16.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 306/51

1.1

Hinder och insatsnivåer: Harmoniserade och demokratiskt kontrollerbara förfaranden skulle öka insynen med avseende på de internationella förbindelserna, de val som EU fattar, marknaderna, prissättningen och vinsterna för operatörerna (tillsynsmyndigheter och förvaltare av nätverken). Det är viktigt att lyssna på de boende i de berörda områdena och att ge konsumenterna information.

1.2

Tvister: Medlemsstaterna bör själva kunna välja vilken energi de vill använda. Kommissionen kan spela en samordnande roll och samtidigt beakta medborgarnas krav i fråga om energiförsörjning och fysisk planering. Den roll som spelas av Europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystemen för el (ENTSO-E) och byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (ACRE) (1) bör definieras, liksom den rättsliga verkan av deras beslut.

1.3

Forskning och demonstration: Finansieringen av forskning och demonstration bör utvärderas och måste helt enkelt utökas. Den bidrar till effektiva nätverk, till deras underhåll och hållbarhet, och till den energieffektivitet som kan minska beroendet och föra in EU i nästa energiera.

1.4

Den viktigaste uppgiften: Man får aldrig glömma bort slutkonsumenten, men det är nödvändigt att fullborda nätverken, fastställa gemensamma strategiska riktlinjer och rambestämmelser för marknaden, identifiera och åtgärda bristerna för att säkerställa överföring av elkraft i hela EU, säkerställa försörjningen och lagringen samt tydligt avgränsa behörighets- och ansvarsområden. Bra nät, tjänsternas kvalitet och resurser som kan säkerställa allmän tillgång, säkerhet och kontinuitet till ett rimligt pris är alla inslag som ligger i allmänhetens intresse.

1.5

Förbindelserna med tredjeländer: EESK vill gärna se att EU på det internationella planet talar med en enda röst när det gäller energifrågor och näten för överföring av energi, att man behandlar dessa områden som en del av diplomatin (den europeiska grannskapspolitiken) och att man föreslår standarder för styrning i transitländerna.

Det förefaller lämpligt att utveckla dialogen med Turkiet. Investeringsrisken måste bedömas i förhållande till förväntade fördelar, och viktiga inslag är också respekten för de lokalt anställda och kopplingen mellan energiverksamheten och utvecklingspolitiken. Kommittén anser att energi, transport och miljö utgör tre sammanhängande delar.

1.6

Strategi, stöd och investeringar: Endast EU har en helhetsbild av försörjningssituationen och kan agera gränsöverskridande. Dess diplomatiska förbindelser utgör ett stöd när det gäller lokala risker och med avseende på områden under inflytande av andra länder. Kommissionen bör tydliggöra huruvida det handlar om infrastruktur eller försörjning. När det gäller infrastrukturen är de transeuropeiska energinäten fortfarande relevanta. De bör ingå i området för offentliga beslut och även i fortsättningen finansieras genom en specifik del av EU-budgeten, på en lämplig nivå. Amorteringen av det gemenskapsstöd som investerats i dessa nätverk bör inte påverka konsumtionspriserna. Operatörernas budgetar bör vara öppna för insyn. Man bör utveckla möjligheten att ge investerare gemenskapsgarantier och bevilja operatörerna lån. EU bör hitta nya offentliga förvaltningsformer för investeringar.

1.7

Översynen av riktlinjerna: EESK vill se en effektivare infrastruktur tack vare forskning och ett engagemang av medborgarna när det gäller de olika utmaningarna, och föreslår 1) att det inrättas en verklig social dialog och verkliga sektoriella dialoger, och 2) att man utför studier om lämpligheten och genomförbarheten med avseende på en europeisk tjänst av allmänt intresse på energiområdet för medborgarna (2).

1.8

De transeuropeiska energinätens utsträckning: Ja, när det gäller oljeinfrastruktur, genom att efter en bedömning av situationen låta gemenskapsstödet förbehållas de oljebolag som går med förlust. Nej, när det gäller koldioxid. EESK anser att en utsträckning av de transeuropeiska energinäten till att omfatta nät för koldioxid vore förhastad innan man har fastställt att en nättransport verkligen är av intresse och ofarligt. Det kräver en omfattande samhällsdebatt mot bakgrund av tydliga förslag som bör ingå i texten.

1.9

Nya prioriterade projekt: Att betona de bristande sammankopplingarna är en god idé. EESK ställer sig positiv till att sammankoppla nätverket till förnybara energikällor, exempelvis till vindkraftanläggningarna i Östersjön och Nordsjön. När det gäller projekt framemot år 2050 bör man även planera för sammankoppling med framtida energikällor (undervattenkraft osv.).

1.10

Försörjningstrygghet och solidaritet: En ökad förståelse från medborgarnas sida kräver en god kommunikation och resultat i form av bättre priser för kunderna. Grönboken är inte tydlig när det gäller vilka uttryck solidariteten mellan medlemsstaterna ska ta. Den förutsätter att alla bidrar till energins rörlighet inom EU och att man bygger upp strategiska lager som kan ställas till övriga medlemsstaters förfogande i krissituationer. Medlemsstaterna bör tillsammans med EU värna denna solidaritet på energiområdet runt om i världen, och i EU bör man respektera principen om allmänt intresse.

1.11

Ytterligare åtgärder som skulle kunna bidra till en hållbar infrastruktur: En hållbar energiförsörjning förutsätter en sammankoppling av förnybara energiformer, men någon sådan har inte etablerats. Elnäten måste moderniseras för att lösa de problem som hänger samman med strömförluster i ledningarna, frekvens, spänning och harmonisering av koderna mellan medlemsstaterna, och när det gäller gas måste kapaciteten och säkerheten i lagringsområdena förbättras.

1.12

De transeuropeiska energinäten kräver underhåll av hög kvalitet, utförd av mycket välutbildad personal. Med hänsyn till Lissabonstrategin och strategin för en hållbar utveckling anser EESK att det är nödvändigt att beakta de sociala frågorna, som förbises i grönboken. De europeiska yrkesaktörernas kunnande på området nätverk bör utvecklas för att bevara sakkunskapen och sysselsättningen i Europa. EESK vill se att det inrättas en rådgivande kommitté för energi och klimatförändringar.

1.13

EESK förespråkar att det inrättas en särskild EU-fond som i praktiken skulle kunna garantera medborgarna solidaritet inom EU. Som nödvändigt komplement till en integrerad europeisk energipolitik bör det utarbetas en gemenskapsrätt om företagens ansvar inför medborgarna. Den europeiska stadgan om energikonsumenters rättigheter bör tillämpas.

2.1

Enligt kommissionen medger Europas energinät i nuläget inte att man uppnår EU:s energipolitiska mål (hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning) och inte heller 20-20-20-målen för att skydda klimatet. De transeuropeiska energinäten och energinätspolitiken bör uppdateras. Grönboken behandlar översynen av riktlinjerna för de transeuropeiska energinäten och deras finansieringsinstrument.

2.2

Situationen ställdes nyligen ytterligare på sin spets: En ny gaskris i öst, en ny konflikt i Mellanöstern och den globala ekonomiska krisen skulle kunna påverka fullbordandet av de transeuropeiska energinäten.

3.1

EU har för avsikt att utveckla sin infrastrukturpolitik på sex regionala områden: sammankopplingen med de baltiska länderna, den sydöstra gaskorridoren, en ring runt Medelhavet, elöverföring mellan områden i centrala och sydöstra EU, en handlingsplan för flytande naturgas, utveckling av vindkraften i norra EU och förbindelsen mellan de europeiska energitransportnäten samt integrationen av marknaden.

3.2

EU skulle kunna upprätta följande planer:

3.3

I den grönbok som granskas vill man främja medborgarnas förståelse och solidariteten i syfte att förverkliga målen till 2020.

4.1

Grönbokens titel och inledning antyder en övergripande strategi som syftar till säkra och hållbara energinät. Men i stället fokuserar den på etableringen av internationella förbindelser utan att föreslå en inventering vad gäller underhåll, personalens utbildning och kvalifikationer, samt forskning och utveckling, faktorer som är viktiga för säkerheten och hållbarheten.

4.2

Konkurrens intresserar konsumenterna när det är ett medel och inte ett mål i sig, och när det kan bidra till att de sparar pengar samtidigt som de erbjuds lika tillförlitliga tjänster som i ett monopol. Privat finansiering och partnerskapsinitiativ för att fullborda de transeuropeiska nätverken är av intresse. Detta understryker emellertid det verkliga hindret för utvecklingen av integrerade europeiska gas- och elnät, nämligen avsaknaden av en stark allmän politisk vilja med adekvata resurser inom gemenskapen.

4.3

Energi är en tjänst av allmänt intresse. Privata investeringar passar dåligt ihop med mycket långsiktiga planer. Marknaden kan inte axla övergången till en ny tidsålder på energiområdet – vilket energi-/klimatförändringspaketet inbjuder till – genom att stödja sig på föråldrade produktions- och transportsätt. Kommissionen, som vill stimulera privata medel, kan agera direkt på gränsöverskridande nivå för att utarbeta en ny, övergripande plan och föreslå en ny offentlig styrning av investeringarna i syfte att tack vare energinäten säkerställa principen om kontinuerliga tjänster i allmänhetens intresse med avseende på energiförsörjningen.

5.1

EESK anser att de europeiska nätverken kräver att samtliga aktörer samordnas via et organ som bör vara centraliserat och som står i kontrast till marknadens logik. Kommissionen bör bekräfta målsättningen att söka optimala lösningar med avseende på kostnader/vinster som kan gynna konsumenterna, som annars kan börja undra vad den inre marknaden för energi tjänar för syfte.

Det är oklart vilken roll som grönboken tilldelar de europeiska nätverken av systemansvariga för överföringssystem (ENTSO-E) och byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (ACER). De ska fungera som samordningspoler men inte delta i beslut om användningen av allmänna medel. EU bör för övrigt se till att säkerställa kontinuiteten med avseende på forskning och utveckling, som inte bör tillhöra dessa byråers verksamhetsområden.

6.1

Med ökade resurser skulle nätverken kunna leda till ökad energisolidaritet. EU bör utreda var det saknas länkar i nätverken och vidta åtgärder för att åtgärda detta problem. EESK tror på att en lyckad europeisk grannskapspolitik leder till framgång. Kommittén konstaterar att ingenting har sagts om förbindelsernas geografiska begränsningar, om deras uppbyggnad, om organ med ansvar för underhåll av frekvens och spänning, om vilken politik som ska föras om en del av nätverket kollapsar eller om ansvars- och behörighetsfördelning, också i fråga om unionens samordning.

EESK anser att investerarna och medborgarna måste få fullständig information om framtiden på marknaden när det gäller mycket tunga, strukturerande och långlivade infrastrukturer.

Kommittén vill att studier ska göras om möjligheterna för och genomförbarheten av en europeisk tjänst i allmänhetens intresse på energiområdet, medborgarna till fromma. Studien bör ha en enhetlig infallsvinkel i fråga om pris, beskattning, finansieringsregler, säkerhet, kontinuitet, ekonomisk utveckling och klimatskydd.

6.2

Hållbarheten uppnås genom att förnybara energiformer (vindkraftverk i norr) kopplas till elnätet och genom att koldioxid överförs till lagringsplatser. Det är inte egentligen fråga om hållbarhet inom transeuropeiska energinät. För elnätverken bör kommissionen förespråka modernisering inför problemen med strömförluster i ledningarna, frekvens, spänning och harmonisering av koderna mellan medlemsstaterna samt utveckling av intelligenta nätverk.

6.3

EESK är medveten om att det finns teknik för att fånga upp koldioxid men anser att det är för tidigt att ge de transeuropeiska energinäten befogenheter att transportera koldioxid. Frågan bör inledningsvis diskuteras ingående i offentligheten (3).

6.4

EESK anser att försörjningssäkerheten ligger på två nivåer:

6.5

Kommittén anser att unionen bör tala med en enda röst på det internationella planet i frågor som berör nätverk för energiöverföring. Energidimensionen bör utgöra en väsentlig del av unionens diplomati, och en ny politisk solidaritet bör inrättas mellan medlemsländerna med EU:s närmaste grannländer. I detta sammanhang kunde konkreta åtgärdsförslag ha lagts fram i grönboken.

6.6

Nätverken bör inte ge upphov till osämja som leder till väpnade konflikter eller till laglöshet, i synnerhet gentemot löntagarna. De bör tvärtom stå i centrum för utvecklingspolitiken. Dialogen om energi med det strategiska området Turkiet bör utvecklas, liksom även en systematisk användning av euro i transaktionerna.

6.7

Energisolidariteten innehåller tre aspekter: mellan medlemsstater, mellan medborgarna och unionen samt mellan operatörer. Grönboken är inte tydlig när det gäller vilka uttryck solidariteten ska ta, inte ens mellan medlemsstaterna. Handels- eller kontraktsförfarandena mellan operatörer uppmuntrar inte till solidaritet (aktieinnehavarnas krav) trots att de tvärtom borde försvara energisolidariteten i världen. Alla borde bidra till att energi cirkulerar inom unionen utan att sammankopplingar förvägras eller spärras. EESK ställer sig bakom regler som i nödfall och genom gemensamt beslut ger möjlighet till att släppa ut outnyttjad kapacitet på marknaden (påtvingad återförsäljning inom ramen för ”use it or lose it”).

6.8

Införandet av en särskild europeisk reservfond för nödsituationer kunde vara ett annat uttryck för europeisk solidaritet. Denna kunde skydda medlemsstaterna och medborgarna mot risker på produktionsorterna och risker som beror på geografisk eller geopolitisk situation.

6.9

I samband med planläggningen av transeuropeiska energinät bör ENTSO-E och ACRE ges ett klart avgränsat uppdrag och EU:s förmedlande roll bör formuleras. Grönboken är inte tillräckligt tydlig på denna punkt. EESK beklagar att de flesta europeiska lagstiftare bara har ett rättsligt och begränsat uppdrag i fråga om upprättande av en konkurrensutsatt marknad, utan att hänsyn tas till försörjningssäkerhet. Kommissionens befogenheter är tyvärr inte heller tydligt fastställda. En sammanslutning av nationella lagstiftare innebär inte att dessa tillsammans bildar en europeisk lagstiftare. EESK ställer sig frågor om den rättsliga statusen för ett sådant organ, om hur långt organets behörighet sträcker sig och hur verksamheten granskas. Kommittén anser att kommissionens roll bland annat ska vara att vidta åtgärder för att förebygga meningsskillnader vid nätverksbyggandet. De lokala myndigheterna bör involveras i ett mycket tidigt skede i projekten inom de transeuropeiska energinäten.

6.10

Detta nämns i texten i fråga som en motivering för offentligt ingripande då marknaden inte fungerar. Även om frågan är av avgörande betydelse, beklagar EESK att villkoren inte har utretts.

6.11

Finansieringen av EU (5) är en motor för skapandet av nya projekt. Medlemsstaterna står för större delen av finansieringen. Direkta stöd kan beviljas för särskilda projekt. Under programperioden 2007–2013 ligger gemenskapens finansiering ungefär på samma nivå som under föregående period, dvs. en ständig minskning av beloppen. Kommissionen har föreslagit att man gör övergripande analyser som gynnar alla.

6.12

Detta verkar inte ha blivit beaktat i fråga om 1) den framtida konsumtionen, 2) nätverkens tillstånd och underhållskostnaderna för dessa, eller 3) följderna av ny teknik (nya förnybara energikällor, nya överföringssätt – intelligenta nät, nya konsumtionsvanor och energieffektivitet).

6.13

I grönboken föreslås att befintliga finansieringskällor kombineras med en ökad andel medel från den privata sektorn. EESK konstaterar att marknaden inte så gärna gör lönsamma investeringar på längre sikt. Kommittén ställer sig dock positiv till att innovativa finansieringsmetoder undersöks för viktiga projekt, på villkor att detta inte ökar det offentligas börda. EESK anser dock samtidigt att de transeuropeiska energinäten bör falla inom offentligt beslutsfattande.

6.14

Kommissionen påminner om att de transeuropeiska nätverken ursprungligen var ett instrument för inre marknaden där man har utgått från att investeringar ska bekostas av marknadens aktörer som i sin tur överför kostnaderna till konsumenterna. EESK anser att unionen i egenskap av medfinansiär i de transeuropeiska energinäten bör ta fram nya metoder för hantering av offentliga investeringar. Amorteringen av de offentliga belopp som investerats i dessa nätverk bör inte påverka konsumtionspriserna.

6.15

I grönboken nämns inte hur den nya situationen kan bli mer ”konkurrenskraftig”, och inte heller blir det klart hur en större flexibilitet i energiöverföringen kan leda till mer konkurrens eller hur konsumenterna kan gynnas av detta. EESK erinrar om kommissionens plan om en samordning av alla de transeuropeiska näten.

6.16

EESK anser att unionen bör inrikta sina ansträngningar på forskning för att man i EU även framöver ska kunna behärska nya tekniker. Detta är ett villkor för energieffektivitet och för effektiv energiöverföring.

6.17

Kunnandet finns inte alltid i det land där nätverken och sammankopplingarna är belägna. EESK önskar en obegränsad tillämpning av direktivet om utstationering av arbetstagare. EESK vill se att det inrättas en rådgivande kommitté för energi och klimatförändringar.

6.18

EESK rekommenderar liksom kommissionen att man bör bidra till medborgarnas ”förståelse”. De stora projekt som finansieras av unionen bör syfta till förbättrade livsvillkor för medborgarna och till ett utbud av allmänna tjänster med teknik som ger möjlighet till ett så rimligt pris som möjligt. Detta innebär dock inte automatiskt att marknaden konkurrensutsätts. För att stödja medlemsstaterna i deras stöd till medborgarna då åtagandena i anslutning till nätverk inte uppfylls och/eller nätverken blockeras bör dessutom en europeisk fond för krisinsatser upprättas för att säkerställa fortsatt leverans trots spärrning av nätverken (force majeure, krig, konkurs, börskrasch osv.). Nätverksbolagens ansvar gentemot medborgarna bör fastställas.

6.19

Tillsyns- och utvärderingsorganen bör vara öppna för ett bredare deltagande och involvera alla berörda parter, såväl arbetsmarknadens parter som det civila samhället.

6.20

För att uppnå allmänhetens solidaritet måste konkreta kommunikationsåtgärder vidtas. Orsakerna till det vanligt förekommande motståndet bland invånarna så fort ett sammankopplingsprojekt planeras bör tas på allvar och behandlas på ett öppet sätt.

6.21

EESK anser att försörjningssäkerheten, solidariteten mellan medlemsstaterna och kampen mot klimatförändringen kan bidra till ny tillväxt.

6.22

Kommittén betonar en gemensam framställning av de tre politikområdena energi, transporter och miljö.