29.6.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 191/44

---

Yttrande från Europeiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om särskilda bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden och målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006”

COM(2011) 614 final – 2011/0275 (COD)

2012/C 191/08

Föredragande: Etele BARÁTH

Europaparlamentet och rådet beslutade den 25 respektive den 27 oktober 2011 att i enlighet med artiklarna 178 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om särskilda bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden och målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006”

COM(2011) 614 final – 2011/0275 (COD).

Facksektionen för Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 3 april 2012.

Vid sin 480:e plenarsession den 25–26 april 2012 (sammanträdet den 25 april) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 178 röster för, 1 röst emot och 2 nedlagda röster.

1.   Slutsatser och synpunkter i yttrandet

1.1   Lagstiftningsförslagen för sammanhållningspolitiken för perioden 2014–2020, som kommissionen antog den 6 oktober 2011 (”sammanhållningspaketet”), inför omfattande förändringar i fråga om sammanhållningspolitikens utformning och genomförande. Huvudmålet för denna politik och för ett av dess grundläggande verktyg, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), är att använda investeringar som ett medel för att uppnå målen i Europa 2020-strategin. Eruf-investeringar måste därför gynna EU:s alla medborgare.

1.2   Det är dock viktigt att inte glömma bort reglerna i den föreslagna förordning som fastställer allmänna bestämmelser för fonderna. En del av dessa har direkt relevans för Eruf. De allmänna bestämmelserna har en betydande inverkan på användningen av finansiering från Eruf:

—	En koncentrering av medlen till ett mindre antal prioriteringar.

—	En närmare koppling av dessa prioriteringar till Europa 2020-strategin.

—	En resultatfokusering.

—	En övervakning av de framsteg som görs mot de överenskomna målen.

—	En ökning av användningen av villkorat stöd.

—	En förenkling av genomförandet.

Detta gäller emellertid även mer specifika bestämmelser, t.ex. de som främjar användningen av ett mer integrerat tillvägagångssätt, eller de som mer uttryckligt reglerar användningen av de finansiella instrumenten.

1.3   Man bör också hålla i minnet att kommissionen den 29 juni 2011 lade fram ett förslag om den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020, d.v.s. Europeiska unionens budget för den kommande programperioden. EESK har också lagt fram ett antal yttranden om unionens egna medel.

1.4   I sitt yttrande om ”Gemensamma bestämmelser för strukturfonderna” (1) framför EESK ett antal huvudbudskap med avseende på sammanhållningspaketet som helhet. Det föreliggande yttrandet stöder helt och fullt dessa budskap och bygger vidare på dem med särskilt avseende på Eruf.

1.4.1   Partnerskap

1.4.1.1   EESK anser bestämt att ett genuint partnerskap, i vilket alla partner i enlighet med artikel 5.1 i förordningen om gemensamma bestämmelser medverkar i förberedelserna, utförandet och efterhandsutvärderingen av projekt som genomförs inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik, direkt bidrar till framgången för dessa projekt. Kommittén välkomnar därför att olika partner har definierats i artikel 5.1 i kommissionens förslag samt att partnerskap ska bli ett obligatoriskt inslag i EU:s sammanhållningspolitik.

1.4.1.2   EESK ser positivt på att genomförandet av Lissabonfördraget kan stärkas, inte bara genom att den europeiska identiteten framhävs utan också genom att de partner som definieras i artikel 5.1 i förordningen om gemensamma bestämmelser medverkar i projektet, vilket bidrar till att öka effektiviteten.

1.4.1.3   EESK är djupt oroad över signaler från rådet, där vissa medlemsstater verkar begränsa principen om partnerskap, och uppmanar därför kommissionen och Europaparlamentet att bidra till att motverka detta.

1.4.1.4   EESK anser att utkastet till förordning, när det antas, kommer att respektera subsidiaritetsprincipen, eftersom Erufs uppgifter fastställs i fördraget och politiken genomförs i enlighet med principen om delad förvaltning och med beaktande av medlemsstaternas och regionernas institutionella behörighet.

1.4.2   Villkorlighet

1.4.2.1   EESK anser att en ökad användning av villkorlighet i EU:s sammanhållningspolitik kommer att innebära att mer riktade, konkreta och hållbara resultat uppnås. I många av sina analyser har EESK uppehållit sig vid frågor rörande genomförandets ”villkorlighet”, vilket bör gå hand i hand med ökad effektivitet, förbättrad kvalitet och nödvändig förenkling.

1.4.2.2   Systemet med på förhand fastställda villkor bör kopplas till ett korrekt genomförande av partnerskapsprincipen.

1.4.2.3   EESK har invändningar mot makroekonomisk villkorlighet såsom den för närvarande definieras, eftersom denna sänder ut fel signaler och i slutändan straffar regioner och medborgare som inte kan förebrås för makroekonomiska excesser som begåtts på nationell nivå.

1.4.3   Förenkling

1.4.3.1   EESK uppskattar kommissionens insatser för att förenkla förfarandena inom och i samband med EU:s sammanhållningspolitik. Trots detta återstår emellertid alltför stor komplexitet.

1.4.3.2   Genom en överdriven betoning på revision och förfaranden blockerar både nationella myndigheter och EU-myndigheter tillgången till EU-finansiering för små och medelstora företag och icke-statliga organisationer. Alltför mycket handlingskraft går förlorad på grund av den administrativa bördan. Kommittén tar starkt avstånd från införandet av ytterligare regler utöver direktiven på alla nivåer.

1.4.3.3   Kommittén ställer sig helt och fullt bakom insatserna för att samordna Europa 2020-strategin och sammanhållningspolitiken, betona nyckelfrågor och öka inriktningen på resultat.

1.4.3.4   EESK instämmer också helt och fullt i att det finns ett behov av att förenkla de ekonomiska och administrativa reglerna samt procedur- och övervakningsreglerna med avseende på användningen av strukturfonderna.

1.4.4   Samordning av politiken

1.4.4.1   EESK välkomnar även kommissionens förslag om tematisk inriktning som ett sätt att minska splittringen av insatserna.

1.4.4.2   EESK rekommenderar dock att man visar större flexibilitet när det gäller tematisk inriktning, i huvudsak för att göra det enklare att tillämpa den territoriella ansatsen och därmed öka politikens effektivitet.

1.4.4.3   EESK anser att den gemensamma strategiska ramen är ett viktigt verktyg för att samordna de åtgärder som finansieras genom strukturfonderna, och beklagar att kommittén inte kan framföra någon synpunkt om den gemensamma strategiska ramen i dess nuvarande formulering.

1.4.5   Finansiering och finansieringslösningar

1.4.5.1   EESK anser definitivt att man ska försöka få ut så mycket som möjligt av varje euro som anslås till sammanhållningsstöd.

1.4.5.2   Resultaten av det offentliga samrådet kring den femte sammanhållningsrapporten visar att det råder bred enighet om att medlen bör koncentreras. EESK anser att flera farhågor som uttrycktes beträffande vissa frågor är välgrundade och kräver ett svar innan den framtida allmänna förordningen träder i kraft.

1.4.5.3   Det krävs garantier för att säkerställa att överdriven koncentrering, särskilt en strikt tolkning av de elva tematiska målen och av den minsta procentandel resurser som ska användas till att finansiera vissa prioriterade tematiska mål (t.ex. energieffektivitet och förnybar energi, forskning och innovation samt stöd till små och medelstora företag) inte förhindrar stöd till utvecklingsrelaterade projekt till följd av lokala och regionala skillnader.

1.4.5.4   EESK har ofta framhållit att Europa 2020-strategin och sammanhållningspolitiken kompletterar varandra. För att kunna samordna stabilitetspolitiken (som kräver strukturreformer), sammanhållningspolitiken (som är inriktad på konvergens) och tillväxtstrategierna behöver dock unionen ytterligare resurser.

1.4.5.5   Man bör i detta sammanhang verka för en ökad användning av Europa 2020-projektobligationer, något som EESK har framfört i nyligen antagna yttranden.

1.4.5.6   EESK föreslår vidare att man noggrant ska undersöka möjligheten att använda framtida finansiering som är öronmärkt för sammanhållningspolitiken, samt outnyttjade medel från den nuvarande programperioden, i syfte att sätta fart på den europeiska ekonomiska tillväxten NU!

2.   Allmänna kommentarer och rekommendationer

2.1   Kommittén är medveten om de ytterst ingående och omsorgsfulla förberedelser som Europeiska kommissionen har gjort när det gäller bestämmelserna om genomförandet av sammanhållningspolitiken och Europa 2020-strategin för perioden 2014–2020.

2.2   EESK har i sina olika undersökningar och yttranden gjort ett antal iakttagelser om innehållet i fjärde och femte sammanhållningsrapporterna, om användningen av strukturfonderna under det senaste decenniet, om deras effektivitet och om huruvida de är ändamålsenliga eller inte. Många av dessa iakttagelser har beaktats vid utarbetandet av sammanhållningspolitiken för perioden 2014–2020.

2.3   Kommissionens förslag om de allmänna bestämmelserna för användningen av strukturfonderna under perioden 2014–2020 har offentliggjorts vid en tidpunkt då åsikterna om den eskalerande europeiska krisens karaktär och orsaker går vitt isär.

2.4   EESK anser att den pågående ekonomiska och finansiella krisens historiska rötter gör det nödvändigt att genomföra strukturreformer i de institutionella, sociala och politiska systemen. Eruf kan spela en avgörande roll när det gäller att omvandla välfärdssystemen så att de blir mer kostnadseffektiva och hållbara. För att kunna åstadkomma förändringar i dessa system kommer det dock tillfälligt att behövas ytterligare ekonomiska resurser. EESK är medveten om att den begränsade tillgången till resurser och tillämpningen av principen om koncentration har lett till en svagare betoning av de investeringsprioriteringar som är inriktade på strukturförändringar i de sociala välfärdssystemens infrastruktur. EESK påpekar också att sammanhållningspolitiken utan sådana investeringar får begränsad inverkan på dessa system.

2.5   Som en följd av krisen kan en brist på både offentliga och privata resurser leda till svårigheter att tillhandahålla nödvändig samfinansiering för insatser som är avgörande för att de önskade förändringarna ska kunna genomföras. EESK anser att ett flexibelt och ansvarsfullt tillvägagångssätt vad gäller medfinansieringsnivåer och villkorsklausuler skulle öka chanserna att de insatser som finansieras av fonderna får bestående verkan.

2.6   Europa 2020-strategin, och utkastet till Eruf-förordningen som den föranledde, avspeglar en ekonomisk ansats som är i linje med de egenskaper och behov som finns i utvecklade ekonomier, som utmärks av långsam tillväxt, och har en betydande forsknings- och utvecklingskapacitet. I utvecklade länder råder det inget tvivel om att forskning, utveckling och innovation spelar en viktig roll i den ekonomiska tillväxten. Konkurrenskraft står inte i motsättning till sammanhållningspolitiken som sådan, men gör den ändå mindre betydelsefull.

2.7   Sammanhållningspolitiken är tänkt att vara det huvudsakliga investeringsinstrumentet för att stödja unionens huvudprioriteringar såsom de fastställs i Europa 2020-strategin. Sammanhållningspolitiken gör det genom att den inriktas på de länder och regioner där behoven är störst. EESK stöder i grund och botten denna strategi, men pekar samtidigt på några inslag i den föreslagna förordningen som kan förhindra att Europa 2020-målen uppnås.

2.7.1   Eruf kan få en betydande inverkan både på arbetet med konvergensmålen och på alleuropeiska mål inom området konkurrenskraft. Eftersom att anslagsnivån inte kan höjas nämnvärt anser EESK att det finns ytterligare potential att formulera tydligare mål och att säkerställa att de föreslagna investeringsprioriteringarna mer direkt kopplas till målen. Eftersom det territoriella förhållningssättet lämpar sig för att fastställa mer exakta mål anser EESK att större tyngd måste läggas på EU-omfattande territoriebaserade strategier, såsom befintliga eller framtida makroregionala strategier som kan fungera som referens för områdesspecifika mål.

2.7.2   Makroekonomisk villkorlighet kan hindra ekonomisk tillväxt och på så sätt minska antalet tillgängliga instrument, vilket kan leda till att stöd upphävs och att de upphävda instrumenten omfördelas till förmån för mer utvecklade regioner. Det kommer sannolikt att uppstå en avsevärd motsättning mellan strävan efter konkurrenskraft å ena sidan och sammanhållningspolitiken å andra sidan. Tematiska och institutionella förhandsvillkor, som nämns i bilaga IV i förordningen om allmänna bestämmelser för fonderna, kan dock användas för att förbättra Erufs effektivitet.

2.7.3   I vissa mindre utvecklade medlemsstater eller regioner kan den andel på 50 % av Eruf-anslagen som öronmärkts för särskilda ändamål leda till en minskning av effektiviteten. Denna inverkan kan vara ett resultat av att ”obligatoriska” investeringsmål kanske inte är det bästa sättet att uppnå optimal utveckling i regionen eller medlemsstaten i fråga. I sådana fall minskar effektiviteten i resursanvändningen. Det finns till och med en risk för problem med utnyttjandet då den kritiska massa som behövs för att effektivt ta itu med de verkliga utvecklingshindren inte kan uppnås. Dessutom kan åtgärder som inte har någon verkan på faktiska utvecklingsproblem leda till en växande brist på förtroende från allmänhetens sida. Alla dessa omständigheter understryker att regionernas specifika utvecklingsmål och behov ska förvaltas på ett flexibelt sätt inom ramen för Erufs investeringsprioriteringar.

3.   Särskilda kommentarer och rekommendationer

3.1   Särskilda territoriella särdrag (stadsutveckling, de yttersta randområdena)

3.1.1   EESK ser positivt på att extra uppmärksamhet har ägnats åt att åtgärda särskilda problem beträffande hållbar stadsutveckling och de yttersta randområdena.

3.1.2   EESK välkomnar den uttryckliga skyldigheten att tillämpa ett integrerat förfaringssätt på stadsutvecklingsområdet. Kommittén anser dock att den förteckning över städer som ska få stöd och den årliga fördelningen av resurser för detta ändamål som ingår i partnerskapskontraktet endast bör vara vägledande, så att det blir möjligt för varje land att förvalta projekten på ett mer flexibelt sätt, vilket också kan få en positiv inverkan på resultaten i städer som tar emot understöd.

3.1.3   Beträffande förvaltningen av integrerade åtgärder betonar EESK att det i fråga om dessa komplexa åtgärder finns en risk att man inför överdrivet byråkratiska och stelbenta projekturvals- och administreringsrutiner. Detta kan minska medlemsstaternas och förmånstagarnas förmåga att till fullo dra nytta av dessa möjligheter. EESK rekommenderar därför att kommissionen försäkrar sig om att medlemsstaterna är i stånd att genomföra dessa integrerade åtgärder utan för mycket byråkrati.

3.1.4   EESK samtycker till att man ska upprätta en europeisk stadsutvecklingsplattform inom ramen för hållbar stadsutveckling. EESK anser inte att det nödvändigtvis är kommissionen som ska besluta om vilka städer som deltar i plattformen. Ett fastställt antal kriterier borde vara tillräckligt.

3.1.5   Vad gäller upprättandet av stadsutvecklingsplattformen anser EESK att det inte är nödvändigt att inrätta ett nytt organ. Arbetet kan utföras med hjälp av befintliga sammanslutningar i europeiska städer. Kommittén rekommenderar att kommissionen undersöker möjligheterna att i så hög grad som möjligt få befintliga organisationer att medverka i plattformens verksamhet.

3.1.6   Plattformen skulle också kunna stödja skapandet av nätverk mellan alla städer som vidtar innovativa åtgärder på kommissionens initiativ. EESK anser att även grupper av medlemsstater – utöver kommissionen – bör ha möjlighet att ta initiativ till nyskapande åtgärder eller etablering av nätverk inom ramen för plattformen.

3.1.7   EESK välkomnar förslaget att minst 5 % av Erufs medel ska användas till integrerad stadsutveckling. Detta sänder ett viktigt och uppmuntrande budskap från EU till medlemsstaterna och deras regioner. Fördelningen av detta belopp och dess koppling till användningen av andra resurser är dock ännu inte klarlagd.

3.1.8   EESK anser att det finns anledning att fastställa en definition av stadssystem bestående av små, medelstora och stora städer på europeisk nivå, på grundval av en alleuropeisk strategi för territoriell utveckling. Det är också viktigt att utarbeta riktlinjer för utvecklingen av ett polycentriskt nätverk av tätorter i enlighet med målen för Europa 2020-strategin.

3.2   Territoriell utveckling

3.2.1   Som har påpekats även i tidigare yttranden från EESK är en förstärkning av territoriella förbindelser och stöd för alla typer av rörlighet de bästa sätten att hjälpa regioner att komma ikapp. Konkurrenskraften stärks om geografiska nätverk av tätorter och tillverkningsindustri tillåts utvecklas. Önskvärda förbindelser begränsas dock inte till transport och kommunikation, och närliggande mål skiljer sig från region till region.

3.2.2   EESK rekommenderar att man fastställer ett nytt europeiskt ramverk för integrerade projektidéer av särskilt europeiskt intresse. Detta ramverk ska ha särskilda territoriella målsättningar. Det är lämpligt att i den gemensamma strategiska ramen hänvisa till detta nya europeiska ramverk. EESK rekommenderar att man överväger om det finns ett behov av en formell europeisk territoriell utvecklingsstrategi. Förutom prioriteringarna i de makroregionala strategierna bör särskild uppmärksamhet ägnas åt målen rörande Europas stadsnätverk.

3.2.3   När det gäller integrerad stadsutveckling eller makroregionala strategier är det värt att undersöka om det inte är nödvändigt att utarbeta och främja nya mål som krävs för att storskaliga projekt inte ska hämmas i sin utveckling. Välformulerade dokument som bygger på förberedande arbete och som utarbetats till exempel som en del av förberedelserna för EU:s territoriella agenda eller Espon-programmet, finns att tillgå och kan användas vid formuleringen av dessa mål, vilka helst bör vara lokalt baserade.

3.2.4   Inom ramen för den territoriella utvecklingsstrategin skulle det kunna fastställas mål som uppmuntrar till makroregionalt ekonomiskt och socialt samarbete på områden som

—	förbättring av infrastrukturen för forskning och innovation (forskningsområden): sammanlänkning av europeiska spetskompetenscentrum och främjande av kompetenscentrum för att stärka Europas utvecklingscentrum,

—	investeringar i forskning och innovation inom företag, produkt- och tjänsteutveckling o.s.v., internationalisering av lokala produktionssystem (kluster) och stöd för utvecklingen av europeiska nätverk,

—	transportsystem förutom infrastrukturnätverket TEN-T (förvaltning av vattenresurser, miljöskydd, energi, informations- och kommunikationssystem o.s.v.),

—	det institutionella nätverket, för utveckling nedifrån och upp av makroregionala och transnationella myndighetsnivåer, osv.

3.2.5   I detta avseende hyser EESK stora förhoppningar beträffande kommissionens förslag om den gemensamma strategiska ramen. Dessa förslag är ännu inte tillgängliga, men kommittén förväntar sig att bli informerad och rådfrågad.

3.3   Att länka samman Europa

3.3.1   EESK har ofta framhållit att det, med tanke på koncentrationen av resurser, finns behov av att tillhandahålla resurser och ett tydligt rättsligt ramverk för att stödja transnationellt samarbete och därmed stärka förbindelserna inom Europa. EESK förslår dock att kommissionen överväger att utvidga omfattningen av de potentiella insatserna inom Fonden för ett sammanlänkat Europa så att de kan samfinansiera projekt av särskilt europeiskt intresse utöver transport- och kommunikationsprojekt. Dessutom rekommenderar kommittén att man inför mekanismer för att säkerställa att finansierade projekt faktiskt bidrar till en bättre ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i Europa.

3.3.2   EESK anser att en utveckling av Fonden för ett sammanlänkat Europa till en finansieringsram som finansierar genomförandet av projekt av särskilt europeiskt intresse skulle vara i överensstämmelse med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. En sådan utveckling har sammanfattats i punkt 3.2.2 av detta yttrande. Fonden bör omfatta initiativ som rör transport, energi och informations- och kommunikationsteknik.

3.4   Ekonomisk verksamhet

3.4.1   EESK samtycker till att prioritera fyra mål som är särskilt viktiga med avseende på Erufs bidrag till det allmänna bästa:

—	Bidrag till sysselsättning, FoU och innovation genom stöd till företagen.

—	Investeringar i grundläggande infrastruktur (t.ex. transport-, energi-, miljö- och vårdinfrastruktur samt social infrastruktur).

—	Bildande, och lika viktigt, överlåtelse av företag.

—	Utveckling av små och medelstora företags konkurrenskraft, med särskilt stöd till mikroföretag och hantverksföretag.

3.4.2   EESK anser också att områden såsom utbildning och turismutveckling är viktiga och kommer att stå i fokus för Erufs insatser, beroende på de särskilda utvecklingsbehoven i vissa medlemsstater eller regioner.

3.4.3   När det gäller stöd till företag håller EESK med om att det kan hävdas att små företag, innovativ verksamhet och områden som befinner sig i industriell nedgång eller genomgår strukturella förändringar har störst behov av sådant stöd, särskilt i form av bidrag. EESK anser att begreppet ”företag” inte enbart bör avse små och medelstora företag i vissa regioner som har hamnat på efterkälken.

3.4.4   I fråga om innovationskedjor, eller kluster som de också kallas, och lokala produktionssystem, vilka fungerar utmärkt, är frågan huruvida det inte skulle vara bättre om det fanns större flexibilitet för företag som är väletablerade i ett område, och även för leverantörer, att öka andelen återbetalningsbara resurser i form av stöd (till exempel räntesubventioner) vid finansiering från flera håll och gemensam finansiering.

3.4.5   Detta ger anledning till att fråga huruvida det inte finns behov av stöd till grundläggande infrastruktur i utvecklade områden. Undantag och ett flexibelt förhållningssätt bör övervägas, t.ex. i fall där utvecklingen av en central, mer utvecklad region är nödvändig för att omgivande områden ska kunna utvecklas.

3.4.6   Vad gäller de föreslagna prioriteringarna rörande stöd till företag och företagens konkurrenskraft upprepar EESK att företag inom den sociala ekonomin utgör ett viktigt bidrag till territoriell och regional utveckling, vilket EU:s institutioner har erkänt i flera officiella dokument. EESK rekommenderar att man innefattar den sociala ekonomin i ramverket för åtgärder inriktade på företagens konkurrenskraft, entreprenörskap, nya affärsmodeller, praktisk och teoretisk utbildning, forskning, teknisk utveckling och innovation, främjande av sysselsättning, stöd till energieffektivitet och förnybar energi och social integration.

3.5   Budgetram

3.5.1   EESK stöder kommissionens förslag om den nya nomenklaturen för regioner och beloppen för strukturfondsstöd.

3.5.2   EESK anser att det är nödvändigt att använda en del av de Eruf-medel som för närvarande är öronmärkta för Fonden för ett sammanlänkat Europa till målsättningar rörande utvidgade gränsöverskridande förbindelser i allmänhet, som föreslås i punkt 3.2.2 ovan.

3.5.3   EESK instämmer i kommissionens förslag som fastställer minimiandelar för varje regionkategori med avseende på Europeiska socialfonden för att öka fondens bidrag till att uppnå huvudmålen i Europa 2020-strategin. EESK rekommenderar att de resurser som är öronmärkta för Europeiska socialfonden, som kan investeras i utbildning och social infrastruktur, i första hand bör användas till integrerade tillväxtfrämjande åtgärder.

3.5.4   EESK anser att koncentrationen av investeringsprioriteringar på ett bra sätt avspeglar målen i Europa 2020-strategin, och hänvisar i detta avseende till punkterna 1.4.5.3, 2.4, 2.5, 2.6 och 2.7 i detta yttrande.

---

(1)  Gemensamma bestämmelser för strukturfonderna (Se sidan 30 i detta nummer i EUT).

---