 december det andra budgetåret efter det år då budgetåtagandet för det operativa programmet gjordes, eller för vilken en betalningsansökan i enlighet med artikel 38 inte har lämnats in i enlighet med artikel 42.

Kommissionen ska beräkna det belopp som ska återtas genom att till varje budgetåtagande för åren 2015–2020 lägga en sjättedel av det årliga budgetåtagande som hänför sig till det årliga anslaget för 2014.

2.           Genom avvikelse från punkt 1 första stycket ska tidsfristerna för återtagande av medel inte tillämpas på det årliga budgetåtagande som hänför sig till det årliga anslaget för 2014.

3.           Om det första årliga budgetåtagandet hänför sig till det årliga anslaget för 2015 ska, genom avvikelse från punkt 1, tidsfristerna för återtagande av medel inte tillämpas på det årliga budgetåtagande som hänför sig till det årliga budgetåtagandet för 2015. I sådana fall ska kommissionen beräkna beloppet i enlighet med punkt 1 första stycket genom att till genom att till varje budgetåtagande för åren 2016–2020 lägga en femtedel av de årliga budgetåtaganden som hänför sig till det årliga anslaget för 2015.

4.           Den del av åtagandena som fortfarande är öppen den 31 december 2022 ska återtas om något av de dokument som krävs enligt artikel 47.2 inte har lämnats in till kommissionen senast den 30 september 2023.

Artikel 57

Undantag från återtagande

1.           Det belopp som berörs av återtagandet ska minskas med de belopp som det ansvariga organet inte har kunnat deklarera till kommissionen av någon av följande anledningar:

a)      Om insatserna har ställts in genom ett rättsligt förfarande eller ett administrativt överklagande med uppskjutande verkan.

b)      Om ett fall av force majeure har inverkat allvarligt på genomförandet av hela eller delar av det operativa programmet. De nationella myndigheter som åberopar force majeure ska påvisa dess direkta följder för genomförandet av hela eller delar av det operativa programmet.

c)      Det är möjligt att begära minskning en gång om inställandet eller force majeure varade upp till ett år, eller flera gånger, motsvarande hur länge force majeure varat eller antalet år mellan den dag då insatsen ställdes in genom ett rättsligt eller administrativt beslut och dagen för ett slutligt rättsligt eller administrativt beslut.

2.           Senast den 31 januari ska medlemsstaten informera kommissionen om de undantag som avses i punkt 1 för det belopp som ska deklareras vid utgången av föregående år.

Artikel 58

Förfarande för återtagande av medel

1.           Kommissionen ska i god tid informera den berörda medlemsstaten och förvaltningsmyndigheten när det finns risk för återtagande av medel enligt artikel 56.

2.           På grundval av de uppgifter som kommissionen förfogar över den 31 januari ska den informera medlemsstaten och förvaltningsmyndigheten om hur stort belopp som kommer att återtas som ett resultat av de uppgifter den har tillgång till.

3.           Medlemsstaten ska ha två månader till förfogande för att godkänna det belopp som ska återtas eller för att lämna synpunkter.

4.           Senast den 30 juni ska medlemsstaten till kommissionen lämna in en reviderad finansieringsplan som avspeglar det minskade stödbeloppet för det operativa programmet under det berörda budgetåret. Om medlemsstaten inte gör det ska kommissionen revidera finansieringsplanen genom att minska bidragen från fonden under det berörda budgetåret.

5.           Kommissionen ska ändra sitt beslut om antagande av det operativa programmet genom en genomförandeakt senast den 30 september.

AVDELNING VII. DELEGERING AV BEFOGENHETER, GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 59

Utövande av delegering

1.           Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.           De delegeringar av befogenheter som avses i denna förordning ska överföras på obestämd tid från och med det datum då denna förordning träder i kraft.

3.           När kommissionen antar delegerade akter ska den omgående och samtidigt anmäla detta till Europaparlamentet och rådet.

4.           De delegerade akterna ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet inom två månader från delgivningsdagen har invänt mot den delegerade akten eller om både Europaparlamentet och rådet före utgången av denna period har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader om Europaparlamentet eller rådet så begär.

Om varken Europaparlamentet eller rådet vid utgången av denna period har invänt mot den delegerade akten ska den offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft den dag som anges i den.

Den delegerade akten får offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft innan denna period löper ut, förutsatt att både Europaparlamentet och rådet har underrättat kommissionen om att de inte har för avsikt att göra några invändningar.

Om Europaparlamentet eller rådet invänder mot en delegerad akt ska den inte träda i kraft. Den institution som invänt mot den delegerade akten ska ange skälen därtill.

Artikel 60

Kommittéförfarande

1.           Kommissionen ska bistås av en kommitté enligt förordning (EU) nr 182/2011.

2.           När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.           När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Om kommitténs yttrande enligt punkterna 2 och 3 ska erhållas genom skriftligt förfarande ska detta förfarande avslutas utan resultat inom tidsgränsen för avgivande av ett yttrande om ordföranden för kommittén beslutar detta eller om (…) [antal ledamöter eller typ av majoritet: enkel majoritet, två tredjedelar etc.] av kommittéledamöter(na) begär detta.

Om kommittén inte avger något yttrande ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska gälla.

Artikel 61

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad/t i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

Bilaga I Mall för det operativa programmet

Kapitel Avsnitt Underavsnitt || Beskrivning/anmärkningar || Storlek (tecken)

1 Identifiering || I detta avsnitt ska programmet identifieras. Här ska följande tydligt anges: Medlemsstat Det operativa programmets namn CCI-nr || 200

2 Programmets utformning || ||

2.1 Situation || Kartläggning och motivering av den eller de materiella brister som programmet avser || 4000

|| Typ av materiell brist som det operativa programmet avser. || 200

2.x. Materiell brist X || Ett avsnitt (med underavsnitt) bör anges för varje typ av materiell brist som programmet avser. ||

2.x.1 Beskrivning || Beskrivning av det materiella stödets egenskaper och mål samt av kompletterande åtgärder. || 4000

2.x.2. Nationella system || Beskrivning av de nationella system som ska få stöd. || 2000

2.4 Övrigt || Andra upplysningar som bedöms nödvändiga. || 4000

3 Genomförande || ||

3.1. Identifiering av dem som har det sämst ställt || Beskrivning av formerna för fastställande av kriterier för vem som utgör person som har det sämst ställt, eventuellt uppdelat efter typ av materiell brist. || 2000

3.2 Val av insats || Kriterier för val av insatser och beskrivning av formerna för urvalet, eventuellt uppdelat efter typ av materiell brist. || 2000

3.3. Val av partner­organisationer || Kriterier för val av partnerorganisationer, eventuellt uppdelat efter typ av materiell brist. || 2000

3.4. Komplemen­taritet med ESF || Beskrivning av hur det säkerställs att verksamheten kompletterar ESF. || 4000

3.4. Institutionell utformning || Beskrivning av de delar av det operativa programmet där förvaltningsmyndighet, ev. attesteringsmyndighet, revisionsmyndighet och det organ som kommissionen ska betala ut medel till anges. || 4000

3.5. Övervakning och utvärdering || I detta underavsnitt bör det anges hur genomförandet av programmet ska övervakas. Särskilt ska anges hur indikatorer används för att mäta genomförandet. Indikatorerna ska inkludera ekonomiska indikatorer som rör allokerade utgifter och resultatindikatorer som rör insatser som får stöd. || 4000

3.6. Tekniskt bistånd || Beskrivning av planerad användning av tekniskt bistånd enligt artikel X(2), inbegripet åtgärder för att stärka stödmottagarnas administrativa kapacitet så att insatserna förvaltas på ett ekonomiskt sunt sätt. || 4000

4. FINANSIERINGS­PLAN || Detta avsnitt bör innehålla följande: 1)         En tabell där det för varje år i enlighet med artikel 18 anges beloppet på det anslag som planeras för stöd från fonden och för medfinansiering. 2)         En tabell där det för hela programplanerings­perioden anges beloppet på det totala anslagna stödet från det operativa programmet efter typ av materiell brist samt därtill hörande kompletterande åtgärder. || Text: 1000 Data i CSV- eller XLS-format

|| ||

|| ||

De ekonomiska uppgifternas format (avsnitt 4)

4.1.1. Finansieringsplan för det operativa programmet med årliga åtaganden från fonden och motsvarande nationell medfinansiering (euro)

|| Summa || 2014 || 2015 || …. || 2020

Fonden (a) || || || || ||

Nationell medfinansiering (b) || || || || ||

Offentliga stödgrundande utgifter (c) = (a) + (b) || || || || ||

Medfinansieringssats* (d) = (a)/(c) || ||

* Denna kvot får avrundas till närmaste heltal i tabellen. Den exakta medfinansieringssats som används vid återbetalning av utgifter är kvoten (d).

4.1.2. Finansieringsplan med belopp för totalt anslaget stöd från det operativa programmet efter typ av materiell brist samt därtill hörande kompletterande åtgärder (euro)

Insats || Offentliga stödgrundande utgifter || || || ||

Summa || || || || ||

Tekniskt bistånd || || || || ||

Livsmedelsbrist || || || || ||

varav kompletterande åtgärder || || || || ||

Hemlöshet || || || || ||

varav kompletterande åtgärder || || || || ||

Barns materiella fattigdom || || || || ||

varav kompletterande åtgärder || || || || ||

BILAGA II

Åtagandebemyndiganden per år 2014–2020

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad metod för genomförandet

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.        Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt

1.2.        Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[10]

4 Sysselsättning och socialpolitik

0406 De personer som har det sämst ställt

1.3.        Typ av förslag eller initiativ

§ Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[11]

¨ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.        Mål

1.4.1.     Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Fonden ska främja social sammanhållning i unionen genom att bidra till att nå målet i strategin Europa 2020 om minskad fattigdom.

1.4.2.     Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål nr 1

Enligt det allmänna målet ska programmet bidra till att nå det specifika målet att lindra de värsta formerna av fattigdom i unionen genom att ge annat stöd än ekonomiskt stöd till de personer som har det sämst ställt.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

0406 De personer som har det sämst ställt

1.4.3.     Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Genom det nya instrumentet kan medlemsstaterna ge årligt stöd till omkring två miljoner fler personer, vilket påverkar dessa personers hälsa, sociala inkludering, sysselsättning och arbetsmarknadsutsikter positivt. Fondens sociala följdverkningar förväntas dock innebära betydligt mer än så.

1.       Genom att tillhandahålla en plattform där yrkesverksamma på området kan utbyta information och erfarenheter skapar fonden avsevärd nytta för många berörda parter i fråga om processer.

2.       Fondens evidensbaserade inriktning på medellång och lång sikt och genomförande genom operativa program uppmuntrar också till dialog mellan olika grupper av berörda parter och stöder ett strategiskt upplägg för framtidens insatser. Förbättrade former för genomförande (bl.a. förenklingar och minskad administration) bör innebära att processerna hela tiden är relevanta. Fonden kommer att underlätta samverkan i praktiken mellan EU:s prioriteringar och politiken för social sammanhållning.

1.4.4.     Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

De organisationer som för närvarande distribuerar materiellt stöd förlitar sig i stor omfattning på frivilligarbete och donationer. Därför bör man så mycket som möjligt undvika att ålägga dem betungande rapporteringskrav. Det kan dock förväntas att de här organisationerna behöver informera inte bara kommissionen utan även andra givare och frivilliga om sitt arbete för att hålla uppe motivationen. Indikatorerna i förslaget har dryftats med paraplyorganisationer på EU-nivå och betraktas som tillräckliga och realistiska.

Den första uppsättningen indikatorer avser de anslagna resursernas volym, nämligen

1) bidrag in natura från programmet,

2) ekonomiska medel uppdelade efter källa (EU och andra källor).

Den andra uppsättningen indikatorer avser volymen på tillhandahållet stöd och avser antal utdelade paket, antal lagade eller utdelade måltider och antal personer som fått stöd.

De här uppgifterna ska lämnas till kommissionen av förvaltningsmyndigheterna i en årlig genomföranderapport.

Denna grundläggande årliga rapportering kompletteras med strukturerade undersökningar. Undersökningarna ska utföras på uppdrag av kommissionen minst två gånger under genomförandet. De ska ge en uppfattning om slutmottagarna, t.ex. om en viss åldersgrupp eller minoritet överväger, bedöma omfattningen på andra bidrag in natura än varor, såsom frivilligarbete och tjänster, och programmets inverkan på dem. Det förväntas att denna information kan bygga på välunderbyggda gissningar eftersom anonymitet i många fall kan vara en förutsättning för att få en klient att ta emot stödet.

1.5.        Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.     Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Programmet förväntas bidra till unionens mål om social sammanhållning. Förslagets rättsliga grund är artikel 175 tredje stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, som möjliggör särskilda åtgärder utanför strukturfonderna.

Under 2010 löpte nästan en fjärdedel av alla européer (116 miljoner) risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning. Fattigdomen och den sociala utestängningen är inte jämnt fördelade över EU, utan problemen är i allmänhet allvarligare i de östra och södra medlemsstaterna. Den ekonomiska krisen har inte bara förvärrat den befintliga fattigdomen och sociala utestängningen (på grund av budgetåtstramningar för att få ned statsskulderna) utan har också minskat flera medlemsstaters förmåga att hålla de socialpolitiska utgifterna på en tillräckligt hög nivå för att vända denna negativa tendens.

1.5.2.     Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Strategin Europa 2020 för smart, hållbar tillväxt för alla bygger på en tanke om balanserad ekonomisk tillväxt och socialt framåtskridande med vittsyftande mål för sysselsättning, utbildning och fattigdomsminskning. Fattigdom och social utestängning är allvarliga hinder för målen i Europa 2020.

Genom att tillgodose grundläggande behov kan det föreslagna programmet bidra till att lindra fattigdom och social utestängning för dem som lider av grav materiell brist. Programmet är tänkt att se till de samhällsmedborgare som har det sämst ställt kan bevara sin värdighet och sin anställbarhet och på så sätt bidra till att stärka det sociala kapitalet och den sociala sammanhållningen inom deras lokalsamhällen.

Åtgärder på EU-nivå är nödvändiga här med tanke på fattigdomens och den sociala utestängningens omfattning och art i EU, och eftersom läget förvärras av den ekonomiska krisen, mot bakgrund av att det är oklart om alla medlemsstater kan hålla de sociala utgifterna på den nivå som krävs för att se till att den sociala sammanhållningen inte försämras ytterligare och att målen i strategin Europa 2020 uppnås.

1.5.3.     Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Instrumentet är nytt, men erfarenheterna från ordningen för utdelning av livsmedel till de sämst ställda är relevanta. Då interventionslagren förväntas ta slut har ordningen inte längre någon motivering, varför den kommer att läggas ned när årsplanen för 2013 slutförs. Ordningen har dock under åren varit en viktig källa till förnödenheter för organisationer som arbetar direkt med att förse utsatta människor med livsmedel. En sammanfattning av erfarenheterna finns i den konsekvensbedömning som åtföljer det här förslaget.

1.5.4.     Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Den föreslagna fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt ska få anslag på 2 500 000 000 euro från strukturfonderna enligt målet Investering för tillväxt och sysselsättning med totala anslag på 327 115 655 850 euro. Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt ska betraktas som en del av de strukturfondsmedel som anslås till Europeiska socialfonden (ESF). Den ska komplettera, inte överlappa, de befintliga sammanhållningspolitiska insatserna genom tidsbegränsat stöd, så att de samhällsmedborgare som har det sämst ställt kan inleda vägen tillbaka.

Fonden kan i kombination med andra stödformer som medfinansieras från bl.a. ESF också bidra till att stärka slutmottagarnas anställbarhet och göra det möjligt för dem att bidra till ekonomin.

1.6.        Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen:

§ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– §   Förslaget eller initiativet ska gälla från 1.1.2014 till 31.12.2020

– §   Det påverkar resursanvändningen från 2014 till 2022

¨ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.        Planerad metod för genomförandet[12]

¨ Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

¨ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till:

– ¨  genomförandeorgan

– ¨  byråer/organ som inrättats av unionen[13]

– ¨  nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– ¨  personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

X Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.           FÖRVALTNING

2.1.        Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

Förvaltningsmyndigheterna ska lämna in årliga genomföranderapporter. Rapporterna ska bygga på uppgifter och innehålla de indikatorer som anges i punkt 1.4.4. Rapporteringen kompletteras med strukturerade undersökningar och utvärderingar som genomförs med kommissionen som huvudman i halvtid och i slutet av programperioden. Vid bilaterala översyner ska genomförandet av varje enskild program granskas.

2.2.        Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.     Risker som identifierats

Administrations- och kontrollsystemen är mestadels utformade med sammanhållningspolitiken som förebild. Även om detta utgiftssystem skiljer sig åt från sammanhållningspolitiken vad gäller slutmottagare och partner i genomförandet, förväntas riskfaktorerna vara liknande, och särskilt likna dem för ESF. Den största felkällan för ESF under nuvarande programperiod är huruvida kostnader är stödgrundande (58 % av alla sammanräknade kvantifierbara fel), noggrannhet (7 %) och verifikationskedja (35 %). För att lösa dessa problem anges i utkastet till förordning fullständiga regler för vilka kostnader som berättigar till stöd och schablonbelopp används i större utsträckning i själva förordningen. Något som ökar risken är dock att stödet främst kommer att levereras till slutmottagarna av ideella organisationer i civilsamhället, och att några av dem har svag administration och främst förlitar sig på frivilliga insatser. Revisionsrätten har redan nämnt detta i samband med ordningen för utdelning av livsmedel till de sämst ställda i sin rapport 2009. Det förblir möjligt att begränsa stödet till sådana organisationer till materiellt stöd som köps in centralt av förvaltningsmyndigheterna och till utbetalning av schablonbelopp.

2.2.2.     Planerade kontrollmetoder

Enligt principen om delad förvaltning har medlemsstaterna via sina förvaltnings- och kontrollsystem huvudansvaret för att de operativa programmen genomförs korrekt och kontrolleras. Medlemsstaterna utser en förvaltningsmyndighet, en attesteringsmyndighet och en funktionellt oberoende revisionsmyndighet för sina operativa program. Kommissionen kan genomföra revisioner i frågor som rör sund ekonomisk förvaltning för att dra slutsatser om fondens resultat, och har dessutom möjlighet att ställa in eller avbryta utbetalningarna eller påföra finansiella korrigeringar.

I sammanhållningspolitiken uppskattas kostnaderna för kontroller (på nationell och regional nivå, exklusive kommissionens kostnader) till omkring 2 % av de totala anslagen. Kostnaderna fördelas enligt följande: 1 % för nationell samordning och utarbetande av program, 82 % för förvaltning av program, 4 % för attestering och 13 % för revision.

Ett antal faktorer torde dock bidra till lägre felfrekvenser och kontrollkostnader än för sammanhållningspolitiken. Det nya programmet inriktas bara på tre insatsområden. Förenklade kostnadsalternativ används ofta. På grund av insatsernas och målgruppernas karaktär kommer slutmottagarna inte att bli föremål för revision, om inte riskbedömningen visat på en särskild risk för oriktigheter eller bedrägerier. Sammantaget torde detta minska den administrativa bördan för mottagarna, minska felfrekvensen, öka den inneboende tillförlitligheten och därigenom bidra till lägre kontrollkostnader.

Generaldirektoratet för sysselsättning har för närvarande en felfrekvens på 2,2 % (källa: revisionsrätten). Ovannämnda faktorer förväntas leda till en minskning på en procentenhet så att programmets totala felfrekvens blir 1,2 %.

2.3.        Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

De avdelningar som ansvarar för strukturfonderna har tillsammans med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) inrättat en gemensam strategi för förebyggande av bedrägerier med en rad åtgärder som kommissionen och medlemsstaterna ska vidta för att hindra bedrägerier i strukturpolitiska insatser som bedrivs med delad förvaltning. Strategin är tillämplig även på fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt.

Dessutom föreskrivs i artikel 32.4 i förslaget ett uttryckligt krav på sådana åtgärder. Det torde öka medvetenheten om bedrägerier i medlemsstaterna hos alla organ som medverkar i förvaltning och kontroll av fonden, och därigenom minska risken för bedrägerier.

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.        Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd.

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning………………………...……….] || Diff./Icke-diff. ([14]) || från Efta-länder[15] || från kandidat-länder[16] || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budget­förordningen

1 Smart tillväxt för alla Ny rubrik 2014–2020 || 04.06.00.00 De personer som har det sämst ställt || Diff. || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

· Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd.

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning………………………………..] || Diff./Icke-diff. || från Efta-länder || från kandidat-länder || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budget­förordningen

|| [XX.YY.YY.YY] || || JA/ NEJ || JA/NEJ || JA/ NEJ || JA/NEJ

3.2.        Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.     Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Nr 1 || Smart tillväxt för alla

GD: EMPL || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || || || || || || || ||

Budgetrubrik nr || Åtaganden || (1) || 343,957 || 349,166 || 353,425 || 356,742 || 359,925 || 362,704 || 365,331 || 2 491,250

Betalningar || (2) || 274,038 || 277,152 || 277,152 || 277,152 || 277,152 || 277,152 || 277,152 || 1 936,950

Budgetrubrik nr || Åtaganden || (1a) || || || || || || || ||

Betalningar || (2a) || || || || || || || ||

Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa program[17] || || || || || || || ||

Budgetrubrik nr || || (3) || 1,250 || 1,250 || 1,250 || 1,250 || 1,250 || 1,250 || 1,250 || 8,750

TOTALA anslag för GD EMPL[18] || Åtaganden || =1+1a +3 || 345,207 || 350,416 || 354,675 || 357,992 || 361,175 || 363,954 || 366,581 || 2 500,000

Betalningar || =2+2a +3 || 275,288 || 278,402 || 278,402 || 278,402 || 278,402 || 278,402 || 278,402 || 1 945,700

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || || || || || || || ||

Betalningar || (5) || || || || || || || ||

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || || || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIK <….> i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || || || || || || || ||

Betalningar || =5+ 6 || || || || || || || ||

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || || || || || || || ||

Betalningar || (5) || || || || || || || ||

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || || || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–4 i den fleråriga budgetramen (Referensbelopp) || Åtaganden || =4+ 6 || || || || || || || ||

Betalningar || =5+ 6 || || || || || || || ||

Rubrik i den fleråriga budgetplanen: || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

GD: EMPL ||

Ÿ Personalresurser || 1,016 || 1,016 || 1,016 || 1,016 || 1,016 || 1,016 || 1,016 || 7,112

Ÿ Övriga administrativa utgifter || || || || || || || ||

GD EMPL TOTALT || Anslag || 1,016 || 1,016 || 1,016 || 1,016 || 1,016 || 1,016 || 1,016 || 7,112

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || 1,016 || 1,016 || 1,016 || 1,016 || 1,016 || 1,016 || 1,016 || 7,112

Miljoner euro (avrundat till 3 decimaler)

|| || || År N[19] || År N+1 || År N+2 || År N+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr. punkt 1.6) || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || || || || || || || ||

Betalningar || || || || || || || ||

3.2.2.     Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– ¨  Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande. Fonden genomförs med delad förvaltning. De strategiska prioriteringarna anges på EU-nivå i förordningen, medan den dagliga förvaltningen sköts av förvaltningsmyndigheterna. Kommissionen föreslår gemensamma indikatorer, men de faktiska målen fastställs i medlemsstaternas operativa program och godkänns av kommissionen. Därför kan resultatmål inte anges förrän programmen har utformats, diskuterats och fastställts under 2013–2014.

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultat­beteckning ò || || || År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr. punkt 1.6) || TOTALT

RESULTAT

Typ[20] || Genom-snittliga kostna-der || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Totalt antal || Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1[21]… || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma mål nr 1 || || || || || || || || || || || || || || || ||

SPECIFIKT MÅL nr 2… || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma specifikt mål nr 2 || || || || || || || || || || || || || || || ||

TOTALA KOSTNADER || || || || || || || || || || || || || || || ||

3.2.3.     Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.3.1.  Sammanfattning

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

– þ  Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetplanen || || || || || || || ||

Personalresurser || 1,016 || 1,016 || 1,016 || 1,016 || 1,016 || 1,016 || 1,016 || 7,112

Övriga administrativa utgifter || || || || || || || ||

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetplanen || 1,016 || 1,016 || 1,016 || 1,016 || 1,016 || 1,016 || 1,016 || 7,112

Belopp utanför RUBRIK 5[22] i den fleråriga budgetplanen || || || || || || || ||

Personalresurser || 0,128 || 0,128 || 0,128 || 0,128 || 0,128 || 0,128 || 0,128 || 0,896

Övriga administrativa utgifter || 1,122 || 1,122 || 1,122 || 1,122 || 1,122 || 1,122 || 1,122 || 7,854

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetplanen || 1,250 || 1,250 || 1,250 || 1,250 || 1,250 || 1,250 || 1,250 || 8,750

TOTALT || 2,266 || 2,266 || 2,266 || 2,266 || 2,266 || 2,266 || 2,266 || 15,862

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– þ  Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

|| 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

04 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 8 || 8 || 8 || 8 || 8 || 8 || 8

XX 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || || ||

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Ÿ Extern personal (i heltidsekvivalenter)[23]

XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier – totalt) || || || || || || ||

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter vid delegationerna) || || || || || || ||

04 01 04 01 [24] || - vid huvudkontoret[25] || 2 || 2 || 2 || 2 || 2 || 2 || 2

- vid delegationerna || || || || || || ||

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

10 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || ||

TOTALT || 10 || 10 || 10 || 10 || 10 || 10 || 10

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till rådande begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda || Bidra till analys, förhandlingar, ändringar och förberedelser av program och projekt i medlemsstaterna. Bidra till förvaltning, övervakning och utvärdering av godkända program och projekt. Se till att reglerna för programmen följs.

Extern personal || Samma sak, eller administrativt stöd.

3.2.4.     Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– ¨  Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[26].

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5.     Bidrag från tredje part

– Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 ||  För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr. punkt 1.6) || Totalt

Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen || || || || || || || ||

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering || || || || || || || ||

3.3.        Beräknad inverkan på inkomsterna

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ¨         Påverkan på egna medel

– ¨         Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[27]

År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr. punkt 1.6)

Artikel …………. || || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

[1]               EUT L […] , […] , s. […] .

[2]               EUT L […] , […] , s. […] .

[3]               EUT L , s. […] .

[4]               EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

[5]               EUT L , s. […].

[6]               EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

[7]               EUT L 118, 12.5.2010, s. 1.

[8]               EGT L 53, 23.2.2002, s. 1.

[9]               EUT L 347, 11.12.2006, s. 1.

[10]             Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[11]             I den mening som avses i artikel 51.2 a respektive 51.2 b i budgetförordningen.

[12]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till bestämmelser i budgetförordningen finns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[13]             Organ som avses i artikel 200 i budgetförordningen.

[14]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[15]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[16]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[17]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[18]             Dessa anslag är en del av strukturfonderna under målet Investering för tillväxt och sysselsättning med totala anslag på 327 115 655 850 euro. Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt ska betraktas som en del av de strukturfondsmedel som anslagits till ESF.

[19]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[20]             Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[21]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

[22]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[23]             [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

[24]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[25]             Inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF).

[26]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[27]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.