MOTIVERING

1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Det främsta syftet med detta förslag är att stödja marknaden för sociala företag genom att öka effektiviteten i medelsanskaffningen bland de investeringsföretag som arbetar mot dessa företag.

Sociala företag[1] är en framväxande sektor i EU. Sociala företag är företag vars primära mål är att uppnå sociala resultat, snarare än att skapa vinster för aktieägare eller andra berörda parter. För att uppnå sociala resultat söker sociala företag att basera sig på affärstekniker – inbegripet företagsfinansieringstekniker. Sektorn är ny, men kännetecknas av snabb tillväxt. Enligt ”Global Enterprise Monitor report” för 2009 var mellan 3 % och 7,5 % av arbetskraften i de EU-länder som ingick i rapporten anställda i olika former av sociala företag.

Sociala företag är nästan uteslutande små och medelstora företag. De sociala företagens sociala uppdrag är relaterat till en stark fokusering på hållbar eller inkluderande utveckling, och på att försöka lösa sociala samhällsproblem i EU-länderna: Detta innebär att investeringar i social företag kan ha en större positiv social effekt än investeringar i små och medelstora företag i allmänhet. Vissa uppskattningar, t.ex. från J. P. Morgan, tyder på att sociala investeringar kan komma att öka snabbt att utvecklas till en marknad långt över 100 miljarder euro, vilket understryker den potential som finns i denna framväxande sektor[2].

Att säkerställa att denna sektor fortsätter att växa och frodas skulle därför vara ett värdefullt bidrag till att nå målen i Europa 2020-strategin.

Sociala företag får en betydande del av sin finansiering från bidrag. Det kan handla om stiftelser, enskilda personer eller bidrag från den offentliga sektorn. De är emellertid som företag för sin hållbara tillväxt beroende av en rad investeringar och finansieringskällor. I detta avseende har EU: s marknad för investeringsfonder börjat att spela en betydande roll. En marknad för investeringsfonder vars huvudsyfte är att investera i sociala företag har tagit form. För att särskilja sådana riktade fonder från de sociala investeringsfonder i allmänhet benämns dessa riktade fonder i detta förslag för fonder för socialt företagande. Tillväxten av fonder för socialt företagande avspeglar många investerares ökande intresse för att göra investeringar – vanligtvis som en del i en bredare investeringsportfölj – som syftar till att uppnå positiva sociala effekter förutom strävan efter ekonomisk avkastning.

Exempel på reglerings- och marknadsmisslyckanden visar att två problem begränsar tillväxten i fonder för socialt företagande.

För det första är rättsliga krav på EU-nivå och på nationell nivå inte är skräddarsydda för att underlätta dessa typers av fonders kapitalanskaffning. Att anskaffa kapital över nationsgränserna är dyrbart och komplicerat på grund av de splittrade nationella regelverk som styr privata placeringar, s. k. private placements[3], utomlands. Efterlevnad av en rad nationella regler som styr verksamheten inom ”private placement” för att välja ut grupper av investerare höjer kapitalkostnaderna för dessa fonder. Fonder för socialt företagande blomstrar förvisso inte i alla medlemsstater, utan är för närvarande geografiskt ojämnt fördelade.

Efter samråd med medlemsstaterna är det uppenbart sådana fonder för socialt entreprenörskap i de flesta fall antingen omfattas av de allmänna nationella regler som gäller för privata placeringar, s. k. private placements, eller alternativt av särskilda rättsliga bestämmelser som införs för riskkapital i form av venturekapital eller investeringar i onoterade företag (private equity). En minoritet av medlemsstaterna har också särskilda regler för bredare kategorier av sociala investeringsfonder som även är tillgängliga för icke-professionella investerare. Dessa bredare sociala investeringsfonder inriktar inte nödvändigtvis sina investeringar enbart på social företag. Konsekvensanalysen ger belägg för att det splittrade nationella regelverket på området fonder för socialt företagande och bristande anpassning av sådana regler till deras behov har lett till kostnadspålägg och mindre effektivt tillträde till kapitalmarknaderna för sådana fonder. Trots starkt intresse från investerare för sociala investeringsstrategier hindrar detta betungande regelverk skapandet av fonder för socialt företagande av tillräcklig storlek för att få genomslag (den genomsnittliga fonden för socialt företagande förvaltar medel som sällen överstiger 20 miljoner euro).

För det andra konfronteras potentiella investerare i fonder för socialt företagande med en lång rad olika sociala investeringserbjudanden, med olika nivåer av information om sociala investeringar, för urval eller sållning av sociala företag, samt metoder för mätning av deras sociala resultat. Fonderna själva och deras sociala målverksamheter kan drabbas av kostnader till följd av överlappande eller konkurrerande självreglerande åtgärder med avseende på de ovan nämnda frågeställningarna. Förtroende och tillit från investerarnas sida undergrävs.

Dessa svårigheter hindrar ett effektivt tillflöde av kapital till fonder för socialt företagande och därigenom tillflödet av kapital till sociala företag i sig, och utgör ett hinder för utvecklingen av en inre investeringsmarknad på detta område.

Under dessa omständigheter har kommissionen i inremarknadsakten[4] (SMA) förbundit sig att vidta ett flertal åtgärder för att säkerställa att sociala företag i EU ska kunna blomstra, inbegripet genom att ta itu med sådana finansieringssvagheter. Föreliggande förslag om en europeisk ram för fonder för socialt företagande är ett initiativ som ska uppfylla detta åtagande. Det utgör en del av kommissionens initiativ för socialt företagande (KOM (2011) 682), som syftar till att åtgärda övergripande problem inom denna sektor.

Syftet med den föreslagna förordningen är att skapa en rättslig ram som anpassats till behoven hos sociala företag, hos investerare som vill finansiera sådana företag och hos de specialiserade investeringsfonder att försöka sammanjämka de båda förstnämndas behov. Det syftar till att tydliggöra vilka egenskaper som skiljer fonder för socialt företagande från den bredare kategorin alternativa investeringsfonder. Endast fonder som har dessa egenskaper ska tillåtas anskaffa medel på grundval av det föreslagna europeiska ramverket för fonder för socialt företagande.

I den föreslagna förordningen tas dessa problem upp. Det inför enhetliga krav på förvaltare av kollektiva investeringar som går under benämningen ”Europeiska fonder för socialt företagande”. Den innehåller också krav på investeringsportföljen, på investeringsteknik och på tillåtna företag som en godkänd fond för socialt företagande får välja ut. Vidare innehåller den enhetliga regler för vilka kategorier av investerare som en godkänd fond för socialt företagande får inrikta sig på och för den interna organisationen hos förvaltaren som saluför sådana godkända fonder. Eftersom förvaltare av kollektiva investeringar som driver verksamhet under benämningen ”Europeisk fond för socialt företagande” kommer att omfattas av identiska materiella regler i hela EU, kommer de att gagnas av enhetliga registreringskrav och ett EU-pass. Detta kommer att bidra till att skapa likvärdiga konkurrensvillkor för alla aktörer på marknaden för finansiering av sociala entrepenörer.

Förslaget till förordning om Europeiska fonder för socialt företagande (EuSEF-fonder) utgör kompletterar förslaget till förordning […] om riskkapitalfonder. De båda förslagen syftar till att uppnå olika mål och de båda förslagen, om de antas, kommer att samexistera som självständiga och ömsesidigt oberoende rättsakter.

Riskkapitalfonder är inriktade på att tillhandahålla egenkapitalfinansiering till små och medelstora företag, men uppfyller normalt inte det tillgångsbaserade tröskelvärde som definierar det pass som är tillgängligt för stora fondförvaltare enligt direktiv 2011/61/EG (om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Även om sociala företag samtidigt utgör små och medelstora företag och fonder som är inriktade på sociala företag också har en verksamhet vars omfattning understiger de tillgångsbaserade tröskelvärden som fastställs i direktiv 2011/61/EG, täcker den uppsättning tillåtna finansieringsverktyg som föreslås i förordningen om europeiska fonder för socialt företagande in mer än enbart egetkapitalfinansiering - det typiska instrumentet för nystartade företag i IT-sektorn. Förutom egetkapitalfinansiering har sociala företag också tillgång till andra former av finansiering, som kombinerar finansiering från den offentliga respektive privata sektorn, skuldinstrument eller små lån. De föreslagna reglerna om fonder för socialt företagande erbjuder därför ett större spektrum av godkända investeringsverktyg än vad som står till buds för riskkapitalfonder.

Dessutom är de insynsfrågeställningar som investeringar i sociala företag väckt skilda från de allmänna rapporteringsskyldigheter som föreskrivs på området för riskkapital: Investeringar i socialt företagande har som målsättning någon form av ” social avkastning ” eller positiva sociala effekter. De föreslagna bestämmelserna innehåller särskilda avsnitt som är inriktade på information rörande sociala konsekvenser, hur dessa ska mätas och de strategier som används för att främja måluppfyllelse.

Av dessa skäl är det alternativ som föredras två EU:ramverk, ett för riskkapital och ett för socialt entreprenörskap som är tänkta att tillämpas oberoende av och jämsides med varandra.

Ytterligare arbete bör läggas ned på att säkerställa att de rättigheter som i kraft av denna förordning tilldelas förvaltare av europeiska fonder för socialt företagande (EuSEF-förvaltare) och de fonder de förvaltar inte undergrävs av skattehinder. Lämpliga skatteregler – även om de är oberoende av denna förordning – utgör ett viktigt komplement till den och medverkar till att det utvecklas en fullt fungerande marknad för europeiska fonder för socialt företagande inom EU. De skulle kunna säkerställa effektiva kapitalflöden till de europeiska fonderna för socialt företagande och i slutändan till de godkända portföljföretag som fonderna investerar i.

2. RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR 2.1. Samråd med berörda parter

Den 13 juli 2011 inledde kommissionens avdelningar ett offentligt samråd om möjliga åtgärder för att förbättra de sociala företagens tillgång till finansiering med hjälp av investeringsfonder, vilket avslutades den 14 september 2011[5]. Totalt 67 bidrag kom in och de återfinns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/internal_market/consultations/2011/social_investment_funds_en.htm.

Reglerings- och tillsynsmyndigheter har därutöver också rådfrågats via Europeiska värdepapperskommittén (ESC), inbegripet genom ett frågeformulär i vilket man begär in uppgifter om befintliga nationella system för sociala investeringsfonder generellt och även om fonder för socialt företagande.

Detta ingår i det vidare sammanhang som gäller kommissionens arbete och samråd om inremarknadsakten, där de sociala företagens roll och deras finansiering också kartlades och analyserades tillsammans med berörda parter och deltagare i samrådet. Efter detta inledde kommissionen ett fristående initiativ om sociala företag som erbjuder nya möjligheter för diskussioner med intressenter, inklusive genom en workshop i maj 2011.

2.2. Konsekvensanalys

I överensstämmelse med politiken för bättre lagstiftning genomförde kommissionen en konsekvensanalys av olika policyalternativ.

Denna analys tog fasta på två huvudproblem: Å ena sidan är information som gjorts tillgänglig för investerare rörande sociala företag, investeringspolitik och sållningsförfaranden som fonder för socialt företagande använder samt värderingen av de sociala effekterna antingen otillräcklig eller inte redovisad på ett jämförbart sätt. Å andra sidan var sätten att reglera medelanskaffningen i organisationer som är specialiserade på investeringar i sociala företag inte tillräckligt anpassade till de särskilda behov som fonderna för socialt företagande har.

För det första saknar marknadsaktörer förtroende för den information som finns tillgänglig, kan inte direkt identifiera de fonder är inriktade mot sociala företag, och är inte övertygade om de sociala effekter de kan uppnå genom att investera i sådana fonder. Det andra problemet rör brister i regelverket: Nationella system som styr medelanskaffningen utanför de öppna marknaderna (s. k. private placement) skiljer sig åt och inte är skräddarsydda för de behov fonder för socialt företagande och fondernas förvaltare har. Detta innebär anskaffningen av medel över gränserna är komplicerad och försvåras av skillnader i lagstiftning. I avsaknad av enhetliga bestämmelser på EU-nivå, kommer dessa fonders anskaffning av medel för sociala företag sannolikt förbli nationell.

Analysen identifierar därför tre huvudsakliga mål: Förbättra tydlighet och jämförbarhet beträffande investeringsfonder med inriktning på sociala företag, förbättra verktyg för att bedöma och analysera sociala effekter, samt på ett bättre sätt avspegla behoven hos fonderna för social företagande de regler som gäller för dessa fonder inom hela unionen.

Ett brett spektrum av handlingsalternativ undersöktes med hänvisning till dessa mål.

När det gäller att öka tydlighet och jämförbarhet beträffande fonder för socialt företagande, undersöks i konsekvensanalysen olika alternativ för att underlätta överblickbarhet genom självreglering (uppförandekoder), genom inrättandet av en EU-märkning med harmoniserade och genom bindande åtgärder för att genomdriva efterlevnad. I syfte att förbättra verktygen för att bedöma eller analysera sociala effekter undersöktes olika alternativ, alltifrån inrättandet av forum för diskussioner med intressenter till att påbörja ytterligare undersökningar av hur sådana bedömningsverktyg kan harmoniseras på EU-nivå. När det gäller att förbättra sådana fonders gränsöverskridande kapitalanskaffning och den regleringsmiljö som styr private placements utomlands, sträckte sig alternativen från att främja ömsesidigt erkännande av nationella regler för private placement, användningen av riskkapitalregler till att även främja anskaffning av kapital av fonder för socialt företagande, skapandet av ett skräddarsytt system för sådana fonders kapitalanskaffning och inrättandet av ett fristående europeiskt ramverk sådana fonder.

I konsekvensanalysen förespråkades ett fristående ramverk för att definiera fonderna och de regler som gäller för dem, i syfte att underlätta kapitalanskaffning nationellt och över gränserna, inklusive för att ta fram ett europeiskt ”varumärke” för fonder för socialt företagande som underbyggs av kraftfulla åtgärder för att skapa ökad överblickbarhet.

Alternativens konsekvenser har bedömts, inklusive nytta/kostnadsrelationen för fondbranschen, investerare, sociala företag, samhället, tillsynsmyndigheter och andra berörda parter. Det valda alternativet bedömdes erbjuda den största potentialen för att åtgärda de problem som hade identifierats samtidigt som det stod i bäst proportion till de kostnader för efterlevnad som drabbar dem som drar nytta av de nya regelverket.

Synpunkter från konsekvensbedömningsnämndens yttrande av den 18 november 2011 har beaktats i konsekvensanalysen. Det vidare sammanhang i vilket detta initiativ ingår har ytterligare förtydligats genom att påvisa hur kommissionens olika initiativ på området för sociala företag kopplas samman för att bilda en konsekvent strategi. Problemalysen har stärkts ytterligare med en tydligare förklaring till varför initiativet om riskkapitalfonder inte kommer att kunna åtgärda de problem som gäller fonder för socialt företagande. Logiken bakom förslagen till insatser och analysen av de olika handlingsalternativen, särskilt med hänsyn till möjliga kategorier av investerare har ytterligare förtydligats. Innehållet i de åtgärder som nu planeras och de som nu kan komma att behövas på ett senare stadium anges på ett tydligare sätt. Bedömning av effekter har förbättrats, inbegripet en bedömning av åtgärdernas ömsesidighet när det gäller deras förväntade genomslagskraft. Slutligen har arrangemangen för övervakning och efterlevnad förtydligats ytterligare.

3. FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER 3.1. Rättslig grund

Förslaget grundas på artikel 114 i EUF-fördraget som den lämpligaste rättsliga grunden för en förordning på detta område. Förslaget syftar huvudsakligen till att förbättra tillförlitlighet och rättslig säkerhet vid operatörers saluföring under namnet ”Europeisk fond för socialt företagande”. För att nå detta mål, införs genom förslaget enhetliga normer för portföljsammansättning, tillåtna investeringsinstrument samt tillåtna investeringsmål för fonder för kollektiva investeringar som drivs under den benämningen. Förslaget innehåller också regler för investerarkategorier som anses vara tillåtna att investera i sådana investeringsfonder.

En förordning anses vara det lämpligaste rättsliga instrumentet för att införa enhetliga krav som riktas mot alla deltagare på marknaden för kapitalanskaffning för sociala företag - investerare, fonder för socialt företagande och de företag som utgör målföretag för finansiering av socialt företagande. En förordning betraktas också som det mest lämpade instrumentet för att skapa enhetliga regler om vem som får investera i fonder för socialt företagande, om vem som får använda namnet ”Europeisk fond för socialt företagande” samt om vilka typer av företag som kan erhålla finansiering av sådana godkända fonder. Slutligen betraktas en förordning som det lämpligaste instrumentet för att se till att alla aktörer omfattas av enhetliga krav för att teckna sig för ”Europeiska fonder för socialt företagande” och beträffande dessas investeringsstrategier och investeringsverktyg.

Vidare kan syftena med denna förordning hänföra sig till de enhetliga krav på insyn och överblickbarhet när det gäller sociala konsekvenser, inklusive rapportering och sätten att mäta sociala resultat. För detta ändamål krävs enhetliga krav – t.ex. närmare uppgifter om hur information om sociala resultat ska presenteras. Om valet av exakta åtgärder för att standardisera dessa krav lämnades till medlemsstaternas nationella lagstiftning, detta skulle medföra risk för att dessa krav skiljer sig åt från medlemsstat till medlemsstat. Detta skulle skapa olikvärdiga standarder inom ett område som är viktig för den vidare utvecklingen av marknaden för investeringsfonder med inriktning på sociala företag. Sådana olikvärdiga standarder skulle skada syftet att säkerställa att detta är en marknad som investerare kan hysa tillit till. Därför är det nödvändigt att öka investerarnas förtroende för att garantera att fondförvaltare följer samma regler på detta viktiga område.

3.2. Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Förslaget syftar främst till att skapa en tillförlitlig, säker och juridiskt stabil miljö för saluföring av ”europeiska fonder för socialt företagande”. Det kan inte överlåtas på medlemsstaterna att avgöra vad som ska utmärka en europeisk fond för socialt företagande i fråga om portföljsammansättning, investeringsverktyg, investeringsmål och tillåtna investerarkategorier. Det skulle nämligen göra att dessa grundkrav tillämpades olika och inkonsekvent i EU. Enhetliga definitioner och operativa krav måste därför spela en central roll vid fastställandet av gemensamma regler för den europeiska marknaden för dessa fonder och deras förvaltare. Dessutom måste alla förvaltare av kollektiva investeringsfonder på denna marknad som använder namnet ”Europeisk fond för socialt företagande” omfattas av samma organisatoriska krav, uppförandekrav och krav på insyn och överblickbarhet.

När det gäller registrering och tillsyn av förvaltarna av ”Europeiska fonder för socialt företagande”, syftar förslaget till att skapa en balans mellan behovet av effektiv tillsyn över sådana fonder, hänsynstagandet till behöriga nationella myndigheter där sådana fonder antingen är etablerade eller erbjuds tillåtna investerarkategorier samt till Esmas samordnande roll. För att få ett smidigt tillsynsförfarande ska den behöriga myndigheten i den medlemsstat, där förvaltaren av en godkänd ”Europeisk fond för socialt företagande” är etablerad göra följande: kontrollera den sökande förvaltarens inlämnade registreringshandlingar och registrera den sökande, efter en bedömning av om denne i tillräcklig utsträckning förmår uppfylla förordningen krav. Vid tillsynen av den registrerade förvaltaren ska den behöriga myndighet som har registrerat förvaltaren samarbeta med de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där den godkända fonden saluförs. Esma ska upprätthålla en central databas som förtecknar alla registrerade förvaltare som tillåts använda namnet ”Europeisk fond för socialt företagande”.

När det gäller proportionalitetsprincipen görs i förslaget en avvägning mellan allmänintresset att främja utvecklingen av mer effektiva marknader för ”Europeiska fonder för socialt företagande” och de föreslagna åtgärdernas kostnadseffektivitet. Genom ett enkelt registreringssystem tar förslaget hänsyn till behovet av att väga behovet av säkerhet och tillförlitlighet som är kopplade till benämningen ”Europeisk fond för socialt företagande” mot behovet av en effektivt fungerande riskkapitalmarknad och kostnaderna för de olika intressenterna.

3.3. Efterlevnad av artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget

Den 23 september 2009 antog kommissionen förslag till förordningar om inrättande av Europeiska bankmyndigheten (EBA), Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) och Esma. I detta sammanhang vill kommissionen påminna om sitt uttalande avseende artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget i samband med antagandet av förordningarna om inrättande av de europeiska tillsynsmyndigheterna: ”När det gäller processen för antagande av regleringsstandarder framhåller kommissionen den unika karaktären hos sektorn för finansiella tjänster, i enlighet med Lamfalussy-strukturen och uttryckligen erkänd i förklaring 39 i EUF-fördraget. Emellertid hyser kommissionen allvarliga tvivel huruvida begränsningarna av dess roll vid antagandet av delegerade akter och genomförandeåtgärder är i linje med artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget.”

3.4. Presentation av förslaget

Artikel 1 – Tillämpningsområde

I artikel 1 fastställs den planerade förordningens tillämpningsområde. I artikeln klargörs att namnet ”Europeisk fond för socialt företagande” (EuSEF) ska förbehållas de fondförvaltare som uppfyller en rad enhetliga kvalitetskriterier för saluföringen av sina fonder i hela unionen. För detta ändamål understryks i artikel 1 syftet att fastställa en enhetlig definition av vad som utgör en europeisk fond för socialt förtagande. Definitionen har utvecklats för att säkerställa smidig saluföring av sådana fonder i hela unionen.

Artikel 2 – Tillämpningsområde

I artikel 2 anges att denna förordning är tillämplig på förvaltare av företag för kollektiva investeringar enligt definitionen i artikel 3.1 b i denna förordning som är etablerade i unionen och som är föremål för registrering hos de behöriga myndigheterna i sina hemmedlemsstater i enlighet med artikel 3.3 a i direktiv 2011/61/EG, förutsatt att de förvaltar portföljer av europeiska fonder för socialt företagande (EuSEF-fonder) med totalt förvaltade tillgångar som inte överstiger ett tröskelvärde på 500 miljoner euro.

Artikel 3 – Definitioner

Artikel 3 innehåller grundläggande definitioner som avgränsar tillämpningsområdet för den föreslagna förordningen. Nyckelbegrepp definieras, såsom den europeiska fonden för socialt företagande (EuSEF-fonden) i sig, förvaltaren av europeiska fonder för socialt företagande (EuSEF-förvaltaren), de godkända investeringsverktygen och de godkända investeringsmålen. Dessa definitioner syftar främst till att göra en tydlig avgränsning mellan en europeisk fond för socialt företagande (EuSEF-fond) och andra fonder som kan följa liknande investeringsstrategier, men som inte är särskilt inriktade på sociala företag.

I linje med syftet att noggrant avgränsa fonderna enligt denna förordning, föreskrivs i artikel 3.1 a att en europeisk fond för socialt företagande (EuSEF-fond) ska vara en fond som har avdelat minst 70% av det sammanlagda kapital som investeras i fonderna inklusive ej inbetalda kapitalåtaganden till investeringar som utgör godkända portföljföretag. Detta innebär att exempelvis driftskostnader som kan komma att belasta EuSEF-fonden enligt överenskommelse med investerare måste täckas av de återstående 30 % av de förpliktigade kapitaltillskotten.

I denna förordning beaktas också de sociala företagens särdrag. Sociala företag har som sitt främsta mål att uppnå positiva sociala effekter. Därför krävs enligt denna förordning att ett godkänt portföljföretag ska ha en mätbar och positiv social effekt, använda sina vinster för att uppnå sin primära målsättning och förvaltas på ett ansvarsfullt och öppet och överblickbart sätt. I artikel 3 fastställs även regler och förfaranden som måste finnas på plats för att täcka in de situationer då ett godkänt portföljföretag önskar dela ut en del av sina vinster till sina ägare och aktieägare. Som anges i det skälet, får sådana utdelningar inte undergräva att verksamhetens primära syfte faktiskt uppnås.

Med hänsyn till sådana företags finansieringsbehov har även de tillåtna investeringverktygen definierats. Dessa inbegriper egetkapitalinstrument, skuldinstrument, investeringar i andra EuSEF-fonder och långfristiga och medelfristiga lån.

Artikel 4 – Användning av beteckningen ” Europeisk fond för socialt företagande”

Artikel 4 innehåller nyckelprincipen att endast fonder som uppfyller förordningens enhetliga kriterier får använda namnet ”Europeisk fond för socialt företagande” vid saluföringen av EuSEF-fonder i hela unionen.

Artikel 5 – Portföljsammansättning

Artikel 5 innehåller detaljerade bestämmelser om den portföljsammansättning som kännetecknar en europeisk fond för socialt företagande (EuSEF-fond). För detta ändamål innehåller artikel 5 enhetliga regler om investeringsmål för EuSEF-fonder, tillåtna investeringsverktyg, regler om begränsningar för hur en förvaltare av EuSEF-fonder kan öka sin exponering. För att ge EuSEF-fonder ett visst mått av flexibilitet i sina investeringar och likviditetsförvaltning, tillåts andra typer av investeringar upp till ett högsta tröskelvärde på 30 procent av det sammanlagda kapital som investeras i fonderna, inklusive utfäst ej infordrat kapital, vilka inte behöver utgöra godkända investeringar.

Artikel 6 – Tillåtna investerare

Artikel 6 innehåller närmare bestämmelser om investerare som är berättigade att investera i europeiska fonder för socialt företagande (EuSEF-fonder): Enligt denna artikel får EuSEF-fonderna endast saluföras till investerare som betecknas som professionella investerare enligt direktiv 2004/39/EG. Saluföring till andra investerare, som vissa kapitalstarka personer, tillåts bara om de bidrar med minst 100 000 euro till fonden. Fondförvaltaren ska också använda vissa förfaranden, så att denne rimligen kan utgå från att dessa andra investerare kan göra sina egna investeringsbeslut och inser riskerna.

Artikel 7 – Uppföranderegler

Artikel 7 innehåller allmänna principer för hur förvaltare av europeiska fonder för socialt företagande (EuSEF-förvaltare) ska uppföra sig, särskilt i sin verksamhetsutövning och i förhållande till investerare.

Artikel 8 – Intressekonflikter

Artikel 8 innehåller regler för hur förvaltare av europeiska fonder för socialt företagande (EuSEF-förvaltare) ska hantera intressekonflikter. Enligt dessa regler krävs också att förvaltaren ska ha erforderliga organisatoriska och administrativa rutiner som tryggar korrekt hantering av intressekonflikter.

Artikel 9 – Värdering av positiva sociala effekter

I Artikel 9 krävs att förvaltare av europeiska fonder för socialt företagande (EuSEF-fonder) ska ha infört de förfaranden som krävs för att mäta och kontrollera de positiva sociala effekter som de godkända portföljföretagen har åtagit sig att uppnå.

Artikel 10 – Organisatoriska krav

I artikel 10 krävs att en förvaltare av en europeisk fond för socialt företagande (EuSEF-förvaltare) upprätthåller tillräckliga mänskliga och tekniska resurser samt tillräcklig kapitalbas som är nödvändiga för en korrekt förvaltning av europeiska fonder för socialt företagande (EuSEF-fonder).

Artikel 11 – Värdering

I artikel 11 behandlas värderingen av tillgångar i en europeisk fond för socialt företagande (EuSEF-fond). Bestämmelser om detta bör fastställas i bolagsordningarna för varje EuSEF-fond.

Artikel 12 – Årsrapport

Artikel 12 innehåller bestämmelser om årsrapporter som förvaltare av europeiska fonder för socialt företagande (EuSEF-förvaltare) ska utarbeta beträffande de EuSEF-fonder de förvaltar. I rapporten ska fondportföljens sammansättning och det gångna årets verksamhet redovisas. Den ska även innehålla information om de sociala effekter som uppnåtts genom fondens investeringspolitik.

Artikel 13 – Upplysningar till investerare

Artikel 13 innehåller vissa centrala upplysningsskyldigheter som det åligger en förvaltare av europeiska fonder för socialt företagande (EuSEF-förvaltare) att uppfylla gentemot sina investerare. Dessa krav innehåller allmänna informationsskyldigheter före tecknandet av avtal med avseende på EuSEF-fondens investeringsstrategi och syften, information om kostnader och tillhörande avgifter, och risk/avkastningsprofilen av den investering som föreslås av EuSEF-fonden. Sådana krav inbegriper även information om hur ersättningen av EuSEF-förvaltaren beräknas. Dessa krav syftar samtidigt till att säkerställa insyn och överblickbarhet beträffande EuSEF-fondernas särart, särskilt i fråga om de positiva sociala resultat som ska uppnås genom investeringspolitiken.

Artikel 14 – Tillsyn

Artikel 14 syftar till att säkerställa att den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten kommer att kunna kontrollera att förvaltaren av en europeisk fond för socialt företagande (EuSEF-förvaltaren) efterlever de enhetliga krav som fastställs i denna förordning. Därför ska EuSEF-förvaltaren underrätta den behöriga myndigheten om sin avsikt att saluföra EuSEF-fonder under beteckningen ”Europeisk fond för socialt företagande.” Förvaltaren ska också lämna nödvändig information, bland annat om åtgärder för att följa förordningen och om de fonder som denne avser att saluföra. När den behöriga myndigheten förvissat sig om att de begärda uppgifterna är fullständiga och att arrangemangen är adekvata för att uppfylla förordningens krav, ska myndigheten registrera EuSEF-förvaltaren. Denna registrering ska vara giltig inom hela unionen och gör det möjligt för EuSEF-förvaltaren att saluföra EuSEF-fonder under beteckningen ”Europeisk fond för socialt företagande”).

Artikel 15 – Uppdatering av uppgifter

Artikel 15 innehåller bestämmelser om när de uppgifter som lämnats till hemmedlemsstatens behöriga myndighet behöver uppdateras.

Artikel 16 – Gränsöverskridande anmälningar

I artikel 16 beskrivs det gränsöverskridande anmälningsförfarande mellan de behöriga tillsynsmyndigheterna som registreringen av förvaltaren av en europeisk fond för socialt företagande (EuSEF-förvaltaren) medför.

Artikel 17 – Esma-databasen

Artikel 17 ESMA anförtros uppgiften att upprätthålla en central databas över alla europeiska fonder för socialt företagande (EuSEF-fonder) som är registrerade i unionen.

Artikel 18 – Behörig myndighets tillsyn

I artikel 18 föreskrivs att hemmedlemsstatens behöriga myndighet ska övervaka att förordningens krav efterlevs.

Artikel 19 – Tillsynsbefogenheter

Artikel 19 innehåller en förteckning över tillsynsbefogenheter som behöriga myndigheter ska ha för att säkerställa att förordningens enhetliga kriterier efterlevs.

Artikel 20 – Påföljder

Artikel 20 innehåller bestämmelser om påföljder för att säkerställa en korrekt tillämpning av kraven i denna förordning.

Artikel 21 – Överträdelse av centrala bestämmelser

I artikel 21 anges att överträdelser av centrala bestämmelser i denna förordning om exempelvis portföljsammansättning, tillåtna investerare och användningen av benämningen ”Europeisk fond för socialt företagande” bör medföra förbud mot användning av namnet och att förvaltaren av riskkapitalfonden avförs från registret.

Artikel 22 – Tillsynssamarbete

Artikel 22 innehåller bestämmelser om utbyte av tillsynsinformation mellan de behöriga myndigheterna i hem- och värdmedlemsstaten samt Esma.

Artikel 23 – Tystnadsplikt

Artikel 23 innehåller bestämmelser om den grad av tystnadsplikt som ska gälla för alla berörda nationella myndigheter och till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma).

Artikel 24 – Villkor för bemyndigande

I artikel 24 fastställs på vilka villkor kommissionen bemyndigas att anta delegerade akter.

Artikel 25 – Översyn

Artikel 25 innehåller klausuler om översyn av den föreslagna förordningen och kommissionens eventuella förslag för att ändra denna.

4. BUDGETKONSEKVENSER

Det finns inga nya budgetkonsekvenser.

2011/0418 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om europeiska fonder för socialt företagande

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande[6],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[7],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1) I takt med att investerare i allt större utsträckning eftersträvar sociala mål i stället för att endast söka ekonomiskt avkastning har en marknad för sociala investeringar uppstått i unionen, delvis i form av investeringsfonder med inriktning på sociala företag. Sådana investeringsfonder anskaffar medel till sociala företag som fungerar som drivkrafter för social förändring genom att erbjuda innovativa lösningar på sociala problem och ge värdefulla bidrag till ansträngningarna att nå målen i Europa 2020-strategin.

(2) Det bör fastställas ett gemensamt regelverk för användning av beteckningen ”Europeiska fonden för socialt företagande”. Särskilt bör detta avse sammansättningen av portföljen med fonder med denna beteckning, dessas godkända investeringsmål, tillåtna investeringsverktyg och vilka kategorier av investerare som får investera i sådana fonder enligt enhetliga bestämmelser i unionen. Utan sådana ramar finns det risk för att medlemsstaterna vidtar sinsemellan skiljaktiga åtgärder på nationell nivå, vilket direkt skulle få negativa följder för den inre marknaden och hindra den från att fungera väl, eftersom fonder som vill vara verksamma i hela unionen då skulle omfattas av olika regler i olika medlemsstater. Dessutom skulle skiljaktiga kvalitetskrav på portföljsammansättning, investeringsmål och godkända investerare kunna leda till olika nivåer på investerarskyddet och skapa förvirring kring investeringsförslag som förknippas med ”Europeiska fonden för socialt företagande” (EuSEF). Investerare bör också kunna jämföra investeringserbjudanden från olika europeiska fonder för socialt företagande. Det är nödvändigt att undanröja väsentliga hinder för gränsöverskridande kapitalanskaffning för europeiska fonder för socialt företagande och att undvika snedvridningar i konkurrensen mellan fonderna. Förhindras måste också ytterligare potentiella hinder för handeln och betydande snedvridning av konkurrensen i framtiden. Rättslig grund är därför artikel 114 i EUF-fördraget, såsom den konsekvent tolkats i Europeiska unionens domstols rättspraxis.

(3) Det är nödvändigt att anta en förordning om enhetliga bestämmelser för europeiska fonder för socialt företagande och om införande av motsvarande skyldigheter för deras förvaltare i alla medlemsstater som vill anskaffa kapital i hela EU under namnet ”Europeiska fonden för socialt företagande”. Dessa krav bör skapa förtroende bland investerare som vill investera i sådana fonder.

(4) Genom att kvalitetskraven på användningen av benämningen ”Europeisk fond för socialt företagande” definieras i en förordning, säkerställs att dessa krav direkt blir tillämpliga på fondföretag som anskaffar kapital under detta namn. Detta avser att garantera enhetliga villkor för namnets användning genom att undvika skiljaktiga nationella krav till följd av införlivandet av ett direktiv. Denna förordning innebär att fondföretag som använder denna beteckning skulle behöva följa samma regler i hela unionen, vilket också skulle öka förtroendet bland investerare som vill investera i fonder som inriktar sig på socialt företagande. En förordning skulle också minska lagstiftningens komplexitet och sänka förvaltarnas kostnader för att följa ofta skiljaktiga nationella bestämmelser som reglerar sådana fonder, särskilt för förvaltare som vill anskaffa kapital över gränserna. En förordning bör också bidra till att eliminera snedvridning av konkurrensen.

(5) För att klargöra förhållandet mellan denna förordning och allmänt tillämpliga unionsbestämmelser om fondföretag och deras förvaltare, måste det fastställas att denna förordning endast bör omfatta förvaltare av andra fondföretag än fondföretag enligt artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag)[8]. De ska vara etablerade inom unionen och vara registrerade hos den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EG av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010[9]. Dessutom bör förordningen endast omfatta förvaltare av europeiska fonders för socialt företagande portföljer vars förvaltade tillgångar totalt inte överstiger ett tröskelvärde på 500 miljoner euro. För en operativ beräkning av detta tröskelvärde bör kommissionen i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget få delegerad befogenhet att anta akter för att närmare ange hur det ska beräknas. När de utövar denna befogenhet bör kommissionen, i syfte att säkerställa enhetlighet i regler för företag för kollektiva investeringar, ta hänsyn till åtgärder som antagits av kommissionen i enlighet med artikel 3.6 i direktiv 2011/61/EG.

(6) I de fall förvaltare av fondföretag inte vill använda beteckningen ”Europeisk fond för socialt företagande” är inte denna förordning tillämplig. I de fallen bör befintliga nationella regler och allmänna unionsregler fortsatt gälla.

(7) Denna förordning bör fastställa enhetliga regler för vad som bör känneteckna fonder för socialt företagande, särskilt om de företagsportföljer dessa fonder ska tillåtas att investera i, liksom vilka investeringsinstrument som ska användas. För att säkerställa nödvändig tydlighet och rättssäkerhet bör denna förordning också fastställa enhetliga kriterier för att identifiera sociala företag som stödberättigande portföljföretag. Sociala företag har strävan att uppnå positiva sociala effekter som sitt huvudsakliga mål snarare än att maximera sina vinster. Denna förordning bör därför kräva att ett godkänt portföljföretag bör ha som inriktning att uppnå en mätbar och positiv social effekt: att det använder sina vinster för att uppnå sitt primära mål och att det förvaltas på ett ansvarsfullt och öppet sätt. I de, generellt sett, undantagsfall, då ett godkänt portföljföretag önskar dela ut vinster till aktieägare och ägare, bör det godkända portföljföretaget på förhand ha definierat förfaranden och regler om hur vinstmedel kan delas ut till aktieägare och ägare. Dessa regler bör närmare precisera att vinstutdelningar inte undergräver det primära sociala målet.

(8) Sociala företag omfattar ett stort antal företag, med olika rättslig form, som tillhandahåller sociala tjänster eller varor till sårbara och marginaliserade personer. Dessa tjänster inbegriper tillgång till bostad, sjukvård, stöd för äldre eller personer med funktionshinder, barnomsorg, tillgång till sysselsättning och utbildning liksom hantering av beroendeförhållanden. Sociala företag innefattar också företag som tillämpar en metod för framställning av varor eller tjänster som har ett socialt ändamål, men vars verksamhet kan tänkas omfatta annat än tillhandahållande av sociala varor eller tjänster. De verksamheterna omfattar social och yrkesmässig integration genom tillträde till arbetsmarknaden för personer som är missgynnade särskilt på grund av bristande kvalifikationer eller sociala eller yrkesmässiga problem som leder till att de utestängs och marginaliseras.

(9) Med tanke på de sociala företagens särskilda finansieringsbehov är det nödvändigt att skapa klarhet om vilka typer av instrument en europeisk fond för socialt företagande bör använda för sådan finansiering. Denna förordning bör därför fastställa enhetliga bestämmelser om vilka instrument en europeisk fond för socialt företagande tillåts använda för investeringar, inberäknat egetkapitalinstrument, skuldinstrument, investeringar i andra europeiska fond för socialt företagande samt kortfristiga och medelfristiga lån.

(10) För att bibehålla nödvändig flexibilitet i sin investeringsportfölj får europeiska fonder för socialt företagande även investera i andra tillgångar än investeringar som uppfyller kriterierna (tillåtna investeringar) i den mån dessa investeringar inte överstiger de gränser som fastställs i denna förordning för icke-berättigande investeringar. Kortfristiga innehav såsom kontanter och kontantliknande likvida medel ska inte beaktas vid beräkningen av de begränsningar som fastställs för icke godkända investeringar i denna förordning.

(11) För att säkerställa att beteckningen "Europeisk fond för socialt företagande" är tillförlitlig och lätt att känna igen för investerare i hela unionen bör denna förordning slå fast att endast förvaltare av europeiska fonder för socialt företagande som följer de enhetliga kvalitetskriterier som anges i denna förordning bör ha rätt att använda beteckningen vid saluföring av europeiska fonder för socialt företagande i unionen.

(12) För att se till att europeiska fonder för socialt företagande har en tydlig och identifierbar profil som passar deras syfte, bör det finnas enhetliga regler för portföljens sammansättning och om fondernas tillåtna investeringsmetoder.

(13) För att säkerställa att europeiska fonder för socialt företagande inte bidrar till systemrisker och för att se till att deras investeringar inriktas på att stödja godkända portföljföretag, bör belåning eller skuldsättning på fondnivå inte tillåtas. Kortfristiga lån bör dock tillåtas, för att fonden ska kunna täcka exceptionella likviditetsbehov som kan uppstå från det att kapital infordras från investerare tills kapitalet faktiskt betalats in.

(14) Vissa speciella säkerhetsåtgärder bör fastställas, för att se till att europeiska fonder för socialt företagande saluförs till investerare som har den kunskap, erfarenhet och förmåga som fordras och för att bevara investerarnas förtroende för och tillit till godkända europeiska fonder för socialt företagande. Därför bör europeiska fonder för socialt företagande generellt bara saluföras till investerare som är professionella kunder eller kan behandlas som sådana enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG[10]. För att få en tillräckligt bred investerarbas i europeiska fonder för socialt företagande det är också önskvärt att vissa andra investerare ges möjlighet att investera i dessa fonder, inklusive förmögna privatpersoner. För dessa andra investerare bör dock särskilda skyddsmekanismer fastställas, för att se till att europeiska fonder för socialt företagande bara saluförs till investerare med en lämplig profil för att göra sådana investeringar. Sådana skyddsmekanismer utesluter saluföring med användning av tidsbundna sparplaner.

(15) För att säkerställa att endast förvaltare av Europeiska fonden för socialt företagande som uppfyller enhetliga kvalitetskriterier på marknadsbeteende använder beteckningen ”Europeiska fonden för socialt företagande”, bör denna förordning fastställa regler för hur affärsverksamheten ska bedrivas och för förhållandet mellan förvaltaren av Europeiska och fondens investerare. Av samma skäl bör det i denna förordning också föreskrivas enhetliga villkor för hur sådana förvaltare ska hantera intressekonflikter. I dessa regler bör det även krävas att förvaltaren har infört erforderliga organisatoriska och administrativa rutiner som tryggar korrekt hantering av intressekonflikter.

(16) Investeringsfonder med inriktning på sociala företag kännetecknas främst av att de förutom att ge investerare ekonomisk avkastning eftersträvar att uppnå positiva sociala effekter, vilket skiljer dem från andra typer av investeringsfonder. Denna förordning bör därför kräva att förvaltare av europeiska fonder för socialt företagande inrättar förfaranden för att övervaka och mäta de positiva sociala effekter som ska uppnås genom investeringar i godkända företag för portföljinvesteringar.

(17) För att garantera integriteten i beteckningen "Europeisk fond för socialt företagande", bör denna förordning bör även innehålla kvalitetskriterier för förvaltningen av europeiska fonder för socialt företagande. Förordningen bör därför fastställa enhetliga, väl avvägda krav på lämpliga tekniska resurser och personalresurser samt tillräckliga egna medel för en korrekt förvaltning av europeiska fonder för socialt företagande.

(18) Med hänvisning till investerarskyddet är det nödvändigt att se till att europeiska fonder för socialt företagande utvärderas ordentligt. Därför bör bolagsordningen för europeiska fonder för socialt företagande innehålla regler för värdering av tillgångar. Detta bör trygga värderingens integritet och överblickbarhet.

(19) Enhetliga bestämmelser om årsredovisning bör fastställas, för att säkerställa att förvaltare av europeiska fonder för socialt företagande som använder namnet ”Europeisk fond för socialt företagande” i tillräcklig utsträckning redovisar sin verksamhet.

(20) För att gentemot investerarna garantera integriteten i beteckningen ”Europeisk fond för socialt företagande” krävs att beteckningen endast användas av fondförvaltare som är helt öppna om sin investeringspolitik och sina investeringsmål. Denna förordning bör därför fastställa enhetliga regler om upplysningskrav som en förvaltare av europeiska fonder för socialt företagande måste iaktta i förhållande till sina investerare. I dessa krav igår de inslag som särskiljer investeringar i sociala företag från andra investeringar, så att större enhetlighet och jämförbarhet av sådan information kan uppnås. Detta inbegriper information om de kriterier och förfaranden som används för att välja ut särskilda portföljföretag som uppfyller kraven som möjliga investeringsobjekt. I detta ingår också information om de positiva sociala effekter som man avser att uppnå genom denna investeringspolicy och hur detta bör övervakas och utvärderas. För att säkerställa det förtroende och den tillit som krävs bland investerare för sådana investeringar inbegrips häri också information om de tillgångar i Europeiska fonden för socialt företagande som inte har investerats i godkända portföljföretag och hur dessa har valts ut.

(21) För att garantera en effektiv övervakning av de enhetliga kraven i denna förordning, ska den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten kontrollera att förvaltare av europeiska fonder för socialt företagande följer de enhetliga krav som anges i denna förordning. En förvaltare av europeiska fonder för socialt företagande som önskar saluföra sin fond under beteckningen ”Europeisk fond för socialt företagande” bör i detta syfte informera den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat om sin avsikt. Den behöriga myndigheten bör registrera fondförvaltaren om alla nödvändiga uppgifter har lämnats och om det finns lämpliga arrangemang för att uppfylla kraven i denna förordning. Denna registrering bör gälla i hela unionen.

(22) För att se till att efterlevnaden av de enhetliga kriterierna i denna förordning övervakas effektivt, bör förordningen innehålla regler om när uppgifter som lämnats till den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten behöver uppdateras.

(23) För en effektiv tillsyn av de fastställda kraven, bör denna förordning också utarbeta ett förfarande för gränsöverskridande anmälningar mellan de behöriga tillsynsmyndigheterna som ska utlösas av registreringen av förvaltaren av en europeisk fond för socialt företagande i sin hemmedlemsstat.

(24) För att upprätthålla överblickbara villkor för saluföringen av förvaltare av europeiska fonder för socialt företagande i hela unionen, bör Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) anförtros uppgiften att underhålla en central databas över alla godkända europeiska fonder för socialt företagande som har registrerats i enlighet med denna förordning.

(25) För att säkerställa effektiv övervakning av de enhetliga kriterierna enligt denna förordning, bör den innehålla en förteckning över tillsynsbefogenheter som behöriga myndigheter ska ha till sitt förfogande.

(26) För att säkerställa efterlevnaden bör denna förordning innehålla påföljder för överträdelse av dess huvudbestämmelser. Dessa gäller portföljsammansättning, skyddsåtgärder avseende tänkbara investerares identitet och bestämmelser om att endast registrerade förvaltare av europeiska fonder för socialt företagande ska få använda namnet ”Europeisk fond för socialt företagande”. Det bör föreskrivas att en överträdelse av dessa huvudbestämmelser medför förbud mot att använda namnet och avregistrering av fondförvaltaren.

(27) Tillsynsinformation bör utbytas mellan de behöriga myndigheterna i hem- och värdmedlemsstaten och värdepappers- och marknadsmyndigheten.

(28) Effektivt samarbete på tillsynsområdet mellan organ som ska övervaka efterlevnaden av denna förordnings enhetliga kriterier förutsätter att en hög grad av tystnadsplikt ska gälla för alla berörda nationella myndigheter och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (nedan kallad Esma).

(29) Tekniska standarder för finansiella tjänster bör säkerställa en konsekvent harmonisering och hög tillsynsnivå i hela unionen. Då Esma har mycket specialiserad sakkunskap, skulle det vara ändamålsenligt och lämpligt att ge organet befogenhet att för kommissionen ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn och genomförande som inte inbegriper politiska val.

(30) Kommissionen bör ges befogenhet att anta tekniska genomförandestandarder genom genomförandeakter i enlighet med artikel 291 i EUF-fördraget och i enlighet med artikel 15 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG[11]. Esma bör åläggas att utarbeta tekniska genomförandestandarder för format och metod i meddelandeförfarandet enligt artikel 16.

(31) För att specificera de krav som fastställs i denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller att specificera de metoder som ska användas för att beräkna och övervaka det tröskelvärde som avses i denna förordning, och ange närmare uppgifter för identifiering av portföljföretag som uppfyller villkoren, de typer av intressekonflikter som förvaltare av europeiska fonder för socialt företagande måste undvika och de mått och steg som ska vidtas i detta sammanhang, det närmare utformningen av procedurerna för att mäta de sociala effekter som de tänkbara portföljföretagen ska uppnå och närmare uppgifter för att specificera krav på insyn. Det är särskilt viktigt att kommissionen samråder med experter och andra parter under sitt förberedande arbete. Detta arbete bör också ta hänsyn till självreglerande initiativ och uppförandekoder.

(32) Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt, i god tid och på rätt sätt till Europaparlamentet och rådet.

(33) Senast fyra år efter den dag då denna förordning börjar tillämpas bör en översyn av den göras, för att ta hänsyn till hur marknaden för europeiska fonder för socialt företagande utvecklas. På grundval av översynen bör kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet, i förekommande fall åtföljd av lagförslag.

(34) I denna förordning respekteras de grundläggande rättigheter och iakttas de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, inklusive rätten till respekt för privat- och familjeliv samt näringsfriheten.

(35) När det gäller denna förordning regleras medlemsstaternas behandling av personuppgifter i medlemsstaterna av Europaparlamentets och Rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter[12]. Detta är föremål för tillsyn av medlemsstaternas behöriga myndigheter, särskilt de offentliga oberoende myndigheter som medlemsstaterna utsett. Esma:s behandling av personuppgifter inom ramen för denna förordning och under överinseende av den europeiska datatillsynsmannen regleras av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter[13] och om den fria rörligheten för sådana uppgifter.

(36) Målet med denna förordning, nämligen att utveckla en inre marknad för europeiska fonder för socialt företagande genom att det fastställs en ram för registrering av förvaltare för europeiska fonder för socialt företagande att underlätta saluföringen av europeiska fonder för socialt företagande i hela unionen kan endast uppnås på unionsnivå. Unionen får vidta åtgärder enligt subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

I denna förordning fastställs enhetliga krav på företag som förvaltar kollektiva investeringar och som vill använda namnet ”Europeisk fond för socialt företagande” samt villkoren för sådana företags saluföring av detta namn i unionen, vilket därmed bidrar till en väl fungerande inre marknad.

I denna förordning fastställs även enhetliga regler för saluföring av förvaltare av europeiska fonder för socialt företagande till tillåtna investerare i hela unionen, för portföljsammansättningen i europeiska fonder för socialt företagande, för de investeringsinstrument och investeringsmetod som är tillåtna, samt om organisation, öppenhet och uppförande för förvaltare av europeiska fonder för socialt företagande som saluför europeiska fonder för socialt företagande över hela unionen.

Artikel 2

1. Förordningen ska tillämpas på de företag som förvaltar kollektiva investeringar enligt definitionen i artikel 3 b som är etablerade inom EU och ska registreras hos de behöriga myndigheterna i sin hemmedlemsstat i enlighet med artikel 3.3 a i direktiv 2011/61/EG, förutsatt att dessa förvaltare har portföljer av europeiska fonder för socialt företagande under förvaltning med tillgångar som sammanlagt inte överstiger ett tröskelvärde på 500 miljoner euro eller, i medlemsstater där euron är inte officiell valuta, motsvarande värde i nationell valuta den dag denna förordning träder i kraft.

2. Vid beräkning av det tröskelvärde som avses i punkt 1 ska inte fondföretagsförvaltare som förvaltar andra fonder än andra än europeiska fonder för socialt företagande behöva aggregera tillgångar som förvaltas i dessa fonder.

3. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 24, för angivande av hur tröskelvärdet enligt punkt 1 ska beräknas och för löpande övervakning av hur tröskelvärdet efterlevs.

Artikel 3

1. I denna förordning avses med

(a) Europeisk fond för socialt företagande (EuSEF-fond): ett företag för kollektiva investeringar som investerar minst 70 % av sina sammanlagda kapitaltillskott och ej inbetalda kapital i tillgångar som utgör godkända investeringar.

(b) företag för kollektiva investeringar: ett företag som med kapital från ett antal investerare och för dessas räkning investerar enligt en fastställd investeringspolitik och som inte behöver auktorisation enligt artikel 5 i direktiv 2009/65/EG.

(c) godkända investeringar: något av följande instrument:

i)        Ett egetkapitalinstrument som har:

– utfärdats av ett portföljföretag och direkt förvärvats av den europeiska fonden för socialt företagande från det godkända portföljföretaget, eller

– emitterats av ett berättigat portföljföretag i utbyte mot ett egetkapitalinstrument som utfärdats av det godkända portföljföretaget, eller

– emitterats av ett företag som det godkända portföljföretaget är majoritetsägt dotterföretag till och där den europeiska fonden för socialt företagande förvärvat kapitalet i utbyte mot aktier som det godkända portföljföretaget emitterat.

ii)       Värdepapperiserade och icke värdepapperiserade skuldinstrument, som utfärdats av ett godkänt portföljföretag.

iii)      Andelar eller aktier i en eller flera europeiska fonder för socialt företagande.

(iv)     Medel- till långfristiga lån som europeiska fonder för socialt företagande beviljar godkända portföljföretag.

v)       Varje annan typ av delägande i ett godkänt portföljföretag.

(d) godkänt portföljföretag: ett företag som vid tidpunkten för den investering som görs av den europeiska fonden för socialt företagande (EuSEF-fonden) inte är börsnoterat på en reglerad marknad enligt definitionen i artikel 4.1.14 i direktiv 2004/39/EG, som antingen har en årsomsättning på högst 50 miljoner euro eller en balansomslutning på högst 43 miljoner och som inte självt är ett företag för kollektiva investeringar och som

i)        har uppnåendet av mätbara, positiva sociala effekter som ett primärt mål i enlighet med dess bolagsordning, stadgar eller andra lagstadgade dokument som upprättar verksamheten, där:

– företaget tillhandahåller tjänster eller varor till utsatta och marginaliserade personer; eller

– företaget använder en metod för produktion av varor eller tjänster som uttrycker dess sociala mål;

ii)       använder sina vinster för att uppnå sina primära mål i stället för dela ut vinst och har på förhand definierade förfarandena och reglerna för varje situation då vinst delas ut till aktieägare och bolagsägare,

iii)      drivs på ett ansvarsfullt och öppet sätt, särskilt genom att involvera anställda, kunder och intressenter som påverkas av dess affärsverksamhet.

(e) eget kapital: ägarandel i ett företag i form av aktier eller andra former av andelar i det godkända portföljföretagets kapital som emitterats till investerarna.

(f) saluföring: direkt eller indirekt erbjudande eller placering, på initiativ av förvaltaren av europeiska fonden för socialt företagande eller som företrädare för andelar eller aktier i en europeisk fond för socialt företagande som denne förvaltar för eller med investerare med hemvist eller stadgeenligt säte i unionen.

(g) kapitalåtagande: varje åtagande i enlighet med vilken en person är skyldig att förvärva andelar i en europeisk fond för socialt företagande eller ge kapitaltillskott till en europeisk fond för socialt företagande.

(h) förvaltare av europeiska fonder för socialt företagande (EuSEF-förvaltare): en juridisk person vars huvudsakliga verksamhet består i förvaltning av minst en europeisk fond för socialt företagande.

(i) hemmedlemsstat: den medlemsstat där förvaltaren av en europeisk fond för socialt företagande är etablerad eller har sitt säte.

(j) värdmedlemsstat: den medlemsstat, förutom hemmedlemsstaten, där förvaltaren av en europeisk fond för socialt företagande saluför europeiska fonder för socialt företagande i enlighet med denna förordning.

(k) behörig myndighet: den nationella myndighet som hemmedlemsstaten genom lag eller andra författningar ålägger att handlägga registreringen av förvaltare av europeiska fonder för socialt företagande enligt artikel 2.1.

2. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 24, där det anges vilka typer av varor eller tjänster och vilka produktionsmetoder för varor och tjänster som inbegriper ett socialt mål enligt vad som avses i led 1 i punkt 1 d i denna artikel med hänsyn tagen till de olika typer av godkända portföljföretag och de omständigheter under vilka vinster kan delas ut till ägare och investerare.

KAPITEL II VILLKOR FÖR ANVÄNDNING AV NAMNET ”EUROPEISK FOND FÖR SOCIALT FÖRETAGANDE”

Artikel 4

Förvaltare av europeiska fonder för socialt företagande som uppfyller de krav fastställs i detta kapitel ska ha rätt att använda beteckningen ”Europeisk fond för socialt företagande” i samband med saluföringen av europeiska fonder för socialt företagande över hela unionen.

Artikel 5

1. Förvaltaren av en europeisk fond för socialt företagande ska säkerställa att när de förvärvar andra tillgångar än godkända investeringar högst 30 procent av fondens sammanlagda kapitaltillskott samt utfäst ej infordrat kapital används för förvärv av andra tillgångar än godkända investeringar. Kortsiktiga kontantinnehav och likvida tillgångar ska inte beaktas vid beräkningen av denna gräns.

2. Förvaltare av en europeisk fond för socialt företagande får inte låna, utfärda skuldförbindelser, lämna garantier på nivån för den europeiska fonden för socialt företagande eller använda någon som helst metod som på nivån för den europeiska fonden för socialt företagande ökar fondens riskexponering, oberoende av om det sker genom lån av likvida medel eller värdepapper, utnyttjande av derivatinstrument eller på något annat sätt.

3. Förbudet i punkt 2 ska inte tillämpas på lån på en icke förlängningsbar löptid på högst 120 kalenderdagar för att tillhandahålla likviditet under perioden mellan infordran och mottagande av utfäst kapital från investerare.

Artikel 6

Förvaltare av europeiska fonder för socialt företagande ska saluföra de andelar och aktier i de europeiska fonder för socialt företagande som de förvaltar enbart till investerare som betraktas som professionella kunder enligt avsnitt I i bilaga II till direktiv 2004/39/EG eller som på begäran kan behandlas som professionella kunder enligt avsnitt II i bilaga II till det direktivet, eller till andra investerare varvid

(a) dessa andra investerare åtar sig att investera minst 100 000 euro,

(b) dessa andra investerare i ett från det avtal som ingås för investeringsåtagandet separat dokument skriftligen intygar att de är medvetna om de risker som är förenade med det planerade åtagande,

(c) förvaltaren av en europeisk fond för socialt företagande gör en bedömning av investerarens sakkunskap, erfarenhet och kunskaper, utan att förutsätta att investeraren har samma marknadskunskap och erfarenhet som dem som förtecknas i i bilaga II.I till direktiv 2004/39/EG,

(d) förvaltaren av en europeisk fond för socialt företagande ska mot bakgrund av åtagandets karaktär eller den planerade investeringen vara rimligt försäkrad om att investeraren bör kunna fatta egna investeringsbeslut och inse de medföljande riskerna, samt att ett åtagande av detta slag är lämpligt för en sådan investerare,

(e) förvaltaren av en europeisk fond för socialt företagande bekräftar skriftligen att han har gjort den bedömning som avses i led c och har kommit till den slutsats som det hänvisas till i punkt d.

Artikel 7

Förvaltare av en europeisk fond för socialt företagande ska, i förhållande till de europeiska fonder för socialt företagande som de förvaltar

(a) agera med vederbörlig skicklighet, aktsamhet och omsorg samt rättvist under utförandet av sin verksamhet,

(b) tillämpa lämpliga riktlinjer och förfaranden för att förhindra oegentligheter som rimligen bör strida mot investerares och de godkända portföljföretagens intressen,

(c) bedriva sin affärsverksamhet så att den på bästa sätt gagnar intressena för de europeiska fonder för socialt företagande som de förvaltar, för investerarna i dessa europeiska fonder för socialt företagande samt marknadens integritet,

(d) sorgfälligt överväga och löpande övervaka investeringar i godkända portföljföretag,

(e) inneha tillräcklig kunskap om och insikt i de godkända portföljföretag. som de investerar i.

Artikel 8

1. Förvaltare av en europeisk fond för socialt företagande ska vidta alla rimliga åtgärder för att undvika intressekonflikter och, om sådana inte kan undvikas, för att identifiera, hantera och, vid behov, offentliggöra dessa intressekonflikter i syfte att hindra dem från att påverka den europeiska fondens för socialt företagande och dess investerares intressen negativt och se till att de europeiska fonder för socialt företagande som de förvaltar behandlas rättvist.

2. Förvaltare av en europeisk fond för socialt företagande ska särskilt identifiera de intressekonflikter som kan uppstå mellan

(a) förvaltare av en europeisk fond för socialt företagande, de personer som i praktiken leder verksamheten i dessa, anställda eller personer som direkt eller indirekt kontrollerar eller kontrolleras av förvaltaren av den europeiska fonden för socialt företagande, och den europeiska fond för socialt företagande som förvaltas av den förvaltaren eller investeraren i de fonderna,

(b) en europeisk fond för socialt företagande eller investerarna i den fonden, och en annan fond för socialt företagande som förvaltas av den förvaltaren av europeiska fonder för socialt företagande, eller investerarna i den andra europeiska fonden för socialt företagande.

3. Förvaltare av europeiska fonder för socialt företagande ska upprätthålla och tillämpa effektiva organisatoriska och administrativa förfaranden för att uppfylla de krav som fastställs i punkt 1 och 2.

4. Offentliggöranden om intressekonflikter enligt punkt 1 ska göras, i de fall förvaltaren av fonden för socialt företagande har organisatoriska förfaranden för att belägga, förhindra, hantera och övervaka intressekonflikter, men där dessa inte är tillräckliga för att med rimlig säkerhet förhindra att investerarnas intressen skadas. Förvaltaren av fonden för socialt företagande ska tydligt och klart informera investerarna om allmänna intressekonflikter eller intressekonflikters orsaker, innan den åtar sig att göra affärer på deras vägnar.

5. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 24 för att ange

(a) olika kategorier av sådana intressekonflikter som avses i punkt 2,

(b) rimliga åtgärder som förvaltare av europeiska fonder för socialt företagande förväntas vidta i fråga om strukturer och organisatoriska och administrativa rutiner i syfte att identifiera, förhindra, hantera, övervaka och informera om intressekonflikter.

Artikel 9

1. Förvaltare av europeiska fonder för socialt företagande ska för varje fond för socialt företagande som de förvaltar tillämpa förfaranden för att mäta och övervaka i vilken utsträckning de godkända portföljföretag som dessa fonder investerar uppnår de positiva sociala effekter som de utfäst sig att uppnå.

2. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 24, som närmare specificerar de förfaranden som avses i punkt 1 i denna artikel när det gäller olika godkända portföljföretag.

Artikel 10

Förvaltare av europeiska fonder för socialt företagande ska vid alla tillfällen ha tillräckliga egna medel och använda de fullgoda och lämpliga mänskliga och tekniska resurser som krävs för en korrekt förvaltning av europeiska fonder för socialt företagande.

Artikel 11

Regler för värdering av tillgångar ska fastställas i bolagsordningarna för de europeiska fonderna för socialt företagande.

Artikel 12

1. Förvaltare av fonder för socialt företagande ska tillhandahålla årsrapporter till den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten för varje godkänd riskkapitalfond som de förvaltar och senast 6 månader efter räkenskapsårets utgång. I rapporten ska fondens sammansättning redovisas och innehålla en redogörelse för det gångna årets verksamhet. Den ska innehålla det reviderade bokslutet för den europeiska fonden för socialt företagande. Den ska utformas i enlighet med gällande redovisningsstandarder och de som avtalats mellan förvaltaren av fonden för socialt företagande och investerarna. Förvaltare av den europeiska fonden för socialt företagande ska på begäran lämna rapporten till investerare. Förvaltaren av fonden för socialt företagande och investerare får sinsemellan komma överens om att lämna ytterligare upplysningar.

2. Den tekniska rapporten ska omfatta åtminstone följande delar:

(a) Närmare uppgifter, när så är lämpligt, om de övergripande sociala resultat som har uppnåtts med hjälp av investeringsstrategin och metoden som används för att mäta dessa resultat.

(b) En uppgift om alla eventuella avyttringar som gäller godkända portföljföretag.

(c) En redogörelse för huruvida avyttringar i förhållande till andra tillgångar i den europeiska fonden för socialt företagande som inte investerats i godkända portföljföretag skett på grundval av de kriterier som avses i punkt e i artikel 13.1.

(d) En sammanfattning av den verksamhet som förvaltaren för den europeiska fonden för socialt företagande har bedrivit i förhållande till de godkända portföljföretagen enligt punkt k i artikel 13.1.

3. I de fall förvaltaren av den europeiska fonden för socialt företagande är skyldig att offentliggöra en årsredovisning i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG[14] med avseende på den europeiska fonden för socialt företagande får den information som avses i punkterna 1 och 2 lämnas antingen separat eller som ett komplement till årsredovisningen.

Artikel 13

1. Förvaltare av europeiska fonder för socialt företagande ska informera sina investerare om åtminstone följande faktorer, innan dessa fattar sina investeringsbeslut:

(a) Vilka förvaltaren av den europeiska fonden för socialt företagande och eventuella andra tjänsteleverantörer som denne anlitar för sin förvaltning är samt en beskrivning av deras arbetsuppgifter.

(b) En beskrivning av fondens investeringsstrategi och syfte, inklusive en beskrivning av de olika typerna av godkända portföljföretag och de förfaranden och kriterier som används för att identifiera dem, vilka investeringstekniker fonden får använda samt eventuella tillämpliga investeringsbegränsningar.

(c) De positiva sociala effekter som investeringsstrategin för den europeiska fonden för socialt företagande inriktar sig på att uppnå, inklusive i tillämpliga fall, prognoser över sådana resultat där så är rimligt samt information om tidigare uppnådda resultat på detta område.

(d) Den metodik som bör användas för att mäta sociala effekter.

(e) En beskrivning av andra tillgångar än godkända portföljföretag och det förfarande och de kriterier som används för att välja ut dessa tillgångar såvida det inte rör sig om kontanter eller kontantliknande likvida medel.

(f) En beskrivning av riskprofilen för den europeiska fonden för socialt företagande och de eventuella risker som är förenade med de tillgångar som fondföretaget får investera i eller med de investeringstekniker som får användas.

(g) En beskrivning av värderingsförfarandet i den europeiska fonden för socialt företagande och av dess prissättningsmetod vid värderingen av tillgångarna, inklusive värderingsmetoder för godkända portföljföretag.

(h) En beskrivning av alla avgifter och andra kostnader och av det maximala belopp av dessa som investerarna står för direkt eller indirekt.

(i) En beskrivning av hur ersättningen till förvaltaren av den europeiska fonden för socialt företagande beräknas.

(j) Den historiska avkastningen för den europeiska fonden för socialt företagande, om sådana uppgifter är tillgängliga.

(k) Affärsstödtjänster och annan stödverksamhet som EuSEF-förvaltaren tillhandahåller eller organiserar genom tredje man för att underlätta utveckling, tillväxt eller andra aspekter av de godkända portföljföretagens löpande verksamhet som en EuSEF-fond investerar i eller, om dessa tjänster eller denna verksamhet inte tillhandahålls, en förklaring till detta.

(l) En beskrivning av de former under vilka EuSEF-fonden kan ändra sin investeringsstrategi och/eller investeringspolicy.

2. All information som det hänvisas till i punkt 1 ska vara rättvisande, tydlig och får inte vara vilseledande. Den ska uppdateras och ses över regelbundet.

3. I de fall EuSEF-förvaltaren är skyldig att offentliggöra ett prospekt i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG[15] i eller i enlighet med nationell lagstiftning som rör EuSEF-fonden, kan den information som avses i punkt 1 i denna artikel lämnas antingen separat eller som en del av prospektet.

4. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 24 för att ange

(a) innehållet i den information som avses i b–e och k i punkt 1 i denna artikel,

(b) hur den information som avses i b – e och k i punkt 1 i denna artikel kan presenteras på ett enhetligt sätt för att säkerställa högsta möjliga nivå av jämförbarhet.

KAPITEL III ÖVERVAKNING OCH ADMINISTRATIVT SAMARBETE

Artikel 14

1. EuSEF-förvaltare som avser att använda av beteckningen ”Europeisk fond för socialt företagande” vid saluföringen av sina EuSEF-fonder ska underrätta den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat om denna avsikt och tillhandahålla följande uppgifter:

(a) Vilka personer som i praktiken leder verksamheten hos förvaltaren av de EuSEF-fonderna.

(b) Vilka EuSEF-fonder vars andelar eller aktier ska saluföras samt deras investeringsstrategier.

(c) Uppgift om de åtgärder som vidtagits för att uppfylla kraven i kapitel II.

(d) En förteckning över medlemsstater i vilka EuSEF-förvaltaren avser att saluföra var och en av EuSEF-fonderna.

2. Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska endast registrera EuSEF-förvaltaren om myndigheten är förvissad om att följande villkor är uppfyllda:

(a) Den information som det hänvisas till i punkt 1 är fullständig.

(b) De åtgärder som anmälts enligt punkt punkt 1 c är lämpliga för att uppfylla kraven i kapitel II.

3. Registreringen ska vara giltig inom hela unionen och ska tillåta att EuSEF-förvaltare i hela unionen saluför EuSEF-fonder under benämningen ”Europeisk fond för socialt företagande”.

Artikel 15

EuSEF-förvaltaren ska uppdatera de uppgifter som lämnats till den behöriga myndigheten i den hemmedlemsstat där EuSEF-förvaltaren avser

(a) att saluföra en ny EuSEF-fond.

(b) Att saluföra en befintlig EuSEF-fond i en medlemsstat som inte nämns i den förteckning som det hänvisas till i punkt d i artikel 14.1.

Artikel 16

1. Omedelbart efter registreringen av en förvaltare av europeiska fonder för socialt företagande ska myndigheten i hemmedlemsstaten meddela det faktum att EuSEF-förvaltaren är registrerad till de medlemsstater som anges i enlighet med punkt d i artikel 14.1 i denna förordning samt till värdepappers- och marknadsmyndigheten.

2. De värdmedlemsstater som anges i enlighet med punkt d i artikel 14.1 i denna förordning får inte införa eventuella krav eller administrativa förfaranden på den EuSEF-förvaltare som registrerats i enlighet med artikel 14, vad gäller saluföringen av dess EuSEF-fonder, och ska inte heller kräva något förhandsgodkännande av saluföringen.

3. För att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna artikel, ska värdepappers- och marknadsmyndigheten utarbeta förslag till tekniska standarder för fastställande av anmälans format.

4. Esma ska överlämna sina förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den [ … ].

5. Kommissionen ska ges befogenhet att anta de förslag till tekniska genomförandestandarder som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010[16].

Artikel 17

Esma ska på internet ha en för allmänheten tillgänglig central databas som förtecknar alla förvaltare av EuSEF-fonder som registrerats i unionen i enlighet med denna förordning.

Artikel 18

Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska övervaka att kraven i denna förordning efterlevs.

Artikel 19

Behöriga myndigheter ska, i enlighet med nationell lagstiftning, ha alla tillsyns- och undersökningsbefogenheter de behöver för att utföra sina uppgifter. De skall särskilt ha befogenhet att

(a) begära tillgång till eller kopiera varje godtycklig handling,

(b) kräva att förvaltaren av EuSEF-fonder lämnar upplysningar utan dröjsmål,

(c) begära upplysningar från varje person med anknytning till EuSEF-förvaltarens verksamhet eller EuSEF-fonden,

(d) genomföra inspektioner på plats med eller utan föranmälan,

(e) vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att en EuSEF-förvaltaren fortsätter att uppfylla kraven i denna förordning.

(f) utfärda ett föreläggande för att säkerställa att en förvaltare av EuSEF-fonder uppfyller kraven i denna förordning och upphör med beteenden som kan strida mot den.

Artikel 20

1. Medlemsstaterna ska fastställa regler om vilka administrativa åtgärder och sanktioner som ska gälla vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas. De åtgärder och sanktioner som föreskrivs ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

2. Senast den [24 månader efter ikraftträdandet av denna förordning] ska medlemsstaterna meddela kommissionen och Esma de regler som avses i första stycket. De ska omedelbart underrätta kommissionen och Esma om eventuella ändringar av reglerna.

Artikel 21

1. Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska vidta de lämpliga åtgärder som avses i punkt 2 när en förvaltare av EuSEF-fonder

(a) underlåter att uppfylla kraven på portföljsammansättning enligt artikel 5.

(b) underlåter att saluföra EuSEF-fonden till tillåtna investerare i enlighet med artikel 6.

(c) använder beteckningen ”europeisk fond för socialt företagande” utan att vara registrerad hos den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat i enlighet med artikel 14.

2. I de fall som avses i punkt 1 ska den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten vid behov vidta följande åtgärder:

(a) Förbjuder användningen av beteckningen ”Europeisk fond för socialt företagande” för EuSEF-förvaltarens saluföring av en eller flera EuSEF-fonder.

(b) Avför förvaltaren av EuSEF-fonder från registret.

3. Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska underrätta de behöriga myndigheterna i de värdmedlemsstater enligt artikel 14 d om att förvaltaren av EuSEF-fonder avförts från det register som avses i punkt 1 b.

4. Rätten att i unionen saluföra en eller flera EuSEF-fonder under benämningen ”Europeisk fond för socialt företagande” ska med omedelbar verkan upphöra att gälla från och med den dag då den behöriga myndigheten fattar det beslut som avses i punkt 2 a eller b.

Artikel 22

1. Behöriga myndigheter och Esma ska vid behov samarbeta med varandra för att fullgöra sina respektive uppdrag enligt denna förordning.

2. De ska utbyta all information och dokumentation som krävs för att belägga och avhjälpa överträdelser av denna förordning.

Artikel 23

1. Alla personer som arbetar eller har arbetat på behöriga myndigheter eller Esma samt de revisorer och sakkunniga som de behöriga myndigheterna och Esma har anlitat ska vara bundna av tystnadsplikt. Ingen konfidentiell information som dessa personer mottagit i tjänsten får röjas till annan person eller myndighet, utom i sammandrag eller sammanställningar som omöjliggör att enskilda förvaltare av EuSEF-fonder och enskilda EuSEF-fonder kan identifieras, dock med förbehåll för fall som omfattas av straffrättslig lagstiftning och förfaranden enligt denna förordning.

2. Medlemsstaternas behöriga myndigheter eller värdepappers- och marknadsmyndigheten får inte hindras från att utbyta information i enlighet med denna förordning eller annan unionslagstiftning som är tillämplig på EuSEF-förvaltare och europeiska fonder för socialt företagande.

3. Om de behöriga myndigheterna och Esma mottar konfidentiell information i enlighet med punkt 1, får de endast använda den vid fullgörandet av sina uppdrag och för administrativa och rättsliga förfaranden.

KAPITEL IV ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 24

1. Kommissionens rätt att anta delegerade akter gäller på de villkor som fastställs i denna artikel.

2. Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 2.3, 3.2, 85, 9.2 och 13.4 ska tilldelas kommissionen för en period av fyra år från dagen för ikraftträdandet av denna förordning. Kommissionen ska senast sex månader före fyraårsperiodens utgång rapportera om de delegerade befogenheterna. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, om inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga

3. Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 2.3, 3.2, 8.5, 9.2 och 13.4 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Beslutet om återkallande innebär att delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Beslutet påverkar inte sådana delegerade akter som redan trätt i kraft.

4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska kommissionen samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5. En delegerad akt träder i kraft endast om Europaparlamentet eller rådet inte har gjort några invändningar inom två månader från det att akten anmäldes till Europaparlamentet och rådet, eller om Europaparlamentet och rådet, innan den perioden löper ut, båda har underrättat kommissionen om att de inte har några invändningar. Denna period kan förlängas med två månader på begäran av Europaparlamentet eller rådet.

Artikel 25

1. Senast fyra år efter den dag då denna förordning börjar tillämpas ska kommissionen se över den. Denna granskning ska innehålla en allmän genomgång av hur detta direktivs regler fungerat och vilka erfarenheter som gjorts vid tillämpningen av dem, bland annat följande:

(a) I vilken utsträckning beteckningen "europeisk fond för socialt företagande" har använts av EuSEF- förvaltare i olika medlemsstater, oberoende av om det gäller inom landet eller på gränsöverskridande basis.

(b) Användningen av de olika godkända investeringarna som europeiska fonder för socialt företagande gjort och hur detta har påverkat utvecklingen av sociala företag inom hela unionen,

(c) Den praktiska tillämpningen av kriterierna för att identifiera godkända portföljföretag och vilka effekter detta har fått på utvecklingen av sociala företag inom hela unionen.

(d) Denna förordnings tillämpningsområde, inklusive tröskelvärdet på 500 miljoner euro.

2. Efter samråd med Esma ska kommissionen lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet, i förekommande fall åtföljd av ett förslag till rättsakt.

Artikel 26

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Den ska tillämpas från och med den 22 juli 2013, med undantag av artiklarna 2.3, 3.2, 8.5, 9.2 och 13.4, vilka ska tillämpas från och med dagen för förordningens ikraftträdande.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

[1]               Dessa omnämns socialt företagande i den rättsliga texten av tydlighetsskäl när det gäller företagsformen. De kallas även sociala företag. Dessa olika termer bör anses vara utbytbara i de flesta sammanhang.

[2]               Se J.P.Morgan investeringseffekter: An Emerging Asset Class, 2011.

[3]               Private placements kan beskrivas som försäljning av värdepapper till ett relativt litet antal utvalda investerare som ett sätt att anskaffa kapital. Investerare som är verksamma inom private placements utgörs vanligtvis av stora banker, värdepappersfonder, försäkringsbolag och pensionsfonder. private placement är motsatsen till offentlig emission, där värdepapper utbjuds till försäljning på den öppna marknaden.

[4]               http://ec.europa.eu/internal_market/smact/docs/20110413-communication_en.pdf

[5]               Se http://ec.europa.eu/internal_market/investment/social_investment_funds_en.htm.

[6]               EUT C, s.

[7]               EUT C , , s. .

[8]               EUT L 302, 17.11.2009, s. 32.

[9]               EUT L 174, 30.4.2004, s. 1.

[10]             EGT L 145, 15.12.2010, s. 1.

[11]             EGT L 331, 15.12.2010, s. 84.

[12]             EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

[13]             EGT L 8, 15.12.2010, s. 1.

[14]             EGT L 390, 31.12.2004, s. 38.

[15]             EGT L 345, 31.12.2010, s. 64.

[16]             EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.