16.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 192/21

1.

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) kan i viss utsträckning både direkt och indirekt bidra till att konkretisera Lissabonstrategins mål.

2.

En ambitiös höghastighetsanslutning, som bygger på lika möjligheter och digital tillgång utan diskriminering inom ramen för en informationsinfrastruktur på europeisk nivå, bör spela en större roll när det gäller att samla hela Europa, dvs. EU:s medlemsstater och de blivande kandidatländerna, städer och landskommuner, företag och medborgare.

3.

Investeringar i forskning och utbildning är viktiga, och de måste öka redan nu för att IKT-sektorn skall kunna fortsätta att bidra till tillväxt och sysselsättning.

4.

Det är också ytterst betydelsefullt att utveckla effektiva och moderna informationsinfrastrukturer både för befintliga och nya företag, liksom för moderniserade offentliga tjänster.

5.

Lika möjligheter med avseende på informationssamhället bör ingå bland EU-medborgarnas rättigheter i fråga om uppkopplingsmöjligheter och tjänster, oberoende av typ av användare, social ställning och geografiskt läge.

6.

Informationsinfrastrukturer bör utformas och förvaltas på samma sätt som vatten- och elförsörjning.

1.1

Regionkommittén värdesätter den inriktning på koncis framställning och klarhet som präglar kommissionens slutsatser i meddelandet om ”i2010 – Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning”.

1.2

Vi instämmer i konstaterandet att kunskap, forskning och innovationer fungerar som motorer för en hållbar tillväxt.

1.3

Vi ger vårt fulla stöd till tanken att det är viktigt att bygga ett informationssamhälle som är öppet för alla.

1.4

Dessutom ställer vi oss bakom konstaterandet att IKT utgör en kraftfull hävstång för tillväxt och sysselsättning, särskilt mot bakgrund av den statistik som visar att 25 % av EU:s BNP-tillväxt och 40 % av produktivitetstillväxten hänför sig till IKT.

1.5

Vi kan konstatera att snabba framsteg har gjorts i fråga om den digitala konvergensen med avseende på tjänster, nät, utrustning och massmedier. Därigenom breddas allmänhetens tillgång till en mångfald av information.

1.6

Vi hävdar att den digitala konvergensen underlättas av social sammanhållning och adekvata lagstiftningsramar.

1.7

Vi ställer oss bakom strategin i2010 för det europeiska informationssamhället samt den allmänpolitiska inriktningen och de grundläggande prioriteringarna.

1.8

Vi instämmer i att strategin i2010 kan bidra till en öppen och konkurrenskraftig digital ekonomi samt värna om kvalitet och motverka social utslagning.

1.9

Vi understryker vikten av de tre prioriteringarna för strategin i2010 och stöder

1.10

Vi är övertygade om att initiativet i2010 kommer att bidra till bättre livskvalitet och ett bättre samhälle.

1.11

Regionkommittén stöder kommissionens framtidsinriktade politik. Vi anser att det inom EU:s IKT-sektor finns en oerhörd dynamik som måste tas tillvara. En europeisk inre marknad med regler som inte varierar från ett land till ett annat utgör en gynnsam grogrund för företagande.

1.12

Vi vill påpeka att det är mycket viktigt att erkänna och utveckla de lokala och regionala myndigheternas roll om strategin i2010 skall lyckas.

1.13

Vi noterar med tillfredsställelse de ansträngningar som gjorts för att möta de viktigaste utmaningarna, men vi vill samtidigt påpeka att resultaten även bör utvärderas i relation till de föreslagna åtgärdsprogrammen.

1.14

Vi framhåller också att svårigheterna i fråga om snabbare bredbandstjänster i struktursvaga och missgynnade områden kräver avsevärda resurser från strukturfonderna, och med tanke på mängden av informationsinnehåll, kompatibilitet och säkerhet krävs det avsevärda resurser från programmen för forskning och utveckling.

1.15

Tillgången till bredbandsförbindelser av kvalitet och till ett rimligt pris är en av de viktigaste faktorerna för kvaliteten på de tjänster som riktar sig till allmänheten. Framför allt ökar det kvaliteten på de tjänster som de lokala myndigheterna tillhandahåller genom att det blir lättare för små och medelstora företag att bjuda ut sina produkter. I synnerhet kan avsides belägna regioner, särskilt de yttersta randområdena, dra stor nytta av ett större utbud av snabbare bredbandstjänster.

1.16

Vi betonar att samhället är speciellt känsligt i fråga om konsumentskydd och skydd av personuppgifter. Detta måste man ta hänsyn vid utformningen av strategin och bestämmelserna för IKT-marknaden.

1.17

Vi är övertygade om att de nya tjänsterna och IKT-tillämpningarna i alla händelser måste respektera bestämmelserna om uppgiftsskydd. Samtidigt måste konsumenterna alltid vara i stånd att kontrollera hur deras personuppgifter används. I meddelandet framförs tanken att man bör ”öka medvetandet om behovet av egenskydd” (8). Detta bör åtföljas av mer långtgående garantibestämmelser.

1.18

Framför allt fäster vi stor vikt vid säker kommunikation, vid kampen mot olagligt och skadligt innehåll på Internet och vid behovet av att EU garanterar tillgång till tjänster och kommunikation av kvalitet till överkomliga priser. Vidare anser vi att det är viktigt att den territoriella sammanhållningen säkerställs i hela EU, och i sammanhanget bör de avsides belägna regionerna och de yttersta randområdena särskilt beaktas.

1.19

Innehållet i de nya tjänsterna och de nya digitala medierna får inte utformas enbart utifrån ekonomiska kriterier. De måste också utvecklas i enlighet med sociala och kulturella behov.

1.20

Vi uppmuntrar skapandet av vetenskapsparker och en adekvat ram för investeringar från de små och medelstora företagens sida.

1.21

Vi stöder helhjärtat kommissionens tillvägagångssätt när det gäller att öka den europeiska IKT-forskningens volym och kvalitet. I det avseendet bör man i alla händelser försäkra sig om att den nya kunskapen överförs och omvandlas till resultat som är till gagn för den europeiska industrin som helhet och som kan bidra till att alla regioner kan närma sig Lissabonmålen.

1.22

Vi vidhåller att det är nödvändigt att förse forskningen med en väl tilltagen budget för perioden 2007–2013, ”även om andra delar av budgetplanen för perioden (…) skulle komma att förändras” (9).

1.23

Även om förmågan att omvandla forskningsresultat i produkter är av vital betydelse för varje ekonomi och varje teknikform, måste man ta vederbörlig hänsyn till IKT-sektorns speciella särdrag. Framför allt måste man ha klart för sig att IKT påverkar de lokala och regionala myndigheternas funktionssätt (e-förvaltning) och organisation samt det sätt på vilket de uppfyller sina åligganden (tillhandahållande av persontjänster, förvaltning av det historiska och miljömässiga arvet, förvaltning av nätverk och lokal infrastruktur, e-lärande, e-hälsovård, distansarbete osv.).

1.24

IKT är en grundläggande faktor för att på olika områden förbättra samordningen och samarbetet mellan de lokala, regionala, nationella och europeiska myndigheterna, liksom mellan dessa och medborgarna och privata europeiska företag. Dessutom innebär IKT en viktig möjlighet att förbättra kvaliteten på de offentliga tjänsterna.

1.25

Vi betonar behovet av att bevara jämvikten mellan de positiva ekonomiska effekterna av IKT och eventuella sociala, rättsliga och kulturella konsekvenser i de europeiska medborgarnas vardag. Därför är det nödvändigt att kombinera IKT-strategierna med ungdoms- och utbildningspolitiska insatser och de grundläggande mänskliga rättigheterna.

1.26

Vi håller med om att IKT kan förväntas öka livskvaliteten, och att en större satsning på IKT kan förbättra hälsovården genom nya IKT-baserade hälsotjänster som kan bidra till att förbättra medborgarnas hälsa och effektivisera tillgången till offentliga hälsovårdstjänster.

1.27

Vi ställer oss bakom åsikten att användningen av IKT som en ny ”kulturteknik”, vid sidan av läsning och skrivning, kan leda till en tillbakagång för traditionella informationskällor och informationskanaler (t.ex. tidningar och brev). Om man vill bevara grundläggande färdigheter bör lärande via IKT komplettera dessa klassiska kommunikationsformer, snarare än ersätta dem.

1.28

Det är mycket viktigt att säkerställa respekten för språklig och kulturell mångfald. Den omständigheten att ett enda språk är så dominerande inom IKT-sektorn (10) får inte på något sätt stå i vägen för behovet av att förse allmänheten med vissa tjänster på andra språk och för kravet på att respektera denna mångfald.

1.29

Det finns också behov av att digitalisera det europeiska litteraturarvet i syfte att bevara det för kommande generationers räkning. Denna åtgärd bör omfatta samtliga språk, regioner och länder i Europa.

1.30

Användningen av IKT torde medföra en betydelsefull ökning av produktionen och en ökad konkurrens, med alla de fördelar som detta innebär för ett samhälle.

1.31

Vi stöder de tre prioriterade IKT-initiativ som föreslagits: det åldrande samhällets behov, säkra och rena transporter och den kulturella mångfalden.

1.32

Vi vill understryka att det är viktigt att använda IKT som ett nytt ”socialt instrument”. Därför bör IKT-strategierna kopplas till gemenskapens socialpolitik

1.33

Vi ser positivt på att man skapar virtuella bibliotek och museer med digitalt innehåll som omfattar det historiska och kulturella arvet och som är allmänt tillgängliga.

1.34

Regionkommittén anser att man bör främja ”digital dialog” (e-samråd) i syfte att utbyta förslag, åsikter, idéer, iakttagelser och framgångsrika metoder mellan länder, regioner och organisationer i det civila samhället.

2.1

Kommittén föreslår att kommissionen och medlemsstaterna – bland de teman som omfattas av i2010 – särskilt skall lyfta fram och prioritera decentralisering och förvaltning av

till förmån för lokala och regionala myndigheter, för att göra det möjligt att bygga upp infrastrukturer och tjänster som främjar utveckling och befolkningens livskvalitet i regionerna.

2.2

Vi rekommenderar kommissionen att verka för att man utformar och använder indikatorer som ger en bild och en benchmarking av spridningen och användningen av IKT i regionerna. På så vis kan man kontinuerligt dra användbara och värdefulla slutsatser, så att regionerna kan vidta ekonomisk-sociala och teknologiska konvergensåtgärder.

2.3

Kommittén önskar ta del av och yttra sig om resultaten och slutsatserna i etapputvärderingsrapporten om strategin i2010, som bör offentliggöras i god tid.

2.4

När det gäller åtgärdsprogrammens utformning råder vi kommissionen att ta hänsyn till att en stor del av den utveckling som sker inom området härrör från spelindustrin, och att man från och med nu bör fästa stor vikt vid kvaliteten i denna utveckling samt dess effekter på samhället, och i synnerhet på den yngre generationen.

2.5

Vi uppmanar kommissionen att engagera ReK som fullvärdig part i initiativ som syftar till att se över eller anpassa den strategi som fastställts och tillämpats.

2.6

Vi ser gärna att kommissionen initierar ytterligare förfaranden för medlemsstaternas del, så att de på ett effektivt sätt kan genomföra initiativet i2010 och anpassa sina nationella reformprogram, däribland dem som avser IKT. Huvudmålsättningen är att stärka medlemsländernas regioner, framför allt avsides belägna områden, de yttersta randområdena och landsbygdsområdena, som kan dra störst nytta av de socioekonomiska fördelar som IKT-utvecklingen medför.

2.7

Vi vill förslå att kommissionen särskilt uppmärksammar regioner med en sämre ekonomisk utvecklingsnivå, så att de kan utnyttja de reella möjligheter till konvergens som IKT erbjuder och undvika de risker för utslagning som finns för dem som inte har tillgång till denna teknik.

Sammanfattningsvis anser Regionkommittén att det är nödvändigt att kontinuerligt och utan onödiga hinder bredda och upprätthålla dialogen om strategin ”i2010 – Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning”. Detta är angeläget på grund av den höga takten i den tekniska utvecklingen och de behov som denna utveckling ständigt för med sig.