51999PC0652

Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION OM INFÖRANDE AV MINIMIKRITERIER FÖR MILJÖTILLSYN I MEDLEMSSTATERNA

(framlagt av kommissionen enligt artikel 250.2 i EG-fördraget)

MOTIVERING

I enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget lägger kommissionen fram ett ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets rekommendation om införande av minimikriterier för miljötillsyn i medlemsstaterna [1]. I det ändrade förslaget har man beaktat innehållet i vissa av de ändringsförslag som Europaparlamentet antog vid sitt plenarsammanträde den 13-17 september 1999. Däremot har man inte beaktat de ändringsförslag som går ut på att ändra förslagets form från en rekommendation till ett direktiv. Det ändrade förslaget tar också hänsyn till Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 28 april 1999.

[1] Det ursprungliga förslaget hade numret KOM(1998) 0772 slutlig.

Ändringar föreslagna av parlamentet och godkända av kommissionen

Kommissionen godkänner ändringsförslagen 1 och 10 (punkt 2a) i sin helhet, förutsatt att formen rekommendation inte ändras. Kommissionen godkänner ändringsförslagen 16 (med undantag för hänvisningen till Europeiska miljöbyrån), 17 och 24, förutsatt att formen rekommendation inte ändras. Kommentarer till dessa ändringsförslag följer nedan.

Ändringsförslag 1 innebär att ett nytt skäl (3a) införs. Där behandlas Europeiska miljöbyråns roll i samband med rådgivning åt medlemsstaterna när det gäller deras system för kontroll av miljöåtgärder samt stöd för att samordna rapporteringen. Ändringsförslag 10 (punkt 2a) innebär att en ny punkt läggs till i punkt III där medlemsstaterna i samarbete med Impel och kommissionen uppmuntras att främja samordningen av tillsynen och tillsynstjänsterna för att förhindra illegal gränsöverskridande praxis på miljöområdet. Dessa ändringar överensstämmer i hög grad med grundtanken i kommissionens meddelande om genomförande av gemenskapens miljölag (KOM(96) 500 slutlig) där det anges att miljöbyrån och Impel har en roll att spela i detta sammanhang, och kan därför godkännas.

Ändringsförslagen 16 och 17 gäller också miljöbyrån och Impel. Ändringsförslag 16 innebär att en ny punkt VIIIa införs. Enligt den första punkten skall kommissionen i samarbete med Impel, miljöbyrån och andra berörda parter utarbeta minimikriterier för kvalifikationer hos och ackreditering av miljöinspektörer. Detta kan godtas av kommissionen förutsatt att hänvisningen till miljöbyrån tas bort, eftersom byrån normalt sett inte sysslar med sådana frågor. Den andra punkten i ändringsförslag 16 rör utbildningsprogram för inspektörer. Även denna ändring kan godkännas i princip. Impel har faktiskt redan gjort en del arbete på detta område. (En ändring liknande ändringsförslag 16 föreslogs av Ekonomiska och sociala kommittén i dess yttrande (punkt 2.7)). Ändringsförslag 17 innehåller en bestämmelse om att bl.a. miljöbyrån skall medverka vid utvärderingen av rekommendationens genomförande så snart som möjligt, vilket godkänns av kommissionen.

Ändringsförslag 24 innebär att rapporterna skall göras allmänt tillgängliga inom två månader efter det att tillsynsbesöket ägt rum. Detta kan godkännas i princip, förutsatt att sådana rapporter måste slutföras inom två månader efter besöket, och att förfrågningar från allmänheten om de färdiga rapporterna följer direktiv 90/313/EEG som säger att sådan information skall vara tillgänglig så snart som möjligt efter en förfrågan i första hand, och senast inom två månader.

Ändringar föreslagna av parlamentet som inte har godkänts av kommissionen

Enligt ändringsförslag 21 skall förslagets form och rubrik ändras från rekommendation till direktiv. Kommissionen kan inte godkänna ändringsförslagen 2, 6, 7 och 18-21 som alla rör ändringen av förslaget från en rekommendation till ett direktiv. Ändringsförslagen 3, 13 och 15, som utgör ändringar av innehåll snarare än form, kan heller inte godkännas. Kommentarer till dessa ändringsförslag följer nedan.

Ändringsförslagen 2, 6, 7 och 18-21 rör samtliga ändringen av förslaget från en rekommendation till ett direktiv. Kommissionen har tillsammans med Impel och medlemsstaterna noga övervägt förslagets form. Man bestämde sig slutligen för en rekommendation av följande skäl:

* Eftersom det finns stora olikheter mellan medlemsstaterna när det gäller hur miljötillsynen utförs, var det önskvärt att se till att den sker enligt vissa minimikriterier i första hand. Så småningom kan ett ramdirektiv om tillsyn (minimikriterier, inspektionernas frekvens, utbildning etc.) föreslås mot bakgrund av erfarenheten från den här rekommendationen.

* Medlemsstater som saknar ett välutvecklat tillsynssystem kan ha svårigheter med att följa ett direktiv omedelbart. Det är nödvändigt att i ett första skede ge utrymme för uppbyggnad och utveckling av de mindre avancerade systemen.

* Både medlemsstaterna och Impel motsatte sig kraftigt ett direktiv.

Ändringsförslagen 3, 13 och 15 är innehållsmässiga ändringar. Enligt ändringsförslag 3 skall man införa ett nytt skäl 7b som rör frågor som medlemsstaterna, och inte kommissionen, är ansvariga för. Ändringsförslag 13 rör bearbetning och lagring av uppgifter från tillsynsbesöken, istället för "rapporter" som sådana, vilket skulle göra kommissionens förslag mindre tydligt och effektivt. I ändringsförslag 15 nämns "kortfattade uppgifter" i stället för utförlig rapportering om överensstämmelse med särskilda krav i gemenskapslagstiftningen. Detta kan inte godkännas eftersom tillsynen måste visa vilka krav som inte har uppfyllts.

I det ändrade förslaget har borttagna delar markerats med genomstrykning, och nya delar med fetstil och understrykning.

Ändrat förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION

OM INFÖRANDE AV MINIMIKRITERIER FÖR MILJÖTILLSYN I MEDLEMSSTATERNA

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION,

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 130.s 175.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [2],

[2] KOM (1998) 772 slutlig.- 16.12.1998.

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, [3]

[3] 16.9.1999

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs [4] yttrande,

[4] 28.4.1999 (footnote to be numbered 3, as well as in text)

med beaktande av Regionkommitténs yttrande [5],

[5] 16.9.1999 (footnote to be numbered 4, as well as in text)

i enlighet med förfarandet i artikel 189c 251 i fördraget, och

(1) I resolutionen från rådet och representanterna för medlemsstaternas regeringar, som sammanträdde med rådet, av den 1 februari 1993 om Europeiska gemenskapens program för riktlinjer och åtgärder i samband med miljö och en hållbar utveckling [6] och i Europaparlamentets och rådets beslut om en översyn av detta program [7] betonades vikten av delat ansvar vid genomförandet av gemenskapens miljölagstiftning.

[6] EGT C 138, 17.5.1993, s. 1. (footnote to be numbered 5, as well as in text)

[7] EGT L 275, 10.10.1998, s. 1. (footnote to be numbered 6, as well as in text)

(2) I kommissionens meddelande till Europeiska unionens råd och Europaparlamentet om genomförande av gemenskapens miljölag [8] av den 5 november 1996, särskilt punkt 29 i detta, föreslås att riktlinjer skall införas på gemenskapsnivå för att bistå medlemsstaterna i genomförandet av deras tillsynsverksamhet och på så sätt minska de stora skillnader som för närvarande existerar mellan medlemsstaternas tillsynsverksamheter.

[8] KOM(96) 500 slutlig, 22.10.1996. (footnote to be numbered 7, as well as in text)

(3) Genom sin resolution av den 7 oktober 1997 om utarbetandet, genomförandet och upprätthållandet av gemenskapens miljölagstiftning [9], uppmanade rådet kommissionen att för rådet lägga fram ett förslag, med utgångspunkt i synnerhet i IMPEL:s arbete, till minimikriterier och/eller riktlinjer för den tillsynsverksamhet som bedrivs på medlemsstatsnivå och till hur den praktiska tillämpningen av dessa kriterier eller riktlinjer skulle kunna kontrolleras av medlemsstaterna. Syftet är att se till att miljölagstiftningen tillämpas och att efterlevnaden kontrolleras på ett enhetligt sätt. Kommissionen har i sitt förslag beaktat det dokument som IMPEL har utarbetat om minimikriterier för tillsyn [10];

[9] EGT C 321, 22.10.1997, s. 1. (footnote to be numbered 8, as well as in text)

[10] November 1997. (footnote to be numbered 9, as well as in text)

(3a) Europeiska miljöbyrån kan verka som rådgivare åt medlemsstaterna när det gäller att planera, upprätta och utvidga deras system för kontroll av miljöåtgärder. Europeiska miljöbyrån kan även erbjuda hjälp åt kommissionen och medlemsstaterna vid kontroll av miljöåtgärder genom stöd åt rapportverksamheten, i syfte att samordna rapporteringen.

(4) I sin resolution av den 14 maj 1997 [11] om kommissionens meddelande efterlyste Europaparlamentet gemenskapslagstiftning om miljötillsyn. Ekonomiska och sociala kommittén [12] och Regionkommittén [13] avgav positiva yttranden om kommissionens meddelande samt betonade vikten av miljötillsyn.

[11] PE 259.215/63. (footnote to be numbered 10, as well as in text)

[12] CES 479/97 ENV/439 29, april 1997. (footnote to be numbered 11, as well as in text)

[13] CdR 437/96 slutlig, 11-12 juni 1997. (footnote to be numbered 12, as well as in text)

(5) Tillsynssystemen och det faktum att miljötillsyn faktiskt utövas motverkar överträdelser av miljölagstiftningen, eftersom myndigheterna får möjlighet att upptäcka överträdelser och genomdriva att miljölagen efterlevs genom sanktioner och andra åtgärder. Tillsyn är således en ofrånkomlig länk i kedjan och ett effektivt instrument för att se till att gemenskapens miljölagstiftning genomförs och efterlevs i hela gemenskapen samt för att undvika en snedvridning av konkurrensen.

(6) Det finns för närvarande stora olikheter i medlemsstaternas tillsynssystem och tillsynsmetoder. Dessa olikheter gäller inte bara möjligheterna att utöva tillsynen utan även dess omfattning och innehåll. I några få medlemsstater utövas dessutom inte någon tillsyn alls. Denna situation kan inte anses tillfredsställande med tanke på att målet är ett effektivt och enhetligt genomförande, praktisk tillämpning och kontroll av efterlevnaden av gemenskapens miljölagstiftning.

(7) Det är därför nödvändigt att som ett första steg i ett åtgärdsprogram för miljötillsyn införa riktlinjer i form av gemensamma minimikriterier för hur miljötillsyn skall utövas i medlemsstaterna.

(8) Enligt gemenskapens miljölagstiftning skall det i medlemsstaterna finnas bestämmelser som reglerar vissa utsläpp, eller aktiviteter som kan ge upphov till utsläpp. Minimikriterier för att organisera och utöva tillsyn skall uppfyllas i medlemsstaterna, till en början vad gäller industrianläggningar och andra företag och verksamheter vars utsläpp, eller aktiviteter som kan ge upphov till utsläpp, regleras genom tillståndsgivning enligt gemenskapslagstiftningen. Det är även önskvärt att dessa minimikriterier omfattar den tillsyn av kärnkraftsanläggningar, innefattande anläggningar inom forsknings- och medicinska sektorerna, som utövas av de inspektionsorgan för strålskydd som har inrättats av medlemsstaterna i enlighet med gemenskapslagstiftningen om kärnsäkerhet som antagits inom ramen för Fördraget om upprättandet av europeiska atomenergigemenskapen.

(9) För att detta tillsynssystem skall fungera effektivt bör medlemsstaterna planera sin miljötillsynsverksamhet.

(10) Tillsynsbesök är en viktig del av miljötillsynen.

(11) Uppgifter och dokumentation som tillhandahållits av industriella verksamhetsutövare som är registrerade inom ramen för gemenskapens miljöstyrnings- och miljörevisionsordning [14] kan bli en värdefull informationskälla i samband med miljötillsyn.

[14] Rådets förordning (EEG) nr 1836/93 av den 29 juni 1993 om frivilligt deltagande för industriföretag i gemenskapens miljöstyrnings- och miljörevisionsordning , EGT L 168. 10.7.1993, s. 1. (footnote to be numbered 13, as well as in text)

(12) För att kunna dra slutsatser från tillsynsbesöken skall rapporter sammanställas regelbundet.

(13) Rapportering från tillsynsverksamheten och allmänhetens tillgång till information i samband med denna är viktiga medel för att se till att medborgare, icke-statliga organisationer och andra berörda parter får insyn i arbetet med att genomföra gemenskapens miljölagstiftning. Tillgången till denna information omfattas av bestämmelserna i rådets direktiv 90/313/EEG av den 7 juni 1990 om rätt att ta del av miljöinformation [15].

[15] EGT L 158, 23.6.1990, s. 56. (footnote to be numbered 14, as well as in text)

(14) Medlemsstaterna bör även hjälpa varandra att administrera arbetet med rekommendationen.

(15) Kommissionen skall kontrollera hur denna rekommendation tillämpas och hur den fungerar, samt rapportera om detta till rådet och Europaparlamentet så snart som möjligt efter det att den mottagit medlemsstaternas rapporter.

(16) Vad gäller principerna om subsidiaritet och proportionalitet som fastställs i artikel 3b 5 i fördraget kan, med hänsyn till skillnader mellan medlemsstaternas tillsynssystem och tillsynsmetoder, målet med den föreslagna åtgärden bäst uppnås genom vägledning som fastställs på gemenskapsnivå.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

Syfte

Miljötillsyn skall utövas i medlemsstaterna i enlighet med minimikriterier för hur sådan tillsyn skall organiseras, utövas och följas upp samt för hur resultaten skall offentliggöras. Målet är större överensstämmelse med gemenskapens miljölagstiftning i syfte att åstadkomma ett enhetlig genomförande och en enhetlig kontroll av efterlevnaden av denna lagstiftning i samtliga medlemsstater.

Räckvidd och definitioner

1. Rekommendationen skall omfatta miljötillsyn av samtliga industrianläggningar och andra företag och verksamheter vars utsläpp i miljön, eller aktiviteter som kan ge upphov till utsläpp, regleras genom tillståndsgivning enligt gemenskapslagstiftningen. Den skall även omfatta tillsyn av kärnkraftsanläggningar, innefattande anläggningar inom forsknings- och medicinska sektorerna. Samtliga ovannämnda anläggningar benämns i det följande "reglerade anläggningar".

2. I denna rekommendation avses med "miljötillsyn" en verksamhet för att i tillämpliga fall

a) kontrollera och verka för att de reglerade anläggningarna överensstämmer med de miljökrav som anges i gemenskapslagstiftningen och i medlemsstaternas lagar, förordningar, föreskrifter, direktiv, förbud och tillstånd genom vilka gemenskapens miljökrav genomförs eller tillämpas (i det följande benämda "krav i gemenskapslagstiftningen"),

b) övervaka vilken inverkan de reglerade anläggningarna har på miljön i syfte att fastställa om ytterligare tillsyn eller kontroll av efterlevnaden krävs (inbegripet ändring eller indragning av tillstånd) för att säkerställa överensstämmelse med kraven i gemenskapslagstiftningen,

c) utföra de arbetsuppgifter som krävs för att uppfylla ovannämnda mål, inbegripet

- tillsynsbesök,

- kontroll av miljökvaliteten,

- granska rapporter och yttranden från miljörevisioner,

- granska och verifiera egenkontroll som utförts av en verksamhetsutövare vid reglerade anläggningar eller på dennes vägnar,

- bedömning av den verksamhet som bedrivs vid den reglerade anläggningen,

- kontroll av relevant infrastruktur och underhåll av utrustning samt av huruvida anläggningen drivs på lämpligt sätt,

- kontroll av relevanta register som innehas av verksamhetsutövare vid reglerade installationer.

3. Miljötillsyn, inbegripet tillsynsbesök, kan bestå av

- rutintillsyn, dvs. tillsyn som ingår i ett planerat tillsynsprogram, eller

- icke-rutintillsyn, dvs. tillsyn som utövas efter ett klagomål, i samband med att ett tillstånd utfärdas, förnyas eller ändras, eller vid utredningar av olyckor, tillbud eller överträdelser.

4.a) Miljötillsyn får utövas av en myndighet på nationell, regional eller lokal nivå som har upprättats eller utsetts av medlemsstaten och som är ansvarig för de frågor som omfattas av den här rekommendationen.

b) De myndigheter som avses i punkt a) ovan får, i enlighet med den nationella lagstiftningen, låta en annan juridisk person oavsett om denne omfattas av offentligrättslig eller privaträttslig lagstiftning, utföra de arbetsuppgifter som anges i den här rekommendationen. En förutsättning är dock att denna person inte har något personligt intresse av resultaten från detta tillsynsarbete och att arbetet utförs under myndigheternas överinseende.

c) De myndigheter som avses i punkterna a) och b) ovan definieras som "tillsynsmyndigheter".

5. I denna rekommendation avses med "verksamhetsutövare vid en reglerad anläggning" en fysisk eller juridisk person som bedriver verksamhet vid eller driver den reglerade anläggningen eller till vilken avgörande ekonomiska befogenheter vad gäller anläggningens tekniska funktion har delegerats, när detta är tillåtet enligt den nationella lagstiftningen.

III

Organisering och utövande av miljötillsyn

1. Medlemsstaterna skall se till att ett starkt utvecklat miljöskydd eftersträvas inom tillsynsverksamheten. För att nå detta mål skall de vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att miljötillsyn av reglerade anläggningar organiseras och utövas i enlighet med punkterna IV - VIII i denna rekommendation.

2. Medlemsstaterna skall även hjälpa varandra att administrera arbetet med att genomföra riktlinjerna i denna rekommendation genom att utbyta relevant information och, i tillämpliga fall, även tjänstemän.

3. I syfte att förhindra illegal gränsöverskridande praxis på miljöområdet skall medlemsstaterna, i samarbete med Impel och kommissionen, främja samordningen av tillsynen och tillsynstjänsterna medlemsstaterna emellan.

Miljötillsynsplaner

1. Medlemsstaterna skall se till att tillsynsverksamheten planeras i förväg: det skall alltid finnas en eller flera miljötillsynsplaner som omfattar medlemsstatens hela territorium och samtliga dess reglerade anläggningar. Sådana planer skall göras tillgängliga för allmänheten i enlighet med bestämmelserna i direktiv 90/313/EG om rätt att ta del av miljöinformation.

2. Dessa planer kan utarbetas på nationell, regional eller lokal nivå. Medlemsstaterna skall dock skall se till att deras planer kan tillämpas på alla typer av miljötillsyn av reglerade anläggningar inom deras territorium. De skall även se till att de myndigheter som avses i punkt II.4 utses för att utöva denna tillsyn.

3. Miljötillsynsplaner skall upprättas med utgångspunkt från följande:

a) De krav som skall uppfyllas i EG-lagstiftningen.

b) Ett register över de reglerade anläggningar som planen omfattar.

c) En allmän bedömning av de viktigaste miljöproblemen inom det område som planen omfattar, och en allmän uppskattning av i vilken utsträckning den reglerade anläggningen överensstämmer med kraven i EG-lagstiftningen.

d) Uppgifter om och från tidigare tillsynsverksamhet.

4. Miljötillsynsplanerna skall

a) vara anpassade efter den behöriga myndighetens tillsynsuppdrag och ta hänsyn till de aktuella reglerade anläggningarnas egenskaper samt de risker och verkningar för miljön som följer av utsläpp från dessa anläggningar,

b) ta hänsyn till relevant tillgänglig information om enskilda anläggningar eller typer av reglerade anläggningar, t.ex. rapporter som verksamhetsutövare vid reglerade anläggningar har sänt in till myndigheterna, uppgifter från egenkontroller, information och rapporter från miljörevisioner, särskilt sådana som utarbetats vid reglerade anläggningar som är registrerade inom ramen för gemenskapens miljöstyrnings- och miljörevisionsordning, resultat från tidigare tillsynsverksamhet samt rapporter från övervakning av miljökvaliteten.

5. Ett minimikrav är att varje miljötillsynsplan skall

a) innehålla en definition av det geografiska område som planen omfattar, vilket kan vara hela eller delar av medlemsstatens territorium,

b) gälla för en begränsad period på högst ett år,

c) innehålla särskilda bestämmelser om hur planen skall uppdateras,

d) ange de enskilda anläggningar eller typer av reglerade anläggningar som omfattas,

e) fastställa programmen för rutintillsyn och även, i tillämpliga fall, hur ofta tillsynsbesök skall förekomma för olika typer av reglerade anläggningar eller enskilda reglerade anläggningar,

f) innehålla planer och förfaranden för icke-rutintillsyn, exempelvis med anledning av klagomål, olyckor, tillbud eller överträdelser samt för tillståndsgivning.

Tillsynsbesök

1. Medlemsstaterna skall se till att följande kriterier uppfylls vid samtliga tillsynsbesök:

a) En grundlig kontroll skall göras av överensstämmelsen med de krav i EG-lagstiftningen som är relevanta för den aktuella tillsynen.

b) Om tillsynsbesök genomförs av mer än en tillsynsmyndighet skall dessa utbyta information om sina respektive aktiviteter och i så stor utsträckning som möjligt samordna tillsynsbesöken och annan tillsynsverksamhet.

c) Det skall upprättas rapporter från tillsynsbesöken i enlighet med punkt VI. Dessa skall vid behov ställas till förfogande för berörda nationella, regionala eller lokala tillsyns- och kontrollmyndigheter eller andra myndigheter.

d) Inspektörer och andra tjänstemän som har befogenheter att utöva tillsynsbesök skall inneha ett tillstånd att besöka anläggningen och få tillgång till information för att kunna utöva miljötillsyn.

2. Medlemsstaterna skall se till att tillsynsmyndigheterna regelbundet gör tillsynsbesök som en del av rutintillsynen och att följande ytterligare kriterier uppfylls för sådana tillsynsbesök:

a) Ett samordnat tillvägagångssätt skall tillämpas för att undersöka alla former av miljöpåverkan i enlighet med tillämpliga krav i gemenskapslagstiftningen, programmen för miljötillsyn och tillsynsmyndigheternas föreskrifter.

b) Man skall verka för att verksamhetsutövarna skaffar sig ökade kunskaper om och förståelse för tillämpliga krav i EG-lagstiftningen och risker för miljön samt för de miljöeffekter verksamheten kan resultera i.

c) De risker för och den påverkan på miljön som den reglerade anläggningen innebär skall beaktas vid bedömning av hur effektiva kraven för de gällande tillstånden är, och vid bedömning av huruvida förbättringar eller andra ändringar av dessa krav är nödvändiga.

3. Medlemsstaterna skall även se till att icke-rutintillsynsbesök utövas under följande omständigheter:

a) När behöriga tillsynsmyndigheter undersöker allvarliga klagomål som rör miljön, och så snart som möjligt efter det att sådana klagomål har mottagits av myndigheterna.

b) Vid utredningar av allvarliga miljöolyckor, tillbud eller överträdelser, och så snart som möjligt efter det att de behöriga tillsynsmyndigheterna har fått kännedom om dessa händelser.

c) Som del i beslutet om huruvida och på vilka villkor ett första tillstånd skall utfärdas för en process eller aktivitet vid en reglerad anläggning eller om den föreslagna platsen för en sådan anläggning.

d) I tillämpliga fall innan ett tillstånd förnyas eller ändras.

Rapporter och slutsatser efter tillsynsbesök

1. Medlemsstaterna skall se till att tillsynsmyndigheterna sammanställer en rapport efter varje tillsynsbesök. Rapporten skall innehålla en redogörelse för den reglerade anläggningens överensstämmelse med kraven i EG-lagstiftningen, en utvärdering samt en slutsats vad gäller eventuella ytterligare åtgärder, t.ex. kontroll av efterlevnaden, inbegripet sanktioner, beslut om nya eller ändrade tillstånd eller uppföljande tillsynsverksamhet, inbegripet ytterligare tillsynsbesök.

2. Medlemsstaterna skall se till att dessa rapporter föreligger i skriftlig form och att de förs in i lätt tillgängliga databaser samt att de vidarebefordras till verksamhetsutövaren vid den aktuella reglerade anläggningen. Rapporterna skall finnas tillgängliga för allmänheten i enlighet med bestämmelserna i direktiv 90/313/EEG om rätt att ta del av miljöinformation. Rapporterna skall vara allmänt tillgängliga inom två månader efter det att tillsynsbesöket ägt rum.

VII

Utredningar av allvarliga olyckor, tillbud och överträdelser

1. Medlemsstaterna skall se till att behörig tillsynsmyndighet utreder allvarliga olyckor, tillbud och överträdelser av EG-lagstiftningen, oavsett om myndigheten får kännedom om händelsen genom klagomål eller på annat sätt, för att

a) klarlägga orsakerna till händelsen, fastställa dess miljöpåverkan och i tillämpliga fall ansvar och eventuellt skadeståndsansvar i samband med händelsen och dess konsekvenser, samt vidarebefordra slutsatserna till den myndighet som ansvarar för kontrollen av efterlevnaden, om denna är en annan än tillsynsmyndigheten,

b) mildra och om det är möjligt åtgärda miljöverkningarna av olyckan genom att fastställa vilka åtgärder som verksamhetsutövaren respektive myndigheterna lämpligen bör vidta,

c) fastställa vilka åtgärder som skall vidtas för att förhindra att olyckor, tillbud och överträdelser inträffar igen,

d) möjliggöra åtgärder eller i tillämpliga fall sanktioner för att driva igenom lagstiftningen.

2. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att den behöriga tillsynsmyndigheten följer upp denna miljötillsyn genom att kontrollera att verksamhetsutövaren vidtar de mått och steg som erfordras som en följd av olyckan, tillbudet eller överträdelsen, och tillsynsmyndighetens undersökning av detta.

VIII

Rapportering om allmän miljötillsyn

1. Medlemsstaterna skall rapportera till kommissionen om sina erfarenheter av tillämpningen av denna rekommendation två år efter det datum som anges under punkten X med användande i den utsträckning det är möjligt av all information som är tillgänglig från regionala och lokala tillsynsmyndigheter.

2. Rapporterna skall göras tillgängliga för allmänheten och skall i synnerhet innehålla följande:

a) Uppgifter om de personalresurser och andra resurser som tillsynsmyndigheterna förfogar över.

b) Uppgifter om tillsynsmyndighetens betydelse och funktion vid utarbetandet och genomförande av tillsynsplaner.

c) En översikt över den miljötillsyn som har utövats, inbegripet antalet gjorda tillsynsbesök, vid vilka reglerade anläggningar som tillsyn har utövats (indelade efter typ) och en uppskattning av hur lång tid det kommer att ta innan samtliga reglerade anläggningar av den typen har blivit föremål för tillsyn.

d) Den reglerade anläggningens överensstämmelse med kraven i EG-lagstiftningen, enligt tidigare tillsynsverksamhet och andra typer av information som den behöriga myndigheten eventuellt förfogar över vad gäller den reglerade anläggningens läge och typ samt särskilda krav i EG-lagstiftningen som inte uppfylls och i vilken utsträckning.

e) En sammanställning av vilka och hur många åtgärder som vidtagits som resultat av klagomål, olyckor, tillbud och överträdelser.

f) En utvärdering av om tillsynsmyndighetens tillsynsplan har varit framgångsrik eller ej, och eventuella rekommendationer inför framtida planer.

VIIIa

1. Kommissionen skall snarast möjligt i samarbete med Impel, Europeiska miljöbyrån och övriga berörda parter utarbeta minimikriterier för kvalifikationer hos och ackreditering av miljöinspektörer som på behöriga organs uppdrag eller för egen räkning har befogenhet att genomföra miljöinspektioner.

2. Medlemsstaterna skall snarast möjligt i samarbete med Impel och övriga berörda parter och med stöd från kommissionen utveckla utbildningsprogram i syfte att bemöta efterfrågan på kvalificerade miljöinspektörer.

Kommissionens granskning av hur minimikriterierna fungerat

Kommissionen skall granska genomförandet av rekommendationen och hur denna har fungerat så snart som möjligt efter det att de rapporter som avses i punkt VIII har mottagits. Syftet är att ytterligare förbättra minimikriterierna mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts vid tillämpningen av kriterierna och med hänsyn till andra synpunkter från berörda parter, inbegripet IMPEL och Europeiska miljöbyrån.

Genomförande

Medlemsstaterna uppmanas att genomföra rekommendationen senast tolv månader efter det att den offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. De skall genast underrätta kommissionen om detta och inkomma med uppgifter om befintliga eller planerade miljötillsynssystem.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande