52011DC0037

[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Bryssel den 7.2.2011

KOM(2011) 37 slutlig

R APPORT FRÅN KOMMISSIONEN

TREDJE ÅRSRAPPORTEN OM GENOMFÖRANDET AV EUROPEISKA FISKERIFONDEN (2009) SEK(2011) 139 slutlig

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TREDJE ÅRSRAPPORTEN OM GENOMFÖRANDET AV EUROPEISKA FISKERIFONDEN (2009) 1

1. INLEDNING 3

2. ÅRSRAPPORT 2009 3

2.1. Viktigaste framsteg, trender och utmaningar vid genomförandet av de operativa programmen 3

2.1.1. Medlemsstaternas genomförande av Europeiska fiskerifonden 3

2.1.2. Kommissionens budgetgenomförande 5

2.2. Ekonomisk situation i fiskerisektorn 5

2.3. Europeiska fiskerifondens samordning med strukturfonderna och EJFLU 7

2.4. Tekniskt stöd 7

2.4.1. Medlemsstaternas användning av budgeten för tekniskt stöd 7

2.4.2. Kommissionens användning av budgeten för tekniskt stöd 7

3. Situation när det gäller revisionsprogram, förvaltnings- och kontrollsystem och årliga kontrollrapporter 8

4. Finansiellt genomförande i medlemsstaterna 10

INLEDNING

Enligt artikel 68 i förordningen om Europeiska fiskerifonden[1] ska kommissionen senast den 31 december varje år för Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén lägga fram en rapport om genomförandet av Europeiska fiskerifonden. Rapporten ska grunda sig på kommissionens granskning och utvärdering av medlemsstaternas årsrapporter och all annan tillgänglig information.

Denna kommissionens tredje årsrapport omfattar genomförandet av Europeiska fiskerifonden under 2009, vilket är det tredje året i programperioden för fonden (2007–2013). Rapporten åtföljs av ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar, som innehåller en kort sammanfattning av genomförandet av Europeiska fiskerifonden i varje medlemsstat, liksom fyra tabeller med detaljerad information om det finansiella genomförandet[2].

ÅRSRAPPORT 2009

Viktigaste framsteg, trender och utmaningar vid genomförandet av de operativa programmen

Medlemsstaternas genomförande av Europeiska fiskerifonden

Det sena antagandet av förordningen om Europeiska fiskerifonden ledde till att de operativa programmen antogs sent i medlemsstaterna. Därför hade endast ett litet antal förvaltnings- och kontrollsystem och revisionsprogram godkänts av kommissionen i slutet av 2008. Årsrapporterna för 2007 och 2008 koncentrerades således på programplanering snarare än genomförande.

I de flesta av medlemsstaterna började Europeiska fiskerifonden genomföras under 2009. Fondens totala genomförande uppgick i slutet av detta tredje år till 18,4 % (793 894 729 euro) när det gäller åtaganden och 4,1 % (175 029 780 euro) när det gäller betalningar. Av de 4,1 % som betalats uppgick de mellanliggande betalningarna till 66 208 380 euro, och återstoden utgjordes av förhandsfinansiering.

Den långsamma genomförandetakten förklaras av flera faktorer utanför medlemsstaternas kontroll. Programplaneringsskedet försenades kraftigt. Förutom det sena genomförandet av förordningen om Europeiska fiskerifonden och genomförandeförordningen var ett annat skäl att det krävdes ytterligare revideringar av de operativa programmen i de medlemsstater som beslutat att genomföra omstruktureringsförordningen[3]. Medlemsstaterna behövde också prioritera planering och inrättande av förvaltnings- och kontrollsystem för större EU-belopp. Detta försenade godkännandet av sådana system för Europeiska fiskerifonden. Ännu viktigare var att införandet av ett korrekt förvaltnings- och kontrollsystem var en komplicerad uppgift som för första gången skulle utföras av en relativt liten fiskeriförvaltning, som samtidigt var tvungen att slutföra genomförandet av Fonden för fiskets utveckling (FFU) 2000–2006. Många medlemsstater hade gjort betalningar till stödmottagare under 2009, men kommissionen kunde inte betala ut ersättning för dessa betalningar innan förvaltnings- och kontrollsystemen hade godkänts. De 10 operativa program för vilka förvaltnings- och kontrollsystemen inte godkänts i december 2009 utgjorde omkring 75 % av den budget från Europeiska fiskerifonden som avsatts för hela perioden. Eftersom dessa förseningsorsaker inte längre föreligger väntas genomförandetakten öka under återstoden av programmets löptid.

Dessutom gjorde externa faktorer knutna till den ekonomiska krisen att det blev svårare för medlemsstaterna att utnyttja medlen. Den ekonomiska och finansiella krisen hämmade de privata investeringarna och saktade således ned takten för produktiva investeringsprojekt. Samtidigt innebar nationella åtstramningsåtgärder att den nationella samfinansieringen begränsades. Privata stödmottagare inom sektorerna för fiske, vattenbruk och beredning påverkades mest av kreditkrisen, som bidrog till att förvärra de osäkra ekonomiska framtidsutsikterna för fiskerisektorn i allmänhet.

I slutet av 2009 svarade område 1 (där åtgärder för permanent och tillfälligt upphörande tillsammans med hög stödintensitet underlättar utnyttjandet av medlen) således för den största delen av de betalningar som intygats av medlemsstaterna (56 % eller 66 432 494 euro), medan områdena 2 och 3 svarade för 17 % (20 622 766 euro) respektive 25 % (29 489 870 euro).

Att det gjordes åtaganden för konkreta projekt för 18,4 % av Europeiska fiskerifondens totala anslag, och att siffran var över 30 % för vissa medlemsstater, visar dock att det kommer att göras framsteg när det gäller genomförandet. Åtagandena för område 1 uppgick till 7,7 % (333 489 343 euro), för område 2 till 5,3 % (226 739 180 euro), för område 3 till 4,7 % (200 252 175 euro) och för område 4 till 0,4 % (15 872 583 euro). Dessa siffror visar på vissa framsteg inte bara när det gäller område 1, utan även när det gäller stöd inom områdena 2 och 3. Genomförandet av privata och kollektiva investeringsprojekt kan således komma att intensifieras, trots effekterna av den finansiella och ekonomiska krisen.

Det tog längre tid för område 4 att komma igång eftersom det tar längre tid att inrätta partnerskap och anta lokala utvecklingsstrategier. Förseningarna beror främst på att denna bottom-upp-strategi är ny. Genom denna strategi infördes en geografisk dimension i de operativa programmen, som traditionellt inriktats på sektorsstöd. I slutet av 2009 hade dock mer än 90 lokala aktionsgrupper inom fisket redan valts ut i 9 av de 21 medlemsstater som genomför område 4. Totalt väntas 245 sådana aktionsgrupper ha inrättats i mitten av 2011.

För att skynda på genomförandet av Europeiska fiskerifonden och se till att stöd från fonden når stödmottagarna inom sektorerna för fiske, vattenbruk och beredning, måste medlemsstaterna vidta åtgärder så snart som möjligt i överensstämmelse med den finansiella disciplinen. Kommissionen kommer att bistå medlemsstaterna när det gäller att främja programgenomförandet genom bättre utformade åtgärder, förenklad administration för ansökningar, användning av rådgivare (”facilitators”) eller finansieringslösningar, eller ändring av operativa program när dessa ändringar är i överensstämmelse med Europeiska fiskerifondens mål. Av särskild betydelse i detta avseende är rekommendationerna från efterhandsutvärderingen av Fonden för fiskets utveckling, såsom ökat deltagande från berörda parters sida när det gäller urval och övervakning av projekt, bättre kommunikation när det gäller Europeiska fiskerifonden, tillhandahållande av tekniskt stöd till projektansvariga, förenkling av ansöknings- och urvalsförfaranden och bättre övervakning. Vissa medlemsstater tillämpar redan på ett lyckosamt sätt åtgärder som underlättar rådande förhållanden, såsom garantier, lånefonder och andra finansiella instrument. Andra tillämpar ett förenklat förfarande för små projekt för att skynda på processen för utvärdering av ansökningar. Kommissionen kommer att intensifiera dialogen med medlemsstaterna för att på ett bättre sätt informera om och sprida denna praxis.

Enligt förordningen om Europeiska fiskerifonden ska medlemsstaterna senast den 30 juni 2011 till övervakningskommittén och kommissionen överlämna en utvärdering efter halva tiden av sina operativa program. Vid sitt möte den 16 oktober 2009 godkände kommittén för Europeiska fiskerifonden kommissionens idé att inrätta ett nätverk av utvärderare med målet att ta fram gemensamma utvärderingsmetoder och utvärderingsnormer för att ge utvärderarna i medlemsstaterna riktlinjer och på så vis möjliggöra harmoniserade och högkvalitativa utvärderingar efter halva tiden i medlemsstaterna. Det slutliga målet med dessa utvärderingar kommer att vara att undersöka de operativa programmens effektivitet för att ytterligare förbättra kvaliteten på stödet från Europeiska fiskerifonden och dess genomförande.

Kommissionens budgetgenomförande

Under 2009 åtaganden gjordes åtaganden för 14,56 % (626 982 387 euro) av de totala anslagen för 2007–2013 (4 304 949 019 euro), av vilket 476 025 821 euro avsåg konvergensregioner och 150 956 566 euro avsåg icke-konvergensregioner. När det gäller betalningar betalades under 2009 4,1 % (175 029 780 euro) av de totala anslagen för 2007–2013, av vilket 61,93 % avsåg konvergensregioner (108 408 149 euro) och 38,06 % avsåg icke-konvergensregioner (66 621 631 euro). Dessa betalningar utgjordes delvis av betalningar av det andra förskottsbeloppet (108 821 400 euro). Möjligheten att betala ett andra förskottsbelopp infördes genom omstruktureringsförordningen och utnyttjades av 7 medlemsstater under 2009. De övriga betalningarna gjordes i form av mellanliggande betalningar på totalt 66 208 380 euro. Detaljerad information ges i punkt 4 i denna rapport (tabell över det finansiella genomförandet i medlemsstaterna) och i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (tabellerna I, II, III och IV).

I slutet av 2009 förelåg inte någon risk för återtagande av medel för någon av medlemsstaterna. 2007 års åtaganden täcktes helt av förhandsfinansieringar och mellanliggande betalningar.

Ekonomisk situation i fiskerisektorn

Minskning av fiskekapaciteten och sämre ekonomiska resultat

Medlemsstaterna har hittills antagit 52 planer för anpassning av fiskeansträngningen, som föreskrivs i artikel 22 i förordningen om Europeiska fiskerifonden. Under 2009 ändrades dessutom 7 operativa program efter antagandet av omstruktureringsförordningen i syfte att intensifiera och öka gemenskapens samfinansiering för område 1. Totalt antog medlemsstaterna 13 program för anpassning av fiskeflottan, enligt vilka 367 fartyg motsvarande 32 448 GT och 50 934 kW ska skrotas.

Under perioden 1 januari 2007–31 december 2009 minskade EU:s flotta från 1 970 860 GT till 1 797 292 GT och från 7 168 605 kW till 6 627 994 kW. De sammanräknade siffrorna från medlemsstaternas årsrapporter om genomförandet av Europeiska fiskerifonden under 2007–2009 visar att den planerade minskningen av flottan med stöd från Europeiska fiskerifonden under denna period var 138 427 GT och 442 232 kW. Av siffrorna framgår att målet efter halva perioden 2007–2013 om en minskning på 7 % av GT (ca 140 000 GT) och en minskning på 15 % av kW vid utgången av 2010 har uppnåtts. Frågetecken om en korrekt mätning av kW i detta sammanhang kommer att tas upp inom ramen genomförandeförordningen avseende kontrollsystemet.

Enligt rapporten om medlemsstaternas ansträngningar under 2009 för att åstadkomma en hållbar balans mellan fiskekapacitet och fiskemöjligheter svarade EU:s stöd för mindre än 50 % av den sammanlagda minskningen av EU:s flotta. Detta verkar tyda på att ekonomiska problem och överfiskade bestånd bidrar till att minska flottans storlek. Resultatet är att en betydande kapacitet avlägsnats utan offentligt stöd och utan att ersättas.

Enligt den senaste årliga ekonomiska rapporten om den europeiska fiskeflottan kunde under 2009 ytterligare ekonomiska försämringar för EU-flottorna väntas. Under 2008 visade EU-flottorna i genomsnitt en relativt låg vinst (ca 4 % av de totala inkomsterna) och de registrerade en betydande minskning av bruttoförädlingsvärdet (med 20 % jämfört med 2007). Under 2009 var bränslepriserna i genomsnitt lägre än under året före, vilket innebar att en marginell ökning av besättningens intäkter och vinster kunde väntas jämfört med 2008. Den globala ekonomiska krisen fortsatte dock att påverka efterfrågan på fisk- och skaldjur, vilket i sin tur har fått negativa effekter på fiskpriserna och således på EU-flottornas ekonomiska resultat under 2009. Vi kan alltså vänta oss en minskad sysselsättning inom vissa viktigare flottor, framförallt dem med hög bränsleförbrukning, och en blygsam eller låg ekonomisk lönsamhet i andra flottsegment, vilket i sin tur kan komma att begränsa de tillgängliga privata investeringarna.

Innovation i fiskesektorn – Europeiska fiskerifondens bästa praxis

Med tanke på att sektorn för fiske och vattenbruk är beroende av begränsade naturresurser och utsatt för konkurrens från tredjeländer, är dess framtid särskilt avhängig sektorns kapacitet att åstadkomma innovation och öka produkternas värde för att förbättra hållbarheten och lönsamheten. Ett allt större antal projekt som samfinansierats av Europeiska fiskerifonden koncentreras således på miljöinnovation. Vissa projekt utnyttjar IKT-tillämpningar inom fiskeindustrin, såsom innovativ elektronisk utrustning kopplad till fiskeredskap, vilket minimerar både oavsiktliga fångster och skador som orsakas av sälar. Innovationer görs även inom vattenbruket, såsom provning av ny teknik för att öka näringsvärdet i vattenbruksprodukter. Ett annat exempel är plattformen för fiskeriinnovation som skapats för att spara kostnader och energi, öka produktkvaliteten och lönsamheten och minska fiskets påverkan på ekosystem.

Eftersom de lokala aktionsgrupperna inom fisket successivt börjar genomföra sina integrerade lokala strategier inom ramen för Europeiska fiskerifonden, börjar det inom område 4 utformas innovativa projekt som svarar mot utmaningarna inom fiskeområdena. Inom område 4, som har en stark betoning på diversifiering, erbjuds också en unik möjlighet för kvinnor som spelar en central roll när det gäller att skapa alternativ ekonomisk verksamhet och innovation i lokala fiskesamhällen, såsom projekt för fisketurism, som bygger på intresset för den traditionella kultur och livsstil som är förknippad med fisket. I många fiskeområden deltar kvinnor och kvinnoorganisationer i partnerskap med lokala aktionsgrupper och får stöd för att öka de lokala fiskeriprodukternas värde och för att diversifiera sina inkomstkällor. Stöd från Europeiska fiskerifonden gör det möjligt för skaldjursfiskare att öka produkternas värde: att köpa den utrustning som krävs för att sälja sina skaldjur direkt och arrangera guidade rundturer och provsmakning för att öka medvetenheten om deras verksamheter och produkter samt den miljö de arbetar i.

Europeiska fiskerifondens samordning med strukturfonderna och EJFLU

De operativa programmen visar att alla medlemsstater är medvetna om att det är nödvändigt att vid Europeiska fiskerifondens genomförande garantera överensstämmelse och samordning med strukturfonderna, framförallt Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden, liksom med Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. De operativa programmen ger information om de system som inrättats (eller håller på att inrättas) i medlemsstaterna för att undvika överlappning, vilket krävs enligt artikel 6 i förordningen om Europeiska fiskerifonden.

Det nya området 4 genomfördes i nära samarbete med Leaderprogrammet inom EJFLU, eftersom dessa två instrument för lokal utveckling har mycket gemensamt (lokalt partnerskap, integrerad lokal strategi, regionalt angreppssätt, nätverksarbete etc.). Detta samarbete utformas på olika sätt, t.ex. användning av samma partnerskap för att genomföra de två finansieringsinstrumenten inom samma region. Detta tillämpades vanligen av de medlemsstater som beslutat att avsätta en begränsad budget till område 4 (Finland, Frankrike, Sverige etc.). Medlemsstater med större budgetar (Polen, Rumänien, Bulgarien etc.) valde vanligen att inrätta särskilda grupper för genomförande inom område 4. Samarbetet är också väletablerat mellan nätverket för landsbygdsutveckling och nätverket Farnet, både i medlemsstaterna och på EU-nivå.

Te kniskt stöd

Medlemsstaternas användning av budgeten för tekniskt stöd

På grundval av de årsrapporter som hittills mottagits och godkänts framgår att 18 medlemsstater gjorde åtaganden inom budgeten för tekniskt stöd. Följande medlemsstater gjorde åtaganden för större belopp: Spanien (5 904 139 euro), Rumänien (1 896 429 euro), Portugal (1 599 693 euro), Litauen (1 511 932 euro) och Italien (1 128 831 euro). De åtgärder som finansierats syftade till att förbättra den administrativa kapaciteten, utveckla IT, inleda undersökningar, förbättra marknadsföring och information och stödja förvaltning och genomförande av de operativa programmen.

Kommissionens användning av budgeten för tekniskt stöd

Under 2009 använde kommissionen 3 564 291 euro av Europeiska fiskerifondens budget för tekniskt stöd till följande:

Informationsteknik

Kommissionen gjorde åtaganden för 527 322 euro för tillhandahållande av dator- och datorrelaterade tjänster för underhåll och utveckling av GD Mares informationssystem som krävs för genomförandet av Europeiska fiskerifonden.

Stödenheten för nätverket för europeiska fiskeområden (Farnet)

Det gjordes åtaganden för 1 979 992 euro för stödenheten för nätverket för europeiska fiskeområden (Farnet) som kommissionen inrättade i maj 2009 och som skulle bistå vid genomförandet av Europeiska fiskerifondens område 4. Stödenheten för Farnet fungerar som en plattform för nätverksarbete mellan lokala aktionsgrupper inom fisket och för utbyte av god praxis. Under 2009 ägnade stödenheten största delen av resurserna åt direkt kapacitetsuppbyggnad för både de lokala aktionsgrupperna och medlemsstaternas förvaltningar. Syftet var att hjälpa dem att genomföra ett initiativ som skiljde sig radikalt från tidigare program. För mer se www.farnet.eu.

Studier

Inom ramen för GD Mares ramavtal för socioekonomiska studier gjorde kommissionen åtaganden för 399 953 euro för en studie avseende en socioekonomisk analys av fiskeregioner. Studiens huvudsyfte är att granska statistiska data och socioekonomiska indikatorer för 24 fiskeregioner i EU (NUTS-4, NUTS-5) och att underbygga diskussionen om framtidens gemensamma fiskeripolitik, särskilt vad gäller grunden för offentliga åtgärder i fiskeområdena. Studien kommer att avslutas och offentliggöras i slutet av 2010.

Inom GD Mares ramavtal för studier knutna till genomförandet av Europeiska fiskerifonden gjorde kommissionen åtaganden för 395 864 euro för efterhandsutvärderingen av Fonden för fiskets utveckling (2000–2006). Studien finns tillgänglig på

http://ec.europa.eu/fisheries/documentation/studies/fifg_evaluation/index_en.htm.

Inom GD Budgets ramavtal för genomförande av revisioner och kontroller för kommissionens tjänster gjorde kommissionen åtaganden för 261 160 euro för revision av genomförandet av den tillfälliga särskilda åtgärden för att främja omstruktureringen av EU-flottan som påverkats av den ekonomiska krisen (omstruktureringsförordningen).

Tillfälligt anställda

Kommissionen gjorde åtaganden för 850 000 euro för löner till tillfälligt anställda som deltar i genomförandet av Europeiska fiskerifonden, särskilt för att garantera språktäckning så att alla medlemsstater behandlas lika.

SITUATION NÄR DET GÄLLER REVISIONSPROGRAM, FÖRVALTNINGS- OCH KONTROLLSYSTEM OCH ÅRLIGA KONTROLLRAPPORTER

ME dlemsstaterna måste presentera sina förvaltnings- och kontrollsystem för kommissionen senast ett år efter det att deras operativa program godkänts. Revisionsprogrammen måste lämnas in inom 9 månader efter godkännandet. På grund av det sena antagandet av de operativa programmen hade kommissionen i slutet av 2008 godkänt endast ett mycket litet antal förvaltnings- och kontrollsystem och revisionsprogram. I slutet av 2009 hade 18 medlemsstater lämnat in sina revisionsprogram. 17 hade godkänts och 1 var då inte färdigbehandlat. När det gäller övervaknings- och kontrollsystem hade alla 26 lämnats in i slutet av 2009. 13 av dem godkändes och 10 avvisades eller så hade perioden för granskning avbrutits. 3 var inte färdigbehandlade. Med tanke på programmens låga genomförandenivå var de flesta av revisionsmyndigheterna tvungna att i sina årliga kontrollrapporter ange att tillräckligt underlag för ett uttalande saknades på grund av att tillräcklig revisionsverksamhet inte hade genomförts.

FINANSIELLT GENOMFÖRANDE I MEDLEMSSTATERNA

TABELL: FINANSIELLT GENOMFÖRANDE – KONVERGENS- OCH ICKE-KONVERGENSREGIONER |

Medlemsstat | Beslutade belopp a | Åtaganden b | Betalning c | % (b) / (a) | % (c) / (a) |

Belgien | Period: 2007–2013 | 26 261 648,00 | 8 455 876,00 | 3 676 630,00 | 32,20% | 14,00% |

Budgetår: 2009 | 4 263 970,00 | 4 263 970,00 | 1 838 315,00 |

Bulgarien | Period: 2007–2013 | 80 009 708,00 | 25 934 823,00 | 11 201 359,11 | 32,41% | 14,00% |

Budgetår: 2009 | 11 598 136,00 | 11 598 136,00 | 5 600 679,55 |

Tjeckien | Period: 2007–2013 | 27 106 675,00 | 10 580 186,00 | 3 794 934,50 | 39,03% | 14,00% |

Budgetår: 2009 | 3 693 682,00 | 3 693 682,00 | 0,00 |

Danmark | Period: 2007–2013 | 133 675 169,00 | 55 028 771,00 | 18 714 523,66 | 41,17% | 14,00% |

Budgetår: 2009 | 18 707 336,00 | 18 707 336,00 | 9 357 261,83 |

Tyskland | Period: 2007–2013 | 155 865 417,00 | 65 750 908,00 | 27 993 156,33 | 42,18% | 17,96% |

Budgetår: 2009 | 22 094 648,00 | 22 094 648,00 | 17 082 577,14 |

Estland | Period: 2007–2013 | 84 568 039,00 | 29 992 004,00 | 10 594 324,53 | 35,46% | 12,53% |

Budgetår: 2009 | 10 889 823,00 | 10 889 823,00 | 4 674 561,80 |

Irland | Period: 2007–2013 | 42 266 603,00 | 13 609 245,00 | 5 917 324,00 | 32,20% | 14,00% |

Budgetår: 2009 | 6 862 613,00 | 6 862 613,00 | 2 958 662,00 |

Grekland | Period: 2007–2013 | 207 832 237,00 | 90 288 908,00 | 29 096 513,18 | 43,44% | 14,00% |

Budgetår: 2009 | 29 925 751,00 | 29 925 751,00 | 0,00 |

Spanien | Period: 2007–2013 | 1 131 890 912,00 | 479 587 587,00 | 158 464 726,00 | 42,37% | 14,00% |

Budgetår: 2009 | 160 824 795,00 | 160 824 795,00 | 0,00 |

Frankrike | Period: 2007–2013 | 216 053 084,00 | 88 940 498,00 | 52 399 052,53 | 41,17% | 24,25% |

Budgetår: 2009 | 30 235 817,00 | 30 235 817,00 | 22 151 622,53 |

Italien | Period: 2007–2013 | 424 342 854,00 | 175 722 574,00 | 59 407 998,00 | 41,41% | 14,00% |

Budgetår: 2009 | 59 569 412,00 | 59 569 412,00 | 0,00 |

Cypern | Period: 2007–2013 | 19 724 418,00 | 8 119 763,00 | 2 761 418,52 | 41,17% | 14,00% |

Budgetår: 2009 | 2 760 358,00 | 2 760 358,00 | 0,00 |

Lettland | Period: 2007–2013 | 125 015 563,00 | 44 767 413,00 | 29 139 082,74 | 35,81% | 23,31% |

Budgetår: 2009 | 16 282 146,00 | 16 282 146,00 | 20 387 993,74 |

Litauen | Period: 2007–2013 | 54 713 408,00 | 21 002 300,00 | 9 604 620,53 | 38,39% | 17,55% |

Budgetår: 2009 | 7 086 453,00 | 7 086 453,00 | 5 774 681,97 |

Luxemburg | Period: 2007–2013 | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00% | 0,00% |

Budgetår: 2009 | 0,00 | 0,00 | 0,00 |

Ungern | Period: 2007–2013 | 34 850 860,00 | 10 774 860,00 | 4 879 120,40 | 30,92% | 14,00% |

Budgetår: 2009 | 5 229 751,00 | 5 229 751,00 | 2 439 560,20 |

Malta | Period: 2007–2013 | 8 372 329,00 | 2 778 812,00 | 1 172 126,06 | 33,19% | 14,00% |

Budgetår: 2009 | 1 356 456,00 | 1 356 456,00 | 586 063,03 |

Nederländerna | Period: 2007–2013 | 48 578 417,00 | 19 997 810,00 | 11 648 010,18 | 41,17% | 23,98% |

Budgetår: 2009 | 6 798 367,00 | 6 798 367,00 | 8 247 520,99 |

Österrike | Period: 2007–2013 | 5 259 318,00 | 2 177 383,00 | 1 810 257,13 | 41,40% | 34,42% |

Budgetår: 2009 | 738 212,00 | 738 212,00 | 1 104 609,87 |

Polen | Period: 2007–2013 | 734 092 574,00 | 241 826 781,00 | 102 772 960,36 | 32,94% | 14,00% |

Budgetår: 2009 | 121 825 117,00 | 121 825 117,00 | 51 386 480,18 |

Portugal | Period: 2007–2013 | 246 485 249,00 | 102 283 331,00 | 34 507 934,00 | 41,50% | 14,00% |

Budgetår: 2009 | 34 639 430,00 | 34 639 430,00 | 0,00 |

Rumänien | Period: 2007–2013 | 230 714 207,00 | 67 440 811,00 | 32 299 988,49 | 29,23% | 14,00% |

Budgetår: 2009 | 30 156 234,00 | 30 156 234,00 | 0,00 |

Slovenien | Period: 2007–2013 | 21 640 283,00 | 8 031 420,00 | 3 029 639,62 | 37,11% | 14,00% |

Budgetår: 2009 | 3 921 112,00 | 3 921 112,00 | 1 514 819,81 |

Slovakien | Period: 2007–2013 | 13 688 528,00 | 5 735 396,00 | 2 181 455,18 | 41,90% | 15,94% |

Budgetår: 2009 | 1 821 708,00 | 1 821 708,00 | 265 061,26 |

Finland | Period: 2007–2013 | 39 448 827,00 | 16 239 518,00 | 8 427 052,63 | 41,17% | 21,36% |

Budgetår: 2009 | 5 520 715,00 | 5 520 715,00 | 5 665 634,74 |

Sverige | Period: 2007–2013 | 54 664 803,00 | 22 503 333,00 | 8 172 258,21 | 41,17% | 14,95% |

Budgetår: 2009 | 7 650 134,00 | 7 650 134,00 | 4 345 722,21 |

Förenade kungariket | Period: 2007–2013 | 137 827 889,00 | 44 774 819,00 | 19 295 904,46 | 32,49% | 14,00% |

Budgetår: 2009 | 22 530 211,00 | 22 530 211,00 | 9 647 952,23 |

Totalt | Period 2007–2013 | 4 304 949 019,00 | 1 662 345 130,00 | 652 962 370,35 | 38,61% | 15,17% |

Budgetår: 2009 | 626 982 387,00 | 626 982 387,00 | 175 029 780,08 |

[1] Artikel 68 i rådets förordning (EG) nr 1198/2006 av den 27 juli 2006 om Europeiska fiskerifonden, EUT L 120, 15.8.2006.

[2] Tabell I. Finansiellt genomförande i konvergensregioner.

Tabell II. Finansiellt genomförande i icke-konvergensregioner.

Tabell III. Programbelopp inom Europeiska fiskerifonden per prioriterat område och medlemsstat.

Tabell IV. Certifierade utgifter inom Europeiska fiskerifonden per prioriterat område och medlemsstat.

[3] Rådets förordning (EG) nr 744/2008 av den 24 juli 2008 om införande av en tillfällig särskild åtgärd för att främja omstruktureringen av de av Europeiska gemenskapens fiskeflottor som berörs av den ekonomiska krisen, EUT L 202, 31.7.2008.