52010DC0401

[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Bryssel den 20.7.2010

KOM(2010) 401 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONENTILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om Rumäniens framsteg inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen

{SEK(2010) 949}

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONENTILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om Rumäniens framsteg inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen

1. Inledning

Syftet med samarbets- och kontrollmekanismen[1], som inrättades vid Rumäniens anslutning till EU, är att hjälpa till att skapa ett opartiskt, oberoende och effektivt rätts- och förvaltningssystem vederbörligen rustat bl.a. för att bekämpa korruption. Härvid måste vissa djupgående förändringar göras, vilket tar tid och också kräver brett politiskt stöd från hela partispektrumet liksom från samhället i stort. Att göra dessa förändringar är en ofrånkomlig investering i Rumäniens framtid – ett effektivt förvaltnings- och rättssystem är nödvändigt för sunda offentliga finanser och en väl förankrad socioekonomisk utveckling. Det är också en nödvändighet för att Rumänien ska kunna spela sin fulla roll som medlem i EU på områden som rättsliga och inrikes frågor.

Föreliggande rapport är den fjärde årsrapporten sedan mekanismen inrättades[2]. Den redogör för kommissionens bedömning av läget för reformprocessen och innehåller rekommendationer om vad som behöver göras härnäst för att fortsätta med de nödvändiga reformerna. Kommissionen anser att mekanismen väl fyller sin funktion

- för Rumäniens del genom att ge objektiva bedömningar och rekommendationer om var insatser behövs, och

- för övriga medlemsstater som kan följa framstegen och ge lämpligt stöd till Rumänien.

I årets rapport pekar kommissionen på stora brister i Rumäniens arbete med att nå framsteg inom ramen för mekanismen. Rumänien har inte visat tillräckligt politiskt engagemang för att stödja och ge riktning åt reformprocessen och rättsväsendets ledning har ådagalagt en viss ovillighet att samarbeta och ta ansvar. Dessa svagheter måste snarast rättas till för att man ska få upp takten igen i reformprocessen. Svagheterna måste dock ses mot bakgrund av en stor reform av lagstiftningen som skett i och med parlamentets godkännande av civilprocesslagen och straffprocesslagen den 22 juni, vilket är ett steg i rätt riktning.

2. Läget i reformprocessen i Rumänien

Framsteg

Sedan andra kvartalet 2010 har reformen av rättsväsendet uppvisat viktiga framsteg i och med att parlamentet har antagit straffprocesslagen och civilprocesslagen, att ett utkast till flerårig strategi för utvecklingen av rättskipningen har offentliggjorts, att ett utkast till ”lag om smärre reformer” för att skynda på rättsliga förfaranden har förberetts och genom att domare och yrkesförbund i större gard medverkar i reformprocessen. Genomförandelagarna för civil- och strafflagen har godkänts av regeringen och väntar på att debatteras i parlamentet.

Endast begränsade framsteg har dock åstadkommits sedan kommissionens senaste rapport vad gäller att förbättra effektiviteten i rättsprocessen och samstämmigheten i rättspraxis. Detta kvarstår som en grundläggande svaghet i det rumänska rättsväsendet. Flertalet av kommissionens rekommendationer från juli 2009 på detta område har endast delvis tagits upp och kräver fortfarande avsevärt arbete för att genomföras. Därtill kommer att bristfälligheterna i fråga om ansvarighet och disciplinära förfaranden kvarstår.

Rumänien har utvecklat sina arbetsresultat i kampen mot korruption. Nationella korruptionsbekämpningsdirektoratet fortsätter att visa goda och stabila resultat i sina utredningar av korruption på hög nivå, vilket har avspeglat sig i ytterligare åtal och ett ökande antal slutliga domar i domstol, även om rättegångarna fortfarande är långdragna och många viktiga mål ännu inte har utmynnat i något beslut i första instans. Nationella integritetsbyrån förbättrade sina arbetsresultat och ses av åklagarmyndigheten, nationella korruptionsbekämpningsdirektoratet och övriga brottsbekämpande myndigheter som en viktig partner i arbetet med att förebygga och beivra korruption. Riksåklagarens ansträngningar att förbättra kampen mot korruption genom åklagarkontoren på lokal nivå börjar ge resultat. Större delen av kommissionens rekommendationer på detta område håller på att sättas i verket, även om det fortfarande inte finns någon samordnad korruptionsbekämpningspolitik som täcker statens alla olika sektorer.

I april 2010 förklarade författningsdomstolen viktiga delar av lagen om Nationella integritetsbyrån för författningsvidriga. Som svar på detta utslag antog den rumänska senaten en ny lag om byrån den 30 juni 2010. Den nya lagen undergräver dock allvarligt den process som ska borga för verklig kontroll, beivrande samt förverkande av orättmätiga tillgångar. Den kringskär öppenheten när det gäller dignitärers och tjänstemäns finansiella och ekonomiska intressen och omöjliggör avskräckande påföljder som skyddar mot korruption. Den nya lagen avbryter Nationella integritetsbyråns uppmuntrande utveckling och innebär ett avsteg från de åtaganden som Rumänien gjorde vid sin EU-anslutning[3].

Reform av rättsväsendet

För gå vidare med genomförandet av vissa viktiga reformer som hör till processlagarna har regeringen utarbetat en ”lag om smärre reformer”, som snart kommer att underställas parlamentet för diskussioner. För att få fram riktlinjer för kommande års reform av rättsväsendet igångsatte justitieministeriet ett offentligt samråd om en ”strategi för att utveckla rättskipningen som offentlig förvaltning” som fått ett blandat mottagande inom domarkåren och yrkesförbunden. Innan regeringen antar strategin ses den nu över efter en andra remissrunda och den behöver fortfarande kompletteras med en detaljerad handlingsplan och tidtabell som integrerar de olika förslag om lagstiftningsmässiga och strukturella reformer som förts fram av olika aktörer. Ett konstruktivt samarbete bör för detta ändamål eftersträvas mellan regeringen, de rättsliga institutionerna och yrkesförbunden.

Antagandet av processlagarna är visserligen ett betydande steg, men Rumänien har åstadkommit få reella framsteg sedan juli 2009 i fråga om tre indikatorer för reformen av rättsväsendet: effektiviteten i rättsprocessen, samstämmigheten i rättspraxis och rättsväsendets ansvarighet.

Personalsidan är fortsatt en stor utmaning. Rumänien har inte tillämpat rekommendationerna från kommissionen om att ta till nödåtgärder som exempelvis att överföra vakanta tjänster mellan domstolsnivåer, när stora obalanser uppstår i arbetstrycket, utan att landet för den skulle vidtagit några adekvata alternativa åtgärder. Med anledning av den nettoförlust av personal som noterades under 2008–2009 vidtog Högsta rättsrådet åtgärder för att öka både den årliga rekryteringen till Nationella institutet för domarkåren, främst via en direkt rekrytering av yrkesutövare med fem års arbetserfarenhet. Vissa inledande åtgärder för att ta itu med den stora obalansen i fråga om arbetstryck mellan domstolar och åklagarkontor har också vidtagits genom att domstolarnas struktur har omorganiserats. Dessa åtgärder är dock för begränsade för att få några väsentligare effekter på den stora kapacitetsbristen inom rättsväsendet och kräver ytterligare åtgärder för att se till att alla de nyrekryterade uppfyller professionella miniminormer. Förutsägbarheten i fråga om personalförändringar har inte förbättrats sedan juli 2009; flera hundra domare som nått pensionsåldern kan fortfarande med kort varsel lämna sina tjänster eftersom någon rättslig lösning för att förbättra förutsägbarheten för pensioneringar ännu inte ha hittats.

Även om Rumänien har gjort framsteg med att förenhetliga rättspraxis (dvs. överklaganden i rättstillämpningens intresse) har nuvarande instrument hittills inte tillräckligt förbättrat situationen. Mycket arbete krävs fortfarande för att den rättsliga enhetligheten väsentligen ska kunna förbättras och full öppenhet skapas genom elektronisk publicering av motiveringen för alla domstolsbeslut. Ett viktigt steg för att förbättra den rättsliga enhetligheten blir reformen av Högsta kassationsdomstolen som enbart fäller avgöranden i rättsfrågor. Ytterligare åtgärder bör övervägas för att revidera Högsta kassationsdomstolens interna organisation och arbetsmetoder och att skapa specialiserade paneler samtidigt som principen om slumpvis fördelning av ärendena respekteras. Ett detaljerat lagutkast för att driva på förenhetligandet av rättpraxis har utarbetats av Högsta kassationsdomstolen. Med tanke på sin budgetära situation bör Rumänien eftersträva effektivitetsvinster och också förbättra den rättsliga enhetligheten genom att reformera domstolssystemet och förfarandena.

Resultaten av det disciplinära systemet är föga övertygande. Få disciplinärenden tas upp, påföljderna förefaller milda och är inte tillräckligt differentierade i lagstiftningen. Därtill kommer att disciplinär praxis i viktiga ärenden har varit svag och visar på en bristande känsla för den offentliga redovisningsskyldigheten och för vikten av att allmänheten har tillit till rättsväsendets integritet. Inspektionsenhetens kapacitet bör ökas och fokuseras mer på disciplinärenden. Samtidigt som få disciplinära undersökningar inleds på inspektionsenhetens eget initiativ ägnas en avsevärd del av dess verksamhet åt att ta upp enskilda klagomål och att undersöka offentliga anklagelser eller förtal av domare.

De förestående valen till Högsta rättsrådet kommer att vara ett viktigt tillfälle att stärka engagemanget för en reform av rättsväsendet. En del förbund har redan börjat propagera för valen genom en webbplats och möten på appellationsdomstolarna. För att säkra en smidig och rättsligt gedigen övergång till det nya rådet bör kraven i lagen om Högsta rättsrådet gällande kandidaternas valbarhet iakttas.

Kampen mot korruption

Nationella integritetsbyrån kunde visa upp en ytterligare konsolidering av sin kapacitet och sina arbetsresultat när det gäller att upptäcka orättmätiga förmögenheter, oförenligheter och intressekonflikter. Två år efter sin tillkomst kan byrån anses vara fullt operativ och har en lovande meritlista över olika ärenden. Åklagarna och de brottsbekämpande myndigheterna ser byrån som en viktig partner i kampen mot korruption. Den öppenhet kring finansiella och ekonomiska intressen som skapats av deklarationerna av tillgångar och intressen som lagts ut på Nationella integritetsbyråns webbplats har välkomnats av civilsamhället liksom av de brottsbekämpande myndigheterna som ett viktigt bidrag till arbetet att förebygga och upptäcka korruption.

Dessa framgångar hotas genom de negativa ändringar av lagen om Nationella integritetsbyrån som antogs den 30 juni med anledning av ett beslut av Rumäniens författningsdomstol. Författningsdomstolen ansåg att Nationella integritetsbyrån i strid mot konstitutionen hade fått karaktären av halvrättslig institution, att offentliggörandet av deklarationer om tillgångar och intressen bröt mot privatlivets helgd och att beslag av orättmätiga tillgångar bröt mot presumtionen att tillgångar förvärvats på lagligt sätt samt förbudet mot att beslagta sådana tillgångar. Parlamentets ändringar av lagen om Nationella integritetsbyrån med anledning av författningsdomstolens beslut tar bort möjligheterna till påföljder när en brist på överensstämmelse mellan tillgångar och inkomster kunnat fastställas och avskaffar därför kontrollen av dignitärers och tjänstemäns ackumulation av förmögenheter medan de innehar offentliga tjänster. Förutom kraven från domstolen drar de övriga av parlamentet införda ändringarna ned på effektiviteten i Nationella integritetsbyråns undersökningar och öppenheten kring tillgångar genom att de deklarationer som krävs är mindre heltäckande. Parlamentet och regeringen har givetvis ansvaret att ändra den lag som författningsdomstolen förklarade författningsvidrig, men med tanke på de åtaganden som gjordes vid anslutningen har den likaså ett ansvar att hitta lämpliga rättsliga sätt att leva upp till sina EU-åtaganden. För närvarande anser kommissionen att den nya lagen om Nationella integritetsbyrån utgör ett avsevärt steg bakåt i kampen mot korruption och att den bryter mot de åtaganden som Rumänien gjorde vid anslutningen. Den 19 juli meddelade författningsdomstolen att den reviderade versionen av lagen också är författningsvidrig. Detta ger tillfälle att anta en ny lag i enlighet med Rumäniens skyldigheter.

Nationella korruptionsbekämpningsdirektoratet visar fortsatt stabila och övertygande arbetsresultat när det gäller att utreda och beivra korruption på hög nivå. En utveckling mot strängare domar och färre villkorliga domar i ärenden relaterade till nationella korruptionsbekämpningsdirektoratet som meddelas av förstainstansdomstolar kan observeras under andra halvåret 2009. Detta avspeglas dock inte i de slutliga domarna, där tendensen att meddela låga och villkorliga straff generellt kvarstår.

Flertalet av de rekommendationer som i juni 2009 lämnades av en gemensam arbetsgrupp rörande inkonsekvenser och mildhet vid korruptionsdomar håller på att förverkligas men är ännu inte reellt genomförda. Ett utkast till riktlinjer för avkunnande av domar vid korruptionsbrott som utarbetades i slutet av 2009 har ännu inte slutförts och har heller inte ändrats i någon större utsträckning och anses av domarna fortfarande vara otillräckligt för att användas. Inspiration skulle kunna hämtas från de mer detaljerade riktlinjer som tagits fram av en grupp domare vid Bukarests appellationsdomstol och som de flera institutioner använder i sin utbildning.

Rättegångarna är fortfarande långdragna och bara några få mot framstående politiker har ännu nått beslut i första instans. Yrkanden om författningsvidrighet fortsätter att fördröja korruptionsmål bland samhällets toppar samtidigt som ett lagutkast som undanröjer möjligheten att skjuta upp rättegångar då författningsvidrighet åberopas fortfarande väntar på att antas i parlamentet.

Trots ansträngningar att stärka övervakningen av genomförandet av den nationella korruptionsbekämpningsstrategin för utsatta sektorer och lokala offentliga förvaltningar är det fortfarande svårt att bedöma effekterna av strategin under det tredje och sista året av dess genomförande. En ny strategi som planeras till andra halvan av innevarande år bör bygga på en oberoende konsekvensbedömning av de två tidigare strategierna och lyfta fram kampen mot korruption som en fråga av nationell betydelse. Arbetet tvärs över hela den offentliga sektorn bör intensifieras för att nå fram till mer föregripande metoder för att förebygga korruption.

Riksåklagarens ansträngningar att stärka kampen mot korruption genom åklagarkontoren på länsnivå börjar ge resultat i form av fler åtal med större fokus på offentliga tjänstemän och mer komplicerade undersökningar. Flertalet fall har utretts med assistans från generaldirektoratet för korruptionsbekämpning inom förvaltnings- och inrikesministeriet.

Avsevärda förbättringar krävs för att skydda mot intressekonflikter och korruption vid offentlig upphandling. Den rumänska lagstiftningen på området förefaller inkonsekvent eftersom intressekonflikter regleras i olika lagar och kryphål i lagarna gör det möjligt för vissa mål att falla genom systemet. Därtill kommer att bristen på generellt tillämpad bästa praxis för offentlig upphandling och av horisontellt samarbete i övervakningen av lagstiftningen medför rättslig instabilitet och rättsosäkerhet for de upphandlande myndigheterna. Nyligen gjorda ändringar av lagstiftningen kring offentlig upphandling bör förbättra det lagfästa skyddet mot intressekonflikter[4], och i synnerhet motverka fall av intressekonflikter som berör lokala politikers och deras familjers affärsintressen.

Farhågor finns om att möjligheterna för avdelningen för bedrägeribekämpning att bistå Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) i skyddet av EU:s ekonomiska intressen kan påverkas negativt efter den rumänska författningsdomstolens beslut i november 2009 angående avdelningens rättsliga grund.

Kommissionens bedömning visar att behöriga administrativa organ inte tillämpar några reella kontroller för att upptäcka intressekonflikter och korruption och inte i tillräcklig grad samarbetar i denna fråga. Därtill kommer att brottsbekämpande myndigheter som t.ex. åklagarmyndigheten, Nationella korruptionsbekämpningsdirektoratet och även Nationella integritetsbyrån inte systematiskt underrättas om potentiella fall av intressekonflikter, bedrägerier eller korruption. Behöriga administrativa myndigheter upptäcker och beivrar nästan inga fall av intressekonflikter och ogiltigförklarar mycket få offentliga anbudsförfaranden på grund av överträdelser mot reglerna angående intressekonflikter, trots att flertalet fall av intressekonflikter som Nationella integritetsbyrån vidarebefordrar till de rättsliga myndigheterna för beslut rör offentlig upphandling och ett antal korruptionsärenden på hög nivå också rör offentlig upphandling[5]. De rättsliga myndigheterna bör utveckla större känslighet inför frågor som rör intressekonflikter och bedrägerier vid offentlig upphandling och med kraft driva de fall som kommer till deras kännedom.

Kommissionens avdelningar har redan lagt fram ett antal konkreta förslag för att förbättra praxis för offentlig upphandling när EU-medel ska distribueras. Genomförandet av de flesta av dessa förslag pågår fortfarande. För att fokusera Rumäniens ansträngningar inom detta område har kommissionen i punkt 4 i föreliggande rapport lagt fram en rad rekommendationer för omedelbara åtgärder. Kommissionen kommer att rapportera om framstegen på detta område i sin nästa rapport inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen.

3. Slutsatser

Trots framsteg på en del områden pekar kommissionen generellt i sin bedömning på viktiga svagheter i Rumäniens arbete med att nå framsteg inom ramen för mekanismen. Rumänien visar inte tillräckligt politiskt engagemang för att stödja reformprocessen. Ändringarna av lagen om Nationella integritetsbyrån som röstades igenom den 30 juni utgör ett allvarligt bakslag. Lagen äventyrar Nationella integritetsbyråns positiva arbetsresultat och innebär att Rumänien tydligt bryter mot de åtaganden landet gjorde vid EU-anslutningen. Kommissionen uppmanar Rumänien att respektera sina åtaganden genom att finna de lämpligaste rättsliga medlen för att återställa Nationella integritetsbyråns befogenheter att lämna verkningsfulla förslag om förverkande av orättmätiga förmögenheter. Rumänien bör sikta på att skapa brett politiskt stöd för öppenhet och ett verkligt skydd mot korruption och intressekonflikter.

Efter en nedgång i det parlamentariska arbetet har Rumänien fått upp takten igen under andra kvartalet 2010 och satt i gång en stor lagstiftningsreform i och med parlamentets godkännande av civilprocess- och straffprocesslagarna den 22 juni. Förberedelserna för att de fyra nya lagarna ska träda i kraft (enligt planerna i oktober 2011) är en viktig möjlighet till en genomgripande reform av det rumänska rättsväsendet. För att hålla igång reformprocessen uppmanar kommissionen Rumänien att bygga vidare på det starka parlamentära stödet för de nya processlagarna och att utvidga denna politiska vilja till att omfatta andra områden.

Rumänien lider också av att ledningen för rättsväsendet har ådagalagt en viss ovillighet att samarbeta och ta ansvar, vilket skulle gagna reformen. Trots att pragmatiska lösningar finns tillgängliga i många fall tas de ofta inte i anspråk, så att initiativ från individuella domare, yrkesförbund och civilsamhället får försöka fylla denna lucka. Kommissionen uppmanar Rumänien att inleda ett nära och konstruktivt samarbete mellan olika politiska och rättsliga aktörer och att stärka rättsväsendets reformåtagande.

För att nå framgång i reformprocessen behövs ett varaktigt åtagande av Rumänien, kommissionen och övriga medlemsstater. Kommissionen kommer fortsatt att stödja Rumänien i denna strävan och kommer att lämna sin nästa bedömning sommaren 2011.

4. rekommendationer

Mot bakgrund av sin bedömning av hur väl Rumänien nått upp till de riktmärken som fastställts i mekanismen uppmanar kommissionen Rumänien att vidta följande omedelbara åtgärder:

Rekommendationer beträffande reformen av rättsväsendet

Kommissionen erinrar om oförverkligade rekommendationer från juli 2009, bl.a. när det gäller att anta genomförandelagstiftning för de fyra nya lagarna och att göra en konsekvensbedömning av dem, att tillämpa en flexibel, prioritetsstyrd strategi för personalpolitiken och i förhållande uppföljningen av rekommendationerna från den arbetsgrupp som arbetar med individualisering av påföljder för korruptionsbrott, och uppmanar Rumänien att vidta följande omedelbara åtgärder:

1. Igångsätta en oberoende genomgång av hur rättsväsendet fungerar och göra nödvändiga strukturella justeringar, bl.a., när så behövs, överföring av domare. Landet bör också vidta omedelbara åtgärder för att minska obalansen i fråga om kapacitet genom att förlänga överföringarna av vakanta tjänster mellan appellationsregionerna och mellan olika domstolnivåer och genom att maximera användningen av överföring av domare till orter med akuta resursproblem.

2. Försäkra sig om en smidig och rättsligen gedigen övergång till ett nytt Högsta rättsråd genom att iaktta de lagfästa kraven om kandidaternas valbarhet.

3. Utöka kapaciteten hos Nationella institutet för domarkåren att starta utbildningar och fortbildning och vidta åtgärder för att garantera att alla nya domare konsekvent når upp till de professionella miniminormerna, exempelvis genom att utvidga kravet på att bli godkänd i domarkårens kvalifikationsexamen till alla som rekryteras. Programplanera den kapacitet som Nationella institutet för domarkåren förfogar över i linje med årliga extrapoleringar av behovet av rekryteringar och utbildning.

4. Överväga en revidering av Högsta kassationsdomstolens ansvarsområden genom att minska befogenheten att pröva ärenden i första instans och begränsa prövningen av överklaganden till rättsfrågor. Överväga att vidta andra åtgärder som föreslagits av denna domstol i ett lagutkast som ska förbättra den rättsliga enhetligheten. Se till att domstolarnas hela rättspraxis offentliggörs och finns tillgänglig för alla på en användarvänlig och lätt sökbar databas.

5. Överväga en genomgripande reform av det disciplinära systemet. Ompröva inspektionsenhetens mål och stärka enhetens kapacitet och organisation för att tillräckligt fokus ska kunna inriktas på disciplinära utredningar. Anpassa typerna av möjliga disciplinära påföljder för att få en större variation av påföljder och vidta mått och steg för att se till att konsekventa, proportionerliga och avskräckande disciplinära straff tillämpas. Införa en årlig utvärdering av inspektionsenhetens arbetsresultat.

Rekommendationer beträffande kampen mot korruption

Kommissionen erinrar om oförverkligade rekommendationer från juli 2009, bl.a. när det gäller att övervaka korruptionsfall på domstolsnivå, att underlätta brottsundersökningar mot tidigare och nuvarande ledamöter i parlamentet och regeringen och att undanröja möjligheten att skjuta upp rättegångar då författningsvidrighet åberopas, och uppmanar Rumänien att vidta omedelbara åtgärder på följande områden:

6. Korrigera lagen om Nationella integritetsbyrån i linje med de åtaganden som Rumänien gjorde vid anslutningen. Se till att Nationella integritetsbyrån fortsatt kan bidra effektivt till arbetet med att förebygga och beivra korruption genom att utfärda bindande beslut angående orättmätiga förmögenheter på vars grundval beslut om avskräckande påföljder kan fattas. Korrigera övriga procedurmässig brister som upptäckts i den nya lagen. Främja ytterligare utveckling av Nationella integritetsbyrån, bl.a. genom att ändra rättsbestämmelserna gällande Nationella integritetsrådet.

7. Fortsätta att övervaka hur konsekventa och avskräckande de påföljderna är som domstolarna utdömer i korruptionsfall bland samhällets toppar och ytterligare sprida resultaten från studien om individualiseringen av påföljder för korruptionsbrott vid möten i appellationsdomstolarna. Fastställa åtgärder och genomföra dem för att påskynda rättegångar som rör korruption på hög nivå i samhället.

8. Stärka den allmänna korruptionsbekämpningspolitiken, bl.a. genom samordning på hög nivå och på grundval av en oberoende bedömning av resultaten från de senaste två korruptionsbekämpningsstrategier som genomförts sedan 2005. Säkra den rättsliga och institutionella stabiliteten för korruptionsbekämpningsramverket, bl.a. i genomförandet av de nya straff- och straffprocesslagarna.

9. Offentlig upphandling: Utvärdera effektiviteten hos det rättsliga ramverket och fördelningen av ansvarsområden mellan behöriga myndigheter vad beträffar skyddet mot intressekonflikter och att modifiera den när så behövs. Överväga ett förbud för högre tjänstemän och valda företrädare att direkt eller indirekt dra nytta av kommersiella avtal som ingås i deras institutioners namn och införa full öppenhet på detta område.

10. Utvärdera hur effektiva de behöriga myndigheterna är i sin tillämpning av lagstiftningen om offentlig upphandling och vidta korrigerande åtgärder för att bättre samordna de olika institutionerna och förbättra deras effektivitet. Etablera resultatriktmärken för behöriga myndigheter på följande områden och övervaka hur de genomförs: förebyggande verksamheter, kontrollverksamheter, beivrande av intressekonflikter, interinstitutionellt samarbete och samarbete med rättsliga myndigheter.

[1] Kommissionens beslut 2006/928/EG av den 13 december 2006 om inrättande av en mekanism för samarbete och kontroll av Rumäniens framsteg vid uppfyllandet av de särskilda riktmärkena för reformen av rättsväsendet och kampen mot korruption (EUT L 354, 14.12.2006, s. 56).

[2] Rapporten bygger på material som regelbundet mottagits från de rumänska myndigheterna, bl.a. som svar på ingående frågeformulär från kommissionen. Kommissionen har biträtts i sitt arbete av experter och har utnyttjat dokumentation och material som kommer från skilda källor. Det åtföljande arbetsdokumentet innehåller kommissionens detaljerade bedömning av framstegen för varje enskilt riktmärke som nämns i beslutet om mekanismen.

[3] Riktmärkte 2 i mekanismen lyder: ”Planenligt inrättande av ett integritetsorgan med ansvar för att kontrollera tillgångar, oförenligheter och potentiella intressekonflikter samt för att utfärda bindande beslut på grundval av vilka avskräckande påföljder kan beslutas” (kommissionens beslut 2006/928/EG).

[4] Regeringens undantagsförordning nr 76/2010 av den 30 juni 2010.

[5] Ett antal korruptionsfall på hög nivå gäller frågor i samband med offentlig upphandling. Ärendet avser en parlamentsledamot och en hög domare i ett fall av missbruk av inflytande i samband med offentlig upphandling, två tidigare ministrar, andra nuvarande eller tidigare parlamentsledamöter och ett antal tidigare direktörer för statliga företag samt valda lokala tjänstemän.