(1)

Utbudet av och efterfrågan på politisk reklam ökar och blir alltmer gränsöverskridande till sin natur. Ett stort, diversifierat och ökande antal tjänster är knutna till denna verksamhet, exempelvis politiska konsultfirmor, reklambyråer, ad-tech-plattformar, PR-företag, opinionsbildare och olika typer av dataanalys- och mäkleritjänster. Politisk reklam kan ta sig många olika uttryck, bland annat som betalt innehåll, sponsrade sökresultat, betalda riktade budskap, förbättrad rankning, betoning av något som är integrerat eller någon som är integrerad i innehållet, exempelvis i form av produktplacering, opinionsbildare eller liknande. Därmed sammanhängande verksamhet kan exempelvis vara spridning av politisk reklam på begäran av en sponsor eller publicering av innehåll mot betalning eller andra former av ersättning, inbegripet naturaförmåner.

(2)

Politisk reklam kan spridas eller publiceras på ett antal olika sätt och i olika medier samt över gränserna, både online och offline. Den ökar i snabb takt och kan spridas eller publiceras via traditionella offlinemedier såsom tidningar, tv och radio, men även i allt högre grad via onlineplattformar, webbplatser, mobila applikationer, dataspel och andra digitala gränssnitt. De senare tenderar inte bara att särskilt sannolikt erbjudas över gränserna utan ger också upphov till nya och svåra utmaningar när det gäller lagstiftning och kontroll av efterlevnad. Användningen av politisk onlinereklam ökar kraftigt, och vissa linjära offlineformer av politisk reklam, såsom radio och tv, erbjuds också online som beställtjänster. I politiska reklamkampanjer brukar en rad olika medier och uttrycksformer användas.

(3)

Eftersom reklam, inbegripet politisk reklam, normalt sett utförs mot ersättning, vilket kan inbegripa naturaförmåner, utgör reklam en tjänst enligt artikel 57 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). I förklaring nr 22, som avser personer med funktionsnedsättning och som bifogats Amsterdamfördraget, enades konferensen mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar om att unionens institutioner ska beakta funktionshindrade personers behov när de utarbetar åtgärder enligt artikel 114 i EUF-fördraget.

(4)

Behovet av transparens är ett legitimt allmänt mål, som är i överensstämmelse med de värden som är gemensamma för unionen och dess medlemsstater i enlighet med artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Det är inte alltid lätt för medborgarna att känna igen politiska reklammeddelanden och utöva sina demokratiska rättigheter på ett välgrundat sätt. Alltmer sofistikerad desinformation, en diversifiering av aktörer, snabb utveckling av ny teknik och en ökad spridning av informationsmanipulation och inblandning i våra demokratiska val- och regleringsprocesser är stora utmaningar för unionen och medlemsstaterna. Politisk reklam kan vara en källa till desinformation, särskilt om reklamens politiska karaktär inte framgår, om den kommer från sponsorer utanför unionen eller om den är föremål för inriktningsteknik eller annonsleveransteknik. En hög grad av transparens är nödvändig bland annat för att främja en öppen och rättvis politisk debatt, politiska kampanjer och fria och rättvisa val eller folkomröstningar och för att motverka informationsmanipulering och inblandning, även olaglig inblandning, inbegripet från tredjeländer. Om politisk reklam är transparent kan väljarna och enskilda personer i allmänhet lättare förstå när de har att göra med politiska reklammeddelanden, för vems räkning reklammeddelandet görs samt hur och varför en tillhandahållare av reklamtjänster utser dem till målgrupp, så att väljare har bättre förutsättningar att göra välgrundade val. Mediekunnighet bör stödjas för att hjälpa enskilda personer att på bästa sätt utnyttja insynen i politisk reklam.

(5)

Denna förordning syftar till att säkerställa att tillhandahållandet av politisk reklam sker med full respekt för de grundläggande rättigheterna.

(6)

I samband med politisk reklam används ofta inriktningsteknik eller annonsleveransteknik som grundar sig på behandling av personuppgifter, inklusive observerade och härledda personuppgifter, såsom uppgifter som avslöjar politiska åsikter och andra särskilda kategorier av uppgifter. Inriktningsteknik bör förstås som teknik som används antingen för att rikta politiska reklammeddelanden till en viss person eller grupp av personer eller för att utesluta dem, vanligen med skräddarsytt innehåll, på grundval av behandlingen av personuppgifter. Annonsleveransteknik bör förstås som ett brett spektrum av optimeringstekniker som bygger på automatiserad behandling av personuppgifter för att öka spridningen, räckvidden eller synligheten för ett politiskt reklammeddelande. Sådan teknik kan användas av utgivare av politisk reklam och särskilt av mycket stora onlineplattformar i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 (4) för att visa politiska reklammeddelanden för en målgrupp baserat på personuppgifter och på reklammeddelandets innehåll. Visande av reklammeddelanden med hjälp av sådan teknik inbegriper användning av algoritmer som för närvarande inte är transparenta för enskilda personer och vars effekt kan skilja sig från vad sponsorer, eller tillhandahållare av reklamtjänster som agerar för sponsorers räkning, avsåg. Med tanke på risken för missbruk av personuppgifter genom inriktning, bland annat genom microtargeting och annan avancerad teknik, kan sådan teknik utgöra hot mot legitima allmänintressen såsom rättvisa, lika möjligheter och transparens i valprocesser och mot de grundläggande rättigheterna till yttrandefrihet, integritet och skydd av personuppgifter och till jämlikhet och icke-diskriminering samt mot rätten att erhålla information på ett objektivt, transparent och pluralistiskt sätt.

(7)

Politisk reklam regleras för närvarande på olika sätt i de olika medlemsstaterna, som i många fall tenderar att fokusera på traditionella medieformer. Det finns särskilda begränsningar, bland annat för tillhandahållande av politiska reklamtjänster över gränserna, som påverkar möjligheterna att bedriva gränsöverskridande och alleuropeiska politiska kampanjer. Vissa medlemsstater förbjuder tjänstetillhandahållare från unionen som är etablerade i andra medlemsstater att tillhandahålla tjänster av politisk natur eller med ett politiskt syfte under valperioder. Samtidigt finns det sannolikt luckor och kryphål i vissa medlemsstaters nationella rätt, vilket leder till att politisk reklam ibland sprids utan hänsyn till relevanta nationella bestämmelser, något som riskerar att undergräva målet att reglera transparensen vad gäller politisk reklam.

(8)

För att öka transparensen när det gäller politisk reklam, bland annat för att bemöta medborgarnas oro, har vissa medlemsstater redan undersökt eller överväger för närvarande ytterligare åtgärder för att hantera frågan om transparens när det gäller politisk reklam och för att stödja en rättvis politisk debatt samt fria och rättvisa val eller folkomröstningar. Dessa nationella åtgärder övervägs särskilt för politisk reklam som publiceras och sprids online, och de kan omfatta ytterligare begränsningar. Dessa åtgärder kan variera från mjuka till bindande och omfatta olika aspekter av transparens.

(9)

Denna situation leder till fragmentering av den inre marknaden, minskar rättssäkerheten för tillhandahållare av politiska reklamtjänster som utarbetar, placerar, främjar, publicerar, tillhandahåller eller sprider politiska reklammeddelanden. Den skapar också hinder för den fria rörligheten för sammanhängande tjänster, snedvrider konkurrensen på den inre marknaden, även mellan tillhandahållare av onlinetjänster och offlinetjänster, och kräver komplexa efterlevnadsinsatser och innebär merkostnader för berörda tjänstetillhandahållare.

(10)

Tillhandahållare av politiska reklamtjänster kommer i det sammanhanget sannolikt att avskräckas från att tillhandahålla sina politiska reklamtjänster i gränsöverskridande situationer. Detta gäller särskilt mikroföretag, små företag och medelstora företag, som ofta inte har tillräckliga resurser för att absorbera eller föra över de höga kostnader det innebär att utarbeta, placera, främja, publicera, tillhandahålla eller sprida politisk reklam i mer än en medlemsstat. Detta begränsar tillgången till tjänster och inverkar negativt på tjänstetillhandahållarnas möjligheter att vara innovativa och erbjuda multimediala och multinationella kampanjer på den inre marknaden.

(11)

En konsekvent och hög grad av transparens i fråga om politisk reklam i hela unionen bör därför säkerställas när politiska reklamtjänster tillhandahålls, samtidigt som skillnader som hindrar den fria rörligheten för därmed sammanhängande tjänster på den inre marknaden bör undanröjas genom att det fastställs harmoniserade regler för tillhandahållande av politiska reklamtjänster, inbegripet om transparensskyldigheter och relaterade skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet, för sponsorer och tillhandahållare av politiska reklamtjänster som garanterar ett enhetligt skydd av personers rättigheter och övervakning på hela den inre marknaden, på grundval av artikel 114 i EUF-fördraget.

(12)

Medlemsstaterna bör inte i sin nationella rätt behålla eller införa bestämmelser om transparens i fråga om politisk reklam som avviker från bestämmelserna i denna förordning, särskilt inte strängare eller mindre stränga bestämmelser för att säkerställa en annan transparensnivå när det gäller politisk reklam. En fullständig harmonisering av transparensskyldigheterna och relaterade skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet i samband med politisk reklam ökar rättssäkerheten och minskar fragmenteringen av tjänstetillhandahållarnas skyldigheter i samband med politisk reklam.

(13)

En fullständig harmonisering av transparensskyldigheterna och relaterade skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet bör inte påverka friheten för tillhandahållare av politiska reklamtjänster att frivilligt tillhandahålla ytterligare information om politisk reklam, som en del av yttrande- och informationsfriheten som skyddas enligt artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan).

(14)

Denna förordning är begränsad till en harmonisering av reglerna om transparensskyldigheter och relaterade skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet för tillhandahållande av politiska reklamtjänster och för användning av inriktningsteknik och annonsleveransteknik, samt regler för tillsyn och efterlevnadskontroll. Den bör varken påverka innehållet i politiska reklammeddelanden eller unionens eller medlemsstaternas bestämmelser som reglerar andra aspekter av politisk reklam än de som omfattas av denna förordning. Därmed ändrar inte denna förordning bestämmelserna som reglerar bedrivande och finansiering av politiska kampanjer, inbegripet allmänna förbud mot eller begränsningar av politisk reklam under angivna perioder, så kallade tysta perioder, donationer från enskilda personer till kampanjer eller förbud rörande användningen av kommersiell reklam för valkampanjer. Dessutom bör denna förordning i synnerhet inte påverka den grundläggande rätten till åsikts- och yttrandefrihet.

(15)

De särskilda behoven hos mikroföretag, små företag och medelstora företag bör beaktas vid tillämpningen och efterlevnaden av denna förordning, i enlighet med proportionalitetsprincipen. Begreppen mikroföretag, små företag och medelstora företag bör förstås som företag som uppfyller kriterierna i artikel 3.1, 3.2 och 3.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (5).

(16)

Denna förordning bör innehålla harmoniserade transparensskyldigheter och relaterade skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet som är tillämpliga på ekonomiska aktörer som tillhandahåller politiska reklamtjänster och därmed sammanhängande tjänster, dvs. verksamhet som normalt utförs mot ersättning, vilket kan inbegripa naturaförmåner. Dessa tjänster består bland annat i utarbetande, placering, främjande, publicering, tillhandahållande, och spridning av politiska reklammeddelanden. Bestämmelserna i denna förordning, som föreskriver en hög grad av transparens i fråga om politiska reklamtjänster, grundar sig på artikel 114 i EUF-fördraget. Denna förordning bör också omfatta användningen av inriktningsteknik och annonsleveransteknik i samband med främjande, publicering, tillhandahållande eller spridning av politisk reklam som grundar sig på behandling av personuppgifter. De bestämmelser i denna förordning som rör inriktningteknik och annonsleveransteknik grundar sig på artikel 16 i EUF-fördraget. Politisk reklam som riktar sig till enskilda personer i en medlemsstat bör omfatta reklam som i sin helhet har utarbetats, placerats, främjats, publicerats, tillhandahållits eller spridits av tjänstetillhandahållare etablerade utanför unionen, men som sprids till enskilda personer i unionen. För att avgöra om ett politiskt reklammeddelande riktar sig till enskilda personer i en medlemsstat bör hänsyn tas till faktorer som kopplar det till den medlemsstaten, däribland språk, sammanhang, syfte med reklammeddelandet samt dess spridningssätt.

(17)

Vid tillämpning av denna förordning bör man, beroende på omständigheterna, i enlighet med unionsrätten ta hänsyn till de särskilda kännetecknen för mediet för publicering eller spridning av det politiska reklammeddelandet, i synnerhet för att anpassa bestämmelserna till tv, radio och tidningar.

(18)

Det bör erinras om att gränsöverskridande tillhandahållande av reklamtjänster på den inre marknaden omfattas av principen om icke-diskriminering. Denna princip innebär bland annat att tjänstemottagarens tillgång till en tjänst som erbjuds allmänheten inte ska begränsas enbart på grund av mottagarens nationalitet, bosättningsort eller etableringsort. Tillhandahållare av politiska reklamtjänster bör därför inte tillåtas att diskriminera sponsorer som är bosatta eller lagligen etablerade i unionen på grund av deras bosättnings- eller etableringsort, utom när skillnaden i behandling är motiverad och proportionell i enlighet med unionsrätten. Icke-diskriminerande tillgång till gränsöverskridande politiska reklamtjänster är avgörande för att mottagarna av dessa tjänster ska kunna dra nytta av alla fördelar med den inre marknaden inom den sektorn. Icke-diskriminerande tillgång till gränsöverskridande politiska reklamtjänster är särskilt viktig för europeiska politiska partier, med tanke på deras roll när det gäller att bidra till att skapa ett europeiskt politiskt medvetande och uttrycka unionsmedborgarnas vilja i enlighet med artikel 10.4 i EU-fördraget och artikel 12.2 i stadgan och deras europeiska rättsliga status enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 (6).

Omotiverade begränsningar från tillhandahållare av politiska reklamtjänster av de europeiska politiska partiernas frihet att motta gränsöverskridande politiska reklamtjänster bör inte tillåtas, eftersom de hindrar bedrivandet av ändamålsenliga politiska kampanjer i hela unionen och därmed hindrar dem från att fullgöra den roll som de tilldelas genom fördragen. Följaktligen bör tillhandahållare av politiska reklamtjänster inte förneka eller hindra sina tjänster, eller göra dem mindre attraktiva för ett europeiskt politiskt parti enbart på grund av dess etableringsort, inbegripet registrering, utan att utesluta möjligheten till särbehandling på grundval av motiverade objektiva skäl. Liknande överväganden gäller för de politiska grupper i Europaparlamentet som har bildats i enlighet med Europaparlamentets arbetsordning och som utför sina uppgifter som en del av unionens verksamhet. Den klausul om icke-diskriminering som fastställs i den här förordningen fastställer inte, och påverkar inte heller på något sätt, den rättsliga ställningen för europeiska politiska partier eller de politiska grupperna i Europaparlamentet, eftersom den endast behandlar deras ställning som sponsorer.

(19)

Det är känt att inblandning i val av vissa enheter i tredjeländer eller tredjelandsmedborgare, som kan sponsra politisk reklam i unionen, utgör ett allvarligt hot mot demokratin, som är ett gemensamt värde för unionen och vars säkerställande är av grundläggande betydelse för unionen och dess medlemsstater. Följaktligen har vissa medlemsstater redan infört, eller överväger att införa, olika restriktioner för enheter i tredjeländer eller tredjelandsmedborgare när det gäller att tillhandahålla finansiering i samband med val. Denna heterogena regleringssituation, som sannolikt kommer att förvärras på grund av det rådande spända internationella klimatet, skapar hinder för tillhandahållare av politiska reklamtjänster att vara verksamma på marknaderna i olika medlemsstater. Denna heterogena regleringssituation bör därför tillnärmas en gemensam minimistandard. Tillhandahållare av politiska reklamtjänster bör vara skyldiga att, under de tre månader som föregår ett val eller en folkomröstning som anordnas på unionsnivå eller på nationell, regional eller lokal nivå i en medlemsstat, endast tillhandahålla politiska reklamtjänster till unionsmedborgare, tredjelandsmedborgare som är permanent bosatta i unionen och har rösträtt i det valet eller den folkomröstningen eller juridiska personer som är etablerade i unionen och som inte kontrolleras av enheter i tredjeländer. Risken för inblandning i val eller folkomröstningar i olika medlemsstater och medlemsstaternas bedömningar av denna risk varierar, och det kan därför vara lämpligt att i olika medlemsstater införa strängare nationella regler som framför allt föreskriver längre tidsperioder för begränsning av sponsring från enheter i tredjeländer eller tredjelandsmedborgare. Miniminormen på tre månader bör därför inte hindra medlemsstaterna från att föreskriva strängare nationella regler i enlighet med unionsrätten. Om ett val eller en folkomröstning tillkännages mindre än tre månader före dagen för valet eller folkomröstningen bör detta inte anses ge upphov till skyldigheter under perioden innan valet eller folkomröstningen tillkännagavs.

(20)

För att motverka informationsmanipulering och inblandning i politisk reklam uppmuntras onlineplattformar enligt definitionen i förordning (EU) 2022/2065, bland annat genom uppförandekoden om desinformation, att fastställa och genomföra skräddarsydda strategier och andra relevanta åtgärder, bland annat genom att delta i bredare initiativ för att minska de ekonomiska incitamenten för desinformation för att förhindra placering av politisk reklam som innehåller desinformation.

(21)

Det finns ingen definition av politisk reklam respektive politiskt reklammeddelande på unionsnivå. Det behövs en definition på unionsnivå för att tillämpningsområdet för de harmoniserade transparensskyldigheterna och de relaterade skyldigheterna avseende tillbörlig aktsamhet samt reglerna om användningen av inriktningsteknik och annonsleveransteknik ska kunna fastställas. Definitionen bör omfatta de många former som politisk reklam kan anta och samtliga medel och former för publicering eller spridning inom unionen, oavsett om källan finns inom unionen eller i ett tredjeland.

(22)

Definitionen av politisk reklam bör omfatta reklam som utarbetas, placeras, främjas, publiceras, tillhandahålls eller sprids direkt eller indirekt av, eller som utarbetas, placeras, främjas, publiceras, tillhandahålls eller sprids direkt eller indirekt för en politisk aktör eller för dennes räkning oberoende av metod. Politisk reklam kontrolleras vanligtvis direkt eller indirekt av en sponsor, som kan vara en politisk aktör och som framför allt kan fastställa den politiska karaktären hos, innehållet i eller publiceringen av den politiska reklam som utarbetas, placeras, främjas, publiceras, tillhandahålls eller sprids. Ibland kan en annan enhet ytterst utöva kontroll över en sponsor. Fastställandet av huruvida en enhet ytterst kontrollerar en sponsor bör baseras på rättigheter, avtal eller andra medel, som, antingen var för sig eller i kombination, och med beaktande av faktiska eller rättsliga omständigheter, ger möjlighet att utöva ett avgörande inflytande över en enhet, särskilt genom ägande, rätten att använda alla eller delar av en enhets tillgångar, eller rättigheter eller avtal som ger ett avgörande inflytande på sammansättningen av, omröstningarna eller besluten i enhetens organ. Vid bedömningen av huruvida ett budskap är av rent privat eller rent kommersiell karaktär bör hänsyn tas till alla relevanta omständigheter, såsom budskapets innehåll, dess sponsor, det språk som används för att förmedla det, det sammanhang i vilket det förmedlas, inbegripet spridningsperioden, dess syfte, det sätt på vilket det utarbetas, placeras, främjas, publiceras, tillhandahålls eller sprids samt målgruppen. Budskap om en politisk aktörs familjestatus eller affärsverksamhet är sannolikt rent privata eller rent kommersiella.

(23)

Andra aktörers främjande, publicering, tillhandahållande eller spridning av ett budskap som kan och är utformat för att påverka resultatet av ett val eller en folkomröstning, ett röstbeteende eller en lagstiftnings- eller regleringsprocess på unionsnivå eller på nationell, regional eller lokal nivå, bör också utgöra politisk reklam. En lagstiftnings- eller regleringsprocess bör omfatta beslutsfattande som har bindande verkan med allmän giltighet på unionsnivå och på nationell, regional och lokal nivå. Det ska finnas en tydlig och väsentlig koppling mellan budskapet och dess potential att påverka resultatet av ett val eller en folkomröstning, ett röstbeteende eller en lagstiftnings- eller regleringsprocess. För att avgöra om en sådan koppling finns bör hänsyn tas till alla faktorer som var relevanta vid den tidpunkt då budskapet främjades, publicerades, tillhandahölls eller spreds, såsom identiteten på budskapets sponsor, budskapets form och innehåll, det talade eller skriftliga språk som används för att förmedla budskapet, det sammanhang i vilket budskapet förmedlas, inbegripet spridningsperiod, såsom en valperiod, budskapets syfte och det sätt på vilket det främjades, publicerades, tillhandahölls eller spreds samt målgruppen. Språk bör förstås som alla språk som används i unionen, inbegripet regionala dialekter och teckenspråk, och inkludera alla kommunikations- eller kodifieringsmedel, såsom blindskrift och andra medel. Utformningen bör framgå tydligt av dessa faktorer, och en koppling bör inte uteslutande härledas retroaktivt från ett budskaps inverkan.

(24)

Politisk reklam omfattar en situation där utarbetande, placering, främjande, publicering, leverans eller spridning av ett budskap som kan och är utformat för att påverka resultatet av ett val eller en folkomröstning, ett röstbeteende eller en lagstiftnings- eller regleringsprocess utförs av en enhet som agerar för egen räkning (intern verksamhet). Intern verksamhet, som endast bör anses vara relevant för kapitel III i denna förordning, bör förstås som verksamhet som bedrivs inom en enhet som omfattar eller väsentligt bidrar till utarbetande, placering, främjande, publicering, tillhandahållande eller spridning, oberoende av metod, av ett budskap som kan och är utformat för att påverka resultatet av ett val eller en folkomröstning, ett röstbeteende eller en lagstiftnings- eller regleringsprocess.

(25)

Kommersiell reklam och kommersiella marknadsföringsmetoder kan legitimt påverka konsumenternas uppfattning om produkter och tjänster eller deras köpbeteende, däribland genom märkesdifferentiering som bygger på företagens åtgärder på området för företagens sociala ansvar, som ger sociala effekter, eller andra typer av målstyrt engagemang. Denna förordning bör tillämpas på kommersiell reklam som kan komma att påverka, och är utformad för att påverka, resultatet av ett val eller en folkomröstning, ett röstbeteende eller en lagstiftnings- eller regleringsprocess.

(26)

Kommissionen bör utarbeta gemensamma riktlinjer för ett ändamålsenligt genomförande av denna förordning, och särskilt för att stödja sponsorer, eller tillhandahållare av reklamtjänster som agerar på sponsorernas vägnar, vid kungörande och identifiering av politiska reklammeddelanden, och för att stödja tillhandahållare av politiska reklamtjänster när det gäller att underlätta och på lämpligt sätt administrera sådana förklaringar.

(27)

I strävan efter ändamålsenlig kommunikation med allmänheten bör offentlig kommunikation av, för eller på uppdrag av en medlemsstats offentliga myndighet eller unionen, inbegripet regeringsmedlemmar, såsom pressmeddelanden eller konferenser där lagstiftnings- eller regleringsinitiativ tillkännages och det politiska val som ligger till grund för sådana initiativ förklaras, inte betraktas som politisk reklam, förutsatt att den inte kan komma att påverka och inte är utformad för att påverka resultatet av ett val eller en folkomröstning, ett röstbeteende eller en lagstiftnings- eller regleringsprocess. På samma sätt bör praktisk information från officiella källor i medlemsstaterna eller unionen som uteslutande gäller organisation och former för deltagande i val eller folkomröstningar, inbegripet tillkännagivandet av kandidaturer eller ämnet för folkomröstning, inte heller utgöra politisk reklam.

(28)

Denna förordning bör inte tillämpas i fall där ett särskilt offentligt utrymme för presentation av kandidater uttryckligen föreskrivs i lagen och tilldelas kostnadsfritt, till exempel tilldelning av utrymme för en sådan presentation i kommuner och på andra offentliga platser eller en särskild sändningstid på tv, om detta görs på ett rättvist och icke-diskriminerande sätt och på grundval av transparenta och objektiva kriterier.

(29)

Medierna bidrar till välfungerande demokratiska processer och spelar en avgörande roll för yttrande- och informationsfriheten, särskilt under perioden precis före ett val. De ger utrymme för offentlig debatt och bidrar till opinionsbildningen. Denna förordning bör därför inte påverka mediernas redaktionella frihet. Politiska åsikter som uttrycks i ett medium under redaktionellt ansvar bör inte omfattas, om inte särskild betalning eller annan ersättning tillhandahålls av tredje part för eller i samband med deras utarbetande, placering, främjande, publicering, tillhandahållande eller spridning. När sådana politiska åsikter senare främjas, publiceras eller sprids av tillhandahållare av politiska reklamtjänster bör de dock betraktas som politisk reklam.

(30)

Politiska åsikter som uttrycks av en individ i dennes egenskap av privatperson utgör ett särskilt uttryck för rätten till yttrande- och informationsfrihet. I det fallet rör det sig inte om politisk reklam, och det är nödvändigt att göra en tydlig åtskillnad. För att göra detta bör politiska åsikter som uttrycks av en individ i dennes egenskap av privatperson inte omfattas av denna förordning. Identifieringen av politiska åsikter som uttrycks av en individ i dennes egenskap av privatperson bör i allmänhet grunda sig på individuellt självbestämmande, men kontextuella faktorer kan beaktas. Relevanta faktorer kan exempelvis vara huruvida åsikten uttrycks för en annan enhets räkning, huruvida budskapet avser att lyfta fram den egna kandidaturen eller kampanjen i ett val, en folkomröstning eller en lagstiftnings- eller regleringsprocess, huruvida åsikten uttrycks av en person som i allmänhet är aktiv i kampanjer eller arbetar för förändringar i politiska eller sociala frågor samt huruvida budskapet sprids till ett obestämt antal personer. En politisk åsikt bör inte anses ha uttryckts av en individ i dennes egenskap av privatperson om särskild ersättning från tredje part, inbegripet naturaförmåner, tillhandahålls för eller i samband med att en sådan åsikt uttrycks.

(31)

Vid tillämpningen av denna förordning bör val förstås som val till Europaparlamentet, alla val eller folkomröstningar som anordnas på nationell, regional och lokal nivå i medlemsstaterna samt val för att fastställa ledarskap för politiska partier. Begreppet bör inte omfatta andra former av val som till exempel yrkesmässiga eller privat organiserade omröstningar.

(32)

Det är nödvändigt att definiera politiska reklammeddelanden som en konkret förekomst av politisk reklam. Reklammeddelanden omfattar också det sätt på vilket reklambudskapet förmedlas, inbegripet i tryckt form, via radio och tv, webbsidor, sökmotorer och strömning, eller via en onlineplattformstjänst.

(33)

Definitionen av politiska aktörer bör hänvisa till begrepp som definieras i unionsrätten och i nationell rätt i linje med internationella rättsliga instrument såsom Europarådets. Begreppet politiska aktörer bör inbegripa ett politiskt partis enheter som är knutna till respektive underordnade det och som, med eller utan status som juridisk person, etablerats för att stödja det eller eftersträva dess mål, till exempel genom att samarbeta med en särskild grupp av väljare eller för ett specifikt valändamål.

(34)

Begreppet politiska aktörer bör även omfatta kandidater till eller innehavare av ett offentligt ämbete och medlemmar av en medlemsstats regering på nationell, regional eller lokal nivå eller av unionsinstitutioner, med undantag av Europeiska unionens domstol, Europeiska centralbanken och revisionsrätten.

(35)

En politisk reklamkampanj bör avse utarbetande, placering, främjande, publicering, tillhandahållande eller spridning av en rad sammanhängande politiska reklammeddelanden inom ramen för ett avtal om politisk reklam, på grundval av gemensamt utarbetande, gemensam sponsring eller gemensam finansiering.

(36)

Definitionen av politisk reklam bör inte påverka nationella definitioner av politiskt parti, politiska mål eller politiska kampanjer eller ändra eller inkräkta på politiska kampanjreglerna på nationell nivå.

(37)

Definitionen av politisk aktör bör inte påverka nationella regler om vem som kan bedriva en politisk kampanj och bör inte förplikta medlemsstaterna att anta sådana regler.

(38)

För att täcka det breda spektrum av tjänstetillhandahållare som är kopplade till politiska reklamtjänster bör tillhandahållare av politiska reklamtjänster anses omfatta tillhandahållare som deltar i utarbetande, placering, främjande, publicering, tillhandahållande eller spridning av politiska reklammeddelanden. Tillhandahållare av politiska reklamtjänster kan till exempel agera på sponsorernas vägnar genom att initiera politiska reklamtjänster för deras räkning.

(39)

Definitionen av tillhandahållare av politiska reklamtjänster bör inte omfatta tillhandahållare som tillhandahåller rena sidotjänster i samband med politiska reklamtjänster. Sidotjänster är tjänster som tillhandahålls utöver den politiska reklamen och som kompletterar denna, men som inte har någon direkt inverkan på innehållet eller presentationen eller direkt kontroll över utarbetandet, placeringen, främjandet, publiceringen, tillhandahållandet eller spridningen av den. Sådana tjänster skulle kunna omfatta transport, finansiering och investeringar, inköp, försäljning, catering, marknadsföring, datatjänster, rengöring, underhåll, posttjänster, tryckeritjänster samt grafisk, ljudmässig eller fotografisk utformning.

(40)

En sponsor bör definieras som den person eller enhet för vars räkning politiska reklammeddelanden utarbetas, placeras, främjas, offentliggörs, tillhandahålls eller sprids, till exempel en enskild kandidat i ett val eller ett politiskt parti, och som vanligtvis är den person eller enhet som tillhandahåller ersättning i utbyte mot politiska reklamtjänster.

(41)

Utgivare av politisk reklam bör definieras som tillhandahållare av politiska reklamtjänster, vanligtvis i slutet av kedjan av tillhandahållare av tjänster, som främjar, publicerar, tillhandahåller eller sprider politisk reklam genom radio och tv, gör den tillgänglig via ett gränssnitt eller på annat sätt gör den tillgänglig för allmänheten.

(42)

Tillhandahållare av politiska reklamtjänster har ansvar som stöder uppnåendet av målen i denna förordning. Vissa tillhandahållare av politiska reklamtjänster sänder, tillgängliggör politisk reklam via ett gränssnitt eller gör den på annat sätt tillgänglig för allmänheten, och de har genom denna roll möjlighet att säkerställa att detta sker i enlighet med denna förordning och att det ger en hög grad av transparens. Dessa tillhandahållare av tjänster bör därför ha ett särskilt ansvar som utgivare av politisk reklam, och det är nödvändigt att de identifieras som sådana.

(43)

En sponsor bör sanningsenligt ange huruvida den berörda reklamen utgörpolitisk reklam enligt definitionen i denna förordning och, under de sista tre månaderna före ett val eller en folkomröstning som anordnas på unionsnivå eller på nationell, regional eller lokal nivå i en medlemsstat, huruvida sponsorn kan agera som sponsor i enlighet med denna förordning. Sponsorn bör ansvara för att en sådan förklaring är korrekt. När en reklam identifierats som politisk bör dess fortsatta spridning fortfarande uppfylla kraven om transparens och relaterade krav på tillbörlig aktsamhet.

(44)

Med tanke på vikten av att särskilt garantera att reglerna om transparens och relaterade krav på tillbörlig aktsamhet är ändamålsenliga, bör avtalsarrangemang som ingås för tillhandahållande av politiska reklamtjänster säkerställa att de uppgifter som är nödvändiga för att göra det möjligt för tillhandahållare av politiska reklamtjänster att följa denna förordning överförs med gott uppsåt, på ett fullständigt och korrekt sätt och utan oskäligt dröjsmål. Om förklaringarna eller uppgifterna är ofullständiga, föråldrade eller felaktiga bör det i denna förordning föreskrivas att sådana förklaringar eller uppgifter ska kompletteras, uppdateras eller korrigeras. Detta bör inte innebära en allmän skyldighet för tillhandahållaren av politiska reklamtjänster att övervaka sanningshalten i förklaringar om reklammeddelandenas politiska karaktär eller att utföra överdrivna eller kostsamma undersökningar. För att på ett effektivt sätt genomföra kravet att komplettera, uppdatera eller korrigera sådana förklaringar eller uppgifter bör tillhandahållare av politiska reklamtjänster anpassa sina onlinegränssnitt för att underlätta fullgörandet av sådana skyldigheter.

(45)

Tillhandahållare av politiska reklamtjänster bör betrakta förklaringar eller uppgifter som uppenbart felaktiga om detta framgår av reklammeddelandets innehåll, sponsorns identitet eller det sammanhang i vilket den relevanta tjänsten tillhandahålls, utan ytterligare kontroller eller undersökningar.

(46)

Utgivare av politisk reklam som också är mycket stora onlineplattformar och mycket stora onlinesökmotorer i den mening som avses i förordning (EU) 2022/2065 bör omsorgsfullt identifiera, analysera och bedöma de systemrisker som deras politiska reklamtjänster utgör i samband med deras riskbedömningar enligt artikel 34 i den förordningen och införa rimliga, proportionella och ändamålsenliga riskreducerande åtgärder i enlighet med artikel 35 i den förordningen för att hantera dessa risker.

(47)

De regler avseende transparens och de relaterade kraven på tillbörlig aktsamhet som fastställs i denna förordning bör endast tillämpas på politiska reklamtjänster, dvs. politisk reklam som normalt tillhandahålls mot ersättning, vilket kan inbegripa naturaförmåner. Dessa regler bör inte tillämpas på innehåll som laddas upp av en användare av en onlinebaserad förmedlingstjänst, till exempel en onlineplattform, och som sprids av den onlinebaserade förmedlingstjänsten utan ersättning för placeringen, publiceringen, tillhandahållandet eller spridningen av meddelandet i fråga, såvida inte användaren har fått ersättning för det politiska reklammeddelandet av en tredje part.

(48)

Regler om transparens och de relaterade kraven på tillbörlig aktsamhet bör inte heller gälla utbyte av information via elektroniska kommunikationstjänster såsom elektroniska meddelandetjänster eller telefonsamtal, så länge det inte rör sig om en politisk reklamtjänst.

(49)

Yttrandefriheten och informationsfriheten, som skyddas av artikel 11 i stadgan, omfattar en individs rätt att ha politiska åsikter, ta emot och sprida politisk information och dela politiska idéer. Varje begränsning av dessa friheter måste vara förenlig med artikel 52 i stadgan. Dessa friheter kan bli föremål för ändringar och inskränkningar om dessa är nödvändiga och motiveras av ett legitimt allmänintresse och är förenliga med de allmänna principerna i unionsrätten, såsom proportionalitet och rättssäkerhet. Detta är bland annat fallet när de politiska idéerna förmedlas genom tillhandahållare av politiska reklamtjänster. Yttrandefrihet och informationsfrihet är en av grundvalarna i en livlig demokratiskt debatt.

(50)

Denna förordning bör inte medföra krav på att medlemsstaterna ska vidta åtgärder som står i strid med grundläggande principer rörande yttrande- och informationsfrihet, särskilt tryckfrihet och yttrandefrihet i andra medier såsom följer av konstitutionella traditioner eller regler om pressens eller andra mediers rättigheter och ansvarsområden och om särskilda förfarandegarantier för dem, när dessa regler hör samman med fastställande eller begränsning av ansvar.

(51)

När det gäller mellanhänder på internet är förordning (EU) 2022/2065 tillämplig på politiska reklammeddelanden som publiceras eller sprids av mellanhänder på internet genom övergripande regler som gäller för alla typer av onlinereklam, inbegripet kommersiella och politiska reklammeddelanden. På grundval av den definition av politisk reklam som fastställs i den här förordningen är det lämpligt att göra de transparenskrav som fastställs för reklamutgivare som omfattas av förordning (EU) 2022/2065 mer detaljerade, särskilt för mycket stora onlineplattformar. Detta gäller särskilt information om finansiering av politiska reklammeddelanden. De krav som fastställs i den här förordningen bör inte påverka tillämpningen av förordning (EU) 2022/2065.

(52)

Utarbetande, placering, främjande, publicering, tillhandahållande och spridning av politiska reklammeddelanden kan inbegripa en komplex kedja av tillhandahållare av politiska reklamtjänster. Detta är särskilt fallet när valet av reklaminnehåll, valet av inriktningskriterier och annonsleveranskriterier, tillhandahållandet av uppgifter som används för att rikta och tillhandahålla ett reklammeddelande, tillhandahållandet av inriktningsteknik och annonsleveransteknik samt tillhandahållandet av ett reklammeddelande och dess spridning kan kontrolleras av olika tillhandahållare av tjänster.

Sponsorer kan dessutom vara involverade i olika skeden av utarbetandet, placeringen, främjandet, publiceringen, tillhandahållandet och spridningen av politisk reklam. På samma sätt kan en personuppgiftsansvarig, när det gäller inriktningsteknik och annonsleveransteknik, fastställa ändamålen och medlen för behandlingen tillsammans med andra personuppgiftsansvariga, eller behandlingen kan utföras på den personuppgiftsansvariges vägnar av en annan enhet. Mot bakgrund av rättspraxis från Europeiska unionens domstol kan gemensamt personuppgiftsansvar också fastställas när endast en enhet har tillgång till de berörda personuppgifterna. På grund av deras olika bidrag, närmare bestämt definitionen av parametrar för inriktning, fastställandet av uppgiftskategorier och behandlingen vid visning av annonser, skulle tjänsteleverantörer och sponsorer regelbundet gemensamt besluta om medel och ändamål för behandling av personuppgifter för politisk reklam, och skulle därför kunna betraktas som gemensamt personuppgiftsansvariga i enlighet med artikel 26 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (7) och artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (8). Det är därför nödvändigt att föreskriva en tydlig ansvarsfördelning mellan de olika enheterna enligt den här förordningen.

(53)

Om en konstgjord kommersiell eller avtalsmässig konstruktion riskerar att äventyra ändamålsenligheten hos de transparensskyldigheter som fastställs i denna förordning, bör dessa skyldigheter gälla för den eller de enheter som i huvudsak tillhandahåller reklamtjänsten.

(54)

Trots att förordningen föreskriver specifika krav bör de skyldigheter som fastställs i denna emellertid inte uppfattas som en allmän övervakningsskyldighet för tillhandahållare av förmedlingstjänster när det gäller politiskt innehåll som delas av fysiska eller juridiska personer, eller som en allmän skyldighet för tillhandahållare av förmedlingstjänster att vidta proaktiva åtgärder i samband med olagligt innehåll som dessa tillhandahållare överför eller lagrar.

(55)

För att stödja efterlevnaden av kraven i denna förordning, särskilt kraven avseende användning av inriktningsteknik och annonsleveransteknik i samband med politisk onlinereklam, uppmuntras tillhandahållare av förmedlingstjänster att underlätta identifieringen av politisk reklam som laddas upp eller sprids direkt av användarna via deras onlinebaserade förmedlingstjänst. Tillhandahållare av förmedlingstjänster skulle exempelvis kunna ställa effektiva mekanismer till användarnas förfogande för att ange att ett reklammeddelande är politiskt.

(56)

Genom transparens i fråga om politisk reklam bör enskilda individer kunna förstå att de har att göra med ett politiskt reklammeddelande. Utgivare av politisk reklam bör säkerställa att det tillsammans med varje politiskt reklammeddelande offentliggörs tydliga uppgifter om att det rör sig om ett politiskt reklammeddelande och annan information, såsom sponsorns identitet, den politiska kampanj där meddelandet ingår och huruvida meddelandet varit föremål för inriktningsteknik och annonsleveransteknik. Sponsorns namn kan i förekommande fall innehålla en politisk logotyp. Utgivare av politisk reklam bör säkerställa att politiska reklammeddelanden är korrekt märkta och använda sig av ändamålsenligmärkning som innehåller den angivna informationen, inbegripet en tydlig angivelse av var transparensmeddelandet ska hämtas. Kommissionen bör tilldelas genomförandebefogenheter för att anta genomförandeakter för att fastställa etiketternas format och mall och för att säkerställa att de är anpassade till det medium som används, med beaktande av den senaste tekniska utvecklingen och marknadsutvecklingen, relevant vetenskaplig forskning och bästa praxis.

(57)

För att stödja ansvarsskyldighet i den politiska processen bör den information som ska tillhandahållas i ett transparensmeddelande också innehålla sponsorns identitet och, i tillämpliga fall, identiteten hos den enhet som ytterst kontrollerar sponsorn. Det bör tydligt anges var sponsorn är etablerad och huruvida sponsorn är en fysisk eller juridisk person. Personuppgifter om enskilda personer som är inblandade i politisk reklam och som inte har något samband med sponsorn eller andra berörda politiska aktörer bör inte anges i transparensmeddelandet. Transparensmeddelandet bör också innehålla information om spridningsperioden, eventuella därmed sammanhängande val, det belopp som använts och värdet av andra förmåner som erhållits helt eller delvis i utbyte mot det specifika reklammeddelandet samt för hela den politiska reklamkampanjen, källan till de medel som använts samt annan information så att det kan säkerställas att det politiska reklammeddelandet sprids på ett rättvist sätt. Information om källan till de medel som används kan exempelvis vara huruvida källan är offentlig eller privat och huruvida den kommer från ett land inom eller utanför Europeiska unionen. Information om val eller folkomröstningar bör om möjligt inbegripa en länk till information från officiella källor rörande organisationen och villkoren för deltagande eller för främjande av deltagande i dessa val eller folkomröstningar. Om ett politiskt reklammeddelande offentliggörs på nytt efter det att det har avbrutits eller återkallats på grund av en överträdelse av denna förordning bör detta anges i transparensmeddelandena för att säkerställa att enskilda personer informeras på lämpligt sätt. Transparensmeddelandet bör finnas tillgängligt omedelbart efter det att reklammeddelandet har offentliggjorts eller spridits, och den information det innehåller bör hållas uppdaterad. Vidare bör transparensmeddelandet innehålla information om hur politiska reklammeddelanden ska flaggas i enlighet med det förfarande som fastställs i denna förordning. Detta krav bör inte påverka tillämpningen av bestämmelserna om anmälan i förordning (EU) 2022/2065.

(58)

För att säkerställa ökad transparens när det gäller politisk reklam är det nödvändigt att samla in och i det relevanta transparensmeddelandet presentera information om räckvidden för politisk reklam och enskilda personers engagemang i den. Budskapets räckvidd avser uppgifter som gör det möjligt att kvantifiera den geografiska fördelningen och antalet personer som tittade på, tog emot eller på annat sätt interagerade med den politiska reklamen, inbegripet antalet visningar, intryck och klick. Engagemang med budskapet avser uppgifter som gör det möjligt att kvantifiera enskilda personers interaktion med politisk onlinereklam, mätt på olika sätt, inbegripet perioden för interaktion med det politiska reklammeddelandet. Relevanta standarder för utarbetande av märkning och transparensmeddelanden för politiska reklammeddelanden bör ta upp kvantifieringen av räckvidd och engagemang.

(59)

Presentationen av informationen i transparensmeddelandet kan variera beroende på vilka metoder som används. För att enkelt kunna hämta informationen i transparensmeddelandet i offlinereklam, skulle exempelvis en särskild länk till en webbsida, en QR-kod eller motsvarande användarvänliga tekniska åtgärder kunna användas. Kravet på att informationen om transparensmeddelandet bl.a. ska vara tydligt synlig bör innebära att den har en framträdande plats i eller tillsammans med reklammeddelandet. Kravet på att den information som offentliggörs i transparensmeddelandet ska vara lättillgänglig, maskinläsbar om det är tekniskt möjligt och användarvänlig bör innebära att den tillgodoser behoven hos personer med funktionsnedsättning genom att uppfylla tillämpliga tillgänglighetskrav, inbegripet, när så är tekniskt möjligt, genom att göra informationen tillgänglig via kanaler som kan uppfattas med mer än ett sinne. För att kunna ta hänsyn till den senaste tekniska utvecklingen och marknadsutvecklingen, relevant vetenskaplig forskning och bästa praxis och för att säkerställa att transparensmeddelandena anpassas till det medium som används, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter att anta genomförandeakter som fastställer deras format och tillhandahåller tekniska specifikationer.

(60)

Om politisk reklam görs tillgänglig elektroniskt, inbegripet via ett onlinemedium, ska också det åtföljande transparensmeddelandet vara tillgängligt elektroniskt och i ett maskinläsbart format. Politisk reklam som endast görs tillgänglig via ett offlinemedium, såsom tryckta broschyrer eller tryckta tidningar, kan åtföljas av transparensmeddelanden som också görs tillgängliga endast via ett offlinemedium, som ingår i samma tryckta broschyr eller tidning. Om politisk reklam görs tillgänglig via ett offlinemedium och transparensmeddelandet görs tillgängligt elektroniskt bör transparensmeddelandet dock också vara i ett maskinläsbart format.

(61)

Information bör betraktas som maskinläsbar om den tillhandahålls i ett format som programvaran automatiskt kan behandla utan mänsklig medverkan, särskilt i syfte att identifiera, känna igen och extrahera specifika data från den.

(62)

Transparensmeddelanden bör utformas så att de ökar användarnas medvetenhet och bidrar till en tydlig identifiering av det politiska reklammeddelandet som sådant. Transparensmeddelandena bör utformas så att de kvarstår eller förblir tillgängliga om ett politiskt reklammeddelande sprids vidare, till exempel genom att det läggs ut på en annan plattform eller vidarebefordras mellan enskilda personer. Informationen i transparensmeddelandet bör publiceras när offentliggörandet av de politiska reklammeddelandena inleds och bevaras fram till dess att offentliggörandet avslutas. Utgivare av politisk reklam bör bevara och på begäran tillgängliggöra sina transparensmeddelanden tillsammans med eventuella ändringar under en period på sju år efter den senaste publiceringen.

(63)

Eftersom utgivare av politisk reklam gör politiska reklammeddelanden tillgängliga för allmänheten bör de publicera eller sprida informationen i transparensmeddelandet till allmänheten tillsammans med publiceringen eller spridningen av det politiska reklammeddelandet. Om utgivare av politisk reklam på något sätt får kännedom om att ett politiskt reklammeddelande inte uppfyller transparenskraven i denna förordning, till exempel efter en individuell anmälan, bör de vidta bästa möjliga åtgärder för att komplettera eller korrigera den information som krävs enligt denna förordning. Om informationen inte kan kompletteras eller korrigeras utan oskäligt dröjsmål bör utgivare av politisk reklam antingen inte tillgängliggöra de politiska reklammeddelanden som inte uppfyller transparenskraven i denna förordning, eller avbryta offentliggörandet eller spridningen av dem till allmänheten. I en sådan situation bör utgivare av politisk reklam informera de berörda tillhandahållarna av politiska reklamtjänster och, i förekommande fall, sponsorn om de rimliga åtgärder som vidtagits för att uppfylla kraven i denna förordning. Utgivaren bör informera sponsorn, eller den tillhandahållare av tjänster som agerar på sponsorns vägnar, om varje beslut som fattats i detta avseende.

(64)

För att säkerställa offentliggörandet av den information om politisk onlinereklam som krävs enligt denna förordning, och faktisk tillgång till den för alla berörda personer, är det nödvändigt att kommissionen inrättar och säkerställer, direkt eller genom att anförtro en förvaltningsmyndighet detta ansvar, förvaltningen av en offentlig databas för alla politiska reklammeddelanden online, den europeiska databasen för politiska reklammeddelanden online. All delegering till en förvaltningsmyndighet bör bli föremål för nödvändiga regleringsmässiga anpassningar. För att stödja enskilda personers tillgång till information, bland annat för att underlätta arbetet för berörda aktörer, såsom forskare i deras specifika roll, och för att stödja fria och rättvisa val eller folkomröstningar och rättvisa valkampanjer, bland annat genom att granska sponsorer av politiska reklammeddelanden och analysera det politiska reklamlandskapet, bör denna databas innehålla en funktion som möjliggör tillgång till politisk onlinereklam, tillsammans med den information som krävs enligt denna förordning, under en fastställd period via en enda portal. För att stödja utgivare av politisk reklam som inte är mycket stora onlineplattformar eller mycket stora onlinesökmotorer i den mening som avses i förordning (EU) 2022/2065 bör denna databas omfatta en värdtjänst som säkerställer kostnadsfri tillgång till politisk onlinereklam och den information som offentliggörs tillsammans med den. Dessa utgivare av politisk reklam bör göra nödvändig information tillgänglig inom en angiven period. Utgivare och sponsorer av politisk reklam bör förbli ansvariga för de politiska reklammeddelanden och annan information som görs tillgänglig genom den europeiska databasen för politiska reklammeddelanden online, inbegripet för deras fullständighet och korrekthet, och de bör vara ansvariga för att säkerställa att de hålls uppdaterade.

För att säkerställa att den europeiska databasen för politiska reklammeddelanden online fungerar ändamålsenligt bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter att anta genomförandeakter för att fastställa detaljerade arrangemang för driften av den databasen. Dessa genomförandeakter bör bland annat avse en gemensam datastruktur och ett gemensamt programmeringsgränssnitt för att möjliggöra överföring av nödvändig information samt hämtning av information från databasen, metadata för att underlätta onlinesökmotorers indexering av politiska reklammeddelanden och deras införande i databasen samt standardiserade autentiseringslösningar i syfte att göra det möjligt att koppla transparensinformation till de politiska reklammeddelandena samt autentisera versioner av informationen.

(65)

När tillhandahållarna av politiska reklamtjänster fullgör sina skyldigheter enligt denna förordning bör de ta vederbörlig hänsyn till de grundläggande rättigheterna och andra rättigheter och legitima intressen. Tillhandahållarna av politiska reklamtjänster bör särskilt ta vederbörlig hänsyn till yttrande- och informationsfriheten, inbegripet mediernas frihet och mångfald.

(66)

Dessutom bör utgivare av politisk reklam som är mycket stora onlineplattformar eller mycket stora onlinesökmotorer i den mening som avses i förordning (EU) 2022/2065, för varje politiskt reklammeddelande, säkerställa att informationen i transparensmeddelandet görs tillgänglig i de databaser över reklammeddelanden som avses i artikel 39 i den förordningen och är tillgänglig via den europeiska databasen för politiska reklammeddelanden online. Sådan information bör göras tillgänglig från det ögonblick den offentliggörs och hållas uppdaterad och tillhandahållas i enlighet med en överenskommen branschstandard för tillgänglighet, datastruktur och tillgång genom ett gemensamt allmänt tillgängligt programmeringsgränssnitt.

(67)

Om den tillhandahållare av politiska reklamtjänster som är värd för eller på annat sätt lagrar och tillhandahåller innehållet i ett politiskt reklammeddelande skiljer sig från den tillhandahållare av politiska reklamtjänster som kontrollerar den webbplats eller annat gränssnitt där det politiska reklammeddelandet slutligen presenteras, bör dessa tillhandahållare tillsammans betraktas som utgivare av politisk reklam med ansvar för den specifika tjänst de tillhandahåller, för att säkerställa att märkning tillhandahålls och att transparensmeddelandet och relevant information finns tillgängliga. Deras kontraktsmässiga överenskommelse bör möjliggöra efterlevnad av denna förordning.

(68)

Information om de belopp och värdet av andra förmåner som erhållits helt eller delvis i utbyte mot politiska reklamtjänster kan ge ett värdefullt bidrag till den politiska debatten. Det är nödvändigt att säkerställa att en lämplig översikt över den politiska reklamverksamheten kan erhållas från de årliga rapporter som utarbetas av relevanta utgivare av politisk reklam. För att stödja tillsyn och ansvarsskyldighet bör sådan rapportering omfatta information om utgifter för inriktning eller tillhandahållande av politisk reklam under den relevanta perioden, fördelade på kampanj, och relevant information som andra enheter har översänt till utgivarna av politisk reklam. För att undvika oproportionella bördor bör dessa krav på rapporter om transparens inte tillämpas på mikroföretag eller små eller medelstora företag som uppfyller kriterierna i artikel 3.1, 3.2 och 3.3 i direktiv 2013/34/EU.

(69)

Utgivare av politisk reklam som tillhandahåller politiska reklamtjänster bör införa mekanismer så att fysiska eller juridiska personer kan rapportera till dem att ett visst politiskt reklammeddelande som de har publicerat inte är förenligt med denna förordning. Organisationer i det civila samhället, människorättsorganisationer och övervakningsorganisationer, journalister och andra berörda enheter har en avgörande roll att spela i detta avseende. Mekanismerna för rapportering av ett sådant reklammeddelande bör vara lättillgängliga och enkla att använda, och de bör anpassas till den form av reklam som utgivaren av politisk reklam distribuerar. Mekanismerna bör i möjligaste mån vara tillgängliga från själva reklammeddelandet, till exempel på utgivarens webbplats. Vid behov bör utgivare av politisk reklam vidta tekniska åtgärder för att säkerställa minimistandarder för it-säkerhet, inbegripet åtgärder för att förhindra automatiska anmälningar. Utgivare av politisk reklam bör, vid behov, kunna förlita sig på befintliga mekanismer. När utgivarna av politisk reklam exempelvis är tillhandahållare av onlinevärdtjänster i den mening som avses i förordning (EU) 2022/2065 bör de, i fråga om politiska reklammeddelanden som hyses på begäran av mottagarna av deras tjänster, kunna förlita sig på mekanismerna för anmälan och åtgärder enligt den förordningen för anmälningar av att sådana reklammeddelanden inte är förenliga med den här förordningen. Om dessa mekanismer inte är tillgängliga bör enskilda personer kunna rapportera sådana politiska reklammeddelanden direkt till de behöriga myndigheterna.

(70)

För att säkerställa ett konsekvent genomförande av mekanismer som gör det möjligt att anmäla politisk reklam som eventuellt inte efterlever bestämmelserna bör kommissionen utarbeta riktlinjer, särskilt för att stödja utarbetandet av lämpliga tekniska specifikationer för mekanismerna som är anpassade för audiovisuella och tryckta medier samt online- och offlinereklam.

(71)

Utgivare av politisk reklam bör granska och behandla de anmälningar som mottagits i enlighet med denna förordning på ett omsorgsfullt, icke godtyckligt och objektivt sätt, i enlighet med vad som anges i denna förordning. Utgivaren av politisk reklam bör bekräfta att anmälan har mottagits och informera den fysiska eller juridiska person som gjorde anmälan om uppföljningen av den och tillhandahålla information om möjligheter till prövning, inbegripet, i tillämpliga fall, enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/1828 (9), med avseende på det reklammeddelande som anmälan avser. För att säkerställa att berörda sponsorer och tillhandahållare av politiska reklamtjänster är medvetna om effekterna av anmälningar bör utgivaren av politisk reklam också informera de berörda sponsorerna eller tillhandahållarna av politiska reklamtjänster om alla relevanta åtgärder som de vidtar efter anmälningar. För att säkerställa att dessa mekanismer fungerar ändamålsenligt under den sista månaden före ett särskilt känsligt val eller en särskilt känslig folkomröstning, bör utgivare av politisk reklam som inte klassificeras som mikroföretag eller små eller medelstora företag enligt artikel 3.1, 3.2 och 3.3 i direktiv 2013/34/EU behandla erhållna anmälningar av ett reklammeddelande med koppling till valet eller folkomröstningen inom 48 timmar, förutsatt att anmälan kan behandlas helt på grundval av den information som ingår i anmälan.

(72)

Alla åtgärder som en utgivare av politisk reklam vidtar bör vara strikt målinriktade i den meningen att de först och främst bör tjäna till att korrigera eller komplettera den efterfrågade informationen och endast i sista hand avlägsna den specifika del av informationen som inte är förenlig med denna förordning. I samband med detta bör utgivaren av politisk reklam ta vederbörlig hänsyn till yttrandefriheten, informationsfriheten och andra grundläggande rättigheter.

(73)

För att göra det möjligt för vissa enheter att fullgöra sina uppgifter i demokratier är det lämpligt att fastställa regler för överföring av information som publiceras tillsammans med det politiska reklammeddelandet eller som ingår i transparensmeddelandet till berörda aktörer såsom utvalda forskare, journalister, organisationer i det civila samhället och erkända valobservatörer, för att stödja deras respektive roll i den demokratiska processen. Tillhandahållare av politiska reklamtjänster bör inte vara skyldiga att besvara begäranden som är otydliga eller orimliga eller som avser information som de inte förfogar över. Dessutom bör den berörda tillhandahållaren av politiska reklamtjänster ha rätt att ta ut en rimlig avgift vid avsevärda kostnader, med beaktande av de administrativa kostnaderna för att tillhandahålla informationen.

(74)

Personuppgifter som samlas in direkt från enskilda personer, eller indirekt såsom observerade eller härledda uppgifter, när personer grupperas utifrån sina förmodade intressen eller intressen som härleds genom deras onlineverksamhet, beteendeprofilering och annan analysteknik, används i allt högre grad för att rikta politiska budskap till grupper, enskilda väljare eller enskilda personer, och för att förstärka budskapens genomslagskraft. På grundval av behandlingen av personuppgifter, särskilt särskilda kategorier av personuppgifter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725, kan olika grupper av väljare eller enskilda personer segmenteras och deras egenskaper eller sårbarheter utnyttjas, till exempel genom att reklammeddelandena sprids vid särskilda tidpunkter och på särskilda platser som har valts specifikt för att dra nytta av de tillfällen där dessa personer skulle kunna vara mottagliga för en viss typ av information eller budskap. Sådan behandling av personuppgifter har specifika och skadliga effekter på enskilda personers grundläggande rättigheter och friheter, som till exempel rätten att behandlas rättvist och lika, att inte manipuleras, att erhålla objektiv information, att bilda sig en uppfattning, att fatta politiska beslut och att utöva sin rösträtt. Dessutom inverkar den negativt på den demokratiska processen eftersom den leder till en fragmentering av den allmänna debatten om viktiga samhällsfrågor, selektiv räckvidd och, i slutändan, manipulering av väljarkåren. Den ökar också risken för spridning av informationsmanipulering och utländsk inblandning. Vilseledande eller dold politisk reklam är en risk, eftersom den påverkar de centrala mekanismer som möjliggör ett fungerande demokratiskt samhälle. Ytterligare begränsningar och villkor utöver de som anges i förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725 bör fastställas. De krav som fastställs i den här förordningen när det gäller användning av inriktningsteknik och annonsleveransteknik som inbegriper behandling av personuppgifter i samband med politisk reklam bör grundas på artikel 16 i EUF-fördraget.

(75)

I enlighet med unionsrätten bör personuppgiftsansvariga, enligt definitionen i artikel 4.7 i förordning (EU) 2016/679, säkerställa att individuellt beslutsfattande inte påverkas av mörka mönster som antingen avsiktligen eller i praktiken snedvrider eller försämrar enskilda personers förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut, inbegripet genom användning av förkryssade rutor och annan vinklad och icke-transparent teknik som driver eller påverkar enskilda personer att fatta särskilda beslut som de annars kanske inte skulle ha fattat. Den systematiska användningen av mörka mönster, otydliga samtyckesavtal, vilseledande information och otillräcklig tid för att läsa igenom villkor är vanliga metoder för att göra det svårt för enskilda personer att få tydlig information och kontroll i samband med onlinereklamindustrin. Regler som förhindrar mörka mönster bör inte tolkas som att de hindrar personuppgiftsansvariga från att interagera direkt med enskilda personer. Personuppgiftsansvariga bör emellertid avstå från att upprepade gånger begära att en enskild person ska göra ett val när ett sådant val redan har gjorts, att göra förfarandet för att återkalla ett samtycke betydligt tyngre än förfarandet för att lämna det, att göra vissa val svårare eller mer tidskrävande än andra eller att använda standardinställningar som är mycket svåra att ändra och som på ett orimligt sätt snedvrider enskilda personers beslutsfattande på ett sätt som snedvrider och hindrar deras självständighet, beslutsfattande och val. Mekanismen för att inhämta beslut från enskilda personer bör vara tydlig och lätt att använda, och alternativens relativa synlighet bör inte syfta till att påverka den enskilda personens beslut. Information till enskilda personer i detta avseende bör vara kortfattad och formulerad på ett klart och begripligt språk och göras tillgänglig på ett enkelt, väl synligt och direkt sätt.

(76)

Utgivare av politisk reklam som tillhandahåller eller använder annonsleveransteknik bör uppmuntras att komma med lösningar som minimerar risken för diskriminering när politiska reklammeddelanden tillhandahålls på grundval av behandling av personuppgifter.

(77)

Inriktningsteknik och annonsleveransteknik som inbegriper profilering med användning av sådana särskilda kategorier av personuppgifter som avses i förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725 bör förbjudas i samband med politisk onlinereklam. Det bör inte vara möjligt att förlita sig på de undantag som fastställs i artikel 9.2 i förordning (EU) 2016/679 och artikel 10.2 i förordning (EU) 2018/1725 för användning av denna teknik i samband med politisk onlinereklam. Inriktningsteknik och annonsleveransteknik som inbegriper behandling av andra personuppgifter än särskilda kategorier av personuppgifter i samband med politisk onlinereklam bör endast tillåtas om den grundar sig på personuppgifter som samlats in från de registrerade och med deras uttryckliga samtycke, som inhämtats specifikt för politisk reklam. Med tanke på den roll som politiska partier, stiftelser, föreningar och andra ideella organisationer spelar i vår demokrati bör sådana begränsningar inte påverka deras förmåga att kommunicera med sina medlemmar och före detta medlemmar och att sprida information, såsom nyhetsbrev, som är kopplad till deras politiska verksamhet, när de enbart använder abonnemangsuppgifter och personuppgifter som tillhandahålls av dessa. Förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725 är tillämpliga på behandlingen av personuppgifter, och uttryckligt samtycke bör tolkas som samtycke i den mening som avses i dessa förordningar. När inriktningsteknik och annonsleveransteknik används på de villkor som anges i den här förordningen kan den vara användbar för att sprida politisk reklam och information och för att nå ut till och informera medborgarna.

(78)

Personuppgiftsansvariga bör inte använda personuppgifter som erhållits från tredje part för inriktning eller annonsleverans i samband med politisk reklam. För att bidra till att förhindra manipulativ microtargeting måste tillhandahållare av politiska reklamtjänster vidta särskilda åtgärder för att säkerställa att de personuppgifter som samlas in och behandlas för inriktning och annonsleverans i samband med politisk reklam begränsas till vad som är nödvändigt med avseende på det syftet, till exempel genom att begränsa alternativen för inriktning och annonsleverans i samband med politisk reklam som erbjuds tjänstemottagare till de alternativ som endast kräver en kombination av upp till fem kategorier.

(79)

Kravet på att inriktningen eller annonsleveransen i samband med politisk reklam inte får baseras på profilering med användning av särskilda kategorier av personuppgifter omfattar profilering med användning av särskilda kategorier av personuppgifter som härleds från personuppgifter som inte i sig utgör särskilda kategorier av personuppgifter. Detta kan till exempel vara fallet om en personuppgiftsansvarig använder personuppgifter som inte är särskilda kategorier av personuppgifter för att kategorisera registrerade som personer med viss religiös, filosofisk eller politisk övertygelse, oavsett om den kategoriseringen är riktig. Det bör inte ha någon betydelse hur kategorin betecknas om behandlingen av personuppgifter avslöjar en särskild kategori av personuppgifter. När användaren av ett socialt onlinenätverk besöker en viss sida eller använder en app eller en annan onlinefunktion eller onlinetjänst som rör en eller flera av de kategorier som avses i artikel 9.1 i förordning (EU) 2016/679 och, allt efter omständigheterna, uppger personuppgifter vid registrering, onlinebeställning eller annan interaktion med det sociala nätverket, bör den behandling av personuppgifter som utförs av operatören av det sociala onlinenätverket anses vara behandling av särskilda kategorier av personuppgifter i den mening som avses i den artikeln, vilket i princip är förbjudet när denna behandling av uppgifter gör det möjligt att avslöja information som omfattas av en av dessa kategorier, oavsett om informationen avser en användare av det sociala nätverket eller någon annan fysisk person. Detta är fallet oavsett om den registrerade informerades om avsikten att använda sådana uppgifter för inriktning eller annonsleverans av politiska reklammeddelanden då uppgifterna samlades in.

(80)

Samtycke till behandling av personuppgifter ges och återkallas i enlighet med förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725. Sådant samtycke bör ges genom en entydig bekräftande handling eller ett uttalande som utgör en frivillig, specifik, informerad och otvetydig viljeyttring genom vilken den registrerade godtar behandling av personuppgifter för politiska reklamändamål. Dessutom bör samtycke vid tillämpning av den här förordningen vara uttryckligt och ges separat för politiska reklamändamål. Vid tillämpningen av den här förordningen, inbegripet när samtycke till behandling av personuppgifter för inriktning eller annonsleverans i samband med politiska reklammeddelanden erhålls vid tillhandahållandet av en onlinetjänst, bör personuppgiftsansvariga inhämta samtycke genom att presentera en användarvänlig lösning för den registrerade så att vederbörande kan ge, ändra eller återkalla sitt samtycke på ett uttryckligt, tydligt och enkelt sätt. Personuppgiftsansvariga bör inte utforma, organisera eller driva gränssnitt på ett sätt som vilseleder, manipulerar eller på annat sätt väsentligt snedvrider eller försämrar den registrerades förmåga att frivilligt ge sitt samtycke för det specifika ändamålet. Vid tillämpningen av den här förordningen kan inte kravet på att inhämta samtycke till behandling av personuppgifter kringgås genom att man fastställer att den registrerade har gjort de berörda personuppgifterna tillgängliga för allmänheten. Det bör vara lika lätt att återkalla samtycke till behandling av personuppgifter för inriktning eller annonsleverans i samband med politisk reklam som att ge det. Att vägra eller återkalla samtycke bör inte vara svårare eller mer tidskrävande för den registrerade än att ge det. Elektroniska signaler som anger en enskild persons önskan att inte erhålla politisk reklam bör respekteras.

(81)

Mot bakgrund av domstolens dom av den 4 juli 2023 i mål C-252/21 (10), Meta Platforms m.fl. (Ett socialt nätverks användarvillkor), bör det stå de registrerade fritt att, i samband med politisk reklam, vägra att ge sitt samtycke till viss behandling av personuppgifter utan att behöva avstå helt från att få tillgång till en onlinetjänst. Enligt vad domstolen har slagit fast bör dessa användare erbjudas ett likvärdigt alternativ som inte åtföljs av sådan uppgiftsbehandling.

(82)

Mycket unga människor utgör en särskilt utsatt grupp som kan utnyttjas genom missbruk av inriktningsteknik och annonsleveransteknik. Även om dessa personer ännu inte har rätt att rösta kan de bli måltavlor för aktörer som vill manipulera debatten. Inriktningsteknik eller annonsleveransteknik som inbegriper behandling av personuppgifter för en registrerad som med rimlig säkerhet antas vara åtminstone ett år yngre än den rösträttsålder som fastställs genom nationella regler, i samband med politisk reklam, bör därför vara förbjuden.

(83)

För att säkerställa ökad transparens och ansvarsskyldighet när inriktningsteknik och annonsleveransteknik i samband med politisk onlinereklam inbegriper behandling av personuppgifter, bör personuppgiftsansvariga tillämpa ytterligare krav på transparens. Sådana krav bör bland annat omfatta antagandet av en policy som beskriver användningen av sådan teknik och de viktigaste parametrarna, journalföring över användningen av tekniken, genomförande av en årlig riskbedömning av användningen av denna teknik med avseende på de grundläggande rättigheterna och friheterna samt tillhandahållande, tillsammans med en indikation om att ett reklammeddelande är ett politiskt reklammeddelande, av ytterligare information som behövs för att den berörda personen ska kunna förstå den bakomliggande logiken.

(84)

Kraven på transparens och ansvarsskyldighet bör gälla för alla personuppgiftsansvariga oavsett om den personuppgiftsansvarige agerar för egen räkning eller tillsammans med tillhandahållaren av politiska reklamtjänster eller är samma enhet som utgivaren av politisk reklam. Om den personuppgiftsansvarige inte är densamma som utgivaren av politisk reklam bör den personuppgiftsansvarige översända den interna policyn till utgivaren av politisk reklam och säkerställa att övrig information som är nödvändig för efterlevnaden av denna förordning meddelas utgivaren av politisk reklam i lämplig tid och på ett korrekt sätt.

(85)

Tillhandahållare av politiska reklamtjänster bör översända den information till utgivarna av politisk reklam som dessa behöver för att fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning. Översändandet av sådan information skulle kunna automatiseras och integreras i de ordinarie affärsprocesserna på grundval av standarder.

(86)

För att ge enskilda personer ytterligare möjlighet att utöva sina rättigheter till skydd av personuppgifter bör utgivare av politisk reklam tillhandahålla de berörda registrerade ytterligare information och ändamålsenliga verktyg för att stödja deras utövande av sina rättigheter enligt unionens rättsliga ram för uppgiftsskydd, vilket inbegriper den registrerades rätt att ändra sina personuppgifter eller återkalla sitt samtycke när ett politiskt reklammeddelande riktas till honom eller henne. Denna information bör också vara lätt att tillgå direkt från transparensmeddelandet. De verktyg som enskilda personer har till sitt förfogande till stöd för utövandet av sina rättigheter bör på ett ändamålsenligt sätt kunna förhindra att en enskild person utsätts för politiska reklammeddelanden och förhindra inriktning på grundval av specifika kriterier och av en eller flera specifika personuppgiftsansvariga.

(87)

Information som ska tillhandahållas i enlighet med alla krav som är tillämpliga på användningen av inriktningsteknik och annonsleveransteknik enligt denna förordning bör presenteras i en form som är lättillgänglig, klart synlig och användarvänlig, bland annat genom användning av klarspråk, och tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.

(88)

Det är lämpligt att fastställa regler för överföring av information om inriktning och annonsleverans till andra berörda enheter. Det tillämpliga systemet bör vara förenligt med det system för informationsöverföring som är kopplat till transparenskraven.

(89)

Tillhandahållare av politiska reklamtjänster som är etablerade i ett tredjeland och som erbjuder tjänster i unionen bör utse en bemyndigad rättslig företrädare i unionen som registrerats hos den behöriga myndighet som har utsetts av varje medlemsstat, för att en ändamålsenlig tillsyn av denna förordning i förhållande till dessa tillhandahållare ska möjliggöras. Den rättsliga företrädaren kan vara den företrädare som utsetts på grundval av artikel 27 i förordning (EU) 2016/679 eller den rättsliga företrädare som utsetts på grundval av artikel 13 i förordning (EU) 2022/2065. Medlemsstaterna bör föra ett offentligt register över alla rättsliga företrädare som registrerats på deras territorium enligt den här förordningen, och kommissionen bör inrätta och underhålla en allmänt tillgänglig portal som är kopplad till de webbsidor som medlemsstaterna tillhandahåller. Med tanke på hur viktigt detta krav är för en ändamålsenlig kontroll av efterlevnaden av den här förordningen i förhållande till tillhandahållare av politiska reklamtjänster som är etablerade i ett tredjeland, samt för att upprätthålla lika villkor för alla tillhandahållare av politiska reklamtjänster på den inre marknaden, bör medlemsstaterna, i avsaknad av en utsedd rättslig företrädare, vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa efterlevnad av den här förordningen, inbegripet genom att avbryta publiceringen eller spridningen av de relevanta politiska reklammeddelandena om det inte är möjligt att på annat sätt säkerställa efterlevnaden.

(90)

För en ändamålsenlig tillsyn av denna förordning är det nödvändigt att ge tillsynsmyndigheterna befogenhet att övervaka och verkställa de relevanta reglerna och säkerställa att de har de resurser som de behöver för att utföra sina uppgifter enligt denna förordning. Beroende på varje medlemsstats rättssystem och i linje med befintlig unionsrätt, inbegripet förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2022/2065, får olika nationella rättsliga eller administrativa myndigheter utses för detta ändamål.

(91)

När det gäller tillsyn av onlinebaserade förmedlingstjänster enligt denna förordning bör medlemsstaterna utse behöriga myndigheter för detta ändamål och säkerställa att tillsynen är förenlig med den tillsyn som utförs av de behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 49 i förordning (EU) 2022/2065. Samordnare av digitala tjänster, utsedda i enlighet med den förordningen, i varje medlemsstat bör under alla omständigheter ansvara för att säkerställa samordning i dessa frågor på nationell nivå, och vid behov inleda gränsöverskridande samarbete med andra samordnare för digitala tjänster i enlighet med de mekanismer som fastställs i den förordningen. Vid tillämpning av den här förordningen bör denna mekanism begränsas till det nationella samarbetet mellan samordnare av digitala tjänster och inte omfatta unionsnivå i enlighet med förordning (EU) 2022/2065. I den mån kommissionen har exklusiv behörighet att övervaka mycket stora onlineplattformar och mycket stora sökmotorer i den mening som avses i förordning (EU) 2022/2065 och kontrollera att de fullgör de skyldigheter som föreskrivs i den förordningen, bör kommissionen bedöma dessa aktörers fullgörande av sina skyldigheter avseende den europeiska databasen över politiska reklammeddelanden online.

(92)

För tillsyn av de aspekter av denna förordning som inte omfattas av tillsynsmyndigheternas behörighet enligt förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725 bör medlemsstaterna utse behöriga myndigheter som ska övervaka och kontrollera efterlevnaden av relevanta regler. För att stödja upprätthållandet av grundläggande rättigheter och friheter, rättsstatsprincipen, demokratiska principer och allmänhetens förtroende för tillsynen av politisk reklam behöver dessa myndigheter vara opartiska, strukturellt oberoende av inblandning utifrån och av politiska påtryckningar samt ha lämpliga befogenheter att ändamålsenligt övervaka och vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa efterlevnaden av den här förordningen, särskilt dess krav på märkning och transparens. Förutom att medlemsstaterna kan utse särskilt nationella regleringsmyndigheter eller regleringsorgan i enlighet med artikel 30 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU (11), skulle de också kunna utse andra myndigheter, såsom valmyndigheter eller rättsliga myndigheter.

(93)

För att stödja tillsynsmyndigheterna i deras uppgifter bör kommissionen begära att Europeiska dataskyddsstyrelsen utfärdar riktlinjer till de tillsynsmyndigheter som avses i artikel 51 i förordning (EU) 2016/679 för behandlingen av särskilda kategorier av personuppgifter för inriktning eller tillhandahållande av politiska reklammeddelanden, inbegripet för villkoren för att erhålla samtycke i samband med inriktning eller tillhandahållande av politiska reklammeddelanden och för samarbetet mellan sådana myndigheter och andra myndigheter som ansvarar för tillämpningen och efterlevnaden av de krav som fastställs i den här förordningen.

(94)

Oberoende tillsynsmyndigheter enligt förordning (EU) 2016/679 bör få stöd för att fullt ut utnyttja sina befogenheter enligt den förordningen att övervaka det skydd av personuppgifter som tillhandahålls enligt den här förordningen, inbegripet enligt samarbetsförfarandet, mekanismen för enhetlighet och, i synnerhet, det skyndsamma förfarandet. Perioden före val eller folkomröstningar är särskilt viktig för politiska kampanjer, för att påverka medborgarna att bilda politiska åsikter och utöva sin rösträtt. Det är också under denna period som överträdelser av tillämpliga regler är särskilt kännbara, eftersom korrigerande åtgärder vanligtvis behöver vidtas före valet för att vara verkningsfulla. Därför kan överträdelser av de regler som är tillämpliga på behandlingen av personuppgifter för inriktning av politisk reklam under den perioden få särskilt allvarliga negativa konsekvenser för medborgarnas rättigheter, inbegripet deras frihet att bilda åsikter utan otillbörlig påverkan och informationsfriheten. För att säkerställa snabba åtgärder för att skydda enskildas rättigheter och friheter under den kritiska perioden innan röstningen äger rum vid ett val bör dataskyddsmyndigheterna säkerställa att de kan agera snabbt för att hävda de berörda registrerades rättigheter. I detta syfte bör dataskyddsmyndigheterna använda de verktyg som föreskrivs i förordning (EU) 2016/679 för att samarbeta och bistå varandra, inbegripet i förekommande fall det skyndsamma förfarandet i artikel 66 i den förordningen.

(95)

De behöriga myndigheter som ansvarar för tillämpningen av denna förordning får inte avvika från de beslut som fattats av de tillsynsmyndigheter som ansvarar för tillämpningen av förordning (EU) 2016/679 och som avses i artikel 51 i den förordningen, men dessa behöriga myndigheter kan behöva bedöma om politisk reklam är förenlig med den förordningen vid tillämpningen av den här förordningen. Enligt artikel 4.3 i EU-fördraget ska dessa behöriga myndigheter och tillsynsmyndigheter samarbeta lojalt med varandra och iaktta sina respektive befogenheter och ansvarsområden för att säkerställa en konsekvent tillämpning av båda förordningarna.

(96)

Om det redan finns regler i unionsrätten om tillhandahållande av information till behöriga myndigheter och om samarbete med och mellan dessa myndigheter, såsom artikel 9 i förordning (EU) 2022/2065 eller de som fastställs i förordning (EU) 2016/679, bör dessa regler gälla i tillämpliga delar för de relevanta bestämmelserna i den här förordningen.

(97)

För att stödja en ändamålsenlig tillämpning, tillsyn och efterlevnad av bestämmelserna i denna förordning, och utan att det påverkar tillämpningen av förordningarna (EU) 2016/679, (EU) 2018/1725 och (EU) 2022/2065, är det nödvändigt att fastställa vilken behörig myndighet som bör vara ansvarig när politiska reklamtjänster tillhandahålls i mer än en medlemsstat, eller när tillhandahållaren av politiska reklamtjänster bedriver sin huvudsakliga verksamhet utanför den medlemsstat där dess huvudsakliga verksamhetsställe eller utsedda rättsliga företrädare finns. Om en tillhandahållare av tjänster tillhandahåller politiska reklamtjänster i mer än en medlemsstat bör den eller de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där tillhandahållaren har sitt huvudsakliga verksamhetsställe normalt ansvara för en ändamålsenlig tillämpning, tillsyn och kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna i den här förordningen. Vid fastställandet av var en tillhandahållare av politiska reklamtjänster har sitt huvudsakliga verksamhetsställe bör de behöriga myndigheterna beakta var tillhandahållaren har sitt huvudkontor eller säte där de huvudsakliga finansiella funktionerna och den operativa ledningen utövas.

(98)

När de behöriga myndigheterna i alla medlemsstater utövar sina övervaknings- och efterlevnadsbefogenheter bör de vid behov samarbeta med och bistå varandra. Om en misstänkt överträdelse av denna förordning endast inbegriper den eller de behöriga myndigheter där tillhandahållaren av politiska reklamtjänster inte har sitt huvudsakliga verksamhetsställe, bör den eller de relevanta behöriga myndigheterna underrätta den behöriga myndigheten där det huvudsakliga verksamhetsstället finns, och den myndigheten bör bedöma ärendet och, i tillämpliga fall, vidta nödvändiga utrednings- och efterlevnadsåtgärder.

(99)

För att ytterligare underlätta en ändamålsenlig tillämpning och kontroll av efterlevnaden av denna förordning vid tillhandahållandet av gränsöverskridande tjänster bör det – om utredningen av en påstådd överträdelse av denna förordning gäller tillhandahållande av politiska reklamtjänster i en eller flera medlemsstater där tillhandahållaren inte har sitt huvudsakliga verksamhetsställe – vara möjligt för den behöriga myndigheten där det huvudsakliga verksamhetsstället finns att inleda och leda en gemensam utredning med deltagande av berörda behöriga myndigheter.

(100)

De myndigheter som är behöriga att utöva tillsyn över denna förordning bör, när så är lämpligt, samarbeta med varandra, både på unionsnivå och på nationell nivå, och på bästa sätt utnyttja befintliga strukturer, däribland nationella samarbetsnätverk, det europeiska nätverk för valsamarbete som avses i kommissionens rekommendation av den 12 september 2018 om nätverk för valsamarbete, insyn på nätet, skydd mot cyberincidenter och bekämpning av desinformationskampanjer i samband med val till Europaparlamentet, den europeiska nämnd för digitala tjänster som inrättats genom förordning (EU) 2022/2065 och den europeiska grupp av regleringsmyndigheter för audiovisuella medietjänster som inrättats genom direktiv 2010/13/EU. Ett sådant samarbete bör underlätta ett snabbt och säkert informationsutbyte i frågor som rör utövandet av deras tillsyns- och efterlevnadsuppgifter enligt den här förordningen, bland annat genom att de gemensamt identifierar överträdelser, delar med sig av resultat och sakkunskap och samarbetar om tillämpningen och kontrollen av efterlevnaden av relevanta regler.

(101)

För att säkerställa ett ändamålsenligt och strukturerat samarbete mellan alla behöriga myndigheter om alla aspekter av denna förordning bör de nationella kontaktpunkter som är utsedda av medlemsstaterna sammanträda regelbundet på unionsnivå i nätverket för nationella kontaktpunkter. I syfte att stärka samarbetet och utbytet av information och praxis på unionsnivå bör nätverket föra ett nära samarbete med det europeiska valsamarbetsnätverket, den europeiska gruppen av regleringsmyndigheter för audiovisuella medietjänster och andra relevanta nätverk eller organ.

(102)

För att underlätta en ändamålsenlig tillämpning av de skyldigheter som fastställs i denna förordning är det nödvändigt att ge de nationella myndigheterna befogenhet att begära relevant information från tillhandahållarna av politiska reklamtjänster om transparens när det gäller politisk reklam. Den information som ska översändas till de behöriga myndigheterna kan avse en reklamkampanj, vara sammanställd per år eller avse specifika reklammeddelanden. För att säkerställa att begäranden om sådan information kan tillgodoses på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och samtidigt säkerställa att tillhandahållare av politiska reklamtjänster inte utsätts för oproportionella bördor, är det nödvändigt att fastställa vissa villkor för sådana begäranden. För en rättidig övervakning av en valprocess bör tillhandahållare av politiska reklamtjänster snabbt besvara begäranden från behöriga myndigheter, inom en given tidsperiod. Under den sista månaden före ett val eller en folkomröstning bör åsidosättanden av dessa skyldigheter anses ha en negativ och allvarlig inverkan på medborgarnas rättigheter, och tillhandahållare av politiska reklamtjänster bör därför tillhandahålla den begärda informationen inom en kortare given tidsperiod. Tillhandahållare av politiska reklamtjänster som klassificeras som mikroföretag och små företag enligt artikel 3.1 och 3.2 i direktiv 2013/34/EU bör tillhandahålla den begärda informationen utan oskäligt dröjsmål och om möjligt före valdagen eller dagen för folkomröstningen. Av rättssäkerhetsskäl och i överensstämmelse med rätten till försvar bör begäranden från en behörig myndighet om att lämna information innehålla en lämplig motivering och information om tillgängliga rättsmedel.

En sådan motivering behövs eventuellt inte om utlämnandet av skälen för begäran om information uppenbart skulle äventyra förebyggandet, avslöjandet, utredningen och lagföringen av brott eller allvarliga administrativa förseelser. Vid fastställande av allvarlighetsgraden hos en administrativ förseelse som motiverar ett sådant undantag bör man beakta inte bara den sanktionsavgift eller sanktion som kan fastställas enligt denna förordning, utan även de negativa konsekvenser den kan få för ett val, en folkomröstning eller en lagstiftnings- eller regleringsprocess. Tillhandahållare av politiska reklamtjänster bör utse kontaktpunkter för samverkan med de behöriga myndigheterna. Sådana kontaktpunkter kan vara elektroniska. Det framgår av fast rättspraxis från Europeiska unionens domstol att skyddet för såväl fysiska som juridiska personer mot godtyckliga eller oproportionella ingripanden från offentliga myndigheters sida i dessa personers privata sfär utgör en allmän unionsrättslig princip. Detta skydd får åberopas av en person som en rättighet som säkerställs enligt unionsrätten, i den mening som avses i artikel 47 första stycket i stadgan, för att väcka talan vid domstol mot en rättsakt som går emot denna person, såsom ett föreläggande att lämna information eller en påföljd som fastställts till följd av att föreläggandet inte har följts.

(103)

Medlemsstaterna bör utse en behörig myndighet som en nationell kontaktpunkt på unionsnivå för tillämpningen av denna förordning. Kontaktpunkten bör om möjligt vara medlem i det europeiska nätverket för valsamarbete. Den nationella kontaktpunkten bör underlätta samarbetet mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter i deras tillsyns- och efterlevnadsuppgifter, särskilt genom att samverka med de nationella kontaktpunkterna i andra medlemsstater och med andra behöriga myndigheter i den egna medlemsstaten.

(104)

Medlemsstaternas myndigheter bör säkerställa att sponsorer och tillhandahållare av politiska reklamtjänster som åsidosätter de skyldigheter som fastställs i denna förordning bestraffas med sanktionsavgifter eller ekonomiska sanktioner eller, i tillämpliga fall, andra åtgärder, inbegripet löpande viten. När de gör detta bör de ta hänsyn till överträdelsens art, allvar, frekvens och varaktighet med tanke på det allmänintresse som står på spel, omfattningen och typen av den verksamhet som bedrivs samt, i tillämpliga fall, överträdarens storlek och ekonomiska kapacitet. Dessutom bör medlemsstaternas myndigheter beakta huruvida den berörda sponsorn eller tillhandahållaren av politiska reklamtjänster systematiskt eller återkommande underlåter att fullgöra dessa skyldigheter, bland annat genom att skjuta upp tillhandahållandet av information till berörda enheter, samt, i förekommande fall, huruvida tillhandahållaren av politiska reklamtjänster är verksam i flera medlemsstater. Sanktioner bör i varje enskilt fall vara effektiva, proportionella och avskräckande, med vederbörlig hänsyn till att tillräckliga och tillgängliga rättssäkerhetsgarantier tillhandahålls, särskilt behovet av att säkerställa att den politiska debatten förblir öppen och tillgänglig. Vissa skyldigheter spelar en avgörande roll för att faktiskt uppnå målen i denna förordning, och åsidosättanden av dessa skyldigheter bör betraktas som särskilt allvarliga.

(105)

Det bör vara möjligt för enskilda personer eller enheter att lämna in klagomål till behöriga myndigheter för att underrätta dem om omständigheter som kan utgöra en överträdelse av denna förordning. Det är viktigt att komma ihåg att andra administrativa förfaranden som föreskrivs i unionsrätten också kan vara tillämpliga i detta sammanhang. De registrerade har till exempel rätt att lämna in klagomål om överträdelser som rör behandlingen av deras personuppgifter till de tillsynsmyndigheter som utsetts enligt förordning (EU) 2016/679. Dessutom är det även möjligt för enskilda personer eller enheter att inge klagomål till de samordnare för digitala tjänster som utsetts enligt förordning (EU) 2022/2065 mot tillhandahållare av förmedlingstjänster om påstådda överträdelser av den förordningen. Utan att det påverkar dessa förfaranden eller andra tillgängliga administrativa förfaranden eller rättsmedel bör de behöriga myndigheterna behandla sådana klagomål, bland annat genom att informera klaganden om den uppföljning som gjorts. När en behörig myndighet underrättas om ett klagomål som faller inom ansvarsområdet för en behörig myndighet i en annan medlemsstat bör den utan oskäligt dröjsmål vidarebefordra klagomålet till den behöriga myndigheten.

(106)

De behöriga myndigheternas utövande av sina befogenheter enligt denna förordning bör omfattas av lämpliga rättssäkerhetsgarantier i enlighet med unionsrätten och nationell rätt, inbegripet effektiva rättsmedel och rättssäkerhet.

(107)

För att underlätta för tillhandahållare av tjänster och andra berörda enheter att följa bestämmelserna i denna förordning bör man i lämplig tid ge dem lättillgänglig information om datumen för nationella val och folkomröstningar. Medlemsstaterna bör därför offentliggöra datum för sina val och folkomröstningar och, i tillämpliga fall, datum för sina valperioder. Denna information bör vara lättillgänglig och ges i lämplig tid. De bör också tillhandahålla denna information till allmänheten via en portal som görs tillgänglig av kommissionen, omedelbart efter det att datumen har tillkännagivits.

(108)

För att stödja nationella behöriga myndigheters ändamålsenliga genomförande av denna förordning uppmuntras kommissionen att vid behov utarbeta riktlinjer för identifiering av politisk reklam och tillämpning av sanktioner.

(109)

I syfte att uppnå målen med denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på den information som ska ingå i transparensmeddelandet och med avseende på informationen om användningen av inriktningsteknik och annonsleveransteknik. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (12). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(110)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (13).

(111)

Senast två år efter varje val till Europaparlamentet bör kommissionen lägga fram en offentlig rapport om utvärderingen och översynen av denna förordning. Vid utarbetandet av rapporten bör kommissionen också beakta genomförandet av denna förordning i samband med andra val och folkomröstningar i unionen.

(112)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att bidra till en välfungerande inre marknad för politisk reklam och därmed sammanhängande tjänster och att fastställa regler för användningen av inriktningsteknik och annonsleveransteknik i samband med publicering och spridning av politisk reklam, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(113)

Denna förordning påverkar inte tillämpningen av bestämmelserna i direktiven 2000/31/EG (14), 2002/58/EG (15), 2005/29/EG (16), 2006/114/EG (17), 2006/123/EG (18), 2010/13/EU och 2011/83/EU (19) samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1150 (20) och förordning (EU) 2022/2065, inbegripet ansvarsreglerna för tjänstelevererande mellanhänder i artiklarna 4, 5, 6 och 8 i den förordningen. Den här förordningen bör komplettera unionens dataskyddsregelverk, särskilt förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725 och direktiv 2002/58/EG.

(114)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den 20 januari 2022 (21).