52012DC0367

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA SOCIALA KOMMITTEN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Finansieringsöversikt som åtföljer förslaget KOM (2011) 747 slutlig till förordning om kreditvärderingsinstitut och förslaget KOM (2011) 746 slutlig till direktiv om alltför stor förlitan på kreditbetyg

(Text av betydelse för EES)

Den 15 november 2011 antog kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut och ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder när det gäller alltför stor förlitan på kreditbetyg (nedan kallat CRA3-förslaget).

Beträffande konsekvenserna för unionens budget anges i avsnitt 4 i motiveringen till förslaget till förordning följande:

Kommissionens förslag har inga konsekvenser för Europeiska unionens budget. I synnerhet skulle de uppgifter som åläggs Esma [Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten] enligt förslaget inte innebära någon ytterligare EU-finansiering. Det bör också noteras att artikel 19 i förordningen om kreditvärderingsinstitut [fotnot 11] föreskriver att Esmas nödvändiga kostnader för registreringen och tillsynen av kreditvärderingsinstitut enligt förordningen helt ska täckas av de avgifter som tas ut av kreditvärderingsinstituten.

Fotnot 11: ”1. Esma ska i enlighet med denna förordning och den förordning om avgifter som avses i punkt 2 ta ut avgifter av kreditvärderingsinstituten. 2. Avgifterna ska helt täcka Esmas nödvändiga kostnader som är hänförliga till registreringen och tillsynen av kreditvärderingsinstitut och för att ersätta varje kostnad som de behöriga myndigheterna kan ådra sig när de utför uppgifter enligt denna förordning, särskilt som ett resultat av en delegering av uppgifter i enlighet med artikel 30.”

I en konsekvensanalys av CRA3-förslaget analyserades de enskilda åtgärdernas kostnadseffekter och där anges att de politiska åtgärderna inte får någon effekt på EU:s budget[1]. CRA3-förslaget förväntas dock leda till en väsentlig ökning av Esmas arbetsbörda, som kräver mer personalresurser till myndigheten. I sitt förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013 (KOM(2012) 300)[2] (nedan kallat budgetförslaget 2013) föreslår kommissionen en ökning med 15 tjänster i tjänsteförteckningen för Esma. De kommer helt att finansieras genom avgifter som erläggs av kreditvärderingsinstituten och kommer därmed inte att ha någon inverkan på EU:s bidrag till Esma.

Detta meddelande innehåller detaljerad information till budgetmyndigheten i form av en finansieringsöversikt för CRA3-förslaget, och där finns också information om anslagen av de resurser som krävs för Esmas uppgifter och mål till följd av CRA3-förslaget. I bilaga 2 till detta meddelande finns slutligen en allmän översikt över inverkan av alla kommissionens förslag på Esmas resurser för 2013.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad metod för genomförandet

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.1.        Förslagets eller initiativets beteckning

Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut

1.2.        Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[3]

Inre marknaden – Finansmarknader

1.3.        Typ av förslag eller initiativ

ý Ny åtgärd

1.4.        Mål

1.4.1.     Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Bidra till att minska riskerna för den finansiella stabiliteten och återupprätta investerarnas och andra marknadsaktörers förtroende för finansmarknaderna och kvaliteten på kreditbetyg

1.4.2.     Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifika mål: Mot bakgrund av de allmänna målen ovan är följande specifika mål av betydelse: · Minska förlitan på externa kreditbetyg · Minska riskerna för spridningseffekter i samband med statsskulder · Förbättra villkoren på marknaden för kreditbetyg · Säkerställa investerares rätt att få sin sak prövad · Stärka kreditvärderingsinstitutens oberoende och förbättra kreditvärderingsmetoder och kreditvärderingsförfaranden

1.4.3.     Verkan eller resultat som förväntas

· Alla hänvisningar till kreditbetyg i befintliga riktlinjer och rekommendationer kommer att gås igenom av Esma, EBA och Eiopa och i tillämpliga fall avlägsnas. · Den information som lämnas om strukturerade finansiella produkter kommer att förbättras. Detta kommer att ge fler incitament för investerarna att själva genomföra en ”due diligence” och det kommer att minska den alltför stora förlitan på externa kreditbetyg. · Öppenheten när det gäller kreditbetygen på statspapper kommer att öka. Investerarna kommer bättre att förstå kreditbetyg på statspapper. Riskerna för spridningseffekter kommer att minska. · Marknaden för kreditbetyg kommer att bli öppnare för nya aktörer. De kreditvärderingsinstitut som nu är störst kommer att utsättas för ökad konkurrens. Emittenter och investerare kommer att få tillgång till ett större urval av kreditvärderingsinstitut. · Investerare kommer att få ersättning för skada som uppstår till följd av ett medvetet agerande eller grov oaktsamhet från kreditvärderingsinstitutens sida. · Intressekonflikter som uppstår till följd av modellen där emittenten betalar och långvariga affärsrelationer kommer att minska i omfattning. · Marknadsaktörerna kommer att på ett korrekt sätt förstå och granska kreditvärderingsinstitutens metoder för alla tillgångsklasser.

1.4.4.     Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

· Antal hänvisningar till externa kreditbetyg i dokument som Esma gett ut. · Ändringar i användningen av standardiserade och interna kreditvärderingsmetoder som används av finansföretag för tillsynsändamål. · Antalet eller andelen begärda kreditbetyg och kreditbetyg på eget initiativ som utfärdats för olika tillgångsklasser. · Frekvensen för omprövning och utfärdande av kreditbetyg, särskilt kreditbetyg på statspapper. · Frekvens och typer av ändringar av kreditvärderingsinstitutens metoder och hur ofta dessa inte godtas eller ifrågasätts. · Antal nya aktörer och förändringar av marknadsstrukturen. Detta kan omfatta befintliga aktörers marknadsandel både i fråga om intäkter och antalet utestående kreditbetyg i olika klasser.

1.5.        Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.     Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Kreditvärderingsinstitut är viktiga aktörer på finansmarknaden och måste omfattas av ett adekvat regelverk. Förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut[4] trädde i kraft den 7 december 2010. Kreditvärderingsinstitut ska enligt förordningen följa strikta uppföranderegler för att minska effekten av eventuella intressekonflikter, garantera hög kvalitet och tillfredsställande transparens i fråga om kreditbetyg och kreditvärderingsprocessen. Befintliga kreditvärderingsinstitut var skyldiga att senast den 7 september 2010 ansöka om registrering och följa förordningens bestämmelser. Den 1 juni 2011 trädde en ändring av förordning (EU) nr 513/2011[5] i kraft som för att centralisera och förenkla registrering och tillsyn på EU-nivå ger Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) exklusiva tillsynsbefogenheter över kreditvärderingsinstitut som är registrerade i EU. Även om gällande förordning om kreditvärderingsinstitut är en bra grund, finns det ett antal olösta frågor om kreditvärderingsverksamheten och användningen av kreditbetyg som inte klarlagts tillräckligt i den. Det rör sig här bland annat om risken för att aktörerna på finansmarknaden alltför mycket förlitar sig på kreditbetyg, den höga koncentrationen på marknaden för kreditbetyg, kreditvärderingsinstitutens skadeståndsansvar gentemot investerare, intressekonflikter som uppstår till följd av modellen där emittenten betalar (”issuer-pays”-modellen) samt kreditvärderingsinstitutens aktieägarstruktur. Gällande förordning om kreditvärderingsinstitut omfattar inte heller kreditbetyg på statspapper, vilket visat sig under den nuvarande statsskuldkrisen. Europeiska kommissionen tog i sitt meddelande av den 2 juni 2010 (Reglering av finansiella tjänster för en hållbar tillväxt)[6] upp behovet av en riktad översyn av förordningen och en sådan lades fram med CRA3-förslaget den 15 november 2011. Behovet påtalades också i ett samrådsdokument från kommissionen av den 5 november 2010[7]. Den 8 juni 2011 antog Europaparlamentet en resolution som inte avser lagstiftning om kreditvärderingsinstitut[8]. Där betonas bland annat behovet av att förstärka regelverket för kreditvärderingsinstitut och att vidta åtgärder för att minska risken för alltför stor förlitan på kreditbetyg. Europaparlamentet vill bland annat särskilt skärpa meddelandekraven på kreditvärdering av statspapper, upprätta ett europeiskt kreditindex, öka meddelandekraven för strukturerade finansiella instrument och öka kreditvärderingsinstitutens civilrättsliga ansvar. Europaparlamentet ansåg också att det är viktigt att stimulera konkurrensen och att kommissionen även bör utreda och överväga inrättandet av ett oberoende europeiskt kreditvärderingsinstitut. Vid informella möten i Ekofinrådet den 30 september och 1 oktober 2010 slog Europeiska unionens råd fast att det krävs ytterligare insatser för att ta itu med ett antal frågor kring kreditvärderingsverksamheten, bland annat risken för alltför stor förlitan på kreditbetyg och för intressekonflikter till följd av kreditvärderingsinstitutens ersättningsmodell. Europeiska rådet konstaterade vid sitt möte den 23 oktober 2011 att det är nödvändigt att i mindre utsträckning förlita sig på kreditbetygen. Behovet av en ytterligare förstärkning av regelverket för kreditvärderingsinstitut diskuterades vidare på möten den 9 november 2010 och 19 september 2011 med europeiska värdepapperskommittén och Europeiska bankkommittén som består av företrädare för medlemsstaternas finansministerier. På det internationella planet lade rådet för finansiell stabilitet (FSB) i oktober 2010 fram principer för att minska myndigheters och finansinstituts förlitan på kreditbetyg[9]. Således ska hänvisningar i lagstiftning till sådana kreditbetyg strykas eller ersättas, om det finns andra lämpliga standarder för kreditvärdering, och i syfte att förmå investerare att göra egna kreditvärderingar. Dessa principer godkändes vid G20:s toppmöte i Söul i november 2010. I samband med reformen av banklagstiftningen nyligen tog kommissionen upp frågan om finansinstituts alltför stora förlitan på kreditbetyg[10]. Kommissionen föreslog att en bestämmelse skulle införas med krav på banker, kreditinstitut och värdepappersföretag att själva bedöma kreditrisken hos enheter och finansiella instrument som de investerar i och inte bara utgå från externa kreditbetyg. En liknande bestämmelse föreslår kommissionen i förslagen till ändring[11] av direktiven om fondföretag[12] och om förvaltare av alternativa investeringsfonder[13], som läggs fram tillsammans med detta förslag.

1.5.2.     Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Enligt subsidiaritetsprincipen (artikel 5.3 i EUF-fördraget) ska åtgärder vidtas på EU-nivå endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå. Även om samtliga problem när det gäller kreditbetyg har viktiga konsekvenser för varje enskild medlemsstat är det först i ett gränsöverskridande perspektiv som de samlade effekterna kan urskiljas. Detta beror på att kreditbetyg kan tilldelas i ett land för finansiella instrument som utfärdas i ett annat land. Åtgärder som vidtas på det nationella planet kan därför bli verkningslösa eftersom kreditbetyg som utfärdas i ett annat EU-land eller tredjeland kan tilldelas och användas även fortsättningsvis. Om inga åtgärder vidtas på EU-nivå kan nationella åtgärder för kreditriskbedömning komma att kringgås eller bli verkningslösa. Således kan eventuella ytterligare åtgärder som avser kreditvärderingsinstitut därför bäst vidtas genom gemensamma insatser. Med hänvisning till subsidiaritetsprincipen är det därför lämpligt att åtgärder vidtas på EU-nivå.

1.5.3.     Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Ej tillämpligt

1.5.4.     Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Efter en våg av krisåtgärder för att hantera den finanskris som uppstod 2007 inledde kommissionen ett reformprogram för genomförande av de åtaganden som G20 gjort för att åtgärda dels mer strukturella aspekter inom EU:s finanssektor, dels de främsta källorna till sektorns sårbarhet som trädde i dagen genom krisen:

•        De låga nivåerna av högkvalitativt kapital och otillräcklig likviditet i banksektorn, vilket delvis avspeglar otillräckliga och konjunkturförstärkande tillsynskrav och bristande riskbedömning och riskhantering.

•        Bristfällig tillsyn, framför allt i fråga om enskilda institut som är internationellt verksamma och den oreglerade finanssektorn.

•        Bristfällig bolagsstyrning som bidragit till en praxis med överdrivet risktagande i finansinstitut.

•        Otillräcklig öppenhet på marknaden och otillräcklig redovisning av information till myndigheterna, inklusive tillsynsmyndigheterna, särskilt vad beträffar komplexa strukturerade finansiella produkter.

•        Avsaknad av lämplig reglering av och tillsyn över kreditvärderingsinstitut.

•        Otillräcklig makrotillsyn över finanssektorn som helhet för att förhindra smittorisken i makrosystemen.

•        Avsaknad av en harmoniserad ram för att underlätta en ordnad avveckling av banker och finansinstitut, vilket har bidragit till att sätta press på medlemsstaterna att pumpa in offentliga medel i bankerna för att förhindra en allmän kollaps.

Hörnstenarna i detta program framgår av meddelandet av den 4 mars 2009, Främja återhämtning i Europa, och meddelandet av den 2 juni 2010 Reglering av finansiella tjänster för en hållbar tillväxt, där de närmare detaljerna kring reformpaketet för finanssektorn anges.

De första delarna genomfördes under perioden 2009–2010. Det viktigaste är den nya strukturen för finansiell tillsyn. Detta omfattar inrättandet av Europeiska systemrisknämnden, som kommer att säkerställa att makrorisker och makroekonomiska risker upptäcks på ett tidigt stadium, och tre nya europeiska tillsynsmyndigheter för banker (Europeiska bankmyndigheten eller EBA), försäkringar (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten eller Eiopa) och värdepappersmarknader (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) för att säkerställa en förstärkt tillsyn och bättre samordning mellan tillsynsmyndigheterna.

En viktig lucka i förordningen har täppts till genom förordningarna om kreditvärderingsinstitut varigenom strikta tillståndskrav och tillsyn införs över kreditvärderingsinstitut som Esma ska stå för. Vidare ändrades kapitalkravsdirektivet för att skärpa kapitalreglerna för handelslager och komplexa derivat och för att införa bindande regler om ersättningar och bonusar i finansinstitut. Ytterligare en lucka i lagstiftning och tillsyn har täppts till genom direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder, bl.a. hedgefonder, som innehåller robusta och harmoniserade standarder för tillsyn för alla förvaltare och ökar öppenheten gentemot investerare.

1.6.        Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

ý Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period 2013–2015,

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.        Planerad metod för genomförandet[14]

¨ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– ý  byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[15]

2.           FÖRVALTNING

2.1.        Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Enligt Artikel 81 i förordningen om inrättande av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) ska kommissionen senast den 2 januari 2014 och därefter vart tredje år offentliggöra en allmän rapport om resultaten av myndighetens arbete. I detta syfte kommer kommissionen att lägga fram en allmän rapport som ska överlämnas till Europaparlamentet och rådet.

2.2.        Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.     Risker som identifierats

Vid förvaltningen av Esma-anslagen föreligger en specifik risk i samband med registreringen av och tillsynen över kreditvärderingsinstitut som följer av att tillsynen över kreditvärderingsinstitut, till skillnad från många andra organ som inrättats av gemenskaperna, uteslutande ska finansieras av kreditvärderingsinstituten själva. Vad gäller den lagenliga, ekonomiska, verksamma och ändamålsenliga användningen av anslag som uppkommer av förslaget väntas förslaget i övrigt inte medföra några nya risker som för närvarande inte kan täckas inom Esmas befintliga interna kontrollram.

2.2.2. Planerade kontrollmetoder

För att säkerställa en öppen och effektiv användning av dessa resurser från Esmas sida antog kommissionen en delegerad förordning av den 7 februari 2012 (nr 272/2012) vad gäller de avgifter som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten tar ut av kreditvärderingsinstitut[16].

2.3.        Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

För att bekämpa bedrägeri, korruption och alla andra olagliga verksamheter ska bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) gälla för Esma utan begränsningar.

Esma ska ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och ska omedelbart anta lämpliga bestämmelser för all personal vid Esma.

Finansieringsbeslut samt de avtal och genomförandeinstrument som blir en följd av dessa beslut ska innehålla en uttrycklig bestämmelse om att revisionsrätten och Olaf vid behov får genomföra kontroller på plats hos mottagare av utbetalningar från Esma, samt hos de anställda som ansvarar för att fördela dessa utbetalningar.

I artiklarna 64 och 65 i förordningen om inrättande av Esma anges bestämmelserna om genomförande och kontroll av Esmas budget samt tillämpliga finansiella bestämmelser.

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.        Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

De ökade utgifterna i Esmas budget för tillsynen över kreditvärderingsinstitut kommer att fullt ut täckas av de avgifter som kreditvärderingsinstituten ska betala till Esma[17].

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning………………………...……….] || Diff./Icke-diff. ([18]) || från Efta-länder[19] || från kandidat­länder[20] || från tredje­länder

|| 12.0404 Esma – Bidrag enligt avdelningarna 1, 2 och 3 || Diff. || NEJ || NEJ || NEJ

3.2.        Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.     Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2013[21] || År 2014 || År 2015 || || || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt || || || || || Ej tillämpligt

Betalningar || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt || || || || || Ej tillämpligt

3.2.2.     Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ý    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

3.2.3.     Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.4.     Sammanfattning

– ý    Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

3.2.4.1.  Beräknat personalbehov

– ý    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

Anmärkning:

GD Markt kommer inte att behöva några ytterligare personalresurser eller administrativa resurser som ett resultat av CRA3-förslaget.

3.2.5.     Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– ý    Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.6.     Bidrag från tredje part

– ý    Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

3.3.        Beräknad inverkan på inkomsterna

– ý    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

Bilaga 1.

Den externa personal (kontraktsanställda och utstationerade nationella experter) som Esma behöver under 2014 och 2015 för att genomföra de tillfälliga uppgifter som följer av CRA3-förslaget ska inte innebära någon ökning av Esmas externa personal.

Tabell 1. Resurser som Esma enligt bedömningen behöver för att genomföra CRA3-förslaget.

Nya uppgifter för Esma || Nödvändig personal || || Ytterligare it-resurser

|| Tillfällig || Andra resurser 2014–2015 i form av utstationerade nationella experter eller kontraktsanställda, uttryckt som heltidsekvivalenter || Anmärkningar ||

1) Gå igenom och där det är relevant avlägsna hänvisningar till kreditbetyg i alla gällande riktlinjer, rekommendationer och tekniska standarder för tillsyn || || - 0,5 heltidsekvivalenter || ||

2) Antagande av 5 nya tekniska standarder för tillsyn om följande: – Information om strukturerade finansiella produkter – Rotation av kreditvärderingsinstitut (akt som ska lämnas över) – Harmoniserad standard för bedömningsskalor – Eurix – Avgifter som kreditvärderingsinstituten ska erlägga || || - 3,5 heltidsekvivalenter || Uppskattning baserad på den arbetsbörda som krävts under 2011 för utarbetandet av fyra utkast till tekniska tillsynsstandarder och de särskilda avancerade metoder som kommer att krävas på dessa områden. ||

3) Antagande av 2 nya riktlinjer och rekommendationer om följande: – Samordning av information om kreditvärderingsinstitutens avgifter – Insamling av data om marknadskoncentrationen || || - 1,5 heltidsekvivalenter || Uppskattning baserad på det samråds- och antagandeförfarande som krävs för riktlinjer och rekommendationer och de särskilda avancerade metoder som kommer att krävas på båda dessa områden. ||

4) Förnyad bedömning av huruvida kreditbetyg som utfärdats i tredjeländer kan godkännas || || - 3,5 heltidsekvivalenter || Uppskattning baserad på den arbetsbörda som krävts under 2011 för godkännandeförfarandet ||

5) – Upprättande och administration av en central webbsida om underliggande tillgångar för strukturerade finansiella produkter och kvaliteten på deras värdering || 1,8 heltids­ekvi­valenter Enheten för kreditvärderingsinstitut 1,0 heltids­ekvi­valenter It: 0,8 heltidsekvivalenter (produktions- och affärs­analytiker) || - 2,3 heltidsekvivalenter Enheten för kreditvärderingsinstitut 1,0 heltids­ekvi­valenter It: 1,3 heltidsekvivalenter (0,5 projektledare + 0,5 arkitekt + 0,3 upphandlingsexpert) || || Antagande (projektets löptid 1,5 år): 1)Kostnader för programvara 300 000 EUR exkl. moms 2)Kostnader för hårdvara 30 000 EUR exkl. moms 3)Tjänster: Planeringsfas: 1 heltidsekvivalent expert (6 månader*1200 EUR*22 = 158 000) Testning/uppbyggnad: 1 heltidsekvivalent på lägre nivå (12 månader*700*22) = 185 000 TOTALT 673000

6) – Preliminär bedömning av kreditvärderingsinstitutens nya metoder || 6 heltids­ekvi­valenter || - || Denna uppskattning är ett genomsnitt av mellan 2 och 22 heltidsekvivalenter. Beroende på bestämmelsens slutliga utformning måste Esma göra antingen ca 50 eller ca 500 bedömningar varje år. ||

7) Övervakning av marknadsutvecklingen och genomförandet av andra krav som kreditvärderingsinstitut måste följa: – Övervakning av korsägande mellan kreditvärderingsinstitut – Övervakning av den föreskrivna rotationen av kreditvärderingsinstitut och ledande analytiker – Övervakning av kreditvärderingsinstitutens större aktieägares intressen och konsulttjänster i kreditvärderade enheter – Övervakning av dubbel kreditvärdering av strukturerade finansiella produkter – Övervakning av offentliggörande av kreditbetyg på statspapper (efter det att handeln har stängt för dagen och senast en timme innan EU:s handelsplatser öppnas) – Övervakning av kreditvärderingsinstitutens information till kreditvärderade enheter en hel arbetsdag före offentliggörandet av kreditbetyg och kreditutsikter – Övervakning av kreditvärderingsinstitutens information om alla preliminära kreditbetyg – Övervakning av de avgifter som tas ut av kreditvärderingsinstituten – Utveckling av den nya metoden och övervakning av risker i samband med marknadskoncentration || 4,8 heltids­ekvi­valenter || - || ||

8) – Upprättande och förvaltning av det europeiska kreditindexet (Eurix)/europeiska kreditvärderingsplattformen, bl.a. upprättande och förvaltning av databasen för information om de avgifter som tas ut av kreditvärderingsinstituten || 2,4 heltids­ekvi­valenter Enheten för kreditvärderingsinstitut 1,4 heltids­ekvi­valenter It: 1 heltidsekvivalenter (produktions- och affärs­analytiker) || - || Uppskattning baserad på de särskilda avancerade metoder som krävs || Antagande (projektets löptid 1 år, synergieffekter med Cerep och SoCrat utnyttjas, Eurix-beräkningarna utförda av kreditinstituten): 1)Kostnader för programvara 200 000 EUR exkl. moms 2)Kostnader för hårdvara 15 000 EUR exkl. moms 3)Tjänster: Planeringsfas: 2,25 heltidsekvivalenter (projektledare, arkitekt och övriga experter, 6 månader*1200 EUR *22)=356 000 Testning/uppbyggnad: 1 heltidsekvivalent på lägre nivå (6 månader*700*22) = 93 000 TOTALT 664 000

Totalt || 15 || 11.3 || ||

Det förutsätts att förordningen kommer att träda i kraft före 2013 och att Esma därför behöver ytterligare resurser från och med 2013. Ytterligare personal har endast beräknats för de tekniska standarder, riktlinjer och rapporter som Esma ska utarbeta. Kommissionens förslag innebär uppgifter för Esma som kommer att kräva att 15 tillfälliga tjänster inrättas från och med 2013. För övriga av ovanstående uppgifter krävs extern personal, nationella experter och kontraktsanställda under perioden 2014–2015: 5,8 (manår) för 2014 och 5,5 (manår) för 2015.

Övriga antaganden:

· De genomsnittliga lönekostnaderna per år för olika personalkategorier baseras på riktlinjer från GD Budget.

· En löneviktningskoefficent för Paris på 1,161.

· Kostnader för utbildning antas uppgå till 1 000 euro per heltidsekvivalent per år.

· Kostnader för tjänsteresor på 10 000 euro. Uppskattningen baseras på förslaget till 2012 års budget för tjänsteresor per person.

· Rekryteringkostnader (resor, hotell, läkarundersökningar, installationsbidrag och övriga bidrag, flyttersättning osv.) uppskattas till 12 700 euro, baserat på förslaget till 2012 års budget för rekrytering per person.

I nedanstående tabell detaljpresenteras beräkningsmetoden för ökningen i den budget som begärs för kommande tre år. Vid beräkningen beaktas att alla kostnader för tillsynen över kreditvärderingsinstitut kommer från avgifter som kreditvärderingsinstituten betalar till Esma.

Tabell 2.1 Kostnadsfördelning

Kostnadstyp || Beräkning || Belopp (i miljoner euro)

|| || 2013 || 2014 || 2015 || Totalt

|| || || || ||

Rubrik 1: Personalutgifter || || || || ||

|| || || || ||

11 Löner och tillägg || || || || ||

– för tillfälligt anställda || =15*127*1,161 || 2,212 || 2,212 || 2,212 || 6,635

– för utstationerade nationella experter || = (4,8 för 2014, 4,5 för 2015)*73*1,161 || 0 || 407 || 381 || 788

– för kontraktsanställda || =1*64*1,161 || 0 || 74 || 74 || 148

|| || || || ||

12 Utgifter i samband med rekrytering || =(15 för 2013, 5 för 2014)*12,7 || 191 || 64 || 0 ||     255

|| || || || ||

13 Utgifter i samband med tjänsteresor || =(15 för 2013, 20,8 för 2014 och 20,5 för 2015)*10 || 150 || 208 || 205 || 563

|| || || || ||

15 Utbildning || =(15 för 2013, 20,8 för 2014 och 20,5 för 2015)*1 || 15 || 21 || 21 || 56

|| || || || ||

Totalt rubrik 1: personalutgifter || || 2,568 || 2,986 || 2,893 || 8,445

|| || || || ||

|| || || || ||

Rubrik 2: Infrastruktur- och driftsutgifter || =(15 för 2013, 20,8 för 2014 och 20,5 för 2015)*30 || 450 || 624 || 615 || 1,689

|| || || || ||

Totalt rubrik 2: Infrastruktur- och driftsutgifter || || 450 || 624 || 615 || 1,689

|| || || || ||

|| || || || ||

Rubrik 3: Driftsutgifter || || || || ||

|| || || || ||

Eurix || || 664 || 0 || 0 || 664

Central webbsida om kvaliteten på kreditbetyg på strukturerade finansiella produkter || || 0 || 300 || 373 || 673

|| || || || ||

Totalt avdelning 3: Driftsutgifter || || 664 || 300 || 373 || 1337

|| || || || ||

Totalt || || 3,682 || 3,910 || 3,881 || 11,471

Varav intäkter från de registrerings- och tillsynsavgifter som kreditvärderingsinstitut ska erlägga (100 %) || || 3,682 || 3,910 || 3,881 || 11,471

Tabell 3. Förslag på lönegradsinplacering av de femton tillfälligt anställda.

Tjänstegrupp och lönegrad || Tillfälliga tjänster

||

AD 8 || 2

AD 7 || 3

AD 6 || 5

AD 5 || 5

||

AD totalt || 15

Table 4. Fördelning av de beräknade kostnaderna efter mål och resultat enligt CRA3-förslaget[22]

Mål- och resultatbeteckning ò || || || År 2012 || År 2013 || År 2014 || År 2015 || TOTALT ||

||

Typ (+/-) || Genom-snittliga kostna-der || Resultat || Totala kostnader || Resultat || Totala kostnader || Resultat || Totala kostnader || Resultat || Totala kostnader || || Totala kostnader ||

Mål nr 1: Minskad förlitan på externa kreditbetyg || || || || || || || || || || ||

Hänvisningar till externa kreditbetyg i dokument som Esma offentliggjort har granskats och antalet har minskats. || || || - || 0 || - || 0 || + || 67 || + || 0 || || 67 ||

Den centrala webbsidan om de underliggande tillgångarna och deras kreditbetyg avseende strukturerade finansiella produkter är upprättad och fungerande. || || || - || 0 || - || 362 || - || 814 || + || 836 || || 2012 ||

Nya tekniska tillsynsstandarder om information i samband med strukturerade finansiella instrument utfärdas. || || || - || 0 || - || 0 || + || 94 || - || 0 || || 94 ||

Delsumma mål 1 || || 0 || || 362 || || 975 || || 836 || || 2173 ||

Mål nr 2: Minska riskerna för smittspridning i samband med statsskulder || || || || || || || || || || ||

Esma rapporterar varje år om kreditvärderingsinstitutens uppfyllande av kraven avseende kreditbetyg. || || || - || 0 || - || 241 || + || 226 || + || 226 || || 693 ||

Delsumma mål 2 || || 0 || || 241 || || 226 || || 226 || || 693 ||

Mål nr 3: Förbättra villkoren på marknaden för kreditbetyg || || || || || || || || || || ||

Eurix (Europeiskt kreditindex/europeisk kreditvärderingsplattform) har upprättats, fungerar och underhålls. || || || - || 0 || - || 1147 || + || 452 || + || 452 || || 2051 ||

Nya tekniska tillsynsstandarder för Eurix, den harmoniserade bedömnings­skalan och rotationen av kreditvärderingsinstitut utfärdas. || || || - || 0 || - || 0 || + || 243 || + || 37 || || 280 ||

Nya riktlinjer och rekommendationer om följande: – Samordning av information om kreditvärderingsinstitutens avgifter. – Insamling av data om marknadskoncentrationen. || || || - || 0 || - || 0 || + || 202 || - || 0 || || 202 ||

Esma rapporterar varje år om utvecklingen på marknaden för kreditbetyg. || || || - || 0 || - || 483 || + || 452 || + || 452 || || 1387 ||

Delsumma mål 3 || || 0 || - || 1630 || + || 1349 || + || 941 || || 3920 ||

Mål nr 4: Säkra investerares rätt att få sin sak prövad || || || || || || || || || || ||

Delsumma mål 4 || || 0 || + || 0 || + || 0 || + || 0 || || 0 ||

Mål nr 5: Stärka kreditvärderingsinstitutens oberoende och förbättra kreditvärderingsmetoderna och -förfarandena || || || || || || || || || || ||

Esma gör en preliminär bedömning av kreditvärderingsinstitutens alla nya metoder. || || || - || 0 || - || 1207 || + || 1131 || + || 1131 || || 3469 ||

Tekniska tillsynsstandarder för de avgifter som kreditvärderingsinstituten erlägger. || || || - || 0 || - || 0 || - || 0 || + || 87 || || 87 ||

Esma rapporterar varje år om de risker när det gäller oberoendet som följer av ägande och kontroll. || || || - || 0 || - || 241 || + || 226 || + || 226 || || 693 ||

Delsumma mål 5 || - || 0 || - || 1448 || + || 1357 || + || 1444 || || 4249 ||

Delresultat för mål 2 till 5 – förnyad bedömning av huruvida kreditbetyg som utfärdats i tredjeländer kan godkännas || || || || || || || + ||    433 || || 433 ||

TOTALA KOSTNADER || || 0 || || 3681 || - || 3907 || - || 3880 || || 11468 ||

Bilaga 2. Översikt över effekterna av 2011–2013 års lagstiftningsförslag på Esmas budget för 2013.

Sedan Esma inrättades har EU:s fortsatta agerande för att motverka den finansiella och ekonomiska krisen inneburit att en rad viktiga nya förslag har antagits. Flera förslag har medfört mycket större befogenheter för myndigheten, som därmed har behövt mer personal i enlighet med vad som anges i tabellerna nedan.

Översynen av direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID-direktivet) syftar till att skapa robustare och effektivare marknadsstrukturer, beakta tekniska innovationer, förbättra insynen i handeln, förstärka tillsynsbefogenheterna, säkerställa en striktare ram för råvaruderivatmarknaderna och stärka investerarskyddet. Esma ska ta fram merparten av de tekniska tillämpningsåtgärder som är nödvändiga för att se till att regelverket och särskilda tillsynsuppgifter fungerar fullt ut, och spelar t.ex. en viktigare roll vid prövningen av om vissa handelsplattformar med erbjudande om att avstå från informationskraven före handel (”dark pools”) står i överensstämmelse med MiFID-direktivet.

Översynen av marknadsmissbruksdirektivet syftar till att stärka insatserna mot marknadsmissbruk på råvarumarknaderna och därmed förknippade derivatmarknader, stärka tillsynsmyndigheternas sanktionsbefogenheter och minska den administrativa bördan för små och medelstora emittenter. Esma har bl.a. fått i uppdrag att säkerställa samordningen av reglerna om tekniken för ett lämpligt offentliggörande av insiderinformation samt förfaranden för utbyte av information mellan behöriga myndigheter inom och utanför EU, och att på begäran, samordna utredningar och inspektioner vid gränsöverskridande fall av marknadsmissbruk.

Förslaget om värdepapperscentraler syftar till att harmonisera tidpunkten för och genomförandet av värdepappersavveckling i Europa samt reglerna för värdepapperscentraler som står för den infrastruktur som krävs för avvecklingen. Vad gäller avvecklingen harmoniseras genom förslaget tidpunkt och disciplin för värdepappersavveckling i EU. Angående värdepapperscentraler skapas för första gången på europeisk nivå en gemensam ram för tillstånd, tillsyn och reglering av värdepapperscentraler.

Esma ska enligt förordningen om värdepapperscentraler bl.a. utarbeta totalt 22 tekniska tillsyns- och genomförandestandarder för tillämpningen förordningen, ta fram totalt 3 riktlinjer med bästa tillsynspraxis för avvecklingsdisciplin och åtgärder för värdepapperscentraler, säkerställa konsekvent tillämpning av förordningen, erkänna tredjeländers värdepapperscentraler och rapporteringskrav (årlig rapport om marknadsutvecklingen, särskilt i fråga om effektiviteten i avvecklingen, intern avveckling och gränsöverskridande verksamhet).

Esmas roll inom ramen för den reviderade förordningen om kreditvärderingsinstitut (CRA3) anges i huvuddelen av finansieringsöversikten.

Tabell 1. En översikt över personalbehov och finansiella konsekvenser

Översikt över personalbehov

Uppskattat behov av fast anställda || Uppskattat behov av extern personal || Uppskattat personalbehov, totalt ||

2013 || 2014 || 2015 || 2013 || 2014 || 2015 || 2013 || 2014 || 2015 ||

|| || || || || || || || ||

I. 8 || 8 || 8 || 3 || 3 || 3 || 11 || 11 || 11 ||

II. 3 || 3 || 3 || 3 || 3 || 3 || 6 || 6 || 6 ||

III. 4 || 4 || 4 || 2 || 2 || 2 || 6 || 6 || 6 ||

IV. 15 || 15 || 15 || 0 || 5,8 || 5,5 || 15 || 20,8 || 20,5 ||

||

Där:

I – förslag till direktiv om marknader för finansiella instrument (MiFID-direktivet) KOM(2011) 656 slutlig [2011/0298 (COD)]

II – förslag till direktiv om marknadsmissbruk KOM(2011) 651 slutlig [2011/0295 (COD)]

III – förslag om värdepapperscentraler, COM(2012) 73 final [2012/0029 (COD)]

IV – förslag till förordning om kreditvärderingsinstitut (CRA3) KOM(2011) 747 slutlig och 746 slutlig [0361 (COD) och 0360 (COD)]

[1]               Se s. 59 i konsekvensanalysen http://ec.europa.eu/internal_market/securities/docs/agencies/SEC_2011_1354_en.pdf .

[2]               http://eur-lex.europa.eu/budget/data/DB2013/EN/SEC03.pdf, s. 801.

[3]               ABM: verksamhetsbaserad förvaltning – ABB: Aktivitetsbaserad budgetering.

[4]               Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut, EUT L 302, 17.11.2009.

[5]               Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2011 av den 11 maj 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut, EUT L 145, 31.5.2011.

[6]               KOM(2010) 301 slutlig.

[7]               Finns på http://ec.europa.eu/internal_market/consultations/2010/cra_en.htm.

[8]               http://www.europarl.europa.eu/oeil/FindByProcnum.do?lang=en&procnum=INI/2010/2302.

[9]               http://www.financialstabilityboard.org/publications/r_101027.pdf .

[10]             Kommissionens förslag av den 20 juli 2011 till Europaparlamentets och rådets direktiv om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag samt om ändring av Europaparlamentets och rådet direktiv 2002/87/EG om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat, KOM(2011) 453 slutlig. Artikel 77 b.

[11]             Kommissionens förslag av den 15 november 2011 till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder när det gäller alltför stor förlitan på kreditbetyg, KOM(2011) 746 slutlig.

[12]             EUT L 302, 17.11.2009, s. 32.

[13]             EUT L 174, 1.7.2011, s. 1.

[14]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[15]             Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[16]             EUT L 90, 28.3.2012, s. 6.

[17]             För ytterligare upplysningar se bilaga 1.

[18]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[19]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[20]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[21]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[22]             Avrundning ger i vissa fall upphov till en viss diskrepans.