This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32025R1952
Commission Implementing Regulation (EU) 2025/1952 of 29 September 2025 on measures to prevent the establishment and the spread within the Union territory of Anoplophora glabripennis (Motschulsky) and for the eradication and containment of that pest within certain demarcated areas and repealing Implementing Decision (EU) 2015/893
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1952 av den 29 september 2025 om åtgärder för att förhindra etablering och spridning inom unionens territorium av Anoplophora glabripennis (Motschulsky) och för utrotning och inneslutning av den skadegöraren inom vissa avgränsade områden samt om upphävande av genomförandebeslut (EU) 2015/893
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1952 av den 29 september 2025 om åtgärder för att förhindra etablering och spridning inom unionens territorium av Anoplophora glabripennis (Motschulsky) och för utrotning och inneslutning av den skadegöraren inom vissa avgränsade områden samt om upphävande av genomförandebeslut (EU) 2015/893
C/2025/6532
EUT L, 2025/1952, 3.12.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/1952/oj (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
In force
| Relation | Act | Comment | Subdivision concerned | From | To |
|---|---|---|---|---|---|
| Repeal | 32015D0893 | 23/12/2025 |
|
Europeiska unionens |
SV L-serien |
|
2025/1952 |
3.12.2025 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2025/1952
av den 29 september 2025
om åtgärder för att förhindra etablering och spridning inom unionens territorium av Anoplophora glabripennis (Motschulsky) och för utrotning och inneslutning av den skadegöraren inom vissa avgränsade områden samt om upphävande av genomförandebeslut (EU) 2015/893
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (1), särskilt artikel 28.1 och 28.2, och
av följande skäl:
|
(1) |
I kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/893 (2) fastställs åtgärder för att förhindra introduktion i och spridning inom unionen av Anoplophora glabripennis (Motschulsky) (den angivna skadegöraren). |
|
(2) |
I del B i bilaga II till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 (3) fastställs en förteckning över EU-karantänskadegörare som har påvisats inom unionens territorium. |
|
(3) |
Den angivna skadegöraren är upptagen i förteckningen i del B i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/2072, eftersom det är känt att den förekommer i vissa delar av unionens territorium. Den är en polyfag skadegörare som rapporterats angripa många olika växtarter inom unionens territorium. |
|
(4) |
Den angivna skadegöraren förtecknas också som en prioriterad skadegörare i bilagan till kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1702 (4). |
|
(5) |
Växter som är värdväxter för den angivna skadegöraren (värdväxter) bör omfattas av inventeringar för att säkerställa att den angivna skadegöraren påvisas så snart som möjligt. |
|
(6) |
Flera värdväxter skulle kunna användas för att locka till sig den angivna skadegöraren och därmed avgränsa dess förekomst om den påträffas. I detta avseende bör de benämnas indikatorväxter. |
|
(7) |
Värdväxter som tidigare har befunnits vara angripna av den angivna skadegöraren inom unionens territorium är de som mest sannolikt bidrar till dess spridning. De bör benämnas angivna växter. Dessutom bör de omfattas av vissa utrotnings- eller inneslutningsåtgärder, beroende på vad som är tillämpligt, i de avgränsade områdena. |
|
(8) |
För att säkerställa att den angivna skadegöraren påvisas tidigt och utrotas inom unionens territorium, där det inte är känt att den angivna skadegöraren förekommer, bör medlemsstaterna genomföra årliga inventeringar. För att dessa inventeringar ska vara så effektiva som möjligt bör de omfatta alla värdväxter. Inventeringarna bör baseras på de vetenskapliga råden i Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhets (livsmedelsmyndigheten) allmänna riktlinjer för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar av växtskadegörare (5). |
|
(9) |
I enlighet med förordning (EU) 2016/2031 ska dessutom varje medlemsstat upprätta och regelbundet uppdatera en beredskapsplan för varje prioriterad skadegörare som kan ta sig in i dess territorium och etablera sig där. Baserat på erfarenheterna från tidigare utbrott är det nödvändigt att anta särskilda bestämmelser för genomförandet av artikel 25 i förordning (EU) 2016/2031 för att upprätta en heltäckande beredskapsplan vid förekomst av den angivna skadegöraren i unionen. |
|
(10) |
För att förhindra att den angivna skadegöraren sprids inom unionens territorium och med tanke på dess spridningskapacitet bör buffertzonen ha en bredd på minst 2 km utanför den angripna zonens gränser. |
|
(11) |
För att säkerställa att utrotningsåtgärderna omedelbart tillämpas och förhindra ytterligare spridning av den angivna skadegöraren till resten av unionens territorium är det nödvändigt att fastställa bestämmelser om de årliga inventeringarna i de avgränsade områdena. Dessa bestämmelser bör baseras på livsmedelsmyndighetens allmänna riktlinjer för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar av växtskadegörare för att anpassas till de senaste vetenskapliga och tekniska beläggen. |
|
(12) |
För att säkerställa ett proportionerligt svar på respektive växtskyddsrisk som den angivna skadegöraren utgör är det nödvändigt att fastställa bestämmelser för minskningen av de avgränsade områdenas storlek samt undantag från kravet att inrätta och avskaffa dessa områden. Särskilda villkor bör fastställas för tillämpningen av dessa bestämmelser för att säkerställa att den angivna skadegöraren inte sprids till resten av unionens territorium. |
|
(13) |
När det gäller isolerade förekomster av den angivna skadegöraren på unionens territorium bör det inte vara ett krav att inrätta ett avgränsat område om den angivna skadegöraren kan elimineras från respektive växter och om det finns belägg för att dessa växter redan var angripna vid införseln till området eller belägg för att den specifika förekomsten inte förväntas leda till etablering av den angivna skadegöraren. Detta är den mest proportionerliga strategin så länge de inventeringar som genomförs i det berörda området bekräftar att den angivna skadegöraren inte förekommer. I mycket specifika fall, där uppkomsten och spridningen av den angivna skadegöraren inom unionens territorium otvetydigt kan uteslutas och respektive risk anses försumbar, är sådan övervakning dock inte motiverad och bör därför inte krävas. |
|
(14) |
För vissa områden på unionens territorium är det inte längre möjligt att utrota den angivna skadegöraren. De berörda medlemsstaterna bör därför i stället för utrotningsåtgärder få vidta inneslutningsåtgärder för den skadegöraren inom dessa områden. |
|
(15) |
Åtgärderna i de avgränsade områdena för inneslutning bör vara mindre strikta än utrotningsåtgärderna men de bör säkerställa en noggrann inventeringsstrategi och att försiktighetsåtgärder vidtas, framför allt i de berörda buffertzonerna, för att förhindra att den angivna skadegöraren sprids till resten av unionens territorium. |
|
(16) |
Med tanke på att åtgärderna för de avgränsade områdena för inneslutning är mindre strikta bör buffertzonens bredd ökas till minst 4 km för att säkerställa att den angivna skadegöraren inte sprids utanför dessa avgränsade områden. |
|
(17) |
Medlemsstaterna bör till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla varje avgränsat område för inneslutning som de avser att inrätta eller ändra, så att kommissionen kan få en överblick över den angivna skadegörarens spridning inom unionens territorium och lägga till respektive område i en förteckning över avgränsade områden för inneslutning i bilaga I till denna förordning. |
|
(18) |
För att säkerställa att de angripna växterna omedelbart avlägsnas och förhindra ytterligare spridning av den angivna skadegöraren till resten av unionens territorium bör inventeringarna i buffertzonerna genomföras årligen vid den lämpligaste tidpunkten på året och vara tillräckligt omfattande, med beaktande av de behöriga myndigheternas möjlighet att ytterligare övervaka värdväxterna i de angripna zonerna för inneslutning. |
|
(19) |
För att förhindra eventuell spridning av den angivna skadegöraren utanför avgränsade områden bör de årliga inventeringarna kring produktionsplatserna i de avgränsade områdena vara mer omfattande än i resten av dessa områden. |
|
(20) |
Åtgärderna i genomförandebeslut (EU) 2015/893 avseende införsel till och förflyttning inom unionens territorium av de angivna växterna ingår i bilagorna VII och VIII till genomförandeförordning (EU) 2019/2072, medan åtgärderna avseende inventeringar, utrotning och inneslutning av den angivna skadegöraren uppdateras och ersätts med åtgärderna i den här förordningen. |
|
(21) |
Genomförandebeslut (EU) 2015/893 bör därför upphöra att gälla och ersättas med den här förordningen. |
|
(22) |
Bestämmelserna i denna förordning avseende inventeringar baseras på livsmedelsmyndighetens inventeringskort för Agrilus glabripennis (6) (inventeringskortet) och livsmedelsmyndighetens allmänna riktlinjer för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar och bör tillämpas från och med den 1 januari 2027, för att ge de behöriga myndigheterna tillräckligt med tid för att planera, utforma och anslå tillräckliga resurser för dessa inventeringar. |
|
(23) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
INNEHÅLL OCH DEFINITIONER
Artikel 1
Innehåll
I denna förordning fastställs åtgärder för att förhindra att Anoplophora glabripennis (Motschulsky) etableras och sprids inom unionens territorium, åtgärder för dess utrotning om den skulle påträffas inom det territoriet och åtgärder för dess inneslutning när utrotning inte längre är möjlig.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
|
1. |
angiven skadegörare: Anoplophora glabripennis (Motschulsky). |
|
2. |
angivna växter: växter för plantering, med en stam- eller rothalsdiameter på minst 1 cm vid den tjockaste punkten, av Acer spp., Aesculus spp., Betula spp., Fraxinus spp., Populus spp., Salix spp. och Ulmus spp. |
|
3. |
värdväxter: växter för plantering, med en stam- eller rothalsdiameter på minst 1 cm vid den tjockaste punkten, av Acer spp., Aesculus spp., Albizia spp., Alnus spp., Betula spp., Carpinus spp., Celtis spp., Cercidiphyllum spp., Corylus spp., Elaeagnus spp., Fagus spp., Fraxinus spp., Gleditsia spp., Hibiscus spp., Koelreuteria spp., Malus spp., Melia spp., Morus spp., Platanus spp., Populus spp., Prunus spp., Pyrus spp., Ostrya spp., Quercus rubra, Robinia spp., Salix spp., Sophora spp., Sorbus spp., Tilia spp. och Ulmus spp. |
|
4. |
angivet trä och träemballage: trä och träemballage av Acer spp., Aesculus spp., Betula spp., Fraxinus spp., Populus spp., Salix spp. och Ulmus spp. |
|
5. |
indikatorväxter: angivna växter som särskilt planterats för att främja tidigt påvisande av den angivna skadegöraren och som används för inventeringar. |
|
6. |
avgränsat område för inneslutning: område där den angivna skadegöraren inte kan utrotas och som förtecknas i bilaga I. |
KAPITEL II
ÅRLIGA INVENTERINGAR AV DEN ANGIVNA SKADEGÖRAREN UTANFÖR DE AVGRÄNSADE OMRÅDENA PÅ UNIONENS TERRITORIUM SAMT BEREDSKAPSPLANER
Artikel 3
Inventeringar inom unionens territorium utanför de avgränsade områdena
1. De behöriga myndigheterna ska genomföra årliga riskbaserade inventeringar av värdväxterna avseende förekomst av den angivna skadegöraren i de områden på deras territorium där det är känt att den skadegöraren inte förekommer.
2. Dessa inventeringars utformning och provtagningsschema ska göra det möjligt att med tillräcklig konfidensgrad påvisa en låg förekomst av angripna växter inom den berörda medlemsstaten.
De ska baseras på livsmedelsmyndighetens allmänna riktlinjer för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar av växtskadegörare.
3. Inventeringarna ska genomföras
|
a) |
med hjälp av metoder som kan påvisa angrepp på krongränshöjd, |
|
b) |
utomhus, i naturområden och stadsområden, längs vägar och järnvägar samt i plantskolor, handelsträdgårdar, handelsplatser, lövsågverk och andra relevanta platser där de berörda myndigheterna kan anse att det är mer sannolikt att den angivna skadegöraren påträffas, |
|
c) |
med beaktande av värdväxternas förekomst och biologi samt den vetenskapliga och tekniska information som anges på inventeringskortet. |
4. Inventeringarna ska bestå av
|
a) |
visuell undersökning av värdväxter, och |
|
b) |
i förekommande fall, insamling av prover och testning av växter för plantering, trä eller träemballage. |
Som komplettering till inventeringarnas visuella undersökningar får särskilt utbildade spårhundar eller fällor användas där så är lämpligt.
Artikel 4
Beredskapsplaner
Varje medlemsstat ska i sin beredskapsplan som krävs enligt artikel 25 i förordning (EU) 2016/2031 föreskriva följande:
|
a) |
Utrotning av den angivna skadegöraren enligt artikel 9. |
|
b) |
De nödvändiga resurser som ska tillhandahållas och förfarandena för att göra dessa resurser tillgängliga i händelse av bekräftad eller misstänkt förekomst av den angivna skadegöraren. |
|
c) |
Bestämmelser om tillämpningen av de särskilda kraven för införsel till och förflyttning inom unionens territorium av värdväxter, i enlighet med bilagorna VII och VIII till genomförandeförordning (EU) 2019/2072. |
|
d) |
Förfaranden för att identifiera ägare av privata egendomar där åtgärder ska vidtas om den angivna skadegöraren påvisas. |
Medlemsstaterna ska årligen uppdatera sina beredskapsplaner, när så är lämpligt.
KAPITEL III
AVGRÄNSADE OMRÅDEN
Artikel 5
Inrättande av avgränsade områden
1. När förekomsten av den angivna skadegöraren är officiellt bekräftad ska den berörda medlemsstaten utan dröjsmål inrätta ett avgränsat område i syfte att utrota den angivna skadegöraren.
2. Efter en officiell bekräftelse av förekomsten av den angivna skadegöraren och inrättandet av det avgränsade område som avses i punkt 1 ska de behöriga myndigheterna utan dröjsmål fastställa angreppsnivån genom en avgränsningsinventering.
3. Om det, på grundval av resultaten av den inventering som avses i artikel 8, under minst fyra på varandra följande år konstateras att den angivna skadegörarens angreppsnivå är av sådan omfattning att det är omöjligt att utrota den ska de behöriga myndigheterna omedelbart till kommissionen lämna närmare uppgifter om det nya avgränsade område för inneslutning som de avser att inrätta eller ändra, så att detta område kan tas upp i förteckningen över avgränsade områden för inneslutning i bilaga I.
4. Det avgränsade området ska bestå av
|
a) |
en zon som omfattar alla angripna växter och alla angivna växter som kan komma att bli angripna inom en radie av minst 100 m runt de angripna växterna (angripen zon), |
|
b) |
en buffertzon
|
5. Avgränsningen av det avgränsade området ska ta hänsyn till de vetenskapliga principerna, den angivna skadegörarens biologi, angreppsnivån, värdväxternas utbredning i det berörda området och beläggen för den angivna skadegörarens etablering.
Den ska baseras på en avgränsningsinventering med en utformning och ett provtagningsschema som gör det möjligt att med en konfidensgrad på 95 % påvisa en förekomst av angripna växter på 1 %. Inventeringen ska baseras på livsmedelsmyndighetens riktlinjer för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar.
6. När det gäller de utrotningsåtgärder som avses i artikel 9 får buffertzonens bredd minskas till minst 1 km när den behöriga myndigheten konstaterar att det är möjligt att utrota den angivna skadegöraren, med beaktande av omständigheterna kring utbrottet såsom dess storlek och placering, angreppsnivån eller antalet värdväxter och deras utbredning.
När det gäller ett avgränsat område för inneslutning får buffertzonens bredd minskas till minst 2 km om den behöriga myndigheten anser att detta avstånd är lämpligt för inneslutning av den angivna skadegöraren, med beaktande av omständigheterna kring utbrottet såsom dess storlek och placering, angreppsnivån eller antalet värdväxter och deras utbredning.
Inom de avgränsade områdena ska de behöriga myndigheterna säkerställa att allmänheten och yrkesmässiga aktörer är medvetna om avgränsningen av de avgränsade områdena.
Artikel 6
Undantag från kravet att inrätta avgränsade områden
1. Genom undantag från artikel 5 får de behöriga myndigheterna besluta att inte inrätta ett avgränsat område eller att inrätta ett provisoriskt område om det finns belägg för följande:
|
a) |
Den angivna skadegöraren har introducerats i området med de växter, det trä eller träemballage på vilka den påvisats och dessa växter, detta trä eller träemballage var redan angripna vid införseln till det berörda området och den angivna skadegöraren har inte förökat sig eller det rör sig om en isolerad förekomst som inte förväntas leda till etablering. |
|
b) |
Den angivna skadegöraren är inte etablerad och den kan varken spridas eller framgångsrikt föröka sig på grund av sin biologi, baserat på resultaten av de särskilda undersöknings- och utrotningsåtgärder som vidtagits. |
2. Om den behöriga myndigheten tillämpar undantaget i punkt 1 ska den
|
a) |
vidta omedelbara åtgärder för att säkerställa att den angivna skadegöraren snabbt utrotas och för att förhindra att den sprids, |
|
b) |
under minst en livscykel för den angivna skadegöraren plus ytterligare ett år, och minst fyra på varandra följande år, utföra regelbunden och omfattande inventering i ett område med en bredd på minst 1 km runt de angripna växterna eller på den plats där den angivna skadegöraren påträffades, i enlighet med artikel 3, under åtminstone den angivna skadegörarens första flygperiod, |
|
c) |
undersöka angreppets ursprung och de angivna växterna, det angivna träet eller träemballaget runt förekomsten för tecken på angrepp, inbegripet genom riktad förstörande provtagning, för att utesluta förekomst av larver, |
|
d) |
öka allmänhetens medvetenhet om det hot som den angivna skadegöraren utgör, och |
|
e) |
vidta alla övriga åtgärder som kan bidra till att utrota den angivna skadegöraren, med beaktande av ISPM nr 9 (7), och bidra till en integrerad strategi i enlighet med principerna i ISPM nr 14 (8). |
Den inventering som avses i punkt 2 b ska inte krävas i de fall då förekomsten eller uppkomsten på värdväxten, det angivna träet eller det angivna träemballaget av vuxna exemplar av den angivna skadegöraren otvetydigt kan uteslutas och då skälen till denna slutsats skriftligen har meddelats kommissionen.
Artikel 7
Upphävande av det avgränsade området
1. Ett avgränsat område får upphävas om den angivna skadegöraren, på grundval av de inventeringar som avses i artikel 8, inte har påvisats i det avgränsade området under minst fyra på varandra följande år.
2. Avgränsningen får också hävas om villkoren i artikel 6.1 är uppfyllda.
Artikel 8
Årliga inventeringar i avgränsade områden
1. I de avgränsade områdena ska de behöriga myndigheterna genomföra omfattande årliga inventeringar av värdväxterna enligt artikel 19.1 i förordning (EU) 2016/2031 för att påvisa förekomsten av den angivna skadegöraren, med beaktande av den information som anges på inventeringskortet och i enlighet med punkterna 2–5 i den här artikeln.
2. När så är lämpligt ska den behöriga myndigheten genomföra riktad destruktiv provtagning.
3. Om indikatorväxter används ska dessa angivna växter inspekteras minst en gång i månaden. De ska destrueras och undersökas senast innan den angivna skadegöraren kan fullborda en hel livscykel i området, enligt vad som fastställts av den berörda behöriga myndigheten.
4. Inventeringens utformning ska beakta livsmedelsmyndighetens allmänna riktlinjer för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar. Inventeringens utformning och provtagningsschemat för påvisandeinventeringarna ska med minst 95 % tillförlitlighet kunna identifiera en förekomst av den angivna skadegöraren på 1 %.
5. Den behöriga myndigheten ska genomföra årliga inventeringar vid lämpliga tidpunkter med avseende på förekomsten av den angivna skadegöraren genom att inspektera värdväxter inom ett område med en bredd på minst 1 km runt en anläggning som behandlar eller bearbetar angivet trä och träemballage samt bark.
KAPITEL IV
UTROTNINGS- OCH INNESLUTNINGSÅTGÄRDER
Artikel 9
Utrotningsåtgärder
1. För att utrota den angivna skadegöraren ska de behöriga myndigheterna vidta följande åtgärder i de avgränsade områdena:
|
a) |
Omedelbart avverka angripna växter och växter med symtom orsakade av den angivna skadegöraren samt fullständigt avlägsna rötterna om larvkanaler påträffas under den angripna växtens rothals. I fall då de angripna växterna påträffas utanför den angivna skadegörarens flygperiod ska de avverkas och bortforslas före början på nästa flygperiod. |
|
b) |
Avverka alla angivna växter inom en radie på minst 100 meter runt de angripna växterna och undersöka de angivna växterna för tecken på angrepp. |
|
c) |
Avlägsna, undersöka och på ett säkert sätt bortforsla de växter som avverkats i enlighet med leden a och b, samt vidta alla nödvändiga försiktighetsåtgärder för att förhindra att den angivna skadegöraren sprids under och efter avverkningen. |
|
d) |
Avlägsna, undersöka och på ett säkert sätt bortforsla trä, bark och träemballage som är förknippade med angreppet, samt vidta alla nödvändiga försiktighetsåtgärder för att förhindra att den angivna skadegöraren sprids. |
|
e) |
Förbjuda att angivna växter, angivet trä och träemballage som eventuellt är angripna förflyttas från det avgränsade området. |
|
f) |
Undersöka angreppets ursprung genom att spåra växter, trä, bark och andra föremål som är förknippade med angreppet, och undersöka dem för tecken på angrepp, inbegripet riktad förstörande provtagning. |
|
g) |
Ersätta angivna växter med andra växtarter som inte är mottagliga, i förekommande fall. |
|
h) |
Förbjuda förekomst av nya angivna växter utomhus i det område som avses i led b, med undantag för de produktionsplatser som avses i punkt 17.2 i bilaga VIII till genomförandeförordning (EU) 2019/2072 och indikatorväxter. |
|
i) |
Öka allmänhetens medvetenhet om det hot som den angivna skadegöraren utgör och de utrotningsåtgärder som fastställs i den här artikeln, inklusive villkoren för förflyttning av de angivna växterna från det avgränsade området. |
|
j) |
Vid behov vidta särskilda åtgärder för att hantera varje särskild omständighet eller komplikation som rimligen skulle kunna förväntas förhindra, störa eller försena utrotning, särskilt de som rör åtkomligheten till och den adekvata utrotningen av alla växter som är angripna eller misstänks vara angripna, oberoende av växternas placering, oberoende av om ägandet är offentligt eller privat och oberoende av den fysiska eller juridiska person som är ansvarig för dem. |
|
k) |
Vidta alla övriga åtgärder som kan bidra till att utrota den angivna skadegöraren, i enlighet med ISPM nr 9 (9), och bidra till en systematisk strategi i enlighet med principerna i ISPM nr 14 (10). |
När det gäller första stycket led a och det inte är möjligt att avlägsna djupt sittande stubbar och ytrötter, ska dessa sönderdelas till minst 40 cm under marknivå eller täckas av insektsskyddande material.
2. De årliga officiella inventeringarna inom ett område med en bredd på minst 1 km runt de produktionsplatser som avses i punkt 17.2 i bilaga VIII till genomförandeförordning (EU) 2019/2072 ska baseras på livsmedelsmyndighetens riktlinjer för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar av växtskadegörare, och inventeringens utformning och provtagningsschema ska med en konfidensgrad på minst 99 % kunna identifiera en förekomst av angripna växter på 1 %.
3. Vid förflyttning av angivet trä och träemballage samt bark utanför det avgränsade området och om det inte finns några behandlings- eller bearbetningsanläggningar inom det avgränsade området, ska det angivna träet och träemballaget samt barken förflyttas till den närmaste lämpliga anläggning som ligger utanför det avgränsade området för att säkerställa omedelbar behandling eller bearbetning i enlighet med punkterna 30–32 i bilaga VIII till genomförandeförordning (EU) 2019/2072. Förflyttningen ska ske under officiell kontroll och under slutna förhållanden som säkerställer att den angivna skadegöraren inte kan spridas.
Det ansvariga officiella organet ska genomföra årliga inventeringar vid lämpliga tidpunkter med avseende på förekomsten av den angivna skadegöraren genom att inspektera värdväxter inom ett område med en bredd på minst 1 km runt behandlings- eller bearbetningsanläggningen.
4. Genom undantag från punkt 1 första stycket b och när den behöriga myndigheten konstaterar att avverkning är olämplig för ett begränsat antal enskilda växter på grund av deras särskilda sociala, kulturella eller miljömässiga värde, ska dessa enskilda växter undersökas individuellt varje månad för tecken på angrepp och det ska vidtas alternativa åtgärder till avverkning som säkerställer en hög skyddsnivå för att förhindra eventuell spridning av den angivna skadegöraren från dessa växter.
Artikel 10
Inneslutningsåtgärder
1. I de angripna zonerna i de avgränsade områdena för inneslutning, som förtecknas i bilaga I, ska de behöriga myndigheterna vidta samtliga följande åtgärder:
|
a) |
Avverka angripna växter och växter med symtom orsakade av den angivna skadegöraren samt fullständigt avlägsna rötterna om larvkanaler upptäcks under den infekterade växtens rothals. |
|
b) |
Avlägsna, undersöka och på ett säkert sätt bortforsla de växter som avverkats i enlighet med led a, samt vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder för att förhindra att den angivna skadegöraren sprids under och efter avverkningen. |
|
c) |
Förbjuda att angivna växter, angivet trä och träemballage som eventuellt är angripna förflyttas från det avgränsade området. |
|
d) |
Ersätta angivna växter med andra växter som inte är mottagliga, i förekommande fall. |
|
e) |
Förbjuda förekomst av nya angivna växter utomhus i den angripna zonen, med undantag för de produktionsplatser som avses i punkt 17.2 i bilaga VIII till genomförandeförordning (EU) 2019/2072 och plantering av indikatorväxter. |
|
f) |
Öka allmänhetens medvetenhet om det hot som den angivna skadegöraren utgör och de inneslutningsåtgärder som fastställs i den här artikeln, inklusive villkoren för förflyttning av de angivna växterna från det avgränsade området enligt artikel 5. |
|
g) |
Vid behov vidta särskilda åtgärder för att hantera andra problem eller komplikationer som rimligen skulle kunna förväntas förhindra, störa eller försena inneslutning, särskilt de som rör åtkomligheten till och den adekvata avverkningen och destruktionen av alla växter som är angripna eller misstänks vara angripna, oberoende av växternas placering, av ägandet eller av den person som är ansvarig för dem. |
|
h) |
Vidta alla andra åtgärder som kan bidra till att innesluta den angivna skadegöraren. |
När det gäller första stycket led a ska avverkningen påbörjas omedelbart, utom i fall när de angripna växterna påträffas utanför den angivna skadegörarens flygperiod, då avverkning och avlägsnande ska genomföras före början på nästa flygperiod. När det inte är möjligt att avlägsna djupt sittande stubbar och ytrötter ska dessa sönderdelas till minst 40 cm under marknivå eller täckas av insektsskyddande material.
2. De årliga officiella inventeringarna inom ett område med en bredd på minst 1 km runt de produktionsplatser som avses i punkt 17.2 i bilaga VIII till genomförandeförordning (EU) 2019/2072 ska baseras på livsmedelsmyndighetens riktlinjer för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar av växtskadegörare, och inventeringens utformning och provtagningsschema ska med en konfidensgrad på minst 99 % kunna identifiera en förekomst av angripna växter på 1 %.
Det ansvariga officiella organet ska genomföra årliga inventeringar vid lämpliga tidpunkter med avseende på förekomsten av den angivna skadegöraren genom att inspektera värdväxter inom ett område med en bredd på minst 1 km runt behandlings- eller bearbetningsanläggningen.
3. Vid förflyttning av angivet trä och träemballage samt bark utanför det avgränsade området och från den angripna zonen till buffertzonen samt om det inte finns några behandlings- eller bearbetningsanläggningar inom det avgränsade området, ska det angivna träet och träemballaget samt barken förflyttas till den närmaste lämpliga anläggning som ligger utanför det avgränsade området för att säkerställa omedelbar behandling eller bearbetning i enlighet med punkterna 30–32 i bilaga VIII till genomförandeförordning (EU) 2019/2072. Förflyttningen ska ske under officiell kontroll och under slutna förhållanden som säkerställer att den angivna skadegöraren inte kan spridas.
4. När förekomsten av den angivna skadegöraren officiellt har bekräftats i buffertzonen ska artiklarna 17 och 18 i förordning (EU) 2016/2031 tillämpas i enlighet med detta.
KAPITEL V
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 11
Rapporteringsskyldigheter
1. Medlemsstaterna ska senast den 30 april varje år till kommissionen och övriga medlemsstater sända en rapport om de åtgärder som vidtagits under föregående kalenderår enligt denna förordning och om resultaten av de åtgärder som föreskrivs i artiklarna 3–10.
Rapporten ska innehålla följande:
|
a) |
Antalet prover som tagits i enlighet med artikel 8.2. |
|
b) |
Skälen för tillämpningen av undantaget i artikel 9.4 och de åtgärder som vidtagits till följd av detta. |
2. Resultaten av de inventeringar som genomförts i enlighet med artikel 8 ska sändas till kommissionen med hjälp av en av mallarna i bilaga II.
Artikel 12
Upphävande av genomförandebeslut (EU) 2015/893
Genomförandebeslut (EU) 2015/893 ska upphöra att gälla.
Artikel 13
Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Följande bestämmelser ska tillämpas från och med den 1 januari 2027:
|
a) |
Artikel 3.2. |
|
b) |
Artikel 5.5 andra stycket. |
|
c) |
Artikel 8.4 |
|
d) |
Artikel 9.2. |
|
e) |
Artikel 10.2. |
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 september 2025.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 317, 23.11.2016, s. 4, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/2031/oj.
(2) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/893 av den 9 juni 2015 om åtgärder för att förhindra introduktion i och spridning inom unionen av Anoplophora glabripennis (Motschulsky) (EUT L 146, 11.6.2015, s. 16, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec_impl/2015/893/oj).
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 av den 28 november 2019 om fastställande av enhetliga villkor för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 vad gäller skyddsåtgärder mot växtskadegörare, och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 690/2008 och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2019 (EUT L 319, 10.12.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/2072/oj).
(4) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1702 av den 1 augusti 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 genom upprättande av en förteckning över prioriterade skadegörare (EUT L 260, 11.10.2019, s. 8, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2019/1702/oj).
(5) Efsa (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet), General guidelines for statistically sound and risk-based surveys of plant pests, 8 september 2020 (doi: 10.2903/sp.efsa.2020.EN-1919).
(6) Efsa, ”Story map for survey of Anoplophora glabripennis ”, EFSA Journal, vol. 16(2019):12, EN-1750. Tillgänglig på https://efsa.maps.arcgis.com. Senast uppdaterad den 29 maj 2021.
(7) ”Guidelines for pest eradication programmes”, referensstandard ISPM nr 9, Internationella växtskyddskonventionens sekretariat, Rom.
(8) ”The use of integrated measures in a systems approach for pest risk management”, referensstandard ISPM nr 14, Internationella växtskyddskonventionens sekretariat, Rom.
(9) ”Guidelines for pest eradication programmes”, referensstandard ISPM nr 9, Internationella växtskyddskonventionens sekretariat, Rom. Offentliggjord den 15 december 2011.
(10) ”The use of integrated measures in a systems approach for pest risk management”, referensstandard ISPM nr 14, Internationella växtskyddskonventionens sekretariat, Rom. Offentliggjord den 8 januari 2014.
BILAGA I
Avgränsade områden för inneslutning
ITALIEN
|
Det avgränsade områdets Europhyt-nummer |
Zon i det avgränsade området |
Region |
Kommuner eller andra administrativa/geografiska avgränsningar |
|
206 |
Angripen zon |
Marche |
Delar av följande kommuner: Ostra, Senigallia, Trecastelli, Corinaldo, Ostra Vetere, Belvedere Ostrense |
|
Buffertzon |
Delar av följande kommuner: Ostra, Senigallia, Trecastelli, Corinaldo, Ostra Vetere, Belvedere Ostrense, Morro d’Alba, Montecarotto |
||
|
358 |
Angripen zon |
Marche |
Hela territoriet i följande kommuner: Monte Urano, Rapagnano, Magliano di Tenna, Belmonte Piceno, Grottazzolina, Monte Vidon Corrado Delar av följande kommuner: Sant’Elpidio a Mare, Torre San Patrizio, Monte San Pietrangeli, Francavilla d’Ete, Montegiorgio, Falerone, Servigliano, Montottone, Monte Gilberto, Ponzano di Fermo, Fermo |
|
Buffertzon |
Hela Porto San Giorgio Delar av följande kommuner: Porto Sant’Elpidio, Sant’Elpidio a Mare, Montegranaro, Torre San Patrizio, Monte San Pietrangeli, Monte San Giusto, Corridonia, Francavilla d’Ete, Mogliano, Montegiorgio, Massa Fermana, Montappone, Monsampietro Morico, Loro Piceno, Sant’Angelo in Pontano, Falerone, Penna San Giovanni, Servigliano, Monteleone di Fermo, Monsampietro Morico, Montottone, Monte Vidon Combatte, Monte Giberto, Petritoli, Ponzano di Fermo, Fermo, Monterubbiano, Lapedona, Santa Vittoria in Matenano |
||
|
866 |
Angripen zon |
Marche |
Hela territoriet i följande kommuner: Civitanova Marche, Montecosaro Delar av följande kommuner: Morrovalle, Montegranaro, Sant’Elpidio a Mare, Porto Sant’Elpidio |
|
Buffertzon |
Delar av följande kommuner: Porto Sant’Elpidio, Sant’Elpidio a Mare, Potenza Picena, Montelupone, Morrovalle, Monte San Giusto, Montegranaro |
BILAGA II
Mallar för rapportering av resultaten av de inventeringar som utförts i enlighet med artikel 8
DEL A
1. Mall för rapportering av resultaten av årliga inventeringar
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Namn |
Datum för inrättande |
Beskrivning |
Antal |
|
Nummer |
Datum |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
A |
B |
C |
D |
E |
F |
G |
H |
I |
i |
ii |
iii |
iv |
i |
ii |
iii |
iv |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2. Anvisningar om hur mallen ska fyllas i
Om denna mall är ifylld behöver mallen i del B till denna bilaga inte fyllas i.
Kolumn 1: Ange namnet på det geografiska området, utbrottsnumret eller annan information som möjliggör identifiering av detta avgränsade område samt det datum då området inrättades.
Kolumn 2: Ange storleken på det avgränsade området innan inventeringen påbörjas.
Kolumn 3: Ange storleken på det avgränsade området efter inventeringen.
Kolumn 4: Ange strategi: Utrotning eller inneslutning. Använd så många rader som behövs, beroende på antalet avgränsade områden per skadegörare och strategierna för dessa områden.
Kolumn 5: Ange den zon i det avgränsade område där inventeringen genomfördes. Använd så många rader som behövs. Använd olika rader för angripen zon (AZ) respektive buffertzon (BZ). Ange i förekommande fall det område i den angripna zonen där inventeringen genomfördes på olika rader (t.ex. de sista tjugo kilometerna intill buffertzonen, runt plantskolor).
Kolumn 6: Ange antalet inventeringsplatser och beskriv dem genom att välja en av följande poster för beskrivningen:
|
1. |
Friland (produktionsområde): 1.1 Fält (åkermark, betesmark), 1.2 Fruktodling/vinodling, 1.3 Plantskola, 1.4 Skog. |
|
2. |
Friland (annat): 2.1 Privat trädgård, 2.2 Offentlig plats, 2.3 Naturskyddsområde, 2.4 Vilda växter på andra områden än naturskyddsområden, 2.5 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri, våtmarker, bevattningssystem, dräneringsnät). |
|
3. |
Fysiskt slutna förhållanden: 3.1 Växthus, 3.2 Annan privat plats än växthus, 3.3 Annan offentlig plats än växthus, 3.4 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri). |
Kolumn 7: Ange vilka riskområden som identifierats på grundval av skadegörarens biologi, förekomst av värdväxter, ekoklimatiska förhållanden och riskplatser.
Kolumn 8: Ange de riskområden som ingår i inventeringen, av dem som identifierats i kolumn 7.
Kolumn 9: Ange växter, frukt, utsäde, jord, förpackningsmaterial, trä, maskiner, fordon, vatten, annat (ange vad det innebär i det särskilda fallet).
Kolumn 10: Ange förteckningen över växtarter/växtsläkten som inventerats, använd en rad per växtart/växtsläkte.
Kolumn 11: Ange vilka månader på året som inventeringen genomfördes.
Kolumn 12: Ange inventeringsuppgifterna, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för varje skadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig.
Kolumnerna 13 och 14: Ange resultaten, i förekommande fall, samt den information som finns tillgänglig i motsvarande kolumner. ”Obestämda” är de prover som analyserats men för vilka det av olika orsaker inte erhållits några resultat (t.ex. under detektionsgränsen, obehandlat prov, oidentifierat prov, gammalt prov).
Kolumn 15: Ange de utbrott som anmälts under det år då inventeringen ägde rum när det gäller fynd i buffertzonen. Anmälningsnummer för utbrotten behöver inte tas med om den behöriga myndigheten har konstaterat att fyndet utgör ett av de fall som avses i artikel 14.2, 15.2 eller 16 i förordning (EU) 2016/2031. Ange i så fall skälet till att inte uppge denna information i kolumn 16 (”Anmärkningar”).
DEL B
1. Mall för rapportering av resultaten av statistiskt baserade årliga inventeringar
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Namn |
Datum för inrättande |
Beskrivning |
Antal |
Värdart |
Yta (ha eller annan relevant enhet) |
Inspektionsenheter |
Beskrivning |
Enheter |
Visuell undersökning |
Utplacering av fällor |
Testning |
Andra metoder |
Riskfaktor |
Risknivå |
Antal platser |
Relativ risk |
Andel av värdpopulationen |
Positiva |
Negativa |
Obestämda |
Nummer |
Datum |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
2. Anvisningar om hur mallen ska fyllas i
Förklara de antaganden som ligger till grund för inventeringens utformning per skadegörare. Sammanfatta och motivera följande:
|
— |
Målpopulation, epidemiologisk enhet och inspektionsenheter. |
|
— |
Detektionsmetod och metodens känslighet. |
|
— |
Riskfaktor(er) med angivande av risknivåer och motsvarande relativa risker samt andelar av värdväxtpopulationen. |
Kolumn 1: Ange namnet på det geografiska området, utbrottsnumret eller annan information som möjliggör identifiering av detta avgränsade område samt det datum då området inrättades.
Kolumn 2: Ange storleken på det avgränsade området innan inventeringen påbörjas.
Kolumn 3: Ange storleken på det avgränsade området efter inventeringen.
Kolumn 4: Ange strategi: Utrotning eller inneslutning. Använd så många rader som behövs, beroende på antalet avgränsade områden per skadegörare och strategierna för dessa områden.
Kolumn 5: Ange den zon i det avgränsade område där inventeringen genomfördes. Använd så många rader som behövs. Använd olika rader för angripen zon (AZ) respektive buffertzon (BZ). Ange i förekommande fall det område i den angripna zonen där inventeringen genomfördes på olika rader (t.ex. de sista tjugo kilometerna intill buffertzonen, runt plantskolor).
Kolumn 6: Ange antalet inventeringsplatser och beskriv dem genom att välja en av följande poster för beskrivningen:
|
1. |
Friland (produktionsområde): 1.1 Fält (åkermark, betesmark), 1.2 Fruktodling/vinodling, 1.3 Plantskola, 1.4 Skog. |
|
2. |
Friland (annat): 2.1 Privat trädgård, 2.2 Offentlig plats, 2.3 Naturskyddsområde, 2.4 Vilda växter på andra områden än naturskyddsområden, 2.5 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri, våtmarker, bevattningssystem, dräneringsnät). |
|
3. |
Fysiskt slutna förhållanden: 3.1 Växthus, 3.2 Annan privat plats än växthus, 3.3 Annan offentlig plats än växthus, 3.4 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri). |
Kolumn 7: Ange vilka månader på året som inventeringen genomfördes.
Kolumn 8: Ange den valda målpopulationen samt bifoga förteckning över värdarter/värdsläkten och område som omfattas. Målpopulationen definieras som alla inspektionsenheter sammantagna. För jordbruksmark anges dess storlek vanligen i hektar, men kan även anges som odlingslotter, fält, växthus osv. Motivera valet i de underliggande antagandena. Ange de inventerade inspektionsenheterna. Med inspektionsenhet avses växter, växtdelar, varor, material och skadegörarvektorer som har undersökts för identifiering och påvisande av skadegörarna.
Kolumn 9: Ange de epidemiologiska enheter som inventerats, ange beskrivning och måttenhet. Med epidemiologisk enhet avses ett homogent område där interaktioner mellan skadegöraren, värdväxterna samt de abiotiska och biotiska faktorerna och förhållandena skulle resultera i samma epidemiologi vid förekomst av skadegöraren. De epidemiologiska enheterna är en uppdelning av målpopulationen och de är i epidemiologisk mening homogena och innehåller minst en värdväxt. I vissa fall kan hela värdpopulationen i en region/ett område/ett land definieras som en epidemiologisk enhet. De kan vara Nuts-regioner, stadsområden, skogar, rosenträdgårdar eller lantbruk, eller ett område med storleken en hektar. Motivera valet av epidemiologiska enheter i de underliggande antagandena.
Kolumn 10: Ange de metoder som använts under inventeringen, inklusive antalet åtgärder för varje fall, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för varje växtskadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig.
Kolumn 11: Ange en uppskattning av provtagningens effektivitet. Med provtagningens effektivitet avses sannolikheten för att välja infekterade växtdelar från en infekterad växt. För vektorer är det metodens effektivitet vad gäller att fånga in en positiv vektor när den förekommer i det inventerade området. För jord är det effektiviteten vad gäller att välja ett jordprov som innehåller skadegöraren när den förekommer i det inventerade området.
Kolumn 12: Med metodens känslighet avses sannolikheten för att en metod korrekt påvisar förekomst av skadegörare. Metodens känslighet definieras som sannolikheten att en sant positiv värd ger ett positivt testresultat. Det är multiplikationsprodukten av provtagningens effektivitet (dvs. sannolikheten att välja infekterade växtdelar från en infekterad växt) och den diagnostiska känsligheten (kännetecknad av den visuella undersökning och/eller det laboratorietest som används vid identifieringsprocessen).
Kolumn 13: Ange riskfaktorerna på olika rader. Använd så många rader som behövs. Ange risknivån för varje riskfaktor och motsvarande relativa risk och andel av värdpopulationen.
Kolumn B: Ange inventeringsuppgifterna, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för varje skadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig. Den information som ska anges i dessa kolumner är förknippad med informationen som anges i kolumn 10, ”Detektionsmetoder”.
Kolumn 18: Ange antalet platser med fällor om detta antal skiljer sig från antalet fällor (kolumn 17) (t.ex. samma fälla används på olika platser).
Kolumn 21: Ange antalet prover som befunnits vara positiva, negativa eller obestämda. ”Obestämda” är de prover som analyserats men för vilka det av olika orsaker inte erhållits några resultat (t.ex. under detektionsgränsen, obehandlat prov, oidentifierat prov, gammalt prov).
Kolumn 22: Ange de utbrott som anmälts under det år då inventeringen ägde rum. Anmälningsnummer för utbrotten behöver inte tas med om den behöriga myndigheten har konstaterat att fyndet utgör ett av de fall som avses i artikel 14.2, 15.2 eller 16 i förordning (EU) 2016/2031. Ange i så fall skälet till att inte uppge denna information i kolumn 25 (”Anmärkningar”).
Kolumn 23: Ange inventeringens känslighet, i enlighet med internationella standarder för växtskyddsåtgärder (ISPM nr 31). Värdet på den uppnådda konfidensgraden vad gäller skadegörarfrihet beräknas på grundval av utförda undersökningar (och/eller prover) och med beaktande av metodens känslighet och den hypotetiska prevalensen.
Kolumn 24: Ange den hypotetiska prevalensen på grundval av en uppskattning före inventeringen av den troliga faktiska prevalensen av skadegöraren på fältet. Den hypotetiska prevalensen fastställs som ett mål för inventeringen och motsvarar den kompromiss som riskhanterarna gör mellan risken för att skadegöraren förekommer och de resurser som är tillgängliga för inventeringen. För en inventering för påvisande av skadegörare fastställs oftast ett värde på 1 %.
(1) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1715 av den 30 september 2019 om fastställande av bestämmelser för ett datoriserat informationshanteringssystem för offentlig kontroll och dess systemkomponenter (Imsoc-förordningen) (EUT L 261, 14.10.2019, s. 37, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/1715/oj).
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/1952/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)