52011DC0899

INLEDNING

Europa 2020-strategin[1] är ett svar på den ekonomiska och finansiella krisen och stärker EU:s kapacitet att tillhandahålla smart och hållbar tillväxt för alla. Strategins mål genomförs genom en rad olika så kallade flaggskeppsinitiativ som syftar till att hantera de främsta utmaningarna.

Flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen [2] kommer att se till att innovativa idéer kan omvandlas till produkter och tjänster som skapar tillväxt och arbetstillfällen samt bidra till att lösa Europas stora samhällsproblem. Ett steg i denna riktning är åtagandet att lägga fram en handlingsplan för miljöinnovation som bygger på Innovationsunionen och är fokuserat på specifika flaskhalsar, utmaningar och möjligheter när det gäller att uppnå miljömål genom innovation.

Handlingsplanen för miljöinnovation kompletterar även andra flaggskeppsinitiativ inom ramen för Europa 2020-strategin. En huvudkomponent för omställningen till en grön ekonomi är flaggskeppsinitiativet Ett resurseffektivt Europa [3] och dess färdplan,[4] som skapar och förstärker efterfrågan på miljöinnovation och därmed sammanhängande investeringar. I kommissionens meddelande En integrerad industripolitik för en globaliserad tid [5] beskrivs handlingsplanen för miljöinnovation som ett redskap för att fastställa och genomföra åtgärder för spridning av viktig miljöteknik, öka samordningen och samarbetet mellan EU och medlemsstaterna samt öka medvetenheten om den nya teknikens möjligheter. Enligt En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen [6] ska handlingsplanen för miljöinnovation stödja kompetens för hållbar utveckling, främja lämplig kompetensutveckling och se till att arbetskraftens färdigheter motsvarar arbetsmarknadens behov.

Handlingsplanen för miljöinnovation kommer därför att inriktas på att öka investeringar som leder eller syftar till minskade påfrestningar på miljön samt på att överbrygga avståndet mellan innovationer och marknaden. Genom handlingsplanen kommer man bland annat att gå vidare med några av de åtgärder som fastställs i Färdplan för ett resurseffektivt Europa .

Med miljöinnovation [7] avses varje typ av innovation som leder eller syftar till betydande och påvisbara framsteg mot målet hållbar utveckling, genom en minskning av de negativa konsekvenserna för miljön, ökad motståndskraft mot miljöpåfrestningar eller ett effektivare och mer ansvarsfullt utnyttjande av naturresurser.

Som en del av den fleråriga budgetramen för 2007–2013 stöder Europeiska kommissionen forsknings- och demonstrationsprojekt som främjar miljöinnovationsteknik och dess marknadsgenomslag, inom ramen för 1) sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (FP7), 2) ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP) och pilot- och marknadsintroduktionsprojekt för miljöinnovation, 3) den europeiska plattformen för miljöinnovation och 4) miljödelen i miljöprogrammet Life+. Medlemsstater och regioner kan i samverkan med dessa program även använda sig av stöd från sammanhållningspolitiken för den fortsatta uppbyggnaden och introduktionen av miljöinnovation.

I sitt meddelande En budget för Europa 2020 [8] anger kommissionen att forskning och innovation kommer att vara uppbyggt kring följande tre ömsesidigt förstärkande teman: 1) Excellens inom forskningsbasen. 2) Att hantera utmaningar för samhället. 3) Att skapa industriellt ledarskap och konkurrenskraftiga ramar. Kommissionen har dessutom åtagit sig att integrera klimatåtgärder i unionens utgiftsprogram och att avsätta minst 20 procent av unionens budget till klimatrelaterade mål.

Horisont 2020,[9] ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020), kommer att ge miljöinnovation en starkare roll och tillräckliga finansiella resurser för att genomföra denna handlingsplan efter år 2013. Åtgärder för att möjliggöra omställningen till en grön, koldioxidsnål och klimattålig ekonomi hör till de allra viktigaste åtgärderna.

Ett arbetssätt baserat på partnerskap[10] inom forskning och innovation kommer att förkorta den tid som krävs för att gå från innovativ forskning till marknadstillämpningar.

MILJÖINNOVATIONENS UTMANINGAR

Miljöinnovationen måste påskyndas på ett sätt som ger ökad resursproduktivitet, effektivitet och konkurrenskraft samt bidrar till att skydda miljön. Allt allvarligare miljöutmaningar och resursbegränsningar har lett till en ökad global efterfrågan på miljöteknik, miljöprodukter och miljötjänster, vilket har främjat uppkomsten av miljöindustrier (se bilaga 1). Snabbare marknadsintroduktion och spridning av miljöinnovation kommer att leda till bättre miljöprestanda och motståndskraft i hela ekonomin samtidigt som det är kostnadseffektivt och bra för näringslivet och samhället i dess helhet.

HINDER OCH DRIVKRAFTER FÖR MILJÖINNOVATION I SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Miljöinnovationens penetrering av marknaderna har hittills varit relativt långsam, med undantag för förnybar energi till följd av energi- och klimatpolitiken. Till flaskhalsproblemen i samband med miljöinnovation hör marknadsprisernas misslyckande att korrekt återspegla de miljömässiga kostnaderna och vinsterna, stelbenta ekonomiska strukturer, låsningar i fråga om infrastruktur och beteenden samt skadliga incitament och subventioner. Marknadernas osäkerhet och begränsade kunskap bidrar också till att hämma miljöinnovationens spridning. Även om många av dessa hinder liknar de som innovativ näringsverksamhet i stort möts av, tenderar de att vara högre för verksamhet som är inriktad på miljöinnovation.

Europeiska kommissionen lanserade så tidigt som 2004 en handlingsplan för miljöteknik[11] för att hantera några av dessa hinder.

En nyligen genomförd Eurobarometerundersökning om europeiska små och medelstora företags attityder till miljöinnovation[12] ger en bra bild av de upplevda hindren och drivkrafterna för miljöinnovation.

Hinder för accelererat införande och utveckling av miljöinnovation för företag

[pic]

Incitament för införande och utveckling av miljöinnovation

[pic]

Den här undersökningen visar att osäkerhet när de gäller efterfrågan från marknaden och avkastning på investeringar är två av de främsta hindren. Höga energi- och materialpriser, nya bestämmelser och standarder samt tillgång till kunskap hör däremot till de främsta drivkrafterna.

Genom att bygga vidare på Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ och erfarenheterna från handlingsplanen för miljöteknik kan EU ytterligare påskynda miljöinnovationen med välriktade riktlinjer och åtgärder. Åtgärder på områdena för rättsliga incitament, privat och offentlig upphandling samt standarder och prestandamål kan särskilt bidra till att skapa en starkare och mer stabil marknadsefterfrågan på miljöinnovation. Ytterligare finansiering måste mobiliseras för investeringar i miljöinnovation och politiska åtgärder krävs för att minska och hantera riskerna för företagare och investerare.

En långsiktig strategi för miljöinnovation baserad på partnerskap kommer att stärka miljöinnovation genom att man ökar den kritiska massa som krävs för innovationer, utbyter idéer och god praxis samt skapar nätverk och affärsförbindelser.

MILJÖINNOVATIONENS MÖJLIGHETER OCH EU:S ÅTGÄRDER

Miljöinnovation är nära sammanbundet med hur vi använder våra naturresurser samt hur vår produktion och konsumtion ser ut. De vinster för miljön, samhället och näringslivet som en omfattande spridning av miljöinnovation förväntas ge kan bli mycket stora. I Europa utgör miljöindustrierna redan en viktig ekonomisk sektor, med en beräknad årsomsättning på 319 miljarder euro eller ungefär 2,5 procent av EU:s bruttonationalprodukt[13] (BNP). Under de senaste två åren har 45 procent av Europas företag med verksamhet på områdena för tillverkning, jordbruk, vatten och livsmedelstjänster infört miljöinnovationer och dragit nytta av detta.

Under 2012–2013 kommer handlingsplanen för miljöinnovation att inom ramen för EU:s nuvarande budgetram stödja miljöteknikens introduktion och uppgradering på marknaden, särskilt genom stöd till demonstrationsprojekt. Detta kommer att bana väg för mer omfattande uppföljningsåtgärder inom ramen för Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ och Horisont 2020.

På medellång och lång sikt, dvs. under perioden 2013–2020, bör miljöinnovation främjas genom de EU-instrument och redskap som skapas genom flaggskeppsinitiativen Innovationsunionen och Ett resurseffektivt Europa samt sammanhållningspolitiken efter 2013 och Horisont 2020. Kommissionen har till exempel föreslagit att bestämmelserna för sammanhållningspolitiken för perioden 2014–2020 ska ha en kraftfull innovationsdel, vilket kommer att ge högre prioritet åt innovation genom de uttryckliga villkoren för medlemsstaterna i denna riktning.

En fortsatt analys av utmaningarna och möjligheterna kommer att leda till ytterligare åtgärder för att spridningen av miljöinnovation ska gå snabbare. Detta arbete bör baseras på en flerpartsgrupp och på partnerskapsstrategin med början 2012.

HANDLINGSPLANEN FÖR MILJÖINNOVATION

Handlingsplanen innehåller riktade åtgärder i både efterfrågeledet och utbudsledet, för forskning och industri samt för politiska och finansiella instrument. Åtgärdernas genomförande kommer att stödjas genom strategin för partnerskap mellan aktörer, privat och offentlig sektor samt Europeiska kommissionen.

Kommissionen kommer att främja centrala drivkrafter för introduktionen av miljöinnovation på marknaden genom följande åtgärder:

- Miljöpolitik och miljölagstiftning som en drivkraft för att främja miljöinnovation (åtgärd 1).

- Stöd till demonstrationsprojekt och partnerskap för att öka den tidigare dåliga spridningen av lovande, smarta och ambitiösa tekniska tillämpningar på marknaden (åtgärd 2).

- Utveckling av nya standarder som bidrar till ökad miljöinnovation (åtgärd 3).

- Mobilisering av finansiella instrument och stödtjänster för små och medelstora företag (åtgärd 4).

- Främjande av internationellt samarbete (åtgärd 5).

- Stöd till utvecklingen av ny kompetens och arbetstillfällen samt därmed förenade utbildningsprogram för att möta arbetsmarknadens behov (åtgärd 6).

- Främjande av miljöinnovation genom de europeiska innovationspartnerskap som planeras inom ramen för Innovationsunionen (åtgärd 7).

Åtgärd 1: Miljöpolitik och miljölagstiftning för att främja miljöinnovation

EU:s miljölagstiftning har traditionellt hört till de viktigaste drivkrafterna bakom miljöinnovation och utvecklingen av starka europeiska industrier på områden som vatten, luftföroreningar, avfallshantering, återvinning och begränsning av klimatförändringar. Miljöpolitiken kan även användas för att styra forsknings- och utvecklingsarbetet samt ange takten för tekniska förändringar.

Reach-förordningen[14] innehåller t.ex. en förteckning över ämnen som inger mycket stora betänkligheter och som så snart det är tekniskt och ekonomiskt möjligt måste ersättas med säkrare alternativa ämnen eller tekniker. Detta ger incitament för att aktivt söka efter alternativ och stimulerar FoU-verksamhet för att ta fram konkurrenskraftiga och säkrare ersättningar. Reach-förordningen är även ett exempel på hur EU:s politik kan driva på det globala innovationsarbetet. Kemikalieföretag i hela världen följer Reach-förordningen när de utvecklar produkter som ska uppfylla marknadskraven i EU.

Samtidigt kan ett regelverk som skapar låsningar till standarder eller tekniker som inte är tillräckligt ambitiösa eller föråldrade bli ett hinder för miljöinnovation. Lagstiftningen bör därför ses över och förstärkas för att ge starka och stabila incitament som driver miljöinnovationen framåt samtidigt som investerarna får tillräcklig förutsägbarhet.

Kommissionen kommer i enlighet med Innovationsunionen att gå igenom regelverket på miljöområdet. Inom ramen för denna genomgång kommer eventuella brister att identifieras, nya bestämmelser att införas och befintliga bestämmelser att omprövas så att ett sammanhängande regelverk som främjar miljöinnovation kan uppnås.

När man i framtiden utformar, ser över och genomför miljölagstiftning och miljöpolitik bör särskilt följande områden uppmärksammas:

1. Innovationers potential att förbättra miljön genom t.ex. ökad flexibilitet när det gäller föreskrivna tekniska lösningar eller genom utrymme för mer strikta och stabila miljönormer (för att undvika tekniska låsningar).

2. Innovationshinder inom miljölagstiftningen och dess genomförande.

3. Behovet att underlätta uppkomsten av nya produkter och metoder som är kommersiellt gångbara.

4. Behovet av en snabbare introduktion av miljöinnovation på alla politikområden.

I det värdefulla arbete som redan utförts i samarbete med OECD[15] erkänns behovet av bättre riktlinjer för ökat stöd till miljöinnovation med hänsyn till faktorer som t.ex. marknadsdynamik, tekniska strategier, samordning och enhetlighet när det gäller olika politiska instrument.

Milstolpar

- Kommissionen kommer på grundval av befintligt arbete att under 2012 utveckla en metod för att bedöma sannolika hinder, drivkrafter och effekter i samband med miljölagstiftning, miljöpolitik och lagstiftningsinitiativ på området för miljöinnovation, samt för att utveckla spridningen av miljöinnovation så mycket som möjligt.

- Vid sin översyn av befintlig vattenpolitik, luftkvalitets- och utsläppsnormer, byggnormer samt befintliga mål för förebyggande, återanvändning, materialåtervinning, energiåtervinning och undvikande av deponering enligt ramen för färdplanen för ett resurseffektivt Europa för 2012, 2013 respektive 2014 kommer kommissionen att integrera miljöinnovationsmål.

- Potentialen för miljöinnovation bör stå i centrum vid översynen av befintliga infrastrukturnormer, inklusive transport, energi, byggnader och IKT, samtidigt som den ska leda till ökad motståndskraft mot klimatförändringar.

- När kommissionen under 2012 utarbetar genomförandeåtgärder enligt ramdirektivet om avfall och annan avfallslagstiftningen kan den t.ex. vidta följande åtgärder:

- Främja ekodesign vid genomförandet av direktiven om uttjänta fordon; om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter; om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen; om batterier och ackumulatorer samt om förpackningar.

- Utveckla kriterierna för när avfall upphör att vara avfall enligt artikel 6 i ramdirektivet om avfall, med avseende på koppar, papper, glas, plast, kompost och eventuellt andra avfallsströmmar. Kriterierna kommer att utformas för att utveckla efterfrågan och tilliten till sekundära råvaror samt stödja och främja innovativa tekniker för insamling, källsortering och behandling av avfall för att uppnå hög kvalitet på sekundära material.

- Utveckla minimikrav för avfallshantering på EU-nivå på grundval av artikel 27 i ramdirektivet om avfall, när sådana krav är kostnadseffektiva samt baserade på bästa tillgängliga teknik och innovativa lösningar.

Åtgärd 2: Demonstrationsprojekt och partnerskap för miljöinnovation

Trots de finansieringsprogram och initiativ som pågår är klyftan mellan tillgången till ny teknik och dess saluföring som kommersiellt gångbara produkter fortfarande mycket stor. Detta gäller bland annat tekniker för behandling av avloppsvatten och vattenrening[16] som t.ex. membran, eller ny teknik för biologiskt avlägsnande av ammonium som utvecklats av projektet ICON.[17], [18]

I sin slutrapport till kommissionen av den 28 juni 2011[19] betonar högnivåexpertgruppen för viktig möjliggörande teknik betydelsen av finansieringsmöjligheter för produktutveckling och demonstrationsverksamhet för att överbrygga klyftan mellan teknik och marknadsintroduktion för att öka den europeiska konkurrenskraften.

Kommissionen kommer från och med 2012 att stödja demonstrationsprojekt och särskilda partnerskap med inriktning på miljöinnovation som genomför innovativ teknik som trots hög miljömässig och kommersiell potential inte lyckats nå marknaden. Teknik som lämpar sig för att på ett effektivt och verkningsfullt sätt uppnå strängare, smartare och mer ambitiösa miljönormer än de som för närvarande finns kommer att prioriteras. Det övergripande målet för denna åtgärd är att demonstrera dessa teknikers bärkraft på marknaden.

Horisont 2020 kommer från och med år 2014 att fortsätta stödja sådana demonstrationsprojekt samt projekt för att genomföra teknisk innovation och samhällsinnovation.

Milstolpar

- Urval av ovan beskrivna tekniska demonstrationsprojekt före slutet av 2012 som en del i den sista inbjudan att lämna projektförslag inom ramen för FP7. Deltagandet bör vara öppet för alla industrisektorer. Till de områden som kan vara möjliga hör rivningsavfall (den största avfallsströmmen); efterbehandling av mark, sediment och grundvatten; behandling av avloppsvatten och slam; bekämpningsmedel och gödselmedel inom jordbruket; utvinning av råvaror från kommunalt avfall; avfall från elektriska eller elektroniska produkter, inklusive sällsynta grundämnen och guld; samt anpassning till klimatförändringarna.

- Urval av tekniska och samhällsinriktade demonstrationsprojekt från och med 2014 som skulle kunna stödjas och genomföras inom ramen för Horisont 2020.

Åtgärd 3: Standarder och prestandamål för centrala varor, processer och tjänster för att minska deras miljöavtryck

Nya och ambitiösa standarder och prestandamål är ett kraftfullt verktyg för att stödja innovation, öka produktiviteten och skapa nya möjligheter för den inre marknaden.

Märkningssystem för att ange en produkts prestandanivå kan som ett komplement vara ett kraftfullt verktyg för att informera om fördelarna med miljöinnovation. Sedan energieffektivitetspolitiken och energimärkningsdirektivet antogs[20] har t.ex. marknaden för hushållsapparater genomgått en omvandling i riktning mot energieffektiva produkter, vilket har gett energibesparingar på 700 TWh[21] och ökad konkurrenskraft hos den europeiska industrin.

Kommissionen kommer att med utgångspunkt från standardiseringspaketet[22] och i samarbete med berörda parter att se till att nya eller reviderade standarder leder till starka incitament för innovation, inte skapar tröghet eller låsningar, är prestandarelaterade och tar resurseffektivitet samt miljöfrågor och klimatförändringar i beaktande.

Milstolpar

Europeiska kommissionen och medlemsstaterna kommer i samarbete med internationella standardiseringsorgan att inrätta en interaktiv process för att identifiera och prioritera de områden där utvecklingen av standarder och prestandamål har den största potentialen när det gäller att främja miljöinnovation.

Till de områden som skulle kunna tas i beaktande från och med 2012 hör följande exempel:

- Kontroll på plats av avfallets egenskaper.

- Rörsystem för insamling av dricksvatten och avloppsvatten.

- Avfallshantering på grundval av artikel 27 i ramdirektivet om avfall.

- Hållbara byggmaterial och isolering för byggnader, för att stödja genomförandet av direktivet om byggnaders energiprestanda.[23]

Åtgärd 4: Finansiering och stödtjänster för små och medelstora företag

Finansiering från den offentliga sektorn är nödvändig och motiverad för att skynda på spridningen av miljöinnovation i den privata sektorn, särskilt i små och medelstora företag. Eftersom marknaden är relativt omogen är det särskilt svårt att få tillgång till finansiering för små företag som engagerar sig i miljöinnovation där den kommersiella risken upplevs som större. Finansiärer och investerare brukar använda samma investeringsargument för miljöinnovation som för andra investeringar, dvs. samma förväntade avkastning och samma nivå av godtagbara risker. Det mervärde som uppstår genom minskade miljöpåfrestningar tas dessutom inte med i beräkningarna och spelar endast en marginell roll vid investeringsbeslut.

Politiska åtgärder kan bidra till att skapa förmånligare finansiering och mer flexibla villkor för riskdelning. Ytterligare stöd till små och medelstora företag bör mobiliseras för ökad investeringsbenägenhet, fler nätverksmöjligheter och ett högre marknadsförtroende för miljöinnovation.

Genom handlingsplanen för miljöteknik och andra europeiska riktlinjer och initiativ, som t.ex. sammanhållningspolitiken, har vissa åtgärder redan vidtagits för att mobilisera finansiering för miljöinnovation. Arbetet med att mobilisera medel för miljöinnovation kommer att fortsätta som en del av den nuvarande fleråriga budgetramen för 2007–2013 och intensifieras inom ramen för de särskilda Horisont 2020-programmen Att hantera utmaningar för samhället och Att skapa industriellt ledarskap och konkurrenskraftiga ramar . Kommissionen överväger att öronmärka medel för miljöinnovation för att kunna hantera den särskilda finansieringsutmaningen på detta område.

Milstolpar

Inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen kommer följande åtgärder att vidtas:

- Kommissionen kommer i samarbete med nätverket Enterprise Europé Network[24] att utöka verksamheten med ”miljöassistenter för små och medelstora företag”. Assistenterna kommer att hjälpa små och medelstora företag att ta vara på de affärsmöjligheter som skapas genom miljöinnovation. Systemet kommer att befästa miljömässigt sunda strategier i små och medelstora företag, öka deras medvetenhet och främja inhämtandet av kunskaper för att stimulera miljöinnovation.

- Under 2012 kommer kommissionen att inrätta ett europeiskt nätverk för aktörer som finansierar och investerar i miljöinnovation i syfte att mobilisera dem och nå fram till en bättre definition av deras politiska behov för att tillhandahålla snabbare investeringar och finansiering.

- Kommissionen kommer att hjälpa miljöinnovativa företag i Europa att få ökad tillgång till de globala marknaderna. Enterprise Europe Network, europeiska teknikcentrer utanför Europa och EU:s delegationer kommer att ge kompletterande stöd för deltagande i handelsmässor och affärsbesök, för förbindelser mellan stödnätverk för små och medelstora företag i Europa och andra platser samt för marknadsinformation och bedömningar av teknikbehov.

- Europeiska kommissionen kommer dessutom att utveckla initiativ för att öka tilltron till nya miljötekniker och miljöinnovativa lösningar som släpps ut på EU:s och de globala marknaderna. Initiativen ska bygga på resultaten från ett experimentellt frivilligt pilotprojekt om verifiering av miljöteknik, vars principer och fördelar beskrivs i det arbetsdokument från kommissionen som åtföljer handlingsplanen.

Från och med 2014 kommer kommissionen att inom ramen för nästa fleråriga budgetram, inklusive Horisont 2020 och sammanhållningspolitiken, att ta lämpliga initiativ till följande åtgärder:

- Arbete med medlemsstaterna och regionerna för att integrera miljöinnovation i sammanhållningspolitikens operativa program för 2014–2020, särskilt genom de regionala innovationsstrategierna för smart specialisering som föreslås som ett förhandsvillkor.

- Utveckling av två innovativa finansieringsinstrument: en EU-tjänst för lån och garantier och ett egetkapitalinstrument för forskning och utveckling. Det första instrumentet kommer att ha en efterfrågestyrd och en politiskt styrd del som kommer att inbegripa miljöinnovation. Det andra instrumentet kommer att vara fokuserat på uppstarts- och tillväxtfasen samt ha en tematisk inriktning kopplad till miljöinnovation. Båda instrumenten kommer att innehålla särskilda investeringsincitament för att främja mobilisering av privat finansiering på området för miljöinnovation.

- Utveckling av tekniska stödsystem för att hjälpa små och medelstora företag samt finanssektorn att utveckla tillförlitliga projekt, bedöma deras tillförlitlighet och genomföra projekt med hjälp av riskkapital.

- Horisont 2020 kommer att ge miljöinnovation en starkare roll och bl.a. stödja miljöinnovativa små och medelstora företag när de befinner sig i ett tidigt skede av marknadsinträdet.

Åtgärd 5: Internationellt samarbete

Miljöinnovation är mycket viktigt för att främja den globala omställningen till hållbar utveckling genom en grönare ekonomi. Mot denna bakgrund betonar kommissionen i sitt meddelande om Rio+20[25] bl.a. behovet av marknads- och lagstiftningsåtgärder som främjar miljöinnovation globalt och att deras genomförande säkerställs.

I meddelandet En strategisk europeiska ram för internationellt vetenskapligt och tekniskt samarbete [26] föreslår kommissionen åtgärder för att fördjupa det europeiska området för forskningsverksamhet genom ökad integration och gränsöverskridande samordning av forskningsinvesteringar och forskningsverksamhet. Syftet är bl.a. att göra Europa mer attraktivt som en plats för att investera i forskning och innovation.

Mot denna bakgrund har det Strategiska forumet för internationellt samarbete inom vetenskap och teknik (SFIC) inrättats för att driva det europeiska partnerskapet för samarbete inom vetenskap och teknik framåt. Forumet kommer att syfta till att identifiera och samordna gemensamma initiativ mellan medlemsstaterna och kommissionen gentemot tredjeländer. Initiativen skulle t.ex. kunna inkludera miljöinnovation samt kapacitetsbyggande och anpassning med inriktning på miljöinnovation i enlighet med behoven hos mottagarländerna.

Framväxande ekonomier som t.ex. Kina, Indien, Brasilien och Ryssland erbjuder stora marknads- och partnerskapsmöjligheter för europeiska miljöinnovatörer. Att få tillgång till de marknaderna är dock fortfarande en utmaning på grund av höga och oidentifierade risker, investeringsskydd och ett vagt skydd för immateriella rättigheter.

För att stödja marknadstillträde och partnerskap kommer kommissionen att ta lämpliga initiativ till följande åtgärder:

- Benchmarking och harmonisering av standarder och krav för miljövaror och miljötjänster samt för produkters miljöprestanda ska främjas. Detta ska uppmuntras inom ramen för bilaterala och regionala dialoger med framväxande ekonomier. Relevanta program och projekt kommer att stödjas inom ramen för samarbetsprogram som t.ex. programmet SWITCH-Asien[27] för att främja hållbar konsumtion och produktion. Möjligheten att utvidga den typen av program till andra regioner, särskilt i Afrika och Latinamerika, kommer att undersökas.

- I bilaterala och multilaterala politiska dialoger samt handelsförhandlingar och handelsavtal ska man främja utbyten om politiska riktlinjer för miljöinnovation, inklusive åtgärder för en avreglering av handeln med miljövaror och miljötjänster, ett undanröjande av kostnadshinder för små och medelstora företags deltagande i globala värdekedjor, investeringsskydd och skydd av immateriella rättigheter. Nätverksbyggande mellan investerare, finansiärer och företag kommer också att främjas.

- Miljöteknik och miljöinnovation ska inkluderas i samarbetet med grannländer, som t.ex. det östliga partnerskapet,[28] partnerskapet för demokrati och delat välstånd med södra Medelhavsområdet och Svartahavssynergin.

- Samarbete med Förenta nationernas miljöprogram (UNEP) och Förenta nationernas organisation för industriell utveckling (UNIDO) för att stärka nätverket av nationella renare produktionscentrer. Dessa centrer kommer att främja spridningen av bästa praxis inom miljöinnovation och underlätta nätverksbyggande mellan miljöinnovatörer i utvecklade länder och framväxande ekonomier.

Milstolpar

- Under 2012 kommer Europeiska kommissionen att utveckla en politisk verktygslåda för att stödja tekniköverföring av etablerade miljötekniker och miljölösningar.

- Som en del av Rio+20-processen kommer Europeiska kommissionen att tillsammans med internationella partner bidra till inrättandet av en ram för att integrera miljöinnovation i den internationella dialogen om hållbarhet och i resultaten av Rio+20-toppmötet 2020, för att om möjligt stimulera en snabbare omställning till en grön ekonomi.

Åtgärd 6: Ny kompetens och arbetstillfällen

Det krävs ny kompetens för att underlätta omställningen till en grönare ekonomi och för att näringslivet ska få tillgång till en starkare arbetskraft som har denna kompetens. I agendan för ny kompetens och arbetstillfällen betonas behovet av matchning mellan kompetensutbudet och arbetsmarknadens behov, särskilt i fråga om de nya och växande kompetenskraven när det gäller gröna och grönare arbetstillfällen.

Ett europeiskt sektorsråd för kompetens för gröna och grönare arbetstillfällen kommer att inrättas för att underlätta medlemsstaternas informationsutbyte när det gäller kompetensprofiler, utbildningsprogram och kompetensbrister inom industrin för miljövaror och miljötjänster samt inom andra relevanta industrier.

Milstolpar

- Genom inrättandet av en kompetenskarta för EU kommer kommissionen från och med 2012 att bidra till ökad rörlighet på arbetsmarknaden genom att tillhandahålla information om det aktuella och framtida kompetensutbudet och matchningsproblemen. Kompetenskartan kommer att inbegripa ett särskilt fokus på kompetens för gröna arbetstillfällen.

Åtgärd 7: Europeiska innovationspartnerskap

Europeiska innovationspartnerskap föreslås inom ramen för Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ för en innovationsunion. Målen för dessa innovationspartnerskap är att samla aktörer och resurser kring gemensamma mål för att snabbare nå fram till banbrytande innovationer som kan lösa specifika samhällsproblem där det även finns en stor marknadspotential för EU:s företag.

Resurseffektivitet är en prioritering på framför allt områdena för råvaror, hållbart jordbruk och vatten, där europeiska partnerskap för närvarande övervägs. Genom att överbrygga klyftan mellan en mer resurseffektiv ekonomi, ambitiösa miljömål och affärsmöjligheter är miljöinnovation ett viktigt instrument som stöder dessa partnerskap.

Milstolpar

- Till de tänkbara åtgärderna hör att prova grön offentlig och privat upphandling för att främja miljöinnovation. Nätverk för uppköpare och inköpare inom den offentliga och den privata sektorn skulle kunna inrättas. Anbudsspecifikationerna skulle kunna testas och utvecklas för ökad användning inom både den offentliga och den privata sektorn.

- Biogas från bioavfall, hållbar kemi och miljösystemtjänster är lovande områden som kan tas i beaktande. De bästa strategierna för att kombinera åtgärder i efterfråge- och utbudsleden på dessa områden kommer att identifieras av kommissionen i nära samråd med berörda parter och medlemsstaterna.

STYRNING OCH MEDVETENHET

Styrningsstruktur

Styrningsspecifika nätverksaktiviteter och system för att stärka kunskapsbasen och medvetenheten när det gäller miljöinnovation kommer att inrättas inom ramen för innovationsunionen och Horisont 2020. Enkla och flexibla system med ett brett och väl avvägt deltagande av centrala aktörer[29] planeras.

Mot denna bakgrund och med utgångspunkt från de positiva erfarenheterna i högnivåarbetsgruppen (handlingsplanen för miljöteknik) kommer en högnivåstyrgrupp för miljöinnovation som samlar flera olika aktörer att inrättas för att integrera miljöinnovation, underlätta erfarenhetsbaserat lärande, kollegialt granska de åtgärder som vidtagits samt övervaka genomförandet av denna handlingsplan.

En särskild högnivåarbetsgrupp kommer dessutom att fortsätta sammanföra medlemsstaterna för att främja informationsutbyten och tillhandahålla starkare politisk vägledning på europeisk och nationell nivå.

Det forum för berörda aktörer som inrättats inom ramen för handlingsplanen för miljöteknik mobiliserar och främjar nätverksbyggande mellan aktörer i olika sektorer och kommer att ha en tydligare inriktning på näringsverksamhet. Forumet kommer även att utveckla rekommendationer som är målinriktade och genomförbara samt möjliga att integrera i EU:s och medlemsstaternas nationella politik.

Milstolpar

- Från och med 2012 kommer denna högnivåstyrgrupp, som samlar flera olika aktörer och består av företrädare för medlemsstaterna, näringslivet, industrin, särskilt små och medelstora företag, forskningssamfundet och andra viktiga aktörer, att stödja åtgärder för att sprida miljöinnovation, om nödvändigt med stöd från särskilda temainriktade expertarbetsgrupper med flera aktörer.

Samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna

Det är nödvändigt att medlemsstaterna och regionerna regelbundet utbyter information och god praxis när det gäller politiken för miljöinnovation. En starkare kunskapsbas när det gäller miljöpåfrestningar, politiska riktlinjer, marknader samt industrin för miljövaror och miljötjänster kommer också att behövas för att främja miljöinnovation i Europa och leda till lämpliga politiska åtgärder.

Milstolpar

- Utifrån de erfarenheter som gjorts med de färdplaner som inrättats inom ramen för handlingsplanen för miljöteknik kommer frivilliga nationella färdplaner för miljöinnovation att inrättas i samförstånd med medlemsstaterna i syfte att identifiera vilka politiska åtgärder som är mest effektiva, underlätta erfarenhetsbaserat lärande mellan medlemsstaterna och fastställa den lämpliga genomförandenivån som krävs för att skapa förutsättningar för miljöinnovation. Dessa färdplaner kommer att bygga på befintliga initiativ för att främja miljöteknik men ha en tydligare inriktning på miljöinnovation i både den privata och den offentliga sektorn. De kommer även att utformas med hänsyn till globala hållbarhetsmål för att bidra till att dessa uppnås.

- Kommissionen kommer att samarbeta med relevanta nationella och regionala myndigheter för att integrera miljöinnovation i de initiativ som tas inom ramen för sammanhållningspolitiken och landsbygdsutvecklingspolitiken på innovationsområdet. I detta avseende utgör det pågående arbetet med att utveckla en plattform för smart specialisering[30] ett mycket viktigt instrument för att bygga upp en tillräcklig styrningskapacitet.

- Kommissionen kommer att utgå från erfarenheterna från resultattavlan för miljöinnovation[31] och andra relevanta indikatorer för miljöinnovation när den övervakar och granskar medlemsstaternas och EU:s åtgärder och insatser.

- Initiativet Accelerating eco-innovation policies (att påskynda miljöinnovativ politik)[32] för att identifiera bästa praxis vid politiska beslut om miljöinnovation kommer att förstärkas i syfte att ge ökad spridning åt god praxis i medlemsstaterna.

Att öka medvetenheten om fördelarna och möjligheterna med miljöinnovation

Osäkerhet när det gäller efterfrågan från marknaden är ett av de främsta hindren för en snabb spridning av miljöinnovation. Ökad social acceptans av miljöinnovativa tekniker, processer, tjänster och produkter måste uppnås.

Denna sociala acceptans kan uppnås om alla berörda parter arbetar för ökad medvetenhet om miljöinnovation, inbegripet medlemsstaterna, lokala och regionala myndigheter, industrin och det civila samhället. Kommissionen kommer även att vidta åtgärder för att förklara hur viktig miljöinnovation är som central drivkraft i riktning mot en grönare och mer hållbar ekonomi, med särskilt fokus på dess potential att skapa tillväxt och nya arbetstillfällen. Detta arbete kommer att bygga på befintlig informationsverksamhet som genomförts som en del av Europeiska kommissionens kommunikationsinsatser, som t.ex. meddelandet om resurseffektivitet.

SLUTORD

Fem års genomförande av EU:s politik om miljöteknik och uppkomsten av livskraftiga gröna företag i EU har visat miljöinnovationens potential att skapa nya möjligheter till näringsverksamhet samt tillväxt och arbetstillfällen i Europa.

Det återstår dock mycket att uträtta som kräver kraftfullare och mer omfattande åtgärder. Det är skälet till att nuvarande åtgärder bör intensifieras, användningen av befintliga resurser optimeras och ytterligare finansiella resurser mobiliseras. Genom denna handlingsplan ökas insatserna för att sprida miljöinnovation, vilket ger en tydlig väg framåt. Följaktligen är denna handlingsplan en logisk efterföljare till handlingsplanen för miljöteknik.

En ambitiös EU-agenda för miljöinnovation kommer även att bidra till bättre lösningar för att hantera de globala miljöproblemen och ökad förmåga att tillvarata möjligheterna på de globala marknaderna i linje med målen för Europa 2020-strategin. Den kommer att ge Europeiska kommissionen och medlemsstaterna nya verktyg för att uppnå målen för Europa 2020 och innehåller riktlinjer för en framtida ram för miljöinnovation. Halvtidsutvärderingen av den kommande budgetplanen blir ett bra tillfälle att bedöma i vilken utsträckning de mål som fastställs i denna handlingsplan har uppnåtts.

Bilaga 1. Miljöinnovation gynnar näringslivet och miljön

Den globala ekonomin kommer inte att ha något annat val än att anpassa sig till miljö- och resursrestriktioner och detta kommer att kräva miljöinnovation. Det kan även skapa arbetstillfällen och tillväxt samtidigt som det är nödvändigt för ekonomins konkurrenskraft, särskilt i ett Europa som historiskt har grundat sin ekonomiska tillväxt på intensiv resursanvändning.

EU har goda möjligheter att spela sin roll i den globala omställningen till en mer hållbar ekonomi

Europeisk miljöpolitik och ökande globala miljöproblem har lett till framväxten av en viktig och konkurrenskraftig sektor för miljövaror och miljötjänster i Europa.

Den europeiska miljöindustrin är redan en viktig ekonomisk sektor, med en beräknad årsomsättning på 319 miljarder euro eller ungefär 2,5 procent av EU:s bruttonationalprodukt.[33] Det betyder att den är större än såväl stålindustrin som läkemedels- och bilindustrin. Under den senaste tiden har miljöindustrin vuxit med ungefär 8 procent om året. De viktigaste undersektorerna arbetar med avfallshantering (30 procent), vattenförsörjning (21 procent), hantering av avloppsvatten (13 procent) och återvunnet material (13 procent). Inom sektorn är 3,4 miljoner direkt anställda, vilket motsvarar ungefär 1,5 procent av alla sysselsatta européer. Under perioden 2004–2008 skapades ungefär 600 000 nya arbetstillfällen. Den årliga tillväxttakten när det gäller sysselsättningen i alla undersektorer var under perioden 2000–2008 ungefär 7 procent.

Europas näringsliv är medvetet om möjligheterna

Näringslivet är medvetet om att miljöinnovation utgör en potential. Riskkapitalinvesteringarna i Europa[34] har ökat betydligt under de senaste tio åren. År 2010 uppgick de till sammanlagt ungefär 1,3 miljarder euro inom denna sektor, vilket är en ökning från 0,3 miljarder 2004. Trots en ökad osäkerhet på marknaden sjönk denna siffra endast med 7 procent jämfört med 2009, vilket visar den starka motståndskraft och potential som sektorn har. Investeringarna domineras av energiproduktion och energieffektivitet. Dessa två sektorer stod ensamma för 71 procent av det kapital som investerades under det sista kvartalet 2009.

Miljösäkra samt energi- och resurseffektiva produkter, processer och tjänster bidrar till att skapa en allt större konkurrensfördel i många företag och sektorer. Tillverkningsföretag har övergått från korrigerande strategier till slutna kretslopp som minimerar material- och energiflödena genom att byta produkter och produktionsmetoder samt återanvända avfall som en ny produktionsresurs – åtgärder som alla bidrar till att skära ner kostnaderna. Det finns dock fortfarande flaskhalsproblem och hinder som gör att potentialen inte kan utnyttjas fullt ut.

Skydd mot klimatförändringarnas verkningar och väderrelaterade katastrofer kommer också att erbjuda en mängd möjligheter. Sedan 1980 har ungefär 95 procent av de ekonomiska förluster som drabbat Europa till följd av katastrofer varit kopplade till väder- och klimatrelaterade händelser, vilket är ett mönster som kommer att förvärras av klimatförändringarna. På området för klimatförändringar och förebyggande av katastrofrisker kommer investeringsalternativen att öka, vilket kommer att leda till ett behov av innovativ finansiering och system för klimatsäkring. Försäkringsindustrin kommer även den att mötas av nya utmaningar och möjligheter.

Det är nödvändigt att framtida globala möjligheter tillvaratas

EU har den tekniska kapacitet som krävs för att bli en viktig aktör på området för gröna varor, processer och tjänster. Unionen har ett blomstrande forskningssamfund och är tekniskt ledande på många områden. Detta avspeglas i dess ledande ställning inom världshandeln, vilket framgår av nedanstående tabell (med undantag för handel inom EU).

Europas miljöindustrisektor har en stark ställning globalt[35]

[pic]

Den globala marknaden för miljöindustrier var värd 1 biljon euro 2007 och energieffektiv teknik utgjorde en stor andel (450 miljarder euro). Europas marknadsandel skiljer sig från en sektor till en annan. När det gäller t.ex. automatisk materialsortering och solkraftverk står Europa för mer än 70 procent av den totala marknaden. På området för syntetiska biobränslen och soldrivna kylsystem är den europeiska industrin ledande inom forskning och utveckling. De europeiska företagens genomsnittliga marknadsandel var större än 30 procent inom avfallshantering och återvinning, elproduktion, hållbar rörlighet, energieffektivitet och hållbar vattenhantering.

Världsmarknaden för dessa produkter och tjänster ökar med 5 procent varje år och förväntas bli tre gånger så stor fram till år 2030 (se nedanstående diagram för tillväxtprognoser). EU står för ungefär en tredjedel av världsmarknaden och är en nettoexportör. Globala konkurrenter är dock på väg att växa fram. Inom sektorn för vindkraft måste etablerade EU-leverantörer hantera nya aktörer som försöker dra nytta av de globala ansträngningarna för att begränsa klimatförändringarna. EU måste bygga vidare på sin kapacitet och främja de bakomliggande drivkrafterna för att befästa sin ledande ställning och ta tillvara de nya möjligheter som dyker upp.

Expanderande globala marknader för miljöindustrier [36]

[pic]

EU:s små och medelstora företag måste dra nytta av omställningen

Miljöindustriernas sammansättning varierar mycket mellan de olika sektorerna. På området för avfallshantering, marksanering, vindkraft och förnybar energi står t.ex. ungefär 10 procenten av företagen för nästan 80 procent av omsättningen. Samtidigt är de små företagen starkare på nya regleringsdrivna marknader, som t.ex. miljöbyggnad och förnybar energi. Värt att notera är även att för små och medelstora företag förväntas möjligheten att införa miljöinnovation och därmed öka resursproduktiviteten vara högre än för stora företag. Fallstudier av materialeffektivitetsförbättringar i Tyskland har visat att man har sparat in i genomsnitt ungefär 200 000 euro per företag, med investeringskostnader på mindre än 10 000 euro för nästan hälften av företagen.[37]

Sammantaget kännetecknas miljöindustrierna av ett stort antal små och medelstora företag. Dessa företag står för ungefär hälften av den totala sysselsättningen. Små och medelstora företag i partnerskap med industrierna måste alltså spela en större roll när det gäller innovativa nya tekniker och lösningar samtidigt som de måste använda dem. Offentliga riktlinjer och åtgärder måste leda till bättre villkor för miljöinnovation.

[1] Kommissionens meddelande Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla , KOM(2010) 2020 slutlig.

[2] Kommissionens meddelande Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin, Innovationsunionen , KOM(2010) 546 slutlig.

[3] Kommissionens meddelande Ett resurseffektivt Europa – flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin , KOM(2011) 21 slutlig.

[4] Kommissionens meddelande Färdplan för ett resurseffektivt Europa , KOM(2011) 571 slutlig.

[5] Kommissionens meddelande En integrerad industripolitik för en globaliserad tid. Med konkurrenskraft och hållbar utveckling i centrum , KOM(2010) 614 slutlig.

[6] Kommissionens meddelande En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen. EU:s bidrag till full sysselsättning , KOM(2010) 682 slutlig.

[7] Omarbetning från Europaparlamentets och rådets beslut (EG) nr 1639/2006 om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013).

[8] Kommissionens meddelande En budget för Europa 2020 , KOM(2011) 500 slutlig. – Del II: Policybeskrivningar.

[9] KOM(2011) 808/3 slutlig: Kommissionens meddelande om Horisont 2020 – Ramprogrammet för forskning och innovation.

[10] Kommissionens meddelande Partnerskap inom forskning och innovation , KOM(2011) 572 slutlig.

[11] Kommissionens meddelande Främjande av teknik för hållbar utveckling: Europeiska unionens handlingsplan för miljöteknik , KOM(2004) 38 slutlig.

[12] Flash Eurobarometer 315: Europeiska företagares attityder gentemot miljöinnovation, mars 2011.

[13] IDEA Consulting och Ecorys, Study on the competitiveness of the EU eco-industry , 2009; Roland Berger, Innovative environmental growth markets from a company perspective , 2007.

[14] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG.

[15] OECD, OECD studies on Environmental Innovation – Better policies to support eco-innovation , 2011.

[16] EIO Thematic Report: Water Innovation , Eco-Observatory, maj 2011.

[17] http://tnw.tudelft.nl/en/about-faculty/departments/biotechnology/research/research-cooperation/icon/

[18] http://ec.europa.eu/research/water-initiative/pdf/4th_wwf_brochure_en.pdf

[19] http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/ict/key_technologies/kets_high_level_group_en.htm

[20] Rådets direktiv 92/75/EEG av den 22 september 1992 om märkning och standardiserad konsumentinformation som anger hushållsapparaters förbrukning av energi och andra resurser.

[21] Uppskattade besparingar på grund av energimärkning för kylskåp och frysar, diskmaskiner och tvättmaskiner under perioden 1996–2020.

[22] Kommissionens meddelande En strategisk vision för europeiska standarder: bättre och snabbare hållbar tillväxt i den europeiska ekonomin före 2020 , KOM(2011) 311 slutlig.

[23] Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 om byggnaders energiprestanda.

[24] http://www.enterprise-europe-network.ec.europa.eu/index_en.htm.

[25] Kommissionens meddelande Rio+20: mot en grön ekonomi och bättre styrning , KOM(2011) 363 slutlig.

[26] Kommissionens meddelande En strategisk europeisk ram för internationellt vetenskapligt och tekniskt samarbete , KOM(2008) 588 slutlig.

[27] Programmet SWITCH-Asien är ett stödprogram som finansieras genom EU:s finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1905/2006 (EUT L 378, s. 41) – http://ec.europa.eu/europeaid/where/asia/regional-cooperation/environment/switch_en.htm

[28] Kommissionens meddelande Östligt partnerskap , KOM(2008) 823 slutlig.

[29] The pilot European Innovation Partnership on Active and Healthy Aging (AHA). First experiences on governance and processes , SEK(2011) 1028 slutlig.

[30] http://ipts.jrc.ec.europa.eu/activities/research-and-innovation/s3platform.cfm

[31] Se det EU-finansierade projektet Eco-innovation Observatory , http://www.eco-innovation.eu/

[32] Se det EU-finansierade projektet Accelerating eco-innovation policies , http://www.ecopol-project.eu/

[33] IDEA Consulting och Ecorys, Study on the competitiveness of the EU eco-industry, 2009; Roland Berger, Innovative environmental growth markets from a company perspective , 2007.

[34] Pressmeddelande från Cleantech Group av den 7 januari 2010 om Cleantechs riskkapitalinvesteringar under 2010. De siffror som anges avser Cleantechs investeringar i Europa och Israelregionen.

[35] Källa: IDEA Consult, ECORYS, 2009. Study on the competitiveness of the EU eco-industry ; Federal Ministry for the Environment, Nature Conservation and Nuclear Safety, 2009, Greentech – Made in Germany 2.0 .

[36] Källa: IDEA Consult, ECORYS, 2009. Study on the competitiveness of the EU eco-industry ; Federal Ministry for the Environment, Nature Conservation and Nuclear Safety, 2009, Greentech – Made in Germany 2.0 .

[37] Eco-innovation Observatory, årsrapport 2010, Business perspective: Saving material costs .