MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

I kommissionens förslag till en flerårig budgetram för 2014–2020[1] anges budgetramar och riktlinjer för den gemensamma jordbrukspolitiken. På grundval av detta lägger kommissionen fram ett antal förordningar om den rättsliga ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken under perioden 2014–2020, samt en konsekvensanalys som behandlar ett antal alternativa scenarier för jordbrukspolitikens utveckling.

Föreliggande reformförslag bygger på meddelandet Den gemensamma jordbrukspolitiken mot 2020[2], som innehåller breda politiska riktlinjer för hur man ska kunna möta de utmaningar som jordbruket och landsbygdsområdena står inför i framtiden och uppfylla målen för den gemensamma jordbrukspolitiken, dvs. 1) hållbar livsmedelsproduktion, 2) hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder och 3) balanserad territoriell utveckling. Meddelandets reformförslag har fått ett brett stöd, både inom den interinstitutionella debatten[3] och inom det samråd med berörda parter som hållits inom ramen för konsekvensanalysen.

Ett genomgående tema har utkristalliserats under förfarandets gång, nämligen behovet av att främja ett effektivt resursutnyttjande för att säkra en smart och hållbar tillväxt som inkluderar alla för EU:s jordbruk och landsbygdsområden i linje med Europa 2020-strategin och av att strukturera den gemensamma jordbrukspolitiken på två pelare med olika men kompletterande verktyg i syfte att uppnå samma mål. Pelare I omfattar direktstöd och marknadsåtgärder som ger EU-lantbrukarna ett årligt basinkomststöd och stöd vid specifika störningar på marknaden; pelare II omfattar landsbygdsutveckling och inom denna är det medlemsstaterna som utarbetar och samfinansierar fleråriga program inom en gemensam ram[4].

Genom ett antal reformer har den gemensamma jordbrukspolitiken inriktas på ett mer marknadsorienterat jordbruk, samtidigt som producenterna tillförsäkrats inkomststöd, miljökraven integrerats bättre och landsbygdsutvecklingen getts mer stöd som ett led i en integrerad politik för utveckling av landsbygdsområden i hela EU. Inom ramen för reformprocessen har emellertid röster höjts för en bättre fördelning av stödet mellan och inom medlemsstaterna och för bättre fokusering av de åtgärder som inriktas på miljöfrågor och på att motverka de ökande svängningarna på marknaderna.

Tidigare reformer har mest inriktats på inneboende problem, som till exempel för stora överskott och livsmedelssäkerhetskriser. I samtliga fall har reformerna tjänat sitt syfte och gagnat EU, både inom unionen och internationellt, men idag genereras de utmaningar som jordbruket står inför av faktorer utanför jordbrukets ram och det behövs därför bredare politiska åtgärder.

Trycket på jordbruksinkomsterna förväntas bli fortsatt stort till följd av att jordbrukarna tvingas ta risker, produktionen minskar och marginalerna krymper på grund av stigande insatspriser. Det finns därför behov av att behålla inkomststödet och att förbättra verktygen för riskhantering och krisberedskap. Ett starkt jordbruk är av avgörande betydelse för EU:s livsmedelsindustri och för den globala livsmedelstryggheten.

Samtidigt uppmanas aktörerna inom jordbruket och landsbygdsutvecklingen att öka sina ansträngningar för att uppnå de ambitiösa mål för klimat, energi och biologisk mångfald som ingår i Europa 2020-strategin. Jordbrukarna är tillsammans med skogsbrukarna våra viktigaste markförvaltare och kommer att behöva stöd när det gäller att införa och använda jordbrukssystem och jordbrukspraxis som är bra för miljön och klimatet, då marknadspriserna inte återspeglar kostnaden för dessa kollektiva nyttigheter. Det är också viktigt att utnyttja landsbygdsområdenas potential på bästa sätt för att bidra till tillväxt och sammanhållning för alla.

Den framtida gemensamma jordbrukspolitiken kommer därför inte att vara en politik som bara omfattar en visserligen nödvändig men ändå liten del av EU:s ekonomi, utan den kommer att vara en politik som är av avgörande betydelse för livsmedelssäkerheten, miljön och för den territoriella balansen. Det är härigenom som man kan uppnå ett verkligt mervärde med EU-politiken. Med en sådan verkligt gemensam politik utnyttjas de begränsade budgetresurserna på effektivast möjliga sätt när det gäller att tackla övergripande problem som klimatförändring, stärka solidariteten mellan medlemsstaterna och samtidigt ge möjlighet till flexibla genomförandelösningar som tar hänsyn till lokala behov.

I förslaget till en flerårig budgetram anges att den gemensamma jordbrukspolitiken även fortsättningsvis bör delas upp på två pelare och att budgeten för var och en av pelarna bör ligga kvar på den nominella nivå som 2013; dessutom bör den gemensamma jordbrukspolitiken ha som mål att leverera resultat på de områden som EU prioriterar. Direktstöden bör bidra till hållbar produktion genom att 30 % av anslaget för direktstöd öronmärks för obligatoriska åtgärder som gynnar klimatet och miljön. Stödnivåerna bör gradvis likriktas och det bör också gradvis införas övre tak för stöden till stora stödmottagare. Landsbygdsutvecklingen bör ingå i ett gemensamt strategiskt ramverk tillsammans med andra av EU samfinansierade förvaltningsfonder som bör vara mer resultatinriktat och regleras genom tydligare och bättre förhandsvillkor. Vad gäller marknadsåtgärder bör finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken stärkas genom följande två verktyg utanför den fleråriga budgetramen: 1) en nödreserv för krissituationer och 2) utvidgning av räckvidden för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

På grundval av detta fastställs de viktigaste delarna av den rättsliga ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2014–2020 i ett paket innehållande följande förordningar:

– Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken (förordningen om direktstöd).

– Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning).

– Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (förordningen om landsbygdsutveckling).

– Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken (den horisontella förordningen).

– Förslag till rådets förordning om fastställande av vissa stöd och bidrag inom ramen för den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter.

– Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 73/2009 avseende tillämpningen av direktstöd till jordbrukare avseende år 2013.

– Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller systemet med samlat gårdsstöd och stöd till vinodlare.

Förordningen om landsbygdsutveckling bygger på det förslag som kommissionen lade fram den 6 oktober 2011 i vilket det fastställs gemensamma regler för alla fonder inom ett gemensamt strategiskt ramverk[5]. Det kommer också att läggas fram en förordning om ordningen för stöd till de sämst ställda, vilken för närvarande omfattas av en annan rubrik i den fleråriga budgetramen.

Man håller dessutom på att utarbeta nya regler för hur offentliggörandet av uppgifter om stödmottagarna ska göras, mot bakgrund av de påpekanden som gjorts av Europeiska unionens domstol. Detta görs i syfte att finna ett lämpligt sätt att se till att man efterlever öppenhetsprincipen samtidigt som man iakttar stödmottagarnas rätt till skydd av personuppgifter.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER SAMT KONSEKVENSANALYS

I konsekvensanalysen undersöks tre möjliga scenarier, vilka tagits fram på grundval av en utvärdering av den nuvarande politiken och en utvärdering av framtida utmaningar och behov. Konsekvensanalysen är resultatet av en lång process som inleddes i april 2010 under ledning av en avdelningsövergripande arbetsgrupp. Arbetet har inbegripit en omfattande kvantitativ och kvalitativ analys och man har också fastställt ett riktvärde i form av prognoser på medellång sikt för jordbruksmarknaderna och jordbruksinkomsterna fram till 2020 och utvärderat hur de olika scenarierna skulle kunna påverka sektorns ekonomi.

De tre scenarier som diskuteras i konsekvensanalysen är följande: 1) Det första scenariot bygger på anpassning, dvs. den nuvarande politiken bibehålls och de viktigaste bristerna åtgärdas, som t.ex. fördelningen av direktstöden. 2) Det andra scenariot bygger på integration, dvs. större ändringar av politiken i form av större målinriktning och miljöanpassning av direktstöden och större strategisk målinriktning av politiken för landsbygdsutveckling så att denna blir bättre samordnad med övrig EU-politik, samt utvidgning av den rättsliga grunden för samarbetet producenter emellan i syfte att utöka dess räckvidd. 3) Det tredje scenariot bygger på nyfokusering, dvs. politiken inriktas helt och hållet på miljön med en gradvis utfasning av direktstöden. Scenariot utgår ifrån att produktionskapaciteten kan upprätthållas utan stöd och att jordbruksområdenas socio-ekonomiska behov kan tillgodoses genom åtgärder på andra politiska områden.

Som svar på den ekonomiska krisen och det ökande trycket på de offentliga finanserna har EU tagit fram Europa 2020-strategin och förslaget till en flerårig budgetram. I de olika scenarierna läggs emellertid olika vikt vid vart och ett av de tre politiska målen för den framtida gemensamma jordbrukspolitiken som strävar mot ett mer konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk i livskraftiga landsbygdsområden. För att se till att den gemensamma jordbrukspolitiken överensstämmer med Europa 2020-strategin, särskilt vad gäller effektivt resursutnyttjande, kommer det i allt större utsträckning att krävas att jordbrukets produktivitet förbättras genom forskning, kunskapsöverföring och främjande av samarbete och innovation (även via det europeiska innovationspartnerskap för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket). Den politiska ramen för EU:s jordbrukspolitik har inte längre några inslag av handelssnedvridning, men sektorn förväntas bli utsatt för ett större tryck genom fortlöpande liberalisering, särskilt inom ramen för utvecklingsagendan från Doha och frihandelsavtalen med Mercosur.

De tre scenarierna har utarbetats på grundval av de synpunkter som uttrycktes under det samråd som genomfördes inom ramen för konsekvensbedömningen. Intresserade parter uppmanades att inkomma med synpunkter mellan den 23 november 2010 och den 25 januari 2011, och den 12 januari 2011 hölls ett möte i den rådgivande kommittén. De viktigaste punkterna sammanfattas nedan[6]:

– Det råder konsensus bland berörda parter om att det behövs en stark gemensam jordbrukspolitik som bygger på två pelare för att man ska kunna möta de utmaningar som jordbruket står inför när det gäller trygg livsmedelsförsörjning, hållbar förvaltning av naturresurserna och territoriell utveckling.

– De flesta av de berörda anser att den gemensamma jordbrukspolitiken har en roll att spela när det gäller att stabilisera marknaderna och priserna.

– De berörda parterna har skilda åsikter om hur stödåtgärderna bör riktas (särskilt vad gäller omfördelning av direktstöd och stödtak).

– De berörda parterna instämmer i att båda pelarna kan vara av stor betydelse när det gäller att ge klimatåtgärderna bättre genomslag och förbättra miljöprestandan till gagn för hela EU. Många lantbrukare anser att detta redan är fallet, men allmänheten anser att stöden under pelare I kan användas på ett mer effektivt sätt.

– De berörda önskar att alla områden i EU, även de minst gynnade områdena, ska få ta del av den framtida tillväxten och utvecklingen.

– Många berörda angav att den gemensamma jordbrukspolitiken bör integreras med andra politikområden som miljö, folkhälsa, handel och utveckling

– Som möjliga vägar att koppla den gemensamma jordbrukspolitiken till Europa 2020-strategin föreslås innovation, utveckling av konkurrenskraftiga företag och främjande av kollektiva nyttigheter till förmån för EU-medborgarna.

I konsekvensanalysen jämförs de tre möjliga scenarierna:

Nyfokuseringsscenariot skulle påskynda strukturanpassningen inom jordbrukssektorn i och med att produktionen skulle föras över till de mest kostnadseffektiva områdena och de mest lönsamma sektorerna. Scenariot innebär att finansieringen för miljöåtgärder ökas kraftigt, men detta innebär också att jordbrukssektorn utsätts för större risker i och med att möjligheterna till marknadsintervention begränsas. Scenariot medför avsevärda sociala och miljörelaterade kostnader eftersom de mindre konkurrenskraftiga områdena skulle drabbas av inkomstbortfall och sämre miljöförhållanden, i och med att man skulle förlora de positiva effekter som följer av att direktstöden kopplas till tvärvillkor.

Anpassningsscenariot, som befinner sig på motsatta sidan av spektrumet, är det alternativ som ger störst möjligheter till kontinuitet i politiken, eftersom det innehåller begränsade men konkreta förbättringar när det gäller jordbrukets konkurrenskraft och miljöprestanda. Man betvivlar emellertid att det scenariot skulle räcka till för att möta framtidens stora klimat- och miljöutmaningar på lämpligt sätt, något som också påverkar jordbrukets långsiktiga hållbarhet.

Integrationsscenariot är nyskapande med sin ökade målinriktning och sina miljöanpassade direktstöd. Analysen visar att det är möjligt att miljöanpassa stöden till rimliga kostnader för jordbrukarna, även om det inte är möjligt att helt undvika administrativa bördor. På samma sätt är det möjligt att injicera ny livskraft i landsbygdsutvecklingen, förutsatt att medlemsstaterna och regionerna utnyttjar de nya möjligheter som ges på ett effektivt sätt och förutsatt att det gemensamma strategiska ramverket för EU-fonder inte innebär att man tar bort de synergieffekter som uppnås i samverkan med pelare I eller att man förlorar de aspekter som utgör lansbygdsutvecklingens starka sidor. Om det är möjligt att hitta en lämpligt balans är det detta scenario som bäst säkrar långsiktig hållbarhet för jordbruket och landsbygdsområdena.

På grundval av dessa faktorer konstateras i konsekvensanalysen att integrationsscenariot är det mest balanserade av scenarierna i och med att det gradvis anpassar den gemensamma jordbrukspolitiken efter EU:s strategiska mål; samma balans återfinns i genomförandet av de olika delarna av förslagen till rättsakterna. Det är också viktigt att det tas fram en utvärderingsram så att det blir möjligt att bedöma den gemensamma jordbrukspolitikens prestanda i förhållande till ett antal gemensamma indikatorer för de politiska målen.

Förenkling har efterlysts under hela processen och bör främjas, bland annat genom harmonisering av tvärvillkoren och marknadsinstrumenten och genom utformningen av stödet till små jordbruk utformas. Dessutom bör åtgärderna för att göra direktstöden mer miljöanpassade utformas på ett sådant sätt att man minskar den administrativa bördan och kontrollkostnaderna så mycket som möjligt.

3.           RÄTTSLIGA ASPEKTER

Det föreslås att den gemensamma jordbrukspolitikens nuvarande struktur bibehålls, dvs. två pelare med årliga obligatoriska allmänna åtgärder under pelare I som kompletteras med frivilliga åtgärder som anpassas till nationella och regionala behov inom fleråriga program under pelare II. Syftet med den nya utformningen av direktstöden är emellertid att förbättra synergieffekterna med pelare II, vilken i sin tur kommer att ingå i ett gemensamt strategiskt ramverk för bättre samordning med andra av EU samfinansierade förvaltningsfonder.

På grundval av ovanstående föreslås också att man behåller den nuvarande strukturen med fyra grundläggande rättsakter, även om syftet med den utvidgade finansieringsförordningen är att samla gemensamma bestämmelser i vad som nu kallas den horisontella förordningen,

Förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den gemensamma jordbrukspolitiken är i sanning en gemensam politik. Behörigheten på området delas mellan EU och medlemsstaterna; förvaltningen sköts på EU-nivå för att sörja för ett hållbart och diversifierat jordbruk i hela EU, för att tackla övergripande problem som klimatförändring och för att stärka solidariteten mellan medlemsstaterna. Med tanke på de stora utmaningar som vi står inför när det gäller livsmedelssäkerhet, miljö och territoriell balans är den gemensamma jordbrukspolitiken av strategisk betydelse när det gäller att se till att de åtgärder som vidtas för att möta utmaningarna är så effektiva som möjligt och när det gäller att säkra att budgetresurserna utnyttjas så effektivt som möjligt. Det föreslås också att den nuvarande uppdelningen på två pelare bör bibehållas för att medlemsstaterna ska kunna ges mer utrymme att själva ta fram lösningar som motsvarar deras lokala särdrag och för att bidra med samfinansiering till pelare II. Det nya europeiska innovationspartnerskapet och verktygen för riskhantering omfattas också av pelare II. Förslaget innebär också att den gemensamma jordbrukspolitiken anpassas bättre till Europa 2020-strategin (inbegripet ett gemensamt ramverk för EU-fonder) samt ett antal förbättringar och förenklingsåtgärder. Konsekvensanalysen visar också tydligt vad det skulle innebära, i form av negativa ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser, om inga åtgärder vidtas.

I förordningen om en samlad marknadsordning fastställs regler för en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och stödordningen för de sämst ställda kommer att föras över till ett separat instrument.

Krisen på marknaderna för mejeriprodukter 2008–2009 visade hur viktigt det är med skyddsnät och hur viktigt det är att strömlinjeforma de befintliga verktygen. De diskussioner i högnivåexpertgruppen för mjölk som följde efter krisen visade dessutom att det finns behov av att förbättra livsmedelskedjans funktion. Förordningen syftar till att strömlinjeforma, utvidga och förenkla bestämmelserna på grundval av de erfarenheter som har gjorts vad gäller offentlig intervention, privat lagring, undantags- och nödåtgärder och stöd till specifika sektorer samt till att förenkla samarbetet via producent- och branschorganisationer.

Vissa sektorsstöd tas bort (som stödet till skummjölk, humle och silkesodling). Det föreskrivs redan i den befintliga lagstiftningen att mjölkkvoterna och förbudet mot vinplantering ska löpa ut, varför inga åtgärder vidtas på dessa områden i nuläget. Sockerkvoterna kommer att löpa ut den 30 september 2015. Det införs en enhetlig bestämmelse avseende åtgärder i fråga om djursjukdomar/förlorat konsumentförtroende och en allmän bestämmelse om åtgärder vid marknadsstörningar som omfattar alla sektorer inom den nuvarande samlade marknadsordningen.

Bestämmelserna om vilken produkttäckning som krävs för att producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer och branschorganisationer ska kunna erkännas av medlemsstaterna utvidgas till att omfatta alla de sektorer som den nuvarande samlade marknadsordningen gäller för. Stödet till etablering av producentgrupper inom frukt- och grönsakssektorerna flyttas och kommer att lyda under landsbygdsutveckling.

Förordningen återspeglar det förslag för mjölksektorn som redan presenterats och i vilket det fastställs grundläggande villkor för de fall då medlemsstaterna gör det obligatoriskt med skriftliga avtal för att stärka mjölkproducenternas förhandlingsposition i livsmedelskedjan. Förordningen återspeglar också det förslag som redan presenterats avseende handelsnormer inom ramen för kvalitetspaketet.

Det faktum att vissa sektorstöd försvinner, att stödet till silkesodling frikopplas, att systemet med sockerkvoter försvinner och att kraven på registrering av leveransavtal och på intyg om likvärdighet inom humlesektorn upphör att gälla kommer att bidra till förenkling och minska den administrativa bördan för medlemsstaterna och aktörerna. Det kommer inte längre att vara nödvändigt att avsätta kapacitet för genomförandet och tillsynen av sektorsstöden.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

I förslaget till en flerårig budgetram anges att en avsevärd andel av EU:s budget även i framtiden bör avsättas för jordbruket, då den gemensamma jordbrukspolitiken är en gemensam politik av stor strategisk betydelse. Det förslås därför att den gemensamma jordbrukspolitiken bör inriktas på sina huvudverksamheter och att 317,2 miljarder euro (i löpande priser) bör avsättas för pelare I och 101,2 miljarder euro (i löpande priser) bör avsättas för pelare II under perioden 2014-2020.

Medlen för pelare I och pelare II kompletteras med ytterligare medel på 17,1 miljarder euro, fördelade på 5,1 miljarder euro för forskning och innovation, 2,5 miljarder euro för livsmedelsäkerhet, 2,8 miljarder euro för stöd till de sämst ställda enligt andra rubriker i den fleråriga budgetramen, 3,9 miljarder euro till en ny reserv för kriser inom jordbrukssektorn och upp till 2,8 miljarder euro inom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (utanför den fleråriga budgetramen), vilket ger en total budget på 435,6 miljarder euro för perioden 2014–2020.

Vad gäller fördelningen av stöd mellan medlemsstaterna föreslås att man jämnar ut skillnaderna i stödnivåerna för medlemsstater med direktstöd på mindre än 90 % av EU-genomsnittet. I förordningen om direktstöd beräknas de nationella taken på den grunden.

Stöden till landsbygdsutveckling kommer att fördelas på grundval av objektiva kriterier som bygger på de politiska målen och med hänsyn tagen till den nuvarande fördelningen. På samma sätt som idag bör de regioner som utvecklas långsammare även fortsättningsvis omfattas av högre samfinansieringsnivåer och detta gäller även vissa åtgärder som kunskapsöverföring, producentgrupper, samarbete och Leader.

Det införs viss flexibilitet för överföringar mellan pelare (upp till 5 % av direktstöden), dels från pelare I till pelare II för att göra det möjligt för medlemsstaterna att stärka sin politik för landsbygdsutveckling och dels från pelare II till pelare I för de medlemsstater vars direktstödsnivåer ligger under 90 % av EU-genomsnittet.

Mer detaljerad information om vilka budgetkonsekvenserna blir av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken finns i den finansieringsöversikt som åtföljer förslagen till rättsakter.

2011/0281 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 42 första stycket och 43.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag[7],

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[8],

efter att ha samrått med Europeiska datatillsynsmannen[9],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet[10], och

av följande skäl:

(1) I kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén med titeln Den gemensamma jordbrukspolitiken mot 2020: Att klara framtidens utmaningar i fråga om livsmedel, naturresurser och territoriell balans[11] anges vilka utmaningar som den gemensamma jordbrukspolitiken kan komma att ställas inför efter 2013 och det fastställs mål och riktlinjer för denna. Mot bakgrund av de diskussioner som hållits kring meddelandet bör den gemensamma jordbrukspolitiken reformeras med verkan från och med den 1 januari 2014. Reformen bör omfatta alla grundförordningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken, även rådets förordning (EU) nr [KOM(2010)799] av den […] om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”)[12]. Med tanke på dessa ändringars omfattning bör förordning ((EU) nr [KOM(2010)799] upphävas och ersättas med en ny förordning om en samlad marknadsordning. Reformen bör dessutom i görligaste mån innebära att bestämmelserna harmoniseras, strömlinjeformas och förenklas, särskilt de bestämmelser som omfattar mer än en jordbrukssektor, bland annat genom att det säkras att kommissionen kan ändra icke väsentliga delar av åtgärder genom delegerade akter.

(2) Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inbegripet på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt, i god tid och på rätt sätt till Europaparlamentet och rådet.

(3) Enligt artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat fördraget) ska rådet besluta om åtgärder om fastställande av priser, avgifter, stöd och kvantitativa begränsningar. Av tydlighetsskäl bör denna förordning, när artikel 43.3 i fördraget är tillämplig, uttryckligen hänvisa till det faktum att rådet kommer att besluta om åtgärder på den grunden.

(4) Denna förordning bör innehålla alla grundläggande delar i den samlade marknadsordningen. Fastställandet av priser, avgifter, stöd och kvantitativa begränsningar är i vissa fall oupplösligt förbundet med dessa grundläggande delar.

(5) Denna förordning bör gälla för samtliga jordbruksprodukter som förtecknas i bilaga I till fördraget för att säkra att alla de produkterna omfattas av en samlad marknadsordning i enlighet med artikel 40.1 i fördraget.

(6) Det bör klargöras att förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen][13] och de bestämmelser som antagits på grundval av denna bör gälla för de åtgärder som anges i denna förordning.          I [den horisontella förordningen] fastställs bestämmelser vars syfte är att garantera att de skyldigheter som anges i lagstiftningen för den gemensamma jordbrukspolitiken uppfylls, inbegripet bestämmelser om kontroller och administrativa åtgärder och administrativa sanktioner vid bristande efterlevnad såväl som regler om ställande och frisläppande av säkerheter och om återvinning av felaktiga utbetalningar.

(7) I denna förordning och andra rättsakter som antas på grundval av artikel 43 i fördraget används de varubeskrivningar och hänvisningar till rubriker och underrubriker som anges i Kombinerade nomenklaturen. Om Gemensamma tulltaxans nomenklatur ändras kan det komma att krävas tekniska ändringar av de berörda rättsakterna. Kommissionen bör ges befogenhet att anta genomförandeåtgärder avseende sådana ändringar. För klarhetens och enkelhetens skull bör den förordning genom vilken kommissionen för närvarande ges den befogenheten, dvs. rådets förordning (EEG) nr 234/79 av den 5 februari 1979 om förfarandet vid anpassning av Gemensamma tulltaxans nomenklatur för jordbruksprodukter[14], upphöra att gälla och befogenheten bör skrivas in i denna förordning.

(8) Mot bakgrund av rissektorns särdrag bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att aktualisera de definitioner för rissektorn som anges i bilaga II del I till denna förordning.

(9) För att säkra att produktionen inriktas på vissa sorter av paddyris bör kommissionen ha möjlighet att anta genomförandeåtgärder när det gäller att fastställa ökningar och minskningar av interventionspriset.

(10) Det bör fastställas regleringsår för spannmål, ris, socker, torkat foder, utsäde, olivolja och bordsoliver, lin och hampa, frukt och grönsaker, bananer, mjölk och mjölkprodukter samt för silkesodling; regleringsåren bör i görligast mån anpassas till de biologiska produktionscyklerna för respektive produkt.

(11)             Mot bakgrund av de särdrag som kännetecknar sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att fastställa regleringsårens löptid för sådana produkter.

(12) För att stabilisera marknaderna och tillförsäkra jordbruksbefolkningarna en skälig levnadsstandard har ett differentierat system för prisstöd för de olika sektorerna utvecklats och det har också införts ordningar för direktstöd, varvid hänsyn har tagits till de särskilda behoven inom de olika sektorerna samt till dessa sektorers inbördes beroende av varandra. Åtgärderna utgörs av offentlig intervention eller stöd för privat lagring. Prisstödet behöver bibehållas men bör strömlinjeformas och förenklas.

(13) Av tydlighets- och öppenhetsskäl bör bestämmelserna ingå i en gemensam struktur, samtidigt som man bibehåller politiken inom varje sektor. Det är därför lämpligt att göra åtskillnad mellan referenspriser och interventionspriser och att fastställa en definition av sistnämnda priser varvid det särskilt bör klargöras att det endast är interventionspriserna för offentlig intervention som motsvarar de tillämpade administrativa priser som avses i punkt 8 första meningen i bilaga 3 till WTO-avtalet om jordbruk (dvs. prisstödet). Det bör påpekas att begreppet marknadsintervention omfattar både offentlig intervention och andra former av intervention som inte använder förutfastställda priser.

(14) Mot bakgrund av praxis och erfarenheter inom tidigare gemensamma organisationer av marknaden bör interventionssystemet på lämpligt sätt för varje berörd sektor finnas att tillgå under vissa perioder av året och intervention bör under sådana perioder inledas antingen på permanent bas eller beroende på marknadspriserna.

(15) Vid vissa prisnivåer ska interventionsuppköp av vissa kvantiteter av vissa produkter göras till fast pris och vid vissa prisnivåer ska interventionsuppköp göras på grundval av anbudsförfaranden, i enlighet med den praxis som gällt och de erfarenheter som gjorts inom ramen för tidigare marknadsordningar.

(16) I denna förordning bör det föreskrivas en möjlighet att avyttra produkter som köpts upp inom ramen för offentlig intervention. Sådana åtgärder bör vidtas på ett sådant sätt att det inte uppstår några störningar på marknaden och så att köparna garanteras lika tillträde till varorna och likabehandling.

(17) För att säkra insyn på marknaden bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att fastställa enligt vilka villkor kommissionen, mot bakgrund av situationen på marknaden, får bevilja stöd till privat lagring för att balansera marknaden och stabilisera marknadspriserna.

(18) Mot bakgrund av de särdrag som kännetecknar de olika sektorerna bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att fastställa vilka kriterier och villkor som ska uppfyllas av de produkter som är avsedda att köpas upp inom ramen för offentlig intervention och som är avsedda att lagras inom ramen för systemet för privat lagring, utöver de krav som fastställs i denna förordning, och när det gäller att fastställa kvalitetsrelaterade prisökningar och prisminskningar både vid uppköp och försäljning och när det gäller att anta bestämmelser rörande de utbetalande organens skyldighet att låta bena ur allt nötkött efter övertagandet och före lagringen.

(19) För att ta hänsyn till den mångfald av olika lagringsutrymmen för interventionsprodukter som finns i unionen och för att säkerställa att aktörerna har tillfredsställande tillgång till offentlig intervention, bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller vilka krav lagringsplatserna ska uppfylla för de produkter som ska köpas upp genom offentlig intervention, när det gäller regler om försäljning av mindre kvantiteter som finns kvar i medlemsstaternas lager, direktförsäljning av kvantiteter som inte kan packas om eller som har försämrats, samt vissa regler om lagring av produkter inom och utanför den medlemsstat som ansvarar för produkterna och om vilken tull som ska tas ut för dessa samt om eventuella andra belopp som ska beviljas eller uppbäras inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

(20) För att säkra att den privata lagringen får önskade effekter på marknaden bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller åtgärder för att minska stödbeloppen i de fall då den lagrade kvantiteten är mindre än den kvantitet som avtalats och när det gäller villkoren för förskottsbetalning.

(21) För att skydda de rättigheter och skyldigheter som gäller för de aktörer som deltar i offentlig intervention och privat lagring bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller bestämmelser om användningen av anbudsförfaranden, vilka aktörer som kan komma i fråga, och om skyldigheten att ställa säkerhet.

(22) För att sörja för standardisering av hur de olika produkterna presenteras i syfte att förbättra insynen på marknaden, prisnoteringarna och tillämpningen av interventionsåtgärder som offentlig intervention och privat lagring bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller unionens skalor för klassificering av slaktkroppar i sektorerna för nöt- och kalvkött, griskött samt får- och getkött.

(23) För att säkra att slaktkropparna klassificeras på ett korrekt och tillförlitligt sätt bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller översyn av klassificeringen slaktkroppar i medlemsstaterna av en inspektionskommitté från unionen.

(24) Den befintliga ordningen för utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken, men bör omfattas av en separat förordning för att bättre återspegla ordningens mål vad gäller social sammanhållning. Denna förordning bör emellertid innehålla bestämmelser om avyttring av produkter som omfattas av offentlig intervention, så att dessa kan användas inom ordningen.

(25) Barns konsumtion av frukt, grönsaker och mjölkprodukter bör främjas, bland annat genom att man varaktigt ökar andelen frukt och grönsaker i barns kosthållning i den ålder då deras matvanor grundläggs. Det är därför lämpligt att främja unionsstöd för finansiering eller medfinansiering av utdelning till skolbarn av sådana produkter.

(26) För att garantera en sund budgetförvaltning av ordningarna bör det antas lämpliga bestämmelser för var och en av dessa. Unionsstöd bör inte användas istället för nationell finansiering av befintliga nationella program för frukt i skolan. Mot bakgrund av budgetrestriktionerna bör medlemsstaterna dock kunna ersätta sina ekonomiska bidrag till ordningarna med bidrag från den privata sektorn. För att se till att skolfruktsprogrammen är effektiva bör medlemsstaterna införa kompletterande åtgärder och för dessa bör medlemsstaterna tillåtas bevilja nationellt stöd.

(27)             För att främja hälsosamma matvanor hos barn, för att säkra att EU-medlen används på ett effektivt och målinriktat sätt och för att sprida kunskap om programmet för frukt i skolan bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen, när det gäller att fastställa vilka produkter som inte berättigar till stöd från programmet, programmets målgrupp, de nationella eller regionala strategier som medlemsstaterna ska utarbeta för att få ta del av stödet, inklusive kompletterande åtgärder, bestämmelser för godkännande och urval av de sökande, objektiva kriterier för fördelningen av stöd mellan medlemsstaterna, preliminär fördelning av stöd mellan medlemsstaterna, metoden för omfördelning av stöd mellan medlemsstaterna utifrån de ansökningar som har inkommit, de stödberättigande utgifterna, inklusive möjligheten att fastställa ett totalt maxbelopp för de utgifterna, samt villkor enligt vilka stödmottagarna åläggs att offentliggöra unionsstödet.

(28)             För att ta hänsyn till hur konsumtionsmönstren för mejeriprodukter utvecklas och till innovationer och utvecklingen på marknaden för mejeriprodukter, för att säkerställa att det är rätt stödmottagare och sökande som kommer ifråga för stödet och för att sprida kunskap om stödordningen bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen, avseende programmet för mjölk i skolan, när det gäller att fastställa vilka produkter som berättigar till stöd från programmet, de nationella eller regionala strategier som medlemsstaterna ska utarbeta för att få ta del av stödet, programmets målgrupp, villkor för beviljande av stöd, bestämmelser om att en säkerhet ska ställas som garanti för genomförandet när det betalas ut ett förskott på stödet, bestämmelser om övervakning och utvärdering, samt villkor enligt vilka skolorna åläggs att offentliggöra unionsstödet.

(29) Ordningen för stöd till producentorganisationer för humleproducenter utnyttjas endast i en medlemsstat. För att skapa flexibilitet och harmonisera politiken för sektorn med andra sektorer bör stödordningen avslutas och producentorganisationerna bör ges möjlighet att få stöd inom ramen för åtgärderna för landsbygdsutveckling.

(30) Unionsfinansiering behövs för att förmå godkända aktörsorganisationer att upprätta arbetsprogram som syftar till att förbättra kvaliteten på olivolja och bordsoliver. I detta sammanhang bör det i denna förordning föreskrivas att unionsstöd ska tilldelas i förhållande till hur stor prioritet som ges åt verksamheten enligt det berörda arbetsprogrammet. Verksamheten bör emellertid begränsas till vad som är ändamålsenligt och samfinansiering bör användas för att förbättra kvaliteten på programmen.

(31) För att garantera att stödet till aktörsorganisationerna för olivolja och bordsoliver uppfyller målet att förbättra produktionskvaliteten på olivolja och bordsoliver och för att säkra att aktörsorganisationerna uppfyller sina åligganden bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att fastställa enligt vilka villkor aktörsorganisationerna bör godkännas för stödordningen, villkor för tillfällig och definitiv indragning av det godkännandet, vilka åtgärder som kan komma i fråga för unionsfinansiering, fördelningen av unionsfinansiering till särskilda åtgärder, verksamheter och kostnader som inte berättigar till unionsfinansiering, samt villkor för urval och godkännande av arbetsprogrammen och för den säkerhet som ska ställas.

(32) I denna förordning görs åtskillnad mellan å ena sidan frukt och grönsaker, vilket inbegriper frukt och grönsaker för saluföring och frukt och grönsaker avsedda för bearbetning, och å andra sidan bearbetad frukt och bearbetade grönsaker. Reglerna för producentorganisationer, verksamhetsprogram och unionens ekonomiska stöd gäller endast frukt och grönsaker och frukt och grönsaker som endast är avsedda för bearbetning.

(33) Frukt- och grönsaksproduktionen kännetecknas av faktorer som gör den oförutsägbar och produkterna har begränsad hållbarhetstid. Även begränsade överskott kan störa marknaden kraftigt. Det bör därför antas åtgärder för krishantering och sådana åtgärder bör även fortsättningsvis ingå i verksamhetsprogrammen.

(34) Vid produktion och saluföring av frukt och grönsaker måste miljöhänsyn tas fullt ut, bland annat när det gäller odlingsmetoder, hantering av avfallsmaterial och bortskaffande av produkter som återtagits från marknaden, särskilt för att skydda vattenkvaliteten, bevara den biologiska mångfalden och bevara landskapet.

(35) Stöd till etablering av producentgrupper bör beviljas inom alla sektorer i alla medlemsstater inom ramen för politiken för landsbygdsutveckling, varför det specifika stödet inom frukt- och grönsakssektorn bör upphöra.

(36) För att i högre grad göra producentorganisationerna inom sektorn för frukt och grönsaker ansvariga för sina ekonomiska beslut, och för att inrikta de offentliga medel som ställs till deras förfogande på framtida krav, bör det fastställas på vilka villkor dessa medel får användas. Gemensam finansiering av driftsfonder som upprättats av producentorganisationerna är en lämplig lösning. I särskilda fall bör ytterligare finansieringsmöjligheter tillåtas. Driftsfonderna bör endast användas för att finansiera verksamhetsprogram inom sektorn för frukt och grönsaker. För att det ska vara möjligt att kontrollera unionens utgifter bör det finnas ett tak för stöd som beviljas producentorganisationer som upprättar driftsfonder.

(37) I regioner där produktionen i sektorn för frukt och grönsaker är svagt organiserad bör extra nationella ekonomiska bidrag tillåtas. De medlemsstater som är särskilt missgynnade i strukturellt avseende bör kunna få ersättning för dessa bidrag från unionen.

(38) För att säkerställa att stödet till producentorganisationerna inom sektorn för frukt och grönsaker är effektivt, målinriktat och hållbart, bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller driftsfonder, verksamhetsprogram, de nationella ramverkens struktur och innehåll och de nationella strategierna, ekonomiskt unionsstöd, krisförebyggande och krishantering, samt nationellt ekonomiskt stöd.

(39) Det är viktigt att se till att det finns stödåtgärder i vinsektorn som kan stärka konkurrenskraftiga strukturer. Dessa stödåtgärder bör definieras och finansieras av unionen, men det bör överlåtas åt medlemsstaterna dels att välja lämpliga åtgärder för att täcka behoven inom deras regionala organ, varvid hänsyn eventuellt måste tas till dessa organs särskilda förhållanden, dels att integrera åtgärderna i nationella stödprogram. Medlemsstaterna bör ha ansvaret för genomförandet av sådana program.

(40) En viktig stödberättigad åtgärd i nationella stödprogram bör vara säljfrämjande och saluföring av vin från unionen i tredjeland. Verksamheter inriktade på omstrukturering och omställning bör även fortsättningsvis finansieras på grund av de positiva strukturella verkningarna på vinsektorn. Investeringar i vinsektorn som är inriktade på att förbättra företagens ekonomiska resultat bör också stödjas. Stöd till destillation av biprodukter bör vara en åtgärd som står till förfogande för medlemsstater som önskar använda ett sådant instrument för att säkerställa vinkvaliteten och samtidigt skydda miljön.

(41) Förebyggande instrument, såsom skördeförsäkring, gemensamma fonder och grön skörd, bör berättiga till stöd enligt stödprogrammen för vin för att uppmuntra en ansvarsfull hantering av krissituationer.

(42) Bestämmelserna om stöd till vinodlare i form av stödrättigheter som fastställs av medlemsstaterna har gjorts slutgiltiga. Det enda sådant stöd som får beviljas är således stöd som medlemsstaterna fattar beslut om senast den 1 december 2013 enligt artikel 137 i förordning (EU) nr [KOM(2011)799] på de villkor som anges i den artikeln.

(43) För att säkerställa att syftena med stödprogrammen för vin uppfylls och att EU-fonderna används målinriktat, bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller regler för ansvaret för utgifterna från den dag då stödprogrammen eller ändringar av dessa inkommer till den dag de börjar gälla, urvalskriterier för vilka stödåtgärder som kan komma i fråga, stödberättigande utgifter och åtgärder, ej stödberättigande åtgärder och högsta stödnivå per åtgärd, ändringar av stödprogram som har börjat gälla, krav och trösklar i samband med förskottsutbetalningar, inklusive kravet på en säkerhet vid förskott, allmänna bestämmelser och definitioner rörande tillämpningen av stödprogrammen, åtgärder för att undvika att stödåtgärderna missbrukas och att projekt dubbelfinansieras, de villkor enligt vilka producenterna ska dra tillbaka biprodukterna från vinframställning och undantag från detta krav för att undvika ytterligare administration, och bestämmelser rörande frivillig certifiering av destillerier, krav som medlemsstaterna ska iaktta i samband med genomförandet av stödåtgärderna, liksom begränsningar i syfte att garantera förenlighet med stödåtgärdernas tillämpningsområde, samt regler om betalningar till stödmottagare, inklusive betalningar via försäkringsmäklare.

(44) Biodling kännetecknas av skillnader i produktionsvillkor och avkastning samt spridning och mångfald i fråga om ekonomiska aktörer, både på produktions- och saluföringsnivå. Med tanke på varroasjukans utbredning i flera medlemsstater under de senaste åren och de problem som sjukdomen medför för honungsproduktionen krävs det fortfarande åtgärder på unionsnivå, eftersom sjukdomen inte kan utrotas helt och måste behandlas med godkända medel. Under sådana omständigheter och för att förbättra produktionen och saluföringen av biodlingsprodukter i unionen, bör det vart tredje år utarbetas nationella program i syfte att förbättra de allmänna villkoren inom produktion och saluföring av biodlingsprodukter. Dessa nationella program bör delvis finansieras av unionen.

(45) För att säkerställa att unionsstödet för biodling används målinriktat bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller vilka åtgärder som får ingå i biodlingsprogram, regler om skyldigheterna rörande innehållet i de nationella programmen, utarbetandet av dessa, undersökningar i samband härmed och       villkoren för tilldelning av unionsstöd till de deltagande medlemsstaterna.

(46) Unionsstödet till silkesodling bör frikopplas och ersättas med direktstöd på samma sätt som har gjorts inom andra sektorer.

(47) Stödet till unionsproducerad skummjölk och unionsproducerat skummjölkspulver, avsedda att användas som foder och för bearbetning till kasein och kaseinater har inte visat sig fungera stödjande för marknaden och bör därför avslutas, vilket också gäller reglerna om användning av kasein och kaseinater vid tillverkning av ost.

(48) Tillämpningen av handelsnormer för jordbruksprodukter kan bidra till att förbättra de ekonomiska villkoren för produktion och saluföring av dessa produkter samt produkternas kvalitet. Det ligger därför i producenternas, handelsidkarnas och konsumenternas intresse att sådana normer tillämpas.

(49) Till följd av meddelandet från kommissionen om en kvalitetspolitik för jordbruksprodukter[15] och de efterföljande diskussionerna anses det lämpligt att upprätthålla handelsnormerna för varje sektor eller produkt för att ta hänsyn till konsumenternas förväntningar och bidra till bättre ekonomiska villkor för produktion och saluföring av jordbruksprodukter och bättre produktkvalitet.

(50) För att garantera att alla produkter är av sund och god marknadsmässig kvalitet, och utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet[16], bör det vara lämpligt att införa en allmän grundläggande handelsnorm av det slag som beskrivs i nämnda meddelande från kommissionen för produkter som inte omfattas av handelsnormerna för enskilda sektorer eller produkter. När sådana produkter överensstämmer med en tillämplig internationell norm bör de anses överensstämma med den allmänna handelsnormen.

(51) För vissa sektorer och/eller produkter är definitioner, beteckningar och/eller varubeskrivningar viktiga faktorer för att fastställa konkurrensvillkoren. Det bör därför fastställas definitioner, beteckningar och varubeskrivningar för dessa sektorer och/eller produkter, som endast bör användas i unionen för saluföring av produkter som uppfyller de tillämpliga kraven.

(52) Det bör fastställas horisontella bestämmelser för handelsnormerna.

(53) Handelsnormer bör tillämpas så att marknaden kan förses med produkter av standardiserad och tillfredsställande kvalitet och handelsnormerna bör särskilt avse definitioner, sortering i klasser, presentation och märkning, förpackning, produktionsmetoder, bevarande, transport, information om producenter, innehåll av vissa ämnen, relevanta administrativa dokument, lagring, certifiering och tidsfrister.

(54) Med hänsyn till konsumenternas intresse av att få tillräcklig och tydlig produktinformation, bör det framför allt vara möjligt att ge lämpliga upplysningar om produktionsplats. Produktionsplatsen ska anges på en efter omständigheterna i det enskilda fallet lämplig geografisk nivå, samtidigt som hänsyn tas till vissa sektorers särdrag, framför allt när det gäller bearbetade jordbruksprodukter.

(55) Handelsnormer bör i princip gälla för alla produkter som saluförs i unionen.

(56) Det bör införas särskilda regler för produkter som importeras från tredjeländer om de nationella bestämmelser som gäller i de berörda tredjeländerna kan motivera undantag från handelsnormerna och om det kan garanteras att de motsvarar unionslagstiftningen.

(57) När det gäller bredbara fetter bör det införas en möjlighet för medlemsstaterna att behålla eller anta vissa nationella regler om kvalitetsnivåer.

(58) För att bemöta förändringar i marknadssituationen och ta hänsyn till varje sektors särprägel bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller akter om antagande och ändring av eller undantag från krav rörande den allmänna handelsnormen och när det gäller regler om överensstämmelse med denna.

(59) För att ta hänsyn till konsumenternas förväntningar och bidra till att de ekonomiska villkoren för produktion och saluföring av jordbruksprodukter förbättras liksom jordbruksprodukternas kvalitet, samt för att se till att hänsyn tas till de ständigt växlande marknadsvillkoren, till de föränderliga efterfrågevillkoren, till utvecklingen när det gäller de internationella normerna och till den tekniska utvecklingen, för att motverka att det skapas hinder för produktinnovation, bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att anta sektors- eller produktspecifika handelsnormer i alla handelsled samt undantag från tillämpningen av sådana normer och när det gäller de ändringar och undantag som behöver göras beträffande definitioner och varubeskrivningar.

(60) För att säkra en korrekt och öppen tillämpning av de nationella reglerna om handelsnormer för vissa produkter och/eller sektorer bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller villkoren för tillämpningen av handelsnormerna och villkoren för lagring, omsättning och användning av produkter som erhållits från försöksmetoder.

(61)             För att ta hänsyn till särdragen i handeln mellan unionen och vissa tredjeländer och till vissa jordbruksprodukters särskilda egenskaper och de enskilda sektorernas särdrag bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller antagandet av en tolerans för varje norm, utöver vilken ett helt parti av en produkt ska anses inte överensstämma med normen, när det gäller fastställande av villkor för när importerade produkter ska anses hålla en likvärdig nivå av överensstämmelse med unionens krav beträffande handelsnormer och för när det får göras undantag från regeln att produkter endast får saluföras i unionen om de uppfyller unionens handelsnormer och när det gäller fastställande av regler för tillämpningen av handelsnormer på produkter som exporteras från unionen.

(62) Begreppet kvalitetsvin är i unionen grundat på bland annat de särskilda egenskaper som kan tillskrivas vinets geografiska ursprung. Sådana viner identifieras för konsumenterna genom skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar. För att de berörda produkternas kvalitet ska kunna åberopas på ett genomblickbart och mer omsorgsfullt sätt bör det införas en ordning enligt vilken ansökningar om ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning gås igenom mot bakgrund av unionens övergripande kvalitetspolitik för andra livsmedel än vin och spritdrycker enligt rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel[17].

(63) För att göra det möjligt att bevara de särskilda kvalitetskännetecken som är utmärkande för vin med en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning bör medlemsstaterna tillåtas tillämpa strängare regler.

(64) För att kunna komma i fråga för att bli skyddade i unionen bör ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar för vin erkännas och registreras på unionsnivå i enlighet med kommissionens procedurregler.

(65) Skydd bör kunna beviljas för tredjeländers ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar om de är skyddade i ursprungslandet.

(66) Registreringsförfarandet bör ge alla fysiska eller juridiska personer som har ett legitimt intresse i en medlemsstat eller ett tredjeland möjlighet att tillvarata sina rättigheter genom att göra invändningar.

(67) Registrerade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar bör skyddas mot användning som obehörigt drar fördel av det anseende som tillkommer de produkter som uppfyller kraven. För att främja sunda konkurrensvillkor och för att säkra att konsumenterna inte vilseleds bör detta skydd även omfatta produkter och tjänster som inte omfattas av denna förordning, inbegripet de produkter som inte omfattas av bilaga I till fördraget.

(68) Mot bakgrund av gällande märkningspraxis bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att tillåta att namnet på en druvsort används trots att det innehåller eller består av en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning.

(69) För att ta hänsyn till särdragen i produktionen i det avgränsade geografiska området, för att säkra kvalitet och spårbarhet och för att tillvarata producenters eller aktörers legitima rättigheter eller intressen, bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller principer för avgränsningen av det geografiska området, definitioner, restriktioner och undantag rörande produktionen i det avgränsade geografiska området, de villkor på vilka produktspecifikationerna får innehålla ytterligare krav, samt när det gäller innehållet i produktspecifikationen; vidare regler för vilka typer av sökande som får ansöka om skydd av en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, de förfaranden som bör följas för en ansökan om skydd av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning, även vad gäller de förberedande nationella förfarandena, kommissionens granskning av ansökningarna, förfaranden för invändningar och förfaranden för ändringar, strykningar och omvandling av en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning; dessutom när det gäller förfaranden för gränsöverskridande ansökningar, förfaranden för ansökningar som rör ett geografiskt område i ett tredjeland, fastställandet av den dag från och med vilken skyddet ska gälla, förfarandet för ändring av produktspecifikationerna, samt fastställandet av det datum från och med vilket en ändring ska gälla.

(70) För att säkerställa ett adekvat skydd och för att se till att ekonomiska aktörer och behöriga myndigheter inte påverkas negativt av tillämpningen av denna förordning när det gäller vinnamn som har beviljats skydd före den 1 augusti 2009 bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller begränsningar för användningen av ett skyddat namn och när det gäller övergångsbestämmelser för vinnamn som medlemsstaterna har erkänt som ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar före den 1 augusti 2009, det förberedande nationella förfarandet, viner som släppts ut på marknaden eller märkts före ett visst datum, ändringar av produktspecifikationer.

(71) Vissa uttryck används traditionellt inom unionen och förmedlar information till konsumenterna om viners särart och kvalitet som komplement till den information som förmedlas genom ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar. Dessa traditionella uttryck bör kunna skyddas inom unionen för att säkerställa en fungerande inre marknad och sunda konkurrensvillkor och undvika att konsumenterna missleds.

(72) För att säkerställa ett adekvat skydd och för att tillvarata producenters eller aktörers legitima rättigheter och för att ta hänsyn till särdragen i handeln mellan EU och vissa tredjeländer bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller på vilket språk och med vilken stavning ett skyddat traditionellt uttryck ska användas, vilka typer av sökande som får ansöka om skydd av ett traditionellt uttryck, på vilka villkor en ansökan om erkännande av ett traditionellt uttryck ska anses vara giltig. på vilka grunder det ska vara möjligt att invända mot ett föreslaget erkännande av ett traditionellt uttryck, skyddets omfattning, inklusive förhållandet till varumärken, skyddade traditionella uttryck, skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, homonyma beteckningar och vissa namn på druvsorter, på vilka grunder ett traditionellt uttryck kan avregistreras, inom vilka tidsfrister en ansökan eller en begäran ska lämnas in, vilka förfaranden som bör följas för en ansökan om skydd av ett traditionellt uttryck, även vad gäller kommissionens granskning av ansökningarna, förfaranden för invändningar och förfaranden för strykningar och ändringar och när det gäller enligt vilka villkor ett traditionellt uttryck får användas för produkter från tredjeland samt när det gäller att fastställa undantag från de villkoren.

(73) De varubeskrivningar, beteckningar och presentationsformer som gäller för de produkter i vinsektorn som omfattas av denna förordning kan ha stor betydelse för möjligheten att avsätta produkterna. Skillnader mellan medlemsstaternas lagar om märkning av produkter i vinsektorn kan hindra att den inre marknaden fungerar smidigt. Det bör därför fastställas regler som tar hänsyn till konsumenternas och producenternas legitima intressen. Det bör därför fastställas unionsregler för märkning.

(74) För att säkerställa att befintlig märkningspraxis iakttas, för att säkra att de övergripande reglerna om märkning och presentation följs och för att beakta de särdrag som kännetecknar vinsektorn, för att säkerställa att certifierings-, godkännande- och kontrollförfarandena iakttas, för att skydda aktörernas legitima intressen och för att se till att de ekonomiska aktörerna inte påverkas negativt bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att fastställa under vilka exceptionella omständigheter det ska vara motiverat att utesluta hänvisningen till uttrycket ”skyddad ursprungsbeteckning” eller ”skyddad geografisk beteckning”, när det gäller användning av andra presentationsformer och uppgifter i märkningen än de som föreskrivs i denna förordning, när det gäller vissa obligatoriska uppgifter, frivilliga uppgifter och presentationsformen, när det gäller de åtgärder som krävs avseende märkning och presentation av vin med ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning som uppfyller villkoren för beteckningarna i fråga, när det gäller vin som släppts ut på marknaden och märkts före den 1 augusti 2009 och när det gäller undantag från bestämmelserna om märkning och presentation.

(75) Bestämmelserna om vin bör tillämpas mot bakgrund av de avtal som ingåtts enligt artikel 218 i fördraget.

(76) Det bör införas regler om klassificering av druvsorter, enligt vilka medlemsstater som producerar mer än 50 000 hektoliter per år även fortsättningsvis har ansvaret för klassificeringen av de druvsorter som får användas för vinframställning inom deras respektive territorier. Vissa druvsorter bör inte omfattas.

(77) Det bör fastställas vissa oenologiska metoder och restriktioner för vinproduktionen, särskilt när det gäller blandning och användning av vissa typer av druvmust, druvsaft och färska druvor med ursprung i tredjeländer. För att uppfylla de internationella normerna bör kommissionen när det gäller ytterligare oenologiska metoder, som en allmän regel, basera sig på de oenologiska metoder som har rekommenderats av Internationella vinorganisationen (OIV).

(78) I vinsektorn bör medlemsstaterna kunna begränsa eller utesluta användningen av vissa oenologiska metoder och fastställa strängare restriktioner för vin som produceras inom deras territorier samt tillåta användning för försöksändamål av otillåtna oenologiska metoder på villkor som ska fastställas.

(79) För att de berörda produkterna ska kunna spåras i tillfredsställande utsträckning, särskilt med hänsyn till konsumentskyddet, bör det föreskrivas att alla produkter i vinsektorn som omfattas av denna förordning ska förses med ett följedokument vid omsättning inom unionen.

(80) För att förbättra förvaltningen av vinproduktionskapaciteten bör medlemsstaterna till kommissionen lämna en inventering av sin produktionskapacitet på grundval av ett vinodlingsregister. För att förmå medlemsstaterna att lämna in inventeringen ges stöd för omstrukturering och omställning endast till de medlemsstater som har lämnat in inventeringen.

(81) För att underlätta medlemsstaternas övervakning och kontroll av produktionskapaciteten bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller räckvidd och innehåll för vinodlingsregistret och undantag från detta.

(82) För att underlätta transporten av vinprodukter och medlemsstaternas kontroll av denna bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller regler för vilka följedokument som krävs, hur dessa ska användas och när det gäller undantag från kravet på följedokument, när det gäller att fastställa villkoren för när ett följedokument ska anses vara ett intyg om skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, när det gäller att fastställa en skyldighet att föra ett register, när det gäller att fastställa vem som ska föra register och undantag från skyldigheten att föra register, när det gäller att fastställa vilka transaktioner som ska finnas i registret, samt när det gäller att fastställa regler för användningen av följedokument och register.

(83) Efter det att kvotsystemet har upphört kommer det fortfarande att krävas särskilda åtgärder för att säkerställa en rättvis balans mellan sockerföretagens och sockerbetsodlarnas respektive rättigheter och skyldigheter. Det bör därför fastställas standardbestämmelser för de avtal som dessa ingår sinsemellan.

(84)             För att ta hänsyn till de särskilda förhållandena i sockersektorn och för att garantera att alla parters intressen vederbörligen beaktas bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen särskilt när det gäller villkoren för köp, leverans och övertagande av sockerbetor samt betalning.

(85) Producentorganisationerna och sammanslutningarna av producentorganisationer har en viktig roll att spela när det gäller att koncentrera utbudet och främja bästa praxis. Branschorganisationerna kan spela en viktig roll för att möjliggöra en dialog mellan aktörerna i leveranskedjan och främja bästa praxis och öppenhet och insyn på marknaden. De befintliga reglerna för hur producentorganisationer respektive sammanslutningar av producentorganisationer definieras och om vad som krävs för erkännande, omfattar för närvarande bara vissa sektorer och bör därför harmoniseras, strömlinjeformas och utvidgas så att erkännande kan beviljas på grundval av en unionslagstiftning som omfattar alla sektorer.

(86) De befintliga bestämmelserna i de olika sektorerna som syftar till att stärka genomslagskraften för producentorganisationerna, sammanslutningarna av producentorganisationer och branschorganisationerna genom att medlemsstaterna, på vissa villkor, får tillåta att vissa regler för producentorganisationerna även omfattar aktörer som inte är medlemmar, har visat sig verksamma och bör därför harmoniseras, strömlinjeformas och utvidgas till alla sektorer.

(87) När det gäller levande växter, nöt- och kalvkött, griskött, får- och getkött, ägg och fjäderfäkött bör det finnas möjlighet att anta vissa åtgärder för att anpassa utbudet till marknadsefterfrågan, vilket kan bidra till att marknaderna stabiliseras och till att säkra en skälig levnadsstandard för det berörda jordbrukssegmentet.

(88) För att stimulera producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer och branschorganisationer till att vidta åtgärder för att underlätta anpassa utbudet till marknadsefterfrågan, med undantag av åtgärder som rör återtag från marknaden, bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller kvalitetsförbättrande åtgärder inom sektorerna för levande växter, nöt- och kalvkött, griskött, får- och getkött, ägg och fjäderfäkött, åtgärder som främjar en bättre organisation av produktion, bearbetning och saluföring. åtgärder som gör det lättare att följa marknadsprisutvecklingen, och åtgärder som möjliggör prognoser på kort och lång sikt på grundval av vilka produktionsmedel som används.

(89) För att se till att marknaden för vin fungerar bättre bör medlemsstaterna kunna genomföra beslut som tagits av branschorganisationer. Sådana beslut bör dock inte omfatta metoder som skulle kunna snedvrida konkurrensen.

(90) Då det saknas EU-lagstiftning om formaliserade skriftliga avtal kan medlemsstaterna, inom sina egna avtalsrättsliga system, göra det obligatoriskt att använda sådana avtal, förutsatt att unionslagstiftningen följs och framförallt att detta inte hindrar att den inre marknaden och den samlade marknadsordningen fungerar väl. Med tanke på de olika situationer som råder i unionen i detta sammanhang bör det i enlighet med subsidiaritetsprincipen vara medlemsstaterna som fattar sådana beslut. För att garantera att det inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter fastställs lämpliga minimikrav för sådana avtal och att den inre marknaden och den samlade marknadsordningen fungerar väl, bör dock vissa grundläggande villkor för användningen av sådana avtal fastställas på unionsnivå. Eftersom vissa mejerikooperativ i sina stadgar kan ha regler med liknande effekt bör de i sådana fall av förenklingsskäl undantas från avtalskravet. För att garantera att sådana system är effektiva bör de tillämpas även i fall då mellanhänder hämtar mjölk från mjölkproducenter för leverans till bearbetningsföretag.

(91) För att garantera en rationell utveckling av produktionen och därigenom garantera mjölkproducenterna en skälig levnadsstandard bör deras förhandlingsposition i förhållande till bearbetningsföretagen stärkas, vilket bör leda till en rättvisare distribution av mervärde i leveranskedjan. För att dessa mål för den gemensamma jordbrukspolitiken ska kunna uppnås bör det därför införas bestämmelser i enlighet med artiklarna 42 och 43.2 i fördraget som gör det möjligt för producentorganisationer bestående av mjölkproducenter eller deras sammanslutningar att för vissa eller alla medlemmars produktion förhandla med mejerierna om avtalsvillkor, bland annat pris. För att upprätthålla en effektiv konkurrens på mejerimarknaden bör lämpliga kvantitativa gränser gälla för denna möjlighet.

(92) Bestämmelsen om registrering av samtliga leveranskontrakt för humle som producerats i unionen leder till mycket extraarbete och bör därför upphöra att gälla.

(93)             För att se till att de mål och ansvarsområden som gäller för producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer, branschorganisationer och aktörsorganisationer är tydligt definierade på ett sådant sätt att de bidrar till att dessa organisationers åtgärder fungerar effektivt, till att hänsyn tas till varje sektors särdrag, till att det säkras att konkurrenslagstiftningen efterlevs och till att den samlade marknadsordningen fungerar väl, bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller de specifika mål som dessa organisationer och sammanslutningar får, ska eller inte ska sträva efter att nå, inbegripet när det gäller undantag från de mål som anges i denna förordning, organisationernas och sammanslutningarnas stadgar, erkännande av dem, deras struktur, juridiska form, medlemskap, storlek, ansvarighet och verksamhet, konsekvenserna av att de erkänns, att erkännandet återkallas och sammanslagningar, när det gäller transnationella producentorganisationer och transnationella sammanslutningar av producentorganisationer, organisationers och sammanslutningars utläggande av verksamhet på entreprenad och tillhandahållande av tekniska hjälpmedel. organisationers eller sammanslutningars avsättningsbara produktions minsta volym eller värde, när det gäller utvidgning av vissa av organisationernas regler så att de även omfattar icke-medlemmar och obligatoriska medlemsavgifter för icke-medlemmar, inbegripet en förteckning över striktare produktionsregler vars räckvidd kan utvidgas, när det gäller kompletterande krav avseende representativitet, när det gäller vilka ekonomiska områden som omfattas, även vad gäller kommissionens granskning av hur dessa definieras, när det gäller under vilken period en regel som lägst måste ha varit i kraft innan dess räckvidd kan utvidgas, när det gäller för vilka personer och organisationer en regel eller ett bidrag får tillämpas, samt när det gäller vid vilka omständigheter kommissionen får begära att en utvidgning av en regels räckvidd eller obligatoriskt bidrag stoppas eller dras tillbaka.

(94) En inre marknad förutsätter ett system för handel över unionens yttre gränser. Handelssystemet bör innefatta importtullar och exportbidrag och bör i princip fungera på ett sätt som stabiliserar unionsmarknaden. Handelssystemet bör bygga på de åtaganden som gjorts inom ramen för Uruguayrundans multilaterala handelsförhandlingar och bilaterala avtal.

(95) Övervakningen av handelsflödena är framförallt en förvaltningsfråga, som bör hanteras på ett flexibelt sätt. Beslutet om införande av licenskrav bör fattas med hänsyn till om det finns behov av importlicenser för att förvalta de berörda marknaderna och, i synnerhet, för att övervaka importen och exporten av produkterna i fråga.

(96) För att ta hänsyn till utvecklingen i handeln och på marknaden, de berörda marknadernas behov och om nödvändigt för att övervaka importen och exporten av produkterna i fråga, bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller förteckningen över produkter från sektorer för vilka det krävs att en import- eller exportlicens uppvisas och när det gäller de fall och situationer då ingen import- eller exportlicens behöver uppvisas.

(97) För fastställandet av licenssystemets huvuddrag bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att fastställa vilka rättigheter och skyldigheter licensen medför, dess rättsverkan, inbegripet möjligheten till en tolerans när det gäller att fullgöra import- eller exportskyldigheten och uppgifter om produkternas ursprung och härkomst i de fall detta är obligatoriskt, föreskriva att det för utfärdande av en importlicens eller övergång till fri omsättning krävs uppvisande av ett dokument utfärdat av ett tredjeland eller en enhet som bland annat bekräftar produkternas ursprung, äkthet och kvalitetsegenskaper, när det gäller att anta regler för överföring av licensen eller, vid behov, restriktioner för denna överförbarhet, när det gäller att anta de bestämmelser som krävs för att licenssystemet ska bli tillförlitligt och effektivt och när det gäller de situationer då det krävs särskilt administrativt bistånd mellan medlemsstaterna för att förhindra eller hantera fall av bedrägeri och oegentligheter, och när det gäller att fastställa i vilka fall och situationer som det ska eller inte ska krävas att det ställs en säkerhet som garanti för att produkterna importeras eller exportera under licensens giltighetstid.

(98) Underlaget för beräkningen av de tullar för jordbruksprodukter som följer av WTO-avtalen och bilaterala avtal anges huvudsakligen i Gemensamma tulltaxan. Kommissionen bör ges befogenhet att anta åtgärder för detaljerad beräkning av importtullar på grundval av underlagen i Gemensamma tulltaxan.

(99) För att förebygga eller motverka negativa effekter på unionsmarknaden till följd av att vissa jordbruksprodukter importeras, bör det på vissa villkor erläggas en tilläggstull för import av sådana produkter.

(100) För att säkra att systemet med ingångspriser är effektivt bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att införa en bestämmelse om att tullvärdet ska kontrolleras mot ett annat värde än enhetspriset.

(101) Det är lämpligt att på vissa villkor öppna och förvalta de importtullkvoter som är resultatet av internationella avtal som ingåtts i enlighet med fördraget eller andra rättsakter.

(102)             För att garantera att aktörerna får rättvis tillgång till de tillgängliga kvantiteterna, att unionens avtal tillämpas korrekt och att dess åtaganden och rättigheter iakttas, samt att aktörerna behandlas likvärdigt, bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att fastställa de villkor och stödberättigandekrav som aktörerna ska uppfylla för att få lämna in en ansökan inom importtullkvoten, när det gäller anta bestämmelser om överföring av rättigheter mellan aktörer och när så behövs om överföringsbegränsningar inom förvaltningen av importtullkvoten, föreskriva att det för att ta del av importtullkvoten krävs att en säkerhet ställs, och när det gäller att anta alla de bestämmelser som krävs avseende särskilda särdrag, krav eller begränsningar som gäller för tullkvoten enligt det internationella avtalet eller en annan berörd akt.

(103) Jordbruksprodukter som uppfyller vissa specifikationer och/eller prisvillkor kan i vissa fall omfattas av en särskild behandling vid import till ett tredjeland. För att säkra en korrekt tillämpning av ett sådant system krävs ett administrativt samarbete mellan myndigheterna i det importerande tredjelandet och unionen. Produkterna bör därför åtföljas av ett intyg som utfärdats inom unionen.

(104) För att säkra att produkter som exporteras på vissa villkor omfattas av särskild behandling vid import till ett tredjeland i enlighet med de avtal som unionen har ingått i enlighet med artikel 218 i fördraget bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att ställa krav på att medlemsstaternas behöriga myndigheter, på begäran och efter lämplig kontroll, ska utfärda ett dokument som intygar att villkoren uppfylls.

(105) Systemet med tullar gör alla andra skyddsåtgärder vid unionens yttre gränser överflödiga. Den inre marknaden och den mekanism som tullarna utgör kan i undantagsfall visa sig vara otillräckliga. För att i sådana fall kunna skydda unionsmarknaden mot de störningar som kan uppkomma bör unionen ha möjlighet att utan dröjsmål vidta alla nödvändiga åtgärder. Åtgärderna bör vara förenliga med unionens internationella åtaganden.

(106) Det bör finnas en möjlighet att förbjuda tillämpningen av systemen för aktiv och passiv förädling. Det är således lämpligt att göra det möjligt att avbryta tillämpningen av systemen för aktiv och passiv förädling i sådana situationer.

(107) Bestämmelserna om beviljande av bidrag för export till tredjeländer på grundval av skillnaden mellan priserna inom unionen och på världsmarknaden, inom de gränser som fastställs genom åtagandena i WTO, bör säkerställa unionens deltagande i den internationella handeln med vissa av de produkter som omfattas av denna förordning. Exporten med bidrag bör begränsas både när det gäller värde och kvantitet.

(108) I samband med att exportbidragen fastställs bör det genom kontroll av utbetalningarna enligt reglerna rörande EGFJ säkerställas att begränsningarna med avseende på värde iakttas. Kontrollen kan förenklas genom att exportbidragen obligatoriskt fastställs på förhand, medan det för differentierade bidrag bör finnas möjlighet att ändra den bestämmelseort som fastställts inom ett geografiskt område där en enda exportbidragsnivå gäller. Om bestämmelseorten ändras bör det exportbidrag som gäller den faktiska bestämmelseorten utbetalas, dock med tillämpning av det maximibelopp som gäller för den ursprungliga bestämmelseorten.

(109) Genom tillförlitlig och effektiv kontroll bör det säkerställas att kvantitetsbegränsningarna efterlevs. I detta syfte bör beviljandet av exportbidrag kopplas till en exportlicens. Exportbidrag bör beviljas inom de gällande begränsningarna, med hänsyn tagen till de särskilda omständigheter som gäller för varje berörd produkt. Undantag från den bestämmelsen bör endast medges för bearbetade produkter som inte ingår i bilaga I till fördraget och som inte omfattas av volymbegränsningar. Om det vid export med exportbidrag inte är troligt att kvantitetsbegränsningarna kommer att överskridas bör det finnas möjlighet att avvika från förvaltningsreglerna.

(110) När det gäller export av levande nötkreatur bör exportbidrag beviljas och utbetalas endast om de bestämmelser i unionslagstiftningen som rör djurskydd iakttas, särskilt de som rör skyddet av djur under transport.

(111) För att garantera exportörer av de jordbruksprodukter som omfattas av denna förordning lika tillgång till exportbidrag bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller tillämpningen av vissa regler avseende jordbruksprodukter på produkter som exporteras i form av bearbetade varor.

(112) För att förmå exportörerna att iaktta djurskyddskraven och göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att kontrollera att utbetalningarna av exportbidrag är korrekta i de fall bidragen beviljas under förutsättning att djurskyddskraven iakttas, bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller iakttagande av djurskyddskraven utanför unionens tullområde, inbegripet användningen av oberoende tredje parter.

(113) För att säkerställa att aktörerna fullgör sina skyldigheter när de deltar i anbudsförfaranden bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller fastställandet av det primära kravet för frisläppandet av licenssäkerheter för exportbidrag som beviljats genom upphandling.

(114) För att minimera den administrativa bördan för aktörer och myndigheter bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att fastställa trösklar under vilka utfärdande eller uppvisande av exportlicens inte krävs, när det gäller att fastställa för vilka bestämmelseorter eller transaktioner det kan vara motiverat att medge undantag från kravet på uppvisande av exportlicens och när det gäller att tillåta att exportlicenser beviljas i efterhand i motiverade fall.

(115) För att ta hänsyn till konkreta situationer som motiverar fullständigt eller delvist berättigande till exportbidrag, och för att hjälpa aktörer att överbrygga perioden mellan ansökan om och slutbetalningen av exportbidraget, bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att anta åtgärder rörande ett annat datum för exportbidraget, konsekvenserna för betalningen av exportbidraget när ett produktnummer eller en bestämmelseort som anges i licensen inte överensstämmer med den faktiska produkten eller bestämmelseorten, förskottsbetalning av exportbidrag, inbegripet villkoren för ställandet och frisläppandet av en säkerhet,           när det gäller kontroller och bevis om det råder tvivel om produkternas verkliga bestämmelseort, även möjligheten till återimport till unionens tullområde, bestämmelseorter som behandlas som export från unionen och inbegripande av bestämmelseorter inom unionens tullområde som berättigar till exportbidrag.

(116) För att säkerställa att produkter som beviljas exportbidrag exporteras från unionens tullområde och för att undvika att de skickas tillbaka till det området, samt för att minimera aktörernas administrativa börda när det gäller att skaffa fram och lämna in bevis på att bidragsprodukter som beviljats differentierade bidrag har nått bestämmelselandet, bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller den tidsfrist inom vilken utförseln från unionens tullområde måste vara slutförd, inbegripet tiden för tillfällig återinförsel, den bearbetning som produkter som beviljats exportbidrag får genomgå under den perioden, bevis på att produkter som beviljats differentierade bidrag har nått en bestämmelseort, de bidragströsklar och villkor enligt vilka exportörer inte behöver uppvisa sådana bevis, och när det gäller villkor för oberoende tredje parts godkännande av bevis på att produkter som beviljats differentierade bidrag har nått en bestämmelseort.

(117) För att ta hänsyn till de särdrag som kännetecknar de olika sektorerna bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att anta särskilda krav och villkor för aktörer och produkter som är berättigade till exportbidrag, däribland produkternas definition och egenskaper, och för fastställandet av koefficienter för beräkningen av exportbidrag.

(118) För att förhindra att illegal odling av hampa orsakar störningar på marknaden för hampa som odlas för fiberproduktion, bör denna förordning innehålla bestämmelser om kontroll av import av hampa och hampfrön så att det säkerställs att produkterna i fråga ger vissa garantier med avseende på tetrahydrokannabinolhalt. Import av andra hampfrön än sådana som är avsedda för utsäde bör även fortsättningsvis omfattas av ett kontrollsystem inom vilket de berörda importörerna godkänns.

(119) Det finns inte längre något behov av minimipriser vid export för blomsterlökar och dessa bör därför utgå.

(120) I enlighet med artikel 42 i fördraget ska de bestämmelser i fördraget som rör konkurrensregler tillämpas på produktion av och handel med jordbruksprodukter endast i den mån detta fastställs i unionslagstiftningen inom ramen för bestämmelserna i artikel 43.2 och 43.3 i fördraget och enligt det förfarande som anges där.

(121) De konkurrensregler som rör avtal, beslut och förfaranden enligt artikel 101 i fördraget bör tillsammans med reglerna rörande missbruk av dominerande ställning tillämpas på produktionen av och handeln med jordbruksprodukter, i den mån tillämpningen av dessa inte förhindrar uppnåendet av målen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

(122) Ett särskilt tillvägagångssätt är motiverat när det gäller jordbrukar- och producentorganisationer eller sammanslutningar av dessa som är särskilt inriktade på gemensam produktion eller gemensam saluföring av jordbruksvaror eller utnyttjande av gemensamma anläggningar, såvida inte sådan gemensam verksamhet sätter konkurrensen ur spel eller äventyrar förverkligandet av de mål som anges i artikel 39 i fördraget.

(123) Ett särskilt tillvägagångssätt bör tillåtas vad gäller vissa verksamheter som bedrivs av branschorganisationer, på villkor att verksamheterna inte leder till att marknaderna splittras, till att den samlade marknadsordningen fungerar sämre, till att konkurrensen snedvrids eller sätts ur spel, till att priser fastställs eller till att det förekommer diskriminering.

(124) Nationella stöd skulle kunna äventyra den inre marknadens funktion. Fördragets bestämmelser om statligt stöd bör därför generellt omfatta jordbruksprodukter. Undantag bör tillåtas i vissa situationer. När sådana undantag gäller bör kommissionen kunna vara i stånd att upprätta en förteckning över befintliga, nya eller föreslagna nationella stöd, lämna lämpliga synpunkter till medlemsstaterna och föreslå passande åtgärder.

(125) På grund av de särskilda ekonomiska villkor som gäller produktionen och saluföringen av renar och renprodukter bör Finland och Sverige kunna fortsätta att bevilja nationellt stöd på detta område.

(126) För att hantera motiverade krisfall, även efter det att stödprogrammens övergångsbestämmelser om krisdestillation har upphört att gälla 2012, bör medlemsstaterna kunna ge nationellt stöd till krisdestillation inom en total budgetram på 15 % av medlemsstatens berörda årliga budget för sitt nationella stödprogram. Sådana nationella stöd bör anmälas till kommissionen och godkännas enligt denna förordning innan de beviljas.

(127) Bestämmelserna om röjningsbidrag och om vissa åtgärder inom stödprogrammen för vin bör inte hindra att nationellt stöd beviljas för samma ändamål.

(128) I Finland påverkas kännetecknas sockerbetsodlingen av särskilda geografiska förhållanden och klimatförhållanden vilka kommer att inverka negativt på sektorn utöver de allmänna följderna av sockerreformen. Finland bör därför tillåtas att permanent bevilja nationellt stöd till landets sockerbetsodlare.

(129) Medlemsstaterna bör tillåtas att fortsätta att betala ut nationellt stöd för nötter av det slag som nu föreskrivs i artikel 120 i förordning (EG) nr 73/2009 för att dämpa effekterna av frikopplingen av det tidigare unionsstödet för nötter. För tydlighetens skull och med tanke på att den förordningen kommer att upphöra att gälla bör sådant nationellt stöd föreskrivas i den här förordningen.

(130) De restriktioner för den fria rörligheten som uppkommer till följd av åtgärder för att bekämpa spridning av djursjukdomar kan skapa svårigheter på marknaden i en eller flera medlemsstater. Erfarenheten visar att allvarliga störningar av marknaden, såsom betydande konsumtions- eller prisfall, kan bero på att konsumenterna tappar förtroendet på grund av potentiella risker för folk- och djurhälsan eller för växtskyddet. Mot bakgrund av de erfarenheter som har gjorts bör de åtgärderna mot bristande konsumentförtroende utvidgas till att också omfatta vegetabiliska produkter.

(131) Undantagsåtgärder till stöd för marknaderna för nöt- och kalvkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött, får- och getkött, ägg och fjäderfäkött bör vara direkt knutna till eller följa av veterinära och sanitära åtgärder som införts för att bekämpa sjukdomsspridning. De bör vidtas på medlemsstaternas begäran för att undvika allvarliga störningar på marknaderna i fråga.

(132) Särskilda interventionsåtgärder bör föreskrivas för att möjliggöra ett effektivt och ändamålsenligt gensvar då det föreligger en risk för marknadsstörningar. Åtgärdernas räckvidd bör definieras.

(133) För att möjliggöra ett effektivt och ändamålsenligt gensvar om det föreligger en risk för marknadsstörningar på grund av kraftiga prisstegringar eller prisfall på interna eller externa marknader eller på grund av andra faktorer som påverkar marknaden bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att anta de åtgärder som krävs för den berörda sektorn, inbegripet vid behov åtgärder för att utvidga eller ändra räckvidden, varaktigheten eller andra aspekter av andra åtgärder som föreskrivs i denna förordning, eller helt eller delvis tillfälligt avskaffa importtullarna för vissa kvantiteter eller tidsperioder.

(134) Kommissionen bör ges befogenhet att vidta de åtgärder som krävs för att lösa särskilda praktiska problem i en nödsituation.

(135) Företag, medlemsstater och/eller tredjeländer kan för tillämpningen av denna förordning komma att uppmanas att inkomma med meddelanden för övervakning, analys och förvaltning av marknaden för jordbruksprodukter, för säkerställande av insyn på marknaden, för säkrande av att åtgärderna inom den gemensamma jordbrukspolitiken fungerar på ett tillfredsställande sätt, för kontroll, övervakning, utvärdering och revision av åtgärderna inom den gemensamma jordbrukspolitiken och för genomförandet av internationella avtal, även vad gäller anmälningsplikten enligt dessa avtal. För att säkra ett harmoniserat, strömlinjeformat och förenklat tillvägagångssätt bör kommissionen ges befogenhet att vidta alla åtgärder som krävs när det gäller meddelanden. Kommissionen bör därvid ta hänsyn till uppgiftsbehovet och till möjliga synergieffekter mellan uppgiftskällorna.

(136) För att säkra att meddelandena är snabba, effektiva, korrekta och kostnadseffektiva bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller fastställandet av vilken typ av information som ska ingå i meddelandena, anmälningsmetoder, regler om tillgång till den information eller de informationssystem som görs tillgängliga, och på vilka villkor och med vilka medel informationen får offentliggöras.

(137) Unionslagstiftningen om skydd av och den fria rörligheten för personuppgifter bör tillämpas, främst Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter.

(138) Medel bör överföras från reserven för kriser inom jordbrukssektorn enligt villkoren och förfarandena i punkt 14 i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning[18], och det bör klargöras att det är denna förordning som är den tillämpliga grundrättsakten.

(139) För att säkra en smidig övergång från bestämmelserna i förordning (EU) nr [KOM(2010)799] till bestämmelserna i den här förordningen bör befogenhet att anta vissa akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller de åtgärder som är nödvändiga för att skydda företagens förvärvade rättigheter och legitima förväntningar.

(140) Det skyndsamma förfarandet bör endast användas i exceptionella fall där detta visar sig nödvändigt för att på ett effektivt sätt reagera på hot om marknadsstörningar eller redan förekommande marknadsstörningar. Valet av det skyndsamma förfarandet bör motiveras och det bör specificeras i vilka fall förfarandet bör användas.

(141) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[19].

(142) Granskningsförfarandet bör tillämpas vid antagande av akter om genomförandet av denna förordning då sådana akter avser den gemensamma jordbrukspolitiken i den mening som avses i artikel 2.2 b led ii i förordning (EU) nr 182/2011. Det rådgivande förfarandet bör emellertid tillämpas vid antagandet av akter om genomförandet av denna förordning som avser konkurrensfrågor då det är det förfarandet som gäller generellt för antagandet av akter om genomförandet av konkurrenslagstiftningen.

(143) Kommissionen bör omedelbart anta tillämpliga genomförandeakter genom vilka kommissionen, mot bakgrund av välmotiverade skäl till skyndsamhet, får anta, återkalla eller ändra unionens skyddsåtgärder, avbryta användningen av systemen för förädling, aktiv och passiv förädling om så krävs för att reagera omedelbart på situationer på marknaden och lösa specifika problem i nödsituationer om det krävs omedelbara åtgärder.

(144) När det gäller vissa brådskande åtgärder enligt den här förordningen eller åtgärder som endast består i att allmänna bestämmelser tillämpas i specifika situationer, utan utrymme för fri bedömning, bör kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter utan att tillämpa förordning (EU) nr 182/2011 .

(145) Kommissionen bör också ges befogenhet att utföra vissa administrativa eller förvaltningsmässiga uppgifter som inte innebär att delegerade akter eller genomförandeakter antas.

(146) I enlighet med förordning (EU) nr [KOM(2010) 799] kommer flera sektorsbestämmelser, bland annat bestämmelserna om mjölkkvoter, sockerkvoter, andra bestämmelser på sockerområdet, bestämmelserna om begränsningar av nyplantering av vinstockar samt bestämmelserna om vissa statliga stöd, att upphöra att gälla inom en rimlig tidsperiod efter det att denna förordning trätt i kraft. Efter det att förordning (EU) nr [KOM(2010) 799] har upphört att gälla bör de relevanta bestämmelserna fortsätta att gälla till utgången av de berörda ordningarna.

(147) För att säkerställa en smidig övergång från bestämmelserna i förordning (EU) nr [KOM(2010)799] till bestämmelserna i denna förordning bör kommissionen ges befogenhet att anta övergångsbestämmelser.

(148) Rådets förordning (EG) nr 1601/96 av den 30 juli 1996 om fastställande av stödbeloppet till producenterna inom humlesektorn för 1995 års skörd[20] var en tillfällig åtgärd, vilket innebär att den nu är obsolet. Rådets förordning (EG) nr 1037/2001 av den 22 maj 2001 om tillstånd för utbjudande och leverans för direkt konsumtion av vissa importerade viner som kan ha varit föremål för otillåtna oenologiska metoder enligt förordning (EG) nr 1493/1999[21] har ersatts av bestämmelserna i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Amerikas förenta stater om handel med vin, vilket antogs genom rådets beslut 2006/232/EG av den 20 december 2005[22], och därför obsolet. För tydlighetens skull och för att skapa ett klart rättsläge bör förordning (EG) nr 1601/96 och förordning (EG) nr 1037/2001 upphöra att gälla.

(149) När det gäller avtalsförhållanden inom sektorerna för mjölk och mjölkprodukter är de åtgärder som föreskrivs i denna förordning motiverade mot bakgrund av de nuvarande ekonomiska förhållandena på mejerimarknaden och leveranskedjans struktur. De bör därför tillämpas under tillräckligt lång tid (både före och efter avskaffandet av mjölkkvoterna) för att de ska få full effekt.         Eftersom åtgärderna emellertid är så pass omfattande bör de vara tillfälliga och det bör göras en översyn av hur de fungerar. Kommissionen bör anta rapporter om utvecklingen av mjölkmarknaden, som bör läggas fram senast den 30 juni 2014 och den 31 december 2018 och särskilt omfatta potentiella incitament för att förmå jordbrukare att ingå gemensamma produktionsavtal.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

MOTIVERING............................................................................................................................ 2

1........... BAKGRUND TILL FÖRSLAGET................................................................................ 2

2........... RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER SAMT KONSEKVENSANALYS           4

3........... RÄTTSLIGA ASPEKTER............................................................................................. 7

4........... BUDGETKONSEKVENSER....................................................................................... 8

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning)............................................. 10

DEL I  INLEDANDE BESTÄMMELSER................................................................................. 40

DEL II  DEN INRE MARKNADEN......................................................................................... 44

AVDELNING I  MARKNADSINTERVENTION.................................................................... 44

KAPITEL I  Offentlig intervention och stöd till privat lagring......................................................... 44

Avsnitt 1  Allmänna bestämmelser om offentlig intervention och stöd till privat lagring.................... 44

Avsnitt 2  Offentlig intervention.................................................................................................... 45

Avsnitt 3  Stöd till privat lagring................................................................................................... 48

Avsnitt 4  Gemensamma bestämmelser om offentlig intervention och privat lagring......................... 49

KAPITEL II  Stödordningar....................................................................................................... 53

Avsnitt 1  Ordningar för att förbättra vissa gruppers tillgång till livsmedel....................................... 53

Underavsnitt 1  Program för frukt i skolan.................................................................................... 53

Underavsnitt 2  Program för mjölk i skolan.................................................................................. 55

Avsnitt 2  Stöd inom sektorn för olivolja och bordsoliver.............................................................. 57

Avsnitt 3  Stöd inom sektorn för frukt och grönsaker................................................................... 58

Avsnitt 4  Stödprogram inom vinsektorn...................................................................................... 65

Underavsnitt 1  Allmänna bestämmelser och stödberättigande åtgärder......................................... 65

Underavsnitt 2  Särskilda stödåtgärder........................................................................................ 67

Underavsnitt 3  Procedurbestämmelser........................................................................................ 71

Avsnitt 5  Stöd inom biodlingssektorn.......................................................................................... 73

AVDELNING II  REGLER FÖR SALUFÖRING OCH PRODUCENTORGANISATIONER. 74

KAPITEL I  Regler för saluföring................................................................................................ 74

Avsnitt 1  Handelsnormer............................................................................................................ 74

Underavsnitt 1  Inledande bestämmelser...................................................................................... 74

Underavsnitt 2  Allmän handelsnorm............................................................................................ 74

Underavsnitt 3   Sektor- eller produktspecifika handelsnormer..................................................... 75

Underavsnitt 4   Handelsnormer för import och export................................................................. 81

Underavsnitt 5  Gemensamma bestämmelser................................................................................ 82

Avsnitt 2  Ursprungsbeteckningar, geografiska beteckningar och traditionella uttryck inom vinsektorn 83

Underavsnitt 1  Inledande bestämmelser...................................................................................... 83

Underavsnitt 2  Ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar........................................... 83

Underavsnitt 3  Traditionella uttryck............................................................................................ 93

Avsnitt 3  Märkning och presentation inom vinsektorn.................................................................. 95

KAPITEL II  SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR ENSKILDA SEKTORER..................... 99

Avsnitt 1  Socker........................................................................................................................ 99

Avsnitt 2  Vin............................................................................................................................ 100

Avsnitt 3  Mjölk och mjölkprodukter......................................................................................... 101

KAPITEL III  Producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer, branschorganisationer och aktörsorganisationer.................................................................................................................. 103

Avsnitt 1  Definition och erkännande.......................................................................................... 104

Avsnitt 2  utvidgning av reglernas räckvidd och obligatoriska bidrag........................................... 106

Avsnitt 3  Anpassning av utbudet............................................................................................... 108

Avsnitt 4  Procedurregler.......................................................................................................... 109

DEL III  HANDEL MED TREDJELÄNDER........................................................................... 111

KAPITEL I Import- och exportlicenser..................................................................................... 111

Kapitel II  Importtullar.............................................................................................................. 113

Kapitel III  Förvaltning av tullkvoter och särskild behandling vid import till tredjeländer............... 115

Kapitel IV  Särskilda importbestämmelser för vissa produkter.................................................... 117

Kapitel V  Skyddsåtgärder och aktiv förädling........................................................................... 118

Kapitel VI  Exportbidrag........................................................................................................... 121

Kapitel VII  Passiv förädling...................................................................................................... 125

DEL IV  KONKURRENSREGLER........................................................................................ 127

KAPITEL I  Regler för företag.................................................................................................. 127

KAPITEL II  Regler om statligt stöd......................................................................................... 130

DEL V  ALLMÄNNA BESTÄMMELSER.............................................................................. 133

KAPITEL I  Undantagsåtgärder................................................................................................ 133

Avsnitt 1  Störningar på marknaden........................................................................................... 133

Avsnitt 2  Marknadsstöd i samband med djursjukdomar och förlorat konsumentförtroende på grund av risker för folkhälsa, djurhälsa eller växtskydd........................................................................................................... 133

Avsnitt 3  Specifika problem..................................................................................................... 135

KAPITEL II  Meddelanden och rapportering............................................................................ 135

KAPITEL III  Reserver för kriser inom jordbrukssektorn.......................................................... 137

DEL VI  DELEGERING AV BEFOGENHET, TILLÄMPNINGSBESTÄMMELSER, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER....................................... 138

KAPITEL I  Delegering av befogenhet och tillämpningsbestämmelser......................................... 138

KAPITEL II  Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser..................................................... 139

BILAGA I   FÖRTECKNING ÖVER DE PRODUKTER SOM AVSES I ARTIKEL 1.2  Del I: Spannmål    142

Del II: Ris................................................................................................................................. 145

Del III: Socker.......................................................................................................................... 146

Del IV: Torkat foder................................................................................................................. 146

Del V: Frön.............................................................................................................................. 147

Del VI: Humle........................................................................................................................... 148

Del VII: Olivolja och bordsoliver............................................................................................... 148

Del VIII: Lin och hampa............................................................................................................ 148

Del IX: Frukt och grönsaker...................................................................................................... 149

Del X: Bearbetade produkter av frukt och grönsaker................................................................. 149

Del XI: Bananer........................................................................................................................ 152

Del XII: Vin.............................................................................................................................. 152

Del XIII: Levande träd och andra levande växter, lökar, rötter o.d.; snittblommor och snittgrönt. 153

Del XIV: Tobak........................................................................................................................ 153

Del XV: Nöt- och kalvkött........................................................................................................ 153

Del XVI: Mjölk och mjölkprodukter......................................................................................... 154

Del XVII: Griskött.................................................................................................................... 154

Del XVIII: Får- och getkött...................................................................................................... 155

Del XIX: Ägg........................................................................................................................... 155

Del XX: Fjäderfäkött................................................................................................................ 156

Del XXI: Etylalkohol som framställts av jordbruksprodukter...................................................... 156

Del XXII: Biodlingsprodukter.................................................................................................... 157

Del XXIII: Silkesmaskar........................................................................................................... 157

Del XXIV: Andra produkter..................................................................................................... 158

BILAGA II  DEFINITIONER SOM AVSES I ARTIKEL 3.1  Del I: Definitioner avseende rissektorn  166

Del II: Definitioner avseende humlesektorn................................................................................. 169

Del III: Definitioner för vinsektorn.............................................................................................. 169

Del IV: Definitioner avseende nöt- och kalvköttssektorn............................................................ 171

Del V: Definitioner avseende mjölk- och mejerisektorn.............................................................. 171

Del VI: Definitioner avseende äggsektorn................................................................................... 172

Del VII: Definitioner avseende sektorn för fjäderfäkött............................................................... 172

Del VIII: Definitioner avseende biodlingssektorn........................................................................ 173

BILAGA III  STANDARDKVALITET FÖR RIS OCH SOCKER ENLIGT ARTIKEL 7....... 175

BILAGA IV  BUDGET FÖR STÖDPROGRAM ENLIGT ARTIKEL 41.1............................. 177

BILAGA V  INTERNATIONELLA ORGANISATIONER SOM AVSES I ARTIKEL 56.3.. 178

BILAGA VI  DEFINITIONER, BETECKNINGAR OCH VARUBESKRIVNINGAR AVSEENDE PRODUKTER ENLIGT ARTIKEL 60............................................................................................................ 179

Del I. Kött av nötkreatur som är yngre än tolv månader............................................................. 179

I............ Definition.................................................................................................................... 179

II........... Varubeskrivningar....................................................................................................... 179

Del II. Vinprodukter................................................................................................................. 182

Del III. Mjölk och mjölkprodukter............................................................................................ 188

Del IV. Mjölk avsedd som livsmedel enligt KN-nummer 0401................................................... 190

Del V. Produkter från fjäderfäköttsektorn.................................................................................. 193

Del VI. Bredbara fetter............................................................................................................. 195

Del VII. Beskrivningar och definitioner avseende olivolja och olja av olivrestprodukter............... 198

Tillägg till bilaga VI (som avses i del II)  Vinodlingszoner............................................................ 199

BILAGA VII  OENOLOGISKA METODER SOM AVSES I ARTIKEL 62  Del I Berikning, syrning och avsyrning i vissa vinodlingszoner......................................................................................................................... 204

Del II Restriktioner................................................................................................................... 207

BILAGA VIII  JÄMFÖRELSETABELLER SOM AVSES I ARTIKEL 163............................ 210

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT.................................................................. 226

1........... GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET....... 226

1.1........ Förslagets eller initiativets beteckning........................................................................... 226

1.2........ Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen.... 226

1.3........ Typ av förslag eller initiativ (regelverk för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013) 226

1.4........ Mål............................................................................................................................ 227

1.4.1..... Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till    227

1.4.2..... Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs.................................................................................................................................. 227

1.4.3..... Verkan eller resultat som förväntas.............................................................................. 228

1.4.4..... Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan........................................................ 228

1.5........ Motivering till förslaget eller initiativet........................................................................... 229

1.5.1..... Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt.......................................................... 229

1.5.2..... Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå......................................................................... 229

1.5.3..... Erfarenheter från liknande försök eller åtgärder............................................................ 230

1.5.4..... Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter...................... 230

1.6........ Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen..... 230

1.7........ Planerad metod för genomförandet.............................................................................. 231

2........... FÖRVALTNING...................................................................................................... 232

2.1........ Bestämmelser om uppföljning och rapportering............................................................ 232

2.2........ Administrations- och kontrollsystem............................................................................ 232

2.2.1..... Risker som identifierats............................................................................................... 232

2.2.2..... Planerade kontrollmetoder.......................................................................................... 232

2.3........ Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter............................. 233

3........... BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET     234

3.1........ Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel         234

3.2........ Beräknad inverkan på utgifterna.................................................................................. 237

3.2.1..... Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna............................................. 237

3.2.2..... Beräknad inverkan på driftsanslagen............................................................................ 251

3.2.3..... Beräknad inverkan på anslag av administrativ karaktär................................................. 254

3.2.3.1.. Sammanfattning.......................................................................................................... 254

3.2.3.2.. Beräknat personalbehov............................................................................................. 255

3.2.4..... Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen..................................................... 257

3.2.5..... Bidrag från tredje part................................................................................................. 257

3.3........ Beräknad inverkan på inkomsterna.............................................................................. 258

DEL I INLEDANDE BESTÄMMELSER

Artikel 1 Tillämpningsområde

1.           Genom denna förordning upprättas en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter, dvs. de produkter som förtecknas i bilaga I i EUF-fördraget, med undantag för de fiskeriprodukter som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) [KOM(2011)416] om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter.

2.           De jordbruksprodukter som avses i punkt 1 ska fördelas på följande sektorer enligt bilaga I:

(a)     Spannmål, del I i bilaga I.

(b)     Ris, del II i bilaga I.

(c)     Socker, del III i bilaga I.

(d)     Torkat foder, del IV i bilaga I.

(e)     Utsäde, del V i bilaga I.

(f)      Humle, del VI i bilaga I.

(g)     Olivolja och bordsoliver, del VII i bilaga I.

(h)     Lin och hampa, del VIII i bilaga I.

(i)      Frukt och grönsaker, del IX i bilaga I.

(j)      Bearbetad frukt och bearbetade grönsaker, del X i bilaga I.

(k)     Bananer, del XI i bilaga I.

(l)      Vin, del XII i bilaga I.

(m)    Levande växter, del XIII i bilaga I.

(n)     Tobak, del XIV i bilaga I.

(o)     Nöt- och kalvkött, del XV i bilaga I.

(p)     Mjölk och mjölkprodukter, del XVI i bilaga I.

(q)     Griskött, del XVII i bilaga I.

(r)      Får- och getkött, del XVIII i bilaga I.

(s)     Ägg, del XIX i bilaga I.

(t)      Fjäderfäkött, del XX i bilaga I.

(u)     Etylalkohol, del XXI i bilaga I.

(v)     Biodling, del XXII i bilaga I.

(w)    Silkesodling, del XXIII i bilaga I.

(x)     Andra produkter, del XXIV i bilaga I.

Artikel 2 Allmänna bestämmelser för den gemensamma jordbrukspolitiken

Förordning (EU) nr […] om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och de bestämmelser som antas på grundval av denna ska gälla för de åtgärder som anges i denna förordning.

Artikel 3 Definitioner

1.           För tillämpningen av denna förordning ska de definitioner för respektive sektor, som förtecknas i bilaga II, gälla.

2.           De definitioner som anges i förordning (EU) nr […] om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken, förordning (EU) nr […] om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och förordning (EU) nr […] om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) ska vid behov gälla för tillämpningen av den här förordningen.

3.           Mot bakgrund av rissektorns särdrag ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 när det gäller aktualisering av de definitioner för rissektorn som anges i del I i bilaga II.

4.           I denna förordning avses med regioner som utvecklas långsammare de regioner som definieras i artikel 482.2 a i förordning (EU) [KOM(2011) 615] om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1083/2006[23].

Artikel 4 Anpassning till Gemensamma tulltaxans nomenklatur för jordbruksprodukter

Kommissionen får, genom genomförandeakter, om så är påkallat av ändringar av Kombinerade nomenklaturen, ändra de varubeskrivningar och hänvisningar till rubriker och underrubriker i Kombinerade nomenklaturen som ingår i denna förordning och andra akter som antagits enligt artikel 43 i fördraget. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Artikel 5 Omräkningstal för ris

Kommissionen får, genom genomförandeakter

a             fastställa omräkningstalen för ris vid olika bearbetningsstadier, bearbetningskostnaderna och biprodukternas värde,

b            anta alla nödvändiga åtgärder i samband med tillämpningen av omräkningstal för ris.

Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Artikel 6 Regleringsår

Regleringsåren ska ha följande löptid:

(a)          1 januari–31 december under ett givet år för banansektorn.

(b)          1 april–31 mars det påföljande året för

(i)      sektorn för torkat foder,

(ii)     sektorn för silkesodling.

(c)          1 juli–30 juni det påföljande året för

(i)      spannmålssektorn,

(ii)     sektorn för utsäde,

(iii)     sektorn för olivolja och bordsoliver,

(iv)    sektorn för lin och hampa,

(v)     sektorn för mjölk och mjölkprodukter.

(d)          1 augusti–31 juli det påföljande året för vinsektorn,

(e)          1 september–31 augusti det påföljande året för rissektorn.

(f)           1 oktober–30 september det påföljande året för sockersektorn.

Mot bakgrund av de särdrag som kännetecknar sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 för att fastställa regleringsårens löptid för sådana produkter.

Artikel 7 Referenspriser

Referenspriserna ska vara följande:

(a)          När det gäller spannmål, 101,31 euro/ton, avseende grossistledet för varor, fritt lager, före lossning.

(b)          När det gäller paddyris, 150 euro/ton för standardkvalitet enligt definitionen i punkt A i bilaga III, avseende grossistledet för varor fritt lager, före lossning.

(c)          När det gäller socker i lösvikt av standardkvalitet enligt definitionen i punkt B i bilaga III, fritt fabriken:

(i)      för vitsocker: 404,4 euro/ton.

(ii)     för råsocker: 335,2 euro/ton.

(d)          När det gäller nöt- och kalvköttssektorn: 2 224 euro/ton för slaktkroppar av handjur av nötkreatur av kvaliteten R3 enligt den unionsskala för klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur som avses i artikel 18.8.

(e)          När det gäller sektorn för mjölk och mjölkprodukter:

(i)      246,39 euro/100 kg för smör.

(ii)     169,80 euro/100 kg för skummjölkspulver.

(f)           När det gäller griskött, 1 509,39 euro/ton för slaktkroppar av gris av standardkvalitet på grundval av slaktvikt och slaktkropparnas innehåll av magert kött i enlighet med den unionsskala för klassificering av slaktkroppar av gris som avses i artikel 18.8 enligt följande:

(i)      Slaktkroppar som väger minst 60 kg men mindre än 120 kg: klass E

(ii)     Slaktkroppar som väger 120–180 kg: klass R.

DEL II DEN INRE MARKNADEN

AVDELNING I MARKNADSINTERVENTION

KAPITEL I Offentlig intervention och stöd till privat lagring

Avsnitt 1 Allmänna bestämmelser om offentlig intervention och stöd till privat lagring

Artikel 8 Tillämpningsområde

I detta kapitel fastställs regler rörande marknadsintervention i form av

(a)          offentlig intervention, där produkterna köps in av medlemsstatens behöriga myndigheter och lagras av dessa tills att de avyttras, och

(b)          stöd till privat lagring som görs av privata aktörer.

Artikel 9 Ursprung för de produkter som kan komma i fråga

De produkter som kan komma ifråga för uppköp inom ramen för offentlig intervention eller för stöd för privat lagring ska ha sitt ursprung i unionen. Produkter som kommer från grödor ska komma från grödor som skördats i unionen och produkter som kommer från mjölk ska komma från mjölk som producerats i unionen.

Avsnitt 2 Offentlig intervention

Artikel 10 Produkter som kan komma i fråga för offentlig intervention

Offentlig intervention ska tillämpas i fråga om följande produkter i enlighet med detta avsnitt och de krav och villkor som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter och/eller genomförandeakter i enlighet med artiklarna 18 och 19:

(a)          Vanligt vete, korn och majs.

(b)          Paddyris.

(c)          Färskt eller kylt nöt- och kalvkött enligt KN-numren 0201 10 00 och 0201 20 20 till 0201 20 50.

(d)          Smör som direkt och uteslutande har framställts av pastöriserad grädde som direkt och uteslutande har framställts av komjölk i ett godkänt företag i unionen och som har en lägsta smörfetthalt av 82 viktprocent och en högsta vattenhalt av 16 viktprocent.

(e)          Skummjölkspulver av högsta kvalitet som framställts av komjölk genom spraytorkning i ett godkänt företag i unionen och som har en lägsta proteinhalt på 34,0 viktprocent beräknat på den fettfria torrsubstansen.

Artikel 11 Perioder för offentlig intervention

Offentlig intervention får ske under följande perioder:

(a)          1 november – 31 maj för vanligt vete, korn och majs.

(b)          1 april–31 juli för paddyris.

(c)          Under hela regleringsåret för nöt- och kalvkött.

(d)          1 mars–31 augusti för smör och skummjölkspulver.

Artikel 12 Inledande och avslutande av offentlig intervention

1.           Under de perioder som anges i artikel 11 ska följande gälla för offentlig intervention:

(a)     Offentlig intervention ska inledas för vanligt vete, smör och skummjölkspulver.

(b)     Offentlig intervention för korn, majs och paddyris (även särskilda sorter och typer av paddyris) får inledas av kommissionen, genom genomförandeakter, om marknadssituationen så kräver. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

(c)     Offentlig intervention för nöt- och kalvkött får inledas av kommissionen genom andra genomförandeakter, om det genomsnittliga marknadspriset under en representativ period enligt artikel 19 led a för nöt- och kalvkött i en medlemsstat eller i en region i en medlemsstat som noteras på grundval av den unionsskala för klassificering av slaktkroppar som avses i artikel 18.8 är lägre än 1 560 euro/ton.

2.           Kommissionen får, genom genomförandeakter, avsluta offentlig intervention inom sektorn för nöt- och kalvkött, om de villkor som anges i punkt 1 led c inte längre uppfylls under en representativ period som fastställs enligt artikel 19 led a.

Artikel 13 Uppköp till fast pris eller anbudsförfaranden

1.           När offentlig intervention inleds i enlighet med artikel 12.1 a ska uppköp göras till fast pris och avse högst följande mängder för var och en av de perioder som anges i artikel 11:

(a)     Vanligt vete, högst 3 miljoner ton.

(b)     Smör, högst 30 000 ton.

(c)     Skummjölkspulver, högst 109 000 ton.

2.           När offentlig intervention inleds i enlighet med artikel 12.1 ska uppköpen göras genom ett anbudsförfarande genom vilket det fastställs ett högsta uppköpspris och berörda kvantiteter för

(a)     vanligt vete, smör och skummjölkspulver utöver de gränsvärden som anges i punkt 1, och

(b)     korn, majs, paddyris och nöt- och kalvkött.

Under särskilda och välmotiverade omständigheter får kommissionen genom genomförandeakter fatta beslut om att ett anbudsförfarande ska begränsas till en viss medlemsstat eller till en viss region i en medlemsstat eller, på grundval av artikel 14.2, om att uppköpspriserna per medlemsstat eller region i en medlemsstat ska fastställas på grundval av de noterade genomsnittliga marknadspriserna. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Artikel 14 Interventionspriser

1.           Med interventionspris avses följande:

(a)     Det pris till vilket produkter ska köpas upp inom ramen för offentlig intervention till fast pris, eller

(b)     det högsta pris till vilket produkter som kan komma i fråga för offentlig intervention får köpas in när detta görs genom ett anbudsförfarande.

2.           Interventionspriserna ska vara följande:

(a)     För vanligt vete, korn, majs, paddyris och skummjölkspulver ska interventionspriset vid uppköp till fast pris vara samma som de respektiva referenspriser som fastställs i artikel 7 och får inte överskrida de respektiva referenspriser som gäller vid uppköp genom anbudsförfarande.

(b)     För smör ska interventionspriset vid uppköp till fast pris vara 90 % av det referenspris som anges i artikel 7 och får inte överskrida 90 % av det referenspris som gäller vid uppköp genom anbudsförfarande

(c)     För nöt- och kalvkött får interventionspriset vid uppköp inte överskrida det pris som avses i artikel 12.1 c.

3.           De interventionspriser som avses i punkterna 1 och 2 ska gälla utan att detta påverkar eventuella prisökningar och prisminskningar avseende vanligt vete, korn, majs och paddyris som görs av kvalitetsskäl. För att säkra att produktionen inriktas på vissa sorters paddyris ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 160 i syfte att fastställa ökningar och minskningar av interventionspriset.

Artikel 15 Allmänna principer för avyttring av produkter som köpts upp inom ramen för offentlig intervention

De produkter som köps upp inom ramen för offentlig intervention ska avyttras på ett sådant sätt att

(a)          att det inte förekommer några störningar på marknaden,

(b)          att det är möjligt att säkra att uppköparna garanteras lika tillträde till varorna och likabehandling, och

(c)          att försäljningen är förenlig med de åtaganden som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 218 i fördraget.

Produkterna får avyttras genom att de ställs till förfogande inom ordningen för livsmedelsutdelning till de sämst ställda i unionen enligt förordning (EU) nr […] om så föreskrivs i förordningen. Bokföringsvärdet för sådana produkter ska i så fall motsvara det relevanta fasta interventionspris som avses i artikel 14.2.

Avsnitt 3 Stöd till privat lagring

Artikel 16 Stödberättigande produkter

Stöd för privat lagring får beviljas i fråga om följande produkter om inte annat följer av de villkor som fastställs i detta avsnitt och de krav och villkor som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter och/eller genomförandeakter i enlighet med artiklarna 17–19:

(a)          Vitsocker.

(b)          Olivolja.

(c)          Linfibrer.

(d)          Kött av vuxna nötkreatur, färskt eller kylt.

(e)          Smör som direkt och uteslutande har framställts av komjölk.

(f)           Skummjölkspulver som direkt och uteslutande har framställts av komjölk.

(g)          Griskött.

(h)          Får- och getkött.

Artikel 17

Villkor för beviljande av stöd

1.           Om så krävs för att säkra insyn på marknaden eller om det finns anledning att bemöta en särskilt svår marknadssituation eller en viss ekonomisk utveckling inom en viss sektor i en eller flera medlemsstater, bör kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 i syfte att fastställa enligt vilka villkor kommissionen får bevilja stöd till privat lagring för de produkter som förtecknas i artikel 16, med hänsyn tagen till de noterade genomsnittliga marknadspriserna i EU och referenspriserna för de aktuella produkterna.

2.           Kommissionen får, genom genomförandeakter, besluta att bevilja stöd till privat lagring för de produkter som förtecknas i artikel 16, med hänsyn tagen till de villkor som avses i punkt 1 i denna artikel. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

3.           Kommissionen ska, genom genomförandeakter, fastställa stödet för privat lagring enligt artikel 16, antingen genom att stödet förhandsfastställs eller genom ett anbudsförfarande. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

4.           Kommissionen får, genom genomförandeakter, begränsa beviljandet av stöd till privat lagring eller fastställa stödet till privat lagring per medlemsstat eller region i en medlemsstat på grundval av noterade genomsnittliga marknadspriser. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Avsnitt 4 Gemensamma bestämmelser om offentlig intervention och privat lagring

Artikel 18 Delegerade befogenheter

1.           Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 för att anta de åtgärder som föreskrivs i punkterna 2–9 i denna artikel.

2.           För att ta hänsyn till de särskilda förhållandena i de olika sektorerna får kommissionen genom delegerade akter fastställa vilka krav och villkor som, utöver de krav som fastställs i denna förordning, ska gälla för produkter som köps upp vid offentlig intervention och lagras inom ramen för stödordningen för privat lagring. Syftet med kraven och villkoren ska vara att garantera att de uppköpta och lagrade produkterna är stödberättigande och håller nödvändig kvalitet i fråga om kvalitetsgrupper, kvalitetsklasser, kategorier, kvantiteter, emballering, märkning, högsta ålder, hållbarhet och det produktled till vilket interventionspriset och stödet hänför sig.

3.           För att ta hänsyn till de särskilda förhållandena i sektorerna för spannmål och paddyris får kommissionen genom delegerade akter fastställa tillämpliga prisökningar eller prissänkningar av kvalitetsskäl i enlighet med artikel 14.3 för både uppköp och försäljning av vanligt vete, korn, majs och paddyris.

4.           För att ta hänsyn till de särskilda förhållandena i nöt- och kalvköttssektorn får kommissionen genom delegerade akter anta regler rörande kravet på de utbetalande organen att låta bena ur allt nötkött efter övertagandet och före lagringen.

5.           För att ta hänsyn till de olikartade förhållanden som råder i unionen vad gäller lagringen av interventionsprodukter och säkerställa att aktörerna har tillfredsställande tillgång till offentlig intervention, ska kommissionen genom delegerade akter fastställa

(a)     vilka krav interventionsorterna ska uppfylla för de produkter som ska köpas in inom ramen för systemet, inklusive regler om lagringsplatsernas minsta lagringskapacitet samt tekniska krav för hur produkter som tagits över ska kunna bevaras i gott skick och avyttras när lagringsperioden är över,

(b)     regler om försäljning av små kvantiteter som är kvar i lager i medlemsstaterna och som ska säljas under medlemsstaternas ansvar, med tillämpning av samma förfaranden som de som tillämpas av unionen, samt regler som tillåter att kvantiteter bjuds ut till direktförsäljning när de inte längre kan ompaketeras eller när de har försämrats kvalitetsmässigt,

(c)     regler om lagring av produkter inom och utanför den medlemsstat som ansvarar för produkterna och om vilken tull som ska tas ut för dessa samt om eventuella andra belopp som ska beviljas eller uppbäras inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

6.           För att säkerställa att stödet till privat lagring har önskad effekt på marknaden

(a)     ska kommissionen genom delegerade akter anta åtgärder för att minska stödbeloppen i de fall då den lagrade kvantiteten är mindre än den kvantitet som avtalats,

(b)     får kommissionen genom delegerade akter fastställa villkor för förskottsbetalning.

7.           Mot bakgrund av de rättigheter och skyldigheter som gäller för aktörer som deltar i åtgärder rörande offentlig intervention eller privat lagring, får kommissionen genom delegerade akter anta regler om

(a)     användningen av anbudsförfaranden för att garantera lika tillträde till varor och lika behandling för aktörerna,

(b)     vilka aktörer som kan komma i fråga,

(c)     skyldigheten att ställa en säkerhet som garanti för att aktören uppfyller sina åtaganden.

8.           För att sörja för standardisering av hur de olika produkterna presenteras i syfte att förbättra insynen på marknaden, prisnoteringarna och tillämpningen av marknadsåtgärder som offentlig intervention och stöd till privat lagring får kommissionen, genom delegerade akter, anta unionens skalor för klassificering av slaktkroppar i följande sektorer:

(a)     Nöt- och kalvkött.

(b)     Griskött.

(c)     Får- och getkött.

9.           För att säkra att slaktkropparna klassificeras på ett korrekt och tillförlitligt sätt får kommissionen, genom delegerade akter, föreskriva att klassificeringen av slaktkroppar i medlemsstaterna ska kontrolleras av en inspektionskommitté från unionen, bestående av experter från kommissionen och experter som utses av medlemsstaterna. I bestämmelserna får anges att unionen ska bära kostnaderna för kontrollverksamheten.

Artikel 19 Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

Kommissionen ska, genom genomförandeakter, anta de åtgärder som krävs för att säkra att detta kapitel tillämpas enhetligt i hela unionen. Sådana åtgärder kan framför allt gälla

(a)          de representativa perioder, representativa marknader och representativa marknadspriser som behövs för tillämpningen av detta kapitel,

(b)          de förfaranden och villkor som ska gälla för leveransen av produkter som köps upp inom ramen för offentlig intervention, de transportkostnader som den som lämnar erbjudandet ska stå för, samt de utbetalande organens övertag och betalning av produkterna,

(c)          de olika åtgärder som hör samman med urbening inom sektorn för nöt- och kalvkött,

(d)          eventuella tillstånd för lagring utanför den medlemsstats territorium där produkterna har köpts upp och lagrats,

(e)          villkor för försäljning eller avyttring av produkter som köpts upp inom ramen för offentlig intervention, särskilt avseende försäljningspriser, villkor för utlagring, produkternas användning eller destination efter frisläppandet, inbegripet förfaranden för produkter som ställs till förfogande för ordningen för livsmedelsutdelning till de sämst ställda i unionen, även överföringar mellan medlemsstaterna,

(f)           ingåendet av avtal mellan den behöriga myndigheten i medlemsstaten och de sökande, samt innehållet i avtalen,

(g)          inlagring, lagring och utlagring av produkter vid privat lagring,

(h)          lagringsperiodens längd och villkor för hur lagringsperioden, efter det att den fastställts i avtalet, får förkortas eller förlängas,

(i)           de villkor enligt vilka det kan beslutas att produkter som omfattas av avtal om privat lagring åter får släppas ut på marknaden eller avyttras,

(j)           reglerna om vilka förfaranden som ska följas vid uppköp till fast pris eller vid beviljande av stöd för privat lagring till fast pris,

(k)          användandet av upphandling, både för offentlig intervention och för privat lagring, framför allt när det gäller

(i)      inlämnandet av erbjudanden eller anbud, och minimikvantiteten för en ansökan eller en anmälan,

(ii)     urval av erbjudanden; i samband med detta ska företräde ges åt de erbjudanden som är mest förmånliga för unionen och det ska också tydliggöras att ett anbudsförfarande inte med nödvändighet alltid leder till att ett kontrakt tilldelas.

Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Artikel 20 Andra genomförandebefogenheter

Kommissionen ska anta de genomförandeakter som krävs för att

(a)          iaktta de interventionsgränser som anges i artikel 13.1, och

(b)          tillämpa det anbudsförfarande som avses i artikel 13.2 för vanligt vete, smör och skummjölkspulver för kvantiteter utöver de kvantiteter som anges i artikel 13.1.

KAPITEL II Stödordningar

Avsnitt 1 Ordningar för att förbättra vissa gruppers tillgång till livsmedel

Underavsnitt 1 Program för frukt i skolan

Artikel 21 Stöd till utdelning av frukt och grönsaker, bearbetade produkter av frukt och grönsaker och bananprodukter till barn

1.           På villkor som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter och genomförandeakter i enlighet med artiklarna 22 och 23 ska unionsstöd beviljas

(a)     för utdelning till skolbarn, inklusive barn i daghem, förskolor, primärskolor och sekundärskolor, av produkter från sektorerna för frukt och grönsaker, bearbetade produkter av frukt och grönsaker respektive bananer, och

(b)     för vissa därmed sammanhängande kostnader knutna till logistik och distribution, utrustning, publicitet, uppföljning och utvärdering.

2.           Medlemsstater som önskar delta i programmet ska först upprätta en strategi på nationell eller regional nivå för hur programmet ska genomföras. De ska också besluta om de kompletterande åtgärder som krävs för att programmet ska fungera effektivt.

3.           När medlemsstaterna utarbetar sina strategier ska de upprätta en förteckning över frukt och grönsaker, bearbetade produkter av frukt och grönsaker och bananprodukter som kan komma i fråga inom deras respektive program. Förteckningen får emellertid inte innehålla produkter som uteslutits genom de åtgärder som kommissionen vidtagit genom delegerade akter enligt artikel 22.2 a. Medlemsstaterna ska välja ut produkterna på grundval av objektiva kriterier som kan inbegripa när produkten har säsong, tillgängligheten eller miljöhänsyn. I detta sammanhang får medlemsstaterna ge företräde åt produkter med ursprung i unionen.

4.           Det unionsstöd som avses i punkt 1 får inte

(a)     överstiga 150 miljoner euro per läsår, eller

(b)     överstiga 75 % av de distributionskostnader och därmed sammanhängande kostnader som avses i punkt 1, respektive 90 % av dessa kostnader i regioner som utvecklas långsammare eller i de yttersta randområdena enligt artikel 349 i fördraget, eller

(c)     täcka andra kostnader än de distributionskostnader och därmed sammanhängande kostnader som avses i punkt 1.

5.           Unionsstöd enligt punkt 1 får inte utnyttjas för att ersätta finansieringen av redan förekommande nationella program för frukt i skolan eller andra program för distribution i skolor som även avser frukt. Om en medlemsstat redan har infört ett program som berättigar till unionsstöd enligt denna artikel och avser att utöka det eller att effektivisera det, inklusive programmets målgrupp, dess varaktighet eller stödberättigade produkter, får dock unionsstöd beviljas förutsatt att gränserna enligt punkt 4 b respekteras vad avser unionsstödets proportion av det totala nationella bidraget. I detta fall ska medlemsstaten i sin genomförandestrategi ange hur den tänker utöka programmet eller effektivisera det.

7.           Medlemsstaterna får, utöver unionsstödet, bevilja nationellt stöd i enlighet med artikel 152.

8.           Unionens program för frukt i skolan ska inte påverka enskilda nationella program för frukt i skolan som är förenliga med unionslagstiftningen.

9.           Unionen får även i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) nr […] om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken, finansiera åtgärder för information, uppföljning och utvärdering avseende programmet för frukt i skolan, däribland åtgärder som syftar till att öka allmänhetens medvetande om programmet och därmed sammanhängande åtgärder för upprättande av nätverk.

Artikel 22 Delegerade befogenheter

1.           Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 i syfte att anta de åtgärder som föreskrivs i punkterna 2–4 i denna artikel.

2.           För att främja goda matvanor hos barn får kommissionen genom delegerade akter anta regler rörande

(a)     vilka produkter som inte kan komma i fråga för programmet med hänsyn till näringsmässiga aspekter,

(b)     programmets målgrupp,

(c)     de nationella eller regionala strategier som medlemsstaterna ska utarbeta för att få ta del av stödet, inklusive kompletterande åtgärder,

(d)     godkännande och urval av arbetsprogram.

3.           För att säkerställa att medlen från unionen används effektivt och målinriktat får kommissionen genom delegerade akter anta regler rörande

(a)     objektiva kriterier för fördelningen av stöd mellan medlemsstaterna, preliminär fördelning av stöd mellan medlemsstaterna, metoden för omfördelning av stöd mellan medlemsstaterna utifrån de ansökningar som har inkommit,

(b)     de stödberättigande utgifterna, inklusive möjligheten att fastställa ett totalt maxbelopp för de utgifterna,

(c)     övervakning och utvärdering.

4.           För att öka medvetenheten om programmet får kommissionen genom delegerade akter kräva att medlemsstaterna ger publicitet åt programmets subventionerande roll.

Artikel 23 Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

Kommissionen får, genom genomförandeakter, anta alla åtgärder som krävs för detta underavsnitt, särskilt rörande

(a)          den definitiva fördelningen av stödet mellan de deltagande medlemsstaterna inom ramen för de budgetanslag som står till förfogande,

(b)          stödansökningarna och stödutbetalningarna,

(c)          metoder för att ge publicitet och skapa nätverk i anknytning till programmet.

Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Underavsnitt 2 Program för mjölk i skolan

Artikel 24 Utdelning av mjölkprodukter till skolelever

1.           Unionsstöd ska beviljas för utdelning av vissa mjölkprodukter till skolbarn.

2.           Medlemsstater som önskar delta i programmet på nationell eller regional nivå ska först upprätta en strategi för hur programmet ska genomföras.

3.           Medlemsstaterna får, utöver unionsstödet, bevilja nationellt stöd i enlighet med artikel 152.

4.           Åtgärder för att fastställa unionsstödet för all mjölk ska antas av rådet i enlighet med artikel 43.3 i fördraget.

5.           Det unionsstöd som avses i punkt 1 ska beviljas för högst 0,25 l mjölkekvivalenter per elev och skoldag.

Artikel 25 Delegerade befogenheter

1.           Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 i syfte att anta de åtgärder som föreskrivs i punkterna 2–4 i denna artikel.

2.           För att ta hänsyn till hur konsumtionsmönstren för mejeriprodukter utvecklas, till innovationer och utvecklingen på marknaden för mejeriprodukter och till näringsmässiga aspekter ska kommissionen genom delegerade akter fastställa vilka produkter som kan komma i fråga för programmet och anta regler om de nationella eller regionala strategier som medlemsstaterna ska utarbeta för att få ta del av stödet och om programmets målgrupp.

3.           För att säkerställa att det är de stödmottagare och sökande som är lämpliga som beviljas stöd, ska kommissionen genom delegerade akter anta stödvillkor.

För att säkerställa att de sökande uppfyller sina skyldigheter ska kommissionen genom delegerade akter anta regler om att en säkerhet ska ställas som garanti för genomförandet när det betalas ut ett förskott av stödet.

4.           För att öka medvetenheten om programmet får kommissionen genom delegerade akter kräva att skolorna ger publicitet åt programmets subventionerande roll.

Artikel 26 Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

Kommissionen får, genom genomförandeakter, anta alla åtgärder som krävs, särskilt rörande

(a)          förfaranden för att säkra att de maximikvantiteter som kan komma i fråga för stöd iakttas,

(b)          godkännande av sökande, stödansökningar och utbetalningar,

(c)          metoder för offentliggörande av ordningen.

Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Avsnitt 2 Stöd inom sektorn för olivolja och bordsoliver

Artikel 27 Stöd till aktörsorganisationer

1.           Unionen ska finansiera treåriga arbetsprogram som ska upprättas av de aktörsorganisationer som definieras i artikel 109 på ett eller flera av nedanstående områden:

(a)     Miljöförbättrande åtgärder i samband med olivodling.

(b)     Kvalitetsförbättrande åtgärder i samband med produktionen av olivolja och bordsoliver.

(c)     Åtgärder för spårbarhet, certifiering och skydd av kvaliteten på olivolja och bordsoliver, särskilt kontroll av kvaliteten på olivolja som säljs till slutkonsumenter, under översyn av de nationella förvaltningarna.

2.           Unionsstödet till de arbetsprogram som avses i punkt 1 ska vara följande:

(a)     11 098 000 euro per år till Grekland.

(b)     576 000 euro per år till Frankrike. och

(c)     35 991 000 euro per år till Italien.

3.           Unionsstödet till de arbetsprogram som avses i punkt 1 ska högst motsvara de belopp som hålls inne av medlemsstaterna. Stödnivåerna ska högst vara

(a)     75 % för verksamhet i de områden som avses i punkt 1 a,

(b)     75 % för investeringar i fasta tillgångar och 50 % för annan verksamhet inom det område som avses i punkt 1 b,

(c)     75 % för arbetsprogram som genomförs i minst tre tredjeländer eller icke-producerande medlemsstater av godkända aktörsorganisationer från minst två medlemsstater med produktion inom de områden som anges i punkt 1 c, och 50 % för annan verksamhet inom dessa områden.

Medlemsstaten ska stå för kompletterande finansiering med upp till 50 % av de kostnader som inte täcks av unionsstödet.

Artikel 28 Delegerade befogenheter

1.           För att säkra att det stöd som föreskrivs i artikel 27 uppfyller målet att förbättra produktionskvaliteten på olivolja och bordsoliver ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 när det gäller

(a)     villkoren för godkännande av aktörsorganisationer inom stödordningen och för tillfällig eller slutgiltig indragning av sådana godkännanden,

(b)     åtgärder som kan komma i fråga för unionsfinansiering,

(c)     avsättning av unionsfinansiering till särskilda åtgärder,

(d)     verksamheter och kostnader som inte berättigar till unionsfinansiering,

(e)     urval och godkännande av arbetsprogram.

2.           För att säkra att aktörerna uppfyller sina åtaganden ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 när det gäller ställandet av en säkerhet i de fall då det betalas ut ett förskott av stödet.

Artikel 29 Genomförandebefogenheter

Kommissionen får, genom genomförandeakter, anta åtgärder rörande

(a)          genomförandet av arbetsprogram och ändringar av dessa,

(b)          utbetalningen av stöd, inklusive förskott av stöd.

Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Avsnitt 3 Stöd inom sektorn för frukt och grönsaker

Artikel 30 Driftsfonder

1.           Producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker får inrätta driftsfonder. Fonderna ska finansieras genom

(a)     ekonomiska bidrag från medlemmarna eller själva producentorganisationen,

(b)     ekonomiskt stöd från unionen som får beviljas producentorganisationer, i enlighet med villkoren i delegerade akter och genomförandeakter som antas av kommissionen i enlighet med artiklarna 35 och 36.

2.           Driftsfonderna få endast användas för att finansiera verksamhetsprogram som lämnats in till medlemsstaterna och godkänts av dessa.

Artikel 31 Verksamhetsprogram

1.           Verksamhetsprogrammen inom sektorn för frukt och grönsaker ska ha minst två av de syften som avses i artikel 106 c eller följande syften:

(a)     Produktionsplanering.

(b)     Förbättrad produktkvalitet.

(c)     Ökat handelsvärde för produkterna.

(d)     Säljfrämjande åtgärder för produkterna, oavsett om de är färska eller bearbetade.

(e)     Miljöåtgärder och produktionsmetoder som tar hänsyn till miljön, inbegripet ekologiskt jordbruk.

(f)      Krisförebyggande och krishantering.

Verksamhetsprogrammen ska lämna sin till medlemsstaterna för godkännande.

2.           Krisförebyggande och krishantering enligt punkt 1 f ska gå ut på att undvika samt hantera kriser på frukt- och grönsaksmarknaderna och ska i samband därmed omfatta

(a)     återtag från marknaden

(b)     grön skörd av frukt och grönsaker eller obärgad skörd,

(c)     marknadsföring och kommunikation,

(d)     utbildning,

(e)     skördeförsäkring

(f)      stöd för administrativa utgifter för bildande av gemensamma fonder.

Åtgärder inom krisförebyggande och krishantering, inklusive återbetalning av kapital och ränta enligt tredje stycket, får inte uppgå till mer än en tredjedel av utgifterna enligt verksamhetsprogrammet.

Producentorganisationer får teckna lån på kommersiella villkor för att finansiera åtgärder inom krisförebyggande och krishantering. Återbetalning av kapital och ränta på sådana lån får i så fall ingå i verksamhetsprogrammet och därigenom vara berättigande till ekonomiskt stöd från unionen enligt artikel 32. Varje enskild åtgärd inom krisförebyggande och krishantering ska finansieras antingen genom sådana lån eller direkt, men inte på båda dessa sätt.

3.           Medlemsstaterna ska säkerställa att

(a)     verksamhetsprogram omfattar minst två miljöåtgärder, eller

(b)     minst 10 % av utgifterna inom verksamhetsprogrammen avser miljöåtgärder.

Miljöåtgärder ska uppfylla kraven för stöd för miljövänligt jordbruk i artikel 29 i förordning (EU) nr […] om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU).

Om minst 80 % av medlemsproducenterna i en producentorganisation omfattas av en eller flera identiska åtaganden om miljövänligt jordbruk enligt artikel 29.3 i förordning (EU) nr […] om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) ska vart och ett av dessa åtaganden anses vara en miljöåtgärd enligt första stycket led a.

Stöd till sådana miljöåtgärder som avses i första stycket ska täcka extrakostnader och inkomstbortfall till följd av sådana skyldigheter.

4.           Medlemsstaterna ska säkra att investeringar som ökar miljöbelastningen endast tillåts om effektiva åtgärder har vidtagits för att skydda miljön mot belastningen.

Artikel 32 Ekonomiskt unionsstöd

1.           Det ekonomiska unionsstödet ska motsvara summan av de faktiskt inbetalade ekonomiska bidrag som avses i artikel 30.1 a men begränsas till 50 % av de faktiskt verkställda utgifterna.

2.           Det ekonomiska unionsstödet ska begränsas till högst 4,1 % av värdet av varje producentorganisations saluförda produktion.

Denna procentsats får dock ökas till 4,6 % av värdet av den saluförda produktionen under förutsättning att det belopp som överstiger 4,1 % av värdet av den saluförda produktionen endast används för åtgärder inom krisförebyggande och krishantering.

3.           På begäran av en producentorganisation ska den procentsats på 50 % som fastställs i punkt 1 uppgå till 60 % för ett verksamhetsprogram, eller en del av ett verksamhetsprogram, som uppfyller minst ett av följande villkor:

(a)     Det lämnas in av flera av unionens producentorganisationer som är verksamma i olika medlemsstater för gränsöverskridande åtgärder.

(b)     Det lämnas in av en eller flera producentorganisationer för verksamhet som bedrivs över branschgränserna.

(c)     Det omfattar endast särskilt stöd för produktion av ekologiska produkter som omfattas av rådets förordning (EG) nr 834/2007[24].

(d)     Det är det första verksamhetsprogram som lämnas in av en erkänd producentorganisation som har gått samman med en annan erkänd producentorganisation.

(e)     Det är det första verksamhetsprogram som lämnas in av en erkänd sammanslutning av producentorganisationer.

(f)      Det lämnas in av producentorganisationer i medlemsstater där producentorganisationerna saluför mindre än 20 % av produktionen av frukt och grönsaker.

(g)     Det lämnas in av en producentorganisation i ett av unionens yttersta randområden enligt artikel 349 i fördraget.

(h)     Det omfattar endast särskilt stöd för åtgärder som syftar till att främja konsumtionen av frukt och grönsaker och som riktar sig till skolbarn.

4.           Den procentsats på 50 % som fastställs i punkt 1 ska uppgå till 100 % vid sådana återtag från marknaden av frukt och grönsaker som inte överstiger 5 % av volymen saluförd produktion från varje producentorganisation och som avyttras

(a)     genom gratis utdelning till välgörenhetsorganisationer och välgörenhetsstiftelser, som har godkänts för detta ändamål av medlemsstaterna, i deras arbete med att hjälpa personer som enligt nationell lagstiftning har rätt till offentligt understöd, särskilt på grund av att de saknar tillräckliga medel för sitt uppehälle,

(b)     genom gratis utdelning till kriminalvårdsanstalter, skolor, offentliga utbildningsinstitutioner och feriekolonier samt till sjukhus och ålderdomshem som utsetts av medlemsstaterna, varvid dessa ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de utdelade kvantiteterna utgör ett extra tillskott till de kvantiteter som normalt köps in av dessa inrättningar.

Artikel 33 Nationellt ekonomiskt stöd

1.           I de regioner i medlemsstaterna där andelen organiserade producenter inom sektorn för frukt och grönsaker är särskilt låg får kommissionen i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2, genom genomförandeakter, ge medlemsstaterna tillstånd att, på välgrundad begäran, ge producentorganisationer ett nationellt ekonomiskt stöd på högst 80 % av de ekonomiska bidrag som avses i artikel 30.1 a. Detta stöd ska läggas till driftsfonden.

2.           I sådana regioner i medlemsstaterna där mindre än 15 % av frukt- och grönsaksproduktionens värde saluförs av producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer och producentgrupper i enlighet med artikel 28 i förordning (EU) nr […] om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och där frukt- och grönsaksproduktionen utgör minst 15 % av den totala jordbruksproduktionen, får unionen på den berörda medlemsstatens begäran ge ersättning för det nationella ekonomiska stöd som avses i punkt 1. Kommissionen ska, genom genomförandeakter, fatta beslut om sådan ersättning. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Artikel 34 Nationella villkor och nationell strategi för verksamhetsprogram

1.           Medlemsstaterna ska fastställa nationella villkor för utarbetande av allmänna villkor för de miljöåtgärder som avses i artikel 31.3. I de villkoren ska särskilt föreskrivas att miljöåtgärderna i fråga ska uppfylla de lämpliga kraven i förordning (EU) nr […] om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), särskilt kraven i artikel 6 som rör överensstämmelse.

Medlemsstaterna ska lämna in sina förslag till villkor till kommissionen som, genom genomförandeakter, får begära ändringar inom tre månader om den anser att förslaget inte gör det möjligt att uppnå de mål som fastställs i artikel 191 i fördraget och i unionens sjätte miljöhandlingsprogram. Även vid investeringar i enskilda jordbruksföretag som får stöd från verksamhetsprogrammen ska hänsyn tas till de målen.

2.           Var och en av medlemsstaterna ska utarbeta en nationell strategi för hållbara verksamhetsprogram på marknaden för frukt och grönsaker. Strategin ska omfatta

(a)     en analys av läget med såväl starka som svaga sidor inbegripna och utvecklingspotentialen,

(b)     en motivering av valet av prioriteringar,

(c)     verksamhetsprogrammens mål och medel samt resultatindikatorer,

(d)     bedömningar av verksamhetsprogrammen,

(e)     producentorganisationernas rapporteringsskyldigheter.

Den nationella strategin ska också omfatta de nationella villkor som avses i punkt 1.

3.           Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas på medlemsstater som saknar erkända producentorganisationer.

Artikel 35 Delegerade befogenheter

För att säkerställa att stödet till producentorganisationerna inom sektorn för frukt och grönsaker är effektivt, målinriktat och hållbart, ska kommissionen ha befogenhet att i enlighet med artikel 160 anta delegerade akter med regler om

(a)          driftsfonder och verksamhetsprogram, särskilt

(i)      preliminära belopp, finansieringen och användningen av driftsfonder,

(ii)     innehåll, varaktighet, godkännande och ändring av verksamhetsprogram,

(iii)     stödberättigandet för åtgärder, verksamheter eller utgifter inom ramen för verksamhetsprogram och kompletterande nationella regler i detta sammanhang,

(iv)    förhållandet mellan verksamhetsprogram och landsbygdsutvecklingsprogram,

(v)     verksamhetsprogram för sammanslutningar av producentorganisationer.

(b)          strukturen för och innehållet i nationella villkor och strategier.

(c)          ekonomiskt unionsstöd, särskilt

(i)      grundvalen för beräkningen av det ekonomiska stödet från unionen, särskilt värdet av en producentorganisations saluförda produktion,

(ii)     referensperioder vid stödberäkning,

(iii)     minskade rättigheter till ekonomiskt stöd när stödansökningarna lämnas in för sent,

(iv)    förskottsbetalningar, säkerheter och förverkande av säkerheter vid förskottsbetalningar.

(d)          krisförebyggande och krishantering, särskilt

(i)      urvalet av åtgärder inom krisförebyggande och krishantering,

(ii)     definitionen av återtag från marknaden,

(iii)     användningen av återtagna produkter,

(iv)    maximalt stöd för återtag från marknaden,

(v)     förhandsanmälan vid återtag från marknaden,

(vi)    beräkningen av volymen för saluförd produktion vid återtag,

(vii)    märkningen med Europeiska unionens emblem på förpackningar med produkter för gratisutdelning,

(viii)   villkoren för mottagarna av återtagna produkter,

(ix)    definitionerna av grön skörd och obärgad skörd,

(x)     villkoren för tillämpning av grön skörd och obärgad skörd,

(xi)    målen med skördeförsäkring,

(xii)    definitionen av ogynnsamma väderförhållanden,

(xiii)   villkoren för stöd för administrativa utgifter vid bildande av gemensamma fonder.

(e)          nationellt ekonomiskt stöd, särskilt

(i)      andelen organiserade producenter,

(ii)     ändringar av verksamhetsprogrammen,

(iii)     minskade rättigheter till ekonomiskt stöd när ansökningar om ekonomiskt stöd lämnas in för sent,

(iv)    ställande, frisläppande och förverkande av säkerheter vid förskottsbetalningar,

(v)     maximal andel av det nationella ekonomiska stödet som unionen får ge ersättning för.

Artikel 36 Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

Kommissionen får, genom genomförandeakter, anta åtgärder rörande

(a)          förvaltningen av driftsfonder,

(b)          verksamhetsprogrammens utformning,

(c)          stödansökningar och utbetalningar av stöd, inklusive förskott och delbetalningar,

(d)          lån till finansiering av åtgärder inom krisförebyggande och krishantering,

(e)          uppfyllande av handelsnormer vid återtag,

(f)           kostnader för transport, sortering och förpackning vid gratisutdelning,

(g)          säljfrämjande åtgärder, kommunikations- och utbildningsåtgärder i samband med krisförebyggande och krishantering,

(h)          förvaltning av åtgärder som rör skördeförsäkring,

(i)           bestämmelser om statligt stöd för krisförebyggande och krishantering,

(j)           tillstånd att betala ut nationellt ekonomiskt stöd,

(k)          ansökan om och utbetalning av nationellt ekonomiskt stöd,

(l)           återbetalning av nationellt ekonomiskt stöd.

Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Avsnitt 4 Stödprogram inom vinsektorn

Underavsnitt 1 Allmänna bestämmelser och stödberättigande åtgärder

Artikel 37 Tillämpningsområde

Detta avsnitt innehåller regler för tilldelningen av unionsmedel till medlemsstaterna och för medlemsstaternas användning av dessa medel via femåriga nationella stödprogram (nedan kallade stödprogram) för att finansiera särskilda stödåtgärder som främjar vinsektorn.

Artikel 38 Förenlighet och överensstämmelse

1.           Stödprogrammen ska vara förenliga med unionsrätten och stämma överens med unionens verksamhet, politik och prioriteringar.

2.           Medlemsstaterna ska ansvara för stödprogrammen och se till att de överensstämmer sinsemellan samt utformas och genomförs på ett objektivt sätt med beaktande av de berörda producenternas ekonomiska situation och nödvändigheten av att undvika omotiverad olika behandling av producenter.

3.           Stöd ska inte beviljas för

(a)     forskningsprojekt och åtgärder till stöd för forskningsprojekt utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 43.3 leden d och e,

(b)     åtgärder som ingår i medlemsstaternas program för landsbygdsutveckling enligt förordning (EU) nr […] om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU).

Artikel 39 Inlämning av stödprogram

1.           Var och en av de producentmedlemsstater som förtecknas i bilaga IV ska till kommissionen lämna in ett förslag till ett femårigt stödprogram som innehåller minst en av de stödberättigande åtgärder som anges i artikel 40.

2.           Stödprogrammen ska börja gälla tre månader efter det att de har lämnats in till kommissionen.

Om kommissionen genom en genomförandeakt emellertid konstaterar att det inlämnade stödprogrammet inte uppfyller kraven i detta avsnitt, ska kommissionen underrätta medlemsstaten om detta. Medlemsstaten ska i så fall lägga fram ett reviderat stödprogram för kommissionen. Det reviderade stödprogrammet ska börja gälla två månader efter det att det lämnades in, såvida det inte fortfarande föreligger oförenligheter i vilket fall detta stycket ska gälla.

3.           Punkt 2 ska även gälla i tillämpliga delar för ändringar som görs i stödprogram som lämnats in av medlemsstaterna.

Artikel 40 Stödberättigande åtgärder

Stödprogrammen får omfatta en eller flera av följande åtgärder:

(a)          Stöd enligt systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med artikel 42.

(b)          Säljfrämjande åtgärder i enlighet med artikel 43.

(c)          Omstrukturering och omställning av vinodlingar i enlighet med artikel 44.

(d)          Grön skörd i enlighet med artikel 45.

(e)          Gemensamma fonder i enlighet med artikel 46.

(f)           Skördeförsäkring i enlighet med artikel 47.

(g)          Investeringar i enlighet med artikel 48.

(h)          Destillation av biprodukter i enlighet med artikel 49.

Artikel 41 Allmänna regler om stödprogram

1.           De tillgängliga finansiella medlen från unionen ska fördelas inom ramen för de budgetbegränsningar som anges i bilaga IV.

2.           Unionsstöd ska endast beviljas för stödberättigande kostnader som uppkommit efter det att det berörda stödprogrammet lämnades in.

3.           Medlemsstaterna ska inte bidra till kostnaderna för åtgärder som finansieras av unionen enligt stödprogrammen.

Underavsnitt 2 Särskilda stödåtgärder

Artikel 42 Samlat gårdsstöd och stöd till vinodlare

Stödprogrammen får endast inbegripa stöd till vinodlare i form av stödrättigheter som redan beslutats av medlemsstaterna senast 1 december 2012 i enlighet med artikel 137 i förordning (EU) nr [KOM(2010)799] på de villkor som där anges.

Artikel 43 Säljfrämjande åtgärder i tredjeland

1.           Stöd enligt denna artikel ska lämnas för informations- och säljfrämjande åtgärder för unionsvin i tredjeland i syfte att förbättra vinets konkurrenskraft i de länderna.

2.           De åtgärder som avses i punkt 1 ska gälla vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning och vin med uppgift om vindruvssort.

3.           De åtgärder som avses i punkt 1 får endast vara följande:

(a)     PR, marknadsföring eller reklam, som särskilt betonar fördelarna med unionsprodukterna, särskilt när det gäller kvalitet, livsmedelssäkerhet och miljöhänsyn.

(b)     Deltagande i stora internationella evenemang, varumässor eller utställningar.

(c)     Informationskampanjer, särskilt om unionssystemen för skyddad ursprungsbeteckning, skyddad geografisk beteckning och ekologisk produktion.

(d)     Undersökningar om nya marknader som är nödvändiga för att utöka avyttringsmöjligheterna.

(e)     Utvärderingsstudier av resultaten av informationsåtgärderna och de säljfrämjande åtgärderna.

4.           Unionens bidrag till säljfrämjande åtgärder enligt punkt 1 får högst utgöra 50 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 44 Omstrukturering och omställning av vingårdar

1.           Syftet med åtgärder för omstrukturering och omställning av vinodlingar ska vara att öka vinproducenternas konkurrenskraft.

2.           Stöd för omstrukturering och omställning av vinodlingar får endast beviljas om medlemsstaterna har lämnat in sina inventeringar av produktionskapaciteten enligt artikel 102.3.

3.           Stödet för omstrukturering och omställning av vinodlingar får endast omfatta en eller flera av följande verksamheter:

(a)     Omställning till andra sorter, även genom dubbelympning.

(b)     Omlokalisering av vinodlingar.

(c)     Förbättringar av tekniken för att förvalta vinodlingarna.

Stöd får inte beviljas för normal förnyelse av uttjänta vinodlingar.

4.           Stöd för omstrukturering och omställning av vinodlingar får endast ges i följande former:

(a)     Ersättning till producenter för förlorade intäkter till följd av genomförandet av åtgärden.

(b)     Bidrag till kostnaderna för omstrukturering och omställning.

5.           Ersättningen till producenter för förlorade intäkter enligt punkt 4 a får täcka upp till 100 % av den relevanta förlusten och får beviljas i en av följande former:

(a)     Tillåtelse att, utan hinder av bestämmelserna i del II avdelning I kapitel III avsnitt V underavsnitt II i förordning (EU) nr [KOM(2010)799] om övergångssystemet för planteringsrätter, ha både gamla och nya vinstockar samtidigt under en fastställd period på högst tre år, till dess att övergångssystemet för planteringsrätter har upphört att gälla, eller

(b)     ekonomisk ersättning.

6.           Unionens bidrag till de faktiska kostnaderna för omstruktureringen och omställningen av vinodlingar får inte överstiga 50 %. I regioner som utvecklas långsammare får unionens bidrag till kostnaderna för omstrukturering och omställning inte överstiga 75 %.

Artikel 45 Grön skörd

1.           I denna artikel avses med grön skörd fullständig destruktion eller borttagande av omogna druvklasar i syfte att reducera avkastningen från det berörda området till noll.

2.           Stöd för grön skörd ska bidra till att återupprätta balansen mellan tillgång och efterfrågan på unionens vinmarknad och därmed förebygga marknadskriser.

3.           Stöd för grön skörd får lämnas som ersättning i form av ett schablonbelopp per hektar som ska fastställas av den berörda medlemsstaten.

Stödet får inte överskrida 50 % av summan av de direkta kostnaderna för destruktion eller avlägsnande av druvklasar och de förlorade intäkterna i samband med destruktion eller avlägsnande.

4.           De berörda medlemsstaterna ska inrätta ett system som grundar sig på objektiva kriterier för att se till att åtgärden grön skörd inte leder till att enskilda vinproducenter får ersättning som överstiger de tak som avses i punkt 3 andra stycket.

Artikel 46 Gemensamma fonder

1.           Det ska beviljas stöd för inrättande av gemensamma fonder för att bistå producenter som vill försäkra sig mot marknadssvängningar.

2.           Stöd för inrättande av gemensamma fonder får lämnas i form av tillfälligt och gradvis avtagande stöd för att täcka de administrativa kostnaderna för fonderna.

Artikel 47 Skördeförsäkring

1.           Stöd för skördeförsäkring ska bidra till att trygga producenternas intäkter när dessa påverkas av naturkatastrofer, ogynnsamma väderleksförhållanden, sjukdomar eller skadedjursangrepp.

2.           Stöd för skördeförsäkring får beviljas i form av ett ekonomiskt bidrag från unionen, dock högst

(a)     80 % av de kostnader för försäkringspremier som producenterna betalar för att försäkra sig mot förluster som uppstår till följd av ogynnsamma väderleksförhållanden som kan jämställas med naturkatastrofer,

(b)     50 % av de kostnader för försäkringspremier som producenten betalar för att försäkra sig mot

(i)      förluster enligt led a och andra förluster som uppstår till följd av ogynnsamma väderleksförhållanden,

(ii)      förluster som uppstår till följd av djur, växtsjukdomar eller skadedjursangrepp.

3.           Stöd för skördeförsäkring får beviljas om de berörda försäkringsbetalningarna inte kompenserar producenterna för mer än 100 % av deras intäktsförluster, medräknat eventuell ersättning som producenterna kan ha fått från andra stödordningar i samband med den försäkrade risken.

4.           Stödet för skördeförsäkring får inte snedvrida konkurrensen på försäkringsmarknaden.

Artikel 48 Investeringar

1.           Stöd får beviljas för materiella och immateriella investeringar i bearbetningsanläggningar, infrastruktur för vinframställning och saluföring av vin som förbättrar företagets totala resultat och avser ett eller flera av följande områden:

(a)     Framställning eller saluföring av vinprodukter enligt del II i bilaga VI.

(b)     Utveckling av nya produkter, processer och tekniska metoder kopplade till produkter enligt del II i bilaga VI.

2.           Den högsta procentsatsen för stöd enligt punkt 1 ska endast beviljas mikroföretag samt små och medelstora företag i den mening som avses i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag[25].

Genom undantag från första stycket ska den högsta procentsatsen gälla för alla företag i de yttersta randområdena enligt artikel 349 i fördraget och på de mindre Egeiska öarna i den mening som avses i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 1405/2006[26] . För företag som inte omfattas av artikel 2.1 i avdelning I i bilagan till rekommendation 2003/361/EG och som har färre än 750 anställda eller en omsättning som understiger 200 miljoner EUR ska den högsta stödnivån halveras.

Stöd får inte beviljas företag i svårigheter i den mening som avses i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter[27].

3.           De stödberättigande kostnaderna ska inte omfatta de icke-stödberättigande kostnader som avses i punkt 3 i artikel 59 i förordning (EU) nr [KOM(2011) 615].

4.           Följande högsta stödsatser i förhållande till de stödberättigande kostnaderna ska gälla för unionens bidrag:

(a)     50 % i regioner som utvecklas långsammare.

(b)     40 % i andra regioner än regioner som utvecklas långsammare.

(c)     75 % i de yttersta randområdena enligt artikel 349 i fördraget, och

(d)     65 % på de mindre Egeiska öarna enligt definitionen i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 1405/2006.

5.           Artikel 61 i förordning (EU) nr [KOM(2011) 615] ska i tillämpliga delar gälla för det stöd som avses i punkt 1 i denna artikel.

Artikel 49 Destillation av biprodukter

1.           Stöd får beviljas för frivillig eller obligatorisk destillation av biprodukter vid framställning av vin som har utförts i enlighet med villkoren i del II avsnitt D i bilaga VII.

Stödbeloppet för den producerade alkoholen ska fastställas per volymprocent och hektoliter. Inget stöd ska betalas för den volym alkohol i de biprodukter som ska destilleras vilken överskrider 10 % i förhållande till alkoholvolymen i det framställda vinet.

2.           Det högsta tillämpliga stödbeloppet ska grundas på kostnaderna för insamling och bearbetning och fastställas av kommissionen genom genomförandeakter i enlighet med artikel 51.

3.           Alkoholen från destillation med stöd enligt punkt 1 ska uteslutande användas för industriella ändamål eller som energikälla för att undvika snedvridning av konkurrensen.

Underavsnitt 3 Procedurbestämmelser

Artikel 50 Delegerade befogenheter

För att säkerställa att stödprogrammen uppfyller sina mål och att unionens finansiella medel används på ett ändamålsenligt sätt ska kommissionen ha befogenhet att i enlighet med artikel 160 anta delegerade akter med regler om följande:

(a)          Ansvaret för utgifterna från den dag då stödprogrammen eller ändringar av dessa inkommer till den dag de börjar gälla.

(b)          Urvalskriterier för vilka stödåtgärder som kan komma i fråga, stödberättigande utgifter och åtgärder, ej stödberättigande åtgärder och högsta stödnivå per åtgärd.

(c)          Ändringar av stödprogram som har börjat gälla.

(d)          Krav och trösklar i samband med förskottsutbetalningar, inklusive kravet på en säkerhet vid förskott.

(e)          Allmänna bestämmelser och definitioner för tillämpningen av detta avsnitt.

(f)           Åtgärder för att undvika att stödåtgärderna missbrukas och att projekt dubbelfinansieras.

(g)          Regler om att producenterna ska dra tillbaka biprodukterna från vinframställning samt undantag från detta krav för att undvika ytterligare administration, och regler om frivillig certifiering av destillerier.

(h)          Krav för hur medlemsstaterna ska genomföra stödåtgärderna samt begränsningar i syfte att garantera förenlighet med stödåtgärdernas tillämpningsområde.

(j)           Regler för utbetalningar till stödmottagare, inklusive utbetalningar via försäkringsmäklare i samband med stöd till skördeförsäkring enligt artikel 47.

Artikel 51 Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

Kommissionen får, genom genomförandeakter, anta åtgärder rörande

(a)          Inlämnandet av stödprogram, tillhörande ekonomisk planering och översyn av stödprogram.

(b)          Ansöknings- och urvalsförfaranden.

(c)          Utvärdering av de åtgärder som får stöd.

(d)          Beräkning och utbetalning av stöd för grön skörd och destillation av biprodukter.

(e)          Krav avseende medlemsstaternas ekonomiska förvaltning av stödåtgärderna.

(f)           Regler om samstämmighet mellan åtgärderna.

Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Avsnitt 5 Stöd inom biodlingssektorn

Artikel 52 Nationella program och finansiering

1.           Medlemsstaterna får utarbeta nationella treårsprogram för sektorn för biodling.

2.           Unionen ska delta i finansieringen av biodlingsprogrammen med högst 50 % av medlemsstaternas kostnader.

3.           För att vara berättigade till den unionsfinansiering som föreskrivs i artikel 2 ska medlemsstaterna genomföra en studie över produktions- och saluföringsstrukturer inom biodlingssektorn på sina respektive territorier.

Artikel 53 Delegerade befogenheter

För att säkra att unionens finansiella medel för biodling används på ett ändamålsenligt sätt ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 rörande följande:

(a)          Vilka åtgärder som får ingå i biodlingsprogram.

(b)          Regler för hur de nationella programmen och de studier som avses i artikel 52.3 ska utarbetas och för deras innehåll.

(c)          Villkoren för fördelningen av unionens ekonomiska bidrag till de deltagande medlemsstaterna på grundval av bland annat det samlade antalet bibestånd i unionen.

Artikel 54 Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

Kommissionen får, genom genomförandeakter

(a)          anta regler för att säkra att åtgärder som finansieras inom ramen för biodlingsprogrammen inte samtidigt får stöd från andra unionsordningar, samt regler för omfördelning av outnyttjade medel,

(b)          godkänna de biodlingsprogram som lämnas in av medlemsstaterna, inklusive fördelningen av unionens ekonomiska bidrag.

Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

AVDELNING II REGLER FÖR SALUFÖRING OCH PRODUCENTORGANISATIONER

KAPITEL I Regler för saluföring

Avsnitt 1 Handelsnormer

Underavsnitt 1 Inledande bestämmelser

Artikel 55 Tillämpningsområde

Utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser beträffande jordbruksprodukter och utan att det påverkar de bestämmelser som inom den veterinära sektorn, den fytosanitära sektorn och inom livsmedelssektorn antagits för att säkra att produkterna är förenliga med hygien- och hälsonormerna samt för att skydda människors, växters och djurs hälsa fastställs i detta avsnitt regler avseende den allmänna handelsnormen och sektor- och/eller produktspecifika handelsnormer för jordbruksprodukter.

Underavsnitt 2 Allmän handelsnorm

Artikel 56 Överensstämmelse med den allmänna handelsnormen

1.           För tillämpningen av denna förordning ska en produkt anses överensstämma med den allmänna handelsnormen om den är av sund, god och marknadsmässig kvalitet.

2.           Om det inte har fastställts några handelsnormer enligt underavsnitt 3 och enligt rådets direktiv 2000/36/EG[28], 2001/112/EG[29], 2001/113/EG[30], 2001/114/EG[31], 2001/110/EG[32], 2001/111/EG[33], får produkter som är redo för saluföring eller leverans till slutkonsumenten via detaljhandeln enligt artikel 3.7 i förordning (EG) nr 178/2002 endast saluföras om de överensstämmer med den allmänna handelsnormen.

3.           En produkt som är avsedd att saluföras ska anses överensstämma med den allmänna handelsnormen om den överensstämmer med en gällande norm, som antagits av någon av de internationella organisationer som förtecknas i bilaga V.

Artikel 57 Delegerade befogenheter

För att bemöta förändringar i marknadssituationen och ta hänsyn till varje sektors särprägel ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 i syfte att anta, ändra och medge undantag från de krav som gäller för den allmänna handelsnormen enligt artikel 56.1, och de regler om överensstämmelse som avses i artikel 56.3.

Underavsnitt 3  Sektor- eller produktspecifika handelsnormer

Artikel 58 Allmän princip

De produkter för vilka det har fastställts sektor- eller produktspecifika handelsnormer får endast saluföras i unionen i enlighet med dessa normer.

Artikel 59 Fastställande och innehåll

1.           För att ta hänsyn till konsumenternas förväntningar, för att förbättra de ekonomiska villkoren för produktion och saluföring av jordbruksprodukter och för att bidra till att jordbruksprodukterna håller hög kvalitet ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 avseende de handelsnormer som avses i artikel 55 i alla handelsled samt att anta undantag från tillämpningen av sådana normer, i syfte att göra anpassningar till de ständigt skiftande marknadsvillkoren och till utvecklingen i konsumenternas efterfrågan och för att ta hänsyn till utvecklingen när det gäller relevanta internationella normer och undvika att det uppstår hinder för produktutvecklingen.

2.           De handelsnormer som avses i punkt 1 får omfatta följande:

(a)     Andra definitioner, beteckningar och/eller varubeskrivningar än de som anges i denna förordning och förteckningar över slaktkroppar och delar av dessa för vilka bilaga VI gäller.

(b)     Klassificeringskriterier, t.ex. klass, vikt, storlek, ålder och kategori.

(c)     Växtsort, djurras eller handelstyp.

(d)     Presentation, varubeskrivningar, märkning kopplad till obligatoriska handelsnormer, förpackning, regler som ska gälla för förpackningscentraler, märkning, emballering, skördeår och användning av särskilda uttryck.

(e)     Kriterier som utseende, konsistens, konformation och produktegenskaper.

(f)      Särskilda ämnen som används i produktionen, eller ingredienser eller beståndsdelar, inklusive deras mängd, renhet och identifiering.

(g)     Typ av jordbruks- och produktionsmetod, inbegripet oenologiska metoder och tillhörande administrativa föreskrifter, och tillverkningsprocess.

(h)     Blandning (coupage) av must och vin, inbegripet definitioner av detta, blandning och restriktioner för detta.

(i)      Lagringsmetod och lagringstemperatur.

(j)      Produktionsplats och/eller ursprung.

(k)     Uppsamlings-, leverans-, lagrings- och behandlingsfrekvens.

(l)      Identifiering eller registrering av producenten och/eller den industrianläggning i vilken produkten har beretts eller bearbetats.

(m)    Vattenhalten i procent.

(n)     Begränsningar när det gäller användningen av vissa ämnen och/eller metoder.

(o)     Särskilda användningsområden.

(p)     Handelsdokument, följedokument och register som ska föras.

(q)     Lagring och transport.

(r)      Certifieringsförfarandet.

(s)     Villkor för avyttring, lagring, omsättning och användning av produkter som inte överensstämmer med de handelsnormer som antagits enligt punkt 1 och/eller med de definitioner, beteckningar och varubeskrivningar som avses i artikel 60, samt för avyttring av biprodukter.

(t)      Tidsfrister.

3.           De sektor- eller produktspecifika handelsnormer som antas i enlighet med punkt 1 ska fastställas utan att det påverkar tillämpningen av avsnitt IV i förordning (EU) nr [KOM(2010) 733] om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och hänsyn ska därvid tas till

(a)     de berörda produkternas särdrag,

(b)     behovet av att säkerställa en smidig avyttring av produkterna på marknaden,

(c)     konsumenternas intresse av att få riktig och tydlig produktinformation, även om produktionsplatsen, vilken från fall till fall ska fastställas på lämplig geografisk nivå,

(d)     de metoder som använts för att fastställa produkternas fysikaliska, kemiska och organoleptiska egenskaper,

(e)     de rekommendationer till normer som fastställts av internationella organ.

Artikel 60 Definitioner, beteckningar och varubeskrivningar för vissa sektorer och produkter

1.           De definitioner, beteckningar och varubeskrivningar som anges i bilaga VI ska gälla för följande sektorer och produkter:

(a)     Olivolja och bordsoliver.

(b)     Vin.

(c)     Nöt- och kalvkött.

(d)     Mjölk och mjölkprodukter avsedda att användas som livsmedel.

(e)     fjäderfäkött,

(f)      Bredbara fetter avsedda att användas som livsmedel.

2.           De definitioner, beteckningar eller varubeskrivningar som anges i bilaga VI får i unionen endast användas för saluföring av produkter som uppfyller motsvarande krav i bilagan i fråga.

3.           För att ta hänsyn till hur konsumenternas efterfrågan utvecklas och för att ta hänsyn till tekniska framsteg och undvika att skapa hinder för produktutveckling ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 i syfte att anta ändringar eller undantag från definitionerna och varubeskrivningarna i bilaga VI.

Artikel 61 Tolerans

För att ta hänsyn till varje sektors särprägel ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 om toleranser för varje norm; utöver toleransen ska ett helt parti av en produkt anses inte överensstämma med normen.

Artikel 62 Oenologiska metoder och analysmetoder

1.           Vid framställning och lagring i unionen av de produkter som förtecknas i del II i bilaga VI får endast de oenologiska metoder som är tillåtna enligt bilaga VII och som föreskrivs i artiklarna 59.2 g, 65.2 och 65.3 användas.

Första stycket ska inte gälla

(a)     druvsaft och koncentrerad druvsaft,

(b)     druvmust och koncentrerad druvmust avsedd för framställning av druvsaft.

De tillåtna oenologiska metoderna får endast användas för att säkerställa att framställning, lagring och förädling av produkten sker på ett korrekt sätt.

De produkter som förtecknas i del II i bilaga VI ska produceras i unionen i enlighet med de regler som anges i bilaga VII.

De produkter som förtecknas i del II i bilaga VI får inte saluföras i unionen om

(a) de har behandlats med oenologiska metoder som inte är tillåtna i unionen,

(b) de har behandlats med oenologiska metoder som inte är tillåtna i en medlemsstat, eller om

(c) de inte överensstämmer med reglerna i bilaga VII.

2.           Kommissionen ska, när den godkänner oenologiska metoder för vin enligt artikel 59.2 g,

(a)     grunda sig på de oenologiska metoder och analysmetoder som rekommenderas och offentliggörs av OIV och på resultaten av användningen av ännu inte tillåtna oenologiska metoder för försöksändamål,

(b)     ta hänsyn till behovet av att skydda människors hälsa,

(c)     ta hänsyn till eventuella risker för att konsumenterna vilseleds på grund av förväntningar och uppfattningar och i samband med detta undersöka vilka informationsmöjligheter som finns och kan utnyttjas för att undvika sådana risker,

d       sörja för möjligheter att bevara vinets naturliga och kännetecknande egenskaper och motverka genomgripande ändringar av den berörda produktens sammansättning,

(e)     säkerställa en acceptabel miniminivå för miljöskyddet,

(f)      följa de allmänna reglerna för oenologiska metoder och restriktioner i bilaga VII.

3.           Kommissionen ska vid behov, genom genomförandeakter, fastställa de metoder som avses i artikel 59.3 d för de produkter som förtecknas i del II i bilaga VI. Metoderna ska baseras på en relevant metod som rekommenderats och offentliggjorts av OIV, utom om en sådan metod skulle vara ineffektiv eller olämplig med tanke på det legitima mål som man önskar uppnå. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

I avvaktan på att sådana regler antas ska man tillämpa de metoder som är tillåtna i den berörda medlemsstaten.

Artikel 63 Druvsorter

1.           De produkter som förtecknas i del II i bilaga VI och som produceras i unionen ska framställas av druvsorter enligt klassificeringen i punkt 2 i denna artikel.

2.           Med förbehåll för punkt 3 ska medlemsstaterna klassificera vilka druvsorter som för framställning av vin får planteras, återplanteras eller ympas på deras territorier.

Endast druvsorter som uppfyller följande villkor får klassificeras av medlemsstaterna:

(a)     Druvsorter som tillhör arten Vitis vinifera eller kommer från en korsning mellan den arten och andra arter av släktet Vitis.

(b)     Druvsorter som inte tillhör någon av följande sorter: Noah, Othello, Isabelle, Jacquez, Clinton och Hebermont.

Om en druvsort stryks ur klassificeringen enligt första stycket ska den röjas inom 15 år efter det att den har strukits.

3.           De medlemsstater vilkas vinproduktion inte överstiger 50 000 hl vin per år, beräknat på grundval av den genomsnittliga produktionen under de senaste fem vinåren, ska undantas från kravet på klassificering i punkt 2 första stycket.

I de medlemsstater som avses i första stycket får dock endast druvsorter som överensstämmer med punkt 2 andra stycket planteras, återplanteras eller ympas för framställning av vin.

4.           Med avvikelse från punkt 2 första och tredje styckena och punkt 3 andra stycket ska medlemsstaterna tillåta plantering, återplantering eller ympning av följande druvsorter för forskning och vetenskapliga försök:

(a)     Druvsorter som inte klassificerats av de medlemsstater som avses i punkt 3.

(b)     Druvsorter som inte överensstämmer med punkt 2 andra stycket i fråga om de medlemsstater som avses i punkt 3.

5.           Arealer som planterats med druvsorter för vinframställning i strid med punkterna 2–4 ska röjas.

Det föreligger dock ingen skyldighet att röja sådana arealer om det som produceras enbart är avsett för konsumtion i vinodlarens hushåll.

Artikel 64 Särskild användning av vin som inte omfattas av de kategorier som förtecknas i bilaga VI del II

Med undantag av vin på flaska för vilket det kan visas att tappningen ägde rum före den 1 september 1971, får vin som framställts av de druvsorter som anges i den klassificering som upprättats enligt artikel 63.2 första stycket, men som inte svarar mot kategorierna i del II i bilaga VI, endast användas för konsumtion i vinodlarens hushåll, för framställning av vinättika eller för destillation.

Artikel 65 Nationella regler för vissa produkter och sektorer

1.           Trots bestämmelserna i artikel 59.1 får medlemsstaterna anta eller behålla nationella regler om differentierade kvalitetsnivåer för bredbara fetter. Reglerna ska medge en bedömning av de olika kvalitetsnivåerna på grundval av kriterier som är baserade på i synnerhet de använda råvarorna, produkternas organoleptiska egenskaper och deras fysikaliska och mikrobiologiska stabilitet.

Medlemsstater som utnyttjar den möjlighet som föreskrivs i första stycket ska säkerställa att det för andra medlemsstaters produkter, som uppfyller de fastställda nationella kriterierna, på icke-diskriminerande villkor får användas uttryck som anger att dessa kriterier är uppfyllda.

2.           Medlemsstaterna får begränsa eller förbjuda användningen av vissa oenologiska metoder som är tillåtna enligt unionsrätten, samt införa strängare regler för vin som framställs inom deras territorium i syfte att bättre bevara de egenskaper som är kännetecknande för vin med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning och för mousserande vin och likörvin.

3.           Medlemsstaterna får för försöksändamål tillåta användningen av otillåtna oenologiska metoder, på villkor som kommissionen fastställer genom delegerade akter som antas enligt punkt 4.

4.           För att säkerställa en korrekt och öppen tillämpning ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 om villkor för tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel samt villkoren för innehav, omsättning och användning av produkter som erhållits från de försöksmetoder som avses i punkt 3 i denna artikel.

Underavsnitt 4  Handelsnormer för import och export

Artikel 66 Allmänna bestämmelser

För att ta hänsyn till särdragen i handeln mellan unionen och vissa tredjeländer och till vissa jordbruksprodukters särskilda egenskaper ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 för att fastställa villkor för när importerade produkter ska anses hålla en likvärdig nivå av överensstämmelse med unionens krav när det gäller handelsnormer och när det får göras undantag från artikel 58 samt för att fastställa regler för tillämpningen av handelsnormer på produkter som exporteras från unionen.

Artikel 67 Särskilda bestämmelser för import av vin

1.           Om inte annat föreskrivs i avtal som ingåtts enligt artikel 218 i fördraget, ska bestämmelserna om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar och om märkning av vin i avsnitt 2 i detta kapitel och i de definitioner, beteckningar och varubeskrivningar som avses i artikel 60 i denna förordning gälla för produkter enligt KN-nummer 2009 61, 2009 69 och 2204 som importeras till unionen.

2.           Om inte annat föreskrivs i avtal som ingåtts enligt artikel 218 i fördraget, ska de produkter som avses i punkt 1 i denna artikel framställas enligt de oenologiska metoder som rekommenderas och offentliggörs av Internationella vinorganisationen eller som godkänts av unionen enligt denna förordning.

3.           Vid import av de produkter som avses i punkt 1 ska det uppvisas

(a)     ett intyg som styrker att bestämmelserna i punkterna 1 och 2 har följts, vilket ska ha utfärdats av ett behörigt organ i produktens ursprungsland som finns upptaget på en förteckning som ska offentliggöras av kommissionen.

(b)     en analysrapport som ska ha upprättats av ett organ eller en myndighet som har utsetts av produktens ursprungsland, om produkten är avsedd för direkt konsumtion.

Underavsnitt 5 Gemensamma bestämmelser

Artikel 68 Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

Kommissionen får, genom genomförandeakter, anta alla åtgärder som krävs för detta avsnitt, särskilt när det gäller att

(a)          fastställa åtgärder för genomförandet av den allmänna handelsnormen,

(b)          fastställa åtgärder för genomförandet av de definitioner och varubeskrivningar som föreskrivs i bilaga VI,

(c)          fastställa åtgärder för upprättandet av förteckningarna över mjölk och mjölkprodukter enligt bilaga VI del III punkt 5 andra stycket och över bredbara fetter enligt bilaga VI del VI sjätte stycket led a, på grundval av vägledande förteckningar som medlemsstaterna ska skicka till kommissionen över de produkter som medlemsstaterna inom sina respektive territorier anser motsvarar de aktuella bestämmelserna,

(d)          fastställa åtgärder för genomförandet av de sektor- eller produktspecifika handelsnormerna, inbegripet närmare regler om provtagning och analysmetoder för att bestämma produkternas sammansättning,

(e)          fastställa åtgärder för bestämning av huruvida en produkt har genomgått en behandling som står i strid med tillåtna oenologiska metoder,

(f)           fastställa åtgärder för toleransnivån,

(g)          fastställa åtgärder för genomförandet av artikel 66.

Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Avsnitt 2 Ursprungsbeteckningar, geografiska beteckningar och traditionella uttryck inom vinsektorn

Underavsnitt 1 Inledande bestämmelser

Artikel 69 Tillämpningsområde

1.           Regler gällande ursprungsbeteckningar, geografiska beteckningar och traditionella uttryck enligt detta avsnitt ska gälla för de produkter som avses i punkterna 1, 3–6, 8, 9, 11, 15 och 16 i bilaga VI del II.

2.           De regler som avses i punkt 1 syftar till att

(a)     skydda konsumenternas och producenternas legitima intressen,

(b)     säkerställa att den inre marknaden för de berörda produkterna fungerar väl, och

(c)     främja framställningen av kvalitetsprodukter samtidigt som utrymme ges för nationella kvalitetspolitiska åtgärder.

Underavsnitt 2 Ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar

Artikel 70 Definitioner

1.           I detta avsnitt gäller följande definitioner:

(a)     ursprungsbeteckning: namn på en region, en ort eller i välmotiverade undantagsfall ett land, som används för att beskriva en produkt som avses i artikel 69.1 och som uppfyller följande krav:

(i)      Dess kvalitet och egenskaper beror helt eller väsentligen på en viss geografisk omgivning med de naturliga och mänskliga faktorer som förknippas med den.

(ii)      De druvor som vinet framställts av kommer uteslutande från det geografiska området.

(iii)     Produktionen sker inom det geografiska området. och

(iv)     Produkten framställs av druvsorter tillhörande sorten Vitis vinifera.

(b)     geografisk beteckning: beteckning för en region, en ort eller i välmotiverade undantagsfall ett land, som används för att beskriva en produkt som avses i artikel 69.1 och som uppfyller följande krav:

(i)      Den besitter en specifik kvalitet, ett specifikt anseende eller någon annan specifik egenskap som kan hänföras till det geografiska ursprunget.

(ii)      Minst 85 % av de druvor som används för framställningen kommer uteslutande från det geografiska området.

(iii)     Produktionen sker inom det geografiska området. och

(iv)     Den framställs av druvsorter tillhörande arten Vitis vinifera eller en korsning mellan denna art och andra arter av släktet Vitis.

2.           Vissa traditionellt använda namn ska utgöra ursprungsbeteckningar om de

(a)     betecknar ett vin,

(b)     hänvisar till ett geografiskt namn,

(c)     uppfyller kraven i leden i–iv i punkt 1 a, och

(d)     genomgår det förfarande för beviljande av skydd för ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar som fastställs i detta underavsnitt.

3.           Ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, även sådana som rör geografiska områden i tredjeland, kan skyddas i unionen med stöd av reglerna i detta underavsnitt.

Artikel 71 Ansökan om skydd

1.           Ansökningar om skydd av namn som ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar ska innehålla teknisk dokumentation med följande:

(a)     Det namn som ska skyddas.

(b)     Sökandens namn och adress.

(c)     Den produktspecifikation som avses i punkt 2. och

(d)     Ett dokument som sammanfattar den produktspecifikation som avses i punkt 2.

2.           Produktspecifikationen ska göra det möjligt för intresserade parter att kontrollera de relevanta produktionsvillkoren för ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen.

3.           I de fall ansökan om skydd avser ett geografiskt område i ett tredjeland ska den utöver de uppgifter som anges i punkterna 1 och 2 innehålla uppgifter som styrker att namnet i fråga är skyddat i ursprungslandet.

Artikel 72 Sökande

1.           Alla intresserade producentgrupper, eller i välmotiverade undantagsfall en enskild producent, får ansöka om skydd av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning. Andra intresserade parter får delta i ansökan.

2.           Producenter får endast ansöka om skydd för vin som de själva producerar.

3.           När ett namn anger ett geografiskt område som skär över nationella gränser, eller när ett traditionellt namn är förknippat med ett geografiskt område som skär över nationella gränser, får en gemensam ansökan lämnas in.

Artikel 73 Förberedande nationellt förfarande

1.           Ansökningar om skydd av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning enligt artikel 71 för vin med ursprung i unionen ska vara föremål för ett förberedande nationellt förfarande.

2.           Om medlemsstaten anser att ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen inte uppfyller kraven, eller är oförenlig med unionsrätten, ska den avslå ansökan.

3.           Om medlemsstaten anser att kraven uppfylls ska medlemsstaten genomföra ett nationellt förfarande, där det säkerställs att produktspecifikationen får tillräcklig offentlighet, och som ett minimikrav offentliggörs på Internet.

Artikel 74 Kommissionens granskning

1.           Kommissionen ska offentliggöra dagen för inlämning av ansökan om skydd av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen.

2.           Kommissionen ska kontrollera huruvida de ansökningar om skydd som avses i artikel 71 uppfyller villkoren i detta underavsnitt.

3.           Om kommissionen anser att villkoren i detta underavsnitt är uppfyllda ska den, genom genomförandeakter, fatta beslut om att i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra det sammanfattande dokument som avses i artikel 71.1 d med hänvisning till det offentliggörande av produktspecifikationen som gjorts under det förberedande nationella förfarandet.

4.           Om kommissionen anser att villkoren i detta underavsnitt inte är uppfyllda ska den, genom genomförandeakter, fatta beslut om att avslå ansökan.

Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Artikel 75 Förfarande för invändningar

Inom två månader räknat från dagen för offentliggörandet av det sammanfattande dokumentet enligt artikel 71.1 d, får alla medlemsstater eller tredjeländer, eller alla fysiska eller juridiska personer som har ett legitimt intresse och är bosatta eller etablerade i en annan medlemsstat än den som begärt skyddet eller i ett tredjeland, göra invändningar mot det föreslagna skyddet genom att till kommissionen lämna in en vederbörligen motiverad förklaring på grundval av de villkor för rätten till skydd som anges i detta underavsnitt.

För fysiska eller juridiska personer som är bosatta eller etablerade i tredjeländer, ska förklaringen lämnas in, antingen direkt eller genom myndigheterna i det berörda tredjelandet, inom den tidsfrist på två månader som fastställs i första stycket.

Artikel 76 Beslut om skydd

På grundval av den information som kommissionen förfogar över efter avslutandet av det invändningsförfarande som avses i artikel 75 ska kommissionen, genom en genomförandeakt, fatta beslut om att antingen bevilja skydd för en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning som uppfyller villkoren i detta underavsnitt och som är förenlig med unionsrätten, eller avslå ansökan om villkoren inte är uppfyllda.

Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Artikel 77 Homonyma beteckningar

1.           En beteckning för vilken en ansökan har inlämnats och som är helt eller delvis homonym med en beteckning som redan registrerats enligt denna förordning, ska registreras med beaktande av lokala och traditionella seder och bruk samt risken för förväxlingar.

En homonym beteckning som vilseleder konsumenten att tro att en produkt kommer från ett annat område får inte registreras, även om beteckningen bokstavligen är korrekt i fråga om det område eller den region eller plats där sådan produkter har sitt verkliga ursprung.

En registrerad homonym beteckning får endast användas om det finns en klar skillnad i praxis mellan den senast registrerade homonymen och det namn som hade registrerats tidigare, med beaktande av kraven på att producenterna ska behandlas lika och att konsumenterna inte får vilseledas.

2.           Punkt 1 ska tillämpas i tillämpliga delar om en beteckning för vilken en ansökan har lämnats in, helt eller delvis är homonym med en geografisk beteckning som är skyddad i medlemsstaternas lagstiftning.

3.           Om namnet på en druvsort innehåller eller består av en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning, får det inte användas för märkning av jordbruksprodukter. Kommissionen får genom delegerade akter enligt artikel 160, mot bakgrund av befintlig märkningspraxis, fatta beslut i strid med detta.

4.           Skyddet av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar för produkter som omfattas av artikel 70 ska inte påverka tillämpningen av skyddade geografiska beteckningar som gäller för spritdrycker enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008[34] .

Artikel 78 Grunder för att avslå en ansökan om skydd

1.           Namn som har blivit generiska får inte skyddas som ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar.

I detta avsnitt avses med ett namn som har blivit generiskt ett namn på ett vin som visserligen har samband med den ort eller den region där produkten från början producerades eller salufördes, men som har blivit det allmänna namnet på ett vin i unionen.

När det ska avgöras om ett namn har blivit generiskt, ska hänsyn tas till alla relevanta faktorer och särskilt till

(a)     de nuvarande förhållandena i unionen, särskilt i de områden där produkten konsumeras,

(b)     den tillämpliga unionslagstiftningen eller den nationella lagstiftningen.

2.           Ett namn får inte skyddas som ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning om detta med hänsyn till ett varumärkes anseende och renommé skulle kunna vilseleda konsumenten om vinets rätta identitet.

Artikel 79 Förhållandet till varumärken

1.           När en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning skyddas i enlighet med denna förordning, ska en ansökan om registrering av ett varumärke vars användning omfattas av artikel 80.2, och som avser en produkt ur någon av de kategorier som förtecknas i bilaga VI del II, avslås om ansökan om varumärkesregistrering lämnas in efter den dag då ansökan om skydd av ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning lämnats in till kommissionen och ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen därefter skyddas.

Varumärkesregistrering som har skett i strid med vad som sägs i första stycket ska förklaras ogiltig.

2.           Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 78.2 får ett varumärke vars användning omfattas av artikel 80.2, fortsätta att användas eller förnyas även om en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning har skyddats, om det har lämnats in en ansökan för varumärket i fråga eller om det har registrerats eller, i enlighet med den tillämpliga lagstiftningen, förvärvats genom användning inom unionen före den dag då ansökan om skydd av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen lämnades in till kommissionen, såvida det inte finns skäl att ogiltigförklara eller häva varumärkesregistreringen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar[35] eller rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken[36].

I sådana fall ska användningen av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen vara tillåten parallellt med de berörda varumärkena.

Artikel 80 Skydd

1.           Skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar får användas av alla aktörer som saluför vin som har producerats i enlighet med motsvarande produktspecifikation.

2.           Skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar och viner som använder det skyddade namnet i enlighet med produktspecifikationen ska skyddas mot följande:

(a)     Varje direkt eller indirekt kommersiellt bruk av det skyddade namnet

(i)      för produkter som är jämförbara, men som inte uppfyller kraven i produktspecifikationen för det skyddade namnet, eller

(ii)      i den mån bruket innebär att en ursprungsbetecknings eller en geografisk betecknings anseende utnyttjas.

(b)     Varje obehörigt bruk, imitation eller anspelning, även när produktens eller tjänstens verkliga ursprung anges eller om det skyddade namnet har översatts, transkriberats eller translittererats eller åtföljs av uttryck som ”stil”, ”typ”, ”metod”, ”sådan som tillverkas i”, ”imitation”, ”smak”, ”liknande” eller dylikt.

(c)     Varje annan osann eller vilseledande uppgift om härkomst, ursprung, beskaffenhet eller väsentliga egenskaper hos produkten på dennas inre eller yttre förpackning, reklammaterial eller handlingar rörande den aktuella vinprodukten, liksom förpackning av vinprodukten i en behållare som är ägnad att inge en oriktig föreställning om vinproduktens ursprung.

(d)     Varje annan form av agerande som kan vilseleda konsumenten om produktens verkliga ursprung.

3.           Skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar får inte bli generiska i unionen i den mening som avses i artikel 78.1.

Artikel 81 Register

Kommissionen ska upprätta och föra ett elektroniskt register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar för vin som ska vara tillgängligt för allmänheten. Ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar för produkter från tredjeland som är skyddade inom unionen i enlighet med ett internationellt avtal som unionen har ingått får föras upp i registret. Utom i de fall då det i ett sådant avtal uttryckligen anges att det är fråga om skyddade ursprungsbeteckningar enligt denna förordning ska sådana namn föras in i registret som skyddade geografiska beteckningar.

Artikel 82 Ändringar av produktspecifikationer

En sökande som uppfyller villkoren i artikel 86.4 b får ansöka om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, till exempel för att ta hänsyn till den vetenskapliga eller tekniska utvecklingen eller för att göra en ny avgränsning av det geografiska området. I ansökan ska anges vilka ändringar som begärs och motivering för dessa.

Artikel 83 Avregistrering

Kommissionen får, på eget initiativ eller på motiverad begäran av en medlemsstat, ett tredjeland eller en fysisk eller juridisk person som har ett legitimt intresse, genom en genomförandeakt, fatta beslut om att dra in skyddet av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning om villkoren i motsvarande produktspecifikation inte längre är uppfyllda.

Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Artikel 84 Befintliga skyddade vinnamn

1.           De vinnamn som är skyddade enligt artiklarna 51 och 54 i rådets förordning (EG) nr 1493/1999[37] och artikel 28 i kommissionens förordning (EG) nr 753/2002[38] ska automatiskt vara skyddade enligt den här förordningen. Kommissionen ska föra in dem i det register som avses i artikel 81 i den här förordningen.

2.           Kommissionen ska, genom genomförandeakter, vidta motsvarande formella åtgärder för att ta bort vinnamn som omfattas av artikel 191.3 i förordning (EU) nr [KOM(2010)799] från det register som avses i artikel 81.

3.           Artikel 83 ska inte tillämpas på sådana befintliga skyddade vinnamn som avses i punkt 1 i denna artikel.

Kommissionen får på eget initiativ till och med den 31 december 2014, genom genomförandeakter, fatta beslut om att dra in det skydd för befintliga skyddade vinnamn som avses i punkt 1 i denna artikel om de inte uppfyller villkoren i artikel 70.

Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Artikel 85 Avgifter

Medlemsstaterna får ta ut avgifter för att täcka sina omkostnader, inbegripet de som uppstår vid granskning av ansökningar om skydd, invändningar, ansökningar om ändringar och framställningar om avregistrering enligt detta underavsnitt.

Artikel 86 Delegerade befogenheter

1.           Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 i syfte att anta de åtgärder som föreskrivs i punkterna 2–5 i denna artikel.

2.           För att ta hänsyn till särdragen i produktionen i det avgränsade geografiska området får kommissionen genom delegerade akter anta

(a)     principer för avgränsningen av det geografiska området, och

(b)     definitioner, restriktioner och undantag rörande produktionen i det avgränsade geografiska området.

3.           För att säkerställa produktkvalitet och spårbarhet får kommissionen genom delegerade akter fastställa på vilka villkor produktspecifikationerna får innehålla ytterligare krav.

4.           För att skydda producenternas och aktörernas legitima rättigheter och intressen får kommissionen genom delegerade akter anta regler rörande följande:

(a)     Produktspecifikationens innehåll.

(b)     Regler för vilka typer av sökande som får ansöka om skydd av en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning,

(c)     De villkor som gäller för ansökan om skydd av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning, de förberedande nationella förfarandena, kommissionens granskning av ansökningarna, förfarandet för invändningar och förfarandet för ändringar, avregistreringar och omvandling av skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar.

(d)     Villkor för gränsöverskridande ansökningar.

(e)     Villkor för ansökningar som rör ett geografiskt område i ett tredjeland.

(f)      Det datum från och med vilket skyddet eller en ändring av ett skydd ska gälla.

(g)     Villkor för ändring av produktspecifikationerna.

5.           För att säkerställa ett tillräckligt skydd får kommissionen genom delegerade akter anta restriktioner för ett skyddat namn.

6.           För att säkerställa att ekonomiska aktörer och behöriga myndigheter inte påverkas negativt av tillämpningen av detta underavsnitt när det gäller vinnamn som har beviljats skydd före den 1 augusti 2009 eller för vilka en ansökan om skydd har lämnats in före det datumet får kommissionen genom delegerade akter anta övergångsbestämmelser om

(a)     vinnamn som medlemsstaterna har erkänt som ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar före den 1 augusti 2009 och vinnamn för vilka en ansökan om skydd har lämnats in före det datumet,

(b)     det förberedande nationella förfarandet,

(c)     viner som släppts ut på marknaden eller märkts före ett visst datum, och

(d)     ändringar av produktspecifikationer.

Artikel 87 Genomförandebefogenheter

1.           Kommissionen får, genom genomförandeakter, anta alla åtgärder som krävs rörande följande:

(a)     Den information som produktspecifikationen ska innehålla om sambandet mellan det geografiska området och slutprodukten.

(b)     Offentliggörande av beslut om skydd eller avslag.

(c)     Upprättande och underhåll av det register som avses i artikel 81.

(d)     Omvandling av en skyddad ursprungsbeteckning till en skyddad geografisk beteckning.

(e)     Inlämnande av gränsöverskridande ansökningar.

Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

2.           Kommissionen får, genom genomförandeakter, anta nödvändiga åtgärder rörande förfarandet för bedömning av ansökningar om skydd eller om godkännande av en ändring av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning, och rörande förfarandet för bedömning av begäranden om invändningar, avregistrering eller omvandling samt rörande förfarandet för inlämnande av information om befintliga skyddade vinnamn, särskilt med avseende på

(a)     förlagor till dokument och överföringsformatet,

(b)     tidsfrister,

(c)     närmare uppgifter om fakta, bevis och underlag som ska lämnas in som stöd för en ansökan eller en begäran.

Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Artikel 88 Andra genomförandebefogenheter

Om en invändning anses ogiltig ska kommissionen, genom genomförandeakter, fatta beslut om att den ska avslås.

Underavsnitt 3 Traditionella uttryck

Artikel 89 Definition

Traditionellt uttryck: ett uttryck som, när det gäller de produkter som avses i artikel 69.1, av tradition används i medlemsstaterna för att ange

(a)          att produkten har en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning enligt unionslagstiftningen eller den nationella lagstiftningen, eller

(b)          att det är fråga om en produktions- eller lagringsmetod, kvalitet, färg, typ av plats eller en särskild händelse som är förknippad med produktens historia, för produkter med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning.

Artikel 90 Skydd

1.           Ett skyddat traditionellt uttryck får endast användas för produkter som har framställts enligt definitionen i artikel 89.

Traditionella uttryck ska skyddas mot olovlig användning.

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som behövs för att förhindra olovlig användning av skyddade traditionella uttryck.

2.           Traditionella uttryck får inte bli generiska i unionen.

Artikel 91 Delegerade befogenheter

1.           Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 i syfte att anta de åtgärder som föreskrivs i punkterna 2–4 i denna artikel.

2.           För att säkerställa ett tillräckligt skydd får kommissionen genom delegerade akter anta bestämmelser om vilket språk det uttryck som ska skyddas ska vara på och hur det ska stavas.

3.           För att tillvarata producenters eller aktörers legitima rättigheter eller intressen får kommissionen genom delegerade akter fastställa följande:

(a)     Vilken typ av sökande som får ansöka om skydd av ett traditionellt uttryck.

(b)     På vilka villkor en ansökan om erkännande av ett traditionellt uttryck ska anses vara giltig.

(c)     På vilka grunder det ska vara möjligt att invända mot ett föreslaget erkännande av ett traditionellt uttryck.

(d)     Skyddets omfattning, förhållandet till varumärken, skyddade traditionella uttryck, skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, homonyma beteckningar och vissa namn på druvsorter.

(e)     På vilka grunder ett traditionellt uttryck kan avregistreras.

(f)      Inom vilka tidsfrister en ansökan eller en begäran ska lämnas in.

(g)     Vilka förfaranden som bör följas för en ansökan om skydd av ett traditionellt uttryck, även vad gäller kommissionens granskning av ansökningarna, förfaranden för invändningar och förfaranden för avregistreringar och ändringar.

4.           För att ta hänsyn till särdragen i handeln mellan unionen och vissa tredjeländer får kommissionen genom delegerade akter anta villkor för när traditionella uttryck får användas för produkter från tredjeland, samt föreskriva undantag från artikel 89.

Artikel 92 Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

1.           Kommissionen får, genom genomförandeakter, anta nödvändiga åtgärder rörande förfarandet för bedömning av ansökningar om skydd eller godkännande av en ändring av ett traditionellt uttryck, rörande förfarandet för bedömning av begäranden om invändningar eller avregistrering, särskilt med avseende på

(a)     förlagor till dokument och överföringsformatet,

(b)     tidsfrister,

(c)     närmare uppgifter om fakta, bevis och underlag som ska lämnas in som stöd för ansökan eller begäran,

(d)     närmare föreskrifter för offentliggörande av traditionella uttryck.

2.           Kommissionen ska genom genomförandeakter fatta beslut om att godkänna eller avslå en ansökan om skydd för ett traditionellt uttryck eller en begäran om ändring av ett skyddat uttryck eller om avregistrering av skyddet för ett traditionellt uttryck.

3.           Kommissionen ska genom genomförandeakter anta bestämmelser om skydd av traditionella uttryck för vilka ansökan om skydd har godkänts, i synnerhet genom att klassificera dem enligt artikel 89 och offentliggöra en definition och/eller användningsvillkoren.

4.           De genomförandeakter som avses i punkterna 1–3 i denna artikel ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Artikel 93 Andra genomförandebefogenheter

Om en invändning anses ogiltig ska kommissionen, genom genomförandeakter, fatta beslut om att den ska avslås.

Avsnitt 3 Märkning och presentation inom vinsektorn

Artikel 94 Definition

I detta avsnitt avses med

(a)          märkning: varje ord, detalj, varumärke, märkesnamn, illustration eller symbol på förpackning, dokument, meddelande, etikett, ring eller hylsa som medföljer eller avser en viss produkt.

(b)          presentation: varje information som framförs till konsumenterna genom den berörda produktens förpackning, inklusive form på och typ av flaskor.

Artikel 95 Tillämpning av övergripande regler

Om inte annat föreskrivs i denna förordning ska direktiv 2008/95/EG, rådets direktiv 89/396/EEG[39], Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG[40] och Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/45/EG[41] gälla för märkning och presentation.

Artikel 96 Obligatoriska uppgifter

1.           Märkning och presentation av de produkter som avses i punkterna 1–11 samt punkterna 13, 15 och 16 i del II i bilaga VI och som saluförs i unionen eller är avsedda för export, ska innehålla följande obligatoriska uppgifter:

(a)     Kategorin av vinprodukt enligt del II i bilaga VI.

(b)     För vin med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning:

(i)      uttrycken skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, och

(ii)      namnet på den skyddade ursprungsbeteckningen eller skyddade geografiska beteckningen.

(c)     Verklig alkoholhalt i volymprocent.

(d)     Härkomst.

(e)     Uppgift om tappningsföretaget eller, när det rör sig om mousserande vin, mousserande vin tillsatt med koldioxid, mousserande kvalitetsvin eller mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ, namnet på producenten eller leverantören.

(f)      Importören, när det rör sig om importerade viner. och

(g)     Uppgift om sockerhalten när det rör sig om mousserande vin, mousserande vin tillsatt med koldioxid, mousserande kvalitetsvin eller mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ.

2.           Med avvikelse från punkt 1 a får hänvisningen till kategorin av vinprodukt uteslutas för vin vars etikett anger namnet på en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning.

3.           Med avvikelse från punkt 1 b får hänvisningen till uttrycken skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning utelämnas i följande fall:

(a)     Om ett traditionellt uttryck enligt artikel 89 a anges på etiketten.

(b)     I välmotiverade undantagsfall, som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 160 för att säkerställa efterlevnad av gällande märkningspraxis.

Artikel 97 Frivilliga uppgifter

1.           Märkning och presentation av de produkter som avses i punkterna 1–11 samt i punkterna 13, 15 och 16 i del II i bilaga VI får innehålla följande frivilliga uppgifter:

(a)     Årgång.

(b)     Namnet på en eller flera druvsorter.

(c)     När det gäller andra viner än de som avses i artikel 96.1 g, uppgifter om sockerhalten.

(d)     För vin med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning, traditionella uttryck enligt artikel 89 b.

(e)     Unionens symbol för den skyddade ursprungsbeteckningen eller skyddade geografiska beteckningen.

(f)      Uttryck som avser vissa produktionsmetoder.

(g)     För vin med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning, namnet på en geografisk enhet som är mindre eller större än det underliggande området för ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen.

2.           Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 77.3 gäller följande för användningen av de uppgifter som anges i punkt 1 a och 1 b för viner som saknar en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning:

(a)     Medlemsstaterna ska införa lagar eller andra författningar för att säkerställa certifierings-, godkännande- och kontrollförfaranden så att den berörda informationens korrekthet garanteras.

(b)     Medlemsstaterna får, på grundval av icke diskriminerande och objektiva kriterier och med vederbörlig hänsyn till lojal konkurrens, för vin som framställts av druvsorter på deras territorium, upprätta förteckningar över uteslutna druvsorter, särskilt om

(i)      det finns risk för att konsumenterna vilseleds i fråga om vinets rätta ursprung, på grund av att en viss druvsort utgör en integrerad del av en befintlig skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning,

(ii)      kontroller inte skulle vara kostnadseffektiva, på grund av att en viss druvsort utgör en mycket liten del av medlemsstatens vinodling.

(c)     När det gäller blandningar av viner från olika medlemsstater får druvsorten inte anges i märkningen om inte de berörda medlemsstaterna har kommit överens om detta och säkerställer de relevanta certifierings-, godkännande- och kontrollförfarandena.

Artikel 98 Språkanvändning

1.           De obligatoriska och frivilliga uppgifter som avses i artiklarna 96 och 97 ska när de uttrycks i ord avfattas på ett eller flera av unionens officiella språk.

2.           Utan hinder av punkt 1 ska dock namnet på en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning eller ett traditionellt uttryck enligt artikel 89 b på etiketten avfattas på det eller de språk på vilka skyddet är tillämpligt.

Vid skyddade ursprungsbeteckningar eller skyddade geografiska beteckningar eller särskilda nationella beteckningar på ett annat alfabet än det latinska kan namnet även anges på ett eller flera officiella unionsspråk.

Artikel 99 Delegerade befogenheter

1.           Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 i syfte att anta de åtgärder som föreskrivs i punkterna 2–6 i denna artikel.

2.           För att säkerställa att de övergripande reglerna om märkning och presentation följs och för att beakta de särdrag som kännetecknar vinsektorn, får kommissionen genom delegerade akter anta definitioner, regler och restriktioner när det gäller följande:

(a)     Presentation och användning av andra uppgifter i märkningen än de som föreskrivs i detta avsnitt.

(b)     Obligatoriska uppgifter rörande följande:

(i)      Uttryck som ska användas för att formulera de obligatoriska uppgifterna och användningsvillkoren för dessa.

(ii)      Uttryck som avser ett företag och användningsvillkoren för dessa.

(iii)     Bestämmelser om att producentmedlemsstaterna kan fastställa ytterligare regler för obligatoriska uppgifter.

(iv)     Bestämmelser om att det kan fastställas ytterligare undantag utöver dem som avses i artikel 96.2 när det gäller utelämnande av hänvisningen till vinproduktens kategori. och

(v)     Bestämmelser om användningen av språk.

(c)     Frivilliga uppgifter rörande följande:

(i)      Uttryck som ska användas för att formulera de frivilliga uppgifterna och användningsvillkoren för dessa.

(ii)      Bestämmelser om att producentmedlemsstaterna kan fastställa ytterligare regler för frivilliga uppgifter.

(d)     Uppgifter rörande presentationen:

(i)      Villkoren för användning av vissa flaskformer, och en förteckning över vissa specifika flaskformer.

(ii)      Villkoren för användning av flaskor och förslutningar av typen ”mousserade vin”.

(iii)     Bestämmelser om att producentmedlemsstaterna kan fastställa ytterligare regler för presentation.

(iv)     Bestämmelser om användningen av språk.

3.           För att säkerställa att de certifierings-, godkännande- och kontrollförfaranden som föreskrivs i detta avsnitt blir effektiva får kommissionen genom delegerade akter anta de åtgärder som krävs i detta avseende.

4.           För att tillvarata aktörernas legitima intressen får kommissionen genom delegerade akter anta regler om tillfällig märkning och presentation av viner med en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning, om ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen i fråga uppfyller de tillämpliga kraven.

5.           För att säkerställa att ekonomiska aktörer inte påverkas negativt får kommissionen genom delegerade akter anta övergångsbestämmelser vad gäller vin som släppts ut på marknaden och märkts före den 1 augusti 2009.

6.           För att ta hänsyn till särdragen i handeln mellan unionen och vissa tredjeländer får kommissionen genom delegerade akter anta undantag från bestämmelserna i detta avsnitt som avser den handeln.

Artikel 100 Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

Kommissionen får, genom genomförandeakter, anta alla åtgärder som krävs rörande förfaranden och tekniska kriterier: Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

KAPITEL II SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR ENSKILDA SEKTORER

Avsnitt 1 Socker

Artikel 101

Avtal inom sockersektorn

1.           Villkoren för köp av sockerbetor och sockerrör, inbegripet leveransavtal som ingås före sådd, ska anges i skriftliga branschavtal mellan sockerbets- och sockerrörsodlarna i unionen och sockerföretagen i unionen.

2.           Mot bakgrund av sockersektorns särdrag ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 när det gäller villkoren för de avtal som avses i punkt i denna artikel.

Avsnitt 2 Vin

Artikel 102 Vinodlingsregister och inventering

1.           Medlemsstaterna ska föra ett vinodlingsregister med uppdaterad information om produktionskapaciteten.

2.           Medlemsstater i vilka den sammanlagda areal som är planterad med vinstockar bärande vindruvor för vinframställning klassificerbara enligt artikel 63.2 understiger 500 hektar, ska inte omfattas av den skyldighet som anges i punkt 1 i denna artikel.

3.           Medlemsstater vars stödprogram enligt artikel 44 innehåller åtgärden ”omstrukturering och omställning av vinodlingar”, ska senast den 1 mars varje år till kommissionen skicka en uppdaterad inventering av sin produktionskapacitet som grundar sig på vinodlingsregistret.

4.           För att underlätta medlemsstaternas övervakning och kontroll av produktionskapaciteten ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 i syfte att anta regler för vinodlingsregistrets omfattning och innehåll samt undantag.

5.           Efter den 1 januari 2016 får kommissionen, genom genomförandeakter, besluta att punkterna 1–3 i denna artikel inte längre ska gälla. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Artikel 103 Följedokument och register

1.           Produkter från vinsektorn ska sättas i omlopp inom unionen åtföljda av ett officiellt kontrollerat dokument.

2.           Fysiska eller juridiska personer eller sammanslutningar av sådana personer som för sin yrkesutövning innehar produkter från vinsektorn, särskilt producenter, tappningsföretag och bearbetningsföretag, liksom även näringsidkare, ska föra register över mottagna och avsända leveranser av dessa produkter.

3.           För att underlätta transporten av vinprodukter och medlemsstaternas kontroll av denna ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 rörande följande:

(a)     Regler för följedokumentet och dess användning,

(b)     Villkor för när ett följedokument ska anses vara ett intyg om skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning.

(c)     Skyldigheten att föra ett register och om dess användning.

(d)     Vem som ska föra register och undantag från skyldigheten att föra register.

(e)     Vilka transaktioner som ska tas med i registret.

4.           Kommissionen får, genom genomförandeakter, anta följande:

(a)     Regler om registrets sammansättning, vilka produkter som ska ingå, tidsfrister för inmatning i register och avslutande av register.

(b)     Åtgärder som kräver att medlemsstaterna fastställer den högsta godtagbara procentandelen svinn.

(c)     Allmänna bestämmelser och övergångsbestämmelser för förande av register.

(d)     Regler om hur länge följedokument och register ska bevaras.

Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Avsnitt 3 Mjölk och mjölkprodukter

Artikel 104 Avtalsvillkor inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter

1.           Om en medlemsstat beslutar att varje leverans av obehandlad mjölk från en jordbrukare till ett bearbetningsföretag för obehandlad mjölk ska omfattas av ett skriftligt avtal mellan parterna, ska detta avtal uppfylla de villkor som fastställs i punkt 2.

I det fall som beskrivs i första stycket ska den berörda medlemsstaten också besluta att om leveransen av obehandlad mjölk görs via en eller flera företag som samlar in mjölk ska varje stadium av leveransen täckas av ett sådant avtal mellan parterna. Med företag som samlar in mjölk avses här ett företag som transporterar obehandlad mjölk från en jordbrukare eller från ett annat företag som samlar in mjölk till ett bearbetningsföretag för obehandlad mjölk, eller till ett annat företag som samlar in mjölk , där äganderätten till den obehandlade mjölken överförs i vart och ett av fallen.

2.           Avtalet ska

(a)     ingås före leverans,

(b)     vara skriftligt, och

(c)     framför allt omfatta

(i)      det pris som ska betalas för leveransen, vilket ska

– vara statiskt och anges i avtalet och/eller

– variera enbart på grund av faktorer som är fastställda i avtalet, särskilt marknadssituationens utveckling baserad på marknadsindikatorer, levererad volym och kvaliteten på eller sammansättningen av den levererade obehandlade mjölken,

(ii)      den volym som får och/eller ska levereras samt tidpunkten för leveranserna, och

(iii)     avtalets giltighetstid, som får vara obegränsad och innehålla uppsägningsklausuler.

3.           Genom undantag från punkt 1 ska ett avtal inte krävas när obehandlad mjölk levereras från en jordbrukare till ett bearbetningsföretag för obehandlad mjölk där bearbetningsföretaget är ett kooperativ som jordbrukaren tillhör och kooperativets stadgar innehåller bestämmelser med liknande effekt som dem som anges i punkt 2 a, b och c.

4.           Alla delar av avtal om leverans av obehandlad mjölk som ingås av jordbrukare, företag som samlar in mjölk eller bearbetningsföretag som hanterar obehandlad mjölk, inbegripet de delar som avses i punkt 2 c, ska förhandlas fritt mellan parterna.

5.           För att säkra en enhetlig tillämpning av denna artikel får kommissionen, genom genomförandeakter, anta de åtgärder som krävs. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Artikel 105 Avtalsförhandlingar inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter

1.           En producentorganisation inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter som är erkänd enligt artikel 106 får för sina jordbrukarmedlemmars räkning förhandla om avtal om leverans av obehandlad mjölk från en jordbrukare till ett bearbetningsföretag för obehandlad mjölk eller till företag som samlar in mjölk i den mening som avses i artikel 104.1 andra stycket, för hela eller delar av medlemmarnas samlade produktion.

2.           Producentorganisationen får driva en förhandling

(a)     oavsett om äganderätten till den obehandlade mjölken överförs från jordbrukarna till producentorganisationen eller ej,

(b)     oavsett om det pris som förhandlas fram gäller för den gemensamma produktionen hos samtliga eller endast hos en del av de anslutna jordbrukarna,

(c)     under förutsättning att den sammanlagda volymen av obehandlad mjölk som omfattas av den förhandling som drivs av en viss producentorganisation inte överstiger

(i)      3,5 % av den sammanlagda produktionen inom unionen,

(ii)      33 % av den sammanlagda nationella produktionen i en viss medlemsstat som omfattas av producentorganisationens förhandlingar,

(iii)     33 % av den sammanlagda nationella produktionen i samtliga de medlemsstater som omfattas av producentorganisationens förhandlingar,

(d)     under förutsättning att de berörda jordbrukarna inte är medlemmar i någon annan producentorganisation som också förhandlar om sådana avtal för deras räkning, och

(e)     under förutsättning att producentorganisationen meddelar de behöriga myndigheterna i den medlemsstat eller de medlemsstater där den bedriver sin verksamhet.

3.           Vid tillämpningen av denna artikel avses med producentorganisationer även sammanslutningar av sådana producentorganisationer. För att säkra att sammanslutningarna av producentorganisationerna övervakas på lämpligt sätt ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 rörande villkoren för erkännande av sådana sammanslutningar.

4.           Genom undantag från punkt 2 c ii och iii får den konkurrensmyndighet som avses i andra stycket, även när tröskeln på 33 % inte överskrids, i enskilda fall besluta att producentorganisationen inte får bedriva förhandlingar, om myndigheten anser att ett sådant beslut är nödvändigt för att konkurrensen inte ska hindras eller för att allvarlig skada ska undvikas för små och medelstora företag som bearbetar obehandlad mjölk på dess territorium.

Det beslut som avses i första stycket ska fattas av kommissionen, genom en genomförandeakt, som antas genom det rådgivande förfarande som avses i artikel 14 i förordning (EG) nr 1/2003 för förhandlingar som omfattar produktion i mer än en medlemsstat. I andra fall ska det fattas av den nationella konkurrensmyndigheten i den medlemsstat vars produktion omfattas av förhandlingarna.

De beslut som avses i första och andra styckena ska inte tillämpas tidigare än den dag de anmäls till de berörda företagen.

5.           I denna artikel avses med

(a)     nationell konkurrensmyndighet: den myndighet som avses i artikel 5 i förordning (EG) nr 1/2003,

(b)     små och medelstora företag: mikroföretag, små företag eller medelstora företag i den mening som avses i kommissionens rekommendation 2003/361/EG.

KAPITEL III Producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer, branschorganisationer och aktörsorganisationer

Avsnitt 1 Definition och erkännande

Artikel 106 Producentorganisationer

Medlemsstaterna ska på begäran erkänna producentorganisationer som

(a)          är sammansatta av producenter inom någon av de sektorer som anges i artikel 1.2,

(b)          har bildats på initiativ av producenterna själva,

(c)          har bildats för ett särskilt syfte, varav minst ett av följande:

(i)      Att säkerställa att produktionen är planerad och anpassad till efterfrågan, särskilt när det gäller kvalitet och kvantitet.

(ii)     Att främja koncentrationen av utbudet och avyttringen av medlemmarnas produktion.

(iii)     Att minska produktionskostnaderna och stabilisera produktionspriserna.

(iv)    Att forska om hållbara produktionsmetoder och hållbar marknadsutveckling.

(v)     Att främja och lämna tekniskt stöd för användningen av miljövänliga odlings- och produktionsmetoder.

(vi)    Att främja hanteringen av biprodukter och avfall för att skydda kvaliteten på vatten, mark och landskap samt för att bevara och främja den biologiska mångfalden.

(vii)    Att bidra till ett hållbart utnyttjande av naturresurserna och till att mildra effekterna av klimatförändringarna.

(d)          inte intar en dominerande ställning på en viss marknad annat än om detta är nödvändigt för att uppnå de mål som är fastställda i artikel 39 i fördraget.

Artikel 107 Sammanslutningar av producentorganisationer

Medlemsstaterna ska på begäran erkänna sammanslutningar av producentorganisationer inom de sektorer som anges i artikel 1.2 och som har bildats på initiativ av de erkända producentorganisationerna.

I enlighet med de regler som antas i enlighet med artikel 114.1 får sammanslutningar av producentorganisationer bedriva respektive utöva samma verksamheter och befogenheter som en producentorganisation.

Artikel 108 Branschorganisationer

1.           Medlemsstaterna ska på begäran erkänna branschorganisationer inom de sektorer som anges i artikel 1.2 som

(a)     är sammansatta av företrädare för ekonomisk verksamhet knuten till produktionen av, handeln med och/eller bearbetningen av produkter i en eller flera sektorer,

(b)     har bildats på initiativ av samtliga eller några av de organisationer eller sammanslutningar som de består av,

(c)     har bildats för ett särskilt syfte, varav minst ett av följande:

(i)      Att förbättra kunskapen om och insynen i produktion och marknad, bland annat genom offentliggörande av statistiska uppgifter om priser, volymer och om giltighetstiden för avtal som har ingåtts vid ett tidigare tillfälle, samt genom tillhandahållande av analyser av potentiell framtida marknadsutveckling på regional eller nationell nivå.

(ii)      Att bidra till bättre samordning av produkternas utsläppande på marknaden, särskilt genom forskning och marknadsundersökningar.

(iii)     Att utarbeta standardavtal som är förenliga med unionsreglerna.

(iv)     Att sörja för ett bättre utnyttjande av produkternas fulla potential.

(v)     Att ge information och bedriva den forskning som behövs för att rationalisera, förbättra och anpassa produktionen till produkter som bättre motsvarar marknadens behov och konsumenternas smak och förväntningar, särskilt när det gäller produktkvalitet, inbegripet de särskilda egenskaperna hos produkter med skyddad ursprungsbeteckning och skyddad geografisk beteckning, samt när det gäller miljöskyddet.

(vi)     Att undersöka på vilket sätt det går att begränsa användningen av djur- och växtskyddsmedel och andra produktionselement och att säkerställa produkternas kvalitet och skyddet av mark och vatten.

(vii)    Att utveckla metoder och medel för att förbättra produktkvaliteten i alla produktions- och saluföringsled.

(viii)   Att tillvarata potentialen hos ekologiskt jordbruk och skydda och främja sådant jordbruk samt ursprungsbeteckningar, kvalitetsmärkningar och geografiska beteckningar.

(ix)     Att främja integrerad hållbar produktion och andra miljövänliga produktionsmetoder och att bedriva forskning om detta.

(x)     Att verka för hälsosam konsumtion av produkterna och att informera om de skadliga verkningarna av farliga konsumtionsmönster.

(xi)     Att genomföra säljfrämjande åtgärder, särskilt i tredjeland.

2.           När det gäller branschorganisationer inom sektorn för olivolja och bordsoliver och sektorn för tobak får det särskilda syfte som avses i punkt 1 led c också omfatta minst ett av följande mål:

(a)     Att koncentrera och samordna utbudet och saluföringen av medlemmarnas produkter.

(b)     Att gemensamt anpassa produktion och bearbetning till marknadens krav och förbättra produkten.

(c)     Att främja rationalisering och förbättring inom produktion och bearbetning.

Artikel 109 Aktörsorganisationer

I denna förordning avses med aktörsorganisationer inom sektorn för olivolja och bordsoliver erkända producentorganisationer, erkända branschorganisationer och erkända organisationer för andra aktörer och deras sammanslutningar.

Avsnitt 2 utvidgning av reglernas räckvidd och obligatoriska bidrag

Artikel 110 Utvidgning av reglernas räckvidd

1.           Om en erkänd producentorganisation, en erkänd sammanslutning av producentorganisationer eller en erkänd branschorganisation som är verksam i en eller flera särskilda ekonomiska områden i en medlemsstat anses vara representativ för produktionen av, handeln med eller bearbetningen av en viss produkt får den berörda medlemsstaten på begäran av organisationen i fråga förklara vissa avtal, beslut eller samordnade förfaranden som har godkänts inom den organisationen bindande under en begränsad tid för andra aktörer inom det ekonomiska området eller områdena som inte är medlemmar av organisationen eller sammanslutningen, oavsett om det rör sig om enskilda eller grupper.

2.           Med ekonomiskt område avses ett geografiskt område som består av produktionsområden som gränsar till varandra eller ligger nära varandra och där produktions- och saluföringsvillkoren är homogena.

3.           En organisation eller sammanslutning ska anses vara representativ om den i det eller de ekonomiska områdena i en medlemsstat

(a)     står för minst följande andelar av produktions- eller handelsvolymen eller av bearbetningsvolymen för den eller de berörda produkterna:

(i)      för producentorganisationer i frukt- och grönsakssektorn: minst 60 %,

(ii)      för övriga: minst två tredjedelar, och

(b)     när det gäller producentorganisationer, omfattar mer än 50 % av de berörda producenterna.

Om en ansökan om utvidgad tillämpning av reglerna till att omfatta andra aktörer täcker mer än ett ekonomiskt område, ska organisationen eller sammanslutningen kunna styrka en viss lägsta representativitet enligt definitionen i första stycket för varje bransch som den representerar i vart och ett av de berörda ekonomiska områdena.

4.           De regler för vilka utvidgning med andra aktörer får begäras enligt punkt 1 ska ha ett av följande syften:

(a)     Produktions- och marknadsrapportering.

(b)     Striktare produktionsregler än de som föreskrivs i unionslagstiftningen eller nationell lagstiftning.

(c)     Utarbetande av standardavtal som är förenliga med unionsreglerna.

(d)     Regler om saluföring.

(e)     Regler om miljöskydd.

(f)      Åtgärder för att främja och utnyttja produkternas potential.

(g)     Åtgärder för att skydda ekologiskt jordbruk samt ursprungs- och kvalitetsbeteckningar och geografiska beteckningar.

(h)     Forskning för att öka förädlingsvärdet på produkterna, särskilt genom nya användningsområden som inte utgör ett hot mot folkhälsan.

(i)      Undersökningar i syfte att förbättra produkternas kvalitet.

(j)      Forskning, särskilt om odlingsmetoder som medger en minskad användning av växtskyddsmedel och djurläkemedel och som garanterar att jorden och miljön skyddas.

(k)     Fastställande av minimikvaliteter och minimistandarder för förpackning och presentation.

(l)      Användning av certifierat utsäde och kontroll av produktkvaliteten.

Reglerna får inte skada övriga aktörer i den berörda medlemsstaten eller i unionen, får inte leda till något av de resultat som anges i artikel 145.2 och får inte vara oförenliga med gällande unionslagstiftning och gällande nationella regler.

Artikel 111 Ekonomiska bidrag från icke-medlemmar

Om reglerna för en erkänd producentorganisation, en erkänd sammanslutning av producentorganisationer eller en erkänd branschorganisation utvidgas enligt artikel 110 och om de verksamheter som reglerna avser är av allmänt ekonomiskt intresse för de ekonomiska aktörer vilkas verksamhet är knuten till produkterna i fråga, får den medlemsstat som har beviljat erkännandet besluta att enskilda aktörer eller grupper som inte är medlemmar i organisationen men som drar nytta av verksamheten ska erlägga hela eller en del av det ekonomiska bidrag som medlemmarna betalar till organisationen, i den mån bidraget är avsett att täcka omkostnader som är en direkt följd av de aktuella verksamheterna.

Avsnitt 3 Anpassning av utbudet

Artikel 112 Åtgärder som underlättar anpassningen av utbudet till marknadens behov

För att stimulera de organisationer som avses i artiklarna 106 till 108 till att vidta åtgärder för att underlätta anpassningen av utbudet till marknadens behov, med undantag av åtgärder som rör återtag från marknaden, ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 om åtgärder som ska ha följande syften avseende levande växter, nöt- och kalvkött, griskött, får- och getkött, ägg och fjäderfäkött:

(a)          Att förbättra kvaliteten.

(b)          Att främja en bättre organisation av produktion, bearbetning och saluföring.

(c)          Att göra det lättare att följa marknadsprisutvecklingen.

(d)          Att möjliggöra prognoser på kort och lång sikt på grundval av de produktionsmedel som används.

Artikel 113 Saluföringsregler för att förbättra och stabilisera den gemensamma vinmarknadens funktion

För att förbättra och stabilisera den gemensamma marknaden för vin, inbegripet de druvor, den must och de viner som vinet härrör från, får de producerande medlemsstaterna fastställa saluföringsregler för att reglera utbudet, särskilt genom beslut som fattas av de erkända branschorganisationerna enligt artikel 108.

Saluföringsreglerna ska stå i proportion till det eftersträvade målet och får inte

(a)          avse transaktioner som görs efter det att den berörda produkten släpps ut på marknaden för första gången,

(b)          tillåta fastställande av priser, inte heller riktpriser eller rekommenderade priser,

(c)          blockera en alltför stor procentandel av den normala årliga skörden,

(d)          göra det möjligt att vägra att utfärda de nationella intyg och unionsintyg som krävs för omsättning och saluföring av viner om saluföringen är i överensstämmelse med ovannämnda regler.

Avsnitt 4 Procedurregler

Artikel 114 Delegerade befogenheter

För att se till att de mål och ansvarsområden som gäller för producentorganisationer och aktörsorganisationer inom sektorn för olivolja och bordsoliver och för branschorganisationer är tydligt definierade så att de bidrar till att dessa organisationer fungerar så effektivt som möjligt ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 med avseende på producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer, branschorganisationer och aktörsorganisationer på följande områden:

(a)          De specifika mål som dessa organisationer och sammanslutningar får, ska eller inte ska sträva efter att nå, inbegripet när det gäller undantag från de mål som anges i artiklarna 106–109.

(b)          Organisationernas och sammanslutningarnas stadgar, erkännande av dem, deras struktur, juridiska form, medlemskap, storlek, ansvarighet och verksamhet, kravet enligt artikel 106 d på erkännande av en producentorganisation som inte intar en dominerande ställning på en viss marknad annat än om detta är nödvändigt för att uppnå de mål som är fastställda i artikel 39 i fördraget, konsekvenserna av att de erkänns, att erkännandet återkallas och sammanslagningar.

(c)          Transnationella organisationer och sammanslutningar, inbegripet de regler och stadgar som avses i leden a och b i denna artikel.

(d)          Organisationers och sammanslutningars utläggande av verksamhet på entreprenad och tillhandahållande av tekniska hjälpmedel.

(e)          Organisationers eller sammanslutningars avsättningsbara produktions minsta volym eller värde.

(f)           Utvidgning av de regler som gäller för vissa organisationer enligt artikel 110 så att de även omfattar icke-medlemmar, obligatoriska medlemsavgifter för icke-medlemmar enligt artikel 111, inbegripet en förteckning över de striktare produktionsregler vars räckvidd kan utvidgas enligt artikel 110.4 b första stycket, kompletterande krav avseende representativitet, vilka ekonomiska områden som omfattas, även vad gäller kommissionens granskning av hur dessa definieras, vilken period en regel som lägst måste ha varit i kraft innan dess räckvidd kan utvidgas, för vilka personer och organisationer en regel eller ett bidrag får tillämpas, samt vid vilka omständigheter kommissionen får begära att en utvidgning av en regels räckvidd eller ett obligatoriskt bidrag ska stoppas eller dras tillbaka.

Artikel 115

Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

Kommissionen får, genom genomförandeakter, anta nödvändiga åtgärder rörande detta kapitel, särskilt när det gäller de förfaranden och tekniska villkor som gäller för genomförandet av de åtgärder som avses i artiklarna 110 och 112. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Artikel 116

Andra genomförandebefogenheter

Kommissionen får, genom genomförandeakter, fatta enskilda beslut rörande följande:

(a)          Erkännande av organisationer som bedriver verksamhet i mer än en medlemsstat, i enlighet med de regler som antas i enlighet med artikel 114 c.

(b)          Avslag på ansökningar om och återkallande av erkännanden för branschorganisationer, återkallande av utvidgad tillämpning av en regels räckvidd eller ett obligatoriskt bidrag, godkännande av eller beslut om ändring av ekonomiska områden som meddelats av medlemsstaterna i enlighet med de regler som antagits enligt 114 f.

DEL III HANDEL MED TREDJELÄNDER

KAPITEL I Import- och exportlicenser

Artikel 117 Allmänna regler

1.           Utan att det påverkar fall där det krävs import- eller exportlicenser i enlighet med denna förordning, får det vid import för övergång till fri omsättning eller export av en eller flera jordbruksprodukter till eller från unionen krävas uppvisande av en licens, varvid hänsyn ska tas till om det finns behov av licenser för att förvalta de berörda marknaderna och, i synnerhet, för att övervaka handeln med de berörda produkterna.

2.           Licenserna ska utfärdas av medlemsstaterna oavsett var i unionen den sökande är etablerad, om inte annat föreskrivs i en annan rättsakt antagen i enlighet med artikel 43.2 i fördraget och utan att det påverkar tillämpningen av åtgärder som vidtagits för tillämpningen av detta kapitel.

3.           Licenserna ska gälla inom hela unionen.

Artikel 118 Delegerade befogenheter

1.           Med hänsyn till utvecklingen i handeln och på marknaden, de berörda marknadernas behov och övervakningen av importen av de berörda produkterna ska kommissionen ha befogenhet att i enlighet med artikel 160 anta delegerade akter för att fastställa följande:

(a)     Förteckningen över de jordbruksprodukter för vilka det krävs uppvisande av en import- eller exportlicens.

(b)     De fall och situationer då det inte krävs uppvisande av import- eller exportlicens grundat på i synnerhet de berörda produkternas tullstatus, handelsordningar som ska följas, syftet med verksamheten, sökandes rättsliga status och berörda kvantiteter.

2.           Med hänsyn till behovet av att fastställa de viktigaste delarna i licenssystemet ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 för att

(a)     fastställa vilka rättigheter och skyldigheter licensen medför, dess rättsverkan, en tolerans när det gäller att fullgöra import- eller exportskyldigheten, samt uppgift om produkternas ursprung och härkomst i de fall detta är obligatoriskt,

(b)     föreskriva att det för utfärdande av en importlicens eller övergång till fri omsättning krävs uppvisande av ett dokument utfärdat av ett tredjeland eller en enhet som bland annat bekräftar produkternas ursprung, äkthet och kvalitetsegenskaper,

(c)     fastställa regler för överföring av licensen eller, om nödvändigt, restriktioner för denna överförbarhet,

(d)     fastställa de regler som krävs för att licenssystemet ska bli tillförlitligt och effektivt och för de situationer då det krävs särskilt administrativt bistånd mellan medlemsstaterna för att förhindra eller hantera fall av bedrägeri och oegentligheter,

(e)     fastställa de fall och situationer då det krävs respektive inte krävs ställande av en säkerhet för att garantera att produkterna importeras eller exporteras inom licensens giltighetstid.

Artikel 119 Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

Kommissionen ska, genom genomförandeakter, anta alla åtgärder som krävs för detta avsnitt, inbegripet regler för

(a)          inlämnande av ansökningar och utfärdande av licenser, och deras användning,

(b)          licensernas giltighetstid och storleken på den säkerhet som ska ställas,

(c)          vilka bevis som ska uppvisas för att säkra att kraven för användningen av licenserna har uppfyllts,

(d)          utfärdandet av ersättningslicenser och duplikat av licenser,

(e)          medlemsstaternas licensbehandling och det informationsutbyte som krävs för att förvalta systemet.

Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Artikel 120 Andra genomförandebefogenheter

Kommissionen får, genom genomförandeakter

a) begränsa de kvantiteter för vilka licenser får utfärdas,

b) avvisa sökta kvantiteter, och

c) avbryta inlämnandet av ansökningar för att förvalta marknaden i de fall ansökningarna omfattar stora kvantiteter.

Kapitel II Importtullar

Artikel 121 Genomförande av internationella avtal

Kommissionen ska, genom genomförandeakter, anta åtgärder för att genomföra internationella avtal som ingåtts enligt artikel 218 i fördraget eller någon annan akt som antagits enligt artikel 43.2 i fördraget eller Gemensamma tulltaxan när det gäller beräkningen av importtull för jordbruksprodukter. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Artikel 122 Ingångspris för vissa produkter från sektorerna för frukt och grönsaker, bearbetad frukt och bearbetade grönsaker och vin

1.           Vid tillämpning av tullsatsen i den gemensamma tulltaxan för produkter från sektorerna frukt och grönsaker och bearbetad frukt och bearbetade grönsaker och för druvsaft och druvmust ska ingångspriset på ett parti vara detsamma som dess tullvärde beräknat enligt bestämmelserna i förordning (EG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen[42] (tullkodexen) och förordning (EG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen[43] (tillämpningsföreskrifterna).

2.           Vid tillämpning av artikel 248 i tillämpningsföreskrifterna ska de kontroller som tullmyndigheterna ska genomföra för att bestämma om en säkerhet ska ställas omfatta en kontroll av tullvärdet mot den berörda produktens styckepris enligt artikel 30.2 c i tullkodexen.

3.           För att säkerställa att systemet är effektivt ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 för att föreskriva att de kontroller som tullmyndigheterna genomför enligt punkt 2 i denna artikel, utöver eller som ett alternativ till kontrollen av tullvärdet mot styckepriset, ska omfatta en kontroll av tullvärdet mot ett annat värde.

Kommissionen ska, genom genomförandeakter, anta regler för beräkningen av det andra värde som avses i första stycket i denna punkt. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Artikel 123 Tilläggsimporttullar

1.           Kommissionen får, genom genomförandeakter, fastställa för vilka produkter från sektorerna för spannmål, ris, socker, frukt och grönsaker, bearbetad frukt och bearbetade grönsaker, nöt- och kalvkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött, får- och getkött, ägg, fjäderfäkött och bananer samt druvsaft och druvmust en tilläggstull enligt den tullsats som fastställs i Gemensamma tulltaxan ska tas ut vid import i syfte att förhindra eller motverka de negativa effekter för unionsmarknaden som kan bli följden av sådan import om

(a)     importen sker till ett pris som understiger det pris som unionen har anmält till Världshandelsorganisationen (utlösande pris) eller

(b)     importvolymen överskrider en viss nivå (utlösande volym).

Den utlösande volymen ska grunda sig på marknadstillträdesnivån, dvs. importen uttryckt som en procentandel av motsvarande inhemska konsumtion de föregående tre åren.

Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

2.           Om det är osannolikt att importen kommer att störa unionsmarkanden eller om effekterna skulle bli oproportionella i förhållande till det avsedda syftet, ska inga tilläggsimporttullar tillämpas.

3.           Vid tillämpning av punkt 1 a ska importpriserna fastställas på grundval av cif-importpriset för den aktuella sändningen.

Cif-importpriset ska kontrolleras mot de representativa priserna för produkten på världsmarknaden eller på unionens importmarknad för den produkten.

4.           Kommissionen får, genom genomförandeakter, anta alla åtgärder som krävs för tillämpningen av denna förordning. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Artikel 124 Andra genomförandebefogenheter

Kommissionen får, genom genomförandeakter

(a)          fastställa nivån på den tillämpade importtullen i enlighet med reglerna i internationella avtal som ingåtts enligt artikel 218 i fördraget, eller på grundval av Gemensamma tulltaxan eller regler som antagits enligt artikel 121 i denna förordning,

(b)          fastställa de representativa priserna och utlösande volymerna för att kunna tillämpa tilläggsimporttullar inom ramen för de regler som antagits i enlighet med artikel 123.1 första stycket.

Kapitel III Förvaltning av tullkvoter och särskild behandling vid import till tredjeländer

Artikel 125 Tullkvoter

1.           Tullkvoter för import av jordbruksprodukter som ska övergå till fri omsättning i unionen (eller en del av denna) eller tullkvoter för import av jordbruksprodukter från unionen till tredjeländer som helt eller delvis ska administreras av unionen som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 218 i fördraget eller av någon annan akt som antagits i enlighet med artikel 43.2 i fördraget ska öppnas och/eller förvaltas av kommissionen genom delegerade akter och genomförandeakter i enlighet med artiklarna 126–128.

2.           Tullkvoterna ska förvaltas på ett sätt som inte leder till diskriminering mellan berörda aktörer, genom att en av följande metoder eller en kombination av dem eller någon annan lämplig metod används:

(a)     En metod som är grundad på i vilken ordningsföljd ansökningarna inkommer (metoden ”först till kvarn”).

(b)     En metod enligt vilken kvoter fördelas i proportion till de begärda kvantiteterna enligt inkomna ansökningar (metoden ”samtidig behandling”).

(c)     En metod grundad på traditionella handelsflöden (metoden ”traditionella/nya mönster”).

3.           Den förvaltningsmetod som antas ska

(a)     för tullkvoter vid import lägga vederbörlig vikt vid försörjningsbehoven på unionsmarknaden och behovet av att säkra marknadens jämvikt, eller

(b)     för tullkvoter vid export tillåta fullständig användning av de möjligheter som ges inom den berörda kvoten.

Artikel 126 Delegerade befogenheter

1.           Med hänsyn till behovet av att säkerställa lika tillgång till de tillgängliga kvantiteterna och lika behandling av aktörerna inom importtullkvoten ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 för att

(a)     fastställa de villkor och stödberättigandekrav som aktörerna ska uppfylla för att få lämna in en ansökan inom importtullkvoten, när det gäller enligt bestämmelserna i fråga får det ställas krav på minimierfarenhet inom handel med tredjeländer och likställda territorier, eller inom tillverkningsverksamhet, uttryckt i minimikvantitet och minimitidsperiod inom en viss marknadssektor; bestämmelserna kan innehålla särskilda regler som passar behoven och gällande praxis i en viss sektor eller i bearbetningsindustrin.

b       anta bestämmelser om överföring av rättigheter mellan aktörer och när så behövs om överföringsbegränsningar inom förvaltningen av importtullkvoten,

(c)     föreskriva att det för att ta del av importtullkvoten krävs att en säkerhet ställs,

(d)     anta alla de bestämmelser som krävs för särskilda specifika drag, krav eller begränsningar som gäller för tullkvoten enligt det internationella avtalet eller någon annan akt som avses i artikel 125.1.

2.           För att säkerställa att exporterade produkter kan komma i fråga för särskild behandling vid import till ett tredjeland om vissa villkor uppfylls, i enlighet med avtal som unionen ingått enligt artikel 218 i fördraget, ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 i denna förordning och kräva att medlemsstaternas behöriga myndigheter, på begäran och efter lämplig kontroll, utfärdar ett dokument som intygar att villkoren uppfylls för produkter som, om de exporteras, kan komma i fråga för särskild behandling vid import till ett tredjeland.

Artikel 127 Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

1.           Kommissionen får, genom genomförandeakter, fastställa

(a)     årliga tullkvoter, vilka vid behov fördelas på lämpligt sätt över året, och ska fastställa vilken förvaltningsmetod som ska användas,

(b)     regler för tillämpningen av de särskilda bestämmelserna i avtalet eller i den akt genom vilken import- eller exportordningen antas, särskilt rörande

(i)      garantier för produktens art, härkomst och ursprung,

(ii)      erkännande av de dokument som används för att kontrollera de garantier som avses i led i,

(iii)     uppvisande av ett dokument utfärdat av exportlandet,

(iv)     bestämmelse och användning,

(c)     licensernas eller tillståndens giltighetstid,

(d)     säkerhetens storlek,

(e)     användning av licenser och, när så krävs, särskilda regler rörande särskilt de villkor på vilka ansökningar om import ska lämnas in och tillstånd beviljas inom tullkvoten,

(f)      nödvändiga åtgärder avseende det dokument som avses i artikel 126.2.

Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Artikel 128 Andra genomförandebefogenheter

1.           Kommissionen ska, genom genomförandeakter, anta bestämmelser för att hantera den process som garanterar att de kvantiteter som är tillgängliga inom tullkvoten inte överskrids, särskilt genom att fastställa en tilldelningskoefficient för varje tillämpning när de tillgängliga kvantiteterna har nåtts, avvisa ansökningar som ännu inte avgjorts och när så krävs avbryta inlämnandet av ansökningar.

2.           Kommissionen får, genom genomförandeakter, anta bestämmelser om omfördelning av outnyttjade kvantiteter.

Kapitel IV Särskilda importbestämmelser för vissa produkter

Artikel 129 Import av hampa

1.           Nedanstående produkter får importeras till unionen endast om följande villkor är uppfyllda:

(a)     Oberedd mjukhampa enligt KN-nummer 5302 10 00 ska uppfylla de villkor som anges i artiklarna 25.3 och 28 h i förordning (EU) nr […] om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken.

(b)     Olika sorters hampfrön avsedda för utsäde enligt KN-nummer ex 1207 99 15 ska åtföljas av ett bevis om att tetrahydrokannabinolhalten för sorten i fråga inte överstiger den som fastställs i artiklarna 25.3 och 28 h i förordning (EU) nr […] om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken.

(c)     Andra hampfrön än sådana som är avsedda för utsäde enligt KN-nummer 1207 99 91 får endast importeras av importörer som godkänts av medlemsstaten, i avsikt att säkerställa att de inte kommer att användas för utsäde.

2.           Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av mer restriktiva regler som medlemsstaterna antar i enlighet med fördraget och de åtaganden som följer av Världshandelsorganisationens avtal om jordbruk.

Artikel 130 Undantag för importerade produkter och särskild säkerhet inom vinsektorn

Undantag från avsnitt B punkt 5 eller del II avsnitt C i bilaga VII för importerade produkter får antas i enlighet med artikel 43.2 i fördraget på grund av unionens internationella åtaganden.

Vid undantag från del II avsnitt B punkt 5 i bilaga VII ska importörer vid tidpunkten för övergång till fri omsättning ställa en säkerhet för dessa produkter hos den utsedda tullmyndigheten. Säkerheten ska släppas fri när importören för tullmyndigheterna i den medlemsstat i vilken varan övergår till fri omsättning lägger fram tillfredsställande bevis för att

(a)          produkterna inte har beviljats undantag eller,

(b)          om de har beviljats undantag, att produkterna inte har använts för vinframställning, eller om de har använts för vinframställning, att de därav följande produkterna försetts med lämplig märkning.

Kommissionen får, genom genomförandeakter, fastställa regler för att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna artikel samt regler för säkerhetens storlek och lämplig märkning. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Kapitel V Skyddsåtgärder och aktiv förädling

Artikel 131 Skyddsåtgärder

1.           Skyddsåtgärder mot import till unionen ska, om inte annat följer av punkt 3 i denna artikel, vidtas av kommissionen i enlighet med rådets förordningar (EG) nr 260/2009 av den 26 februari 2009 om gemensamma importregler[44] och (EG) nr 625/2009 av den 7 juli 2009 om gemenskapsregler för import från vissa tredjeländer[45].

2.           Om inte annat föreskrivs i andra rättsakter utfärdade av Europaparlamentet och rådet eller någon annan rådsakt ska sådana säkerhetsåtgärder mot import till unionen som föreskrivs i internationella avtal som ingåtts i enlighet med artikel 218 i fördraget vidtas av kommissionen i enlighet med punkt 3 i denna artikel.

3.           Kommissionen får, genom genomförandeakter, vidta åtgärder enligt punkterna 1 och 2 på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

              Om kommissionen får en begäran från en medlemsstat ska den, genom genomförandeakter, fatta beslut därom inom fem arbetsdagar efter det att begäran togs emot. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

              Vid vederbörligen motiverade skäl till skyndsamhet ska kommissionen anta genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 162.3.

Medlemsstaterna ska underrättas om de antagna åtgärderna, vilka ska börja gälla med omedelbar verkan.

4.           Kommissionen får, genom genomförandeakter, återkalla eller ändra unionens skyddsåtgärder som antagits i enlighet med punkt 3 i denna artikel. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

              Vid vederbörligen motiverade skäl till skyndsamhet ska kommissionen anta genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 162.3.

Artikel 132 Upphörande med förädling och aktiv förädling

1.           Om unionsmarknaden störs eller sannolikt kommer att störas genom system för förädling eller aktiv förädling, får kommissionen, genom genomförandeakter, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, helt eller delvis avbryta tillämpningen av system för förädling eller aktiv förädling för produkter inom sektorerna för spannmål, ris, socker, olivolja och bordsoliver, frukt och grönsaker, bearbetad frukt och bearbetade grönsaker, vin, nöt- och kalvkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött, får- och getkött, ägg, fjäderfäkött och jordbruksetylalkohol. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

              Om kommissionen får en begäran från en medlemsstat ska den, genom genomförandeakter, fatta beslut därom inom fem arbetsdagar efter det att begäran togs emot. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

              Vid vederbörligen motiverade skäl till skyndsamhet ska kommissionen anta genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 162.3.

Medlemsstaterna ska underrättas om de antagna åtgärderna, vilka ska börja gälla med omedelbar verkan.

2.           I den mån som krävs för att den samlade marknadsordningen ska fungera tillfredsställande, får Europaparlamentet och rådet i enlighet med förfarandet i artikel 43.2 i fördraget helt eller delvis förbjuda tillämpningen av systemet för aktiv förädling för de produkter som avses i punkt 1.

Kapitel VI Exportbidrag

Artikel 133 Tillämpningsområde

1.           I den mån som krävs för att möjliggöra export på grundval av prisnoteringar eller priser på världsmarknaden och inom de gränser som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 218 i fördraget, får skillnaden mellan dessa prisnoteringar eller priser och priserna i unionen utjämnas genom exportbidrag för

(a)     produkter inom följande sektorer som exporteras i obearbetad form:

(i)      spannmål,

(ii)      ris,

(iii)     socker, när det gäller produkter som anges i leden b– d och g i del III i bilaga I,

(iv)     Nöt- och kalvkött.

(v)     Mjölk och mjölkprodukter.

(vi)     Griskött.

(vii)    Ägg.

(viii)   fjäderfäkött,

(b)     produkter som anges i led a i–iii, v och vii som ska exporteras i form av sådana bearbetade varor enligt rådets förordning (EG) nr 1216/2009 av den 30 november 2009 om systemet för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter[46] och i form av produkter som innehåller socker enligt bilaga I del X punkt b.

2.           Exportbidragen för produkter som exporteras i form av bearbetade varor får inte vara högre än de som tillämpas för samma produkter när de exporteras i obearbetad form.

3.           Kommissionen ska, genom genomförandeakter, anta alla åtgärder som krävs för tillämpningen av denna artikel. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Artikel 134 Fördelning av exportbidragen

De kvantiteter som får exporteras med exportbidrag ska fördelas med den metod som

(a)          är bäst lämpad med hänsyn till produktens art och situationen på den relevanta marknaden och som gör det möjligt att utnyttja de disponibla resurserna på effektivaste sätt med beaktande av unionsexportens effektivitet och struktur och dess inverkan på marknadsbalansen, utan att detta medför diskriminering mellan berörda aktörer, särskilt inte mellan små och stora aktörer,

(b)          ur administrativ synpunkt är minst besvärlig för aktörerna med hänsyn till de administrativa kraven.

Artikel 135 Fastställande av exportbidrag

1.           Exportbidragen ska vara desamma och gälla för samma produkter i hela unionen. Om det är nödvändigt, framför allt på grund av situationen på världsmarknaden, de särskilda kraven på vissa marknader eller sådana skyldigheter som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 218 i fördraget, får exportbidragen variera för olika bestämmelseorter.

2.           Åtgärder för fastställandet av exportbidrag ska vidtas av rådet i enlighet med artikel 43.3 i fördraget.

Artikel 136 Beviljande av exportbidrag

1.           Bidrag för produkter förtecknade i artikel 133.1 a som exporteras i obearbetat tillstånd ska endast beviljas efter ansökan och mot uppvisande av exportlicens.

2.           Det exportbidrag som ska tillämpas på produkter enligt artikel 133.1 a ska vara det bidrag som gäller den dag då licensansökan lämnas in eller det bidrag som följer av det aktuella anbudsförfarandet och, om det rör sig om ett differentierat bidrag, det bidrag som gäller samma dag

(a)     för den bestämmelse som anges i licensen, eller

(b)     för den faktiska bestämmelsen, om den är en annan än den som anges i licensen; om så är fallet ska det tillämpliga beloppet inte överstiga det belopp som gäller för den bestämmelse som är angiven i licensen.

Kommissionen får, genom genomförandeakter, vidta lämpliga åtgärder för att förhindra missbruk av den flexibilitet som avses i denna punkt. Dessa åtgärder kan i synnerhet avse förfarandet för inlämning av ansökningar.

3.           För att kunna garantera exportörer av de produkter som anges i bilaga I till fördraget, och produkter som framställs av dessa, lika tillgång till exportbidrag ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 i denna förordning för att tillämpa punkterna 1 och 2 i denna artikel på de produkter som avses i artikel 133.1 b i denna förordning.

Kommissionen får, genom genomförandeakter, anta alla åtgärder som krävs för tillämpningen av denna punkt. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

4.           Exportbidraget ska utbetalas efter framläggande av bevis om att

(a)     produkterna har lämnat unionens tullområde i enlighet med det exportförfarande som avses i artikel 161 i tullkodexen,

(b)     och, när det gäller differentierade bidrag, att produkterna har importerats till den bestämmelseort som anges i licensen eller en annan bestämmelseort för vilken exportbidraget fastställdes, utan att detta påverkar bestämmelserna i punkt 2 b.

Artikel 137 Exportbidrag för levande djur inom nöt- och kalvköttssektorn

1.           När det gäller produkter inom nöt- och kalvköttssektorn ska beviljandet och utbetalningen av bidrag för export av levande djur omfattas av krav på att bestämmelserna i unionens djurskyddslagstiftning iakttas, särskilt skydd av djur under transport.

2.           För att förmå exportörer att iaktta djurskyddskraven och göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att kontrollera en korrekt utbetalning av exportbidrag i de fall bidragen beviljas under förutsättning att djurskyddskraven iakttas, ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 om iakttagande av djurskyddskraven utanför unionens tullområde, inbegripet användningen av oberoende tredje parter.

3.           Kommissionen får, genom genomförandeakter, anta alla åtgärder som krävs för tillämpningen av denna artikel. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Artikel 138 Exportbegränsningar

Åtaganden i fråga om volymer som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 218 i fördraget ska iakttas på grundval av de exportlicenser som utfärdas för de referensperioder som gäller för de aktuella produkterna.

Kommissionen får anta de genomförandeakter som krävs för att volymåtagandena ska kunna fullgöras och däribland avbryta eller begränsa utfärdandet av exportlicenser när åtagandena överskrids eller kan överskridas. När det gäller fullgörandet av de skyldigheter som följer av WTO:s jordbruksavtal ska det faktum att en referensperiod löper ut inte påverka exportlicensernas giltighet.

Artikel 139 Delegerade befogenheter

1.           Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 i syfte att anta de åtgärder som föreskrivs i punkterna 2–6 i denna artikel.

2.           För att säkerställa att aktörerna fullgör sina skyldigheter när de deltar i anbudsförfaranden ska kommissionen genom delegerade akter fastställa det primära kravet för frisläppandet av licenssäkerheter för exportbidrag som beviljats genom upphandling.

3.           För att minimera den administrativa bördan för aktörer och myndigheter får kommissionen, genom delegerade akter, fastställa trösklar under vilka utfärdande eller uppvisande av exportlicens inte krävs, och ange bestämmelseorter eller transaktioner för vilka det kan vara motiverat att medge undantag från kravet på uppvisande av exportlicens och tillåta att exportlicenser beviljas i efterhand i motiverade fall.

4.           För att hantera konkreta situationer som motiverar fullständigt eller delvist berättigande till exportbidrag, och för att hjälpa aktörer att överbrygga perioden mellan ansökan om och slutbetalningen av exportbidraget, får kommissionen genom delegerade akter anta åtgärder rörande

(a)     ett annat datum för exportbidraget,

(b)     konsekvenserna för betalningen av exportbidraget när ett produktnummer eller en bestämmelseort som anges i licensen inte överensstämmer med den faktiska produkten eller bestämmelseorten,

(c)     förskottsbetalning av exportbidrag, inbegripet villkoren för ställandet och frisläppandet av en säkerhet,

(d)     kontroller och bevis om det råder tvivel om produkternas verkliga bestämmelseort och möjligheten till återimport till unionens tullområde,

(e)     bestämmelseorter som behandlas som export från unionen och inbegripande av bestämmelseorter inom unionens tullområde som berättigar till exportbidrag.

5.           För att säkerställa att produkter som beviljas exportbidrag exporteras från unionens tullområde och för att undvika att de skickas tillbaka till det området, samt för att minimera aktörernas administrativa börda när det gäller att skaffa fram och lämna in bevis på att bidragsprodukter som beviljats differentierade bidrag har nått bestämmelselandet, får kommissionen genom delegerade akter anta åtgärder rörande

(a)     den tidsfrist inom vilken utförseln från unionens tullområde måste vara slutförd, inbegripet tiden för tillfällig återinförsel,

(b)     den bearbetning som produkter som beviljats exportbidrag får genomgå under den perioden,

(c)     bevis på att produkter som beviljats differentierade bidrag har nått en bestämmelseort,

(d)     de bidragströsklar och villkor enligt vilka exportörer inte behöver uppvisa sådana bevis,

(e)     villkor för oberoende tredje parts godkännande av bevis på att produkter som beviljats differentierade bidrag har nått en bestämmelseort.

6.           Med hänsyn till de särdrag som kännetecknar de olika sektorerna får kommissionen, genom delegerade akter, anta särskilda krav och villkor för aktörer och produkter som är berättigade till exportbidrag, för produkternas definition och egenskaper och för fastställandet av koefficienter för beräkningen av exportbidrag.

Artikel 140 Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsförfarandet

Kommissionen ska, genom genomförandeakter, anta alla åtgärder som krävs för tillämpningen av detta avsnitt, särskilt rörande

(a)          omfördelning av exporterbara kvantiteter som inte har tilldelats eller utnyttjats,

(b)          de produkter som avses i artikel 133.1 b.

Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Artikel 141 Andra genomförandebefogenheter

Kommissionen får, genom genomförandeakter, fastställa koefficienter som justerar exportbidragen i enlighet med de regler som antagits enligt artikel 139.6.

Kapitel VII Passiv förädling

Artikel 142 Upphörande med passiv förädling

1.           Om unionsmarknaden störs eller skulle kunna störas genom systemet för passiv förädling, får kommissionen, genom genomförandeakter, på en medlemsstats begäran eller på eget initiativ, helt eller delvis avbryta tillämpningen av systemet för passiv förädling för produkter inom sektorerna för spannmål, ris, frukt och grönsaker, bearbetad frukt och bearbetade grönsaker, vin, nöt- och kalvkött, griskött, får- och getkött och fjäderfäkött. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Om kommissionen får en begäran från en medlemsstat ska den, genom genomförandeakter, fatta beslut därom inom fem arbetsdagar efter det att begäran togs emot. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Vid vederbörligen motiverade skäl till skyndsamhet ska kommissionen anta genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 162.3.

Medlemsstaterna ska underrättas om de antagna åtgärderna, vilka ska börja gälla med omedelbar verkan.

2.           I den mån som krävs för att den samlade marknadsordningen ska fungera tillfredsställande, får Europaparlamentet och rådet i enlighet med förfarandet i artikel 43.2 i fördraget helt eller delvis förbjuda tillämpningen av systemet för passiv förädling för de produkter som anges i punkt 1.

DEL IV KONKURRENSREGLER

KAPITEL I Regler för företag

Artikel 143 Tillämpning av artiklarna 101–106 i fördraget

Om inte annat föreskrivs i denna förordning ska artiklarna 101–106 i fördraget samt bestämmelser för tillämpningen av dessa, om inte annat följer av artiklarna 144–146 i denna förordning, tillämpas på alla sådana avtal, beslut och förfaranden som avses i artiklarna 101.1 och 102 i fördraget och som rör produktion av eller handel med jordbruksprodukter.

Artikel 144 Undantag för den gemensamma jordbrukspolitikens mål och för jordbrukare och deras sammanslutningar

1.           Artikel 101.1 i fördraget ska inte tillämpas på de avtal, beslut och förfaranden som avses i artikel 143.1 i denna förordning och som är nödvändiga för att de mål som fastställs i artikel 39 i fördraget ska kunna uppnås.

I synnerhet ska artikel 101.1 i fördraget inte tillämpas på sådana avtal, beslut och förfaranden som antas av jordbrukare, sammanslutningar av jordbrukare eller sammanslutningar av sådana sammanslutningar, eller producentorganisationer som erkänts enligt artikel 106 i denna förordning eller sammanslutningar av producentorganisationer som erkänts enligt artikel 107 i denna förordning vilka, utan att medföra någon skyldighet att hålla samma priser, avser produktion eller försäljning av jordbruksprodukter eller utnyttjande av gemensamma anläggningar för lagring, behandling eller bearbetning av jordbruksprodukter, såvida inte konkurrensen sätts ur spel eller förverkligandet av de mål som anges i fördragets artikel 39 äventyras därigenom.

2.           Efter samråd med medlemsstaterna och efter att ha hört berörda företag och företagssammanslutningar och alla övriga fysiska och juridiska personer den finner lämpligt, ska kommissionen under domstolens överinsyn ha exklusiv behörighet att genom genomförandeakter anta ett beslut, som ska offentliggöras, för att fastställa vilka avtal, beslut och förfaranden som uppfyller villkoren i punkt 1.

Kommissionen ska fastställa detta på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstats behöriga myndighet eller av ett företag eller en företagssammanslutning som berörs.

3.           I offentliggörandet av beslutet enligt punkt 2 första stycket ska parternas namn och huvuddragen i beslutet anges. Därvid ska hänsyn tas till företagens berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas.

Artikel 145 Erkända branschorganisationers avtal och samordnade förfaranden

1.           Artikel 101.1 i fördraget ska inte tillämpas på avtal, beslut och samordnade förfaranden som antas av branschorganisationer som erkänts enligt artikel 108 i denna förordning i syfte att genomföra sådan verksamhet som anges i artikel 108.1 c i denna förordning, och när det gäller sektorerna olivolja och bordsoliver och tobak, artikel 108.2 i denna förordning.

2.           Punkt 1 ska endast tillämpas om

(a)     avtalen, besluten och de samordnade förfarandena har anmälts till kommissionen,

(b)     kommissionen, inom två månader efter det att den har mottagit alla uppgifter som krävs, genom genomförandeakter, inte har kunnat konstatera att avtalen, besluten och de samordnade förfarandena är oförenliga med unionsbestämmelserna.

3.           Avtalen, besluten och de samordnade förfarandena får inte sättas i kraft förrän den period som avses i punkt 2 b har löpt ut.

4.           Avtal, beslut och samordnade förfaranden ska alltid anses vara oförenliga med unionsbestämmelserna om de

(a)     kan leda till någon form av uppdelning av marknaderna inom unionen,

(b)     kan hindra marknadsordningen från att fungera tillfredsställande,

(c)     kan medföra en snedvridning av konkurrensen som inte är nödvändig för att uppnå målen för den gemensamma jordbrukspolitik som branschorganisationens verksamhet syftar till,

(d)     innebär fastställande av priser eller fastställande av kvoter,

(e)     kan leda till diskriminering eller sätta konkurrensen ur spel för en betydande del av de berörda produkterna.

5.           Om kommissionen, när den tvåmånadersperiod som avses i punkt 2 b har löpt ut, konstaterar att villkoren för tillämpning av punkt 1 inte har uppfyllts, ska den genom genomförandeakter fatta ett beslut om att avtalet, beslutet eller det samordnade förfarandet i fråga ska omfattas av artikel 101.1 i fördraget.

Kommissionens beslut får tillämpas först från och med dagen för dess anmälan till den berörda branschorganisationen, såvida inte branschorganisationen har lämnat felaktiga uppgifter eller missbrukat det undantag som anges i punkt 1.

6.           Om fleråriga avtal ingås ska anmälan för det första året gälla även för de därpå följande åren av avtalet. Kommissionen får emellertid i så fall när som helst, på eget initiativ eller på begäran från en medlemsstat, avge ett yttrande om oförenlighet.

KAPITEL II Regler om statligt stöd

Artikel 146 Tillämpning av artiklarna 107–109 i fördraget

1.           Om inte annat föreskrivs i punkt 2 ska artiklarna 107–109 i fördraget tillämpas på produktion av och handel med jordbruksprodukter.

2.           Artiklarna 107–109 i fördraget ska inte tillämpas på betalningar som har gjorts av medlemsstaterna enligt och i överensstämmelse med

(a)     de åtgärder som föreskrivs i denna förordning som helt eller delvis finansieras av EU, eller

(b)     bestämmelserna i artiklarna 147–153 i denna förordning.

Artikel 147 Nationellt stöd i samband med stödprogram för vin

Med avvikelse från artikel 41.3 får medlemsstaterna i enlighet med unionsreglerna för statligt stöd bevilja nationellt stöd för de åtgärder som avses i artiklarna 43, 47 och 48.

Den högsta stödsats som fastställs i de relevanta unionsreglerna om statligt stöd ska gälla för den totala offentliga finansieringen, som omfattar både unionens och medlemsstaternas medel.

Artikel 148 Nationellt stöd för renar i Finland och Sverige

Om kommissionen lämnar sitt tillstånd genom genomförandeakter får nationellt stöd för produktion och saluföring av renar och renprodukter (KN-nummer ex 0208 och ex 0210) lämnas av Finland och Sverige under förutsättning att det inte medför någon ökning av de traditionella produktionsnivåerna.

Artikel 149 Nationellt stöd till sockersektorn i Finland

Finland får lämna nationellt stöd på upp till 350 euro per hektar och regleringsår till sockerbetsodlare.

Artikel 150 Nationellt stöd till biodling

Medlemsstaterna får lämna nationellt stöd för skydd av biodlingar som är missgynnade på grund av strukturella eller naturbetingade förhållanden eller inom ramen för program för ekonomisk utveckling, med undantag av stöd till produktion eller handel.

Artikel 151 Nationellt stöd till krisdestillation av vin

1.           Medlemsstaterna får lämna nationellt stöd till vinproducenter för frivillig eller obligatorisk destillation av vin i motiverade krisfall.

2.           Det stöd som avses i punkt 1 ska vara proportionerligt och göra det möjligt att hantera krisen.

3.           Det totalt tillgängliga beloppet ett visst år för sådant stöd i en medlemsstat får inte överskrida 15 % av det för året i fråga totalt tillgängliga beloppet per medlemsstat enligt bilaga IV.

4.           Medlemsstater som önskar tillämpa det nationella stöd som avses i punkt 1 ska lämna in en vederbörligen underbyggd underrättelse till kommissionen. Kommissionen ska genom genomförandeakter besluta huruvida åtgärden ska godkännas och stöd kan lämnas.

5.           Alkohol från den destillation som avses i punkt 1 ska uteslutande användas för industriella ändamål eller som energikälla för att undvika en snedvridning av konkurrensen.

6.           Kommissionen får, genom genomförandeakter, anta alla åtgärder som krävs för tillämpningen av denna artikel. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Artikel 152 Nationellt stöd för distribution av produkter till barn

Medlemsstaterna får, som komplement till unionsstödet i artiklarna 21 och 24, lämna nationellt stöd för leverans av sådana produkter till skolelever eller för de därmed sammanhängande kostnader som avses i artikel 21.1.

Medlemsstaterna får finansiera sådant stöd genom en avgift som läggs på berörd sektor eller genom andra bidrag från den privata sektorn.

Medlemsstaterna får, som komplement till unionsstödet i artikel 21, lämna nationellt stöd för att finansiera sådana kompletterande åtgärder som krävs för att få unionens program för distribution av frukt och grönsaker, bearbetad frukt och bearbetade grönsaker och bananprodukter att fungera effektivt i enlighet med artikel 21.2.

Artikel 153 Nationellt stöd för nötter

1.           Medlemsstaterna får lämna nationellt stöd upp till ett tak på 120,75 euro per hektar och år till jordbrukare som producerar följande produkter:

(a)     Mandlar enligt KN-numren 0802 11 och 0802 12.

(b)     Hasselnötter enligt KN-numren 0802 21 och 0802 22.

(c)     Valnötter enligt KN-numren 0802 31 och 0802 32.

(d)     Pistaschmandlar enligt KN-nummer 0802 50.

(e)     Johannesbröd enligt KN-nummer 1212 99 30.

2.           Det nationella stödet får endast betalas ut för följande maximiarealer:

Medlemsstat || Maximiareal (ha)

Belgien || 100

Bulgarien || 11 984

Tyskland || 1 500

Grekland || 41 100

Spanien || 568 200

Frankrike || 17 300

Italien || 130 100

Cypern || 5100

Luxemburg || 100

Ungern || 2 900

Nederländerna || 100

Polen || 4 200

Portugal || 41 300

Rumänien || 1 645

Slovenien || 300

Slovakien || 3 100

Förenade kungariket || 100

3.           Medlemsstaterna kan som villkor för att bevilja nationellt stöd kräva att jordbrukarna är medlemmar i en producentorganisation som är erkänd enligt artikel 106.

DEL V ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

KAPITEL I Undantagsåtgärder

Avsnitt 1 Störningar på marknaden

Artikel 154 Åtgärder mot störningar på marknaden

1.           För att ändamålsenligt och effektivt reagera på hot om störningar på marknaden orsakade av kraftiga prisstegringar eller prisfall på interna eller externa marknader eller någon annan faktor som påverkar marknaden ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 för att vidta de åtgärder som krävs för den berörda sektorn, samtidigt som alla åtaganden som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 218 i fördraget iakttas.

När det vid sådana hot om marknadstörningar som avses i första stycket föreligger tvingande skäl till brådskande åtgärder ska det förfarande som föreskrivs i artikel 161 i denna förordning tillämpas på delegerade akter som antas i enlighet med denna punkt.

              Sådana åtgärder får i den omfattning och för den tid som krävs utvidga eller ändra tillämpningsområdet, varaktigheten eller andra aspekter av andra åtgärder som föreskrivs i denna förordning, eller helt eller delvis tillfälligt avskaffa importtullarna för vissa kvantiteter eller tidsperioder om så är nödvändigt.

2.           De åtgärder som avses i punkt 1 ska inte tillämpas på de produkter som anges i del XXIV avsnitt 2 i bilaga I.

3.           Kommissionen får, genom genomförandeakter, anta alla regler som krävs för tillämpningen av punkt 1 i denna artikel. Dessa regler får bland annat omfatta förfaranden och tekniska villkor. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Avsnitt 2 Marknadsstöd i samband med djursjukdomar och förlorat konsumentförtroende på grund av risker för folkhälsa, djurhälsa eller växtskydd

Artikel 155 Åtgärder i fråga om djursjukdomar och förlorat konsumentförtroende på grund av risker för folkhälsa, djurhälsa eller växtskydd

1.           Kommissionen får, genom genomförandeakter, anta undantagsåtgärder

(a)     för att stödja den marknad som påverkas av sådana begränsningar av handeln inom unionen och med tredjeländer som kan bli följden av åtgärder för att förhindra spridning av djursjukdomar, och

(b)     för att ta hänsyn till allvarliga störningar på marknaden som direkt kan tillskrivas minskat konsumentförtroende till följd av risker för folkhälsa, djurhälsa eller växtskydd.

Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

2.           De åtgärder som föreskrivs i punkt 1 ska tillämpas inom följande sektorer:

(a)     Nöt- och kalvkött.

(b)     Mjölk och mjölkprodukter.

(c)     Griskött.

(d)     Får- och getkött.

(e)     Ägg.

(f)      Fjäderfäkött.

De åtgärder som föreskrivs i punkt 1 b och som avser förlorat konsumentförtroende på grund av folkhälsorisker eller växtskyddsrisker ska också gälla för alla andra jordbruksprodukter, utom de som förtecknas i del XXIV avsnitt 2 i bilaga I.

3.           De åtgärder som föreskrivs i punkt 1 ska vidtas på den berörda medlemsstatens begäran.

4.           De åtgärder som föreskrivs i punkt 1 a får vidtas endast om den berörda medlemsstaten har vidtagit åtgärder på veterinär- och hälsoområdet för att snabbt utrota sjukdomen, och endast i den omfattning och under den tid som är absolut nödvändig för att stödja marknaden i fråga.

5.           Unionen ska delta i finansieringen med motsvarande 50 % av medlemsstaternas utgifter för de åtgärder som föreskrivs i punkt 1.

När det gäller sektorerna för nöt- och kalvkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött samt får- och getkött, ska unionen bidra till finansieringen av åtgärder för att bekämpa mul- och klövsjuka med ett belopp motsvarande 60 % av utgifterna för detta.

6.           Om producenterna bidrar till finansieringen av medlemsstaternas utgifter ska medlemsstaterna säkerställa att detta inte leder till en snedvridning av konkurrensen mellan producenter i olika medlemsstater.

Avsnitt 3 Specifika problem

Artikel 156 Åtgärder för att lösa specifika problem

1.           Kommissionen ska, genom genomförandeakter, anta åtgärder som är både nödvändiga och berättigade i en nödsituation för att lösa specifika problem. Sådana åtgärder får avvika från bestämmelserna i denna förordning, men endast i den utsträckning och under den period som det är absolut nödvändig. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

2.           För att lösa specifika problem ska kommissionen vid vederbörligen motiverade skäl till skyndsamhet anta genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 162.3.

KAPITEL II Meddelanden och rapportering

Artikel 157 Kommunikationskrav

1.           För att tillämpa denna förordning, övervaka, analysera och förvalta marknaden för jordbruksprodukter, säkerställa insyn på marknaden och säkerställa att åtgärderna inom den gemensamma jordbrukspolitiken fungerar tillfredsställande, att kontrollerna, övervakningen, utvärderingen och revisionen av åtgärderna inom den gemensamma jordbrukspolitiken fungerar korrekt och för att genomföra internationella avtal, även anmälningsplikten enligt de avtalen, får kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i punkt 2 anta de åtgärder som krävs i fråga om de meddelanden som ska lämnas av företag, medlemsstater och/eller tredjeländer. Kommissionen bör därvid ta hänsyn till uppgiftsbehovet och till möjliga synergieffekter mellan uppgiftskällorna.

              Den erhållna informationen får vidarebefordras eller göras tillgänglig för internationella organisationer och tredjeländers behöriga myndigheter samt får offentliggöras, under förutsättning att personuppgifter skyddas och företagens berättigade intresse av att skydda sina affärshemligheter, däribland priser, beaktas.

2.           För att kunna göra sådana anmälningar som avses i punkt 1 snabba, effektiva, korrekta och kostnadseffektiva ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 som fastställer

(a)     vilken typ av information som ska lämnas,

(b)     anmälningsmetoder,

(c)     regler om tillgång till den information eller de informationssystem som görs tillgängliga,

(d)     på vilka villkor och med vilka medel informationen får offentliggöras.

3.           Kommissionen ska, genom genomförandeakter, anta

(a)     regler om lämnande av den information som är nödvändig för tillämpningen av denna artikel,

(b)     regler om hanteringen av den information som ska lämnas samt regler om innehåll, form, tidpunkt, frekvens och tidsfrister för anmälningarna,

(c)     bestämmelser om hur information och dokument får vidarebefordras eller göras tillgängliga för medlemsstater, internationella organisationer och tredjeländers behöriga myndigheter eller allmänheten, under förutsättning att personuppgifter skyddas och företagens berättigade intresse av att skydda sina affärshemligheter beaktas.

Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

Artikel 158 Kommissionens rapporteringsplikt

Kommissionen ska för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport

(a)          vart tredje år efter 2013 om genomförandet av åtgärderna när det gäller biodlingssektorn enligt artiklarna 52–54,

(b)          senast den 30 juni 2014 och den 31 december 2018 om marknadssituationens utveckling inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter och särskilt om genomförandet av artiklarna 104–107 och 145 i den sektorn, framför allt när det gäller möjliga incitament för att förmå jordbrukare att ingå gemensamma produktionsavtal, tillsammans med lämpliga förslag.

KAPITEL III Reserver för kriser inom jordbrukssektorn

Artikel 159 Användning av reserven

Medel som överförs från reserven för kriser inom jordbrukssektorn enligt villkoren och förfarandena i punkt 14 i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning[47] ska göras tillgängliga för åtgärder som omfattas av denna förordnings tillämpning för det eller de år då tilläggsstödet behövs och som genomförs under omständigheter som går utöver normal marknadsutveckling.

Medel ska i synnerhet överföras på detta sätt för utgifter inom

(a)          del II avdelning I kapitel I,

(b)          del III kapitel VI och

(c)          kapitel I i denna del.

Kommissionen får, genom genomförandeakter, och med avvikelse från andra stycket i denna artikel, besluta att överföringar av medel inte får göras för vissa utgifter enligt led b i den punkten om de utgifterna ingår i normal marknadsförvaltning. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 162.2.

DEL VI DELEGERING AV BEFOGENHET, TILLÄMPNINGSBESTÄMMELSER, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

KAPITEL I Delegering av befogenhet och tillämpningsbestämmelser

Artikel 160 Utövande av delegering

1.           Befogenhet att anta delegerade akter ska ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.           Den delegering av befogenhet som avses i denna förordning ska ges till kommissionen på obestämd tid från och med ikraftträdandet av denna förordning.

3.           Den delegering av befogenhet som avses i den här förordningen får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Beslutet om återkallande innebär att delegering av de befogenheter som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare, i beslutet angivet, datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft.

4.           Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.           En delegerad akt som antagits enligt denna förordning ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort några invändningar inom två månader efter det att akten anmäldes till Europaparlamentet och rådet, eller om Europaparlamentet och rådet, innan den perioden löper ut, båda har underrättat kommissionen om att de inte har några invändningar. På Europaparlamentets eller rådets initiativ ska fristen förlängas med två månader.

Artikel 161 Skyndsamt förfarande

1.           Delegerade akter som antagits enligt denna artikel ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge ingen invändning görs i enlighet med punkt 2. Europaparlamentet och rådet ska delges en delegerad akt som antagits enligt denna artikel tillsammans med en motivering av varför det skyndsamma förfarandet tillämpas.

2.           Europaparlamentet eller rådet får invända mot en delegerad akt som antagits enligt den här artikeln i enlighet med det förfarande som anges i artikel 160.5. I detta fall ska kommissionen utan dröjsmål upphäva akten så snart Europaparlamentet eller rådet meddelat sitt beslut att invända mot akten.

Artikel 162 Kommittéförfarande

1.           Kommissionen ska biträdas av en kommitté för den samlade marknadsordningen inom jordbruket. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.           När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.           När det hänvisas till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas jämförd med artikel 5 i den förordningen.

KAPITEL II Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Artikel 163 Upphävande

1.           Förordning (EU) nr [KOM(2010)799] ska upphöra att gälla.

Följande bestämmelser i förordning (EU) nr [KOM(2010)799] ska emellertid fortsätta att tillämpas:

(a)     När det gäller sockersektorn: Avdelning I i del II, artiklarna 248 och 260–262 samt del II i bilaga III till och med utgången av regleringsåret 2014/2015 för socker den 30 september 2015.

(b)     Bestämmelserna rörande systemet för begränsning av mjölkproduktionen i del II avdelning I kapitel III till och med den 31 mars 2015.

(c)     När det gäller vinsektorn:

(i)      Artiklarna 82–87 vad gäller de områden som avses i artikel 82.2 och som ännu inte har röjts och vad gäller de områden som avses i artikel 83.1 och som ännu inte har reglerats till dess att områdena har röjts eller reglerats.

(ii)      Övergångssystemet för planteringsrätter enligt del II avdelning I kapitel III avsnitt V underavsnitt II till och med den 31 december 2015, eller, i den mån det krävs för att ge verkan åt ett beslut som medlemsstaterna fattat enligt artikel 89.5, till och med den 31 december 2018.

(d)     Artikel 291.2 till och med den 31 mars 2014.

(e)     Artikel 293 första och andra styckena till och med utgången av regleringsåret 2013/2014 för socker.

(f)      Artikel 294 till och med den 31 december 2017.

(g)     Artikel 326.

2.           Hänvisningar till förordning (EU) nr [KOM(2010)799] ska anses som hänvisningar till den här förordningen och till förordning (EU) nr […] om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och ska läsas enligt jämförelsetabellerna i bilaga VIII till den här förordningen.

3.           Rådets förordningar (EG) nr 234/79, (EG) nr 1601/96 och (EG) nr 1037/2001 ska upphöra att gälla.

Artikel 164 Övergångsregler

För att säkerställa en smidig övergång från bestämmelserna i förordning (EU) nr [KOM(2010)799] till bestämmelserna i den här förordningen ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 160 när det gäller de åtgärder som är nödvändiga för att skydda företags förvärvade rättigheter och legitima förväntningar.

Artikel 165 Ikraftträdande och tillämpning

1.           Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.

För sockersektorn ska artiklarna 7, 16 och 101 samt bilaga III emellertid tillämpas först efter utgången av regleringsåret 2014/2015 för socker den 1 oktober 2015.

2.           När det gäller sektorn mjölk och mjölkprodukter ska artiklarna 104 och 105 tillämpas till och med den 30 juni 2020.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den...

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

BILAGA I  FÖRTECKNING ÖVER DE PRODUKTER SOM AVSES I ARTIKEL 1.2 Del I: Spannmål

Spannmålssektorn omfattar de produkter som anges i följande tabell:

KN-nummer || Varubeskrivning

(a)       0709 90 60 || Sockermajs, färsk eller kyld

      0712 90 19 || Torkad sockermajs, hel, skuren, skivad, bruten eller i mjölform, men inte vidare beredd, annan än hybridmajs för utsäde

      1001 90 91 || Vanligt vete och blandsäd av vete och råg, för utsäde

      1001 90 99 || Spält, vete och blandsäd av vete och råg, annat än för utsäde

      1002 00 00 || Råg

      1003 00 || Korn

      1004 00 00 || Havre

      1005 10 90 || Majs (utsädesmajs) annan än hybridmajs

      1005 90 00 || Majs, annan än utsädesmajs

      1007 00 90 || Sorghum, av andra slag än hybrider för utsäde

      1008 || Bovete, hirs och kanariefrö; annan spannmål

(b)       1001 10 00 || Durumvete

(c)       1101 00 || Finmalet mjöl av vete eller av blandsäd av vete och råg

      1102 10 00 || Finmalet mjöl av råg

      1103 11 || Krossgryn och grovt mjöl av vete

      1107 || Malt, även rostad

(d)       0714 || Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis) och liknande rötter, stam- eller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska, kylda, frysta eller torkade, hela eller i bitar och även i form av pelletar; märg av sagopalm

|| ex   1102 || Finmalet mjöl av spannmål, annat än av vete eller av blandsäd av vete och råg:

||       1102 20 || – Av majs

||       1102 90 || – Andra slag:

||       1102 90 10 || – – Av korn

||       1102 90 30 || – – Av havre

||       1102 90 90 || – – Andra

|| ex   1103 || Krossgryn, grovt mjöl (inbegripet fingryn) och pelletar av spannmål utom krossgryn och grovt mjöl av vete (undernummer 1103 11), krossgryn och grovt mjöl av ris (undernummer 1103 19 50) och pelletar av ris (undernummer 1103 20 50)

|| ex   1104 || Spannmål, bearbetad på annat sätt (t.ex. skalad, valsad, bearbetad till flingor eller pärlgryn, klippt eller gröpad), med undantag av ris enligt nr 1006 och risflingor enligt undernummer 1104 19 91; groddar av spannmål, hela, valsade, bearbetade till flingor eller malda

||       1106 20 || Mjöl och pulver av sago eller av rötter, stam- eller rotknölar enligt nr 0714

|| ex   1108 || Stärkelse; inulin:

|| – Stärkelse:

||       1108 11 00 || – – Vetestärkelse

||       1108 12 00 || – – Majsstärkelse

||       1108 13 00 || – – Potatisstärkelse

||       1108 14 00 || – – Maniokstärkelse (kassavastärkelse)

|| ex   1108 19 || – – Annan stärkelse:

||       1108 19 90 || – – – Andra

||       1109 00 00 || Vetegluten, även torkat

KN-nummer || Varubeskrivning

||       1702 || Annat socker, inbegripet kemiskt ren laktos, maltos, glukos och fruktos, i fast form; sirap och andra sockerlösningar utan tillsats av aromämnen eller färgämnen; konstgjord honung, även blandad med naturlig honung; sockerkulör:

|| ex   1702 30 || – Druvsocker (inbegripet kemiskt ren glukos) samt sirap och andra lösningar av druvsocker, inte innehållande fruktsocker (fruktos) eller innehållande mindre än 20 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen:

||

||

|| || – – Andra:

|| ex 1702 30 50 || – – – I form av vitt kristalliniskt pulver, även agglomererat, innehållande mindre än 99 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen

|| ex   1702 30 90 || – – – Annat, innehållande mindre än 99 viktprocent glukos beräknat på torrsubstansen

|| ex   1702 40 || – Druvsocker samt sirap och andra lösningar av druvsocker, innehållande minst 20 viktprocent men mindre än 50 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen, med undantag av invertsocker

||       1702 40 90 || – – Andra

|| ex   1702 90 || – Andra slag, inbegripet invertsocker och andra socker- och sockersirapsblandningar innehållande 50 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen:

||       1702 90 50 || – – Maltodextrin samt sirap och andra lösningar av maltodextrin

|| – – Sockerkulör

|| – – – Andra slag:

||       1702 90 75 || – – – – I form av pulver, även agglomererat

||       1702 90 79 || – – – – Andra

||       2106 || Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

|| ex   2106 90 || – Andra

|| – – Aromatiserade eller färgade sockerlösningar:

|| – – – Andra

||       2106 90 55 || – – – – Av druvsocker eller maltodextrin

|| ex   2302 || Kli, fodermjöl och andra återstoder, även i form av pelletar, erhållna vid siktning, malning eller annan bearbetning av spannmål

|| ex   2303 || Återstoder från stärkelseframställning och liknande återstoder, betmassa, bagass och annat avfall från sockerframställning, drav, drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier, även i form av pelletar:

||       2303 10 || – Återstoder från stärkelseframställning och liknande återstoder

||       2303 30 00 || – Drav, drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier

|| ex   2306 || Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av vegetabiliska fetter eller oljor, andra än de som omfattas av nr 2304 eller 2305, även malda eller i form av pelletar:

|| – Andra

||       2306 90 05 || – – Av majsgroddar

|| ex   2308 00 || Vegetabiliska ämnen och vegetabiliskt avfall samt vegetabiliska återstoder och biprodukter av sådana slag som används vid utfodring av djur, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, även i form av pelletar:

||       2308 00 40 || – Ekollon och hästkastanjer; återstoder från pressning av frukt, annan än vindruvor

||       2309 || Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur:

|| ex   2309 10 || – Hund- eller kattfoder i detaljhandelsförpackningar:

||       2309 10 11       2309 10 13       230910 31       2309 10 33       2309 10 51       2309 10 53 || – – Containing starch, glucose, glucose syrup, maltodextrine or maltodextrine syrup of subheadings 1702 30 50, 1702 30 90,                1702 40 90, 1702 90 50 and 2106 90 55 or milk products

KN-nummer || Varubeskrivning

|| ex   2309 90 || – Andra:

||       2309 90 20 || – – Produkter som avses i kompletterande anmärkning 5 till kapitel 23 i Kombinerade nomenklaturen

|| – – –Andra, inbegripet förblandningar:

||       2309 90 31       2309 90 33       2309 90 41       2309 90 43       2309 90 51       2309 90 53 || – – – Innehållande stärkelse, druvsocker, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av druvsocker eller maltodextrin enligt nr 1702 30 50, 1702 30 90, 1702 40 90, 1702 90 50 och 2106 90 55 eller mjölkprodukter:

(1)  Med mjölkprodukter avses produkter enligt nummer 0401–0406 samt undernummer 1702 11 00, 1702 19 00 och 2106 90 51.

Del II: Ris

Rissektorn omfattar de produkter som anges i följande tabell:

KN-nummer || Varubeskrivning

(a)         1006 10 21 till         1006 10 98 || Med ytterskal (paddy), annat än för utsäde

        1006 20 || Endast befriat från ytterskalet (råris)

        1006 30 || Helt eller delvis slipat ris, även polerat eller glaserat

(b)         1006 40 00 || Brutet ris

(c)         1102 90 50 || Rismjöl

        1103 19 50 || Krossgryn samt grovt mjöl av ris (inbegripet fingryn)

        1103 20 50 || Pelletar av ris

        1104 19 91 || Risflingor

ex    1104 19 99 || Valsat ris

        1108 19 10 || Risstärkelse

Del III: Socker

Sockersektorn omfattar de produkter som anges i följande tabell:

KN-nummer || Varubeskrivning

(a)        1212 91 || Sockerbetor

       1212 99 20 || Sockerrör

(b)        1701 || Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren sackaros, i fast form

(c)        1702 20 || Lönnsocker samt sirap och andra lösningar av lönnsocker

       1702 60 95 och       1702 90 95 || Annat socker i fast form och sirap, inte innehållande tillsats av aromämnen eller färgämnen, med undantag av laktos, glukos, maltodextrin och isoglukos

       ||

       1702 90 71 || Sockerkulör innehållande minst 50 viktprocent sackaros beräknat på torrsubstansen

       2106 90 59 || Annan sirap och andra sockerlösningar med tillsats av aromämnen eller färgämnen än isoglukos, laktos, glukos och maltodextrin

(d)        1702 30 10        1702 40 10        1702 60 10        1702 90 30 || Isoglukos

(e)        1702 60 80        1702 90 80 || Inulinsirap

(f)        1703 || Melass erhållen vid utvinning eller raffinering av socker

(g)        2106 90 30 || Aromatiserade eller färgade sockerlösningar av isoglukos

(h)        2303 20 || Betmassa, bagass och annat avfall från sockerframställning

Del IV: Torkat foder

Sektorn för torkat foder omfattar de produkter som anges i följande tabell:

KN-nummer || Varubeskrivning

(a) ex    1214 10 00 || – Mjöl och pelletar av hetluftstorkad lusern (alfalfa)

– Mjöl och pelletar av lusern som torkats på annat sätt och malts

ex    1214 90 90 || – Lusern, esparsett, klöver, lupiner, vicker och liknande foderprodukter som hetluftstorkats, dock inte hö och foderkål samt produkter som innehåller hö

– Lusern, esparsett, klöver, lupiner, vicker, honungsklöver, vial och serradelle som torkats på annat sätt och malts

(b) ex    2309 90 99 || – Proteinkoncentrat framställda av saft från lusern och gräs

– Dehydratiserade produkter som framställts av återstoder i fast form och saft från tillverkningen av ovannämnda koncentrat

Del V: Frön

Frösektorn omfattar de produkter som anges i följande tabell:

KN-nummer || Varubeskrivning

       0712 90 11 || Hybridsockermajs:

– för utsäde

       0713 10 10 || Ärter (Pisum sativum):

– för utsäde

ex   0713 20 00 || Kikärter:

– för utsäde

ex   0713 31 00 || Bönor av arterna Vigna mungo (L.) Hepper och Vigna radiata (L.) Wilczek:

– för utsäde

ex   0713 32 00 || Adzukibönor (Phaseolus eller Vigna angularis):

– för utsäde

       0713 33 10 || Trädgårdsbönor (Phaseolus vulgaris) (bruna bönor, vita bönor etc.):

– för utsäde

ex   0713 39 00 || Andra bönor:

– för utsäde

ex   0713 40 00 || Linser:

– för utsäde

ex   0713 50 00 || Bondbönor (Vicia faba var. major) och hästbönor (Vicia faba var. equina och Vicia faba var. minor):

– för utsäde

ex   0713 90 00 || Andra torkade baljväxtfrön:

– för utsäde

       1001 90 10 || Spält:

– för utsäde

ex   1005 10 || Hybridmajs för utsäde

       1006 10 10 || Ris med ytterskal (paddy):

– för utsäde

       1007 00 10 || Hybridsorghum:

– för utsäde

       1201 00 10 || Sojabönor, även sönderdelade:

– för utsäde

       1202 10 10 || Jordnötter, oskalade men inte rostade eller på annat sätt tillagade:

– för utsäde

       1204 00 10 || Linfrön, även sönderdelade:

– för utsäde

       1205 10 10 och ex   1205 90 00 || Rapsfrön och rybsfrön, även sönderdelade:

– för utsäde

       1206 00 10 || Solrosfrön, även sönderdelade:

– för utsäde

ex   1207 || Andra oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter, även sönderdelade:

– för utsäde

       1209 || Frön, frukter och sporer av sådana slag som används

– för utsäde

Del VI: Humle

Humlesektorn omfattar de produkter som anges i följande tabell:

KN-nummer || Varubeskrivning

1210 || Humle, färsk eller torkad, även mald, pulveriserad eller i form av pelletar; lupulin

1302 13 00 || Växtsaft och växtextrakt av humle

Del VII: Olivolja och bordsoliver

Sektorn för olivolja och bordsoliver omfattar de produkter som anges i följande tabell:

KN-nummer || Varubeskrivning

(a)        1509 || Olivolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

       1510 00 || Andra oljor erhållna enbart ur oliver samt fraktioner av sådana oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, inbegripet blandningar av dessa oljor eller fraktioner med oljor eller fraktioner enligt nr 1509

(b)        0709 90 31 || Oliver, färska eller kylda, för annan användning än oljeframställning

       0709 90 39 || Andra oliver, färska eller kylda

       0710 80 10 || Oliver (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta

       0711 20 || Oliver tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd

ex   0712 90 90 || Torkade oliver, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men inte vidare beredda

       2001 90 65 || Oliver, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra

ex   2004 90 30 || Oliver, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta

       2005 70 00 || Oliver, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, ej frysta

(c)        1522 00 31        1522 00 39 || Återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer innehållande olja med olivolja som karaktärsgivande beståndsdel

       2306 90 11        2306 90 19 || Oljekakor och andra återstoder från utvinning av olivolja

Del VIII: Lin och hampa

Sektorn för lin och hampa omfattar de produkter som anges i följande tabell:

KN-nummer || Varubeskrivning

                   5301 || Lin, oberett eller berett men inte spunnet; blånor och avfall av lin (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

                   5302 || Mjukhampa (Cannabis sativa L.), oberedd eller beredd men inte spunnen; blånor och avfall av mjukhampa (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

Del IX: Frukt och grönsaker

Sektorn för frukt och grönsaker omfattar de produkter som anges i följande tabell:

KN-nummer || Varubeskrivning

      0702 00 00 || Tomater, färska eller kylda

      0703 || Kepalök (vanlig lök), schalottenlök, vitlök, purjolök och lök av andra Allium-arter, färska eller kylda

      0704 || Kål, färsk eller kyld

      0705 || Trädgårdssallat (Lactuca sativa) och cikoriasallat (Cichorium spp.), färska eller kylda

      0706 || Morötter, rovor, rödbetor, haverrot (salsifi), rotselleri, rädisor och liknande rotfrukter, färska eller kylda

      0707 00 || Gurkor, färska eller kylda

      0708 || Baljfrukter och baljväxtfrön, färska eller kylda

ex  0709 || Andra grönsaker, färska eller kylda, med undantag av grönsaker enligt undernummer 0709 60 91, 0709 60 95, 0709 60 99, 0709 90 31, 0709 90 39 och 0709 90 60

ex  0802 || Andra nötter, färska eller torkade, även skalade, med undantag av arekanötter (eller betelnötter) och kolanötter enligt undernummer 0802 90 20

      0803 00 11 || Mjölbananer, färska

ex  0803 00 90 || Mjölbananer, torkade

      0804 20 10 || Fikon, färska

      0804 30 00 || Ananas

      0804 40 00 || Avokado

      0804 50 00 || Guava, mango och mangostan

      0805 || Citrusfrukter, färska eller torkade

      0806 10 10 || Bordsdruvor, färska

      0807 || Meloner (inbegripet vattenmeloner) och papayafrukter, färska

      0808 || Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska

      0809 || Aprikoser, körsbär, persikor (inbegripet nektariner), plommon och slånbär, färska

      0810 || Annan frukt och andra bär, färska

      0813 50 31       0813 50 39 || Blandningar av enbart nötter enligt nr 0801 och 0802

      0910 20 || Saffran

ex  0910 99 || Timjan, färsk eller kyld

ex  1211 90 85 || Basilikört, citronmeliss, mynta, origanum vulgare (oregano/vild mejram), rosmarin, salvia, färska eller kylda

      1212 99 30 || Johannesbröd

Del X: Bearbetade produkter av frukt och grönsaker

Sektorn för bearbetade produkter av frukt och grönsaker omfattar de produkter som anges i följande tabell:

KN-nummer || Varubeskrivning

(a) ex  0710 || Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta, med undantag av sockermajs enligt undernummer 0710 40 00, oliver enligt undernummer 0710 80 10 och frukter av släktena Capsicum eller Pimenta enligt undernummer 0710 80 59

|| ex  0711 || Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar), men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd, med undantag av oliver enligt undernummer 071120, frukter av släktena Capsicum eller Pimenta enligt undernummer 0711 90 10 och sockermajs enligt undernummer 0711 90 30

|| ex  0712 || Torkade grönsaker, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men inte vidare beredda, med undantag av potatis enligt undernummer ex 0712 90 05 som är vakuumtorkad på artificiell väg eller genom uppvärmning och otjänlig som människoföda, sockermajs enligt undernummer ex 0712 90 11 och 0712 90 19 och oliver enligt undernummer 0712 90 90

||       0804 20 90 || Fikon, torkade

||       0806 20 || Vindruvor, torkade

|| ex  0811 || Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, med undantag av frysta bananer enligt undernummer ex 0811 90 95

KN-nummer || Varubeskrivning

|| ex  0812 || Frukt, bär och nötter, tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd, med undantag av bananer enligt undernummer ex 0812 90 98

|| ex  0813 || Frukt och bär, torkade, med undantag av frukt och bär enligt nr 0801–0806: blandningar nötter eller av torkad frukt eller torkade bär enligt detta kapitel, med undantag av blandningar av enbart nötter enligt nr 0801 och 0802 som hänförs till undernummer 0813 50 31 och 0813 50 39

||       0814 00 00 || Skal av citrusfrukter eller meloner, färska, frysta, torkade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverade lösningar

||       0904 20 10 || Torkad sötpaprika, varken krossade eller malda

(b) ex  0811 || Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel

|| ex  1302 20 || Pektinämnen, pektinater och pektater

|| ex  2001 || Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra, med undantag för följande: -     frukter av släktet Capsicum andra än paprika enligt undernummer 2001 90 20 -     sockermajs (Zea mays var. saccharata) enligt undernummer 2001 90 30 -     jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse enligt undernummer 2001 90 40 -     palmhjärtan enligt undernummer 2001 90 60 -     oliver enligt undernummer 2001 90 65 -     vinblad, humleskott och andra liknande ätbara växtdelar enligt undernummer ex 2001 90 97

||       2002 || Tomater, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra

||       2003 || Svampar och tryffel, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra

|| ex  2004 || Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta, andra än produkter enligt nr 2006, med undantag av sockermajs (Zea mays var. saccharata) enlig undernummer 2004 90 10, oliver enligt undernummer ex 2004 90 30 och potatis, beredd eller konserverad i form av mjöl eller flingor enlig undernummer 2004 10 91

|| ex  2005 || Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006, med undantag av oliver enligt undernummer 2005 70 00, sockermajs (Zea mays var. saccharata) enligt undernummer 2005 80 00 och frukter av släktet Capsicum andra än sötpaprika enligt undernummer 2005 99 10 och potatis, beredd eller konserverad i form av mjöl eller flingor enligt undernummer 2005 20 10

|| ex  2006 00 || Frukt, nötter, fruktskal och andra växtdelar, konserverade med socker (avrunna, glaserade eller kanderade), med undantag av bananer konserverade med socker enligt nr ex 2006 00 38 och ex 2006 00 99

|| ex  2007 || Sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader, mos och pastor av frukt, bär eller nötter, erhållna genom kokning, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, med undantag av -     homogeniserade beredningar av bananer enligt undernummer ex 2007 10 -     sylter, geléer, marmelader, mos och pastor av banan enligt undernummer ex 2007 99 39, ex 2007 99 50 och ex 2007 99 97

|| ex  2008 || Frukt, bär, nötter och andra växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, med undantag av -     jordnötssmör enligt undernummer 2008 11 10 -     palmhjärtan enligt undernummer 2008 91 00 -     majs enligt undernummer 2008 99 85 -     jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse enligt undernummer 2008 99 91 -     vinblad, humleskott och andra liknande ätbara växtdelar enligt undernummer ex 2008 99 99 -     blandningar av bananer, beredda eller konserverade på annat sätt, enligt undernummer ex 2008 92 59, ex 2008 92 78, ex 2008 92 93 och ex 2008 92 98 -     bananer, beredda eller konserverade på annat sätt, enligt undernummer ex 2008 99 49, ex 2008 99 67 och ex 2008 99 99

|| ex  2009 || Frukt- och bärsaft (med undantag av druvsaft och druvmust enligt undernummer 2009 61 och 2009 69 och banansaft enligt undernummer ex 2009 80) samt grönsakssaft, ojäst och utan tillsats av alkohol, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel

Del XI: Bananer

Banansektorn omfattar de produkter som anges i följande tabell:

KN-nr || Varubeskrivning

       0803 00 19 || Färska bananer, andra än mjölbananer

ex   0803 00 90 || Torkade bananer, andra än mjölbananer

ex   0812 90 98 || Tillfälligt konserverade bananer

ex   0813 50 99 || Blandningar innehållande torkade bananer

       1106 30 10 || Mjöl och pulver av bananer

ex   2006 00 99 || Bananer konserverade med socker

ex   2007 10 99 || Homogeniserade beredningar av bananer

ex   2007 99 39 ex   2007 99 50 ex   2007 99 97 || Sylter, geléer, marmelader, mos och pastor av bananer

ex   2008 92 59 ex   2008 92 78 ex   2008 92 93 ex   2008 92 98 || Blandningar innehållande bananer beredda eller konserverade på annat sätt, utan tillsats av alkohol

ex   2008 99 49 ex   2008 99 67 ex   2008 99 99 || Bananer beredda eller konserverade på annat sätt

ex   2009 80 35 ex   2009 80 38 ex   2009 80 79 ex   2009 80 86 ex   2009 80 89 ex   2009 80 99 || Saft av bananer

Del XII: Vin

Vinsektorn omfattar de produkter som anges i följande tabell:

KN-nummer || Varubeskrivning

(a)       2009 61       2009 69 || Druvsaft (inbegripet druvmust)

      2204 30 92       2204 30 94       2204 30 96       2204 30 98 || Druvmust annan än druvmust i jäsning eller druvmust vars jäsning har avbrutits på annat sätt än genom tillsats av alkohol

(b) ex  2204 || Vin av färska druvor, inbegripet vin som tillsatts alkohol; druvmust, annan än sådan enligt nr 2009, med undantag av annan druvmust enligt undernummer 2204 30 92, 2204 30 94, 2204 30 96 och 2204 30 98

(c)       0806 10 90 || Färska druvor andra än bordsdruvor

      2209 00 11       2209 00 19 || Vinättika

(d)       2206 00 10 || Piquettevin

      2307 00 11       2307 00 19 || Vindruv

      2308 00 11       2308 00 19 || Återstoder från vindruvspressning

Del XIII: Levande träd och andra levande växter, lökar, rötter o.d.; snittblommor och snittgrönt

Sektorn för levande träd och andra levande omfattar alla de produkter som anges i kapitel 6 i Kombinerade nomenklaturen.

Del XIV: Tobak

Tobakssektorn omfattar råtobak och tobaksavfall enligt nr KN-nummer 2401.

Del XV: Nöt- och kalvkött

Sektorn för nöt- och kalvkött omfattar de produkter som anges i följande tabell:

KN-nummer || Varubeskrivning

(a)       0102 90 05 till       0102 90 79 || Levande nötkreatur och andra oxdjur, andra än renrasiga avelsdjur

      0201 || Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, färskt eller kylt

      0202 || Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, fryst

      0206 10 95 || Njurtapp och mellangärde, färska eller kylda

      0206 29 91 || Njurtapp och mellangärde, frysta

      0210 20 || Kött av nötkreatur och andra oxdjur, saltat, i saltlake, torkat eller rökt

      0210 99 51 || Njurtapp och mellangärde, saltade, i saltlake, torkade eller rökta

      0210 99 90 || Ätbart mjöl av kött eller slaktbiprodukter av kött

      1602 50 10 || blandningar av sådant kött eller slaktbiprodukter med kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter blandningar av sådant kött eller slaktbiprodukter med kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter

      1602 90 61 || blandningar av sådant kött eller slaktbiprodukter med kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter blandningar av sådant kött eller slaktbiprodukter med kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter

(b)       0102 10 || Levande nötkreatur och andra oxdjur, renrasiga avelsdjur

0206 10 98 || Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur och andra oxdjur utom njurtapp och mellangärde, färska eller kylda, andra än sådana för tillverkning av farmaceutiska produkter

      0206 21 00       0206 22 00       0206 29 99 || Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur och andra oxdjur utom njurtapp och mellangärde, frysta, andra än sådana för tillverkning av farmaceutiska produkter

      0210 9959 || Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur, saltade, i saltlake, torkade eller rökta, utom njurtapp och mellangärde

ex  1502 00 90 || Fetter av nötkreatur och andra oxdjur, andra än sådana enligt nr 1503

1602 50 31 och 1602 50 95 || Kött eller slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur, beredda eller konserverade på annat sätt, utom inte kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter

      1602 90 69 || Andra: av får eller get; inte kokta eller på annat sätt värmebehandlade; blandningar av sådant kött eller slaktbiprodukter med kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter.

Del XVI: Mjölk och mjölkprodukter

Sektorn för mjölk och mjölkprodukter omfattar de produkter som anges i följande tabell:

KN-nummer || Varubeskrivning

(a)       0401 || Mjölk och grädde, inte koncentrerade och inte försatta med socker eller annat sötningsmedel

(b)       0402 || Mjölk och grädde, koncentrerade eller försatta med socker eller annat sötningsmedel

(c)       0403 10 11 till       0403 10 39       0403 9011 till       0403 90 69 || Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao

(d)       0404 || Vassle, även koncentrerad eller försatt med socker eller annat sötningsmedel; produkter bestående av naturliga mjölkbeståndsdelar, även försatta med socker eller annat sötningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

(e) ex   0405 || Smör och andra fetter och oljor framställda av mjölk; bredbara smörfettsprodukter med en fetthalt av mer än 75 viktprocent men mindre än 80 viktprocent

(f)       0406 || Ost och ostmassa

(g)       1702 19 00 || Mjölksocker och lösningar av mjölksocker, utan tillsats av aromämnen eller färgämnen, innehållande mindre än 99 viktprocent laktos, uttryckt som vattenfri laktos i torrsubstansen

(h)       2106 90 51 || Aromatiserade eller färgade sockerlösningar av laktos

(i) ex   2309 || Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur:

–  Beredningar och foder som innehåller produkter för vilka denna förordning ska tillämpas, direkt eller genom förordning (EG) nr 1667/2006, med undantag av beredningar och foder enligt del I i denna bilaga.

Del XVII: Griskött

Sektorn för griskött omfattar de produkter som anges i följande tabell:

KN-nummer || Varubeskrivning

(a) ex  0103 || Levande tamsvin, andra än renrasiga avelsdjur

(b) ex  0203 || Kött av tamsvin, färskt, kylt eller fryst

ex  0206 || Ätbara slaktbiprodukter av tamsvin, andra än för framställning av farmaceutiska produkter, färska, kylda eller frysta

ex  0209 00 || Svinfett, inte innehållande magert kött, inte utsmälta eller på annat sätt utvunna, färska, kylda, frysta, saltade, i saltlake, torkade eller rökta

ex  0210 || Kött och ätbara slaktbiprodukter av tamsvin, saltade, i saltlake, torkade eller rökta

      1501 00 11       1501 00 19 || Ister och annat svinfett

(c)       1601 00 || Korv och liknande produkter av kött, slaktbiprodukter eller blod; beredningar av dessa produkter

      1602 10 00 || Homogeniserade beredningar av kött, slaktbiprodukter och blod

      1602 20 90 || Varor av lever, annan än gås- eller anklever, beredda eller konserverade

      1602 41 10       1602 42 10       1602 49 11 till       1602 49 50 || Andra beredningar och konserver innehållande kött eller slaktbiprodukter av tamsvin

      1602 90 10 || Beredningar av blod av alla slags djur

      1602 90 51 || Andra beredningar eller konserver innehållande kött eller slaktbiprodukter av tamsvin

      1902 20 30 || Fyllda pastaprodukter, även kokta eller på annat sätt beredda, innehållande mer än 20 viktprocent korv e.d., kött och slaktbiprodukter av alla slag, inbegripet fett av alla slag, oavsett ursprung

Del XVIII: Får- och getkött

Sektorn för får- och getkött omfattar de produkter som anges i följande tabell:

KN-nummer || Varubeskrivning

(a)        0104 10 30 || Lamm (upp till ett år gamla)

||        0104 10 80 || Levande får, andra än renrasiga avelsdjur och lamm

||        0104 20 90 || Levande getter, andra än renrasiga avelsdjur

||        0204 || Kött av får eller get, färskt, kylt eller fryst

||        0210 99 21 || Kött av får eller get, med ben, saltat, i saltlake, torkat eller rökt

||        0210 99 29 || Kött av får eller get, benfritt, saltat, i saltlake, torkat eller rökt

(b)        0104 10 10 || Levande får – renrasiga avelsdjur

||        0104 20 10 || Levande getter – renrasiga avelsdjur

||        0206 80 99 || Ätbara slaktbiprodukter av får eller get, färska eller kylda, andra än för framställning av farmaceutiska produkter

||        0206 90 99 || Ätbara slaktbiprodukter av får eller get, frysta, andra än för framställning av farmaceutiska produkter

||        0210 99 60 || Ätbara slaktbiprodukter av får eller get, saltade, i saltlake, torkade eller rökta

|| ex    1502 00 90 || Fetter av får eller getter, andra än sådana enligt nr 1503

(c)        1602 90 72 || Kött eller slaktbiprodukter av får eller get, beredda eller konserverade på annat sätt, inte kokta eller på annat sätt värmebehandlade;

||        1602 90 74 || Blandningar av sådant kött eller slaktbiprodukter med kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter

(d)        1602 90 76        1602 90 78 || Kött och slaktbiprodukter av får eller get, beredda eller konserverade på annat sätt, andra än inte kokta eller på annat sätt värmebehandlade eller blandningar av sådant kött eller slaktbiprodukter med kokt eller på annat sätt värmebehandlat kött eller slaktbiprodukter

Del XIX: Ägg

Äggsektorn omfattar de produkter som anges i följande tabell:

KN-nummer || Varubeskrivning

(a)        0407 00 11        0407 00 19        0407 00 30 || Ägg av fjäderfä, med skal, färska, konserverade eller kokta

(b)        0408 11 80        0408 19 81        0408 19 89        0408 91 80        0408 99 80 || Fågelägg utan skal samt äggula, färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten, gjutna, frysta eller på annat sätt konserverade, även försatta med socker eller annat sötningsmedel, andra än sådana som är olämpliga som livsmedel

Del XX: Fjäderfäkött

Sektorn för fjäderfäkött omfattar de produkter som anges i följande tabell:

KN-nummer || Varubeskrivning

(a)       0105 || Levande fjäderfä, nämligen höns av arten Gallus domesticus, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns

(b) ex  0207 || Kött och ätbara slaktbiprodukter av fjäderfä enligt nr 0105, färska, kylda eller frysta, med undantag av lever enligt punkt c

(c)       0207 13 91 || Fjäderfälever, färsk, kyld eller fryst

      0207 14 91 ||

      0207 26 91 ||

      0207 27 91 ||

      0207 34 ||

      0207 35 91 ||

      0207 36 81 ||

      0207 36 85 ||

      0207 36 89 ||

      0210 99 71 || Fjäderfälever, saltad, i saltlake, torkad eller rökt

      0210 99 79 ||

(d)       0209 00 90 || Fjäderfäfett, inte utsmälta eller på annat sätt extraherade, färska, kylda, frysta, saltade, i saltlake, torkade eller rökta

(e)       1501 00 90 || Fjäderfäfett

(f)       1602 20 10 || Gås- eller anklever, beredd eller konserverad på annat sätt

  ||

      1602 31 || Kött eller slaktbiprodukter av fjäderfä enligt nr 0105, beredda eller konserverade på annat sätt

      1602 32 ||

      1602 39 ||

Del XXI: Etylalkohol som framställts av jordbruksprodukter

1.           Sektorn för etylalkohol omfattar de produkter som anges i följande tabell:

KN-nummer || Varubeskrivning

ex  2207 10 00 || Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av minst 80 volymprocent, framställd av de jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget

ex  2207 20 00 || Etylalkohol och annan sprit, denaturerade, oavsett alkoholhalt, framställd av de jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget

ex  2208 90 91 och ex  2208 90 99 || Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent, framställd av de jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget

2.           Sektorn för etylakolhol ska också omfatta etanolbaserade produkter som framställts av jordbruksprodukter enligt KN-nummer 2208 och som förpackas i behållare som rymmer minst två liter och som har samtliga kännetecken för etanol så som den beskrivs i punkt 1.

Del XXII: Biodlingsprodukter

Sektorn för biodling omfattar de produkter som anges i följande tabell:

KN-nummer || Varubeskrivning

     0409 00 00 || Naturlig honung

ex 0410 00 00 || Drottninggelé och propolis, ätbar

ex 0511 99 85 || Drottninggelé och propolis, inte ätbar

ex 1212 99 70 || Pollen

ex 1521 90 || Bivax

Del XXIII: Silkesmaskar

Sektorn för silkesmaskar omfattar silkesmaskar enligt KN-nummer ex 0106 90 00 och silkesfjärilsägg enligt KN-nummer 0511 99 85.

Del XXIV: Andra produkter

Begreppet andra produkter omfattar alla produkter som avses i artikel 1.1 utom de som förtecknas i delarna I till XXIII, samt de som förtecknas i följande avsnitt 1 och 2.

Avsnitt 1

KN-nummer || Varubeskrivning

ex  0101 || Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor:

      0101 10 || – Renrasiga avelsdjur:

      0101 10 10 || – – Hästar*

      0101 10 90 || – – Andra

      0101 90 || – Andra slag:

– – Hästar:

      0101 90 19 || – – – Andra än för slakt

      0101 90 30 || – – Åsnor

      0101 90 90 || – – Mulor och mulåsnor

ex  0102 || Levande nötkreatur och andra oxdjur:

ex  0102 90 || – Andra än renrasiga avelsdjur:

      0102 90 90 || – – Andra än tamsvin

ex  0103 || Levande svin:

      0103 10 00 || – Renrasiga avelsdjurb

– Andra slag:

ex  0103 91 || – – Vägande mindre än 50 kg:

      0103 91 90 || – – – Andra än tamsvin

ex  0103 92 || – – Vägande 50 kg eller mer

KN-nummer || Varubeskrivning

      0103 92 90 || – – Andra än tamsvin

      0106 || Övriga levande djur

ex  0203 || Kött av svin, färskt, kylt eller fryst:

– Färskt eller kylt:

ex  0203 11 || – – Hela eller halva slaktkroppar:

      0203 11 90 || – – – Andra än av tamsvin

ex  0203 12 || – – Skinka och bog, samt delar därav, med ben:

      0203 12 90 || – – – Andra än av tamsvin

ex  0203 19 || – – Andra slag:

      0203 19 90 || – – – Andra än av tamsvin

– Fryst:

ex  0203 21 || – – Hela eller halva slaktkroppar:

      0203 21 90 || – – – Andra än av tamsvin

ex  0203 22 || – – Skinka och bog, samt delar därav, med ben:

      0203 22 90 || – – – Andra än av tamsvin

ex  0203 29 || – – Andra slag:

      0203 29 90 || – – – Andra än av tamsvin

ex  0205 00 || Kött av åsna, mula eller mulåsna, färskt, kylt eller fryst

ex  0206 || Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur, andra oxdjur, svin, får, get, häst, åsna, mula eller mulåsna, färska, kylda eller frysta:

ex  0206 10 || – Av nötkreatur eller andra oxdjur, färska eller kylda

      0206 10 10 || – – För framställning av farmaceutiska produkterc

– Av nötkreatur eller andra oxdjur, frysta:

ex  0206 22 00 || – – Lever:

– – – För framställning av farmaceutiska produkterc

ex  0206 29 || – – Andra slag:

      0206 29 10 || – – – För framställning av farmaceutiska produkterc

ex  0206 30 00 || – Av svin, färska eller kylda:

– – För framställning av farmaceutiska produkterc

– – Andra slag:

– – – Andra än av tamsvin

– Av svin, frysta:

ex  0206 41 00 || – – Lever:

– – – För framställning av farmaceutiska produkterc

– – – Andra slag:

– – – – Andra än av tamsvin

ex 0206 49 00 || – – Andra:

|| – – – Av tamsvin: – – – – För framställning av farmaceutiska produkterc

|| – – – Andra

  ||  

ex   0206 80 || – Andra slag, färska eller kylda:

       0206 80 10 || – – För framställning av farmaceutiska produkterc

– – Andra slag:

       0206 80 91 || – – – Av häst, åsna, mula eller mulåsna

ex   0206 90 || – Andra slag, frysta:

       0206 90 10 || – – För framställning av farmaceutiska produkterc

– – Andra slag:

       0206 90 91 || – – – Av häst, åsna, mula eller mulåsna

       0208 || Annat kött och ätbara slaktbiprodukter, färska, kylda eller frysta

KN-nummer || Varubeskrivning

ex   0210 || Kött och ätbara slaktbiprodukter, saltade, i saltlake, torkade eller rökta; ätbart mjöl av kött eller slaktbiprodukter:

– Kött av svin:

ex   0210 11 || – – Skinka och bog, samt delar därav, med ben:

       0210 11 90 || – – – Andra än av tamsvin

ex   0210 12 || – – Sida (randig) och delar därav:

       0210 12 90 || – – – Andra än av tamsvin

ex   0210 19 || – – Andra slag:

       0210 19 90 || – – – Andra än av tamsvin

– Andra slag, inbegripet ätbart mjöl av kött eller slaktbiprodukter:

       0210 91 00 || – – Av primater

       0210 92 00 || – – Av valar, delfiner och tumlare (däggdjur av ordningen Cetacea); av manater och dugonger (däggdjur av ordningen Sirenia)

       0210 93 00 || – – Av reptiler (inbegripet ormar och sköldpaddor)

ex   0210 99 || – – Andra slag:

– – – Kött:

       0210 99 31 || – – – – Av ren

       0210 99 39 || – – – – Andra

– – – Slaktbiprodukter:

– – – – Andra än av tamsvin, nötkreatur, andra oxdjur, får och get

       0210 99 80 || – – – – – Andra än fjäderfälever

ex   0407 00 || Fågelägg med skal, färska, konserverade eller kokta:

       0407 00 90 || – Andra ägg än ägg av fjäderfä

ex   0408 || Fågelägg utan skal samt äggula, färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten, gjutna, frysta eller på annat sätt konserverade, även försatta med socker eller annat sötningsmedel:

– Äggula:

ex   0408 11 || – – Torkad:

       0408 11 20 || – – – Olämpliga som livsmedeld

ex   0408 19 || – – Andra slag:

       0408 19 20 || – – – Olämpliga som livsmedeld

– Andra slag:

ex   0408 91 || – – Torkad:

       0408 91 20 || – – – Olämpliga som livsmedeld

ex   0408 99 || – – Andra slag:

       0408 99 20 || – – – Olämpliga som livsmedeld

       0410 00 00 || Ätbara produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

       0504 00 00 || Tarmar, blåsor och magar av djur (andra än fiskar), hela eller i bitar, färska, kylda, frysta, saltade, i saltlake, torkade eller rökta

ex   0511 || Animaliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; döda djur enligt kap. 1 och 3, olämpliga som livsmedel:

       0511 10 00 || – Sperma av nötkreatur eller andra oxdjur

– Andra slag:

||

ex   0511 99 || – – Andra slag:

       0511 99 85 || – – – Andra

ex   0709 || Andra grönsaker, färska eller kylda:

ex   0709 60 || – Frukter av släktena Capsicum och Pimenta:

– – Andra slag:

       0709 60 91 || – – – – Av släktet Capsicum, för framställning av capsicin eller alkoholhaltiga oleoresiner av Capsicumc

       0709 60 95 || – – – För industriell framställning av eteriska oljor eller resinoiderc

       0709 60 99 || – – – Andra

KN-nummer || Varubeskrivning

ex   0710 || Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta:

ex   0710 80 || – Andra grönsaker:

– – Frukter av släktena Capsicum och Pimenta:

       0710 80 59 || – – – Andra än sötpaprika

ex   0711 || Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd:

ex   0711 90 || – Andra grönsaker; blandningar av grönsaker:

– – Grönsaker:

       0711 90 10 || – – – – Frukter av släktena Capsicum och Pimenta, med undantag av sötpaprika

ex   0713 || Torkade baljväxtfrön, även skalade eller sönderdelade:

ex   0713 10 || – Ärter (Pisum sativum)

       0713 10 90 || – – Andra än för utsäde

ex   0713 20 00 || – Kikärter:

– – Andra än för utsäde

– Bönor (Vigna spp. och Phaseolus spp.):

ex   0713 31 00 || – – Bönor av arterna Vigna mungo (L.) Hepper och Vigna radiata (L.)

– – – Andra än för utsäde

ex   0713 32 00 || – – Adzukibönor (Phaseolus eller Vigna angularis):

– – – Andra än för utsäde

ex   0713 33 || – – Trädgårdsbönor (Phaseolus vulgaris) (bruna bönor, vita bönor etc.):

       0713 33 90 || – – – Andra än för utsäde

ex   0713 39 00 || – – Andra slag:

– – – Andra än för utsäde

ex   0713 40 00 || – Linser:

– – Andra än för utsäde

ex   0713 50 00 || – Bondbönor (Vicia faba var. major) och hästbönor (Vicia faba var. equina och Vicia faba var. minor):

– – Andra än för utsäde

ex   0713 90 00 || – Andra slag:

– – Andra än för utsäde

       0801 || Kokosnötter, paranötter och cashewnötter, färska eller torkade, även skalade

ex   0802 || Andra nötter, färska eller torkade, även skalade:

ex   0802 90 || – Andra slag:

ex   0802 90 20 || – – Arekanötter (betelnötter) och kolanötter

ex   0804 || Dadlar, fikon, ananas, avokado, guava, mango och mangostan, färska eller torkade:

       0804 10 00 || – Dadlar

       0902 || Te, även aromatiserat

ex   0904 || Peppar av släktet Piper; frukter av släktena Capsicum och Pimenta, torkade, krossade eller malda, med undantag av sötpaprika enligt undernummer 0904 20 10

       0905 00 00 || Vanilj

       0906 || Kanel och kanelknopp

       0907 00 00 || Kryddnejlikor, nejlikstjälkar och modernejlikor

       0908 || Muskot, muskotblomma och kardemumma

       0909 || Anis, stjärnanis, fänkål, koriander, spiskummin, kummin och enbär juniper berries

ex   0910 || Ingefära, gurkmeja, lagerblad, curry och andra kryddor, med undantag av timjan och saffran

ex   1106 || Mjöl och pulver av torkade baljväxtfrön enligt nr 0713, av sago eller av rötter, stam- eller rotknölar enligt nr 0714 eller av produkter enligt kapitel 8:

       1106 10 00 || – Av torkade baljväxtfrön enligt nr 0713

ex   1106 30 || – Av produkter enligt kapitel 8:

       1106 30 90 || – – Annat

KN-nummer || Varubeskrivning

ex   1108 || Stärkelse; inulin:

       1108 20 00 || – Inulin

       1201 00 90 || Sojabönor, även sönderdelade, andra än för utsäde

       1202 10 90 || Jordnötter, oskalade, inte rostade eller på annat sätt tillagade, andra än för utsäde

       1202 20 00 || Jordnötter, skalade, även sönderdelade, men inte rostade eller på annat sätt tillagade

       1203 00 00 || Kopra

       1204 00 90 || Linfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde

       1205 10 90 och ex   1205 90 00 || Rapsfrön och rybsfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde

       1206 00 91 || Solrosfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde

       1206 00 99 ||

       1207 20 90 || Bomullsfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde

       1207 40 90 || Sesamfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde

       1207 50 90 || Senapsfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde

       1207 91 90 || Vallmofrön, även sönderdelade, andra än för utsäde

       1207 99 91 || Hampfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde

ex   1207 99 97 || Andra oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter, även sönderdelade, andra än för utsäde

       1208 || Mjöl av oljeväxtfrön eller oljehaltiga frukter, med undantag av mjöl av senapsfrön

ex   1211 || Växter och växtdelar (inbegripet frön och frukter) av sådana slag som används främst för framställning av parfymeringsmedel, för farmaceutiskt bruk eller för insektsbekämpning, svampbekämpning eller liknande ändamål, färska eller torkade, även skurna, krossade eller pulveriserade, med undantag för de produkter som hänförs till KN-nummer ex 1211 90 85 i del IX i den här bilagan

ex   1212 || Johannesbröd, sjögräs och andra alger, sockerbetor och sockerrör, färska, kylda, frysta eller torkade, även malda; fruktkärnor och andra vegetabiliska produkter (inbegripet orostad cikoriarot av varieteten Cichorium intybus sativum) av sådana slag som används främst som livsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

ex   1212 99 || – – Annat än sockerrör:

       1212 99 41 och        1212 99 49 || – – – Johannesbrödfrön

ex   1212 99 70 || – – – Andra, med undantag av cikoriarot

       1213 00 00 || Halm, agnar och skal av spannmål, oberedda, även hackade, malda, pressade eller i form av pelletar

ex   1214 || Kålrötter, foderbetor och andra foderrotfrukter, hö, lusern (alfalfa), klöver, esparsett, foderkål, lupiner, vicker och liknande djurfoder, även i form av pelletar:

ex   1214 10 00 || – Mjöl och pelletar av lusern (alfalfa), exklusive av hetluftstorkad lusern eller lusern som torkats på annat sätt och malts

ex   1214 90 || – Andra slag:

       1214 90 10 || – – Foderbetor, kålrötter och andra foderrotfrukter

ex   1214 90 90 || – – Andra, med undantag av:

– Lusern, esparsett, klöver, lupiner, vicker och liknande foderprodukter som hetluftstorkats, dock inte hö och foderkål samt produkter som innehåller hö

– Lusern, esparsett, klöver, lupiner, vicker, honungsklöver, vial och serradelle som torkats på annat sätt och malts

ex   1502 00 || Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter, andra än sådana enligt nr 1503:

ex   1502 00 10 || – För industriellt bruk, med undantag av tillverkning av livsmedel, andra än fetter från ben och avfallc

       1503 00 || Solarstearin, isterolja, oleostearin, oleomargarin och talgolja, inte emulgerade, blandade eller på annat sätt beredda

ex   1504 || Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, med undantag av fiskleverolja och fraktioner av sådana oljor enligt undernummer 1504 10 och 1504 20

       1507 || Sojabönolja och fraktioner av denna olja, även raffinerad men inte kemiskt modifierad

       1508 || Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

       1511 || Palmolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

       1512 || Solrosolja, safflorolja och bomullsfröolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

KN-nummer || Varubeskrivning

       1513 || Kokosolja, palmkärnolja och babassuolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

       1514 || Rapsolja, rybsolja och senapsolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

ex   1515 || Andra icke flyktiga vegetabiliska fetter och oljor (med undantag av jojobaolja enligt undernummer ex 1515 90 11) samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

ex   1516 || Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis hydrerats, omförestrats (även internt) eller elaidiniserats, även raffinerade men inte vidare bearbetade (med undantag av hydrerad ricinolja, s.k. opalvax, enligt undernummer 1516 20 10)

ex   1517 || Margarin; ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor enligt nr 1516, med undantag av undernummer 1517 10 10, 1517 90 10 och 1517 90 93

       1518 00 31        1518 00 39 || Blandningar av flytande feta vegetabiliska fetter, för tekniskt eller industriellt bruk, med undantag av tillverkning av livsmedelc

       1522 00 91 || Bottensatser och avslemningsåterstoder; soapstocks, från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer innehållande olja med olivolja som karaktärsgivande beståndsdel

       1522 00 99 || Andra återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer, med undantag av de innehållande olja med olivolja som karaktärsgivande beståndsdel

ex   1602 || Kött, slaktbiprodukter och blod, beredda eller konserverade på annat sätt:

– Av svin:

ex   1602 41 || – – Skinka och delar därav:

       1602 41 90 || – – – Andra än av tamsvin

ex   1602 42 || – – Bog och delar därav:

       1602 42 90 || – – – Andra än av tamsvin

ex   1602 49 || – – Andra produkter av svin, inbegripet blandade styckningsdelar:

       1602 49 90 || – – – Andra än av tamsvin

ex   1602 90 || – Andra varor, inbegripet beredningar av blod av alla slags djur:

– – Andra än beredningar av blod av alla slags djur:

       1602 90 31 || – – – Av vilt eller kanin

|| – – – Andra:

– – – – Andra än innehållande kött eller slaktbiprodukter av tamsvin:

– – – – – Andra än innehållande kött eller slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur:

       1602 90 99 || – – – – – – Andra än av får eller get

ex   1603 00 || Extrakt och safter av kött

       1801 00 00 || Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade

       1802 00 00 || Kakaoskal eller annat kakaoavfall

ex   2001 || Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra:

ex   2001 90 || – Andra slag:

       2001 90 20 || – – Frukter av släktet Capsicum, med undantag av sötpaprika

ex   2005 || Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006:

ex   2005 99 || – Andra grönsaker samt blandningar av grönsaker:

       2005 99 10 || – – Frukter av släktet Capsicum, med undantag av sötpaprika

ex   2206 || Andra jästa drycker, t.ex. äppelvin (cider), päronvin och mjöd; blandningar av jästa drycker samt blandningar av jästa drycker och alkoholfria drycker, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

       2206 00 31 till        2206 00 89 || – Andra än ”piquettevin”

ex   2301 || Mjöl och pelletar av kött eller slaktbiprodukter eller av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur, olämpliga som livsmedel; grevar:

       2301 10 00 || – Mjöl och pelletar av kött eller slaktbiprodukter av kött; grevar

KN-nummer || Varubeskrivning

ex   2302 || Kli, fodermjöl och andra återstoder, även i form av pelletar, erhållna vid siktning, malning eller annan bearbetning av spannmål eller baljväxter:

       2302 50 00 || – Av baljväxter

       2304 00 00 || Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av sojabönolja, även malda eller i form av pelletar

       2305 00 00 || Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av jordnötsolja, även malda eller i form av pelletar

ex   2306 || Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av vegetabiliska fetter eller oljor, även malda eller i form av pelletar, andra än sådana enligt nr 2304 eller 2305 med undantag för KN-nummer 2306 90 05 (oljekakor och andra fasta återstoder vid utvinning ur majsgroddar) samt nr 2306 90 11 och 2306 90 19 (oljekakor och andra fasta återstoder vid utvinning av olivolja)

ex   2307 00 || Vindruv; rå vinsten:

       2307 00 90 || – Rå vinsten

ex   2308 00 || Vegetabiliska ämnen och vegetabiliskt avfall samt vegetabiliska återstoder och biprodukter av sådana slag som används vid utfodring av djur, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, även i form av pelletar:

       2308 00 90 || – Andra slag än återstoder från vindruvspressning, ekollon och hästkastanjer, återstoder från pressning av frukt, annan än vindruvor

ex   2309 || Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur:

ex   2309 10 || – Hund- eller kattfoder i detaljhandelsförpackningar:

       2309 10 90 || – – Andra än innehållande stärkelse, druvsocker, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av druvsocker eller maltodextrin enligt undernummer 1702 30 50, 1702 30 90, 1702 40 90, 1702 90 50 och 2106 90 55 eller mjölkprodukter

ex   2309 90 || – Andra slag:

       2309 90 10 || – – Andra, inbegripet förblandningar: – – Limvatten (”solubles”) av fisk eller havsdäggdjur

ex   2309 90 91 till        2309 90 99 || – – – Andra än innehållande stärkelse, druvsocker, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av druvsocker eller maltodextrin enligt undernummer 1702 30 50, 1702 30 90, 1702 40 90, 1702 90 50 och 2106 90 55 eller mjölkprodukter, med undantag av

– Proteinkoncentrat framställda av saft från lusern och gräs

– Dehydratiserade produkter framställda av enbart fasta rester och saft från framställningen av de koncentrat som avses i första strecksatsen

(a)   För tillämpning av detta undernummer erfordras att villkoren i särskilda unionsbestämmelser är uppfyllda (se rådets direktiv 94/28/EG (EGT L 178, 12.7.1994, s. 66), kommissionens förordning (EG) nr 504/2008 (EUT L 149, 7.6.2008, s. .3). (b)  För tillämpning av detta undernummer erfordras att villkoren i särskilda unionsbestämmelser är uppfyllda (se rådets direktiv 88/661/EEG (EGT L 382, 31.12.1988, s. 36), rådets direktiv 94/28/EG (EGT L 178, 12.7.1994, s. 66) och kommissionens beslut 96/510/EG (EGT L 210, 20.8.1996, s. 53)). (c)   För tillämpning av detta undernummer erfordras att villkoren i särskilda unionsbestämmelser är uppfyllda (se artiklarna 291–300 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (EGT L 253, 11.10.1993, s. 1)). (d)  För tillämpning av detta undernummer erfordras att villkoren i avsnitt II F i de inledande bestämmelserna i Kombinerade nomenklaturen är uppfyllda.

Avsnitt 2

KN-nummer || Varubeskrivning ||

0101 90 11 || Hästar, för slakt (a) ||

ex 0205 00 || Kött av häst, färskt, kylt eller fryst ||

0210 99 10 || Kött av häst, saltat, i saltlake eller torkat ||

0511 99 10 || Senor; avklipp och liknande avfall av oberedda hudar och skinn ||

0701 || Potatis, färsk eller kyld ||

0901 || Kaffe, även rostat eller befriat från koffein; skal och hinnor av kaffe; kaffesurrogat innehållande kaffe, oavsett mängden ||

1105 || Mjöl, pulver, flingor, korn och pelletar av potatis ||

ex 1212 99 70 || Cikoriarötter ||

2209 00 91 och 2209 00 99 || Ättika ||

4501 || Naturkork, obearbetad eller enkelt förarbetad; korkavfall; krossad, granulerad eller malen kork ||

(a)   För tillämpning av detta undernummer erfordras att villkoren i särskilda unionsbestämmelser är uppfyllda (se artiklarna 291–300 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (EGT L 253, 11.10.1993, s. 1)).

BILAGA II DEFINITIONER SOM AVSES I ARTIKEL 3.1 Del I: Definitioner avseende rissektorn

I.          Definitioner av ”paddyris”, ”råris”, ”delvis slipat ris”, ”helt slipat ris”, ”rundkornigt ris”, ”mellankornigt ris”, ”långkornigt ris i kategori A eller B” och ”brutet ris”:

1.         (a)        paddyris: ris som efter tröskning har skalet kvar.

(b)     råris: paddyris från vilket endast ytterskalet har avlägsnats. Exempel på ris som omfattas av denna definition är ris med handelsbeteckningarna ”brown rice”, ”cargo rice”, ”loonzain” och ”riso sbramato”.

(c)     delvis slipat ris: paddyris från vilket skalet, en del av grodden och hela eller delar av de yttre skikten av fruktväggen, men inte de inre skikten, har avlägsnats.

(d)     helt slipat ris: paddyris från vilket skalet, hela de yttre och inre skikten av fruktväggen, samt, vad avser mellan- och långkornigt ris, hela grodden och vad avser rundkornigt ris, åtminstone en del av grodden, har avlägsnats, men där högst 10 % av riskornen får ha kvar vita längsgående strimmor.

2.      (a)        rundkornigt ris: ris vars korn som längst är 5,2 mm och där förhållandet mellan riskornets längd och bredd är mindre än 2.

(b)     mellankornigt ris: ris vars korn är längre än 5,2 mm men som längst 6,0 mm och där förhållandet mellan riskornets längd och bredd är mindre än 3.

(c)     långkornigt ris:

(i)      långkornigt ris kategori A: ris vars korn är längre än 6,0 mm och där förhållandet mellan riskornets längd och bredd är större än 2 men mindre än 3.

(ii)      långkornigt ris kategori B: ris vars korn är längre än 6,0 mm och där förhållandet mellan riskornets längd och bredd är större än eller lika med 3.

(d)     mätning av riskornen: riskornens mått bestäms för helt slipat ris enligt följande metod:

(i)      ett representativt prov tas från varupartiet,

(ii)      provet siktas så att hela riskorn återstår, däri inbegripet omogna riskorn,

(iii)     två mätningar genomförs om vardera 100 riskorn och genomsnittet beräknas,

(iv)     resultatet uttrycks i mm och avrundas till en decimal.

3.      brutet ris: riskorndelar vars längd inte överstiger tre fjärdedelar av de hela riskornens genomsnittliga längd.

II.           Definitioner av riskorn och brutet ris som inte är av felfri kvalitet:

A.      hela riskorn: riskorn från vilka endast en del av tanden har avlägsnats, oberoende av de egenskaper som varje bearbetningsled åstadkommer.

B.      klippta riskorn: riskorn från vilka hela tanden har avlägsnats.

C.      brutna riskorn eller brutet ris: riskorn från vilka en större del än tanden har avlägsnats. Brutet ris inbegriper

– grovt brutet ris (delar av riskorn, vilkas längd är lika med eller större än halva riskornet men som inte utgör ett helt riskorn),

– medelfint brutet ris (delar av riskorn, vilkas längd är lika med eller större än en fjärdedel av riskornet men som inte uppnår minsta storleken för grovt brutet ris),

– fint brutet ris (delar av riskorn, vilkas längd är mindre än en fjärdedel av riskornets, men som inte passerar genom en sikt med en maskstorlek på 1,4 mm),

– riskornsfragment (små delar eller bitar av riskorn, som passerar genom en sikt med en maskstorlek på 1,4 mm); kluvna riskorn (bitar som uppkommer genom att riskornen klyvs på längden) ingår i denna definition.

D.      gröna riskorn: riskorn som inte är fullt mogna.

E.      riskorn med naturliga missbildningar: riskorn med naturliga missbildningar, ärftliga eller icke-ärftliga, i förhållande till sortens typiska morfologiska kännetecken.

F.      kritaktiga riskorn: riskorn med en yta som till minst tre fjärdedelar har ett ogenomskinligt och kritaktigt utseende.

G.      rödstrimmiga riskorn: riskorn med längsgående röda strimmor av olika färgstyrka och nyans, som utgör rester av fruktväggen.

H.      fläckiga riskorn: riskorn med en liten och välavgränsad mörk fläck av mer eller mindre regelbunden form. Till fläckiga riskorn räknas även riskorn som har svaga svarta strimmor på ytan, vilka ej går på djupet. Strimmorna och fläckarna får inte uppvisa någon gul eller mörk ytterring.

I.       missfärgade riskorn: riskorn som på en begränsad del av ytan uppvisar en tydlig förändring i den naturliga färgen. Fläckarna kan vara av olika färg (svartaktiga, rödaktiga, bruna, etc.). Djupa, svarta strimmor ska också anses utgöra fläckar. Om fläckarnas färg är tillräckligt kraftig (svart, ljusröd, rödbrun), så att den är direkt synlig och om de täcker en yta som är lika med eller större än halva riskornet, ska riskornen anses vara gula riskorn.

J.       gula riskorn: riskorn som helt eller delvis genomgått en naturlig färgförändring på annat sätt än genom torkning och som har antagit en färgnyans från citrongul till orangegul.

K.     bärnstensgula riskorn: riskorn som på annat sätt än genom torkning har genomgått en enhetlig, lätt färgförändring över hela ytan. Genom denna förändring antar riskornen en ljust bärnstensgul färg.

Del II: Definitioner avseende humlesektorn

1.           humle: de torkade blomställningarna, även kallade kottar, av (hon-)humleplantan (Humulus lupulus). Dessa gröngula, äggformade blomställningar har en stjälk och har vanligen en största längd på 2–5 cm.

2.           humlepulver: den produkt som erhålls vid malning och som innehåller alla naturliga beståndsdelar av humle.

3.           lupulinberikat humlepulver: den produkt som erhålls genom malning av humle efter mekanisk avskiljning av en del av bladen, stjälkarna, stödbladen och humlespindlarna.

4.           humleextrakt: de koncentrerade produkter som erhålls genom lösningsmedels inverkan på humlet eller humlepulvret.

5.           humleblandningar: en blandning av två eller fler av de produkter som avses i leden 1–4.

Del III: Definitioner för vinsektorn

Vinstocksrelaterade

1.           röjning: fullständigt borttagande av alla vinstockar på en areal som planterats med vinstockar.

2.           plantering: slutgiltig plantering av vinstockar eller delar av vinstockar, ympade eller inte ympade, i syfte att producera druvor eller inrätta en moderplantskola för ympmaterial.

3.           dubbelympning: ympning av en vinstock som redan har ympats en gång tidigare.

Produktrelaterade

4.           färska druvor: de frukter av vinrankan som används för vinframställning, mogna eller lätt torkade, och som kan vara krossade eller pressade med vanliga vinframställningsmedel/utrustning och som spontant kan ge upphov till alkoholjäsning,

5.           färsk druvmust vars jäsning har avbrutits genom tillsats av alkohol: en produkt som

(a)     har en verklig alkoholhalt av minst 12 volymprocent och högst 15 volymprocent,

(b)     har framställs genom tillsats till ojäst druvmust med en naturlig alkoholhalt av minst 8,5 volymprocent, som uteslutande härrör från druvor av de druvsorter som är klassificerbara enligt artikel 63.2,

(i)      antingen av neutral alkohol framställd av vinprodukter, inklusive alkohol som framställts genom destillation av torkade druvor, med en verklig alkoholhalt av lägst 96 volymprocent,

(ii)      eller av en icke-rektifierad produkt som härrör från destillation av vin som har en verklig alkoholhalt av lägst 52 volymprocent och högst 80 volymprocent.

6.           druvsaft: den ojästa men jäsbara flytande produkt som

(a)     framställs genom behandlingar som gör den lämplig för konsumtion i obearbetat tillstånd,

(b)     framställs av färska druvor eller av druvmust eller genom återställande. Om produkten har framställts genom återställande, ska detta ha gjorts med hjälp av koncentrerad druvmust eller koncentrerad druvsaft.

Den högsta tillåtna verkliga alkoholhalten i druvsaft är 1 volymprocent.

7.           koncentrerad druvsaft: icke-karamelliserad druvsaft som framställs genom partiell dehydratisering av druvmust med varje godkänd metod utom direkt uppvärmning, på så sätt att refraktometern, vilken ska användas enligt en metod som ska fastställas, anger 50,9 % eller däröver vid 20°C.

Den högsta tillåtna verkliga alkoholhalten i koncentrerad druvsaft är 1 volymprocent.

8.           jäsningsrester (vindruv):

(a)     rester som efter jäsning, under lagring eller efter tillåten behandling avsätter sig i kärl som innehåller vin,

(b)     rester som blir kvar efter filtrering eller centrifugering av den produkt som avses i led a.

(c)     rester som under lagring eller efter tillåten behandling avsätter sig i kärl som innehåller druvmust, eller

(d)     rester som blir kvar efter filtrering eller centrifugering av den produkt som avses i led c.

9.           återstoder från vindruvspressning : jästa eller ojästa rester från pressning av färska druvor.

10.         piquettevin: en produkt som framställs

(a)     genom jäsning av obehandlade återstoder från vindruvspressning som är uppblötta i vatten, eller

(b)     genom urlakning av jästa återstoder från vindruvspressning med vatten.

11.         vin som har tillsatts alkohol för destillation: en produkt som

(a)     har en verklig alkoholhalt av minst 18 volymprocent och högst 24 volymprocent,

(b)     uteslutande framställs genom tillsats till vin utan restsocker av en icke-renad produkt som härrör från destillation av vin med en verklig alkoholhalt av högst 86 volymprocent, eller

(c)     har en halt av flyktiga syror på högst 1,5 g/l, uttryckt som ättiksyra.

12.         cuvée:

(a)     druvmust,

(b)     vin, eller

(c)     en blandning av druvmust eller vin med olika egenskaper,

som är avsedd för framställning av en särskild typ av mousserande viner.

Alkoholhalt

13.         verklig alkoholhalt i volymprocent: antal volymenheter ren alkohol som vid 20 °C finns i 100 volymenheter av produkten vid samma temperatur.

14.         potentiell alkoholhalt i volymprocent: antal volymenheter ren alkohol som vid 20 °C kan framställas genom utjäsning av det socker som finns i 100 volymenheter av produkten vid samma temperatur.

15.         total alkoholhalt i volymprocent: summan av den verkliga och den potentiella alkoholhalten.

16.         naturlig alkoholhalt uttryckt i volymprocent: en produkts totala alkoholhalt i volymprocent före eventuell berikning.

17.         verklig alkoholhalt uttryckt i massa: antal kg ren alkohol som finns i 100 kg produkt.

18.         potentiell alkoholhalt uttryckt i massa: antal kg ren alkohol som kan framställas genom utjäsning av det socker som finns i 100 kg av produkten.

19.         total alkoholhalt uttryckt i massa: summan av den verkliga och den potentiella alkoholhalten.

Del IV: Definitioner avseende nöt- och kalvköttssektorn

1.           nötkreatur: levande husdjur av nötkreatur som omfattas av KN-nr ex 0102 10, 0102 90 05 till 0102 90 79.

2.           vuxna nötkreatur: nötkreatur som är åtta månader gamla eller äldre.

Del V: Definitioner avseende mjölk- och mejerisektorn

Vid tillämpningen av tullkvoten för smör med ursprung i Nya Zeeland ska formuleringen ”framställt direkt från mjölk eller grädde” inte utesluta sådant smör som framställts från mjölk eller grädde utan användning av lagrade råvaror, i en enda, sluten och oavbruten process som kan innebära att grädden genomgår ett stadium som koncentrerat mjölkfett och/eller att sådant mjölkfett fraktioneras.

Del VI: Definitioner avseende äggsektorn

1.           fjäderfäägg med skal: färska, konserverade eller kokta, undantaget kläckägg enligt punkt 2.

2.           kläckägg: fjäderfäägg för kläckning.

3.           hela produkter: fågelägg utan skal, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, lämpliga för konsumtion.

4.           delprodukter: fågeläggulor, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, lämpliga för konsumtion.

Del VII: Definitioner avseende sektorn för fjäderfäkött

1.           levande fjäderfän: levande höns, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns med en vikt på över 185 gram.

2.           kycklingar: levande höns, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns med en högsta vikt på 185 gram.

3.           slaktade fjäderfän: döda höns av släktet Gallus domesticus, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns, hela och med eller utan slaktbiprodukter.

4.           härledda produkter:

(a)     produkter enligt punkt a i del XX i bilaga I,

(b)     produkter enligt punkt b i del XX i bilaga I, utom slaktade fjäderfän och ätbara slaktbiprodukter, så kallade styckningsdelar av fjäderfä,

(c)     ätbara slaktbiprodukter enligt punkt b i del XX i bilaga I,

(d)     produkter enligt punkt c i del XX i bilaga I,

(e)     produkter enligt punkt d och e i del XX i bilaga I,

(f)      produkter enligt punkt f i del XX i bilaga I utom produkter enligt KN-nr 1602 20 11 och 1602 20 19.

Del VIII: Definitioner avseende biodlingssektorn

1.           honung: det naturliga söta ämne som Apis mellifera-bin bereder av nektar från växter eller av sekret från levande växtdelar eller av exkret av växtsugande insektsarter på de levande växtdelarna, som bina samlar och omvandlar genom att förena dem med egna särskilda ämnen, deponerar, torkar, lagrar och låter utvecklas i vaxkakor.

Honung kan indelas i följande huvudsorter

(a)     beroende på ursprung

(i)      blomhonung eller nektarhonung: honung som kommer från växters nektar.

(ii)      bladhonung: honung som huvudsakligen kommer från exkret från sugande insektsarter (Hemiptera) på levande växtdelar eller sekret av levande växtdelar.

(b)     beroende på hur den produceras och/eller presenteras

(iii)     honung i vaxkakor: honung som bina förvarat i cellerna i nybyggda vaxkakor utan yngel eller i tunna bottenplattor för vaxkakor enbart gjorda av bivax och som säljs i hela eller delade täckta vaxkakor.

(iv)     honung i bitar av vaxkakor: honung som innehåller en eller flera bitar av honung i vaxkakor.

(v)     självrunnen honung: honung som fått självrinna ur avtäckta vaxkakor utan yngel.

(vi)     slungad honung: honung som utvinns genom centrifugering av avtäckta vaxkakor utan yngel.

(vii)    pressad honung: honung som utvinns genom att vaxkakor utan yngel pressas under svag värme (högst 45°C) eller utan värme.

(viii)   silad honung: honung som utvinns genom att främmande oorganiska och organiska ämnen avlägsnas på ett sådant sätt att avsevärda mängder pollen avlägsnas.

bagerihonung : honung som

(a)     är lämplig för industriellt bruk eller som ingrediens i andra livsmedel som därefter bearbetas och

(b)     kan

– ha en främmande smak eller lukt, eller

– ha börjat jäsa eller ha jäst, eller

– ha överhettats.

2.           Med biodlingsprodukter avses honung, bivax, drottninggelé, propolis eller pollen.

BILAGA III STANDARDKVALITET FÖR RIS OCH SOCKER ENLIGT ARTIKEL 7

A.           Standardkvalitet för paddyris

Följande gäller för paddyris av standardkvalitet:

(a)     Det ska vara av god och handelsmässig kvalitet och luktfri.

(b)     Vattenhalten ska uppgå till högst 13 %.

(c)     Det ska ha en avkastning på 63 viktprocent i hela korn av helt slipat ris (med en tolerans på 3 % klippta korn) varav en viktprocent av korn av helt slipat ris som inte är av felfri kvalitet:

kritaktiga korn av paddyris enligt KN-nummer än 1006 10 27 och 1006 10 98 || 1,5 %

kritaktiga korn av paddyris med andra KN-nummer än 1006 10 27 och KN 1006 10 98: || 2,0 %

rödstrimmiga riskorn || 1,0 %

fläckiga riskorn || 0,50 %

missfärgade riskorn || 0,25 %

gula riskorn || 0,02 %

bärnstensgula riskorn || 0,05 %

B.           Standardkvaliteter för socker

I.       Standardkvaliteter för sockerbetor

Betor av standardkvalitet ska ha följande egenskaper:

(a)     De ska vara av god och marknadsmässig kvalitet.

(b)     De ska ha ett sockerinnehåll på 16 % vid mottagandet.

II.      Standardkvalitet för vitsocker

1.       Vitsocker av standardkvalitet ska ha följande egenskaper:

(a)     Det skall vara av sund, god och marknadsmässig kvalitet, torrt, enhetligt kristalliserat och jämnt rinnande.

(b)     Polarisation: minst 99,7.

(c)     Fuktinnehåll: högst 0,06 %.

(d)     Innehåll av invertsocker: högst 0,04 %.

(e)     Antalet enheter som fastställts enligt punkt 2 får inte överstiga 22 sammanlagt, och inte

          15 i fråga om askinnehåll,

          9 i fråga om färgtyp fastställd enligt den metod som används vid Institut für landwirtschaftliche Technologie und Zuckerindustrie Braunschweig (nedan kallad Braunschweig-metoden),

          6 i fråga om färgning av lösningen, fastställd enligt den metod som används vid International Commission for Uniform Methods of Sugar Analysis (nedan kallad ICUMSA-metoden).

2.       En enhet ska motsvara

(a)     0,0018 % askinnehåll enligt ICUMSA-metoden vid 28 brixgrader,

(b)     0,5 färgtypenheter enligt Braunschweig-metoden,

(c)     7,5 enheter lösningsfärgning enligt ICUMSA-metoden.

3.       De metoder som används för att fastställa de faktorer som avses i punkt 1 ska vara desamma som används för att fastställa dessa faktorer inom ramen för interventionsåtgärderna.

III.     Standardkvalitet för råsocker

1.       Råsocker av standardkvalitet ska ge ett vitsockerutbyte på 92 %.

2.       Utbytet för råsocker av betsocker ska beräknas genom att talet för detta sockers polarisationsgrad minskas med

(a)     sockrets procentuella halt av aska multiplicerad med fyra,

(b)     sockrets procentuella halt av invertsocker multiplicerad med två,

(c)     talet 1.

3.       Utbytet för råsocker av sockerrör skall beräknas genom att detta sockers polarisationsgrad multiplicerat med två minskas med talet 100.

BILAGA IV BUDGET FÖR STÖDPROGRAM ENLIGT ARTIKEL 41.1

I tusental euro per budgetår

BG || 26 762

CZ || 5 155

DE || 38 895

EL || 23 963

ES || 353 081

FR || 280 545

IT || 336 997

CY || 4 646

LT || 45

LU || 588

HU || 29 103

MT || 402

AT || 13 688

PT || 65 208

RO || 42 100

SI || 5 045

SK || 5 085

UK || 120

BILAGA V INTERNATIONELLA ORGANISATIONER SOM AVSES I ARTIKEL 56.3

- Codex Alimentarius

- Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa

BILAGA VI DEFINITIONER, BETECKNINGAR OCH VARUBESKRIVNINGAR AVSEENDE PRODUKTER ENLIGT ARTIKEL 60

I denna bilaga avses med varubeskrivning det namn under vilket ett livsmedel säljs enligt artikel 5.1 i direktiv 2000/13/EG.

Del I. Kött av nötkreatur som är yngre än tolv månader

I.            Definition

I denna del av den här bilagan avses med kött slaktkroppar, kött, även urbenat, och slaktbiprodukter, även styckade, som är avsedda som livsmedel och härrör från nötkreatur som är yngre än tolv månader, i färskt, fryst eller djupfryst tillstånd, även emballerat eller förpackat.

Vid slakten ska aktörerna under översyn av den behöriga myndigheten klassificera varje nötkreatur som är yngre än tolv månader i en av följande två kategorier:

(A)         Kategori V: Nötkreatur som är yngre än åtta månader.

Bokstavsbeteckning för kategorin: V.

(B)         Kategori Z: Nötkreatur som äldre än åtta månader men yngre än tolv månader.

Bokstavsbeteckning för kategorin: Z.

II.          Varubeskrivningar

1.           Kött av nötkreatur yngre än tolv månader får endast saluföras i medlemsstaterna under den eller de för varje medlemsstat fastställda varubeskrivningarna enligt följande:

(A)    Kött av nötkreatur yngre än åtta månader (Bokstavsbeteckning för kategorin: V):

Saluföringsland || Varubeskrivningar

Belgien || veau, viande de veau/kalfsvlees/Kalbfleisch

Bulgarien || месо от малки телета

Tjeckien || Telecí

Danmark || Lyst kalvekød

Tyskland || Kalbfleisch

Estland || Vasikaliha

Grekland || μοσχάρι γάλακτος

Spanien || Ternera blanca, carne de ternera blanca

Frankrike || veau, viande de veau

Irland || Veal

Italien || vitello, carne di vitello

Cypern || μοσχάρι γάλακτος

Lettland || Teļa gaļa

Litauen || Veršiena

Luxemburg || veau, viande de veau/Kalbfleisch

Ungern || Borjúhús

Malta || Vitella

Nederländerna || Kalfsvlees

Österrike || Kalbfleisch

Polen || Cielęcina

Portugal || Vitela

Rumänien || carne de vițel

Slovenien || Teletina

Slovakien || Teľacie mäso

Finland || vaalea vasikanliha/ljust kalvkött

Sverige || ljust kalvkött

Förenade kungariket || Veal

(B)    Kött av nötkreatur äldre än åtta månader men yngre än tolv månader (Bokstavsbeteckning för kategorin: Z).

Saluföringsland || Varubeskrivningar

Belgien || jeune bovin, viande de jeune bovin/jongrundvlees/Jungrindfleisch

Bulgarien || Телешко месо

Tjeckien || hovězí maso z mladého skotu

Danmark || Kalvekød

Tyskland || Jungrindfleisch

Estland || noorloomaliha

Grekland || νεαρό μοσχάρι

Spanien || Ternera, carne de ternera

Frankrike || jeune bovin, viande de jeune bovin

Irland || rosé veal

Italien || vitellone, carne di vitellone

Cypern || νεαρό μοσχάρι

Lettland || jaunlopa gaļa

Litauen || Jautiena

Luxemburg || jeune bovin, viande de jeune bovin/Jungrindfleisch

Ungern || Növendék marha húsa

Malta || Vitellun

Nederländerna || rosé kalfsvlees

Österrike || Jungrindfleisch

Polen || młoda wołowina

Portugal || Vitelão

Rumänien || carne de tineret bovin

Slovenien || meso težjih telet

Slovakien || mäso z mladého dobytka

Finland || vasikanliha/kalvkött

Sverige || Kalvkött

Förenade kungariket || Beef

2.           De varubeskrivningar som avses i punkt 1 får kompletteras med en uppgift om namnet eller beteckningen på den styckningsdel eller slaktbiprodukt det är fråga om.

3.           De varubeskrivningar som anges för kategori V i del A i tabellen i punkt 1 och eventuella nya namn som härrör från dessa varubeskrivningar får endast användas om kraven i denna bilaga är uppfyllda.

Framför allt får orden veau, telecí, Kalb, μοσχάρι, ternera, kalv, veal, vitello, vitella, kalf, vitela och teletina inte användas i varubeskrivningar eller i märkning som avser kött av djur på mer än tolv månader.

4.           Villkoren i punkt 1 ska inte tillämpas på kött av nötkreatur som omfattas av en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning som före den 29 juni 2007 registrerats i enlighet med förordning (EG) nr 510/2006.

Del II. Vinprodukter

(1)     Vin

         Vin är den produkt som framställs uteslutande genom total eller partiell alkoholjäsning av krossade eller okrossade färska druvor eller av druvmust.

Vin ska

(a)     eventuellt till följd av de processer som anges i del I avsnitt B i bilaga VII, ha en verklig alkoholhalt av lägst 8,5 volymprocent, förutsatt att vinet uteslutande härrör från druvor som har skördats inom vinodlingszonerna A och B enligt tillägget till denna bilaga, och lägst 9 volymprocent inom övriga vinodlingszoner,

(b)     genom undantag från den i övrigt tillämpliga lägsta verkliga alkoholhalten, om det har en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, oavsett om processerna i del I avsnitt B i bilaga VII har följts, ha en verklig alkoholhalt av lägst 4,5 volymprocent,

(c)     ha en total alkoholhalt på högst 15 volymprocent. Genom undantag ska följande gälla:

– Den övre gränsen för den totala alkoholhalten får uppgå till 20 volymprocent för viner som har framställts utan berikning och kommer från vissa vinodlingsområden i unionen, vilka ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 59.1.

– Den övre gränsen för den totala alkoholhalten får överstiga 15 volymprocent för viner med en skyddad ursprungsbeteckning som har framställts utan berikning.

(d)     med förbehåll för undantag som kan fastställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 59.1, ha en total syrahalt, uttryckt som vinsyra, på minst 3,5 g/l eller 46,6 mval/l.

         ”Retsina” är vin som uteslutande produceras på Greklands geografiska territorium av druvmust behandlad med kåda från aleppotall. Användning av kåda från aleppotall är endast tillåten för att erhålla Retsinavin på de villkor som fastställs i gällande grekisk lagstiftning.

         Med avvikelse från led b ska ”Tokaji eszencia” och ”Tokajská esencia” betraktas som vin.

         Trots vad som sägs i artikel 60.2 får dock medlemsstaterna tillåta användningen av termen ”vin” om

(a)     den åtföljs av ett namn på en frukt i ett sammansatt ord för att saluföra produkter som erhållits genom jäsning av andra bär och frukter än druvor, eller

(b)     den är en del av ett sammansatt namn.

         All sammanblandning med produkter motsvarande de vinkategorier som ingår i denna bilaga ska undvikas.

(2)     Ungt icke färdigjäst vin

         Ungt icke färdigjäst vin är vin vars alkoholjäsning ännu inte är färdig och som ännu inte har skilts från bottensatsen (vindruv).

(3)     Likörvin

Likörvin är en produkt som

(a)     har en verklig alkoholhalt av lägst 15 volymprocent och högst 22 volymprocent,

(b)     har en total alkoholhalt på lägst 17,5 volymprocent, utom för vissa likörviner med en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning som ingår i den förteckning som ska sammanställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 59.1,

(c)     framställs av

– delvis jäst druvmust,

– vin,

– en blandning av dessa produkter, eller

– druvmust eller en blandning av druvmust och vin, när det gäller vissa likörviner med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 59.1,

(d)     har en ursprunglig naturlig alkoholhalt på lägst 12 volymprocent, utom för vissa likörviner med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning som ingår i den förteckning som ska sammanställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 59.1,

(e)     tillsatts följande

(i)      enskilt eller som blandning:

– neutral alkohol framställd av vinprodukter, inklusive alkohol som framställts genom destillation av torkade druvor, med en verklig alkoholhalt av lägst 96 volymprocent,

– destillat av vin eller torkade druvor med en verklig alkoholhalt av lägst 52 volymprocent och högst 86 volymprocent,

(ii)      om lämpligt tillsammans med någon eller några av följande produkter:

– koncentrerad druvmust,

– en blandning av en av de produkter som avses i led e i med en druvmust enligt led c första och fjärde strecksatsen,

(f)      med undantag från led e, när det gäller vissa likörviner med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning som ingår i den förteckning som ska sammanställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 59.1, har tillsatts

(i)      någon av de produkter som förtecknas i led e i eller en blandning av dessa, eller

(ii)      en eller flera av följande produkter:

– alkohol av vin eller av torkade druvor, med en verklig alkoholhalt av lägst 95 volymprocent och högst 96 volymprocent,

– sprit som härrör från destillation av vin eller återstoder från vindruvspressning som har en verklig alkoholhalt av lägst 52 volymprocent och högst 86 volymprocent,

– sprit som härrör från destillation av torkade druvor, med en verklig alkoholhalt av lägst 52 volymprocent och högst 94,5 volymprocent, och

(iii)     i förekommande fall en eller flera av följande produkter:

– delvis jäst druvmust framställd av lätt torkade druvor,

– koncentrerad druvmust som koncentrerats genom direkt uppvärmning men som i övrigt uppfyller definitionen på koncentrerad druvmust,

– koncentrerad druvmust,

– en blandning av en av de produkter som avses i led f ii med en druvmust enligt led c första och fjärde strecksatsen.

(4)     Mousserande vin

Mousserande vin är en produkt som

(a)     framställs vid den första eller andra alkoholjäsningen av

– färska druvor,

– druvmust, eller

– vin,

(b)     när behållaren öppnas, avger koldioxid som uteslutande härrör från jäsning, och

(c)     som har ett övertryck, på grund av koldioxid i lösningen, på minst 3 bar när det förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20 °C, och

(d)     för vilken den totala alkoholhalten av de cuvéer som är avsedda för dess framställning inte får understiga 8,5 volymprocent.

(5)     Mousserande kvalitetsviner

Mousserande kvalitetsvin är den produkt som

(a)     framställs vid den första eller andra alkoholjäsningen av

– färska druvor,

– druvmust,

– vin,

(b)     när behållaren öppnas, avger koldioxid som uteslutande härrör från jäsning, och

(c)     som har ett övertryck, på grund av koldioxid i lösningen, på minst 3,5 bar när det förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20 °C, och

(d)     för vilken den totala alkoholhalten av de cuvéer som är avsedda för dess framställning inte får understiga 9 volymprocent.

(6)     Mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ

Mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ är mousserande kvalitetsvin

(a)     som, när det utgör en cuvée, endast framställs genom användning av druvmust eller delvis jäst druvmust som härrör från särskilda druvsorter på en förteckning som ska upprättas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 59.1;

          mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ som framställs traditionellt med användning av vin ska, när det utgör en cuvée, fastställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 59.1,

(b)     som har ett övertryck, på grund av koldioxid i lösningen, på minst 3 bar när det förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20°C,

(c)     vars verkliga alkoholhalt inte får understiga 6 volymprocent, och

(d)     vars totala alkoholhalt inte får understiga 10 volymprocent.

(7)     Mousserande vin tillsatt med koldioxid

Mousserande vin tillsatt med koldioxid är en produkt som

(a)     framställs av vin utan skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning,

(b)     när behållaren öppnas, avger koldioxid som helt eller delvis är tillsatt, och

(c)     som har ett övertryck, på grund av koldioxid i lösningen, på minst 3 bar när den förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20°C.

(8)     Pärlande vin

Pärlande vin är den produkt som

(a)     framställs av vin med en total alkoholhalt av lägst 9 volymprocent,

(b)     har en verklig alkoholhalt av lägst 7 volymprocent,

(c)     har ett övertryck på minst 1 bar och högst 2,5 bar, på grund av endogen koldioxid i lösningen, när det förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20°C, och

(d)     tappas på behållare som rymmer högst 60 liter.

(9)     Pärlande vin tillsatt med koldioxid

Pärlande vin tillsatt med koldioxid är den produkt som

(a)     framställs av vin,

(b)     har en verklig alkoholhalt av lägst 7 volymprocent och en total alkoholhalt av lägst 9 volymprocent,

(c)     har ett övertryck på minst 1 bar och högst 2,5 bar, på grund av helt eller delvis tillsatt koldioxid i lösningen, när det förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20°C, och

(d)     tappas på behållare som rymmer högst 60 liter.

(10)   Druvmust

         Druvmust är den flytande produkt som på naturlig väg eller genom fysikaliska processer framställs av färska druvor. Den högsta tillåtna verkliga alkoholhalten i druvmust är 1 volymprocent.

(11)   Delvis jäst druvmust

         Delvis jäst druvmust är den produkt som framställs genom jäsning av druvmust med en verklig alkoholhalt på över 1 volymprocent, men lägre än tre femtedelar av dess totala alkoholhalt i volymprocent.

(12)   Delvis jäst druvmust framställd av lätt torkade druvor

         Delvis jäst druvmust framställd av lätt torkade druvor är den produkt som framställs genom partiell jäsning av druvmust från lätt torkade druvor, vars totala sockerhalt före jäsning är minst 272 g/l och vars naturliga och verkliga alkoholhalt inte får vara lägre än 8 volymprocent. Vissa viner, som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 59.1, och som motsvarar dessa krav ska dock inte betraktas som delvis jäst druvmust framställd av lätt torkade druvor.

(13)   Koncentrerad druvmust

         Koncentrerad druvmust är icke-karamelliserad druvmust som framställs genom partiell dehydratisering av druvmust med varje godkänd metod utom direkt uppvärmning, på så sätt att refraktometern, vilken ska användas enligt en metod som ska fastställas i enlighet med artikel 62.3 tredje stycket och artikel 68 d, vid 20 °C anger 50,9 % eller däröver.

         Den högsta tillåtna verkliga alkoholhalten i koncentrerad druvmust är 1 volymprocent.

(14)   Rektifierad koncentrerad druvmust

         Rektifierad koncentrerad druvmust är den flytande icke-karamelliserade produkt som

(a)     framställs genom partiell dehydratisering av druvmust med varje godkänd metod utom direkt uppvärmning, på så sätt att refraktometern, vilken ska användas enligt en metod som ska fastställas i enlighet med artikel 62.3 tredje stycket och artikel 68 d, vid 20 °C anger 61,7 % eller däröver,

(b)     har genomgått godkänd behandling vad gäller avsyrning och avlägsnande av andra beståndsdelar än socker,

(c)     har följande egenskaper:

– ett pH-värde på högst 5 vid 25 brixgrader,

– en optisk densitet på högst 0,100 vid 425 nm och en transmissionslängd av 1 cm vid 25 brixgrader,

– en sackaroshalt som inte kan påvisas med en analysmetod som ska fastställas,

– ett Folin-Ciocalteu-index på högst 6,00 vid 25 brixgrader,

– en titrerbar syrahalt på högst 15 milliekvivalenter/kg av det totala sockerinnehållet,

– en svaveldioxidhalt på högst 25 mg/kg av det totala sockerinnehållet,

– en total katjonhalt på högst 8 mval/kg av det totala sockerinnehållet,

– en ledningsförmåga vid 25 brixgrader och 20 °C på högst 120 micro-Siemens/cm,

– en hydroxymetylfurfuralhalt på högst 25 mg/kg av det totala sockerinnehållet,

– spår av mesoinositol.

          Den högsta tillåtna verkliga alkoholhalten i rektifierad koncentrerad druvmust är 1 volymprocent.

(15)   Vin från lätt torkade druvor

Vin från lätt torkade druvor är den produkt som

(a)     framställs utan berikning, av druvor som lämnats i sol eller skugga för partiell dehydratisering,

(b)     har en total alkoholhalt av minst 16 volymprocent och en verklig alkoholhalt av minst 9 volymprocent, och

(c)     har en naturlig alkoholhalt av minst 16 volymprocent (eller 272 gram socker/liter).

(16)   Vin av övermogna druvor

Vin av övermogna druvor är den produkt som

(a)     produceras utan berikning,

(b)     har en naturlig alkoholhalt på mer än 15 volymprocent, och

(c)     har en total alkoholhalt av lägst 15 volymprocent och en verklig alkoholhalt av lägst 12 volymprocent.

Medlemsstaterna får föreskriva en lagringsperiod för denna produkt.

(17)   Vinättika

Vinättika är ättika som

(a)     framställs uteslutande genom ättiksyrajäsning av vin, och

(b)     har en total syrahalt uttryckt som ättiksyra på minst 60 g/l.

Del III. Mjölk och mjölkprodukter

1.      Med termen mjölk avses uteslutande det normala juversekret som erhålls vid en eller flera mjölkningar, utan någon tillsats och utan att något avlägsnats från detta.

Termen mjölk får emellertid användas

(a)     för mjölk som har genomgått behandling utan att dess sammansättning förändrats och för mjölk vars fetthalt har standardiserats i enlighet med del IV i denna bilaga,

(b)     i förening med ett eller flera ord för att beteckna mjölkens typ, kvalitet, ursprung och/eller avsedda användningsområde eller för att beskriva den fysiska behandling den har varit föremål för eller den ändring som har gjorts av dess sammansättning, förutsatt att ändringen är begränsad till tillsats och/eller avlägsnande av naturliga mjölkbeståndsdelar.

2.      I denna del avses med mjölkprodukter produkter som framställts uteslutande av mjölk, varvid gäller att ämnen som är nödvändiga för framställningen av dessa produkter får tillsättas, förutsatt att dessa ämnen inte används i syfte att helt eller delvis ersätta någon mjölkbeståndsdel.

Följande termer ska reserveras för mjölkprodukter:

(a)     Följande beteckningar som används i alla avsättningsled:

(i)      vassle

(ii)      grädde

(iii)     smör

(iv)     kärnmjölk

(v)     smörolja

(vi)     kaseiner

(vii)    vattenfritt mjölkfett

(viii)   ost

(ix)     yoghurt

(x)     kefir

(xi)     kumiss

(xii)    viili/fil

xiii)    smetana

xiv)    fil

(b)     Beteckningar eller namn i den mening som avses i artikel 5 i direktiv 2000/13/EG som faktiskt används för mjölkprodukter.

3.      Termen mjölk och de beteckningar som används för mjölkprodukter får även användas i förening med ett eller flera ord för att beteckna sammansatta produkter i vilka ingen del ersätter eller är avsedd att ersätta någon mjölkbeståndsdel och i vilka mjölk eller en mjölkprodukt utgör en väsentlig beståndsdel, antingen med avseende på kvantitet eller produktens karaktär.

4.      Ursprunget avseende mjölk och mjölkprodukter, som ska definieras av kommissionen, ska anges om mjölken och mjölkprodukterna inte kommer från kor.

5.      De beteckningar som avses i punkterna 1, 2 och 3 i denna del får inte användas för någon annan produkt än de produkter som anges i den punkten.

         Denna bestämmelse ska emellertid inte gälla för produktbeteckningar vars beskaffenhet klart framgår av det sätt på vilka dessa produkter traditionellt används eller när beteckningarna klart används för att beskriva en kännetecknande egenskap hos produkten.

6.      Med avseende på andra produkter än de som beskrivs i punkterna 1, 2 och 3 i denna del får ingen märkning, affärshandling, reklammaterial eller någon form av reklam enligt definitionen i artikel 2 i rådets direktiv 2006/114/EG[48], eller någon presentationsform användas som anger, låter förstå eller antyder att produkten är en mejeriprodukt.

         När det gäller en produkt som innehåller mjölk eller mjölkprodukter får emellertid beteckningen mjölk eller de beteckningar som avses punkt 2 andra stycket i denna del endast användas för att beskriva basråvarorna och för att ange ingredienserna i enlighet med direktiv 2000/13/EG.

Del IV. Mjölk avsedd som livsmedel enligt KN-nummer 0401

I.       Definitioner

För tillämpningen av denna del avses med

(a)     mjölk: mjölkavkastningen från en eller flera kor,

(b)     konsumtionsmjölk: de produkter som anges i punkt III och som utan ytterligare bearbetning ska levereras till konsumenten,

(c)     fetthalt: mjölkens fetthalt uttryckt i massprocent,

(d)     proteinhalt: mjölkens proteinhalt i massprocent, beräknat genom multiplicering av mjölkens totala kvävehalt, uttryckt i massprocent, med 6,38.

II.      Leverans eller försäljning till slutkonsumenten

(1)     Endast den mjölk som uppfyller de krav som har fastställts för konsumtionsmjölk får utan bearbetning, antingen direkt eller genom restauranger, sjukhus, personalrestauranger eller andra liknande storkök, levereras eller säljas till slutkonsumenten.

(2)     Varubeskrivningarna för dessa produkter framgår av punkt III i denna del. De förbehålls de produkter som anges där, utan att detta påverkar deras användning i sammansatta beskrivningar.

(3)     Medlemsstaten ska vidta åtgärder i syfte att informera konsumenten om produkternas art eller sammansättning i alla de fall då utelämnande av sådan information skulle kunna skapa förvirring hos konsumenten.

III.     Konsumtionsmjölk

1.       Följande produkter ska betraktas som konsumtionsmjölk:

(a)     Obehandlad mjölk: mjölk som har uppvärmts till högst 40°C och som inte genomgått annan behandling med likvärdig effekt.

(b)     Helmjölk: värmebehandlad mjölk som vad gäller fetthalt uppfyller ett av följande krav:

(i)      Standardiserad helmjölk: mjölk med en fetthalt på minst 3,50 % (m/m). Medlemsstaterna får emellertid meddela föreskrifter om ytterligare en kategori helmjölk med en fetthalt på minst 4,00 % (m/m).

(ii)      Mjölk med naturlig fetthalt: mjölk vars fetthalt inte har ändrats sedan mjölkningsstadiet, varken genom tillsats eller borttagande av mjölkfett eller genom uppblandning med mjölk vars naturliga fetthalt har ändrats. Fetthalten får dock inte underskrida 3,50 % (m/m).

(c)     Mellanmjölk: värmebehandlad mjölk vars fetthalt har sänkts till lägst 1,50 % (m/m) och högst 1,80 % (m/m).

(d)     Skummjölk (”lättmjölk/minimjölk”): värmebehandlad mjölk vars fetthalt har sänkts till högst 0,50 % (m/m).

          Värmebehandlad mjölk som inte uppfyller kraven på fetthalt i första stycket leden b, c och d ska anses vara konsumtionsmjölk under förutsättning att fetthalten på förpackningen är tydligt angiven med en decimal och lättläst enligt följande:”… % fett”. Sådan mjölk ska inte betecknas som helmjölk, mellanmjölk eller skummjölk.

2.       Utan att det påverkar punkt 1 b ii ska endast följande ändringar vara tillåtna:

(a)     För att iaktta de fetthalter som föreskrivs för konsumtionsmjölk får mjölkens naturliga fetthalt ändras genom borttagande eller tillsats av grädde eller genom tillsats av helmjölk, mellanmjölk eller skummjölk.

(b)     enrichment of milk with milk proteins, mineral salts or vitamins, in accordance with Regulation (EC) No 1925/2006 of the European Parliament and of the Council of 20 December 2006 on the addition of vitamins and minerals and of certain other substances to foods[49];

(c)     Minskning av mjölkens laktoshalt genom att den omvandlas till glukos och galaktos.

          De ändringar i mjölkens sammansättning som avses i b och c är endast tillåtna om de anges på produktens förpackning väl synligt, outplånligt och på ett sådant sätt att det är lätt att läsa. Det faktum att dessa uppgifter anges innebär inget undantag från skyldigheten att förse produkten med den näringsvärdesdeklaration som föreskrivs i direktiv 90/496/EEG[50]. Om mjölken berikas med proteiner ska den berikade mjölken ha en proteinhalt på minst 3,8 % (m/m).

          Medlemsstaterna får dock begränsa eller förbjuda de förändringar av mjölkens sammansättning som avses i b och c.

3.       Konsumtionsmjölk ska uppfylla följande krav:

(a)     Den ska ha en fryspunkt som närmar sig den medelfryspunkt som noterats för obehandlad mjölk i det ursprungliga uppsamlingsområdet.

(b)     Den ska ha en massa på minst 1 028 gram per liter som konstateras vid 20°C för mjölk med en fetthalt på 3,5 % (m/m), eller likvärdig vikt per liter när fråga är om mjölk med annan fetthalt.

(c)     Den ska ha en proteinhalt på minst 2,9 % (m/m) som konstateras för mjölk med en fetthalt på 3,5 % (m/m), eller en likvärdig koncentration när fråga är om mjölk med en annan fetthalt.

Del V. Produkter från fjäderfäköttsektorn

I        Denna del av denna bilaga ska tillämpas på saluföring i unionen, genom affärsverksamhet eller handel, av vissa typer och presentationer av fjäderfäkött eller fjäderfäköttberedningar och produkter baserade på slaktbiprodukter av fjäderfä av följande arter:

– Gallus domesticus

– Ankor

– Gäss

– Kalkoner

– Pärlhöns

         Dessa bestämmelser ska också gälla för fjäderfäkött i saltlake enligt KN-nummer 0210 99 39.

II       Definitioner

(1)     fjäderfäkött: fjäderfäkött som är lämpligt som livsmedel och som inte har genomgått någon annan behandling än kylbehandling.

(2)     färskt fjäderfäkött: fjäderfäkött som förvaras vid en temperatur som inte vid något tillfälle får understiga – 2 °C eller överstiga + 4 °C och som inte har styvnat på grund av kylningsprocessen. Dock får medlemsstaterna fastställa något avvikande temperaturkrav för den erforderliga minimitiden för styckning och hantering av färskt fjäderfäkött som äger rum hos detaljhandlare eller i lokaler som är belägna vid försäljningsställen, och där styckningen och hanteringen uteslutande sker på platsen i samband med direkt försäljning till konsumenten.

(3)     fryst fjäderfäkött: fjäderfäkött som nedfryses så snart som möjligt inom ramarna för de normala slaktförfarandena och som förvaras vid en temperatur som inte vid något tillfälle får vara högre än – 12 °C.

(4)     djupfryst fjäderfäkött: fjäderfäkött som ska förvaras vid en temperatur som inte vid något tillfälle får vara högre än -18°C inom de toleranser som föreskrivs i rådets direktiv 89/108/EEG[51].

(5)     fjäderfäköttberedningar: fjäderfäkött, inklusive finfördelat fjäderfäkött, till vilket livsmedel, smakämnen eller andra tillsatser har tillförts eller vilket har genomgått processer som inte är tillräckliga för att ändra köttets muskelfiberstruktur.

(6)     beredning baserad på färskt fjäderfäkött: en beredning baserad på fjäderfäkött i vilken färskt fjäderfäkött har använts.

          Dock får medlemsstaterna fastställa något avvikande temperaturkrav som är tillämpliga för den erforderliga minimitiden och endast i den omfattning som krävs för att underlätta den styckning och behandling som genomförs i fabriken under produktion av beredningar baserade på färskt fjäderfäkött.

(7)     fjäderfäköttprodukt: en köttprodukt enligt definitionen i bilaga I punkt 7.1 i förordning (EG) nr 853/2004 i vilken fjäderfäkött har använts.

Del VI. Bredbara fetter

De produkter som avses i artikel 60 får inte levereras eller överlåtas utan bearbetning till konsumenten vare sig direkt eller genom restauranger, sjukhus, personalmatsalar eller liknande inrättningar om de inte uppfyller de krav som anges i bilagan.

Varubeskrivningarna för dessa produkter ska vara de som anges i denna del.

Varubeskrivningarna nedan ska endast gälla för de produkter som de avser enligt efterföljande KN-nummer med en fetthalt på minst 10 viktprocent och högst 90 viktprocent:

(a)     Mjölkfetter enligt KN-nummer 0405 och ex 2106.

(b)     Fetter enligt KN-nummer ex 1517.

(c)     Blandningar av vegetabiliska och/eller animaliska fetter enligt KN-nummer ex 1517 och ex 2106.

Fetthalten exklusive salt ska vara minst två tredjedelar av torrsubstansen.

Dessa varubeskrivningar ska endast tillämpas på produkter som förblir fasta vid en temperatur av 20° C och som är bredbara.

Definitionerna gäller dock inte

(a)     beteckningar på produkter vars exakta beskaffenhet klart framgår av den traditionella användningen och/eller när beteckningarna uppenbart används för att beskriva en karakteristisk egenskap hos produkten,

(b)     koncentrerade produkter (smör, margarin, blandningar) med en fetthalt av 90 % eller mer.

Fettgrupp || Varubeskrivning || Produktkategori

Definitioner || Ytterligare beskrivning av kategorin med angivelse av fetthalten i viktprocent

A. Mjölkfetter Produkter i form av en fast, bredbar emulsion, framför allt av typen vatten-i-olja, som uteslutande utvinns ur mjölk och/eller vissa mjölkprodukter, och där fettet är den väsentliga värdebeståndsdelen. Andra ämnen, som är nödvändiga för framställningen, kan dock tillsättas, under förutsättning att dessa ämnen inte används i syfte att helt eller delvis ersätta en av mjölkens beståndsdelar. || 1. Smör 2. Smör 60 % (*) 3. Smör 40 % (**) 4. Bredbart smör X % || En produkt med en mjölkfetthalt på minst 80 % men mindre än 90 %, en högsta vattenhalt på 16 % och en högsta halt fettfri mjölktorrsubstans på 2 %. En produkt med en mjölkfetthalt på minst 60 % men högst 62 %. En produkt med en mjölkfetthalt på minst 39 % men högst 41 %. En produkt med följande mjölkfetthalt: -        mindre än 39 %, -        mer än 41 % men mindre än 60 %, -        mer än 62 % men mindre än 80 %.

B. Fetter Produkter i form av en fast, bredbar emulsion, framför allt av typen vatten-i-olja, som utvinns ur fasta och/eller flytande vegetabiliska och/eller animaliska fetter lämpliga som livsmedel och vars mjölkfetthalt är högst 3 % av fetthalten. || 1. Margarin 2. Margarin 60 % (***) 3. Margarin 40 % (***) 4. Matfett X % || En produkt som utvinns ur vegetabiliska eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 80 % men mindre än 90 %. En produkt som utvinns ur vegetabiliska eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 60 % men högst 62 %. En produkt som utvinns ur vegetabiliska eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 39 % men högst 41 %. En produkt som utvinns ur vegetabiliska eller animaliska fetter med följande fetthalt: -       mindre än 39 %, -       mer än 41 % men mindre än 60 %, -       mer än 62 % men mindre än 80 %.

Fettgrupp || Varubeskrivning || Produktkategori

Definitioner || Ytterligare beskrivning av kategorin med angivelse av fetthalten i viktprocent

C. Blandningar av animaliska och vegetabiliska fetter Produkter i form av en fast, bredbar emulsion, framför allt av typen vatten-i-olja, som utvinns ur fasta och/eller flytande vegetabiliska och/eller animaliska fetter lämpliga som livsmedel och vars mjölkfetthalt ligger mellan 10 % och 80 % av fetthalten. || 1. Matfettsblandning 2. Matfettsblandning 60 % (*****) 3. Matfettsblandning 40 % (******) 4. Matfettsblandning X % || En produkt som utvinns ur en blandning av vegetabiliska och/eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 80 % men mindre än 90 %. En produkt som utvinns ur en blandning av vegetabiliska och/eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 60 % men högst 62 %. En produkt som utvinns ur en blandning av vegetabiliska och/eller animaliska fetter med en fetthalt på minst 39 % men högst 41 %. En produkt som utvinns ur en blandning av vegetabiliska och/eller animaliska fetter med följande fetthalt: -       mindre än 39 %, -       mer än 41 % men mindre än 60 %, -       mer än 62 % men mindre än 80 %.

(*)             motsvarande ”smør 60” på danska. (**)           motsvarande ”smør 40” på danska. (***)         motsvarande ”margarine 60” på danska. (****)       motsvarande ”margarine 40” på danska. (*****)     motsvarande ”blandingsprodukt 60” på danska. (******)   motsvarande ”blandingsprodukt 40” på danska.

Anmärkning:           Mjölkfettbeståndsdelen i produkterna i denna del får endast ändras genom fysiska processer.

Del VII. Beskrivningar och definitioner avseende olivolja och olja av olivrestprodukter

Det ska vara obligatoriskt att använda de beskrivningar och definitioner för olivoljor och oljor av olivrestprodukter som anges i denna del för saluföring av de berörda produkterna inom unionen och, i den mån de är förenliga med obligatoriska internationella regler, ska de även användas i handeln med tredjeländer.

Endast sådana oljor som anges i punkterna 1 a, 1 b, 3 och 6 i denna del får saluföras i detaljhandelsledet.

(1)     JUNGFRUOLJA

         Olja som utvunnits ur oliver uteslutande genom mekaniska eller andra fysiska processer under förhållanden som innebär att oljan inte har förändrats och inte har genomgått någon annan behandling än tvättning, dekantering, centrifugering och filtrering, Oljan får inte ha utvunnits med hjälp av lösningsmedel eller hjälpmedel med kemisk eller biokemisk verkan eller genom omestring, eller blandningar med andra oljor.

         Jungfruolja ska endast klassificeras och beskrivas enligt följande:

(a)     Extra jungfruolja

          Jungfruolja med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på högst 0,8 g/100 g och med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts för denna kategori.

(b)     Jungfruolja

          Jungfruolja med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på högst 2 g/100 g och med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts för denna kategori.

(c)     Bomolja

          Jungfruolja med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på mer än 2 g/100 g och/eller med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts för denna kategori.

(2)     RAFFINERAD OLIVOLJA

         Olivolja som erhållits genom raffinering av jungfruolja med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på högst 0,3 g/100 g och med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts för denna kategori.

(3)     OLIVOLJA –– SAMMANSATT AV RAFFINERAD OLIVOLJA OCH JUNGFRUOLJA

         Olivolja som utgörs av en blandning av raffinerad olivolja och jungfruolja av en annan kategori än bomolja och med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på högst 1 g/100 g och med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts för denna kategori.

(4)     ORAFFINERAD OLJA AV OLIVRESTPRODUKTER

         Olja som erhålls av olivrestprodukter genom behandling med lösningsmedel eller genom fysiska processer eller olja som med undantag för vissa egenskaper motsvarar bomolja. Oljan får dock inte ha utvunnits genom omestring och får heller inte ha blandats med oljor av annan typ, och dess övriga egenskaper ska motsvara dem som fastställts för denna kategori.

(5)     RAFFINERAD OLIVOLJA AV OLIVRESTPRODUKTER

         Olja som erhålls genom raffinering av olja av olivrestprodukter och vars innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, inte får överstiga 0,3 g/100 g. Oljans övriga egenskaper ska motsvara dem som fastställts för denna kategori.

(6)     OLIVOLJA AV OLIVRESTPRODUKTER

         Olja som utgörs av en blandning av raffinerad olja av olivrestprodukter och annan jungfruolja än bomolja och vars innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, inte får överstiga 1 g/100 g. Oljans övriga egenskaper ska motsvara dem som fastställts för denna kategori.

Tillägg till bilaga VI (som avses i del II) Vinodlingszoner

Vinodlingszonerna ska vara följande:

(1)          Vinodlingszon A omfattar

(a)     i Tyskland: alla vinarealer bortsett från arealerna som ingår i punkt 2 a,

(b)     i Luxemburg: det luxemburgska vinodlingsområdet,

(c)     i Belgien, Danmark, Irland, Nederländerna, Polen, Sverige och Förenade kungariket: dessa länders vinodlingsarealer,

(d)     i Tjeckien: vinodlingsområdet Böhmen (Čechy).

(2)          Vinodlingszon B omfattar

(a)     I Tyskland: vinarealerna inom det specificerade området Baden,

(b)     i Frankrike: vinarealerna i de departement som inte räknas upp i denna bilaga samt i följande departement

– i Alsace: Bas-Rhin, Haut-Rhin,

– i Lorraine: Meurthe-et-Moselle, Meuse, Moselle, Vosges,

– i Champagne: Aisne, Aube, Marne, Haute-Marne, Seine-et-Marne,

– i Jura: Ain, Doubs, Jura, Haute-Saône,

– i Savoie: Savoie, Haute-Savoie, Isère (kommunen Chapareillan),

– i Loiredalen: Cher, Deux-Sèvres, Indre, Indre-et-Loire, Loir-et-Cher, Loire-Atlantique, Loiret, Maine-et-Loire, Sarthe, Vendée, Vienne samt vinarealerna i arrondissementet Cosne-sur-Loire i departementet Nièvre.

(c)     i Österrike: det österrikiska vinodlingsområdet,

(d)     I Tjeckien: vinodlingsområdet Mähren (Morava) och de vinarealer som inte ingår i punkt 1 d,

(e)     i Slovakien: vinarealerna i följande områden: Malokarpatská vinohradnícka oblast’, Južnoslovenská vinohradnícka oblast’, Nitrianska vinohradnícka oblast’, Stredoslovenská vinohradnícka oblast’, Východoslovenská vinohradnícka oblast’ samt de vinarealer som inte ingår i punkt 3 f,

(f)      I Slovenien: vinarealerna i följande områden

– i regionen Podravje: Štajerska Slovenija, Prekmurje,

– i regionen Posavje: Bizeljsko Sremič, Dolenjska och Bela krajina och vinarealerna i de områden som inte ingår i punkt 4 d,

(g)     i Rumänien: området Podișul Transilvaniei.

(3)          Vinodlingszon C I omfattar följande vinarealer:

(a)     I Frankrike: vinarealerna

– i följande departement: Allier, Alpes-de-Haute-Provence, Hautes-Alpes, Alpes-Maritimes, Ariège, Aveyron, Cantal, Charente, Charente-Maritime, Corrèze, Côte-d’Or, Dordogne, Haute-Garonne, Gers, Gironde, Isère (med undantag för kommunen Chapareillan), Landes, Loire, Haute-Loire, Lot, Lot-et-Garonne, Lozère, Nièvre (utom arrondissementet Cosne-sur-Loire), Puy-de-Dôme, Pyrénées-Atlantiques, Hautes Pyrénées, Rhône, Saône-et-Loire, Tarn, Tarn-et-Garonne, Haute-Vienne, Yonne,

– i arrondissementen Valence och Die i departementet Drôme (utom kantonerna Dieulefit, Loriol, Marsanne och Montélimar),

– i arrondissementet Tournon: i kantonerna Antraigues, Burzet, Coucouron, Montpezat-sous-Bauzon, Privas, Saint-Étienne de Lugdarès, Saint-Pierreville, Valgorge och La Voulte-sur-Rhône i departementet Ardèche.

(b)     I Italien: vinarealerna inom regionen Aostadalen och i provinserna Sondrio, Bolzano, Trento och Belluno.

(c)     I Spanien: vinarealerna i provinserna La Coruña, Asturien, Kantabrien, Giupzcoa och Vizcaya.

(d)     I Portugal, vinarealerna i den del av regionen Norte som motsvarar det vinodlingsområde där vin med kvalitetsbeteckningen ”Vinho Verde” odlas samt ”Concelhos de Bombarral, Lourinhã, Mafra e Torres Vedras” (med undantag för ”Freguesias da Carvoeira e Dois Portos”) som tillhör ”Região viticola da Extremadura”.

(e)     I Ungern: samtliga vinarealer.

(f)      I Slovakien, vinarealerna i Tokajská vinohradnícka oblast’.

(g)     I Rumänien, vinarealer som inte omfattas av punkt 2 g eller 4 f.

(4)          Vinodlingszon C II omfattar följande vinarealer:

(a)     I Frankrike: vinarealerna

– i följande departement: Aude, Bouches-du-Rhône, Gard, Hérault, Pyrénées-Orientales (utom kantonerna Olette och Arles-sur-Tech), Vaucluse,

– i den del av departement Var vars södra del gränsar till följande kommuners norra gräns: Evenos, Le Beausset, Solliès-Toucas, Cuers, Puget-Ville, Collobrières, La Garde-Freinet, Plan-de-la-Tour och Sainte-Maxime,

– i arrondissementet Nyons och kantonen Loirol-sur-Drôme i departementet Drôme,

– i de delar av departementet Ardèche som inte räknas upp i punkt 3 a.

(b)     I Italien: vinarealerna i följande regioner: Abruzzerna, Kampanien, Emilia-Romagna, Friuli-Venezia Giulia, Latium, Ligurien, Lombardiet (utom provinsen Sondrio), Marche, Molise, Piemonte, Toskana, Umbrien, Venetien (utom provinsen Belluno), däribland de öar som hör till dessa regioner, t.ex. Elba och de övriga öarna i Toskanska arkipelagen, Pontinska öarna, Capri och Ischia.

(c)     I Spanien: vinarealerna i följande provinser

– Lugo, Orense, Pontevedra,

– Ávila (utom de kommuner som omfattas av kvalitetsbeteckningen ”comarca” i vindistriktet Cebreros), Burgos, León, Palencia, Salamanca, Segovia, Soria, Valladolid, Zamora,

– La Rioja,

– Álava,

– Navarra,

– Huesca,

– Barcelona, Girona, Lleida,

– den del av provinsen Zaragoza som ligger norr om floden Ebro,

– de kommuner i provinsen Tarragona som ingår i ursprungsbeteckningen Penedés,

– den del av provinsen Tarragona som omfattas av kvalitetsbeteckningen ”comarca” i Conca de Barberá.

(d)     I Slovenien: vinarealerna i följande områden: Brda eller Goriška Brda, Vipavska dolina eller Vipava, Karst (Kras) och Slovenska Istra.

(e)     I Bulgarien: vinarealerna i följande områden: Dunavska Ravnina (Дунавска равнина), Chernomorski Rayon (Черноморски район), Rozova Dolina (Розова долина).

(f)      I Rumänien: vinarealerna i följande områden:

         Dealurile Buzăului, Dealu Mare, Severinului och Plaiurile Drâncei, Colinele Dobrogei, Terasele Dunării, södra vinområdet med bl.a. områden med sandjordar och andra bördiga regioner.

(5)          Vinodlingszon C III a omfattar följande vinarealer:

(a)     I Grekland: vinarealerna i följande provinser: Florina, Imathia, Kilkis, Grevena, Larisa, Ioannina, Leukas, Achaia, Messenien, Arkadien, Korinthia, Heraklion, Chania, Rethymni, Samos, Lasithi samt ön Thira (Santorini).

(b)     I Cypern: vinarealer på över 600 meters höjd.

(c)     i Bulgarien: de vinarealer som inte omfattas av punkt 4 e.

(6)          Vinodlingszon C III b omfattar följande vinarealer:

(a)     I Frankrike: vinarealerna

– i departementen på Korsika,

– den del av departementet Var som ligger mellan havet och en linje som avgränsas av kommunerna (som själva ingår) Evenos, Le Beausset, Solliès-Toucas, Cuers, Puget-Ville, Collobrières, La Garde-Freinet, Plan-de-la-Tour och Sainte-Maxime,

– i kantonerna Olette och Arles-sur-Tech i departementet Pyrénées-Orientales.

(b)     I Italien: vinarealerna i följande regioner: Kalabrien, Basilicata, Apulien, Sardinien och Sicilien, inbegripet de öar som hör till dessa regioner, till exempel Pantelleria samt Lipariska, Egadiska och Pelagiska öarna.

(c)     i Grekland: de vinarealer som inte är uppräknade i punkt 5 a,

(d)     i Spanien: de vinarealer som inte är uppräknade i punkt 3 c eller 4 c.

(e)     i Portugal: vinarealerna i de regioner som inte ingår i punkt 3 d,

(f)      I Cypern: vinarealer belägna lägre än 600 meter över havet.

(g)     I Malta: samtliga vinarealer.

(7)          Avgränsningen av de områden som hör till de administrativa enheter som anges i denna bilaga framgår av de nationella bestämmelser som gällde den 15 december 1981 samt för Spanien av de nationella bestämmelser som gällde den 1 mars 1986 och för Portugal av de nationella bestämmelser som gällde den 1 mars 1998.

BILAGA VII OENOLOGISKA METODER SOM AVSES I ARTIKEL 62 Del I Berikning, syrning och avsyrning i vissa vinodlingszoner

A.           Gränser för berikning

1.      När väderleksförhållandena i vissa vinodlingszoner i unionen har gjort det nödvändigt får de berörda medlemsstaterna tillåta en höjning av den naturliga alkoholhalten i volymprocent i färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust, och ungt, icke färdigjäst vin och vin som härrör från druvsorter som är klassificerbara enligt artikel 63.

2.      Höjningen av den naturliga alkoholhalten i volymprocent ska åstadkommas med hjälp av de oenologiska metoder som avses i avsnitt B och får inte överstiga följande gränsvärden:

(a)     3 volymprocent i vinodlingszon A,

(b)     2 volymprocent i vinodlingszon B,

(c)     1,5 volymprocent i vinodlingszon C.

3.      Under år med ovanligt ogynnsamma väderförhållanden får medlemsstaterna begära att det/de gränsvärden som fastställs i punkt 2 höjs med 0,5 procentenheter. Som svar på en sådan begäran ska kommissionen enligt de befogenheter som avses i artikel 68 anta genomförandeakten så snart som möjligt. Kommissionen ska sträva efter att fatta beslut inom fyra veckor efter det att denna begäran har lämnats in.

B.           Berikningsmetoder

1.      Höjningen av den naturliga alkoholhalten i volymprocent enligt avsnitt A får endast åstadkommas på följande sätt:

(a)     För färska druvor, delvis jäst druvmust eller ungt, icke färdigjäst vin, genom tillsats av sackaros, koncentrerad druvmust eller rektifierad koncentrerad druvmust.

(b)     För druvmust, genom tillsats av sackaros, koncentrerad druvmust eller rektifierad koncentrerad druvmust, eller genom partiell koncentrering, inbegripet omvänd osmos.

(c)     För vin, genom partiell koncentrering genom kylning.

2.      De behandlingar som avses i punkt 1 ska vara ömsesidigt uteslutande när vinet eller druvmusten berikas med koncentrerad druvmust eller rektifierad koncentrerad druvmust och stöd ges enligt artikel 103y i förordning (EG) nr 1234/2007.

3.      Den tillsats av sackaros som avses i punkt 1 a och 1 b får endast utföras genom chaptalisering och endast inom följande områden:

(a)     Vinodlingszon A,

(b)     Vinodlingszon B,

(c)     Vinodlingszon C,

         med undantag av vinodlingar i Italien, Grekland, Spanien, Portugal och Cypern samt de vinodlingar i de franska departementen över vilka följande appellationsdomstolar har domsrätt:

– Aix en Provence

– Nîmes

– Montpellier

– Toulouse

– Agen

– Pau

– Bordeaux

– Bastia

         Berikning genom chaptalisering får emellertid beviljas av de nationella myndigheterna som ett undantag i de ovannämnda franska departementen. Frankrike ska omedelbart underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om sådana beviljanden.

4.      Tillsats av koncentrerad druvmust eller rektifierad koncentrerad druvmust får inte ha till följd att den ursprungliga volymen färska krossade druvor, druvmust, druvmust i jäsning eller ungt, icke färdigjäst vin ökas med mera än 11 % inom vinodlingszon A, 8 % inom vinodlingszon B och 6,5 % inom vinodlingszon C.

5.      Koncentreringen av druvmust eller vin genom de metoder som avses i punkt 1 får inte

(a)     leda till att den ursprungliga volymen för produkterna minskas med mer än 20 %,

(b)     utan hinder av bestämmelserna i punkt 2 c i avsnitt A, öka den naturliga alkoholhalten för dessa produkter med mer än 2 volymprocent.

6.      De metoder som avses i punkterna 1 och 5 får inte leda till att den totala alkoholhalten i volymprocent för färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust, ungt icke färdigjäst vin eller vin höjs till mer än

(a)     11,5 volymprocent i vinodlingszon A,

(b)     12 volymprocent i vinodlingszon B,

(c)     12,5 volymprocent i vinodlingszon C I,

(d)     13 volymprocent i vinodlingszon C II, och

(e)     13,5 volymprocent i vinodlingszon C III.

7.      Genom undantag från punkt 6 får medlemsstaterna

(a)     för rött vin höja det övre gränsvärdet för den totala alkoholhalten i volymprocent för de produkter som avses i punkt 6 till 12 volymprocent i vinodlingszon A och till 12,5 volymprocent i vinodlingszon B,

(b)     höja den totala alkoholhalten i volymprocent för de produkter som avses i punkt 6 för produktion av viner med ursprungsbeteckning till ett gränsvärde som fastställs av medlemsstaterna själva.

C.           Syrning och avsyrning

1.      Färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust, ungt, icke färdigjäst vin samt vin får undergå

(a)     avsyrning i vinodlingszonerna A, B och C1,

(b)     syrning och avsyrning inom vinodlingszonerna C I, C II och C III a, utan att detta påverkar tillämpningen av punkt 7 i detta avsnitt, eller

(c)     syrning inom vinodlingszon C III b.

2.      Syrning av de produkter som anges i punkt 1, bortsett från vin, får endast göras upp till 1,50 g/l uttryckt som vinsyra, eller 20 milliekvivalenter/l.

3.      Syrning av vin får endast göras upp till 2,50 g/l uttryckt som vinsyra, eller 33,3 milliekvivalenter/l.

4.      Avsyrning av vin får endast göras upp till 1 g/l uttryckt som vinsyra, eller 13,3 milliekvivalenter/l.

5.      Druvmust avsedd för koncentrering får undergå partiell avsyrning.

6.      Utan hinder av punkt 1 får medlemsstaterna under år med exceptionella väderleksförhållanden tillåta syrning av de produkter som anges i punkt 1 inom vinodlingszonerna A och B på de villkor som anges i punkterna 2 och 3 i detta avsnitt.

7.      Syrning och berikning, såvida inte undantag medges av kommissionen genom delegerade akter enligt artikel 59.1, liksom syrning och avsyrning av en och samma produkt ska utesluta varandra.

D.          Metoder

1.      De behandlingar som avses i avsnitten B och C, med undantag av syrning och avsyrning av vin, ska endast vara tillåtna på villkor som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter enligt artikel 59.1 i samband med bearbetning av färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust eller ungt, icke färdigjäst vin till vin eller annan dryck avsedd för direkt konsumtion med undantag av mousserande vin eller mousserande vin tillsatt med koldioxid, inom den vinodlingszon där de färska druvorna som använts har skördats.

2.      Koncentrering av vin ska äga rum inom den vinodlingszon där de färska druvor som använts har skördats.

3.      Syrning och avsyrning av vin får endast utföras inom det vinframställningsföretag och den vinodlingszon där de druvor som använts vid framställning av vinet i fråga har skördats.

4.      Var och en av de metoder som anges i punkterna 1, 2 och 3 ska anmälas till de behöriga myndigheterna. Detsamma ska gälla för de mängder koncentrerad druvmust, rektifierad koncentrerad druvmust eller sackaros som för yrkesutövning innehas av fysiska eller juridiska personer eller sammanslutningar av sådana personer, särskilt producenter, tappningsföretag, bearbetningsföretag samt näringsidkare som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter enligt artikel 59.1, vid samma tidpunkt och på samma ställe som färska druvor, delvis jäst druvmust eller otappat vin. Anmälan av dessa mängder kan dock ersättas av registerföring över inkommande varor och förbrukning.

5.      Var och en av de metoder som avses i avsnitten B och C ska antecknas på det följedokument som föreskrivs i artikel 103 och som följer med de behandlade produkterna när dessa sätts i omlopp.

6.      Om inte annat följer av undantagsbestämmelser som fastställs på grund av ovanliga väderleksförhållanden, får dessa metoder inte tillämpas

(a)     efter den 1 januari inom vinodlingszon C,

(b)     efter den 16 mars inom vinodlingszon A och B, och

de får endast utföras för produkter som härrör från vinskörden närmast före dessa datum.

7.      Utan hinder av punkt 6 får koncentrering genom kylning samt genom syrning och avsyrning av vin äga rum när som helst under året.

Del II Restriktioner

A.           Allmänt

1.      De tillåtna oenologiska metoderna får inte innebära tillsats av vatten, utom då det krävs av särskilda tekniska skäl.

2.      De tillåtna oenologiska metoderna får inte innebära tillsats av alkohol, med undantag av metoder för framställning av färsk druvmust vars jäsning har avbrutits genom tillsats av alkohol, likörvin, mousserande vin, vin avsett för destillation som har tillsatts alkohol, och pärlande vin.

3.      Vin som tillsatts alkohol för destillation får endast användas för destillation.

B.           Färska druvor, druvmust och druvsaft

1.      Färsk druvmust vars jäsning har avbrutits genom tillsats av alkohol får endast användas vid framställning av produkter som inte omfattas av KN-numren 2204 10, 2204 21 och 2204 29. Detta påverkar inte eventuella strängare föreskrifter som medlemsstaterna kan komma att utfärda för framställning på deras territorium av produkter som inte omfattas av KN-numren 2204 10, 2204 21 och 2204 29.

2.      Druvsaft och koncentrerad druvsaft får inte användas till vinframställning eller tillsättas vin. De får inte jäsas till alkohol inom unionens territorium.

3.      Bestämmelser i punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas på produkter som i Förenade kungariket, Irland och Polen är avsedda för framställning av produkter enligt KN-nummer 2206 00 för vilka dessa medlemsstater får tillåta användning av en sammansatt beteckning i vilken ordet ”vin” ingår.

4.      Delvis jäst druvmust framställd av lätt torkade druvor får endast släppas ut på marknaden för framställning av likörvin och endast inom de vinodlingsområden där detta var brukligt den 1 januari 1985, och för framställning av vin av övermogna druvor.

5.      Färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust, koncentrerad druvmust, rektifierad koncentrerad druvmust, färsk druvmust vars jäsning har avbrutits genom tillsats av alkohol, druvsaft, koncentrerad druvsaft och vin, eller blandningar av dessa produkter, med ursprung i tredje land får inte förvandlas till sådana produkter som avses i denna bilaga på unionens territorium.

C.           Blandning av viner

Blandning av ett vin från tredjeland med ett vin från unionen och blandning av viner från tredjeland är förbjudet i unionen.

D.          Biprodukter

1.      Överpressning av druvor är förbjuden. Med beaktande av lokala och tekniska förhållanden ska medlemsstaterna besluta om den minimikvantitet alkohol som får ingå i återstoder och vindruv efter druvpressningen.

         Alkoholkvantiteten i dessa biprodukter ska beslutas av medlemsstaterna och utgöra minst 5 volymprocent av alkoholen i det framställda vinet.

2.      Med undantag av alkohol, eau-de-vie och piquettevin, får varken vin eller andra drycker avsedda för direkt konsumtion framställas av vindruv eller återstoder från vindruvspressning. Hällande av vin över jäsningsrester, druvrester eller pressad aszú-massa ska tillåtas på villkor som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter enligt artikel 59.1, där detta är traditionell praxis vid framställning av ”Tokaji fordítás” och ”Tokaji máslás” i Ungern och ”Tokajský forditáš” och ”Tokajský mášláš” i Slovakien.

3.      Det är förbjudet att pressa vindruv och jäsa om återstoder från vindruvspressning för andra ändamål än destillation eller framställning av piquettevin. Filtrering och centrifugering av vindruv ska inte betraktas som pressning om de framställda produkterna är av fullgod handelskvalitet.

4.      Piquettevin får, om det är tillåtet att framställa detta i den berörda medlemsstaten, endast användas till destillation eller för vinproducentens husbehovskonsumtion.

5.      Utan att medlemsstaternas möjlighet att besluta att kräva att biprodukterna ska bortskaffas genom destillation åsidosätts, ska fysiska eller juridiska personer eller grupper av personer som innehar biprodukter åläggas att bortskaffa dem på villkor som ska fastställas av kommissionen genom delegerade akter enligt artikel 59.1.

BILAGA VIII JÄMFÖRELSETABELLER SOM AVSES I ARTIKEL 163

Förordning (EU) nr [KOM(2010)799] || Denna förordning

1 || 1

2.1 || 3.1

2.2 a och b || -

2.2 c || 14.1

3 || 6

4 || 3.3

5 || 5

6.1 || -

6.2 || 9, 10.d–e

7 || 9

8 || 7

9 || -

10 || 10

11 || 11

12 || 12

13 || 13

14 || 14.2–3

15 || 15

16 || -

17 || -

18 || -

19 || -

20 || [16.1 c–d]

21 || -

22 || 16

23 || -

24 || [17]

25 || [17]

26 || [17]

27 || [17]

28 || [18.5]

29 || [18.7 a, 19 k ii]

30 || [18.5]

31 || 18

32 || 19

33 || 20

34 || [18.8–9]

35 || [18.8–9]

36 || 19

37 || 155.1 a, 155.2–4

38 || 155.1 b, 155.2–3

39 || 155.5

40 || 154

41 || 154

42 || -

43.1, 43.3–7 || -

43.2 || 101.1

44 || -

45 || -

46 a, 46 c || -

46 b || 101.2

47 || 112

48 || 115

49 || -

50 || -

51 || -

52 || -

53 || -

54 || -

55 || -

56 || -

57 || -

58 || -

59 || -

60 || -

61 || -

62 || -

63 || -

64 || -

65 || -

66 || -

67 || -

68 || -

69 || -

70 || -

71 || -

72 || -

73 || -

74 || -

75 || -

76 || -

77 || -

78 || -

79 || -

80 || -

81 || -

82 || -

83 || -

84 || -

85 || -

86 || -

87 || -

88 || -

89 || -

90 || -

91 || -

92 || -

93 || -

94 || -

95 || -

96 || -

97 || -

98.1 || 113

98.2–3 || 157

99 || -

100 || -

101 || -

102 || -

103 || -

104 || -

105 || -

106 || -

107 || -

108 || 24 och 152

109 || 25

110 || 26

111 || -

112 || -

113 || -

114 || 27

115 || 28

116 || 29

117 || -

118 || -

119 || -

120 || 30

121 || 31

122 || 32

123 || 33

124 || 34, [31 b]

125 || 35.a, [136.2]

126 || 35

127 || 36

128 || 21 och 152

129 || 22

130 || 23

131 || 37

132 || 38

133 || 39, [50 a], [51 a]

134 || [50 a]

135 || 40

136.1–3 || 41

136.4 || 147

137 || 42

138 || 43

139 || 44

140 || 45

141 || 46

142 || 47

143 || 48

144 || 49

145 || -

146 || 50

147 || 51

148.1 || 52.1

148.2 || 150

149 || [53 a]

150 || 52.3

151.1 || 52.2

151.2 || -

152 || [53 b]

153 || 53 a, 53 c

154 || 54

155 || -

156 || -

157 || -

158 || 55

159 || 56

160 || 57

161 || 58

162 || 59

163 || 60

164 || 61

165 || 62

166 || 63

167 || 64

168 || 65

169 || 66

170 || 67

171 || -

172 || 68

173 || 69

174 || 70

175 || 71, [86.4]

176 || 71.3, [86.4]

177 || 72, [86.4]

178 || 73, [86.4]

179 || 74, [86.4]

180 || 75

181 || 76

182 || 77

183 || 78

184 || 79

185 || 80

186 || 81

187 || -

188 || -

189 || 82

190 || 83

191 || 84

192 || 85

193 || 86

194 || 87

195 || 88

196 || 89

197 || 90

198 || 91

199 || 92

200 || 93

201 || 94

202 || 95

203 || 96

204 || 97

205 || 98

206 || -

207 || 99

208 || 100

209 || 106

210 || 108

211.1 || -

211.2 || [164]

212 || 109

213 || [114]

214 || [114]

215 || 107, [114]

216 || [114]

217 || -

218 || 110, [116]

219 || [157]

220 || [116]

221 || 111

222 || 110

223 || [114, 116]

224 || 110

225 || [114, 116, 157]

226 || 111

227.1 och 227.3 || [114, 116]

227.2 || [164]

228 || 111, [116]

229 || 105

230 || 114, 115

231 || -

232 || -

233 || 117.1, [118.1 a]

234 || 117.2

235 || 117.3

236 || [118.2 e]

237.1 || 122

237.2 || 130

238 || 118

239 || 119

240 || -

241 || [121]

242 || [121]

243 || [121]

244 || [121]

245 || [121]

246 || 122

247 || 123

248 || -

249 || 121

250 || 121

251 || 125

252 || [126.1]

253 || 126.1

254 || 127

255 || 128

256 || [121]

257 || [121]

258 || [121]

259 || [121]

260 || -

261 || -

262 || -

263 || 129

264 || -

265 || 131

266 || 132

267 || 117

268 || 118

269 || 119

270 || 120

271 || 133

272 || 134

273 || 135

274 || 136

275 || 137

276 || 138

277 || 139

278 || 140

279 || 125

280 || [126.2]

281 || -

282 || 142

283 || 143

284 || 144

285 || 145

286 || 145

287 || 145

288 || 110

289 || 114, 115

290 || 146

291.1 || 146

291.2 || -

292 || 148

293, första och andra stycket || -

293, tredje stycket || 149

293, fjärde stycket || [157]

294 || -

295 || -

296 || -

297 || 151

298 || 154

299 || 154

300 || 154

301 || 154.3 och 157

302 || 158

303 || -

304 || 102

305 || [157]

306 || 103

307 || -

308 || [157]

309 || -

310 || [157]

311 || 104

312 || [157]

313 || 2

314 || -

315 || 156

316 || 157

317 || -

318 || -

319 || -

320 || 160

321 || 160

322 || 161

323 || 162

324 || -

325 || 163

326 || -

327 || 164

328 || 164

329 || 165

Bilaga I || Bilaga I (I-XX, XXIV/1)

Bilaga II || Bilaga I (XXI-XXIII)

Bilaga III || II

Bilaga IV || III

Bilaga V || [18.8]

Bilaga VI || -

Bilaga VII || -

Bilaga VIII || -

Bilaga IX || -

Bilaga X || Bilaga IV

Bilaga XI || Bilaga V

Bilaga XII || Bilaga VI

Bilaga XIII || Bilaga VII

Bilaga XIV || [114.1 f]

Bilaga XV || [121]

Bilaga XVI || [121]

Bilaga XVII || -

Bilaga XVIII || -

Bilaga XIX || -

Bilaga XX || Bilaga VIII

Förordning (EU) nr [KOM(2010)799] || Förordning (EU) nr […] om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken

96.3 || 89.4

145 || 91–101

171 || 89.3

185.4 || 90.1

187 || 90.2 och 90.4

188 || 90.3 och 90.4

206 || 89.1

236 || 67

307 || 65.2 c och 104 b

317 || 62

318 || 64, 66

319 || 63

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets beteckning

-        Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken

-        Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning)

-        Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)

-        Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken

-        Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tillämpningen av direktstöd till jordbrukare avseende år 2013

-        Förslag till rådets förordning om fastställande av vissa stöd och bidrag inom ramen för den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter

-        Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller systemet med samlat gårdsstöd och stöd till vinodlare

1.2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[52]

Politikområde avdelning 05 i rubrik 2

1.3. Typ av förslag eller initiativ (regelverk för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013)

x Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[53]

x Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

x Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4. Mål 1.4.1. Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

För att öka resurseffektiviteten och därigenom, i enlighet med Europa 2020-strategin, bidra till smart och hållbar tillväxt för alla när det gäller jordbruket i EU och landsbygdsutveckling, har följande mål uppsatts för den gemensamma jordbrukspolitiken:

- Hållbar livsmedelsproduktion.

- Hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder.

- Balanserad territoriell utveckling.

1.4.2. Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifika mål för politikområde 05:

Specifikt mål nr 1:

Att tillhandahålla miljömässiga kollektiva nyttigheter.

Specifikt mål nr 2:

Att kompensera för produktionssvårigheter i områden med särskilda naturliga begränsningar.

Specifikt mål nr 3:

Att vidta åtgärder för att begränsa klimatförändringarna och anpassa sig till dem.

Specifikt mål nr 4:

Att förvalta EU-budgeten på jordbruksområdet enligt höga krav på ekonomisk förvaltning.

Specifikt mål för ABB 05 02 – interventioner på jordbruksmarknaderna:

Specifikt mål nr 5:

Att förbättra jordbrukssektorns konkurrenskraft och öka dess värdeandel i livsmedelskedjan.

Specifikt mål för ABB 05 03 – direktstöd:

Specifikt mål nr 6:

Att bidra till jordbrukens inkomster och begränsa svängningarna i dessa.

Specifika mål för ABB 05 04 – landsbygdsutveckling:

Specifikt mål nr 7:

Att gynna grön tillväxt genom innovation.

Specifikt mål nr 8:

Att främja sysselsättningen och bevara de sociala nätverken på landsbygden.

Specifikt mål nr 9:

Att förbättra landsbygdsekonomin och främja diversifiering.

Specifikt mål nr 10:

Att möjliggöra strukturell mångfald i driftssystemen.

1.4.3. Verkan eller resultat som förväntas

Det går inte i nuläget att fastställa kvantitativa mål för effektindikatorer. Även om politiken kan lägga kursen i en viss riktning kommer det faktiska ekonomiska, miljömässiga och sociala utfallet, mätt med sådana indikatorer, också att bero på en rad yttre faktorer. De senaste erfarenheterna har dessutom visat att dessa faktorer är både betydande och oberäkneliga. Ytterligare analyser pågår, och resultatet av dessa kommer att läggas fram inför perioden efter 2013.

När det gäller direktstöd kommer medlemsstaterna att i viss mån kunna besluta om genomförandet av vissa delar av stödsystemen.

Beträffande landsbygdsutveckling kommer de förväntade resultaten och effekterna att bero på de program för landsbygdsutveckling som medlemsstaterna ska lämna in till kommissionen. Medlemsstaterna kommer att uppmanas att fastställa mål i dessa program.

1.4.4. Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Enligt förslagen ska det inrättas ett gemensamt regelverk för övervakning och utvärdering. Syftet med detta är att mäta effekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken. Regelverket ska omfatta alla instrument för övervakning och utvärdering av åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitiken, särskilt direktstöd, marknadsåtgärder, åtgärder för landsbygdsutveckling och tillämpningen av tvärvillkor.

Åtgärdernas effekter ska mätas utifrån följande mål:

a)       Hållbar livsmedelsproduktion, med fokus på jordbruksinkomster, jordbrukets produktivitet och prisstabilitet.

b)       Hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder, med fokus på utsläpp av växthusgaser, biologisk mångfald, mark och vatten.

c)       Balanserad territoriell utveckling, med fokus på sysselsättningen på landsbygden, tillväxt och fattigdom i landsbygdsområden.

Kommissionen ska i olika genomförandeakter fastställa specifika indikatorer för dessa mål och områden.

För landsbygdsutveckling föreslås också ett förstärkt system för gemensam övervakning och utvärdering. Systemet syftar till att a) demonstrera landsbygdsutvecklingspolitikens utveckling och resultat samt bedöma åtgärdernas verkan, effektivitet och relevans, b) bidra till ett mer målinriktat stöd för landsbygdsutveckling och c) lägga grunden för en gemensam lärprocess om övervakning och utvärdering. Kommissionen ska i en genomförandeakt fastställa en förteckning över gemensamma indikatorer som är kopplade till prioriteringarna.

1.5. Motivering till förslaget eller initiativet 1.5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Syftet med förslagen är att lägga den rättsliga grunden för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013. Därigenom uppfylls, i enlighet med Europa 2020-strategin, jordbrukspolitikens fleråriga strategiska mål för Europas landsbygdsområden, liksom tillämpliga krav i fördraget.

1.5.2. Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Den framtida gemensamma jordbrukspolitiken kommer inte bara att vara en politik som omfattar en visserligen nödvändig men ändå liten del av EU:s ekonomi, utan också en politik av strategisk betydelse för livsmedelssäkerheten, miljön och balansen mellan olika geografiska områden. EU:s helt och hållet gemensamma jordbrukspolitik kan alltså använda begränsade budgetmedel på ett optimalt sätt genom att bidra till att bevara ett hållbart jordbruk i hela EU, tackla viktiga gränsöverskridande problem som klimatförändringarna, och samtidigt stärka solidariteten mellan medlemsstaterna.

Som anges i kommissionens meddelande En budget för Europa 2020[54] är den gemensamma jordbrukspolitiken ett genuint europeiskt politikområde. I stället för att bedriva jordbrukspolitik på 27 olika sätt, med medel från lika många budgetar, har medlemsstaterna slagit samman sina resurser för att skapa en enhetlig europeisk politik som finansieras via EU-budgeten. Detta medför naturligtvis att den gemensamma jordbrukspolitiken svarar för en stor del av EU:s budget. Det valda systemet är dock både effektivare och mer ekonomiskt än okoordinerade nationella system hade varit.

1.5.3. Erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Man har gjort en omfattande konsekvensanalys. Till grund för denna låg en utvärdering av det nuvarande regelverket, ett större samråd med berörda parter samt en analys av framtida utmaningar och behov. Mer information finns i den konsekvensanalys och den motivering som åtföljer lagstiftningsförslagen.

1.5.4. Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

De lagstiftningsförslag som omfattas av denna finansieringsöversikt bör ses i sitt vidare sammanhang – dvs. förslaget till en enda ramförordning med enhetliga regler för de gemensamma strategiska ramfonderna (EJFLU, Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden och EMFF). Denna ramförordning kommer att ge ett viktigt bidrag till minskningen av de administrativa bördorna, en effektiv användning av EU-medel samt praktiska förenklingar. Detta ligger också i linje med de nya tankegångarna i den gemensamma strategiska ramen för dessa fonder och de kommande partnerskapsavtalen, som också kommer att omfatta ovannämnda fonder.

I den gemensamma strategiska ram som ska inrättas översätts målen och prioriteringarna i Europa 2020-strategin till prioriteringar för EJFLU, Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden och EMFF, vilket garanterar att fonderna används på ett samordnat sätt för att uppnå gemensamma mål.

I den gemensamma strategiska ramen fastställs också system för samordning med unionens andra berörda politikområden och instrument.

Betydande synergieffekter och förenklingar kommer också att uppnås genom harmonisering och förenhetligande av bestämmelserna om förvaltning och kontroll inom den gemensamma jordbrukspolitikens första (EGFJ) och andra (EJFLU) pelare. Den starka kopplingen mellan EGFJ och EJFLU bör bibehållas, och de strukturer som redan finns i medlemsstaterna bör bevaras.

1.6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

x Förslag eller initiativ med begränsad varaktighet (för utkasten till förordningar om direktstöd och landsbygdsutveckling samt övergångsförordningar)

– x   Förslaget eller initiativet ska gälla från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020.

– x   Budgetkonsekvenser under tillämpningsperioden för nästa fleråriga budgetram. För landsbygdsutveckling: konsekvenser för betalningarna till 2023.

x Förslag eller initiativ med obegränsad varaktighet (för utkastet till förordning om en samlad marknadsordning och den horisontella förordningen)

– Genomförande från och med 2014.

1.7. Planerad metod för genomförandet[55]

x Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

¨ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– ¨  genomförandeorgan

– ¨  byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[56]

– ¨  nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– ¨  personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

x Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Anmärkningar

Ingen ändring i sak jämfört med nuvarande situation, dvs. större delen av de utgifter som omfattas av lagstiftningsförslagen om en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att genomföras genom delad förvaltning med medlemsstaterna. En mycket liten del kommer dock också i fortsättningen att utföras genom direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen.

2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Kommissionen kommer vart fjärde år att lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om övervakning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken. Den första rapporten ska läggas fram senast i slutet av 2017.

Detta kompletteras av långtgående krav på rapportering och anmälan på jordbrukspolitikens alla delområden. Dessa krav kommer att specificeras i genomförandebestämmelserna.

När det gäller landsbygdsutveckling finns det också bestämmelser om övervakning på programnivå som kommer att samordnas med övriga fonder. Övervakningen kommer också att kopplas till förhands-, underhands- och efterhandsutvärderingar.

2.2. Administrations- och kontrollsystem 2.2.1. Risker som identifierats

Den gemensamma jordbrukspolitiken har mer än sju miljoner stödmottagare som får stöd genom ett stort antal olika stödordningar, och för var och en av dessa finns det ingående och ibland komplexa krav som måste uppfyllas.

Den allt lägre felprocenten på den gemensamma jordbrukspolitikens område kan redan betraktas som en trend. Den senaste felprocenten (ca 2 %) bekräftar den generellt sett positiva bedömningen från tidigare år. Ambitionen är att fortsätta ansträngningarna så att man kommer under 2 %.

2.2.2. Planerade kontrollmetoder

Lagstiftningspaketet, särskilt förslaget till förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken, syftar till att behålla och förstärka det nuvarande systemet, vilket inrättades genom förordning (EG) nr 1290/2005. Denna innehåller bestämmelser om en obligatorisk administrativ struktur på medlemsstatsnivå centrerad runt de godkända utbetalande organen, vilka ansvarar för kontrollerna hos de slutliga stödmottagarna enligt principerna i punkt 2.3. Varje år ska det utbetalande organets chef lämna en revisionsförklaring för att visa att räkenskaperna är fullständiga, exakta och sanningsenliga, att de interna kontrollsystemen fungerar på avsett sätt, och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Ett oberoende revisionsorgan ska sedan lämna ett yttrande över dessa tre komponenter.

Kommissionen kommer också fortsättningsvis att granska jordbruksutgifterna utifrån en riskbaserad strategi. På så sätt kan granskningarna koncentreras till de områden där riskerna är störst. Om granskningarna visar att utgifter har uppstått i strid med unionens bestämmelser ska kommissionen utesluta de berörda beloppen från unionsfinansiering i enlighet med systemet för kontroll av överensstämmelse.

När det gäller kostnaderna för kontroller återfinns en ingående analys i bilaga 8 till den konsekvensanalys som åtföljer lagstiftningsförslagen.

2.3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Syftet med lagstiftningspaketet, och särskilt förslaget till förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken, är att bibehålla och förstärka de nuvarande detaljerade system för kontroller och sanktioner som de utbetalande organen tillämpar. Vissa grundläggande egenskaper ska vara gemensamma samtidigt som det ska finnas specialbestämmelser som skräddarsys för varje enskilt stödsystem. Systemen omfattar i allmänhet noggranna administrativa kontroller av 100 % av stödansökningarna, samkörning med andra databaser där så är lämpligt, samt kontroller på platsen före utbetalning för ett minimiantal transaktioner, beroende på vilka risker som är förknippade med stödsystemet i fråga. Om det uppdagas många oegentligheter vid kontrollerna på plats måste ytterligare kontroller utföras. Det i särklass viktigaste systemet i detta sammanhang är det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IACS), som under budgetåret 2010 täckte ungefär 80 % av de totala utgifterna för EGFJ och EJFLU. Kommissionen kommer att få befogenhet att besluta om en minskning av antalet kontroller på plats för medlemsstater med välfungerande kontrollsystem och låg felprocent.

Paketet innehåller också bestämmelser om att medlemsstaterna ska förhindra, upptäcka och korrigera oegentligheter och bedrägerier samt införa effektiva, avskräckande och proportionerliga sanktioner i enlighet med unionslagstiftningen eller nationell lagstiftning, och därtill återvinna oegentligt utförda betalningar med ränta. I paketet ingår dessutom ett automatiskt kontrollsystem för oegentligheter. Enligt detta ska de belopp som inte återvunnits inom fyra år från det att begäran om återvinning gjordes, eller inom åtta år i händelse av rättsliga förfaranden, betalas av den berörda medlemsstaten. Detta system kommer att ge medlemsstaterna starka incitament att återvinna oegentligt utförda betalningar så snabbt som möjligt.

3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

Beloppen i denna finansieringsöversikt uttrycks i löpande priser och i form av åtaganden.

Lagstiftningsförslagens budgetkonsekvenser anges i tabellerna nedan. Förslagen medför också andra ändringar som inte har några budgetkonsekvenser.

Det kan i nuläget inte uteslutas att budgetdisciplinära åtgärder kommer att vidtas under ett eller flera år i perioden 2014–2020. Om så sker är det dock inte en följd av själva reformförslagen utan av andra faktorer, t.ex. utbetalningen av direktstöd eller den framtida utvecklingen på jordbruksmarknaderna.

När det gäller direktstöd är de utökade nettotaken för 2014 (kalenderåret 2013) som anges i förslaget om övergångsåtgärder högre än de belopp som avsatts enligt de bifogade tabellerna. Syftet med takhöjningen är att se till att nuvarande lagstiftning kan fortsätta att tillämpas i ett scenario där alla övriga faktorer förblir oförändrade, utan att detta föregriper ett tänkbart behov av att tillämpa systemet för budgetdisciplin.

Reformförslagen innehåller vissa bestämmelser som ger medlemsstaterna en viss flexibilitet vid tilldelningen av direktstöd och när det gäller landsbygdsutveckling. Om medlemsstaterna bestämmer sig för att utnyttja denna flexibilitet kommer det att få budgetkonsekvenser inom de givna beloppen, och dessa kan inte kvantifieras i nuläget.

I finansieringsöversikten beaktas inte möjligheten att använda reserven för krislägen. Det bör betonas att beloppen för marknadsrelaterade utgifter baseras på att det inte görs några offentliga interventionsuppköp och att det inte vidtas andra krisåtgärder inom någon sektor.

3.1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Tabell 1: Belopp för den gemensamma jordbrukspolitiken inklusive kompletterande belopp enligt förslagen inom den fleråriga budgetramen och förslagen om en reform av jordbrukspolitiken

Miljoner euro (löpande priser)

Budgetår || 2013 || 2013 anpassat (1) || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 2014–2020

|| || || || || || || || || ||

Inom den fleråriga budgetramen || || || || || || || || || ||

Budgetrubrik 2 || || || || || || || || || ||

Direktstöd och marknadsrelaterade utgifter (2) (3) (4) || 44 939 || 45 304 || 44 830 || 45 054 || 45 299 || 45 519 || 45 508 || 45 497 || 45 485 || 317 193

Beräknade inkomster som avsatts för särskilda ändamål || 672 || 672 || 672 || 672 || 672 || 672 || 672 || 672 || 672 || 4 704

P1 Direktstöd och marknadsrelaterade utgifter (inkl. inkomster avsatta för särskilda ändamål) || 45 611 || 45 976 || 45 502 || 45 726 || 45 971 || 46 191 || 46 180 || 46 169 || 46 157 || 321 897

P2 Landsbygdsutveckling (4) || 14 817 || 14 451 || 14 451 || 14 451 || 14 451 || 14 451 || 14 451 || 14 451 || 14 451 || 101 157

Totalt || 60 428 || 60 428 || 59 953 || 60 177 || 60 423 || 60 642 || 60 631 || 60 620 || 60 608 || 423 054

   Budgetrubrik 1 || || || || || || || || || ||

EU-stödramar för jordbruksforskning och innovation || – || – || 682 || 696 || 710 || 724 || 738 || 753 || 768 || 5 072

De sämst ställda i unionen || – || – || 379 || 387 || 394 || 402 || 410 || 418 || 427 || 2 818

Totalt || – || – || 1 061 || 1 082 || 1 104 || 1 126 || 1 149 || 1 172 || 1 195 || 7 889

   Budgetrubrik 3 || || || || || || || || || ||

Livsmedelssäkerhet || – || – || 350 || 350 || 350 || 350 || 350 || 350 || 350 || 2 450

|| || || || || || || || || ||

Utanför den fleråriga budgetramen || || || || || || || || || ||

   Reserv för jordbrukskriser || – || – || 531 || 541 || 552 || 563 || 574 || 586 || 598 || 3 945

   Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter || || || || || || || || || ||

Varav maximalt för jordbruket: (5) || – || – || 379 || 387 || 394 || 402 || 410 || 418 || 427 || 2 818

|| || || || || || || || || ||

TOTALT || || || || || || || || || ||

TOTALT, kommissionens förslag (inom + utanför budgetramen) + inkomster avsatta för särskilda ändamål || 60 428 || 60 428 || 62 274 || 62 537 || 62 823 || 63 084 || 63 114 || 63 146 || 63 177 || 440 156

TOTALT, förslagen inom budgetramen (exkl. reserver och globaliseringsfonden) + inkomster avsatta för särsk. ändamål || 60 428 || 60 428 || 61 364 || 61 609 || 61 877 || 62 119 || 62 130 || 62 141 || 62 153 || 433 393

Anm.:

(1)           Med beaktande av ändringar av lagstiftningen som redan beslutats, dvs. frivillig modulering för Förenade kungariket och bestämmelsen om oanvända medel enligt artikel 136 kommer att sluta tillämpas i slutet av 2013.

(2)           Beloppen gäller det föreslagna årliga taket för den första pelaren. Det ska dock även påpekas att det finns ett förslag om att flytta negativa utgifter från avslutandet av räkenskaperna (f.n. under punkt 05 07 01 06) till inkomster avsatta för särskilda ändamål (under punkt 67 03). Detaljuppgifter om detta finns i tabellen med beräknade inkomster nedan.

(3)           Siffrorna för 2013 inbegriper belopp för veterinära och fytosanitära åtgärder samt marknadsåtgärder för fiskerisektorn.

(4)           Beloppen i tabellen ovan ligger i linje med dem i kommissionens meddelande En budget för Europa 2020 (KOM(2011) 500 slutlig av den 29 juni 2011). Man har dock ännu inte beslutat om den fleråriga budgetramen ska återspegla den överföring som föreslås från och med 2014 och som innebär att en medlemsstats anslag för det nationella omstruktureringsprogrammet för bomull överförs till landsbygdsutveckling. Detta skulle innebära en justering på 4 miljoner euro per år av beloppen för det särskilda EGFJ-utgiftstaket och för den andra pelaren. I tabellerna i avsnitten nedan har beloppen överförts vare sig de återspeglas i den fleråriga budgetramen eller inte.

(5)           I enlighet med kommissionens meddelande En budget för Europa 2020 (KOM(2011) 500 slutlig) kommer ett totalbelopp på upp till 2,5 miljarder euro i 2011 års priser att vara tillgängligt inom ramen för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, för att ge ytterligare stöd till jordbrukare som drabbats av globaliseringens effekter. I tabellen ovan är beloppen för enskilda år i löpande priser bara vägledande. I förslaget till interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (KOM(2011) 403 slutlig av den 29 juni 2011) fastställs för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ett årligt maximibelopp på 429 miljoner euro i 2011 års priser.

3.2. Beräknad inverkan på utgifterna 3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Tabell 2: Beräknade inkomster och utgifter för politikområde 05 inom rubrik 2

Miljoner euro (löpande priser)

Budgetår || 2013 || 2013 anpassat || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 2014–2020

INKOMSTER || || || || || || || || || ||

123 - Produktionsavgift för socker (egna medel) || 123 || 123 || 123 || 123 || || || || || || 246

|| || || || || || || || || ||

67 03 - Inkomster avsatta för särskilda ändamål || 672 || 672 || 741 || 741 || 741 || 741 || 741 || 741 || 741 || 5 187

  varav: ex 05 07 01 06 - avslutande av räkenskaperna || 0 || 0 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 483

Totalt || 795 || 795 || 864 || 864 || 741 || 741 || 741 || 741 || 741 || 5 433

UTGIFTER || || || || || || || || || ||

05 02 - Marknader (1) || 3 311 || 3 311 || 2 622 || 2 641 || 2 670 || 2 699 || 2 722 || 2 710 || 2 699 || 18 764

05 03 - Direktstöd (före begränsning) (2) || 42 170 || 42 535 || 42 876 || 43 081 || 43 297 || 43 488 || 43 454 || 43 454 || 43 454 || 303 105

05 03 - Direktstöd (efter begränsning) || 42 170 || 42 535 || 42 876 || 42 917 || 43 125 || 43 303 || 43 269 || 43 269 || 43 269 || 302 027

|| || || || || || || || || ||

05 04 - Landsbygdsutveckling (före begränsning) || 14 817 || 14 451 || 14 455 || 14 455 || 14 455 || 14 455 || 14 455 || 14 455 || 14 455 || 101 185

05 04 - Landsbygdsutveckling (efter begränsning) || 14 817 || 14 451 || 14 455 || 14 619 || 14 627 || 14 640 || 14 641 || 14 641 || 14 641 || 102 263

|| || || || || || || || || ||

05 07 01 06 - Avslutande av räkenskaperna || -69 || -69 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Totalt || 60 229 || 60 229 || 59 953 || 60 177 || 60 423 || 60 642 || 60 631 || 60 620 || 60 608 || 423 054

NETTOBUDGET efter inkomster avsatta för särsk. ändamål || || || 59 212 || 59 436 || 59 682 || 59 901 || 59 890 || 59 879 || 59 867 || 417 867

Anm.:

(1)           Preliminär beräkning för 2013 baserad på budgetförslaget för 2012 och med beaktande av redan beslutade ändringar av lagstiftningen för 2013 (t.ex. tak för vin, avskaffande av bidraget för potatisstärkelse, torkat foder) samt den troliga utvecklingen. För samtliga år bygger beräkningarna på antagandet att det inte kommer att krävas ytterligare finansiering av stödåtgärderna på grund av marknadsstörningar eller kriser.

(2)           Beloppet för 2013 innefattar det beräknade röjningsbidraget för vin 2012.

Tabell 3: Beräkning av budgetkonsekvenserna av GJP-reformförslagen på inkomster och GJP-utgifter, per kapitel i budgeten

Miljoner euro (löpande priser)

Budgetår || 2013 || 2013 anpassat || || TOTALT 2014–2020

|| || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 ||

INKOMSTER || || || || || || || || || ||

123 - Produktionsavgift för socker (egna medel) || 123 || 123 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

|| || || || || || || || || ||

67 03 - Inkomster avsatta för särskilda ändamål || 672 || 672 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 483

  varav: ex 05 07 01 06 - avslutande av räkenskaperna || 0 || 0 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 483

Totalt || 795 || 795 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 483

UTGIFTER || || || || || || || || || ||

05 02 - Marknader (1) || 3 311 || 3 311 || -689 || -670 || -641 || -612 || -589 || -601 || -612 || -4 413

05 03 - Direktstöd (före begränsning) (2) || 42 170 || 42 535 || -460 || -492 || -534 || -577 || -617 || -617 || -617 || -3 913

05 03 - Direktstöd – Beräknad effekt av begränsningen: överföring till landsbygdsutveckling || || || 0 || -164 || -172 || -185 || -186 || -186 || -186 || -1 078

05 04 - Landsbygdsutveckling (före begränsning) || 14 817 || 14 451 || 4 || 4 || 4 || 4 || 4 || 4 || 4 || 28

05 04 - Landsbygdsutveckling – Beräknad effekt av begränsningen: överföring från direktstöd || || || 0 || 164 || 172 || 185 || 186 || 186 || 186 || 1 078

05 07 01 06 - Avslutande av räkenskaperna || -69 || -69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 483

Totalt || 60 229 || 60 229 || -1 076 || -1 089 || -1 102 || -1 115 || -1 133 || -1 144 || -1 156 || -7 815

NETTOBUDGET efter inkomster avsatta för särsk. ändamål || || || -1 145 || -1 158 || -1 171 || -1 184 || -1 202 || -1 213 || -1 225 || -8 298

Anm.:

(1)           Preliminär beräkning för 2013 baserad på budgetförslaget för 2012 och med beaktande av redan beslutade ändringar av lagstiftningen för 2013 (t.ex. tak för vin, avskaffande av bidraget för potatisstärkelse, torkat foder) samt den troliga utvecklingen. För samtliga år bygger beräkningarna på antagandet att det inte kommer att krävas ytterligare finansiering av stödåtgärderna på grund av marknadsstörningar eller kriser.

(2)           Beloppet för 2013 innefattar det beräknade röjningsbidraget för vin 2012.

Tabell 4: Beräkning av GJP-reformförslagens budgetkonsekvenser för marknadsrelaterade GJP-utgifter

Miljoner euro (löpande priser)

BUDGETÅR || || Rättslig grund || Beräknade behov || Förändringar till 2013 ||

|| || || 2013 (1) || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 2014–2020

Undantagsåtgärder: enhetligare rättslig grund med vidare tillämpningsområde || || art. 154, 155, 156 || pm || pm || pm || pm || pm || pm || pm || pm || pm

Upphörande av interventioner för durumvete och sorghum || || ex art. 10 || pm || - || - || - || - || - || - || - || -

Livsmedelsprogram för de sämst ställda || (2) || ex art. 27 i förord. 1234/2007 || 500,0 || -500,0 || -500,0 || -500,0 || -500,0 || -500,0 || -500,0 || -500,0 || -3 500,0

Privat lagring (spånadslin) || || art. 16 || - || pm || pm || pm || pm || pm || pm || pm || pm

Stöd för bomull - omstrukturering || (3) || ex art. 5 i förordn. 637/2008 || 10,0 || -4,0 || -4,0 || -4,0 || -4,0 || -4,0 || -4,0 || -4,0 || -28,0

Etableringsstöd för producentgrupper, frukt och grönsaker || || ex art. 117 || 30,0 || 0,0 || 0,0 || 0,0 || -15,0 || -15,0 || -30,0 || -30,0 || -90,0

Skolfruktsprogrammet || || art. 21 || 90,0 || 60,0 || 60,0 || 60,0 || 60,0 || 60,0 || 60,0 || 60,0 || 420,0

Avskaffande av stödet till producentorganisationerna för humle || || ex art. 111 || 2,3 || -2,3 || -2,3 || -2,3 || -2,3 || -2,3 || -2,3 || -2,3 || -15,9

Frivillig privat lagring för skummjölkspulver || || art. 16 || - || pm || pm || pm || pm || pm || pm || pm || pm

Avskaffande av stöd för användning av skummjölk och skummjölkspulver som foder, avskaffande av stöd för framställning av kasein från skummjölk || || ex art. 101, 102 || pm || - || - || - || - || - || - || - || -

Frivillig privat lagring av smör || (4) || art. 16 || 14,0 || [-1,0] || [-14,0] || [-14,0] || [-14,0] || [-14,0] || [-14,0] || [-14,0] || [-85,0]

Avskaffande av avgiften för saluförda kvantiteter av mjölk || || ex art. 309 || pm || - || - || - || - || - || - || - || -

TOTALT 05 02 || || || || || || || || || || ||

Reformförslagens nettoeffekt (5) || || || || -446,3 || -446,3 || -446,3 || -461,3 || -461,3 || -476,3 || -476,3 || -3 213,9

Anm.:

(1)           Beräkningarna av behoven för 2013 grundar sig på kommissionens budgetförslag för 2012, utom för a) frukt- och grönsakssektorn, där behoven baseras på finansieringsöversikten för respektive reform och b) alla lagstiftningsändringar som redan beslutats.

(2)           Beloppet för 2013 motsvarar kommissionens förslag KOM(2010) 486. Från och med 2014 kommer åtgärden att finansieras inom rubrik 1.

(3)           Anslaget för Greklands omstruktureringsprogram för bomull (4 miljoner euro/år) kommer att föras över till landsbygdsutveckling från och med 2014. Anslaget för Spanien (6,1 miljoner euro/år) kommer att gå till systemet med samlat gårdsstöd från och med 2018 (redan beslutat).

(4)           Beräknad effekt om åtgärden inte tillämpas.

(5)           Utöver utgifter inom kapitlen 05 02 och 05 03 räknar man med att direkta utgifter inom kapitlen 05 01, 05 07 och 05 08 kommer att finansieras genom inkomster som avsätts till EGFJ.

Tabell 5: Beräkning av GJP-reformförslagens budgetkonsekvenser för direktstöd

Miljoner euro (löpande priser)

BUDGETÅR || || Rättslig grund || Beräknade behov || Förändringar till 2013 ||

|| || 2013 (1) || 2013 anpassat (2) || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 2014–2020

|| || || || || || || || || || || ||

Direktstöd || || || 42 169,9 || 42 535,4 || 341,0 || 381,1 || 589,6 || 768,0 || 733,2 || 733,2 || 733,2 || 4 279,3

- Redan beslutade förändringar: || || || || || || || || || || || ||

Infasning EU-12 || || || || || 875,0 || 1 133,9 || 1 392,8 || 1 651,6 || 1 651,6 || 1 651,6 || 1 651,6 || 10 008,1

Omstrukturering bomull || || || || || 0,0 || 0,0 || 0,0 || 0,0 || 6,1 || 6,1 || 6,1 || 18,4

Hälsokontrollen || || || || || -64,3 || -64,3 || -64,3 || -90,0 || -90,0 || -90,0 || -90,0 || -552,8

Tidigare reformer || || || || || -9,9 || -32,4 || -32,4 || -32,4 || -32,4 || -32,4 || -32,4 || -204,2

|| || || || || || || || || || || ||

- Förändringar till följd av nya GJP-reformförslag || || || -459,8 || -656,1 || -706,5 || -761,3 || -802,2 || -802,2 || -802,2 || -4 990,3

Varav: begränsning av stöd || || || || || 0,0 || -164,1 || -172,1 || -184,7 || -185,6 || -185,6 || -185,6 || -1 077,7

|| || || || || || || || || || || ||

TOTALT 05 03 || || || || || || || || || || || ||

Reformförslagens nettoeffekt || || || || || -459,8 || -656,1 || -706,5 || -761,3 || -802,2 || -802,2 || -802,2 || -4 990,3

UTGIFTER TOTALT || || || 42 169,9 || 42 535,4 || 42 876,4 || 42 916,5 || 43 125,0 || 43 303,4 || 43 268,7 || 43 268,7 || 43 268,7 || 302 027,3

Anm.:

(1)           Beloppet för 2013 innefattar det beräknade röjningsbidraget för vin 2012.

(2)           Med beaktande av ändringar av lagstiftningen som redan beslutats, dvs. frivillig modulering för Förenade kungariket och bestämmelsen om oanvända medel enligt artikel 136 kommer att sluta tillämpas i slutet av 2013.

Tabell 6: Direktstödets komponenter

Miljoner euro (löpande priser)

BUDGETÅR || || || || || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 2014–2020

Bilaga II || || || || || 42 407,2 || 42 623,4 || 42 814,2 || 42 780,3 || 42 780,3 || 42 780,3 || 256 185,7

Betalningar avseende jordbruksmetoder som gynnar klimat och miljö (30 %) || || || || || 12 866,5 || 12 855,3 || 12 844,3 || 12 834,1 || 12 834,1 || 12 834,1 || 77 068,4

Maximibelopp som kan avsättas för betalningar till unga jordbrukare (2 %) || || || || || 857,8 || 857,0 || 856,3 || 855,6 || 855,6 || 855,6 || 5 137,9

Systemet med grundläggande stöd, betalningar för områden med naturliga begränsningar, frivilligt kopplat stöd || || || || || 28 682,9 || 28 911,1 || 29 113,6 || 29 090,6 || 29 090,6 || 29 090,6 || 173 979,4

Maximibelopp som kan tas från ovanstående rubriker för finansiering av systemet för småjordbrukare (10 %) || || || || || 4 288,8 || 4 285,1 || 4 281,4 || 4 278,0 || 4 278,0 || 4 278,0 || 25 689,3

Överföringar för vin som anges i bilaga II[57] || || || || || 159,9 || 159,9 || 159,9 || 159,9 || 159,9 || 159,9 || 959,1

Begränsning av stöd || || || || || -164,1 || -172,1 || -184,7 || -185,6 || -185,6 || -185,6 || -1 077,7

Bomull || || || || || 256,0 || 256,3 || 256,5 || 256,6 || 256,6 || 256,6 || 1 538,6

POSEI – de mindre Egeiska öarna || || || || || 417,4 || 417,4 || 417,4 || 417,4 || 417,4 || 417,4 || 2 504,4

Tabell 7: Beräkning av GJP-reformförslagens budgetkonsekvenser för övergångsåtgärder för beviljande av direktstöd 2014

Miljoner euro (löpande priser)

BUDGETÅR || || Rättslig grund || Beräknade behov || Förändringar till 2013

|| || || 2013 (1) || 2013 anpassat || 2014 (2)

Bilaga IV till rådets förordning (EG) nr 73/2009 || || || 40 165,0 || 40 530,5 || 541,9

Infasning EU-10 || || || || || 616,1

Hälsokontrollen || || || || || -64,3

Tidigare reformer || || || || || -9,9

TOTALT 05 03 || || || || ||

UTGIFTER TOTALT || || || 40 165,0 || 40 530,5 || 41 072,4

Anm.:

(1)           Beloppet för 2013 innefattar det beräknade röjningsbidraget för vin 2012.

(2)           De utökade nettotaken innehåller en beräkning av överföringarna från vin till systemet med samlat gårdsstöd utifrån de beslut som medlemsstaterna fattat för 2013.

Tabell 8: Beräkning av GJP-reformförslagens budgetkonsekvenser för landsbygdsutveckling

Miljoner euro (löpande priser)

BUDGETÅR || || Rättslig grund || Stöd till landsbygdsutveckling || Förändringar till 2013 ||

|| || || 2013 || 2013 anpassat (1) || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 2014–2020

Landsbygdsutvecklingsprogram || || || 14 788,9 || 14 423,4 || || || || || || || ||

Stöd för bomull – omstrukturering || (2) || || || || 4,0 || 4,0 || 4,0 || 4,0 || 4,0 || 4,0 || 4,0 || 28,0

Överföring från direktstöd || || || || || || 164,1 || 172,1 || 184,7 || 185,6 || 185,6 || 185,6 || 1 077,7

Anslag för landsbygdsutveckling, utom tekniskt stöd || (3) || || || || -8,5 || -8,5 || -8,5 || -8,5 || -8,5 || -8,5 || -8,5 || -59,4

Tekniskt stöd || (3) || || 27,6 || 27,6 || 8,5 || 3,5 || 3,5 || 3,5 || 3,5 || 3,5 || 3,5 || 29,4

Pris för lokala innovativa samarbetsprojekt || (4) || || - || - || 0,0 || 5,0 || 5,0 || 5,0 || 5,0 || 5,0 || 5,0 || 30,0

TOTALT 05 04 || || || || || || || || || || || ||

Reformförslagens nettoeffekt || || || || || 4,0 || 168,1 || 176,1 || 188,7 || 189,6 || 189,6 || 189,6 || 1 105,7

UTGIFTER TOTALT (före begränsning av stöd) || || || 14 816,6 || 14 451,1 || 14 455,1 || 14 455,1 || 14 455,1 || 14 455,1 || 14 455,1 || 14 455,1 || 14 455,1 || 101 185,5

UTGIFTER TOTALT (efter begränsning av stöd) || || || 14 816,6 || 14 451,1 || 14 455,1 || 14 619,2 || 14 627,2 || 14 639,8 || 14 640,7 || 14 640,7 || 14 640,7 || 102 263,2

Anm.:

(1)           De anpassningar som ligger i linje med gällande lagstiftning ska bara tillämpas till slutet av budgetåret 2013.

(2)           Beloppen i tabell 1 (avsnitt 3.1) ligger i linje med dem i kommissionens meddelande En budget för Europa 2020 (KOM(2011) 500 slutlig). Man har dock ännu inte beslutat om den fleråriga budgetramen ska återspegla den överföring som föreslås från och med 2014 och som innebär att en medlemsstats anslag för det nationella omstruktureringsprogrammet för bomull överförs till landsbygdsutveckling. Detta skulle innebära en justering på 4 miljoner euro per år av beloppen för det särskilda EGFJ-utgiftstaket och för den andra pelaren. I tabell 8 har beloppen överförts vare sig de återspeglas i den fleråriga budgetramen eller inte.

(3)           Beloppet för tekniskt stöd 2013 fastställdes utifrån det ursprungliga anslaget för landsbygdsutveckling (överföringar från pelare 1 ej medräknade).

Beloppen för tekniskt stöd 2014–2020 har fastställts till 0,25 % av det totala anslaget för landsbygdsutveckling.

(4)           Täcks av beloppet för tekniskt stöd.

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Anm.:    Lagstiftningsförslagen kommer troligen inte att ha någon inverkan på anslag av administrativ karaktär. Avsikten är alltså att den rättsliga ramen ska kunna genomföras med nuvarande personalresurser och administrativa utgifter.

|| || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

GD: AGRI ||

Ÿ Personalresurser || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 958,986

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 67,928

TOTALT GD AGRI || Anslag || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 1 026,914

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (Totala åtaganden = totala betalningar) || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 1 026,914

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År N[58] || År N+1 || År N+2 || År N+3 || Lägg till så många år som behövs för att visa inverkans varaktighet (se punkt 1.6) || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || || || || || || || ||

Betalningar || || || || || || || ||

3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– x   Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteckning ò || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RESULTAT

Typ av resultat || Genom-snittliga kostnader för resultatet || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat totalt || Kostnad totalt

Specifikt mål nr 5: Att förbättra jordbrukssektorns konkurrenskraft och öka dess värdeandel i livsmedelskedjan || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Frukt och grönsaker: Saluföring genom producentorganisationerna[59] || Produktionsvärde som saluförs genom producentorganisationer (värde av total produktion) || || || 830,0 || || 830,0 || || 830,0 || || 830,0 || || 830,0 || || 830,0 || || 830,0 || || 5 810,0

- Vin: Nationellt anslag – omstrukturering59 || Antal hektar || || 54 326 || 475,1 || 54 326 || 475,1 || 54 326 || 475,1 || 54 326 || 475,1 || 54 326 || 475,1 || 54 326 || 475,1 || 54 326 || 475,1 || || 3 326,0

- Vin: Nationellt anslag – investeringar 59 || || || 1 147 || 178,9 || 1 147 || 178,9 || 1 147 || 178,9 || 1 147 || 178,9 || 1 147 || 178,9 || 1 147 || 178,9 || 1 147 || 178,9 || || 1 252,6

- Vin: Nationellt anslag – destillation av biprodukter 59 || Hektoliter || || 700 000 || 98,1 || 700 000 || 98,1 || 700 000 || 98,1 || 700 000 || 98,1 || 700 000 || 98,1 || 700 000 || 98,1 || 700 000 || 98,1 || || 686,4

- Vin: Nationellt anslag – spritdrycker 59 || Antal hektar || || 32 754 || 14,2 || 32 754 || 14,2 || 32 754 || 14,2 || 32 754 || 14,2 || 32 754 || 14,2 || 32 754 || 14,2 || 32 754 || 14,2 || || 14,2

- Vin: Nationellt anslag – användning av koncentrerad must 59 || Hektoliter || || 9 || 37,4 || 9 || 37,4 || 9 || 37,4 || 9 || 37,4 || 9 || 37,4 || 9 || 37,4 || 9 || 37,4 || || 261,8

- Vin: Nationellt anslag – säljfrämjande åtgärder 59 || || || || 267,9 || || 267,9 || || 267,9 || || 267,9 || || 267,9 || || 267,9 || || 267,9 || || 1 875,3

Andra || || || || 720,2 || || 739,6 || || 768,7 || || 797,7 || || 820,3 || || 808,8 || || 797,1 || || 5 452,3

Delsumma för specifikt mål nr 5 || || 2 621,8 || || 2 641,2 || || 2 670,3 || || 2 699,3 || || 2 721,9 || || 2 710,4 || || 2 698,7 || || 18 763,5

Specifikt mål nr 6: Att bidra till jordbrukens inkomster och begränsa svängningarna i dessa || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Direkt inkomststöd[60] || Antal hektar för vilka utbetalningar gjorts (miljoner) || || 161,014 || 42 876,4 || 161,014 || 43 080,6 || 161,014 || 43 297,1 || 161,014 || 43 488,1 || 161,014 || 43 454,3 || 161,014 || 43 454,3 || 161,014 || 43 454,3 || 161,014 || 303 105,0

Delsumma för specifikt mål nr 6 || || 42 876,4 || || 43 080,6 || || 43 297,1 || || 43 488,1 || || 43 454,3 || || 43 454,3 || || 43 454,3 || || 303 105,0

TOTALA KOSTNADER || || || || || || || || || || || || || || || ||

Anm.: För de specifika målen 1–4 och 7–10 har resultaten ännu inte fastställts (se avsnitt 1.4.2 ovan).

3.2.3. Beräknad inverkan på anslag av administrativ karaktär 3.2.3.1. Sammanfattning

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

– x   Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser[61] || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 958,986

Övriga administrativa utgifter || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 67,928

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || || ||

Övriga utgifter av administrativ karaktär || || || || || || || ||

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

TOTALT || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 1 026,914

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– x   Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Anm.: Lagstiftningsförslagen kommer troligen inte att ha någon inverkan på anslag av administrativ karaktär. Avsikten är alltså att den rättsliga ramen ska kunna genomföras med nuvarande personalresurser och administrativa utgifter. Siffrorna för perioden 2014–2020 grundar sig på läget 2011.

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) ||

XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 1 034 || 1 034 || 1 034 || 1 034 || 1 034 || 1 034 || 1 034

XX 01 01 02 (vid delegationer) || 3 || 3 || 3 || 3 || 3 || 3 || 3

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Ÿ Extern personal (i heltidsekvivalenter)[62] ||

XX 01 02 01 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter – totalt) || 78 || 78 || 78 || 78 || 78 || 78 || 78

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, vikarier, unga experter, lokalanställda och nationella experter vid delegationerna) || || || || || || ||

XX 01 04 yy || - vid huvudkontoret || || || || || || ||

- vid delegationer || || || || || || ||

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || ||

TOTALT[63] || 1 115 || 1 115 || 1 115 || 1 115 || 1 115 || 1 115 || 1 115

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, och/eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterat med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda ||

Extern personal ||

3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– x   Förslaget/initiativet är förenligt med förslagen till flerårig budgetram för 2014–2020.

– ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras

3.2.5. Bidrag från tredje part

– Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– x   Förslaget beträffande landsbygdsutveckling (EJFLU) kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Totalt

Ange medfinansierande organ || MS || MS || MS || MS || MS || MS || MS || MS

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering[64] || Ännu ej fastställt || Ännu ej fastställt || Ännu ej fastställt || Ännu ej fastställt || Ännu ej fastställt || Ännu ej fastställt || Ännu ej fastställt || Ännu ej fastställt

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

– x   Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– x   Påverkan på egna medel

– x   Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel || Tillgängliga anslag för innevarande budgetår || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[65]

År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || Lägg till så många kolumner som behövs för att visa inverkans varaktighet (se punkt 1.6)

|| || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Se tabellerna 2 och 3 i avsnitt 3.2.1.

[1]               Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén En budget för Europa 2020, KOM(2011)500 slutlig, 29.6.2011.

[2]               Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the European Economic and Social Committee and the Committee of the Regions The CAP towards 2020: meeting the food, natural resources and territorial challenges of the future, COM(2010)672 final, 18.11.2010.

[3]               Se särskilt Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2011(2011/2015(INI) och ordförandeskapets slutsatser av den 18 mars 2011.

[4]               Den nuvarande rättsliga ramen omfattar rådets förordning (EG) nr 73/2009 (direktstöd), rådets förordning (EG) nr 1234/2007 (marknadspolitiska verktyg), rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (landsbygdsutveckling) och rådets förordning (EG) nr 1290/2005 (finansiering).

[5]               Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1083/2006, KOM(2011) 615, 6.10.2011.

[6]               I bilaga 9 till konsekvensbedömingen redovisas de 517 bidrag som inkom.

[7]               EUT C […], […], s. […].

[8]               EUT C […], […], s. […].

[9]               Yttrande av den […], EUT C […], […], s. […].

[10]             EUT C […], […], s. […].

[11]             KOM(2010) 672 slutlig av den 18 november 2010.

[12]             EUT L 299, 15.12.2009, s. 1.

[13]             …

[14]             EGT L 34, 9.2.1979, s. 2.

[15]             KOM(2009) 234 slutlig.

[16]             EUT L 31, 15.12.2009, s. 1.

[17]             EUT L 93, 15.12.2009, s. 12.

[18]             EUT L […], […], s. […].

[19]             EUT L 55, 15.12.2009, s. 13.

[20]             EUT L 206, 15.12.2009, s. 46.

[21]             EUT L 87, 15.12.2009, s. 1.

[22]             EUT L 145, 15.12.2009, s. 12.

[23]             EUT L […], […], s. […].

[24]             EUT L 189, 15.12.2009, s. 1.

[25]             EUT L 124, 15.12.2009, s. 36.

[26]             EUT L 265, 15.12.2009, s. 1.

[27]             EUT C 244, 1.10.2004, s. 2.

[28]             EGT L 197, 3.8.2000, s. 19.

[29]             EGT L 10, 12.1.2002, s. 58.

[30]             EGT L 10, 12.1.2002, s. 67.

[31]             EGT L 15, 17.1.2002, s. 19.

[32]             EGT L 10, 12.1.2002, s. 47.

[33]             EGT L 10, 12.1.2002, s. 53.

[34]             EUT L 39, 15.12.2009, s. 16.

[35]             EUT L 299, 8.11.2008, s. 25.

[36]             EUT L 78, 24.3.2009, s. 1.

[37]             EUT L 179, 15.12.2009, s. 1.

[38]             EUT L 118, 15.12.2009, s. 1.

[39]             fn

[40]             fn

[41]             fn

[42]             EGT L 302, 19.10.1992, s. 10.

[43]             EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.

[44]             EUT L 84, 15.12.2009, s. 1.

[45]             EUT L 185, 17.7.2009, s. 1.

[46]             EUT L 328, 15.12.2009, s. 10.

[47]             EUT L […], […], s. […].

[48]             EUT L 376, 27.12.2006, s. 21.

[49]             EUT L 404, 15.12.2009, s. 26.

[50]             EGT L 276, 6.10.1990, s. 40.

[51]             OJ L 40, 11. 2. 1999, p. 34.

[52]             Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[53]             I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

[54]             KOM(2011) 500 slutlig av den 29 juni 2011.

[55]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[56]             Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[57]             Direktstödet för perioden 2014–2020 innehåller en beräkning av överföringarna till systemet med samlat gårdsstöd utifrån de beslut som medlemsstaterna fattat för 2013.

[58]             Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[59]             Utifrån tidigare genomförande och beräkningar i budgetförslaget för 2012. För producentorganisationerna i frukt- och grönsakssektorn ligger beloppen i linje med reformen av sektorn och, som redan påpekats i verksamhetsförklaringen till budgetförslaget för 2012, kommer resultaten att bli kända först i slutet av 2011.

[60]             Baserat på potentiellt stödberättigande arealer för 2009.

[61]             Baserat på en genomsnittskostnad på 127 000 euro för tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen avseende tjänstemän och tillfälligt anställda.

[62]             [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen.]

[63]             Detta inbegriper inte det särskilda utgiftstaket i budgetrubriken 05.010404.

[64]             Detta kommer att anges i de program för landsbygdsutveckling som medlemsstaterna ska lämna in.

[65]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.