52005DC0670

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 21.12.2005

KOM(2005) 670 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

En temainriktad strategi för ett hållbart nyttjande av naturresurser

{SEK(2005) 1683}{SEK(2005) 1684}

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

En temainriktad strategi för ett hållbart nyttjande av naturresurser 4

1. Inledning 4

2. europeisk miljöpolitik och resursutnyttjande– problem och politiska lösningar 5

3. Att möta utmaningen – strategins målsättning 7

4. att utnyttja den nuvarande politiska ramen: tillämpning av ett livscykeltänkande på den nuvarande politiken 8

5. nya initiativ – att lägga grunden för de kommande tjugofem åren 9

5.1. Att bygga upp kunskapsbasen – ett uppgiftscentrum med hjälp av vilket politiska beslutsfattare kan utöka och förbättra kunskapsbasen om resursutnyttjandet och dess verkningar för miljön 10

5.2. Att mäta framstegen – utveckling av indikatorer 11

5.3. Den interna dimensionen – medlemsstaterna och högnivåforumet 11

5.4. Den globala dimensionen – en internationell panel för ett hållbart nyttjande av naturresurser 12

6. förväntade verkningar och resultat 13

7. översynsprocess 13

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

En temainriktad strategi för ett hållbart nyttjande av naturresurser

1. INLEDNING

De europeiska ekonomierna är beroende av naturresurser, inbegripet sådana råmaterial som mineraler, biomassa och biologiska resurser; sådana miljömedier som luft, vatten och jord; sådana flödesresurser som vindkraft, geotermisk energi, tidvattenkraft och solenergi samt rymd (landareal). Oavsett om resurserna används för att tillverka produkter eller som sänkor som absorberar utsläpp (jord, luft och vatten), är de av avgörande betydelse för att ekonomin skall kunna fungera och för vår livskvalitet. På det sätt som både förnybara och icke-förnybara resurser används, och med den hastighet som förnybara resurser försämras, utarmas snabbt jordens kapacitet att återskapa resurser liksom de tjänster på vilka vårt välstånd och vår tillväxt baseras. Såsom anges i rapporten över millenniebedömningen av ekosystemet[1] har människan under de senaste 50 åren förändrat ekosystemen snabbare och mera genomgripande än under någon annan jämförbar period tidigare i mänsklighetens historia, till stor del för att möta snabbt ökande efterfrågan på livsmedel, färskvatten, trä, fibrer och bränsle.

Om de nuvarande resursutnyttjandemönstren upprätthålls i Europa kommer miljöförstöringen och utarmningen av naturresurser att fortsätta. Frågan har också en global dimension. EU är i hög grad beroende av resurser från andra håll än Europa, och de ekologiska verkningarna av EU:s och andra stora ekonomiers resursutnyttjande är kännbara i hela världen. Samtidigt utnyttjar de växande ekonomierna i sådana utvecklingsländer som Kina, Indien och Brasilien naturresurserna i allt snabbare takt. Om världen som helhet skulle följa de traditionella konsumtionsmönstren beräknas det globala resursutnyttjandet komma att öka fyrfaldigt under de närmaste 20 åren. De negativa verkningarna för miljön skulle därmed bli väsentliga. En alternativ lösning kan vara att anta ett samordnat tillvägagångssätt där man framhåller behovet av att övergå till hållbarare användningsmönster som kan leda till ekologiska och ekonomiska fördelar både i Europa och globalt sett.

Utmaningen för de politiska beslutsfattarna består i att underlätta och stimulera tillväxt och samtidigt sörja för att miljöns tillstånd inte förvärras. Detta är inte några mål som konkurrerar med varandra. Effektivt nyttjande av resurser bidrar till tillväxt. Ineffektivt nyttjande av resurser och överutnyttjande av förnybara resurser bromsar tillväxt på lång sikt.

Ett hållbart nyttjande av resurser, inbegripet hållbar produktion och förbrukning, är således avgörande för välstånd på lång sikt, både inom EU och globalt. I EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning[2] som godkändes vid EU:s toppmöte våren 2005 ges också hög prioritet åt ett mera hållbart nyttjande av naturresurser. I meddelandet uppmanas även EU att ta initiativet till en hållbarare förbrukning och produktion i världsekonomin. Europa behöver därför en långsiktig strategi som integrerar resursutnyttjandets verkningar för miljön, inbegripet dess externa dimension (verkningar utanför EU, inbegripet i utvecklingsländerna), när politiska beslut fattas. Denna temainriktade strategi om ett hållbart nyttjande av naturresurser (nedan kallad ”strategin”) är ett svar på den utmaningen. Den måste sättas i samband med strategin för hållbar utveckling[3] som nyligen var föremål för översyn och som den också bidrar till.

I strategin betonas vikten av att integrera miljöhänsyn på andra politiska områden som berör naturresursutnyttjandets ekologiska verkningar, men den är inte ett försök att genomföra specifika initiativ på områden som redan omfattas av väletablerade strategier. Den fastställer en analytisk ram som syftar till att göra det möjligt att rutinmässigt beakta resursutnyttjandets verkningar för miljön i politiska beslut. Om detta tillvägagångssätt tillämpas kommer det att bidra till att de europeiska ekonomierna kommer närmare en situation där tillväxtmålen uppfylls genom ett effektivare utnyttjande av naturresurserna utan att ytterligare tära på den naturliga resursbasen.

2. EUROPEISK MILJÖPOLITIK OCH RESURSUTNYTTJANDE– PROBLEM OCH POLITISKA LÖSNINGAR

Resursutnyttjandet har varit föremål för miljöpolitiska diskussioner i Europa under de senaste trettio åren. Under 1970-talet, efter de första oljekriserna, var bristen på naturresurser och begränsningarna för tillväxt frågor som vållade ett stort bekymmer. Såsom kommissionen redan angett i sitt meddelande ”Mot en temainriktad strategi för hållbar användning av naturresurser”[4] har bristen emellertid inte visat sig vara ett så stort miljöproblem som förutsågs den gången. Världens fossila bränslen har inte tagit slut och marknaden har med hjälp av prismekanismen reglerat bristen. Användningen av många metaller och mineraler har minskat på grund av att tekniken har förändrats, inte på grund av att lagren har tagit slut. Snabbt ökande efterfrågan och flaskhalsar i försörjningen kan emellertid ge upphov till akuta ekonomiska och ekologiska problem, vilket de nyligen genomförda prishöjningarna på många råvaror visat.

Skada riktad mot naturresursbasen har därför varit och är alltjämt en angelägen fråga. Miljöpolitiken var ursprungligen inriktad på de uppenbara problemen bakom utsläpp och avfall – vilket gjorde att föroreningar från ”punktvisa källor”, såsom fabriker och kraftverk, var mindre viktiga. De åtgärder som vidtagits mot dessa har varit framgångsrika. Luftens och vattnets kvalitet har förbättrats. En större del av avfallet återvinns, medan en mindre del av det går till avfallsupplag. En undersökning av material- och avfallsströmmarna i EU, inbegripet importen och exporten, har visat att den samlade förbrukningen per invånare under de senaste tjugo åren förblivit i stort sett oförändrad i EU, dvs. cirka 16 ton per år; trots detta har ekonomin växt med 50 % under samma period. Detta betyder att Europa har avsevärt förbättrat sin materialeffektivitet. Trots dessa förbättringar har produktionsvolymerna ofta ökat snabbare än eventuella miljöförbättringar eller effektivitetsvinster, och den nuvarande politiken har inte räckt till för att verkligen vända den ohållbara utvecklingen, vare sig i Europa eller globalt.

Miljöpolitiken måste, för att verkningarna av att vända denna ohållbara utveckling skall bli större, för att miljöförstörelsen skall kunna begränsas och de viktiga tjänster som naturresurserna erbjuder skall kunna bevaras, omfatta mera än utsläppsgränser och avfallskontroll. Det är nödvändigt att utveckla medel för att fastställa de negativa verkningarna för miljön av hur material och energi används genom hela livscykeln (ofta kallat ”från vaggan till graven-strategin”) och för att fastställa betydelsen av dessa. En sådan förståelse för de globala och sammantagna verkningarna längs en orsakskedja är nödvändig för att man skall kunna rikta de politiska åtgärderna, så att de får största möjliga effekter för miljön och blir kostnadseffektivare för offentliga myndigheter och ekonomiska aktörer.

Det räcker inte heller med att betrakta livscykeln ur ett geografiskt isolerat perspektiv. I en globaliserad tidsålder med en världsekonomi som Europa deltar aktivt i måste väl underbyggda politiska beslut fattas på grundval av kunskap om hur resurserna förflyttar sig inom världsekonomin, vilken drivkraften är och vilka verkningar det får, oavsett var resurserna utvinns och används.

Detta erkändes i det sjätte miljöhandlingsprogrammet[5], i vilket man uppmanade till utarbetande av ”en temainriktad strategi för hållbar användning och förvaltning av resurser” . Denna strategi baseras på en undersökning av resursutnyttjandet inom EU och på befintliga analytiska och politiska ramar. Den har utarbetats i nära samråd med berörda parter[6].

Strategin är en vidareutveckling av ett tillvägagångssätt som ger bästa möjliga resultat av investeringar i miljöskydd. Att koncentrera de begränsade medel som står till förfogande från staten och ekonomiska aktörer på de viktigaste miljöproblemen kommer att vara en del av detta.

3. ATT MÖTA UTMANINGEN – STRATEGINS MÅLSÄTTNING

Det strategiska tillvägagångssätt som används för att uppnå ett hållbarare nyttjande av naturresurser bör med tiden leda till ökad resurseffektivitet och en minskning av resursutnyttjandets negativa verkningar för miljön och leda till att allmänna miljöförbättringar går hand i hand med tillväxt. Det övergripande målet är därför att minska de negativa verkningar för miljön som uppstår vid utnyttjandet av naturresurser i en växande ekonomi - ett begrepp som brukar kallas brytande av samband [7]. Rent praktiskt betyder detta att resursutnyttjandets verkningar för miljön minskas samtidigt som resursproduktiviteten förbättras överlag i hela EU:s ekonomi. När det gäller förnybara resurser betyder detta också att man inte överskrider tröskeln för överutnyttjande.

För uppnåendet av detta mål fastställs i strategin åtgärder som syftar till att

- förbättra vår förståelse för och kunskap om resursutnyttjandet i Europa, dess negativa verkningar för miljön och betydelse i EU och globalt,

- utveckla medel för att övervaka och rapportera om de framsteg som görs i EU, medlemsstaterna och på det ekonomiska området,

- främja användningen av strategiska tillvägagångssätt och processer, både inom de ekonomiska sektorerna och i medlemsstaterna, och uppmuntra utvecklingen av därmed sammanhängande planer och program, samt

- öka medvetenheten hos berörda parter och medborgare om resursutnyttjandets betydande negativa verkningar för miljön.

Genom strategin kommer det att bli möjligt att snabbare och lättare skaffa sig kunskap om hur resurserna utnyttjas i ekonomin. Andra initiativ kommer därmed att beaktas och, i tillämpliga fall, användas som grund, t.ex. Inspire[8]. Därigenom kommer resursutnyttjandets allvarligaste verkningar för miljön att kunna fastställas och åtgärder kunna vidtas för att mildra verkningarna.

Det kommer ofta att bli nödvändigt att vidta åtgärder på andra områden än det miljöpolitiska. Det tillvägagångssätt som rekommenderas kommer att stärka det politiska beslutsfattandet på alla nivåer (på EU-nivå och på nationell, regional och lokal nivå). En bättre förståelse för resursutnyttjandets verkningar för miljön genom hela livscykeln kommer att göra det möjligt för politiska beslutsfattare att prioritera bättre och inrikta sig på områden där en verklig skillnad kan uppnås.

Detta är en process på lång sikt – ett tidsperspektiv på 25 år föreslås därför. Det kräver att flera aktörer fattar beslut om en rad åtgärder på olika styrelsenivåer. Det innebär en förbättring av den aktuella politiken, bl.a. genom att resursutnyttjandedimensionen vid behov stärks och genom att en rad nya initiativ tas i syfte att säkerställa att resursutnyttjandets verkningar genom hela livscykeln beaktas i samband med i utformningen av politiken.

I detta inledande skede fastställs inte några kvantitativa mål för den resurseffektivitet och minskning av resursutnyttjandet som föreskrivs i det sjätte miljöhandlingsprogrammet, eftersom detta varken är möjligt med den kunskap man har i dag eller på det indikatorernas nuvarande utvecklingsstadium. Varken uppgiftsunderlaget eller indikatorerna gör det möjligt att fastställa mål som klart tjänar syftet att minska verkningarna för miljön i en växande ekonomi. Strategin drar emellertid i gång en process där detta kan bli möjligt under de närmaste fem till tio åren.

4. ATT UTNYTTJA DEN NUVARANDE POLITISKA RAMEN: TILLÄMPNING AV ETT LIVSCYKELTÄNKANDE PÅ DEN NUVARANDE POLITIKEN

DET angivna tillvägagångssättet kommer att tillämpas på både den nuvarande och den framtida miljöpolitiken (se bilaga 2). När det gäller många av dessa policyområden har det redan tagits hänsyn till resursutnyttjandets negativa verkningar för miljön och detta kommer att ske systematiskt i framtiden. Det läggs i samband med miljöpolitiken allt större vikt vid integrerade strategier och kopplingar mellan miljömedier (luft, vatten och jord) och vid att utveckla en gränsöverskridande miljöpolitik som i högre grad beaktar ett hållbart resursutnyttjande (t.ex. klimatförändringar och biologisk mångfald, etc.). Detta livscykeltänkande avspeglas i synnerhet i den temainriktade strategin för förebyggande och återvinning av avfall.

Andra tillvägagångssätt än lagstiftning (såsom den integrerade produktpolitiken[9]) har utvecklats för att i synnerhet minska produkters negativa verkningar för miljön under loppet av hela deras livscykel, alltså även i samband med tillverkning, användning och bortskaffande. På samma sätt har det i handlingsplanen för miljöteknik[10] (Environmental Technology Action Programme, ETAP) fastställts talrika sätt för att med hjälp av miljöteknik minska de negativa verkningarna för miljön i samband med tillverkning och förbrukning.

Livscykeltänkandet kan med fördel tillämpas på olika politikområden. Alla dessa berör resursutnyttjande och måste därför i högre grad integrera resursutnyttjandet och dess negativa verkningar på ett samordnat sätt. Så till exempel fastställdes i Vitboken om den europeiska transportpolitiken[11] som mål på transportområdet att miljövänliga transportsätt skulle främjas. På energiområdet har åtgärder vidtagits inom den viktigaste energiförbrukningssektorn (i synnerhet anläggnings- och transportsektorn), vars genomförande kommer att leda till betydande miljöförbättringar. I samband med de senaste reformerna inom vissa politikområden, särskilt fiske och jordbruk, beaktades i hög grad resursutnyttjandets verkningar för miljön. Strategin för en hållbar utveckling antogs faktiskt för att tillgodose detta behov av konsekventa, gemensamma beslut på de ekonomiska, sociala och miljömässiga områdena.

Kommissionen har för avsikt att, förutom de initiativ som tillkännagavs i dess nyligen framlagda meddelande om industripolitiken[12], utveckla sektorsinriktade initiativ för bestämda ekonomiska sektorer, bl.a. EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning. Detta torde bidra inte bara till att stärka konkurrenskraften och förbättra resultatet överlag, utan också till att minska de negativa verkningarna för miljön. Ökad miljöeffektivitet kan också fungera som en drivkraft för innovation och förbättrad produktivitet och därmed till konkurrenskraft och tillväxt (se bilaga 4).

Kommissionens integrerade konsekvensbedömningar, som beaktar de ekonomiska, sociala och ekologiska verkningarna av olika politiska lösningar på viktiga politiska förslag, kommer att vara viktiga medel vid tillämpningen av livscykeltänkandet[13]. På nationell nivå kan medlemsstaterna använda resultaten av miljökonsekvensbedömningar[14] och strategiska miljöbedömningar[15] för att minska de negativa verkningarna av resursutnyttjandet för enskilda projekt eller planer, program och strategier.

5. NYA INITIATIV – ATT LÄGGA GRUNDEN FÖR DE KOMMANDE TJUGOFEM ÅREN

Nya initiativ är nödvändiga på alla beslutsnivåer, både på EU-nivå och på nationell och internationell nivå, om denna strategi skall kunna genomföras framgångsrikt.

På EU-nivå kommer detta att innebära att en samlad insats måste göras för att bygga upp kunskapsbasen, att indikatorer som kan användas i samband med politiska diskussioner måste utvecklas och att sektorsinriktade initiativ måste tas tillsammans med ekonomiska aktörer. Eftersom EU:s resursutnyttjande har en stark global dimension, som EU:s politiska beslutsfattare måste ta hänsyn till, kommer ett internationellt expertforum att upprättas för att undersöka de globala aspekterna av resursutnyttjandet och dess negativa verkningar för miljön.

5.1. Att bygga upp kunskapsbasen – ett uppgiftscentrum med hjälp av vilket politiska beslutsfattare kan utöka och förbättra kunskapsbasen om resursutnyttjandet och dess verkningar för miljön

Det råder ibland brist på information om de komplexa orsakssambanden mellan diffusa föroreningar och resursutnyttjande. De uppgifter som står till förfogande är inte lätt åtkomliga för politiska beslutsfattare i sin nuvarande form. Flera olika uppgifts- och informationslämnare, inom kommissionen GD Eurostat, Gemensamma forskningscentret, generaldirektoratet för forskning, samt Europeiska miljöbyrån, Exekutiva byrån för intelligent energi, nationella institut och universitet samt kommersiella källor, är involverade i analysen av resursutnyttjandet. Informationsutbytet är dock inte alltid optimalt.

Dessa brister och överlappningar pekar på att det finns ett behov av ett uppgiftscentrum för naturresurser, en ledande eller central tjänst som skall fungera som ett ”informationsnav” som sammanför all tillgänglig relevant information, följer upp och analyserar den och lämnar strategiskt viktiga uppgifter till beslutsfattare. Genom att samla de grundläggande uppgifter och den kunskap (även fackkunskap) och nätverkskapacitet som finns hos dessa uppgifts- och informationslämnare följer kommissionen rådets (miljö) uppmaning att göra ”betydande insatser för att förbättra informationskvaliteten på området genom en strategisk europeisk kapacitet för insamling och utbyte av kunskap om resursanvändning och resurseffekter och en därmed sammanhängande utvärdering av politiken, för att avgöra vilka miljöeffekter arbetet skall inriktas på och utarbeta olika alternativ för hur de kan minskas i en växande ekonomi”[16].

Uppgiftslämnarna kommer också att ha betydelse för strategins övriga delar, nämligen när det gäller att utveckla och befästa lämpliga indikatorer för att mäta de framsteg som görs när det gäller strategin, bistå medlemsstaterna i utarbetandet av de konkreta handlingsplaner som behövs för att tillhandahålla strategins mål, stödja den internationella panelen i dess uppgifter, och vart femte år (med början 2010) utarbeta ett utkast till en lägesrapport om strategins genomförande som skall ingå i kommissionens översynsprocess.

Forskning och utveckling på alla nivåer, inbegripet internationella, europeiska, nationella och industriella program och projekt, kan spela en flerfaldig roll i utvecklandet och genomförandet av strategin. I det sjunde ramprogrammet för forskning[17] kommer större vikt att läggas vid att det utvecklas medel för bedömning av de ekologiska, ekonomiska och sociala verkningarna.

5.2. Att mäta framstegen – utveckling av indikatorer

För att strategins mål skall kunna uppfyllas måste framstegen kunna mätas på ett tillfredsställande sätt och informationen vara tillgänglig för politiska beslutsfattare och medborgare. Ytterligare en rad indikatorer måste utvecklas som bygger på det betydande arbete som redan utförts i fråga om miljövärdering, redovisning av materialflöden och livscykelinventarier. Senast år 2008 kommer kommissionen att utveckla

- indikatorer för att mäta framstegen i fråga om effektivitet och produktivitet i samband med utnyttjandet av naturresurser, inbegripet energi,

- resursspecifika indikatorer för att värdera hur negativa verkningar för miljön har frikopplats från resursutnyttjandet, och

- en allmän indikator för att mäta de framsteg som har gjorts när det gäller att minska de belastningar på miljön som följer av EU:s resursutnyttjande (miljöeffektivitetsindikator).

Det bästa är om alla indikatorer är så sammanfattade som möjligt, lätta att förstå och bygger på det arbete som redan utförts i medlemsstaterna, EU och på internationell nivå (se bilaga 3). Om detta inte är möjligt (t.ex. på grund av metodproblem eller tekniska problem) kommer framstegen i riktning mot ett hållbart nyttjande av naturresurser[18] i stället att fastställas på grundval av de bakomliggande faktorerna. Indikatorerna kommer också att bidra till att fastställa vilket utnyttjande av naturresurser som bidrar mest till de negativa verkningarna för miljön. De kommer också att bidra till att man kan göra prioriteringar i samband med politiska beslut, i synnerhet när det gäller att bestämma vilka sektorer som skall delta i utarbetandet av sektorsinriktade initiativ. I inledningsskedet kommer kommissionen att bygga på de preliminära resultaten från befintliga undersökningar.

5.3. Den interna dimensionen – medlemsstaterna och högnivåforumet

Många av de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna strategi kan bäst vidtas på nationell nivå. Bortsett från jordbruk och fiske omfattas de flesta naturresurspolitiska områden inte av gemenskapens exklusiva behörighet. Några av de politiska redskap som medlemsstaterna har till sitt förfogande, såsom ekonomiska instrument, är svåra att lägga ut på gemenskapsnivå. Medlemsstaterna har också ansvar för utbildningsplaner och är bättre rustade för att föra en konsumentpolitik som tar sikte på att förändra beteenden.

Kommissionen föreslår att samtliga medlemsstater utvecklar nationella åtgärder och program för ett hållbart nyttjande av naturresurser i syfte att uppnå strategins mål. Dessa åtgärder och program bör inriktas på det resursutnyttjande som har de mest betydelsefulla verkningarna för miljön. Medlemsstaterna bör också sörja för att det finns mekanismer för att övervaka framsteg och, om möjligt, utveckla mål. I bilaga 5 föreslås en rad åtgärder som skulle kunna övervägas av medlemsstaterna.

I syfte att underlätta utvecklingen av sådana nationella åtgärder kommer kommissionen att upprätta ett högnivåforum bestående av höga tjänstemän med ansvar för utvecklingen av naturresurspolitiken i medlemsstaterna, företrädare för kommissionen och, i förekommande fall, konsumentorganisationer, icke-statliga organisationer på miljöområdet, industrin, den akademiska världen samt andra viktiga aktörer med ett särskilt intresse för och kunskaper om de aktuella frågorna.

Samtidigt kommer kommissionen att fastställa vilka av de åtgärder som vidtagits i medlemsstaterna som skulle kunna användas i hela EU och kommer att uppmana medlemsstaterna att bestämma vilka miljöproblem som enligt dem effektivt skulle kunna lösas med hjälp av marknadsbaserade instrument, men vars användning hindras av bristen på samordning inom EU. Användningen av marknadsbaserade instrument för förvaltningen av naturresurser kommer särskilt att övervägas av kommissionen i högnivåforumet och i den översynsprocess av denna strategi som det redogörs för i avsnitt 7.

5.4. Den globala dimensionen – en internationell panel för ett hållbart nyttjande av naturresurser

Resursutnyttjandet får allt större uppmärksamhet i internationella sammanhang[19]. Framför allt OECD har uppställt som mål att frikoppla belastningar på miljön från ekonomisk tillväxt[20]. OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd (DAC) har också tillsammans med andra organ offentliggjort ett dokument[21] om en miljöskattereform i vilket det framhålls hur en sådan reform skulle kunna bidra till ett hållbarare nyttjande av naturresurser och som innehåller en lämplig vägledning för åtgärder.

Inom ramen för DCECI[22] kommer kommissionen dessutom år 2007 att lägga fram ett förslag om ett temainriktat program för miljö och hållbar förvaltning av naturresurser, inbegripet energi.

Slutligen förpliktade sig alla länder vid världstoppmötet om hållbar utveckling 2002 att ändra de ohållbara konsumtions- och produktionsmönstren.

I syfte att lägga och behålla tonvikten på detta föreslås i detta meddelande att det upprättas en internationell panel för ett hållbart nyttjande av naturresurser i samarbete med Förenta nationernas miljöprogram (UNEP), eventuellt också med andra internationella partner och initiativ, t.ex. UNIDO och Internationella energiorganet. Panelen kommer att bedöma och tillhandahålla information om de globala aspekterna av resursutnyttjandet och dess verkningar för miljön. Panelen kommer att utföra följande (se bilaga 6):

- Ge kommissionen objektiva råd om naturresursutnyttjandets verkningar för miljön i ett globalt sammanhang, med beaktande även av de ekonomiska och sociala verkningarna.

- Bidra till upprättandet av kunskapsbasen och övervaka framsteg.

- Utveckla hållbara rerefensvärden för utvinning, insamling, transport och lagring av material och produkter som kommer från länder utanför EU, som inkluderar inte bara kvalitetsstandarder för material utan också kvalitetsstandarder för produktion och tar hänsyn till sociala och ekologiska aspekter.

- Ge utvecklingsländerna råd om hur de kan utveckla sin kapacitet för att bedöma naturresursutnyttjandets och resursförvaltningspolitikens verkningar för miljön (som därefter skulle kunna genomföras inom ramen för samarbetsprogram med tredjeländer).

- Ge råd om naturresursutnyttjandets verkningar för miljön i ett bredare globalt sammanhang, t.ex. som en del av UNEP-ledda initiativ för hållbar produktion och förbrukning.

6. FÖRVÄNTADE VERKNINGAR OCH RESULTAT

Genomförandet av denna strategi kommer att skapa förutsättningar för ett mera miljöeffektivt resursutnyttjande och stimulera till hållbarare produktions- och konsumtionsmönster. Detta kommer att få positiva verkningar för ekonomin, inte minst eftersom det kommer att medverka till att företagen kan genomföra innovationer och förbättra sin konkurrenskraft. Det kommer att ge politiska beslutsfattare möjlighet att välja politiska lösningar som är mera välgrundade och tillhandahålla medel (indikatorer, uppgifter) för att mäta framsteg. I den konsekvensbedömning som åtföljer detta meddelande anges olika lösningar och görs en bedömning av verkningarna, både av åtgärderna ovan och de åtgärder som inte bedömts vara lämpliga.

7. ÖVERSYNSPROCESS

Kommissionen kommer att se över de framsteg som har gjorts när det gäller uppnåendet av strategins mål år 2010 och därefter vart femte år. Denna översyn kommer att tas med i den slutliga utvärderingen av det sjätte miljöhandlingsprogrammet.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. ÅTGÄRDENS BETECKNING:

En temainriktad strategi för ett hållbart nyttjande av naturresurser (nedan kallad ”strategin”).

2. BERÖRDA DELAR I DEN VERKSAMHETSBASERADE FÖRVALTNINGEN/BUDGETERINGEN

Politikområde: 07 – Miljö

Verksamhet: 07 04 – Genomförande av miljöpolitiken

3. BUDGETRUBRIKER

3.1. Budgetrubriker (driftsposter och tillhörande tekniska och administrativa stödposter (före detta B.A-poster) inklusive rubriker:

07 01 04 01 – Lagstiftning, åtgärder för att förbättra medvetenheten och andra allmänna åtgärder knutna till gemenskapens handlingsprogram på miljöområdet – Administrativa utgifter.

07 04 02 – Lagstiftning, åtgärder för att förbättra medvetenheten och andra allmänna åtgärder knutna till gemenskapens handlingsprogram på miljöområdet.

07 04 01 – Bidrag till internationell miljöverksamhet

Från och med år 2007 kommer de ekonomiska aspekterna i förbindelse med de mål som rör uppgiftscentrumet och indikatorerna att inkluderas i programmet Life +. De ekonomiska aspekterna i förbindelse med det mål som rör den internationella panelen kommer att täckas av instrumenten för bistånd till tredjeland under budgetrubrik 4 i den föreslagna finansieringsramen.

3.2. Åtgärdens och budgetkonsekvensernas löptid:

Strategin sträcker sig över 25 år (2006–2030). De direkta åtgärder som förutses i meddelandet kommer att sätta i gång processen. Den nuvarande finansieringsöversikten täcker de ekonomiska aspekterna för de första sex åren (2006–2011).

3.3. Budgettekniska uppgifter:

Budgetrubrik | Typ av utgifter | Nya | Deltagande av Efta | Deltagande av kandidatländer | Rubrik i budgetplanen |

07 04 02 | Icke oblig. utg. | Diff.[23] | NEJ | NEJ | NEJ | nr 3 |

07 04 01 | Icke oblig. utg. | Diff. | NEJ | NEJ | NEJ | nr 4 |

4. FÖRTECKNING ÖVER MEDEL

Behovet av personal och administrativa resurser skall täckas från anslagen till de ansvariga generaldirektoraten (GD Miljö med flera) inom ramen för det årliga budgetförfarandet.

4.1. Finansiella medel

4.1.1. Förteckning över åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av utgifter | Avsnitt nr | År 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 och föl-jande bud-getår | Totalt |

Driftsutgifter[24] - 07 04 02 |

Åtagandebemyndiganden | 8.1 | a | 0.200 | 0.580 | 0.980 | 1.780 | 1.630 | 1.600 | 6.7706 |

Betalningsbemyndiganden | b | 0.133 | 0.427 | 0.796 | 1.460 | 1.573 | 2.381 | 6.770 |

Driftsutgifter[25] - 07 04 01 |

Åtagandebemyndiganden | 8.1 | a | 0.240 | 0.610 | 0.640 | 0.750 | 0.600 | 0.710 | 3.550 |

Betalningsbemyndiganden | b | 0.160 | 0.455 | 0.581 | 0.709 | 0.635 | 1.010 | 3.550 |

Administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet[26] |

Tekniskt och administrativt stöd | 8.2.4 | c | 0.150 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0.150 |

TOTALT REFERENSBELOPP |

Åtagandebemyndiganden | a+c | 0.590 | 1.190 | 1.620 | 2.530 | 2.230 | 2.310 | 10.470 |

Betalningsbemyndiganden | b+c | 0.443 | 0.881 | 1.377 | 2.169 | 2.209 | 3.391 | 10.470 |

Administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet[27] |

Personalutgifter och därtill hörande utgifter | 8.2.5 | d | 0,783 | 0,783 | 0,783 | 0,783 | 0,783 | 0,783 | 4 698 |

Andra administrativa utgifter än personalutgifter och därtill hörande utgifter som inte ingår i referensbeloppet | 8.2.6 | e | 0.002 | 0.026 | 0.056 | 0.058 | 0.058 | 0.060 | 0.260 |

Totala beräknade utgifter för finansiering av åtgärden

TOTALA ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN, inklusive personalutgifter | a+c+d+e | 1.375 | 1.999 | 2.459 | 3.371 | 3.071 | 3.153 | 15.428 |

TOTALA BETALNINGS-BEMYNDIGANDEN, inklusive personalutgifter | b+c+d+e | 1.228 | 1.690 | 2.216 | 3.010 | 3.050 | 4.234 | 15.428 |

Uppgifter om samfinansiering

Om förslaget skall samfinansieras av medlemsstaterna eller av andra organ (specificera), ange den uppskattade samfinansieringsnivån i nedanstående tabell (lägg till ytterligare rader, om det rör sig om flera organ):

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Samfinansierande organ | År n | n + 1 | n + 2 | n + 3 | n + 4 | n + 5 och följ-ande bud-getår | Totalt |

…………………… | f |

TOTALA ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN, inklusive samfinansiering | a+c+d +e +f |

En av de åtgärder som förutses enligt denna strategi (se punkt 3 i avsnitt 5.3) kommer att genomföras i samarbete med UNEP och kommer att kräva att det inrättas ett sekretariat. Sekretariatets arbete kommer att finansieras genom en förvaltningsfond som olika organ och organisationer kan vilja bidra till. På detta stadium är det emellertid inte möjligt att säga något om storleken på medlemsstaternas eller andra organs bidrag.

4.1.2. Förenlighet med den ekonomiska planeringen

X Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering.

( Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen.

( Förslaget kan medföra att bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet behöver tillämpas[28] (dvs. mekanismen för flexibilitet eller revidering av budgetplanen).

4.1.3. Påverkan på inkomsterna

X Förslaget påverkar inte inkomsterna.

( Förslaget påverkar inkomsterna enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till en decimal)

Före åtgärden[år n-1] | Situation efter åtgärden |

Totalt antal personal | 7,25 | 7,25 | 7,25 | 7,25 | 7,25 | 7,25 |

5. BESKRIVNING OCH MÅL

5.1. Behov som skall uppfyllas på kort eller lång sikt.

För att lösa miljöproblemen i samband med nyttjandet av naturresurser (t.ex. råmaterial och mark) införs genom strategin åtgärder som innebär att man kan spåra och övervaka nyttjandet av naturresurser genom hela deras livscykel – ”från vaggan till graven” – och utveckla de åtgärder som är nödvändiga för att minska deras verkningar för miljön. Huvudvikten läggs i strategin på att under denna tidsram på 25 år identifiera de allvarligaste miljöeffekterna av nyttjandet av naturresurser och på att främja lösningar och åtgärder i syfte att avhjälpa dem med hjälp av ökade kunskaper om dem och genom att se till att det blir lätt att få åtgång till dem.

5.2. Det mervärde som tillförs genom gemenskapens deltagande och förslagets förenlighet med övriga finansiella instrument; samt eventuella synergieffekter.

Eftersom drivkraften bakom resursutnyttjandet i Europa är ekonomisk tillväxt, och ekonomisk tillväxt samtidigt är ett av EU:s främsta politiska mål, är det enda sättet att uppnå minskade verkningar för miljön att bryta sambandet mellan resursutnyttjande och därmed sammanhängande miljökonsekvenser och deras drivkraft - ekonomisk tillväxt - och att göra detta på europeisk nivå. Handeln med resurser är betydande (område där EU har behörighet) och användningen av produkter och tjänster är båda ett delat behörighetsområde. Det finns därför all anledning för gemenskapen att delta.

5.3. Mål, förväntade resultat och motsvarande indikatorer inom ramen för verksamhetsbaserad förvaltning.

Strategins målsättning är att fastställa en rad åtgärder som på lång sikt, om de används på ett riktigt sätt, kommer att göra det möjligt att frikoppla verkningarna för miljön från ekonomisk tillväxt.

För att uppnå detta förutses ett antal konkreta åtgärder:

1) Inrättandet av ett uppgiftscentrum för kunskapsändamål.

2) Utveckling av indikatorer av betydelse för strategin.

3) Upprättandet av en internationell panel för ett hållbart nyttjande av naturresurser.

Närmare upplysningar om de förväntade resultaten och deras verkningar återfinns i meddelandet och i den konsekvensbedömning som bifogas denna.

5.4. Metod för genomförande (preliminär)

X Centraliserad förvaltning

X Direkt av kommissionen

X Indirekt genom delegering till

ٱ genomförandeorgan

X organ som inrättas av gemenskapen enligt artikel 185 i budgetförordningen

ٱ nationella offentliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter inom offentlig förvaltning

ٱ Delad eller centraliserad förvaltning

ٱ Tillsammans med medlemsstaterna

ٱ Tillsammans med tredjeländer

X Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Kommentarer: De flesta av de åtgärder som förutses enligt denna strategi kommer att genomföras direkt av kommissionen (genomförande av undersökningar, anordnande av möten, tjänstekontrakt, etc.).

En av de förutsedda åtgärderna (den internationella panelen – se avsnitt 5.3 punkt 3 i denna finansieringsöversikt) kommer emellertid att genomföras i samarbete med UNEP. Kommissionen förutses inledningsvis ge ett bidrag till UNEP för upprättandet av panelens sekretariat, mot bakgrund av UNEP:s kunskap om och tidigare erfarenheter av förvaltning av internationella sekretariat (t.ex. IPCC:s sekretariat i Genève). I ett andra skede kan det för driften av sekretariatet bli nödvändigt att slå samman resurserna från flera givare, där det varken är ändamålsenligt eller praktiskt möjligt att ange fördelningen på de olika utgiftstyperna av varje bidragsgivares bidrag.

En annan av de förutsedda åtgärderna (uppgiftscentrumet – se avsnitt 5.3 punkt 1 i denna finansieringsöversikt) kommer att genomföras i samarbete med Europeiska miljöbyrån, mot bakgrund av dess kunskap om och erfarenhet av naturresurser och upprättande av expertnät.

6. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

6.1. Övervakningssystem

Kommissionen föreslår att strategins effektivitet ses över vart femte år efter offentliggörandet av meddelandet. För detta ändamål kommer kommissionen att utarbeta en rapport, som kommer att offentliggöras och överlämnas till institutionerna.

6.2. Utvärdering

6.2.1. Förhandsutvärdering

Strategin har varit föremål för en konsekvensbedömning som kommer att offentliggöras samtidigt med att meddelandet antas.

6.2.2. Åtgärder som vidtagits efter en halvtids-/efterhandsutvärdering (erfarenheter från liknande åtgärder)

Tillvägagångssättet med att fatta politiska beslut med hjälp av en tematisk strategi är en nyhet som införts i det sjätte miljöhandlingsprogrammet[30]. Åtgärderna i denna specifika strategi är emellertid inte mera omfattande än vad som är fallet vid normal förvaltningspraxis (inledning av undersökningar, anordnande av expertmöten, tjänstekontrakt avseende relativt små penningbelopp) för vilka det redan finns lämpliga finansiella skyddsförfaranden.

6.2.3. Villkor och periodicitet för framtida utvärderingar

Kommissionen föreslår att strategins effektivitet ses över vart femte år efter offentliggörandet av meddelandet. För detta ändamål kommer kommissionen att utarbeta en rapport, som kommer att offentliggöras och överlämnas till institutionerna.

7. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

De föreslagna åtgärderna gäller endast utgifter för personal, expertmöten och utredningskontrakt. Eftersom de sistnämnda kommer att vara föremål för kommissionens sedvanliga kontrollförfaranden, behövs inga ytterligare åtgärder för bedrägeribekämpning.

Eventuella mottagare och avtalsparter skall i synnerhet uppfylla de krav som anges i budgetförordningen och lägga fram bevisning för sin ekonomiska och rättsliga solvens. När det gäller bidrag krävs att preliminära uppgifter lämnas om inkomster och utgifter i förbindelse med projekt eller verksamhet för vilka medel är nödvändiga. Betalningar kommer att göras enligt de villkor som ingår i överenskommelsen om bidrag och på grundval av stödmottagarnas styrkta intäkts- och utgiftsförklaring, som kommer att kontrolleras av berörd enhet inom kommissionen. Kontroller på platsen är också möjliga och stödmottagarna är skyldiga att bevara alla uppgifter och all bevisning under fem år efter det att projektet har avslutats.

8. UPPGIFTER OM MEDEL

8.1. Förslagets mål uttryckta i kostnadstermer

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År 2006 | År 2007 | År 2008 | År 2009 | År 2010 | År 2011 |

Tjänste-män eller tillfälligt anställda[32] (XX 01 01) | A*/AD | 5,25 | 5,25 | 5,25 | 5,25 | 5,25 | 5,25 |

B*, C*/AST | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 |

Personal som finansieras[33] genom art. XX 01 02 |

Övrig personal[34] som finansieras genom art. XX 01 04/05 |

TOTALT | 7,25 | 7,25 | 7,25 | 7,25 | 7,25 | 7,25 |

Denna tabell omfattar den totala personal som krävs för genomförandet av strategin inom alla kommissionens tjänstegrenar (såsom GD Miljö, Gemensamma forskningscentrumet och Eurostat)[35].

8.2.2. Beskrivning av de uppgifter som skall utföras i samband med åtgärden.

De uppgifter som skall utföras ligger inom ramen för normal förvaltningspraxis och inbegriper inledning av undersökningar, anordnande av expertmöten, förvaltning av tjänstekontrakt och liknande.

8.2.3. Personalresurser (som omfattas av tjänsteföreskrifterna)

X Tjänster som för närvarande anslagits till förvaltning av de program som skall ersättas eller utvidgas.

( Tjänster som redan har anslagits inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år n.

( Tjänster som skall begäras i samband med nästa årliga politiska strategi/preliminära budgetförslag.

( Tjänster som skall fördelas om med hjälp av befintliga resurser inom förvaltningsavdelningen (intern omfördelning)

( Tjänster som krävs för år n, men som inte planerats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för det berörda året.

8.2.4. Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet (XX 01 04/05 – Utgifter för administration)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik (nummer och benämning) | År 2006 | År 2007 | År 2008 | År 2009 | År 2010 | År 2011 och följande budgetår | TOTALT |

Övrigt tekniskt och administrativt stöd |

- internt |

- externt | 0.150 | 0.150 |

Totalt tekniskt och administrativt stöd | 0.150 | 0.150 |

8.2.5. Kostnader för personal och därmed sammanhängande kostnader som inte inkluderats i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av personal | År 2006 | År 2007 | År 2008 | År 2009 | År 2010 | År 2011 och följande budgetår |

Tjänstemän och tillfälligt anställda (XX 01 01) | 0,783 | 0,783 | 0,783 | 0,783 | 0,783 | 0,783 |

Personal som finansieras genom artikel XX 01 02 (extraanställda, nationella experter, kontraktsanställda, etc..) (ange budgetrubrik) |

Totala kostnader för personal och därmed sammanhängande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0,783 | 0,783 | 0,783 | 0,783 | 0,783 | 0,783 |

Beräkning– Tjänstemän och tillfälligt anställda

Varje heltidsekvivalent uppskattas till 108 000 euro om året.

Beräkning – Personal som finansieras inom ramen för artikel XX 01 02

8.2.6 Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) |

År 2006 | År 2007 | År 2008 | År 2009 | År 2010 | År 2011 och föl-jande bud-getår | TOTALT |

XX 01 02 11 01 – Tjänsteresor | 0,002 | 0,006 | 0,006 | 0,008 | 0,008 | 0,010 | 0,040 |

XX 01 02 11 02 – Möten och konferenser | 0.020 | 0.050 | 0.050 | 0.050 | 0.050 | 0.220 |

XX 01 02 11 03 – Kommittémöten[37] |

XX 01 02 11 04 – Studier och samråd |

XX 01 02 11 05 – Informationssystem |

2 Totala övriga förvaltningsutgifter, (XX 01 02 11) | 0.002 | 0.026 | 0.056 | 0.058 | 0.058 | 0.060 | 0.260 |

3 Övriga administrativa utgifter (specificera genom att ange budgetrubrik) |

Totala administrativa utgifter, andra än personalkostnader och därmed sammanhängande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0.002 | 0.026 | 0.056 | 0.058 | 0.058 | 0.060 | 0.260 |

Beräkning – Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet

Det antas att en genomsnittlig tjänsteresa torde uppgå till 1 000 euro.

[1] Millennium Ecosystem Assessment, Ecosystems and Human Well-being: Synthesis, Island Press, Washington, DC, 2005, s. 1–6 (http://www.millenniumassessment.org/en/index.aspx).

[2] KOM(2005) 141.

[3] KOM(2001) 264 och KOM(2005) 658.

[4] KOM(2003) 572.

[5] Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram (EGT L 242, 10.9.2002, s. 1).

[6] http://www.europa.eu.int/comm/environment/natres/index.htm

[7] Ett belysande exempel på denna process för att bryta sambandet när det gäller resursproduktiviteten återfinns i bilaga 1.

[8] SEK(2004) 980 http://www.ec-gis.org/inspire/

[9] KOM(2003) 302.

[10] KOM(2004) 38.

[11] KOM(2001) 370.

[12] KOM(2005) 474.

[13] KOM(2002) 276.

[14] Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av verkningar för miljön av vissa offentliga och privata projekt, i dess ändrade lydelse.

[15] Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan.

[16] Slutsatser antagna av rådet (miljö) vid dess möte den 28 juni 2004 (dok. nr 10988 av den 1 juli 2004).

[17] KOM(2005) 119.

[18] Exempel på bakomliggande indikatorer är utsläpp av CO2, NOx and SO2, ökning av uppbyggd mark, vattenföroreningar, överskridande av kritiska belastningsgränser för förorening etc.

[19] När det gäller Japan, se: http://www.env.go.jp/en/pol/wemj/outline.pdf och när det gäller Kina, se: http://eng.cciced.org/cn/ company/Tmxxb143/card143.asp?lmid=5209&siteid=1&tmid=320&flbh=143.

[20] ”Environmental Strategy for the First Decade of the 21st Century”, OECD, 16 maj 2001.

[21] Tillsammans med Världsbanken, DFID (den brittiska biståndsmyndigheten), kommissionen och ett antal andra organisationer.

[22] Instrumentet för utvecklingssamarbete och ekonomiskt samarbete.

[23] Differentierade anslag.

[24] Utgifter som inte omfattas av kapitel xx 01 i avdelning xx.

[25] Utgifter som inte omfattas av kapitel xx 01 i avdelning xx.

[26] Utgifter som omfattas av artikel xx 01 04 i avdelning xx.

[27] Andra utgifter inom kapitel xx 01 än artiklarna xx 01 04 och xx 01 05.

[28] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[29] Ytterligare kolumner kan läggas till vid behov, dvs. om åtgärdens löptid pågår längre än 6 år.

[30] Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram (EGT L 242, 10.9.2002, s. 1).

[31] Enligt beskrivningen i avsnitt 5.3.

[32] Kostnader som INTE täcks av referensbeloppet.

[33] Kostnader som INTE täcks av referensbeloppet.

[34] Kostnader som täcks av referensbeloppet.

[35] GD Miljös kvot är 2,25 för A*/AD och 1 för B*/AST.

[36] Det skall göras en hänvisning till den särskilda finansieringsöversikten för det eller de berörda verkställande organen.

[37] Ange vilken typ av kommitté som avses samt vilken grupp den tillhör.