52001PC0271

Förslag till RÅDETS BESLUT om Europeiska handikappåret 2003

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. DEN HANDIKAPPOLITISKA UTMANINGEN

Omkring 38 miljoner människor, dvs. var tionde europé oavsett ålder, har en funktionsnedsättning. Funktionshindrade i hela EU stöter på hinder inte bara när det gäller att hitta och behålla ett arbete, utan även i fråga om tillgängliga färdmedel, fysisk tillgång till byggnader och anläggningar eller tillgång till den utbildning som behövs för att få ett arbete. De har också svårt att få tillgång till den teknik som skulle kunna hjälpa dem till ett mer fullödigt deltagande i såväl arbetslivet som samhället i stort. Andra hinder påverkar funktionshindrade unionsmedborgares frihet att flytta inom EU och bosätta sig i en annan medlemsstat. Alla dessa hinder gör det alltför ofta omöjligt för människor med funktionsnedsättning att delta fullt ut i samhällslivet och på arbetsmarknaden. Funktionshindrade inom EU är därför i mindre utsträckning än icke-funktionshindrade verksamma som anställda och egenföretagare. Enligt Europeiska hushållsundersökningen (1996) är sannolikheten att icke-funktionshindrade människor i åldern 16-64 år har ett arbete eller ett eget företag 66 %. För människor med lindrig funktionsnedsättning är sannolikheten 47 % och för människor med svår funktionsnedsättning endast 25 %.

Situationen är särskilt svår för funktionshindrade som är dubbelt utsatta för att de också tillhör någon annan grupp som har svårt att hävda sig i samhället. Det gäller till exempel äldre funktionshindrade, funktionshindrade kvinnor och funktionshindrade som tillhör etniska minoriteter.

Att skapa lika möjligheter för funktionshindrade kräver en brett upplagd strategi för att bland annat bekämpa diskriminering, underlätta självständigt boende, främja ökad social integration, öka möjligheterna till utbildning, livslångt lärande och sysselsättning samt öka både tillgänglighet och kvalitet när det gäller vård och omsorg och tekniska hjälpmedel. Detta är en stor utmaning som kräver att en rad olika åtgärder vidtas både på nationell nivå och på gemenskapsnivå. Ett av de största hindren för funktionshindrade är de negativa och nedvärderande attityderna i samhället. Trots de påtagliga framsteg som gjorts finns det fortfarande djupt rotade föreställningar om vad det innebär att ha en funktionsnedsättning, både inom utbildningsväsendet och i sociala och kulturella sammanhang. Detta begränsar funktionshindrades möjligheter till utbildning, deltagande i samhällslivet, bättre självkänsla och kompetensutveckling. Mycket arbete återstår för att ändra de attityder i samhället som leder till stereotypa uppfattningar om funktionshindrade. Annars är det inte möjligt att förverkliga den potential som människor med funktionsnedsättning har och till fullo utnyttja deras bidrag till samhället.

2. PÅ VÄG MOT ETT FULLVÄRDIGT MEDBORGARSKAP

Under det senaste årtiondet har handikapporganisationer över hela världen arbetat för att sätta in handikappfrågorna i ett bredare sammanhang som rör mänskliga rättigheter och ett fullvärdigt medborgarskap. Dagens handikappolitik är i allt mindre grad inriktad på individens fysiska eller psykiska begränsningar som det huvudsakliga problemet. Istället ser man till personens resurser när det gäller deltagande i samhälls- och arbetsliv och inriktar sig på respekten för mänskliga rättigheter. Därför betraktas fullvärdigt medborgarskap för funktionshindrade idag som ett åtagande från regeringarnas sida att se till att funktionshindrade inte diskrimineras eller marginaliseras, och detta åtagande måste få ett konkret rättsligt uttryck genom verkställbar lagstiftning mot diskriminering. Detta åtagande om fullvärdigt medborgarskap innebär att man på alla nivåer, även på EU-nivå, skall utarbeta och genomföra program och politiska riktlinjer för att ge alla medborgare möjlighet att aktivt delta på alla områden av samhällsliv och ekonomisk verksamhet.

Denna nya strategi har utformats i ett internationellt sammanhang som 1993 ledde fram till antagandet av FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Under 1996 godkände rådet formellt denna handikappstrategi som modell för EU:s handikappolitik i sin resolution av den 20 december 1996 om lika möjligheter för människor med funktionshinder [1].

[1] EGT C 186, 2.7.1999, s. 3.

Denna betoning av funktionshindrades mänskliga rättigheter har sedan dess förstärkts ytterligare i och med Amsterdamfördraget. Enligt artikel 13 i det nya fördraget har EU idag befogenhet att bekämpa diskriminering på grund av kön, religion eller övertygelse, ras, ålder, sexuell läggning och funktionshinder. På grundval av artikel 13 antog rådet den 27 november 2000 ett omfattande åtgärdspaket mot diskriminering med ett direktiv om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet [2] och ett gemenskapens handlingsprogram mot diskriminering (2001-2006) [3].

[2] EGT L 303, 2.12.2000, s. 16.

[3] EGT L 303, 2.12.2000, s. 23.

Genom direktivet skapas de rättsliga ramarna för lagstadgade rättigheter i arbetslivet. Direktivet innehåller bestämmelser om en rad viktiga frågor som exempelvis skydd mot trakasserier, utrymme för aktiva åtgärder, lämpliga rättsmedel och åtgärder för att kontrollera efterlevnaden. Ännu viktigare är att arbetsgivaren enligt direktivet har skyldighet att vidta rimliga anpassningsåtgärder för att anpassa arbetsplatsen till funktionshindrade arbetstagares behov. Stödinsatser kommer att genomföras inom handlingsprogrammet mot diskriminering för att komplettera de konkreta insatser som behövs för att nå ut till människor och bidra till att ändra diskriminerande attityder och beteenden i praktiken. Handlingsprogrammet kommer att ge gemenskapen möjlighet att studera diskriminering och undersöka hur verkningsfulla de metoder är som används för att bekämpa diskriminering. Stöd kommer också att ges till samarbetet mellan regeringar, icke-statliga organisationer, lokala och regionala myndigheter, forskningsinstitut och arbetsmarknadens parter.

För att åtagandet om fullvärdigt medborgarskap skall kunna fullgöras måste EU beakta människor med funktionsnedsättning och deras rättigheter och behov i alla åtgärder och program på relevanta politikområden. Kommissionen antog därför den 12 maj 2000 meddelandet "För ett Europa fritt från hinder för personer med funktionsnedsättning" [4], där kommissionen åtar sig att utarbeta och upprätthålla en omfattande och integrerad strategi för att angripa de sociala och arkitektoniska hinder och hinder i fråga om utformningen som i onödan begränsar funktionshindrades möjligheter på det sociala och ekonomiska området.

[4] KOM (2000) 284 slutlig.

Samma positiva utveckling kan noteras i medlemsstaterna, inte bara i fråga om ändrade och nya lagar, utan framför allt när det gäller att införa nya strategier, åtgärder och metoder samt nya rättigheter.

3. SYFTET MED EUROPEISKA HANDIKAPPÅRET

Trots de framsteg som gjorts hittills finns det fortfarande ett stort utrymme för förbättringar. Även den mest noggrant utarbetade lagstiftning är otillräcklig om det politiska viljan inte är stark nog att omvandla lagbestämmelserna till långsiktiga åtgärder och om lagstiftningen inte har ett brett stöd bland befolkningen. För att åtagandet att åstadkomma lika möjligheter för funktionshindrade skall kunna fullgöras krävs mer samordnade insatser för att främja en ökad förståelse för handikappfrågor. Attityder ändras inte automatiskt eller spontant. Det är en komplex process som kräver en samordnad och integrerad politik på alla samhällsnivåer för att man skall kunna öka människors medvetenhet och undanröja sociala hinder och de hinder som finns i den yttre miljön, samtidigt som man möjliggör ökad delaktighet för funktionshindrade.

Det är medlemsstaterna som har det grundläggande ansvaret för detta, men det står klart att Europeiska unionen kan ge stimulans och tillhandahålla ramar som gör det lättare för dem att uppnå dessa mål. En samlad alleuropeisk plattform har potentialen att skapa avsevärd uppmärksamhet kring frågan om fullvärdigt medborgarskap på både europeisk och nationell nivå och stimulera till insatser som annars kanske inte skulle ha genomförts. Europeiska handikappåret kan också lägga grunden för ytterligare och bestående förbättringar genom att man informerar, utbildar och banar väg för ny utveckling på såväl det rättsliga som det politiska området.

Målen för Europeiska handikappåret är därför följande:

(1) Att öka medvetenheten om funktionshindrades rätt till skydd mot diskriminering och deras rätt till att fullt ut och på lika villkor utnyttja sina rättigheter enligt bland annat Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(2) Att uppmuntra till reflektion och diskussion om vilka åtgärder som krävs för att främja lika möjligheter för funktionshindrade i Europa.

(3) Att främja erfarenhetsutbyte när det gäller goda lösningar och verkningsfulla strategier som utarbetas på lokal, nationell och europeisk nivå.

(4) Att stärka samarbetet mellan alla relevanta aktörer - myndigheter på alla nivåer, den privata sektorn, sammanslutningar, arbetsmarknadens parter, forskare, frivilligorganisationer samt funktionshindrade och deras familjer.

(5) Att framhålla vilken positiv resurs funktionshindrade utgör för samhället som helhet, särskilt genom att understryka värdet av mångfald och skapa en positiv och anpassningsinriktad miljö där mångfalden framhävs.

(6) Att öka människors insikt om att funktionshindrade är en heterogen grupp och att funktionshindrade diskrimineras på många olika sätt.

Följande är exempel på åtgärder som kan vidtas för att uppnå dessa mål:

* Möten och evenemang, bland annat konferenser för att inviga och avsluta handikappåret.

* Informationskampanjer för att utveckla verktyg och hjälpmedel för funktionshindrade i hela gemenskapen.

* Samarbete med medier.

* Undersökningar och rapporter.

* Informationsinsatser, särskilt för att informera om goda lösningar.

* Ekonomiskt stöd till initiativ på transnationell, nationell, regional och lokal nivå för att stödja målen för Europeiska handikappåret.

Dessa insatser beskrivs närmare i bilagan.

Den föreslagna budgeten för Europeiska handikappåret är begränsad - endast 12 miljoner euro har reserverats på EU-nivå 2002-2003, förutsatt att budgetmyndigheten fattar ett slutgiltigt beslut om detta. Denna budget är avsedd att stimulera till omfattande insatser och ett brett engagemang och kommer att kompletteras genom andra initiativ som tas av kommissionen och medlemsstaterna. Ett lyckat Europeiskt handikappår beror först och främst på lokala, regionala och nationella aktörers vilja och förmåga att bidra aktivt till att mobilisera enskilda medborgare och organisationer i hela EU.

Kommissionen kommer i samverkan med organisationer som har sakkunskap på kommunikationsområdet att finansiera och genomföra en samordnad informationskampanj med användning av alla tillgängliga medier.

Kommissionen kommer inom ramen för gällande bestämmelser att på ett strukturerat sätt försöka anordna regelbundna åsiktsutbyten om genomförandet av Europeiska handikappåret med funktionshindrade och de icke-statliga organisationer som representerar dem.

Den utvärdering som skall göras 2004 kommer att göra det möjligt att bedöma det faktiska resultatet av Europeiska handikappåret och att dra lärdomar för framtiden.

Europeiska handikappåret kommer att överensstämma med och komplettera andra gemenskapsinitiativ, särskilt programmet mot diskriminering och andra insatser för att bekämpa social utslagning samt åtgärder för att främja jämställdhet. Kommissionen avser också att se till att handikappfrågorna beaktas i alla relevanta europeiska evenemang under 2003. Inom andra relevanta gemenskapsinsatser kommer kommissionen dessutom att sträva efter att bidra till uppnåendet av målen för Europeiska handikappåret, inte bara genom det arbete som redan bedrivs inom dessa program, utan även genom de särskilda initiativ som antas för Europeiska handikappåret.

Slutligen kommer kommissionen också att vid genomförandet av Europeiska handikappåret samordna verksamheten med de insatser som görs av andra internationella organisationer, till exempel Europarådet.

4. ARBETA I PARTNERSKAP FÖR ATT ÄNDRA ATTITYDER

Ett engagemang för aktivt stöd från alla relevanta parter måste ligga till grund för Europeiska handikappåret för att detta initiativ skall få avsedd verkan och för att man skall kunna uppnå hållbara, konkreta resultat. EU kan tillhandahålla ramarna för insatser som syftar till att främja medvetenhet om funktionshindrades rättigheter, men för att konkreta resultat skall kunna uppnås krävs ett starkt engagemang från medlemsstaternas sida på nationell nivå. Aktuella goda lösningar i medlemsstaterna ger otaliga uppslag som kan följas och användas som deras bidrag till handikappåret, samtidigt som man ser till att alla relevanta aktörer och särskilt handikapporganisationer deltar. Exempel på sådana insatser är följande:

* Inrätta en arbetsgrupp med representanter för regeringen, handikapporganisationer och andra viktiga aktörer i det civila samhället.

* Skapa ett brett nationellt forum för att öka medvetenheten, skaffa fram faktaunderlag och skapa ett långsiktigt engagemang i Europeiska handikappåret. Ett sådant forum skulle kunna kartlägga den nationella situationen när det gäller handikappfrågor, utarbeta en långsiktig policyförklaring och enas om strategiska mål. I forumet kan ingå representanter för utvalda ministerier, den nationella samordningskommittén, handikapporganisationer, yrkesverksamma på handikappområdet, medborgargrupper, sammanslutningar och familjer. Det kan gälla lagstiftare, näringslivet samt representanter för EU:s olika organ.

* Utarbeta eller omarbeta en långsiktig policyförklaring i linje med principen om fullvärdigt medborgarskap, som innefattar övergripande mål och grundprinciper och kan fungera som begreppsram för Europeiska handikappåret på nationell nivå.

* Upprätta en omfattande kunskapsbas genom att samarbeta med regeringen, forskningsinstitut och funktionshindrade för att utarbeta en agenda för forskning som syftar till att se till att uppgifter finns tillgängliga, liksom en rättvisande bild av funktionshindrades levnads- och arbetsvillkor.

* Stärka handikapporganisationerna, särskilt deras resursbas, organisationsförmåga och deltagande i beslutsfattandet.

* Upprätta breda partnerskap, även med icke-traditionella partner som till exempel utbildningsväsende, medier, näringsliv, religiösa samfund, det civila samhället samt idrotts- och fritidsorganisationer.

* Decentralisera genomförandet av aktiviteter för att se till att åtgärderna är målinriktade och för att bygga upp en hållbar lokal kunskapsbas.

Kandidatländerna och Efta/EES-länderna bör anmodas att överväga om de kan göra samma åtagande för att aktivt stödja Europeiska handikappåret.

5. SLUTSATSER

Europeiska unionen har under de senaste åren ägnat stor uppmärksamhet åt att främja funktionshindrades rättigheter. Trots de framsteg som hittills gjorts krävs fortfarande betydande insatser för att ändra grundläggande attityder gentemot funktionshindrade. Arbetet med att informera och göra medborgarna mer medvetna måste intensifieras för att man skall kunna öka förståelsen för funktionshindrades rättigheter. Utöver en omfattande lagstiftning krävs också ökad medvetenhet bland allmänheten för att stödja lagstiftningen och för att öka förståelsen för och erkännandet av funktionshindrades behov och rättigheter. Europeiska handikappåret kan som katalysator för samhällsförändringar skapa en "snöbollseffekt" och på ett meningsfullt sätt bidra till processer som kan fortsätta även efter det att handikappåret formellt avslutats.

För att fullvärdigt medborgarskap skall bli en realitet krävs att alla européer engagerar sig och att alla parter stödjer arbetet och deltar i samarbetet - myndigheter på alla nivåer, företag, fackliga organisationer, frivilligorganisationer samt funktionshindrade och deras familjer. Myndigheter på alla nivåer kan tillhandahålla ledarskap, sakkunskap och resurser, men det krävs ett engagemang från alla parter för att man skall kunna skapa nya möjligheter och undanröja hindren för alla i Europa.

2001/0116(CNS)

Förslag till RÅDETS BESLUT om Europeiska handikappåret 2003 (Text med betydelse för EES)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 13 i detta,

med beaktande av förslaget från kommissionen [5],

[5] EGT

med beaktande av Europaparlamentets yttrande [6],

[6] EGT

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [7],

[7] EGT

med beaktande av Regionkommitténs yttrande [8], och

[8] EGT

av följande skäl:

(1) Europeiska gemenskapen har till uppgift att främja en hög nivå i fråga om sysselsättning och socialt skydd samt en höjning av levnadsstandarden och livskvaliteten i medlemsstaterna.

(2) I Gemenskapens stadga om arbetstagarnas grundläggande sociala rättigheter hävdas behovet av att vidta lämpliga åtgärder för social och ekonomisk integrering av funktionshindrade.

(3) I den resolution om lika möjligheter för människor med funktionshinder [9] som antogs av rådet och av företrädarna för medlemsstaternas regeringar när dessa sammanträdde i rådet den 20 december 1996 och i rådets resolution om lika möjligheter till sysselsättning för personer med funktionshinder av den 17 juni 1999 [10] fastslås på nytt att lika möjligheter att tillvarata sociala och ekonomiska möjligheter är en grundläggande mänsklig rättighet för funktionshindrade.

[9] EGT C 12, 13.1.1997.

[10] EGT C 186, 2.7.1999, s. 3.

(4) I slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon den 23-24 mars 2000 anmodas medlemsstaterna att i högre grad beakta social utslagning i sin sysselsättnings-, utbildnings-, hälso- och bostadspolitik och att utarbeta prioriterade åtgärder som riktar sig till särskilda målgrupper, till exempel funktionshindrade.

(5) I den europeiska sociala agenda som antogs vid Europeiska rådets möte i Nice den 7-9 december 2000 fastställs att Europeiska unionen "särskilt i samband med det europeiska året för personer med funktionshinder (2003) (skall) utveckla alla åtgärder som syftar till en bättre integrering av personer med funktionsnedsättning inom alla områden av samhällslivet".

(6) Detta beslut respekterar de grundläggande rättigheterna och följer de principer som erkänns som allmänna principer för gemenskapsrätten i bland annat Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Detta beslut syftar särskilt till att garantera att man fullt ut respekterar rätten för personer med funktionshinder att få del av åtgärder som syftar till att säkerställa deras oberoende, sociala och yrkesmässiga integrering och deltagande i samhällslivet samt till att främja tillämpningen av icke-diskrimineringsprincipen (artiklarna 26 och 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna [11]).

[11] EGT C 364, 18.12.2000, s. 1-22.

(7) Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén har anmodat gemenskapen att ge ökat stöd till de insatser som görs i medlemsstaterna för att främja lika möjligheter för funktionshindrade.

(8) Rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet [12] och rådets beslut 2000/750/EG om inrättande av gemenskapens handlingsprogram mot diskriminering [13] för att stödja och komplettera de rättsliga åtgärder som vidtas av gemenskapen och av medlemsstaterna, syftar till att ändra sedvänjor och attityder genom att mobilisera berörda aktörer och främja utbytet av information och goda lösningar.

[12] EGT L 303, 2.12.2000, s. 16.

[13] EGT L 303, 2.12.2000, s. 23.

(9) Utestängningen av funktionshindrade från arbetsmarknaden har ett klart samband med attitydrelaterade hinder och bristande information om funktionshinder. Därför är det nödvändigt att i samhället skapa bättre förståelse för funktionshindrades rättigheter, behov och potential. Det behövs också gemensamma insatser av alla berörda parter för att utveckla och öka informationen.

(10) Ökad medvetenhet skapas främst genom verkningsfulla åtgärder som vidtas av medlemsstaterna. Dessa åtgärder bör kompletteras med samlade insatser på europeisk nivå, och Europeiska handikappåret kan fungera som katalysator när det gäller att öka medvetenheten och skapa nya impulser.

(11) Det behövs överensstämmelse och komplementaritet med andra gemenskapsinsatser, särskilt åtgärder för att bekämpa diskriminering och social utslagning och åtgärder för att främja mänskliga rättigheter, utbildning och jämställdhet.

(12) Enligt avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) skall ett närmare samarbete upprättas på det sociala området mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de länder i Europeiska frihandelssammanslutningen som deltar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (Efta/EES) å den andra sidan. Programmet bör vara öppet för kandidatländerna i Central- och Östeuropa, enligt bestämmelserna i Europaavtalen, i protokollen till dessa och i de beslut som fattats av respektive associeringsråd, för Cypern och Malta, med finansiering genom extra anslag enligt förfaranden som beslutas om i samråd med dessa länder, samt för Turkiet, med finansiering genom extra anslag enligt förfaranden som beslutas om i samråd med detta land.

(13) I enlighet med principerna om subsidiaritet och proportionalitet som fastställs i artikel 5 i fördraget kan målen för de föreslagna åtgärderna som syftar till att på gemenskapsnivå skapa medvetenhet om funktionshindrades rättigheter inte uppnås i tillräcklig utsträckning av medlemsstaterna, bland annat på grund av frågans europeiska dimension, behovet av multilaterala partnerskap, det transnationella utbytet av information och spridningen av goda lösningar i hela gemenskapen. Detta beslut går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(14) Enligt artikel 2 i rådets beslut nr 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter [14] skall genomförandeåtgärder antas enligt det rådgivande förfarande som föreskrivs i artikel 3 i det beslutet.

[14] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Europeiska handikappåret

År 2003 skall utses till "Europeiska handikappåret".

Artikel 2 Mål

Målen för Europeiska handikappåret skall vara följande:

a) Att öka medvetenheten om funktionshindrades rätt till skydd mot diskriminering och deras rätt till att fullt ut och på lika villkor utnyttja sina rättigheter enligt bland annat Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

b) Att uppmuntra till reflektion och diskussion om vilka åtgärder som krävs för att främja lika möjligheter för funktionshindrade i Europa.

c) Att främja erfarenhetsutbyte när det gäller goda lösningar och verkningsfulla strategier som utarbetas på lokal, nationell och europeisk nivå.

d) Att stärka samarbetet mellan alla berörda parter - myndigheter på alla nivåer, den privata sektorn, sammanslutningar, frivilligorganisationer samt funktionshindrade och deras familjer.

e) Att framhålla vilken positiv resurs funktionshindrade utgör för samhället som helhet, särskilt genom att understryka värdet av mångfald och skapa en positiv och anpassningsinriktad miljö där mångfalden framhävs.

f) Att öka människors insikt om att funktionshindrade är en heterogen grupp och att funktionshindrade diskrimineras på många olika sätt.

Artikel 3 Insatsernas innehåll

1. De insatser som är avsedda att uppnå målen i artikel 2 skall omfatta utarbetande av eller stöd till följande:

a) Möten och evenemang.

b) Informationskampanjer för att utveckla verktyg och hjälpmedel som är tillgängliga för funktionshindrade i hela gemenskapen.

c) Samarbete med TV- och radiobolag och medieorganisationer.

d) Gemenskapsomfattande undersökningar och rapporter.

2. De insatser som avses i punkt 1 beskrivs närmare i bilagan.

Artikel 4 Genomförande på gemenskapsnivå

Kommissionen skall se till att de gemenskapsinsatser som ingår i detta beslut genomförs.

Kommissionen skall anordna ett regelbundet åsiktsutbyte på gemenskapsnivå med representanter för funktionshindrade för att diskutera utformningen, genomförandet och uppföljningen av Europeiska handikappåret. Kommissionen skall för detta ändamål ställa relevant information till förfogande för dessa representanter. Kommissionen skall informera den kommitté som inrättas enligt artikel 6.1 om sin ståndpunkt.

Artikel 5 Genomförande på nationell nivå

1. Varje medlemsstat skall ansvara för samordningen och genomförandet på nationell nivå av de insatser som föreskrivs i detta beslut, bland annat det urvalsförfarande för projekt som beskrivs i del B i bilagan.

I detta syfte skall varje medlemsstat inrätta eller utse ett nationellt samordningsorgan eller motsvarande administrativt organ som skall organisera landets deltagande i Europeiska handikappåret. Detta organ skall se till att det representerar ett brett spektrum av handikapporganisationer och andra relevanta aktörer.

2. Kommissionen skall enligt det förfarande som avses i artikel 6.2 fastställa det övergripande stöd som skall anslås till medlemsstaterna för att stödja insatser på nationell, regional och lokal nivå. Övergripande stöd skall endast beviljas offentligrättsliga organ eller organ som på medlemsstaternas ansvar anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning.

3. Förfarandet när det gäller utnyttjande av det övergripande stödet skall genomföras enligt ett avtal mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten.

Förfarandet skall särskilt, och i enlighet med budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget, omfatta

a) de åtgärder som skall vidtas,

b) de kriterier som skall tillämpas vid val av mottagare,

c) villkoren för beviljande av stöd och beloppets storlek, och

d) regler för övervakning, utvärdering och ekonomistyrning av det övergripande stödet.

Artikel 6 Kommitté

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna och med en företrädare för kommissionen som ordförande.

2. När det hänvisas till denna punkt skall det rådgivande förfarandet i artikel 3 i beslut 1999/468/EG tillämpas i enlighet med artikel 7 i det beslutet.

Artikel 7 Finansiella bestämmelser

1. De gemenskapsomfattande insatser som beskrivs i avsnitt A i del I i bilagan kan beviljas stöd med upp till 80 % eller bli föremål för ett upphandlingsförfarande som finansieras ur Europeiska gemenskapens allmänna budget.

2. De lokala, regionala, nationella eller transnationella insatser som beskrivs i avsnitt B i del I i bilagan kan medfinansieras ur Europeiska gemenskapens allmänna budget med upp till 50 % av den totala kostnaden.

Artikel 8 Ansöknings- och urvalsförfarande

1. Beslut om finansiering och delfinansiering av insatser enligt artikel 7.1 skall fattas av kommissionen i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 6.2. Kommissionen skall säkerställa en balanserad fördelning mellan de olika relevanta verksamhetsområdena.

2 Ansökningar om medfinansiering av insatser enligt artikel 7.2 skall lämnas till medlemsstaterna. På grundval av yttrande från de nationella samordningsorganen skall medlemsstaterna göra urvalet och anslå ekonomiskt stöd till utvalda sökande enligt de förfaranden som skall fastställas enligt artikel 5.3.

Artikel 9 Överensstämmelse och komplementaritet

Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna se till att de insatser som föreskrivs i detta beslut och andra gemenskapsinsatser och -initiativ stämmer överens.

Kommissionen skall också se till att komplementariteten är optimal mellan Europeiska handikappåret och andra befintliga initiativ och resurser på gemenskapsnivå samt nationell och regional nivå, där sådana kan bidra till att målen för Europeiska handikappåret uppnås.

Artikel 10 Deltagande av Efta/EES-länderna, de associerade länderna i Central- och Östeuropa samt Cypern, Malta och Turkiet

Europeiska handikappåret skall vara öppet för Efta/EES-länderna i enlighet med bestämmelserna i EES-avtalet.

Kandidatländerna i Central- och Östeuropa får delta i enlighet med bestämmelserna i Europaavtalen, i protokollen till dessa och i de beslut som fattats av respektive associeringsråd.

Deltagandet av Cypern, Malta och Turkiet skall finansieras genom extra anslag enligt förfaranden som beslutas om i samråd med dessa länder.

Artikel 11 Budget

Insatser för att förbereda invigningen av Europeiska handikappåret kan finansieras från och med den 1 januari 2003.

Artikel 12 Internationellt samarbete

Inom ramen för Europeiska handikappåret kan kommissionen samarbeta med relevanta internationella organisationer.

Artikel 13 Övervakning och utvärdering

Kommissionen skall senast den 31 december 2004 till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén överlämna en rapport om genomförandet, resultatet och den övergripande utvärderingen av alla de insatser som föreskrivs i detta beslut.

Artikel 14 Ikraftträdande

Detta beslut skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning och träder i kraft den dag det publiceras.

Utfärdat i Bryssel den [...]

På rådets vägnar

Ordförande

[...]

BILAGA

1. beskrivning av de insatser som avses i artikel 3 i detta beslut

(A) Gemenskapsomfattande verksamhet

1. Möten och evenemang:

(a) Anordnande av möten på gemenskapsnivå.

(b) Anordnande av evenemang som syftar till att öka medvetenheten om funktionshindrades rättigheter, bland annat konferenser för att inviga och avsluta Europeiska handikappåret.

2. Informationskampanjer, inbegripet

a) framtagning av en logotyp och slogan för Europeiska handikappåret, vilka skall användas inom ramen för all verksamhet i samband med detta,

b) en gemenskapsomfattande informationskampanj,

c) framställning av informationsmaterial som skall vara tillgängliga för funktionshindrade i hela gemenskapen,

(d) lämpliga initiativ genomförda av europeiska handikapporganisationer, som syftar till att sprida information om handikappåret och som är anpassade till de behov som människor med specifika funktionshinder har eller till de behov som de funktionshindrade har som utsätts för diskriminering på flera grunder,

(e) anordnande av europeiska tävlingar, i vilka man uppmärksammar vad man uppnått och erfarit inom de teman som ingår i Europeiska handikappåret.

3. Andra insatser:

Samarbete med TV- och radiobolag och medieorganisationer som partner för att sprida information om handikappåret, använda nya verktyg som gör det lättare att få tillgång till denna information (till exempel textning för hörselskadade och bildbeskrivning för synskadade) och om möjligt till andra program samt för att förbättra kommunikationen om funktionshindrade.

Gemenskapsomfattande enkäter och undersökningar, bland annat en rad frågor som syftar till att bedöma inverkan av Europeiska handikappåret och som skall ingå i en Eurobarometer-undersökning samt en utvärderingsrapport om Europeiska handikappårets effektivitet och inverkan.

4. Denna finansiering kan ha följande form:

- Direkt köp av varor och tjänster, särskilt inom kommunikation, genom öppen eller begränsad anbudsinfordran.

- Direkt köp av konsulttjänster, genom öppen eller begränsad anbudsinfordran.

- Anslag till utgifter för särskilda evenemang på EU-nivå som syftar till att framhäva Europeiska handikappåret och öka medvetenheten om det. Denna typ av finansiering får utgöra högst 80 %.

(B) Nationell verksamhet

Insatser på lokal, regional, nationell eller transnationell nivå kan finansieras ur gemenskapens budget till högst 50 % av kostnaderna, beroende på förslagens art och innehåll. Förslagen kan bl.a. gälla följande:

1. Evenemang kring teman som har ett samband med målen för Europeiska handikappåret, bland annat en konferens för att inviga handikappåret.

2. Informationskampanjer och insatser för att sprida exempel på goda lösningar, utöver dem som beskrivs i del 1 A av denna bilaga.

3. Anordnande av utmärkelser och tävlingar.

4. Enkäter och undersökningar, utöver dem som nämns under 1 A ovan.

(C) Insatser som inte kan få ekonomiskt stöd ur gemenskapens budget

Gemenskapen kommer att ge moraliskt stöd, inbegripet skriftligt tillstånd att använda logotypen och annat material som är förknippat med Europeiska handikappåret, till initiativ som tas av offentliga eller privata organisationer, när dessa organisationer kan övertyga kommissionen om att initiativen redan inletts eller kommer att inledas under 2003 och i väsentlig utsträckning förmodas kunna bidra till uppnåendet av ett eller flera av målen för Europeiska handikappåret.

FINANSIERINGSÖVERSIKT

Politikområde: Socialpolitik - Integrering av funktionshindrade

Verksamhet: Anordnande av ett europeiskt handikappår

åtgärdens beteckning: europeiska handikappåret 2003

1. BERÖRDA BUDGETPOSTER (nummer och beteckning)

Ny budgetpost B5-806 avsedd för stöd till insatser som genomförs inom ramen för handikappåret

2. ALLMÄNNA FINANSIELLA UPPGIFTER

2.1 Sammanlagda anslag för åtgärden (avsnitt B):

12 miljoner euro som motsvarar åtaganden (varav 4 miljoner euro 2002 och 8 miljoner euro 2003).

2.2 Genomförandeperiod:

1 januari 2002 - 31 december 2003.

2.3 Flerårig total utgiftsberäkning:

a) Översikt över åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden (ekonomiskt stöd) (se punkt 6.1.1)

i miljoner euro (avrundat till tredje decimalen)

>Plats för tabell>

b) Tekniskt och administrativt stöd och stödutgifter

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

c) Totala budgetkonsekvenser för personal och övriga driftskostnader (se punkterna 7.2 och 7.3)

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

2.4 Förenlighet med den ekonomiska planeringen och budgetplanen

- |X| Förslaget är förenligt med den befintliga ekonomiska planeringen

- | | Detta förslag förutsätter en omplanering av de berörda posterna i budgetplanen,

- | | inbegripet, i förekommande fall, tillämpning av reglerna i det interinstitutionella avtalet.

2.5 Budgetkonsekvenser: inkomster:

- Inga budgetkonsekvenser (berör tekniska aspekter på genomförandet av en åtgärd)

3. BUDGETSPECIFIKATIONER

>Plats för tabell>

4. RÄTTSLIG GRUND

Artikel 13 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

Rådets beslut nr .../.../EG av den ... om Europeiska handikappåret 2003.

5. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN OCH SKÄL FÖR ÅTGÄRDEN

5.1 Behovet av gemenskapsåtgärder

5.1.1 Mål

Omkring 38 miljoner människor, dvs. var tionde europé oavsett ålder, har en funktionsnedsättning. Funktionshindrade i hela EU stöter på hinder inte bara när det gäller att hitta och behålla ett arbete, utan även i fråga om tillgängliga färdmedel, fysisk tillgång till byggnader och anläggningar eller tillgång till den utbildning som behövs för att få ett arbete. De har också svårt att få tillgång till den teknik som skulle kunna hjälpa dem till ett mer fullödigt deltagande i såväl arbetslivet som samhället i stort. Andra hinder påverkar funktionshindrade unionsmedborgares frihet att flytta inom EU och bosätta sig i en annan medlemsstat. Alla dessa hinder gör det alltför ofta omöjligt för människor med funktionsnedsättning att delta fullt ut i samhällslivet och på arbetsmarknaden. Ett av de största hindren för funktionshindrade är de negativa och nedvärderande attityderna i samhället. Mycket arbete återstår för att ändra de attityder i samhället som leder till stereotypa uppfattningar om funktionshindrade. Funktionshindrade inom EU är därför i mindre utsträckning än icke-funktionshindrade verksamma som anställda eller egenföretagare. Enligt Europeiska hushållsundersökningen (1996) är sannolikheten att icke-funktionshindrade människor i åldern 16-64 år har ett arbete eller ett eget företag 66 %. För människor med lindrig funktionsnedsättning är sannolikheten 47 % och för människor med svår funktionsnedsättning endast 25 %.

Ändrade attityder gentemot funktionshinder hos regeringar och i samhället i stort måste komma till konkret uttryck genom en rad olika politiska åtgärder för integrering av funktionshindrade i samhället i stort. Största möjligheten att förändra har man genom att införa bestämmelser mot diskriminering och skapa ökad delaktighet för funktionshindrade. Lika viktigt är integration för att där så är möjligt ge funktionshindrade möjlighet att delta i den reguljära verksamheten när det gäller utbildning, arbetsmarknad och fritidsaktiviteter.

Europeiska unionen har under de senaste 20 åren genom flera gemenskapsprogram och resolutioner både reagerat på och medverkat till att ändra politikens inriktning till att stärka och värna om funktionshindrades rättigheter och ge dem möjlighet att att bidra till samhället i stort genom att anpassa reguljära tjänster så att de blir mer tillgängliga. Utmaningen att omvandla dessa politiska riktlinjer till konkreta resultat kvarstår.

Artikel 13 i det nya fördraget är en vändpunkt när det gäller utvecklingen av Europeiska unionens handikappolitik. På grundval av artikel 13 antog rådet den 27 november 2000 ett omfattande åtgärdspaket mot diskriminering med ett direktiv om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet [15] och ett gemenskapens handlingsprogram mot diskriminering (2001-2006) [16]. Mycket arbete återstår dock. För att åtagandet att skapa lika möjligheter för funktionshindrade skall kunna fullgöras krävs mer samordnade insatser för att främja en ökad förståelse för handikappfrågor.

[15] EGT C 364, 18.12.2000, s. 1-22.

[16] EGT L 303, 2.12.2000, s. 16.

Ett Europeiskt handikappår anses ha potential att skapa en gynnsam sociopolitisk miljö för ytterligare framsteg på europeisk och nationell nivå. Målen för handikappåret kommer därför att vara följande:

(1) Att öka medvetenheten om funktionshindrades rätt till skydd mot diskriminering och deras rätt till att fullt ut och på lika villkor utnyttja sina rättigheter enligt bland annat Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(2) Att uppmuntra till reflektion och diskussion om vilka åtgärder som krävs för att främja lika möjligheter för funktionshindrade i Europa.

(3) Att främja erfarenhetsutbyte när det gäller goda lösningar och verkningsfulla strategier som utarbetas på lokal, nationell och europeisk nivå.

(4) Att stärka samarbetet mellan alla berörda parter, dvs. myndigheter på alla nivåer, den privata sektorn, sammanslutningar, frivilligorganisationer samt funktionshindrade och deras familjer.

(5) Att framhålla vilken positiv resurs funktionshindrade utgör för samhället som helhet, särskilt genom att understryka värdet av mångfald och skapa en positiv och anpassningsinriktad miljö där mångfalden framhävs.

(6) Att öka människors insikt om att funktionshindrade är en heterogen grupp och att funktionshindrade diskrimineras på många olika sätt.

Exempel på mätbara framsteg som förväntas av handikappåret är bland annat nya politiska åtgärder och program som syftar till att främja rättigheter för funktionshindrade och nya stödstrukturer som avser alla berörda parter och kan upprätthållas efter det att handikappåret avslutats.

5.1.2 Åtgärder som vidtagits i samband med förhandsbedömningen

a) Förhandsbedömningen gjordes av enheten för integrering av funktionshindrade (EMPL E/4) i december 2000-januari 2001 och en genomgång av denna har gjorts tillsammans med utvärderingsenheten (EMPL G/5).

Uppgifterna har främst samlats in inom kommissionen (utvärderingar av Europeiska året mot rasism, Helios II, Europeiska året för livslångt lärande) och från andra källor som exempelvis utvärderingar av FN:s internationella handikappår 1981.

b) I den oberoende utvärderingen av Helios II-programmet (1993-1996) påpekas det att tanken att missgynnande och diskriminering är strukturella och sociala fenomen ännu inte har trängt igenom särskilt långt utanför de kretsar som är direkt berörda av handikappfrågor. Det krävs ytterligare insatser innan dessa tankegångar kan bli allmänt accepterade och man till fullo inser vilka praktiska konsekvenser det medför. I utvärderingen dras därför slutsatsen att EU bör hjälpa medlemsstaterna att värna om funktionshindrades livskvalitet, trots strama ekonomiska förhållanden och potentiella drastiska ändringar i den nationella välfärdspolitikens ideologi och praxis. För att uppnå detta skall medlemsstaterna och det civila samhället på nationell nivå uppmuntras att - med stöd av Europeiska unionen - utnyttja sina resurser gemensamt och se till att gemenskapsstödet används på ett mer effektivt sätt. I rapporten betonas också dels behovet av att stärka funktionshindrades rätt att påverka politiken genom att öka deras möjligheter att själva föra sin talan, dels behovet av samordning på medlemsstatsnivå och på EU-nivå, bland annat för att främja strukturer som bidrar till ökad delaktighet.

I utvärderingsrapporten om Europeiska året mot rasism påpekas att ett lyckat temaår bör användas som utgångspunkt för långsiktiga åtgärder. Nyckeln till framgång är att komplettera dynamiken på EU-nivå med motsvarande åtgärder på medlemsstatsnivå. Ett lyckat Europeiskt handikappår beror därför först och främst på europeiska och nationella partners vilja och förmåga att bidra aktivt till detta temaår.

I utvärderingsrapporten om Europeiska året mot rasism påpekas att ett lyckat temaår bör användas som utgångspunkt för långsiktiga åtgärder. Nyckeln till framgång är att komplettera dynamiken på EU-nivå med motsvarande åtgärder på medlemsstatsnivå. Ett lyckat Europeiskt handikappår beror därför först och främst på europeiska och nationella partners vilja och förmåga att bidra aktivt till detta temaår.

I utvärderingen av Europeiska året för livslångt lärande (1996) betonas att man trots den begränsade budgeten (8 miljoner euro) lyckats generera verksamhet motsvarande ett värde av cirka 34 miljoner euro. De nationella organen mottog över 1200 projektförslag, och av dessa valde kommissionen ut 454 (nationella) projekt. Till detta kommer 88 europeiska projekt och 10 medieprojekt. Av detta framgår tydligt att det finns ett allmänt intresse för de europeiska temaåren, men det visar också att det behövs ett betydande administrativt engagemang från medlemsstaternas sida när det gäller att förvalta och fördela de tillgängliga medlen.

5.1.3 Åtgärder som vidtagits med anledning av efterhandsutvärderingen

Ej tillämpligt.

5.2 Planerad verksamhet och villkor för finansiering via budgeten

Målgrupp:

(a) Handikappåret kommer att inriktas på direkt information till allmänheten om de olika hinder som funktionshindrade möter och om det positiva bidrag som funktionshindrade ger samhället som helhet.

(b) Europeiska handikappåret kommer också att mer specifikt inriktas på grupper som har möjlighet att påverka (t.ex. ledande representanter för olika sammanslutningar, funktionshindrade och deras familjer, barn, studerande, beslutsfattare, administrativa myndigheter och yrkesverksamma på området). Det kan också gälla projekt som syftar till att öka medvetenheten om handikappfrågor och som är riktade till journalister och offentliga radio- och TV-bolag, utbildning av personal inom informationstjänst och medier för lämpliga sätt att rapportera om människor med funktionsnedsättning. Därför kommer nationella samordningsorgan att inrättas på nationell nivå. Dessa organ kommer att bestå av representanter för relevanta ministerier, för handikapporganisationer och för viktiga samhällsskikt, och de kommer att ha ansvaret för att leda arbetet med handikappåret i den egna medlemsstaten.

Informationskampanjer och informationsmaterial kommer därför att anpassas till respektive målgrupp.

Gemenskapsomfattande verksamhet

Gemenskapen kommer att upp till 100 % finansiera insatser som företas i gemenskapsomfattande skala och som tillhör tre huvudkategorier, nämligen

- möten och evenemang, bland annat anordnande av seminarier på EU-nivå för att öka det transnationella samarbetet samt konferenser för att inviga och avsluta Europeiska handikappåret,

- en informationskampanj som organiseras av kommissionen i samarbete med organisationer som har den nödvändiga sakkunskapen på kommunikationsområdet eller som kan föra ut informationen till berörda aktörer, särskilt framtagning och främjande av en gemensam logotyp och slagord för Europeiska handikappåret - att förbereda och distribuera skriftligt och audiovisuellt material för att stimulera allmänhetens intresse och sprida information om Europeiska handikappåret,

- samt enkäter och undersökningar av betydelse för hela gemenskapen som syftar till att öka medvetenheten om handikappfrågor och till att utvärdera inverkan av Europeiska handikappåret.

Denna finansiering kan ha följande form:

- Direkt köp av varor och tjänster, särskilt på kommunikationsområdet, genom öppen eller begränsad anbudsinfordran.

- Direkt köp av konsulttjänster, genom öppen eller begränsad anbudsinfordran.

- Anslag till utgifter för särskilda evenemang på EU-nivå som syftar till att framhäva Europeiska handikappåret och öka medvetenheten om det. Denna typ av finansiering får utgöra högst 80 %.

Nationell verksamhet

Gemenskapen kommer även att upp till 50 % av den totala kostnaden finansiera följande typer av insatser som företas i transnationell, nationell, regional eller lokal skala:

- Möten och evenemang.

- Informationskampanjer och liknande insatser.

- Enkäter och undersökningar.

- Andra insatser vars mål återspeglar ett eller flera av målen för Europeiska handikappåret och som inte skulle kunna få bidrag ur gemenskapens befintliga program.

Denna samfinansiering kommer att beviljas på grundval av en begränsad inbjudan att lämna förslag. Medlemsstaterna ombes att lämna in ett arbetsprogram som utarbetats av landets samordningsorgan och godkänts av kommissionen. Bland dessa insatser kan ingå evenemang för att inviga och avsluta Europeiska handikappåret.

Beviljande av bidrag

Bidrag kan endast beviljas för insatser som inte finansieras genom andra budgetposter.

5.3 Genomförandemetoder

På gemenskapsnivå kommer handikappåret att ledas direkt av kommissionen. Kommissionen kommer som begärts att biträdas av en rådgivande kommitté och skall regelbundet samråda med handikapporganisationer och andra berörda parter.

En betydande andel av budgeten kommer att anslås medlemsstaterna för initiativ som vidtas på nationell, regional eller lokal nivå. Dessa insatser kommer att genomföras under ledning av ett nationella samordningsorgan på grundval av ett arbetsprogram som godkänts av kommissionen.

6. BUDGETKONSEKVENSER

6.1 Totala budgetkonsekvenser för avsnitt B (för hela programplaneringsperioden)

(Metoden för att beräkna de totala belopp som anges i nedanstående tabell måste förklaras genom uppdelningen i tabell 6.2)

6.1.1 Ekonomiskt stöd

Åtaganden i miljoner euro (avrundat till tredje decimalen)

>Plats för tabell>

6.2 Kostnadsberäkning per åtgärd för avsnitt B (för hela programplaneringsperioden) [17]

[17] I den separata vägledningen finns ytterligare information.

6.2.1 Gemenskapsomfattande verksamhet

Det är i regel kommissionen som i samråd med den rådgivande kommittén tar initiativet till dessa insatser. De flesta kommer att läggas ut på entreprenad efter anbudsinfordran och bekostas helt från gemenskapens budget. Andra insatser kommer att få bidrag ur gemenskapens budget med upp till 80 %, förutsatt att de i väsentlig utsträckning bidrar till uppnåendet av målen för Europeiska handikappåret.

- Möten och evenemang.

Det är rimligt att anta att Europeiska handikappåret bör omfatta minst fem gemenskapsomfattande evenemang med hög profil, på olika platser runtom i EU, för att de teman som ingår i handikappåret skall bli så kända för merparten av Europas invånare att de kommer ihåg dem. Bland dessa ingår en invigningskonferens i Aten och en avslutningskonferens i Rom samt, däremellan, tre tematiska evenemang som anordnas med jämna mellanrum (ett evenemang i Bryssel, ekonomiskt stöd till en ministerkonferens i Madrid som anordnas i samarbete med Europarådet samt Special Olympics i Irland som finansieras genom en annan budgetpost).

Varje evenemang kan förväntas kosta minst 300 000 euro, inklusive utgifter för ett avsevärt antal deltagare som inbjuds av kommissionen (cirka 250 i genomsnitt).

Exempel på kostnadsfördelning för ett sådant evenemang som anordnas utanför Bryssel:

Reskostnader (flyg i ekonomiklass eller tågbiljett i första klass) för 250 inbjudna deltagare:

250 x i genomsnitt 500 euro = 125 000 euro

Kostnader för uppehälle:

250 x 2 nätter x i genomsnitt 140 euro = 70 000 euro

Kostnader för hyra av lokal, utrustning, utställningsmontrar och teknisk utrustning samt förtäring (2 dagar), en officiell middag osv. = 50 000 euro

Underleverantörer för anordnande av konferens, inbjudningar, researrangemang osv.

= EUR 16.000

Tolkning (2 dagar) = 40 000 euro

Det första europeiska evenemanget är invigningen som anordnas av det grekiska ministeriet i Aten och kommer att hållas alldeles i början av 2003. Med tanke på den tid som behövs för att förbereda evenemang av detta slag måste det bekostas helt ur budgeten för det förberedande året 2002.

Vissa evenemang beräknas kosta över 300 000 euro med tanke på det stora antalet personer som skall resa dit, exempelvis avslutningskonferensen.

Totalt för 2002 cirka 300 000 euro x 1 = 0,300 miljoner euro

Totalt för 2003 cirka 300 000 euro x 2 + 400 000 euro x 1 = 1,0 miljoner euro

Total finansiering som beräknas vara nödvändig för gemenskapens lokala evenemang och möten samt invigningskonferenser i alla medlemsstater: cirka 1,3 miljoner euro,

varav 0,3 miljoner euro skall hämtas ur budgeten för det förberedande året 2002 och 1,0 miljon euro ur huvudbudgeten för 2003.

- Gemenskapsomfattande informationskampanj

I den gemenskapsomfattande informationskampanj som skall genomföras i samband med handikappåret ingår framtagning och logotyp och slagord, framställning av verktyg och hjälpmedel som syftar till att skapa ökad medvetenhet, samarbete med medier och anordnande av europeiska tävlingar.

Om informationskampajen i samband med handikappåret skall genomföras med en bibehållen intensitet som är tillräcklig för att direkt eller via medier nå ut till flertalet EU-medborgare, är det rimligt att anta att värdet av de avtal som sluts med de externa kommunikationsorganisationer som skall leda huvuddelen av kampanjen kommer att uppgå till 2,8 miljoner euro. Eftersom allt informations- och kampanjmaterial skall finnas tillgängligt på alla EU-språk krävs det en kraftig ökning av budgeten för denna insats.

För att man skall kunna uppnå målen för Europeiska handikappåret måste budgeten för informationskampanjen finansieras ur förberedelsebudgeten för 2002. Därigenom kan man säkerställa ett fullödigt engagemang från alla aktörer som arbetar med att utarbeta de viktigaste budskapen och se till att alla etapper i det administrativa förfarandet löper smidigt. Allmänheten måste förberedas för den officiella invigningen av handikappåret, och detta evenemang kommer därför i förberedande syfte att ges mycket omfattande publicitet från halvårsskiftet 2002. Betydande kostnader kommer att uppkomma i samband med framtagning av logotyp och slagord samt audiovisuellt material, som måste finnas tillgängligt i god tid före utgången av 2002.

Gemenskapsomfattande informationskampanjer: 2,8 miljoner, inklusive följande:

- Utformning och informationsmaterial: 500 000 euro.

- Strategisk rådgivning, mediakontakter, utformning och produktion av informationsmaterial för tryckta, audiovisuella och elektroniska medier, telefonrådgivning, utformning och förvaltning av en webbplats: 1,2 miljoner euro.

- Anordnande av tävlingar eller evenemang, främjande av Europeiska handikappåret vid större europeiska och internationella mässor, mobilisering av sponsorer och moraliskt stöd: 0,7 miljoner euro.

- Användning av alternativa kanaler som kan nå ut till relevanta aktörer på handikappområdet genom rådgivningsverksamhet: 0,4 miljoner euro.

Total finansiering som beräknas vara nödvändig för gemenskapsomfattande kampanjer: cirka 2,8 miljoner euro som bekostas ur budgeten för det förberedande året 2002.

- Samarbete med TV- och radiobolag och medieorganisationer.

Total finansiering som beräknas vara nödvändig: 0,1 miljoner euro som bekostas ur budgeten för det förberedande året 2002.

- Enkäter och undersökningar

Enkäter och undersökningar kommer att genomföras på gemenskapsnivå som en del av handikappåret bara i den mån de är nödvändiga. De kommer att genomföras efter anbudsinfordran av kunniga och erfarna konsulter.

En undersökning utförd av en högnivågrupp med sakkunniga, som rör framtidsperspektiv för handikappolitiken, beräknas kosta

0,2 miljoner euro.

En undersökning om fri rörlighet för människor med funktionsnedsättning beräknas kosta 0,3 miljoner euro.

För att bedöma inverkan av handikappåret hos allmänheten kommer specifika frågor att ingå i en Eurobarometer-undersökning för att ta reda på till exempel hur många som har hört talas om handikappåret och hur många som anser att handikappåret har bidragit till att ändra deras attityder: 50 000 euro.

Total beräknad kostnad för enkäter och undersökningar på gemenskapsnivå: 0,55 miljoner euro som bekostas ur huvudbudgeten.

6.2.2 Nationell verksamhet

EU kan tillhandahålla ramarna för insatser som syftar till att främja medvetenhet om funktionshindrades rättigheter, men man måste också vara medveten om att det krävs ett betydande engagemang från medlemsstaternas sida för att uppnå goda resultat.

Dessa insatser kan finansieras ur gemenskapsbudgeten med upp till 50 %. Insatserna skall samverka med de gemenskapsomfattande insatser som beskrivs ovan och bilda en struktur inom vilken insatser av större och mindre omfattning delar samma mål och kan gynna varandra.

För att se till att handikappåret får tillräckligt hög profil måste man också anordna invigningskonferenser i alla medlemsstater, utöver i den medlemsstat som anordnar invigningskonferensen på gemenskapsnivå (se Gemenskapsomfattande verksamhet), med finansiering från kommissionen. Det genomsnittliga bidraget från kommissionen till kostnaden för att anordna dessa evenemang beräknas uppgå till 50 000 per medlemsstat. Åtaganden för denna finansiering skall göras i budgeten för det förberedande året, eftersom de nationella invigningskonferenserna, som skall hållas i början av 2003, behöver förberedas från och med halvårsskiftet 2002. Gemenskapens bidrag till finansieringen av dessa evenemang kommer till största delen att utgöras av förskottsbetalningar.

Totalt för 2002 cirka 50 000 euro x 14 = 0,7 miljoner euro

Totalt för 2003 = noll

Totalt för 2003: 15 x ett genomsnitt på 430 000 euro = 6,45 miljoner euro

Totala beräknade kostnader för nationell verksamhet: 0,7 miljoner + 6,45 miljoner = 7,15 miljoner euro

6.2.3 Insatser som inte kan få ekonomiskt stöd ur gemenskapens budget (enligt del 1 C i bilagan till förslaget till beslut)

Det finns betydande möjligheter att främja målen för Europeiska handikappåret gratis eller till ringa kostnad genom att man låter olika organisationer vars verksamhet överensstämmer med målen använda handikappårets logotyp och annat relevant material.

Åtaganden i miljoner euro (avrundat till tredje decimalen)

>Plats för tabell>

7. KONSEKVENSER FÖR PERSONALRESURSER OCH ADMINISTRATIVA UTGIFTER

7.1 Personalresurser

>Plats för tabell>

7.2 Totala budgetkonsekvenser av personalbehov

>Plats för tabell>

Beloppen motsvarar totala utgifter för två år (åtgärdens längd)

7.3 Ökning av andra administrativa utgifter till följd av åtgärden

>Plats för tabell>

Beloppen motsvarar totala utgifter för två år.

(1) Ange typ av kommitté och vilken kategori den tillhör.

I. Totalt för året (0,648 + 0,053)

II. Åtgärdens längd

III. Total kostnad för åtgärden (I x II) // 0,701 euro

2 år

1,402 euro

8. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

8.1 Uppföljningsmetod

Eftersom Europeiska handikappåret syftar till att öka medvetenheten om funktionshindrades rättigheter skall övervakning och utvärdering ingå som en naturlig del av de vidtagna åtgärderna på ett sätt som leder till bästa möjliga resultat.

Verksamheten kommer att övervakas löpande under Europeiska handikappåret. Den rådgivande kommitté som inrättas inom ramen för handikappåret kommer regelbundet att få information från kommissionen. Den nationella verksamheten kommer att genomföras under ledning av ett nationellt samordningsorgan på grundval av ett arbetsprogram som godkänts av kommissionen.

8.2 Den planerade utvärderingens form och genomförande

En slututvärdering av Europeiska handikappåret skall lämnas in senast den 31 december 2004. Denna utvärdering skall göras av externa utvärderare och skall inledas vid handikappårets början. I utvärderingen skall särskilt handikappårets verkan, effektivitet och relevans bedömas, även när det gäller att ändra attityder. Resultatet av handikappåret kommer också att mätas genom en Eurobarometer-undersökning under 2004 som syftar till att mäta medvenheten hos allmänheten.

9. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

I alla avtal, överenskommelser och rättsliga åtaganden som ingås mellan kommissionen och stödmottagarna föreskrivs att kommissionen och revisionsrätten får utföra kontroller på plats hos dem som får stöd från gemenskapen, samt att verifikationer kan krävas på alla utgifter som betalats inom ramen för dessa avtal, överenskommelser och rättsliga åtaganden upp till fem år efter det att avtalsperioden har löpt ut. Stödmottagarna är skyldiga att lämna rapporter och ekonomiska redovisningar; dessa granskas dels innehållsmässigt, dels för att bedöma om utgifterna är stödberättigade, i enlighet med gemenskapsfinansieringens syfte och med beaktande av avtalsförpliktelserna och principerna om en sund och god ekonomisk förvaltning.

Till de ekonomiska överenskommelserna bifogas administrativa och finansiella uppgifter som bl.a. skall användas till att närmare ange vilka utgifter som berättigar till stöd enligt dessa överenskommelser. Kontrollen och revisionen, och även bedömningen vid urvalet, av de projekt som får stöd kan i vissa fall underlättas om gemenskapsstödet begränsas till att täcka vissa faktiska utgifter som kan identifieras och kontrolleras i stödmottagarens bokföring.